Vad r blodtryck?

Hjrtat pumpar runt blodet i kroppen fr att ge syre och nring till alla organ. Fr att n ut till
de allra minsta kapillrerna, krvs ett visst tryck. Blodtrycket pverkas av hur mycket
motstnd blodet mter i dessa kapillrer. Ju mer blodkrlen dras ihop desto hgre blodtryck.

Varfr mter man tv olika sorters blodtryck?

Blodtrycket anges alltid med tv vrden, till exempel 120/80. Frst anges vertrycket-vilket
motsvarar trycket i krlen under hjrtats sammandragning-efter sned strecket under tryckettrycket mellan slagen nr hjrtat terfylls.
Blodtrycket r inte detsamma hela tiden. Det r hgre nr man r fysik aktiv eller nr man blir
upprrd. P samma stt r det lgre nr man vilar och slappnar av. Nr man sover, srskilt
under den senare delen av natten, r blodtrycket som lgst.

Vilket tryck r viktigast det vre eller det undre?

Frr i tiden lg fokus mycket p det undre trycket, diastoliska. Numer kan man sammanfatta
skillnaden s att det undre trycket nd r den bsta indikatorn p risk fr individer under 50
r lder, srskilt kvinnor. I ldern 50 till 65 r r det inte s stor skillnad p risken mellan det
vre och undre blodtrycket. I ldern ver 65 r det systoliska trycket klart bst fr att
frutsga risk. Dock r det s att de flesta moderna risktabeller bygger p det systoliska
trycket, i kombination med lder, rkning, blodfetter och diabetes.

Vad r hgt blodtryck?

Hgt blodtryck r ett tillstnd som ocks kallas fr hypertoni. Ett hgt blodtryck frsvrar
hjrtats pumparbete och gr i lngden krlvggarna hrdare och mindre elastiska. Det senare
genom att ett hgt blodtryck pskyndar derfrfettning, ven kallat derfrkalkning.
Den som har ett alltfr hgt blodtryck har en kad risk att drabbas av hjrt-krlsjukdom som
till exempel stroke, hjrtinfarkt, hjrtsvikt eller dligt fungerande njurar. Det sistnmnda kan
medfra att man fr mer protein i urinen. Risken att drabbas r nnu strre om man samtidigt
har andra s kallade riskfaktorer fr hjrt-krlsjukdom. Sdana riskfaktorer kan vara hg
lder, hga blodfetter, diabetes, rkning och kraftig vervikt.

Varfr fr man hgt blodtryck?

Man skiljer p sekundrt orsakad hypertoni och primrt orsakad hypertoni.
I det frsta fallet r det hga trycket sekundrt till ngon annan skada, tex fel p njurarna,
olika hormoner mm, men ven tex p-piller anvndning kan orsaka ett hgre blodtryck. Ett
kontinuerligt anvndande av smrtstillande tabletter r inte sllan orsak till utebliven
trycksnkning. I det andra fallet vet man inte varfr blodtrycket r fr hgt, men ofta r det
hga blodtrycket frknippat med vllevnad. Man ter fr mycket och motionerar fr lite,
fetma, stress, verkonsumtion av alkohol. Stresshormoner och arvsanlag kan vara en orsak.
Mjligt att man kan rva en saltknslighet, s nr man intar salt (koksalt) stiger trycket.

Vad hnder i kroppen nr man har hgt blodtryck?

De organ i kroppen som tar skada av ett hgre tryck r hjrtat, njurarna, hjrnan och stora och
sm krl. I hjrtat medfr blodtrycksfrhjning en frstoring av vnster kammare s att
hjrtvggen blir kraftigare och till viss del bindvvsinlagrad. Detta medfr en ungefr

frdubblad risk fr ddlighet och insjuknande i hjrtsjukdom. Njurarna kan drabbas av s

kallad nefroskleros, det vill sga skador p de sm artrerna i njurarna, vilket frsmrar
funktionen. Njurarna brja lcka ut ggvita och visar andra tecken p dlig funktion. Hjrnan
drabbas av stroke. derfrfettning i hjrnan leder till att de sm blodkrlen blir smalare inuti.
Om en liten blodpropp d helt tpper till krlet kan det leda till stroke som kan pverka talet
eller orsaka frlamning av ena kroppshalvan. I begreppet stroke ingr ocks hjrnbldning,
som kan ge liknande symtom som en propp, men som r en betydligt ovanligare
komplikation.
Hgt blodtryck kan ocks bidra till hjrtinfarkt och hjrtsvikt. Hjrtsvikten uppkommer delvis
p grund av att det hga blodtrycket ger en tillvxt och frtjockning av muskeln i hjrtvggen.
Det gr att blodfrsrjningen minskar och i lngden frsvagar hjrtats pumpkraft.
Blodkrlen i njurar, gon och i benen kan ocks skadas av hgt blodtryck
Hgt blodtryck har en skadlig effekt p krlvggarna i artrerna (blodkrlen som fr blodet
frn hjrtat ut i kroppen) och frvrrar den derfrfettning (=derfrkalkning) som r s
vanlig i dessa krl. ven krlen i gonbottnarna tar skada av hgt tryck, liksom andra smkrl
i kroppen.

