NR 1 2013

MJLKSPEGELN

nyheter om
mat forskning
D

r
r p
a
ssa
r m
j
lk
so
m
sp
o
rtd
ry
c
k
S
o
v
m
o
rg
o
n

e
tt b
o
te
m
e
d
e
l m
o
t stre
ss?
H

n
g
m
e
d
p

p
a
p
p
a
k
v

ll p

B
V
C
Simstjrnan Sarah Sjstrm:
JAG BLIR FRBANNAD
P SKRPMATEN!
GSTKRNIKAN: INGEN MJLK UTAN KTT
MJ LKSPEGELN 1 201 3 2
Nya tider
nya mjligheter
maja.nordstrom@lrf.se
F
O
T
O
:

M
A
G
N
U
S

F
O
N
D
Jag hoppas att du vill flja med
Mjlkspegeln p en spnnande
resa mot ett oknt men nd
vlbekant ml.
i NL E DA R E
MAJA:
Mjlkspegeln riktar sig frmst till yrkesgrupper som
ansvarar fr eller arbetar med information om mat
och hlsa fr barn och vuxna bland annat personal
i skolor och frskolor, hlso- och sjukvrdspersonal
samt kost utbildade.
Mjlkspegeln vill inspirera och engagera. Hr hittar
du fakta och studier kring mjlk och mjlkprodukter,
men ocks information om mat, hlsa och motion.
CHEFREDAKTR OCH ANSVARIG UTGIVARE
Ingemar Falk, ingemar.falk@lrfmedia.lrf.se
08588 368 91
REDAKTR
Maja Nordstrm, maja.nordstrom@lrf.se
08787 53 98
MEDARBETARE:
Annika Smedman, annika.smedman@lrf.se
Nutritionist, medicine doktor
Helena Lindmark Mnsson,
helena.lindmark-mansson@lrf.se
Adjungerad professor.
Caroline Lutz, caroline.lutz@yahoo.se
Leg. Dietist
VERKSTLLANDE DIREKTR
Ruben Jacobsson
FRLAGSCHEF
Knut Persson
OMSLAGSBILD
ALL OVER PRESS
PRODUKTIONFORMGIVNING
LRF Media/Publik/Jamends
REPRO OCH TRYCK
Srmlands Grafiska.
Mjlkspegeln utkommer med fyra nummer per r.
Upplaga: Cirka 25 000 exemplar.
Fr ej bestllt material ansvaras ej.
Allt redaktionellt innehll lagras elektroniskt. Externa
skribenter, fotografer och tecknare mste meddela
frbehll mot elektronisk lagring. I princip publiceras ej
material med sdant frbehll. Utbetalt arvode inkluderar
Mjlkspegelns rtt till elektronisk publicering.
MJLKSPEGELN
Det enda som skert bestr r frnd-
ringen. Den som verlever r den som
kan frndras. I frndringen hnns
kreativiteten.
Uttrycken kring frndring r mnga.
Antagligen beror det p vrt behov av
att se det positiva i frndringsproces-
ser. Mnga av oss mnniskor r vanedjur
och vill grna fortstta gra som vi alltid
gjort. Drfr mste vi hitta positiva
tankestt fr att skapa ordning och
vertyga oss om att frndringen r
ngot bra.
Sjlv r jag vertygad om att fr-
ndringar r ndvndiga fr att vi ska
komma vidare, och jag ser mig som en
frndringsbengen person. Men jag
mste erknna att det r lite bkigt p
vgen.
Mjlkspegeln och organisationen
bakom tidningen har frndrats sedan
sist vi sgs. Svensk Mjlk, som tidigare
stod bakom tidningen, har lsts upp.
Och redaktionen fr Mjlkspegeln har
fyttats in under Lantbrukarnas Riksfr-
bund LRF, och heter numera LRF Mjlk.
I samband med det har tidningen slts
till LRF Media, ett mediefretag under
LRF-koncernen.
Som lsare kommer du egentligen
inte att mrka ngra strre frnd-
ringar. Vi r samma personer och samma
experter som gr tidningen. Ambitionen
r att du framver fr tillgng till bredare
information om mat och hlsa, inte bara
mjlkens betydelse. Det r ocks ngot
som ni efterfrgat i vra tidigare lsvr-
desunderskningar.
Jag hoppas att du vill flja med
Mjlkspegeln p en spnnande resa
mot ett oknt men nd vlbekant ml.
Fr frndringen r ju ndvndig fr att
komma vidare, eller hur?
Maja Nordstrm
I samband med tidningens
frndring funderar vi p att
byta namn frn Mjlkspegeln
till ja, vad d? Vi vill grna
gra dig som lsare delaktig i
namnbytet. Vad tycker du att
tidningen ska heta? Mejla ditt
namnfrslag till mig p
maja.nordstrom@lrf.se
MJ LKSPEGELN 1 201 3 3
Frga oss!
MEJLA: NR 1
2013
Ingen mjlk utan ko
Vitaminbrist
hos barn i norr
trots sommar och sol
7
5
Kerstin Danielsson: Ingen mjlk utan ktt
8
terhmtning:
Mjlk r en bra
sportdryck
Varr serveras
det bara skrpmat?
Sarah Sjstrm, simstjrna, sidan 22
4
Vldigt sllan sjuk
Patrik Sjberg dricker
tv liter om dagen
11
Kttskatt? Bttre med
kunskap, tycker Jord-
bruksverket

12
Minska risken fr
hjrtinfarkt tv sidor
aktuell forskning

Hej, Mjlkspegeln!
Jag har hrt att det r felaktigt att sga
till exempel sojamjlk eller havremjlk.
nd str det ofta bde sojamjlk och
havremjlk i anrer och p kafer. Vad r
det som gller?
Hlsningar
Katarina
Hej, Katarina
Det stmmer att man inte fr kalla dessa
produkter fr mjlk. Mjlk r nmligen
en skyddad beteckning enligt EU (EG-
frordning 2(/2OO/ artikel () och
fr endast anvndas p produkter som
hrstammar frn komjlk. Det r allts
frbjudet att salufra ngot som kallas
sojamjlk eller havremjlk. I stllet kan
det kallas sojadryck eller havredryck.
Detsamma gller fr grdde. Det r inte
tilltet att kalla grdde som baseras p
ngot annat n komjlk fr till exempel
vegetabilisk grdde eller havregrdde.
14
Pappadags kvlls-
ppet p BVC
17
Rdda en mjlkbonde
kp svensk ost
18
Dags att vakna stress
skapar smnsvrigheter
20
Mjlkspegeln tipsar
upphandla rtt!
24
Caroline p slutet:
Lt barnen vara med!
F
O
T
O
:

S
U
S
A
N
N
E

K
R
O
N
H
O
L
.
M
F
O
T
O
:

T
H
I
N
K
S
T
O
C
K
Allt r inte mjlk som glimmar.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 4
MJLK DRICKARE
FR NOBELPRIS
I januari publicerade den vetenskapliga
tidskriften Practical Neurology en kort artikel
dr man underskt sambandet mellan lnders
mjlkkonsumtion och antalet Nobelpris man ftt.
Det visade sig att Sverige och Schweiz som ligger
i topp vad gller antalet Nobelpris per invnare
ocks ligger i topp nr det gller mjlkkonsumtion.
En mjlig frklaring tror forskarna r att mjlken
innehller vitamin D, som kan vara kopplat till
kognitiv funktion, ven om skolsystem och andra
parametrar ocks skert spelar stor roll.
(Klla: Milk, chocolate, and Nobel prizes.
Pract Neurol 2013;13: 63)
Som fljdenekt av den s kallade hst-
kttskandalen dr hstktt har hittats
i frdig mat har matgrossisten Martin &
Servera beslutat sig fr att skicka alla sina
kttprodukter som sljs under eget varu-
mrke p DNA-analys.
Vi vill kunna garantera att maten vi
levererar innehller det vi sger att den
ska gra och inget annat, sger Christina
Gezelius, informationschef p Martin &
Servera.
Att man DNA-analyserar produkterna r
en engngstgrd frn Martin & Serveras
sida, men planen fortsttningsvis r att i
samarbete med branschen skapa rutiner
och handlingsplaner fr att kunna sker-
stlla matkvaliteten.
Martin & Servera har tidigare terkallat
en lasagne p grund av misstnkt hst-
kttsinnehll.
Vi har inga konkreta misstankar om
oegentligheter p vriga produkter, men
den senaste tidens hndelser har visat
att det inte hnns ngra garantier, sger
Christina Gezelius.
I dagslget r det inte faststllt nr
analysresultatet berknas
vara klart.
Matgrossist DNA-
analyserar maten
Hjdhopparen Patrik Sjberg r aktuell med
trningsboken Trna fr livet 2(2 tips som
har gjort mig stark. Och sjlv hller han sig frisk
bland annat genom att dricka mjlk. Jag dricker
extremt mycket mjlk, uppt tv liter per dag.
Och den ska vara av typen vanlig rd. Mnga s-
ger att det inte r bra fr vuxna att dricka mjlk,
men jag vet inte, jag r vldigt sllan sjuk, sger
Patrik Sjberg till tidningen Expressen.
Patrik Sjberg dricker
tv liter mjlk om dagen
F
O
T
O
:

