Upp2 Biologi 1

1.

Vidsträckta konsekvenser av förlust av biologisk mångfald inkluderar förändringar i

ekosystemets struktur och funktion samt förlust av ekosystemtjänster som människor är
beroende av. När en växt- eller djurart försvinner kan det påverka andra organismer och
medföra förluster i flera nivåer av näringskedjan. Ett exempel på detta är pollinatörer som
bin och fjärilar. Dessa insekter är viktiga för pollinering av blommor och bidrar till
befruktningen och produktionen av frukt och frön. Om pollinatörer minskar i antal eller
försvinner kan detta få konsekvenser för jordbruket då det blir svårare att odla vissa
grödor. Det kan även påverka den naturliga växtligheten och försvaga hela ekosystemet.
En annan konsekvens av förlust av biologisk mångfald är att det kan leda till ökad
konkurrens mellan arter och spridning av invasiva arter. När en naturlig art försvinner kan
en annan art ta dess plats och de tidigare balanserade ekosystemrelationerna kan rubbas.
Till exempel har förlust av rovdjur som vargar och björnar i vissa ekosystem lett till
överpopulation av bytesdjur som hjortar och betande djur, vilket i sin tur kan påverka
växtsamhällen och minska artsdiversiteten där.

Hot mot den biologiska mångfalden kan komma från olika håll. Ett tydligt hot är
habitatförlust och fragmentering på grund av mänsklig aktivitet, till exempel avskogning,
urbanisering och markanvändning för jordbruk. Genom att förstöra och förminska
naturliga livsmiljöer minskar man möjligheterna för många arter att överleva och sprida
sig. Klimatförändringar utgör också ett hot mot den biologiska mångfalden. Förändrade
temperaturer och nederbördsmönster kan påverka organismers överlevnad och påverka
ekosystemens dynamik. Till exempel kan stigande havsnivåer och tillhörande förlust av
kustnära habitat påverka både marina och landlevande organismer negativt. Ekonomiska
aktiviteter som överfiske, illegal handel med hotade arter och användning av kemiska
bekämpningsmedel och föroreningar kan också hota den biologiska mångfalden. Dessa
aktiviteter förstör livsmiljöer och förändrar ekosystemen negativt, vilket i sin tur påverkar
den biologiska mångfalden.

2.

a) Proteinsyntesen är den process där informationen i DNA används för att skapa
proteiner i våra celler. Processen kan grovt delas in i två huvuddelar: transkription och
translation. Transkriptionen sker i cellens kärna. Där kopieras en specifik sekvens av Dna-
molekylen (som innehåller informationen för att skapa just det proteinet) till en budbärar-
RNA (mRNA) molekyl. mRNA-molekylen rör sig sedan ut ur kärnan och in i cellens
cytoplasma. Translationen äger rum i cellens ribosomer. mRNA: ets bassekvens läses av
genom att matcha varje triplett av nukleotider (kodon) med motsvarande aminosyror.
Aminosyrorna binds sedan samman för att bilda kedjor i en specifik följd. Denna kedja är
ett protein.
b) En metod för att skapa en transgen bakterie är att använda rekombinant DNA-teknik.
Processen börjar med att Isolera det DNA-segment som innehåller den önskade genen
från en organism (t.ex. en växt eller ett djur) där genen naturligt förekommer sedan klipp
ut den önskade genen från DNA-segmentet med hjälp av specifika enzymverktyg som
restriktionsenzymer. Överför den utklippta genen till ett DNA-molekyl (vanligtvis en
plasmid) som kan replikera och uttrycka genen i bakteriecellen. För att överföra den
modifierade plasmiden till bakteriecellen kan man använda metoder som elektroföring,
transformation eller virala vektorer. Sist jäsa de transformanta bakteriecellerna under rätt
förhållanden så att de modifierade generna kan uttryckas och producera önskade
proteiner.

3.

1. Ekosystem:
a) Haven: En ökad koldioxidhalt i atmosfären leder till ökad upptagning av koldioxid
i haven. Detta resulterar i försurning av haven, vilket påverkar många marina
organismer som koraller och skal- eller skelettbyggande djur som kräftdjur och
mollusker.
b) Skogar: Ökad koldioxidhalt kan stimulera växttillväxten i skogar, men det kan
också leda till ändrad fördelning av växtarter. Vissa arter kan dra fördel av högre
koldioxidnivåer, medan andra kan påverkas negativt.
c) Ökenområden: Klimatförändringar och mer oregelbundna nederbördsmönster
kan påverka öknar och halvöknar genom att förändra vegetationsmönster och
förskjuta gränserna för dessa områden.
3. Biologisk mångfald:
d) Artutrotning: Klimatförändringar kan orsaka förlust av habitat och ekologiska
förändringar som kan påverka populationsstorleken och utrotningstakten hos
många arter.
e) Nedläggning av biokemiska cykler: Klimatförändringar kan påverka biokemiska
cykler som kvävets och fosforns kretslopp, vilket i sin tur kan påverka interaktioner
mellan arter och därmed biologisk mångfald.
f) Ekologiska förhållanden: En förändrad temperatur och nederbörd kan orsaka
förändringar i ekologiska förhållanden som kan vara ogynnsamma för vissa
organismer och föra till minskad biologisk mångfald.
4. Ekosystemsresurser:
g) Matförsörjning: Klimatförändringar kan påverka jordbruket genom att förändra
tillgången på vatten, temperaturen och nederbörden, vilket kan leda till minskade
skördar och matbrist.
h) Vattenförsörjning: Förändrade nederbördsmönster kan påverka tillgången på
dricksvatten, bevattning och vattenkraft, "Hav och sötvatten bidrar samtidigt också
 till att begränsa klimatförändringarna genom att ta upp växthusgaser och genom
att stödja produktionen av förnybar energi."
i) Skogar och biomassa: Förändrad temperatur och nederbörd kan påverka
skogsresurser och biomassa, som är viktiga för bland annat träproduktion och
energiproduktion.

Källor

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatanpassning/sveriges-naturmiljo-i-
ett-forandrat-klimat/

https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.164056!/Klimatologi_56%20Klimatf%C3%B6r
%C3%A4ndringar%20och%20biologisk%20m%C3%A5ngfald.pdf

Källan är trovärdig för att avsändaren är Rapporterna från IPCC (FN:s klimatpanel) och det
första handkällan samt att informationen uppdateras alltid.