Douglas North:

1. Vad är den huvudsakliga tesen i artikeln “The Paradox of the west”?

- Frihet och ekonomisk tillväxt går hand i hand, men det är inte en nödvändig koppling
för tillväxt.
- Den ekonomiska tillväxten uppstår när människan kan bidra med innovativa idéer. De
3i:na är nyckelord för den ekonomiska tillväxten: Institutioner, Integration och
Innovationer.
- Han berättar hur det var otippat att just västvärlden skulle utvecklas på detta sätt, man
trodde mer på Kina och Islam som hade bättre teknikutveckling och mer resurser
(hade en centralstyrd makt som begränsade de).
- Romarrikets fall, Europa var fragmenterat.
- Nämner även andra faktorer som bidragit, t.ex en förenad tro (samma förhållningssätt)
i hela västvärlden.
- Totalitära system = diktatur, en samling odemokratiska system, motsatsen till liberala,
forna Sovjet, England liberal region
- Neo-klassiska: idéer påverkar inte, det är egenintresset. North menar att det inte
räcker, man måste tro på något annat. Man måste förstå varandra och kommunicera då
det är tillväxtfrämjande, om man har samma förhållningssätt. Neoklassiska säger att
se till att det finns en egen teknik, så kommer egenintresset ta hand om resten.
- Nederländerna och England, ledande pionjärer för tillväxten i västvärlden
- Spanien och Portugal, ekonomier som inte var i framkant.

Den demografiska transitionen:

Vad är det?
- Övergången till det moderna samhället
- Från hög barnadödlighet, höga dödstal och kort livslängd
- Till låg barnadödlighet, låga dödstal och längre livslängd
- Beror på industrialiseringen och ökad kunskap om läkemedel.
- Ekonomiska tillväxten ökade, då kvinnor började föda mindre barn och därmed hade
tid till annat som t.ex utbildning och arbete
- Detta bidrog till ett jämnare samhälle, och eftersom kvinnor utgör 50% av
befolkningen så ökade arbetskraften enormt, mer innovationer etc.
- Har att göra med Paradox of the west

Triangelhandeln
Storbritannien är ledande
Övriga världen kommer ikapp, utvecklar storbritanniens innovationer vilket gör deras
innovationer “basic”
Storbritannien satsar då på tjänstesektorn, man har investerar mycket pengar och får tillbaka
de, leder till överskott som de kan använda på att täcka underskottet på varuhandeln med de
nya i-ländern
På det sättet kan nya industriländer fortsätta handeln, och så kunde SB upprätthålla
världshandeln

Gynnsamma och ogynnsamma institutioner:

Begreppet i sig: Lösningar till ett problem. Är till en början idéer som med hjälp av
formella institutioner kommer till liv. T.ex idén om frihet, den övervakas av domstolar och
demokratin i sig, dessa är formella institutioner.
Gynnsamma:
- Ökar effektiviteten och minskar riskerna i en ekonomi
- Syftet med dessa är att bidra till utvecklingen. Tidigare gynnsamma institutioner:
Aktiebolagen, äganderätten och patentlagen.
- Indikatorer på effektiva institutioner: säker äganderätt, demokratier, låga
transaktionskostnader etc.
Informella:
- Sedvänjor, normer, sociala koder
- Svåra att bryta

Taylorism och fordism:

- Kom med idén handen i handsken
- Standardisering genom att observera
- Ackordsystem - man fick betalt för varje produkt
- Arbetet effektiviseras pga detta och massproduktionen ökade
- Idén om stämpelklocka - den infördes, man mätte varje arbetsuppgift med tid och
avsatte rimlig tids uppgång för att maximera arbetet
- Maximerade specialisering, alla fick sin uppgift som de endast behövde sköta. Därför
var det även enkelt att byta ut.
- Byggde upp moderna företagandet och ledde till ekonomisk tillväxt (även fordismen
och toyotismen)
- Lade grunden för fordismen som är väldigt lik denna, men här standardiserade man en
produkt (t.ex den svarta bilen som man visste att alla ville ha) och körde löpande
bands-principen för att maximera tillverkningen

Planekonomi och marknadsekonomi:

Planekonomi:
- Staten styr
- Kan t.ex sätta priser, utbud, produktion - och därmed styra efterfrågan
- Skapas ej innovationer som kan bli standardiserade till GPT (General Purpose
Technology)
- GPT: Innovation leder till innovationer inom samma område eller flera områden. T.ex
ångmaskinen.
 - Nackdelar: I längden kan bidra med lägre eller inga innovationer, som leder till
mindre ekonomisk tillväxt. Begränsar kreativiteten.
- Fördelar: Staten styr ekonomin och kan därför förebygga neddelning av ekonomin,
ekonomiska klyftor och hög arbetslöshet.
- Exempel: Forna Sovjetunionen. De såg hur bra det gick för västvärlden ekonomiskt
och gjorde därför upp en plan för att uppnå samma ekonomiska tillväxt. Staten hade
sina egna intressen som prioritet nummer 1, inte befolkningens. Man insåg att detta
inte fungerade ganska snabbt för att Sovjet var underutvecklat.