E
R
I
K

J
O
S
J

SVENSKEN TER
BTTRE P SOMMAREN
Vi gr mot ljusare tider nu, och det r bra fr
svens kar nas hlsa. Fr enligt en undersk-
ning frn Florida Department of Citrus, ter
mnga stsaker i hopp om att bli piggare un-
der vinterhalvret. Var qrde svensk slarvar
med kosten under vinterhalvret.
Underskningen visar att / procent av
kvinnorna mr smre p vintern, och ter d
mer choklad, smgodis och bullar. Bland mn-
nen r alkohol haltiga drycker bland de popul-
raste onyttigheterna fr att pigga upp sig.
Hall dr
Stort grattis Daniel, hur knns det?
Det knns helt fantastiskt! Nu, efter unge-
r en vecka som rets Kock, har jag brjat
rst att det verkligen hnt. Jag har ju tv-
lat i fyra r i rad s jag har p ngot stt levt
med tvlingen s lnge. Ingen r gladare n
jag just nu.
Vad r viktigast med att vinna rets Kock?
Det hr r utan tvekan det strsta som hnt
i min karrir. Jag ser fram emot en gastro-
nomisk resa, inte bara till andra lnder och
andra kulturer utan ocks hr hemma. Jag
har rsttt frn andra som blivit rets Kock,
att vinnarret erbjuder en enorm mngd
upplevelser som jag inte ens kan restlla
mig just nu. Jag vljer att se det som en
chokladask med praliner som jag nnu inte
vet hur de smakar som Forrest Gump sade.
Vilken r din roligaste uppgift framver?
Jag ser fram emot vinnarresan, som jag
nnu inte bestmt resml r. Att tra
kollegor frn andra delar av vrlden och r-
djupa mig i gastronomin i andra kulturer
ska bli jttespnnande. Mest sugen r jag
p Japan eller USA. Men hittills har det roli-
gaste rsts varit sjlva prisutdelningen.
Jag blev s oerhrt glad och berrd. Det var
som om alla knslor efter fyra rs kmpande
skulle ut p en gng.
Vilken r din favoritmjlkprodukt?
Jag har tv: crme fraiche och grddl. De
anvnder jag bde professionellt och privat.
Jag gillar den runda och frscha syran, som
knns vldigt svensk.
Daniel
Rms
rets kock 2013
JAKTEN P
VITAMIN D
Frskolebarn i norra Sverige har D-vitaminbrist, trots att de ter tillrckligt av vitaminet.
Inte ens under sommaren, nr solens strlar r som starkast och huden bildar som mest
D-vitamin, nr barnen tillrckliga niver. Det visar en studie av dietisten Inger hlund.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 6
P
en av 2012 rs mrkaste dagar
publiceras Inger hlunds artikel
om vitamin D. En kartlggning
av barn i Vsterbotten. Man kan
ju tycka att vi i Sverige borde ha extra
god koll p vrt vitamin D eftersom
vi vet att vi lever i mrker stora delar
av ret. Men s r det tyvrr inte. Inte
nnu.
Jag ck idn till den hr studien
nr jag gjorde min avhandling. D br-
jade jag ska efter studier p D-vitamin-
status p barn men hittade ingenting.
Samtidigt insg jag i mitt kliniska arbete
att mnga barn jag trade rmodligen
ck i sig r lite vitamin D. S jag br-
jade planera, berttar Inger hlund som
r dietist, forskare och huvudrfattare
till studien.
90 barn i ldern 46 r ingick i stu-
dien. Eftersom hudrgen pverkar
hudens rmga att bilda vitamin D
delades barnen in i tv grupper, de med
ljus hud och de med mrkare hud. Mrk
hud behver mellan 5 och 10 gnger mer
solljus r att bilda vitamin D.
Barnen undersktes rsta gngen i
slutet av sommaren. D hade 8 procent
av barnen med ljus hud och drygt 40
procent av de mrkhyade barnen D-vita-
minniver under dagens denition av
brist. Underskningen upprepades i
januari/februari. Lget hade d rvr-
rats 25 procent av de ljusa och drygt 50
procent av de mrka barnen hade brist-
niver. D-vitamin mts med markren
25-hydroxi vitamin D [25-(OH)D] och
det gller att vlja en bra analysmetod.
I Inger hlunds studie anvndes den
metod som pekats ut som den bsta*.
Jag blev rvnad ver att s mnga
barn hade lga niver direkt efter som-
maren. Det visar dels att solen i Sverige
inte r tillrckligt kraftfull men ocks
att vi r duktiga p att skydda barnen
frn solen.
nnu ett rvnande konstaterande
var att barnens intag av vitamin D lg
i niv med gllande kostrekommenda-
tioner. Strsta kllan till vitaminet var
berikad mjlk som gav 31 procent av
intaget. I Sverige r berikning av mel-
lan-, ltt- och minimjlk lagstadgad just
eftersom solen inte rcker till stora delar
av ret. Men trots det tillrckliga intaget
uppmttes bristniver i barnens blod.
FR DLIGT UNDERLAG
Idag vet vi inte riktigt hur mycket
vitamin D vi behver i oss r att inte
brist. Det vetenskapliga under laget
r r dligt helt enkelt, sger Inger
hlund.
Drr gr Inger hlund nu en uppl-
jande studie r att ta reda p just hur
Vitamin D
i livsmedel
V|kt|ga k||or t||| v|ta-
min D i Sverige r fet
sk, berikad mjlk och
berikade smrgsfet-
ter. Fr barn under 4
r utgr ocks vlling
och grt viktiga kllor.
(Riksmaten 201011,
Riksmaten barn 2003).
5 d| ber|kad m[|k
(mellan-, ltt- eller mi-
nimjlk) ger 1,9 g vi-
tamin D.
00 g |ax |nneh||er
2,5 g vitamin D
port|on (ca 5 g) be-
r|kat smrgsfett t ex
Ltt och lagom ger 0,4
g vitamin D
Nya rekommendationer
Dagens rekommendation av vitamin D r
7,5g/dag fr alla mellan 2 och 60 r. Under
2013 kommer dock nya nordiska nrings-
rekommendationer att antas. Dessa fresls
hja rekommendationen till 10 g/dag fr
samma ldersgrupp.
Denitionen fr D-vitaminbrist r idag min-
dre r 50 nmo|[| (Inst|tute of med|c|ne (IDM).
Dpt|ma|a n|ver anses vara mer n 75 nmo|[|.
(Guidelines for preventing and treating vita-
min D deficiency and insufficiency revisted.
J Clin Endocirnol Metab, April 2012, 97.1153-
1158)
mycket vitamin D barn i Sverige beh-
ver ta r att inte brist. I ett samar-
bete med Pia Karlsland keson i Malm
r friska 48-ringar i Malm och
Ume en mjlkdryck berikad med olika
mngder av vitamin D3 en gng per dag
under 3 mnader. Att det r just vita-
min D3 som anvnds r viktigt. Vita-
min D nns i livsmedel i tv olika for-
mer, D2 och D3, men de r olika aktiva.
Det krvs dubbelt s mycket D2 som D3
r att uppn samma niv i blodet. Det
r ocks vitamin D3 som anvnds nr
mjlk berikas.
Barnens niver av vitamin D mttes
nr studien startade och samma analy-
ser kommer att gras vid studiens slut.
Resultat vntas i slutet av ret.
INTE BARA BENHLSA
Vitamin D har oftast sammankopp-
lats med benhlsa och fungerar som en
slags drrppnare r kalcium in i ske-
lettet. P senare tid har man dock kopp-
lat vitaminet till mnga er funktioner
n bara starka ben.
Det nns receptorer r vitamin D i
nstan alla celler i kroppen. Det innebr
att vitamin D behvs r lngt mycket
mer n bara god benhlsa, sger Inger
hlund.
Drr har hon ocks i den pgende
studien mtt olika markrer r hlsa,
samtidigt som hon mtt D-vitamin-
niver. Man undersker nu bde ben-
hlsa, kroppssammansttning, blod-
fetter, blodtryck, fettsyror, inamma-
tions- och immunologiska markrer
samt psykiskt vlbennande. P s vis
kan man se om olika intag av vitamin D
pverkar de olika markrerna.
I framtiden hoppas Inger hlund
ocks kunna underska hur det ser
ut med vitamin D-statusen hos sjuka
barn. Forskningen fortstter. Man kan
inte undg att tycka att det lter som ett
ganska spnnande detektivarbete.
* high-pressure liquid chromatography-atmos-
pheric pressure chemical ionization-mass spec-
trometry (HPLCAPCIMS) (Klla: G. Snellman, H.
Melhus, R. Gedeborg, L. Byberg, L. Berglund, L.
Wernroth, and K. Michaelsson, Determining vita-
min D status: a comparison between commercially
available assays. PLoS One, 2010. : p. e11555)

1LX1. MAJA NDRDS1RM

Inger h|und.
Ioto. Anders h|und.
Att vistas ute r bra. Men det rcker inte.
F
O
T
O
:

