Cellen - versikt

Bilder borttagna p g a copyright

Bildhnvisning till bcker finns dr
bilderna skulle varit.

Cellens uppbyggnad, cellorganeller

Cellens uppbyggnad, cellorganeller

Cellens energiomsttning
Genetisk information, DNA
Celldelning i kortversion
DNA-replikation
Transkription (mRNA-syntes)
Translation (proteinsyntes)
Cellmembran och membrantransport
Diffusion, osmos, filtration
Underlttad diffusion
Aktiv transport

14

Fig 3.1 Cell (Principles of anatomy and physiology, Tortora, 2000)

1. Cellkrna
Krnmembran
Nukleol
2. Cytoplasma
3. Endoplasmatiskt
retikulum, kornigt
4. Ribosom
5. Golgiapparaten
6. Cellskelettet
mikrofilament
mikrotubuli
intermedirfilament
7. Mitokondrie
8. Endoplasmatiskt
retikulum, glatt
9. Lysosom
10. Cellmembran
11. Centrosom
12. Mikrovillus
13. Cilium
14. Sekretorisk vesikel

Cellmembran
Cellskelettet

Avgrnsar cellen
Upprtthller koncentrationsgradienter
Cellmembranet bestr av:
Dubbelt lager av fosfolipider
Proteiner (50% av massan)

Transportproteiner
Katalysatorer, enzymer
Receptorer

Kolesterol
Pverkar membranets genomslpplighet
Stabiliserar membranet

Glykokalyx (kolhydratmolekyler)
Igenknningsmolekyler fr immunsystemet
Receptorer

Cellens stomme
ordning i cellen
frankrar cellorganellerna och vissa membranproteiner
deltar i transport i cellen
ger cellen dess form, styrka och frmga att ndra form

Cellskelettet byggs upp av

Mikrofilament
Fig 3.2 Plasma membrane
(Principles of anatomy and
physiology, Tortora, 2000)

Viktiga fr cellens form och rrelse

Intermedirfilament
Vvnadsspecifika proteiner
Viktiga fr att cellen ska tla mekanisk pfrestning

Mikrotubuli
Flytande mosaikmodellen (Singer och Nicholson1972*)
Lipiderna i cellmembranet rr sig fritt i sidled

Den styvaste delen av cellskelettet

Byggs upp och bryts ned energikrvande
bygger upp cilier

*The Fluid Mosaic Model of the Structure of Cell Membranes.

S. J. Singer and Garth L. Nicolson, Science, New Series, Vol. 175, No. 4023 (Feb. 18, 1972), pp. 720-731

Cellskelett - mikrotubuli

Exempel: cellskelettet
Mikrofilament
Mikrofilamentet aktin bildar tillsammans med myosin
(makrofilament) sarkomerer den kontraktila enheten i
muskelceller

Cilier
Byggs upp av 9 par mikrotubuli i ring och 2 i mitten
Ex: flimmerhr i luftvgarna, spermiesvans
Ex: situs inversus, spegelvnda inlvor kan orsakas av orrliga cilier

Intermedirfilament
Identifiering av intermedirfilament kan vara till hjlp vid
ursprungsbestmning av tumrceller
Mikrotubuli
Vesiklar med signalsubstanser transporteras lngs axoner
Transport av kromosomer under celldelningen
Ex: Taxol tumrlkemedel (cytostaticum) som stabiliserar
microtubuli => celldelningen stannar

Cellkrnan
Cellkrnan innehller genomet, DNA
Kromatin: DNA och de proteiner som DNA r packat omkring
Omges av ett dubbelt krnmembran
De flesta celler har bara en cellkrna
Tvrstrimmiga muskelceller har flera krnor
Rda blodkroppar, erytrocyter, saknar cellkrna

Chuck Daghlian & Louisa Howard

Endoplasmatiskt retikulum, ER
Kornigt endoplasmatiskt retikulum
Mnga ribosomer bundna till membranet
Proteinsyntes
Proteinerna transporteras genom ER till Golgi
Glatt ER
Syntes av fosfolipider till cellmembran
Ombildning av kolesterol till steroidhormoner
Nedbrytning av gifter
Sker frmst i levern

