Anarko-Kapitalism: Den Fria Marknaden

Skriven av Nami Arabyarmohammadi EK19EB

”Grunden för all överhöghet vilar ytterst hos folket. Ingen sammanslutning, ingen individ, kan utöva
makt som inte uttryckligen utgår från folket. ” – Rousseau. Detta var en kännetecknande upplysningsidé.
Upplysningen var en intellektuell och kulturell rörelse främst i Europa under 1700-talet, under tiden då
man ifrågasatt kyrkans och statens politiska makt.

Upplysningsforskare som Isaac Newton och James Watt bidrog till en ny sekulär världsbild, där
vetenskapen kunde förklara hur världen fungerar istället för en Gud. Detta orsakade den organiserade
religionens minskande makt i samhället.

Filosofer som John Locke och Adam Smith utvecklade klassiskt liberala tankar om att skilja mellan
staten och samhället, och att begränsa statens auktoritet över befolkningen. Dessa tankar grundades av
upplysningens viktigaste idé: att “Alla människor är kapabla att tänka själva”. Klassisk liberalism
tillfredsställer denna idé till viss del, men Anarko-Kapitalism gör detta till fullo. Anarko-Kapitalism är en
avgrening av klassisk liberalism som inte bara önskar att begränsa statens tyranniska makt, men att
fullständigt eliminera den.

Med detta i åtanke, bör alla statliga institutioner avskaffas för att sedan privatiseras.

Argument #1
Ekonomisten Murray Rothbard[CITATION Mur72 \l 1033 ] myntade begreppet Anarko-Kapitalism, vilket
är en politisk filosofi och ekonomisk teori som förespråkar ett statslöst samhälle med en fri marknad.

Konceptet av den fria marknaden är inspirerad av laissez-faire(låt-gå) principen[ CITATION Cha20 \l

1033 ], vilket försöker att förhindra externa faktorer som privata- och statliga monopoler från att ha ett
inflytande på marknadspriser och löner. Låt-gå systemet skapar en perfekt miljö för stabil konkurrens
mellan företag, eftersom staten inte längre har ett inflytande över marknaden.
Ett exempel på ett statligt drivet monopol är Systembolaget[ CITATION Sys20 \l 1033 ], där staten
fullständigt äger alkoholförsäljningsmarknaden och reglerar priserna självständigt utan någon
konkurrens.

Det enda som ska styra marknadspriset och företagen är den klassiska ekonomiska modellen: Utbud och
efterfrågan. Allt detta bygger på en grundläggande idé inom Anarko-Kapitalismen: ”Det enda som styr
samhället är folkets vilja, och denna vilja manifesteras i form av folkets behov och folkets pengar”.

Alla tjänster, inklusive före detta statliga tjänster som ex. polisen, försäkringen och utbildningen,
befinner sig i den privata sektorn. Dessa företag uppstår som en reaktion på folkets efterfrågan; behovet
för till exempel ett rättsväsende tillfredsställs av privata företag och deras utbud. Varor och tjänster som
används i det nuvarande samhället skulle alltså kvarstå, givet att behovet kvarstår.

Den absolut största andelen av befolkningen, konsumenterna, skulle dra störst fördel av den nyinförda
konkurrensen eftersom företag skulle sträva efter att vara så attraktiva som möjligt för kunderna. Detta
innebär sänkta priser på varor & tjänster, högt fokus på produkt- och teknikutveckling, optimal
kundservice osv.

Argument #2
Konkurrensen, utbudet och efterfrågan är drivkraften bakom hur Anarkokapitalism fungerar, men varför
skulle detta system fungera? Icke-aggressionsprincipen (IAP) besvarar denna fråga.

1
IAP är en etisk ståndpunkt som konstaterar att en aggressionshandling är moraliskt fel, men att
användningen av självförsvar emot denna aggression är rättfärdigad. Enligt akademikern Ronald
Hamowy[ CITATION Ham08 \l 1033 ], definieras en aggressionshandling som att initiera eller hota en
våldshandling mot en individ eller dess egendom.