Hur mrks hgt blodtryck?

Man kan f lindriga symtom vid hgt blodtryck, till exempel ltt huvudvrk och trtthet, men
det r reaktioner som ocks kan ha flera andra orsaker. Mnga som gr omkring med ett
alltfr hgt blodtryck knner ingenting alls. Det enda sttet att veta skert om blodtrycket r
frhjt r genom att mta det.
Vid riktigt hga blodtryck, s kallad malign hypertoni, kan man f tydligare symtom som
trtthet, illamende, svr huvudvrk och andnd. Det r ett livshotande tillstnd som r
mycket ovanligt.

Vilka r riskfaktorerna vid hgt blodtryck?

Ett obehandlat hgt blodtryck leder p sikt till skador p kroppens blodkrl i form av
derfrfettning. Risken fr skador i hjrtat, i hjrnan och i krlsystemet kar ju fler andra
riskfaktorer man har. Exempel p riskfaktorer som man sjlv kan pverka r:

tobaksrkning - kar risken fr hjrtsjukdom vsentligt. Det r aldrig fr sent att sluta
rka fr att frhindra fortsatt utveckling av krlsjukdom. Kolmonoxid frn
cigarettrken gr att hjrtat fr mindre syre och tar skada. Hjrtat kan d inte fullflja
sin viktiga uppgift att pumpa blodet runt i krlsystemet. Det finns ven andra mnen i
tobaken som gr att blodkrlen drar ihop sig och syretillfrseln till kroppens olika
organ minskar.
Hos yngre r rkning den strsta riskfaktorn fr hjrtinfarkt. Senare i livet bidrar
rkning ocks till derfrkalkning som kan medfra gngsvrigheter p grund av en
frsmrad cirkulation i ben och ftter. Rkning r ocks den strsta orsaken till
kronisk lungsjukdom och lungcancer.

hga kolesterolvrden - Ett hgt totalt kolesterolvrde eller ett hgt LDL-vrde (det
farliga kolesterolet) kar risken fr hjrt- och krlproblem. Ett hgt HDL-vrde (det
nyttiga kolesterolet) r dremot ofarligt och till och med nyttigt. Det finns flera olika
riskfaktorer fr att f hgt totalt kolesterolvrde. En person som rker, ter mycket

mttat fett, r verviktig, har hgt blodtryck, inte motionerar och har hjrt- och
krlsjuka slktingar ligger illa till. Men det finns mycket att gra fr att minska
riskerna. En person som dremot tar hand om sig sjlv genom att inte rka, ta en sund
kost, byta ut mttat fett mot fleromttat fett, ta fibrer och grnsaker, hlla normalvikt
och motionera regelbundet har vunnit mycket. ven om personen har arvsanlag som
hjer kolesterolet s hlls nd vrdena i schack.
diabetes vanligt med hjrt- och krlsjukdom p grund av derfrkalkning i de stora
och medelstora blodkrl som leder till hjrtat, hjrnan och benen. derfrkalkning i
kombination med frhjt blodtryck bidrar n mer till hjrt- och krlsjukdom.
kraftig vervikt BMI= vikt i kilo/(lngd i meter x lngd i meter). Normalt BMI r
20-25. Bukfetma, dividera midjemttet med stussmttet. Om kvoten verstiger 1 hos
mn och 0,9 hos kvinnor finns kad risk fr hjrt- och krlsjukdom.

felaktig kost - Om du ter en ensidig och felbalanserad kost med mycket mttat fett,
lite fibrer, lite (eller inga) frukt och grnsaker s kan det innebra en hgre risk att
drabbas av hjrt- och krlsjukdomar. Fr att hlla kroppen i bra form s r det viktigt
att ta rtt. Frsk dra ner p fettet och t istllet mer fibrer och grnsaker. Prova
lttmjlk, anvnd en magrare ost, koka maten istllet fr att grilla maten. Byt ut
smkakor och bullar mot frukt.

stillasittande livsstil frsmrat blodtrycket pverkas av vikten, s mnga blir hjlpta

av att g ned i vikt. Regelbunden motion som promenader, cykling eller simning har
ocks visat sig snka trycket ngot.

hg alkoholkonsumtion - En alltfr hg alkoholkonsumtion r en vanlig och ofta

underskattad orsak till fr hgt blodtryck. Att dricka mindre leder d oftast till en
tydlig snkning av blodtrycket Var mttlig med alkoholen. Ett glas vin till maten d
och d r ingen fara, men vlj helst drycker utan alkohol. Bde blodtryck och
blodfetter stiger om du dricker fr mycket alkohol. Fr mycket alkohol leder ocks till
vervikt.
hgt saltintag Att ta mindre salt brukar ing i kostrden fr att bekmpa hgt
blodtryck. De flesta ter ungefr dubbelt s stora mngder koksalt som de
rekommenderade. Effekten av minskat intag av salt varierar frmodligen mellan olika
mnniskor. Prova istllet att krydda maten med peppar, lk, timjan eller basilika. En
minskning av saltintaget med 6 gram dagligen kan snka blodtrycket med 1-5 mmHg.

