Andreas Eenfeldt

Matrevolutionen
t dig frisk med riktig mat

Bonnier Fakta

Bonnier Fakta
www.bonnierfakta.se
copyright Andreas Eenfeldt 2011
omslag Anders Timrn
omslag, illustration Jon Berkeley
grafisk form (inlaga) Jenny Franke
illustration s. 26 Time Magazine
26/3 1984 Time Inc. Used under license
redaktr Cecilia Hellberg
tryck ggp Media, gmbh, Tyskland 2011
isbn 978-91-7424-129-7

INNEHLL

Inledning
Revolutionen brjar

I. Bakt
1. Vad r du designad fr att ta?
2. Misstaget, fettskrcken och fetmaepidemin
3. Vrldsbilden faller

13
27
47

II. Framt
4. En nygammal lsning
5. Viktnedgng utan hunger
6. Diabetes och vansinnets slut
7. De vsterlndska sjukdomarna
8. Kolesterol: att dda draken
9. En friskare framtid

61
73
97
117
147
163

III. Guide
10. Njutmetoden/lchf fr nybrjare
11. Frgor, svar och myter
12. Tips fr vikten
13. En sista sak

177
193
213
225

Tack
Vill du veta mer?
Referenser
Register

231
233
235
254

Tv generationer svenskar har ftt fel kostrekommendationer och har

jagat fett i ondan. Det r dags att se ver kostrden och basera dem
p modern vetenskap.
gran berglund
Professor i internmedicin, Lunds universitet

INLEDNING

Revolutionen brjar

Han gav upp och beslutade att ta sig till dds. Sten Sture Skalde
man hade misslyckats med sitt sista bantningsfrsk och var fetare
n ngonsin. Hans hjrta orkade nstan inte pumpa runt blodet i
hans stora kropp lngre. Hans blodtryck var skyhgt. Han klara
de knappt ens att g till brevldan. En lkare hade gett honom ett
halvr att leva om han inte gick ner i vikt.
Likt orkneliga gnger tidigare hade han frskt att ta nnu
mindre. Trots att han plgat sig uteblev resultatet p vgen. Det
fungerade inte och han gav upp. Under sin sista tid tnkte han
ta all den mat han lnge frskt undvika. Han skulle frossa i god
mat. Resultatet blev det sista han hade vntat sig. Ett r senare var
han smal och frisk.

Bakgrunden
Vi trodde oss veta vad som r hlsosam mat. Idag sklver vrlds
bilden. Allt fler lekmn, lkare och professorer stller samma frga.
Var det ett misstag? Var det ett av de mest katastrofala misstagen i
mnsklighetens historia?
Det r 1958. Den amerikanske forskaren Ancel Keys r ver
tygad. Han har hittat orsaken till vr ddligaste sjukdom: hjrt
infarkter. Orsaken r, str det klart fr honom, fett. Att ta fet mat
revolutionen brjar 7

kar kolesterolet i ditt blod vilket avlagras i dina blodkrl och

tpper till dem. Som fett kan tppa till rren under diskhon i ditt
kk. Teorin knns instinktivt rtt. Den saknar bara en sak: bevis.
Det r 1984. Medan vetenskapsmnnen fortsatt r oense avgr
handlingskraftiga amerikanska politiker och lobbyister saken.
Det r dags att lra alla, hela befolkningen, att ta mindre fett.
Nya lightprodukter fyller butikernas hyllor. De innehller mindre
fett, men ofta betydligt mer socker och lttsmlt strkelse. Det r
ett experiment som ingen kan veta hur det ska sluta.
Det r idag. Vrlden r fetare n ngonsin, offer fr en epi
demi av fetma och diabetes. En epidemi som tog vldsam fart p
ttiotalet. Kanske r du en av alla som ftt onskade extrakilon? I
lightprodukternas hemland usa har majoriteten av befolkningen
snabbt blivit verviktiga eller feta. Tre gnger fler n en enda gene
ration tillbaka. Folk ter fler kalorier n de gr av med. Men var
fr? Svaret stirrar oss i ansiktet. Det r dags fr oss att se det.

