Föreläsning 8 – Clearance (R) – Njurar

Renal elimination: flöde

QR = Renalt blodflöde

Nefron: njurens funktionella enhet

Nefroner = njurens funktionella enhet (vi har ca 1 miljon av dessa). 200.000 - 2.000.000
nefroner i normala njurar

 Renal blodflöde ≈ 1,3 l/min

- 2 njurar med ett arteriellt blodflöde på 1,2 - 1,3 L/min.
 Glomerulär filtreringshastighet (GFR) ≈ 125 ml/min (10 %)
- I glomerulus sker filtration av plasmavatten.
- Filtrationen sker beroende på osmotisk gradient.
- Av totala blodflödet kommer ca 10 % att filtreras i glumerulus.
 Urinflöde ≈ 0,6 -1,0 ml/min
- 99 % av allt filtrerat plasmavatten (primär urin) reabsorberas i proximala tubuli
(annars hade vi behövt kissa hela tiden).
- Primärurinen går genom proximal tubuli innan urinen övergår i Henles slynga.
Efter Henles slynga färdas primärurinen till distala tubuli
3 processer i nefronen för renal eliminering av läkemedel

 Glomerulär filtrering av obundet läkemedel i plasma

⁃ Detta är en passiv process
⁃ Läkemedel som är bundet till plasma kan inte passera porer i glomerulus
 Aktiv sekretion i proximala tubuli från blod till lumen (när blodet når proximala
tubuli)
⁃ Aktiv transport för polära och stora substanser
⁃ Substanser transporteras från blodet till urinen
⁃ Beror på transportproteiner som är mättbara.
 Hur mycket detta blir beror på om substanserna passar in i
transportproteinerna eller inte.
 Det beror också på hur mycket transportörer varje individ uttrycker.
⁃ Transportproteinerna finns för att ta bort polära slaggprodukter från kroppen
 Reabsorption från tubulära lumen till blodkapillärer
⁃ Alltid genom passiv diffusion för läkemedel, med få undantag (finns även
aktiv transport)
 Glukos återupptas aktivt från tubuli
⁃ Läkemedel som filtreras till primärurinen kommer att koncentreras i urinen
eftersom 99 % av allt vatten försvinner. Det kan alltså bli höga koncentrationer
av läkemedel i urin jämfört med blodet. Om en substans kan passera
membranet kommer substansen diffundera från tubuli tillbaka till blodet igen
pga. den stora koncentrationsgradienten.

Glomerulär filtrations clearance

 Glomerulär filtrering inträffar för alla läkemedel (och andra föreningar i den
systemiska cirkulationen som är tillräckligt liten för att filtreras)

CLfiltration = fu • GFR

GFR ≈ 125 ml/min

 GFR = Glumerulär filtrationshastighet

 Beror på fu för att bundet läkemedel inte kommer att filtreras
Sekretions clearance

Aktiv transport som kan mättas

För föreningar med låga renala extraktionshastigheter (ER < 0.3):

CLsecr = fu • CLint, sekr

CLsecr används för aktiv sekretion

Där

Tmax = maximala transportförmågan

KT = koncentrationen där transporthastigheten är hälften av den maximala

Förändrad tubulär sekretion

y-axeln: Plasma koncentration av amoxicillin

x-axeln: Tiden efter dos

Svar kurva: När man enbart tar amoxicillin

Röd kurva: Amoxicillin koncentrationen efter intag av probenicid (giktmedel)

Renalt clearance (CLR) halveras vid intag av amoxicillin tillsammans med probenicid.
Närvaro av probenicid minskar alltså CL av amoxicillin. Amoxicilin är en ganska stor och
polär antibitoika. Normalt sett utsöndras amoxicillin via njurarna genom aktiv transport via
transportproteiner för att sedan elimineras. Probenicid är en substans som kan hämma
transportproteinerna därför kan amoxicillin inte transporteras lika mycket. Probenicid hämmar
alltså aktiv transport.
Probenecid

“Medlet som påträffades i Garzellis dopningsprov heter Probenecid och har ingen
prestationshöjande effekt, men anses användas för att dölja annan dopning.”

Dopningsprov tas från urinen pga. analysmetodernas känslighet. Metaboliterna på

dopningsmedel är polära i urinen därför är koncentrationsgradienten 100 faldigt i urinen och
därför är koncentrationen väldigt hög. Dopningsmedel kan inte reabsorberas från urinen då de
är polära, trots att man har en ganska hög koncentration av dem på ena sidan (i urinen).

