IBU 5 - Marcus

Vad har njurarna för funktion? (filtrering och anatomi)

Funktioner:
Filtrering av blod: Njurarna fungerar som kroppens huvudsakliga filtreringssystem för blodet. De tar
bort avfallsprodukter, överskott av vatten och elektrolyter från blodet för att bilda urin.
Reglering av vätskebalans: Njurarna hjälper till att reglera mängden vätska i kroppen genom att
justera urinproduktionen beroende på kroppens behov.
Elektrolytbalans: Njurarna är viktiga för att balansera koncentrationen av elektrolyter som natrium,
kalium och kalcium i kroppen.
Syra-basbalans: Njurarna hjälper till att upprätthålla den rätta balansen av syror och baser i kroppen,
vilket är avgörande för normal fysiologisk funktion.
Blodtrycksreglering: Genom att kontrollera mängden vätska och elektrolyter i blodet bidrar njurarna
till att reglera blodtrycket. (Martini, 1998).

Anatomi:
Njurarna är pariga organ som sitter på båda sidor av ryggraden, strax ovanför midjan. Varje njure är
cirka 10-12 centimeter lång och har en bönformad struktur. Njurarna har två huvudsakliga regioner:
Njurbarken (cortex): Det yttre lagret av njuren där många av de grundläggande filtreringsprocesserna
äger rum.
Njurmärgen (medulla): Det inre lagret som innehåller njurpyramider och njurpapiller, där
samlingsrören transporterar urinen till njurbäckenet. (Martini, 1998).

Hur ser sambandet ut mellan blodtrycket och njurarna?

Blodtrycket och njurarna är intimt kopplade, och de påverkar varandra i en dynamisk

regleringsprocess.
Renin-angiotensin-aldosteron-systemet (RAAS): Njurarna spelar en central roll i regleringen av
blodtrycket genom det så kallade RAAS-systemet. När njurarna uppfattar lågt blodtryck eller låg
blodvolym, utsöndras ett enzym som kallas renin från njurarna. Renin verkar på ett blodprotein kallat
angiotensinogen och omvandlar det till angiotensin I. Angiotensin I omvandlas sedan av ett annat
enzym, ACE (angiotensin converting enzyme), till angiotensin II. Angiotensin II är en kraftfull
vasokonstriktor (sammandragande av blodkärlen) och stimulerar också utsöndringen av aldosteron,
vilket ökar natrium- och vattenretentionen. Dessa åtgärder ökar blodtrycket genom att öka
blodvolymen och förtränga blodkärlen.
Njurarnas reglering av blodvolym: Njurarna är ansvariga för att reglera mängden vätska i kroppen
genom att kontrollera urinproduktionen. Om blodtrycket är för högt, kan njurarna öka
urinproduktionen för att minska blodvolymen och därmed sänka blodtrycket. Om blodtrycket är för
lågt, minskar njurarna urinproduktionen för att bevara vätska och höja blodtrycket.
Blodtryckets påverkan på njurarna: Ett stabilt blodtryck är viktigt för att säkerställa en adekvat
blodtillförsel till njurarna. Om blodtrycket är för lågt kan det minska blodflödet till njurarna, vilket
kan påverka deras förmåga att filtrera blodet och reglera vätske- och elektrolytbalanserna. Å andra
sidan kan högt blodtryck över tid skada njurarnas små blodkärl och minska deras förmåga att utföra
sina funktioner korrekt. (Martini, 1998).
Referenslista

Frederic H. Martini. (1998). FUNDAMENTALS OF Anatomy & Fysiology FOURTH EDITION.