Aseel Majid

Fre 2011-12-16
Kl 11-12
Hyperlipidemi och terapival
Slide 1: Behandlingen av hyperlipidemi är i form av sekundärprofylax. Vi intar i oss en tredje
del av det totala blodfettet vi har i kroppen och producerar själva i levern 2/3 delar. Det som
tas upp transporteras till levern. Kolesterolet transporteras sen till alla organ och celler som
använder sig av det. Alla celler behöver kolesterol i cellväggen t.ex. vissa hormoner består av
kolesterol. En del av kolesterolet utsöndras direkt från levern med gallan ut till tarmen och sen
förs det tillbaka och då kallas det för enterohepatiska kretsloppet.

Slide 2: Varför behandla

Kolesterol delas in till bra och dålig kolesterol. Det som skiljer kolesterolpartiklarna åt är hur
förpackade de är.
LDL (onda kolesterolet): är stora klippiga partiklar som har en tendens att fastna på
kärlväggen och lagras in i kärlen → det blir en förträngning i kärlen.

HDL (goda kolesterolet): är små kompakta partiklar som transporterar kolesterolet i blodet till
levern.

Varför ska man behandla kolesterolnivåerna?

Därför att kolesterolet är en väldefinierad riskfaktor för att man ska utveckla
hjärtkärlsjukdomar.

Vid behandlingen vill man sänka LDL nivåerna och höja på HDL nivåerna. Man använder sig
av en primärprevention när man har förhöjda blodfetter. Sekundärpreventionen används efter
att man har haft en hjärtinfarkt.

Slide 3: Riskvärdering för ny kardiovaskulär händelse

Man kollar inte blodfettet på alla utan man väljer ut de som har högre risk för att ha höga
blodfetter och som bör behandlas. De som har en väldigt hög risk är de som redan har haft en
hjärtinfarkt, förträngning i kärlen i benen eller de som har diabetes mellitus. Diabetes mellitus
i sig är en stark riskfaktor för att få en hjärtkärlsjukdom, därför är det viktigt att behandla de
med lipidsänkandemedel. Om man har en förälder som har fått t.ex. hjärtinfarkt vid 55 års
ålder då är det inte ärftligheten som spelar roll utan det spelar roll när man får det tidigt i
åldern. Om man har syskon som har fått hjärtinfarkt vid 25 års ålder, ska man kolla övriga
riskfaktorer.

Slide 4: Sekundärprevention
Vid sekundärpreventionen vill man att kolesterolet ska ligga under 4,5 mmol/L och LDL
under 2,5 mmol/L.
Det finns andra indikatorer för ökad risk t.ex. triglycerider som är en annan typ av fett.
Triglyceriderna kan vara kraftigt förhöjda speciellt hos överviktiga.

När vi födds så har vi väldigt låga kolesterolvärden.

1
Man ska diskutera hur lågt man ska pressa ner kolesterolnivåerna. Man säger i alla fall att
yngre patienter (30-50 år) som redan har en etablerad hjärtkärlsjukdom ska man pressa
ytterligare eftersom de har ju långt liv framöver och man försöker då att minimera risken att
insjukna.

Slide 5: Behandling
Man tittar på patientens livssituation. Det är patientens hela riskprofil som styr hur aggressiv
man ska vara med behandlingen. ex man behandlar inte en 85 årig patient lika aggressivt som
en 40 årig patient.
Vid den sekundärpreventionen är det alltid den farmakologiska behandlingen som gäller.

Slide 6: De yngre som har fått hjärtinfarkt går hem med nära 95 % antallipidsänkare medan
de äldre får ungefär 80 % antallipidsänkare.

RiksHIA 2010 visar inte att alla ska ha all behandling utan det bara visar att det var en hel del
som underbehandlades. Man ska inte heller ta 100 % Review av överbehandlingen utan på
varje patient får man ta ställningen till vilken dos och vilken medicin patienten ska ha.

Slide 7: (Hon läste bara av vad det stod i komp.)

Slide 8: Val av lkm

Vi har 5 st. statiner i Sverige. 4 av dem ska vi ta upp här. Statiner är väl tolererade (inte så
mkt biverkningar). Tablett Simvastatin är billig.

Slide 9: Val av statin

Alla de 4 statinerna har en bra dokumentation att förebygga nya hjärtkärlhändelserna. Man
brukar säga att statinerna har flera effekter än bara den kolesterolsänkande effekten. De
stabiliserar placken, förträngningen som blir inflammerad → skapar en förutsättning att det
ska bilda en blodpropp (hjärtinfarkt) dvs. att den placken stabiliseras av statinerna (statinerna
har då en antiinflammatorisk effekt).

Slide 10: Preparatval och relativ LDL-sänkning

På y-axeln har vi LDL minskningen i procent och på x-axeln har vi dosen av statin i mg/dygn.
Simvastatin hamnar någonstans i mitten.

Slide 11: Statiner

Vid dosen 40 mg av Simvastatin får man en hyggligt bra minskning av LDL. Dosen 80 mg
kan man sätta in men man kan få biverkningar. Om man behöver mer dos Simvastatin än 40
mg så brukar man välja Lipitor eller Crestor istället. Lipitor och Crestor har bättre belägg att
förhindra en ny hjärtkärlhändelse.
Det är lite olika när man ska ta de olika statinerna. Simvastatin tas på kvällen för att slippa
undan biverkningarna i form av magbesvär. Lipitol tas på morgonen.

2
Slide 12: Biverkningar
Charlotte har nyligen sett en patient som hade rahabdomyolys samt leverpåverkan. Det är
svårt att veta om leverpåverkan var pga. Simvastatin eller alkohol men de hjälpte till både två
där. Men det är inte alltid man får leverpåverkan när man kombinerar Simvastatin med
alkohol.

Slide 13: Kolesterolabsorptionshämmare

Statinerna minskar bildandet av LDL i levern. Med kolesterolabsorptionshämmaren t.ex.
Ezetrol kan man hämma upptaget av kolesterol i tarmen. Ezetrol kan användas både som
monoterapi eller tillsammans med statin både för att hålla ner dosen på statinen eller för att
man inte tål statinen.

Slide 14: Resiner

Statiner är mer använda än resiner, fbrater och nikotinsyrapreparat eftersom de har mindre
biverkningar.

Slide 15: Fibrater

Biverkningar gör att man inte använder fibraterna mkt. Om man har hyperlipidemi (kraftigt
höjda lipid- eller kolesterolvärden) då räcker det inte med bara Simvastatin utan man får
kombinera med olika lkm. Om man använder både fibrater och statiner, kan risken för
muskelbiverkningar öka.

Slide 16: (Hon sa inget mer än vad det står i komp.)

Ska kunna grupper eller namn på lkm, men behöver inte kunna dosen i mg.