Människokroppen

Blodomloppet
• Ett rörsystem som transporterar blodet runt i kroppen
• Blodsystemet hålls igång av hjärtat
• Hjärtat pumpar runt ca 5 liter blod
• Cellerna behöver syre och olika näringsämnen
• Cellerna behöver samtidigt bli av med koldioxid och annat avfall
• För att rena blodet från giftiga ämnen finns njurarna och levern
”inkopplade” i omloppet.
• Vår kropp har också ett immunförsvar med flera tusenmiljarder celler
som är specialiserade på att försvara oss från inkräktare. Många
försvarsceller rör sig med blodet runt i kroppen.
Blodomloppet
 Människokroppen
Blodomloppet
• Artärer är de blodkärl som leder blod från hjärtat. Den största artären är stora
kroppspulsådern, aortan. Vid varje hjärtslag, då blod stöts ut i aortan, sprids en
tryckvåg genom artärerna. Denna tryckvåg kallas för puls.

• Artärerna förgrenar sig till mikroskopiskt små kärl som kallas kapillärer.

• Kapillärerna strålar samman i venerna. Venerna är de blodkärl som leder blodet till
hjärtat.
KAPILLÄRE
R
Utbytet!
 Människokroppen
Blodomloppet
• I stora kretsloppet passerar blodet tarmarna.

• De små kapillärerna i tarmens väggar tar upp

näringsämnena till blodet.

• Blodet passerar levern (kroppens reningsverk).

Näringsämnen lagras och skadliga ämnen avgiftas

•När blodet sedan passerar njurarna renas det från avfall

som vi sedan kissar ut.
 Människokroppen
Blodomloppet
• Hjärtat är ungefär lika stort som din knutna hand.

• När man är i vila slår hjärtat ca 70 slag/min. Detta innebär

att blodmängden i vårt blodomlopp hinner att passera
hjärtat under en minut.

•Segelklaffarna stängs när kammrarna pumpar ut blodet i

artärerna

•Fickklaffarna vilar när kamrarna fylls med blod och

öppnas när blodet pumpas ut.
 Människokroppen
Blodomloppet
• När man lyssnar på ett hjärta genom ett stetoskop hörs
varje hjärtslag som ett dubbelslag.

• Ljudet uppstår när klaffarna slår igen. Först slår

segelklaffarna, som sitter mellan förmaken och kamrarna,
igen.

• Därefter slår fickklaffarna, som sitter mellan kamrarna

och artärerna, igen.
 Människokroppen
Blodomloppet
• Blodtrycket mäts med hjälp av en tryckmanschett runt
överarmen. I vila brukar tonåringar ha ett högsta värde på
120 mmHg och ett lägsta på 80 mmHg. Det skrivs som
120/80

• De elektriska impulserna som får hjärtat att slå bildas i

sinusknutan. Urladdningar sprids snabbt sprids till båda
förmaken. Härifrån går impulser till ett nervcentrum som
kallas AV-knutan. De elektriska impulserna kan man
registrera genom små elektroder som man fäster på bröstet.
Metoden kallas för EKG.
 Människokroppen
Blodet
• Blodet består av en vätska som kallas blodplasma och i den
flyter celler, s.k. blodkroppar.

• Det finns tre grupper av blodkroppar, röda, vita och

blodkorn.

•All våra blodkroppar bildas i den röda benmärgen. De bildas

från blodstamsceller som är våra ursprungsceller.

• Blodet innehåller 40 % blodkroppar, 60 % blodplasma.

 Människokroppen
Blodet
• Blodplasman innehåller till 90 % vatten och 7 % protein.
Resten består av mineralämnen, socker hormoner,
vitaminer mm.

• Vätskan är svagt gulaktig. Vissa proteiner är viktiga när

blod levrar (stelnar) sig. Om man tar bort sådana proteiner
från plasman återstår en vätska som kallas serum.
 Människokroppen
Blodet
• De röda blodkropparna har till uppgift att transportera syret.

• Hemoglobinet i blodet har en förmåga att binda syret. Det

är också hemoglobinet som färgar blodkropparna röda.
Hemoglobinet innehåller nämligen mycket järn.

• Om kroppen har bris på järn störs nybildningen av

hemoglobin som får till följd att förmågan att transportera
syre försämras. Detta kallas anemi och man blir trött och
blek.
 Människokroppen
Blodet
• De röda blodkropparna har laddningar på ytan vilket gör att
de stöter från varandra. Vid en infektion minskar
laddningarna och blodkropparna klumpar ihop sig. Ett mått
på hur mycket blodkropparna klumpar ihop sig är sänkan.

• När man t.ex. skär sig så att det blöder är det de skadade
blodkornen som sätter igång en kemisk reaktion som får
proteinet i blodplasman att stelna. Proteinet bildar ett nät som
fångar upp blodkroppar och detta tillsammans bildar en
blodlever.
 Människokroppen
Immunförsvaret
• Fast att huden och slemhinnorna är ett effektivt yttre försvar finns det
några bakterier eller virus som tar sig igenom. När dessa fiender har
passerat det yttre försvaret aktiveras kroppens inre försvar, de vita
blodkropparna. Det finns olika sorters vita blodkroppar.

• Ätarcellerna (fagocyterna) som genomsöker ständigt blodbanorna i jakt

efter främmande partiklar. Ätarcellerna har fått sitt namn för de slukar de
främmande partiklarna som bakterier eller virus.

