SSK Utbildning UPPDATERAD Farliga Komplikationer Perioperativt

Farliga komplikationer
perioperativt
HUR KAN MAN UPPTÄCKA DEM I TID?
Hur kan man förhindra/upptäcka

en försämring i patientens tillstånd?
1) Vetskap om vad som kan inträffa postoperativt
2) Kunskap om vad tillståndet innebär
3) Kunna upptäcka försämringen - NEWS

Mål för dagen
1) Ha kännedom om farliga postoperativa tillstånd
2) Kunna upptäcka försämring i patientens tillstånd - övervakning
3) Veta hur man agerar vid försämring i patientens tillstånd

Vilka symtom/parametrar hittar man hos en akut sjuk patient?
Akut sjuk patient

Dyspné Låg diures
Konfusion Smärta
Hypotoni
Takykardi
Akut sjuk patient

Dyspné Låg diures
Konfusion Smärta
Hypotoni
Takykardi
Gunilla 86 år
Gunilla 86 år - hypotoni
S: Du påbörjar din A-tur och avgående sköterska berättar om

Gunilla,
86 år. Gunilla är nyligen opererad och vid NEWS-kontrollen hittar
man ett lågt BT.

B: Gunilla har sedan tidigare hypertoni samt lättare hjärtsvikt efter
hjärtinfarkt. Hon har under natten till idag snubblat på mattkanten
när hon skulle upp och kissa.

A: För några timmar sedan har Gunilla blivit opererad för en
Gunilla 86 år - hypotoni
Vad gör du nu?

Gunilla, 86 år - hypotoni
1) ABC - stabilisera, mät vitalparametrarna

2) Vad kan hypotonin bero på?

Läkaren tar en blodgas.
På blodgasen hittar man ett Hb på 74!

Gunilla blöder.
Hon får 3 påsar SAG till att börja med.

Gunilla blöder.
Hon får 3 påsar SAG till att börja med.
Anledningen till blödningen är att Gunilla även tar tabl Xarelto.

Koagulation
▶ Primär - trombocytplugg
▶ Sekundär – koagulationen -fibrinplugg
▶ Fibrinolys
Koagulationskaskaden
Koagulation
Hemostas
Trombocyter Koagulationsfaktorer
Trombyl
Clopidogrel NOAK
Brilique Waran
Antikoagulantia - Waran + NOAC
Antikoagulantia
NOAC
• Snabbt insättande effekt (1,5- 3h)
• Behöver ej följas med PK
• Mindre risk för hjärnblödning jmf med Waran.
• Endast Pradaxa har en antidot (Praxbind® )
Waran
• Följas med PK
• Har en antidot (K-vitamin, Confidex)
Antikoagulantia - Trombocythämmare
Brilique + Clopidogrel - P2Y12-hämmare (receptor på trombocyten)

Trombyl - COX-1-hämmare (enzym i trombocyten)
Antikoagulantia - Brilique+ Clopidogrel
Antikoagulantia - Trombyl
Om Gunillas hypotoni inte varit orsakad av blödning - vad måste man
då misstänka?
Om Gunillas hypotoni inte varit orsakad av blödning - vad måste man
då misstänka?
Sepsis!
Sepsis
Vad är sepsis?
Sepsis
Vad ska man göra vid misstänkt sepsis?

Sepsis
Stabilisera - reversera orsaken - orsaka ingen skada!

Sepsis
Stabilisera - reversera orsaken - orsaka ingen skada!

● Alltid ABC initialt!
● ODLA!
● ANTIBIOTIKA!!
● Vätska
Sepsis
Hur kan man förebygga sepsis?

Sepsis

Det beror på vilket organ som är fokus för infektion.
Sepsis

Det beror på vilket organ som är fokus för infektion.
Generella regler:
- God handhygien
- Mobilisering
- Undvika onödiga invasiva procedurer (KAD, PVK, CVK..)
Gunilla, 86 år - dyspné
S: Gunilla har nu varit inlagd i två dagar. Hon börjar bli

dyspnoisk.
B: Opererad två dagar sedan. Hon har nu hämtat sig
efter blödningen och har ett Hb på 125 och normalt blodtryck.
A: Andningsfrekvens 28/min, saturation 87% utan syre.
Lättare takykard.
R: Vad gör du nu?