T
H
I
N
K
S
T
O
C
K
Det r inte ltt att orientera sig
i oran av olika dieter. Av en
bekant som var hotellchef ck
jag hrom ret lra mig ett nytt
begrepp; demivegetarian. Hotel-
let hade tagit emot en grupp matgster och vid
bestllningen tt veta att ngra var vegetarianer.
vriga skulle serveras sk till lunchen.
Men nr gsterna hade brjat ta r sig visade
det sig snabbt att sken inte rckte. Jo, men vege-
tarianerna ter sk, blev svaret som hotellets per-
sonal ck.
Efter den fadsen frgade man frn hotellets
sida om det fanns ngra demivegetarianer bland
gsterna nr bestllningar togs emot.
Demivegetarianen ter vegetariskt, men ven
mjlkprodukter, gg, sk och skaldjur. Lakto-
vegetarianen ter mejerivaror utver vegetabilier.
Lakto-ovo-vegetarianen ter vegetabilier, mejeri-
varor och gg. Dessutom nns veganen, som avvi-
sar allt animaliskt. Och s rsts vi alltare, som
ibland nedltande kallas kttisar av veganerna.
Det nns olika skl r en diet, men r mnga
av vegetarianerna r bakgrunden moralisk; de
anser att det r fel att dda djur.
Sjlv hller jag med Per Jensen, forskare specia-
liserad p djurens beteende, i den utmrkta boken
Hur mr maten som gavs ut re jul. Han ppe-
kar att mjlkproduktion rutstter att kor r kal-
var, och fortstter:
Den som vljer att ta ost, dricka mjlk eller
bre smr p sin macka och samtidigt avvisar ktt-
tande har ett logiskt problem att fundera ver.
Vad ska man gra med tjurkalvarna? Och med de
ldrade korna?
Nra tv tredjedelar av det ntktt som produ-
ceras i Sverige har sitt ursprung i mjlkbestt-
ningar. I stora delar av vrt land r det framr allt
grsvall som r lmpligt att odla, som foder och
bete till ntkreatur och r. Vill vi ha en levande
landsbygd och ett lantbruk i hela landet br vi ta
bde ktt och mjlkprodukter. Det innebr r-
sts inte att vi mste ta s mycket ktt som vi gr
idag. Fr att tcka efterfrgan importeras hlften
av allt det ktt som rbrukas i Sverige, i mnga
fall frn andra vrldsdelar. Det r knappast hll-
bart i lngden.
Men att ktttande bidrar till en levande lands-
bygd kan vara svrt att rmedla till en tvr-
sker ung vegetarian. Jag hade en gng en diskus-
sion med en kille som valt bort
ktt och bara t vegetariskt samt
ostar av typen halloumi och moz-
zarella.
Om vi inte ter ktt och mjlk
kommer vr landsbygd att vxa
igen, det blir skog i stllet, sa jag.
Han replikerade genast: vem
bryr sig?!
Dr strps den diskussionen.
Men kanske hade jag nd lyck-
ats s ett fr till eftertanke hos
honom. Jag hoppas i alla fall det.
Kerstin Davidson
politisk redaktr, Land Lantbruk.
Vegetari
vad?
Vad hnder med vr ppna landsbygd nr man
vljer bort att ta ktt? Kerstin Davidson, politisk
redaktr p tidningen Land Lantbruk, skriver om
en diskussion hon hade med en vegetarian.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 7
MJ LKSPEGELN 1 201 3 8
Mjlk r bra
som sportdryck
MJ LKSPEGELN 1 201 3 9
Nyttig nyhet naturligt gott, str det p skylten som mter beskarna p
Friskis&Svettis i Sickla utanfr Stockholm. Keso med br & ntter och drickyoghurt
fyller hela versta hyllan i kylskpet bakom receptionsdisken.
Jag pushar alltid fr de nyttiga alternativen. Ska du verkligen stta i dig tio socker-
bitar? brukar jag frga om ngon vill kpa en sockerstinn energidryck. Det kanske lter
hrt, men jag menar vl, sger Jan Johansson som skter receptionen nr Mjlkspe-
geln hlsar p.
M
jlken har under senare tid bli-
vit allt mer uppmrksammad
i idrottssammanhang. Linda
Bakkman, nringsfysiolog och
kostrdgivare hos Sveriges Olympiska
Kommitt SOK, framhller att SOK sedan
lnge rekom menderar de aktiva att dricka
mjlk som terhmtningsdryck. Hon lyf-
ter fram att mjlken har ett naturligt, hgt
innehll av fullvrdigt protein, vitaminer,
mineraler och vtska som kroppen beh-
ver r att terhmta sig efter trning.
Det r inte en slump att de dyrare ter-
hmtningsdrycker, som bland annat sljs
p gym, ofta innehller mjlkproteiner.
SKER OCH EFFEKTIV
Annika Smedman, nutri-
tionsexpert p Svensk
Mjlk, har nyligen gtt
igenom den senaste
forskningen p omr-
det. Resultatet visar att
den nrings tta mjlken
bde r sker och eektiv
som terhmtnings-
dryck efter trning.
Av studierna framgr
bland annat att per-
soner som dricker
mjlk fortstter
att vara i vts-
kebalans
under en
fem-
timmarsperiod efter trningspassets
slut. S r inte fallet r dem som i stllet
dricker sportdryck eller vatten.
En av rklaringarna r att mjlken r rik
p elektrolyter som behvs nr vi har svet-
tats, en annan r den specika samman-
sttningen av mjlkproteiner som ger en
lngsammare magsckstmning. Mjlk-
proteinet gynnar ocks uppbyggnaden av
muskelmassa, enligt era samstmmiga
forskarrapporter. Dessutom innehller
mjlken tillrckliga mngder kolhydrat,
i form av naturlig laktos, r att ge musk-
lerna energi.
Frutom alla vetenskapliga rn som
talar r mjlken s r det ett prisvrt
alternativ till kommersiella sportdrycker,
sger Annika Smedman.
Vatten och frukt r vanligast bland dem
som anvnder terhmtningsdryck efter
trning. Det visar Svensk Mjlks senaste
Basmtning frn juni 2012. Mjlk r i sr-
klass populrast i gruppen 1834 r.
VATTEN, KESO, GG, FRUKT
OCH MJLKDRYCK
Mjlkspegeln har gjort en egen mini-
underskning bland det yngre kliente-
let p Friskis&Svettis i Sickla. Vatten och
frukt, svarar tv tjejer som jobbar hrt
p trampmaskinen. Erik Tervehn brukar
stoppa i sig tv gg, keso och vatten efter
trning. Mjlkbaserat proteinpulver eller
utsptt vasslepulver r ett vanligt svar.
Mnga har ocks hittat den nya mjlk-
drycken, som lanserades tidigare i r, med
30 procent mer protein n vanlig mjlk.
Jag tycker den r bttre n andra
protein drycker eftersom den har mindre
socker, sger Elias Boberg. Men det kan
ocks bli ett eller tv glas vanlig mjlk.
Det beror p vad som nns hemma.
Tobias Bennet och Patrik af Forselles
dricker oftast vanlig mjlk nr de kom-
mer hem efter trning. Ibland kper de
mjlkbaserade terhmtningsdrycker,
men det blir r dyrt i lngden.
Jag orkar inte hlla p med olika
pulver. Det knns inte rtt och jag tror
att placebo eekten med pulver r stor.
De innehller mer protein n vad krop-
pen kan ta upp, sger Tobias.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 0
LIVSMEDELS SVERIGE REKOMMENDERAR
TERHMTNINGSML
Efter trningen har kroppen frbrukat kolhydrater ur muskelns
brnslefrrd och d r det viktigt att snabbt fylla p fr att vara
pigg till nsta trningspass. Direkt efter trningen kan kroppen ltt
lagra in kolhydrater s det r bra att ha med sig ngot som man kan
ta direkt efter trning. Bra terhmtningsml kan vara en banan
och ett glas mjlk eller juice och en ost/skinkmacka. Hur stort ter-
hmtningsmlet ska vara och hur mycket
den som idrottar behver ta samman-
lagt under dagen beror s klart p hur
stor man r och hur mnga trningspass
man gr i veckan.
Knallbla energidrycker knns inte helt
nyttigt. Och 25 spnn askan, det skulle
jag aldrig la ut.
Hedda Dahlstrm vljer mjlk om hon
r lite skakig och hungrig efter trning.
Jag tycker att det mttar fort och man
vet att det r nyttigt. Knallbla energi-
drycker knns inte helt nyttigt. Och 25
spnn askan, det skulle jag aldrig lgga
ut. Mina rldrar sger ocks att det
frter snder tnderna.
ENERGIDRYCK DLIG FR TNDERNA
Svenska Dagbladet skrev nyligen om
att var tredje tonrskille har frtska-
dor p tnderna. En bov r sljboomen
av energi- och sportdrycker, hvdar tid-
ningen som har gjort ett eget experi-
ment genom att lta tnder ligga i olika
sorters drycker under tio dagar.
Cornelia Karlsson har vatten i sin
aska, men skulle absolut kpa mjlk
om det fanns i kylskpen p trnings-
stllena.
Mjlk r typ det bsta jag vet. Det r
jtte-jttegott, jag lskar det, sger hon
p vg in till en timmas Fuego, dans till
latinsk musik.
Anna Martinsson ska leda kvllens
pass. Hon spritter av energi och lyckas
snabbt elda upp stmningen i salen.
Vickande hfter, stolta steg, rullande
axlar och hgburna huvuden. Stora
leenden.
Nr jag kommer hem efter ett tr-
ningspass r jag sugen p mjlk. Fr att
det r gott, sger Anna.
Mjlk frmjar inte bara muskeltillvxt
utan kan ocks bidra till skadelkning
och fettrbrnning. Det visar den sam-
manstllning som forskare i Kanada har
gjort av studier kring sambandet mel-
lan mjlk och styrke- och uthllighets-
trning.
Ls mer om studier om mjlk som terhmtnings-
dryck p www.svenskmjolk.se/mjolk

