ELASTICITET

Introduktion

Med hjälp av prismekanismen kunde vi analysera hur jämviktspriset och jämviktskvantiteten

påverkas av händelser i vår omvärld. Vi kunde till exempel säga att vid en prisökning av en viktig
produktionsfaktor kommer utbudskurvan att förskjuts åt vänster. Om efterfrågekurvan är
oförändrad under analysperioden kommer jämviktspriset att öka och jämviktskvantiteten att
sjunka. Det vi inte kunde svara på är: med hur mycket kommer jämviktskvantiteten att sjunka?
För att kunna svara på denna fråga behöver vi ett annat verktyg som heter elasticitet. En elasticitet
hjälper oss att svara på följande fråga: med hur många procent förändras Y när X förändras med en
procent?

1. Efterfrågans priselasticitet

När man vill veta hur den efterfrågade kvantiteten kommer att reagera på en prisförändring tittar
man på efterfrågans priselasticitet. Efterfrågans priselasticitet svarar på frågan:
med hur många procent förändras den efterfrågade kvantiteten när priset förändras med en procent? Efterfrågans
priselasticitet används för att undersöka hur prisförändringar vid olika prisnivåer påverkar den
efterfrågade kvantiteten och för att jämföra olika efterfrågekurvor. Efterfrågans priselasticitet
beräknas med följande formel:

% Q
ε=
% P

Q
Q P Q P Q
ε= =  = 
P P Q Q P
P

Symbolen Δ betyder förändring, %ΔQ betyder den procentuella förändringen av den efterfrågade
kvantiteten. Kvoten ΔQ/ΔP representerar lutningen på efterfrågekurvan. Lagen om efterfrågan
säger att det råder en negativ relation mellan varans pris och den efterfrågade kvantiteten
(P↑→ Q↓). Eftersom efterfrågekurvan är nedåtlutad och P/Q är positiv, är värdet på efterfrågans
priselasticitet negativt. I vissa böcker multiplicerar författaren högersidan av uttrycket med ett
minustecken så att resultatet blir ett positivt värde istället.

Beroende på vilket värde man får av uträkningen ovan särskiljer man mellan olika typer av
efterfråga.

1. Efterfrågan är elastisk när den efterfrågade kvantiteten förändras procentuellt mer än

priset. Efterfrågan är elastisk om till exempel priset ökar med 1 % och den efterfrågade
kvantiteten sjunker med 1,5 %. Om efterfrågan är elastisk: -∞ <  < -1.
2. Efterfrågan är inelastisk när den efterfrågade kvantiteten förändras procentuellt mindre än
priset. Efterfrågan är inelastisk om till exempel priset ökar med 1 % och den efterfrågade
kvantiteten sjunker med 0,5 %. Om efterfrågan är inelastisk: -1 <  < 0.
3. Efterfrågan är enhetselastisk när en prisförändring på 1 % leder till en
kvantitetsförändring på 1 %. Om efterfrågan är enhetselastisk:  = -1.

1
 4. Efterfrågan är fullständig elastisk när en liten prisförändring leder till en oändlig stor
förändring av den efterfrågade kvantiteten. Om efterfrågan är fullständig elastisk:
 = -∞.
5. Efterfrågan är fullständig inelastisk när den efterfrågade kvantiteten är oförändrad oavsett
pris. Om efterfrågan är fullständig inelastisk:  = 0.

Det finns en rad olika faktorer som påverkar hur elastisk en efterfråga är. Här följer några av de
viktigaste.

a. Tillgången på substitut påverkar priselasticitet. Generellt är det så att efterfrågan blir mer
elastisk om det finns nära substitut. Om vi skulle titta på efterfrågan på Arlas
standardmjölk kan vi förvänta oss att den är elastisk eftersom det finns många nära
substitut till Arlas standardmjölk (Copps standardmjölk, Falkköpingsmejeris
standardmjölk, etc.). När vi tittar på efterfrågan på mjölk kan vi förvänta oss att
efterfrågan är mindre elastisk eftersom det finns få nära substitut till mjölk - om du inte
ser läsk eller saft som nära substitut till mjölk. Producenter vill gärna få oss att tro, med
hjälp av reklam, att deras produkt har få nära substitut. Detta gynnar producenten
eftersom med en lägre priselasticitet kan producenten höja priset på varan utan att
efterfrågan påverkas.

b. Priselasticitet blir lägre när andelen av din inkomst som du spenderar på varan är liten.
Det är sannolikt att om priset på frimärken stiger kraftigt inte leder till betydande
förändringar i din efterfråga på frimärken eftersom andelen av inkomsten som du
använder till att köpa frimärken är mycket liten och förändringar i priset skulle ha nästan
ingen inverkan på din totala budget.

c. Tidsperspektivet är också viktigt. Om du ger människor längre tid att anpassa sitt
beteende kommer de att kunna göra större justeringar i sin efterfråga efter en
prisförändring. Till exempel, om priset på bensin stiger snabbt blir din första reaktion
sannolikt minimal. Du kommer att fortsätta att köpa samma mängd bensin eftersom dina
körvanor inte kommer att förändrats så snabbt. Om du får en längre period för att
anpassa dig kan du till exempel börja åka kollektivt eller köpa en bensinsnålare bil.
Generaliseringen man kan göra är att efterfrågans priselasticitet ökar om tidshorisonten
ökar.

d. En annan faktor som påverkar efterfrågans priselasticitet är varans varaktighet.

