Invandring Och Mångkultur

Invandring och mångkultur
Den sanna beskrivningen
Fredrik Josefsson
Till alla lögnaktiga akademiker.
Må ni brinna i helvetet.
Förord
Det talas mycket om invandring och mångkultur. Det sägs
berika. Men vad är mångkultur egentligen? Blir människor
lyckligare av det? Ökar det kriminalitet? Skapar det
splittringar?
Mitt syfte med denna bok är att ge svar på vad invandring
och mångkultur leder till. I detta syfte analyserar jag hur olika
invandrargrupper påverkar landet de flyttar till, och vad man
kan lära av mångkulturella länder.
Det har saknats en metod för att bedöma om invandringen
och mångkultur är ”bra”, och man har ofta hänvisat till
anekdoter som inte ger en helhetsbild. Antingen har vänsterns
perspektiv präglar debatten, där mångkultur ses som
berikande, och integration löser alla problem så snart vi
bekämpat rasism och diskriminering, eller så har man från
högerhåll ansett att mångkultur och invandring leder till
samhällskollaps. Jag har istället skapat en modell som utgår
från upplevt välmående och ekonomisk utveckling.
Jag vill komma innanför klyschorna om att invandringen
berikar eller kollapsar landet och fråga om människor blir
lyckligare eller olyckligare av invandring, och i så fall varför.
Jag vill hitta något konkret att binda frågeställningen till, som
hur länders stabilitet och ekonomi påverkas.
Jag inleder med en historisk genomgång över hur några
invandringsvågor påverkat mottagarländerna. Utifrån detta
övergår jag till att beskriva invandringens effekt på ekonomi,
välmående, inhemsk arbetskraft, kriminalitet och välmående.
Jag tar upp sådana saker som hur det nyliberala perspektivet
främjat invandring, samt orsakerna till invandringskritik.
Därefter beskriver jag vad mångkultur är; skillnaden
mellan mångkultur, assimilering och integrering, det rådande
akademiska perspektivet gällande mångkultur, samt hur
mångkultur påverkar konflikter, demokratin, den sociala
sammanhållningen, skolintegration, segregering och
korruption.
En myt som genomsyrar debatten är uppfattningen att alla
är lika. Denna uppfattning återfinns även inom akademin, och
har som konsekvens att man tror att människor som kommer
till Sverige efterhand kommer att bli likvärdiga etniska
svenskar vad gäller exempelvis inkomst. Detta under
förutsättning att man ger gruppen utbildning och motverkar
rasism. Om skillnader kvarstår efter någon generation så antas
det antingen bero på att det behövs mer resurser eller på att
rasistiska stereotyper håller dem i utanförskap.
Som jag visar i min genomgång saknas egentligt underlag
för denna uppfattning, något som är lätt att se. Skillnader
kvarstår även efter flera generationer. Denna lögn har dock
format invandringsdebatten. Den som påpekat att grupper
skiljer sig åt har anklagats för rasism. Men vad orsaken är att
grupper skiljer sig åt i prestation är inte min uppgift bedöma,
utan bara det faktum att de gör det. Undlåtenheten att
beskriva detta, som trots allt är så uppenbart, är kanske en av
efterkrigstidens stora akademiska lögner.
Konflikter i mångkulturella samhällen kan på samma sätt
anses bero på att grupper presterar olika. Lågpresterande
grupper hatar högpresterande grupper eftersom de känner sig
underlägsna och de känner sig berättigade till våld . Detta
perspektiv utspelas överallt i världen och är bättre på att
förklara konflikter än ett i grunden marxistiskt perspektiv som
utgår att konflikter beror på att den lågpresterande gruppen är
förtryckt.
Mitt arbete är ett försök att göra en ärlig beskrivning och
inte en partisk agendaforskning. I detta syfte har jag försökt
undersöka såväl positiva som negativa effekter av invandring.
Det svåraste härvidlag är att bedöma i vilken mån den positiva
kreativa effekt som följer av invandring överväger
nackdelarna. Det finns de som ser det gamla Sverige som trist,
inrutat och sterilt i kontrast till det nya Sverige som ses som
nyskapande, spännande och kreativt. Andra minns istället det
gamla Sverige som tryggt och säkert. Frågan om vad som är
”bra” är för komplext för att kunna ges ett enkelt svar, men jag
har försökt så gott jag kunnat.
Innehållsförteckning
Migration...............................................................................6
Argument för invandring...............................................7
New York........................................................................11
Miami..............................................................................17
Kanada............................................................................21
Storbritannien.................................................................24
Judar och antisemitism..................................................27
Ekonomisk påverkan.....................................................32
Effekter på inhemsk arbetskraft...................................41
Flyktinginvandring........................................................46
Välmåendet.....................................................................48
Social mobilitet...............................................................53
Kreativitetsargumentet.................................................61
Kriminalitet.....................................................................65
Invandringsmotstånd....................................................74
Andra indirekta konsekvenser.....................................86
Slutsatser.........................................................................92
Mångkultur..........................................................................94
Assimilering...................................................................95
Mångkultur.....................................................................98
Integration och segregation........................................102
Perspektiven.................................................................109
Konflikter......................................................................114
Raskravaller..................................................................120
Social sammanhållning...............................................127
Demokrati.....................................................................131
Skolintegration.............................................................135
Kulturpåverkan............................................................141
Språket...........................................................................143
Korruption....................................................................146
Ökad produktivitet......................................................152
Kvotering......................................................................156
White flight...................................................................159
De vitas utsatthet.........................................................165
Diskriminering.............................................................170
Slutsatser.......................................................................174
Islam...................................................................................176
Tolkningsproblemet.....................................................177
Kulturproblemet..........................................................179
Integrationsproblemet.................................................182
Migration
Inom migrationsfrågan utgick man under 1980- och 1990-
talet från att invandring är bra för alla. Eventuella problem,
såsom ökad kriminalitet, dåliga skolor, arbetslöshet och ökade
klassklyftor, beskrivs antingen som tillfälliga, som ett resultat
av dålig integration eller ignorerades. Under 2000-talet höjdes
dock röster runt om i världen som pekade på att
högerpopulistiska och främlingsfientliga partier ökat och att
detta åtminstone delvis kunde förklaras av
invandringsrelaterade problem.
Terrordåden i Frankrike 2015 med 137 döda var den typen
av anomali som gjorde att det blev omöjligt att helt ignorera
negativa konsekvenser. Vändningen i den svenska debatten
kom hösten 2015, visade sig att Sveriges välfärdssystem inte
kunde välkomna alla som ville hit och SD under året ökade
från 15% i opinionen till närmare 25%. Efter Brexit och Trumps
presidentvalsvinst 2016, och högerpopulisten Marine Le Pen
som kom till final i presidentvalet i Frankrike 2017, var det
uppenbart att högerpopulismen inte skulle försvinna av sig
självt.
När det gäller invandringen granskar jag det utifrån
påverkan på ekonomi samt på välmåendet. Jag jämför då
områden med hög invandring med områden som har låg
invandring. Ekonomin mäts BNP/capita, det vill säga hur rikt
ett land är per invånare. Faktorer för välmående kommer jag
beskriva mer ingående i ett separat kapitel.
Argument för invandring

När socialistiska länder var stängda för migration under
efterkrigstiden, argumenterade man i väst för dess motsats –
frihet, fri marknad och fri migration – som en motpol till det
socialistiska block man såg som sin konkurrent. Under 1980-
talet svängde pendeln bort från statlig reglering till att hylla
och dyrka den fria marknaden, och marknadsliberala
ekonomer som Milton Friedman blev kändisar och fick
nobelpris. Denna nya våg kallades nyliberalism för att skilja
den från den liberalism som blivit en del av vänstern.
Det finns visserligen nyliberaler som anser att fri migration
inte är en rättighet – de som bor i landet har äganderätt över
det och nyliberalismen ser äganderätt som en grundprincip –
men de utgör en minoritet. 1 Den tongivande nyliberala
tankesmedjan Catoinstitutet är exempelvis anhängare av fri
invandring.2 Det lika välkända nyliberala Misesinstitutet har
flera olika skribenter med olika åsikter, men en vanlig
uppfattning bland dem är att fri invandring är att föredra men
är svår uppnå om man har en välfärdsstat. 3 Det förtjänar
sägas att nyliberaler är motståndare till välfärdsstaten.
På 1980-talet följde Moderaterna den nyliberala vågen. Ulf
Kristersson och Fredrik Reinfeldt i Moderaternas
Ungdomsförbund (MUF) var tongivande. Kristersson beskrev
i Aktuellt 1989 att öppna gränser är en ”konsekvent moderat
politik”. 4 Nyliberalerna var motståndare till allt med
anknytning till vänstern, staten och socialismen, inklusive
statliga begränsningar och handelshinder. Den högerliberala
tidningen Wall Street Journal jämförde gränsen mellan USA
och Mexico med Berlinmuren och från och med 1984 skrev
man den fjärde juli – nationaldagen – att USA borde införa fem
nya ord i konstitutionen: ”There shall be open borders”.
Tidningen slutade först med detta efter terrorattentaten mot
World Trade Center 2001.5
Johan Norberg på Catoinstitutet och Fredrik Segerfeldt på
den nyliberala tankesmedjan Timbro har i Migrationens kraft
1 T.ex. Murray Rothbard och Hans-Hermann Hoppe.

2 https://www.cato.org/immigration
3 https://mises.org/library/mises-protectionism-and-immigration
4 https://www.cafe.se/ulf-kristersson-partiledare-moderaterna-intervju/
5 https://www.jstor.org/stable/23047463
(2012) gett en beskrivning över varför invandring är både
nödvändigt och positiv. För enkelhetens skull refererar jag till
”Norberg” när jag hänvisar till boken trots att Segerfeldt
skrivit flera kapitel. Några av deras påståenden är:
1. Att migrera är en naturlig del av att vara människa.
2. Invandringskritik beror på en rädsla för det okända.
3. Invandringskritiken var stark i USA under 1800-talet
men deras ättlingar har integrerat sig och ses nu som
en självklar del av det amerikanska samhället.
4. Att migrera är en mänsklig rättighet. Gränser är
godtyckliga.
5. Helt fri migration skulle fördubbla världsekonomin.
6. Fattiga i utvecklingsländer tjänar på att komma till
Sverige och jobba för minimilön.
7. Migrationen gynnar de som blir kvar i landet eftersom
deras löner ökar eftersom utbudet på arbetskraft
minskar och för att de som migrerat skickar hem
pengar. Dessutom kan landet bli mer demokratiskt.
8. Ju mer invandrargrupper skiljer sig från den inhemska
befolkningen, desto bättre. Att många invandrare
kommer från avlägsna länder som Somalia,
Afghanistan och Irak bådar gott för Sverige.
9. Invandrare har grundat många framgångsrika företag,
såsom Google, Intel och Paypal i USA, och Bonnier,
Cloetta, Expressen och Abba i Sverige.
10. Invandrare tar inte jobb från infödda eftersom det en
ökande befolkning leder till fler arbetstillfällen.
Invandringen av lågkvalificerad arbetskraft kan
visserligen leda till att löner för de lägst betalda
minskar, men den ökande tillväxten överväger
sänkningen av lägstalöner. 6
6 Till detta kapitlet hänvisar författarna till Clemens: Economics and emigration;
11. Kulturer skapas genom möten med andra kulturer.
Framgångsrika städer och länder är kosmopolitiska.
12. Mångfald stimulerar kreativitet, vilket ökar tillväxt i de
områden med mycket invandring. I en alltför homogen
miljö råder grupptänk där avvikare tystas.
13. Det är ofta de mest kreativa och handlingskraftiga
människorna som lämnar sitt land.
14. Invandrare har fått tre gånger så många Nobelpris som
infödda amerikaner.
15. Invandrare är visserligen överrepresenterade i
brottsstatistiken, men det kan förklaras av
socioekonomiska faktorer och att man är mer benägen
att polisanmäla invandrare. Studier visar att städer i
USA med mycket invandring har lägre kriminalitet.7
Amerikanska städer längs den mexikanska gränsen är
fyllda av nyanlända fattiga invandrare men tillhör de
säkraste i USA.
16. Det är bara en mycket liten del av muslimer som är
terrorister, och det är inte en invandrarfråga utan en
polisiär fråga.
17. Invandrare kommer från kulturer som är motsatsen till
den västerländska, men de anpassar sig efterhand.
18. Det som förhindrar att muslimer känner samhörighet
med Sverige är att staten inte accepterar deras livsstil,
gör dem till andra klassens medborgare, eller på annat
sätt stänger dem ute. Då odlar de ett utanförskap i
opposition mot majoritetssamhället.
19. Invandrare arbetar visserligen i lägre utsträckning i
Sverige än i andra EU-länder, men det hade kunnat
Guest: Borderless economics; Legrain: Immigrants: Your country needs them;

Pritchett: Let their people come; Sandelin & Ådal: Lyckad invandring.
7 Hänvisning till Ousey & Kubrin (2009) och Sampson 2008.
lösas om man sänkte lägstalönerna. Det är den svenska
välfärdsmodellen det är fel på, inte invandringen.
Vad man kan se är att det är från nyliberalt håll man strävade
efter mer migration – inte från vänsterhåll. Det är nyliberaler
som kom med argumenten för invandring, vilket senare kom
att snappas upp även från vänstern, som dock inte insåg eller
accepterade den sista punkten: att invandringen av
lågkvalificerad arbetskraft kräver att man rustar ner
välfärdssamhället och sänker lägstalöner.
När jag nu har gett de starkaste argumenten för invandring
kommer jag att bemöta dem i resten av boken. Först beskrivs
nu några historiska invandringsvågor och -perioder, och
vilken konsekvens det fått.
New York
Holländare ägnade sig åt handel i New York från 1611 och
1624 skapades en permanent bosättning, vilket räknas som
året staden grundades. I slutet av 1600-talet kom brittiska
krigsskepp och tog över staden utan kamp. Efter det inleddes
en brittiseringsprocess där engelska gjordes till officiellt språk.
Staden hade en holländsk majoritet på minst 80% i början av
1700-talet men redan i mitten av 1700-talet föredrog ungdomar
att prata engelska.
Staden växte relativt långsamt, och år 1810 hade man bara
72 000 invånare. Till följd av invandring växte den sedan
snabbt. Den första stora invandrargruppen var tyskar som
kom efter politisk instabilitet på 1840-talet. Runt 1860 hade
staden 800 000 invånare,8 och de tyskfödda utgjorde en
8 https://www1.nyc.gov/assets/planning/download/pdf/data-maps/nyc-
population/historical-population/1790-2000_nyc_total_foreign_birth.pdf
fjärdedel av stadens befolkning. Eftersom de främst kom från
medelklassen hade de ett bildningsideal och startade företag
inom bland annat tillverkning av musikinstrument. Tyskarna
introducerade också firandet av julafton och startade
bryggerier. Efter första världskriget (1914-1919) ledde brittisk
propaganda till ett hat mot allt tyskt och det drevs kampanjer
för att man i USA skulle tala engelska. Det ledde till att tyskar
stängde sina skolor, tog bort skyltar på tyska och många
anglifierade sina efternamn.
Den irländska invandringen ökade på 1840- och 50-talet,
och de blev snart känd för sitt antisocialt beteende. Till
skillnad från tyskarna var de lågutbildade och kom från
lantliga förhållanden vilket skapade problem i storstaden New
York. Att Irland hade förtryckts av Storbritannien lär också ha
format den irländska mentaliteten. Invandrarna tillhörde i viss
mån Irlands sämsta eftersom irländska landägare föredrog att
skicka de fattiga till USA hellre än att betala för fattigvård.
Irländare var, liksom många tyskar, katoliker. Protestanter i
USA hade sedan 1600-talet varit negativa till katolsk
invandring, något man tillskriver Storbritanniens
religionskrig, där katoliker försökt ta makten i England på
1600-talet efter direktiv från påven. Under första hälften av
1800-talet varnades i tidningar och böcker för att katoliker inte
var pålitliga utan lydde påven i första hand och därför inte
kunde integreras i en demokrati. Även om detta idag avfärdas
som fördomar och fobier var den katolska kyrkan officiellt
motståndare till liberalism, demokrati och yttrandefrihet till
det andra Vatikankonciliet 1962.
Bland stadsbefolkningen i New York var det dock främst
praktiska problem som väckte irritation. På 1850-talet var 55%
av dem som arresterade i New York födda på Irland, 35% av
de prostituerade, 70% av dem som intogs på sjukhus, 56% av
dem som sattes i fängelse, och 74% av dem som dömdes för
fylleri och störande av ordning.9 Det formades en allmän
irritation mot irländare och de diskriminerades i jobbannonser
samt på hotell och barer. Beryktade är skyltar med texten ”No
Irish”. Invandringsförespråkare hävdar visar hur irländare och
andra invandrare alltid diskriminerats i USA, och
vänsterakademiker anser diskriminering vara orsaken till att
irländare började hata USA och ägna sig åt kriminalitet.
Omfattningen av sådana skyltar tycks dock ha varit begränsad
eftersom man bara hittat ett fåtal, och det finns historiker som
kallar det för myter. 10 Vänsterperspektivet kan inte heller
förklara varför inte tyskar hade samma problem som
irländare.
Irländarna formerade sig i gatugäng som Dead Rabbits,
som i juli 1857 inledde ett storbråk mot andra gäng. Totalt
involverade 800-1000 personer i ett jätteslagsmål där åtta
personer miste livet. Irländare inledde även USAs största
rasbråk 1863, då man angrep svarta i samband med att
irländare blev tvångsinkallade till att kämpa i inbördeskriget
medan svarta slapp. Upploppet ledde till 120 döda, förstörda
butiker och omfattande kaos som fick stävjas av militären.
Denna händelse nämns inte lika ofta som skyltar med texten
”no Irish”. Irländarna bråkade även inom gruppen. 1871 ledde
ett bråk mellan irländska protestanter och katoliker till att över
60 personer dödades.
Irländarna skaffade sig makt över New Yorks hamn och
över Tammany Hall, en korrumperad organisation som satte
dagordningen över New Yorks politik. Irländarna tog över den
på 1840-talet och behöll den in på 1930-talet. Tammany Hall
9 Statistiken först publicerad i Robert Ernst Immigrant Life in New York City, 1825-
1863 (1949). Det nämns på många andra ställen.
10 https://www.vox.com/2015/3/17/8227175/st-patricks-irish-immigrant-history
var nära knutet till polismyndigheten som även den
dominerades av irländare och var känt för sin korruption. Som
grupp tillhörde de flesta irländare dock länge arbetarklassen.
Sociologen Oscar Handlin beskrev 1959 deras väg från
arbetarklass till medelklass som ”exceptionellt långsamt”. 11
Att det gick så långsamt för irländare jämfört med judar, trots
att irländarna visat sig smarta, arbetsamma och bra på att
sköta byråkrati kan enligt sociologen Nathan Glazer bero på
deras alkoholkonsumtion, något han kopplar till den irländska
kulturen där man undertrycker ilska och sexualitet. Även den
katolska religionen anförs som orsak.12 En annan möjlig
förklaring är dock den irländska traditionen av att se sig som
en förtryckt grupp som kämpar mot övermakten. Om den
irländska identiteten hänger på detta förklarar det varför de
inte ville jobba upp sig till att själva bli medelklass, utan ville
fortsätta se sig som underdogs.
Några tusen judar kom i mitten av 1800-talet från Tyskland
och tillhörde då i hög grad en bildad medelklass som inte
utgjorde något problem. Runt år 1880 inleddes dock en våg
som flydde från Östeuropa och Ryssland till följd av ryska
utrensningar. Mellan år 1880 och 1920 ökade judarnas antal i
New York från 80 000 till 1,5 miljoner, eller en fjärdedel av
stadens befolkning.1314 Många levde i fattigdom men
värdesatte utbildning, sparsamhet och hårt arbete och
förbättrade snabbt sin livssituation. De utmärkte sig i att
massproducera billiga kläder, något som bara krävde en
symaskin och hårt arbete. De kunde arbeta och bo i samma
bostad, ha sina barn som billig arbetskraft, och hyra ut rum för
11 Handlin (1959), The Newcomers

12 Glazer (1973), Beyond the melting pot, s. 258
13 https://news.fordham.edu/inside-fordham/faculty-reads/tracing-history-jewish-
immigrants-impact-new-york-city/
14 Beyond the Melting Pot (1970), s. 318
att få in pengar. Efterhand investerade de i egna fastigheter
som de delade upp i så många rum som möjligt för att kunna
hyra ut. Redan runt år 1900 ägdes runt 75% av New Yorks
företag av judar. Många etablerade företag var oroliga för att
judar skull ta över, så judar kom främst att dominera i
branscher de kunde köpa och driva som egenföretagare:
köpcentrum, bostäder och showbusiness.
Mot slutet av 1910-talet inleddes nästa stora våg: italienare.
Från att ha utgjort 220 000 personer, eller 6% av befolkningen
år 1900, hade deras antal till år 1924 ökat till 14%, och 30% av
barnen i skolor. 15 90% av italienarna kom från lantliga södra
Italien och 77% saknade användbar kompetens i ett stadsliv. 16
De flesta jobbade inledningsvis med de enklaste arbetena, som
lumpsamlare. De hamnade i konflikt med irländare och de
svarta som konkurrerade om lågkvalificerade arbeten. Som en
konsekvens växte italienska kriminella ligor.
Svarta hade börjat flytta in i staden efter inbördeskriget,
men deras antal var inledningsvis liten. År 1900 utgjorde de
endast 2% av befolkningen men ökade under de följande
årtionden. Runt år 1930 blev Harlem känt som världens svarta
huvudstad och utvecklade en säregen svart kultur, med
musik, affärsliv och litteratur. Författaren James Weldon
Johnson beskrev 1930 hur området inte var en slum utan låg
centralt placerat på ett av de vackraste platserna i staden, med
ordentliga gräsmattor och välskötta hus.17 Nedgången började
dock under depressionen på 1930-talet, då 60% levde på
bidrag och 20% på statligt betalda depressionsarbeten (s.k.
WPA).18
15 Ibid, s. 185-186
16 Ibid s. 184
17 Ibid, s. 28
18 ibid
Efter depressionens slut tog den svarta migrationen fart
igen och ökade sedan ytterligare efter kriget, när New York
behövde arbetare. Mellan 1940 och 1960 dubblades antalet
svarta från runt 500 000 till en miljon – 14% av stadens
befolkning.19 När svarta flyttade in i områden flyttade judar
och italienare därifrån. The Bronx, Brooklyn och Queens blev
till svarta getton. Men ekonomin var god och inkomstklyftan
mellan svarta och vita minskade under perioden. 20
Till skillnad från andra icke-västliga grupper kunde
puertoricaner fortsatt invandra fritt till USA även efter
invandringsstoppet 1924. Puertoricaner födda efter 1898
tilldelades nämligen amerikanskt medborgarskap genom en
lag 1917. År 1960 utgjorde de 8% eller runt en halv miljon av
New Yorks befolkning. Liksom tidigare invandrargrupper var
de lågutbildade och jobbade inom de enklaste jobben. Många
av dem var svarta. I början kom de med en brittiskinfluerad
kultur och en del överträffade de inhemska svarta
utbildningsmässigt, men efterhand assimilerades de in i den
svarta underklassen.
1965 tog invandringen från andra länder fart igen. Större
grupper av spansktalande kom från Dominikanska
Republiken, Mexiko, Ecuador, Colombia och El Salvador.
Dominikaner kom att bli den näst största invandrargruppen i
New York efter puertoricaner.
I början av 1970-talet började stadens ekonomi att
försämras i likhet med den ekonomiska nedgång som
drabbade västvärlden. Varven och textilindustrin utsattes för
asiatisk konkurrens och tvingades lägga ner. När jobben
försvann ökade arbetslöshet och kriminalitet, vilket ledde till
en utflyttning av medelklassen och att stadens ekonomi höll
19 ibid
20 Ibid, s. 29
på kollapsa. I mitten av 1970-talet var läget akut. I Bronx stod
husen tomma eller förslummades och det brann i genomsnitt
40 hus per dag, oftast för att ägarna valde att låta bränna ner
dem hellre än att rusta upp dem.21 Medan de med pengar
lämnade, flyttade fattiga fortsatt in. Fackföreningarna stretade
emot och tyckte deras medlemmar borde få löneförhöjningar
på grund av den allt tuffare arbetsmiljön, men borgmästaren
skar ändå ner drastiskt på antalet statsanställda och löner. 22
I början av 1980-talet vände ekonomin i USA uppåt vilket
stärkte finansmarknaden och därmed New York, vilket
möjliggjorde en nybyggnad i utsatta områden såsom The
Bronx. Brottsligheten var dock fortsatt hög och man led under
den så kallade crackepidemin. Arbetslösheten var hög och
nådde 1993 över 13%, vilket var den högsta nivån sedan 1930-
talsdepression. Men brottsligheten hade börjat minska och en
förbättrad ekonomi på 1990-talet tillsammans med hårdare tag
från den republikanske borgmästaren Rudy Guilliani anses ha
bidragit till att göra gatorna säkrare och åter göra staden till en
världsstad. Hur staden kommer utvecklas är ett ständigt ämne
för diskussion.
Miami
Efter den kubanska revolutionen 1959 flyttade
hundratusentals kubaner till USA. Många av dessa var
utbildade personer eller kapitalägare, som var ovälkomna i det
socialistiska Kuba. De flesta bosatte sig i Miami på Floridas
östkust. Kubanerna var tämligen ekonomiskt framgångsrika,
trots motstånd från lokalbefolkningen som störde sig på att
21 https://nypost.com/2010/05/16/why-the-bronx-burned/
22 https://www.theguardian.com/cities/2015/may/18/welcome-to-fear-city-the-
inside-story-of-new-yorks-civil-war-40-years-on
spanska allt mer tog över. 1980 släppte Fidel Castro iväg
ytterligare 125 000 kubaner till USA i vad som på svenska fått
namnet Mariellakrisen. De flesta hamnade återigen i Miami.
Enligt kubanska tidningar hade att hälften av dem som lämnat
kriminell bakgrund eller var moraliskt avvikande. Senare
studier visade att högst 10% av mariellakubanerna var
kriminella, men det var ändå tillräckligt många för att ge dem
ett dåligt rykte i Miami. Tidningarna rapporterade om deras
våldsbenägenhet och hur brottsligheten ökade. Något år efter
mariellakubanerna kom tiotusentals spansktalande från Haiti
och Nicaragua. 23 Även om det fanns konflikter mellan
grupperna fanns det också solidaritet. Nicaraguanerna flydde,
liksom den första gruppen kubaner, från en socialistisk
regering.
Den första gruppen kubaner har sedermera varit en starkt
antikommunistisk grupp och i högre grad än andra latinos
röstat på partiet Republikanerna. Deras hätska retorik har
ibland vållat en del konflikter, som när de protesterade mot
Nelson Mandelas besök eftersom Mandela var vän med Fidel
Castro. Detta ledde till protester från de svarta i Miami.
Kubanerna har gjort att spansktalande (”latinos”) blivit till
en majoritet i Miami, vilket påverkat både kultur, ekonomi och
språk. Deras effekt på ekonomin har studerats ingående med
konklusionen att kubanerna inom någon generation nått till
inföddas nivå i utbildning och att Miami dragit nytta av
införseln. Samuel P Huntington skrev 2004 i nätforumet Free
Republic att:24
• Kubansk invandring gjort Miami till en
internationell ekonomisk dynamo med
expanderande internationell handel
23 Miami: City on the Edge (1999)

24 https://freerepublic.com/focus/f-news/1084558/posts
• Kubanerna hjälpt till att öka turismen vilket
bidragit till att attrahera de kryssningsfartyg som
utgör en stor del av Miamis ekonomi
• Flertal större företag flyttat sina latinamerikanska
högkvarter till Miami
• Miami har en vibrant spansktalande konstnärs- och
underhållningsindustri
• Miami har en större ekonomi än flera
latinamerikanska länder
Efterhand som spansktalande kubaner flyttade in, flyttade

dock engelsktalande amerikaner därifrån. 1960 var 5% av
Miamis befolkning spansktalande, vilket 1970 ökat till 45%,
och 2020 är det över 70%. Många som flyttat beskriver att de
vill komma bort från kriminalitet, de vill att deras barn ska
kunna cykla ner för gatan i ett tryggt område, men de är även
trötta på att känna sig som en minoritet i ett spansktalande
samhälle. 25
De vita försökte motverka utvecklingen. Den sista
kraftansträngningen skedde 1980 när invånarna röstade för att
göra engelska till officiellt språk och förbjöd tvåspråkighet i
skolor och offentliga verksamheter. Beslutet förhindrade dock
inte utvecklingen och 1993 kunde de spanskspråkiga återkalla
beslutet.
År 2020 utgör Svarta runt 20% av befolkningen och vita
icke-spansktalande endast 10%.26 Kubaner var länge den
dominerande spansktalande gruppen men har under 2000-
talet sett sin andel sjunka till under hälften av alla
25 A white migration north from Miami,
https://web.archive.org/web/20170331183220/https://www.washingtonpost.com/
wp-srv/national/longterm/meltingpot/melt1109.htm
26 Man kan följa utvecklingen på
https://en.wikipedia.org/wiki/Miami#Demographics
spansktalande även om de ligger långt före den nästa största
gruppen, puertoricaner, som utgör 6%.27
I början av 1980-talet hade Miami en ekonomisk boom,
vilken i hög grad drevs på av kokainpengar. Den kubanska
invandringen förde med sig tonvis av kokain och gjorde att
Miami mot slutet av 1970-talet drog till sig såväl kändisar som
kriminella, något som inspirerat filmer som Scarface och TV-
serien Miami Vice. I boken Hotel Scarface beskriver journalisten
Roben Farzad (2017) hur kokainet gjorde att Miami i början av
1980-talet närmade sig samhällskollaps. 28
2012 rankades Miami av Forbes som USAs mest miserabla
stad, och 2016 utsågs det av Wall Street 24/7 som den sämsta
amerikanska staden bo i. Orsaker till detta inkluderar skyhög
våldsbrottslighet och utbredd fattigdom. Inkomstskillnaderna
är stora. 29 Staden är samtidigt navet i ett finansiellt kluster
som sträcker sig över de västindiska öarna och inkluderar ett
av världens mest besökte turistdestinationer. Flertalet
storföretag har sitt huvudkvarter i Miami och det är ett
centrum för produktion av spansktalande TV och musik. Det
är också en av de snabbast växande städerna i USA – bara
mellan 2014 och 2018 växte befolkningen med nästan 10%. 30
Man skulle kunna sammanfatta det med att invandringen
till Miami kanske har ökat produktivitet och har skapat ett
unikt kulturellt fenomen, men varit dålig för en stor del av
stadens tidigare befolkning. Dess långsiktiga utveckling kan
också ifrågasättas.
27 https://www.pewresearch.org/hispanic/2013/08/29/mapping-the-latino-
population-by-state-county-and-city/
28 https://www.pbs.org/newshour/arts/what-it-was-really-like-to-be-in-miami-in-
the-crazy-cocaine-years
29 https://www.miamiherald.com/news/local/community/miami-
dade/article86476492.html
30 https://www.miamigov.com/Notices/News-Media/Study-Booming-Miami-
Among-Top-10-U.S.-Cities-for-Growth
Kanada
Frankrike hade redan i slutet av 1400-talet etablerat sig de
östra delarna av Kanada, medan britter etablerade sig i
inlandet. Efter att Storbritannien besegrat Frankrike 1763 i det
så kallade indiankriget tog de även över de franska delarna,
som därmed blev brittiskt. Efter att USAs självständighetskrig
1783 tog sig många rojalister från USA till Kanada, vars
engelskspråkiga befolkning därmed ökade. För att undvika
konflikter mellan det franskspråkiga och engelskspråkiga
Kanada, och en revolution liknande det i USA, fick Lord
Dunham till uppgift att skriva en rapport om läget. I rapporten
från 1839 föreslog han att provinserna skulle enas under en
minimalistisk centralmakt och ett självständigt parlament. Den
engelskspråkiga delen skulle få mer representation än den
franskspråkiga, i syfte att den franskspråkiga delen med tiden
skulle assimileras in i den engelskspråkiga delen. 1864 beslöt
ändå provinserna att förklara Kanada en federation, och den 1
juli 1867 förklarade man sig självständigt från Storbritannien,
vilket räknas som dagen för Kanadas grundande.
I konstitutionen beskrevs att landet utgjordes av tre delar:
engelsktalande, fransktalande och ursprungsbefolkningen. För
att befolka det sparbefolkade inlandet inledde man en
kampanj för att locka till sig invandrare från Västeuropa.
Kinesisk invandring hade använts för att bygga järnvägar,
men hade blivit allt större, och 1885 infördes en speciell skatt
för alla kineser som ville komma in i landet. Invandringen
ökade mot slutet av århundradet, och vissa år kom över över
100 000 personer. Det största året var 1913 då över 400 000
européer anlände.31 Efter antikinesiska uppror i början av
31 https://www150.statcan.gc.ca/n1/pub/11-630-x/11-630-x2016006-eng.htm
1900-talet stoppade man kinesisk invandring helt från 1923, en
begränsning som varade till 1947.
Efter andra världskriget började en våg av italiensk och
portugisisk invandring. Indier började också anlända. Kanadas
nuvarande invandringspolitik inleddes på 1970-talet och
invandrare valdes ut efter ett poängsystem som skulle
säkerställa att invandrare hade den kompetens man
efterfrågade. Invandringen under dessa årtionden kom främst
från asiatiska länder.
För att lösa spänningarna mellan den franskspråkiga och
engelskspråkiga delen förklarade man landet officiellt
mångkulturellt 1971. Ganska omgående krävde andra
grupper, som ukrainare och polacker, också representation. I
likhet med resten av västvärlden tog Kanada till sig de
nyliberala tankeströmningarna under 1980-talet och öppnade
upp för ytterligare invandring under Brian Mulroneys
regering 1984-1993. Sedan slutet av 1980-talet har Kanada
årligen tagit in i snitt 250 000 nya invandrare, vilket ökat
befolkningen från 25 till 38 miljoner. Mot slutet av 2010-talet
hade Kanada runt 20%, eller 7 miljoner, av sina 35 miljoner
invånare födda i utlandet, vilket gör dem till en av de länder i
västvärlden med högst andel invandrare. Av dessa invandrare
är runt 9%, eller 670 000 personer, från Indien. Den kinesiska
gruppen är nästan lika stor och den filippinska inte långt efter.
Därefter följer Storbritannien (500 000 invandrare), USA (250
000), Italien (240 000), Hong Kong (200 000), Pakistan (200 000),
Vietnam (170 000), Iran (150 000), Polen (150 000), Tyskland
(140 000), Portugal (140 000), Jamaica (140 000), Sri Lanka (130
000), och Sydkorea (125 000). 32
Under 1990-talet kom mångkulturpolitiken att kritiseras av
intellektuella och akademiker som hävdade att mångkulturen
32 https://en.wikipedia.org/wiki/Immigration_to_Canada
innebär att de som kommer till Kanada inte kan integrera sig i
något eftersom det inte finns något kanadensiskt integrera sig
i. Den fränaste kritiken har visserligen mattats av, kanske
efterhand som invandrare och deras barn blivit en del av det
kanadensiska samhället, eller för att generella problem med
mångkultur har ersatts av specifika problem som kriminella
jamaikanska ligor i Toronto.
På 2010-talet började den vänsterliberala regeringen
öppnade upp för flyktinginvandring samt invandring från
Sydamerika, Mellanöstern och Afrika som inte var
behovsprövat. Den illegal invandringen har även ökat, då
människor färdas genom USA upp mot Kanada för att smyga
över gränsen. Detta har väckt motstånd hos allmänheten och
gett ett uppsving för det konservativa partiet.
Invandrare har i hög utsträckning valt att bosätta sig runt
storstäderna Toronto och Vancouver, vilket gjort att dessa
städers befolkning ökat snabbt, och med detta de problem som
är typiska för snabbt växande städer: högre huspriser,
trångboddhet och kriminalitet. I undersökningar anger en
majoritet av kanadensare att de stör sig på att invandrare
bosätter sig i etniska enklaver och att så många har dålig
språkkunskap, och att många även har dålig läskunskap.
En anledning till att nationalism och populism haft svårt i
Kanada är på grund av uppdelningen mellan Quebec och
resten av Kanada. Quebec vill behålla sin franska kultur och
begränsa invandringen. Om ett invandringskritiskt parti från
den engelskspråkiga delen vill begränsa invandring måste de
alliera sig med ett invandringskritiskt parti från Quebec, vilket
de på grund av språkskillnader undviker.
Trots att invandringen till Kanada sker enligt ett
poängsystem med syfte att bara få in personer vars kompetens
man behöver, finns det ingen konsensus om invandringen har
varit en ekonomisk framgång. En beräkning från
tankesmedjan Frasier säger att invandringen efter 1987
inneburit en stor nettokostnad.33 medan en studie från 2012
som går genom andra tidigare studier visar att effekten på den
inhemska befolkningen är liten och möjligen svagt positiv. 34
Storbritannien
När Storbritannien blev en handelsnation runt år 1600
medförde det också invandring, inklusive en grupp afrikanska
slavar. Det kom också periodvis flyktingar från det europeiska
fastlandet, såsom de 50 000 franska hugenotter som fördrevs
från Frankrike 1670. I början av 1700-talet kom utbildade
personer från Indien att bosätta sig i Storbritannien, även om
det på sin höjd var några tusen.
Under 1800-talet kom större invandringsvågor. Under den
irländska svälten på 1840-talet började den irländska
invandringen. I den första folkräkning av utlänningar år 1850
var 520 000 av Storbritanniens 18 miljoner invånare födda på
Irland. Antalet övriga utlandsfödda var 100 000. 35
Storbritannien blev under andra hälften av 1800-talet en
tillflyktsort för judar som flydde förföljelser i Östeuropa. I
slutet av 1890-talet hade tiotusentals flyttat till East End i
London. De flesta var fattiga och det ledde till kriminalitet,
sociala problem och uppror från lokalbefolkningen. För att
begränsa den judiska invandringen skapades den första lagen
för att begränsa invandringen 1905.
Invandringen till Storbritannien ökade igen efter andra
33 https://ca.news.yahoo.com/blogs/canada-politics/recent-immigrants-cost-
taxpayers-over-16-billion-canada-225603638.html?guccounter=1
34 http://repec.iza.org/dp6743.pdf
35 https://www.migrationwatchuk.org/briefing-paper/48/a-summary-history-of-
immigration-to-britain
världskriget. Andelen utlandsfödda 1931 var strax under 2%,
vilket år 1951 ökat till 3%, och 1971 till 5%. Den främsta
orsaken var att man 1948 införde British Nationality Act som
innebar att alla 800 miljoner invånare i områden som tillhörde
Storbritannien kunde flytta och arbeta i Storbritannien utan att
behöva visum. Lagen var tänkt att fylla hål på
arbetsmarknaden och troddes inte leda till massinvandring.
Ganska omgående inleddes dock en invandring av
västindier från de västindiska öarna, då skeppet Windrush
anlände med 492 jamaicaner 1948.36 Det brukar anges som
starten på Storbritanniens mångkultur. Västindierna fortsatte
att komma men mötte motstånd från lokalbefolkningen. Det
största upproret var Notting Hill-upprorer 1958, då 300-400
vita unga män angrep karibiska bostadsområden.
Efter oroligheter och den ökade invandringen var man
oroliga för att miljoner skulle komma från forna brittiska
provinser och stiftade Commonwealth Immigrants Act 1962
som återinförde visumkrav för arbetskraftsinvandring.
På 1950- och 1960-talet kom större grupper av pakistanier.
Många började arbetade inom textilindustrin i mindre orter.
Runt 70% av pakistanierna kom från det konservativa
jordbruksområdet Mirpur. 1971 började bangladeshisk
invandring som ett resultat av inbördeskriget i Bangladesh.
Många började arbeta i småbutiker och restauranger. Indiska
restauranger brukar drivas av bangladeshier.
Indier började anlända från olika håll. Några tio tusen kom
som flyktingar från afrikanska länder på 1970-talet , varifrån
de blivit fördrivna av de afrikanska ledarna. Andra hade
utbildats på brittiska skolor i Indien och kom för att arbeta
inom vård. Den indiska invandringen har fortsatt varit hög.
1971 fanns det 375 000 indier i Storbritannien, vilket 1981 ökat
36 https://minorityrights.org/minorities/afro-caribbeans/
till 676 000, 1 miljon år 2001 och 1,5 miljoner 2011, vilket gjort
dem till den största etniska minoritet i Storbritannien.
Eftersom Nigeria var en brittisk koloni skedde viss
invandring redan under 1800-talet. På 1960-talet ankom
många i samband med inbördeskriget, och 1971 fanns 27 000
nigerianer i Storbritannien. Invandringen tog ytterligare fart
på 1980-talet när Nigerias oljeindustri kollapsade. 1991 hade
siffran ökat till 46 000, 2001 var den 88 000, och 2011 var det
över 200 000. 37 Nigerianer har kommit av olika anledningar.
En del illegalt, andra på besöksvisum som struntar i att åka
tillbaka, men det finns också en stor grupp som kommer som
högutbildad arbetskraft eller på studentvisum.38 39
Invandringen från andra EU-länder tog fart efter att länder
i Östeuropa på 2000-talet gick med i EU. Efter att Polen gick
med 2004 ökade antalet polacker i Storbritannien från 94 000
till 162 000, och hade till år 2010 ökat till 540 000 och år 2017 till
över 900 000, vilket gjort dem till den största utlandsfödda
gruppen efter indier. Antalet har dock minskat till 740 000 efter
Brexit. Det näst största östeuropeiska invandringslandet är
Rumänien med 370 000, följt av Litauen med 140 000. 40
Sedan 1991 har man samlat statistik på etnicitet där
människor själva anger hur de klassificerar sig. Den senaste
statistiken är från 2011 då 86% av britter kategoriserade sig
som vita (55 miljoner), 3% som svarta, 2,3% som indier, 1,9%
som pakistanier, 0,7% som bangladeshier, 0,7% som kineser,
1,4% från övriga asiatiska länder, och 2% som blandade. Av de
37 https://core.ac.uk/download/pdf/234668687.pdf
38 https://www.gov.uk/government/news/migration-between-the-uk-and-nigeria-
a-well-travelled-path
39 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/23311983.2020.1846262
40 https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigra
tion/internationalmigration/datasets/populationoftheunitedkingdombycountry
ofbirthandnationality siffror från 2019-2020
55 miljonerna vita var runt 1 miljon irländare, och av de svarta
kategoriserar sig runt 1 miljon som västindier och 1,7 miljoner
som afrikaner. Av svarta afrikaner är runt 219 000 födda i
Nigeria och 120 000 i Zimbabwe, vilket följs av Ghana med 110
000 och Somalia med 90 000. Av de som beskrev sig som
blandad härkomst var 700 000 av blandad karibisk/vit
bakgrund och 600 000 av blandad asiatisk/vit härkomst. 41 42
Judar och antisemitism