2) Vilka tillstånd kan ge dyspné?

Gunilla, 86 år
Jouren är tillkallad.
Hon har lyssnat på lungorna och ordinerat diverse prover samt
lungröntgen.
Gunilla har en pneumoni.

Pneumoni - symtom
Pneumoni - symtom
• Feber
• Hosta
• Dyspné, takypné
• Cyanos
• Pleurala smärtor
• Oftast ensidig på rtg

Pneumoni - utredning
● Anamnes
● Odling
● Lab: infektionsprover
● Rtg
● Temp
Pneumoni - behandling
ODLING INNAN ANTIBIOTIKA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Pneumoni
Hur kan man förebygga pneumoni?

Hur kan man förebygga pneumoni?
• PEP-flöjt!
• Positionering i sängen - sittande!!
• Mobilisering, mobilisering, mobilisering!
Dyspné
VIlken diagnos (förutom pneumoni) måste alltid misstänkas hos en

nyopererad pat med dyspné?
Dyspné
VIlken diagnos (förutom pneumoni) måste alltid misstänkas hos en

nyopererad pat med dyspné?
Lungemboli!
Lungemboli
Uppstår p g a djup ventrombos, DVT.
Bidragande faktorer:
Virchows triad
• Endothelskada
• Flöde i venen
• Koagulationsfaktorer i blodet
Lungemboli - symtom
Lungemboli - symtom
• Dyspné
• Takypné
• Hosta
• Pleurala smärtor
• Evt feber
• Evt synkopering
Lungemboli
Är det farligt att ha en lungemboli?

Lungemboli
Utredning: EKO, spiral-CT
Behandling: Cirkulatoriskt påverkad pat?
● Trombolys
● Antikoagulantia
Lungemboli
Hur kan man förebygga lungemboli?

Lungemboli
Hur kan man förebygga lungemboli?
● Mobilisering
● Trombosprofylax (kemisk eller mekanisk)
Gunilla, 86 år - bröstsmärta
S: Efter eftermiddagsfikat klagar Gunilla över bröstsmärta

B: Det är nu dag tre efter höftoperationen.
A: Gunilla tar sig mot bröstet och upplever en tryckande smärta.
Blodtrycket har fallit till 80 mmHg systoliskt.
R: Vad gör du nu?
Gunilla, 86 år
Läkaren konstaterar att Gunilla har ST-depressioner på EKG’et.

Blodproverna visar förhöjd TnT och CK-MB.
Gunilla har fått en hjärtinfarkt.

Gunilla, 86 år
Läkaren konstaterar att Gunilla har ST-depressioner på EKG’et.

Blodproverna visar förhöjd TnT och CK-MB.
Gunilla har fått en hjärtinfarkt.
P g a cirkulatorisk påverkan genomgår Gunilla en koronarangio med

PCI mot ett av kranskärlen. EKO dagen efter visar nedsatt VK-funktion.
Hjärtinfarkt
Ses hos 1-2% av pat (oselekterat, >40år)

som genomgår ikke-kardiell kirurgi
Hjärtinfarkt
Riskfaktorer för infarkt + andra hjärtkomplikationer:

• Redan existerande koronarsjukdom
• Hjärtsvikt
• Arrytmi
• Aortastenos
• Hypertoni
• Ischemiska EKG-ändringar under operation (vid
hypo-/ertoni, takykardi)
Hjärtinfarkt
Symtom & diagnostik

• Uppstår dag 2-3 postoperativt
• Klassisk smärta ses endast hos 25%
• Prematura VES ses hos 90%
• EKG och troponin
Hjärtsvikt
Vänster sida
Höger sida
Hjärtsvikt - systolisk
Mindre mängd blod pumpas ut per minut

Otillräcklig O2 ute i vävnaderna

Kroppen försöker kompensera

- Reabsorption av vätska (njurar)
- Kärlsammandragning
Kroppen försöker kompensera

- Reabsorption av vätska (njurar)
- Kärlsammandragning
Ökad O2-förbrukning, risk för dekomp.