Efterfrågan på varaktiga varor tenderar att ha en högre elasticitet på kort sikt men lägre
på lång sikt. När en vara är varaktig behöver du inte köpa varan om priset går upp,
eftersom du kan skjuta upp ditt inköp. Om priset på trädgårdsredskap stiger kan du
använda dina gamla verktyg eftersom de är varaktiga. Detta innebär en hög elasticitet
omedelbart efter det att priset har höjts. När tiden går måste du ersätta de gamla
trädgårdsredskapen. Så, på lång sikt är elasticiteten lägre. Detta är tvärtom vad som gäller
för icke varaktiga varor, till exempel mjölk. Om priset på mjölk stiger är det osannolikt
att du kommer att kunna klara dig många dagar till med mjölken som du köpte förra
veckan. Du måste därför ha samma konsumtionsmönster direkt efter prishöjningen. När
tiden går kommer du att leta efter substitut till mjölk (havremjölk, juice, vatten, osv.) och
du kommer att anpassa din konsumtion av mjölk till det nya priset. Detta innebär att
elasticiteten på lång sikt kommer att vara högre.

2
2. Efterfrågans inkomstelasticitet

När man vill veta hur efterfrågan kommer att reagera på en förändring av inkomsten tittar man
på efterfrågans inkomstelasticitet. Efterfrågans inkomstelasticitet svarar på frågan:
med hur många procent förändras den efterfrågade kvantiteten på en vara när inkomsten förändras med en
procent? Efterfrågans inkomstelasticitet beräknas med följande formel:

% Q
η=
% I

Q
Q I Q I Q
η= =  = 
I I Q Q I
I

Beroende på vilket värde man får av uträkningen ovan särskiljer man mellan olika typer av varor.

1. Normal vara: en vara är en normal vara när en inkomstökning med en viss procent leder
till en ökning av den efterfrågade kvantiteten som är lägre än den procentuella ökningen
av inkomsten. Om inkomsten ökar med 1 % och den efterfrågade kvantiteten ökar med
0,5 % då är varan en normal vara. I det här fallet blir efterfrågans inkomstelasticitet: 0 < η
< 1.

2. Inferior vara: en vara är en inferior vara när en inkomstökning leder till att den
efterfrågade kvantiteten sjunker. Om inkomsten ökar med 1 % och den efterfrågade
kvantiteten sjunker med 0,5 % då är varan en inferior vara. I det här fallet blir
efterfrågans inkomstelasticitet: η < 0.

3. Lyxvara: en vara är en lyxvara när en inkomstökning med en viss procent leder till en
ökning av den efterfrågade kvantiteten som är större än den procentuella ökningen av
inkomsten. Om inkomsten ökar med 1 % och den efterfrågade kvantiteten ökar med
1,5 % då är varan en lyxvara. I det här fallet blir efterfrågans inkomstelasticitet η > 1.

3. Efterfrågans korspriselasticitet

När man vill veta hur efterfrågan kommer att reagera på en förändring av priset på en annan vara
tittar man på efterfrågans korspriselasticitet. Efterfrågans korspriselasticitet svarar på frågan:
med hur många procent förändras den efterfrågade kvantiteten på en vara när priset på en annan vara förändras
med en procent? Efterfrågans korspriselasticitet beräknas med följande formel:

% Q A
ε A,B =
% PB

Q A
QA P Q A P Q A
ε A,B = = B  = B 
PB PB Q A Q A PB
PB

3
Där QA är den efterfrågade kvantiteten på vara A och PB är priset på vara B. Med hjälp av
efterfrågans korspriselasticitet kan vi identifiera två typer av varor:

1. Komplement: två varor är komplement när priset på den ena varan ökar (sjunker)
samtidigt som den efterfrågade kvantiteten på den andra varan sjunker (ökar). Man säger
att varorna är komplementära. En nedgång i priset på spelkonsoler leder till att
efterfrågan på spelkonsoler går upp enligt lagen om efterfrågan. Detta leder i sin tur till att
även efterfrågan på spel går upp. Komplementära varor har en negativ korspriselasticitet.
Efterfrågans korspriselasticitet är i det här fallet: ε A,B < 0.

2. Substitut: två varor är substitut när priset på den ena varan ökar (sjunker) samtidigt som
den efterfrågade kvantiteten på den andra varan ökar (sjunker). En uppgång i priset på
PS4 leder till att efterfrågan på PS4 sjunker enligt lagen om efterfrågan. Detta leder i sin
tur till att efterfråga på XBOX går upp. Varor som är substitut har en positiv
korspriselasticitet. Efterfrågans korspriselasticitet är i det här fallet: ε A,B > 0.

Begrepp

efterfrågans priselasticitet = price elasticity of demand

korspriselasticitet = cross-price elasticity of demand
inkomstelasticitet = income elasticity of demand
kort sikt = short-run
lång sikt = long-run