Kol finns överallt och i alt levande. Kol är ett grundämne och det finns mcket av de.

Vi mänikskor
innehåller ungefär 14 kg kol. Man kan gräva upp kol också och kol finns i fyra olika ämnen och de är
diamant, grafit, grafen och fulleren. Var och en har sina gna egenskaper eftersom det finns olika
många kolatomer och de är binda ihop på olika sätt.

Grafit är ett mjukt och svart kolämne som är väldigt vanligt. Det leder elektris ström och har
förmågan att minska friktionen mellan två ytor. Det används i blyertspennor och som smörjmedel på
lås i det kalla vädret. Atomerna binds hårt i skikten men mellan kikten är bindningen väldigt svag.
Atomerna bildas hexagoner i skikten.

Diamant är det hårdaste ämnet och det är eftersom atomerna sitter tätt ihop. Det är genomskinligt
och leder värme. Man kan hitta det under jorden och det bildas efter miljontals år. Det bildas av högt
tryck under jorden och är kol. Det används till smycken och skärverktyg i industrien. Det finns i
Autralien och Afrika och det är väldigt sällsynt och dyrt.

Fulleren är en jättemolekyl som innehåller upp till 70 atomer. Fulleren bildar en klot som en fotboll
och bildas i softmolnen mellan stjärnorna men man kan också hitta det efter förbrännt olja eller ved.
Dt leder elektrisk ström.

Grafen är ett ämen som nyligen upptäcktes det är genomsinligt och har endast en enda skikt. Det
leder elektrisk ström och framtia särmar kommer vara av grafen. Starkare än ståliiswww

Vi tar upp olja från jordens inre och det är efter att de har packats under jorden på miljontals år. Det
kallas för råolja eller mineraloja. Det innehåller flera olika kolväten och det används till flera olika
saker i ardagen som tillexempel byggmaterial, bränsle ill bilar, smörjmedel och plaster men också
elektricitet och mycet annat.

Fö ratt kunna framställa andra ämnen från oljan kan man använda sig av metoden faktionerad
destillation. Man sätter mineraloljan i en stor freaktioneringstorn och hettar upp de till 400 grader.
Först börjar de lätta kolväten avdunsta och då kan de användas till gas eftersom de inte kondenserar
men de kan också brännas så att de försvier. Vid 150 grader börjar kolatomerna för bensin avdunsta
och där uppe i tronet är temperaturen kall och på det sättet kondenserar molekylerna och vlir till
flytande form. Och tas upp för att användas som bränsle till bilar. Vid 200 grader börjar dieseloljan
vdunsta och konderserar upp ei tornet, det tar man upp för att använda til flygplan och truckar.
Sedan hettar man upp fotegen som andunstar och då kondeserar det i luften och används till
elektricitet i hemmet och flygplaner. Sedan kommer smörjolja, eldningesolja och tillsist kommer inte
de tunga kolväterna att avdunsta och då tar man ut de och blandar de med grus och använder de till
asfalt på vägarna. Detta gör att man an tillverka och ha nytt av oljan på många olik asätt.

Banisn är en blandning av många olika kolväten. En kolväte innehåller 5-10 atomer. Man använder
bensin till bräsnle för bilar och andra fartyg. Den är explosiv och har en låg flampunkt, alltså den
brinner lätt. Den mängs som framställs av fraktionerad destillering räcker inte utan för att ilverka mer
måsta man använda sig av metoden kravkning. Krackning går till så hät att man slår sönder långa
kedjor av bensin så att de blir kortare och detta leder till att det bildas mycket mer bensin som räcker
till verksamheten.

Diesel är en bättre allternativ som man använder alltmer i Sverige. Det innehåller 10-20 atomer och
har längre kolkedjor.

Biodiesel är mycket bättre än de andra eftersom det utvinns från raps, solros och palmer.Man
använder de eftersom det inte släpper ut för mycket av koldioxiden ut i atmosfären som leder till
ökningar i väcthuseffekten. Alltså är detta inget fossilt bränsle. Men nackdelen med detta är att man
behöver mcyket mark att oda på och det kan leda till att man avverkar mycket skogar och förstör
mångfalden och ekosystemet.

Naturgas kan man hitta under jorden och som har packats. Det brukar vara nära oljor men de kan
också vara ia nsra platser. Naturgas använder man eftersom när man förbränner det bildas hälften så
mycket koldioxid som det bildas i oljor. Det är därför man tror att de tkommer att användas mer i
framtiden. Det är ett fossilt bränsle.

Sedan kommer biogas som är en gas som bildas efter slam, reningsverk, avföring och hushållsavfall.
Det bildas när dessa bryts ner av bakterier. Stenkol bildas i berggrunden och bildas av döda växter
och djur. För tusen år sedan börjar dessa djur och växter förmultna och det bildas torv och det
brukar bildas i botten av hav och sjöar.

Efter mycet längre tid kommer torvet att packas under jorden och med hjälp av högt tryck och
temperatur omvandlas de till mycket hårade och då kallas de för brunkol och det innehåller då 70 %
av kolhalten.

Tillsist bildas stenkol som varar i tusen miljoner år och de är svarta, hårda och innehåller nästan 90%
kol. Stenkol är ett hårt rent kolämne som har bildats av döda väcter och djur.