Riskfaktorer
• Hypertension
• Ischemi
• Klaffel
• Arrytmier
• Perikardiesjukdom
Hjärtsvikt - diastolisk
Under diastolen fylls kammaren i mindre grad,

eftersom utgångstrycket är högre

Trycket i slutet av diastolen är högre än

normalt

Trycket i slutet av diastolen är högre än

normalt
Bakåtstasning till vä förmak → Lungorna

Riskfaktorer
● Hypertoni
● Ischemisk hjärtsjukdom
● Hypertrof kardiomyopati
● Klaffel
● Perikardiesjukdom
Hjärtsvikt
Hjärtsvikt
Hur kan man förebygga försämring i

patientens hjärtsvikt?
Hjärtsvikt
Hur kan man förebygga försämring i

patientens hjärtsvikt?
• Om grav hjärtsvikt: ta mediciner

preoperativt
• Evt ytterligare kardiell optimering

Gunilla, 86 år
Gunilla är nu på väg hem efter 1 vecka spenderad på

sjukhus.
Hennes dotter kommer och hämtar henne. Men dottern
känner inte helt igen sin mamma. Hon beter sig annorlunda.
Gunilla, 86 år
Gunilla är nu på väg hem efter 1 vecka spenderad på

sjukhus.
Hennes dotter kommer och hämtar henne. Men dottern
känner inte helt igen sin mamma. Hon beter sig annorlunda.
Gunilla har antagligen drabbats av postoperativ kognitiv

dysfunktion, POCD.
Kognitiv påverkan
Två olika tillstånd
• Delirium
• POCD
Kognitiv påverkan
Delirium
• Akut nedsatt kognition; orientering, minne, uppmärksamhet,

rumsuppfattning.
• Fluktuerande medvetandenivå. Oorganiserat tänkande.
• Akut påkommet, första dagarna postoperativt.
• Incidens: 10% hos äldre, men högre vid höftoperationer. Ökad risk
om cerebral sjukdom redan finns (demens)
• Minskad risk vid regional anestesi
Delirium
Riskfaktorer
• Ålder
• Nedsatt kognition
• Depression
• Fysisk funktion, ADL
• Komorbiditeter - stroke, TIA
• Alkoholöverkonsumtion - även inaktiv
• Låg albumin - tecken på malnutrition
• Abnorma lab-värden (Na, K, glukos)
Delirium
Diagnos & prognos

• Olika tester (t ex CAM)
• Höftfrakturer har den högsta incidensen av delir (35-65%)
• Högre mortalitet vid 1, 6, 12 månader samt “långtid”
• Större risk för nedsatt funktion samt utskrivning till
vårdboende
Delirium - behandling
Non-farmakologisk
• Orientering: klocka, kalender
• Sensorik: glasögon, hörapparat
• Motorik: tidig mobilisering
Farmakologisk
• Smärtstillande
• Haloperidol, Dexdor
• Nutrition/vätska
• Undvika psykoaktiva LM
Kognitiv påverkan
POCD - dysfunktion av
● Verbalt minne
● Visuellt minne
● Språkförståelse
● Rumsuppfattning
● Uppmärksamhet
● Koncentration
POCD
• Symtomen är ofta diskreta och varierande.

• I början är det oftast minnet som sviktar
• Uppstår flera dagar/veckor postoperativt
• Neuropsykologiska test för att upptäcka POCD
POCD
Vad beror det på?