1LX1. AMLLIL CARDLLL

ID1D. SUSANNL kRDNHDLM
Hger. Hedda Dah|-
strm konstaterar att
mjlk mttar fort och r
snllt mot tnderna.
Nedan: Cornelia Karls-
son har vatten i as-
kan, men skulle byta
mot mjlk om det bara
fanns.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 1
Kttskatt? Det har vl knappast undgtt ngon att vi behver ta bttre
hand om vr planet och minska utslppen som pverkar klimatet.
Nu har Jordbruksverket kommit med sin rapport, som fokuserar p
kunskap i stllet fr skatt.
Kunskap bttre n skatt
I slutet av januari kom Jordbruksverket med
sin rapport om hllbar kttkonsumtion.
Rapporten freslr inte en svensk kttskatt,
utan vill skapa kad kunskap om olika
hllbarhetsaspekter kopplat till konsumtion
av ktt. Men ett frslag om skatt p ktt
debatterades vilt i samband med rapporten
och diskussionen lr fortstta. Som konsu-
ment r det svrt att navigera i djungeln av
rn och rd om hur man ska vlja.
Gunnela Sthle har arbetat med djur-
skyddsfrgor och skra livsmedel i ver
trettio r. Idag r hon ocks verksam i fre-
ningen Vi Konsumenter, och hck granska
Jordbruksverkets rapport innan den gick i
tryck. Hon frklarar komplexiteten i frgan
om ktt i relation till klimat och hllbar
utveckling.
En kttskatt som bara utgr frn hur
mycket koldioxid som slpps ut per kilo pro-
ducerat ktt slr snett. Det r att gra det
enkelt fr sig. I stllet mste mnga para-
metrar vgas in. Exempelvis hur djuren mr,
hur skra vra livsmedel r och om djuren
bidrar till en kad biologisk mngfald.
BIOLOGISK MNGFALD
I Jordbruksverkets rapport framkommer
att den svenska produktionen har mnga
frdelar. Det beror bland annat p att vra
kor hller landskapet ppet genom att beta
vra ngar och hagar. Det i sin tur medfr
att artrikedomen av exempelvis insekter,
blommor och rter bibehlls. Det r detta
man brukar kalla biologisk mngfald. Och
biologisk mngfald kan vi inte importera till
Sverige. Den mste hnnas och underhllas
hr.
En viktig aspekt med att vlja svenskt
ktt r att vi har en av vrldens strngaste
djurskyddslagar. I Sverige r det ocks fr-
bjudet att ge antibiotika till djur i frebyg-
gande syfte en lag som Gunnela Sthle
varit med och drivit igenom. Vi tar vl hand
om vra djur och de r drfr bland de
friskaste i vrlden. Och eftersom djuren r
naturligt friska r vi ocks ett av de lnder
i vrlden som anvnder minst antibiotika.
Dessutom har vi en unik lag, som sger att
alla kor ska f g p bete i Sverige.
Vi har kmpat hrt fr att komma dit
vi r i idag. Att vlja svenskt ntktt frn
betande djur innebr att jag fr ktt frn
djur som haft det bra. Som konsument
vill jag inte bli stranad fr att jag vljer ett
djurvnligt ktt, sger Gunnela Sthle.
SKILLNAD P DJUR OCH DJUR
Fr att ytterligare komplicera bilden r det
skillnad p olika djurslag. Att vlja ntktt
frn ett djur som ftts upp lngsamt och
betat grs r mer djurvnligt, men innebr
strre utslpp av vxthusgaser. Kyckling-
ktt frn kycklingar som drivits fram snabbt
av kraftfoder r enektivt, och ofta framhlls
kyckling och grisktt som mer klimatsmarta
alternativ till ntktt.
Detta r sant om man bara utgr frn
hur mycket koldioxid som gr t till att
producera ett kilo ktt. Tyvrr r det inte
lika enkelt om man lgger till den biologiska
mngfalden vi fr av betande djur, eller as-
pekten att betande djur faktiskt omvandlar
grs som r otligt fr mnniskor till ktt
och mjlk som vi kan ta.
Dessa frgor r s komplexa att jag
aldrig tror att alla kommer att kunna bli
njda. Man mste helt enkelt dra en grns
ngonstans. Fr mig r det viktigast att
djuren mr bra, sger Gunnela Sthle.

1LX1. MAJA NDRDS1RM

Kttet som nringsklla
Ktt r vr huvudsakliga klla till protein och bidrar med mnga
viktiga vitaminer och mineraler. Enligt Livsmedelsverkets senaste
underskning Riksmaten 2010/2011 ter vi i genomsnitt lite mer
ktt n vad vi behver, men variationen r stor. Unga kvinnor ter
ofta fr lite medan mn ter lngt mycket mer n vad de behver.
Fr kvinnor r kttet srskilt viktigt eftersom det bidrar med
mycket jrn och dessutom stimulerar upptaget av jrn.
FYRA RD FRN
GUNNELA
1. Slng inte mat
2. t lagom mycket
ktt
3. Vlj ktt med om-
sorg vlj svenskt
ntktt
4. Stll krav p djur-
vlfrd i oentlig
upphandling: se
artikel p sidan 20
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 2
Mer mjlkprodukter ger
lgre risk fr hjrtinfarkt
AKTUELL FORSKNING
Klla: Association bet-
ween dairy food con-
sumption and risk of
myocardial infarction
in women differs by
type of dairy food. E.
Patterson, S. Larsson,
A. Wolk och A. kesson.
The Journal of Nutrition
2013;143:7479

ANNIkA SMLDMAN
Klla: Acute differen-
tial effects of dietary
protein quality on
postprandial lipemia
in obese non-diabetic
subjects. J. Holmer-
Jensen med flera.
Nutrition research
2013;33:3440.

ANNIkA SMLDMAN
Mjlk i barn domen gav
starka seniorer
Hg mjlkkonsumtion i barndomen ledde till pensionrer
med bttre fysisk frmga. Det visar en nyligen publice-
rad studie frn England.
(O personer deltog i studien, som pbrjades
redan p O-talet d deltagarna mttes och vgdes.
Dessutom inventerades hela familjens kost, och den
socioekonomiska situationen faststlldes. Nr studie-
deltagarna var mellan ( och r fljdes de upp med
detaljerade frgeformulr om hlsa, mat och livsstil.
Frra ret genomgick personerna i studien tester fr
att mta den fysiska frmgan. Resultatet visade att de
som hade druckit mjlk i barndomen gick sina promena-
der fem procent snabbare. Vidare visade det sig att ett
hgt proteinintag i barndomen var kopplat till mindre risk
fr frsmrad balans som ldre. Slutligen ledde ett hgt
proteinintag i medelldern till tv procents snabbare
promenader som ldre.
Detta r den frsta studien som visar att mjlk i barn-
domen ger bttre fysisk frmga hos ldre.
Kvinnor som ter mer mjlkprodukter lper
lgre risk att drabbas av hjrtinfarkt. Det har
forskare p Karolinska institutet visat i en
studie av nrmare 6OO svenska kvinnor.
De personer som t mest mjlkprodukter
(8,2 portioner per dag) lpte 2 procent
lgre risk att drabbas av hjrtinfarkt n de
som t minst (2,2 portioner). Ett hgre intag
av ost gav 26 procent lgre risk.
Det var ingen skillnad i risk mellan perso-
ner som valde mjlkprodukter med hg el-
ler lg fetthalt. Smr som anvndes p brd
var frbundet med en hgre risk, medan
smr i matlagning inte pverkade risken.
Kvinnorna i studien ingr i den svenska
mammograhkohorten. Sedan 8/ har de-
ras matvanor, livsstil och hlsa underskts.
Forskarna har sedan underskt sambanden
mellan till exempel matvanor och insjuk-
nande i hjrtinfarkt.
Mjlkprodukter r en mycket heterogen
grupp livsmedel eftersom de har olika
nringsinnehll och olika anvndningsomr-
den. Drfr har olika mjlkprodukter ocks
olika enekter p hlsan. Forskarna bakom
studien menar att man drfr mste skilja
dem t i till exempel kostrd.
Klla: Childhood milk
consumption is asso-
ciated with better
physical performance
in old age. Kate Birnie
m fl. Age and ageing
2012, 41: 776784.

