Lisa, Jolina, Marius och Oskar

Biologi/Kemi – Case: Lasse kastar upp

Introduktion
Patienten har åkt till Sydostasien utan att vaccinera sig mot sjukdomar som kan tänkas förekomma i
dessa områden. Patienten känner av dessa symptom:

 Varm och hängig

 Kräks
 Muskelkramper

Vad som händer

Patienten upplever kräkningar. Då kan vi konstatera att det finns något giftigt ämne som kroppen
inte kan tolerera och därför kräks patienten upp.

Alla organismer har mängder med olika joner i kroppen varav koncentrationen av fria vätejoner (H+)
är lägre än koncentrationen av andra joner i kroppen. Dock har koncentrationen specifika gränser då
den påverkar aktiviteten hos kroppens enzymer. Därför behöver vätejonerna avlägsnas från kroppen
med samma hasighet som de tillförs utifrån och bildas i kroppen. Denna reglering av
vätejonkoncentrationen kallas för syra-basreglering.

Koncentrationen anges i pH och normalt pH i blodet är ca 7,4.

Bildning av vätejoner

När vätejoner frisätts så löses de i vatten och den kemiska föreningen kallas då för en syra.
Vätejonerna i kroppen kommer dels från oorganiska syror som bildas som slutprodukter vid
omsättningen av vissa näringsämnen. Men vätejonerna kommer främst från kolsyra (H 2CO3) bildad
från koldioxid (CO2).

Koldioxid som vätejonkälla

Kolsyra bildas vid cellernas metabolism då det bildas stora mängder koldioxid som diffunderar över i
kapillärerna och in i de röda blodkropparna där koldioxiden reagerar med vatten. Därefter joniseras
kolsyran så att det bildas vätejoner och vätekarbonatjoner (Formel 1).

Oorganiska syror som vätejonkälla

Kroppen har både flyktiga och icke-flyktiga syror. Flyktiga syror är till exempel koldioxid då det är en
gas som lätt avlägsnas från kroppen när vi andas ut. Icke-flyktiga syror är syror som produceras i
kroppen som inte kan elimineras via lungorna.

Vid normal kosthållning neutraliserar baserna i maten ungefär hälften av kroppens produktion av
icke-flyktiga syror. Njurarna måste utsöndra överskottsproduktionen av icke-flyktiga syror men även
tvärtom om man har en vegetabilisk kost då man får i sig mer baser än de icke-flyktiga syrorna i
kroppen och då utsöndras ett överskott av baser.

Buffertar

Kroppens buffert reglerar stora förändringar i kroppens pH, alltså minskar buffertsystemet pH-
förändringar när vätejoner tillsätts eller avlägsnas från en lösning. Det är en del svaga syror och baser
Lisa, Jolina, Marius och Oskar

som har störst betydelse för stabiliseringen av pH i kroppen som lösta i vatten bildar ett syra-baspar.
HA kan användas som exempel på en svagsyra bildar ett syra-baspar med den negativa laddade A -.
Tillförseln av vätejoner i en vattenlösning av en svag syra tvingar jämvikten åt vänster. (De fria
vätejonerna avlägsnas från lösningen genom att de reagerar med A. Om vätejoner avlägsnas från
lösningen tvingas reaktionen åt höger och den svaga syran frisätter vätejoner. Den svaga syran
stabiliserar pH-värdet.

Kolsyra-vätekarbonatsystemet är en av de buffertar som har stört betydelse i kroppen.

(H2CO3 = H+ + HCO3-)

Buffring av icke-flyktiga syror

De reagerar snabbt med olika buffertsystem t.ex kolsyra-vätekarbonatsystemet. Jämvikten förskjuts

mot koldioxid vid tillförsel av vätejoner som man sedan andas ut via lungorna. Vätejonerna avlägsnas
genom att det bildas H2O.

Vätekarbonatjonerna förbrukas hela tiden vid buffringen då det vid normal kosthållning sker en
överproduktion av H+ i form av icke-flyktiga syror. Om inte nybildningen av vätekarbonatjoner skedde
skulle jonerna i extracellulärvätskan, alltså vätskan som omger cellerna snabbt förbrukas. Om
koncentrationen av vätekarbonatjoner skulle minskat skulle jämvikten förskjutas åt höger så att
kroppens koncentration av vätejoner ökade till ett lägre pH. Detta sker dock normalt inte då njurarna
nybildar vätekarbonatjoner i samma takt som de används till buffring av de icke-flyktiga syrorna.
Därför kan koncentrationen av vätekarbonatjoner hålla sig stabil så att buffringen av vätejoner kan
fortsätta och kroppens pH kan hållas nästan konstant.