Riskfaktorer
- Immunresponsen p g a
• Hög ålder
kirurgin
• Intra-/postoperativ komplik.
- Smärta, hypotermi och art.
• Preexisterande cerebral sjukdom
Embolier.
• Låg utbildningsnivå
• Hjärt-kärlsjukdom
• Alkoholöverkonsumtion
POCD
Prevalens postoperativt
• 1 vecka: 26%
• 3 månader: 10%
• 12 månader: 10%
POCD
Diagnos
● Flera olika tester rekommenderas

● MEN - Inget internationellt accepterat test som har
tillräckligt hög specificitet/sensitivitet.
POCD
Hur förebygger/behandlar man POCD?

POCD
Hur förebygger man POCD?

• Behåll dygnsrytmen
• Sociala kontakter
• Kort fasteperiod preoperativt
• Kort knivtid (minskat inflammatorisk respons) samt
ingen cement (minskar risken för inflammatorisk respons)
• Frekventa besök postoperativt av vänner/familj
• Tidig utskrivning
POCD
• Typen av anestesi verkar inte spela någon roll för förlängd

kognitiv påverkan vid 3 mån och framåt.
• POCD är associerat med sämre återhämtning, behov av

social ekonomisk stöttning, högre mortalitet.
Gunilla, 86 år
Efter 3 månader börjar Gunilla känna igen sig själv.

Minnet är liksom tidigare och dottern tycker mamma är sig lik.
Hon är fortfarande lite trött, men mår bra.
Höften fungerar utmärkt.
DEL 2
Hur upptäcker man en akut försämring hos en patient?
Hur undersöker man en akut dålig patient?
NEWS - parametrar
NEWS - åtgärd
NEWS- gör det någon skillnad?
NEWS
Om NEWS-poäng ≥ 7
• Ansvarig läkare kontaktar MIG-team (IVA-läkare + IVA-SSK)
• Ansvarig läkare skall närvara vid MIG-konsultationen
• MIG-team ersätter inte egen primärjour eller bakjour
• MIG-team tar ej över ansvaret för patienten, men ger
behandlingsrekommendationer.
NEWS - MIG-team
• INTE ett akutlarm!

• Vid livshotande tillstånd - LARMA via telefonnummer 50 000.
• Inställelsestid på 30 min. till bedömning.
• MIG-teamet bedömer gemensamt med ansvarig läkare patientens
vårdbehov/ vårdnivå, behandlingsstrategi samt behov av uppföljning
(NEWS/MIG).
MIG-team Helsingborg
Telefonnummer
62954
A – Airway
LUFTVÄG
Patientfall
S Andreas, en 50-årig patient, har fått ett krampanfall.

B Har känd epilepsi.
A 1 l syrgas på grimma.
Andningsrörelser finns.
R Du kallas till patienten.
Bedö m luftvä gen
Bedö m luftvä gen
Se - Titta i munnen
- Andningsrörelser?
Lyssna - Biljud (snarkning, stridor)
- Heshet
- Slem/sekretbiljud
Känn - Rör sig luft genom näsa/mun?
Fynd patientfall
A Lätt snarkande andning, luftvägen är

ofri. Andningsrörelser syns. Det finns
sekret i munnen
NEWS
Hur bedömer du denna patient enligt NEWS?
Vilka omedelbara
å tgä rder gö r du nu?
Omedelbara å tgä rder
1 Kalla på hjälp!
2 Skapa fri luftväg genom hak-/käklyft
3 Sug rent i munhålan
4 Ge syrgas, 10–15 l på reservoarmask
5 Överväg nästub/svalgtub
Vid luftvä gsproblem!
Att tä nka på !
En ofri luftväg är ett livshotande tillstånd, tillkalla omedelbart

hjälp!
Vanligaste anledningen till ofri luftväg är att tungan fallit bakåt
och blockerar luftvägen
Efter att luftvägen är friad, ge 10–15 l syrgas på reservoarmask
och övervaka patienten
B – Breathing
ANDNING
Patientfall
S Elisabeth, en 67-årig patient, sitter ihopsjunken i sängen.

