Föreläsning 5

Makroekonomi
Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi
Investeringarna och räntan
Keynesianska korsmodelen behandlar varumarknaden
Produktionen anpassar sig till efterfrågan
Så jämvikten bestäms av efterfrågan
BNP faller i lågkonjunktur för att efterfrågan faller
Man kan motverka med aktiv finanspolitik

Ett centralt antagande

Vi har hittills antagit att räntan bestämt exogent och är konstant, och därmed att
investeringarna är exogena
Men räntor bestäms på penningmarknaden

IS-LM-modellen
En modell med både varumarknad och penningmarknad
Räntan och därmed investeringarna är endogena (bestäms inom modellen)
Vilken typ av politik kan ta oss ur en lågkonjunktur?

Varumarknaden, IS
Vi utgår från ingen handel med omvärlden, efterfrågan är bara inhemsk
X =ℑ=0
AD ( Y )=C ( Y ) + I +G
Ränteberoende investeringar
Högre ränta  lägre investeringar
Räntan påverkar kostnaden att finansiera investeringsvaror
Investeringsvaruefterfrågan beror på negativt på räntan
I =I ( i )
i↑ → I ↓
Även aggregerad efterfråga beror då (negativt) på räntan
AD ( Y )=C ( Y ) + I ( i ) ¿

Aggregerad efterfråga
Olika räntenivåer ger olika efterfrågenivåer
AD0
AD1

Lägre ränta  högre efterfrågan eftersom det påverkar investeringarna

AD-kurvan skiftar om räntan ändras

Lägre ränta  högre BNP

IS är när man tar alla räntor och lägger längs en linje för att visa alla olika kombinatiner av
BNP då det är jämvikt på marknaden
 Längs denna kurvan är det hela tiden jämvikt på kurvan, produktionen har
alltså anpassat sig till efterfrågan
Den lutar som den gör för att låg ränta  höga investeringar 
multiplikatoreffekten som ger  ökar produktion  ökad inkomst  köper mer 
kedjeeffekten av IS

Längs IS: Produktionen (Y) = efterfråga (AD)

= jämvikt på varumarknaden
IS visar negativt samband mellan ränta och BNP
Drivs av räntekänslig investeringsefterfråga (och multiplikatorn)

Vad skriftar IS-kurvan, den flyttar på sig?

Allt som ligger i aggregerad efterfrågan som inte är ränta
Offentliga utgifter, transfereringar, skatter, autonom konsumtion

Exempel: Ökade offentliga utgifter ∆ G>0

För en viss räntenivå: olika nivåer på offentlig konsumtion av varor och tjänster kommer ge
olika aggregerade efterfråga
Efterfrågan ökar  jämviktsinkomsten ökar (om inte räntan ändras)

Expansiv finanspolitik betyder större autonom efterfrågan

AD(Y) skiftar upp och därmed skiftar IS åt höger

Aggregerad efterfråga (sluten ekonomi): AD ( Y )=C+ I +G

Med högre inkomster blir efterfrågan högre
En högre ränta gör att kurvan skiftar neråt
Nu visar IS jämvikt
Y =C + I + G
Jämviktsproduktionen som en funktion av räntan
Y IS =
Högre ränta  lägre produktion

IS-sambandet visar när vi har jämvikt på varumarknaden

Det som händer längs med IS är att ränta påverkar jämvikten, då får vi en ny
produktion som påverkar inkomst
Allt annat som kan påverka jämvikt kommer att påverka
T.ex. offentlig konsumtion ökar, då ökar efterfrågan

Penningmarknaden
Jämvikt här ger LM-sambandet
Penningmarknaden
Utbud och efterfrågan
Vad bestämmer efterfrågan?
Portföljvalsteorin
Väljer hur man, inom portföljen ska placera olika saker
Hur individer väljer sammansättning av finansiella tillgångar
 Den finansiella förmögenheten kan bestå av:

Obligationer
Alla värdepapper som är räntebärande
Fördel: Avkastning, Nackdel: ej likvida
Nominella ränta på obligationer; i
Pengar
Fördel: Likvida, Nackdel: Ingen avkastning
Räntan på pengar i plånboken/transaktionskonto: 0

Pengar är inte gratis

Val mellan likvid medel som inte ger ränta och icke-likvid medel som ger ränta
Alternativkostnaden; nominella räntan för att hålla pengar
Pengar, till skillnad från obligationer avstår från en möjlig ersättning