Marknadsekonomi:
- Styrs av principer som QPQ och utbud och efterfrågan
- Styrs inte av en centralmakt utan en samordning av samhället
- Drivs av konkurrens
- Alla utsätts för samma villkor på marknaden
- Man vill ha bästa värde till lägsta pris, därför konkurrerar företagen med just detta på
marknaden
- Behövs välfärdssystem för att hantera “spillover-effekten” (Egoistiskt tänkande på
marknaden, avser sina egna intressen) och “allokeringseffekt” (gör sina egna fördelar
till andras bördor)
- Att man utkämpar dessa 2 tar bort historiska klyftor men medför sina egna klyftor

Allokeringseffekter
Spillover effekten - industrier
Människans rationalitet - reklam, vi har tendens o förlita oss för mkt på reklam. Tex prius,
man har nt all kunskap man litar på kunskapen
Godtyckligpris - oligopol, monopol om någon har monopol han har för höga priser, han gör
vad han vill. Oligopol samma sak, karteller, man gör de men i grupp.

Marknadssystem:
Vad är det?
- Konstruktion där man organiserar ett gemensamt handlande hos köpare och säljare.
- Beskrivs enligt Adam Smith som ett “organiserat kaos”
- Har inte en centralstyrd makt, då det egentligen inte behövs, men man behöver
fortfarande organisera upp marknadssystemet så att det är välfungerande - kräver en
centraldirigering
- Växte fram från hushållen
- Staten är viktig: kan både driva och förhindra marknader. T.ex kan göra investeringar
i infrastruktur, industrier, välfärden etc. Kan förstöra t.ex svarta marknader och
korruption.
Marknadssystemets skelett: 8 delar:
- Legal frihet
- Quid pro quo: “Man får det man ger”. Är nödvändigt för att marknadssystemet ska
fungera. T.ex du erbjuder varor/tjänster och får tillbaka ekonomiska resurser. Eller
t.ex du pluggar länge och börjar arbeta, då får du tillbaka en högre lön. Nackdelar:
Skapar klyftor i samhället då de människor som inte har något att erbjuda inte får
något tillbaka.
- Rätten till egendom
- Pengar
- Mellanhänder
- Försäljning
- Entreprenörer
- Kollektiv?

3 villkor för att överföra en transaktion: nyckeln till marknadssystemet

● Tillfällig kontroll - att du äger något, du måste kunna äga det för att sälja det
● Knapphet - det måste finnas, du kan inte tex sälja luft, måste finnas efterfrågan
● Frivilligt köp - man kan inte hota eller tvinga någon att gå igenom med ett köp

Byråkrati
Vad är det?
- En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en organisation
- En byråkrati ska vara rättvis och eliminera orättvisor
- 10 principer, genom att införa dessa så anställdes varje person efter kompetens och
inte svågerpolitik
- Ska bidra till ekonomisk tillväxt
- Innebär standardiseringen, man tar bort individuella metoder, allt rationaliserar.
- Makten ligger hos byrån, inte människan. Uppsättning regler.
- Emot godtyckligheten, godtycklig makt, korruption.
- Legitimering av privat byråkrati: Genom införande av byråkrati o taylorism avskaffar
man förmännens godtycklighet. Arbetskontakter reglerar då maktutövningen,
samtidigt som arbetsmarknadslagstiftningen (lagar o regler).
- Legitimering av offentlig byråkrati – demokrati, medborgarna som suveräna makten.

Alla i “trappan” styrs av en “direktör” som sitter i riksdagen. Som vi väljer ut (folket). Ifall
någon med mindre makt i systemet säger något som inte är rimligt så kollar man med sin
chef, och han i sin tur kollar med sin chef, etc… till man kommer till den som styr allt.
Meritokrati: den bäste skall vara lämpad för sin plats och enbart sköta sitt. På detta sätt
byggs en hierarki.