Historien visar hur judar ofta bjöds in för sina kunskaper, sina
pengar, sina kontakter, och deras värde inom handeln. Lika
ofta blev de dock fördrivna. Ett typiskt exempel är hur judar
bjöds in till England 1066 för att de hade tillgång till
hårdvaluta och för att kyrkan förbjöd kristna att låna ut mot
räntor. Judar omfattades inte av förbudet och tilläts tjäna
pengar på låneverksamhet, vilket staten sedan kunde ta höga
skatter på. Judars ställning som pengahajar gjorde dem hatade
och det började spridas rykten om att de ritualmördade
kristna barn för att använda deras blod i ritualer. 1190 dödades
runt 100 judar i ett uppror i York och under 1200-talet fick de
pålagt allt fler restriktioner, tills de slutligen fördrevs 1290 och
först kunde återvända 1655. Fram till den franska revolutionen
i slutet av 1700-talet var det bara Polen som gav judar
medborgerliga rättigheter.
På grund av begränsningar var judar i Europa knappt
41 https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/culturalidentity/ethni
city/articles/ethnicityandnationalidentityinenglandandwales/2012-12-11
Eftersom etnicitet är självkategoriserat kan siffrorna skilja sig från
invandringssiffrorna. Siffrorna kan inkludera andra och tredje
generationsinvandrare.
42 https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigra
tion/internationalmigration/datasets/populationoftheunitedkingdombycountry
ofbirthandnationality siffror från 2019-2020
representerade inom vetenskap eller filosofi före ungefär 1750.
Runt 1750 inleddes Upplysningen, vilket öppnade för kritik
mot religion. I Tyskland kom Moses Mendelssohn (1729-1786)
att bli en förnyare. Han lät översätta tyska verk till yiddish och
judiska verk till tyska vilket kom att inleda det som kallas
Haskalah – den judiska upplysningen. Haskalahförfattarna
kritiserade judisk vidskepelse och världsfrånvändhet.
Reformatörerna uppmanade judar att integrera sig i det
omgivande samhället och sluta bära ortodoxa svarta kläder.
Antisemitismen som varit vilande sedan förföljelser på
medeltiden fick under Upplysningen nytt liv. Bland annat
Voltaire var kritisk mot judar, liksom Goethe, Immanuel Kant
och Karl Marx. Kant brukar anges som en av upphovsmännen
till idén om mänskliga rättigheter – men judar ansåg han inte
kunde fås passa in en nationalstat. Han kunde inte se hur
judar kunde bli medborgare i en stat när de är en grupp av
byteshandlare som inte har lojalitet till något land. En vanlig
kritik var att judarna inte hade kärlek för andra och var
opålitliga. 43
Under franska revolutionen skrevs det första dokumentet
som garanterade alla människors lika rättigheter 1789, vilket
gav judar lika ställning som ickejudar. Judars speciella vanor
och yrken innebar dock problem, och 1805 kritiserades judar i
pressen för att de trots sina nya rättigheter fortsatt leva i
etniskt segregerade områden, ägna sig åt ocker och för deras
fientlighet mot ickejudar. Napoleon bestämde att judarna
måste bli franska och i en lag 1807 förbjöd han dem från att
låna ut pengar, han förbjöd traditionell judisk klädsel och
bestämde att för varje tre äktenskap mellan judar skulle det
ske ett mellan en jude och en ickejude. Judarna skulle också ta
sig franska namn och tjänstgöra i den franska armén. Officiellt
43 https://www.eiu.edu/historia/Sundheim.pdf
gavs lagarna godkännande av ett judiskt råd som Napoleon
handplockat. 44 När Napoleon invaderade Tyskland gav han
samma friheter till judarna där, vilket ledde till samma
protester som i Frankrike. På sina håll resulterade det i
upplopp mot judar och antisemitism. Under 1800-talet fick
judarna dock gradvis bättre möjligheter till utbildning och
kvalificerat arbete och de kom att dominera vissa branscher,
som inom nöjesindustrin och finans. Mot slutet av 1800-talet
var runt 200 000 av Wiens 2 miljoner invånare judar; de
utgjorde runt hälften av läkarna och advokaterna och mer än
75% av bank- och teaterdirektörer. 45
Wien och Berlin var de två städer i världen mest
gynnsamma för judar, men detta väckte också motstånd. Adolf
Hitler beskriver i Mein Kampf hur han blev antisemit under sin
tid i Wien 1908-1913. När han såg ortodoxa judar i svarta
rockar frågade han sig om de var tyskar. Efter flertalet
upplevelser av liknande judar beskriver Hitler hur judarna
tycktes honom skilda från resten av mänskligheten och på
intet sätt som tyskar. Han beskriver hur prostitution och vit
slavhandel var framträdande i Wien och att det oftast låg judar
bakom. Judars stora involvering i det Hitler hatade mest –
socialism och socialdemokrati – var ytterligare en källa till hat,
och han upptäckte att den socialdemokratiska pressen drevs
av judar. 46
45 Antisemitism: a very short history
46 Hitlers berättelse i Mein Kampf om hur hans antisemitism växte fram har
ifrågasätts av historiker som kallar det en efterhandskonstruktion och påpekar
att det finns många berättelser som indikerar att Hitler umgicks med judar och
ingen hörde honom säga något antisemitiskt. Frågan är dock varför Hitler inte
skulle ogilla ortodoxa judar och deras involvering i marxism. Det tycks dock
sannolikt att Hitler, som i så hög grad identifierade sig med Tyskland, skulle
bygga upp ett hat mot element han såg som antityska, vilket rimligen
inkluderade ortodoxa judar och socialistiska judar. Det finns olika perspektiv på
varför Hitler blev antisemit och politiska agendor kan också spela in, i det att
I en bok från 1921 beskrivs hur pogrommen i Kishinev, det
mest blodiga antisemitiska angreppet före Nazityskland, inte
berodde på myter om att judar drack blod från kristna barn,
utan istället berodde på ”judiska lånedrivares ocker, deras
överlägsna affärsverksamheter; ihålligheten och ihärdigheten
av judiska handelsmän och butiksägare; den hårda
konkurrensen från judiska hantverkare; och judars
överlägsenhet mot ryssar vad gäller intelligens, industrialitet,
uthållighet, nykterhet och uthållighet”.47 Boken
rekommenderades av judiska råd i USA för att motverka den
gryende antisemitismen.
Irritationen mot judar i Tyskland och Österrike beskrivs av
flertal turister och besökare bero på samma anledningar. John
Maynard Keynes, en socialdemokratisk ekonom som senare
fick nobelpriset i ekonomi, umgicks med bland annat Einstein
i Berlin, och beskrev hur han hade kunnat bli en antisemit om
han hade levt i Berlin. Han beskrev judar som ondskefulla små
jävlar med horn och svansar, som har civilisationen i sin hand
och har alla pengar, makt och hjärna. 48 Liksom Hitler hade
Keynes judiska vänner men ansåg ändå att ”judar” hade för
mycket makt. Den franske författaren Denis de Rougemont
var kritisk mot nazism men beskrev ändå att det fanns en typ
av motbjudande vulgär jude, som även ”goda” judar hatade,
vänsterperspektivet gärna vill se Hitlers antisemitism som del av ett

sammanhängande system – rasism, kristen antisemitism och Tysklands
ekonomiska problem – och eftersom han umgicks med judar anser vissa att
Hitler inte kan ha varit antisemit i Wien. Att försöka förstå och förklara Hitlers
hat mot judar är ett ämne där alla möjliga ståndpunkter tycks tillåtna. Det tycks
åtminstone sannolikt att Hitler under sin tid i Wien började betrakta judar som
en grupp av ”de andra”, även om han ännu inte generaliserat detta till att
omfatta alla judar i en världskonspiration, och därmed det som kallas
antisemitism.
47 Spargo The Jew and American Ideals (1921), s. 108
http://www.gutenberg.org/ebooks/21835
48 Boyd (2018) Turister i Tredje Riket, s. 88 ff
något han själv kunde se på Opernplatz i Berlin:
Östeuropeiska judar med tjocka magar, ringar på fingrarna
och en cigarr i munnen, och tyska barn som förnedras
eftersom judarna alltid fick bästa betyg. 49
När Frankrike ockuperades av Nazityskland inledde de ett
samarbete med den så kallade Vichyregimen. Av Frankrikes
runt 350 000 judar dog runt en fjärdedel. De som samlades
ihop av fransk polis och skickades till koncentrationsläger.
Filosofen Jean-Paul Sartre skrev texten ”Reflektioner om den
judiska frågan”, publicerad i sin helhet 1946, där han försöker
förklara varifrån den franska antisemitismen kommer. Han
beskrev hur juden blir till en syndabock för fransmannens
misslyckanden. Juden symboliserar allt det som fransmän
avskyr, och Sartre beskrev att om judar inte fanns så skulle
antisemiten uppfinna honom. Enligt Sartre kan den mest
ensamma och misslyckade person skapa en identitet genom
antisemitism eftersom antisemit är man inte ensam.
I New York var det irländare och tyskar som drev den
omfattande textilindustri runt år 1880, men 20 år senare hade
de i princip helt ersatts av judar, som jobbade intensivt, smart
och långa dagar för låg inkomst. Judar blev snabbt
framgångsrika inom alla verksamheter där man hade
inträdesprov, och köpte upp mark. En amerikansk skribent
beskrev 1913 hur judars intelligens gör judar överlägsna andra
raser vilket gjort att de kommit att dominera de flesta
stadsdelsnämnder. Judar dominerade även showbusiness, som
ett resultat av att de köpte upp teatrar och organiserade sig så
att det gick driva dem med vinst, och även i de branscher där
de kunde agera mellanhand, såsom transport av tobak från
södra USA samt transport av vin och whisky. De var även
involverade i den så kallade vita slavhandeln, där unga vita
49 ibid
tjejer transporterades runt i USA för att prostitueras. 50
Slutsatsen man kan dra är judar har tjänat som den ultimata
utgruppen som man kan enas i att hata. Hatet mot judar beror
främst på deras företagsamhet, vilket visas genom att det som
pöblar alltid ger sig på är judiska affärer och butiker, och att
detta sker under ekonomiskt svåra tider. Rasism, myter om
blodsoffer och liknande är rationaliseringar som kommer i
efterhand för att försvara hatet, men är inte dess ursprung.
Ekonomisk påverkan
Stiftelsen Econlib skriver i artikeln ”Är ekonomi en
vetenskap?” att ekonomer inte kan göra annat än att leta
historiska bevis och göra jämförelser mellan olika länder,
vilket tillsammans med politiska vindar gör det svårt att få till
opartiska ståndpunkter.51 Att beräkna invandringens
kostnader är därför problematiskt eftersom man bara kan utgå
från tidigare invandring, vilket inte nödvändigtvis har samma
effekt som nutida invandring.
Indirekta effekter är svåra att beräkna och ignoreras ofta. I
en välciterad studie om mångfald skriver författaren att
indirekta effekter som inbördeskrig, brottslighet och
revolutioner ligger utanför studiens fokus. 52 Dessa faktorer
kan dock ha avsevärd påverkan på ett lands stabilitet,
välmående och ekonomi. Den invandringskritiske ekonomen
George Borjas skriver i We wanted workers (2016) att politiker
50 Antisemitism in America. Se även https://www.unz.com/print/McClures-

1913mar-00125/ där artikelförfattaren beskriver hur han i tidningen kan läsa att
av den dagens 36 försäljningar av mark är det judiska namn som är köpare i 26
av dem.
51 https://www.econlib.org/library/Topics/College/iseconomicsascience.html
52 https://scholar.harvard.edu/files/alesina/files/ethnic_diversity_and_economic_p
erformance.pdf s. 764
förstår något ekonomer inte förstår, nämligen att öppna
gränser kan innebär stora problem. Öppna gränser skulle
exempelvis vara förödande för Israel, enligt Borjas.
När ekonomer beräknar ekonomi använder de sig av
begreppet BNP, bruttonationalprodukt, vilket syftar på värdet
på allt som produceras i ett land under ett år. BNP är det
vanligaste sättet mäta hur rikt ett land är. Eftersom stora
länder producerar mer brukar man använda begreppet
BNP/capita, vilket syftar på hur mycket som produceras delat
med antalet invånare, vilket indikerar hur rika invånarna är.
BNP-tillväxt har kritiserats för att ignorera mänskliga behov,
men är viktigt ur ett lyckoperspektiv eftersom fattiga
människor tenderar må sämre, och ett rikt land har mer
resurser för att stötta de fattiga. Om ekonomin stagnerar sker
istället en kamp om resurserna.
Att beräkna den ekonomiska effekten av invandringen är
komplext eftersom det finns såväl indirekta utgifter som
intäkter, och det finns olika typer av invandring. En studie
från den statligt inrättade Migration Advisory Committee i
Storbritannien 2018 kom fram till att en invandrare från
Västeuropa i snitt betalar in 40 000 kr mer i skatt än denne tar
ut i bidrag, en östeuropé 12 000 kr mer, medan en invandrare
från utanför Europa tar ut 10 000 kr mer än den betalar in. 53
Hade man specificerat grupperna ytterligare skulle man
troligen finna att utomeuropeiska invandrare från Afrika drar
ner snittet betydligt, medan indier drar upp det.
I Utan invandring stannar Sverige (2016) argumenterar
journalistikprofessor Jesper Strömbäck att invandring är
lönsam eftersom fasta kostnader såsom militär och
infrastruktur inte ökar när befolkningen ökar. Men faktum är
53 https://assets.publishing.service.gov.uk/government/uploads/system/uploads/at
tachment_data/file/741926/Final_EEA_report.PDF s. 73
att när transporter ökar behöver man bygga nya vägar och
reparera slitage. Snabbt växande städer som Los Angeles och
San Francisco har välkänt stora problem med bilköer, och i
Sverige har det ökande tågpendlandet lett till att man behöver
lägga över 100 miljarder på att uppgradera tågnätet och bygga
nya spår. Det finns även andra påfrestningar på
infrastrukturen, som att man i Skåne börjar få problem med
vattenförsörjningen eftersom dess vattenkällor håller på att
överutnyttjas och det behövs byggas ut för 1,3 miljarder. 54
Om ett sjukhus är dimensionerat för 1000 patienter och
brukar ha en beläggning på 800 så kan antalet patienter
visserligen öka med 200 utan att lokalkostnaderna ökar. Men
ökar patientmängden ytterligare så kommer man till slut
behöva bygga ett helt nytt sjukhus, vilket i fallet Karolinska
Nya Sjukhus kostade skattebetalarna 57 miljarder kronor. Det
är alltså inte självklart vilka de fasta kostnaderna är.
Angående att världsekonomin skulle dubblas av fri
invandring, som Norberg anser, skriver Borjas i We wanted
workers (2016) att denna beräkning är baserad på att alla i hela
världen migrerar dit de vill. Detta innefattar 6 miljarder
människor, och 95% av alla som bor i uländer. Massmigration
kommer leda till stora transaktionskostnader, alltså kostnader
involverade i själva flytten. Det skulle även tillkomma olika
indirekta kostnader, såsom sociala problem och konflikter.
Enligt Borjas höjer invandringen till USA visserligen
produktionen, men 98% av produktionsökningen tillfaller
invandrare själva i form av löner. De resterade 2% motsvarar
50 miljarder dollar, vilket bara är 0,3% av USAs totala BNP.
Dessutom innebär invandringen att 500 miljarder dollar
förflyttas från arbetare till företag, eftersom invandringen
leder till lägre löner för de anställda och därmed ökar
54 https://www.bravavattenrening.se/miljardsatsning-ska-radda-skanes-vatten/
företagens vinster.55
Arbetskraftsinvandring är inte heller odelat positiv.
Västländer på 1950- och 1960-talet behövde attrahera
invandrare till fabriksjobb men fick problem när behovet av
lågkvalificerad arbetskraft minskade i samband med oljekrisen
1972. Till Nederländerna migrerade exempelvis runt 100 000
marockanska gästarbetare mellan 1965 och 1973, och genom
familjeåterförening och kedjemigration kom ytterligare 170
000 fram till 1986. Ungefär lika många kom från Turkiet. 56
Under samma period försvann de mest lågkvalificerade
arbetena inom industrin och blev arbetslösa eller
förtidspensionerade eftersom de inte klarade av att
kompetensuppgradera sig. Mer än 40% av arbetskraften från
Marocko och Turkiet hade inte mer än grundskoleutbildning.
Språksvårigheter var ett extra hinder som skiljde dem från
lågutbildade inhemska holländare. Medan Nederländerna
sedan slutet av 1990-talet haft arbetskraftsbrist inom sjukvård,
utbildning och IT, är en stor del av invandrare arbetslösa,
något som ökar ytterligare under ekonomiska kriser. 57 Före
finanskraschen 2008 hade de med marockansk bakgrund en
arbetslöshet på 6%, mot 3% hos etniska holländare, men 2015
hade den ökat till 20%.58 Orsaken till detta är att deras låga
kompetens gör att deras jobb försvinner först.
När det gäller flyktingars påverkan på ekonomin beräknar
Ruist att en genomsnittlig flykting i Sverige kostar 74 000 kr
per år eller runt 3 miljoner under sin livstid. Flyktingar och
55 Borjas, We Wanted Workers (2016)

56 Dibbits, Hester (2007), "Moroccan Dutch Boys and the Authentication of
Clothing Styles", in Margry, Peter Jan; Roodenburg, Herman (eds.), Reframing
Dutch culture: between otherness and authenticity
57 https://papers.tinbergen.nl/01042.pdf
58 https://www.dutchnews.nl/news/2015/03/jan-has-a-better-chance-of-a-job-in-
holland-than-mohammed/
deras anhöriga utgjorde 2015 7% av Sveriges befolkning; de
stod för 5,1% av intäkter till statskassan och 7,4% av
kostnaderna, vilket ger en nettokostnad på 41 miljarder
kronor, eller ganska exakt 1% av BNP.59 De runt 160 000
asylsökande som kom enbart 2015 kommer alltså utgöra en
totalkostnad på runt 450 miljarder under sin livstid, om man
utgår från att alla får stanna. Till detta kommer kostnaden för
deras anhöriga.
Enligt Ruist är asylinvandringen under dess första 10-12 år
en kostnad som följs av en intäkt under de nästa 25 åren och
därefter en stigande kostnad under de sista 30 åren. De som
kom under flyktingkrisen 2014-2015 kommer alltså utgöra en
utgift fram till runt 2025, generera en intäkt till år 2050 och
sedan vara en nettoutgift fram till 2080. 60
Att flyktinginvandringen kostar 50 miljarder per år har
blivit till en medial sanning, men det finns skäl att ifrågasätta
Ruist data. För det första utgår han från invandringen under
1990-talet vilket inte nödvändigtvis är giltigt för
flyktingströmmarna på 2000-talet. Begreppet ”genomsnittlig
flykting” är också problematisk eftersom det är tveksamt om
det finns en genomsnittlig flykting. Vissa flyktinggrupper
utgör en betydligt högre kostnad än andra grupper. 1992 kom
de flesta flyktingar från Jugoslavien, medan det år 2015 var
afghaner och syrier.
Invandringslobbyisten Sandro Scocco påpekar i Och några,
antar jag, är ok! (2019) att invandrare visserligen har låga löner
och betalar låg skatt, men att de höjer svenskars löner och
produktivitet, och att denna produktionsökning gör svenskar
rikare. Han antar att arbetslöshetssiffran hade varit lika hög
utan invandring, bara att etniska svenskar då hade varit
59 s. 129
60 s. 130
arbetslösa istället för invandrare. Invandrare föryngrar
dessutom befolkningen, vilket är bra för ekonomin.
Scocco har fått kritik för att överdriva invandringens
lönsamhet, men ingen har motbevisat hans påstående att
invandrare höjer svenskars levnadsstandard. Som Scocco
påpekar har den svenska ekonomin under 2000-talet varit
stark trots flyktinginvandring. BNP/capita har varit jämförbart
med andra västerländska länder, som Nederländerna,
Österrike, Danmark och Tyskland. Om flyktinginvandringen
verkligen dränerade statskassan på 50 miljarder varje år – den
årliga BNP-ökningen – borde man ha sett någon negativ
effekt. Antingen så har Scocco rätt i att flyktinginvandringen
främst handlar om omfördelning, eller så kommer den
negativa effekten senare.
Vad gäller reallöner, det vill säga hur mycket folk får för sin
lön, har de ökat med 70% mellan 1995 och 2020, 61 efter att
nästan ha stått stilla mellan 1975 och 1995. Det innebär att
svenska folket har fått en kraftigt ökad ekonomisk standard.
Att svenska pensioner är lägst i Norden62 beror i så fall inte på
att det inte finns pengar, utan på att man accepterat denna
omfördelning.
Det är visserligen möjligt att ekonomin hålls upp genom
ökad belåning. Borjas skriver i We Wanted Workers att
invandring kan blåsa upp ekonomiska bubblor, som i Spanien
mellan 1995 och 2007. Så länge som invandringen var hög
fortsatte man bygga bostäder. Bostäder befolkades sedan av
invandrare – varav många arbetade just med att bygga
bostäder. När recessionen kom 2007 flyttade invandrarna eller
blev arbetslösa, byggandet upphörde, bostadspriserna
61 https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Arbetsmarknad/Loner/Loneutveckling-
och-inflation/
62 https://www.aftonbladet.se/minekonomi/pension/a/mBz1r0/svenska-pensioner-
sticker-ut-finns-flera-problem
kollapsade och det som byggts förföll. Det har varnats för att
Sverige är inne i en jämförbar bubbla. De svenska hushållens
skuldsättning har ökat dramatiskt under 2010-talet, liksom
huspriser.63 Invandringen innebär en brist på bostäder vilket
håller priserna uppe.
En annan fråga är om invandringen är lönsamt på sikt.
George Borjas har visat har det tagit vissa invandrargrupper
upp mot 100 år innan deras ättlingar nått samma lönenivåer
som inhemska arbetare.64 Effekten finns även hos vita
invandrare från västländer, som fransktalande kanadensare till
Louisiana och New England,65 eller skotsk-irländare som
flyttade till bergsområdet Appalancherna under 1700-talet i ett
område som fortfarande till hör USAs fattigaste.
Man kan relatera till invandringen av romer till Sverige.
Ättlingar till de romer som flyttade till Sverige efter att
passkravet tagits bort 1954 tillhör de med lägst utbildning och
inkomst. Det finns ännu inget som tyder på att deras ättlingar
om 50 år kommer att ha betalat av kostnaderna de medfört.
Även om de blivit mer produktiva efter 100 år kommer
kostnaden inte att ha betala sig.
Att invandringen på sikt varken är gynnsam eller kostsam
för mottagarlandet är enligt Borjas ett antagande ekonomer
gör och inte en konklusion. Borjas beskriver i We wanted
workers hur små skillnader i hur man beräknar utgifter eller
inkomster kraftigt förändrar den långsiktiga effekten.
Befolkningsökningen leder nämligen till olika form av
indirekta kostnader, både på kort och lång sikt. De flesta
invandrare flyttar till storstäder eftersom det är där jobben
finns och de kan umgås med sina landsmän vilket sätter press
63 https://www.bloomberg.com/news/articles/2021-04-08/sweden-s-housing-
market-has-never-been-as-hot-as-it-is-now
64 https://www.nber.org/papers/w4641
65 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S001449831100043X
på trafiken, skolor och sjukhus. Undervisningen och vården
försämras och människor blir mer trångbodda, vilket kan leda
till att ungdomar drar runt på gatorna istället för att göra
läxor. I extrema fall kan det sjukdomar och ohyra spridas.
Bostadspriserna går upp, många får lägga en större del av
inkomsten på hyran samtidigt som boendestandarden sjunker,
och fler blir vräkta.
De som tjänar på detta är de som äger bostäder, i synnerhet
om de kan hyra ut dem. Att äga en centralt placerad lägenhet i
en världsmetropol är en statussymbol och ses som en
investering. Det är inte ovanligt att hyresgäster hyr ut i tredje
och fjärde hand. Man kan sälja sin bostad med god vinst om
man sedan kan flytta därifrån. De rika blir rikare på
prisökningen, och de allra rikaste kan flytta till exklusiva
områden. De som blir förlorare är de med låga inkomster som
är tvingade lägga en stor del av sin inkomst på hyran, och om
de inte kan betala blir de snabbt vräkta. Som synes får man
alltså till en inkomsttransferering med ökade klyftor.
Den nyliberala modellen är att lågkvalificerad invandring
hade varit gynnsam om man dragit in all välfärd, men sjuka,
svaga, handikappade och lågbegåvade hade troligen inneburit
en samhällskostnad ändå. Ifall staten ignorerar sjukvård och
sanitet kommer det att gå ut över resten av befolkningen,
eftersom sjukdomar sprids och kriminaliteten ökar. Delstaten
New York bestämde exempelvis 1824 att alla distrikt måste ha
fattighus.66 Man kan därför anta att fattiga och sjuka som inte
kan arbeta utgör en samhällskostnad oavsett om man har ett
välfärdssamhälle eller inte.
Även om invandring av arbetskraft kan vara gynnsam när
industrier behöver arbete finns det en risk för hög arbetslöshet
när industrierna inte längre är lönsamma. I Sverige var år 2004
66 https://socialwelfare.library.vcu.edu/organizations/state-institutions/
varannan grekisk invandrare i åldern 50-59 år
förtidspensionerad. I regel kom de som arbetskraftsinvandring
på 1970-talet. 67 Ett annat exempel är Malmö, som på 1960- och
1970-talet tog in arbetskraft från bland annat Ungern,
Jugoslavien och Grekland. När varvskrisen drabbade under
1980-talet försvann många av jobben. Invandringen av
lågkompetenta hade då blivit en flaskhals. Samma effekt har
visat sig i Nederländerna där arbetskraftsinvandring från
Turkiet och Marocko innebär en nettoförlust eftersom en så
stor andel av dem efterhand hamnar i bidragstagande.68
Det finns en debatt om ifall avsändarlandet tjänar på global
migration. De riskerar förlora toppkompetens, såsom läkare
och ingenjörer, men migranter som flyttar till rikare länder kan
skicka tillbaka pengar och efter några år ta med sig
kompetens. En del fattiga länder uppmuntrar därför
utvandring, medan andra försöker begränsa den.69
I århundraden har människor från landsbygden flyttat in
till större städer. Det är troligt att de mer begåvade kunnat
utnyttja sin potential bättre i städerna där de också kunnat få
utbildning. Det är därför rimligt anta att migration av indiska
ingenjörer till Silicon Valley gör mer nytta än skada, även om
Indien på kort sikt förlorar kompetens. Möjligheten att
migrera kan också agera som en sporre i fattiga länder och
motivera fattiga att skaffa sig utbildning för att kunna ta sig
till västvärlden.
Kanske fungerar brain drain i enlighet med nyliberalismens
drömscenario: högbegåvade personer flyttar till de ställen där
67 https://www.dn.se/arkiv/debatt/chockerande-siffror-om-fortidspension-
grekiska-och-turkiska-invandrare-anvander-systemet-extremt/
68 http://www.demo-demo.nl/files/Grenzeloze_Verzorgingsstaat.pdf
69 För en sammanfattning av den akademiska utvecklingen i frågan, se
https://www.researchgate.net/publication/228739789_International_Migration_b
y_Educational_Attainment_1990-2000-Release_11
de bäst kan utnyttja sin kompetens och förmåga. De blir där
mer produktiva och kan sedan hjälpa avsändarlandet. Om all
invandring varit av detta slag och man enbart ser till den
globala effekten hade nyliberalerna haft rätt i sin syn på
invandring som något som bara skapar vinnare. Men frågan är
vilka de andra effekterna är.
Effekter på inhemsk arbetskraft

En av de mer respekterade svenska ekonomerna, Assar
Lindbeck, har hävdat att invandring kan vara lönsam för
Sverige om invandrare kommer i jobb.70 Därför talade politiker
under 2014-2015 om att skapa enkla jobb. Man utgår från att
jobb skapas av statliga ingrepp eller avregleringar, men frågan
är hur det ska gå till och hur det påverkar den inhemska
befolkningen. En vanlig uppfattning bland ekonomer är att
den inhemska befolkningen kommer att få bättre jobb när
invandrare tar över deras jobb, men det kan också vara så att
invandrare tar jobb från inhemska som då blir arbetslösa eller
tvingas jobba med lägre kvalificerade jobb till lägre löner.
Ett vanligt argument för invandring är att invandrare utför
jobb som de inhemska inte vill göra. Detta sägs om
mexikanska apelsinplockare i USA, thailändska bärplockare i
Sverige, och ukrainska jordgubbsplockare i Tyskland. Redan
sociologen E.A. Ross hörde det i början av 1900-talet. En
förman på en gruva beskrev att amerikaner inte var villiga
göra hårt gruvarbete, även om de fick högre löner. Ross
bemötte det med att jobb blir stigmatiserade när
lågstatusgrupp börjar jobba med det; när en arbetsplats har
fått en majoritet från Östeuropa kommer den snart domineras
av dessa, men om invandringen av östeuropéer upphörde
70 https://magasinetneo.se/artiklar/vinstfragan-ar-ett-sidospar/
skulle arbetet efterhand få höjd status och inhemsk befolkning
skulle börja arbeta med det igen.71 Desperata nyanlända
invandrare jobbade med de mest slitsamma uppgifter för låg
lön, och när de efter något år begärde högre lön ersattes de
med ny slavliknade arbetskraft.72 En del fick visserligen bättre
jobb när de ersatts av nyanlända, men andra fick försämrade
arbetsförhållanden, och en stor grupp var tvungna flytta. De
som inte hittade nya jobb fick låta sina barn arbeta, eller bli
dagavlönade eller arbetslösa. 73
Att invandrad arbetskraft är villig att ta jobb för lägre löner
är inte nödvändigtvis heller bra. När USA 1964 avslutade ett
program för hundratusentals mexikanska gästarbetare ledde
det till att jordbruket investerade i ny teknik, såsom
automatiska tomatplockare, 74 och när Nya Zeeland 2021
begränsade lågkvalificerad invandring gjorde man det med
förevändningen att det skulle få företag att satsa på
produktutveckling och kompetensutveckling.75 Att invandrare
höll liv i utdaterad teknik på 1960-talet har även hävdats
skedde med fabriksjobb i Sverige, liksom pakistansk
invandring till textilfabrikerna i norra Storbritannien och
puertoricansk invandring till textilindustrin i New York. När
fabrikerna senare blev tvungna lägga ner blev många
invandrare arbetslösa, vilket anses ha bidragit till att de skapat
en permanent underklass.
Lågkvalificerad invandring tycks oundvikligen leda till
lägre lägstalöner. I USA var minimilönen som högst 1968, strax
efter att man öppnat gränserna igen, då den låg på $12/h i
71 Se The Old World in the New (1914) , s. 216 ff

72 https://www.gutenberg.org/files/47954/47954-h/47954-h.htm , s.198 ff
73 Ibid sid 207 ff
75 https://www.rnz.co.nz/news/political/442773/scene-setting-immigration-speech-
labelled-confusing-by-critics
dagens penning. 1980 var dess köpvärde på runt $10, och 2020
låg den på $7.25. 76 Att lägstalönerna sjunker är förstås
uppskattat av företagsägare.
Den negativa effekten på löner sägs vara en liten och
kortvarig sänkning för de lägst utbildade som inte gått färdigt
gymnasiet. Dessa studier har dock ifrågasatts av George Borjas
som visar hur ekonomerna inte tagit hänsyn till flyttmönster
och den ekonomiska utvecklingen. Löner i Miami har
exempelvis ökat sedan 1959, men medan man då hade en
inkomstnivå som var 9% högre än snittet i USA, var det 1989
5% snittet.77
De svarta i USA är ett exempel på en lågkvalificerad grupp
arbetare som drabbats negativt av den mexikanska
invandringen. En studie från 1997 visade att arbetsgivare
hellre anställer spansktalande än svarta, vilket resulterat i att
svarta i många fall slutat delta i arbetsmarknaden.
Arbetsgivare rangordnar inhemska vita överst, följda av
utlandsfödda vita, spansktalande och sedan svarta. Företag
med mexikansk arbetsledare anställer också främst andra
mexikaner, gärna inom bekantskapskretsen. En svart som är
ende svart i ett sådant företag känner sig ovälkommen, bland
annat på grund av den etniska konflikten mellan svarta och
mexikaner. 78
Att svarta drabbas negativt visades också av
kycklingslakteriet Crider i USA, som i mitten av 1990-talet
hade en arbetsstyrka som till 70% utgjorts av svarta, men 2006
hade den minskat till 14% och ersatt dem med mexikaner.
Inhemska arbetare accepterade inte de farliga arbetsvillkoren
76 https://en.wikipedia.org/wiki/Minimum_wage_in_the_United_States#Historical
_trend
77 https://vdare.com/articles/national-data-cuban-immigration-and-the-myth-of-
miami
och låga löner, och Crider hade tagit in allt fler mexikaner som
jobbade illegalt. 2006 fick de dock påhälsning av myndigheter
och var tvungna göra sig av med 700 illegala arbetare. De
anställde istället inhemsk personal och höjde lönerna från $7
till $9 i timmen. Ändå hade de svårt att fylla platserna och fick
ta in asiatiska invandrare från en annan ort. 79 De hade troligen
kunnat få tag på fler inhemska arbetare om de höjt lönerna
ytterligare, med det hade gått ut över deras förtjänst och
kanske hade de inte varit konkurrenskraftiga mot andra
företag i branschen. Detta kallas för ”race to the bottom” och
visar på svårigheten att ha ett land med höga löner samtidigt
som man har en massinvandring av lågkompetent arbetskraft.
Den lägre kvalificerade arbetskraftens möjligheter att
konkurrera ut inhemsk arbetskraft har alltså diskuterats
ingående. Högutbildad arbetskraft har inte undersökts i
samma grad, kanske för att de ofta saknar de språkförmågor
som gör att de kan konkurrera ut inhemsk högutbildad
arbetskraft. Det främsta undantaget är dock inom yrken där
språkkunskaper är oviktigt, som IT. I en artikel i New York
Times från 2015 beskrivs hur IT-arbetare på Disneyland i
Florida tränar upp ersättare från Indien som kommit dit på
arbetsvisum, H-1b. 80 H-1b är tänkt att ge företag möjlighet till
få in kompetens som saknas inom USA. Runt 12-13% av alla
IT-arbetare i USA är utlänningar med H-1b-visum, 81 men de
kritiseras för att utnyttja H-1b-visum för billig arbetskraft
snarare än spetskompetens.
Invandringskritikern Michelle Malkin har i boken Sold Out
(2015) granskat påverkan på högutbildad arbetskraft. Hon
beskriver hur en majoritet av de som utbildat sig inom
79 https://www.wsj.com/articles/SB116898113191477989
80 https://www.nytimes.com/2015/06/04/us/last-task-after-layoff-at-disney-train-
foreign-replacements.html
81 https://hbr.org/2017/05/the-h-1b-visa-debate-explained
tekniska yrken i USA har bytt karriär eftersom att de inte får
anställning inom sitt yrke. Den utländska arbetskraften
anställs endast för att den är billig och inte för att de har unik
kompetens. Löner för nyutbildade IT-tekniker har därför inte
ökat sedan 1990-talet och sjönk med 9% bara under 2016. När
företag i ett visumlotteri fick tilldelat sig fler H-1b visum,
ledde det inte till att företag i snitt ökade antalet anställda. De
som kom på H-1b visum ersatte alltså befintlig personal med
lägre löner snarare än att komplettera dem.82
Reveal News, en sajt för grävande reportrar, beskrev 2014
hur indiska IT-invandrare är att jämföra med slavarbete.
Desperata indier, ofta med låg utbildning, åker till USA för att
arbeta för löner som är hälften eller en tredjedel av vad en
amerikan begär. Ofta flyttar de till Kalifornien, som har de
högsta bostadspriserna i USA, där de är tvingade att bo tätt
samman i hyrda rum och en stor del av deras lön går till
hyran. De kan inte byta jobb eftersom de då blir tvingade att
betala en avgift till företaget som tog dit dem. 83 Varken företag
eller utländska arbetare vill dock öppet beskriva situationen.
Arbetarna vet att det riskerar deras arbetsvisum och försvårar
deras möjligheter till nya anställningar. 84 Journalisten Patrick
Thibodeau på Computerworld har skrivit ett flertal artiklar
om problemet,85 och föreningen SAITJ, Save American IT Jobs,
har gjort sammanställningar på berättelser av människor som
blivit ersatta. Många berättelser handlar om hur de har blivit
tvungna att lära upp sina utländska ersättare och sedan blir
uppsagda. Yngre programmerare hittade ofta nya jobb, men
för de som var 50+ var det svårare.
82 https://gspp.berkeley.edu/assets/uploads/research/pdf/h1b.pdf
83 https://revealnews.org/article/job-brokers-steal-wages-entrap-indian-tech-
workers-in-us/
84 https://hbr.org/2017/05/the-h-1b-visa-debate-explained
85 https://www.saitj.org/it-hero-patrick-thibodeau.html
Med det sagt finns också många indier som startar IT-
företag i Kalifornien, vilket i sin tur skapar jobb. Men det är
sannolikt att de som hamnar i direkt konkurrens med utländsk
arbetskraft på kort sikt blir förlorare. Högutbildad arbetskraft
tjänar på en invandring av lågutbildad arbetskraft, medan de
förlorar på en invandring av högutbildade personer med
samma kompetens som de själva har.
En ökad mångfald kan alltså leda till ett större utbud, och i
detta utbud kan man dra nytta av det som är framgångsrikt.
Johan Norberg beskriver det talande med att en bosnier
kanske städar bättre än en svensk, och detta gynnar både
bosniern och svensken som då kan ägna sig åt sådant hon är
bättre på. Detta argument, att människor kompletterar
varandra, är svårt att varken bekräfta eller vederlägga
eftersom är för komplext att kunna mätas. Det kan tyckas väl
förenklat att som nyliberaler betrakta världen som en mosaik
där alla bitar hamnar på den plats de är mest lämpade om
bara staten inte lägger fingrar emellan. Invandringen innebär
en störning på ingrodda vanor och mönster. Störningen kan
leda till högre effektivitet som gynnar de efterkommande men
den ökade kriminaliteten och fattigdomen kan också leda till
negativa konsekvenser för såväl individer som för samhället.
En ekonomisk analys över invandringens effekter bör inte
ignorera denna effekt.
Flyktinginvandring
Det hävdades länge att det var nödvändigt med en liberal
asylpolitik för att hjälpa människor på flykt undan krig,
förföljelser och förtryck.86 Invandringskritiker har sedan 1980-
talet påpekat att Sverige är mer generösa med att ge asyl än
nästan alla andra länder, då man i Sverige använder begreppet
86 Strömbäck (2016), s. 170
”ömmande skäl” som grund för asyl snarare än att följa FN-
konventionens definition. Generösa regler gör att bedrägeri är
vanligt. I en artikel i Magasinet Neo från 2015 intervjuar Ivar
Arpi handläggare på migrationsverket, om hur två personer
oberoende av varandra berättade samma gripande historia,
eftersom flyktingsmugglarna vet vilka omständigheter som
går hem. Detta gör det svårt att skilja dem med äkta asylskäl
från dem utan. 87
Till skillnad från arbetskraftsinvandring är den som fått
asyl berättigad till en skälig levnadsstandard eftersom de
anses dö om de skickas tillbaka. Eftersom många har låg
utbildning och saknar kunskaper i svenska är det är svårt för
dem att hitta arbete.
Flyktinginvandring är inte bara problematisk i Sverige.
Även judar som flydde från Polen runt sekelskiftet 1900 till
England, Tyskland och USA, var fattiga, ofta lågutbildade och
begick brott. Det hävdas ibland att somaliska flyktingar lyckas
bättre i USA än i Sverige, men deras inkomster är ändå på en
betydligt lägre nivå än infödda amerikaner. Ser man på den
faktiska inkomsten har de 70 000 somalier i delstaten
Minnesota en medianhushållsinkomst på $21 000 år 2017, att
jämföra med vita som har $68 000 och mexikaner som har $42
000. Hälften av dessa somalierna är födda i USA. 88 89 90
Somaliska flyktingar i USA är även högre utbildade än de som
kommer till Sverige: runt 75% av männen och 50% av
kvinnorna har gymnasiekompetens.91
87 http://magasinetneo.se/artiklar/migranverket/
88 https://www.mncompass.org/topics/demographics/cultural-
communities/somali
communities/mexican
communities/white-non-hispanic
91 https://reliefweb.int/sites/reliefweb.int/files/resources/UsRefugeeOutcomes-
Ännu finns inget som tyder på att flyktingmottagande på
kort sikt är ekonomiskt gynnsamt för ett land, men det kan
vara bättre på sikt: andra generationens judiska flyktingar
startade flera av USAs storföretag och vann nobelpris. Den
judiska flyktinginvandringen ledde samtidigt till initiala
konflikter och problem, vilket spädde på antisemitism i
Tyskland och USA, och bidrog till att USA och Storbritannien
begränsade sitt mottagande av judiska flyktingar på 1930-talet
när det fanns ett reellt behov.
De tyskar som flydde till USA på 1840-talet startade också
företag. Ofta kom de från medelklassen, och eftersom de blev
framgångsrika ses de inte nödvändigtvis som flyktingar.
Irländarna som kom ungefär samtidigt gick det dock sämre
för. Går man ännu längre tillbaka kan man hävda att USAs
kultur av arbetsamhet, religionsfrihet och rättfärdighet
skapades av de så kallade pilgrimsfäderna, en grupp kristna
fundamentalister som grundade några av de första
permanenta bosättningen i USA i början av 1600-talet. Vad
detta visar är att vad som spelar mest roll är gruppen och dess
utbildning snarare än huruvida de är flyktingar eller ej. På sikt
kan även flyktinginvandring vara lönsam, men bara om
flyktingarna har kompetens som behövs.
Välmåendet
Parametrar för att mäta välmående inkluderar sådant som
medellivslängd, kriminalitet, drogmissbruk eller självupplevd
lycka. Det hävdas ofta att invandring berikar men det är sällan
det ges något mätbart sätt att bevisa det. Den kanadensiske
journalisten John Ibbitson beskrev exempelvis varför
invandringen varit framgångsrik i Kanada: 92
FINALWEB.pdf
92 Uneasy-Partners-Multiculturalism-and-Rights-in-Canada, s. 90 i den
Vi jobbar tillsammans, festar tillsammans, äter varandras mat (i
experimentella fusioner), har sex, gifter oss, skaffar barn, delar
bostadsområden. Vi drar nytta av den entreprenöranda och
artistiska kreativa energi som uppstår i blandningen av kulturella
perspektiv och som vi använder till problemlösning, konst och
internationell handel. Ser man tillbaka på vårt tråkiga,
monokulturella förgångna – när man inte kunde handla på
söndagar, när konstnärsråd och nationella filminstitut sponsrade
oläsliga böcker och dåliga filmer, när allt kanadensiskt på TV var
outhärdligt, när krönikörer beklagade sig över vår brist på
identitet tre dagar i veckan; och vår oförmåga att konkurrera och
det eviga mindervärdeskomplex detta skapade – så är det svårt
att förneka att vi lever i ett mer hälsosamt och intressant Kanada.
Historikern Dick Harrison skrev något liknande på SVD

Debatt:93
Den som pekar på att flyktinginvandringen under det senaste

halvseklet endast har resulterat i ekonomiska problem bortser
från de kulturpersoner med flyktingbakgrund som i dag berikar
landet med sin verksamhet, de nya maträtter som vi på kort tid
har lärt oss älska och den kreativa korsbefruktning med kulturer
från hela jorden som vi just nu är mitt uppe i.
Att invandring stärker landet politiskt, ekonomiskt och
kulturellt kan sägas om alla fredstida invandringar genom tiderna,
oavsett om det har rört sig om flyktingvågor eller
arbetskraftsimmigration. Ju fler invandrare, desto starkare stat.
Paradexemplet är USA. Det finns inte ett enda historiskt exempel
på att invandring på sikt har varit negativ för mottagarlandet. På
denna punkt är vår historiska erfarenhet glasklar – den enda form
elektroniska versionen. I översättning och tolkning av mig.

