Hur hållbar är klädindustrin och vår

klädkonsumtion och vilka förbättringar finns?

Introduktion
I samband med industriella revolutionen blev det enklare och billigare att sälja kläder, sedan dess
har kläderna förvandlats till utbytbara konsumtionsvaror. Den genomsnittliga svensken, enligt
naturvårdsverket, köper cirka 14 kg nya plagg med nya fibrer per år och slänger 7.5kg textiler
(per år) och massvis med köpta plagg används inte ens innan dem slängs [CITATION Nat20 \t \l
1033 ]. ”Stora volymer och låga priser”, detta är vad dagens konsumenter önskar, men vet de om
konsekvenserna av denna attityd?

Hållbarhetsanalysen kommer att undersöka klädindustrin, mer specifikt bomullens ekonomiska

kretslopp och besvara följande frågor: Hur ser den övergripande processen ut för att tillverka och
sälja ett bomullsplagg? Hur tillverkas produkterna (från råvara till färdig produkt)? Vad har
produktionen & försäljningen för konsekvenser utifrån ett ekologiskt-, socialt-, ekonomiskt- och
etiskt perspektiv?

Bomullsplantage
Det första steget av bomullens livscykel är produktionen av råvaran i bomullsplantage; det odlas
bland annat i Mali och Pakistan. Bomull är en av de mest vattenkrävande grödorna, detta i
samband med att det odlas i länder där vatten är en bristvara, leder till att konstbevattningen
(som används ofta vid torra områden) orsakar uttorkade sjöar och floder [ CITATION Nat19 \l
1033 ]. Plantagen använder även bekämpningsmedel och konstgödsel som är skadlig för
biologiska mångfalden vid närliggande ekosystem. Katastrofen vid Aralsjön [ CITATION Syn15 \l
1033 ] är ett exemplariskt fall för att porträttera ohållbarheten med nutida bomullsplantage: I
Uzbekistan grävdes det ut kanaler, från en flod som ledde till Aralsjön, till att vattna åkrarna.
Irrigationen ledde då till att det inte fanns nog med vatten i den ursprungliga floden för att
bevattna sjön snabbare än vad som avdunstades och 3/4 av Aralsjön torkades ut. Eftersom denna
sjö var en saltvattensjö, orsakade avdunstningen även att all salt spriddes över åkrarna och
närliggande området, miljön blev alltså saltförgiftad. Detta innebar inte bara en enorm minskning
av den biologiska mångfalden vid området (både på land och hav), sjön var även en massiv
inkomstkälla p.g.a. fisket (på både lokal- och samhällsnivå). Förr i tiden var det många uzbeker
och kazaker som badade vid sjön, men nu när endast 1/4 av den kvarstår, är en stor andel av den
en saltöken vilket måste haft en social påverkan på lokalbefolkningen.
Textiltillverkning
Efter bomullen har skördats skickas det till fabriker för att bli till tyg. Detta är en flerstegsprocess
där bomullspinning, textiltillverkning och klädtillverkning ingår. Kläd- och textilmarknaden är
en väldigt transportkrävande del av livscykeln eftersom tillverkningen är centraliserad runt ett
fåtal platser, vilket leder till ökat koldioxidutsläpp. Arbetarna vid dessa fabriker är nästan alltid
underbetalda, det går knappt att leva på lönen; arbetaren har även bedrövliga arbetsförhållanden,
då de jobbar övertid oftast mellan 6–7 dagar vilket resulterar i arbetsveckor på 60–70+ timmar
[CITATION Mar20 \l 1033 ]. Detta är inte endast socialt ohållbart, då arbetarna upplever bl.a.
massvis med stress och svårigheter p.g.a. deras jobb, men det är även etiskt ohållbart. Är det
etiskt för en fabriksägare (eller de som beställer från fabrikerna) att tillåta dessa arbetare att
jobba under dessa förhållanden? – många skulle argumentera för att det är omoraliskt, bland
annat klädföretaget HM [CITATION HM21 \l 1033 ].

