SAMHÄLLSEKONOMI

Diskussionsfrågor:
 1. Vad är ekonomi för dig? (är det framförallt: din ekonomi, familjens eller

Sveriges)
 2. Har du koll på din egna ekonomi? Är du intresserad av ekonomifrågor?

 3. Är du en slösare eller en sparare? Har du någon gång känt press att

köpa något som du egentligen inte har råd med? Vad var det i så fall?
 4. Är din framtida ekonomi viktig för din framtida lycka? Är det status att
köpa mycket saker? Hur mycket anser du att du bör tjäna för att få ett bra
liv?
 5. Kan allt köpas för pengar? Om inte, vad kan man inte köpa?

 6. Vad kostar din röst:

 A) i ett demokratiskt val? B) din röst som du talar med?

 7. Vem/vilka har makten över Sveriges ekonomi?

Privat-, samhälls- & företagsekonomi

 Privatekonomi:
 I vardagslivet ställs vi inför ekonomiska problem och avgöranden.
Enskilda människor och familjer måste se till att inkomsterna räcker
för att klara alla utgifterna, för mat, bostad, kläder, resor, nöjen osv.

 Företagsekonomi:
 Handlar om företagens verksamhet, ekonomiska problem och de
metoder som finns för att lösa dem.

 Samhällsekonomi:
 Studier av ekonomi i ett land, eller en grupp av länder. Om studierna
är inriktade på samtliga länder, talar man om världsekonomi.
Vad händer i kretsloppet? Välj ett
scenario som ni diskuterar i er grupp

 Om det startas fler företag?

 Om hushållen får mer lön?

 Om räntan höjs?

 Om skatten höjs?

 Om inflationen ökar mycket?

 Om fler går i pension?

Konkurrensformer
 Monopol= ett enda företag tillverkar och bjuder ut varan
eller tjänsten.
 Oligopol= några få företag dominerar marknaden och
tillhandahåller produkter som är likartade.
 Monopolistisk konkurrens= flera företag bjuder ut och
säljer varor eller tjänster som kan uppfattas som snarlika
men inte helt lika.
 Perfekt konkurrens= utbud och efterfrågan bestämmer
priset.
BNP (Bruttonationalprodukt)

 = Värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett

land under ett år.

 Används för att kunna bedöma den ekonomiska

aktiviteten och utvecklingen i ett land.
 Här är man intresserad av förädlingsvärdet= skillnaden
vad företaget får i betalning mot för vad det kostar att
framställa produkten.
 När man ska jämföra länder använder man BNP per
capita (per person).
 Svagheter med BNP-måttet:

 1. All produktion registreras inte, tex oavlönat arbete

liksom produktion i hushållen.

 2. ”Svarta” varor och tjänster registreras inte.

 3. BNP-måttet tar inte hänsyn till om produktionen

förstör miljön.

 4. Alla inkomster adderas, även sådana som inte är

önskvärda.

 5. Alla produktion behandlas lika. Det tar inte hänsyn till

om de är nödvändiga och nyttiga eller direkt skadliga.
Svagheter med BNP-måttet:

 6. BNP-måttet säger ingenting om hur det

som tillverkas fördelas mellan människor.
 7. Värdet av fritid räknas inte in

 8. Svårt att jämföra över tid om ett land har

hög inflation
 9. Offentliga sektorns tjänster är svåra att mäta
E
F
EF
HDI- Index för: förväntad livslängd,
utbildning och inkomst (BNP per capita)
 BNP & tillväxt (på kort sikt)

 Hur kan tillväxten ökas:

 1) Genom att ökar mängden av
produktionsfaktorer:
 Arbetskraftsinvandring
 Investeringar i realkapital

 2) Att öka produktivitet

 Bättre maskiner, billigare arbetskraft eller
effektivare arbetskraft
 Tillväxt: På lång sikt…