•Lymfocyterna bildar istället en form av ett motgift som kallas

antikroppar. (T-celler eller B-celler)
 Människokroppen
Immunförsvaret
• När vi infekteras av en bakterie eller ett virus bildar de vita
blodkropparna särskilda minnesceller.

• Dessa minnesceller kommer ihåg smittan och kan därför

starta tillverkningen av antikroppar snabbare om vi smitas av
samma mikroorganism.

• Detta innebär att sjukdomen inte hinner bryta ut och man har
blivit immun.
 Människokroppen
Immunförsvaret
• Man kan hjälpa kroppen att bli immun mot vissa sjukdomar
genom att vaccinera sig.

• Man kan vaccinera sig mot t.ex. polio, röda hund,

mässlingen, påssjuka m.fl.
 Människokroppen
Blodgrupper
• Om man har blodgrupp A har man A-antigen på
blodkropparnas yta,

• Personer med blodgrupp B har B-antigen.

• Vid blodgrupp AB finns både A- och B-antigen på

blodkropparnas yta.

•Om båda antigenerna saknas har man blodgrupp 0.

BLODGRUPPER
Vem kan ge till vem?
 Människokroppen
Blodgrupper
• Det finns inte bara A- och B-antigen på blodkropparnas yta,
utan även flera andra antigener. Ett av dem kallas för
Rh-antigen.

• Om man har detta antigen sägs man vara Rh-positiv (Rh+)

• Om man däremot saknar detta antigen kallas man

Rh-negativ (Rh-).

•I Sverige är ca 85 % Rh-positiva.
 Människokroppen
Blodgrupper
• Vid vissa operationer och skador kan det vara nödvändigt
med att ersätta det förlorade blodet med nytt. Vid en sådan
blodöverföring måste givarens och mottagarens blodgrupper
stämma överens. De viktigaste blodgrupperna är A, B AB
och 0.

•Det som skiljer de olika grupperna åt är små proteiner, så

kallade antigener, som sitter på blodkropparnas yta.
Antigenerna kan jämföras med markörer, som visar vad det
här är för slags röd blodkropp.
 Människokroppen
Sjukdomar
• Högt och lågt blodtryck

• Vanligt att vuxna har högt blodtryck

• Kan skada blodkärl och hjärta
• Behandlas med läkemedel

• Lågt blodtryck kam ge yrsel och svimningskänsla

• ”svartna för ögonen” när man reser sig upp
• Hjärnan får för en kort stund för lite blod.
 Människokroppen
Sjukdomar
• Blodcancer ”Leukemi”
• Drabbar ca 1000 personer varje år
• Vita blodkroppar förökar sig okontrollerat och blir för många.
• Upptäcks med hjälp av blod och benmärgsprov

• De flesta kan botas med hjälp av cellgifter

• Ibland tillför man även ny benmärg med blodstamceller som bildar nya friska
blodkroppar
 Människokroppen
Sjukdomar
• Åderförkalkning och kärlkramp
• Mer än häften av alla dödsfall i Sverige orsakas av sjukdomar i hjärt och
blodkärl.
• Åderförkalkning är en sådan sjukdom
• Fett och kalk har lagrats in i blodkärlens väggar
• Kärlen blir trånga och stela
• Tobaksrökning, högt blodtryck och mycket fett i blodet påskyndar
förkalkningen
• Äldre peroner drabbas ofta av förkalkning i hjärtats kranskärl
• Kallas för kärlkramp och kan ge smärtor i brödtet när man anstränger sig.
 Människokroppen
Sjukdomar
• Hjärtinfarkt och slaganfall
• Åderförkalkning gör också att det lättare bildar blodproppar
• Om ett kranskärl i hjärtat täpps till helt uppstår en hjärtinfarkt
• Delar av hjärtmuskeln blir då utan blod och skadas av syrebristen.
• Den som drabbas av hjärtinfarkt kan få kraftiga bröstsmärtor och måste snabbt
få läkarvård.

• Om ett kärl i hjärnan täpps till av en blodpropp kallas det för hjärninfarkt.
• Hjärnblödning är ett kärl i hjärnan som brister och ger en blödning
• Hjärninfarkt och hjärnblödning kallas gemensamt för slaganfall eller stroke
 Människokroppen
Sjukdomar
• Blödarsjuka
• Ärftlig sjukdom
• Blodet kan inte levra sig normalt
• Beror på att personen saknar något av de ämnen som reagerar när en blodlever
bildas.
 Människokroppen
Sjukdomar
• Anemi ”blodbrist”
• Kan bero på järnbrist som i sin tur leder till brist på hemoglobin
• Man blir trött, blek och får ofta huvudvärk
• Blodbrist är något vanligar hos kvinnor än bland män eftersom kvinnor
förlorar en del blod i samband med menstruationen.
 Människokroppen
Sjukdomar
• Allergier
• Uppstår när vita blodkroppar inte avbryter tillverkningen av vissa antikroppar
i tid.
• Kan vara antikroppar mot metaller, mat, damm, mögel eller djurpälsar
• Blodkärl kan inflameras
• Inlammation i näsans slemhinnor (hösnuva)
• Inträffar det i huden blir det eksem
• Motsvarande reaktion i tarmarna kan ge diarré
• Kan även ske i luftrören vilka då drar ihop sig och då inträffar ett astmaanfall