Brytningstiden
Vad ska du ta fr att hlla dig, eller bli, frisk och smal? Frgan
har aldrig varit mer spnnande, aktuell eller kontroversiell n
idag. Men frvirringen har aldrig heller varit strre. Budskapen
r helt olika frn experterna i media. Hur ska du veta vad du kan
lita p?
Det tog sin tid att hitta rtt fr mig. Jag lste till lkare under
nittiotalet och tog lkarexamen r 2000, lika fettskrmd som
mina kollegor. Fett gjorde dig fet, sades det. Mttat fett var defi
nitivt farligt fr hjrtat. Jag gav gladeligen rd till mina patienter
och min egen mor att undvika s farlig mat.
Det var bara ett problem. Ytterligt f blev smalare eller friskare
med ren. De flesta smg uppt i vikt och behvde fler och fler
mediciner fr blodtryck, blodsocker, kolesterol, vrk och annat.
Folk blev fetare och sjukare nr de frskte leva hlsosamt. Ngot
var ruttet. Jag medverkade inte till hlsa. Jag administrerade fr
fallet, in i de vsterlndska sjukdomarna fetma, diabetes, hjrt
sjukdom, cancer och demens.
8 matrevolutionen

I efterhand var problemet med min lkarutbildning enkelt att

se. Den fokuserade inte p hlsa. Den fokuserade p sjukdomar
och p de mediciner som botar eller, oftare, minskar symtom p
sjukdom. Mat och hlsa fr man lra sig om p annat hll. Jag ls
te allt fler bcker, bloggar och hundratals vetenskapliga studier.
Ngot var katastrofalt fel och orsaken blev allt klarare. Mnga
hade insett det lnge, i decennier, och skrivit om det.
Vra frfder fram till modern tid fick inte vra folksjukdomar.
Det faktumet har alltfr lnge bortfrklarats med att vi pltsligt
blivit glupska och lata: att vi ter fr mycket och springer fr lite.
Det r lngt ifrn hela frklaringen har det visat sig. Den vrlds
bilden r p vg att falla. Vi har gjort ett massivt misstag.
Modern vetenskap ppnar upp ett nytt stt att se p mat och
hlsa. Friskare och smalare patienter bekrftar att det fungerar i
verkligheten ocks. Allt fler lkare, lekmn och professorer kom
mer idag till samma slutsats. Det nya synsttet sprider sig ver
vrlden och Sverige r vrldsledande i frndringen. Vi har kom
mit lngst och kan visa vgen.
Mnga slutar idag att ta industrins lightprodukter, deras fusk
mat. Den som tillverkas i fabriker med billigast mjliga rvaror:
lttsmlt strkelse, socker, vxtoljor, frgmnen, arommnen och
tillsatser. Fuskmat knns igen p sina frgglada paket och inne
hllsfrteckningar som bara en kemiingenjr kan frklara. Med
reklam frsker man fortfarande att lura dig att tro att den r
hlsosam. Du kan ltt genomskda det.
I media berttar allt fler svenskar hur de tervunnit sin hlsa
och vikt. Mrkligt nog efter att de brjat ta precis tvrtemot vad
de tidigare rekommenderats. Sdana artiklar kan nu lsas var och
varannan dag. Resultatet p vikten r ofta bra men inte det som
imponerar mest. Det r uppenbart att det inte bara handlar om
bantning. Det handlar om hlsa.
Vad mnga mrkt i sina egna liv har nu bevisats i stora veten
skapliga studier. Pusselbitarna om matens effekt p din hlsa fal
ler p plats. Den nya bilden klarnar fr allt fler och frvnar.
Jag var tvungen att hjlpa till att sprida kunskapen, att driva
p frndringen. r 2007 startade jag bloggen Kostdoktorn.se
revolutionen brjar 9

som snabbt blev Sveriges strsta hlsoblogg med ver 10000 be

sk per dag. Det sger ngot om hur mnga som tycker att mnet
r intressant. Jag kan bara hlla med. Historien som den hr bo
ken baseras p r den mest fantastiska jag hrt. Frhoppningsvis
kommer du att hlla med.
Matrevolutionen r skriven fr dig som kan ta till dig nyheter,
du som kan frigra dig frn frldrade ider. Du som kan se
skillnaden mellan trovrdig vetenskap och livsmedelsindustrins
reklam. Frst, testa, och t dig till en bttre hlsa och vikt du
ocks. Sedan kan du hjlpa din familj och dina vnner att gra
detsamma. Det kan lta fnigt, men det r sant: nr allt fler gr
detsamma kan det frndra vrlden.
Revolutionen r hr. Du kan med gott samvete ta dig mtt p
riktig mat igen. Lt dig vl smaka.

10 matrevolutionen

I.