 Ny teknik ska utvecklas

 Fungerande kreditmarknad
 Fysisk infrastruktur (vägar, tele och bredband)
 Fungerande rättsväsende och lagstiftning
 Politisk stabilitet
 Utbildning
 Öppenhet
 Konkurrens
 Rätt person på rätt plats
Strukturrationalisering
 Trots att man gör allt för att få tillväxt kan
produktionen inom vissa delar av näringslivet få
problem, det kan bero på:
 Strukturrationalisering= en bransch byter
produktionsmetoder eller skiftar till nya produkter
eftersom produktionen är för dyr och därför inte
klarar konkurrensen
 Detta kan leda till arbetslöshet
 Samhället kan åtgärda detta genom utbildning
 Ex på strukturrationalisering:
 Digitalisering och AI
 Inflation
 = Penningvärde försämring eller att priserna
stiger

Hyperinflationen i Venezuela:

Har lett till dessa kostnader 2018:

Ett kilo tomater: fem miljoner
En tvål: 3,5 miljoner
En rulle toapapper 2,6 miljoner
Ett paket blöjor: 8 miljoner
Ett kilo kyckling: 14,6 miljoner
EF
 Orsakerna till inflation

 Inflationen beror på inflationen

 Efterfrågeinflation - När efterfrågan är större än utbudet

 Importerad inflation - Priset på importvaror stiger

 Löne-pris-spiralen / Kostnadsinflation- Om företagets kostnader stiger (t

ex höga löneökningar, dyra råvaror) kompenserar företaget genom att höja

priserna

 Löne-skatte-spiralen

 Löne-löne-spiralen

 Konkurrensen fungerar dåligt

 Hyperinflation - inflation “via sedelpressar”

Hur mäter man inflation?

KPI april 2020 KPI april 2021

Inflation

Negativt:
 Svårt att klara vardagsekonomin för många hushåll
 Svårare att exportera de svenska produkterna
 Sparade pengarna på banken tappar i värde
 Marknaden fungerar sämre: Svårt att planera ekonomin
tex vid löneförhandlingar och för företagare med
prissättning

Positivt:
 Om du lånat pengar som du investerat i något som stiger i
värde, till exempel hus, konst
Deflation
 Motsatsen till inflation är Deflation
 Vilket innebär en allmän prisnivå minskning eller att
penningvärdet ökar
 Deflation är inte så vanligt men förekommer ofta
tillsammans med ekonomiska tillbakagångar och ses
om något negativt.
  I deflationssamhället är det bättre att skjuta upp sin
konsumtion så länge som möjligt i väntan på att
priserna ska falla, så att det blir ännu billigare att
köpa det man vill ha. Detta blir en katastrof för
ekonomin.
 Sammanfattning: inflation och Deflation
Konjunkturer

Konjunkturcykel
3-7 år

Depression= Djup
lågkonjunktur
Recession= Lindrig
lågkonjunktur
Konjunkturer
Högkonjunktur Lågkonjunktur

 Låg arbetslöshet  Hög arbetslöshet

 Höga priser  Låga priser
 Hög ränta  Låg ränta
 Stor efterfrågan på varor  Liten efterfrågan på varor
och tjänster och tjänster
 Små lager  Stora lager
 Företagen investerar  Företagen vågar/kan inte
 Företagen går för fullt… investera
 Företagen går på halvfart…
EF
Varför har vi inte ständigt
högkonjunktur?
 Den ökade efterfrågan leder till ”flaskhalsar” i
produktionen, dvs det blir brist på arbetskraft,
råvaror, maskiner etc. och detta gör att företagen
bjuder över varandra för att få tag i dessa.
Eftersom detta fördyrar produktionen kommer
priserna kommer att öka. När priserna höjs
sjunker efterfrågan.
 Marknaden blir mättat
 Påverkan av utlandet
 Pessimism
Varför har vi inte ständigt
lågkonjunktur?
 Det förkommer alltid en viss efterfråga, av
vissa produkter och tjänster, även vid
lågkonjunktur
 Påverkan från utlandet
 Optimism
Stabiliseringspolitik/ Ekonomis
k politik