Ibland kan ven ett stort intag av lakrits ge hgt blodtryck eftersom kroppen uppfattar
detta som ett blodtryckshjande hormon.
Tre riskfaktor som man inte sjlv kan pverka r
lder
manligt kn
rftliga anlag fr hjrt-krlsjukdom i tidig lder.

Ta vara p livets goda

Man behver inte sluta med allt man tycker om fr att man ndrar levnadsvanor. Det r
viktigt fr hlsan att trivas med livet. Unna att ta det lugnt d och d och att bara koppla
av. Unna att gra det som man trivs med och som gr en glad. Ge tid att umgs med
vnner, att g p en kurs eller att lyssna p musik.
Nr man trivs med livet kar ens frutsttningar att m bra.

Varfr behandlar man hgt blodtryck?

Man behandlar fr att ett hgre tryck medfr kad risk fr stroke, hjrtfrstoring, och
hjrtkrlsinsjuknande. Denna risk utgr inte bara frn blodtrycket utan i kombination med
stillasittande, hga blodfetter, diabetes och rkning i frsta hand. Ju hgre och ju mer av
riskfaktorerna desto strre sannolikhet att insjukna. Men observera att det fortfarande r fr
att undvika skador i organ i kroppen som man behandlar blodtrycket och de vriga
riskfaktorerna. Behandlingen ska alltid inrikta sig mot helheten och inte bara blodtrycket.

Vilka lkemedel anvnds vid hgt blodtryck?

Det finns flera olika grupper av lkemedel som anvnds fr att frska terstlla ett frhjt
blodtryck
Olika typer av vtskedrivande medel
Vtskedrivande lkemedel, s kallade diuretika fr njurarna att gra sig av med mer vatten
och salt. Genom att blodvolymen d minskar ngot snks blodtrycket, samtidigt som en viss
vidgning av blodkrlen sker.
Det finns tre huvudgrupper av vtskedrivande lkemedel:

Tiaziddiuretika; Anvnds frmst vid hgt blodtryck, men kan ibland ven anvndas
vid hjrtsvikt.
Loopdiuretika; Anvnds i frsta hand vid hjrtsvikt, men ocks fr att minska
svullnad och vtskeansamling av andra orsaker som till exempel njursjukdom. Ibland
anvnds loopdiuretika ocks mot hgt blodtryck, som tillggsmedicin vid speciellt
svrbehandlade blodtryck och vid frsmrad njurfunktion d tiaziddiuretika inte
fungerar s bra.
Kaliumsparande diuretika; Nr man behandlas med loop- eller tiaziddiuretika kan
man f rubbningar i saltbalansen. Kaliumsparande diuretika motverkar att man fr
kaliumbrist och drfr kan man f det som tillggsbehandling. Det finns ven
lkmedel som kombinerar tiaziddiuretika och kaliumsparare i samma tablett.

S hr fungerar tiaziddiuretika
Tiaziddiuretika r svagt salt- och vattendrivande och minskar drfr blodvolymen ngot. D
snks blodtrycket. Samtidigt fr man en viss vidgning av de mindre blodkrlen. Det hjlper
ocks till att snka blodtrycket. Vanligtvis rcker det med en lg daglig dos fr att blodtrycket
ska sjunka. En hgre dos ger sllan bttre effekt p blodtrycket, men kan ka risken fr
biverkningar. Drfr anvnds tiazider oftast i lg dos nr man behandlas mot hgt blodtryck.