Har andningsbesvär, oro i blicken och lite plockig.
B Känd astma. Inlagd på sjukhuset för fem dagar
sedan på grund av feber och andningsbesvär.
Misstänkt pneumoni. Behandlas med antibiotika.
A Har 2 l syrgas på grimma.
R Du hittar Elisabeth!
Bedö m andningen
Bedöm och åtgärda A innan du går vidare

till B.
Bedö m andningen
• Se: Andningsdjup
Liksidiga rörelser
Accessoriska andningsmuskler
Andningsfrekvens
Central cyanos
• Lyssna Inspiratoriska andningsljud (luftvägsproblem)
Expiratoriska andningsljud (obstruktivitet)
Mät: Saturation
Fynd patientfall
A Fri luftväg, syrgas på grimma
B Andningsfrekvens 26/min
Liksidig ytlig andning
Ansträngd andning
Andningsljud finns bilateralt.
Obstruktiva biljud.
SpO2 87 %
NEWS
NEWS
NEWS
NEWS
Vilka omedelbara å tgä rder
gö r du nu?
1 Syrgas på reservoarmask 10–15 l

– Tänk på eventuell kronisk hypoxi!
2 Optimera patientens läge i sängen
3 Överväg assisterad andning
4 Överväg inhalationer och
eventuella läkemedel
% O2
Grimma: 2 liter/min 25%
4 liter/min 35%
Mask: 5 liter/min 40%
10 liter/min 60%
Reservoir 15 liter/min 90%
Om otillrä cklig fö rbä ttring
Kalla på hjä lp!

Att tä nka på !
• Ge 10–15 l syrgas på reservoarmask

● Titrera syrgas till en saturation kring 95 % (maskbyte kan
krävas)
● Hos patienter med KOL, eftersträva en saturation kring 90
%
• Lämna aldrig en andningspåverkad patient, tillkalla hjälp!
NEWS vid kronisk hypoxi
Eccles S. et al. CREWS: Improving specificity whilst maintaining sensitivity of the National Early Warning
Score in patients with chronic hypoxaemia. Resuscitation 85 (2014) 109–111.
C – Circulation
CIRKULATION
Patientfall
S Patienten Åsa, 30 år, är allmänpåverkad och

andas snabbt.
B Hon är inlagd för bukobservation. Tidigare frisk.
A Är slö, omtöcknad och andas snabbt.
R Du tittar till patienten.
Bedö m cirkulationen
• Bedöm och åtgärda A, B innan du går vidare till C.

Bedö m cirkulationen
Se: Färg
Oro/sjunkande medvetandegrad
Lyssna: Evt hjärtstetoskopi
Känn: Perifera och centrala pulsar*
Hudtemperatur/-fuktighet
Kapillär återfyllnad
Mät: Blodtryck, urinproduktion, saturation
Metabol acidos/stigande laktat
Fynd patientfall
A Fri luftväg
B Andningsfrekvens ca 30/min, saturation 94%.
C Omätbart blodtryck men puls kan palperas i carotis cirka 110
slag/min, regelbunden. Långsam infusion med Ringeracetat pågår i en
PVK.
NEWS
NEWS
NEWS
NEWS
?
NEWS
?
gö r du nu?
Tippa patienten
Ge vätska i befintlig PVK, försök sätta ny grövre
Vätskebolus: 500 ml på 5–10 minuter
Utvärdera effekten
Upprepa vätskebolus vid behov
Kalla på hjä lp!

Att tä nka på !
• Vid hjärtsvikt: 250 ml på 5–10 minuter

• Behandla grundorsak
• Tillkalla hjälp!
D – Disability
MEDVETANDE
Patientfall
S Kerstin, 72 år, är alltmer orolig, slö och medvetandesänkt.

B Hon är multisjuk med diabetes, hypertoni och
nyligen canceropererad.
A Ligger på sidan i sin säng.
R Du hittar patienten.
Bedö m medvetande
• Bedöm och åtgärda A, B, C innan du går vidare till D.