Bakt

revolutionen brjar 11

KAPITEL ETT

Vadrdudesignad
frattta?
Kostdebatten rasar i Sverige. Vad ska du ta fr att bli frisk och
smal? Medelhavskost, stenlderskost eller tallriksmodellen? Fett
eller kolhydrater eller kanske protein? Fibrer eller antioxidanter?
Frukt eller inte frukt?
Ett antal experter i media tror sig veta. Men deras budskap ser
olika ut. Till och med professorer p omrdet kan ha helt olika
sikter. Hur kan man veta vad eller vem det r vrt att tro p?
Jag vill pst att det finns ett bra stt. Se p din kropp och frga
dig sjlv: vad r du designad fr att ta? Du r resultatet av miljoner
rs utveckling. Varje cell i din kropp innehller mngder av gener,
den frfinade ritningen till en mnniska. Dina gener r utvalda.
Dina frldrar och deras frldrar lyckades fra dem vidare till dig.
Samma sak har skett i miljoner r tillbaka till dina tidigaste frfder
p Afrikas savann. Samma sak har skett i hundratusen generationer.
Fr varje generation hade frdelaktiga gener en strre chans
att fras vidare i ditt slkttrdet. Gener som gav styrka och hlsa
under de frhllanden som dina frfder levde. Gener som fung
erade bra med den mat dina frfder t.
Med andra ord: dina gener r anpassade till designade fr
den mat dina frfder t under miljoner r. Idag vet man ungefr
vad de t och vad de inte t. Med den kunskapen kan du ltt ana
misstaget som mnga kostexperter i media gjort.
vad r du designad fr att ta 13

Man kan jmfra med en bil. En bil r designad av ingenj

rer fr att kras p en viss typ av brnsle. Det kan vara 95 oktan,
diesel eller etanol. Om du tankar rtt brnsle fungerar motorn
bra. Tankar du annat fungerar den smre eller inte alls. Om du
hller socker i en bensintank skr sig motorn, lustigt nog.
Du r mycket mer komplicerad n en bil. Men din kropp r
ocks designad fr ett visst brnsle. Det dina frfder t. Om du
ter andra saker kan din kropp fungera smre, eller inte alls.
Idag i vstvrlden fr vi ofta kostrd som innebr att vi tankar
fel brnsle. Misstaget bakom de rden gjordes med de bsta av in
tentioner, men har sedan spritt fetma och sjukdom. Det har just
brjat klarlggas av modern vetenskap i stora nya studier. Mer
om det senare. Men dagens nya vetenskap bevisar bara vad som
kunde ha varit uppenbart fr oss lngt tidigare. Vad vi visste men
glmde bort.
Det mest hpnadsvckande r att mngder av upptcktsresan
de och missionerande lkare under 1800- och brjan av 1900-talet
berttat samma historia, frn jordens alla hrn. En historia som,
om den r sann, kan revolutionera vr vrld. Inte bara din hlsa.

Ett mysterium
Albert Schweitzer anlnde till Vstafrika den 16 april 1913. Han var
lkare och skulle lngt senare f Nobels fredspris fr sitt missions
arbete. Han hade i genomsnitt mellan trettio och fyrtio patienter
om dagen. De allra flesta hade infektionssjukdomar som malaria.
Det tog 41 r innan han trffade sin frsta afrikanska patient med
blindtarmsinflammation. Hur r det mjligt? Blindtarmsinflam
mationer ses dagligen p en modern akutmottagning.
Det blir mrkligare. Frsta tiden sg han inte ett enda cancer
fall. Han berttade senare att det naturligtvis kan ha existerat en
staka fall, men de mste d ha varit mycket sllsynta. Under
de kommande decennierna brjade dremot cancerfall att dyka
upp allt oftare. Schweitzer misstnkte ett samband med att lokal
befolkningen brjat leva som de vita.
Schweitzer r en av mnga med liknande historier. Cancer och
14 matrevolutionen brjar

blindtarmsinflammationer r bara brjan. Dagens vsterlnd

ska folksjukdomar dk gng p gng upp samtidigt som vr nya
vsterlndska mat spreds ver jorden.
Det r mjligt att vi ignorerat eller misstolkat vad dessa bert
telser innebr. Men lt oss frst terg till maten, brnslet, som
din kropp r designad fr. Lt oss g tillbaka i tiden fre Albert
Schweitzers missionsarbete i Vstafrika. Lt oss spola tillbaka fem
miljoner r.