93 https://www.svd.se/invandrarna-ar-en-vinst-for-sverige
av immigration som har varit, och är, direkt skadlig är den som
utgörs av krigiska invasioner.
Frågan är hur man kan mäta att det verkligen har en positiv
påverkan på människors välmående och inte bara är löst
tyckande. I detta bör man undersöka vilken typ av invandring
som leder till vilka konsekvenser. Exempelvis har Sverige
många sushirestauranger men få somaliska restauranger, trots
att invandringen av somalier är många gånger större än
japaner.
I den årliga World Happiness Report (WHR) rapporteras
hur lyckliga befolkningen i olika länder är utifrån hur de själva
skattar sina liv. WHR sammanfattar med att följande
parametrar påverkar människors lycka: 94
• Bra politisk styrning, vilket mäts hur invånarna
bedömer korruptionsnivån.
• Frihet för individer att göra val över sina liv.
• En högt utvecklad ekonomi.
• Tillit till sina medmänniskor och institutioner,
inklusive polisen.
• Känsla av samhörighet med andra och med samhället.
• Ekonomisk trygghet.
• Att inte vara rädd för att vistas utomhus när det är
mörkt.
WHR har kritiserats av den brittiske journalisten Michael

Booth i The Almost Nearly Perfect People (2014) som skriver att
de nordiska ländernas höga lycka beror på en tradition av att
framställa sig som lyckliga, leende och sorgfria. Jag kommer
trots det att använda WHRs definition som en utgångspunkt
för vad som skapar välmående. En modifikation jag gör är att
94 https://worldhappiness.report/ed/2020/
ändra punkten om att vistas ute när det är mörkt, eftersom
den är snäv. Jag kommer istället undersöka människors oro för
sin fysiska säkerhet.
Utifrån WHR är det svårt att säga om Sveriges
invandringspolitik gjort svenskar mer eller mindre lyckliga.
Svenskars lyckonivåer mellan 2005 och 2018 är i princip
oförändrad. Andra likvärdiga länders lyckonivåer har inte
heller förändrats mer än inom felmarginalen. Finland är
oförändrat, medan Danmark och Irland, som inte har lika hög
flyktinginvandring som Sverige, minskade med runt 0,34
poäng, och Norge och Nederländerna ökat marginellt. 95
Någon markant effekt av invandringen är alltså ännu inte att
märka.
Enligt WHR är en av de främsta orsakerna att de nordiska
länderna har hög lycka att de fattiga har det relativt bra. 96
Utifrån detta kan man förvänta sig att om man tar in stora
mängder lågpresterande grupper, så kommer de och deras
barn i högre grad leva i fattigdom, vilket ökar andelen som är
olyckliga. Detta kan möjligen ta ett tag att visa sig.
En studie på den inhemska befolkningens lycka i
europeiska länder har visat en svagt ökad lycka i
mottagarlandet under det andra året efter en invandringsvåg.
97
Två av de stora invandrarländerna i Europa är dock
Luxemburg och Schweiz, vilka främst tar in högkvalificerad
invandring från andra EU-länder. Det gör det svårt att
generalisera på om effekten gäller alla invandrargrupper.
En studie från Tyskland visade att invandring ökar
95 https://worldhappiness.report/ed/2019/changing-world-happiness
96 https://worldhappiness.report/ed/2020/the-nordic-exceptionalism-what-
explains-why-the-nordic-countries-are-constantly-among-the-happiest-in-the-
world/
97 The Effects of International Migration on the Well-Being of Native Populations in
Europe, Betz & Simpson (2013) http://ftp.iza.org/dp7368.pdf
produktivitet och den inrikes födda befolkningen lycka, men
bara om invandrarna inte bor i segregerade enklaver. 98 En
studie från Storbritannien visade också att vita som bor i
områden med mycket mångfald är mindre lyckliga, även
justerat för inkomst och andra faktorer. 99 Storbritannien har
tagit emot många invandrare från runt om i världen, varav
vissa grupper, såsom bangladeshier och pakistanier, har
utmärkt sig negativt vad gäller arbete och studier. Det är alltså
rimligt att effekten beror på vilken typ av människor man tar
in.
Trots alla negativa effekter tycks ändå invånare i städer
med hög invandring ha hög lycka, något som bekräftas i en
amerikansk mätning över lyckonivåer i olika städer. Av de 190
städer som undersöktes rankas Salinas i Kalifornien, med 150
000 invånare varav 75% spansktalande, som den näst
lyckligaste. 100 Detta trots att staden har ett utbrett problem
med organiserad mexikanska gäng och undermåliga skolor.101
102
Samma sak gäller för Watsonville i Kalifornien, som med 50
000 invånare varav 81% spansktalande är rankat som USAs
sjätte lyckligaste, och området McAllen–Edinburg–Mission i
Texas med 800 000 invånare, varav 80% spansktalande, som är
rankat 11.
Kanske beror det på att invandrare flyttar till områden där
det finns jobb och är optimistiska för sin framtid. I Sverige
visade en studie av Bi Puranen att lågutbildade invandrare är
98 http://ftp.iza.org/dp9726.pdf
99 https://izajodm.springeropen.com/articles/10.1186/2193-9039-3-13
100 Stadens bästa gymnasium är rankat runt nummer 600 i Kalifornien
http://info.healthways.com/hubfs/Well-Being_Index/Gallup-
Healthways_State_of_American_Well-
Being_2015_Community_Rankings_vFINAL.pdf?t=1456241777028
101 https://en.wikipedia.org/wiki/Salinas,_California
102 https://www.usnews.com/education/best-high-
schools/california/districts/salinas-union-high/salinas-high-3179
som mest nöjda med invandringen och sin situation i Sverige,
medan högutbildade är missnöjda med sin arbetssituation och
hade förväntat sig mer. 103 I USA flyttade många svarta till
delstater i norr under 1920-talet. De hade inledningsvis hög
andel som kom i arbete, och områden som Harlem i New York
var ett hippt, välbesökt och omskrivet område, men när de
industrijobben försvann blev Harlem till ett slumområde.
Invandring kan alltså skapa välmående på kort sikt som
försvinner på längre sikt om området blir fattigare och mer
socialt utsatt.
Social mobilitet
Ur ett integrationsperspektiv är det viktigaste hur det går för
invandrares efterkommande. I första generationen kan
fattigdomen tolereras av invandrare som ändå har det bättre i
sina hemländer, men om invandringen cementerar vissa
grupper i underklassen kommer det med tiden leda till
raskonflikter, en växande underklass och politisk instabilitet.
Ekonomen Sandro Scoccos beskriver i Och några, antar jag,
är OK (2019) att invandringsproblem kommer att lösa genom
social mobilitet, där det svenska välfärdssamhället utjämnar
ojämlikhet i barns tidiga utbildning, ojämlikhet i socialt och
kulturellt kapital, och ojämlikhet i inkomster. 104 Enligt Scocco
kan Sverige lyckas där USA och Storbritannien misslyckats om
man bedriver socialdemokratisk välfärdspolitik.
Om invandrares ättlingar ska uppnå samma nivåer som
etniska svenskar krävs dock att de när en ungefär likvärdig
utbildningsnivå. En studie från 2012 visade emellertid att barn
till invandrare från Mellanöstern ligger 0,56
103 https://www.iffs.se/publikationer/iffs-rapporter/med-migranternas-rost/
104 s. 101 & 119
standardavvikelser efter etniskt svenska elever i betyg;
afrikanska 0,60 under; sydamerikanska 0,51; sydeuropeiska
0,46, iranska 0,24; östeuropeiska 0,07; asiatiska 0,20 (turkiska
elever drar ner snittet); nordiska länder 0,19 (finnar drar ner
snittet), medan övriga västländer ligger i princip identiskt
med etniskt svenska elever. 105 Det står inte vad skillnaderna
innebär betygsmässigt, men en halv standardavvikelse är
ganska mycket.
En dansk undersökning på betygsnivåer i grundskolan
visade samma tendens. Etniskt danska barn i snitt hade 7,3 i
betyg, medan danskfödda barn med icke-västlig bakgrund
hade i snitt 5,9. Barn med föräldrar i Vietnam och Sri Lanka
låg i nivå med danska elever och barn från Iran och
Afghanistan inte långt efter. 106
Den internationella PISA-studien, som jämför skolelevers
kunskap i olika länder, visar också att andra generationens
invandrare har sämre kundskaper. Deras resultat i Sverige
ligger strax över 450, att jämföra med etniska svenskar som
ligger på strax över 500. Invandrarbarnens resultat ligger
ungefär kring 450 i såväl Frankrike, Tyskland, Danmark och
Norge. Även i Finland, som sägs ha bättre skolor än i Sverige,
har andra generationens invandrare runt 450 på PISA-testet.
Av västländer är det bara i Storbritannien som invandrarbarn i
snitt ett resultat på 500, vilket OECD förklarar med att den
största invandrargruppen är indier, till skillnad från de
105 https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0038040711427311 Att justera sociala

omständigheter, såsom fattigdom, minskar skillnaderna med runt hälften, men
de är fortsatt stora. Författarna skiljer inte pojkar från flickor men skriver att de
inte finner några större etniska skillnader i könsmönster. (fotnot 10) Skillnaden
beror inte på att utländska barn blir diskriminerade: studier visar att de får
högre snitt än vad de presterar i nationella prov.
106 https://www.dst.dk/Site/Dst/Udgivelser/GetPubFile.aspx?
id=29447&sid=indv2020 s. 9-10
nordiska länderna där invandrare främst är flyktingar. 107
En möjlig förklaring till att invandrare läser vidare trots
sämre betyg är att de är mer ambitiösa. En annan möjlig
förklaring är att invandrare hade hög status i hemlandet, och
att deras barn kämpar för att återupprätta denna status. 108 Det
kan också bero på att de får bättre betyg än de förtjänar, så
kallade glädjebetyg. Man har inte specifikt velat undersöka
om detta sker, men man vet att skolor med låga snittbetyg ger
elever högre betyg än de förtjänar. 109 Ett testfall skedde i
Örebro när man 2017 la ner högstadieskolan i det
invandrartäta problemområdet Vivalla och slussade ut elever
till andra skolor. Detta ledde till att andelen som nådde
gymnasiekompetens minskade från 59% från 42%.110
En OECD-rapport beskriver att ett större problem än
invandrarbarns låga snitt är att så många av dem är
lågpresterande. Är man lågpresterande i matematik kan man
inte göra grundläggande beräkningar eller följa logiska
resonemang; den som är lågpresterande inom läsning kan inte
plocka ut relevant information ur en text; och inom vetenskap
är man lågpresterande om man inte har tillräcklig kunskap att
ta del i vardagliga frågor kring teknik och vetenskap. Enligt
OECD är det acceptabelt om max 15% i ett land är
lågpresterande. I Danmark och Finland klarar inhemska
studenter detta med god marginal, medan inhemska studenter
i Sverige ligger på gränsen. Hos andra generationens
107 http://www.oecd.org/education/school/1A-Piacentini.pdf
108 https://academic.oup.com/esr/article-abstract/27/4/487/516170
109 Skolor med sämre snitt sätter högre betyg jämfört med resultat på nationella
provet.
https://www.researchgate.net/publication/331524118_Analyser_av_likvardig_be
tygssattning_mellan_elevgrupper_och_skolor_Jamforelser_mellan_betyg_och_
nationella_prov_i_arskurs_9
110 https://www.forskning.se/2021/05/10/flytt-av-elever-ingen-framgang-for-
skolresultat-och-integration/
invandrare är det kring 40% i både Sverige, Danmark och
Finland som är lågpresterande inom matematik; inom läsning
runt 25%; och i vetenskap 24%-30%. Även efter att man
justerat för socioekonomiska faktorer kvarstår ett tämligen
stort gap mellan invandrarbarn och etniskt svenska barn vad
gäller andelen lågpresterande. 111
Även bland högpresterande är den inhemska befolkningen
överrepresenterad. Ungefär 9% av etniska svenskar får
toppbetyg i PISA-undersökningens matematikdel, jämfört
med utlandsföddas 2%, och andra generationens invandrares
2,5%. 112 Detta döljer att det troligen finns stora skillnader
mellan invandrargrupper, där vissa grupper kanske presterar
bättre än etniska svenskar medan andra betydligt sämre.
En grupp man ofta studerar är turkiska barn, eftersom
många länder i Europa tagit in turkiska invandrare. År 2003
hade de i Österrike, Danmark och Belgien ett resultat på runt
420 i PISA-testet i matematik. De presterade något högre i
Schweiz och något lägre i Tyskland. Detta kan jämföras med
att turkiska barn i Turkiet hade 423 i PISA-testet 2003. 113 114
En annan studie som jämförde andra generationens
turkiska elever i Schweiz, Österrike och Tyskland utifrån
PISA-resultat 2006 visade att turkiska elever i Österrike i snitt
fick 380 poäng i PISA, i Tyskland fick de 406 och i Schweiz 439.
111 https://ec.europa.eu/jrc/en/publication/educational-outcomes-and-immigrant-
background
112 https://fof.se/tidning/2014/7/artikel/skolans-vaxande-kunskapsklyftor
113 https://www.oecd-ilibrary.org/education/where-immigrant-students-
succeed_9789264023611-en s. 53 Studien hävdar att turkiska elever i icke-
turkiska länder presterar bättre än turkiska elever i Turkiet, vilket beror på att
man räknar resultat på den språkliga delen. Matematikdelen är dock mer
universell och bättre mått att jämföra elever i olika länder.
114 https://www.oecd.org/pisa/publications/PISA2018_CN_TUR.pdf Det kan
nämnas att turkiska elever hade runt 450 poäng i matematik i mätningarna
2009, 2012 och 2018, men däremot runt 420 i mätningarna 2003, 2006 och 2015.
Dessa stora skillnader tyder på anomalier i testmetoder.
Hur mycket resurser skolor har spelar in, men den främsta
faktorn för att förklara skillnader var föräldrars
utbildningsnivå. Även justerat för detta försvinner dock bara
runt hälften av gapet mellan inrikes födda och turkiska barn,
och de turkiska barn som läser vidare får i snitt sämre betyg.115
Studier från USA visar att invandrargruppers
ambitionsnivå möjligen också är som starkast i andra
generationen. Medan bara runt 10% av första generationen
mexikanska invandrare har gått på universitet, ökar det till
30% i andra generationen, men sjunker sedan till 25% i tredje.
Hos asiater är det 60% i första generationen, 68% i andra, och
strax under 50% i tredje. Hos svarta invandrare är siffrorna
45%; 55%; och sjunker till 30% i tredje generationen. 116 Även
om det kan finnas olika anledningar till detta finns det
åtminstone inte fog att säga att integrering i USA är en
uppåtgående linje.
Tredje generationens marockaner i Nederländerna har
visserligen höjt sig, men det går sakta. Betygssnitten i
Nederländerna på turkar och marockaner har höjt sig från 42-
43 sista året i matematik i nian till 46, vilket är i nivå med barn
till lågutbildade etniska holländare. Fortsatt är det färre med
marockansk och turkisk bakgrund som läser på en högre
utbildning. 2016-2017 var det runt 30% av marockanska elever
och 25% av turkiska som inledde en sådan utbildning, jämfört
med 50% av etniska holländare. 117 118Den högst presterande
115 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0272775711000537
116 Strangers at the Gates, s. 288. Siffror baserade på Current Population Survey
1994-1998.
117 Dutch Multicultural Society: FACTS AND FIGURES 2009, Institute for
multicultural development
118 https://books.google.se/books?id=b2A5CwAAQBAJ&pg=PA30&lpg=PA30
Anger att araber har högre PISA-resultat i Nederländerna men detta är justerat
för socioekonomiska faktorer. OECD Reviews of Migrant Education Immigrant
Students at School (2015), s. 30
invandrargruppen är iranier, där runt 55% inleder en högre
utbildning. Afghaner presterar också rätt bra och irakier ligger
något därefter på 40%. I botten ligger somalier med 20% och
syrier med 22%. 119
Även i Belgien ligger ättlingar till marockaner och turkar
efter inhemska elever i prestation, trots att de är inne på tredje
generationen. Marockaner har förbättrat sig mer än turkar,
vilket har förklarats av att turkar kedjemigrerar genom att ta
in fruar och släktingar från hemlandet. Bland turkar var det i
slutet av 1990-talet det bara 11% som skaffade en
universitetsutbildning, medan det bland marockaner var 23%,
trots att marockaner i snitt hade lägre utbildning när de kom
till Belgien. En orsak är att turkiska flickor i högre grad gifts
bort innan de skaffar en utbildning, och en annan är att pojkar
i högre grad styrs av familjens tradition. 120
I Storbritannien slår man ofta ihop minoritetsgrupper i de
fyra grupperna Black, Asian, Minority Ethnic (BAME), vilket
innebär att alla svarta blir en grupp och alla asiater en grupp.
Svarta som grupp har ungefär samma skolresultat som vita,
men nedbrutet i undergrupper är svarta västindier den grupp
som presterar näst sämst av 18 möjliga undergrupper. Indier
drar upp snittet för asiater, medan pakistanier drar ner det.
Även jämförelsen med vita britter haltar, eftersom fattiga vita
britter presterar sämre än andra fattiga grupper, medan
högpresterande vita britter presterar i nivå med kinesiska
elever. 121
Att pakistanier i Storbritannien presterar dåligt har
förklarats med att många kom från ett fattiga
119 https://ec.europa.eu/migrant-integration/librarydoc/2018-integration-report-the-
netherlands Siffrorna är uppskattningar utifrån stapeldiagram.
121 https://www.centreforsocialjustice.org.uk/wp-
content/uploads/2020/11/CSJJ8513-Ethnicity-Poverty-Report-FINAL.pdf s. 18
jordbrukssamhälle i Mirpuriområdet i Pakistan och flyttade till
bruksorter, där Bradford blivit den ort med högst andel
pakistanier. Av Bradfords cirka 500 000 invånare identifierade
sig runt 100 000 som pakistanier år 2011, vilket var en ökning
med 40 000 på 10 år. De högutbildade pakistanier som flyttade
till London presterar däremot bättre än de i Bradford. De
pakistanier som flyttat till USA tillhör också högre presterande
grupper, med en utbildningsnivå och inkomst något över den
inhemska befolkningen.122 Det indikerar att man inte alltid kan
generalisera en grupp utifrån landet de kommer från, ifall de
kommer med olika utbildningsnivåer.
Att västindier tillhör de mest lågpresterande har förklarats
bero på Storbritanniens historia som kolonialmakt och den
rasism som västindier utsattes för när de kom till
Storbritannien. En studie visade dock att västindier inte
presterar bättre i USA, Kanada eller Frankrike.123
Gapet mellan vita och svarta i USA har på samma sätt
förklarats utifrån att USA har en historia av rasism och
segregering. Men i en jämförelse mellan USA och Kanada är
inkomstskillnaderna ungefär likadana efter att man justerat för
att en högre andel av svarta i Kanada är invandrare.124
Huruvida barn läser vidare anses i hög grad bero på
föräldrarnas utbildning, men redan 1985 var det fler indier
som påbörjade universitetsstudier än etniska britter, och detta
trots att indierna oftare kom från arbetarhem. 125 I skolor i
Kalifornien märkte man också 1995 att svarta och
spansktalande barn presterade sämre än vita även om deras
föräldrar växt upp i USA, medan barn till personer från
122 https://en.wikipedia.org/wiki/Pakistani_Americans
123 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/1369183X.1999.9976681
124 https://www.researchgate.net/publication/233008532_Black_Canadians_and_Bla
ck_Americans_Racial_income_inequality_in_comparative_perspective
Hmongfolket (Kambodja, Vietnam och Laos) presterade bättre
trots att de oftast kom från bondesamhällen med låg
utbildning.126
I USA hade personer med vietnamesisk bakgrund 1980
justerat för inflation, en genomsnittsinkomst på $47 000 per år,
vilket de höjt till $72 000 år 2017 – betydligt högre än den
amerikanska genomsnittsinkomsten på 58 000 USD. 45% av
unga vietnameser hade år 2015 avslutat en fyraårig
universitetsutbildning, att jämföra med 31% av vita
amerikaner. 127
Vad gäller andra generationens spansktalande har de
däremot i andra generationen en inkomst på under 50 000
USD, och endast runt 20% har en universitetsutbildning. 128 I
en studie från 2006 skriver George Borjas att klasskillnader
mellan mexikaner och andra tenderar att bestå, till skillnad
från tidigare invandrargrupper, eftersom den mexikanska
gruppen är så stor att integrering försvåras.129
Att klumpa ihop alla i en grupp kan visserligen ge en skev
bild, eftersom lågpresterande drar ner snittet. Vita elever
tillhör de sämst presterande i det nationella generella GSCE-
provet som alla gör vid 16 års ålder, men bland dem som når
den avancerade A-nivån vid 17-18 års ålder presterar vita
britter bättre än andra grupper förutom indier och kineser. På
universitetsnivå är vita även mest benägna att få toppbetyg på
universitet. 130
Även att klumpa ihop afrikaner ger en skev bild.
126 https://papers.ssrn.com/sol3/papers.cfm?abstract_id=1929018
127 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1369183X.2020.1724411#_i9
128 https://www.brookings.edu/blog/social-mobility-memos/2015/11/10/how-
upwardly-mobile-are-hispanic-children-depends-how-you-look-at-it/
129 https://www.jstor.org/stable/3844791?seq=1
130 https://www.centreforsocialjustice.org.uk/wp-
content/uploads/2020/11/CSJJ8513-Ethnicity-Poverty-Report-FINAL.pdf
Nigerianska elever har ett resultat på Storbritanniens
motsvarighet till högskoleprovet, GCSE, som är 22% högre än
snittet i Storbritannien, medan somalier ligger 24% lägre, och
kongoleser 35% lägre.131 Samma typ av olikhet finner man om
man separerar asiatiska grupper. Vietnameser, indier, iranier
och tamiliska sri lankier ligger 30% eller över snittet i landet,
pakistanier från Mirpurdistriktet däremot 23% under snittet,
medan de från andra delar av Pakistan bara låg 6% under
snittet.132
Att olika grupper har olika vägar framåt tycks alltså av allt
att döma vara korrekt. Vissa grupper är framgångsrika oavsett
var de flyttar i världen och det är osannolikt att det beror på
diskriminering.
Kreativitetsargumentet
Ett vanligt argument för invandring i USA är att invandrare är
överrepresenterade i att vinna nobelpris.
Överrepresentationen beror dock främst på judiska invandrare
som exempelvis vann nobelpriset i fysik 1907, 1943, 1944, 1952,
1963 och 1967. Latinamerikanska invandrare har vunnit färre
än fem nobelpris totalt inom kemi, fysik och medicin. 133
Italienska invandrare har vunnit ännu färre – och även bland
dessa är majoriteten av judisk bakgrund. 134 Sannolikt är det
elituniversitet och akademisk bakgrund som möjliggör
nobelpris snarare än migration. När man räknar in judar födda
i USA till invandrade föräldrar blir listan på amerikanska
131 BACK TO BASICS: TOWARDS A SUCCESSFUL AND COST-EFFECTIVE

INTEGRATION POLICY, IPPR (2013) s. 43
132 ibid
133 Se lista här: https://stmary.libguides.com/c.php?g=794277&p=5938195 De har
dock vunnit några fler inom litteratur
134 https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Italian_Nobel_laureates
judiska nobelpristagare minst dubbelt så lång. 135 Listan på
mexikanskamerikanska nobelpristagare består däremot bara
av en handfull namn, och latinos har oftast fått priset i
antingen fred eller litteratur snarare än vetenskap.136
Att mångfald är styrka fick ett uppsving efter böckerna The
Difference: How the Power of Diversity Creates Better Groups,
Firms, Schools, and Societies (2007) och The Diversity Bonus
(2017) av Scott E. Page. Titeln till trots skriver inte Page att
mångfald alltid är bra. I The Difference utgår han från hur
britter knäckte tyskarnas Enigma-chiffer genom en grupp på
12 000 personer med bred kompetens inom så olika områden
som kemi, matematik, lingvistik, filosofi och historia. Men,
skriver Page, det innebär inte att man ska låta en städare
utföra hjärtkirurgi. Mångfald är bara gynnsamt när man
samlar en stor mängd människor med bred kompetens för att
lösa ett gemensamt, svårt problem. Under andra förhållanden
är mångfald dåligt. Om människor med olika bakgrund har
olika mål är det ofta till större skada än nytta, enligt Page.
Det är inte heller säkert att akademiker kan publicera
studier kritiska mot mångfald utan risk för repressalier. När
läkaren Norman C Wang 2020 skrev en artikel som sa att
inkvoteringen av svarta sänker läkarkvaliteten skapade det en
twitterstorm som ledde till att den ansedda tidskriften bad om
ursäkt och drog tillbaka publiceringen. Artikeln hade
faktagranskats och drogs inte tillbaka för att man fann fel i
den, utan tidskriften hänvisade de till att mångfald skapar
bättre grupper.137 Wang fick sedan utstå hård kritik och
förlorade en ledarposition på Pittsburgh Universitet.138
135 https://en.wikipedia.org/wiki/List_of_Jewish_Nobel_laureates
136 https://stmary.libguides.com/c.php?g=794277&p=5938195 Denna lista visar
troligen inte amerikaner som har mexikanska föräldrar.
137 https://quillette.com/2020/09/22/dr-norman-c-wang-and-selective-outrage/
138 https://triblive.com/news/education-classroom/pitt-cardiologist-sues-school-
Norström & Segerstedt nämner att invandrare startar fler
företag, vilket är ett vanligt argument hos
invandringsförespråkare. New American Economy (NAE), en
lobbygrupp för öppna gränser, undersökte 2011 USAs 500
största företag för att se hur många som grundats av
invandrare och fann att 43% av företagen hade minst en
medgrundare som antingen var utlandsfödd eller hade en
utlandsfödd förälder.139 Detta har använts som argument för
varför man bör amnesti till illegala invandrare av mexikansk
bakgrund som växt upp i USA. 140
Utifrån NAEs lista startades 14% av företagen av
människor med tysk bakgrund, 12% hade engelsk bakgrund,
10% irländsk, 9% vardera för ryssar och kanadensare; 6%
skottar, 5% polacker; 3% vardera för österrikare eller
schweizare, 2% för vardera svenskar, norrmän, holländare,
ukrainare, taiwaneser, ungrare och fransmän; samt 1% för
vardera italienare, tjecker och greker. Resten av länderna är för
få för att det ska vara meningsfullt lista dem alla. Mexiko finns
alltså inte med, trots att Mexiko sedan 1965 varit det främsta
invandringslandet. Från Italien finns bara tre personer trots att
fyra miljoner italienare migrerade till USA runt sekelskiftet
1900. Tyskättlingar startade alltså 12 gånger fler Fortune 500-
företag än italienättlingar. 141 Det finns även en kraftig
after-backlash-to-his-article-on-affirmative-action/
139 http://startupsusa.org/fortune500/
I listan har alla personer som har fler än ett land fått beräkningen 1 land. En
person som har två föräldrar från England får ändå bara en registrering på
England, medan den som har en förälder från England och en från Irland får en
registrering på England och en på Irland. Detta innebär att ett företag som
grundats av fyra engelskfödda invandrare ändå bara får en registrering på
England, något som drar ner snittet på de stora länderna.
140 https://www.brookings.edu/blog/the-avenue/2017/12/04/almost-half-of-fortune-
500-companies-were-founded-by-american-immigrants-or-their-children/
141 Listor på hur många ättlingar respektive grupp har säger att tyskar är den
största etniska gruppen i USA med 15% som är tyskättlingar, medan endast
överrepresentation av judar i listan. Kanske har alla de 24
ryssarna i listan judisk bakgrund.142 Vad detta visar är att
personer som kom till USA med en högutbildad kultur och
tradition i högre mån startade framgångsrika företag, medan
personer med låg utbildning i mindre utsträckning startat
framgångsrika företag, varken i första eller andra
generationen.
Ett annat argument som används för varför USA måste
tillåta mer invandring är att många IT-företag startas av
invandrare. En studie från 2007 visade att 25% av nystartade
IT-företag mellan 1995 och 2005 hade en utlandsfödd
grundare, där ”grundare” kan inkludera både tillförordnad
VD och teknikchefen.143 Även här är dock vissa
ursprungsländer kraftigt överrepresenterade. Den överlägset
största gruppen är indier med 26%. 6-7% kom från vardera
land Taiwan, Storbritannien och Kina. Efter dessa länder följde
Japan, Tyskland, Sydkorea, Israel, Kanada och Iran. Mexiko,
som är det största invandringslandet, finns alltså inte heller
med i denna lista.
Även i Storbritannien hävdar invandringsförespråkare att
man dragit nytta av invandrares kreativa entreprenörskap. En
rapport framtagande av en näringslivsgrupp skriver att
invandrare varit med och grundat 49 av de 100 snabbast
växande företagen i Storbritannien. Av dessa 49 personer är
5,5% är italienättlingar. https://www.worldatlas.com/articles/largest-ethnic-
groups-and-nationalities-in-the-united-states.html Detta beror dock på att
grupper som kom tidigare har fått fler ättlingar för varje generation.
142 Exempel, från större till mindre företag: Bernard Marcus (Home Depot), Sergey
Brin (Google / Alphabet), Larry Elison (Oracle), Max och Morris Feldberg (TJX),
Joseph Schenck (Twenty-First Century Fox), Charles Avnet (Avnet), William
Bernbach (Omnicorp Group), Jack Kopkin (Office Depot), Stuart G. Moldaw
(Ross Stores), Leslie H. Wexner (L Brands), Warren Einsenberg (Bed Bath &
Beyond)
143 https://people.ischool.berkeley.edu/~anno/Papers/Americas_new_immigrant_en
trepreneurs_I.pdf
dock runt hälften från Europa; av de resterande är åtta från
USA, fyra från Ryssland, fyra från Australien, fyra från Indien,
och tre från Libanon. Den ende från den afrikanska
kontinenten kom från Sydafrika, och ingen kom från Pakistan,
Bangladesh eller de karibiska öarna. 144
Någon liknande lista har inte sammanställts över
utlandsfödda entreprenörer i Sverige. De handfull namn som
nämns av Norberg (2012) och Strömbäck (2016) som
exempelvis på entreprenöriska invandrare är Herbert Felix
(1908-1973), som tog över och döpte om Felix och Albert
Bonnier (1820-1900). De var båda judar. Historikern Dick
Harrison beskriver i Folkvandringstid (2019) andra
entreprenöriska invandrare som gynnat Sverige genom tider,
som ryssar, polacker och tjecker på 1600- och 1700-talet. Men
detta var invandrare som hade utbildning och kompetens.
Trots den stora invandringen av finnar till Sverige finns det få
med finländsk bakgrund som blivit framgångsrika
entreprenörer i Sverige. Inte heller muslimska araber visar
sådana tendenser, något som däremot kristna araber gör
(exempelvis Ayad Al Saffar som köpte upp och expanderade
Ur & Penn).
Vad detta visar är att kreativitet inte uppstår automatiskt
bara för att man får invandring, på det sätt som
invandringsliberaler hävdar. Produktiva grupper startar helt
enkelt fler företag. Vill man öka kreativiteten genom
invandring är det högutbildade grupper man bör fokusera på.
Kriminalitet
Den svenska regeringen skriver i ett ett offentligt uttalande på
144 https://www.tenentrepreneurs.org/immigrantfounders
sin webbsajt:145
Forskare vid Stockholms universitet visade att den huvudsakliga
skillnaden i kriminell aktivitet mellan invandrare och övriga
medborgare beror på socioekonomiska förhållanden i området de
växte upp. Detta åsyftar sådant som föräldrars inkomster och de
sociala förhållandena i uppväxtmiljön.
Invandrare från sämre socioekonomiska förhållanden antas

alltså inte begå fler brott än etniska svenskar från samma
bakgrund. Vissa justeringar kan visserligen vara befogade.
Män i åldern 20-35 år är den mest brottsbenägna gruppen, och
samtidigt den grupp som ofta migrerar, vilket innebär
invandring tenderar öka andelen som begår brott, men detta
är inte nödvändigtvis negativt om invandrarnas arbetskraft
behövs och de efterhand integrerar sig.
Man behöver dock ändå se till den faktiska påverkan på
kriminalitet snarare än att justera för socioekonomiska
faktorer, eftersom kriminalitet påverkar samhället, ekonomin
och människors välmående. 2020 beskrev flera
näringslivstoppar exempelvis att när Sverigebilden domineras
av sprängningar och skjutningar blir det svårare att attrahera
spetskompetens.146 Därför är det nödvändigt granska
invandringens faktiska påverkan på mottagarlandet utan att
justera för socioekonomiska faktorer.
I USA diskuteras intensivt huruvida de mexikanska
invandrarna begår fler brott än infödda. Vänsterakademiker
hävdar att så inte är fallet, medan invandringskritiker och
alternativmedier misstänker att akademiker inte beskriver
sanningen. Det finns exempelvis studier som visar att första
145 https://www.government.se/articles/2017/02/facts-about-migration-and-crime-
in-sweden/ i översättning
146 https://www.ystadsallehanda.se/nyheter/naringslivet-oroas-over-sverigebilden/
generationens invandrare är mindre kriminella än
medelamerikanen, och att invandringen av spansktalande
tenderar minska brottsligheten i området de bosätter sig i.
Dessa faktorer förklaras dock i hög grad av att spansktalande
flyttar in i fattiga områden som domineras av svarta, och att
de spansktalande är mindre kriminella än svarta. Svarta sitter i
fängelse i ungefär fem gånger så hög utsträckning som vita,
medan mexikaner bara sitter i fängelse i dubbelt så hög
utsträckning som vita.147
Även om första generationens invandrare i USA är mindre
kriminella än inrikes födda, ökar brottsligheten i andra
generationen till att vara högre än för inrikes födda. Detta har
man observerat sedan början av 1900-talet och det brukar
förklaras med att invandrarbarn känner sig rotlösa. Ser man
till män som invandrat från Mexiko i åldern 18-39 satt 0,7% i
fängelse år 2000, men bland deras manliga barn i samma ålder
var det 5,9%. Bland dominikaner och kubaner var det 2,5% i
första generationen, jämfört med 4% i andra. Bland invandrare
från Indien, Kina, Korea, Vietnam och Filippinerna satt mindre
än 0,5% i fängelse, men hos deras manliga barn runt 1,0%. Av
vita utrikes födda satt 0,6% i fängelse, jämfört med 1,7% av
inrikes födda vita. Bland svarta satt 2,5% av utrikes födda i
fängelse, att jämföra med hela 11,6% av inrikes födda svarta
män i åldern 18-39 år. 148 Även i Sverige visade en
undersökning från 2019 att inrikes födda med två utrikes
födda föräldrar är den mest brottsbelastade gruppen, och det
är framförallt vad gäller rån och mord.149
Att vissa grupper sticker ut kan man se i andra västländer.
147 https://www.prisonpolicy.org/reports/rates.html
148 https://www.migrationpolicy.org/article/debunking-myth-immigrant-
criminality-imprisonment-among-first-and-second-generation-young
149 https://detgodasamhallet.com/2019/06/04/ny-rapport-invandring-och-
brottslighet-ett-trettioarsperspektiv/
En studie visade att svarta i Toronto utgjorde runt 9% av
befolkningen men var tilltalade i 32% av brottmålen. De med
indisk bakgrund var däremot mindre åtalade än den inhemska
befolkningen. 150 151 I Storbritannien visade en beräkning
gjorde av tidningen The Telegraph att 59% av dem som åtalats
för rån i London var svarta, trots att de endast utgör 13% av
Londons befolkning.152 Londonstadsdelarna Lambeth,
Newham, Hackney, Brent och Southwark som med 20-25% har
högst andel svarta är också de området med flest andel mord.
153
I Frankrike sammanställer man inte brottslighet utifrån

etnicitet, men en av de främsta experterna på islam, sociologen
Farhad Khosrokhavar, beräknade att 40% av dem som sitter i
fängelse har en far född i utlandet och att de är 9 gånger mer
benägna att sitta i fängelse än unga män med fäder födda i
Frankrike. 154
I Nederländerna utgör turkar 2% av befolkningen men står
för 5% av brotten; marockaner som utgör 2% står för runt 10%
av brotten, och de med bakgrund i ögruppen Antillerna utgör
runt 1% och begår 5% av brotten. Överrepresentationen är
särdeles stor när det gäller rån: marockaner begår runt 20% av
alla rån, surinameser 12% och de från Antillerna 10%. 155 Att
150 https://torontosun.com/opinion/columnists/goldstein-policing-report-exposes-
flawed-logic-of-race-crime-statistics
151 https://link.springer.com/chapter/10.1057/9780230355866_2
152 https://www.telegraph.co.uk/news/uknews/crime/7856787/Violent-inner-city-
crime-the-figures-and-a-question-of-race.html
153 https://www.ft.com/content/812dc8a0-fcc6-11dc-961e-000077b07658 . Se även
https://en.wikipedia.org/wiki/Crime_in_London
154 L'islam dans les prisons (2004), citerat ur Laurence, Integrating Islam (2007), s. 61-
62
155 Dutch Multicultural Society: FACTS AND FIGURES October 2009 s. 29. Det är
svårt att se exakta siffror i stapeldiagrammen så de är en uppskattning. Rån är
min översättning av brottskategorin ”financial crimes involving violence”.
Sexualbrott finns inte med i statistiken.
marockanska ungdomar begår fler brott än turkiska har
förklarats av att turkiska familjer har starkare sammanhållning
och därför håller bättre koll på sina barn än marockanska
familjer. 156
Skillnaden mellan marockaner och turkar har även
observerats i Belgien, vilket nådde allmänheten efter en
uppmärksammad rapport av forskaren Marion Van San
2001.157 Överrepresentationen vad gäller gatubrottslighet gäller
i högre grad för marockaner än turkar. Belgiska forskare har
liksom nederländska förklarat det med att turkar lever mer
isolerat från det belgiska samhället och har mer kontroll över
familjemedlemmar.158
Att olika invandrargrupper begår olika brott visades också i
en studie på olika invandrargruppers brottsfrekvens i USA i
början av 1900-talet.159 Justerat för ålder och kön lagfördes
polacker för 63 grova och 278 mindre grova brott per 100 000
individer, mot förväntade 94 grova och 483 småbrott. Det vill
säga, de var mindre kriminella än inhemska amerikaner.
Svenskar förväntades begå 73 grova brott och 489 småbrott,
men begick bara 28 grova och 254 småbrott. Irländare som
förväntades begå 435 småbrott begick hela 1448 men hade
ingen större skillnad i grov brottslighet, medan italienare
förväntades begå 97 grova brott men lagfördes för 162 utan att
ha någon större skillnad i småbrott. Högst brottslighet hade
mexikaner, som begick 420 grova brott mot förväntade 79. De
småbrott irländare lagfördes för berodde sannolikt på det
omfattande fylleriet. Att italienare lagfördes för grova brott
berodde sannolikt på deras hederskultur med en högre
156 Vermeulen (2000) Immigrant Integration , s. 173

157 https://www.researchgate.net/publication/309179904_Criminaliteit_en_Criminal
isering_Allochtone_jongeren_in_Belgie
159 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC2831353/#!po=68.5185
frekvens av mord, främst inom gruppen. Bilden av en
italienare vid den tiden var en ung lättkränkt man i läderjacka
och stilettkniv som hängde kring gathörnen, vilket bland
annat utgjorde historien för den Oscarsvinnande musikalen
West Side Story.
Andra grupper utmärker sig för annan kriminalitet I
Rotherham i Storbritannien dömdes 2010 40 män för att ha
drivit en sexring med unga vita arbetarklassflickor, varav
många minderåriga. Sexringen hade pågått sedan 1980-talet
och av de 40 männen hade 36 pakistansk bakgrund.
Rotherham var den största sexringen som avslöjats i
Storbritannien, men långt från den enda. I Rochdale dömdes
19 pakistanska män i en sexring; i Peterborough 10
pakistanska män; i Oxford 22 pakistanska män; i Newcastle 18
män av blandad invandrarbakgrund; och i Bristol 13
somaliska män. Att just pakistanier ofta är involverade kan
förklaras av att det i Pakistan inte är ovanligt att göra detta i
Pakistan, något som drabbar upp mot ett tusental underåriga
sikher, kristna och hinduer varje år utan att rättsväsendet
griper in. De hotas, övertalas eller förmås konvertera till islam
och gifta sig med förövaren. 160
Enskilda individer inom grupper kan också ha ett starkt
negativ brottskapital även om gruppen som helhet inte är
kriminell. Paul Collier i Exodus kallar dessa individer
superskurkar, och nämner som exempel hur jamaicaner i
Storbritannien har beväpnat sig i sådan utsträckning av den
brittiska polisen allt oftare tvingas beväpna sig. Samma sak
kan sägas om islamska terrorister, som är få till antalet men
orsakar betydande störningar på samhällslivet. I Sverige har
bedragare som Emil Amir Ingmanson svindlat sig till en
miljard av svenskars pensionspengar, och en läkare med
160 https://www.bbc.com/news/stories-56337182
arabiskt namn misstänks ha lurat hundratusentals med falska
covidtester efter att tidigare ha drivit andra skandalomsusade
bolag. 161
Andra typer av superskurkar tillhör organiserade
kriminella klaner. Den italienska maffian i USA hade etablerat
sig i USA redan på 1920-talet och i början av 1950-talet
kontrollerade de bland annat fackföreningar, boxning,
hästkapplöpningar och hamnarbete. Dess makt beskrevs 1994
som ojämförligt störst.162
Superskurkar kan ha betydande påverkan på samhället.
Under invandringsvågen till USA 1880-1920 drabbades landet
av åtskilliga socialistiska och anarkistiska terrordåd, vilka ofta
begicks av invandrade judar från Ryssland eller Italien.
Invandrare kan förväntas känna mindre samhörighet med
landet de flyttar till och identifierar sig i mindre utsträckning
med landets befolkning vilket kan vara en orsak till att de är
mer benägna ägna sig åt samhällsförstörande aktiviteter. Som
en konsekvens behöver mottagarlandet ägna mer tid åt
säkerhet och införa hårdare straff. Invandrares normlöshet kan
också influera den inhemska befolkningen till att ägna sig åt
saker de annars inte gjort. En ökad våldsbrottslighet i området
kan exempelvis göra att man ser det mer acceptabelt att själv
skaffa ett vapen.
Olika grupper specialiserar så på att fylla en nisch. När det
gäller prostitution luras tiotusentals kvinnor från Nigeria till
Europa för att säljas som prostitution. 163 Afghanistan är
producent av det mesta av världens heroin, och det är därför
161 https://www.expressen.se/nyheter/efterlysta-lakarens-bolag-listades-pa-fhms-
hemsida/
162 Reuter (1994) “Research on American Organized Crime.” i Handbook of
Organized Crime in the United States.
163 https://www.svt.se/nyheter/utrikes/kvinnorna-har-osynliga-pistoler-mot-sina-
huvuden
inte konstigt att afghaner är överrepresenterade vad gäller
heroinrelaterad verksamhet.164 Det mesta av haschet kommer
från Marocko, och marockaner i Frankrike etablerade sig snart
som säljare av cannabis.
Till detta kommer en aggregerad effekt, där vissa gruppers
brottslighet spär på andra gruppers brottslighet. Många
olagliga vapen i Sverige har smugglats in från före detta
Jugoslavien där de sedan används av andra kriminella
element, såsom drogsäljande araber.165 När droger säljs till
inhemska svenskar leder det i sin tur till ökad kriminalitet,
såsom stölder för att bekosta missbruk.
Om invandrare startar företag för att de är drivna och
tänker utanför boxen innebär det rimligen att de också är mer
sannolika att bryta mot etablerade regler och lagar. Det är
kanske ingen tillfällighet att det är invandrarföretagar som tar
människor till Sverige på falska grunder, ägnar sig åt
assistansbedrägeri eller momsfusk. En rapport från BRÅ 2012
säger att Malmös företag har en omfattande brottslighet där
skattefusk är mest vanligt, men insmugglade cigaretter och
alkohol säljs också, liksom stöldgods.166 När polisen gjorde
razzior i Malmö fann de att varannan närbutik sålde
smuggelcigaretter.167 En annan vanlig metod är att ta varannan
med och varannan utan kvitto.168 Om en verksamhet dumpar
priser genom olagliga aktiviteter måste andra verksamheter
för att konkurrera också göra lagar. Och om ett företag inte
kan få kunder eftersom ingen har råd betala vita priser, måste
164 https://www.svt.se/nyheter/inrikes/manga-ensamkommande-anvander-heroin
165 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/sa-ska-vapensmuggling-fran-balken-
stoppas
166 https://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b29800013583/1371914737955
/2012_Brottslighet_och_trygghet.pdf s. 136
167 https://sverigesradio.se/artikel/5844100
168 https://www.bra.se/download/18.1ff479c3135e8540b29800013583/1371914737955
/2012_Brottslighet_och_trygghet.pdf s. 136
de sänka priserna eller gå i konkurs. Om alternativet är att leva
på bidrag kan nog många rättfärdiga att kringgå lagarna för
att företaget ska överleva. En orsak till den svarta ekonomin
är illegal arbetskraft, som för att försörja sig måste jobba svart
och vars arbete är beroende av den svarta ekonomin. Sålunda
kan man direkt knyta invandringen till den kriminella
branschen, vilket innebär att det inte finns särskilt mycket att
göra för att beivra brottsligheten.
Ett annat brott som tenderar öka till följd av invandring är
prostitution. I USA var det så vanligt förekommande att
tidningsartiklar i början av 1900-talet kallade det för white
slavery och 1910 gjorde man det till ett federalt brott att
transportera en minderårig över delstatsgränser för att sälja
sex eller andra ”omoraliska” handlingar. 169 Det var särskilt
kineser och judar som utmålades som hallickar som sålde vita
flickor under slavliknande former. Man kan se hur det i
västvärlden fortfarande ofta är invandrare som organiserar
sexhandel, vilket de gör genom kontakter i hemlandet. I
Storbritannien togs exempelvis över 100 kinesiska kvinnor in
på förvar under 2018, då de misstänktes vara offer för
människohandel.170
Eftersom ett samhälle måste kunna upprätthålla sig självt
leder samhällsskadlig brottslighet efterhand till behov av
ökade restriktioner och förtryck. I Sverige har man haft råd att
hantera de många skjutningarna, skolbränderna, våldtäkterna,
och stenkastning mot polis. Modern underrättelseverksamhet
har också avvärjt de flesta terrordåd hittills. Det finns dock
ingen garanti för att det alltid kommer vara så.
169 Se White-Slave Traffic Act, eller Mann Act