Det tar oftast en till ett par veckor innan blodtrycket snks efter att man har brjat anvnda
medicinen.
Tiaziddiuretika kan rubba kroppens saltbalans, framfr allt genom att kaliumsaltet i kroppen
sjunker. Men med en lg dos av medicinen fr man oftast en god blodtryckssnkande effekt,
med mycket liten pverkan p saltbalansen. ven den vtskedrivande effekten r liten om
man anvnder tiaziddiuretika i lga doser.
Genom att kombinera tiaziddiuretika med kaliumsparande diuretika kan man ytterligare
minska risken fr att saltbalansen i kroppen ska rubbas.
Om blodtrycket inte snks tillrckligt mycket av enbart tiaziddiruetika r ofta en ACEhmmare en bra tillggsmedicin. Eftersom ACE-hmmaren i sig sjlv sparar kalium behver
man d oftast inte ta ngon kaliumsparande medicin ocks.
S hr fungerar loopdiuretika
Loopdiuretika anvnds framfr allt vid hjrtsvikt. Det r ett kraftigt salt- och vtskedrivande
medel som minskar kroppens verskott av vtska och snker blodtrycket.
Loopdiuretika kan ven anvndas nr man har ett mycket svrbehandlat hgt blodtryck. Om
man till exempel har hgt blodtryck samtidigt som man har dligt fungerande njurar eller
diabetes, kan det ibland behvas starkare vtskedrivande medel som dessa fr att f ner
blodtrycket.
Medicinen kan rubba kroppens saltbalans, framfr allt genom att kaliumsaltet i kroppen
sjunker. Men med en lg dos av medicinen fr man oftast en god blodtryckssnkande effekt
med liten pverkan p saltbalansen.
Genom att kombinera loopdiuretika med kaliumsparande diuretika kan man ytterligare
minska risken fr att saltbalansen i kroppen ska rubbas.
Loopdiuretika finns som tabletter, till exempel furosemidtabletter. Furosemid i tablettform har
kort och intensiv effekt i upp till sex timmar. Lasix Retard och Furix Retard r lngverkande
kapslar dr den vtskedrivande effekten varar under ngot lngre tid.
S hr fungerar kaliumsparande diuretika
Kaliumspararen amilorid r svagt vtskedrivande men framfr allt minskar den utsndringen
av saltet kalium genom njurarna och vidare i urinen. Genom att anvnda amilorid samtidigt
med tiaziddiuretika eller loopdiuretika blir kaliumsaltbalansen som den ska vara.
Viktigt nr man anvnder vtskedrivande medel
Man ska inte kombinera olika kaliumsparande diuretika med varandra och inte heller med
kaliumtabletter. Oftast ska man inte heller kombinera kaliumsparande medel med ACEhmmare. D kan man f fr hga halter av kaliumsalt i kroppen, vilket kan vara skadligt fr
hjrtat. Om man har ftt recept p flera av dessa mediciner samtidigt av olika lkare br man
kontakta ngon av dem och bertta om det.
Det r viktigt att flja de anvisningar om hur man ska ta medicinen som lkaren har angett.

Mediciner mot smrta och inflammation, s kallade cox-hmmare, kan minska effekten av
vtskedrivande mediciner. Exempel p sdana mediciner r Treo, Magnecyl, Ipren eller
Ibumetin. Man ska rdgra med lkare om man behver anvnda sdana mediciner samtidigt
med diuretika.
Biverkningar av vtskedrivande medel
Alla lkemedel kan ge onskade effekter. En del fr biverkningar av en
lkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna nr man har tagit
lkemedlet en tid. Om man har besvrliga biverkningar br man kontakta sin lkare. Dosen
kan behva ndras eller s kan man f prova ett annat lkemedel eller kanske en helt annan
typ av behandling.
Man kan f ont i huvudet och knna sig trtt nr man anvnder tiaziddiuretika och
kaliumsparande diuretika. Tiaziddiuretika kan hja blodsockervrdena ngot, men med lga
doser kan tiazider anvndas ven om man har diabetes. Om man har kad risk fr typ 2diabetes p grund av rftlighet eller bukfetma br man undvika kombinationen tiaziddiuretika
och betablockare. Det r en kombination som annars kan pskynda att man fr sjukdomen. I
sllsynta fall kan tiaziddiuretika ka halten av urinsyra i blodet och man kan f besvr av gikt.
Om man har gikt ska man drfr inte anvnda tiazider.
Mn som har hgt blodtryck har oftare n andra ven impotensproblem. Mjligen r impotens
ngot vanligare hos mn som anvnder tiazider.
Bde tiaziddiuretika och loopdiuretika kan rubba kroppens saltbalans.
Nr anvnds vtskedrivande medel, diuretika?
Frutom vid hgt blodtryck anvnds vtskedrivande medel vid olika sjukdomar som innebr
att vatten och salt samlas i kroppen. Exempel p sdana sjukdomar r hjrtsvikt, vissa typer av
derbrck, njur- och leversjukdom. Vid dessa sjukdomar anvnds oftast vtskedrivande medel
med starkare effekt, s kallade loopdiuretika.
Lkemedel som tillhr gruppen vtskedrivande medel - diuretika
Tiaziddiuretika:
Esidrex
Salures
Tiaziddiuretika med det kaliumsparande medlet amilorid:
Amiloferm och Amiloferm mite
Normorix och Normorix mite
Sparkaloch Sparkal mite
Loopdiuretika:
Impugan
Lasix
Lasix Retard
Burinex