Genom ekonomisk politik kan konjunkturerna jämnas ut så

att inte inflationen skenar iväg i högkonjunkturer och
arbetslösheten blir för stor under lågkonjunkturer
Ekonomisk politik/Finanspolitik
 Finanspolitik, exempelvis höja/sänka skatten
eller bidragen. Eller skapa offentliga
investeringar= arbetstillfällen. Detta gör
regeringen genom att underbalansera och
överbalansera budgeten
 Regeringen använder en kontracyklisk metod,
det vill säga de gör tvärt om
än vad konjunkturerna
förespråkar:
Finanspolitik

 Vid en lågkonjunktur underbalanserar

regeringen budgeten
 Genom att de ger ut mer pengar i form av bidrag,
sänker skatter eller skapar arbeten= offentliga
investeringar, än de tar in. Detta resulterar i en ökad
statsskuld.
 Regeringen menar att de investeringar man gör i
detta läge genererar en multiplikatoreffekt, det vill
säga att investeringarna sprider sig i samhället och
genererar mer pengar än man satsat.
Finanspolitik

 Vid en högkonjunktur överbalansera regeringen

budgeten.
 Då tar staten in mer pengar i forma av minskade
bidrag eller ökade skatter än de ger ut.
 Detta görs för att regeringen ska kunna betala tillbaka
de pengar de lånat när de underbalanserat budgeten
under en lågkonjunktur, och minska på statsskulden.
 Detta är dock inte så populärt och regeringen är
avstår ofta från att använda detta pga en rädsla att
förlora regeringsmakten.
Finanspolitiska ramverk: (för att inte
regeringen ska slösa för mycket pengar)

 Riksdagen bestämmer utgiftstak

 Staten ska ha ett överskott under en konjunkturcykel
 Staten ställer krav på kommuner och landsting (regioner) att de har god
ekonomisk hushållning

 Finanspolitik är även svårt att använda pga.:

 EU ställer krav på vår ekonomi
 Man måste handla svenska varor och tjänster för att denna politik
ska fungera
 Bidrar till inflation och ökad statsskuld
 Fungerar bara på konjunkturarbetslöshet inte
strukturarbetslöshet
 För vilka grupper i samhället ska bidragen höjas/sänkas? För vilka
grupper i samhället ska skatten sänkas/höjas?
Ekonomisk politik: Penningpolitik

 Penningpolitik, påverka efterfrågan genom att reglera

penningmängden. Ökad penningmängd ökar
efterfrågan, minskad penningmängd minskar
efterfrågan. Detta är riksbankens uppgift för att hålla
inflationen på 2%
 Riksbanken styr penningmängden via räntepolitik:
höja/sänka räntan Detta görs genom
styrräntan = reporäntan.

 Vid högkonjunktur = hög ränta, så folk lånar mindre och

sparar sina pengar
 Vid lågkonjunktur= låg ränta, så folk lånar och handlar
EF
Ekonomisk Politik

 Kassakrav, minska risken att bankerna lånar ut för

mycket pengar samt påverkar den ekonomiska
situationen, genom att Riksbanken tvingar
bankerna till höjt/sänkt kassakrav

 Staten kan även påverka penningmängden genom

att de köper och säljer statspapper=
statsobligationer. Staten säljer statspapper i
högkonjunktur och köper statspapper i
lågkonjunktur, i och med detta påverkas efterfrågan
Sammanfattning:
Penningpolitiska verktyg
Penningpolitikens svårigheter:
 En förändring av reporäntan beräknas ta mellan
1-2 år för att få fulleffekt och är svår att förutspå.
Räntebanan=prognos för reporäntan
 Svårt att veta vad penningmängden ska vara: en
ökad penningmängd kan vara inflationsdrivande
 Det är svårt att mäta penningmängden
eftersom vi inte använder kontanter
 Länge låg reporäntan på 0%, och därför var det
svårt att använda detta styrmedel.
 Om man har låg ränta kan det uppstå ”bubblor”
i priser, tex fastighetsbubblor.
Diskutera: Finanspolitik och
Penningpolitik
 Lågkonjunktur
 Hur hanterar man situationen via finanspolitik och via
penningpolitik? Vilka åtgärder sätts in och varför?
 Högkonjunktur
 Hur hanterar man situationen via finanspolitik och via
penningpolitik? Vilka åtgärder sätts in och varför?