170 https://www.theguardian.com/uk-news/2018/dec/12/chinese-women-trafficked-
uk-failed-home-office-medical
Invandringsmotstånd
På 1980- och 1990-talen var rasistiska dåd inte ovanliga. Mord
som räknas ha rasistiska motiv inkluderar det på Ronny
Landin av nazister 1986, en marockanske turist i Lund 1990,
och den mörkhyade Stephen Lawrence i London 1993. Efter
ytterligare nazistiska och rasistiska dåd i början och mitten av
1990-talet – som Lasermannen, Björn Söderberg och John Hron
– inleddes omfattande antirasistiska kampanjer.
Invandringskritik antogs bero på fördomar och rasism vilket
skulle bekämpas med upplysning och integrationsprojekt.
Under 2000-talet minskade det rasistiska våldet, men
istället ökade stödet för invandringskritiska partier i Europa.
Det har gjort att det krävts andra förklaringsmodeller än hat
och rädsla för det okända. Hypoteser inkluderar: rädsla om
jobben, konkurrens om välfärdsresurser, kulturell
konservatism och rasism. Ett flertal studier i ämnet har gjorts,
vilka visat på olika resultat beroende på hur man gjort
undersökningen, och utan att någon klar förklaring kunnat
ges.171 I en artikel från 2017 sammanfattas hur länder skiljer sig
åt såpass mycket att invandringskritik inte kan förklaras med
de vanliga modellerna. Arbetslöshet och kritik mot
globalisering leder till exempel till ett ökat stöd för
främlingsfientliga partier i vissa länder, men inte i andra.
Författarna tror istället att känslan av att vara hotad och sårbar
är den främsta orsaken till att folk röstar på högerpopulistiska
partier. De som har en svag ställning på arbetsmarknaden,
som egenföretagare och lågutbildade, är kritiska till
invandring eftersom deras arbeten är mer sårbara. Om
känslorna inte kan ges utlopp leder det till ressentiment, vilket
171 https://www.researchgate.net/publication/343584445_The_Sweden_Democrats_
and_the_ethno-nationalist_rhetoric_of_decay_and_betrayal
betyder att ilska och avundsjuka utvecklas till ett passivt hat.
172
I Sverige har man sedan åtminstone 1960-talet talat om en

distinktion mellan infödda, etniska, svenskar å ena sidan och
invandrare å andra sidan. Invandrare undersöks som en
homogen grupp. Detta perspektiv har fortsatt vara det
förhärskande. I en akademisk studie från 2018 utfrågades
exempelvis svenskar om sin syn på invandrare. 82% av SD-
väljare beskrev det som ett problem att invandringen
försvagar den svenska kulturen, 97% att invandring leder till
ökad kriminalitet, 35% att invandrare tar jobb från infödda
svenskar, och nästan 100% ansåg att invandringen kostar för
mycket offentliga resurser.173
För att ta reda på i vilken grad invandringsmotstånd
hänger ihop med rasism, sexism, intolerans och lägre empati
tillfrågades testpersonerna om feminismen har gått för långt,
om det är fel att skolor har vegetariska dagar, om de ibland är
ohövliga, samt om de kan tänka sig få en invandrare ingift i
släkten eller som chef. Frågorna kan tolkas så brett att det
snarast visar på attityd än på faktiska åsikter och beteende.
Invandrare inkluderar exempelvis såväl norrmän som
somalier, och sannolikt är det få svenskar som skulle vara
motståndare till att få norrmän ingifta i släkten. Frågan är
också om den som beskriver att de ibland är ohövliga
egentligen här lägre empati, eller om det är forskarna som
utgår från sin egen nidbild av invandringskritikern.
Sociologiprofessor Jens Rydgren, har i en studie på SD-
väljare undersökt om invandringskritik beror på en haloeffekt
(”gloria”), där invandringskritiken är låg i områden med
mycket invandring men är stor i områden precis i anslutning,
172 https://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/0539018417734419
173 https://www.iffs.se/media/22379/forskningsrapport_2018_2.pdf
och sedan minskar igen när man kommer längre bort. Enligt
haloeffekten beror på invandringsmotstånd på fördomar och
rädsla. De som bor i områden med mycket invandrare har
nämligen lärt sig att invandrare inte är så farliga, medan de
som bor i anslutning är rädda för hur de tror invandrartäta
områden ser ut. Studien visar att när andelen invandrare i ett
område överstiger 20% minskar stödet för SD, vilket forskarna
anser bekräftar att invandringsmotstånd beror på fördomar. 174
Det kan dock finnas andra förklaringar till haloeffekten, som
att invandringskritiker flyttat därifrån eller att de som bor kvar
har gett upp hoppet om ett tryggt samhälle och accepterat sin
status som minoritet. När andelen invandrare i ett område
överstiger en viss nivå finns det få svenskar kvar, som i vissa
delar av Rosengård där andelen med invandrarbakgrund är
över 95%.
För att ta reda på vad svenskar stör sig på med invandrare
låter jag invandringskritiker själva få tala och ge sin syn på hur
de ser på svensk kultur och invandring.
I tråden ”Känner ni er också på spänn med blattar och
negrer” från 2020 beskriver trådstartaren hur han upplever att
man alltid måste vara på vakt när det är ”blattar och negrer i
närheten”, för att de ägnar sig åt en form av dominanslek. 175
En annan svarar att han håller med om att dessa grupper
sprider otrygghet; de stirrar ovänligt, skriker och det är alltid
nåt ”problem i luften”. I en tråd från 2008 beskriver
trådstartaren hur chockad han blev när han återvände till
Hässelby Strand där han bodde 1972-1993 eftersom det var
stora gäng med invandrarungdomar och kvinnor med hucklen
som drog omkring, och han blev flera gånger tvingad gå ur
vägen för att inte kollidera med dem. De gick till en badstrand
174 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/01419870.2011.623786
175 https://www.flashback.org/t3269061
i närheten och han blev chockad över att det var smockfullt
med folk, men inga etniska svenskar. Han störde sig på
högljutt tjatter, hög musik, grillning trots grillförbud, en massa
svarta barn som sprang förbi, och på unga män som skulle
visa dominans. 176
I en tråd från 2018 diskuteras hur flyktingvågen påverkat
folks närmiljö.177 Återkommande klagomål är att man inte
längre går till bio eller badhus eftersom dessa domineras av
invandrarungdomar som uppför sig illa. En del nämner även
gym, badplatser, uteserveringar, tågstationer och köpcentrum.
En man beskriver hur deras familj efter 30 år slutat semestra i
Halmstad. Vårdcentraler och sjukhus beskrivs vara fulla av
hela familjer och släkter eftersom någon har något litet
problem. Kvinnor beskriver hur de är mindre fria att vistas
utomhus och undviker gå omkring ensamma även på dagen.
Många stör sig även på unga män som bara ”hänger” och till
synes säljer droger. Ett annat vanligt irritationsmoment är att
många upplever att de inte längre bor i Sverige för de ser få
svenskar och hör inte svenska talas.
Återkommande beskrivningar i trådarna är att man
upplever en rädsla för sin fysiska säkerhet samt ogillar
känslan av att vara omgivna av människor som inte talar
samma språk eller bryter mot sociala normer. Den starkaste
kritik tycks dock hänföras till praktiska erfarenheter som
påverkar ens liv negativt, som att inte kunna besöka vissa
platser längre.
Det finns även en indirekt kritik där brister i välfärden
kopplas ihop med invandringen, med argumentet att andra
länder i Europa inte har samma problem. 178 Invandrare anses
176 https://www.flashback.org/p12213664 Lättare bearbetat.

få mer än svenskar. 179
I en brittisk undersökning om invandringsmotstånd sa de
brittiska deltagare att de har inget emot invandrare som inte
ställer krav på välfärd eller på att det brittiska samhället ska
förändra sig för deras skull. Detta inkluderar kineser och
indier. Däremot var britterna i undersökningen negativa till
den muslimska invandringen. Muslimerna ansågs kräva
välfärd och att samhället anpassade sig för dem. I områden
med många muslimer fanns exempelvis knappt några pubar.
180
Man tyckte även att invandrare får specialförmåner. Många
var oroliga för att invandringen kommer till ökade konflikter
och i slutändan till inbördeskrig. 181
Det finns på Flashback många som uttrycker sig positivt
mot arbetskraftsinvandring, vilket visar på att
invandringskritiker gör skillnad mellan invandrargrupper i
högre grad än forskarna tror. I tråden ”Migrationsverket
deporterar högutbildade skattebetalande invandrare” från
2017 skriver en användare att man sänder fel signalren när
man låter utbildade personer som ”gör rätt för sig” åka hem,
medan man tar emot ”outbildade bidragstagare” med öppna
armar. En annan skriver att han är extremt kritisk till
flyktinginvandring men att det skadar Sveriges ekonomi och
rykte att skicka tillbaka utbildad arbetskraftsinvandrare som
gör rätt för sig. 182
Det finns visserligen också åtskilliga användare som
uttrycker en ovilja mot all invandring, men åtminstone hälften
av användarna skiljer mellan invandrare som anses bra för
Sverige och ”gör rätt för sig”, och invandrare som är en
179 https://www.flashback.org/p68236726
180 https://web.archive.org/web/20110823153440/http://old.ethnos.co.uk/decline_of
_britishness.pdf
181 ibid
belastning.
Studier bekräftar att högkompetent och lågkompetent
invandring har olika effekter på mottagarsamhället.
Invandringskritiska partier minskar i områden som får
högkompetent invandring, medan det ökar i områden med
lågkompetent invandring.183 Detta kan också leda till en
segmentering av invandringsmotståndet, där bättre områden
med kompetenta invandrare inte kan förstå
invandringsmotståndet som uppstår i områden med
lågkompetent invandring.
Det är inte säkert att irritationsmoment i sig självt leder till
ett öka stöd för invandringskritiska partier, men det kan
utgöra ett frö som i sin tur leder till att man börjar läsa
invandringskritisk alternativmedia, flyttar till mer vita
områden och utvecklar en misstro mot politiker och medier.
Detta kan i sin tur leda till invandringshat om det börjar bli
mer kamp om resurser.184
Att rädsla för sin fysiska säkerhet kan leda till att stödet för
SD ökar bekräftas i en intervju i Mitt i Stockholm, där man
frågade 15-åriga etniska svenskar om risken för att bli rånad.
En av dem vet många som blivit rånade. De undviker gå runt
med dyra kläder och undviker vissa människor. De tror att
etniska svenskar löper större risk att bli rånade än folk med
annan bakgrund, och att det hört från vuxna att folk börjat
rösta på SD av den anledningen, vilket de har märkt av i sin
åldersgrupp också.185 En kille från förorten bekräftar att det ses
184 Norris & Inglehart (2019) Cultural Backlash: Trump, Brexit, and Authoritarian
Populism, se även deras artikel Trump and the Populist Authoritarian Parties: The
Silent Revolution in Reverse (2017)
185 https://www.mitti.se/ettsthlm/man-kollar-om-de-ser-svaga-ut-om-de-saknar-
sjalvrespekt/reptbs!G8pUgYZtu6vOkGR@PIqqvw/ "Man kollar om de ser svaga
ut, om de saknar självrespekt" (2020)
som en svaghet att bo på Lidingö eftersom han inte backas av
någon, och att svenskar ses som lättare kap. Han beskriver
även att invandrarungdomar rånar svenskar för att hämnas
och att de använder ordet ”svennejävel” för att trycka ner
svenskar. 186
En uppmärksammad studie från 2005 på kriminella
invandrarungdomar bekräftade att de avsiktligt rånar
svenskar, delvis för att det är ett lätt sätt att få pengar och
prylar, men också för att det ger dem en kick. Det främsta
motivet var inte ekonomiskt utan kicken och statusen. En av
de unga rånarna beskrev att de krigar mot svenskarna, och en
annan sa att han vill att svenskar ska lägga sig ner och pussa
hans fötter. 187
Även om polisen hävdar att svenska områden inte har mer
rån än andra188 så är de etniska svenskarnas känsla att de är
utsatta på grund av sin etnicitet. Enligt forskning på
minoriteter kan det leda till allvarliga psykisk smärta att
känna sig utsatt på grund av oföränderliga faktorer som
sexualitet och hudfärg. Man har inte velat forska i om detta
även gäller vita men det är sannolikt att det åtminstone finns
en sådan effekt. I sin bok Förortshat (2013) beskriver
journalisten Johanna Langhorst hur hon flyttade till Tensta och
trivdes bra, tills att hennes son på kort tid blev rånad två
gånger. Han upplevde att han blev utvald för att han såg
svensk ut och drabbades av en depression som gjorde att han
inte ville gå upp ur sängen. Familjen blev efter det tvungna att
flytta.
Massmördaren Anders Behring Breivik beskrev i sitt
186 https://www.mitti.se/ettsthlm/mina-klasskompisar-ser-mig-som-nagon-som-
ranar/reptcq!1JaHxfozG6zKuHPY597bIg/
187 https://portal.research.lu.se/ws/files/4628325/2339649.pdf s.24
188 https://www.mitti.se/ettsthlm/polisen-befarar-ranen-okar-vi-och-dom-
uppdelningen/reptca!rQqAFxdE4rnzVTC964pIPw/
manifest att i Oslo utförde pakistanska gäng hundratals
hatbrott, varav 90% mot hjälplösa norska ungdomar som är
mentalt försvarslösa, och att det inte finns något i samhället
som gav dessa ungdomar upprättelse. Han hade själv blivit
utsatt för åtta oprovocerade angrepp plus otaliga hot och
rånförsök. Vänsteretablissemanget hyllade samtidigt den
våldsbejakande islamska kulturen och dess hiphop-musiken,
eftersom den sågs exotisk. Breivik beskriver hur han senare
förstod att muslimerna ägnade sig åt jihad mot norrmän. 189
Trovärdigheten i Breiviks berättelse har, liksom Hitlers Mein
Kampf, ifrågasatts. Man har istället skyllt på hans
problematiska barndom och att han radikaliserats på nätet,
men frågan är vad som gjorde att han började leta efter sådant
material.
Att hitta material om invandrares brottslighet i Norge på
1990-talet är svårare än att hitta material om den så kallade
rasismen. En av de oslobor som upplevde hat från invandrare
var Joe Erling Jahr som vid 14-års ålder 1995 blev grovt
misshandlad av ett gäng somalier efter att ha nekat dem
cigaretter. När han polisanmälde händelsen blev han hotad av
somalierna och de enda som stod beredda att skydda honom
var nynazister. Han gick därför med i deras gäng. 2001 begick
han ett mord på en 15-åring med ghanesisk bakgrund.190
Mordet fick mycket uppmärksamhet, där såväl politiker som
medier tog avstånd från vad man kallade ett rasistiskt dåd.
Liksom i fallet med Breivik fokuserade man dock inte på vad
som gett upphov till hatet. Invandrarhatet tycks inte bero på
irrationell främlingsfientlighet eller en rasbiologisk tradition
som späs på av medier, på det sättet antirasister beskriver det,
189 https://famous-trials.com/breivik/2581-breivik-on-his-personal-life-an-
interview-with-himself
190 https://www.aftenposten.no/meninger/i/Pp8oR/den-ene-mot-de-mange
utan är en reaktion mot invandrargruppers hat mot den
inhemska befolkningen som ignoreras av medier och från
politiker. Det är också därför invandrarhatet specifikt riktas
mot de grupper som begår våldsbrott, och begås av de som
känner sig utsatta för det.
Upplevelsen av utsatthet kan hos andra ta sig till uttryck i
politisk aktivism. SDs partiledare Jimmie Åkesson beskrev i
Det moderna folkhemmet (2018) hur hans uppväxt präglades av
att han som etnisk svensk var utsatt för såväl fysisk som
verbala angrepp av folk med utländsk bakgrund. De kastade
han cykel i busken och kallade honom svennejävel. Även SD-
toppen Mattias Karlsson beskrev hur han började bli kritisk
mot invandrare under sin tid på gymnasiet i Växjö när en stor
grupp invandrarungdomar hastigt sattes på skolan. Han ansåg
sig utsatt för invandrares hat mot svenskar och att hans
upplevelser inte gick att diskutera utan att han blev kallad
rasist. Han beskriver det som att han blev en andra klassens
medborgare i sitt eget land.191
Det var allmänt känt att invandrares angrepp på svenskar
inte fick samma uppmärksamhet som svenskars mord på
invandrare. Man håller man vid liv mordet på John Hron 1995
som ett exempel på högerextremt våld, trots att det inte var
rasistiskt motiverat.192 De två unga flickor i Härnösand som
mördades av en eritreansk asylsökare 1989 åminns inte på
samma sätt. Efter Trollhättan-attacken 2015 hölls
manifestationer över landet och statsministern uttalade sin
bestörtning, medan dubbelmordet på IKEA i Västerås samma
år följdes av en debatten kring huruvida det var rätt av
191 https://www.youtube.com/watch?v=VNIVrS-gqV8
192 Mordet begicks av en nynazist som fick blackouts och blev våldsam när han
drack alkohol. Den mördade var en blond kille. Mordet kan möjligen ses som
exempel på hur nazister mördar människor, men inte som en rasistiskt
motiverad händelse.
Expressen att rapportera mördarens flyktingbakgrund.
Mediernas pressetik anser nämligen att aldrig är relevant att
nämna om en gärningsman har utländsk bakgrund.
Har man inte möjlighet uttrycka sig i vanliga kanaler kan
reaktioner ta sig till uttryck på annat sätt. Under 1990-talet
kom Sverige att bli en storproducent av vit-makt-musik. Det
nationalistiska bandet Ultima Thule blev för många steget in i
den nationella rörelsen, inklusive SD-toppar som Jimmie
Åkesson. Bert Karlsson har kritiserats för att han lanserade
Ultima Thule och för att hans parti Ny Demokrati (i riksdagen
1991-1994) spädde på invandringskritik, men frågan är hur
länge etablissemanget hade kunnat tysta invandringskritiken.
Det är svårt i en liberal demokrati att begränsa människors
yttrandefrihet när de har något angeläget att ge uttryck för.
Även i USA ledde den höga invandringen i början av 1900-
talet till att Ku Klux Klan, som dött ut på 1870-talet,
återuppstod 1915. De kritiserade allt oamerikanskt, såsom de
katoliker och judar som vid den tiden invandrade i höga antal.
1923 hade medlemsantalet svällt till fyra miljoner. Många var
från medelklassen och Nordstaterna. 1924 hade de fått in
åtskilliga kandidater som borgmästare och i delstatspolitiken.
Efter att gränserna stängdes samma år imploderade dock
rörelsen och upphörde runt 1930.193194 Invandringskritiken var
dock fortsatt politiskt känslig. När presidenten FDR vägrade
skeppet St Louis med 937 tyska judar tillåtelse att få landstiga
1939 gjorde han det för att över 90% av befolkningen inte ville
ta emot fler judar.195
Oron för att bli en minoritet har kallats för irrationell
193 https://www.pbs.org/wgbh/americanexperience/features/flood-klan/ Det anses

att rörelsen främst imploderade på grund av dåligt ledarskap.
194 https://billofrightsinstitute.org/essays/the-ku-klux-klan-in-the-1920s
195 Goldberg (1996), Jewish Power
eftersom det inte baseras på något verkligt problem, 196 men
som Bogardius skrev redan 1928 är folk inte främst oroliga för
de som finns i landet utan på att miljontals fler är på väg. Det
får ses som rimligt att oron för ett oändligt flöde inte är
irrationell. När man nämner för vita i USA att de snart
kommer att bli en minoritet i landet så ger ökat stöd för
konservativa åsikter även om de är vänstermänniskor.197 Det
visar att oron inte enbart finns hos människor med dåliga
värderingar som måste tystas och ignoreras, utan är något
man behöver ta på allvar, eftersom det annars kommer ha
politiska konsekvenser.
Att Sverige tillhör de länder i världen där
invandringskritisk alternativmedia (IAM) är som mäktigast
indikerar att svenskar har ett behov av perspektiv man inte får
i traditionella medier. Den första välbesökta svenska IAM-
sajten var bloggen Politiskt Inkorrekt (2008-2011), som tros
vara en viktig orsak till att SD kom in i Riksdagen 2010. 198 En
rapport Reuters gav ut 2018 visade att runt 11% av svenskar
besöker den invandringskritiska sajten Fria Tider varje vecka,
vilket kan jämföras med att 7% av amerikaner besöker IAM-
sajten Breitbart, medan färre än 2% besöker IAM-sajter i
Storbritannien och Tyskland.199 En del svenska sajter har även
gjort avtryck i den engelskspråkiga världen, som Red Ice
Radio, grundat 2002. Efter att från början handlat om
konspirationsteorier började de runt 2012 fokusera mer på
globalism och den vita rasens överlevnad. När den stängdes
ner av YouTube 2019 hade den 330 000 prenumeranter. Ett
annat exempel är det svenska bokförlaget Arktos som är
196 Adida (2016) Why Muslim Integration Fails in Christian-Heritage Societies

198 https://sv.metapedia.org/wiki/Politiskt_Inkorrekt_(blogg)
199 https://reutersinstitute.politics.ox.ac.uk/sites/default/files/digital-news-report-
2018.pdf
världens största bokförlag för alt-högern.200
Inget av detta ser man i Danmark. Medan politiker och
medier i Danmark tog tag i invandringskritiken och gav den
utrymme, har man i Sverige sedan 1990-talet lagt locket på och
Sverige och Danmark har sedermera utvecklats ut olika håll.
Invandringskritik må vara hätsk i danska medier, men det
finns en gräns. I Sverige har invandringskritik tvingats in i det
fördolda och där blandats samman med rasbiologi,
antisemitism och konspirationsteorier. Att man haft en friare
debatt i Danmark kan ha inneburit att man stävat problem
innan de växt sig alltför stora.
Även Kanada, som är stolta över sitt mångkulturella
samhälle, har under 2000-talet haft en ökning av
invandringskritiska medier som Rebel Media. Att den
kontroversiella psykologiprofessorn Jordan Peterson är från
Kanada är kanske ingen tillfällighet, liksom rasbiologen Stefan
Molyneux, en av de mest populära rasbiologerna, vars
Youtube-kanal hade över 900 000 prenumeranter innan den
blev avstängd 2020.
Malmö, som är känt för sin mångkultur, har också
producerat sina kritiker. Tre av de fåtal forskare forskare som
vågar publicera studier kritiska mot mångkultur, som Is
multiculturalism good for children? (2013), är knutna till Malmö
Högskola.201 Debattören Ann Heberlein är en annan malmöbo
som fick sluta skriva för Sydsvenskan efter att kulturchefen
stört sig på invandringskritik hon skrev på Facebook; 202 och en
av få journalister som öppet kritiserat mångkultur är
malmöjournalisten Lars Åberg som 2017 kom ut med boken
200 https://www.newyorker.com/magazine/2017/12/04/the-french-origins-of-you-
will-not-replace-us
201 http://hh.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1532299&dswid=-9660
202 https://www.resume.se/kommunikation/media/ann-heberlein-skamligt-att-
rakel-chukri-fornekar-vart-samtal/
Framtidsstaden : om Sverige imorgon blir som Malmö idag, hur blir
Sverige då? och 2019 med All inclusive där han beskriver hur
invandring urholkat samhället. En annan är Mats Skogskär,
som var ledarskribent på Sydsvenskan tills han 2020 twittrade
om att vänstern har en sexuell upphetsning över att se
upplopp i USA och genom invandring vill skapa en
segregerad underklass. Även om mångkultur kan innebära en
ökad tolerans hos många kan det alltså snarare öka
fientligheten hos andra, och eftersom de dagligen ser
problemen i sitt närområde kommer irritationen att öka.
Dagstidningar som DN och New York Times, liksom public
service bolag som BBC och SVT har som uttalad agenda att
öka folks stöd för liberala ståndpunkter inom HBTQ, feminism
och invandring. Trots denna mediala dominans finns det en
grupp människor som vägrar köpa budskapet, och gruppen
invandringskritiker och populister växte under 2010-talet till
att utgöra en nästan lika stor del som på 1930-talet. Sedan
andra världskrigets slut har stödet för dessa parter i Europa
legat under 5% fram till 1990-talet, då de ökade till 10% och
efter 2012 har de legat kring 15%. 203
Andra indirekta konsekvenser

De positiva effekterna av invandring är alltså att de befolkar
landet, vilket gör att landet blir mäktigare; invandrare startar
företag, odlar marken, och kanske ökar de sitt eget välmående.
Möten mellan kulturer kan leda till nya influenser inom
jordbruk, teknologi och vetenskap. Till de positiva effekterna
kan räknas allt som förbättrar ekonomin eller ökar välmående,
något som ofta hänger ihop.
Å andra sidan leder en ökad kriminalitet till en kostnad på
203 Kaufmann (2018), White Shift, s. 215-216.
ekonomin, och flyktinginvandring är oftast en kostnad. Det
kan även finnas andra indirekta negativa effekter. På sikt finns
potentiella effekter på samhällets stabilitet, såsom krig eller
folkmord. Om ett land förlorar en del av sitt landområde får
det också ses som negativt för det landet även om
befolkningen kanske inte mår dåligt.
Att skilja mellan fredlig och krigisk invandring ignorerar
att migration allt som oftast leder till konflikter. Ju större den
inflyttade gruppen är, desto mer sannolikt att det leder till
konflikter. Antingen slutar dessa med att de inhemska befäster
makten och sparkar ut de inflyttade, eller att de inflyttade tar
över och förtrycker de tidigare inhemska. Om den inflyttade
gruppen är starkare tenderar den ta över. Européernas intåg i
det som idag är USA var exempelvis inte tänkt som en krigisk
invasion, utan man idkade byteshandel. Manhattan köptes
exempelvis av en lokal stam för motsvarande runt 10 000 kr i
dagens penningvärde. När européerna blev allt fler trängde de
sedan undan ursprungsbefolkningen som gick till motangrepp
och till sist blev slaktade eller satta i reservat.
Att ekonomin gynnas på sikt, som Harrison hävdar,
stämmer bara om man godtyckligt väljer tidsrymden, och i de
fall man ännu inte fått någon positiv effekt – som med romer
– kan man hävda att effekterna kommer visa sig i framtiden.
En mer korrekt jämförelse är att fråga hur Sverige hade sett ut
utan romer. Hur hade det påverkat välmåendet och
ekonomin?
Redan en av de första stora invandringsvågorna man
känner till, invandringen av asiatiska boskapsdrivande
stäppfolk för runt 8000 år sedan, tog med sig sjukdomar som
muterat från boskapen till att sprida sig till människor, såsom
difteri, influensa typ A, mässling, påssjuka, kikhosta,
rotavirus, smittkoppor och tuberkulos. Utifrån genetiska
undersökningar dog en stor del av den befintliga befolkningen
ut under den tiden, även om man diskuterar huruvida det
berott på sjukdomar eller andra orsaker. 204 Sjukdomarna från
boskap introducerades på 1500-talet i Amerika och den senaste
uppskattningen gör gällande att runt 56 av 60 miljoner
invånare dog av dem.205 En sjukdom som färdades andra hållet
var syfilis, som tros ha kommit från den amerikanska
kontinenten. Sjukdomen spreds över hela Europa under 1500-
talet; Vasco Da Gama spred den sedan till Indien och därifrån
spred den sig över Asien. 206 Till Sverige kom HIV främst
genom afrikansk invandring på 1980- och 1990-talet och
invandring är fortfarande den främsta orsaken till dess ökning
i Sverige.207 Dessa sjukdomar beror inte på krigiska invasioner
utan sprids i kontakt mellan människor.
En grupp som flyttar till ett annat område och lever som en
nation i nationen har också en tendens att skapa splittring. När
germanska stammar på 300-talet tilläts bosätta sig i norra
Italien runt år 330 antog man att de skulle bli romerska
medborgare, men det slutade med att de invaderade och
plundrade Rom år 455. Ett annat exempel är de tyska
jordbrukare som bjöds in till Ryssland 1763. Detta skapade
konflikter när Tyskland och Ryssland krigade mot varandra
1915, och när kommunisterna tog över makten fördrevs eller
dödades många med tysk bakgrund.
Invandringen har även haft en negativ effekt på Mexiko.
Amerikaner som flyttade till den mexikanska delstaten Texas
på 1820-talet blev snart en dominerande majoritet och
204 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK114494/
205 https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0277379118307261
206 https://popularhistoria.se/vardagsliv/hygien-halsa/syfilis-drabbade-bade-folk-
och-furstar
207 https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-
a-o/sjukdomsstatistik/hivinfektion/?p=6087
förklarade Texas självständigt. Detta drog igång det
Mexikansk-amerikanska kriget som i sin tur ledde till att
Mexiko förlorade sina landområden i Nordamerika, inklusive
det oljerika Texas och Kalifornien – de två rikaste delstaterna i
dagens USA.
I Sverige kan en parallell dras till den tyska invandringen
under medeltiden. Dick Harrison hävdar att tyskarna på sikt
gynnade Sveriges utveckling, att det främst var adeln som
missgynnades när tyskarna övertog handeln och borgar, men
att bönderna ”lär” ha tjänat på det.208 Han antyder åtminstone
att någon förlorade på invandringen och att
invandringsmotståndet inte var irrationellt. Att bönderna inte
var så glada för invandringen visade sig dock på Gotland, där
de 1288 gick till angrepp mot staden Visby. Visby hade
dominerats av den tyska hansan och 1288 stod ringmuren
färdig, som förhindrade gotländare från att komma in i staden
om de inte betalade tull. Man vet inte hur många som dog,
men konsekvensen blev att kung Magnus Ladulås fick medla,
och då lät Visby bli till en självständig stad som inte behövde
lyda under gutelagen. Konflikten mellan stad och landsbygd
var ännu 80 år senare så starka att när Gotland invaderas av
danskarna och bönderna sökte skydd i staden blev de inte
insläppta, utan massakrerades utanför.
Ett liknande uppror hos de lägre klasserna skedde i
London, i det som kallas Evil May Day 1517. Fattigdomen var
stor under denna tid, men utländska hantverkare tilläts verka
fritt med att producera varor som inhemska inte fick. Upproret
initierades i de lägre samhällsskikten av de hantverkare som
upplevde sig utkonkurrerade. Runt 1000 av staden 50 000
invånare gav sig på utländska handelsmän och förstörde deras
hem och affärer. Hundratals upprorsmakare arresterades till
208 https://www.svd.se/invandrarna-ar-en-vinst-for-sverige
slut av kungens armé och 13 avrättades. Dagen kom att leva
kvar som en symbol för invandringsmotstånd.
Invandringskritiken avtog sedan, men mot slutet av 1500-talet
skedde nya uppror som ledde till begränsningar på
invandrares rättigheter. 209 210
Det är möjligt att Harrison har rätt i att länders ekonomi
”på sikt” gynnas av invandring. Liberalismen försvar för
invandring är ju att ekonomin på sikt alltid gynnas av
frihandel. I så fall måste man dock utgå från att kolonialism är
gynnsam på sikt, vilket de flesta nog inte skulle våga. Man får
även bortse från att invandringsmotstånd är en naturlig
konsekvens av invandring som försämrar människors liv.
Är invandringen tillräckligt stor och mäktig kan den även
splittra länder. Inflyttandet av judar till Israel mellan 1880-
1920 ledde till att staten Israel grundades. Man kan hävda att
invandringen var positiv för Israel och judar, men den var
knappast positiv för de palestinierna som fördrevs och
hamnade i flyktingläger i Libanon och Jordanien där de bott
sedan dess. Inflödet av muslimer till Libanon rubbade i sin tur
den känsliga maktbalansen mellan kristna och muslimer.
Muslimer blev nu jämnstor med de kristna, och palestinska
angrepp mot kristna bidrog till att dra igång det libanesiska
inbördeskriget som varade mellan 1975-1990. Inte heller för
Libanon har invandringen alltså varit positiv, trots att det inte
rörde sig om en fientlig invasion.
Invandringen kan alltså leda till allvarliga negativa effekter
genom sin splittrande effekt. Men även handel är inte alltid
odelat positiv. Invandringen för med sig nya varor vilket
209 https://www.researchgate.net/publication/233481287_
%27Taking_the_bread_out_of_our_mouths
%27_Xenophobia_in_early_modern_London
210 https://www.smithsonianmag.com/history/evil-may-day-1517-london-riots-
over-foreigners-180963090/
brukar ses som positivt, men det för även med sig skadliga
varor, som narkotika. Invandring av marockaner tenderar öka
utbudet av av hasch och marijuana eftersom Marocko är
världens största producent av cannabis; afghansk invandring
ökar heroin, vilket Afghanistan är världsledande på; och
invandring från Sydamerikanska länder som Colombia ökar
tillgången på kokain. De negativa effekterna av droger
inkluderar dödsfall och organiserade kriminella ligor som
genom sin vapentillgång hotar ett lands stabilitet. Enbart den
negativa effekten opiumpreparat haft i USA gör att man kan
fråga sig om den mexikanska invandringen verkligen varit
gynnsam, trots dess påstått positiva effekter på
arbetsmarknaden.
Det är inte svårt att visa att en värld där vad som helst kan
färdas över nationsgränser leder till negativa konsekvenser. I
Australien dog många djurarter ut till följd av att man tog dit
djur som var okända för kontinenten. De har numer mycket
strikta restriktioner för att ta med sig djur och växter genom
tullen. Man kan visserligen inte jämföra människor med
växter och djur, men det visar åtminstone att öppna gränser
inte gynnar alla. Det är inte svårt att i ett tankeexperiment visa
hur samma effekt sannolikt gäller människor.
Invandrargrupper skulle etablera sina egna områden, så som
skett innan nationalstater etablerades. Dessa grupper kommer
hamna i konflikt med inhemska grupper om resurser. När en
grupp väl är utslagen och den nya gruppen tagit över kan man
förvisso hävda, som liberaler gör, att invandringen på sikt
visat sig gynnsam. Det är ett typexempel på nyliberalismens
ideologiska invandringsvurm som ignorerar de praktiska
konsekvenserna.
Slutsatser
Frågan om invandrares påverkan på ekonomin är i grunden
felaktigt ställd, eftersom det finns högkompetent och
lågkompetent invandring. Lågkompetent invandring kan vara
gynnsam om att den fyller ett behov av arbetskraft, men är
annars en kortsiktig och långsiktig kostnad. På sikt kan de
förstås utbilda sig och integreras, som italienare och irländare i
USA, men det kan ta generationer.
Lågkompetent invandring innebär ett större utbud av billig
arbetskraft vilket sänker lönerna för annan lågkvalificerad
arbetskraft och leder till en ökning av fattigdom, sociala
problem, kriminalitet och olika typer av misär.
Högkvalificerad arbetskraft leder visserligen till konkurrens
för högkompetent arbetskraft, men det är sannolikt att de
hittar andra jobb eftersom det finns större behov av
kvalificerad arbetskraft. Högproduktiva grupper kan dock
leda till avundsjuka i svårare ekonomiska tider när det blir
kamp om resurser. I viss mån kan detta utjämnas genom
skatter och ett välfärdssamhälle.
Lågkvalificerad och högkvalificerad arbetskraft kan
komplettera varandra, eftersom de högkvalificerade anställer
de lågkvalificerade och eftersom gruppidentiteterna blir
mindre skarpa ju fler grupper man har. En stor inflyttning av
svarta till en amerikansk stad tenderar att skapa
rasmotsättningar mellan vita och svarta, medan en stor
inflyttning av judar skapar antisemitism. En inflyttning av
både judar och svarta leder visserligen både till antisemitism
och rasmotsättningar, men inte i sådan omfattning att en
grupp fördriver en annan.
När den lågkompetenta invandringen tilltar i styrka gröper
den efterhand ur medelklassen, eftersom boenden blir dyrare,
kriminalitet ökar och välfärden fungerar sämre. De som kan
flytta till säkrare områden utgör allt mer av en elit. Det leder
till ett allt starkare klassamhälle där en grupp har det bra och
en annan måste kämpa för att överleva.
Invandring kan öka den inhemska befolkningens
välmående genom att erbjuda nya kulturyttringar. Man
nämner ofta mat och kultur i olika former, såsom litteratur,
konst och musik. Att lära känna människor från olika kulturer
kan också vara en möjlighet till ökat välmående. Detta leder
dock också till ökade samhällsklyftor. Medan de rika får
spännande grannar som är konstnärer och ingenjörer, får de i
sämre områden grannar som är arbetslösa, bidragstagare,
kriminella, lågutbildade, eller tillhör en etnisk enklav som
håller sig för sig själva. Detta kan skapa en reva mellan de som
upplever berikande invandring och de som upplever en
försämrande invandring.
Staden New York har formats av olika invandrargrupper
och har beskrivits som urtypen för en smältdegel där alla
bidragit med speciell kompetens för att skapa en dynamisk
och kreativ grogrund. De har dock haft upprepade problem
med raskravaller, white flight, korruption, organiserad
brottslighet, våld, drogepidemier, havererade skolor, en
ekonomi på fallrepet och en eftersatt infrastruktur. Invandring
kan sägas ha varit både bra och dålig för staden. Varje gång en
grupp arbetat upp sig har en ny grupp kommit med problem,
vilket resulterat i att de tidigare grupperna flyttat ut.
Invandringen har både skapat och dödat New York. Tidvis har
hårt polisarbete kunnat stävja kriminaliteten, men tidvis har
man misslyckats och då omgående fått stora problem.
Att invandring ökar kriminalitet kan förklaras av att
sammanhållningen påverkas. Nya grupper kommer med nytt
tänk och utan respekt för det gamla. Det kan leda till nya,
kreativa företag, men även till en avsaknad av respekt för att
följa regler och normer. Ett samhälle kan hantera en viss
mängd sådant nytänk, men måste samtidigt markera genom
hårda straff och tydliga regler vad som gäller.
Invandring kan mycket väl vara positivt ur ett globalt
perspektiv, eftersom människor som lämnar fattiga länder blir
mer produktiva. Detta är sannolikt korrekt om man enbart ser
till den globala BNPn. Om konflikter relaterade till invandring
är tillfälliga och övergående, och om invandrare efterhand blir
till en uppskattad del i mottagarlandet, är migration alltså
något att uppmuntra. I realiteten leder dock invandring till
negativa konsekvenser för invånarna i mottagarlandet, något
som i sin tur skapar ett motstånd mot invandringen.
Människor vill känna sig trygga, bo i närheten av personer
som liknar dem och inte behöva oroa sig för sina arbeten. En
stor invandring leder till att de inhemska känner sig som
främlingar i sitt eget land, vilket driver på känslor av hot och
rädsla. Invandringskritiken ökar när den ekonomiska
utvecklingen avstannar och det blir mer kamp om resurser.
Ett av de största negativa exemplen på invandring är hur
amerikaner tog över Texas på 1830-talet som tog över och
förklarade området självständigt. Detta visar att antalet
invandrare man tar in spelar roll, liksom deras andel och deras
ursprung. När en grupp av religiösa eller kulturella skäl lever
separat från den inhemska befolkningen skapas en
mångkulturell gruppskillnad som kan ligga pyrande i
århundraden och sedan blossa upp i interna konflikter. Detta
kommer avhandlas i nästa kapitel.
Mångkultur
Assimilering
Begreppet assimilering började användas i slutet av 1800-talet
i USA och man hänvisar ofta till att ledarartikel i New York
Times 1880 undrade om USA skulle klara av att assimilera alla
nya invandrare. Ordet assimilera betyder ”att göra lika” , men
tämligen omgående ifrågasattes vad assimilering egentligen
innebar. Assimileringens syfte var för vänstern att hjälpa
invandrare att bli amerikanska och framgångsrika, och för
högern att göra invandrare lojala med landet, vilket inte minst
var nödvändigt för krigföring. Det sågs också som ett mål att
svarta med tiden skulle assimileras in i det vita USA, socialt,
ekonomiskt och utbildningsmässigt.
Några exempel på den akademiska utvecklingen är den
inflytelserike sociologen Robert Park som på 1930-talet skrev
att assimilering innebär att grupper kan leva vänskapligt
tillsammans utan större konflikter; ekonomen Gunnar Myrdal
som i An American Dilemma från 1944 beskrev hur målet med
rasrelationer i USA är att de svarta ska assimileras in i det vita
USA, och Milton Gordons inflytelserika Assimilation in
American life från 1964 som beskrev hur assimilering innebär
att skillnader mellan etniska grupper upphör i sådan mån att
de gifter sig och skaffar barn med varandra och att
diskriminering då upphör. Man utgick alltså från att
minoritetsgruppen ska anpassa sig till majoritetsgruppen.
Robert Park beskrev exempelvis vikten av att ha en gemensam
historia och ett gemensamt språk, så att invandrare har samma
syn på vad som är ”vår” historia. Assimileringen hade också
som mål att etniska grupper lämnade sina områden, för att bli
en del av det omgivande samhället.
Assimileringsidealet började kritiseras under 1960-talet när
Black Power-rörelser växte. Det fanns då aktivister som
strävade efter att svarta i USA skulle få ett separat land där de
kunde få styra sig själva. Dessa aktivister ville inte behöva ge
upp sin kultur och ordet assimilering slutade användas, något
sociologen Nathan Glazer i efterhand konstaterade i artikeln Is
Assimilation Dead? (1993). Att assimilering försvann på 1970-
talet berode delvis på att det inte längre fanns något behov av
assimilering för de invandrarvågor som kom till USA mellan
1880-1924. De hade amerikaniserats i tillräcklig mån för att ha
samma möjligheter som inhemska amerikaner även om de
behållit etniska särdrag.
Under 1990-talet tog dock assimileringsdebatten fart igen
då man började diskutera hur man skulle förhålla sig till den
invandringsvåg som inletts under 1970-talet och som främst
bestod av mexikaner. 1993 tog debatten ny fart med artikeln
Segmented Assimilation av Portes & Zhou, där de kritiserar den
traditionella ensidiga synen på assimilering. 211 De beskrev hur
nyare invandrargrupper inte utvecklats mot att bli en del av
den amerikanska medelklassen, utan istället assimilerats
”nedåt” till en del av den svarta ghettokulturen. Detta gällde
främst mörkhyade puertoricaner och dominikaner. Barn till
dessa invandrare växte ofta upp i socialt utsatta områden och
gick i skolor där elever föraktar utbildning. På grund av sin
mörka hudfärg ser de sig inte heller som en del av det vita
USA.212 Ett annat exempel på nedåtgående assimilering är de
västindier som kom till New York i början av 1900-talet och
som assimilerades sig med den svarta underklassen. När de
först kom var många utbildade på brittiska skolor i Jamaica
och Haiti och blev till ledare inom såväl näringsliv och
211 Portes & Zhou https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0002716293530001006