Fem miljoner rs brnsle

Vra nrmaste kvarlevande slktingar i djurriket r schimpanser,
de smartaste av mnniskoaporna. Vi r avlgsna kusiner, mycket
avlgsna. Fr att gra en slkttavla nda ner till vra gemensam
ma frfder behver vi g tillbaka just fem miljoner r. Lt oss nu
flja utvecklingen drifrn, till oss.
Vra frfder, de blivande mnniskorna, levde som du vet i
Afrika d. En miljon r senare hade dessa fortfarande apliknande
varelser brjat vandra runt p savannen p tv ben. Det var bara
brjan. Sakta men skert under hundratusentals r utvecklades
vra frfder till ngot unikt. Deras hjrnor blev strre, de upp
tckte elden, redskap och utvecklade ett allt mer avancerat talat
sprk. De blev mnniskor. De blev till dig och mig. Men vad t de?
Som du vet fanns inget McDonalds p Afrikas savanner fr
fyra miljoner r sedan. Inte heller nr den moderna mnniskan
spred sig frn Afrika till resten av vrlden fr 70000 r sedan.
McDonalds fanns inte ens i Nordamerika fr 15000 r sedan nr
mnniskor tog sig frn Sibirien till Alaska och snabbt befolkade
den Nya vrlden.
McDonalds fanns ingenstans d. Lsk fanns inte, pommes fri
tes fanns inte. Det fanns inte ens brd. Inte heller ris, pasta eller
potatis. Allt sdant krver jordbruk och jordbruket uppfann vi
lngt senare. S vad t vi under hela vr lnga utveckling?
Innan vr korta tid med jordbruk var vi jgare och samlare.
Det betyder att vi t den mat som fanns frdig t oss i naturen. Vi
jagade djur och t upp dem. Vi fngade fisk och t upp den. Vi t
vad r du designad fr att ta 15

allt tligt man kan samla i naturen: gg, ntter, rtter, frukt och
andra tliga vxtdelar.
Det r den maten dina gener under miljoner r finjusterats och
utvalts fr att passa till. Det r brnslet din kropp r designad fr.
Maten var mycket nringsrik, full av vitaminer och mineraler. Vi
fick i oss rikligt med protein, gott om energi frn fett och mttliga
mngder grvre svrsmlta kolhydrater1.
Lttsmlta kolhydrater var dremot sllsynt, vra frfder t
nstan inget socker eller ren strkelse. Inte p fem miljoner r. Men
sedan frndrades vrlden snabbt, i tre steg.

rets sista dag

Jordbruket revolutionerade allt. Det brjade fr 9000 r sedan,
frst i dagens Irak som var grnare d. Sedan spreds det lngsamt
ver jorden. Till Norden kom det fr 4000 r sedan.
Med jordbruk kunde vi odla vr egen mat. Vi kunde f mycket
mer mat frn samma yta land n nr vi jagade och samlade. Be
folkningsttheten kade, stder dk upp, civilisationen tog fart.
Jordbruket frde med sig mycket gott men ocks nya problem.
Hr ska vi bara diskutera ett av dem: Vad gjorde det med vr hlsa?
Den nya maten frn jordbruket r annorlunda n den vi t ti
digare. Brd, ris, potatis, pasta och annan mat frn jordbruk be
str mest av strkelse. Strkelse r lnga kedjor av druvsocker som
bryts ner till rent druvsocker i magen. Vi kommer f goda skl att
terkomma till betydelsen av det. Mat som din kropp inte r an
passad till kan nmligen ha onskade effekter p din hlsa.
Tusentals r med jordbruk lter som lng tid. Men det r inte
1. En ledande expert p omrdet, professor Loren Cordain, uppskattar att jgare och sam
lare fick i sig betydligt mer protein n vi fr idag, samt mindre kolhydrater (ofta mycket
mindre) och mer fett. Kolhydraterna man t var mer utspdda och svrsmlta: rtter, nt
ter, vilda frukter, vxtdelar. Inget rent socker eller strkelse.
Ls mer om vetenskapen i referenslistan i slutet av boken. Dr finns hnvisningar till
ngra hundra vetenskapliga studier om du liksom jag tycker sdant r spnnande. Annars
klarar du dig skert bra nd. Mnniskan, liksom alla djur, kan ta riktig hlsosam mat
utan att analysera och debattera dess molekylra innehll frst. Det finns enklare stt att
identifiera riktig mat.