Många av dessa textilfabriker bidrar till den ekologiska ohållbarheten av klädindustrin p.g.a.
användningen av farliga kemikalier (som ibland innehåller tungmetaller) i produktionen.
Färgkemikalier och blekmedel används för att producera eftersträvade effekter på ett
klädesplagg. För att klädesplagg ska behålla sin färg när de tvättas krävs det oftast starka,
blekmedel och färgkemikalier, dessa brukar även vara billigare än hållbara varianter.
Kemikalierna brukar vara carcinogena och/eller hormonstörande; ett exempel på en vanligt
använt kemiskt ämne är bensidin-färgämnen, vilket är mycket carcinogent [ CITATION EPA10 \l
1033 ]. Användningen av sådana ämnen innebär naturligtvis en hälsofara för arbetarna, men det
innebär katastrofala ekologiska konsekvenser ifall det farliga kemiska avfallet inte hanteras
korrekt. Journalisten Moa Kärnstrand avslöjade hur fabrikerna i staden Hazaribagh, Indien
dumpade det kemiska avfallet ut i en närliggande flod, detta är endast ett exempel på vad för
efterföljder textilfabrikerna i Asien medför för deras miljö [ CITATION Bru20 \l 1033 ]. Massvis
med sjukdomar, utslag och allergier hos lokalbefolkningen kan spåras tillbaka till detta
[ CITATION Riv17 \l 1033 ]; folket måste i princip flytta iväg för sitt välmående (vattnet användes
för att tvätta kläder, duscha, som dricksvatten osv.) eftersom vattnet är så förorenat. Införseln av
miljögifter i sjön kollapsar ekosystemet i vattendraget, detta påverkar även biologiska
mångfalden bortom vattnet eftersom många organismer är beroende på sjön för bland annat dess
näring.
Klädföretagen och Konsumenterna
Efter kläderna har tillverkats skickas de globalt för att säljas i klädaffärer. Denna process är
naturligtvis mycket transportkrävande, då produkterna måste levereras över hela världen vilket
ökar koldioxidutsläppet, men bortom detta har processen inte lika förödande ekologiska
konsekvenser. Problemet är att dessa företag är till viss del ansvariga för vad som försiggår i dem
ohållbara fabrikerna och plantagen som de finansierar.

Konsumenterna har naturligtvis ett inflytande på företagen, eftersom ett stort mål för företag är
att gå i vinst, vilket uppnås genom att tillfredsställa behovet av köparna. Ifall konsumenterna
skulle omforma sitt behov till mer hållbara produkter skulle företagen anpassa sig till den
nyinvigda marknaden. Utifrån denna synvinkel skulle en andel av ansvaret ligga hos
konsumenterna som bidrar till att finansiera förenämnda ohållbara fabriker. Från ett etiskt
perspektiv skulle detta vara mycket problematiskt

Något som konsumenterna oftast inte lägger märke till är den mängden virtuellt vatten som
används för att skapa deras kläder, alltså inte endast vattnet som används vid tvättning, utan för
att odla bomullen som plagget innehåller, i tillverkningsprocessen osv. Konsumentens vetskap
om detta vid köp av kläder skulle öka den ekologiska hållbarheten.

Något annat som konsumenterna bör hålla utkik för är en problematisk affärstaktik som utövas
hos många klädförsäljare, vilket kallas ’Greenwashing’ [ CITATION Ken20 \l 1033 ]. Istället för
att faktisk producera hållbara varor, skapar företagen (via vilseledande marknadsföring) ett
intryck hos kunderna att produkten är miljövänlig. Detta påverkar konsumenterna då de
omedvetet köper mer ohållbara produkter än vanligtvis, däremot skulle vetskap om sådan
marknadsföring förebygga emot detta.

Personliga åsikter / Slutsats

Det finns många problematiska områden inom varje steg av bomullens livscykel som bör
förbättras. Vi kan lära oss av det som skett i Aralsjön och vara aktsam för uttorkandet som
orsakas av bomullsplantage. Klädföretagen kan skapa och upprätthålla regelverk som
textilfabrikerna ska hålla sig till. Slutligen, kan konsumenterna öka deras kunskap gällande
hållbar shopping, grundläggande kunskap om virtuellt vatten och Greenwashing skulle bidra
väldigt mycket till detta.
Källhänvisning
Brusén, O. (2020). Hon besökte en av världens mest förorenade floder: "Svårt att andas". SVT
Nyheter. Hämtat från https://www.svt.se/nyheter/utrikes/journalisten-moa-besokte-
den-fororenade-floden-lukten-slog-emot-en

EPA. (2010). United States Environmental Protection Agency. Hämtat från

https://web.archive.org/web/20100821232316/http://www.epa.gov/oppt/existingche
micals/pubs/actionplans/benzidine.html

H&M. (2020). Arbetsvillkor. Hämtat från https://schysstmode.hm.com/arbetsvillkor/

Kenton, W. (2020). Greenwashing. Investopedia. Hämtat från

https://www.investopedia.com/terms/g/greenwashing.asp

Naturskyddsföreningen. (2019). Faktablad: Våra kläder. Hämtat från

https://www.naturskyddsforeningen.se/skola/energifallet/faktablad-vara-klader

Naturvårdsverket. (2020). Fakta om Textilavfall. Hämtat från

https://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Textilavfall/

RiverBlue. (2017). Den Giftblå Floden. SVT. Hämtat från

https://www.svtplay.se/video/27659457/den-giftbla-floden

Sjödin, M. (2020). Kläder. Fairaction. Hämtat från https://fairaction.se/granskningar-

kategori/branscher/klader/

Synnott, M. (2015). Aralsjön: Sjön som försvann. National Geographic. Hämtat från
https://natgeo.se/natur/naturkatastrofer/aralsjon-sjon-som-forsvann