Vid samtidigt intag av probenicid hämmas transportörerna därför kommer lägre halter av
dopningsmedel finnas i urin. Halterna kan vara så låga att de inte går att mäta. Därför kan man
dölja dopningsmedel genom att använda probenicid.

Hur kan man dölja dopningsmedel?

Dopningsmedlet eller dess metabolit får inte genomgå aktiv sekretion i njurarna.

Reabsorption

 Reabsorptionen är den tredje processen där substans reabsorberas från urin till blodet.
 Xenobiotika koncentreras i tubuli eftersom vatten reabsorberas
 Små lipofila föreningar reabsorberas tillbaka till blodkapillärer tills de är maximalt.
 Processen kan fortgå fram till att koncentrationen i urinen är lika mycket som
koncentrationen av obundet läkemedel i plasma (jämvikt).
⁃ Vid jämvikt sker ingen netto diffusion åt något håll.

Curine = Cu, plasma

För läkemedel vanligtvis en passiv process

Reabsorption

Reabsorption minskar om:

 Urinflödet ökar: Om man ökar urinflödet och en substans har svårt att passera
membran så kommer substansen få kortare tid på sig att reabsorberas.
 Föreningen joniseras i större grad i urin än i plasma eftersom joniserade föreningar
inte kan passera membran.
Renal kumulativ exkretion (utsöndring) av amfetamin och urin pH

y-axeln: Mängden amfetamin som utsöndras

x-axeln: Tiden i timmar

Här har man ett antal försöksperson som fick en dos av amfetamin. Försökspersonerna fick en
dricka som gjorde urinen mer alkalisk eller surare.

 När man gjorde urinen surare utsöndrades mycket mer amfetamin.

 När man gjorde urinen alkalisk utsöndrades nästan inte något av amfetamin.
 Den stora skillnaden beror alltså enbart på pH.

Varför blev det så?

Amfetamin är en amin, en bas som joniseras vid låga pH värden (i sur miljö). När basen
joniseras så kan den inte reabsorberas tillbaka. När amfetamin däremot är i en basisk miljö så
är den icke-joniserad och då kan den ta sig över membranet och reabsorberas.

Om man dricker något basisk, ex. bikarbonat, så kommer pH värdet bli högt i urinen och då
kan man dölja dopningsmedel eftersom substansen reabsorberas, och då blir koncentrationen
av amfetamin mycket lägre i urinen.
Salicylat CLR,u och urin pH

y-axeln: CLR av obunden salicylsyra

x-axeln: pH i urin

Så länge pH värdet är under 7 sker nästan ingen CLR. Så fort pH värdet ökar till över 7 så
börjar CLR. Detta för att salicylsyra är en syra som blir laddad vid högre pH värden men vid
låga pH värden kommer syran vara icke-joniserad och då kommer den kunna reabsorberas
därför utsöndras den inte när pH värdet är lägre.

Fenobarbital och diuretika

y-axeln: CLR av fenobarbital

x-axeln: Urinflöde

Här har man beräknat CLR av fenobarbital vid olika urinflöden. Urinflödet kan man öka
genom intag av dryck eller diuretika. När urinflödet ökar kommer också CLR att öka. CLR
ökar särskilt vid alkalisering då fenobarbital är en svag syra. Genom att öka urinflödet med
diuretika kan man alltså avgifta patienten för att patienten ska bli av med fenobarbital
snabbare. I vanliga fall har fenobarbital en omfattande reabsorption.
Renal clearance

Uttryck för totalt CLR: Filtration, aktiv utsöndring och reabsorption.

1-freabs = det är 1 minus den fraktionen som reabsorberas eftersom den fraktionen som
reabsorberas inte kommer att utsöndras.

 Reabsorptionen beror på pH värdet, molekylens egenskaper osv. För att substansen

ska kunna reabsorberas måste den vara lipofil.
 För att en substans ska kunna utsöndras genom aktiv sekretion måste substansen vara
stor och polär.
 Det är ganska osannolikt att en substans samtidigt är lipofil, stor och polär. Därför
kommer alla tre processen inte vara lika stora samtidigt.

För stora och polära läkemedel:

Här kan man bortse från reabsorptionen och då blir uttrycket:

CLR ≈ fu • GFR + CLsekr

För små lipofila läkemedel:

Här kan vi bortse från den aktiva sekretionen och då blir uttrycket:

CLR ≈ fu • GFR • (1 - freabs)

Hur vet man vilken process som är viktigast för renal elimination?