Varför har vi inte bara obligationer? För vi har ett transaktionsbehov

Om BNP är större finns det fler varor och tjänster som produceras varje år, och
som måste köpas varje år
För att kunna köpa fler varor och tjänster behövs pengar
Penningefterfrågan blir högre om BNP är högre
Vid en BNP-nivå och en viss prisnivå:
- Är räntan lägre så är efterfrågan på pengar större
- Efterfrågan på obligationer är mindre
- Nyttan med pengar vägre tyngre (räntan är låg, inte värt besväret att leta upp en
bank till exempel)

Penningefterfrågan är därför större om:

- Räntan (i) är lägre
- Inkomstnivån/produktionen (Y) är högre/större  vill ha mer pengar p.ga. större
transaktionsbehov
- Privsnivån är högre  saker kostar mer, kräver mer pengar
- Finansiella systemet mindre utvecklat (svårt handla värdepapper), mycket enklare att
handla och sälja sina obligationer väntar men längre med att växla över till pengar
M d =M d ( P , i ,Y , gradavfinansiellutveckling )
Vid en viss nivå på priser och BNP kommer lägre priser innebära att en del av obligationer är
ointressant så vi har en högre penningefterfråga
Höger BNP  större transaktionsbehov, trots hög ränta, en viss räntenivå,
efterfrågar vi mer pengar

Utbudet bestäms av centralbanken, de bestämmer penningmängden (MS)

Möts där Ms = Md
Penningefterfrågan visar vilken ränta folk är villiga att avstå vid olika
penningmängder

Expansiv penningpolitik
Expansiv öppen marknadsoperation
Centralbanken köper obligationer och betalar med centralbankspengar, M S ↑
Ökad efterfråga på obligationer för att ränta faller, i↓
Den som lånar med handlande av nya obligationer kan få dem sålda även om
de erbjuder en lägre ränta
När redan utgiva obligationer stiger i pris så sjunker ränta
Skillnad mellan sälj och köp priset på obligationer
Avkastning och ränta på befintliga obligationer sjunker också

Expansiv öppen marknadsoperation (köper mer obligationer) då för man ut pengar, och det
sänker räntan

Modifierad version
Innan var det penningmängden som gjorde att man ändrade räntan (genom att man köpte
fler obligationer)
Riksbanken sänker reporäntan
De köper obligationer från bankerna  och då faller räntan
Expansiv penningpolitik  lägre ränta och större penningmängd

När Centralbanken köper obligationer  lägre nominell ränta, i

Mindre intressant att äga obligationer

När räntan går ner, obligationer blir mindre intressant, nyttan av att hålla i pengar väger mer,
pengar får en lägre alternativkostnad läng med Md-kurvan

En viss Md-linje beror på att BNP är på en viss nivå, det är därför den ligger där
Penningsefterfrågan möter penningutbudet vid den nivån
Hade BNP varit högre så hade transaktionsbehovet varit större, och
penningbehovet likaså
Om de inte hade ändrats så hade efterfrågan varit större än utbudet
Vad händer då? De vill ha mer pengar och mindre obligationer, då faller priset
på obligationer, då stiger räntan  så länge efterfrågan på pengar är högre än obligationer
så stiger räntan

Samband mellan penningmängd och ränta på Md-kurvan

Högre BNP  räntan stiger
Detta samband ger oss LM-kurvan
d S
M =M
Olika real BNP vid oförändrad penningmängd ger LM-kurvan
Ökad BNP samtidigt som det inte finns mer pengar
Rörelse längs LM på grund av ändrad real BNP
För inte en expansiv penningpolitik utan låter räntan stiga, det har en
dämpande effekt på ekonomin, alltså att man tycker att BNP börjar bli för hög där vi får
alltför högt kapacitetsutnyttjande (löner, priser för höga)

Man sänker räntan och för att kunna göra det måste man föra ut mer pengar i systemet
Expansiv penningpolitik  LM-kurvan skiftar ner, räntan skiftar ner

IS-LM-modellen:
Kombinerar IS och LM
Både varumarknad och penningmarknad
IS-kurvan:
Kombinationer av i och Y med jämvikt på varumarknaden
LM-kurvan:
Kombinationer av i och Y med jämvikt på penningmarknaden
IS-LM-modellen
Korsiktig modell (fasta priser) för sluten ekonomi
Samtidig jämvikt på varu- och penningmarknaderna
Ger samtidigt bestämning av BNP och ränta
Skillnad mot keynesianska korsmodellen
Kan analysera hur penningpolitiken påverkar BNP genom räntan
Expansiv finanspolitik kan ge högre ränta (dämpar investeringarna)
Finanspolitiken då mindre effektiv

IS: jämvikt på varumarknaden

LM: jämvikt på penningmarknaden
A: jämvikt på båda marknaderna  ränta och BNP i jämvikt
Yjämvikt kan avvika från Ypotentiell

Kombinera IS och LM sambandet, då är det en ränta och ett BNP som gäller, och det är
jämvikten
Där dessa möts är BNP samma, och räntan också
Y IS=Y LM
BNP kan avvika från den potentiella nivån

Penningpolitik
IS-LM: kort sikt, sluten ekonomi
Expansiv penningpolitik: sänka räntan så LM-kurvan skiftar ner
Ökad penningmängd sänker räntan: LM skiftar ner
Ny jämvikt med lägre ränta och högre BNP, men varför?