CARDLINL LU1Z
Lgre blodfetter av vassleprotein
Vassleprotein gav en lgre hjning av de blodfetter som kal las
triglycerider efter en fet mltid jmfrt med torskprotein och
gluten. Det har en grupp danska forskare konstaterat efter en
mltidsstudie.
Elva personer hck ta feta testmltider med protein frn
antingen vassle, torsk, gluten eller kasein fr att forskarna skulle
underska om hjningen av triglycerider hos personer med fetma
(BMI ver O) kan pverkas av proteinkllan i maten. Under tta
timmar mttes sedan frndringen av bland annat triglycerider.
Kasein pverkade inte hjningen av triglycerider.
Efter en mltid hjs triglyceriderna. Det sker hos alla, men
hos personer med fetma hjs de extra mycket. Det r inte bra,
eftersom fr hga triglycerider r frenat med en hgre risk fr
hjrtkrlsjukdom.
Forskarna bakom studien skriver att om personer med fetma
skulle ta vassleprotein under lng tid skulle det kunna minska
deras risk att f hjrtkrlsjukdomar.
Nutr|t|onsexperterna |eg. d|et|st Caro||ne
Lutz, ad[. professor He|ena L|ndmark
Mnsson och med. dr./nutritionist Annika
Smedman ger korta samman fattningar
av aktuella studier kring mjlk, mat och
hlsa.
caroline.lutz@yahoo.com
helena.lindmark-mansson@lrf.se
annika.smedman@lrf.se
Klla: Dairy
Consumtion
and Incidence of
Hypertension: A
Dose-Response Meta-
Analysis of Prospective
Cohort Studies. Sabita
S m fl. Hypertension.
2012; 60: 11311137.

CARDLINL LU1Z
Kllor: Kratz M, Baars
T & Guyenet S. 2013.
The relationship bet-
ween high-fat dairy
consumption and obe-
sity, cardiovascular,
and metabolic disease.
Eur J Nutr. 52:124.

HLLLNA LIND
MARk MNSSDN
Feta mjlk produkter
orsakar inte fetma, enligt
forskare
Mjlkprodukter med hgre fetthalt bidrar inte till utveckling av
fetma tvrtom fann forskare att en hgre fetthalt hade samband
med minskad fetma. Inte heller bidrog konsumtion av fetare
mjlkprodukter till diabetes och hjrtkrlsjukdom.
Det var slutsatsen i en ny systematisk litteraturgenomgng av
observationsstudier, som jmfrde frhllandet mellan mjlk-
fett och feta mjlkprodukter med fetma, hjrtkrlsjukdom och
diabetes.
Bakgrunden till arbetet var att konsumtion av mjlk ofta ingr i
kostrekommendationer, men att rekommendationerna fokuserar
p fettsnla alternativ. Forskarnas slutsats r i motsats till de
rdande kostrdens rekommendation av fettreducerad mjlk och
mjlkprodukter att det inte hnns ngra vertygande bevis fr
att undvika mjlkfett.
Deras frslag r att betrakta mjlk och mjlkprodukter som
komplexa livsmedel och inte basera rekommendationerna
enbart p deras innehll av enskilda nringsmnen eller kompo-
nenter. Drfr anser forskarna att det kan vara klokt
att omprva rekommendationen att konsumera
fettreducerad mjlk och mjlkprodukter.
Mjlkens proteiner
v rderas hgre av FN
Att vrdera proteiner i livsmedel p ett korrekt stt r av
strsta betydelse fr mnniskors nringsstatus. Detta r
srskilt viktigt eftersom jordens befolkning kar snabbt,
samtidigt som tillgngliga resurser i form av land, vatten
och livsmedel begrnsas.
Med detta som utgngspunkt har Frenta nationer-
nas livsmedels- och jordbruksorganisation FAO (Food
and Agriculture Organization of the United Nations)
utvrderat hur proteiners kvalitet bst ska bedmas.
Ett nytt system har nu freslagits dr varje aminosyra i
livsmedels proteiner ska betraktas som ett individuellt
nringsmne.
Likas ska biotillgngligheten av aminosyrorna bedmas
p ett mer korrekt stt, dr till exempel aminosyror
tillverkade av tarmens mikroorganismer inte tas med i
berkningarna, som tidigare har gjorts.
Det nya utvrderingssystemet gr att livsmedels pro-
teininnehll ur ett nutritionellt perspektiv frhnas och
blir mer korrekt n det tidigare anvnda systemet. Fr
mjlkprotein innebr utvrderingssystemet att de fr
ett hgre vrde n tidigare. Vrdet av mjlkproteinerna
kommer ocks att ka jmfrt med andra protein frn
bland annat vete och rtor.
Klla: FAO Food and Nutrition paper 92. Dietary protein qua-
lity evaluation in human nutrition. Report of an FAO Expert
Consultation. http://www.fao.org/ag/humannutrition/35978-
02317b979a686a57aa4593304ffc17f06.pdf

HLLLNA LINDMARk MNSSDN

Vrdet av mjlkproteinerna kommer
ocks att ka jmfrt med andra
protein frn bland annat vete och
rtor.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 3
Mejeriprodukter
nyttigt vid frhjt
blodtryck
Konsumtion av mjlk och mjlkprodukter, i synnerhet de med
lg fetthalt, har positiv enekt p blodtrycket. Det visar en nyligen
publicerad meta-analys som amerikanska forskare har gjort.
Nio studier med totalt / 26 studiedeltagare inkluderades i
meta-analysen. Sju olika kategorier dehnierades fr olika mejeri-
produkter: mejeriprodukter totalt, mjlk, mejeriprodukter med
lgt fettinnehll, mejeriprodukter med hgt fettinnehll, syrade
mjlkprodukter totalt, yoghurt och slutligen ost. I studierna
anvnde man sig primrt av frekvensformulr fr att mta konsum-
tionen av mejeriprodukter.
Resultatet visade att en total mngd av 2OO gram mjlk och
mjlkprodukter per dag minskade risken fr frhjt blodtryck med
tre procent. Strst enekt hade mjlk och mjlkprodukter med lg
fetthalt.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 4
E
tt stenkast frn Kristinebergs T-banestation i Stock-
holm ligger sedan 2009 BVC Nya Kungsholmen. I
ljusa, ppna lokaler tar man i dagslget emot nra
1000 barn i ldrarna 06 r. Eftersom enbart bokade
besk gller s r det lugnt i vntrummet. I hgtalarna spelas
klassisk musik p svag volym.
Helene Bostrm vaggar sonen Samuel Wallier, 3 mnader, i
famnen medan hon vntar p deras tur.
Vi r vldigt njda. Mycket positivt med rsta hembe-
sket och att papporna kan vara med p kvllen. Det r bra
lkare hr ocks men ibland r man vnta lite fast man har
bokat tid, sger hon.
Elisabeth Nordin tar strax emot de bda och kontrollvger
Samuel som haft lite problem med maten.
Vi r fullbokade alla dagar i veckan. Vi har tt s otroligt
mycket barn, sger Elisabeth Nordin.
Men s var det inte frn start. Att driva igng ett privat BVC
har enligt henne varit en utmaning.
Vi startade frn noll, sger Elisabeth Nordin och rklarar
hela den tua processen med banker som inte ville lna dem
pengar utan krvde att de skulle belna sina bostder. Hur
vrdretaget Praktikertjnst AB till slut gav dem ett ln s de
vgade satsa. Hur svrt det var att hitta en lokal.
Men bitarna ll p plats. Vad som tidigare varit ett plt-
Sen kvll
med

papporna
Elisabeth och Maria har kvllsppet p BVC:
Vi anpassar oss efter den moderna rldern
Frldratrarna
var bra. De hade
ven en kurs i hjrt-
lungrddning,
sger Bosse Swart-
ling, pappa till tre-
riga Elisa.
Elisabeth Nordin har
anpassat verksam-
heten efter den
moderna frldern.
Hur fr vi med er pappor till BVC? funderade distrikts-
skterskorna Elisabeth Nordin och Maria hmark nr de
startade privata BVC Nya Kungsholmen. Lsningen blev
frldragrupper och lkarbesk p kvllstid.
Vi har frskt anpassa oss efter frldrarnas
nskeml, efter den moderna frldern, sger Elisabeth
Nordin som ven r verksamhetschef.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 5
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 6
slageri, men hade renoverats av hyresvrden r att bli gym,
blev nu den perfekta lokalen r barnavrdscentralen. Vnner
och familj hjlpte till att mla och inreda.
Vi ville gra annorlunda n andra BVC. Mycket av mb-
lerna r frn vnner och bekanta. En del r containerfynd.
Resten r frn Ikea, sger Elisabeth Nordin.
Frn brjan hade vi ingen ln och ck jobba halvtid p
andra stllen r att verleva. Det drjde tv r innan vi
kunde ta ut en liten ln. Efter tre r var vi uppe i den ln vi
slutade med innan vi startade BVC Nya Kungsholmen.
I dag har de snart ntt grnsen r hur mnga barn de
kan ta emot. De r sammanlagt fem specialistutbildade
distriktskterskor, varav tv r timanstllda pensionrer. Tv
specialistlkare frn Astrid Lindgrens barnsjukhus anlitas
vid lkarbesken.
Vi ville prova det vi har funderat ver under mnga r nr
vi arbetat p andra BVC. Vi ville prova vra egna ider. Vra
huvudinriktningar r att ha specialistutbildade skterskor
och lkare och att med papporna.
P andra BVC-mottagningar ligger mamma- eller rldra-
grupperna p dagtid. I praktiken gr det att papporna sllan
kommer.
Vi brjade med att lgga rldragrupperna vid 16, sedan
17-tiden, sedan 18-tiden och det var inte rrn d som vi
kunde med papporna, sger Elisabeth Nordin som tror att
de r ensamma om att erbjuda rldragrupper kvllstid.
Och konceptet verkar populrt bland rldrarna.
Det r bra med kvllstiderna. Vi har varit med bda tv p
alla rldratrar, samtal och kontroller, sger Bosse Swart-
ling vars dotter Elisa den hr dagen ska p trerskontroll.
Kvllsaktiviteterna medr rsts att det blir tvtre
sena arbetsdagar per vecka r Elisabeth Nordin och Maria
hmark som bda nrmar sig pension.
Nu har vi bestmt att vi ska g ner i arbetstid till max
40 timmar per vecka. Vi vill jobba mindre och i stllet fort-
stta jobba lite efter pension. Vi letar efter ngon ung som
vill driva detta. Vi vill helst ha en specialistutbildad man, det
saknas p BVC, sger Elisabeth Nordin.