16 matrevolutionen brjar

lng tid jmfrt med de tidsrymder som krvs fr att i grunden

frndra vra gener och hur vra kroppar fungerar. Fr verskd
lighetens skull kan vi klmma ihop de miljoner r som mnnis
kan utvecklats sedan vi skildes frn andra nu levande slktingar
till ett r. Mnniskans utveckling p ett r allts.
D var vi jgare och samlare nstan hela ret, under drygt 364
dagar, fram till tidigt p nyrsafton. Jordbruket spred sig ver pla
neten under rets sista dag. Det frndrade vr mat och frgan r
hur mycket vi hunnit vnja oss p s kort tid. Frgan r om den
maten fortfarande kan vara riskabel fr vr hlsa.
Sedan kom den andra stora frndringen av tre, alldeles ny
ligen. En vi inte har haft en chans att hinna anpassa oss till. Sett
under mnsklighetens r kom den en kvart fre tolvslaget under
nyrsnatten. Lagom till uppkorkningen av champagnen infr
nyrssklen. Det r den frndringen som Albert Schweitzer och
andra sg effekterna av.
Den frndringen var industrialismen med fabriker som fram
stllde ny mat. Jordbruket hade kat vrt intag av strkelse, det
som blir rent druvsocker i magen. Nu frstrktes den frndring
en. Fabriker kunde billigt finmala vitt mjl dr allt utom den rena
strkelsen tas bort. Det hade stora frdelar ekonomiskt. Det nya
vita mjlet kunde nmligen lagras lnga tider utan att skadedjur
spreds i det. Det var fr nringsfattigt fr det, inga skadedjur kan
leva p bara ren strkelse. Drfr kunde det vita mjlet skeppas
vrlden runt som handelsvara.
Industrialismen gav oss ytterligare en lnsam vit sak som kun
de skeppas runt precis som mjlet. Ngot stt som tidigare varit
en lyxvara, men som nu kunde tillverkas billigt i fabriker i stora
mngder. Nu kunde allt fler snart alla f chansen att ta och
dricka s mycket man ville av det. Socker. I strre mngd har socker
nnu mer oroande effekter p din kropp n ren strkelse.
Varhelst sockret och det vita mjlet hamnade i vrlden hnde
samma sak. Den vsterlndska maten fljdes inom ett eller tv
decennium av onskade fljder. Samma fljder, verallt.
Den tredje och sista frndringen av vr mat terstr. Den kan
ha kommit under din livstid om du inte r alltfr ung det r
vad r du designad fr att ta 17

bara ngra decennier sedan. Sett under mnsklighetens r kom

den lagom till nedrkningen infr tolvslaget, nr champagne
glasen brjade hjas. Rdsla fr allt fett och kolesterol frstrk
te d effekten av de frndringar som kom innan. Rdslan fick
mnga att ta nnu mer av den nya maten. En tidigare smygande
sjuka kan nu ses i strlkastarbelysning, klarare n ngonsin. Da
gens pgende katastrof r mnet fr kapitel 2.
Innan dess terstr en spnnande del av vr historia. Vi vet en
del om fljderna av den frsta frndringen, jordbruket, och vi
vet mycket om vad som skedde vid industrialismen, den andra
frndringen. Men vad hnder nr du ter den nya maten, snabb
smlta kolhydrater?

Fem gram socker

Nr du ter brd bakat p vitt mjl, det vill sga ren strkelse,
bryts det snabbt ner till druvsocker i magen och tas upp i blodet
s att blodsockret stiger. Din kropp r inte utvecklad fr att han
tera mngder av ren strkelse.
Vet du hur mycket blodsocker allt ditt blod innehller just nu
totalt sett? Runt fem gram. En tesked druvsocker. Det r allt, upp
lst i dina runt fem liter blod, om du r frisk. Men det kan ndras.
Blodsockret hlls normalt inom fasta grnser. Det stiger aldrig
mycket efter att vi tit, hgst runt 50 procent hos friska. Hgre
blodsocker kan nmligen skada blodkrlen.
Hur hanteras det kraftiga upptag av blodsocker du kan f av
strkelse? Hur lyckas kroppen hlla normalt blodsocker nd?
Genom att blodsockret tas upp och anvnds av kroppens celler.
D behvs en hormonell signal av ett hormon som har en central
roll i vr kropp och fr vr historia. Det hormonet heter insulin.
Insulinet r avgrande fr den reglering av blodsockret som
utvecklats under miljoner r, innan vi t ren strkelse. ter du
en stor tallrik pasta, ris eller potatis kan ver hundra gram druv
socker forsa ut i ditt blod. Ditt blod som bara ska innehlla fem
gram t gngen. Resultatet? Insulinet skjuter i hjden, kanske
till onormala hjder, fr att hlla blodsockret ngorlunda stabilt
18 matrevolutionen

nd. Ju mer strkelse du ter desto hgre blir ditt insulin.

Insulin r ocks kroppens fettlagrande hormon. Av det sklet
och mnga fler kan det vara skadligt med mer insulin n nor
malt. Bland befolkningar som inte t den nya maten var insulinet
betydligt lgre n vad som r normalt idag.
Det var teori. Vad sgs om en dos verklighet frn en av tidernas
mest knda svenskar, mannen som pryder vra hundralappar?