Metabol alkalos - en syra-basrubbning

Alkalos kännetecknas av en lägre vätejonkoncentration än normalt, när pH ligger över 7,35 i syresatt
blod. Det finns två typer av alkalos; respiratorisk och metabolisk. Lasse kännetecknar en metabolisk
alkalos då det uppstår vid kräkningar så kroppen förlorar syra. Koncentrationen av vätejoner minskar
alltså, medan koldioxid-trycket och vätekarbonatjoner ökar.

Vad beror muskelkramperna på?

Långvariga kräkningar, kommer att resultera i att mängden salter i kroppen minskar då de avlägsnas
genom vätskan. Dessa salter ingår ofta i elektrolyter vars uppgift i kroppen är att binda
muskelvävnader, speciellt Kalium joner, K+. Och därmed så kan musklerna dras ihop och dras ut vid
bestämda tillfällen och därmed regleras av människan. Men vid brist på elektrolyter så kan
muskelvävnadens sammandragningar inte regleras vilket i sin tur leder till muskelkramper. För vad är
egentligen muskelkramper? Jo, det är ju när en muskel dras ihop sig okontrollerat och det är precis
det som händer vid brist på elektrolyter.

Kroppens försvar
Vid metabol alkalos, kommer kroppen att befinna sig i ett underskott av vätejoner. Kroppen
motverkar detta genom att höja mängden av vätejoner. Detta sker hos kroppens buffertsystem,
lungorna och njurarna. Kroppens buffertystem dämpar snabba förändringar i koncentrationen av
vätejoner, lungorna kan avlägsna den flyktiga syran CO2, men endast njurarna kan avlägsna de icke
flyktiga syrorna som bildas vid ämnesomsättningen.
Lisa, Jolina, Marius och Oskar

Vid metabol alkalos kommer andningen att bli långsam och ytlig så att CO2 mängden ökar. Detta
beror på att artärblodets vätejonkoncentrationer sjunker, och minskar lungventilationen. På så sätt
hålls mer CO2 kvar. Därmed normaliseras vätejonkoncentrationen. Andningssystemet fungerar
därför som en fysiologisk buffert.

Njurarna har vanligtvis i uppgift att bilda HCO3 men vid underskott av vätejoner kommer njurarna att
i stället utsöndra HCO3 med urinen. Detta leder till att jämvikten i formel 1 förskjuts åt höger så att
vätejonkoncentrationen normaliseras (hitta bild på formel 1, eller ta bild på boken)

Kroppens buffertsystem består av extracellulära buffertsystem (ut från celler) och intracellulära
buffertsystem (in i celler). De extracellulära buffertsystem som består av HCO3, reagerar nästan
omedelbart, medan transporten av vätejoner in i cellen (intracellulär) tar lite längre tid. Tillsammans
hindrar dessa processer en dramatisk sänkning av blodets pH-värde när vätejoner tillförs/bildas vid
ämnesomsättningen.

Kroppens buffertsystem kommer att lösa problemet på kort sikt, alltså hitta en balans hos
vätejonkoncentrationen. Patienten upplever muskelkramper efter all kräkning. Detta beror, som
nämnt tidigare, brist på elektrolyter. Detta kan åtgärdas genom att ge patienten i fråga, ett tillskott på
elektrolyter genom ex. vätskeersättning. Detta är en åtgärd på kort sikt, och botar därför inte
sjukdomen.

Hypotes
Vi har två hypoteser kring vad dessa kräkningar som leder till metabol alkalos kan bero av.

Malaria är en sjukdom som sprids av myggor och som är vanligast i Afrika, men som även återfinns i
bl.a Asien där Lasse befinner sig. Några symptom på Malaria är feber, kräkningar och muskelkramper
(utöver muskelkramperna som tillkommer av metabol alkalos). Alla dessa symptom stämmer in på
Lasses sjukdomstillstånd. Man kan förebygga malaria genom att skydda sig från myggor i form av t.ex
myggnät, samt att man kan ta förebyggande läkemedel.

En annan hypotes är att Lasses sjukdomstillstånd kan bero av citrullinemia. Citrullinemia är en

genetiskt recessiv betingad sjukdom, som är vanlig i Sydostasien och som uppkommer av ökad
mängd ammoniak. Om Lasse lider av detta så har han den mildare varianten, som uppkommer då
den drabbade är vuxen, några symptom av citrullinemi är kräkningar, muskelkramper och trötthet.

Källa