1LX1 DCH ILD. LMMA 1RNkVIS1

Vi brjade med att la rldragrupperna vid 16, sedan
17-tiden, sedan 18-tiden och det var inte rrn d som vi kunde
f med papporna.
Det r jttebra fr mig
med sena frldra-
trar. P kvllen kan
man nstan alltid vara
med. Det knns viktigt
och roligt och blir ngot
annorlunda n mat och
stdning och s, sger
Marcus Rosn, pappa
till Milton, nio veckor.
P bilden ven mamma
Tarja Kinnunen.
De valde att leta lokal
|kr|st|neberg eftersom
detdr saknades ett
nrliggande BVC sam-
t|d|gt somdetbyggdes
mycket nya bostder|
omrdet.
Treriga Elisa har hur
roligt som helst i vnt-
rummet och provar
nstan alla leksaker
hon ser. Det r fa-
miljrt och gemytligt
hr, tycker hennes
frldrar.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 7
E
ngagemanget r att behlla
de svenska mjlkbnderna r
stort. Det visar inte minst Face-
booksidan Rdda Mjlkbn-
derna, som gillas av 23850 personer.
Under hsten 2012 ck vi rre n
5000 mjlkbnder i Sverige och vi
kunde lpande lsa om mjlkbnder-
nas allvarliga situation. P era hll i
landet har enskilda handlare hjt priset
p mjlken r att sttta de lokala bn-
derna, ett vlkommet initiativ r den
konsument som vill hjlpa till att bidra.
Ett annat stt r rsts att kpa
mjlkprodukter gjorda av svensk mjlk-
rvara. Underskningar bland konsu-
menter som Svensk Mjlk lt gra under
2012, visar att de esta konsumenter
redrar svenska produkter och uppger
att de kper just det. nd r en tredje-
del av den ost vi ter i landet gjord p
utlndsk mjlk.
Att se p osten om den r svensk eller
inte r inte s ltt. 71 procent av konsu-
menterna i underskningarna trodde
att SE-mrkningen visar att osten var
svensktillverkad.
SE INGEN URSPRUNGSMRKNING
Tyvrr berttar inte ens SE-mrkningen
var osten r tillverkad den sger bara
var osten senast r packad. S lnge
som ursprungsmrkningen saknas r
en bra tumregel att de billigaste ostarna
oftast r utlndska, ven om de sljs
under svenskklingande namn eller i r-
packningar som ger ett nrproduce-
rat intryck. Men de ostar som alltid r
svenska oavsett tillverkare r Greve,
Herrgrd, Prst och Svecia. Namnen r
skyddade p ett sdant stt att ostarna
mste vara producerade med svensk
mjlkrvara.
Under 2011 importerades drygt 44000
ton hrdost och drygt 6500 ton riven
ost till Sverige. Den strsta delen av
ostimporten utgrs av lgprisost, dr
enbart Gouda str r hlften av all
import.
Fr att tillverka ett kilo hrdost krvs
10 liter mjlk. Om vi i stllet r att kpa
importerad ost kpte svensk ost, skulle
vi behva ka produktionen av mjlk
med 505000000 kilo mjlk. En sira
som motsvarar mjlkproduktionen i
unger 950 genomsnittliga svenska
mjlkgrdar.
Om man inte har en engagerad hand-
lare i nrheten nns det med andra ord
ett annat ganska enkelt stt r oss kon-
sumenter att stdja de svenska mjlk-
bnderna: att vara noggrann med att
kpa produkter gjorda p svensk mjlk-
rvara. Det krver lite mer kunskap,
men i gengld r vi ven i fortstt-
ningen se en levande landsbygd med
betande djur.

1LX1. MAJA NDRDS1RM

ID1D. 1DM MAR1INSLN
Kp svensk hrdost
rdda en mjlkbonde!
Vi svenskar gillar vra mjlkbnder.
Att kpa produkter av svensk mjlkrvara
r ett stt att stdja dem. Men nr det
kommer till hrdost r det ltt att g vilse i
mrkningsdjungeln. Mjlkspegeln reder ut
begreppen.
505
MILJONER
KILO
S mycket mer mjlk
skulle vi f producera
om vi kpte svensk
hrdost i stllet fr
importerad. Det mot-
svarar mjlkproduk-
tionen i 950 svenska
mjlkgrdar.
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 8
UNGDOMARNAS STRESS
EN VCKARKLOCKA
Nu upprepar smn- och stressforskaren Torbjrn kerstedt
rslaget om att ytta fram skolstarten en timme
MJ LKSPEGELN 1 201 3 1 9
Tips till
skolpersonal
Irsk m|nska be-
lastningen p tonring-
ar genom att hlla koll
p deras situation.
Mobbn|ng r t||| exem-
pel en stor del i den
stress som ger smn-
problem, och sdana
problem fljs inte upp
alla gnger.
Sko|ans h|sounder-
skningar/frgeformu-
lr r ett stt att hitta
ungdomar som har
ngon form av kronisk
stress eller smnbe-
svr. Pkalla adekvat
hjlp vid behov, till
exempe| k1-terap|.
Uppmrksamma fr-
ldrarna om en elev
regelbundet besvras
av trtthet.
Arrangera underv|s-
ning bde fr skolper-
sonal och elever, om
betydelsen av bttre
levnadsvanor med
ordentlig smn. Upp-
mrksamma samban-
det med stressproble-
matik.
Stress och smnbesvr hos ungdomar, enligt SCB:s underskning
av befolkningens levnadsfrhllanden 2010/2011:
Enktfrga: Jag r ofta spnd och nervs
Flickor
1012 r 31%
135 r 23%
1618 r 28%
Pojkar
1012 r 24%
135 r 20%
1618 r 12%
Har besvr med
smnen
Totalt 1624 r 22,4%
Killar 1624 r 19%
Tjejer 1624 r 26%
Har besvr av
ngslan, oro, ngest
Totalt 1624 r 22,7%
Killar 1624 r 13,7%
Tjejer 1624 r 32,2%
Har svra besvr av
ngslan, oro, ngest
Totalt 1624 r 5,5%
Killar 1624 r 2,4%
Tjejer 1624 r 8,7%
Smn och stress
hnger ihop
En stressad person sover smre eftersom smn
frutstter att kroppens system varvar ner.
Stress hller dremot mnesomsttningen p
en hg niv. Eftersom den fysiologiska aktivite-
ten motverkar ingende i djupsmn vaknar en
stressad person ett antal gnger under natten.
Smnen blir ytlig, djupsmnen trycks bort och
den nattliga terhmtningen blir smre.
P
tjugo r har antalet ton ringar
som besvras av stress eller
smnsvrigheter mer n r-
dubblats. Det visar undersk-
ningar frn Statistiska Centralbyrn och
frn Stressforskningsinstitutet. Mnst-
ret ser likadant ut r killar som r
tjejer, men tjejer upplever problemet
strst.
De drabbas i hgre utstrckning
n killarna av stressyndrom med dlig
smn, stress och depression. Den typen
av smnstrningar beror r modligen
p hga krav, bde i skolan och frn
kamraterna, sger Torbjrn kerstedt.
Mnga elever hvdar att dagens gym-
nasieskola med mnga kurser att vlja
p och stndiga avgranden med betyg
efter varje kurs r en kraftig stressfak-
tor. Fr tjugo r sedan valde eleverna en
linje och det var slutbetyget efter tre r
som hade betydelse.
Tjejer rvntas numera ocks
vara lika tua och framgngsrika som
killar na eller nnu bttre, och dessutom
ska de vara attraktiva. Det gr att tje-
jerna hela tiden har mnga saker att r-
hlla sig till medan killar kan vara mer
som de r.
Frskjuten smnfas r en annan typ
av smnstrning, som drabbar dem som
Mer n var femte tonring besvras av stress eller sover fr lite.
Frmsta orsaken tros vara hga krav bde i skolan och bland
kompisar.
Vi vet att den totala kravsituationen r avgrande fr smn-
strningar oavsett lder, sger Torbjrn kerstedt, smn- och
stressforskare vid Stressforskningsinstitutet.
lgger sig sent. Srskilt killar senarelg-
ger grna snggendet efter att de kom-
mit in i puberteten.
Det gr att de blir mycket trtta p
dagarna. P mndagar har de svrt att
komma igng, sedan sover de r lite
hela veckan och trttheten kar gradvis
nr smnbristen ackumuleras.
Orsaken r delvis biologisk, men det
r ocks en vana de lgger sig till med.
De vill vara uppe lngre och ha roligt
med bland annat dataspel och kommu-
nikation. Den som vl har skjutit fram
smnen till en senare tid r svrt att
vrida den tillbaka.
KBTBEHANDLAS
Bde rskjuten smnfas och stress-
relaterade smnbesvr kan behand-
las med KBT, kognitiv beteendeterapi,
om besvren r svra. D rsker man
ge eleven verktyg att handskas med till
exempel ngest, dlig sjlvknsla och
verprestation.
KBT ger ofta bra eekt p smnstr-
ningar p ganska kort tid, men tyvrr
nns inte metoden tillgnglig i hela
landet.
Den tonring som sover r lite r
p kort sikt en hjrna som gr p lgre
varvtal. Eleven betraktas kanske som
lngsam och ltt obildbar i skolan. Min-
net och inlrningen rsmras eftersom
en av huvudfunktionerna hos smnen r
att besta det vi lrt oss, och det r sv-
rare att in information p rtt plats i
minnet r den som inte sovit ordentligt.
UNDER SJU TIMMAR
tta-nio timmar per natt behver en ton-
ring sova i genomsnitt, till skillnad frn
till exempel 60-ringar som r alerta
efter sex timmars smn. Men mnga ton-
ringar sover mindre n sju timmar. Det
gr dem till en trtt grupp i samhllet.
Hormonrndringar i tonren och
tillvxten i alla system krver mycket
energi, plus att det r en tid av vldigt
mycket inlrning och stress. Det gr
hjrnan trtt.
Torbjrn kerstedt har reslagit att
skolstarten yttas fram en timme, men
n s lnge har han inte tt gehr.
Om jag ck bestmma skulle jag
stnga av alla medier vid klockan 22, d
skulle vi inte ha ett lika stort problem.
Men eftersom det inte sker r en annan
variant att hela systemet yttar en
timme framt, sger han.