Måste finnas en förutsägbarhet, det som gäller idag, ska gälla om 5 år, om 10 år…
Byråkrati är långsamma på förändringar, på så sätt får man stabilitet och klara spelregler.
Roller som bestäms i ett företag:
Aktieägarna/investerare → Styrelse → VD

Kritik mot byråkrati:

1. den motsägelsefulla vardags kritiken
2. den humanistiska kritiken
Saknar moral och etik. Avhumaniserar människor, genom att gynna regel formalism och
instrumentell logik, undergräva känslor av medellydande och social ansvar, samt kräva
kreativitet.
3. Den ekonomiska kritiken
Skapar ineffektivitet (pga oförmåga till förändring och anpassning)
Den förhindra innovationer (pga konformism och likriktning)
Den blir dysfunktionell (främjar inte uppsatta mål utan sina egna)

Svar på kritiken:
Att man blir rättvist behandlad
Mer byråkratiska organisationsformer = ekonomin har utvecklats

10 principer:
- syftet med dessa enligt Weber är att eliminera orättvisor som tidigare
organisationsformer visat. Byråkratin är opartisk.
1. Handläggaren är fri och ansvarar endast över sina antaganden
2. Tydlig hierarki
3. Tydliga ansvarsområden för varje avdelning
4. Är kontraktsanställda
5. Avancemang (befordran) är möjligt men bestäms av överordnad
6. Kandidaten anställs efter kunskap
7. Fasta lönenivå som bestäms utifrån mängden ansvar och kompetens
8. Handläggarens huvudsakliga inkomstkälla
9. Arbetet utförs oberoende av ägare eller lön
10. Handläggaren utsätts för systematisk disciplin och kontroll

Postbyråkratiska organisationer:
Dessa har växt fram med tiden, genom innovationer och förändringar i samhället.
- Virtuella organisationer - Dessa kan agera över tid och rum, dom har inte heller
någon fast fysisk punkt. Läkemedel och produktutveckling, allianser och partnerskap
är ej i tid och rum, de har utvecklat kommunikationskanal.
- Projektbaserade organisationer - Det innebär att en grupp människor arbetar i en så
kallad projektgrupp med ett gemensamt kortsiktigt mål som de ska uppfylla.
Administrativ och gör uppgift.
- Nätverksbaserade organisationer - Som tar hänsyn till kompetens och kunskap hos
andra organisationer. Det finns ingen klassisk hierarki utan personal får röra sig fritt
 mellan positioner och befattningar. Social och ekonomisk transaktion mellan
marknadsaktörer på specifik plats t.ex hollywood. Arbetar med att utnyttja kompetens
och erfarenhet i andra organisationer.

Hybrid byråkrati
- Skenbyråkrati: man följer inte reglerna. Man säger någonting men gör något annat.
Handläggaren ignorerar de formellt fattade besluten.
- Mjukbyråkrati: komplexa verksamhetet, frihetsrum för arbetarna att bestämma
själva
- Sellektiv byråkrati: urval av tekniska byråkratiska tekniker. För att minska
tvetydligheten (otydligheten) när det kommer till mål och osäkerhet.

Devalvering
● Skedde 1982 i Sverige
● Valutan sänktes jämfört med andra länders. Mer lockande att handla med Sverige
● Två andra faktorer:
- Reglering
- Protektionism (gynnade inhemsk produktion)
- Handelshinder som tullar och importkvot
- Tullarna försvann när Sverige gick med i EU
- Fler handlade i Sverige, lönsamt för industrin
- Konkurrensen ökade

Kapitalackumulation
- Start 1800-talet under industrialiseringens början
- Massproduktion, mer varor räckte än att bara sälja inrikes
- Bättre infrastruktur, institutioner och ökad integration gav en världshandel med sänkta
transaktionskostnader - ledde till bättre handel
- Under världshandel - kapital - höjda produktionsnivåer -- fritt flöde av kapital i hela
världen
- Början av en börsmarknad samtidigt som man börja handla med aktier
Sammanfattningsvis:
- Massproduktion
- Förbättrad infrastruktur -- mindre transaktionskostnader
- förbättrade institutioner -- gynnade företagande -- skapar drivkraft
- Ökad integration -- utvecklad världshandel -- kapital flödar -- folket har råd att leva --
ökar länders tillväxt
Fagerfjäll
● Råvarosektorn - 2.5% av befolkningen jobbar här. Andel förädlings procent mindre
än 3%. Är det ungefär samma procentsiffror betyder det att branschen har normala
siffror, löner etc. Guldgruvor
● Den kapitalintensiva processindustri - 3.5 procent arbetar här. Förädlingsvärde e
strax under 7%. Högre vinster, anställningsbehov. SSAB, StålAB.
● Producent Varuindustrin och byggnadsbranschen - 14% är sysselsatta.
Förädlingsvärdet 17% , Volvo, skanska, sandvik etc.
● Konsumentvaruindustrin - 3.1% jobbar här.Stora kast på
konsumentvarumarknaden. Förädlingsvärdet: drygt 4%. Arla, samhall.
● Varudistribution - 18% arbetar här. Ica, schenker postombud. Förädlingsvärdet:
drygt 15 procent. Lägre löner, lägre vinster.
● Marknadsföring och medier - 3%. Växande. Bonnier och posten. Förädlingsvärdet:
3%
● Resor, hotell och turism: 5.5% jobbar. SAS, scandic, veolia. Förädlingsvärdet typ 5
procent.
● Företagstjänster: 11.5% jobbar här. Securitas, Sweco etc. Förädlingsvärdet:
15-16%
● Finanstjänster och kapital: 4% jobbar. Swedbank, Riksbyggen. Finns inga siffror
på förädlingsvärde, mycket större.
● Utbildning och forskning - 4-5% jobbar.
● Hälsovårdssektorn: 8% jobbar. Astra, apoteket.
● Konsumenttjänster: 12% anställda. Attendo.
Skattefinansierad och Politisktstyrd produktion (två indikatorer)