212 https://www.researchgate.net/profile/Cynthia-
Feliciano/publication/228695072_Will_the_New_Second_Generation_Experienc
e_%27Downward_Assimilation%27_Segmented_Assimilation_Re-
Assessed/links/542ee58a0cf29bbc1270ee1a/Will-the-New-Second-Generation-
Experience-Downward-Assimilation-Segmented-Assimilation-Re-Assessed.pdf
politiskt, men på 1960-talet hade de i princip blivit till en del
av den svarta underklassen. 213 Det är också sannolikt att de
irländska kvinnor som kom på egen hand från Irland och ofta
fick barn med svarta män i svarta områden i bland annat New
York hade en nedåtgående assimilering, eftersom deras barn
behandlas som svarta och växte upp i svarta områden. 214
Portes & Zhou beskrev också hur judar hade skippat den
långsiktiga sociala utvecklingen och gått direkt in i
medelklassen, men utan att för den saken assimileras.
Alba & Nees inflytelserika artikel Rethinking Assimilation
Theory for a New Era of Immigration (1997)215 gav upphov till en
ny assimilationsteori, där de visar hur minoritetsgrupper inte
bara assimileras in i majoritetsbefolkning, utan att
majoritetsbefolkningen också påverkas av
invandrargrupperna och invandrargrupper påverkar
varandra. Assimileringen är inte alltid rakt uppåtgående utan
kan ske på olika sätt. Exempelvis brukar invandrargrupper
komma att ta över vissa nischer, som klädesindustrin i New
York i början av 1900-talet.
Eftersom ordet assimilering har en så lång tradition i USA
används inte ordet integrering, men när man i Europa talar
om integrering brukar man åsyfta det man i USA menar med
assimilering. Ibland hävdas att integrering är en tolerant form
av assimilering där minoritetsgruppen och majoritetsgruppen
skapar en ny enhet, men i praktiken är skillnaderna kanske
inte särskilt stora. I båda fall handlar det om hur man ska
kunna leva tillsammans utan alltför stora konflikter.
213 Glazer (1970), op. cit, s. 34

Mångkultur
Vid tal om mångkultur gör man en åtskillnad mellan ett
samhälle som är mångkulturellt och en politik som främjar
mångkultur. Ett mångkulturellt samhälle är ett samhälle som
innehåller flera olika kulturer, medan en mångkulturell politik
aktivt främjar dessa kulturer, exempelvis genom speciallagar
och pengar till kulturföreningar. Denna politik kallas även för
mångkulturalism. USA innehåller exempelvis många olika
kulturer men bedriver inte en mångkulturell politik, till
skillnad från Kanada, som i grundlagen definierar sig som
mångkulturellt.216 Den som kritiserar eller förordar
mångkultur först därför måste förtydliga vilken definition de
syftar på.
Mångkulturalismens historia går tillbaka till 1971, då
Kanada som första land förklarade sig mångkulturellt. De
gjorde det som en lösning på problemet med den
fransktalande delstaten Quebec. Tidigare hade man i Kanada
haft som policy att Kanada med tiden skulle bli engelskt,
vilket inte hade fungerat. Den kanadensiske politiske filosofen
Will Kymlicka gav en ideologisk grund för
mångkulturalismen genom att se det som en fortsättning på
John Rawls socialliberalism, där kulturell inkludering är
nödvändig för en människas känsla av välmående. 217
Kymlicka såg det som en orättvisa att de som är födda som
medlem i en minoritetsgrupp har mindre möjligheter att
uttrycka sin kultur, och att att de därför måste få stöd i sin
kultur. Exempelvis har de som talar den dominanta kulturens
språk en fördel i arbetsliv, och vissa kulturella klädesplagg,
216 https://www.radicalphilosophy.com/article/political-theory-and-the-
multicultural-society
217 https://plato.stanford.edu/entries/multiculturalism/ ; Liberalism, Community, and
Culture (1989)
som turbaner och slöjor, innebär en nackdel.
Efterhand har också ett ekonomiskt syfte formulerats:
mångkulturalism lockar till sig högpresterande invandring
som kan leva i enlighet med sin egen kultur. Främst pekar
man på Kanada och Australien, vars invandring fram till
1990-talet var högutbildade från asiatiska länder. Den
mångkulturell politiken antas locka fler produktiva invandrare
och göra att de bättre kan anpassa sig, skaffa arbete, känna sig
välkomna och bli produktiva. 218
Mångkultur var ett självklart mål för västerländska länder
från 1970-talet till mitten av 1990-talet. Arvet efter andra
världskriget tillsammans med FN-deklarationer gjorde det
svårt att hävda att det vita samhället var överlägset. 219 I
Sverige har man sedan en grundlagsändring 1975 bestämt att
man ska ha en mångkulturell inriktning, där
invandrargrupper bestämmer i vilken grad de vill bibehålla
sin kultur istället för att tvingas integreras i Sverige. Strategin
modellerades efter den kanadensiska och syftet med den var
att låta invandrare känna sig välkomna i Sverige.
Invandrargrupper jämställdes till en början med den samiska
minoriteten och fick rättighet att bevara och utveckla sin
kultur, samtidigt som man fick rätt till det svenska
välfärdssamhället och att rösta i kommunalval.220
Att ge alla invandrare status som etniska minoriteter visade
sig dock inte hållbart och 1984 gjordes en ny utredning där
man skiljde mellan de historiska minoritetsgrupperna judar
och romer, vilka fortsatt skulle ha särställning, och
invandrargrupper, som flyttat till Sverige frivilligt och därför i
kunde avkrävas anpassning till det svenska samhället. Vid
218 https://www.researchgate.net/publication/261005078_Multiculturalism_as_a_Str
ategy_for_National_Competitiveness_The_Case_for_Canada_and_Australia
219 The rise and fall of multiculturalism? (2018)
denna tid hade Sverige gått över från arbetskraftsinvandring
till flyktinginvandring, och kostnaden för att staten skulle låta
alla få behålla och utveckla sin kultur hade blivit för stora.
Man insåg också att man inte kan ha jämlikhet om
invandrargrupper uppmuntras att leva i enlighet med sitt
hemlands kultur, och man ville inte heller tolerera traditioner i
som var strid med svensk lag, var antidemokratiska, gick emot
skolplanen eller inte värnade jämlikhet mellan könen. 221
Från att ha setts som självklar i västvärlden, började en
omprövning 1989, efter att författaren Salman Rushie, som
bodde i Storbritannien, gett ut boken Satansverserna som
resulterat i omfattande protester från muslimer. Islams
antiliberala åsikter kom att ses som problematiska från såväl
vänster som höger.222 En del ansåg att det var mångkultur som
var orsaken, även om det fortfarande finns de som hävdar att
problemet beror på för lite tolerans och respekt för andras
kulturer. 223 De anser att Europas problem med muslimer beror
på att muslimer tvingats assimilera sig och då byggt upp ett
motstånd mot majoritetssamhället. Om man istället gett
muslimer mer specialrättigheter hade de känt sig mer
välkomna i samhället. 224
Trots kritiken mot mångkulturalismen har utvecklingen
gått mot allt fler särrättigheter. Detta mäts i Multicultural
Policy Index, som rankar västländer från 0 till 8, där 8
indikerar att man har åtta mångkulturella lagstiftningar av
följande:
• Finns parlamentariskt stöd för mångkultur?
• Har mångkultur införlivats i skolplanen?
221 Ibid
222 Chin (2017) The Crisis of Multiculturalism in Europe, s. 22 i Scribd
223 https://irpp.org/research-studies/ties-that-bind/ , s. 1
224 https://www.researchgate.net/publication/261005078_Multiculturalism_as_a_Str
ategy_for_National_Competitiveness_The_Case_for_Canada_and_Australia
• Har public service bolag etniska mångfaldsplaner?
• Har minoritetsgrupper särskilda klädesregler, som för
turban eller slöja?
• Tillåter man dubbla medborgarskap?
• Ger man ekonomiskt stöd till etniska grupper?
• Har man tvåspråkig undervisning, alternativt
modersmålsundervisning?
• Har man positiv särbehandling för lågpresterande
invandrargrupper.?
1980 var medianvärdet bara 0,25 poäng och Sverige hade 3

poäng. 2020 hade Australien höjt sig till 8 poäng, medan
Kanada, Sverige och Finland låg på 7. Det enda land som
minskat sin mångkulturspolitik är Nederländerna som år 2000
låg på sjätte plats med 4 poäng men år 2020 låg näst sist med 1
poäng, tillsammans med Danmark och Schweiz. 225
Exempel på särlagstiftning är att skolor i Sverige inte får
förbjuda slöja på elever, 226 att man tillåter religiös omskärelse
på småbarn eftersom det anses vara i barnets intresse att bli en
del av familjens tro och tradition, 227 och att Jehovas Vittnen är
undantagna från militärtjänstgöring.228 I Storbritannien pekar
man på sikhers krav på att slippa ha motorcykelhjälm. Enligt
deras tro måste man ha turban, vilket inte får plats i hjälmen.
Storbritannien införde därför ett undantag i lagen om
hjälmkrav 1976. Sikher är även fria från kravet på skyddshjälm
på arbetsplatser.
Begreppet mångkultur är alltså så brett att man alltid kan
försvara det med att det handlar om frihet och jämlikhet. Att
225 https://www.queensu.ca/mcp/
226 Skolverket beslut 52-2006:689 och 52-2006:2792
227 Socialstyrelsen, Omskärelse av pojkar (2007) , S2005/7490/SK, s. 28
228 Se Lag om totalförsvarsplikt 1994:1809, 10 kap 8§, samt Förordning om
totalförsvarsplikt 1995:238, 7 kap 3§.
tillåta sikher att ha turbaner istället för hjälmar är ett populärt
för anhängare av mångkultur, eftersom det visar hur
toleransen inte drabbar andra negativt. Samtidigt finns en
annan form av tolerant mångkultur som gör att vissa grupper,
såsom muslimer, fastnar i segregerade områden och bygger
upp ett hat mot majoritetssamhället.
Integration och segregation

Hur integration åstadkoms kan man inte direkt säga.
Smältdegeln är en modell, där olika grupper smälter ihop till
en ny enhet. Begreppet smältdegel populariserades i pjäsen
The Melting-Pot från 1908 som snabbt blev en succé. Den
handlar om en ung judisk man som emigrerat till USA från
Ryssland och träffar en kristen flicka han förälskar sig i. Han
blir allt mer positiv till att lämna sin gamla identitet bakom sig
och istället uppgå i en ”bubblande smältdegel” av raser och
nationaliteter. 229230 På 1960-talet hade begreppet smältdegel
blivit ett standardbegrepp i tidningar,231 men det har kritiserats
för att inte stämma med verkligheten eftersom
invandrargrupper i USA egentligen inte smält samman. Man
har föreslagit andra begrepp, som salladsskål, mosaik eller
orkester, men begreppet smältdegel har fastnat. 232
Ett exempel på integration är det som kallas gentrifiering,
när ett fattigt område fylls med rikare personer som ger
området ett lyft. Ofta föregår detta av att gamla hus rivs och
nya byggs med högre hyror. Brooklyn brukar nämnas som ett
exempel på ett område som gentrifieras. I Sverige nämns
Möllevångstorget i Malmö och Södermalm i Stockholm.
230 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/9781444351071.wbeghm359
Gentrifiering brukar hyllas som ett typexempel på
smältdegeln, där billiga småkrogar samsas med dyrare
restauranger, invandrare med inhemska, och bohemer,
konstnärer, författare, studenter och udda typer skapar
färgklickar. Samtidigt tenderar brottsligheten att vara hög och
när folk får barn flyttar de till lugnare områden. De högre
hyrorna tvingar efterhand bort fattigare grupper. Antalet
gentrifierade områden är också extremt få i förhållanden till
hur många getton det finns. Att dessa områden får så mycket
uppmärksamhet kan bero på att de som bor eller har bott där
tillhör den kulturelit som skriver böcker, tidningsartiklar och
har en röst i det offentliga.
Inte alla grupper vill heller integreras. Romer har till viss
del vägrat att bli en del av samhället och har därigenom
kunnat behålla sin kultur. I USA lever Amish-folket utan
elektricitet och har ett särskilt undantag från att skatt eftersom
de inte använder någon välfärd. En annan religiöst segregerad
grupp är de ortodoxa hasidikjudar i New York som lever i
stora familjer och pratar yiddish. Sektliknande grupper där
man inskränker anhängares vardagsliv, och skapar en miljö
där de som lämnar förlorar sina tidigare liv, kan vara mer
framgångsrika i att upprätthålla en gruppmentalitet.
I Aje Carlboms studie över muslimer i Rosengård
intervjuade han muslimer som tidigare bott i områden där de
umgåtts med icke-muslimer. De kände sig välkomnade, men
skillnader som ramadan och syn på alkohol ledde till
praktiska svårigheter.233 Dessa skillnader kan också leda till att
ickemuslimer undviker bo i områden med muslimer. Det
räcker att en liten andel människor föredrar att segregera sig
för att detta sänker bostadspriser, vilket i sin tur gör att andra i
samma grupp flyttar därifrån innan huspriser sjunkit ännu
233 https://portal.research.lu.se/ws/files/4421698/1693275.pdf
mer.
Man kan också ifrågasätta antagandet om att äktenskap
mellan etniska grupper innebär integrering. Kulturkrockar
ökar risken för äktenskapsproblem. En svensk studie på
kulturkonflikter i äktenskap skriver att skillnader i kultur och
religion kan påverka äktenskapsstabiliteten mer än etniska
skillnader.234 235 Män från Afrika som gifter sig med svenska
kvinnor lämnar ofta familjen och överlåter till modern att
ensam få ta hand om barnet. När kvinnan kommer från
Sverige och mannen från Afrika eller Östeuropa är risken för
skilsmässa mer än dubbelt så hög som den är mellan etniska
svenskar. Samma effekt fanns däremot inte när mannen var
svensk och kvinnan utländsk.236 Detta kan ses som en
nedåtgående integration eftersom barn utan pappor tenderar
att ha lägre utbildning, mer sociala problem och växa upp i
fattigdom och utsatthet, vilket i sin tur kan leda till
missbruksproblem och sexuella övergrepp. Barn med föräldrar
från olika kulturer har också oftare identitetsproblem.
Relationer mellan personer från olika kulturer har också
mer problem. I USA förekommer våld i runt 40% av
förhållanden mellan svarta och vita, jämfört med 19% i
förhållanden mellan två vita, och 33% i förhållanden mellan
två svarta. När det gäller grovt våld förekommer det i 25% av
förhållanden mellan svarta och vita, mot 6% i förhållanden
mellan vita och 21% i förhållanden mellan svarta. En annan
studie som baseras på polisrapporter visade att i förhållanden
mellan svarta och vita förekommer våld i 31%, mot 13% i
förhållanden mellan vita och 16% i förhållanden mellan svarta.
237
Detta har bortförklarats med att det beror på USAs
234 http://hj.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A785407&dswid=-2571
236 https://link.springer.com/article/10.1007/s10680-011-9253-y
237 ibid
rasistiska historia,238 men en studie från Kanada visade att
risken för våld var ungefär 1,5 gånger högre i en relation
mellan personer från olika etniciteter; svartsjuka och
droganvändning var ungefär dubbelt så vanligt, och
förhållanden varade i snitt kortare tid. Studien fann också att
den viktigaste faktorn för att förklara våldet var partnerns
sociala bakgrund snarare än parets känsla av utanförskap och
diskriminering.239
Tidigare beskrivningar av integration har i hög grad utgått
från hur italienare och irländare integrerades i USA, men
personer med tydligt avvikande utseende, såsom hudfärg, kan
ha svårare att integreras. Integrationen behöver alltså inte vara
avslutad bara för att etniska grupper skaffar barn tillsammans.
Graden av blandade äktenskap av olika slag och av olika
varianter visar också att någon fullständig blandning mellan
grupper med stora skillnader inte sker, eftersom vita främst
gifter sig med vita och svarta med svarta. I Brasilien, som
beskriver sig själv som ett rasblandat land, gifter sig ändå vita
främst med vita, i synnerhet bland de mer välutbildade. Detta
beror på att de flesta välutbildade personer är vita och de
därför främst umgås med andra vita och hittar sina partners
där. 240
Inte heller minoritetsgrupper vill nödvändigtvis integreras.
Hos judar i USA finns det många som håller fast vid att enbart
gifta sig med andra judar. Bland de judar som gifte sig 2005-
2013 var det 42% som gifte sig med en annan jude, vilket var
samma siffra som mellan 2000-2004.241 Nivåerna hade
kontinuerligt sjunkit sedan 1940-talet men tycks ha planat ut,
240 https://paa2015.princeton.edu/papers/150808
241 https://www.pewforum.org/2013/10/01/chapter-2-intermarriage-and-other-
demographics/
vilket kan bero på att det uppstått en stabil kärna av judar som
inte vill integrera sig.
Forskning om segregeringens effekter är inte entydig.
Enligt en studie från 2017 gynnas såväl svenskar som
invandrare av att bo i välbeställda områden, vilket beror på att
ju fler högutbildade som finns i ett område desto större
sannolikhet att ens barn blir högutbildade. 242 Detta är alltså ett
nollsummespel, där svenskar missgynnas i samma grad som
invandrare av att bo i fattiga områden.
Ett problem när man mäter effekten av segregering är att
avgöra orsak och effekt, alltså om det är människor som
skapar fattiga områden eller fattiga områden som skapar
fattiga människor. När ambitiösa personer flyttar från ett
område blir nämligen de oambitiösa kvar. För att kunna få
klarhet i detta inledde man 1994 projektet Moving to
Opportunity i några städer i USA. Man delade slumpmässigt
in fattiga i tre grupper: en grupp fick hyresrabatt om de
flyttade till ett rikare område, en fick hyresrabatt utan att vara
tvungna flytta, och en grupp fick inte någon hyresrabatt. När
man efter tio år jämförde utfallet för de olika grupperna fann
man att de som flyttade varken hade höjt sin inkomst, sin
utbildning eller sannolikheten att ha arbete, och deras barn
hade inte förbättrat sin akademiska prestation. 243 Eftersom
detta gick emot sociologers antagande har man genomfört
efterföljande undersökningar och slutligen funnit att det finns
positiva effekter: barn som flyttar till ett rikare område före 13
års ålder tjänar 30% mer när de är 25 år. Effekten gäller dock
enbart om de flyttar före 13 års ålder och effekten beror främst
på att 25-åringar i fattiga områden ofta helt saknar inkomst. 244
242 https://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1154663/FULLTEXT01.pdf
243 https://scholar.harvard.edu/lkatz/publications/what-can-we-learn-about-
neighborhood-effects-moving-opportunity-experiment
244 Se sammanställning av olika studier: https://www.brookings.edu/blog/social-
Sannolikt är sista ordet inte sagt i frågan, men att det ger en
positiv effekt att flytta fattiga till rika områden är åtminstone
inte självklar.
I Kanada fanns det år 2001 254 områden som
kategoriserades som getton, vilket innebar att mer än 30% av
befolkningen var ickevit. De flesta av dessa var kinesiska. I en
statlig rapport beskrevs det som ett problem eftersom en
koncentration av minoritetsgrupper resulterar i social isolering
och minskar deras motiv att skaffa sig arbete och utbildning.
När en av forskarna tillfrågades vad grunden för antagandet
var svarade han att det inte finns konkreta bevis för det, utan
det är ett antagande man gör inom akademin.245
Den forskning som finns visar dock att segregering kan
leda till såväl bättre som sämre utfall beroende på vilket grupp
det rör sig om. Kinesiska invandrare i USA som är mer
integrerade, talar engelska i hemmet och har icke-kinesiska
vänner, försämrar sina skolresultat och är mer benägna att
använda droger samt bli åtalade för våldsbrott. De mår
däremot mentalt bättre, med mindre risk för depressioner.
Mexikanska ungdomar som mer mer integrerade använder
också mer droger och blir mer våldsbenägna, men förbättrar
sina skolresultat. Man tror det beror på att integration gör att
man blir mer lik den grupp man integreras med, vilket innebär
att mexikaner blir mer ambitiösa och kineser blir mindre
ambitiösa. 246
Det kan till och med vara en fördel för invandrare att bo i
ett område där det finns andra från samma land. Studier visar
mobility-memos/2015/05/06/sociologys-revenge-moving-to-opportunity-mto-
revisited/
245 Citerat i Uneasy Partners: Multiculturalism and Rights in Canada, s. 73-74 i den
digitala utgåvan
246 https://scholar.princeton.edu/sites/default/files/yuxie/files/greenman-
xie2008ssr.pdf
att invandrare har mindre bidragsberoende och högre
förvärvsfrekvens om de växer upp i ett område med personer
från samma land. Däremot lyckas de sämre om de växer upp
i ett mångkulturellt område där det finns få personer från
deras eget land. Även etniska svenskar lyckas sämre om de
växer upp i ett område med många icke-svenskar. 247248 Att
känna igen sig i andra, att känna sig inkluderad och som en
del av något, kan alltså viktigare än att integreras.
Om en grupp verkligen vill undvika en annan är det inte
säkert att tvångsintegrering kommer fungera. Kevin Kruse
beskriver i boken White Flight hur offentliga parker, golfbanor,
stränder, badplatser och bussar i Atlanta, Georgia,
avsegregerades på 1960-talet och togs över av svarta. De vita
byggde då hus i förorter för att komma bort. För att förhindra
att svarta ungdomar tog sig dit för att hänga byggde de inga
trottoarer och vägrade koppla ihop sig med Atlantas
kommunaltrafik.
Som exemplet från USA visar så kvarstår segregationen så
länge som vissa grupper skapar problem, då detta leder till att
andra vill flytta därifrån. Segregation förstärker de tendenser
som gruppen har, vilket hos kineser innebär att de fokuserar
på studier, medan det för svarta innebär att de ägnar sig mer
åt våldsbrottslighet.
Att bli av med getton har egentligen bara fungerat genom
att höja hyror och rasera gamla hus så att de fattiga inte har
råd bo kvar. De kommer då att flytta till andra områden som
därmed blir ghetton. I Sverige är ett av få
utanförskapsområden som tagits bort från polisens lista över
utsatta områden Gårdsten, tillhörande Göteborg. Detta har
skett till en kostnad av 500 miljoner, och att Gårdstensbostäder
247 http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A822705&dswid=3545
248 Ibid, s. 12
vräkt de som ägnar sig åt kriminalitet samt gett företräde åt
personer med arbete istället för arbetslösa och bidragstagare. 249
250
Om det är så att det är på grund av människorna som
områden är fattiga är det rimligt anta att man flyttar
problemen till andra områden.
Man kan sammanfatta med att segregering kan skapa
problem, men behöver inte göra det. Främst beror det på den
etniska gruppen. Att försöka bekämpa segregering kan leda
till att folk flyttar, byter skola, eller att de produktiva
människorna drabbas negativt, och frågan är hur ett liberalt
samhälle kan rättfärdiga tvångsåtgärder när det bestämma hur
människor ska leva.
Perspektiven
Ett exempel på det rådande akademiska perspektiv ges i
boken Mångkulturalism – socialt fenomen och politisk utmaning
(2009), som används som litteratur i många
högskoleutbildningar: 251
Forskningen har sällan formulerat det amerikanska rasproblemet i

termer av kultur, utan istället i termer av politik, makt och
ekonomi. Utifrån detta perspektiv är inte lösningen att förändra
vissa etniska minoriteters kultur, utan istället att förändra den
övergripande samhällsstrukturen, så att svarta får tillträde till
skolor, ekonomiska och sociala möjligheter att utbilda sig samt
att undanröja diskriminering vid anställning.
Vi kan se liknande ståndpunkter idag, där forskare och
debattörer betonar att grundorsaken till många invandrares och
249 https://www.hemhyra.se/nyheter/gardsten-inte-langre-utsatt-omrade-fran-var/
250 https://www.hemhyra.se/nyheter/svart-mata-framgangen-experimentet-
gardsten/
251 Sid 52-53
etniska minoriteters utanförskap inte ligger i deras kultur utan i
samhällets struktur. Olika grupper lever under oerhört ojämlika
villkor och det är det som skapar utanförskap och bristande
integration mellan samhällets befolkningsgrupper. Det är således
inte den kulturella tillhörigheten utan den sociala orättvisan som
är grundproblemet och behöver åtgärdas.
I många större städer i Sverige finns idag
bostadsområden med en hög andel av invandrare som lever
under helt andra villkor än boende i andra bostadsområden.
Detta utanförskap är påtvingat och leder till att invandrare och
minoriteter får ojämlika villkor och såväl de vuxna i området som
deras barn får svårt att bli delaktiga i majoritetssamhället. Precis
som mycket av det amerikanska problemet kläs i termer av
ekonomisk, politisk och social utestängning, ses dagens problem
som främst orsakat av de ojämlikt fördelade sociala och
ekonomiska villkoren i samhället. Det finns stora maktskillnader
mellan olika grupper i samhället, och det gör att vissa grupper –
oavsett kulturell tillhörighet – nekas tillträde till många
samhällsarenor.
Problemet är alltså inte invandrares kulturella
tillhörighet, utan deras strukturellt skapade utanförskap och
socioekonomiska situation. Och ansvaret för denna utveckling –
och att bryta den – har inte den drabbade minoriteten utan
majoritetssamhället, som förvägrar invandrargrupper att på lika
villkor få konkurrera om arbeten, förtroendeuppdrag och social
status.
I detta perspektiv använder man negativt laddade begrepp

som ”utanförskap” och ”exkludering”, vilket syftar på att de
som bor där inte är delaktiga i samhället.
Medan man i den svenska debatten främst har fokuserat på
svenskars syn på invandrare, har man i Danmark fokuserat
mer på invandrares kulturproblem. Den unge poeten Yahya
Hassan (1995-2020) intervjuades i tidningen Politiken 2013 i
vad som skulle bli en av de mest delade artiklarna i tidningens
historia.252 I intervjun kritiserade han såväl den danska som
den muslimska kulturen: 253 254
Jag är fucking arg på mina föräldrars generation som kom till
Danmark i slutet på 1980-talet. Den stora gruppen flyktingar som
skulle vara föräldrar har totalt svikit sina barn. Så snart de landade
i Kastrup var det som att deras roll som föräldrar tog slut.
Vi kunde se våra pappor ruttna på socialbidrag i soffan
med fjärrkontroll i handen, stöttade av en desillusionerad mor
som varken sa till en från. Vi som misslyckades med utbildningar,
vi som blev kriminella, vi som blev luffare, vi blev inte svikna av
systemet utan av våra föräldrar. Vi är den föräldralösa
generationen.
Jag blev slagen som barn. Systematiskt slagen. Alla mina
vänner växte upp med stryk. Min far spenderade tid med att
tänka ut till mig och mina syskon. Han tvingade oss att stå på ett
ben med ansiktet vänt mot väggen i timmar med händerna
utsträckta. Det är ju sjukt. Det var inte så mycket att de inte kunde
hjälpa oss i våra läxor och citera klassiska dikter, utan att de inte
ville, att de inte tog omsorg om sina egna barn, som gör mig illa
idag. Det är det jag angriper i mina dikter. De vara bara åskådare
som ibland gav oss en lusing så att de kände att de kunde
upprätthålla ordningen. Så att de kunde känna sig som föräldrar.
Det värsta var att de faktiskt hade tid till oss, men
spenderade den på annat. Männen spelade kort, latade sig, gick
till moské och tittade på nyheter från Mellanöstern, medan
252 Mangkulturens Faelder (2016), s. 299
253 https://politiken.dk/debat/art5589226/%C2%BBJeg-er-fucking-vred-p%C3%A5-
mine-for%C3%A6ldres-generation%C2%AB
254 I min egen översättning av texten, se
https://rymdsvenska.weebly.com/uploads/6/0/6/3/60630939/digter.pdf
kvinnor var upptagna med att skvallra och leta erbjudande i
lågprisbutiker.
När en bortskämd överklasspojke beklagar sig över att
hans far inte var där för att han arbetade till sent på nätterna så
finns det en logik i det – jag förstår det. Pappan var borta i arbete.
De allra flesta i området i området jag växte upp i Aarhus Vest var
arbetslösa och levde på bidrag. De hade all tid i världen men
ägnade den inte åt oss. Min far fick jobb som taxichaufför under
en period, vilket bara innebar att han var fysiskt frånvarande. Det
var annars ingen skillnad.
Ruttenheten finns överallt i gettoområden. Se bara hur
många i underklasser ser på välfärdstjänster och staten. Vuxna
män kan citera hela Koranen, går i moské varje dag och spelar
heliga, men har inga problem med att fuska och bedra systemet –
särskilt vad gäller förtidspension. Den sociala ruttenheten är
genomgående. Se bara hur många unga och friska män i danska
getton som kan lyfta 100 kg tyngder med raka armar i
träningslokaler och samtidigt får förtidspension för att de inte
anses lämpade för arbetsmarknaden. Förtidspension är något
man strävar efter och firar när man får det.
Intervjun följdes av en rad opinionsartiklar. Av 35 artiklar

hade 21 ett kulturalistiskt perspektiv, där man beskyllde den
muslimska kulturen för att vara orsaken till Yahya Hassans
problem, 10 hade ett socialdemokratiskt, 3 ett mångkulturellt
och 2 ett nyliberalt. 255 Det var alltså överlägset vanligast i
Danmark att se den muslimska kulturen som grundproblemet.
I Sverige publicerade DN istället 2013 artikeln Bästa Beatrice
Ask av Jonas Hassen Khemiri. DN beskriver det som historiens
mest lästa svenska kulturartikel, och som starten på en ny
255 https://www.eftertrykket.dk/2020/05/26/kampen-om-yahya-hassan/
antirasism.256 Den översattes och publicerades i bland annat
New York Times. Khemiris beskriver med patos hur han är
precis som integrationsminister Beatrice Ask men att han på
grund av sitt Mellanösternutseende ses som kriminell, blir
diskriminerad, rasprofileras av polisen, och får tåla att
svenskar hävdar att det inte finns rasism i Sverige.
Postkoloniala teorier som tar avstamp i imperialismens
effekter har resulterat i att man ofta enbart ser till
minoritetsperspektivet. Det svenska koloniala arvet anses
exempelvis hålla finländare nedtryckta genom stereotyper om
kniv och sprit. Finländares alkoholproblem förklaras bero på
att de internaliserar svenskars stereotyper och agera i enlighet
med dem. 257 Finnar gör motstånd genom att skapa en självbild
där de är hårt arbetande tuffingar och ser svenskar som
mjukisar med en fika-mentalitet. 258 Finländare anses alltså inte
skapa sin egen kultur.
Lucas Gottzén, professor i barn- och ungdomsvetenskap,
spinner vidare på hur våldet i förorterna beror på stereotyper.
259
Det finns en symbol där ”invandrarkillen” från början alltid är

sexistisk, homofobisk och våldsam. Den blicken har projicerats av
många under många, många år och reproduceras hela tiden. Får
man den bilden placerad över en själv skapas ett motstånd.
256 https://www.dn.se/kultur-noje/khemiris-text-kan-bli-nystart-for-antirasism/
257 En av de forskare man hänvisar till är, förutom Edward Said och hans
Orientalism, Maryon McDonalds The construction of difference: an anthropological
approach to stereotypes från 1997. Se antologin Finnjävlar, som i sig är en
bearbetning av författarens avhandling ”Är du finsk, eller...?” (2006) och en
tidigare version har publicerats som ”Vad sägs om finskhet? Stereotypa
skildringar av finnar i Sverige” som ingår i antologin Etnisk komplexitet.
Nordliga länder - kulturvetenskapliga perspektiv (red. Berg, Reinvelt & Ytrehus
2002)
258 Ågren s. 131
259 https://www.expressen.se/nyheter/forskaren-har-mer-med-klass-an-kultur-att-
gora/
Gottzén menar alltså på att det är svenskars fördomar som
ligger till grund för invandrarungdomars våldsanvändning
snarare än att ha något att göra med muslimsk kultur.
Även journalister har ett visst perspektiv. När de åker till
förorten och intervjuar personer väljer de vem som ska
representera förorten, vilket ofta är ungdomar som beklagar
sig över polisen. De hade kunnat fråga de som sitter inomhus,
men att beskriva kvinnor i förorten som förtryckta vill de inte
göra, eftersom bilden av den förtryckta invandrarkvinnan
anses vara en stereotyp som svenskar använder för att hålla
invandrare nedtryckta. Akademiker vill därför heller inte
forska inte i frågan då det antas befästa stereotyper.260
Vem man väljer att se som representativ för en grupp är
alltså ett urval. Man kan göra som tidningen Politiken och
beskriva att invandrares problem beror på deras kultur, eller
som DN beskriva minoritetsgruppers problem på att de blir
utsatta för stereotyper och diskriminering. Inom akademin är
det minoritetsperspektivet som är det rådande. Detta influerar
i sin tur medier, politiker och den allmänna debatten. Att
beskriva negativa erfarenheter av invandrare ses som ett
befästande av fördomar och undviks, medan invandrares
erfarenheter av rasism aldrig ifrågasätts.
Konflikter
Konflikter kan lösa meningsskiljaktigheter eller erbjuda en
möjlighet att avreagera sig. Miljöer där alla tvingas vara
överens och aldrig uttrycka negativa känslor har visat sig vara
mentalt nedbrytande.261 Demokratins grundfundament är att
tåla och i viss mån uppmuntra konflikter. Arbetarrörelsen var i
början en starkt konfliktdriven och revolutionär rörelse, men
260 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:548444/FULLTEXT02.pdf
261 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3939772/
efterhand som arbetarnas situation förbättrades så minskade
konflikterna, och numer är det många socialdemokrater som
minns med nostalgi på den tid då man kunde mobilisera
folket. Folket mobiliserades dock inte av kärlek utan av ilska.
Ett land som slets sönder av en konflikt mellan två grupper
är Sri Lanka, som på 1960-talet sågs som ett föregångsland vad
gäller samexistens mellan etniska grupper. Den största
gruppen i Sri Lanka är sinhaleser, som utgör 75% av
befolkningen och främst är buddhister. Den näst största är
tamilerna som utgör 10% och främst är hinduer. Sri Lanka
hade sina första fria val 1948 och redan 1951 bildades Sri
Lianka Frihetsparti av S.W.R.D Bandaranaike som drev en
politik för att stärka tamilerna. När ekonomin slutade växa på
1970-talet försämrades relationen mellan de etniska grupperna
snabbt. Sinhaleserna försökte begränsa tamilerna i deras
utbildning och näringsverksamhet och förstörde tamilernas
textilföretag. Detta skapade bitterhet hos tamilerna som
började bygga upp en motståndsstyrka, delvis med hjälp av
utländska pengar. 1975 bildades den militanta
motståndsrörelsen Tamilska Tigrarna och 1983 inleddes
officiellt inbördeskriget som varade till 2009 och uppskattas ha
kostat runt 100 000 människoliv och resulterat i upp mot 800
000 flyktingar. 262
En annan högpresterande grupp i Asien är kineser. I
Malaysia tycker de muslimska malajerna att de i egenskap av
ursprungsbefolkning ska ha mer att säga till om än kineserna
som började invandra på 1800-talet och nu utgör runt en
tredjedel av befolkningen. På 1950-talet var de flesta ingenjörer
och läkare kineser och de flesta större företag ägs av kineser.
Efter det tredje demokratiska valet, 1969, då en allians som
inkluderade ett kinesiskt intresseparti vann, skedde 13-maj-
262 Conflicts and Tensions (red. Anheier, 2017)

upproret mellan malajer och kineser, där minst 100 personer
miste livet. Upproret skylldes på att malajerna kände sig
exkluderade eftersom kineserna hade såväl ekonomisk som
politisk makt, och 1971 infördes de första kvoteringslagarna
för att gynna malajerna. Rättigheter för malajer har sedermera
utökats, genom att statliga skolor bara tillåter undervisning på
malajiska, de i stort sett är politiskt utestängda, har svårare
komma in på universitet, och staten har som mål att ägandet
över företag på sikt ska tillfalla malajerna.
Konflikter kan också ske mot en lågpresterande grupp, ifall
gruppen ses som ett hot mot landets stabilitet eller tar pengar i
välfärd. Ett exempel på det är turkarna i Bulgarien, en grupp
på runt en miljon som härstammat från turkar som invandrat
till Bulgarien när landet styrdes av Turkiet på 1500-talet. De
arbetade inom tobaksindustrin efter andra världskriget, men
eftersom deras befolkning ökade börjades de ses som ett
politiskt hot. 1984-1989 inleddes en kampanj som tvingade
dem att antingen assimileras eller flytta. Myndigheterna
förbjöd turkiskspråkiga skolor och tvingade turkar att ändra
sina turkiska namn till bulgariska. 350 000 turkar lämnade
landet. Efter att socialismen föll och Bulgarien blev en
marknadsekonomi 1989 blev tobaksindustrin olönsam och
arbetslösheten bland muslimer var i vissa områden uppe i
90%. Det finns för närvarande runt 600 000 turkbulgarer i
Bulgarien, eller 9% av befolkningen. Av dessa anger de flesta
turkiska som sitt modersmål. Efter internationell påtryckning
har Bulgarien återställt turkarnas rättigheter, vilket ses som ett
framgångsrecept på hur man kan undvika att konflikter
eskalerar.
Turkarna har startat ett parti som på svenska översätts till
Rörelsen för rättigheter och friheter. 2014 röstade 83% av turkarna
på partiet, mot endast 3% av bulgarerna. Eftersom de även fick
44% av romernas röster fick partiet nära 15% av rösterna och
blev tredje största parti. Som en reaktion har stödet ökat för
högerradikala, nationalistiska och högerpopulistiska partier i
Bulgarien, och dessa partier bildade 2017 regering tillsammans
med Bulgariens största parti, det högerkonservativa GERB.263
I länder i Mellanöstern har det varit kristna och judar som
var de framgångsrika grupperna, och som en konsekvens
begränsades dessa grupper av staten. Judarna var rikast och
deras rättigheter begränsades mest. I det osmanska riket på
1700-talet var det exempelvis förbjudet för en jude att använda
våld mot en muslim ens i självförsvar, medan en kristen
åtminstone fick lov att försvara sig. Maktuppdelning har
samtidigt lett till ett relativt stabilt styre där ickemuslimer
tvingats arbeta hårdare och muslimer har kunnat dra nytta av
kristna och judar genom att beskatta dem.
Kampen om makten leder också ofta till konflikter. Det
enda land i Libanon med en stor kristen befolkning är
Libanon, som skapades av västmakter 1920 för att ge kristna
ett eget land. I parlamentet bestämdes att för varje 5 platser för
muslimer skulle det finnas 6 för kristna, för att säkerställa att
kristna hade makten. När en våg av palestinska flyktingar
kom 1947 och en andra sedan 1967 förändrades maktbalansen
och muslimer krävde mer makt. Strider mellan kristna och
palestinier inleddes 1975, där palestinierna lierade sig med
andra muslimska grupper och kristna fick stöd av Israel. Det
15 år långa inbördeskrig ledde till 150 000 döda och att 900 000
fördrevs från sina hem. Till slut skapades en ny
parlamentarisk ordning där antalet röster mellan muslimer
och kristna delades lika. Libanon fortsätter att vara ett splittrat
land, där de kristna anser att Libanon är kristet medan
muslimer anser att Mellanöstern är muslimskt. Till detta
263 https://library.fes.de/pdf-files/id-moe/09660.pdf
kommer att sunnimuslimerna, som utgör 27% av
befolkningen, ser sig som en del av en sunnimuslimsk arabisk
gemenskap, medan shiamuslimer, som också utgör 27%, har
sin lojalitet hos Iran och terrorgruppen Hizbollah. Libanon
saknar en stark stat. Etniska grupper styr själva i bland annat
civilrättsliga frågor som äktenskap. Människor identifierar sig
främst utifrån religion istället för som libaneser och har sina
egna skolor. 264 Libanon kan alltså ses som ett exempel på en
sant mångkulturell stat, men frågan är vad som är bra med
det.
Att ha sin egen historiebeskrivning kan lätt leda till
motsättningar. I Bosnien, som är splittrat mellan de ungefär
jämnstora grupperna serber, kroater och muslimer, tonar
serber ner sin roll i folkmordet under Jugoslavienkriget 1991-
1992, och istället utmålar sig själva som offer. Serbiens
nationalistiska historiebeskrivning betonar hur landet kämpat
mot externa hot genom historien. Det gör det svårt för dem att
enas med bosnierna som har en historieskrivning i enlighet
med den som andra länder har, där bosnier beskrivs som offer
för ett serbiskt folkmord. Som en intervjuperson sa ”hur ska vi
kunna enas när vi har så olika syn på historien?”.265
Konflikter kan återuppstå efter att ha legat i stiltje. I Belgien
ansågs konflikten mellan den holländsktalande delen i norr
och den fransktalande i söder vara över, men under 1980-talet
ökade irritationen hos den norra delen som var rikare mot den
södra. Konflikten har eldats på av partiska medier och av
politiker som utnyttjat den för politiska syften. Under 2010-
talet har konflikterna eskalerat, vilket bland annat gjort att
264 Halim Barakat, “Social and Political Integration in Lebanon: A Case of Social
Mosaic,” Middle East Journal, Vol. 27, No. 3 (1973), pp. 301–18. Se även
https://ereader.perlego.com/1/book/1676055/17
265 https://www.theguardian.com/world/2014/mar/23/war-serbs-bosniaks-history-
visegrad
man fått svårt bilda regering.
Gruppidentitet kan också skapas utan att det finns en
historisk grund. I Nigeria skapades gruppen Igbo under den
brittiska kolonialtiden i mitten av 1800-talet som ett
samlingsnamn på kristna stammar. Olika separata etniska
grupper blev kristna och anslöt sig och man skapade en
historia med en gemensam bakgrund som motpol till
muslimska grupper. Den etniska gemenskapen växte sig så
stark att igbos 1967 krävde ett separat land, vilket de kallade
Biafra. Detta drog igång det nigerianska inbördeskriget 1967-
1970, där upp mot två miljoner nigerianer i Biafra svalt ihjäl
efter att de muslimska delarna blockerade Biafra.
En etnisk identitet kan alltså formas efter behov, utifrån
politiska eller ekonomiska behov. Personer kan skapa en
gemenskap genom att forma en myt om ett gemensamt
förflutet och piska upp stämningen mot andra grupper. Serben
Slobodan Milosevic och srilankesen Bandaraniaike är exempel
på sådana personer vars politik gick ut på att ställa grupp mot
grupp. Även om det fanns en grund för gruppkonflikter är det
inte säkert det hade utvecklats till krig om det inte varit för
uppviglarna. 266 Uppblossandet av konflikter i efterkrigstiden i
Jugoslavien, Sri Lanka och Libanon visar hur snabbt
uppvigling kan leda till inbördeskrig. En svag stat,
underlägsen polisstyrka, hög arbetslöshet eller kollapsad
ekonomi kan vara utlösande faktorer. Ju mer grupper har att
vinna och ju mindre de har att förlora, desto mer sannolikt är
det att bli krig.
En återkommande orsak till konflikter är ekonomiska
faktorer, där en grupp känner sig utnyttjade av av en annan.
Det rika norra Italien har exempelvis ständig irritation över att
försörja den fattiga och korrupta delen i söder, och partiet
266 Beverly Crawford i Anheier, Conflicts and Tensions (2017)