Om CLR = CLfiltr så vet vi att det är filtrationen som är av störst vikt. Det innebär att det bara
sker filtration och då är det filtrationen som är den viktigaste processen.

Skulle det förekomma sekretion så skulle den vara lika stor som reabsorption, men det är inte
sannolikt att båda processen sker samtidigt och är lika stora.
Om CLR > CLfiltr innebär det att mer läkemedel elimineras via njurarna än det som har
filtrerats. Det har alltså tillförts mer substans i urinen än vad som kom från filtrationen.

Det är endast aktiv sekretion som kan tillföra substans i urinen som inte har filtretas. Detta
innebär alltså att sekretionen är den viktigaste processen.

Här sker både filtration och aktiv sekretion.

Om CLR < CLfiltr innebär det att mindre substans elimineras via njurarna än vad som har
filtrerats i njurarna. Detta sker om det uppstår reabsorption i urinen.

Detta innebär att reabsorption är den viktigaste processen.

Oseltamivir (Tamiflu®)

“Elimination: Absorberat oseltamivir elimineras främst (> 90 %) genom omvandling till

oseltamivirkarboxylat. Den metaboliseras inte vidare och elimineras i urinen. Maximala
plasmakoncentrationer av oseltamivirkarboxylat minskar med en halveringstid på 6–10
timmar för de flesta behandlade. Den aktiva metaboliten elimineras fullständigt via renal
utsöndring. Renalt clearance (18,8 l/tim) överstiger glomerulär filtrationshastighet (7,5 l/tim)
vilket antyder att utöver glomerulär filtration sker även en tubulär sekretion. Mindre än 20 %
av en radioaktivt märkt dos elimineras i faeces.” Fass.se

 Renalt clearance överstiger glomerulär filtrationshastighet vilket innebär att utöver

glomerulär filtration sker även en tubulär sekretion.

Variation i renal clearance

Variabilitet i CLR är oftast lägre än individuell variabilitet i metaboliserings förmågan. Dock

kan det finnas variabilitet i följande mellan individer och inom samma individer under olika
tillfällen, ex. under olika tider på dygnet:

 Filtration
⁃ Variation i fu eller GFR
⁃ Njurfunktion
 Sekretion
⁃ Variabilitet i uttryck för transportörer (hur man uttrycket transportörer)
⁃ Inhibition av transportörer
⁃ Mättnad av bärarprotein
⁃ Variation i fu
 Reabsorption
⁃ Diuretika
⁃ Urinärt pH (ändras under dygnet)
Kreatinin

Kroppsegen nedbrytningsprodukt som bildas vid muskelarbete.

 Polar (ingen tubulär reabsorption)

 Liten (lätt filtrerad i glomerulus)
 Ingen plasmaproteinbindning (lätt filtrerad)
 Knappast någon sekretion
 CLcr sker i stort sett enbart via filtration även om det sker liten sekretion.

CLcr = ett mått på njurfunktionen

CLcr = ett mått på antalet funktionella nefroner

Varför kan det då vara fördelaktigt att känna till CLcr för en individ?

Vi kan mäta CLcr som ett mått på njurfunktionen och för att se om CLcr har ett samband för
CLR av substanser. Ju högre värde på CLcr desto bättre njurfunktion och desto högre
elimination, högre CL för läkemedel.

Kreatinin clearance (CLcr)

 Mätning
⁃ 24-timmars urinsamling (experiment)
⁃ Plasmaprov i mittpunkt av dessa 24h

CLcr = exkretionshastighet/Cpcr

CLcr mäts alltså som utsöndringshastigheten/plasmakoncentrationen av kreatinin

 Uppskattning
⁃ Endast serum kreatinin

Eliminationshastigheten = CL • Cp

Eliminationshastighet = Vurin • Curin/24h

V urin• C urin /24 h

CLcr = Eliminationshastighet cr/Cpcr =¿−
Cp

Nackdelen med urinsamlingsmetoden är att man måste samla all urin under 24h och man får
inte missa något. Man måste ta volymen i varje urinprov och haltbestämma den. Detta är inget
man gör i kliniken om man inte har särskilda skäl. Metoden är svår.

Fördelen med urinsamlingsmetoden är att det är ett säkrare sätt att beräkna CLcr.
Uppskattning med Cockcroft-Gault metoden (molara enheter)

Detta behöver vi inte kunna utantill

CLcr skattas här utifrån serum koncentrationsvärdet för kreatinin (Scr). Här behöver man alltså
inte samla urin. Här ska man ta hänsyn till åder och kroppsvikt.