Furix och Furix Retard

Furosemid Nordic
Furosemid Recip
Kaliumsparande medel, amilorid:
Amilord Mylan

ACE-hmmare
S hr fungerar ACE-hmmare
Det sker frmst genom att de motverkar bildningen av mnet angiotensin-2, som hjer
blodtrycket genom att dra samman blodkrlen. Angiotensin-2 mnet bildas i kroppen med
hjlp av ett enzym, angiotensin converting enzyme, ACE. Om angiotensin-2 hmmas vidgas
blodkrlen och blodtrycket snks.
Mediciner som hmmar detta enzym, s kallade ACE-hmmare, minskar halten av
angiotensin-2. D vidgas blodkrlen och nr det sker i kroppens sm pulsdror snks
blodtrycket.
Viktigt
Om man har hjrtsvikt kan ACE-hmmare pverka blodcirkulationen, speciellt om man
dessutom behandlats med vtskedrivande medel. Det kan orsaka trtthet och blodtrycksfall
som kan leda till att man svimmar. Drfr brukar man d brja med en lg dos ACE-hmmare
och sedan trappa upp dosen gradvis. Men om man har ett hgt blodtryck, som inte r
komplicerat, r det inte alltid ndvndigt att trappa upp dosen p detta vis.
ACE-hmmare ska inte anvndas om man r gravid.
Biverkningar
Alla lkemedel kan ge onskade effekter. En del fr biverkningar av en
lkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna nr man har tagit
lkemedlet en tid. Om man har besvrliga biverkningar br man kontakta sin lkare. Dosen
kan behva ndras eller s kan man f prova ett annat lkemedel eller kanske en helt annan
typ av behandling.
En del som anvnder ACE-hmmare kan till exempel f besvr av torrhosta. Ofta upptrder
inte den hr biverkningen frrn man har behandlats en tid. I mnga fall frsvinner hostan nr
man anvnt lkemedlet i ngra mnader. Den frsvinner ven nr man slutar med
behandlingen. Hostan r inte farlig, men om den r besvrande br man kontakta lkare.
ACE-hmmare kar risken fr yrsel p grund av pltsligt blodtrycksfall nr man reser sig
hastigt. Risken fr ett sdant blodtrycksfall r strst nr man pbrjar behandlingen. I
samband med vatten- och saltfrluster frn kroppen vid diarr eller krkningar, finns ocks
risk fr blodtrycksfall och att njurarna pverkas. I sdana situationer kan man ibland behva
hlla upp ett par dagar med medicinen.
Vissa personer som anvnder medicinen kan f ont i huvudet eller utslag p huden.

En ovanlig biverkning av ACE-hmmare som kan uppst i brjan av behandlingen r s kallat

angiodem. Angiodem innebr att man har en svullnad djupt i huden, ibland kombinerad
med nsselfeberutslag. Ofta sitter svullnaden i lpparna eller runt gonen.
Nr anvnds ACE-hmmare?
ACE-hmmare anvnds frmst vid hgt blodtryck, hjrtsvikt och frsmrad njurfunktion.
ACE-hmmare passar bra att kombinera med vtskedrivande medel nr mer n ett medel
behvs. De har frdelar hos personer som frutom hgt blodtryck ven har hjrtsvikt eller
diabetes.
De hr lkemedlen tillhr gruppen ACE-hmmare:
Ramipril Hexal
Accupro
Captopril Merck NM
Captopril ratiopharm
Enalapril Merck NM
Enalapril Sandoz
Inhibace
Linatil
Lisinopril ratiopharm
Renitec
Triatec
Zestril
Kombinationslkemedel
ACE-hmmare finns ven som s kallade kombinationslkemedel. Detta innebr att
medicinen r en kombination av tv verksamma mnen som, frutom ACE-hmmare, ven
innehller en mindre dos vtskedrivande medicin, tiaziddiuretika. Exempel p sdana
mediciner r:
Enalapril Comp
Ramipril Hydroklortiazid
Linatil comp
Renitec Comp
Synerpril
Triatec Comp.
Betablockerande lkemedel
S hr fungerar betablockerare
(Kan sgas blockera vissa stresshormoners effekter p hjrta och blodkrl. Pulsen snks och
den volym blod som hjrtat pumpar ut per minut blir mindre. Detta bidrar till att blodtrycket
snks.)
Adrenalin och noradrenalin r hormoner som fristts nr kroppen utstts fr stress, till
exempel vid fysisk eller psykisk anstrngning. Nr halten av dessa hormoner kar i blodet
stiger blodtrycket.