Gärningsmän begår brott ifall de anser att det finns en gynnsam balans mellan risken och belöningen av
en handling. Brottslingen initierar eller hotar en våldshandling i hopp om någon form av kompenserande
belöning för dess risktagande.

Grundtankarna från IAP finns inom MAD-teorin[ CITATION Cas12 \l 1033 ] som användes under kalla
kriget. När både USA och Sovjetunionen hade kapaciteten att utplåna varandra med kärnvapen, men de
visste att det även skulle garantera deras egen förintelse. Denna idé förhindrade dem från att någonsin
utföra någon form av direkt attack mot varandra. Samma koncept skulle hålla i ett Anarkokapitalistiskt
samhälle där balansen mellan risk och belöning inte är gynnsam nog för en potentiell brottsling.

Vid närvaron av brottslingar, skulle ett behov för självförsvar uppstå som tillgodoses av företagen. Den
första åtgärden skulle avskräcka många gärningsmän, men vissa skulle eskalera situationen. Den
upptrappande kapprustningen mellan brottslingen och offret skulle slutligen inte vara värt mödan för
brottslingen. Behovet för både brott och självförsvar skulle sedan balanseras ut efter den initiala
inströmningen. Detsamma gäller med verksamheter, fast på en större skala.

Motargument
Hur kan det finnas lag och ordning utan en statlig polismyndighet? Kommer det inte inträffa
fientliga övertaganden från företag?

Argument #3
Privatiserade polis-företag fyller samma roll som en statlig polismyndighet. Skillnaden är att
konkurrensen mellan polisverksamheterna även löser problem som statliga poliser i ex. USA har:
polisbrutalitet & rasism.

8 minuter och 46 sekunder. Det var hur länge en polis höll sitt knä mot George Floyds hals innan han
kvävdes till döds. Under dessa 8 minuter och 46 sekunder, ropade han 16 gånger att han inte kunde
andas. 6-åriga Gianna Floyd, hans dotter, kommer aldrig igen få träffa sin far.

Privatiserade polisverksamheter skulle säkerställa att en händelse som denna aldrig upprepas. I nuläget,
har amerikaner inget annat val än att tvångsfyllt finansiera polismyndigheten med sina skattepengar,
även med en skandal som George Floyds död i åtanke.
I ett Anarko-Kapitalistiskt samhälle, där det skulle finnas konkurrens mellan olika polisverksamheter,
skulle denna situation troligen aldrig förekommit från första början. Konkurrensen uppmanar företagen
att vara så attraktiva som möjligt för konsumenterna, därför skulle organisationer eliminera risken för
sådana skandaler. Om händelsen skulle ha ägt rum, skulle den polisverksamheten förlora all finansiering
från sina kunder och därefter hamnat i konkurs. Rörelser som BLM skulle inte ha varit nödvändiga,
massor med liv skulle ha besparats.

Slutsats
Det enda som styr samhället är folkets vilja, och denna vilja manifesteras i form av folkets behov och
folkets pengar. Avskaffandet av statliga institutioner och etableringen av en fri marknad återupprättar
den ömtåliga balansen mellan utbud och efterfrågan. IAP:n och konkurrensen neutraliserar många av
samhällets nuvarande besvär.

Ett Anarkokapitalistiskt samhälle drivs av individen, styrs av individen och är för individen.

2
Källhänvisning:
Castella, T. d. (2012). How did we forget about mutually assured destruction? Hämtat från
https://www.bbc.com/news/magazine-17026538
Chappelow, J. (2020). Laissez-Faire. Investopedia. Hämtat från
https://www.investopedia.com/terms/l/laissezfaire.asp
Hamowy, R. (2008). The Encyclopedia of Libertarianism. Sidor: 357-360.
Rothbard, M. (1972). Exclusive Interview With Murray Rothbard. (R. B. New Banner Institute,
Intervjuare) Hämtat från
https://web.archive.org/web/20070807211919/http://www.lewrockwell.com/rothbard/rothbard10
3.html
Systembolaget. (2020). Hämtat från https://www.systembolaget.se

https://cdn.mises.org/2_3_5_0.pdf