Män har högre värde pga. högre muskelmassa jämfört med kvinnor. Om man har högre
muskelmassa så har man mer kreatinin därför justeras värdena för män och kvinnor.

ABW = faktisk kroppsvikt (kg)

Ålder i år

SCr i µ

SCr = Serum kreatinin

Cockcroft-Gault metoden är mer användbar eftersom man endast behöver ålder, vikt och SCr
värdet.

Fördelen med den här metoden är att den är en enklare metod än den experimentella.

eGFR används i vården (en annan ekvation än den ovan) därför finns den med på vissa fass
texten. Bra att känna till den.
Cefalosporin CL vs. CLcr

y-axeln: Cefalosporins CL (mL/min)

x-axeln: CLcr (mL/min)

Detta är ett linjärt samband som kan beskrivas med räta linjens ekvation mellan läkemedlets
CL och CLcr. Om CLcr är ex. 30 mL/min så kan man förvänta sig ett CL värde på läkemedlet
på 35-40 mL/min hos individen. CL för substansen är alltså beroende av CLcr. Vet man
CLcr värdet så kan man ta reda substansen CL eftersom substansen är beroende av CLcr. Detta
för att substansen enbart är beroende av CLR för sin utsöndring, därför kommer
njurfunktionen påverka CL för läkemedlet.

Ganciklovir clearance vs CLcr

Grafen visar olika individers CL för Ganciklovir (y-axeln) och CLcr (x-axeln).

Här har man ett tydligt samband. Ju högre värde på CLcr desto bättre njurfunktion och desto
högre elimination, högre CL för läkemedlet. Ju lägre värde på CLcr desto sämre njurfunktion
och desto sämre renal eliminationsförmåga för läkemedlet.

Detta gäller enbart vid renal elimination, inte hepatisk elimination. Läkemedel som elimineras
via metabolism har inget att göra med njurfunktionen.
Ganciklovir PK

y-axeln: Plasma koncentration av Ganciklovir

x-axeln: Tid i timmar

Diagrammet visar CL hos en person med normalt njurfunktion och en person med nedsatt
njurfunktion. En individ med nedsatt njurfunktion har ett lägre CL av både substansens CL
och CLcr pga. en sämre njurfunktion.

Detta påverkar kinetiken för substansen, ex. halveringstiden. Det är därför det finns
dosrekommendation på fass vid olika grader av nedsatt njurfunktion.

Kropps clearance = summan av kapaciteten för varje organ att eliminera läkemedel

Systemisk clearance

Inderal Retard (propranolol)

“Propranolol metaboliseras huvudsakligen i levern och aktiva metaboliter, bl a 4-hydroxy-

propranolol, har beskrivits. Inom 48 timmar utsöndras ca 90 % med urinen och mindre än 5 %
med feces. Plasmakoncentration och eliminationshastighet är beroende av leverfunktionen.”
Fass.se

Svar: Detta är en gammal fass text där man kan fel bedöma innehållet. Här har man i en studie
mätt radioaktivitet. De har alltså inte enbart mätt propanolol eftersom de har inkluderat
propanolol och alla dess metaboliter som har bibehållet radioaktiviteten som de har lagt för att
spåra alla delar i substansen. Värdena stämmer för att det inte enbart är propanolol utan alla
dess metaboliter. Detta är ett ex. på hur man kan mha radioaktiv inmärkning spåra vilka
metaboliter som bildas och hur mycket av dem som bildas.
Absorption, Distribution, Metabolism, Exkretion

"ADME" – studien

 Administrering av radiomärkt läkemedel

 Djur och människor
 Insamling av blodprover och alla utsöndringar
 Önskad hög återhämtning

Grafen illustrerar kumulativ utsöndring av radioaktivitet i faces och urin. Ej bestämd vilken
linje motsvarar faces och urin.

Lumiracoxib (reg. 2007)

NSAID med indikationen symptomatisk lindring av artros i knä eller höft

Fig 3. Kumulativ exkretion av radioaktivitet i mänsklig urin och avföring (n = 4, medelvärde

± S.D.).