I kroppens blodkrl och i hjrtat finns mottagare fr adrenalin och noradrenalin, s kallade
betareceptorer, som hjlper till att reglera blodtrycket. Betablockerande lkemedel blockerar
dessa mottagare s att hormonerna inte kan utva sin effekt p dem. D sjunker bde
blodtrycket och pulsen och hjrtat arbetar lugnare och mer effektivt. Man kan sga att de hr
lkemedlen fungerar som en skyddande "broms" p hjrtat.
Vilka betablockerare anvnds vid hgt blodtryck?
Vissa betablockerare, s kallade selektiva betablockerare, r de som i frsta hand anvnds vid
hgt blodtryck. Ofta anvnds betablockeraren atenolol. De selektiva betablockerarna r
speciellt anpassade fr att frmst pverka hjrtat och blodkrlen, men de kan ven pverka
luftvgarna. ven om de hr speciella betablockerarna inte pverkar luftvgarna lika mycket
som andra betablockerare, ska man undvika dem vid astma.
Andra betablockerare kallas fr icke-selektiva. Dessa pverkar, frutom hjrtat och
blodkrlen, ven luftvgarna. Det kan leda till att luftrrens frmga att vidga sig minskar.
Drfr ska man inte anvnda icke-selektiva betablockerare om man har astma.
Alla betablockerande lkemedel har likartad effekt. Trots det kan det hjlpa att byta till en
annan typ av betablockerare, om den man prvat frst gett biverkningar som till exempel
mardrmmar. Om pulsen blir alltfr lg kan dosen behva minskas.
Under det senaste ret har betablockerarna ifrgasatts som frstahandsmedel vid
blodtrycksbehandling. Sammanstllningar av resultat frn olika underskningar har visat att
den dokumenterade effekten av betablockerarna r ngot svagare n fr de andra grupperna av
blodtryckssnkare. Slutsatserna har blivit att betablockare fortsatt ska anvndas som
tillggsmedel, men inte s ofta som frstahandsval.
Har man frutom hgt blodtryck ven hjrtsjukdom, som krlkramp eller hjrtsvikt, r
fortfarande betablockerare ett bra frstahandsval. Har man bde hgt blodtryck och migrn
kan betablockerare anvndas d det har en frebyggande effekt mot migrn. En pgende vl
fungerande behandling med betablockerare finns det sllan anledning att ndra p.
Viktigt
Man ska aldrig p egen hand pltsligt avbryta en behandling med betablockerande lkemedel.
Gr man det kan blodtrycket hjas och hjrtat pverkas. En behandling med betablockerare
br oftast avslutas stegvis och i samrd med behandlande lkare.
Det r viktigt man talar om fr lkaren i fall man har astma. Vissa betablockerande mediciner
kan pverka luftrren.
Biverkningar
Alla lkemedel kan ge onskade effekter. En del fr biverkningar av en
lkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna nr man har tagit
lkemedlet en tid. Om man har besvrliga biverkningar br man kontakta sin lkare. Dosen
kan behva ndras eller s kan man f prova ett annat lkemedel eller kanske en helt annan
typ av behandling.
Om man anvnder betablockerare kan man uppleva att man inte har samma ork som tidigare.
Detta r naturligt eftersom betablockerarna anvnds fr att minska hjrtats arbete. Om man

anstrnger sig som vanligt spelar det oftast ingen roll, men betablockerare kan vara olmpligt
att anvnda vid vissa idrotter och hrd motion.
En del som tar betablockerare upplever att hnder och ftter kan knnas kallare. Det beror p
att blodkrl i huden kan dras ihop ngot av betablockerare. Det r inte farligt men kan vara ett
obehag.
Ibland kan man f kat antal drmmar eller mardrmmar av att anvnda betablockerare.
Andra tillstnd dr betablockerande medel anvnds
Betablockerare har mnga olika anvndningsomrden. I frsta hand anvnds de mot hgt
blodtryck, men de anvnds ven vid krlkramp och hjrtsvikt. Betablockerare kan ocks
anvndas om man har haft en hjrtinfarkt. Det kan minska risken ngot fr att man ska f en
ny infarkt. Lkemedlen kan ocks anvndas vid oregelbunden hjrtrytm eller fr att frebygga
migrn.
Exempel p betablockerare som anvnds vid hgt blodtryck
Metroprolol Sandoz
Atenolol Nordic
Atenolol Merck NM
Seloken och Seloken ZC
Tenormin

Kalciumfldeshmmare
S hr fungerar kalciumfldeshmmare
(Motverkar fldet av kalciumjoner in i cellerna. D slappnar muskelceller i de sm blodkrlen
av, blodkrlen vidgas och blodtrycket snks. Vissa typer av kalciumfldeshmmare kan ven
snka pulsen.)
Fr att en muskelcell, till exempel i hjrtat eller i blodkrlen, ska kunna dra ihop sig krvs
tillgng p kalciumsalt i blodet. Nr en muskelcell ska dras samman transporteras kalcium
frn blodet in i muskelcellerna genom speciella kanaler.
Kalciumfldeshmmare minskar infldet av kalcium till muskelcellerna. Det resulterar i att
muskulaturen i blodkrlens vggar slappnar av. Drmed vidgas blodkrlen. Olika
kalciumfldeshmmare har lite olika effekt p blodkrlen. Vissa kalciumfldeshmmare
vidgar framfr allt de blodkrl som finns i hjrtat, kranskrlen, medan andra i hgre grad
vidgar de blodkrl som finns ute i kroppen. Genom att vidga de sm artrerna i kroppen
minskar hjrtats arbete och blodtrycket sjunker. Belastningen p hjrtat minskar ven genom
att terfldet av blod till hjrtat minskar, blodtrycket sjunker och risken fr krlkrampsanfall
blir mindre.
Kalciumfldeshmmare har inget att gra med kroppens kalkbalans.