I krnan regleras vilka proteiner som ska bildas i cellen

Reservoar fr Ca2+
Sarkoplasmatiskt retikulum i tvrstrimmiga muskelceller

Golgiapparaten

Ribosomen
Proteinsyntes

Cellens postcentral

Finns bde fria i cytosolen och p det korniga

Tar emot proteiner frn det endoplasmatiska retiklet

endoplasmatiska retiklet
Lser av den genetiska koden

Lgger till kemiska grupper till proteinerna, adresslappar

Proteinerna packas i vesiklar och transporteras vidare

Till andra organeller eller platser i cellen

Ut ur cellen
Till cellmembranet

Sammanfogar aminosyror till proteiner

Ribosomerna bestr av ribosomalt RNA (rRNA), transfer RNA (tRNA)
och protein
Nybildat protein

Till lysosomen fr nedbrytning

mRNA
Ribosom

Lysosomen

Mitokondrien

Cellens mage

Cellens kraftverk, hr sker det mesta av cellens energiproduktion

Innehller enzymer som bryter ned stora molekyler, bakterier,

gamla cellorganeller
tervinning av aminosyror, enkla sockermolekyler

Bestr av ett yttre och ett inre, starkt veckat, membran

Innehller eget DNA och egna ribosomer fr proteinproduktion
Producerar sina egna membranproteiner samt rRNA och tRNA

Avfallet transporteras ut ur cellen

Lysosomala inlagringssjukdomar
Ett icke fungerande enzym i lysosomerna kan ge
allvarliga (men ovanliga) sjukdomar, dr
avfallsprodukter ansamlas i cellerna.
Ex: Hunters sjukdom/MPSII

Citronsyracykeln sker i det inre

rummet
I det inre membranet sitter
enzymer involverade i
produktionen av ATP

Mitokondrien spelar ocks en viktig

roll i att reglera programmerad
celldd, apoptos. Nr cellen r t ex
skadad eller gammal fr den
signaler att den ska d. D fristts
pro-apoptotiska molekyler frn
mitokondrien.

www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/hunters+sjukdom

Cellens energiomsttning

Enzymer

Energi produceras huvudsakligen i mitokondrierna

Enzymer r proteiner som

underlttar kemiska
reaktioner

Energin lagras i form av ATP, adenosintrifosfat

Nr ATP bildas binds en fosfatmolekyl (P) till ADP, adenosindifosfat
Energiproduktionen i cellen krver syre, O2 och kallas cellandning

Specifika fr ett visst

substrat

Energiproduktion sker genom tre processer

Glykolys

Produkten som bildas kan

vara att substratet klyvs,
ndrar form eller frenas
med ett annat substrat

Citronsyracykeln
Elektrontransportkedjan
O2
Fett, kolhydrater och proteiner
+
ADP + P

Energin som krvs fr

reaktionen minskar
Reaktionshastigheten kar

ATP + CO2 + H2O

Avfallsprodukter: koldioxid och vatten

Enzym finns ofta som

inaktiva pro-enzymer,
zymogen, som kan
aktiveras nr det behvs
Ex: pepsiongen, pepsin

Cellens energiomsttning

Receptorer

Glykolys

Receptor, mottagare
Protein som kan aktiveras
och stta igng olika
processer i cellen
Finns i plasmamembranet, i
organellernas membran, i
cytoplasman eller i krnan
Receptorn aktiveras nr dess
ligand binder
En del ligander kan binda flera
olika receptorer. Det kan leda till
Olika svar i olika celler
Samma svar men olika
styrka

Glukos

Glykolys

2 pyruvat + 2 reducerade ko-enzymer

+ 2 ATP

Y Y Y Y YY

Sker i cytosolen
Krver inte syre, anaerob
Ger ganska lite energi i form av
ATP
Pyruvat och reducerade koenzymer r energirika molekyler
Om syre inte tillfrs fortstter
glykolysen av pyruvat och
mjlksyra, laktat, bildas