Bedö m medvetande
AVPU
P-glukos
Pupiller
Om patienten är medvetslös, LARMA!

AVPU
En enkel skala för bedömning av medvetande

RLS-85 – bedö mning av
vakenhetsgrad
Fynd patientfall
A Fria luftvägar, stabilt sidoläge

B Andningsfrekvens = 19, saturation 96 %,
2 l syrgas
C Puls = 95, BT = 190/110 mmHg
D Blodsocker = 1,3 mmol/l, pupillerna är
lika stora och reagerar normalt.
AVPU = P
NEWS
NEWS
NEWS
NEWS
NEWS
NEWS
NEWS
gö r du nu?
1 Kalla på hjälp!
2 Ge syrgas 10–15 l på reservoarmask
3 Säkra fri venväg
4 Ge glukos (30–50 %), 20–40 ml intravenöst
5 Utvärdera åtgärderna
Kalla på hjä lp!

Att tä nka på !
● Tänk ABC innan D:
● Medvetandenivå
● Pupiller
● Blodsocker
● Behandla om möjligt bakomliggande orsaken

Att tä nka på !
Den största uppenbara faran för den patient
som är medvetslös är:
● Luftvägsobstruktion
● Aspiration
Åtgärder: Stabilt sidoläge och kalla på hjälp!

E – Exposure
EXPONERING
Patientfall
S Thomas, 68 år, har fått frossa.

B Inlagd på kirurgavdelning, opererad pga ileus för två
dagar sedan. Har högt blodtryck och insulinbehandlad
diabetes.
A Smärtpåverkad och medtagen.
R Du kallas in till patienten.
Bedö m exponering
Bedöm och åtgärda A,B,C,D innan E.

Bedö m exponering
SE: Klä av och undersök hela patienten (OBS risk för nedkylning)
Hudförändringar?
Tecken till infektion?
Bedöm ev infarter och drän?
KÄNN: Kall eller varm?
Har ödem eller är intorkad?
MÄT: Temp.
Fynd patientfall
A Fri luftväg
B Andningsfrekvens 28/min, Saturation 93 %
C Puls = 122, blodtryck = 100/67
D AVPU = A, smärtpåverkad
E Öm, spänd buk, rött och irriterat operationsärr. Temp 38,7
NEWS

NEWS

NEWS

NEWS

NEWS

NEWS

NEWS

NEWS

Att tä nka på !
• Tänk ABCDE
• Undersök hela patienten
• Undvik hypotermi
• Tänk på patientens integritet
Etik
Patientfall
S Karin, 53 år, har en metastaserad bröstcancer sedan tre år, hon har
dessutom fått en svår hjärtsvikt på grund av cellgiftsbehandling.
Patientfall
B Inlagd på grund av lunginflammation sen 2 dagar, har vid inläggningen
sagt till en sjuksköterska att hon inte orkar leva längre, tycker att livet är
tråkigare nu när hon inte orkar vara ute och promenera som hon alltid
gjort.
Patientfall
gjort.
A Klockan 1 på natten hittas Karin livlös och utan egenandning i sin säng.
Man aktiverar hjärtstoppslarm och påbörjar HLR. Ingen behandlingsbegränsning
är inskriven i journalen.
Patientfall
gjort.
A Klockan 1 på natten hittas Karin livlös och utan egenandning i sin säng.
Man aktiverar hjärtstoppslarm och påbörjar HLR. Ingen behandlingsbegränsning
är inskriven i journalen.
R Ska vi fortsätta med HLR? Hur länge?
Etiska principer
• Autonomi - patientens rätt att välja eller avstå från behandling
• Att göra gott - nyttan måste alltid uppväga eventuell skada
• Att inte skada
• Rättvisa - vården måste fördelas rättvist vid knappa resurser

Vad har vi pratat om idag?
● Pneumoni ● Hjärtsvikt/Hjärtinfarkt
● Infektion/sepsis ● Konfusion
● Blödning ● NEWS-principer
● Lungemboli ● Behandlingsbegränsningar
Nådde vi målen?
1) Ha kännedom om farliga postoperativa tillstånd
2) Kunna upptäcka försämring i patientens tillstånd - övervakning
3) Veta hur man agerar vid försämring i patientens tillstånd

Att ta med hem
Vid akut försämring:
● Tänk ABCDE!
● Ha dessa sju differentialdiagnoser i åtanke
● Använd NEWS - det funkar!