Lega Nord bildades 1991 med mål att ge provinser större
autonomi och har även föreslagit att bryta loss norra Italien till
republiken Padania. 2018 blev partiet tredje största parti med
17% av rösterna, varav de flesta från de norra delarna.
Angreppet mot Rohyngiamuslimer i Burma inleddes efter
att muslimer anklagats av såväl buddhistmunkar, politiker och
folk på sociala medier för angrepp på buddhister, såsom
våldtäkter. Sedan 2016 har tiotusentals muslimer dödats och
över 700 000 har flytt landet. Kriminalitet kan alltså leda till
populistiska ledare men det finns inte lika många exempel på
att det har splittrat länder. Kanske för att kriminalitet är lättare
att stävja så att det inte behöver leda till inbördeskrig.
Raskravaller
Både USA och England har haft återkommande raskravaller. I
USA var det före 1940-talet oftast vita som angrep svarta
bostadsområden, som i USAs historiskt största raskravall, 1863
i New York. Irländska amerikaner hade blivit inkallade att
strida i det amerikanska inbördeskriget, något svarta inte
behövde. Irländare och svarta hade redan byggt upp en
konflikt eftersom de konkurrerade om enkla jobb, främst som
hamnarbetare. I juli 1863, när soldater kallades, samlades en
arg hop irländare som angrep polisen och brände byggnader.
Våldsamheterna eskalerade: brandstationer, hotell,
tidningslokaler, butiker och polisstationer förstördes. Svarta
människor som kom i vägen lynchades. Minst 11 svarta
hängdes, 2000 skadades och 119 under tre dagar, tills militären
anlänt och fick bukt på det.
Det till ytan största rasupploppet var Tulsa, Oklahoma,
1921 efter att en svart skoputsare anklagats för att ha försökt
trycka sig på en vit kvinna. Mannen togs till fängelse, men en
vit mobb dök upp, möjligen för att lyncha honom, och en
grupp svarta samlades för att försvara honom. Efter att en
svart man råkat skjuta en äldre vit man inleddes skjutningar
mellan de båda grupperna som resulterade i att tio vita och två
svarta män dog. Detta ledde till att vita män drog in i det
välbärgade området Greenwood och sköt vilt omkring sig.
Man vet inte hur många som dog, men uppskattningar ligger
mellan 100-300 personer, och över 1000 byggnader förstördes.
New York har haft återkommande raskravaller. Ett av de
större skedde 1935 när en svart tonåring blev tagen för stöld
och det ryktades att han misshandlats av butiksvakter. Som en
konsekvens förstörde svarta demonstranter runt 300 butiker
och gick till angrepp mot polisen.267
Efter 1940 var det främst svarta som gjorde uppror. 1943
räknas som brytpunkten, då ett upplopp i Detroit i samband
med att bilfabrikerna ställdes om till att producera
krigsmaterial, ett inflöde av fattiga svarta och vita invandrare,
och bubblande raskonflikter. 34 personer dog och 433
skadades.
1960-talet var dock det mest våldsamma årtionden. Det
första anses ha varit det i området Watts i Los Angeles 1965
efter att polisen slagit en svart man med batong. Över 30 000
personer deltog i upploppen och 34 dog.
De mest omfattande upploppen i USA skedde i april 1968,
efter mordet på Martin Luther King. De hårdast drabbades
städerna var Los Angeles, Detroit, Washington, Chicago,
Baltimore, San Francisco och Kansas City. I Washington
resulterade upploppen 13 dödsfall och att 1200 byggnader
skadades; vita flyttade till förorterna, och näringslivet
lämnade de centrala delarna av staden som förföll i
kriminalitet. I Chicago dog 11 personer, 210 byggnader
förstördes, el- och telefonledningar revs ner, och tusentals blev
267 https://drstephenrobertson.com/year-of-the-riot-harlem-1935/
hemlösa. I Baltimore dog 6 personer och över 1000 småföretag
förstördes eller plundrades. Kravallerna hade långsiktig
påverkan på ekonomin. De städer som hade de värsta
kravallerna på 1960-talet beräknas ha tappat fler invånare, och
gapet mellan vita och svarta ökade. Marknadsvärdet på
fastigheter i svarta områden sjönk också och hade ännu inte
återhämtat sig 1980.268
Kravaller har inte nått samma omfattning efter 1960-talet,
men kravallerna i Los Angeles 1992 var det värsta i Los
Angeles historia. De utlöstes efter att fyra vita poliser blivit
frikända från en misshandel av den svarte mannen Rodney
King. Upploppen ledde till att Los Angeles blev till en
krigszon i fem dagar och militär behövde kallas in. 63
människor dog, fler än 2300 skadades och de materiella
skadorna uppgick till en miljard dollar. Hälften av de
arresterande var spansktalande och hälften av de materiella
skadorna skedde i Koreatown där runt 2300 småbutiker
länsades eller förstördes. 269
Miami, som blivit allt mer spansktalande efter 1959, har
också haft flera kravaller, ofta mellan svarta och spansktalande
befolkningen. Att de vita ersatts av spansktalande i Miami har
inte lett till en mer fredlig samexistens, eftersom
spansktalande främst anställer andra spansktalande och de
20% svarta i staden beskriver att deras liv blivit sämre. 1980
avled en svart man till följd av polisbrutalitet och poliserna
frikänts. Detta startade ett upplopp som resulterade i att 18
människor dog, 370 skadades, och de materiella skadorna
uppgift till över 100 miljoner dollar. De flesta dödade var vita
som slogs ihjäl av svarta. En rapport beskrev att våldet mot
269 För information, se https://en.wikipedia.org/wiki/1992_Los_Angeles_riots
vita var själva syftet med upploppet.270 1982 skedde ett större
upplopp i området Overtown, med en 80% svarta befolkning
och en arbetslöshet på 50%, efter att en spansktalande polis av
misstag skjutit ihjäl en svart man. Mindre upplopp i Overtown
efter att svarta dött under polisingripande skedde även 1989
och 1991.
I många upplopp har militären behövt kallas in eftersom
den lokala polisstyrkan varit numerärt underlägsen. Detta
indikerar hur samhällsskadliga kravallerna hade kunnat bli
om man inte haft en stark militärmakt, eller om
demonstranterna hade varit bättre organiserade och haft
tillgång till kraftigare vapen. Kanske hade då USA utvecklats
som Haiti, en slavkoloni där de svarta gjorde uppror och
kastade ut de vita, och sedan fastnat i laglöshet och fattigdom.
Kravallerna brukar utifrån vänsterperspektivet ses som en
reaktion på förtryck och slaveri. I själva verket är det dock
alltid arbetslöshet involverat i kravallerna, och arbetslöshet
beror i sin tur på bland annat låg utbildning och en
konkurrens om jobb mellan olika etniska grupper, ofta
involverande invandrare.
Att kravallerna inte minskar har visat sig under 2000-talet,
bland annat under Black Lives Matter-demonstrationerna
2010. Kostnaderna för kravallerna ligger på mellan 1-2
miljarder dollar, vilket justerat för inflation är i nivå med
skadorna under Los Angeles kravallerna 1992.271 Upploppen
har bland annat resulterat i att polisstyrkan i vissa städer
minskats, vilket i sin tur ökat kriminalitet. Småföretag har
därför lämnat innerstäderna eftersom deras säkerhet inte kan
garanteras, och de mer välbärgade har börjat lämna.
270 https://cdnc.ucr.edu/?a=d&d=DS19810520.2.64&e=-------en--20--1--txt-txIN--------
1
271 https://www.dailymail.co.uk/news/article-8740609/Rioting-140-cities-George-
Floyds-death-cost-insurance-industry-2-BILLION.html
Efter att svarta flyttat in till London på 1950-talet började
också kravaller, där den mest uppmärksammade var Notting
Hill kravallerna 1958. I en vecka härjade våld mellan vita,
svarta och polisen. De svarta ansåg att de inte blev utsatta för
rasdiskriminering och inte blev beskyddade av polisen. Efter
antidiskrimineringslagar minskade motsättningarna ett tag,
men blossade upp igen under 1980-talet, efter att de svartas
antal ökat och det blev allt mer uppenbart hur mycket
brottslighet det orsakade. 1981 inleddes kravaller i Brixton i
London, ett område med hög brottslighet, som spred sig till
flera andra städer. Detta hade föranletts av att den stora
andelen svarta i området begick så mycket brott att polisen
börjat rasprofilera svarta vad gäller att stoppa dem och visitera
dem. Upploppen utlöstes av ett rykte om att en man blivit
knivhuggen av polisen. 300 ungdomar, främst svarta, gav sig
ut och förstörde åtskilliga byggnader och bilar. 272
En av de större kravallerna skedde 1995, återigen i Brixton,
efter att en mörkhyad 26-årig dött i polisarresten. Hundratals
mörkhyade angrep då polisen, plundrade och brände ner
butiker. 273 2001 skedde kravaller i Bradford mellan främst
pakistanier och bangladeshier å ena sidan och vita.
Kravallerna anses ha berott på segregering som skapat en
känsla av utsatthet hos båda grupper. Detta drog under 2001
dit det rasistiska British National Party som spädde på
konflikten och utmynnade i kravaller.274 Nya kravaller skedde i
London augusti 2011 efter att polisen sköt ihjäl den 29-årige
halvkaribiern Mark Duggan. Kravaller spred sig till andra
delar av England. Totalt dog fem personer, 186 polismän
skadades och det brann på fler än 100 ställen.
272 https://www.bbc.co.uk/newsround/50035769
273 Se https://en.wikipedia.org/wiki/1995_Brixton_riot
274 https://www.theguardian.com/uk/2001/may/28/race.politics1
I Frankrike skedde en av de första raskravallerna i Lyon
1981, inspirerat av kravallerna i Storbritannien. Kravallen var
den första enligt en modell som skulle bli normen: rykten om
ett dödsfall i ett utsatt område följs av att arga unga män
samlas på ett torg, ägnar sig åt småskalig plundring och
bränner ett stort antal bilar. Efter sociala insatser från
vänsterregeringen var det relativt lugnt fram till 1990, då ånyo
kravaller rasade i en förort till Lyon, efter att en handikappad
pojke dött under ett polisingripande. Bland annat plundrades
ett köpcenter. Denna kravall följdes av flera under 1990-talet
och var vanligast i förorter med många svarta invandrare från
södra delen av Afrika.275
Under senare år har det skett större och mer omfattande
upplopp som även involverat andra grupper och som spridit
sig utanför förorterna. Det största skedde i Paris i oktober
2005, efter att två unga män gömt sig från polisen i en elcentral
och dött av elektrisk chock. Uppskattningsvis 25 000 personer
av främst arabisk och afrikansk bakgrund kravallade i tre
veckor och fler än 8 000 bilar sattes i brand.
De franska kravallerna skiljer sig från de i Storbritannien
och USA genom att de unga männen sällan plundrar butiker
eller ger sig på andra etniska grupper, utan istället främst
ägnar sig åt att bränna bilar i närområdet, något som förbryllat
forskare och intellektuella.
Sverige har haft sina egna raskravaller. I Husby inleddes en
kravall 2013 efter att en person blev skjuten och dog under ett
polisingripande. Över 100 bilar brandskadades, Husby
centrum vandaliserades och flera poliser skadades.
Kravallerna spred sig även till andra order, främst genom
bilbränder.
275 https://halshs.archives-ouvertes.fr/halshs-01118328/document
De städer i USA som lyckats förhållandevis bra med att
undvika raskravaller är inte de som varit mest toleranta.
Städer i norra USA har varit mer drabbat av raskravaller än
städer i södra, där man haft mer diskriminering. Ett försök att
hitta vad städer som drabbats hårdast av kravallerna 1968
hade gemensamt gjordes 1986. En hög andel svarta var en
viktig förklaring, men inte hela. Relativ fattigdom och
segregering var ingen förklaring, utan tvärtom skedde det
värre kravaller i områden där svarta bodde närmare vita och
inkomstskillnaden var lägre än i områden som låg längre bort
eller hade större inkomstskillnader. Forskarna förklarar
kravallerna med något man kallar ökade förväntningar – en
besvikelse i att man kan se hur vita har det och frustration
över att man inte kan uppnå det. 276
Sydamerikanska länder har inte haft samma problem med
raskravaller som i USA, trots att ett land som Brasilien tog
emot 6 miljoner slavar från Afrika jämfört med USAs 600 000.
En möjlig förklaring är att Sydamerikanska länder är mindre
demokratiska, och att den liberala demokratin uppmuntrar till
raskravaller genom att den säger sig verka för inkludering. Det
finns i en liberal demokrati också större utrymme för
uppviglare.
Svarta i USA, svarta i Storbritannien och nordafrikaner och
svarta Frankrike står alltså för de värsta kravallerna, jämfört
med exempelvis turkar i Tyskland. Även i Sverige har samma
grupper ägnat sig åt kravaller som i Storbritannien och
Frankrike. Finländare och jugoslaver, som levde i samma
utanförskapsområden, brände inte bilar och kastade sten på
polisen. Det gör det befogat att ifrågasätta myten om att det är
socioekonomiska skillnader som ger upphov till kravaller.
276 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1475-682X.1986.tb00084.x
Social sammanhållning
Social sammanhållning syftar på hur pass bra ett samhälle kan
genomdriva gemensamma mål. I ett homogent land kan de
styrande lättare säga till befolkningen vad de ska göra, såsom
att källsortera, och de kommer att göra det. I ett land
fragmenterat mellan olika grupper är det svårare. Beteende
vid pandemier är ett exempel, liksom statliga projekt som
byggandet av vägar och byggnader.
Oviljan att lyda direktiv kunde man se under
coronapandemin, där det hos invandrargrupper anordnades
bröllop, begravningar och andra tillställningar med många
gäster. Vaccinationsgraden är lägst i invandrarkommunerna
Botkyrka och Södertälje, vilket man förklarar med en misstro
mot myndighet.277
Ibland hävdas att Brasilien är ett bevis för att svarta och vita
kan leva harmoniskt. Brasiliens rasblandning ses som en
förebild i USA, där man tänker sig att ju mer svarta och vita
gifter sig och skaffar barn desto mer kommer rasism,
segregering och diskriminering att försvinna. Den brasilianska
myten om rasdemokrati går tillbaka till 1930-talet då Gilberto
Freyre (1900-1987) gav ut Slavägarna och deras slavar (1933),
vilken nyligen röstats fram som Brasiliens viktigaste fackbok.
Sedan självständigheten 1828 hade man i Brasilien kämpat
med att skapa en känsla av nation. 1888 avskaffades slaveriet
och året efter grundlades republiken, men endast några
procent kunde rösta. 1930 tog Getúlio Vargas makten och
behöll den i 15 år. Han tog fasta på Freyre rasidéer för att
skapa en gemensam brasiliansk kultur. Enligt Freyre hade
slavar och slavägare i Brasilien levt tillsammans i välvillighet
och gemenskap i något han kallade mestiçagem, eller
277 https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/sodertalje-bland-landets-samsta-
kommuner-sett-till-vaccinationsgraden
rasblandning. Under 1940-talet lade Vargas grunden för den
nationella identiteten i form av samba, karneval och fotboll.
VM i Sverige 1958 var första gången ett rasblandat lag vann
och mörkhyade spelare som Pelé och Garincha blev
nationalhjältar. Efter att Vargas störtats 1945 öppnades för en
mer nyanserad bild av mestiçagem, men den perioden tog slut
1964, när en militärjunta tog makten. Juntan bestämde att
Brasilien inte hade någon rasism och akademiker som hade
andra åsikter förvisades, gick i exil eller blev utsatta för
repressalier. Först efter att militärjuntan störtats 1985 och en
ny författning skrivits började man diskutera rasism igen, och
i slutet av 1990-talet skapade man de första lagarna för positiv
särbehandling. 278
De svarta aktivisterna i Brasilien kämpar med att å ena
sidan vilja vara inkluderade i Brasilien, och å andra sidan få
specialrättigheter och erkännande för att de blir utsatta för
rasism. Svarta har betydligt lägre inkomster och
utbildningsnivåer än vita och rasblandade, pardos. Centralt i
konflikten är hur man ska beskriva Brasilien. Fortfarande finns
en stark tilltro till rasdemokrati och mestiçagem men svarta
aktivister vill förändra bilden genom att peka på att Brasiliens
raspolitik handlat om att assimilera de svarta in i den vita
befolkningen och utrota deras kultur.
Andelen som kategoriserar sig själva som svarta är
samtidigt en relativt liten grupp. Mellan 1940 och 2010
minskade den från att utgöra 15% till 8% av befolkningen,
samtidigt som andelen blandras, pardos, ökat från 21% till 43%,
och vita minskat från 63% till 48%. 279 De svarta aktivisterna
anser dock att klassificeringen är vinklad, att pardos bör räknas
278 Se Edward Telles Race in Another America (2004) och Becoming Brazilians (2017),
Eakin
279 Se https://en.wikipedia.org/wiki/Race_and_ethnicity_in_Brazil för statistik och
diskussion om rasbegreppet
som svarta och att Brasilien bör ses som en svart nation som
styrs av en vit elit. Om de lyckas driva sina krav lika långt som
de svarta aktivisterna i USA kan man förvänta sig att Brasilien
kommer få lika mycket raskonflikter.
Den amerikanske sociologen Robert Putnam blev under
1990-talet känd genom sin teori om socialt kapital. Han anser
att socialt kapital skapar välfärd genom att människor litar på
varandra och detta gör att affärer går smidigt. Han beskrev
hur orsaken till att norra Italien är rikt medan södra är fattigt
är för att man i södern inte litar på varandra i samma
utsträckning. Sedan visar han hur mångfald i västvärlden gör
att människor litar mindre på varandra och att detta är ett
problem för det leder till ökade kostnader. Exempelvis måste
man använda advokater istället för handslag, man måste hålla
utkik över axeln, man ser ingen poäng i att betala skatt eller
återvinna skräp eftersom man inte tror andra gör det, och man
anställer helst släktingar och vänner än främlingar, även om
främlingen kanske skulle kunna göra jobbet bättre.280
Putnams teori gjorde honom snabbt till en kändis.
Akademiskt är hans teori dock inte utan kritiker. Studier på
etnisk mångfald, tillit och ekonomisk utveckling visar att det
inte alltid finns en direkt korrelation. Södra Italien bestod av
homogena bondesamhällen, så mångfald var inte problemet,
medan storstäder med mycket mångfald som New York har
haft en stark tillväxt.
Att städer som Chicago och New York blev myllrande
världsmetropoler genom massinvandring motbevisar att
mångfald och låg tillit alltid är dåligt för ekonomin. Troligen
övervägs den bristande tilliten av andra faktorer.
I Sverige har statsvetaren Bo Rothstein gjort studier på
invandringens effekter på tilliten och hittar inget direkt
280 https://thinks.ipsos-mori.com/social-trust-how-much-do-we-trust-each-other/
samband mellan ökad mångkultur och tillit. Tilliten i Sverige
har varit tämligen oförändrad sedan 1990-talet. Däremot har
SDs väljare har betydligt mindre tillit än andra väljare, så
antingen har alla med låg tillit börjat rösta SD eller så har en
grupp med låg tillit skapats. 281
Sambandet mellan tillit och mångkultur är möjligen också
mer komplext än i Putnams beskrivning. Vita i USA är
negativa till välfärdssamhället om de har känslan att pengarna
de betalar huvudsakligen går till svarta. 282 Det är alltså känslan
av orättvisa som minskar tilliten till samhället när ens egen
grupp uppfattas som missgynnad, och känslan gäller inte
mångfald generellt utan lågpresterande grupper.
En studie som jämfört välfärdssamhällen i olika länder
visar också att ju högre andel lågpresterande invandrare som
flyttar in till ett välfärdssamhälle, desto mindre generöst blir
välfärdssamhället, medan andelen högpresterande invandrare
tvärtom gör välfärdssamhället mer generöst.283 Detta kan
tolkas som att den inhemska befolkningen vill ha pengar från
invandrare om de är framgångsrika, medan de vill förhindra
att invandrare tar pengar om de är lågproduktiva. Sociologer
som Putnam och Rothstein utgår från ett vänsterperspektiv
och vill möjligen inte peka ut svarta som orsaken till minskat
stöd för välfärdssamhället, utan säger istället att det beror på
mångkultur.
Enligt en studie av Jong-sung You, professor i socialpolitik,
är det behovet av rättvisa som främst påverkar den sociala
tilliten. Rättvisa definierar han som ett samhälle med låg
korruption, rättvisa demokratiska val och en rättvis
fördelningspolitik. Har man detta har man alltså också ett
281 https://www.gu.se/sites/default/files/migrated/1772921_f--rhandspublicering-
m--ngkultur-och-tillit----holmberg-o-rothstein.pdf
starkt stöd för välfärdspolitik.284 Enligt You är tilliten högre om
man har en stor medelklass och få superrika eller superfattiga.
Medelklassen upplever att samhället är orättvist om de ser
stor fattigdom eller rikedom, och fattiga upplever alltid att
samhället är orättvist. Ju fler fattiga, desto mer spridd är
därför uppfattningen att samhället är orättvist.
You anser därför att stater bör sträva efter att åstadkomma
jämlikhet, men frågan är kanske om det är möjligt i ett
samhälle där olika grupper skiljer sig åt för mycket. När USA
inledde kampen mot fattigdom i slutet av 1960-talet var det
många vita som uppfattade att svarta kunde få pengar utan att
jobba. Samtidigt inleddes en massinvandring av mexikaner
som tog jobb från de inrikes födda och sänkte löner.
Inkomstskillnaderna i USA minskade stadigt mellan 1937 och
1965 men tog sedan fart under mitten av 1980-talet. 285 Det är
alltså möjligt att invandringen ändå är grundorsaken, vilket
man utifrån ett vänsterperspektiv inte vill forska om.
Demokrati
Det är välkänt inom statsvetenskap att mångkulturella länder
har svårare att upprätthålla en demokrati, och att länder med
stor blandning av etnicitet eller raser har en betydligt sämre
ekonomisk utveckling. Många afrikanska länder har detta
problem eftersom deras gränser sattes av imperialländer utan
hänsyn till traditionella stammar. Ett de få välfungerande
länderna i Afrika är det etniskt homogena Botswana. Ett av de
mest splittrade är däremot Nigeria, som trots stora
naturrikedomar har ett av de sämst fungerande
centralstyrningarna, vilket beror på att landet i princip är
284 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1467-9221.2012.00893.x
285 Se https://en.wikipedia.org/wiki/Income_inequality_in_the_United_States
uppdelat på etniska grupperna som inte samarbetar, och det
talas över 500 språk. I Sydamerika är Bolivia, Ecuador och
Guyana tre konfliktdrabbade och undervecklade länder med
en nästan maximal etnisk fragmentering. Chile är å andra
sidan det mest homogena och även ekonomiskt välmående
landet på kontinenten. 286
Ett av de vanligast nämnda argumenten för demokrati är
att demokratiska länder är fredliga, vilket sägs bevisas av att
ett demokratiskt land inte angripit ett annat demokratiskt land
i modern tid. Många konflikter under 1900-talet har dock varit
inbördeskrig, och under 2000-talet har denna utveckling blivit
allt starkare. I flera fall har inbördeskriget inletts efter
demokratiska val. Det första flerpartivalet i Jugoslavien hölls
1990 i en tid då etniska konflikter troddes vara över, men 1992
föll landet in i inbördeskrig; det första fria valet i Sri Lanka
hölls 1947 i en tid av relativ enighet mellan de etniska
gruppen, men konflikterna eskalerade efter att det ledande
partiet drev en ensidig kampanj för sin egen grupp. Efter
ytterligare flertal angrepp startades inbördeskrig officiellt
1983.
Ett sätt som man kan få en demokrati att fungera i etniskt
splittrade länder är ett federalt styre kallat konsociationell
demokrati, där representater för olika grupper är uppdelade i
ett kvotsystem som säkerställer att ingen grupp har makt över
andra. 287 Ett exempel på ett sådant styre är Libanon. Deras
parlament består av 128 medlemmar, där 64 är reserverade för
kristna och 64 för muslimer. De kristna platserna är i sin tur
uppdelade på sju olika kristna grupper, och de muslimska
platserna på fyra muslimska grupper. De politiska
286 https://dash.harvard.edu/handle/1/4553003
287 https://www.dn.se/arkiv/debatt/dn-debatt-fel-krava-yrkesforbud-munkavle-fel-
satt-att-bemota-kajsa-ekholm-friedman-menar-professorer/
representanterna är i viss mån oberoende och för att bli valda
söker de stöd hos andra än hos sin egen religiösa grupp.
Uppdelningen är dock under ständig kritik och förändrades
senast 2018. Bland annat tycker shiamuslimer, som är
dominerande i vissa delar av landet, att de borde få rösta fram
fler kandidater från de områdena.
Även om konsociationella lösningar ger en tillfällig
stabilitet som visar att demokrati kan fungera i fragmenterade
länder, är det ett skört lapptäcke. Libanons styre kom till efter
15 års inbördeskrig och är inte att ses som ett steg framåt för
ett land som Sverige, som brukar rankas bland de översta
länderna i demokratirankingar.
Typexemplet på en konsociationell demokrati är annars
Nederländerna, som mellan 1857 och 1967 var uppdelat i fyra
så kallade pelare: en protestantisk, en katolsk, en socialistisk
och en liberal. Pelarsystemet kom runt 1920-talet gradvis att
ersättas med en höger-vänster-konflikt liknande den i andra
västländer och sedan 1960-talet har pelarsystemet inte varit
tongivande. Att systemet fungerade i Nederländerna beror
delvis på att landet var enat mot de gemensamma fienderna
Frankrike och Storbritannien.
Ett återkommande problem i konsociationell demokrati är
hur många platser varje grupp ska ha rätt till. Grundprincipen
är att grupper representeras i enlighet med deras andel av
befolkning, men om en grupp växer i storlek kommer de kräva
fler platser, vilket andra grupper motsätter sig. Det var detta
som skedde i Libanon efter att den muslimska befolkningen
ökat på 1960-talet genom flyktinginvandring från Palestina.
Eftersom muslimer tenderar att föda fler barn än icke-
muslimer, oavsett om det är i Indien, Schweiz eller Nigeria,
kan detta också utgöra ett problem för konsociationella styren.
I Bosnien skapade det internationella samfundet 1995 ett
konsociationellt styre för att ena de tre stridande grupperna
bosnier, serber och kroater. Bosnierna, som är den största
gruppen med runt 45% av befolkningen, vill helst avskaffa
systemet och införa ett majoritetssystem. De kristna serberna
och kroaterna är oroliga för att ett muslimskt styre skulle
innebära begränsningar för de kristna, men är tillsammans
inte enade. Den serbiska delen har visst självstyre och vill
behålla det samt på sikt bli en del av republiken Serbien,
medan den kroatiska delen vill ha mer självstyre. Till skillnad
från pelarna i Nederländerna har de olika grupperna i Bosnien
kanske mer att vinna på att splittras än på att hålla ihop.
Så länge man har en stark ekonomi och är tvingade att vara
enade för att bevara ett imperium – som Nederländerna var
under 1700- och 1800-talet – är det lättare att skapa
sammanhållning. Även Belgien, som infört ett federalt system
för att hålla samman det holländsktalande Wallonien i norr
och den fransktalande delen i söder, finns det röster från den
rikare norra delen att bli självständiga. Detta har dock strandat
på att Wallonien inte är ett känt internationellt namn. Än så
länge föredrar man därför att hänga samman med Belgien.
Vad detta visar är att frågan om samhörighet ofta beror på
praktiska omständigheter. Dessa omständigheter kan ändra
sig med åren, där kravet på att bryta sig loss beror på att man
anser sig få mer fördelar än nackdelar. Det är även svårt att
skapa ett federalt system eftersom man först måste kunna enas
om vilken typ av federalt system som kan godtas av alla
parter. I USA har man sedan grundandet tilldelat mindre
delstater fler delegater än deras folkmängd, eftersom de
annars inte hade velat bli en del av unionen USA. Detta leder
till att det parti som vinner flest röster i presidentvalet men
ändå förlorar valet – som skedde när Trump vann över Clinton
trots att hon fick nästan 3 miljoner fler röster – anser att
systemet är orättvist. Ett konsociationellt styre är alltså inte att
se som ett optimalt demokratiskt styre utan som ett
nödvändigt ont. Det tenderar att uppstå i länder där
skillnaderna mellan grupperna är distinkta och varaktiga,
vilket inte fungerar om man exempelvis har en kraftig
invandring.
Skolintegration
Sedan 1965 har man i USA ägnat sig åt bussning av svarta
elever till vita skolor för att tvångsintegrera dem. Bussningen
har varit hatad av vita och i synnerhet av de som drabbas, som
italienare och irländare i arbetsklassen, som anser att de jobbat
hårt för att komma upp sig och inte vill tvingas ha sina barn i
samma skolor som svarta elever. De är bittra över att den
bättre bemedlade medelklassen som lämnat staden för
förorterna inte drabbas i samma utsträckning.288
Efter att staten i slutet av 1960-talet bestämt att statliga
skolor skulle införa bussning för att förhindra att skolor
dominerades av en viss etnicitet demonstrerades det våldsamt
i flera städer. Våldsammast var det i Boston 1974-1976, där det
främst var irländska ättlingar ur arbetarklassen som drabbade
samman med svarta. Både ungdomar och vuxna, män och
kvinnor var involverade. Under perioden skedde runt 40
upplopp, man kastades sten på bussar och brände bilar. I april
1976 skedde ett stort slagsmål som involverade 1300 personer.
Det skedde även misshandelsfall, vissa med dödlig utgång.289
Orsakerna till de vitas negativa känslor mot bussningen var
främst att de svarta eleverna försämrade undervisningen och
gjorde miljön otrygg. En del vita blev systematiskt
288 Formisano (1991) Boston Against Busing

289 ibid
trakasserade av svarta och kom hem med blåmärken och
andras betyg försämrades hastigt. En del föräldrar höll barnen
hemma för att skydda dem. Det fanns även ett motstånd mot
att låta barnen bussas till skolor i svarta getton, då man var
oroliga för barnens säkerhet.290 Våldsincidenter var otaliga,
liksom rån, svarta som angrepp vita i grupp, trakasserier,
utfrysning av vita elever, samtidigt som skolor inte ville stävja
angreppen utan tog de svartas sida. Svarta elever hade också
ett fult språkbruk, där ord som ”motherfucker” var vanligt
förekommande. 291 En Harvardutbildad advokat beskrev hur
hans nioåriga dotter var konstant hotad, blev slagen i ansiktet
och trakasserad av en grupp svarta tjejer utan anledning och
hur det vore oansvarigt av honom att stanna kvar.292
1977 hade de vitas försök till bojkott och juridiska försök att
bekämpa skolintegrationslagen misslyckats, och de placerade
istället sina barn i privata skolor eller flyttade till vita förorter.
1988 hade Bostons offentliga skolsystem minskat från 100 000
till 57 000 elever, varav endast 15% var vita, 293 och
skolsegregeringen var större än den var före
tvångsbussningen. 294
Svartas stöd för tvångsbussning hade
också minskat: från runt 50% 1974 till 14% 1982. 295 I synnerhet
den svarta medelklassen hade föredragit att få välja skola för
sina barn. De fattigare svarta var besvikna eftersom skolor de
bussades till hade gått från att ha en vit majoritet till att ha en
svart majoritet. Bussningen var också dyr. 1974 var de totala
kostnaderna $21 miljoner, varav polisövertiden som krävdes
290 Ibid, s. 88 ff
291 Ibid s. 206-207
292 Ibid, s. 133-134.
293 http://www.hoover.org/publications/policy-review/article/7768
294 Formisano (1991), s. 203
295 Ibid s. 212
för att hålla ordning på skolorna var $13 miljoner. 296 Det
motsvarar $120 miljoner i 2021 års penningvärde, eller runt en
miljard svenska kronor.
Bussningens effekt på studieresultat är fortfarande
omdiskuterad. Länge antog man att bussning gav positiva
effekter men enligt National Academic Press har detta främst
berott på att de svarta eleverna som satts i vita skola är mer
ambitiösa, vilket gjort att man fått intryck av att de som bussas
presterat bättre. 297 Enligt en sammanställande rapport 2002
höjde svarta sig marginellt i engelska eftersom de lär sig en
annan engelska än förortsslang, men däremot inte i
matematik. En efterföljande studie från 2007 där man
undersökt elever som lottats in visade att manliga elever höjde
såväl betyg som sannolikhet att börja på universitet, men
samtidigt fanns en ökad risk för kriminalitet. 298 Debatten tycks
fortsätta, men någon klar och tydlig höjning är det åtminstone
inte tal om.
Effekten på vita har också debatterats, om än inte i samma
utsträckning. Även här har man problemet att vita ofta byter
skola, vilket gör det svårt att studera effekten. De studier som
gjorts i Sverige visar att inrikes födda elever i bästa fall inte
försämrar sina resultat. I Danmark har man dock sett en
sänkning av inrikes föddas PISA-resultat i matematik, i Norge
ökar det risken att inrikes födda hoppar av gymnasiet, och i
Nederländerna ökar det risken för mobbning. I Storbritannien,
påverkas däremot inte de inrikes föddas betyg. 299
En svensk studie från 2016 som granskade hur blandningen
av svenskar och invandrare påverkat betyg konkluderade att
en ökning av barn med invandrarbakgrund på en skola har en
296 Ibid s. 217
297 https://www.nap.edu/read/10256/chapter/12#191 , s. 191
298 http://ftp.iza.org/dp11602.pdf
299 https://www.econstor.eu/handle/10419/125420
svag negativ effekt på svenska elevers betyg, utan att det för
den saken höjer invandrarbarns betyg. Det som höjer
invandrarelevers betyg är istället om det finns fler med samma
nationella ursprung som dem. Studier i andra länder visar
samma sak. 300 301
I Örebro stängde man Vivallaskolan i det utsatta området
Vivalla, på grund av dåliga studieresultat. Man hoppades att
eleverna skulle höja sig när de skickades iväg till andra skolor.
Men eleverna, som nästan alla hade utländsk bakgrund, hade
istället svårare att klara sig i andra skolor och sänkte i många
fall betygen. De klarade inte av den friare pedagogiken och
ansåg sig behöva fler lärare och mindre klasser. Elevernas
olika bakgrund försvårade ett enhetligt lärande och lärarna
fick ägna mer tid åt att hålla ordning. Många elever spenderar
en stor del av tiden med att slösa bort tiden och springa in och
ut ur lektionssalen. När eleverna mot terminsslutet inte höjt
sina betyg infall sig också en besvikelse som gjorde att en del
gav upp. 302
Äldre studier visade också på problemen med
invandrarskolor, även om man också nämnde positiva
aspekter. I Skolkommitténs utredning Krock eller möte (1996)
säger en lärare att arbetet med eleverna gjort henne till en mer
positiv människa eftersom varje dag fylls av nya känslor och
intryck. I Lärare och den mångkulturella skolan (1998) beskrev
lärare att det positiva med mångkultur är att elever lär sig att
alla människor i grunden har samma värde och att de ökar sin
tolerans och förståelse för andra kulturer. Undersökningen
300 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1048229/FULLTEXT02.pdf
301 https://snsse.cdn.triggerfish.cloud/uploads/2020/03/studiegapet-mellan-inrikes-
och-utrikes-fodda-elever.pdf s. 12
302 https://www.oru.se/globalassets/oru-
sv/forskning/forskningsprojekt/humus/rapporter/en-skola-i-
integration_arneback-bergh-jamte--trumberg_.pdf
visade dock också att lärare i skolor med många
invandrarelever är mer negativa till mångkultur än lärare i
andra skolor; de blir mer hotade och har mer bråk i klassen.
Ordningsproblem förklarar de med att barnen hålls hårt i
hemmen och blir utsatta för våld, och därför tar chansen att
leva ut i den svenska skolan. 303
I förorter är det så många elever som har problem med våld
både i hemmet, i skolan och efter skoltid, att det blir
normaliserat. Socialtjänsten brukar inte involveras eftersom
lärare då inte skulle hinna göra något annat än skriva
orosanmälningar. De elever som är problematiska kan därför
inte hanteras utan förstör för andra elever och för lärare.
Många lärare slutar eller blir sjukskrivna på grund av
arbetsmiljön. 304 En lärare förklarar:305
Ett svenskt barn går till en gräns men gärna inte över den för de
märker när gränsen är nådd. Det är väldigt sällsynt att de gör det.
Men bland invandrarbarn är det väldigt vanligt. De känner inte var
gränsen finns och kan gå hur långt som helst. Hemma har de
hårda regler så här upplever de inte att det finns några.
En annan beskriver hur invandrarpojkar är mer högljudda,

mindre benägna att arbeta på lektioner och lyssnar mindre på
tillsägelser. Orsaken till detta tror läraren beror på elevernas
machokultur där de hela tiden behöver hävda sig:306
En elev på en skola som fick en massa elever från en
invandrarskola beskriver hur skolan förändrats genom att
invandrare för liv, förstör saker och bråkar hela tiden. 307
303 http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A459424&dswid=9055 s.
36
304 Tills alla dör (Salihu, 2021) s. 63-64
305 http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:119894/FULLTEXT01.pdf s. 21
306 ibid
307 https://www.oru.se/globalassets/oru-
Invandrareleverna beskriver å sin sida att de känner sig
exkluderade och att ingen vill sätta sig bredvid dem, vilket gör
att de känner sig stigmatiserade. Integrationen fungerar inte
smidigt, för invandrareleverna håller sig i en grupp för sig och
de svenska i en annan. 308
Den kulturella machoattityden kan förklara varför pojkar
från dessa kulturer har svårare att klara skolan. Om de
fokuserar mer på att upprätthålla hierarkin än att studera
kommer de inte utvecklas intellektuellt. Att flickor inte
påverkas i samma utsträckning anses i vänsterperspektivet
bero på att de inte är lika förtryckta, men det kanske snarare är
pojkarnas attityd och kultur som är orsaken. Att
invandrargrupper utan machokultur, som iranier, lyckas bättre
med studierna tyder på att det snarare rör sig om kultur än om
diskriminering.
Att undvika invandrarskolor behöver inte enbart handla
om studieresultat. Bråken som araber och afrikaner orsakar
kan vara både psykiskt påfrestande och leda till fysiska
skador. En Flashbackanvändare beskriver hur hon under sin
uppväxt i Tensta på lågstadiet konstant blev kallad för
skällsord som ”jävla svenne”, ”svennehora”. På mellanstadiet
kom bråk, då hon bland annat fick en stor sten kastad i
huvudet av en somalisk kille som gav henne ett sår hon var
tvungen att se. Hon räknar till runt 50 handgemäng som hon
upplevt under sin tid i förorten, enbart för att försvara sig,
oftast i oprovocerade angrepp. 309
En annan beskriver om sina barns skolsituation i en
förortsskola, hur invandrarungdomar ständigt gav sig på
svenska elever med både psykiskt och fysiskt våld, utan att
sv/forskning/forskningsprojekt/humus/rapporter/en-skola-i-
integration_arneback-bergh-jamte--trumberg_.pdf 115
308 Ibid
309 https://www.flashback.org/sp12474572 Lättare textkorrigerat
skolan gjorde något. Hans dotter blir dagligen kallad
svennehora. Detta har enligt pappan lett till att både han och
hans barn nu känner att det är något fel på merparten av
invandrarungdomarna, då de bara förstår hat och grovt våld.
Föräldern och barnen är numer helt emot mångkultur. 310
Kulturpåverkan
Fredrik Reinfeldt uttryckte de bevingade orden att Sverige
tillhör de som kommer hit och att det enda som är ursvenskt
är barbariet.311 Enligt detta perspektiv kommer
invandrarkulturer efterhand bli en del av nationen, och
eventuella konflikter är övergående.
Ökningen av främlingsfientliga partier har dock visat att
invandringen kan ha politiska konsekvenser. Både USAs och
Englands invandringshistoria visar att när invandringen blir
för stor uppstår ett motstånd.
I en studie från Storbritannien 2006 uttryckte de flesta vita
britter en oro över hur det brittiska var på utdöende. Några
beklagade sig över att det brittiska arvet nedmonterades och
att traditionerna försvann. Det fanns en ilska mot politisk
korrekthet från myndigheter som alltid tog invandrares sida,
samt ett motstånd mot hela den mångkulturella idén.312
Det sägs ofta att kulturer förändras hela tiden och att det är
fånigt att vara rädd för det. Språkförändringar är ett sådant
exempel. Den språkliga förändringen hotar dock inte
samhällets stabilitet, ekonomin, eller leder till en sänkning av
välmåendet. Inte alla kulturförändringar är lika harmlösa. I
310 https://www.flashback.org/sp37049947 Något nedkortat

311 https://www.dn.se/nyheter/politik/reinfeldt-det-ursvenska-ar-blott-barbari/
312 https://web.archive.org/web/20110823153440/http://old.ethnos.co.uk/decline_of
_britishness.pdf
västvärlden brukar man se de tyska Vandalernas förstörelse av
Rom som ett exempel på hur en lägre stående barbarstam
förstörde det som då var västvärldens kronjuvel.
Ett exempel som visar hur ett fåtal individers beteende kan
förändra en kultur ges av en kvinnlig användare på Flashback
som förklarar att topless modet försvann i början på 1990-talet
eftersom utländska män inte kunde hantera det. De glodde
ogenerat och följde folk till kiosken och duschen. 313 Ett annat
exempel på kulturförändringar är nedsmutsning och
parkeringsbrott. I utsatta områden behöver man inte oroa sig
för att få parkeringsböter eftersom parkeringsvakter inte tar
sig dit. Många invandrare är även vana vid att kasta skräp på
marken, vilket gör att det i deras områden i Sverige ligger
skräp överallt.
Om man med kultur även räknar in sådant som påverkar
människor negativt kan man se på narkotikans effekter. I
muslimska kulturer dricker man inte alkohol och kanske är
det därför som drickandet av alkohol hos unga stadigt
minskat i Sverige under 2000-talet. Däremot har användandet
av marijuana ökat. Hos vissa grupper, som somalier, föredrar
man det uppiggande khat som gör en social och pratsam. En
invandring av kulturer som inte dricker alkohol kan indirekt
minska drickandet hos svenskar, eftersom när man umgås
tillsammans blir det problem att dricka om vissa är nykterister.
Att användandet av marijuana ökat kan bero på att det är
lättare att få tag på cannabis än alkohol, 314 vilket kan förklaras
av att det importeras och säljs av personer med utländsk
bakgrund, som somalier och araber.
Alkohol leder till mer våldsamheter än cannabis, men
313 https://www.flashback.org/p65060166
314 https://www.lansstyrelsen.se/download/18.2c30d6f167c5e8e7c012d6a/154755726
5671/2013-94.pdf
marijuana kan leda till psykiska problem som paranoia och
möjligen en mindre benägenhet att utbilda sig. Att cannabis
ersatt alkohol kan alltså främst ses som en kulturförändring,
även om det kan finnas negativa långsiktiga effekter. Att
cannabis är olagligt innebär också att försäljningen spär på
kriminalitet och gängskjutningar.
När julljusen slutar lysa i Malmö finns det ingen kvar att
sakna dem. På så vis kan de efterlevande alltid se förändringar
som en kulturberikning, då man pekar på det nya som är bra
och har glömt bort det gamla. Pizzerior och kebabbutiker
beskrivs som berikande, men förlusten av julljus nämner man
inte.
Att USA började beskriva sig som byggt på judisk-kristna
värderingar berodde också på den amerikanska invandringen
av judar. Efter ökningen av antisemitism och Nazityskland
formulerades begreppet judisk-kristen på 1930-talet, och efter
andra världskrigets slut skedde en omfamning av judar hos
kristna. Det amerikanska samhället tonade ner beskrivningen
av judendom som en separat grupp som inte ville integreras.
Att Sverige är enda land i västvärlden som accepterat
Palestina som självständig stat kan mycket väl ha påverkats av
den stora andelen muslimer, och när man som första
västerland erkände det armeniska folkmordet är det sannolikt
att den stora syrianska gruppen haft önskemål om det. Men
detta innebär också att man tagit ställning för en part mot en
annan, alltså palestinier före israeler och i förlängningen
muslimer före judar.
Språket
De som flyttar till Sverige från England eller USA klarar sig
bra på engelska och behöver ofta inte lära sig svenska. Samma
sak kan man förvänta sig om svenskar flyttar till Thailand och
bara umgås med andra svenskar. Det är däremot med tiden
nödvändigt att lära sig det språk som används inom stat och
administration. Om invandrare från olika länder umgås är det
nödvändigt för dem att tala ett gemensamt språk, vilket
tenderar att bli landets officiella språk. Har man en gemensam
skolplan som i Sverige lär man sig också svenska i skolan.
I länder byggda på att vara flerspråkiga, som Belgien och
Kanada, har de olika delarna sina officiella språk, men där
sker också all myndighetsutövning på det språket. I den
franskspråkiga delstaten Quebec i Kanada, med en befolkning
på 8 miljoner varav 80% fransktalande, finns ingen anledning
lära sig engelska eftersom all kommunikation sker på franska.
Problemet med tvåspråkiga länder syns även på närmare
håll, nämligen i Finland, där det fortfarande finns en grupp på
runt 5% som är svenskspråkiga. Finland är officiellt
tvåspråkigt, något som skapar irritation hos den finskspråkiga
majoriteten som kämpar för att bli av med
svenskundervisning i skolor. Eftersom finlandssvenskar ser sig
som en historisk särart har de kämpat för att bevara sin kultur
och sitt språk, och deras antal har sedan 1990 legat relativt
stabilt. De runt 250 000 svenskspråkiga ser sig som en grupp
med historisk förankring i Finland men vägrar att bli finska,
utan ser sig som ett finlandssvenskt mellanting, som en nation
i nationen. Eftersom den svenskspråkiga minoriteten är så
liten och geografiskt begränsad innebär de i övrigt inga större
påfrestningar på de finlandstalande som kan räkna med att få
samhällsservice på sitt eget språk, men det innebär en
administrativ och byråkratisk kostnad. Public Service, YLE,
måste ha sändningar på både svenska och finska, rättegångar
måste ha tolkar, och statliga webbsidor och kundsupport
måste kunna ges på både svenska och finska.
Utifrån amerikansk forskning talar man om att
språkintegration sker i en tre-generationsutveckling, där den
första generationen föredrar modersmålet, andra generationen
är tvåspråkig men främst använder det nya landets språk, och
tredje generationen talar i princip bara det nya landets
språk.315
Tregenerationscykeln har visat sig även gälla araber i
Europa. Exempelvis talar 77% av andra generationens algerier
franska med sina föräldrar.316 Att en sådan utveckling sker kan
man se i förorter i Sverige. De som kom som barn eller är
födda i Sverige talar förortssvenska med varandra. När de får
barn kommer de tala svenska med barnen, som därmed inte
får höra någon arabiska annat än i moskéer.
I Miami är det spanska som har blivit förstaspråk. De som
inte talar spanska har svårt att hitta jobb och butiksägare som
inte talar spanska har svårt att överleva.317 Upprätthållandet av
spanska sker dock främst genom invandring och hos andra
och tredje generationen föredrar de flesta tala engelska. 318 Att
engelska tar över beror på att engelska är ett universellt viktigt
språk. Kubanerna följer tidigare stora invandringsvågor i USA
som polacker, balter, tyskar och olika öst- och sydeuropéer. I
en stad som Chicago levde de mellan 1840-1920 segregerat och
hade egna skolor med egna språk, liksom egna kyrkor med
gudstjänster på sina egna språk. Efter några generationen
hade de flesta ändå övergått till engelska och etniska kyrkor
blev snart tvungna att överge modersmålet. 319 Har man inte
skolor på det egna språket sker övergången ofta redan i andra
generationen.
Språkliga varianter, såsom förortssvenska kan visserligen
315 Modellen framställdes av Joshua Fishman.