Cellens energiomsttning

Cellens energiomsttning

Citronsyracykeln

Elektrontransportkedjan

1. Pyruvat spjlkas till

ttiksyra+CO2
2. ttiksyra binds till ko-enzym A,
(Acetyl-CoA)
3. Frbrnning av Acetyl-CoA i
citronsyracykeln.
2 ATP + reducerade koenzymer + CO2 + H2O bildas

Reducerade ko-enzymer frn citronsyracykeln oxideras

Sker i mitokondrien
Krver syre, O2
Ger mycket energi

Sker i mitokondrien
Krver syre, O2
Ger den strsta energiproduktionen i form av ATP

Genom cellandningen bildas varje dag liter vatten

Hans Krebs fick nobelpriset 1953 fr upptckten av citronsyracykeln.

Han delade priset med upptckaren av co-enzym A, Fritz Lipmann. (NE)

Genetisk information

Vetenskapshistoria

HUGO kartlggningen av hela det humana genomet

Arvsmassa DNA
Kromosom DNA-molekyl som innehller vr arvsmassa
Mnniskan har 46 kromosomer
Gen
Bit av en DNA-molekyl som innehller receptet fr
tillverkning av ett protein
En gen kodar fr ett protein
Frn gen till protein:
1. Den genetiska koden skrivs av, transkriberas till RNA
2. RNA verstts, translateras till protein

Samarbete mellan akademiker i hela vrlden

Craig Venter och hans fretag Celera drev p utvecklingen
r 2000 presenterade HUGO-projektet och Celera gemensamt
att det humana genomet var sekvenserat
En gen ett protein?
Ca 25 000 gener
Informationen finns i alla celler
Vvnadsspecifikt uttryck av generna

DNA - deoxiribonukleinsyra

DNA struktur

Fyra kvvebaser bygger upp DNA

dubbel helix
DNA-molekylen r lindad kring
proteiner, histoner
46 kromosomer, 23 par;
kromosom 1-22 samt
knskromosomerna: XX eller XY
Eu-kromatin kta kromatin
innehller gener tillgnliga fr
avskrift - transkription
Hetero-kromatin hrt packat
kromatin, trankriberas ej, d v s
generna i detta DNA kan inte
skrivas av s att det bildas protein

Adenin (A)
Tymin (T)
Guanin (G)
Cytosin (C)

Deoxiribos
Fosfat
I RNA erstts Tymin av Uracil (U)
Ribos erstter deoxiribos

Molekylrbiologins centrala dogma

Celldelning

Informationen i generna, DNA, kan kopieras till nya DNAmolekyler

Informationen i DNA kan verfras till RNA och frn RNA till
protein
Processen r irreversibel, informationen kan ej verfras frn
protein till nukleinsyra (DNA/RNA)

Mitos vanlig celldelning

Formulerades ursprungligen av Francis Crick*, nobelpristagare 1962

tillsammans med James D Watson och Maurice Wilkins fr upptckten av
DNA-spiralens struktur (dubbelhelix)

DNA

Tillvxt
Erstta celler som dr
Cellerna som delar sig r omogna stamceller
Dottercellerna mognar (differentierar) vidare till att bli fullt
specialiserade celler
Ex: tarmepitelceller delar sig mycket ofta
Ex: nervceller, skelettmuskelceller, hjrtmuskelceller delar sig inte
Meios reduktionsdelning

RNA

protein
*Crick, F.H.C. (1958): On Protein Synthesis. Symp. Soc. Exp. Biol. XII, 139-163.
*Crick, F. (1970): Central dogma of Molecular Biology. Nature 227, 561-563. PMID 4913914