1LX1. CHARLD11L WIkHDLM

F
O
T
O
:

M
I
A

A
K
E
R
M
A
R
K

O
R
A
S
I
S
F
O
T
O
:

M
O
S
T
P
H
O
T
O
S
MJ LKSPEGELN 1 201 3 20
I
juli 2010 ndrades skrivningen
i lagen om offentlig upphand-
ling (LOU) frn att man fr till att
man br stlla miljkrav och soci-
ala krav i offentlig upphandling. Enkelt
omskrivet kan man sga att varje skatte-
krona som anvnds i den offentliga upp-
handlingen kan gra skillnad. Fr mil-
jn, r djurskyddet och r njdare och
friskare mltidsgster. Och det sger
inte lite. Varje r omstter den offent-
liga sektorns upphandling cirka 600
miljarder kronor. Pengar r i det hr fal-
let onekligen makt.
Det allra enklaste r att gra
inkpsprocessen mera strategisk r att
brja fundera p vad det r som str i
kostpolicyn eller inkpspolicyn, allts
vilka ml har din organisation? Det
r viktigt att fundera p vad man kan
uppn med hjlp av upphandling, sger
Monica Sihln, livsmedelsansvarig p
Miljstyrningsrdet.
VAD SGER LAGEN?
Var ska man d brja och vilka krav r
man stlla?
LOU sger att nrproducerat inte kan
efterfrgas eftersom det motverkar EU:s
frihandel, man ska inte kunna diskri-
minera ngon p grund av avstnd eller
geogrask hrkomst eller hemvist. Det
r inte heller mjligt att krva en sr-
skild mrkning p produkten d det
anses diskriminerande.
Man r allts inte enbart krva att livs-
medlen som kps in ska komma frn
Sverige. Fr att hjlpa kommuner att
bestlla produkter som motsvarar de
egna ambitionerna i kost- eller inkps-
policyn s har Miljstyrningsrdet
utformat kriterier som beaktar milj-
skydd och djuromsorg.
Det r faktiskt inte helt ltt att sga
vilka krav man r och inte r stlla, det
beror p hur upphandlingen r utfor-
mad. Men vi har gjort bedmningen
att de krav som nns i vra kriterier
ska kunna stllas i alla upphandlingar.
Givetvis ska varje kommun bara vlja
kriterier som r relevanta utifrn kom-
munens behov och de mjligheter man
har att lja upp kraven, sger Monica
Sihln.
Som ett exempel kan nmnas det som
str i upphandlingskriterierna r mjlk.
Dr kan man bland annat lsa att: Nt-
kreatur ver 6 mnader skall ha tillgng
till bete eller annan utevistelse under en
sammanhngande betesssong. ven
antibiotikaanvndning nns med bland
kriterierna: Antibiotika r anvndas
endast efter ordination av veterinr och
nr det r veterinrmedicinskt motive-
rat.
VERKLAGAN OVANLIGT
r det d ngon mening att stlla krav
eller kommer upphandlingen i slut-
ndan att verklagas?
Mjlkspegeln tipsar:
Vga stlla krav
vid oentlig
upphandling
Bra att
tnka p
Vlj de kriterier som
passar just din typ av
organisation och
ambition.
Dmstt kr|ter|erna
i ditt frfrgnings-
underlag s de
passar er marknads-
versikt.
Flj upp stllda krav
s att rtt produkt
bestlls under hela
avtalet.
Kom ihg att du ge-
nom att anvnda
delar av Miljstyr-
ningsrdets kriterier
har bidragit till att
minska miljpver-
kan och strka djur-
skyddet.
Vid nsta upphand-
ling stller du er
krav, eller krav p
strre delar av sor-
timentet, fr att n
ett nnu bttre upp-
handlingsresultat.
Den offentliga livsmedelsupphandlingen kan bidra till att
kommuner och landsting nr sina lokala eller regionala
milj- och klimatml.
Det gller bara att ta det frsta steget, att stlla krav.
Naturvrdsverket har genomrt en
enktstudie bland upphandlare om
hur de upplever arbetet med att stlla
milj krav. Enkten visar att det nns
strst rdsla r verprvningar bland
dem som r mest ovana. De upphand-
lare som r vana att stlla miljkrav har
tvrtom erfarenheten att det inte leder
till verprvningar, ngot de ocks har
std av i statistiken. Naturvrdsverket
uppskattar att mindre n en procent av
de upphandlingsrenden som verkla-
gas har med miljkrav att gra.
Mjligheten att stlla djurskyddskrav
MJ LKSPEGELN 1 201 3 21
vid oentlig upphandling har ocks pr-
vats i era svenska domstolar. Tv av
de mer knda fallen r Rttvik och Sig-
tuna. Den senaste domen frn Kammar-
rtten i Stockholm ger Sigtuna rtt att
stlla djurskyddskrav, bland annat krav
p transporttid till slakt, att antibiotika
endast r ges nr djuren r sjuka samt
att djuren ska vara bedvade vid slakt.
Det krvs givetvis resurser i form av
bde tid och pengar r att kunna arbeta
med frgan. Men det allra viktigaste
r att det nns ett intresse r att gra
skillnad genom oentlig upphandling
och jag tycker inte man ska se lagstift-
ningen som ett hinder. Man kan i stllet
se den som en stor spelplan och stlla
sig frgan hur man p bsta stt kan
utnyttja den, sger Monica Sihln.
KOMMUNALT SJLVSTYRE
Enligt kommunallagen har varje kom-
mun sjlvstyre, vilket skapar rutstt-
ningar r kommuner och regioner att
utforma sina egna verksamheter och
ta hnsyn till de egna medborgarnas
nske ml. Om man vill pverka genom
upphandling krvs ett engagemang och
en politisk vilja. Monica Sihln sger
att det r viktigt att kommunen tar till-
vara all den expertkompetens som nns
inom organisationen.
Upphandlare r sllan specialise-
rade p olika upphandlingsomrden
och behver all information de kan
frn olika experter r att resultatet av
en upphandling ska fungera i den dag-
liga verksamheten. Det vi vill ha r ju
njda matgster, lite svinn och perso-
nal i kken som knner sig stolta ver
sitt arbete.

