Ledarskap

Ledarskap (3 teorier)
Kommunikation (3 teorier)
Grupper och team (3 teorier)
Samhällsansvar (3 teorier)
Ledarskap
 Lewins ledarskapsstilar
Källa: Kurt Lewin, ”A Dynamic Theory of Personality” (1935) Balans 2 ekonomibok, Gleerup

• Auktoritärt ledarskap, där ledaren ger order utan att lyssna på sina
medarbetare. Dessa får i sin tur inte någon kännedom om företagets
visioner och mål.

• Demokratiskt ledarskap innebär att ledaren är intresserad av

medarbetarnas tankar om arbetsuppgifterna, men även deras tankar
som rör företaget i stort. Alla i företaget arbetar för att nå uppsatta mål.

• Låt-gå-ledarskap, där ledaren besvarar frågor. I övrigt har leda­ren

begränsat sitt ansvar till att endast se till att nödvändiga resurser finns
så att arbetet kan utföras.

• Se även länk. https://www.foretagande.se/ledarstilar

 Situations anpassat ledarskap 1(2)
Källa:Paul Herzey, ”Situational leader”, 1969 (s-311 balans 2), ekonmibok, Gleerup

• Coachande. Ledaren ger många instruktioner och mycket stöd. Är lämplig

för medarbetare med låg motivation och/eller oerfarna medarbetare.

• Styrande. Ledaren ger instruktioner, men endast begränsat stöd, utifrån

tydliga mål och givna deadlines. Kommunika­tionen mellan ledaren och
medarbetarna är huvudsakligen enkelriktad. Så gott som alla beslut tas av
ledaren.

• Understödjande. Ledaren ger få instruktioner och mycket stöd. Är lämplig

för medarbetare med lågt självförtroende eller låg motivation.

• Delegerande. Ledaren ger få instruktioner och lite stöd. Är lämplig för

medarbetare med stort engagemang, och som är väl förankrade i
verksamheten.
Situations anpassat ledarskap 2(2)
 GROW modellen 1(2)
Källa: John Whitmore, ”Coaching framework for leaders”, 1992 (s-313 balans 2, Gleerup
studentlitteratur

• Den coachande delen i det situationsanpassade ledarskapet kan

utövas med hjälp av GROW-modellen. Utifrån den kan ledaren
hjälpa sin medarbetare att hitta egna lösningar på sina problem.

• I samtal med en medarbetare utgår ledaren från fyra

huvudfrågor som är kopplade till begreppen mål, verklighet,
alternativ och vilja. Under respektive huvudfråga finns flera
specifika frågor, se nedan.

• Med hjälp av GROW-modellen kan en ledare få sina

medarbetare mer motiverade, vilket i sin tur kan underlätta
ledarens egna arbetssituation.
 GROW modellen 2(2) EJ aktuell.
Frågor mål (Goal)
Vad vill du uppnå med dagens samtal? Vilka alternativa lösningar kan du se?
Vilket resultat vill du uppnå med
dagens samtal?
Frågor – verklighet (Reality)
Hur ser du på din nuvarande
situation? Vilka svårigheter ser du?
Vilka är dina hinder? Vilka resurser
har du i dagsläget? Vad behöver du
av mig som chef?
Frågor – alternativ (Options)
Vilka av alternativen ger bäst resultat?
Har du tidigare provat något som varit
framgångsrikt – i så fall vilket/vilka?
Kan jag bidra med ytterligare alternativ?
Frågor – vilja (Will)
Vilket/vilka alternativ väljer du? Vad
behöver du göra?
När tänker du börja med åtgärderna?
Hur tänker du gå tillväga? Finns det
några hinder på vägen? Vilket stöd
behöver du av mig som chef? Vilket blir
ditt nästa steg?
Kommunikation
 Definitionen kommunikation
• Något blir gemensamt
Kommunikation betyder att något blir gemensamt. Vi
både meddelar oss och delar med oss av upplevelser,
tankar, känslor, handlingar och värderingar.

• Kommunikation är utbyte av budskap

Kommunikation är komplicerad: Sändaren kodar sitt
budskap och mottagaren tolkar det. För bra
kommunikation måste vi lyssna aktivt och ge feedback.

• Jämlik och ojämlik kommunikation

Jämlik kommunikation kräver att samtalarna har
samma möjlighet till talutrymme.
 Joharifönstret
Källa: En teori för träning i självkännedom, Joe Luft och Harry Ingham, 1955. (s-300-301, saldo 2) Liber

Lika talutrymme Olika talutrymme

Vad jag vet Vad jag inte vet
1. Mitt officiella fält. 3. Mitt blinda fält. Blint
Arena
Samarbete • Båda lika aktiva,
• En tar initiativ
Vad andra • och frågar, en
• kan tala lika mycket.
• underordnar sig
vet • Samarbete och
• och svarar
• sammanjämkning
• (ofta chef–medarbetare)
(optimalt)

2. Mitt inofficiella fält. 4. Mitt okända fält.

Konkurrerar Fasad . • Den dominante tar initia-
• Båda lika aktiva, • tivet, den underlägsne
Vad andra • är passiv
• kan tala lika
inte vet • mycket. • Den passive medverkar
• Ingen strävan • inte på den dominantes
• till enighet. (Två chefer) • villkor – som då blir
• maktlös (Katastrof)
 Dialog eller debatt
(Källa: Granberg, Otto, Organisation och ledarskap, Otto Granberg, Studentlitteratur, 2008.)
Dialog
Bygger på en samarbetsvilja där båda
parterna tillsammans har en
gemensam förståelse.
Öppen dialog där vi accepterar att vi
kan ha fel. Granskar oss själva.
Öppen för den andras åsikter och
söker styrkor och försöker lära sig av
den andra.
Debatt
Man krigar mot varandra och ser varandra
som en fiende. Debattens mål är att vinna.
Lyssnar för att finna brister och attackerar
brister.
Sätter punkt för vidare samtal
Trump mot Rubio
https://www.youtube.com/watch?v=CR0k5x
dUxBs&spfreload=10
 Kommunikationsmodell
Källa: https://www.bfhsk.se/wpmu/mskintro/kommunikationsmodell/, Claude Shannon (1916-2001) och Warren Weaver (1894-1978).