 Fundera på om det kan finnas/uppstå någon svårighet

i respektive situation om man genomför dessa
åtgärder?
Arbetslöshet
 Vad menar vi med arbetslöshet? Öppen arbetslöshet & Dold
arbetslöshet

 Öppen arbetslöshet
 = de som aktivt söker jobb och kan ta ett arbete inom 14 dagar
 Dold arbetslöshet
 = de som inte aktivt söker jobb eftersom de tex är satt i
utbildning

 Arbetslöshet är problematisk av främst två skäl:

 A) Samhällsekonomiskt
 B) Socialt
Två typer av arbetslöshet:

 1. Konjunkturarbetslöshet - under
lågkonjunktur
 2. Strukturarbetslöshet - kallas den
arbetslöshet som orsakas av att de arbetslösa
och de lediga jobben inte passar ihop.
Ex. på strukturarbetslöshet
 A) Säsongarbetslöshet - t ex bärplockare eller
jultomten
 B) Friktionsarbetslöshet - söktiden från en
anställning till en annan
 C) Deltidsarbetslöshet - jobbar halvtid med vill
jobba heltid
 D) Regional arbetslöshet – man kanske vill
stanna på hemorten
 E) Näringslivets struktur- näringslivet förändras
 F) Löneläget- för höga löner
EF
EF
Yrken på högskolenivå, där det råder stor
brist och yrken där det finns ett överskott

 Barnmorska
 Civilingenjörsyrken
 Förskolelärare
 Grundutbildad sjuksköterska
 Läkare
 Läraryrken
 Mjukvaru- och systemutvecklare
 Specialsjuksköterska
 Speciallärare och
specialpedagog
 Systemanalytiker och It-tekniker
 Banktjänsteman
 Fastighetsmäklare
 Finansanalytiker och
investeringsrådgivare
 Fotografer
 Grafiska formgivare
 Informatörer, kommunikatörer
och PR-specialister
 Journalister
 Musiker, sångare och
kompositörer
Yrken med andra utbildningsnivåer där det råder stor
brist på arbetskraft och där det finns ett överskott

 Buss och lastbilsförare Butikssäljare

 Elektrikeryrken
 Kockar
Handpaketerare
 Maskinställare och Inköps- och
maskinoperatörer metallarbete orderassistenter
 Motorfordonsmekaniker och
fordonsreparatörer
Kafé- och konditoribiträden
 Svetsare Kassapersonal
 Träarbetare och snickare Kontorsreceptionister
 Underhållsmekaniker och
maskinoperatörer Telefonister
 Undersköterskor Vaktmästare
 VVS-montörer
Följ länken och läs om olika yrken och se
vart jobben finns om 10 år

 Yrken och framtid

 Yrkeskompassen
 Hitta yrken
 Arbetsförmedlingen- yrkesprognoser
Skatter

 Indirekt skatt: Moms (6%, 12%, 25%) och

Punktskatt: t.ex. alkohol- och tobaksskatt är
statligskatt.

 Direktskatt: Tex skatt på lön tas in av stat,

kommun och landsting.
Skatt på lön

 Kommunalskatt (proportionell= lika för alla)

 Statligskatt (progressiv= ju mer du tjänar
desto högre skatt betalar du)
Statlig skatt på arbetskraft

 Arbetsgivaravgifter = sociala avgifter som tex

går till pension, sjukförsäkring och
föräldraförsäkring.
 Ligger på 31,42% (2022)
EF
Vart går dina
skattepengar?
RUT- och ROT-avdrag

RUT-avdrag för exempelvis:

Städning, barnpassning,
gräsklippning

ROT-avdrag för exempelvis:

Reparation, ombyggnad,
tillbyggnad
Diskutera hur dessa scenarion påverkar
hushåll och företag

Högkonjunktur Lågkonjunktur
 Högkonjunktur  Lågkonjunktur
 Hög tillväxt/BNP  Låg tillväxt/BNP
 Inflation  Deflation
 Hög ränta (låneränta)  Låg ränta (låneränta)
 Låg ränta (sparränta)  Hög ränta (sparränta)
 Låg arbetslöshet  Hög arbetslöshet
 Hög skatt  Låg skatt