Knsceller spermier, ggceller

Dottercellerna har endast enkel uppsttning kromosomer
22 kromosomer och en knskromosom: X i ggcellen och X eller Y
i spermierna
Bild 2.17 versikt ver antalet kromosomer per dottercell efter slutfrd mitos och
meios. (Mnniskokroppen, fysiologi och anatomi, Sand 2007)

DNA

DNA-replikation

Transkription mRNA-syntes

Infr celldelningen, mitosen, kopieras

cellens DNA, DNA-replikation

I krnan transkriberas DNA, till pre-mRNA

mRNA = messenger RNA, budbrar-RNA

RNA

protein

DNA-molekylen delar sig

Vtebindningarna mellan
nukleotiderna (kvvebaserna) bryts
Enzymet DNA-polymeras binder till de
fria DNA-strngarna
DNA-pol adderar nya nukleotider som
basparar med de gamla

Bild 2.9 Transkription (Mnniskokroppen, Sand 2007)

Fig 3.32 (Tortora, 2000)

Transkription mRNA-syntes

1. Initiering RNA-polymeras binder till DNA

2. Elongering
Nukleotider fogas samman till
mRNA
3. Terminering
RNA-polymeras slpper frn DNA

Den genetiska koden

Pre-mRNA splitsas (eng: splicing) till mRNA

Ett kodon - 3 kvvebaser som kodar fr en aminosyra (aa)

De icke-kodande intronerna splitsas bort, de kodande exonerna

blir kvar

4x4x4=64 mjliga kombinationer kodar fr 20 olika aa

Flera tripletter kodar fr samma aa
Den sista bokstaven i tripletten kan variera
START-kodonet r alltid AUG, som kodar fr metionin (Met)
Tre STOP-kodon kodar inte fr ngon aminosyra:
UAA, UAG, UGA

Bild 2.10 Pre-mRNA processning (Mnniskokroppen, Sand 2007)

Translation proteinsyntes

Translation proteinsyntes

Ribosomen bestr av ribosomalt RNA (rRNA) och proteiner

Transfer RNA (tRNA) en fr varje aa

Binder till mRNA

Innehller anti-kodon som knner igen kodonet

verfr aa till proteinet

1. Initiering

Ribosomen binder till mRNA

2. Elongering

Aminosyror fogas samman till protein

3. Terminering

Ribosomen slpper frn mRNA

Nybildat protein

tRNA innehller antikodon som parar med koden p mRNA

Translationen har 3 faser:
1. Initiering
2. Elongering
3. Terminering
Stopkodonen har inget tRNA som binder till sig
ribosomen lossnar

tRNA

mRNA
Ribosom

Bild 2.11 Translation (Mnniskokroppen, Sand 2007)

Aminosyra

Frkortning

Alanin

Ala

Cystein

Cys

Asparaginsyra

Asp

Glutaminsyra

Glu

Fenylalanin*

Phe

Glycin

Gly

Histidin*

His

Isoleucin*

Ile

Ca hlften av dessa r
essentiella, kan inte bildas av
cellerna utan mste tillfras
via fdan
Tas upp ur blodet

Lysin

Lys

Leucin*

Leu

Metionin*

Met

Asparagin

Asn

Prolin

Pro

Glutamin

Gln

tervinns i cellen frn utslitna

molekyler eller organeller

Arginin

Arg

Serin

Ser

Treonin*

Thr

Valin*

Val

Tryptofan*

Trp

Tyrosin

Tyr

Aminosyror
20 aminosyror anvnds i
proteinsyntesen

*essentiell aminosyra
(Klla: The cell, Alberts 2008)

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen - transport

Att kunna transportera mnen ver cellmembranen r viktigt fr
reglering av kroppens
Vtskebalans
Kemiska milj
Elektrolytbalans
syra-bas-reglering, kroppens pH
Ca2+ 0,000 07 mM
K+ 140 mM
Na+ 15 mM
Cl- 7 mM

Ca2+ 1 mM
K+ 4 mM
Na+ 145 mM
Cl- 120 mM

Bild 2.22 Koncentrationen av de

vanligaste jonerna i cytosolen
(Mnniskokroppen, Sand 2007)