316 Integrating Islam (2007), s. 43
317 https://www.nbcnews.com/id/wbna24871558
318 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/lnc3.12157
319 Sanders (1977), The education of an urban minority : Catholics in Chicago, 1833-1965
skapa stigma. Människor identifierar sig delvis genom språk
och dialekt och skapar ingrupp och utgrupp utifrån dialekt
och sociolekt (”sociolekt” betyder dialekt som signalerar social
klass). Studier visar att personer som använder ett språk som
avviker från standardsvenskan bemöts med en negativ attityd
och antaganden om kognitiva begränsningar. 320 I
Flashbacktråden ”Vad tycker ni om dem som pratar
förortssvenska?” (2015) inkluderar svaren: ”ett bevis på
bristande hjärnkapacitet.”, ”Fulaste jag vet faktiskt. Låter
oerhört obildat.”, ”Extremt provocerande”, ”Man ger intrycket
av att vara ointelligent, dum i huvudet och helt oförmögen att
försörja sig själv”. 321 Det rimligt anta att dessa skribenter inte
vill att deras barn ska anamma förortssvenska utan hellre
flyttar.
Ett kanske viktigare problem är de inhemskas känsla av att
känna sig utanför när de inte hör landets språk talas. Detta
gäller amerikaner som finner att de hör spanska överallt i
området de lever i och Londonbor som inte hör någon tala
engelska. Amerikaner som hör spanska i vardagen blir
exempelvis mer invandringskritiska när de i en studie får se
frågor översatta till spanska, vilket tolkats som att de känner
sin kultur hotad.322 323
Korruption
De flesta är eniga om att korruption är dåligt och måste
bekämpas, men man vet mindre om vad som orsakar
korruption. Forskningen har inte heller specifikt undersökt
320 https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/57011/1/gupea_2077_57011_1.pdf
322 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/21565503.2013.872998
323 https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/21565503.2013.87299
hur etnisk fragmentering påverkar korruption.324 En studie
från 2021 som undersökte hur invandring från lågutvecklade
länder påverkar korruptionsnivån i mottagarländerna skriver
att det är den första studien i sitt slag. Studien visar att när
andelen av befolkningen som kommer från lågutvecklade
länder ökar med 1,34%, minskar landets poäng i rankingen
Economic Freedom of the World (EFW) med 0,25 poäng. 325
EFW rankar länder från 0 till 10 poäng, där 10 är högst. I listan
från 2020 ligger Hong Kong överst med 8,91 poäng. Sverige
ligger på 35e plats med 7,56 poäng. I listan 2018 låg Sverige på
20 plats, och 2010 på 16e plats. 326
Eftersom det saknas konkreta undersökningar gör jag här
en egen undersökning. De mest korrupta distrikten i USA
2020, justerat för invånarantal, är:
1. Chicago (Illinois-Northern)
2. Los Angeles (California-Central)
3. Manhattan (New York-Southern)
4. Miami (Florida-Southern)
5. District of Columbia
6. Newark (New Jersey)
7. Philadelphia (Pennsylvania-Eastern)
8. Richmond (Virginia-Eastern)
9. Cleveland (Ohio-Northern)
10. Brooklyn (New York-Eastern)
11. Houston (Texas-Southern)
12. Orlando (Florida-Middle)
13. Boston (Massachusetts)
324 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/joes.12198
325 https://econjwatch.org/articles/immigration-s-effect-on-institutional-quality-the-
place-of-simpler-evidence
326 Raset har främst skett i kategorierna ”skydd för äganderätt” och
”rättsväsendets oberoende”, något som möjligen inte är direkt kopplad till
invandring.
14. New Orleans (Louisiana-Eastern)
15. Sacramento, Fresno (California-Eastern)
Det finns en viss överlappning med orter som hade stor

italiensk invandring. I USA Census Bureau 1990 var de städer
med störst antal italienamerikaner New York, Philadelphia,
Chicago, Boston, Pittsburgh, Los Angeles, Detroit, Cleveland,
Rochester och Washington DC. 327 Den mest korrupta staden,
Chicago har varit i topp sedan första undersökningsperioden
1976-1989. Många av dessa städer hade visserligen även annan
invandring. Boston är den stad i USA med högst andel som
har irländsk bakgrund (16% i staden och 23% i
storstadsområdet), vilket kan indikera att irländsk invandring
korrumperat Boston lika mycket som de korrumperade New
York.
Att Miami inte med på listan 1984 indikerar att
korruptionen kan härledas till den spansktalande
invandringen som tagit över staden sedan dess. Även andelen
svart befolkning tycks ha negativ påverkan. Newark är bara
USAs 62a största stad, och av stadens runt 300 000 invånare är
runt 50% svarta, och av Clevelands 370 000 invånare är och
runt 50% svarta. Sacramento, som är USAs 35 största stad, har
stora grupper av både asiater, svarta och spansktalande och
blev 2002 av Time Magazine utsedd till staden mest störst
mångfald i USA.328 Samtidigt är det alltså också den 15e mest
korrupta staden.
Anklagelser om valfusk växte under 1800-talet till följd av
fattiga invandrare som kom med båt från Europa. Invandrarna
var lättköpta av de politiker som lovade dem mest. New York
327 https://hardcoreitalians.blog/2019/05/31/top-50-u-s-cities-with-the-most-italian-
americans/ Siffran för Boston är troligen fel
328 http://content.time.com/time/nation/article/0,8599,340694,00.html
Citys politik symboliserades av organisationen Tammany Hall
som kontrollerade stadens politik från dess grundande 1790 in
till 1960-talet. Den togs över av irländare 1850-talet som
tillsatte sina egna inom politik och polisväsendet fram till
1930-talet, då italienarna istället tog över. Flertalet skandaler
kantade organisationen, som ofta anklagades för kopplingar
till organiserad brottslighet.
Att en stad som Södertälje i Sverige, med hög andel
syrianer, är känd för korruption är alltså inte förvånande. I
september 2020 läckte en polisrapport som beskrev hur det
kriminella Södertäljenätverket infiltrerat alla nivåer av
civilsamhället. Nätverket har en illegal, en legal och en
institutionell del. Den illegala rör utpressning, indrivning,
vapenbrott och illegala spel- och nattklubbar. Den legala
utgörs av legitima företag som är förankrade i civilsamhället.
Även kyrkan är en del i den legala delen. På institutionell nivå
har man politiker på både lokal och nationell nivå, samt
infiltratörer i kommunala och statliga verksamheter, bland
annat på Försäkringskassan för att hjälpa till med
bidragsbrott.329
Det område i Storbritannien med lägst andel vita är Tower
Hamlets i London, där 2011 bara 31% av befolkningen såg sig
själva som vita britter. Tower Hamlets är också det enda av
Storbritanniens 314 distrikt där en borgmästare blivit åtalad
och dömd för valfusk, vilket skedde 2015 då den
bangladeshfödde Lutfur Rahman fråntogs vinsten i valet 2014.
Domaren i fallet beskrev hur Rahmans anhängare hade använt
falska röstsedlar, mutat folk med mat och dryck i utbyte mot
att de röstar på Rahman, gett stora summor pengar till rörelser
som skulle uppmuntra människor rösta på Rahman, och
329 https://www.expressen.se/nyheter/krim/polisens-hemliga-rapport-sa-styr-
natverket-sodertalje/
skickat brev till människor där det stod att det var deras
uppgift som muslimer att rösta på Rahman. 330 Att röstfusket
upptäcktes berodde på att det ännu fanns motkrafter i Tower
Hamlets, att dessa hade pengar att riskera på att dra det hela
till domstol. Det finns ingen garanti för att det alltid kommer
vara så, om den muslimska invandringen fortsätter.
Det andra framstående exemplet på valfusk i Storbritannien
skedde i den stad med näst högst andel asiater (främst
pakistanier): Bradford. Nästan 30% av befolkningen var 2011
av asiatiskt ursprung i Bradford, och andelen vita minskar
kraftigt på grund av utflyttning. 2006 dömdes fem pakistanska
män till fängelse för att ha försökt få en landsman vald genom
valfusk,331 och i valet 2010 hade Bradford 15 anmälningar om
valfusk, vilket var 13% av de totala anmälningarna i landet.332
Invandrargrupper med en stark familjekultur, som
italienare och syrianer tycks vara de som är mest benägna att
ägna sig åt korruption. Lojaliteten till familjen är starkare än
den till samhället. Även personer som utbildat sig och blivit
ekonomiskt framgångsrika har visat sig att de har svårt bryta
lojaliteten, som de två advokater som samarbetade med
kriminella i sådan utsträckning att de 2021 blev fråntagna sin
licens. 333 Något fick dem att känna att fördelarna överträffade
riskerna.
När korruption väl har etablerat sig är den svår att
bekämpa. I Italien genomför maffian genomför över tusen
angrepp mot politiker varje år i syfte att skrämma dem och
330 https://www.bbc.com/news/uk-england-london-32428648
331 https://www.theguardian.com/politics/2010/sep/06/men-jailed-attempted-
postal-vote-fraud
332 https://www.thetelegraphandargus.co.uk/news/11473192.more-than-a-tenth-of-
countrys-electoral-fraud-allegations-come-from-bradford/
333 https://www.dn.se/sverige/tva-advokater-utesluts-ur-advokatsamfundet/
visa vem som bestämmer,334 och i Mexiko ligger den federala
myndigheten i regelrätt krig mot narkotikagängen. 2019 gick
federala trupper in för att arrestera en gangster i staden
Culiacan, vilket resulterade i att gängmedlemmar från Sinaloa
tog över staden, inrättade blockader, satte ut män beväpnade
med kalashnikovs och stängde ner flygplatsen. Till slut blev
myndigheten tvungna att släppa gangsterledaren.335
Förutom fattigdom och kriminalitet kan korruption även ha
kulturella orsaker, som med italienare. Även i Sverige
utmärker sig vissa invandrargrupper när det kommer till
fuskande. I en läckt lista på 42 studenter som dömts för att ha
fuskat sig in genom högskoleprovet är det bara åtta som
verkar svenska; en är från södra delarna av Afrika, en jugoslav,
och 32 araber.336
Det har rapporterats att många från Syrien och Irak har
falska examensbevis från sina hemländer. En artikel i en
irakisk tidning från 2015 beskriver hur det blivit normaliserat
att muta sig till såväl utbildningar som examen, hur allt fler
universitet saknar akademisk standard och att det därför ofta
är meningslöst för människor att försöka lära sig något. 337 Det
verkar alltså som att människor som kommer från länder där
korruption är normen leder till en ökad korruption i landet de
flyttar till.
Korruption har starka negativa effekter på ekonomin –
korruptionen i Chicago kostar exempelvis uppskattningsvis en
halv miljard dollar om året. Är man politiskt aktiv i en
korrumperad stad har man inget annat val än att själv låta sig
334 https://theconversation.com/how-the-mafia-uses-violence-to-control-politics-
103031
335 https://time.com/5705358/sinaloa-cartel-mexico-culiacan/
336 Det kan vara förtal att länka till sidan här.
337 https://www.al-monitor.com/originals/2015/02/iraq-universities-higher-degrees-
rise-unemployment.html
köpas. Den som vägrar kommer ingenstans, och när man
kommit upp sig kan man inte avslöja korruptionen eftersom
man själv är insyltad.
När korruption har blivit en norm gör det att svenskar och
andra grupper också upplever att större behov av att använda
vänner och släkt för att kunna ta sig fram. Om man vet att en
arabisk handläggare alltid ger bidrag till araber kommer man
som etnisk svensk känna att det är rätt att favorisera etniska
svenskar. Den kvävande effekten på ekonomin gör också att
människor blir beroende av de kriminella elementen, vilket
skapar en ond cirkel.
Ökad produktivitet
Typiska fördelar med mångfald sägs vara:338
• Ju mer varierad bakgrund medlemmar i en grupp har,
desto fler perspektiv och infallsvinklar får man, vilket
ökar kreativiteten.
• Utan mångfald tänker alla likadant och utvecklingen
stagnerar.
Ofta hänvisas till rapporter utgivna av lobbyföretag som

McKinsey, Boston Consulting Group339 eller Cloverpop340,
vilket är företag som tjänar pengar på att sälja
mångfaldsträning. Deras rapporter är alltså inte att betrakta
som vetenskapliga.
Det är svårt att mäta hur en faktor påverkar produktivitet
eftersom man inte kan separera orsak från effekt. Ett globalt
338 https://www.wonolo.com/blog/6-benefits-of-having-a-diverse-workforce
339 https://www.bcg.com/en-us/publications/2018/how-diverse-leadership-teams-
boost-innovation
340 ”Hacking Diversity with Inclusive Decision Making”
och attraktivt företag som Google kan attrahera
spetskompetens från hela världen, medan ett lokalt bolag
enbart intervjuar och rekryterar från närområdet. Detta leder
till att framgångsrika företag tenderar att ha en större
mångfald, utan att det för den sakens skull är mångfalden som
gjort dem framgångsrika.
En av få vetenskapligt fackgranskade rapporter gjordes
2013 av Sarah Harvey på University College London. Efter att
ha gått genom forskningsresultatet konkluderar hon att ökad
mångfald visserligen leder till fler idéer, men att det inte leder
till bättre utfall. När grupper ska skapa något gemensamt,
såsom att avsluta en berättelse eller producera mjukvara, har
den ökade mångfalden istället en negativ effekt. När idéerna
ska konkretiseras har de lägre variation och mindre kreativ
output eftersom mångfalden gjort det svårare att enas, och
eftersom det blivit svårare att sammanfoga de många idéerna
till något enhetligt. 341
Däremot stämmer det att städer mer produktiva när de
växer. Man tror det beror på att det blir lägre
transaktionskostnader, eftersom man har närmare till allt.
Kompetenta människor kan lättare få kontakt med varandra;
det går att få tag på mat och underhållning dygnet runt;
teatrar klustrar ihop sig, vilket drar till sig skådespelare och
besökare från runt om i världen. Ju fler musiker som är aktiva
i en stad, desto mer måste de spela på olika tider på dygnet,
vilket gör att fler klubbar öppnar, och att fler människor går ut
på olika tider. Detta i sin tur gör att fler kunder går för att se
på musikerna, marknaden för musiker ökar, och så vidare.
Det är inte helt lätt att mäta i vilken grad kreativa
människor förbättrar en stad, men kopplingen mellan
konstnärskap och medelklassliv har beskrivits av forskare
341 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0022103113000747
sedan början av 1900-talet. 342 Studier bekräftar att kreativa
invånare, såsom konstnärer, ökar städers attraktionskraft
vilket tycks förbättra ekonomin, antingen genom att invånarna
blir mer kreativa eller genom att staden blir mer attraktiv för
produktiva människor. Detta har fått namnet bohemindex av
Richard Florida i sin bästsäljande bok Den kreativa klassens
framväxt (2002; sv översättning 2008).
Större städer tenderar dra till sig excentriska personer som
utmärker sig inom konst eller annat kreativt skapande. Det är
nog ingen tillfällighet att Europas största städer under 1800-
och 1900-talet också varit de som dragit till sig konstnärer och
artister, som Paris eller Berlin. Huruvida det är mångfald som
driver kultur eller bara befolkningsökning kan diskuteras.
När en stad fick rykte om att vara en hubb för intellektuella,
som Wien på 1800-talet, flockades de intellektuella dit.
Utvecklingen kan möjligen bero på att de som vill tänka fritt
dras till städer där andra visat att det går utan att bli
censurerad.
I en artikel från 2013 på de 15 städer i världen med flest
patent sett till befolkningsmängd är Malmö på fjärde plats.
Eindhoven i Nederländerna är först, följt av San Diego och San
Francisco. Stuttgart tar femteplatsen. 343 344 Eindhoven är
Nederländernas femte största stad och runt 30% av
befolkningen har utländsk bakgrund. Det är inte orimligt att
föreställa sig att en stad med mer variation upplevs som mer
spännande och därmed mer attraktiv att flytta till. Det ”nya”
Malmö kanske lättare drar till sig kompetens från runt om i
världen än den gamla industristaden där allt stängde klockan
18. Av den anledningen är det också viktigt för städer och
342 https://watermark.silverchair.com/55.pdf
343 https://www.forbes.com/sites/williampentland/2013/07/09/worlds-15-most-
inventive-cities/
344 https://twitter.com/zseward/status/410449596452573184
länder att utåt framstå som toleranta, eftersom det är viktigt
för utlänningar att känna att de smälter in.
Kreativitet kan alltså öka i en stad till följd av invandring.
Huruvida det är gynnsamt på längre sikt att dra till sig udda
typer som lever udda liv är svårare svara på. New York höll på
att gå i konkurs på 1970-talet, samtidigt som det skapades
mycket originellt inom konst och musik. Turismen var också
fortsatt en stor inkomstkällor. En inte helt olik utveckling kan
man se i Malmö, där turism också drar in allt mer pengar, trots
att staden har så mycket sociala problem. Även negativ
uppmärksamhet kan dra till sig turister som åker dit för
chockturism, vilket New Yorks slumområden har gjort sedan
slutet av 1800-talet i vad som kallades slumming eller slum
tourism.345 Vad detta visar är att det troligen finns ett
ekonomiskt värde i mångkultur. När Malmö var en tråkig
industristad på 1970-talet och 1980-talet fanns det få
anledningar besöka det.
Storstäder tenderar dra till sig tänkare och ambitiösa
personer som vill förbättra sina liv. Detta kan vara en sporre
för samhällsförbättringar. Arbetarklassen kämpar för att
undvika fattigdom, medelklassen för att inte bli arbetarklass,
och de förmögna för att inte vara medelklass. De fattiga tjänar
som varnande exempel för att anstränga sig.
Det får alltså ses som sannolikt att en ökad mångfald,
åtminstone på kort sikt, ökar kreativiteten, vilket i sin tur drar
dit högbegåvade människor som vill leva på platser med ett
stort utbud av mat, konst och underhållning. Det är möjligt att
denna dynamiska mångfald som man finner i storstäder är
orsaken till att de som bor där, som kultur- och
mediepersonligheter, journalister, finansmän och makthavare,
345 https://www.atlasobscura.com/articles/slumming-chinatown-new-york-history-
fake-opium-dens
tenderar att vara positiva till invandring, eftersom mångfalden
gynnar dem.
Kvotering
Kvotering syftar på att man kvoterar in människor med viss
bakgrund. I USA förklarades det strida mot grundlagen 1978
och man använder i stället begreppet ”affirmative action”,
eller positiv särbehandling.346 I praktiken innebär positiv
särbehandling samma sak som inkvotering, bara att man inte
får lov att öronmärka platser. I detta kapitel används dock
begreppet inkvotering som synonymt med positiv
särbehandling eftersom det har samma syfte och medel.
På amerikanska universitet började man kvotera för att
undvika att judar skulle ta över. På Harvard hade andelen
judar ökat från 7% år 1900 till 27% år 1925, och de hade även
högst betyg. Harvard slutade därefter att enbart gå efter betyg
och bedömdes istället de ansökandes ”karaktär” för att kunna
välja bort judar. Harvard har bibehållit urvalsmetoden – sedan
1970-talet för att öka andelen svarta och minska asiater. Yale
hade fram till i början av 1960-talet en gräns på maximalt 10%
judar på en utbildning. Dessa urvalskriterier har på senare tid
kritiserats av kineser som blir bortvalda trots att de har höga
betyg.
Statliga myndigheter i USA måste sedan 1965 ha en
mångfaldsplan, liksom företag som gör affärer för mer än
$50,000 på ett år och har mer än 50 anställda. Argumenten för
kvotering inkluderar att det minskar sociala spänningar. Det
sägs också handla om rättvisa och att ge människor lika
möjligheter.347 Mångfaldsplanen innebär att företag måste ha
346 Se Bakke v. California University (1978)

347 Affirmative action in emplyoment (2002) -
koll på hur många från olika minoritetsgrupper som arbetar i
olika befattningar och säkerställa att de matchar andelen
kvalificerade potentiella kandidater. Om ett företag
exempelvis har 50 arbetare där hälften av arbetarna är
ickevita, så måste hälften av förmännen också vara ickevita.
Det resulterar i att skickliga arbetare blir förbigångna av
mindre skickliga arbetare som tillhör en minoritetsgrupp.
Lagom drevs genom i ett presidentmandat och antogs vara en
tillfällig lösning för att utjämna grupper som länge
diskriminerats, men har istället kontinuerligt utvidgats. Den
senaste uppdateringen kom 2014 när man la till könsidentitet
som en skyddad grupp.
En av de främsta kritikerna av inkvotering är den svarte
ekonomen Thomas Sowell. I Affirmative Action Around the
World (2004) beskriver han hur vita studenter på
läkarprogrammet tillhör de 10% högst presterande
studenterna, medan svarta studenter bara tillhör de 50% högst
presterande. Detta resulterar i att många svarta inte hänger
med, vilket gör dem frustrerade på systemet och de avbryter
ofta sin utbildning. Det finns också risk att de är sämre läkare.
Sowell nämner läkaren Patrick Chavis, som blev inkvoterad
till läkarutbildningen 1973, och som politikern Edward
Kennedy 1996 beskrev som ett praktexempel för nyttan av
inkvotering. Efter fler misstag fråntogs Chavis sin läkarlicens
1998 på grund av grov vårdslöshet, inkompetens och
upprepade oaktsamma handlingar, där en patient slutligen
dog under en fettsugning.348
Det finns inga egentliga bevis för att kvotering förbättrar en
organisations effektivitet. I den amerikanska
https://homepages.se.edu/cvonbergen/files/2013/01/Affirmative-action-in-
employment.pdf
348 Se även https://www.nytimes.com/2002/08/15/us/patrick-chavis-50-affirmative-
action-figure.html
polismyndigheten har man exempelvis kvoterat in
minoritetsgrupper då man hoppats det skulle få dessa grupper
att känna sig mer inkluderade och minska brottsligheten i
getton. Konsekvensen har dock blivit att brottsligheten ökat i
de områden svarta polismän är verksamma. Den främsta
orsaken tros vara de lägre standarder som gäller för poliser
från minoritetsgrupper.349
Det är rimligt att anta att om man inkvoterar lägre
begåvade läkare kommer det att ske fler misstag, och det
kommer också att skapa ett stigma kring läkare från den
etniska gruppen. I Sverige är det olagligt kvotera in på
universitet, men en liknande effekt som i USA sker när läkare
med utländsk legitimation och bristande kunskaper i svenska
anställs trots att deras kompetens är undermålig. I en tråd på
Flashback beskriver läkare sin erfarenhet av invandrarläkare
som saknar både kompetens och kunskap i svenska. Främst
gäller det läkare från Afrika och Mellanöstern. Eftersom risken
är högre att en utländsk läkare är inkompetent finns det
många användare som undviker sådana.350
Det land där inkvotering kanske drivs starkast är Sydafrika.
2005 infördes Black Economic Empowerment (BEE) som
utifrån ett poängsystem skulle säkerställa att de svarta uppnår
jämställd makt över ekonomin. Storföretag måste bland annat
ha 40% svarta aktieägare och 40% svarta inom den
kvalificerade arbetskraften. BEE har resulterat i en massiv flykt
av högutbildad vit arbetskraft och statliga bolag har
misslyckats med att tillhandahålla vatten- och elförsörjning.
Det första halvåret 2015 kostade exempelvis de konstanta
strömavbrotten företagen runt 6 miljarder kronor. 351 BEE har
349 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/abs/10.1111/j.1465-7295.2000.tb00016.x
350 https://www.flashback.org/t2755941p3
351 Se https://en.wikipedia.org/wiki/South_African_energy_crisis
också främst gynnat de redan rika svarta sydafrikanerna som
fått möjlighet att köpa på sig ännu mer företag utan att den
stora fattiga massan fått del av det.
Kvotering kritiseras för att leda till orättvisa. De som är
arbetarklassen och den lägre medelklass blir förbisprungna av
minoriteter och kan omöjligt arbeta sig upp hur mycket de än
försöker. En av få undersökningar som gjorts om hur vita
amerikaner upplever kvotering gjordes av professor Frederick
R Lynch i boken Invisible Victims (1991). Det hans
intervjupersoner upprepar är ilskan mot att deras jobb och
möjligheter till befordran ges till personer med lägre
kompetens och att de dessutom inte blir trodda när de berättar
om det. Ilskan sprider sig även till personernas fruar och
föräldrar. I USA gick den vita arbetarklassen därför över till
det Republikanska partiet på 1980-talet, en utveckling som
fortsatt.352
White flight
Studier i USA visar att när svarta flyttar in i ett område flyttar
vita bort. Sambandet har undersökts under årtionden. En
studie från 2010 uppskattar att för varje svart person som
flyttar in i ett innerstadsområde flyttar 2,7 vita personer
därifrån. De två huvudteser man föreslagit är att det antingen
handlar om rasism eller att vita inte flyttar från svarta för att
de är svarta utan för att de är fattiga. 353 Svarta upplever att
vita bort utan att det finns någon anledning, vilket gör att de
tolkar det som rasism.354 De senaste studier bekräftar att vita
flyttar bort från svarta oavsett de svartas ekonomiska
352 Se t.ex. Rieder (1985) Canarsie

354 https://www.city-journal.org/truth-about-white-flight-from-cities
bakgrund, och flytten sker i högre utsträckning i rikare
områden än i arbetarklassområden.355 Man verkar dock sällan
fråga de vita varför de flyttar, något jag därför kommer
fokusera på här.
År 2004 hade 3600 lämnat Malmö för att flytta till
kranskommunerna, och Sydsvenskan skrev om en
undersökning Malmö stad gjort om varför hushållen flyttar.
Vanlig är åsikten att den stora invandringen anses ha ökat
kriminaliteten vilket inneburit att miljön blivit mindre trygg
framförallt för barnen, och man anser att invandringen haft
negativ inverkan på Malmös skolor. Typiska kommentarer
inkluderade en känsla av otrygghet, att man som svensk börjar
känna sig som en minoritet och att barnen tappar sin rena
svenska. 356
Även Södertälje har haft en kraftig white flight allt
efterhand som staden blivit känd för den stora invandringen
av syrianer/assyrier. 2007 skrev den lokala tidningen en artikel
om fenomenet. I läsarkommentarerna stod bland annat att folk
flyttar för att man inte vill att ens barn börjar prata knagglig
svenska eller bli mobbade för att de är svenskar. En person
som flyttat beskriver hur hon var livrädd att gå utanför dörren
i Södertälje, och ungdomsgäng som kallar kvinnor horor bara
för att man passerar dem.357
En Flashbackanvändare beskrev 2008 sin erfarenhet av
355 https://news.iu.edu/stories/2018/04/iub/releases/10-research-ties-white-flight-to-
race.html
356 https://www.sydsvenskan.se/2005-04-25/malmobor-flyttar-bort-fran-
invandrarna , finns även på
https://web.archive.org/web/20161005185705/https://www.sydsvenskan.se/2005-
04-25/malmobor-flyttar-bort-fran-invandrarna fler citat på:
https://anderssonsthinktank.wordpress.com/2014/08/23/for-mycket-invandring-
och-kriminalitet-far-malmobor-att-flytta/ och
http://www.bgf.nu/mangfald/flytt.html
357 http://www.bgf.nu/svenskfientlighet/exodus.html
förslumningen i en förort. Från att ha varit 30 svenskar i första
klass var det bara 12 när han gick i trean. Efterhand som
invandrare flyttade in ökade våldet kontinuerligt. Våld var en
daglig upplevelse i skolan och T-banan var en ruskig plats för
man blev rånad eller oprovocerat misshandlad. Just den
ständiga risken att bli misshandlad beskrivs som det mest
obehagliga. 358
Rädslan för våld och känslan av utsatthet går igen i en
artikel i tidskriften Kvartal från 2019, där en mamma beskriver
att hon kommer flytta från den Stockholmsförorten de bor i
eftersom hon upplever att unga män hänger runt området och
stirrar på henne när hon går förbi, hur det öppet säljs droger,
och hon såg en ung man busköra på moped och hota folk, och
att det inte är någon poäng ringa polisen.359
I boken Förortshat (2013) beskriver journalisten Johanna
Langhorst hur hon med sin familj flyttade till Tensta, ett av de
mest utsatta områdena i Sverige. När hennes son blivit lite
äldre blev han rånad två gånger på kort tid och han trodde det
berodde på att han var vit. Efter det fick han av en depression
och ville inte gå upp ur sängen. Langhorst med familj sökte sig
därför en lägenhet i ett annat område och flyttade. Även i
deras fall var det alltså upplevd brottslighet, våld och utsatt
som ledde till att de flydde.
I USA finns även en ekonomisk aspekt. När svarta börjar
flytta in på en gata vill vita inte flytta dit och bostadspriserna
sjunker. Detta gör att andra vita i området försöker sälja innan
priserna gått ner ännu mer. I Sverige är det ofta hyresrätter
man flyttar från vilket gör att samma effekt inte observerats,
men man kan förvänta sig effekten i områden med
358 https://www.flashback.org/sp12478049 Stavfelen är författarens egna.

359 https://kvartal.se/artiklar/darfor-flyttar-jag-fran-min-alskade-stockholmsforort/
något nedkortat.
bostadsrätter där kommunen beslutat att bygga hyresrätter för
personer med lägre ekonomisk standard. Det välbärgade
Limhamn i utkanten i Malmö har sett denna utveckling, där
kommunen beslutat bygga hyresrätter för personer med lägre
ekonomisk standard för att minska segregationen. En av de
boende beskriver hur de sparade i flera år för att ha råd flytta
till Limhamn, men nu sålt sin bostadsrätt för att köpa ett hus
på en lugnare plats i en grannkommun. Otryggheten består av
ungdomar som står och hänger, nedskräpning och oljud.360 Vid
ett tillfälle stod ett 20-tal ungdomar i åldern 14-16 år och
störde trafiken, vilket krävde ett stort antal polispatruller för
att återställa ordningen.361
Samma utveckling skedde i det exklusiva området Ursvik
som är skiljt från problemområdet Rinkeby av en motorväg.
2017 byggdes dock en bro mellan de två stadsdelarna som
invigs 2022 men som sedan 2020 kunnat används av
fotgängare. Allt eftersom invigningen närmar sig har priserna
på bostäder i Ursvik gått ner. En säljare i april 2020 sålde för
200 000 under det han betalade året innan. Enligt en mäklare
tycker köpare inte om bron och backar när de inser för sig hur
nära det är till Rinkeby. 362
I den regelbundna SOM-undersökningen som genomförts
sedan 1986 undersöker man svenskars lycka och
välbefinnande. Bra boende hamnar på fjärde plats över vad
som är viktigt och en trygg boendemiljö på femte. 81% svarar
att en trygg boendemiljö är mycket viktigt eller helt avgörande
för deras personliga välbefinnande. 363 En undersökning från
360 https://www.expressen.se/kvallsposten/oron-vaxer-hyresgaster-flyttar-in-i-rika-
stadsdelen/
361 https://www.expressen.se/kvallsposten/ungdomar-stokar-och-stor-trafiken-i-
limhamn/
362 https://www.mitti.se/ettsthlm/bron-till-rinkeby-sanker-priset-pa-hans-lagenhet/
363 Vad gör oss nöjda med våra liv? — domäntillfredsställelse och viktighetsbedömningar
tidningen Mitt i Stockholm 2021 visade också att det folk
rankar som högst är att området är tryggt att gå ut i på
kvällarna (95% ansåg detta). Näst viktigast anges att
angränsande bostadsområden är lugna och trygga (94%),
vilket följs av att det går att lita på grannarna (93%). Att det
finns en blandning av olika slags människor, inkomstlägen och
kulturer i områden tycker bara 42% är viktigt. I
bostadsområdet vill man alltså att det ska vara lugnt, säkert
och tryggt. 364
I Europa är det London som uppmärksammats för att det
inte längre vara ”brittisk”. Mellan 2003 och 2013 lämnade 600
000 vita Londonbor staden.365 I BBC-dokumentären Last Whites
of East Ends intervjuas personer som lämnat eller planerar
lämna det område i London som har minst andel vita,
Newham, där 73% tillhör en etnisk minoritet. En kvinna sa att
området blivit farligt, en äldre man sa att det knappt finns
någon som talar engelska längre, och en halvsvart man
beskriver hur muslimer tagit över området – han vill inte sätta
sitt barn i en skola där man inte firar jul, och känner sig
utanför eftersom muslimerna inte umgås med ickemuslimer.366
Den ort i Kanada som har högst andel icke-vita är
Brampton, som i folkmun kallas Browntown och Bramladesh.
Staden tillhör Torontos storstadsområde och dess invånare har
ökat från 325 000 år 2000 till 600 000 år 2016. Främst har detta
skett genom asiatisk invandring av hinduer och sikher. Allt
efterhand som sydasiater flyttat in, har andra grupper flyttat
(2010) https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1323/1323410_br--lde-o-
nilsson-som-rapport-2010-16.pdf
364 https://www.mitti.se/ettsthlm/mitt-is-lasare-kluvna-till-blandade-
bostadsomraden/repucy!SdUly@5htJsdAiSygPbQ5Q/
365 https://www.bbc.com/news/uk-21511904
366 https://www.thesun.co.uk/news/1197977/you-come-out-of-the-tube-and-its-like-
baghdad-documentary-shows-how-white-londoners-are-fleeing-the-east-end/
ut. 2011 utgjorde icke-vita runt 70% av befolkningen. Den
snabba utflyttningen är känslig och många vill inte prata om
den. En journalist beskriver att vita stör sig på hur
invandrarna inte talar engelska, inte besvarar hälsningar och
att matlagningen har starka dofter. Den sydasiatiska gruppen
fick också fördelar av sina landsmän, med egna banker som
hjälpte dem sätta upp konton och ge dem lån. 367
Det är inte lätt att hitta beskrivningar av varför vita
amerikaner flyttar från ickevita. Jag frågade på frågesajten
Quora vad några orsaker är och svaren kan kategoriseras till
tre anledningar: 1. Ökad brottslighet och otrygghet. 2.
Människor vill bo med personer som är som de själva. 3. Priset
på fastigheter sjunker. Andra svar inkluderar att svarta inte
håller ordning på sina bostäder, inte klipper gräset, att det står
skräp på deras tomt och balkonger, och att vissa
invandrargrupper, som mexikaner, är högljudda och festar till
långt efter midnatt. Många värjer de sig mot att det handlar
om rasism, eftersom även svarta, asiater och spansktalande vill
bo med människor från sin egen etnicitet och det kallas inte
rasism.368
Man kan ifrågasätta dessa svar, men frågan är varför
många vita människor av ingen annan anledning än fördomar
väljer att flytta, särskilt som det inte bara sker i USA utan även
i länder där man har mer tolerant invandringspolitik, som
Kanada och Sverige.
367 https://www.theglobeandmail.com/news/toronto/brampton-a-story-of-political-
importance-power-and-ethnic-enclaves/article30273820/ , se även
https://en.wikipedia.org/wiki/Brampton
368 https://itsoktobewhite.quora.com/What-are-some-real-rational-reasons-for-
white-flight-other-than-racism
De vitas utsatthet
I studien Student Roles and Perspectives in Antiracist Education: a
crisis of white ethnicity från 1996 undersökte David Gillborn hur
vita elever upplever konsekvenserna av antirasismen. Många
upplevde att antirasism är något som används som vapen mot
dem. En vit pojke sa ”Våra föräldrar säger till oss att vita inte
får vara rasister mot svarta. Det är ju bra, men de säger inget
om att asiater och svarta är rasister mot varandra”. En annan
sa: ”De säger till oss att rasism är dåligt, men vi har haft en
massa problem med svarta och asiater. Men ingen frågar hur
vi har det. De äldre frågar inte hur det är för oss som måste
leva med en massa svarta barn som inte gillar oss. Ingen säger
till de svarta: ni måste gilla de vita. ” 369
Anoop Nayak, som är professor i social och kulturell
geografi i Newcastle, skrev 2009 om ett möte han haft för att
undersöka vita 11-12-åringars erfarenheter av antirasism. En
vit kille sa: ”Det är inte rättvist för de kan kalla oss sånt som
mjölkflaska, men vi kan inte säga nåt till dem.” En annan sa: ”I
den här skolan, om du är rasist blir du avstängd, men de
[svarta studenterna] kan kalla oss saker och lärarna bryr sig
inte.” En tredje sa: ”Vi kan inte säga nåt till [de svarta]
eftersom de kan göra oss irriterade och det är då svårt att inte
säga nåt rasistiskt.” 370
Nayak, som arbetar på det
antirasistiska institutet Runymede Trust, anser att de vita
måste fås att förstå att förolämpningar mot svarta är värre än
förolämpningar mot vita, eftersom de vita är del av en
förtryckarideologi. Barnen anser dock att det är orättvist att
samma spelregler inte gäller för alla, och tar med sig den
känslan genom livet, liksom känslan av att vara svikna av
370 http://www.runnymedetrust.org/uploads/publications/pdfs/WhoCaresAboutTh
eWhiteWorkingClass-2009.pdf s. 33
samhället.371
Roger Hewitt på London University undersökte området
Greenwich i södra London efter att tre rasistiska mord skett.
Många vita ursäktade morden med att angrepp mot vita inte
rapporterades medan angrepp mot icke-vita automatiskt
antogs ha rasistiska motiv. Vita arbetarklassbarn fick höra i
skolan att de har makt eftersom de är vita, men de upplever
inte att de har någon makt. Ofta kommer de från fattiga hem
med sociala problem där de inte fått någon ömhet, och att få
höra att de är rasister och bli bestraffade gör dem bara ännu
argare. 372
Även i svenska skolor skapar mångkultur konflikter. I en
svensk rapport från 1998 angav 122 lärare att de varit utsatta
för hot eller misshandel på grund av etniska motsättningar,
och i 80% av fallen hade förövaren invandrarbakgrund. Av de
1134 lärare som sett andra bli utsatta för etniskt våld eller hot
hade 81% sett en elev med invandrarbakgrund som förövare,
men bara 56% en elev med svensk bakgrund. 373 Redan då var
det alltså vanligare att svenskar blev utsatta för våld från
invandrare än tvärtom, trots att mediebilden vill framställa det
som att vi måste bekämpa rasismen. Sedan dess har man inte
gjort så många fler studier, men man kan utgå från att
invandrarrelaterat våld ökat.
Liksom i Storbritannien upplever etniska svenskar att
medier inte nämner det våld de utsätts för, medan man gör en
stor sak av rasistiskt våld. I en intervju med fem personer som
var skinheads i Stockholm 1995 beskrev de hur de blev
invandringskritiska efter upplevda problem med
invandrargäng och även som en protest mot hur ensidiga
371 Se Hewitt (2005), White Backlash
372 Se Hewitts Routes of Racism (1997) och White Backlash and the Politics of
Multiculturalism (2005)
373 http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:459424/FULLTEXT01.pdf s. 21
medierna är. En beskrev hur arg han blev när medierna
framställde det som att invandrare var goda och skinheads
onda. En annan beskrev hur skinheads ofta hade växt upp
närmare invandrare än de ”goda”, och en tredje hur
skinheadrörelsen var en motsvarighet till hur invandrare
kallade dit släktingar om det uppstod bråk. 374 I medier har
däremot skinheadrörelsen setts som bevis för hur rasistiskt
Sverige var.
I USA har vitas medellivslängd minskat på ett sätt man
inte tidigare sett i ett industriland. Liksom i Storbritannien är
självmord, drogöverdoser samt dödsfall till följd av osunt
leverne betydligt vanligare i denna grupp än bland andra
grupper. Utvecklingen har kallats ”deaths of despair”, eller
förtvivlansdöd. Förtvivlansdöd har skyllts på ekonomin, men
finns främst i USA och Storbritannien och inte i ekonomiska
krisländer med hög arbetslöshet som Spanien och Grekland.
Även om förtvivlansdöd beror på droger och självmord
förklarar det inte varför användandet av drogerna ökat. 375
Sociologiprofessor Arlie Russels Hochschild försökte i
Strangers in their own land (2016) förklara varför invånarna i det
fattiga Louisiana röstar på högerpartiet Republikanerna trots
att hon tycker att de hade tjänat på att rösta på Demokraterna.
Efter att ha intervjuat åtskilliga lokalbor har hon skapat ett
narrativ på hur de vita invånarna känner sig, något hon visar
för boende i Louisiana som håller med henne, och hon har fått
åtskilliga tacksamma brev efteråt.
Vita amerikaner väntar i en lång kö. Strax ovanför ett krön väntar
den amerikanska drömmen. Det finns många bakom och kön rör
374 https://www.criminology.su.se/polopoly_fs/1.208476.1414510367!/menu/standar
d/file/2014c_Hjort_Julius.pdf
375 Deaths of Despair, Case & Deaton 2020
sig långsamt – reallöner har inte ökat på 30 år – men du känner
att förr eller senare är det din tur. Då ser du hur folk tränger sig
före i kön. Svarta inkvoteras till universitet, arbetsplatser och
bidrag, och de har dessutom moraliskt stöd. Kvinnor, invandrare,
flyktingar och offentligt anställda – dina skattepengar flyter
genom ett vänsterfilter som du inte gillar. Dina möjligheter till den
amerikanska drömmen tas från dig och ges till någon annan. Det
är inte rättvist.
Man inkvoterar kvinnor, medan statligt anställda sitter på
bekväma positioner livet ut utan att behöva anstränga sig. Man
tar in filipiner, mexikaner, araber, indier och kineser med
arbetsvisum som tar plats framför dig. De jobbar hårdare för lägre
löner och sänker amerikaners löner. Du har överlevt
översvämningar, oljespill och andra olyckor, men nu kommer
flyktingar från andra länder som säger sig ha skyddsbehov och
ställer sig före dig i kön. Svarta, kvinnor, invandrare och flyktingar
tränger sig före i kön, men det är folk som du som har byggt
landet. Du känner dig obekväm. De som tränger sig före bryter
mot vad som är rättvist.
Man säger att du måste visa sympati för alla som tränger
sig före i kön men du håller inte med. De klagar på rasism,
diskriminering, sexism, och du får höra berättelser om förtryckta
svarta och kvinnor, fattiga invandrare, homosexuella som tvingas
förneka sin sexualitet, desperata flyktingar, men nån gång måste
vi stänga sympatidörren. Du har självt varit genom svårigheter
men du klagar inte för det.
Sen blir du misstänksam: om någon tränger sig före så
måste det vara någon som tillåter det. Du ser Barack Obama vinka
till alla som tränger sig. Han säger att de behöver extra sympati
för att de har det svårt. Du känner dig förrådd: Obama är tydligen
deras president och inte din president. Obama som nog själv fått
sin utbildning bekostad av staten [för att han som svart fått
stipendium och inte behövt betala den själv, vilket annars är
brukligt i USA]. 376
Till synes handlar kritiken om rättvisa, men känslan av
rättvisan kommer sig också av att man själv har fått det svårt
till följd av invandring, kvotering av minoriteter, och krav på
sympati för alla utom vita.
Även i Storbritannien upplever de vita att det brittiska är på
väg ner. I en undersökning angavs de massinvandring,
minoriteters krav på välfärd, uppluckrandet av moralen, samt
att samhället inte vill säga nej minoriteter på grund av politisk
korrekthet som orsaker. Mest oroliga var de för integrationen
av muslimer eftersom de ansågs ha en helt annan kultur som
inte har något gemensamt med vita britter. En vit man sa att
han jobbade med att granska bedrägerier och att alla på
arbetsplatsen blivit mer rasistiska på grund av den höga
andelen asiater och pakistanier som levde bättre på bidrag än
granskarna själva gjorde. Myndigheter ansågs rädda för att
inte ge minoriteterna det de krävde och svarta kunde komma
undan med för mycket genom att dra fram rasistkortet.
Etniska minoriteter ansågs inte behöva vänta i dagar för
läkarbesök, medan vita placeras längst bak i kön, och våld som
begås av vita mot ickevita fick mer uppmärksamhet än
tvärtom. 377
Effekterna av att känna sig utsatt kan ignoreras om de är
små men kan växa och påverka samhället. Ett motstånd mot
specialrättigheter för svarta anses ha varit en drivande orsak
till att vita under 1970- och 1980-talet började överge
Demokraterna för att rösta på Republikanerna. Utveckling
inleddes 1972 när Nixon vann över delstaterna i Södern genom
376 s. 182 i den digitala versionen på Scribd. En del detaljer har tagits bort eftersom
det är mindre relevant för denna bok, såsom invånarnas negativa syn på skydd
av djur och miljö
377 ibid
att vara kritiskt till tvångsdesegregering. När Ronald Reagan
vann en majoritet av den vita arbetarklassen i presidentvalet
1984 anses det i hög utsträckning ha berott på att de vita
började känna sig hotade av inkvotering och den ökade
brottsligheten hos svarta.378 Vad detta visar är att även vitas
känsla av utsatthet måste tas på allvar och inte avfärdas med
att det kommer lösa sig av sig självt med tiden.
Diskriminering
Enligt Wikipedia betyder ordet diskriminering att göra en
åtskillnad mellan människor som inte bygger på meriter eller
talanger. Diskriminering kan endast förekomma utifrån sådant
som är medfött eller grundläggande för den kulturella
identiteten. 379 Diskriminering anses beror på fördomar, vilket
enligt Wikipedia betyder ”sakligt ogrundad uppfattning”.380
Sociologer brukar beskriva hur det är diskriminerande
samhällsstrukturer tillsammans med stereotyper som är
orsaken till personer med utländsk bakgrund har svårt att ta
sig in på den svenska arbetsmarknaden.381
Enligt marknadsekonomiska principer kan man dock fråga
sig varför företagare skulle diskriminera skickliga arbetare.
Enligt nationalekonomen Tino Sanandaji och
moderatpolitikern Hanif Bali har invandrare, justerat för
kompetens, arbete och inkomst i samma utsträckning som
infödda svenskar, 382 något som bekräftas i studier.383 Kanske
378 Stanley B. Greenberg har studerat och skrivit om detta.