Skillnader mellan olika kalciumfldeshmmare

Gruppen kalciumfldeshmmare delas in i:
Lkemedel som frmst pverkar blodkrlen ute i kroppen, till exempel felodipin
(Plendil) och amlodipin (Norvasc). Dessa lkemedel vidgar blodkrlen och r
vanligast att man anvnder om man har hgt blodtryck.
Lkemedel som frmst pverkar hjrtats muskelceller, till exempel verapamil (Isoptin)
och diltiazem (Cardizem). Dessa lkemedel snker pulsen och minskar hjrtats arbete,
men snker ven blodtrycket. Man br inte kombinera dem med betablockerande
lkemedel d detta innebr viss risk fr allvarliga rubbningar av hjrtrytmen.
Viktigt
Det r viktigt att aldrig p egen hand avbryta en regelbunden behandling med
kalciumfldeshmmare, det gller frmst om man har krlkramp. Gr man det kan
blodtrycket hjas pltsligt och det kan leda till krnkrampsanfall. En behandling br avslutas
stegvis och i samrd med lkare.
Biverkningar
Alla lkemedel kan ge onskade effekter. En del fr biverkningar av en
lkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna nr man har tagit
lkemedlet en tid. Om man har besvrliga biverkningar br man kontakta sin lkare. Dosen
kan behva ndras eller s kan man f prova ett annat lkemedel eller kanske en helt annan
typ av behandling.
En del personer som anvnder kalciumfldeshmmare kan f biverkningar som till exempel
ansiktsrodnad, svullnad vid vristerna, huvudvrk, trtthet och illamende. Dessa biverkningar
hnger samman med att kroppens blodkrl vidgas. Oftast gr biverkningarna ver efter ngra
dagars behandling.
Ibland kan man ocks bli frstoppad av kalciumfldeshmmare, framfr allt verapamil. Det
kan man motverka genom att ta mat som innehller mycket fibrer. Man kan ocks anvnda
receptfria lkemedel som innehller laktulos, till exempel Laktulos mixtur. Om
biverkningarna r besvrliga br man kontakta den lkare som skrev ut receptet.
Andra tillstnd nr kalciumfldeshmmare anvnds
Kalciumfldeshmmare r krlvidgande medel som drigenom snker blodtrycket. Ngra
typer av kalciumfldeshmmare snker ven pulsen och anvnds drfr ven vid vissa typer
av hjrtrytmstrningar. ven vid krlkramp i hjrtat, angina pectoris, kan
kalciumfldeshmmare ha en lindrande effekt.
Lkemedel som tillhr gruppen kalciumfldeshmmare:
Amlodipin IVAX
Cardizem, Cardizem Retard och Cardizem Unotard
Felodipin Hexal
Isoptin och Isoptin Retard
Lomir och Lomir SRO
Norvasc
Plendil
Verapamil Mylan

Kombinationslkemedel
Betablockerande medel finns ven som s kallade kombinationslkemedel. Detta innebr att
medicinen r en kombination av tv verksamma mnen som, frutom betablockeraren, ven
innehller en medicin ur gruppen kalciumfldeshmmare.