Sänker räntan; produktionen ändras inte, utan det blir mer förmånligt att låna pengar för
investeringar  vi är inte längs IS-sambandet; ingen jämvikt; för att efterfrågan är större än
produktionen
Under IS i kurvan  är räntan låg så att efterfrågan är större än produktionen
Högre BNP ger högre efterfrågan på pengar
1. Expansiv penningpolitik
- Ökad penningmängd sänker räntan: LM skiftar ner
- Då ökar efterfrågan på investeringsvaror
- Vilket höger aggregerade efterfrågan
- Vi får AD > Y, varför produktionen ökar
Ett sätt att ta oss ur en lågkonjunktur

2. Högre BNP ger högre efterfrågan på pengar

- Om CB då håller penningmängden konstant vid nya nivån
- När BNP stiger ökar efterfrågan på pengar längs LM-kurvan
- Räntan bjud på upp på penningmarknaden
- Vilket dämpar efterfrågan på investeringsvaror
- Så BNP-ökningen blir mindre än om räntan inte stigit
- Effekt: lägre ränta, högre BNP
Räntan i sig spelar ingen roll utan det är för att den påverkar viljan att investera för att
företag ska vilja expandera sin produktion

Vi räknar fram räntan

För att sedan sätta in den i YIS och räkna ut BNP (produktionen)
Förmögenheten ändras inte utan det är inom portföljen, obligationer kontra pengar

Expansiv penningpolitik handlar om att påverka efterfrågan

Lågkonjunktur  hur tar vi oss ut  expansiv penningpolitik  lägre ränta  påverkar BNP
 investerar mer  samlad efterfrågan ökar  produktionen ökar

Expansiv finanspolitik
IS-LM ser annorlunda ut från den keynesianska korsmodellen
Sänka skatter (öka privat konsumtion) eller öka den offentliga konsumtionen
Man vill öka efterfrågan
Ökad efterfrågan  ökad produktion  IS-kurvan går utåt

Y0  Y1 när vi ökar efterfrågan, efterfrågan skiftar ut, vid en viss räntenivå

IS-kurvan skiftar utåt, och vi hamnar under den nya IS-kurvan
Efterfrågan är större och pengarmängden är lika stor  vi rör oss längs LM-
kurvan
Räntan ökar (räntan hålls konstant) företag vill investera mindre  crowding
out, undanträngning, när finanspolitisk expansion tränger undan privata investeringar

Vi vill göra räntan endogen genom att modellera den direkt

Jämvikten i ekonomin är där IS möter LM

Modifierad version av IS-LM

Hur reagerar centralbanken i en djup lågkonjuntkur?
Om BNP är lång under potentiella nivån (YP) kanske centralbanken välkomnar expansiv FP
Kanske är räntan redan så låg att Centralbanken inte kan sänka den
Expansiv FP skulle ge högre ränta om penningmängden hölls konstant (som tidigare)
Om CB anser att expansiv FP behövs motarbetar de den inte
Räntan hålls låg genom att CB ökar penningmängden, LM skiftar ner
Ingen undanträngning, och stor effekt av finanspolitiken

Man kan föra en expansiv penningpolitik, eftersom räntan i sin tur påverkar varumarknaden,
investeringar ökar
Expansiv penningpolitik; sänker räntan, gör en viss likviditet tillgänglig för bankerna
A-> C investerar mer
Konsumtionen ökar
Ökade investeringar  multiplikatoreffekten

Expansiv finanspolitik; ökar efterfråga; offentlig konsumtion eller sänka skatter, IS-kurvan
skiftar utåt  när vi får en expansiv finanspolitik ser det ut som att räntan ökar med
automatik, det ser vi längs LM-kurvan eftersom vi rör oss med den, men det är givet att
centralbanken vill att det är så det ska bli. Djup lågkonjunktur
Expansiv finanspolitik; ökad efterfråga, ökad produktion, kurvan flyttar åt det hållet
Fast penningmängd om expansiv finanspolitik skulle ge högre ränta

Potentitella mängd

Obligationer vid negativ ränta, kostar pengar att förvara pengar, bankerna är beredda att
betala för att undvika pengar
Reporänta; andra banker får betala för att utlåningsränta från riksbanken är
positiv