Kort om den kemiska miljn

Cellmembran och membrantransport

Salter, t ex natriumklorid NaCl, r uppbyggda av joner

Syror r jonfreningar som kan avge vtejoner, H+
Baser r jonfreningar som kan ta upp vterjoner
Jon atom eller molekyl som ftt eller frlorat en eller flera elektroner
Elektrolyter r joner i lsning, leder elektrisk strm
Transporten av joner r mycket viktig fr cellens och kroppens funktion
En kemisk sammansttning i cellen, en annan utanfr

Fosfolipider
Hydrofila huvuden mot extracellulra rummet och
cytoplasman
Hydrofoba svansar mot membranets insida
Proteiner
Kolesterol

Ca2+ 0,000 07 mM
I cellen:
K+ 140 mM
Lg natriumNa+ 15 mM
Lg kloridCl- 7 mM
Hg kaliumMycket lg kalciumkoncentration

Ca2+

1 mM
K+ 4 mM
+
Na 145 mM
Cl- 120 mM

Utanfr cellen: havet:

Hg natriumHg kloridLg kaliumLg kalciumkoncentration

Fig 3.2 Plasma membrane

(Principles of anatomy and
physiology, Tortora, 2000)

Bild 2.22 Koncentrationen av de vanligaste jonerna i cytosolen (Mnniskokroppen, Sand 2007)

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen

Passiv och aktiv transport

Passiv transport

Passiv transport

Aktiv transport

Ospecifik transport
Diffusion
Osmos
Filtration
Selektiv transport
Jonkanaler och
Transportproteiner
underlttar transport av en
eller ngra molekyler
Sker, frn hg koncentration till
lg koncentration, dvs med
koncentrationsgradienten
Energi (ATP) frbrukas inte

Specifik transport
Krver transportproteiner
som bara transporterar en
viss molekyl
Sker frn lg koncentration till
hg koncentration, dvs mot
koncentrationsgradienten,
Energi (ATP) frbrukas

Diffusion
Molekyler flyttar sig ver ett genomslppligt membran
Leder till minskad koncentrationsskillnad

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen

Passiv transport ver cellmembranet

Passiv transport
Osmos

Fettlsliga, hydrofoba, mnen passerar ltt genom

fosfolipidmembran genom diffusion

Diffusion av lsningmedel, ofta vatten, ver ett semipermeabelt

membran
Leder till minskad koncentrationsskillnad

Fettsyror, steroidhormoner
Opolra gaser: syre, koldioxid, kvve, kvveoxid
Sm molekyler passerar diffunderar lttare n stora
Vatten diffunderar ovntat ltt genom cellmembranet
Liten molekyl
Svaga bidningar mellan fosfolipiderna

Vattenkanaler, akvaporiner, underlttar diffusion av vatten

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen

Passiv transport

Passiv transport

Filtration

Filtration

kat vtsketryck pressar lsningsmedlet tillbaka genom

membranet oberoende av koncentrationsgradienten
Leder i figuren nedan till kad koncentrationsskillnad av
partiklar som ej kan passera membranet

Filtration

kat vtsketryck pressar lsningsmedlet tillbaka genom membranet

oberoende av koncentrationsgradienten
Leder i figuren nedan till kad koncentrationsskillnad av partiklar som
ej kan passera membranet (orange)
Vtskan kan fra med sig partiklar som kan passera membranet (bl)