Fossila bränslen skadar oss på många olika sätt det skadar inte bara växthuseffekten utan också
försurningar och skador vid oljeutsläpp. Därför måste vi hitta andra sätt att förbätra problemet och
det enda sättet är förnybara energikällor som till exempel vindkraft, vattenkraftverk och solceller.
Detta skadar inte miljön lika mycket. Man kan använda sig av biogas genom att avverka skogar eler
att ta avfall från skogavverkning och bränna upp de. Man kan också först omvandla trepeletter till
metanol eller etanol och sedan bränna det

Mtenol är en alkohol som används mycket inom industrin, det löser sig i vatten och finns i träsprit.
Förr i tiden hettade man up trä utan syretillförsel och då avdunstade metanångårna och å det sättet
kunde man fånga metanångan och kondensera det så att dett blev till vatten. Det används i
laborationer men också som bränsle till motoer. Metanol används efterom det är mindre
brandfarligt. Matanol ä rväldigt giftig och om man råkar dricka det kan man få andningssvårgheter,
huvudvärk och mycket mer. Däför bör man söka hjälp direkt och om man inte gör det kan en del dö
och end del bli blinda.

Etanol finns i öl, vin, sprit och många andra drycker. Etanol är den mest använda alkoholen och den
framställs genom att man jäser vindruvor, frukter, potatis eller säd och vid jäsningen omvandlar
jästsvamparna socret i de och gör de til akohol. Det ger mcyket brusning och finns i t sprit. För att
man inte ska kunna dricka gör man det till denatuerad. Det vill säga tillsätta kräkningsmedel och
illaluktande och smak ör att man inte ska dricka det. Man kan använa etanol till disinektionmedel.

Eanol är mycket bättre an benisn på många olika sätt. Man använder etanol till bränsle i bilar. Och
mket annat. Etanol är midre brandfarlig och det är däför man anväder det. Det är olckså inget fissilt
bränsle vilket betyder att det inte har pacats under orfden så vid förbränningen släpps inte lika mycet
koldioxid som i fossila bränslen.
Etanol utvinns av sockerrör, skogsavfall och svenstvete numera framställer man de också av
pappersmassa, alltså det innehåller cellolusa so de är en sockerart. Nacdelen med etanol rä att man
behöver mycket mark för att kunna framstäla bränslet och det bildas lika mycket energi som när man
förbränner benisin. När man fröbränner etanol bildas det typiska gaer i växthuseffeten.

1, Många olika saker innehåller ol, Alt levande innehåller kol. Exempel på saker om innehåller kol är
växter, diamant, fulleren, fossila bränslen och mycket mer.

Skillnaden på organisk kemi och oorganisk kemi är att organisk kemi är den kemi, alltså de kolatomer
som finns i naturen som tilexmepel finns det kolatomer i vår kropp , naturliga . Medan oorgansik
kemi är kolatomer som vi framställer som tillexempel framställda eller fejka diamanter eller mycket
annat. Exempel är plaster och ämnen som inte innehåller kol

Eftersom kol binds lättare till andra ämnen.

Diamant är rent kol som utvinns ur berggrunden och som har bildas under högt tryck. Diamantens
kolatomer binds till varandra väldigt tätt so gör att det blir til det hårdaste ämnet i naturen.

Grafit är rent kol i naturen som är svart och mjukt. Grafit har en konstig bindning i molekylern
eftersom det har skikt och atomerna bildar hexagoer tillsammans i skikten. Mellan skikten är
bindningen svag medan i skikten är det en stark bindning. Detta gör att när man skriver kan grafitet
lossna men änså fastna på pappret. Man använder det på låsar i kylan så att de inte ska fysa, det
fungerar alltså som ett smörjmedel.

6, Kolets kretslopp är ett väldigt konstigt kretslopp som går runt. Det brjar alltid med sol exekt som
fotosyntesen. När solen skiner på en växt tar den upp solstrålarna och koldioxid från luften och
druvsocker från rötterna. Ppå det sättet förbränns druvsokerna i cellerna och då släpper den ut syre.
Då får den energi och det kallas för fotosyntes oc cellandning. Innan växten dör äts den kanske upp
av ett djur eller så förmultnar den och packas under marken. När det gäller djuret äter den upp
växten och använder den för att producera energi och för cellernas uppbyggnad. Där andas det ut
koldioxid som avgas. Sedan dör djuret och då kanske den bryts ner v destruenter( en svamp kanske)
och då bildas det koldioxid. Eller så förpackas den under jorden för miljontals år och blir till fossila
bränslen som vi då tar upp och förbränner och då bildas det också koldioxid. Koldioxid är kol i
gasform. Koldioxden hamnr uppe i atmosfären och blandas med vattenångan och andra gaser och
bildar moln. När det regnar kommar regnet hamna i havet och då kommer det kasnkse ske
öfrusrningar.

Olja är ett fossilt bränsle med det menar man att det någon gång i tiden har varit ett djur eller en
växt. När växten eller djuret har förmultnat kommer det att pacas in under jorden på miljontals år
och då bildas olja. Nä man förbränner olja, alltså med syretillförsel. Man behöver syre för att
förbränna olja. När man eldar upp det börjar det brinna och då bildas energi och koldioxid som redan
har funnits i det tidigare. När man förbränner kol bildas koldioxid alltså kol i gasforn. Och på det
sättet bildas kodioxid som orsakar stora problem i nuläget

Fossila bränslen är

Organiska syror är naturliga syror som man ser i vardagen som tillexempel ättiksyra, citronsyra och
syror från frukter. Skyddar växter och bakterier, har sura egenskaper och består av både väteatomer
och kolatomer

De kan man använda för att förvara matvaror som tillexempel gruka inom ättiksyra eller för att döda
bakterier. Vi kan cokså använda de genom att blanda de med alkoholer som bildr en kemisk förening
som kallas fr estrar.

När man

Srorna har en cooh grupp med en reatom.