Sker strax utanför (i cellplasman) och

i cellernas mitokondrier

Glukos spjälkas för att utvinna energi

i form av ATP

Den frigjorda energin går åt till att omvandla ADP till ATP
 Totalt frigörs det vid cellandningen så mycket
energi per glukosmolekyl att det räcker till
bildandet av cirka 36 ATP.

Cellandningen sker i tre steg:

1. Glykolysen (sker i cellplasman och här bildas 2 ATP)

2. Citronsyracykeln (sker i mitokondrien och här bildas 2 ATP)

3. Andningskedjan (sker i mitokondrien och här bildas 32 ATP)

1. Glykolysen

2. Citronsyracykeln
3. Andningskedjan
1.Glykolysen
• Sker i cellplasman precis utanför mitokondrierna
• En glukosmolekyl (6 kol) sönderdelas till två pyrodruvsyra (vardera
3 kol). Pyrodruvsyra kan även kallas pyruvate.
• Vi denna process frigörs vätejoner som gärna reagerar med andra
ämnen. Därför finns det särskilda molekyler s.k. vätebärare som
”fångar” upp dessa.
• Då glukos spjälkas till två mindre molekyler frigörs energi (exoterm
reaktion). Denna energi räcker till bildandet av 2 ATP.
2. Citronsyracykeln
• Sker i mitokondrien.

• Innan själva ”citronsyracykeln” kör igång sker först ett mellansteg då

pyrodruvsyra bryts ner till aktiv ättiksyra (acetyl-coenzym A). Vi denna process
avges en kolatom i form av koldioxid. Det frigörs också en väteatom som fångas
upp av en vätebärare.
• Nu inleds själva citronsyracykeln genom att acetyl-CoA kopplas ihop med
oxalsyra (4 kolatomer) och ger upphov till citronsyra (6 kolatomer).
• Med hjälp av olika enzymer spjälkas sedan citronsyran till ny oxalsyra och två
molekyler koldioxid. Samtidigt frigörs fyra väteatomer som tas upp av vätebärare.
• Det frigörs även energi så att det räcker till bildandet av en ATP-molekyl.

• Kom ihåg att det bildas två acetyl-Co A per glukosmolekyl och därför totalt 2 ATP
samt 8 vätebärare (med väteatomer) i ”citronsyracykeldelen”.
Summering glykolysen och
citronsyracykeln

Totalt bildas 4 ATP

och 12 vätebärare
med väteatomer
per glukosmolekyl!
OBS! (förtydligande till filmen nedan)

Ibland kallar man omvandlingen från pyrodruvsyra till acetyl-CoA för ett “eget steg”. I läroboken
tas detta upp som en del av citronsyracykeln.

Det bildas egentligen fyra ATP vid glykolysen men eftersom det krävs två ATP för att spjälka
glukosen till två pyrodruvsyra blir det netto ut totalt två ATP från glykolysen

De säger att vätebärarna tar upp elektroner, tänk väteatomer här istället (se andnindskedjan).
 3. Andningskedjan

• Sker i mitokondriens inre veckade

membran.
• Denna del av cellandningen kräver syre.
• Hit kommer alla vätebärare från glykolysen
och citronsyracykeln med sina väteatomer.
 3. Andningskedjan
• Vätebäraren ger ifrån sig sin väteatom samtidigt som det
spjälkas av en elektron (blir alltså H+ samt e-)
• Dessa elektroner transporteras (horisontellt) mellan olika typer
av proteinkomplex i mitokondriens inre membran. Rörelsen av
elektroner genom dessa får dem att släppa in vätejonerna (H+ ) i
mellanrummet mellan det inre och yttre membranet.
• När elektronerna når det sista proteinkomplexet reagerar de
tillslut med syre och väte under bildning av vatten.
 3. Andningskedjan
• Det finns nu en högre koncentration av vätejoner utanför det
inre membranet än inuti mitokondrien. Denna
koncentrationsskillnad utjämnas genom att vätejoner tar sig
tillbaka genom ett enzym i membranet som heter ATP-syntetas.
Flödet av vätejoner tillbaka in i mitokondriens mitt ger energi till
att en extra fosfatgrupp ska binda till ADP och bilda ATP.
• Från en glukosmolekyl bildas 32 ATP i andningskedjan.
Filmer som visar andningskedjan
OBS! i videon nedan är Krebs cykel det
samma som citronsyracykeln
 Summering glykolysen,
citronsyracykeln och andningskedjan

Totalt bildas 36 ATP

per glukosmolekyl!
Mer komplext i verkligheten…

(OBS! detta behöver du inte kunna utantill)

Anaeroba (syrefria) förhållanden...
Glykolysen kräver inte syre. Det
utnyttjar t.ex. muskelceller och
jästceller som under anaeroba
förhållanden ”nöjer sig” med energin
från spjälkningen av glukos till
pyrodruvsyra. Denna anaeroba och
ofullständiga oxidation kallas jäsning.
Pyrodruvsyran omvandlas sedan till
mjölksyra.
Under anaeroba förhållanden klarar sig även jästsvampar med energi från
enbart glykolysen. De reducerar dock inte pyrodruvsyran till mjölksyra, utan till
etanol och koldioxid. Därför kallas denna jäsning för alkoholjäsning.
Jästsvampar används vid framställning av t.ex. öl och vin samt till bakning.
Vid bakningen är det koldioxiden som utnyttjas. När denna gas bildas sväller
degen och blir porös.