Filtration

10

Exempel: Osmos och filtration

Utbyte ver cellmembranen

Vtskeflde i kapillrerna

Passiv transport

Osmos och filtration ger vtskeflde i vvnaden

Stora proteiner (albumin) r en vanlig klla fr osmotiska drivkrafter
De kan inte sjlva passera membran, men koncentrationsskillnaden kan
driva vtska (och medfljande substanser) genom membranet
Proteiner - kolloidosmotiskt tryck (KO)
ven koncentrationsskillnader av salter pverkar vtskefldet i vvnaden
(kristalloidosmotiskt tryck), liksom glukos
Filtrationstryck i blodet (= det hydrostatiska trycket, HT) = blodtrycket

venol HT 20 KO 25

kapillr

KO 25 HT 40 arteriol

vvnadstryck 5 mmHg
ISV interstitiella vtskerummet

Jonkanaler
Underlttar diffusion av joner
Selektiva, en eller ngra joner kan passera genom en viss
kanal
Kan ppnas och stngas
Receptorstyrda
Spnningsstyrda
Alltid ppna

Transportproteiner (transportrer)
Underlttar transport av stora,
hydrofila molekyler
Selektiva

Enhet: mmHg kvicksilver

Fig 3.5a Passive and active transport

(Principles of anatomy and physiology
Tortora, 2000)

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen

Passiv transport med transportproteiner

Exempel: Transportren av
glukos (GluT) underlttar
diffusion frn tarmlumen till
cellerna i tarmslemhinnans
celler, tarmepitelcellerna

Aktiv transport
Specifik transport
Sker mot koncentrationsgradienten
Energi (ATP) frbrukas
Ex: Na+/K+-ATP:as, Na+/K+-pumpen
Na+- koncentrationen r lg i cellen, hg utanfr
K+- koncentrationen r hg i cellen, lg utanfr

Transporten sker frn hg till

lg koncentration
Transporten r passiv, krver
inte energi (ATP)

Fig 3.10 Facilitated diffusion of glucose across a plasma membrane. The trasporter (GluT) binds to glucose
int the extracellular fluid and releases it ito the cytosol (Principles of anatomy and physiology Tortora, 2000)

Fig 3.11 The sodium pump (Na+/K+ ATPase) (Principles of anatomy and physiology Tortora, 2000)

11

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen

Sekundr aktiv transport (1)

Sekundr aktiv transport (2)

Specifik transport
Sker mot koncentrationsgradienten
Transporten drivs av t ex Na+-joner som transporteras med sin
koncentrationsgradient (frn extra cellulra rummet in i cellen)
Energi frbrukas indirekt d denna gradient i ett tidigare skede
kostat ATP att bygga upp

Ex: Ca2+ kan transporteras ut ur cellen med en pump som drivs

av att Na+-joner samtidigt tas in i cellen
Ca2+ 0,000 07 mM
K+ 140 mM
Na+ 15 mM
Cl- 7 mM

Fig 3.12 Secondary active transport

mechanisms use the energy stored in
an ionic concentration gradient (here for
Na+) (Principles of anatomy and
physiology Tortora, 2000)

Ca2+ 1 mM
K+ 4 mM
Na+ 145 mM
Cl- 120 mM

Bild 2.22 Koncentrationen av de

vanligaste jonerna i cytosolen
(Mnniskokroppen, Sand 2007)
Fig 3.12 Secondary active transport
mechanisms use the energy stored in
an ionic concentration gradient (here for
Na+) (Principles of anatomy and
physiology Tortora, 2000)

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen

Ex: CF, cystisk fibros

Aktiv transport vesikeltransport (1)

Incidens: 15-20 fall/r

Prevalens: 5-600 pers totalt i Sverige
Orsak: mutation, genetisk frndring, i en kloridkanal som transporterar
kloridjoner (Cl-) ut ur cellerna
fel i genetiska koden leder till stora konsekvenser p helkroppsniv
Olika mutationer med olika konsekvenser p molekylr, cellulr och organniv
Konsekvens p molekylr niv:
inget eller alltfr kort protein bildas
felaktig veckning av proteinet i ER eller Golgi proteinet bryts ned i
lysosomer
Mindre mngd eller smre funktion
Konsekvens i cellen:
Minskad Cl--utsndirng, kat intracellulrt Na+
Strd vtskebalans i cellen
Symptom hos patienten:
kad salthalt i svett
Minskad vattenmngd i slem segt slem
Problem i lungor, magtarmkanal, bukspottkrtel, lever (mindre vanligt)
Leder i sin tur till infektionsknslighet i lungorna, dligt nringsupptag i
tarmen mm, mm
Stor variation samma mut kan ge olika grav sjukdom varfr?