Skillnaden mellan Skne och Lappland

Redan fr hundratals r sedan sgs skillnaden mellan folk som t
mer eller mindre av den nya maten.
Dieten frndrar ondeligen mycket inbyggarena i ett rike. En norrlndsk lapp lever endast av ktt, fisk och fgel, blir drav liten, mager, ltt, vig. En bonde dremot i Sveriges sdra provinser, p Skne
sltt, som ter rter, mycket bovetegrt, och vars mest fda bestr
ex vegetabilibus farinaceis [av vegetabiliska mjlrtter], bliver stor,
grott, styv, stark, sen, tung.
carl von linn
Ur hans bok Sknska resa, 1751

Vad den observante Linn sg p 1700-talet var bara en frsmak

av vad som skulle komma. Han hade bara sett effekten av den
frsta frndringen, jordbruk (som fanns i sdra men inte norra
Sverige)2.
Nsta stora frndring av vr mat var p vg. Snart skulle man
inte behva hans skarpsinne fr att se skillnaden.

2. Skningarna kan ha varit medvetna om saken sjlva. En gammal vlknd sknsk sng
brjar: Du skning, du skning, i morgon fr du ta grt, och doppa den i honung, s du
blir tjock och fet

vad r du designad fr att ta 19

Kungars lyx blir vardagsmat

r 1700 t svenskar i genomsnitt 0,1 kilo rent socker om ret. r
1850 hade det kat till hela 4 kilo. Idag r den siffran 45 kilo. Och i
usa r det nnu mycket vrre. Det rena socker som p medeltiden
var en sllsynt lyx fr de rikaste har sedan blivit allt vanligare och
allt billigare. Det har industrialismen och fabrikerna sett till.
S hr dramatiskt har intaget av rent socker (i kilo per person
och r) kat i vstvrlden sedan 1700-talet:
Kilo socker per person och r
60

40

20

0
1700

1800

1900

2000

Klla: Johnson RJ, et al., 2007.

Siffrorna kommer frn England fram till 1975, drefter frn usa
(svarta fyrkanter p kurvan). De tv svackorna r under frsta och
andra vrldskrigen nr det var ransonering. P ngra hundra r
gick vi frn nstan inget socker till massor. Vad innebr det? Finns
det ngon risk med att ta tiotals kilo socker?
Det rena vita sockret innehller inte enbart druvsocker som
strkelse gr. Vitt socker bestr bara till hlften av druvsocker. Den
andra hlften r ngot annat: fruktsocker, ven kallat fruktos.
Under vr utveckling t vi inga stora mngder fruktos. Vi r
inte anpassade till det. I moderna vetenskapliga studier r fruk
20 matrevolutionen

tos, i strre mngd, den vrsta kolhydraten fr hlsan och vikten.

Men den vetenskapen fr vnta.
En sak r klar: om du bara vill frbttra en enda sak i dina mat
vanor r det sockret du br ta bort3. Kanske kan inget annat fr
bttra din hlsa s mycket s enkelt.
Vad hnde nr industrialismens nya mat, det rena sockret och
det vita mjlet, spreds ver vrlden? Vi har mnga kllor som be
rttar det.

Indiana Jones som tandlkare

Kanske slr ingen Weston A. Price, en amerikansk tandlkare som
p 1920- och 1930-talet beskte primitiva befolkningar jorden
runt tillsammans med sin fru. Han var besatt av att finna vad som
gjorde dem s uppenbart mycket friskare. Paret beskte abori
giner i Australien, polynesier p Stillahavsar, eskimer, syd- och
nordamerikanska indianer, isolerade byar mellan schweiziska berg
och afrikanska stammar.
De tog sm flygplan till de mest isolerade platser man kan tn
ka sig, kte flodbt, vandrade genom djungler och frskte kom
municera med infdingar via kroppsprk. Jag frestller mig att
hans resor hade likheter med en Indiana Jones-film.
Han beskriver sina resor och fynd i boken Nutrition and
Physical Degeneration frn 1939. Jag har den nytryckta sjunde
upplagan av denna ojmfrliga klassiker. Tyvrr hade Price inte
direkt Steven Spielbergs talang som historieberttare. Hans torra
redogrelse av hpnadsvckande fynd trngs med lnga tabeller
ver antalet hl han hittar i tnder. Price var ju frst och frmst
tandlkare. Efter en lmplig gva till hvdingen verkar lokal
befolkningen verallt ha sttt p rad fr att f sina tnder under
skta och sin bild tagen.
Tabellerna r tydliga. De som inte t vr moderna mat hade
knappt ett enda hl. De som t socker hade massor av dem. Det
3. Det snabbaste sttet att f i sig s mycket socker att man blir fet och sjuk r att dricka lsk
eller juice. Drick grna vatten i stllet. Ett glas vin kan ocks vara vara bttre fr hlsan.