Här har man samlat urin och faces och sedan samlat ihop de. Man vill att den totala
utsöndringen ska bli 100 % för att detta typer på att substansen inte kovalent binder något
annat ställe i kroppen. Detta är alltså exkretion av den totala radioaktiviteten som inte enbart
beror på modersubstansen utan av alla dess metaboliter också.
ADME: nevirapin (HIV/NNRTI)

Farmakokinetik:

I en massbalans/utsöndringsstudie med 8 friska manliga försökspersoner gavs 200 mg

nevirapin 2 gånger dagligen tills steady state uppnåtts och därefter 50 mg 14C-nevirapin i
engångsdos. Av den radioaktivt märkta dosen återfanns 91,4 ± 10,5 %, varav huvuddelen
återfanns i urin (81,3 ± 11,3 %), vilket är den främsta utsöndringsvägen jämfört med faeces
(10,1 ± 1,5 %). Mer än 80 % av radioaktiviteten i urin härrörde från glukuronidkonjugat av
hydroxylerade metaboliter. De främsta vägarna för metabolisering och utsöndring hos
människa är således cytokrom P450-metabolism, glukuronidkonjugering och utsöndring av
glukuroniderade metaboliter i urinen. Endast en liten fraktion, < 5 %, av radioaktiviteten i
urinen bestod av modersubstansen motsvarande < 3 % av totaldosen, vilket visar att renal
utsöndring av modersubstansen spelar en obetydlig roll för eliminationen.

SPC: Viramune®

Mer än 80 % av radioaktiviteten i urin härrörde från glukuronidkonjugat av hydroxylerade

metaboliter.

 Även om 80 % återfanns i urinen så var det inte nevirapin utan även metaboliter

Den fraktion som utsöndras i oförändrad form av nevirapin: fe < 3 %.

 Denna andel är obetydlig därför är metabolismen den viktigaste vägen

Vilken eliminationsväg är den viktigaste? – Fraktioner

Fraktion av läkemedel som utsöndras (renalt) oförändrat (fe):

Antagande: Fraktion av läkemedel som metaboliseras (fm):

Icke-renal clearance

 Eftersom renal clearance kan mätas (se digoxin exempel som följer) men hepatisk
clearance kan inte, kan man se följande:
⁃ CL = CLRenal + CLNon-renal
 Icke-renal clearance antas mestadels vara identisk med hepatisk clearance (även om
extrahepatisk metabolism i vissa fall kan bidra), d.v.s.
⁃ CLNon-Renal ≈ CLH
Clearance kan bero på matris

 Clearance är en proportionalitetsfaktor som länkar en eliminationshastighet till en

uppmätt koncentration. Värdet på clearance kan bero på av vart man mäter
koncentrationen:
⁃ Om man mäter läkemedelshalten i plasma får man ett CL värde baserat på
plasmahalt (plasma CL).
⁃ Om man istället mäter läkemedelshalten i blod så kan koncentrationen skilja
sig från plasma beroende på om substansen tas upp av blodkroppar eller inte.
• Om koncentrationen i blod skiljer sig från plasma kommer också CL
som är baserad på blodkoncentrationen skilja sig från CL som är
baserad på plasmakoncentrationen.
⁃ Om man enbart mäter obundet koncentration i plasmavatten så kommer man få
ett CL baserad på obundet koncentration.

T.ex. om upptag i blodceller så att:

Cblod > Cplasma, då CLblod < CLplasma

Om halten i blod är högre än halten i plasma så kommer CL i plasma vara högre än CL i blod.
CL & V för syror (•), baser (•) och protein (∆) läkemedel

Detta är en logaritmerad skala av CL och V för syror (•) och baser (•) och protein (∆)
läkemedel

y-axeln: CL

x-axeln: Distributionsvolym

Protein: Om ett protein läkemedel är stor är det svårt för proteinet att passera membran. Vid
injektion av protein som är stort så kan proteiner då enbart fördelas i blodet därför får
proteinet en distributionsvolym som är lika stort som plasma vatten eller blodvolym.

Syror: Ligger åt vänster vilket innebär att de har en liten distributionsvolym. Det kan också
bero på att syror har en kraftig bindning till serum albumin vilket leder till att de får en liten
distributionsvolym.

Baser: Ligger åt höger vilket innebär att de har en stor distributionsvolym. Detta beror på att
baser kan ta sig genom membran och att baser kan bilda jonpars bindning med fosfolipider i
membran. När baser går över till vävnad där distributionsvolymen är högre får de en stor
distributionsvolym.

Det är tomt vid 100 000h för att man inte vill tillverka läkemedel med halveringstid på flera
månader.
Digoxin kumulativ exkretion

Detta är ett sätt att behandla urindata på.