I vesiklar trasporteras stora molekyler som inte kan g genom

membranet eller anvnda transportproteiner
Vesiklarna frdas lngs mikrotubuli (cellskelettet)
Vesikeltransport r energikrvande, kostar ATP

Bild 2.20 Exocytos och endocytos. (Mnniskokroppen, Sand 2007)

12

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen

Aktiv transport vesikeltransport (2)

Aktiv transport vesikeltransport (3)

Exocytos
produktion av t ex en signalsubstans, hormon, krtelsekret i
ER
modifiering i Golgi
vesikel knoppas av och transporteras till cellytan
signalsubstansen fristts
cellmembranet fr tillskott av material
Ex: Vid fristtning av transmittorsubstanser
(signalsubstanser) i synapserna, kopplingarna mellan
nervceller

Endocytos
ligander binder till receptorer p cellytan
invagination av cellmembranet
transport av innehllet i cellen
terbruk av receptorerna
Ex: pinocytos intag av vatten inklusive lsta mnen och
proteiner reglerar cellens vtskebalans
Ex: Transport av membranbundna proteiner och receptorer
till cellytan = exocytos, och
frn cellytan = endocytos

Bild 2.20 Exocytos och endocytos.

(Mnniskokroppen, Sand 2007)

Bild 2.20 Exocytos och endocytos. (Mnniskokroppen, Sand 2007)

Utbyte ver cellmembranen

Utbyte ver cellmembranen

Aktiv transport vesikeltransport (4)

Vtskebalans i cellen

Fagocytos (specialfall av endocytos)

frmmande kropp, t ex bakterie knns igen av receptorer p
cellytan
utskott av cellmembranet (pseudopodier) bildas och omsluter
bakterien
membranet kring den frmmande kroppen smlter samman
med lysosom (cellens mage)
enzymatisk nedbrytning
Ex: fagocytos sker ff a i immunceller makrofager stortare
lysosom

bakterie

cellmembran

Bild 2.22
(Sand 2007)

Ca2+ 0,000 07 mMCa2+ 1 mM

K+ 140 mM
K+ 4 mM
Na+ 15 mM
Na+ 145 mM
Cl- 7 mM
Cl- 120 mM

Vatten passerar cellmembranen relativt fritt

Joner passerar inte fritt, skapar ett osmotiskt tryck
Isoton lsning samma osmolaritet i och utanfr cellen, t ex 0,9% NaCl
Hypoton lsning lgre osmolaritet i lsningen n i cellen
Hyperton lsning hgre osmolaritet utanfr cellen

Definitioner:
Osmolaritet r den
sammanlagda
partikelkoncentrationen
Enhet:osmol/l

lysosom
Fig 3.8 (Principles of anatomy and
physiology Tortora, 2000)

13

Osmolaritet och osmolalitet

Definitioner:
Osmolaritet r den sammanlagda
partikelkoncentrationenper liter vatten
Osmolalitet r den sammanlagda
partikelkoncentrationen per kg vatten

Utbyte ver cellmembranen

Passiv och aktiv transport

Enhet:osmol/l

Passiv transport

Aktiv transport

Enhet: osmol/kg

Ospecifik transport
Diffusion
Osmos
Filtration
Selektiv transport
Jonkanaler och
Transportproteiner
underlttar transport av en
eller ngra molekyler
Sker, frn hg koncentration till
lg koncentration, dvs med
koncentrationsgradienten
Energi (ATP) frbrukas inte

Specifik transport
Krver transportproteiner
som bara transporterar en
viss molekyl
Sker frn lg koncentration till
hg koncentration, dvs mot
koncentrationsgradienten,
Energi (ATP) frbrukas