379 https://sv.wikipedia.org/wiki/Diskriminering 2021-08-27
380 https://sv.wikipedia.org/wiki/Fördom
381 Se Folkesson, Marginalisering, inkludering, integration (2012), s. 163 samt 31-32
382 https://twitter.com/hanifbali/status/952897840283570177
383 https://www.iza.org/de/publications/dp/2759/the-income-gap-between-natives-
and-second-generation-immigrants-in-sweden-is-skill-the-explanation
finns det alltså andra anledningar än fördomar som förklarar
diskrimineringen. I Flashbacktråden ”Chefer: varför anställer
ni inte invandrare?” från 2010 lyder ett av svaren: 384
Jag har tidigare på prov anställt "riktiga invandrare"

[utomeuropeiska invandrare], men det blev inte så lyckat.
Tjänsterna krävde motsvarande gymnasiekompetens. Jag hade
en somalier och en kurd med universitetsutbildning (?). Kurden
förgrep sig på en annan anställd och somaliern var det lataste
som fanns.
Otur? Nja, andra företagare varnade mig. Svaret är alltså
att invandrare (icke-vita) har dåligt rykte av goda skäl. Företagare
skulle anställa invandrare om det var ekonomiskt försvarbart,
eftersom pengar inte luktar.
En annan skriver om liknande problem:

Jag har inga som helst problem med att anställa européer. Enda
gången det blivit problem var en dansk, som hade glömt att
infoga "alkoholist" i sin CV. Jag har inte heller haft problem med
iranier eller sydamerikaner. Tvärtom. De jag anställt har ofta
jobbat mycket hårdare än sina svenska kollegor. Däremot har jag
haft oerhörda problem med MENA-folk. Där blev jag tvärblåst
eftersom de tre MENA jag rekryterat gav intryck av att vara både
assimilerade och sekulariserade. För att göra en lång historia kort
tvingades jag avsluta samtligas provanställning eftersom det gav
mycket mer problem än vad det var värt.
Alla rundade naturligtvis av sina anställningar med att
hota mig till livet. Två lyckades (utan att säga något till mig)
inkludera mig som referensperson i sina CV.
Tråkigt för er normala människor med MENA-bakgrund,
384 https://www.flashback.org/t1202528 inlägg har lättare redigerats för språk

men oddsen att vi ska mötas i en anställningsintervju är ytterst
nära noll.
Ett återkommande tema i beskrivningarna är att MENA-

invandrare har problem med att ta orders från kvinnor; många
har bristfälliga eller rent påhittade utbildningar, och även de
som är uppväxta och utbildade i Sverige har inte tillgodogjort
sig sin utbildning. En person som i 20 år jobbat med ingenjörer
från Mellanöstern beskriver hur han stött på personer som har
noll koll på grundläggande materiallära och annat som man
måste veta, och lägger sedan till att 30-40% av dem har
problem med kvinnliga kollegor och chefer. 385 386MENA-
personer beskrivs även ha svårt fungera på en arbetsplats, är
lättstötta och svåra att ge direktiv.387
På Morpheus Blogg frågade man 2010 varför bondgårdar
de inte anställer invandrare utan istället hyr in folk utomlands
till sina gårdar:388
”Vi anställer inte nyanlända för det funkar helt enkelt inte, vi har
prövat”, berättar Anders. ”Nyanlända saknar i nio fall av tio
motivation, vilja, attityd och är i flera fall även aggressiva. Sedan
är avsaknaden av språkkunskaper både på svenska och engelska
ett stort hinder. Det finns många andra lantbrukare som också
har prövat, och det har slutat i katastrof rent ut sagt. Avsaknaden
på vilja att lära sig, motivation att arbeta samt attityd och
kulturskillnaden är i många fall så stor att det inte går att få det
att fungera. Det fanns tillfällen när de inte ens kom till arbetet,
och inte heller hörde av sig med orsak, så vi fick till slut söka upp
dem för att få en förklaring. Man kan inte driva ett jordbruk med
385 https://www.flashback.org/sp73389412
386 https://www.flashback.org/sp73389836
387 https://www.flashback.org/t2952778p2
388 http://www.morpheusblogg.se/2020/05/16/varfor-arbetar-sa-fa-nyanlanda-
inom-jordbruket/
snäva tids- och leveransscheman där personalen inte har vilja att
arbeta eller inte ens dyker upp. De i gruppen nyanlända som vill
jobba är så få att det är svårt att finna dem.”
Eric, som är skogsbrukare i Småland, har liknande
erfarenheter. Han berättar om en incident som inträffade under
Ramadan för några år sedan:
”Vi skulle ha ett röjningsjobb i skogen med nyanlända. Vi
skulle snygga upp och röja i ett skogsområde som jag har. Det var
som ett dåligt skämt. Noll koll, obegriplig svenska, fasta samtidigt
som man ska jobba i skogen. Han som skulle tolka var yngre än de
flesta som skulle jobba, så det blev ett problem när gubbarna inte
kunde ta order av en ‘spoling’. De kunde inte heller ta
instruktioner av min fru och så vidare. Det funkade inte och vi fick
avstyra efter några dagar.”
Henrik ger sin syn på saken: ”Folk som gnäller om det
regnar, ställer religiösa krav eller inte kan jobba med någon av
motsatt kön eller bråkar anställer man ju helt enkelt inte.”
Akademiker skulle säga att företagarna har fördomar och

stereotyper, men företagarnas uppgift är att få sitt företag att
överleva och utifrån erfarenhet anställer man därför inte
flyktingar och helst inte muslimer. Det är osannolikt att det är
företagarnas attityd som fått flyktingarna att agera som de gör,
alltså det som akademiker kallar för självuppfyllande profetia.
Istället har företagarna haft bästa välvilja i att försöka
uppmuntra människor att vara arbetssamma.
Samma erfarenhet gör företagare i Frankrike. 350 HR-chefer
tillfrågades varför de inte anställer personer från etniska
minoriteter och beskrev att de utifrån egna erfarenheter ser det
som problematiskt med specialkrav på bönerum och deras
tendens att sprida sin religion; att de jobbar sämre under
fastemånaden; och det är svårt att forma en gemenskap mellan
muslimer och ickemuslimer eftersom muslimer inte vill äta
griskött och dricka alkohol. En del beskrev också problem med
att manliga muslimer inte kan ta order från kvinnor. 389
Man ser alltså hur motståndet mot att anställa muslimer
beror på konkreta faktorer och hur det ser likadant ut överallt.
Slutsatser
En mångkultur där människor har egna skolor och lagar
riskerar öka skillnaderna allt efterhand. I USA skapades på
1920-talet en nationalmyt baserad på smältdegeln, där man
gjorde en målande beskrivning av att invandrargrupper kastas
in i en smältdegel och ut kommer något starkare som förenat
allt som kastats in. Dessa grupper har en gemensam känsla av
nationalitet och historia, och firar exempelvis att USA
grundades den 4 juli 1776. De svarta har dock aldrig varit en
del i denna historia, med slaveri och diskriminering, och har
sedermera inneburit ett integrationsproblem. Samtidigt har
uppdelningen i svarta och vita bidragit till att judar, italienare
och irländare integrerat sig i gruppen vita, eftersom de
kategoriserats som vita.
Kanada har lyckats bra med att integrera invandrargrupper
så de känner sig hemma i Kanada, men har aldrig haft en enad
kanadensisk identitet, utan landet är delat i en franskspråkig
del och en engelskspråkig som har två olika perspektiv på hur
Kanada skapades. I en sådan miljö kan mångkultur tyckas
vara en lämplig modell, eftersom man inte har något annat val.
På samma sätt är det rimligt att låta samer få leva enligt sin
egen kultur om det inte går ut över ickesamer.
Mångfald kan också leda till olika splittringar, eller
389 Adida (2016) Why Muslim Integration Fails in Christian-Heritage Socities, s. 136 ff i
den digitala versionen på Perlego
fragmenteringar. En del invandrare integrerar sig och blir till
”svenskar”, medan andra skapar en oppositionell kultur. Så
länge människors livssituation förbättras är kulturella
skillnader inte graverande, men när det blir resursbrist kan det
bli en kamp på liv och död, där gamla skillnader förstoras och
man skapar en bild av att man själv är de rättfärdiga och de
andra är snyltare, utsugare eller på annat sätt oförtjänta.
Historien visar att en viss assimilering alltid sker, liksom en
viss integrering och ett visst bevarande av den egna kulturen.
Nya kulturer skapas också ständigt, delvis som opposition
mot majoritetskulturen. Olika individer inom grupperna kan
dessutom välja att integrera sig i olika grad. Grupper kan
fragmenteras, där en del av gruppen väljer att leva i etniska
enklaver medan en annan del flyttar ut och umgås med
medlemmar i andra grupper. En total assimilering är dock
ovanlig om grupperna skiljer sig åt fysiskt eller religiöst,
eftersom det alltid kommer att förekomma skillnader man kan
bygga en gruppidentitet på.
Så länge det finns prestationsskillnader mellan grupper
kommer försöken att skapa jämlikhet leda till problem. Ju mer
privilegier man ger i detta syfte, desto mer privilegier kommer
att krävas om man inte uppnår jämlikhet. Detta kommer i sin
tur skapa en motreaktion hos de grupper som inte omfattas av
privilegierna.
Det liberala perspektivet och dess ideologer har inte kunnat
ge något svar på hur ett mångkulturellt samhälle ska ge lika
utfall. Ju fler grupper man har som lever efter olika kulturer
och traditioner, desto mer kan man förvänta sig att de skiljer
sig åt i prestation och utfall.
Islam
Typisk kritik mot islam är att muslimska invandrares barn är
mer fanatiska, att muslimer hatar västerländska friheter, att
islam inte skiljer mellan religion och politik, och att muslimer
tar över områden och gör dem till no-go-zoner. Situationen i
orter som Malmö, Birmingham, Marseilles och Molenbeek
anses visa vad muslimsk invandring resulterar i, liksom
sexövergreppen i Köln nyårsnatten 2016. 390
Sverigedemokraten Rikard Jomshof gjorde 2013 ett anförande i

Riksdagen om islam där han beskriver hur muslimers
integrationsproblem beror på med islam; hur orsaken till
bilbränder i utanförskapsområden beror på att profeten
Muhammed är deras föredöme, och att Muhammed var en
krigisk person, till skillnad från Jesus. Jomshof beskriver islam
som en ideologi som har som mål att detaljstyra människors
liv och hela samhället och att islam därför inte är kompatibelt
med frihet, jämställdhet och demokrati. Han jämför det istället
med totalitära ideologier som nazism och kommunism. 391
Medan islamkritiker har en ensidigt negativ syn på islam,
är den akademiska forskningen inriktad på islamofobi och
diskriminering av muslimer. Kritik mot islam anses inte beror
på muslimer utan på främlingsfientlighet.392 En sökning på
Google Scholar på ”islamophobia” ger över 68 000 träffar,
varav de flesta handlar om fördomar eller negativa handlingar
muslimer blir utsatta för i västvärlden. Att hitta vetenskapliga
390 https://www.rights.no/2009/12/paul-scheffer-and-the-doomsday-prophets/
391 https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-
protokoll-20131413-onsdagen-den-16_H10913/html Citatet är något nedkortat
392 https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:548444/FULLTEXT02.pdf s. 18
som refererar till olika böcker och författare.
artiklar som beskriver hur det är muslimer och islam som
utgör ett problem är desto svårare.
För att undersöka om islam innebär ett integrationsproblem
ska jag undersöka i vilken mån islam och islamska länder är
oföränderliga, om islam är emot utbildning, om strikta
sharialagar den ”sanna” formen av islam, och i vilken mån
islam legitimerar muslimsk brottslighet.
Tolkningsproblemet
Islamsk rättskipning bygger på de så kallade haditherna, alltså
berättelser om hur Muhammed agerade i olika situationer. I ett
västerländskt vetenskaplig aspekt är man dock skeptisk till
hadithernas trovärdighet.
Muslimer har fått lära sig att islam bara har en korrekt
tolkning, vilket öppnar för godtycke och korruption där olika
imamer och skolor kämpar om att få stöd för den ”rätta”
tolkningen. De imamer som får många följare blir populära.
Till skillnad från kristendom saknar islam hierarkier. Man har
alltså inte biskopar och påvar. Den som anser sig lärd kan kalla
sig imam och det råder en kamp mellan personer och grupper
som anser sig representera den korrekta tolkningen.
Förutom de teologiska skolorna finns det olika rörelser
inom islam med politiska förtecken. En av dessa är deobandi
som grundades i Indien 1866 som en självständighetsrörelse
från det brittiska styret. De varnade för att britterna kom med
innovationer som korrumperade islam och verkade för en
konservativ reformrörelse. I början av 1900-talet sökte de enhet
med kristna och hinduer mot det västerländska, men sedan
1970-talet har de blivit mer influerade av den konservativa
saudiska wahhabismen. I Pakistan har deobandi och
wahhabismen i praktiken smält samman. Man har även stöttat
Talibanrörelsen i Afghanistan. I Storbritannien står Deobandis
bakom 40% av moskéerna och de flesta islamska seminarierna,
och deras rörelse anklagas för att skapa segregering av
muslimer. 393 Bland annat varnar de muslimer för att anamma
brittiska värderingar och sprider antisemitism. 394 Deobandis
jihadistiska gren har skapats genom konflikten i den indiska
delstaten Kashmir, som muslimer vill ska bryta sig loss. De
brittiska muslimer som åkt till Syrien har oftast Deobandi-
bakgrund.395
En annan rörelse är det Muslimska Brödraskapet (MB) som
grundades i Egypten 1928 och har ett utpräglat politiskt syfte
som går ut på att politisk islam ska styra. De är inte främst
fokuserade på teologiska spörsmål utan är toleranta mot andra
muslimer, även shia. Deras mål är istället att ena muslimer i
det som kallas 'ummah, alltså den muslimska gemenskapen,
och bekämpa västerländska influenser och imperialism. De
utlovar ett samhälle med rättvisa, utan fattigdom, korruption
och synder.
Ett exempel på hur det kan se ut är att islamska länder ett
efter ett förbjöd slaveri med start i slutet på 1800-talet efter
västerländsk påtryckning. Slaveri ses som självklart i
Koranen, men samtidigt beskrev Muhammed det som något
bra att ge slavar frihet, och de islamska lärda kunde därför dra
slutsatsen att Muhammed egentligen ogillade slaveri och bara
tolererade det eftersom slaveri var en nödvändighet.
Beroende på vilken skola och vilka behov man har så tolkas
koranverser olika. De verser som uppmanar till våld tillhör de
problematiska verserna. Vers 9:5 i Koranen kallas för
svärdsversen och säger att man ska döda avgudadyrkarna var
393 https://www.bbc.co.uk/programmes/b06gqr66
394 https://news.sky.com/story/exposed-uk-school-promoting-extreme-islam-
10224616
395 https://www.lrb.co.uk/the-paper/v38/n17/owen-bennett-jones/the-overlooked
man än träffar dem, och i vers 9:29-30 beskrivs att man ska
kämpa mot de kristna och judar som varken tror på Gud eller
den Yttersta dagen, och som inte anser det förbjudet som Gud
och Hans sändebud har förbjudit.
Eftersom andra verser i Koranen säger att kristna och judar
ska behandlas med respekt, har man inte vetat hur man ska
tolka uppmaningarna i sura 9. En tolkning är att sura 9, som
anses vara den sista suran, ersätter tidigare och mer vänliga
tolkningar. Vilka verser som har ersätts finns dock ingen
konsensus om utan beror på vilka behov man har. En vers kan
gälla i en viss kontext men inte i en annan.
Det gör att man kan ifrågasätta i vilken grad strikt islamsk
politik egentligen är detsamma som religion. Bland
fundamentalistiska muslimer görs det ansträngningar att få
muslimer återvända till det sanna islam, då de anser att
islamsk kultur har korrumperats. Denna fundamentalism
kallas salafism, vilket kommer från ordet salaf som betyder
förfäder. Men inte heller salafism har en enhetlig tolkning.
Snarare görs tolkningar ofta så de stämmer med vad som är
nödvändigt i politiken.
Kulturproblemet
Efterhand som biologisk rasism blev oacceptabelt efter andra
världskriget började rasister istället att kritisera kulturer.
Antirasister anser därför att kulturkritik är likställt med
förtäckt rasism som inte ska ges legitimitet. Efter
terrorattackerna i New York 2001, mordet på filmskaparer
Theo van Gogh i Nederländerna 2004, bomberna i London
2005, och skjutningar i Paris 2015 har frågan väckts om
muslimsk kultur kanske ändå innebär vissa utmaningar.
Den danske psykologen Nicolai Sennels jobbade med
intagna på fängelser och under sina två år talade han med runt
250 intagna, varav runt två tredjedelar var muslimer. Han
beskrev sina erfarenheter i boken Helig Vrede: Bland kriminella
muslimer (svensk översättning 2017). De fyra faktorer som
Sennels anser skiljer muslimer från västerlänningar är:396
1. Ilska ses inte som något som ska förtryckas i islam utan
tvärtom uppskattas.
2. Muslimer har en dålig självkänsla.
3. Muslimer tror inte att folk själva kontrollerar sina liv
utan att Gud och andra externa faktorer kontrollerar
deras liv.
4. Öppenhet och tolerans ses som något syndfullt.
Sennels hävdar att dessa faktorer beror på islam och att islam
därför inte är kompatibel med ett västerländskt samhälle.
Samtidigt påpekar han att de kriminella muslimerna inte är
särskilt troende. Eftersom Sennels underlag består av
kriminellt belastade muslimer är det tveksamt att dessa är de
mest representativa för islam, något Sennels erkänner man inte
ger något svar på.
I en fransk undersökning på unga muslimer i franska
förorter ansåg forskarna att muslimernas förhållande till
Frankrike och islam kunde delas in i fyra grupper: 397
1. Muslimer med kriminell bakgrund som hatar
Frankrike och uttrycker starkt stöd till islam, men som
har ytlig kunskap om islam och inte följer religionens
bud.
2. Troende men exkluderande muslimer, ofta av
salafistisk inriktning, som har viss erfarenhet av
fängelse och där deras islamska identitet är
396 https://www.ingridochmaria.se/2019/11/26/psykologen-nicolai-sennels-fyra-
faktorer-som-gor-muslimer-mer-kriminella/
397 https://translate.google.com/translate?
sl=auto&tl=en&u=https://www.cairn.info/journal-societes-2017-4-page-73.htm
genomsyrande. De identifierar sig som troende
muslimer och tar avstånd från övriga muslimer. En del
blev troende efter en fängelsevistelse. De vill inte
integreras i det franska samhället utan skapa ett
parallellsamhälle.
3. Politiska muslimer som identifierar sig med muslimer
som kollektiv. De följer islams ritualer men vill inte
skapa ett parallellsamhälle utan vill ha
specialrättigheter i likhet med hur man har det i
Storbritannien.
4. Diskreta muslimer som identifierar sig med en etisk
tolkning av islam. De tar avstånd från bokstavstrogna
tolkningar och känner tillhörighet med den franska
republiken. De flesta icke-sunnimuslimer tillhör denna
grupp. Eftersom icke-sunniter är en minoritetsgrupp
som ofta är utsatt tenderar de att inte göra mycket
väsen av sig.
Eftersom underlaget var så litet kunde de inte säga hur

många som tillhör varje grupp, men i en studie för Pew
Research 2006 säger 78% av franska muslimer att muslimer i
landet vill anamma franska traditioner, mot 21% som säger att
muslimer vill vara en separat grupp.398
Enligt forskarna är religion ofta vägen ut ur brottslighet
snarare än ett motiv. De muslimer som Sennels pratade med
kom uteslutande ur den första gruppen, och studien visar det
som Sennels också beskrev: dessa muslimer är de som är mest
okunniga om islam.
Man kan alltså inte dra någon klar slutsats om huruvida
islam nödvändigtvis leder till bilbränder och brottslighet.
Samtidigt visade den franska studien att kriminella muslimer
398 https://www.pewresearch.org/2006/08/17/the-frenchmuslim-connection/
identifierar sig starkt med islam även när de inte följer buden,
och att de muslimer som både identifierar sig starkt med islam
och följer buden segregerar sig från det västerländska
samhället. Båda dessa grupper får anses utgöra ett särskilt
problem som inte nödvändigtvis finns inom andra
invandrargrupper.
Integrationsproblemet
Det fanns länge ett antagande om att integration löser sig på
sikt, att det skapas en västerländsk islam i europeiska länder,
hur muslimers utbildning ökar och de gifter sig med
ickemuslimer, och hur muslimer kommer att integrera sig på
sikt i likhet med andra invandrargrupper. 399 Denna
uppfattning om gradvis integrering har under 2000-talet
kommit att ses som mindre självklar. Uppenbart finns det
något med den muslimska gruppen som får dem att bruka ett
våld som tidigare invandrargrupper inte gjort.
Enligt mångkultursförespråkaren Will Kymlicka kommer
personer som får sin kultur erkänd och respekterad att känna
sig mer hemma i landet och därför integrera sig. Det finns
dock inga studier som tyder på att detta stämmer. I Contested
Citizenship (Ruud Koopmans m.fl., 2005) beskrivs några olika
strategier som europeiska länder försökt vad gäller integration
av muslimer. Koopmans beskriver att muslimers krav
anpassas efter vad samhället möjliggör. I Storbritannien har
man etniska specialrättigheter, vilket innebär att man som
svart har vissa särrättigheter, något man inte åtnjuter om man
är vit muslim. Muslimer anser att de borde få skydd i
egenskap av muslimer, och de arbetar ibland för att få dessa
grupprättigheter. Storbritannien har haft de mest våldsamma
399 Se Laurence & Vaisse (2017) Integrating Islam
demonstrationerna från muslimer i jämförelse med andra
europeiska länder.
Frankrike är det land i Europa med högst andel muslimer,
vilket beror på stor muslimsk invandring från Algeriet,
Tunisien och Marocko sedan slutet av 1950-talet när länderna
var en del av Frankrike. 1990 hade Frankrike runt 2,5 miljoner
muslimer, varav algerier utgjorde 30% och marockaner 20%. 400
I Frankrike har man, till skillnad från Storbritannien, ett
samhälle som går ut på att förbjuda specialrättigheter. Detta
beror på arvet från den franska revolutionen och stadfästes i
den så kallade laïcité (sekularisering) som gjordes till lag 1905.
Det bestämdes då att skolor skulle vara fria från religiös
indoktrinering och på 1940-talet förbjöds nunnor från att
undervisa. 2004 förbjöds slöjor på barn i skolor, och 2011
förbjöds ansiktstäckande slöjor på offentliga platser.
Enligt en jämförande studie från 2014 ser sig franska
muslimer i högre utsträckning som en del av Frankrike än
brittiska muslimer i Storbritannien. I samtliga mätområden är
franska muslimer mer integrerade än brittiska, exempelvis
stödet för sharia och synen på huruvida staten är fientlig mot
islam. Franska muslimer är 129% mer sannolika att stötta en
sekulär lagstiftning än brittiska muslimer, och 176% mer
sannolika att säga att staten inte är fientlig mot islam. 401
En tidigare undersökning från Pew Research från 2006
visade samma sak. Medan bara 7% av brittiska muslimer såg
sig som britter i första hand och muslimer i andra, såg sig 42%
av franska muslimer främst som fransmän. Detta kan jämföras
med muslimer i Tyskland, där 13% ser sig som tyskar främst,
och Turkiet, där 19% ser sig främst som turkar. 402
400 Integrating islam (2006), s. 19

401 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/17419166.2014.908283 se även
402 https://www.pewresearch.org/2006/08/17/the-frenchmuslim-connection/
Under 2000-talet ansågs detta visa att den franska
assmileringspolitiken är att föredra framför den brittiska
mångkulturspolitiken. Efter terrorattentaten 2015 har man
dock inte hävdat detta längre. Även om en större del av de
franska muslimerna håller på att assimileras i Frankrike, finns
det en tillräckligt stor grupp med förmåga att förstöra
Frankrike. Frankrike har också haft våldsamma upplopp i sina
banlieue, eller förorter. Sommaren 2005 rasade strider mellan
runt 25 000 demonstranter och 11 000 poliser; 9000 bilar
brändes och skadorna uppgick till närmare 2 miljarder kronor.
Efter terrorattentaten i november 2015 har Frankrike haft ett
permanent undantagstillstånd.
Koopmans (2005) tredje förhållningssätt vad gäller
integrationen av muslimer är Nederländerna, där staten gett
specialrättigheter till varje muslimsk grupp som begär det. På
grund av Nederländernas bakgrund, uppdelat i de fyra så
pelarna protestantism, katolicism, socialdemokrati och
liberalism, ansåg muslimer att de kunde få en egen pelare,
något som staten i hög grad accepterade. Muslimer fick
exempelvis rätt till en egen TV-kanal, i likhet med de andra
grupperna, och en egen utbildning till slaktare där de inte
behövde hantera fläskkött. Detta ledde dock inte till att kraven
minskade, utan istället krävde allt fler muslimska grupper allt
mer anspråk. Olika islamska inriktningar begärde skolor för
sin egen tolkning av islam och det var särskilt radikala
muslimer som inte accepterade att gå i skolor som lärde ut
toleranta former av islam. Ett försök att införa statliga
imamskolor stupade på att man inte kunde enas vilken form
av islam man skulle lära ut. När justitieministern föreslog att
muslimer ska få lov att följa muslimsk familjerätt – där bara
mannen har rätt att skilja sig från sin fru – ledde det till
motstånd från rådet för holländska muslimer och en muslimsk
kvinnoorganisation. 403
Författarna ser det holländska exemplet som det minst
funktionella, eftersom när muslimska grupper har fått det de
vill segregerar de sig allt mer. Kritiken mot
mångkulturspolitiken har gjort att Nederländerna är det enda
land som blivit mindre mångkulturellt under 2000-talet.
Koopmans (2005) konkluderar att det krävs att samhället
öppnar för specialrättigheter för att muslimer ska ställa krav.
Turkar i Tyskland känner sig inte som en del av Tyskland och
ställer därför inga krav. Fram till 1999 gav Tyskland endast
medborgarskap till de som har en föräldrar med tyskt
medborgarskap. För att bli ”riktig” tysk förväntas man ge upp
eller tona ner sin muslimska tro, vilket har lett till att turkar
har blivit mer religiösa i Tyskland än de var i Turkiet; de
besöker moskéer oftare och har oftare slöja. 404 Paul Sheffer
skriver i Immigrant Nations att turkar inte ser någon anledning
att bli tyskar eftersom Tyskland inte har något att ge dem. De
utbildar sig inte i samma utsträckning som etniska tyskar, och
de hämtar ofta sina äktenskapspartners från Turkiet, vilket
omöjliggör integrering. Man har alltså antagit att detta är
Tysklands fel.
Den svenska socialdemokratiska integrationsmodellen har
beskrivits gå ut på att skapa en inkluderade nationell identitet,
bekämpa rasism och diskriminering, men utan att omfamna
mångkulturella särkrav. 405 I den svenska traditionen värnas
inte individualism på samma sätt som i Storbritannien eller
sekularisering som i Frankrike. Istället har man som mål att
403 Förutom Koopmans bok, se även Koopmans artikel :

https://www.researchgate.net/publication/240708155_Resilient_or_Adaptable_Is
lam_Multiculturalism_Religion_and_Migrants%27_Claims-
making_for_Group_Demands_in_Britain_The_Netherlands_and_France
404 https://kenanmalik.com/2015/02/17/the-failure-of-multiculturalism/
405 https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/issj.12188
skapa jämlikhet mellan etniska och religiösa grupper. 406 Även
i Sverige visas hur muslimer utnyttjar de möjlighet till krav
som samhället ger dem, som att hävda att de får sina
mänskliga rättigheter kränkta eller att de blir diskriminerade
på arbetsmarknaden.
Integrering innebär att medlemmar ur grupper fritt gifter
sig och skaffar barn med varandra. Inom islam är det dock
tillåtet för män att gifta sig med ickemuslimska kvinnor, men
inte för muslimska kvinnor att gifta sig med ickemuslimska
män. Detta finns reglerat i Koranen och ses som viktigt hos
många muslimer, även i Sverige.407 I Nederländerna sker
ungefär 10 gånger fler äktenskap där mannen är muslim och
kvinnan etnisk holländare än tvärtom.408 Detta ensidiga
äktenskap innebär, om det upprätthålls, att det inte kommer
kunna ske någon integration, utan en uppdelning mellan
muslimer och ickemuslimer. Någon integration mellan
muslimska grupper sker inte heller. Särskilt turkar och
bangladeshier tar i hög grad partners från hemlandet.
En bok från Frankrike hävdar att integrationen av muslimer
är på god väg eftersom andra generationen algerier gifter sig
24% av kvinnor och 50% av männen med ”etniska fransmän”.
409
Möjligen ser man dock en segmentering i gruppen. En
undersökning från 2005 visade att 59% av muslimerna i
Frankrike accepterar om deras dotter gifter sig med en
ickemuslim, men det innebär samtidigt att 40% skulle ogilla
det.410
Dessa blandäktenskap slutar också oftare i skilsmässa. Av
407 https://www.iffs.se/publikationer/iffs-rapporter/med-migranternas-rost/
408 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/0032472052000332719?
journalCode=rpst20
409 Integrating islam (2007), s. 44
410 ibid
äktenskap i Nederländerna 1974-1984 mellan två holländare
hade 11,4% skiljt sig inom 10 år, att jämföra med 52% mellan
en holländsk kvinna och en marockansk man och 56% om
mannen var turkisk. Delvis förklaras delvis av att det är
skenäktenskap i syfte att partnern skulle få uppehållstillstånd,
men även efter 5 år hade blandäktenskap högre
skilsmässofrekvens. 411
I en undersökning på invandring i Nederländerna 1550-
1995 konkluderar författarna att det bara är romer och judar
som inte assimilerats efterhand, och använder detta som
argument för att muslimer kommer integrera sig liksom de
flesta andra invandrargrupper. 412 Att beskriva det som att
”judar” integrerats ignorerar dock segmenteringen. Judar
består av olika grupper, där de ortodoxa inte får lov gifta sig
utanför sin grupp. Denna ortodoxa grupp ökas på grund av
högt barnafödande Samma utveckling kan i så fall förväntas
ske hos muslimer, där en grupp väljer att integrera sig medan
en annan blir allt mer fundamentalistisk och avskiljer sig från
resten av samhället.
En studie från 2019 på muslimska invandrargrupper visade
att migranterna gör en betydande förändring i riktning från
patriarkala till frihetliga värderingar och jämställdhet.413 När
de gäller synen på självbestämmande rörande skilsmässor,
abort och homosexualitet sker också en utveckling, där
exempelvis somaliska migranter har värderingar i nivå med
Polen. 414
Fragmenteringen gör det dock vanskligt att tala om
411 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/0032472052000332719?
journalCode=rpst20
412 Lucassen m.fl. (1997) Newcomers: Immigrants and their descendants in the
Netherlands 1550-1995
413 https://www.iffs.se/media/22640/migranternas-rost_utskrift.pdf s. 148 & 167
414 Ibid, s. 179
muslimers ”genomsnittliga” integration, eftersom det är de
som inte vill eller kan integrera sig som skapar problemen.
En Gallupundersökning från 2011 angav mellan 2 och 15% av
muslimer i olika europeiska länder att det kan vara acceptabelt
med individuella angrepp på civila. Sverige låg i mitten på 9%,
Finland lägst med 2% och Storbritannien högst med 15%. 415
Av 1 200 skolungdomar i åldern 12-18 år i Göteborgs förorter
angav 115 att de hade sympati för IS. 13% angav att de kände
någon som hade sympati för religiös extremism.416
Ett hinder för integration är att små skillnader i beteende
kan leda till stora skillnader vad gäller vänskapsförhållanden
och boendesituation. Muslimer har ramadan som en
fastemånad, då de inte får äta på dagen och efter solnedgång
umgås och äter tillsammans tills efter midnatt. Detta tenderar
att vara mer högljutt än vad som är sedvanligt i Sverige och
stör ickemuslimska grannar. Tillsammans med muslimers
tendens att vara uppe till sent på nätterna och prata högljutt
gör det att svenskar flyttar därifrån. Ramadan kan vara
exempel på den typen av små skillnader som gör det svårt att
bo i varandras närhet, på samma sätt som ortodoxa judar inte
kan äta mat tillagat i ett icke-kosher kök och därför bara lever
med andra ortodoxa judar.
Muslimer hävdar att slöjan är frivillig, men som Ouis och
Dahl skrev i Muslimer i Sverige tar konvertiter ofta på sig slöjan
eftersom de känner att de blir mer accepterade av andra
muslimer. Det var även Ouis egen erfarenheter, vilket hon
först insåg efter att hon lämnat islam. Slöjan innebär en
avståndstagande från det västerländska samhället; ett sätt att
stärka den muslimska gruppidentiteten. Om polariseringen
415 https://news.gallup.com/poll/157067/views-violence.aspx
416 https://www.gp.se/nyheter/göteborg/studie-var-tionde-elev-stöttar-religiösa-
extremister-1.3908356
mellan muslimer och ickemuslimer fortsätter kommer slöjan
att vara en symbol för uppdelningen, där de som slutar ha
slöja övergår till det som ses som det svenska. De muslimer
som vill lägga bort slöjan måste flytta från förorten, vilket
leder till en radikalisering av förorterna. De som vill lägga bort
slöjan måste flytta därifrån.
Att iranier inte har samma behov av att se sig i opposition
mot det västerländska kan förklaras av att iranier ser sig som
shiamuslimska perser som historiskt varit förtryckta av
sunnitiska araber. Shiaislam är skapat som en reaktion mot
sunniislam, och shiamuslimers identitet utgår därför från att
de är allt det som sunnimuslimer inte är. Eftersom iraniernas
identitet främst handlar om motståndet mot sunniter, och
iraniers identitet om avståndstagandet mot araber, integrerar
sig araber i det svenska samhället. De iranier som inte kan
eller vill bli en del av det svenska, kanske för att de har ett mer
arabiskt utseende, kan dock förväntas assimileras in i en
motståndsgrupp som utgörs av araber och afrikaner.
Det är möjligt att de ständiga bilbränder av franska
muslimer, ett typiskt franskt fenomen som forskare är
förbryllade över, är ett sätt för muslimer som inte vill integrera
sig att att visa sitt hat mot de muslimer som vill. Genom att
bränna bilar i förorten förhindrar man dem från att kunna ta
sig till sina jobb.

Invandring Och Mångkultur - Den Sanna Beskrivningen

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Invandring Och Mångkultur - Den Sanna Beskrivningen

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Den sanna beskrivningen

Argument för invandring

1 T.ex. Murray Rothbard och Hans-Hermann Hoppe.

Guest: Borderless economics; Legrain: Immigrants: Your country needs them;

11 Handlin (1959), The Newcomers

23 Miami: City on the Edge (1999)

Efterhand som spansktalande kubaner flyttade in, flyttade

Judar och antisemitism

vänsterperspektivet gärna vill se Hitlers antisemitism som del av ett

50 Antisemitism in America. Se även https://www.unz.com/print/McClures-

55 Borjas, We Wanted Workers (2016)

Effekter på inhemsk arbetskraft

71 Se The Old World in the New (1914) , s. 216 ff

Historikern Dick Harrison skrev något liknande på SVD

Den som pekar på att flyktinginvandringen under det senaste

elektroniska versionen. I översättning och tolkning av mig.

WHR har kritiserats av den brittiske journalisten Michael

105 https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0038040711427311 Att justera sociala

131 BACK TO BASICS: TOWARDS A SUCCESSFUL AND COST-EFFECTIVE

Invandrare från sämre socioekonomiska förhållanden antas

I Frankrike sammanställer man inte brottslighet utifrån

156 Vermeulen (2000) Immigrant Integration , s. 173

169 Se White-Slave Traffic Act, eller Mann Act

I Sverige har man sedan åtminstone 1960-talet talat om en

176 https://www.flashback.org/p12213664 Lättare bearbetat.

193 https://www.pbs.org/wgbh/americanexperience/features/flood-klan/ Det anses

196 Adida (2016) Why Muslim Integration Fails in Christian-Heritage Societies

Andra indirekta konsekvenser

211 Portes & Zhou https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/0002716293530001006

213 Glazer (1970), op. cit, s. 34

1980 var medianvärdet bara 0,25 poäng och Sverige hade 3

Integration och segregation

Forskningen har sällan formulerat det amerikanska rasproblemet i

I detta perspektiv använder man negativt laddade begrepp

Intervjun följdes av en rad opinionsartiklar. Av 35 artiklar

Det finns en symbol där ”invandrarkillen” från början alltid är

262 Conflicts and Tensions (red. Anheier, 2017)

266 Beverly Crawford i Anheier, Conflicts and Tensions (2017)

288 Formisano (1991) Boston Against Busing

En annan beskriver hur invandrarpojkar är mer högljudda,

310 https://www.flashback.org/sp37049947 Något nedkortat

315 Modellen framställdes av Joshua Fishman.

Det finns en viss överlappning med orter som hade stor

Ofta hänvisas till rapporter utgivna av lobbyföretag som

346 Se Bakke v. California University (1978)

352 Se t.ex. Rieder (1985) Canarsie

358 https://www.flashback.org/sp12478049 Stavfelen är författarens egna.

378 Stanley B. Greenberg har studerat och skrivit om detta.

Jag har tidigare på prov anställt "riktiga invandrare"

En annan skriver om liknande problem:

384 https://www.flashback.org/t1202528 inlägg har lättare redigerats för språk

Ett återkommande tema i beskrivningarna är att MENA-

Akademiker skulle säga att företagarna har fördomar och

Sverigedemokraten Rikard Jomshof gjorde 2013 ett anförande i

Eftersom underlaget var så litet kunde de inte säga hur

400 Integrating islam (2006), s. 19

403 Förutom Koopmans bok, se även Koopmans artikel :

You might also like