Vi ger en IV dos av digitoxin och samlar all urin i alla intervall upp till 12 dagar. I varje
intervall mäts också koncentrationen av digitoxin i urinen. Sedan räknar vi mängden digitoxin
i urinen. Första dygnet har vi 102 µg och andra dygnet har vi 45 µg. Vi lägger ihop 102 + 45
och får 147 µg så att vi får en kumulativ utsöndringskurva enligt grafen nedan.

Kumulativ - ökande

Kumulativ mängd i urin

När vi samlar urin från längre än 12 dagar kommer inget mer att hända eftersom nästan all
digitoxin har försvunnit. Då får vi fram hur mycket som har utsöndras vid oändlig tid vilket
blir 190 µg. Utifrån detta kan vi sedan beräkna hur stor fe blir.

Vi tar den kumulativa mängden som har utsöndrats i urin och dividerar det med dosen. I det
här fallet blev fe = 38 %.

Stora ”E” innebär exquited = utsöndrad

Hur lång tid måste man samla?

Ca 4 t1/2, efter 4 t1/2 kommer inte mycket mer substans att utsöndras. Digitoxin har en t1/2 på 1
dygn därför är utsöndringen ca 90 % efter 4 dygn (då nästan allt har försvunnit). Det värdet vi
får vid 4 t1/2 är alltså ungefär det som kommer ut efter oändlig tid. Vi ska inte använda värdet
under 4 t1/2 för att då kommer man underestimera mängden som kommer att utsöndras renalt.

Självtestfrågor

Andelen läkemedel som reabsorberas från njurens tubuli beror på:

a) Glomerulära filtrationshastighen
b) Urinflödeshastigheten
c) Graden av läkemedelssekretion i njurens tubuli
d) Lipofiliciteten hos det icke-joniserade läkemedlet
e) pH i urinen

Med avseende på renal clearance av läkemedel genom glomerulär filtrering:

a) Glomerulära filtrationshastighen är cirka 40 % av det renala blodflödet

b) Endast obundet läkemedel filtreras
c) Läkemedels clearance genom glomerulär filtrering är lika med glomerulär
filtrationshastighet
d) Kreatinin clearance är lika med läkemedels clearance
e) Både bundet och obundet läkemedel kan filtreras

Om ett läkemedel har en fraktion obundet i plasma på 0,8 och en renal clearance på 20
L/h är det:

a) Eventuell sekretion i njurens tubuli

b) Filtrerad vid glomerulus
c) Definitiv sekretion i njurens tubuli
d) Eventuellt utsatt för tubulär reabsorption
e) Definitivt utsatt för tubulär reabsorption

CLR = fu · GFR = 0,8 · 125 ml/min = 100ml/min · 60 = 6000 ml/h · 10-3 = 6 L/h < 20L/h

Om CLR > CLfiltr innebär det att mer läkemedel elimineras via njurarna än det som har
filtrerats. Det har alltså tillförts mer substans i urinen än vad som kom från filtrationen. Det är
endast aktiv sekretion som kan tillföra substans i urinen som inte har filtretas. Detta innebär
alltså att sekretionen är den viktigaste processen. Utöver aktiv sekretion sker även filtration.
Om ett läkemedel har en fraktion som är obundet i plasma på 0,8 och en renal clearance
på 2L/h, är det:

a) Är eventuellt utsatt för tubulär reabsorption

b) Har en clearance genom glomerulär filtration på 5,6 L/h
c) Definitiv sekretion i njurens tubuli
d) Eventuell sekretion i njurens tubuli
e) Definitivt utsatt för tubulär reabsorption

CLR = fu · GFR = 0,8 · 125 ml/min = 100ml/min · 60 = 6000 ml/h · 10-3 = 6 L/h > 2L/h

Om CLR < CLfiltr innebär det att mindre substans elimineras via njurarna än vad som har
filtrerats i njurarna. Detta sker om det uppstår reabsorption i urinen. Utöver filtration sker
alltså reabsorption i det här fallet.

Renal clearance (normalt ca 3 L/h) för ett lipofilt läkemedel (MW 335; fb ≈ 0,2), som är
en svag syra med en pKa på 5,0 är sannolikt att:

a) Ökas genom att sura urinen

b) Ökas genom att alkalisera urinen
c) Ökas med diuretika (t.ex. furosemid)
d) Reduceras av probenecid
e) Mycket korrelerat med kreatinin clearance