I utspdda lsningar r detta (nstan) samma sak

Skillnaden i partikelkoncentration ger upphov till osmotiskt tryck i vvnaden
Enhet fr tryck (P): kPa eller mmHg
Ex: Plasma
Osmolalitet :
sammanlagd
partikelkoncentration
Proteiner
Salter
Glukos

Osmotiskt tryck i vvnad:

(300 mosm/kg)
(11 mosm/ kg)
(275mosm/ kg)
(4 mosm/ kg)

kolloidosmotiskt tryck
kristalloidosmotiskt tryck

Lunds universitet / Med Fak / Institutionen fr hlsa, vrd och samhlle / Anatomi och fysiologi: Cellen / 2010

Cellfrbindelser
Vvnader

Cellfrbindelser

Tight junctions
Desmosomer
Gap junctions

Vvnader
I. Epitelvvnad
II. Stdjevvnad

1. Tight junctions
Band av proteiner runt cellen skapar tta frbindelser mellan
cellerna
Ju fler kyssar desto ttare

III. Nervvvnad
IV. Muskelvvnad

V. Flytande vvnad

Organ: Hud

Ex: tarmepitel (celler som klr tarmens insida)

Avgrnsar kroppen frn yttervrlden

Kontroll av vad som kommer in i kroppen
Tight junctions hindrar lckage mellan cellerna

Ex: endotel (celler som klr blodkrlens insida)

Blod hjrn-barriren: endotelceller med absolut tta tight junctions

Bild 3.12b Tta cellfrbindelser (Mnniskokroppen, Sand 2007)

14

Cellfrbindelser

I.

2. Desmosomer
Starka proteinfrbindelser som frankrar cellmembranen i
varandra och i cellskelettet
Ex: Frbinder epitelcellerna i huden med varandra och till
basalmembranet

Epitelvvnad
Ytepitel

Skydda
Reglera transport av
mnen

Registrera knselstimuli

Krtelepitel
Producera och utsndra
sekret och homoner

3. Gap junctions
Proteiner som bildar kanaler mellan cellernas cytoplasma
Tillter kommunikation mellan cellerna
Slpper igenom signalmolekyler, joner
Ex: hjrtmuskelceller mnga hjrtmuskelceller ska fungera
som en enhet fr att hjrtmuskelcellerna ska kontrahera
synkroniserat
Bild 3.13 Huvudgrupperna av vvnader epitel (Mnniskokroppen, Sand 2007)
Bild 3.12b Tta cellfrbindelser (Mnniskokroppen, Sand 2007)

II.

Stdjevvnad
(Fibrs) bindvvnad

Bindvvsceller, fibroblaster,
producerar kollagen och
elastin
Extracellulra matrix (ECM)

Vvnader
Broskvvnad
hyalint brosk ledytor
elastiskt brosk struplock,
ytterrat

III. Nervvvnad
IV. Muskelvvnad

fibrst brosk
mellankotsskivorna,
knledens menisker
V.

Benvvnad

Tvrstrimmig
skelettmuskulatur
Hjrtmuskulatur

Glatt muskulatur

Flytande vvnad

Fettvvnad

Bygger upp skelettet

Lagrar energi

Kalciumfosfat

Skyddar inre organ

Celler som bryter ned och

bygger upp ben hjlper till
att reglera Ca2+koncentrationen i blodet

Reglerar temperatur
Gul fettvv

Hud
Hud cutis
Vrt strsta organ
Skydd mot
Ntning
Kemikalier
Vtskefrlust
Sol
Produktion av vitamin D3
Lagra fett och vtska
Reglera kroppstemeraturen
Frmedla sinnesintryck

Brun fettvv

Huden r ett viktigt

omvrdnadsorde!
Bild 3.13 Huvudgrupperna av vvnader stdjevvnad (Mnniskokroppen, Sand 2007)

Bild 3.13 Huvudgrupperna av vvnader

(Mnniskokroppen, Sand 2007)

Bild 3.14Hudens uppbyggnad

(Mnniskokroppen, Sand 2007)

15