1LX1. NIkLAS kJLLLLRC

F
O
T
O
:

M
O
S
T
P
H
O
T
O
S
MJ LKSPEGELN 1 201 3 22
Jag blir uppriktigt rbannad. Nstan alla svenska
simhallar serverar bara skrpmat i cafeterian. Varr r
det s? Det mste bli en ndring!
Vrt svenska VM-hopp i simning, Sarah Sjstrm, r
upprrd ver matutbudet i sporthallarna.
H
ret r fortfarande bltt efter
dagens andra trningspass
och tcks till viss del av en
vit stickad mssa. Sarah Sj-
strm r en fullstndigt chosefri vrlds-
stjrna med urtvttade mjukisbyxor,
svart parkas jacka, vinterkngor och ett
vnligt leende.
Vi tras i cafeterian i Torvalla sim-
hall i Handen sder om Stockholm.
I bassngen bakom panoramanst-
ren rder full aktivitet. Hr i simhallen
mrks det att hon r ett knt ansikte.
Personalen i cafeterian hlsar glatt och
motionren Gunnar ber om en autograf.
Det r inte ngon srskilt glamors var-
dag r vra vrldsstjrnor i simning,
men vnlig, trygg och avslappnad p ett
sknt stt.
Sarah har varit trogen denna sim-
hall lnge. Det var hr hon brjade sin
lysande simkarrir r tio r sedan, nr
hon var nio. Vid 13 rs lder vann Sarah
ungdoms-OS, ret drp tog hon guld
i EM r seniorer och endast 15 r gam-
mal blev VM-guldet hennes.
TIO PASS I VECKAN
Det msterskap som ligger nrmast r
VM i Barcelona i sommar.
Det r omjligt att redan ett halvr
innan sia om hur det kommer att g.
Just nu r jag glad och tacksam ver
att jag klarade kvaltiderna i helgen. Jag
simmar fem mil i veckan och hoppas att
jag blir snabb som tusan i Barcelona.
Det r ltt att tro att hon r rtt.
Sarah r en makalst mlmedveten och
fokuserad ung kvinna, som trots sin
ungdom redan har hunnit bygga upp
lng erfarenhet och rutin. Ngot som
skerligen kommer att komma vl till
pass till sommaren och hjlpa henne
att skrda ytterligare framgngar i bas-
sngen. Men fram till dess vntar nnu
ondliga timmar av hrt arbete som r-
beredelse.
Jag knner mig rtt sliten efter
dagens trning och tog nog i r mycket
p styrketrningen.
Och trnar, det gr hon mycket. Tio
pass i veckan, nrmare bestmt. Varje
morgon mellan tta och tio kmpar
Sarah p i bassngen, och hon brukar
simma kring 6 000 meter. Tre gnger
i veckan r det ven ett eftermiddags-
pass.
D fokuserar jag framrallt p styr-
ketrning, bde med och utan vikter,
men ven ett lugnt simpass p 4 000
meter.
MAMMAS MAT
Fr att orka all denna trning mste
Sarah naturligtvis ta bra.
Jag tnker nog mer p vad jag stop-
par i mig nu n jag gjorde nr jag var
yngre. Men jag gr inte p ngon spe-
ciell diet. n s lnge bor jag hemma
och d r det mammas mat som gller.
Och det r helt vanlig mat. Men jag blir
upprrd ver den mat som erbjuds p
sporthallar i Sverige hamburgare,
korv och pommes frites. Vad r det r
mat r motionrer och elitidrottare?
Sarah gr sista terminen p gymna-
siet och tar studenten i juni.
Jag lser en trerig utbildning p
fyra r. Det gr att jag knner att jag
hinner med bde skolan och trningen.
Fr det nns ju annat hon ocks vill
hinna med. Kompisarna, pojkvnnen
Varr serveras det
bara skrpmat?
Sarah Sjstrm, VM-hopp
PROFILEN
och s behver hon naturligtvis tid r
terhmtning, grna genom att lsa
bcker eller bara sla framr teven.
Och s har jag min vovve Nellie r-
sts.
Sarah skiner upp, tar fram sin smart-
phone och visar bilder bde p nr Nel-
lie var en st liten sexveckors valp och
nytagna bilder nr hon r nstan full-
vuxen.
Det r en grand danois och en av
vrldens strsta hundraser. Hon r jtte-
n och gillar inte vintern alls. Hon gr
bara ut r att kissa och d vill hon abso-
lut ha p sig sin jacka.
Till hsten kommer livet att se annor-
lunda ut r Sarah. D r gymnasie tiden
slut och hon behver inte lngre kom-
binera livet som simmare i absoluta
vrldstoppen med skolgng.
Det ska bli sknt att kunna fokusera
p trningen under en period, ven om
jag p sikt tror att det r bra att blanda
trning med plugg det r sknt att
tnka ocks. Det nns s mycket som
vore kul att rkovra sig i ngot kopp-
lat till idrott vore roligt. Och d nns det
ju allt frn kost till psykologi. Eller eko-
nomi jag r se vad jag knner r d.
Vi avrundar vrt samtal, det r dags
att dra sig hemt. Sarah tar p sig vin-
terjackan och ryggscken. I mrkret
utanr ingngen till simhallen str
ngra tonrstjejer och rker. Sarah gr
fram till dem och frgar hur gamla de
r och om de verkligen tycker det r
bra att rka. Hon r en rebild, bde
som idrottsstjrna och som helt van-
liga Sarah.
Bara ngra timmar efter att vi skilts t
kommer hon att vara tillbaka i simhal-
len r ytterligare trning. Och kanske
hittar hon d det dr lilla extra i simtek-
niken som gr den dr ynka tusendelen.
Den tusendel som ger mig anledning
att st upp och skrika framr teven i
sommar, s att det hrs hela vgen till
Barcelona.

1LX1. CARDLINL LU1Z

ID1D. 1HDMAS HJLR1LN
SARAH
Yrke: Simmare
lder: 19 r.
Familj: Mamma,
pappa, tre syskon och
vovven.
Kopplar av med:
Bcker, tv, vovven och
pojkvnnen Johan
Favoritmjlk-
produkt: Ost
MJ LKSPEGELN 1 201 3 23
Sarahs mslibars
Sarah bakar sina egna mslibars. Perfekt
terhmtning efter trningen, mycket bil-
ligare n att kpa frdiga mslibars och man
vet prec|s vad de |nneh||er. Hr r receptet.
Ingredienser:
Havregryn, torkade bananch|ps, en massa
russin, valntter, linfrn, pumpafrn, cocos,
tranbr, honung och tv ggvitor.
Gr s hr:
. Stt ugnen p 25 grader.
2. Blanda alla torra ingredienser.
3. Tillstt honung och ggvitorna och rr
ihop till en massa.
4. Tryck ut smeten p en plt med bakplts-
papper.
5. Crdda m|tt | ugnen | 720 minuter.
F
r ngra r sedan var Lilla Sportspegeln mitt favorit-
program p tv. Det kan verka konstigt jag r inte spe-
ciellt road av att se p sport p tv och barnen var i
yngsta laget r att jag skulle se programmet tillsam-
mans med dem.
Men det jag uppskattade var ngot annat n sjlva spor-
ten, ngot subtilt som var genomgende r programmet en
serio sitet, en vilja att ta barnen p allvar och erbjuda dem ett
kvalitetsprogram. Programledarna stllde serisa frgor kring
barnens och ungdomarnas idrottsutvande trningar och
tvlingar och rvntade sig svar som de lyssnade in och tog
till sig.
Idag ser programmet helt annorlunda ut. Temat r natur-
ligtvis sport, men nu ligger fokus p tokigheter och ren under-
hllning. Det verkar tyvrr som att vuxna inte har ngon tillit
till att det serisa och det verkliga uppskattas ven av barnen.
Man vill grna blanda in sdant som barn gillar r att vinna
ltta pong. Men varr d? Barn r inga tramsputtar av natu-
ren de r rvisso yngre och kortare n oss, men de r vrda
samma respekt och seriositet som vi vuxna. Och jag lovar att
de uppskattar det. Erbjuds man kvalitet s lr man sig att upp-
skatta kvalitet! Det gller sannolikt allt frn tv och musik till
mat.
Fr samma tnk har jag kring maten. Hur mnga middags-
bjudningar, grillkvllar och nyrsaftnar har inte inletts med
att barnen blir tillstuckna korv med brd och ett glas saft p
stende fot?
Nr det r avklarat stter sig de vuxna till bords och blir ser-
verade genomtnkt, vllagad och vlsmakande mat i lugn och
ro. Och det r hr jag stller mig frgorna vill inte barnen
ocks vara med vid bordet och vara med och snacka om ditten
och datten? Att knna att idag r det fest och d ter vi extra
god, ibland traditionsenlig, mat? Och ligger det inte i de vux-
nas intresse att rmedla den knsla av gemenskap och gldje
som en god mltid i hrligt sllskap ger?
Givetvis, men i stllet saknar vi tilliten till att maten kom-
mer att uppskattas och att nya smaker som introduceras r kul
och spnnande r barnen.
Nu r det skert ngon som invnder mot detta och tycker
att en mltid utan barnen r den chans till vuxenumgnge
som erbjuds i en viss fas av livet. Lugn, barnen vill nd dra
efter tjugo minuter. Fr oss vuxna brukar middagarna dr-
emot vara betydligt lngre n s.
r det ngon grupp vi ska satsa tid och energi p nr det gl-
ler mat s r det barnen. De r de som ska vxa, utvecklas och
med sig en syn p mat och mltider som ngot hrligt, vik-
tigt och fyllt av njutning. S snlla, servera inte korv med brd
till barnen nr det r fest! Kan vi inte komma verens om att
det inte nns ngon speciell barnmat och vuxenmat det
nns bara god mat lagad med mycket krlek.
BEGRNSAD EFTERSNDNI NG.
Vid definitiv eftersndning tersnds
frsndelsen med uppgift om nya adressen.
AVSNDARE:
LRF Media
Box 78
685 22 Torsby
POSTTIDNING B
caroline.lutz@yahoo.com
F
O
T
O
:

L
I
N
D
A

E
N
G
S
T
R

M
Lt barnen vara med!
CAROLINE P SLUTET:
I
L
L
U
S
T
R
A
T
I
O
N
:

O
L
L
E

C
A
R
L
S
S
O
N