vad r du designad fr att ta 21

finns ingen tvekan i siffrorna. Men det r inte siffrorna som r ofr
glmliga, utan bilderna.
De hr primitiva folken, fotograferade under tidigt 1900-tal,
hade inte tandlkare. De hade inte ens tandkrm eller moderna
tandborstar. nd str de dr och ler med vita leenden som hade
platsat i dagens Hollywood. S sg det ut vart n Price reste, inn
an sockret och det vita mjlet dykt upp. Resten av historien r
inte svr att frutse.
Fr varje primitivt folkslag Weston A. Price beskte letade han
ocks upp dem som levde nra den vsterlndska civilisationen:
i hamnstderna dr de t den vsterlndska maten, och bland ar
betare p sockerplantager. Detta var fortfarande mnniskor utan
tillgng till modern tandvrd eller ngon vana av regelbunden
tandborstning. Och nr de t socker och vitt mjl syntes det tyd
ligt i deras munnar.
Dessa bilder r motsatsen till de isolerade folkens. Dessa mn
niskor hade trasiga tnder. Fruktansvrd karies. Sdan man idag i
Sverige bara ser hos personer som inte alls skter sina tnder: miss
brukare, psykiskt sjuka och enstaka med svr tandlkarskrck.
Socker och vitt mjl fr dina tnder att ruttna om du inte bors
tar dem noga. Utan socker och strkelse fr du dremot ingen ka
ries, inte ens om du struntar i tandborstningen. Skelett frn stenl
dersmnniskor visar knappt ngon karies alls, inte ens om de blivit
ver 60 r. En tandlkare frvnas inte ver det. Kariesbakterier
lever p socker som de jser till syra, vilken kan frta snder dina
tnder.
Trots att folk frr i tiden inte ens hade tandlkare var deras tn
der kariesfria nr de t den mat vra kroppar r designade fr. Hist
orien leder till en uppenbar frga. Om socker och vitt mjl kan f
dina tnder att ruttna, vad gr det d med resten av din kropp?

S nra sanningen
Sockerindustrin vill naturligtvis inte knnas vid att socker r
skadligt. Nr det gller tandhlsa r det svrt att blanda bort kor
ten, ven om de grna frsker. Danisco Sugar skrev exempel
22 matrevolutionen

vis nyligen p sin websida att hl i tnderna inte uppstr bara av

socker utan frmst p grund av dlig och otillrcklig tandborst
ning. Med samma logik r cyanid inget att oroa sig fr, det r
frmst frnvaron av motgift som stller till det.
Med olika argument frsker sockertillverkare undvika den
uppenbara kopplingen till fetma, diabetes och andra vsterlnd
ska sjukdomar. Tyvrr har de varit ganska framgngsrika. Detta
trots att vi borde ha frsttt bttre fr lnge sedan.
Faktum r att vi var s nra. S nra att se sammanhanget klart.
I mitten av 1900-talet kunde det som mngder av lkare rappor
terade in ha gett oss svaret. De rapporterade om fljderna av den
andra stora frndringen, det vita mjlet och sockret. Hur sjuk
domspanoramat ndrades vrlden ver. Allt sammanstlldes av
ngon som kunde ha hyllats, kunde ha ftt ett Nobelpris.

I den brittiska flottan

Thomas Latimer Cleave fddes 1906. Hans syster dog i unga r
av brusten blindtarm. Det r bara en av alla sjukdomar han lngt
senare skulle fresl orsaken till. Efter att ha utbildat sig till lkare
anstlldes han av brittiska flottan. Hans vnner och kollegor kal
lade honom Peter.
Han arbetade p brittiska flottans sjukhus i Hong Kong och p
Malta och fick se skillnaden i sjukdomar hos olika befolkningar.
Under andra vrldskriget arbetade han som lkare p ett slag
skepp. Successivt brjade ngot stort klarna fr honom. Efter kri
get skrev han brev till hundratals lkare runt om i vrlden. Han
frgade efter frekomsten av vissa specifika sjukdomar. De nya
sjukdomarna.
Cleave var djupt pverkad av Darwins teori om evolutionen
och det naturliga urvalet. Varje art anpassar sig successivt till sin
milj, men det tar tid. Risken med nya miljfaktorer, som ny mat,
avgrs av tiden vi haft att anpassa oss till dem. Rent socker var
nyast av allt och intaget hade snabbt mngdubblats.
Det som funnits i mnniskans milj i miljoner r sg Cleave
som naturligt. Mat som liknar mnniskans naturliga fda r vad
vad r du designad fr att ta 23