SSK Utbildning UPPDATERAD Farliga Komplikationer Perioperativt

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SSK Utbildning UPPDATERAD Farliga Komplikationer Perioperativt

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Farliga komplikationer

Hur kan man förhindra/upptäcka

1) Vetskap om vad som kan inträffa postoperativt

2) Kunskap om vad tillståndet innebär

3) Kunna upptäcka försämringen - NEWS

1) Ha kännedom om farliga postoperativa tillstånd

2) Kunna upptäcka försämring i patientens tillstånd - övervakning

3) Veta hur man agerar vid försämring i patientens tillstånd

Vilka symtom/parametrar hittar man hos en akut sjuk patient?

Vilka symtom/parametrar hittar man hos en akut sjuk patient?

S: Du påbörjar din A-tur och avgående sköterska berättar om

man ett lågt BT.

när hon skulle upp och kissa.

Vad gör du nu?

1) ABC - stabilisera, mät vitalparametrarna

1) ABC - stabilisera, mät vitalparametrarna

2) Vad kan hypotonin bero på?

Läkaren tar en blodgas.

På blodgasen hittar man ett Hb på 74!

Hon får 3 påsar SAG till att börja med.

Hon får 3 påsar SAG till att börja med.

Anledningen till blödningen är att Gunilla även tar tabl Xarelto.

Brilique + Clopidogrel - P2Y12-hämmare (receptor på trombocyten)

Vad ska man göra vid misstänkt sepsis?

Vad ska man göra vid misstänkt sepsis?

Stabilisera - reversera orsaken - orsaka ingen skada!

Vad ska man göra vid misstänkt sepsis?

Stabilisera - reversera orsaken - orsaka ingen skada!

Hur kan man förebygga sepsis?

Hur kan man förebygga sepsis?

Hur kan man förebygga sepsis?

S: Gunilla har nu varit inlagd i två dagar. Hon börjar bli

1) ABC - stabilisera, mät vitalparametrarna

1) ABC - stabilisera, mät vitalparametrarna

2) Vilka tillstånd kan ge dyspné?

Gunilla har en pneumoni.

• Oftast ensidig på rtg

ODLING INNAN ANTIBIOTIKA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Hur kan man förebygga pneumoni?

Hur kan man förebygga pneumoni?

VIlken diagnos (förutom pneumoni) måste alltid misstänkas hos en

VIlken diagnos (förutom pneumoni) måste alltid misstänkas hos en

Uppstår p g a djup ventrombos, DVT.

Är det farligt att ha en lungemboli?

Utredning: EKO, spiral-CT

Behandling: Cirkulatoriskt påverkad pat?

Hur kan man förebygga lungemboli?

Hur kan man förebygga lungemboli?

S: Efter eftermiddagsfikat klagar Gunilla över bröstsmärta

Läkaren konstaterar att Gunilla har ST-depressioner på EKG’et.

Gunilla har fått en hjärtinfarkt.

Läkaren konstaterar att Gunilla har ST-depressioner på EKG’et.

Gunilla har fått en hjärtinfarkt.

P g a cirkulatorisk påverkan genomgår Gunilla en koronarangio med

Ses hos 1-2% av pat (oselekterat, >40år)

Riskfaktorer för infarkt + andra hjärtkomplikationer:

Symtom & diagnostik

Mindre mängd blod pumpas ut per minut

Mindre mängd blod pumpas ut per minut

Otillräcklig O2 ute i vävnaderna

Mindre mängd blod pumpas ut per minut

Otillräcklig O2 ute i vävnaderna

Kroppen försöker kompensera