Standardisering
(utifrån integration)
● Alla delar av betydelse är tillverkat på samma sätt
● T.ex fordismen, där tog man ut en standardmodell - den svarta bilen och tillverkade
endast detta
● Standard modeller leder till massproduktion, det blir billigt att tillverka vilket leder till
ökad vinst. Svårt att slå detta koncept.
● T.ex skruv och papper (skapade med samma mått) eller el-uttaget
● Standardiseringen leder till att det är lätt att byta med andra länder dvs integrera sig
med andra länder.
● Om tex Sverige har en reservdel som någon annan behöver så byter man detta,
oftast gentemot pengar
● Bidrar till utvecklad globalisering, regional tillväxt och integration mellan handeln
inom världens länder

3 tydliga särdrag
1. Industrin, som präglas av internationella verkstadskoncernen, väger tyngre än på
andra håll.
2. Regleringar och protektionism
 3. Har att göra med politisk styrning av tre service-faktorer: vård, skola och omsorg.
Offentliga sektorn

3 epoker under 1900-talet:

● 1910-1950: krig och konflikter präglade världen. Krigen leder till att många dör, trots
industrialiseringen fortsätter så präglas världen av en rädsla och oro. Denna period
kallas “det andra trettioåriga kriget”

● 1950-1975: Krigen är slut och billig olja samt ett optimistiskt synsätt skapar kraft och
tillväxt. Detta brukar kallas rekordåren för att det skedde en ökning i befolkningen,
ekonomisk tillväxt, nya innovationer. vi tämjer kärnkraft och flyger till månen. Stora
sociala omvälvningar, 3e industriella revolutionen, frigörelseprocess i 3e världen, nya
institutioner, stabiliserad världsekonomi. 1973 oljekris, gör världen uppmärksam på
olja som insatsvara

● 1975 - 2010: Vi går in i ett lugnare tillväxt tempo. Vi drabbas av en oljekris som gör
att priserna går upp, inflation och arbetslöshet uppstår. Det sker ff en
befolkningsökning men inte lika kraftig som epoken innan. Globalisering och
utvecklingen av den tredje industriella revolutionen ger ekonomisk tillväxt. Nano,
Dna-sekvensering integrationsprocesser, nya tillväxtmönster.

Produkt per capita

● Produktionen har vuxit betydligt snabbare än världens befolkning, varför ökningen
per capita varit betydande
● Ökat 10 gånger sedan 1820
● Även om det har varit tillväxt i produktionen per capita i hela världen under i stort sett
alla längre perioder sedan 1820, har denna produktion fördelat sig ojämnt. På lång sikt
har skillnaderna mellan den genomsnittliga inkomstnivån för de olika kontinenterna
ökat.
● Modern ekonomisk tillväxt innebär att produktionen räknat per individ ökar, och att
ökningen pågår under en längre tid, dvs att tillväxten är varaktig.
● ett mått på ett lands produktion
● Inkomstnivåerna

Valutaunion
Redogör för vad valutaunion innebär utifrån begreppen institution och integration
● Länder går ihop och använder samma valuta
● För att slippa växelkurser o skapa en rörligare marknad
● Exempelvis som man gjorde med guldmyntfoten
 ● Efter andra världskriget bildades institutionen kol och stålunionen som till början var
till för att bilda kontrollera produktionen av kol och stål (som användes till
vapentillverkning) samt för att använda varandras resurser då de hade olika
egenskaper beroende på vilket land de var ifrån. Kol och stålunionen kom sedan att
engagera fler länder och bli dagens EU.
● Idag har EU många uppgifter, men främst att bibehålla fred och en fri och rörlig
marknad.
● Gått samman till Euro, och därmed en valutaunionen tillsammans, där
transaktionskostnaderna mellan dessa länder underlättas av valutan. länderna har
integreras.

Marknadsformer
● Monopol: 1 företag tar upp minst 80 procent av marknaden. Har inte perfekt
konkurrens
● Oligopol: några få företag som äger marknaden. Köper upp små företag. Tillverkar
likartade produkter. De enskilda företagen styr priset och kvaliteterna på marknaden
till viss del.
● Monopolistisk konkurrens
● Fri konkurrens