Kodning: med kodning menas att man också väger in sändarens attityder, kunskaper, känslor och erfarenheter.
Vi är alla formade utifrån olika sociala villkor och vår personlighet. Det påverkar vårt sätt att formulera oss.
Gäller även dig.

Avkodning: de människor du kommunicerar med har kanske en helt annan social bakgrund, andra kunskaper
och erfarenheter som gör det svårt att förstå ditt budskap. Personen klarar inte av att avkoda budskapet, det
uppstår missuppfattningar. Och tvärtom, ibland missförstår du ett budskap. Vad kan det bero på? Det är det som
gör kommunikation så svårt.

Övning 30 m. Visa en bild och låt eleverna återberätta bilden i fem led och jämför med första bilden. 4 pers
går ut och en går in i taget och återger informationen i klassen samtidigt som alla lyssnar. Då sista personen har
presenterat det sista visar jag bilden. Görs i mindre grupper 30 minuter per grupp.
 Kommunikations övning

•Dela upp er i grupper på två personer.

•Prata med varandra om höstlovet och visa engagemang

och nicka på huvudet. 2 x 5 minuter.

•Prata med varandra om höstlovet och visa ointresse och

snegla upp i teket. 2 x 5 minuter.

•Reflektera över hur det gick att kommunicera då

mottagaren var mottaglig eller struntade i vad du sa. Hur
påverkar mottagarens engagemang kommunikationen och
varför är det viktigt att kunna lyssna?
Grupper och team
 I ett högpresterande team vet alla:
Källa Salda balans 2,2017 första upplagan, Gleerup, (s-308 saldo 2)

1. Vem som är ledare och ledarens befogenheter

2. Teamets övergripande syfte
3. Teamets mål och hur jag ska bidra till att nå det
4. Hur vi avgör om vi gjort succé
5. Nödvändiga förutsättningar för att görs succé
6. Hur vi fattar beslut och löser konflikter
7. Regler för uppförande
8. De andras roller
9. Hur mitt jobb påverkar andra
 Team modellen
Källa Salda balans 2,2017 första upplagan, Gleerup, (s-303 saldo 2)

• Team är en term som är snarlik grupp, med skill­naden att teamet är

sammansatt på ett mer medvetet sätt.

• Together Each Achieve More

• En fri svensk översättning av de engelska orden kan vara: Vi når längre om vi

arbetar tillsammans.

• En väl sammansatt grupp kan prestera mer, jämfört med om grupp­

medlemmarna hade arbetat var och en för sig. Meredith Belbin har formulerat
följande: ”Ingen är perfekt, men ett team kan bli.”

• I ett väl fungerande team uppmuntras ofta olika personligheter och olika
kompetenser för att arbetsuppgifter ska kunna utföras på bästa sätt. Varje
individ respekteras och det finns en inbjudande kultur.
FIRO - Fundamental Interpersonal
Relations Orientation
Källa: Will Schutz ”Social relationsteori ”, 1958. (s-304-5 Saldo 2)
Samhällsansvar
 Samhällsansvar – hållbar utveckling
Källa Salda Gleerup, (s-31 saldo 2) balans 2,2017 första upplagan,

• Hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar och

stödjer varandra:

• Miljömässigt hållbar utveckling. Den handlar om ekologi och hur

vi använder och vårdar allt levande – människa, djur och natur.

• Socialt hållbar utveckling. Den har att göra med hur alla kan få
sina grundläggande behov tillfredsställda. Vidare om hur vi kan
skapa hållbara levnadsförhållanden. Företagets aktiva arbete med
jämställdhet och etik

• Ekonomiskt hållbar utveckling. Den handlar om hur vi kan

hushålla med resurser och om medvetna val.
 Genussystem
Källa. https://www.jamstall.nu/fakta/genussystem/, Yvonne Hirdman.

• Hållbar utveckling består av tre dimensioner som samspelar Genussystem

används tillsammans med begrepp som genusordning, könsmaktsordning och
könsmaktssystem för att beskriva de strukturer och processer som skapar och
upprätthåller ojämställdheten i samhället.

• Den manliga överordningen och hierarkin yttrar sig bland annat i att det män
gör betraktas som mer värdefullt. Därtill tjänar män mer, har mer makt än
kvinnor och betraktas som norm, medan kvinnor ses som undantag och som
det avvikande.

• Dessa könsmönster skapas och upprätthålls både på det personliga

planet och på det strukturella planet av såväl kvinnor som män.
Jämställdhetsarbetet syftar till att bryta denna ordning och det är först då
som vi uppnått ett jämställt samhälle.
 Företagsetik
Källa. https://www.smakprov.se/smakprov/visa/9789147096473/partner/smakprov/, bok. ”Att förstå företagsetik”, Magnus Frostensson, Liber.