jag kallar riktig mat i den hr boken. Det r maten som det snart
ska visa sig att du kan ta dig frisk p.
Cleave noterade en lng lista p nya sjukdomar som pltsligt
blivit vanliga verallt i vrlden ngot decennium efter att den nya
maten dykt upp. Det kunde inte vara naturligt. Han kunde bara
dra en slutsats. Vra kroppar var inte fel byggda utan fel anvnda.
Sjukdomarna inkluderade fetma, diabetes, hjrtsjukdom, gall
sten, karies, frstoppning, magsr och blindtarmsinflammationer.
Han brjade publicera texter om sin teori 1955 och samman
fattade allt i boken The Saccarine Disease 1974. Sockret och det
vita mjlet sgs som orsak till alla de vsterlndska sjukdomarna4.
Cleave var vertygad om att framreningen, koncentrationen,
av kolhydrater var boven. Den lurar oss att ta mer och kan ge
fetma p sikt. Man blir inte fet av att vara glupsk eller lat. Inga
vilda djur blir ngonsin sjukligt feta ppekade han, oavsett hur
mycket mat de har tillgng till. Inte nr de ter sin naturliga fda.
Samma sak borde glla mnniskor, problemet kom med den nya
maten.
Sockret och strkelsens effekt p blodsockret och insulinet var
fortfarande ofullstndigt knda. Cleaves slutsatser baserades p
epidemiologi (hur sjukdomarna spritt sig samtidigt som maten)
och evolutionen. Utan vr modernare vetenskap kom han vldigt
nra sanningen.
Cleave var intelligent och hade filat p sin teori i decennier.
Men han var en outsider. Han avslutade sin karrir som chef fr
medicinsk forskning vid flottan, men flottan ingick inte i den aka
demiska forskarkulturen. Cleave var annorlunda. Medan andra
letade efter detaljer i laboratorium fokuserade han p den rik
tigt stora bilden. Det var inte sjlvklart att han skulle tas p allvar.
nd tog ngra mycket inflytelserika lkare och forskare honom
under sina vingar.
Sir Richard Doll, en av lkarna som bevisade att rkning gav
4. P svenska blir titeln ungefr Sockersjukdomen. Eftersom strkelsen i mjl bryts ner
till druvsocker tyckte Cleave att namnet var en korrekt frenkling.
Boken kan liksom den av Weston A. Price lsas gratis p ntet, googla bara titlarna. Jag
rekommenderar dem bda varmt fr historiskt intresserade.

24 matrevolutionen

lungcancer, skrev frord till tidiga versioner av Cleaves bok. Om

bara en liten del av teorin visade sig sann, skrev han, skulle den
nd vara ett strre bidrag till den medicinska vetenskapen n de
flesta forskningsinstitutioner ger p en generation.
Den knde lkaren Denis Burkitt skrev frordet till The Sac
carine Disease. Han hade arbetat lnge i Afrika och med egna
gon sett skillnaden i sjukdomspanoramat. Han visste att det
Cleave berttade var sant och kontaktade mngder av lkare runt
om i vrlden som bekrftade det. Burkitt jmfrde idernas re
volutionerande potential med upptckten av bakterier, rntgen
eller antibiotika. Ett tag sg det lovande ut fr Cleaves teori. Den
kunde ha frndrat vrlden.
Men det var inte s enkelt. Det fanns en annan konkurreran
de teori. Och den hade redan tagit fart, med en karismatisk fr
grundsfigur.

Katastrofen brjar
verallt i vrlden hnde samma sak nr den nya maten dk upp.
Kanske kan frgan vad r du designad fr att ta? formuleras
bttre: Vad r du inte designad fr att ta? Svaret frn mnnis
kans historia r socker och vitt mjl.
Hur fick man fr sig att det var tvrtom under slutet av 1900talet? Hur blev naturligt fett svartmlat i stllet? Hur hamnade
vi s snett? Hur blev vstvrlden offer fr vad som i efterhand,
i hrd konkurrens, kan vara det mest katastrofala medicinska
misstaget ngonsin?
Historien pminner bde om en thriller och en katastroffilm.
Lt oss brja.

vad r du designad fr att ta 25