Angiotensin- receptorblockerare
Nr anvnds angiotensinreceptorblockerare?
Angiotensinreceptorblockerare har liknande verkan som ACE-hmmare och anvnds framfr
allt om man fr biverkningar av ACE-hmmare, till exempel en besvrande torrhosta.
Lkemedelsgruppen anvnds frmst mot hgt blodtryck, men kan ven anvndas vid
hjrtsvikt.
S hr fungerar medicinen
Angiotensin-2 r ett mne som gr att blodkrlen i kroppen drar ihop sig, vilket leder till att
blodtrycket stiger kraftigt.
Angiotensinreceptorblockerare verkar genom att blockera effekten av Angiotensin-2. Nr
blodkrlen d vidgas i kroppens sm pulsdror snks blodtrycket.
Vid diabetes med komplikationer i form av njurpverkan, det vill sga att man har ftt
proteiner i urinen, har angiotensinreceptorblockerare liksom ACE-hmmare en viss
njurskyddande effekt.
Viktigt
Angiotensinreceptorblockerare kan vid hjrtsvikt, speciellt om man behandlats med
vtskedrivande medel, pverka blodcirkulationen. Det kan orsaka trtthet och blodtrycksfall
som kan leda till att man svimmar. Drfr brukar man d brja med en lg dos, och sedan
trappa upp dosen gradvis. Men om man har ett hgt blodtryck, som inte r komplicerat av
exempelvis hjrtsvikt, r det inte alltid ndvndigt att trappa upp dosen p detta vis.
Angiotensinreceptorblockerare ska inte anvndas nr man r gravid.
Biverkningar
Alla lkemedel kan ge onskade effekter. En del fr biverkningar av en
lkemedelsbehandling, andra inte. Ibland minskar biverkningarna nr man har tagit
lkemedlet en tid. Om man har besvrliga biverkningar br man kontakta sin lkare. Dosen
kan behva ndras eller s kan man f prova ett annat lkemedel eller kanske en helt annan
typ av behandling.
Angiotensinreceptorblockerare kar risken fr yrsel, p grund av blodtrycksfall, nr man reser
sig hastigt. Risken r strst i brjan av behandlingen. I samband med vatten- och saltfrluster
frn kroppen vid diarr eller krkningar finns ocks risk fr blodtrycksfall och att njurarna ska
pverkas. I sdana situationer kan man ibland behva hlla upp ett par dagar med medicinen.
Vissa personer kan ven f huvudvrk av medicinen. Bde denna grupp mediciner och ACEhmmare kan i sllsynta fall ge en biverkning som kallas angioneurotiskt dem. D fr man

en svullnad i underhuden, som ofta sitter i lpparna eller i ansiktet. Har man tidigare haft
sdana symtom br man undvika de hr medicinerna.
Exempel p angiotensinreceptorblockerare som anvnds vid hgt blodtryck
Aprovel
Atacand
Cozaar
Diovan
Kombinationslkemedel
Angiotensinreceptorblockerare finns ven som s kallade kombinationslkemedel. Detta
innebr att medicinen r en kombination av tv verksamma mnen som, frutom
angiotensinreceptorblockerare, ven innehller en mindre dos vtskedrivande medicin,
tiaziddiuretika. Exempel p sdana mediciner r
Atacand Plus
Coaprovel
Cozaar och Cozaar Comp Forte
Diovan Comp

vriga blodtryckssnkande medel

Mediciner som anvnds mera sllan vid hgt blodtryck r s kallade alfablockerare och
centralnervst verkande medel. De anvnds som tillggsmedicin, frmst om man inte tl flera
av de vanligaste medlen eller vid riktigt svrbehandlade blodtryck.
Alfablockerarna blockerar vissa nervtrdsimpulser till blodkrlen s att de vidgas. D snks
blodtrycket. Medicinen kan ven hjlpa vid godartad prostatafrstoring hos ldre mn, om
man har problem med att kissa. Har man sdana besvr, samtidigt som man har hgt
blodtryck, kan alfablockerare vara ett lmpligt val.
De centralnervst verkande medicinerna anses snka blodtrycket genom att pverka hjrnans
reglering av blodtrycket.
En del personer som anvnder alfablockerare kan f biverkningar som till exempel rodnad i
ansiktet, nstppa, huvudvrk eller blodtrycksfall nr man stller sig upp snabbt. De
centralnervst verkande kan i vissa fall orsaka trtthet, yrsel eller huvudvrk.
Exempel p alfablockerare som anvnds vid hgt blodtryck
Alfadil
Exempel p centralnervst verkande medel som anvnds vid hgt blodtryck
Physiotens

Man fr prva sig fram

Om trycket inte r kraftigt frhjt r det vanligen ingen strre brdska att uppn
mlblodtrycket. Man brjar oftast med en medicin fr att sedan se hur bra den fungerar under
ett par mnader. Om blodtrycket inte har snkts alls, eller om det har snkts bara vldigt lite,
kan antingen dosen hjas ngot eller s kan man byta medicin eller kombinera med ngon
annan medicin.
Man fr ofta bttre verkan genom att kombinera tv olika typer av mediciner i lga doser,
snarare n att ka dosen av en medicin. Vid hga tryck blir det allt vanligare att man pbrjar
tablettbehandlingen av trycket med tv olika mediciner samtidigt.
I brjan av behandlingen kan man f s kallade provfrpackningar av medicinen. D slipper
man kpa stora dyra frpackningar innan man i samrd med sin lkare har kommit fram till
vilken medicin som har god effekt och som man tl bra. Man kan be lkaren gra en
markering om provfrpackning p receptet.
De flesta som behandlas mot hgt blodtryck behver mer n en medicin fr att snka trycket
till 140/90 mmHg. I vissa ovanliga fall kan man ngon gng behva anvnda fyra olika
mediciner samtidigt.
Det finns ven tabletter som innehller en kombination av tv olika mediciner.
Ibland r det svrt att n nskvrt mlblodtryck, till exempel p grund av att man fr
biverkningar mot flera mediciner. D kan man behva acceptera ett blodtryck som r ngot
hgre n 140 mmHg.