Företagsekonomi,

grundkurs

Ekonomistyrning

- Finansiering
FOA170
Föreläsning 4
Marie Stomilovic
 Främmande kapital

Tillgångar och skulder

● Eget kapital
● Bundet
Eget ● Fritt
kapital
Tillgångar

● Skulder = Främmande kapital

Skulder ● Långfristiga skulder >1 år
● Lån med krav på amortering.
● Lån innebär vanligtvis ränta.
● Kortfristiga skulder < 1 år

4
 Kapitalmarknaden

Företagens Kapitalmarknaden
främmande
kapital

Värdepappersmarknaden Valutamarknaden

Företagens
EK
Kreditmarknaden Aktiemarknaden

Lånemarknaden Penningmarknaden Obligationsmarknaden

Banker & Värdepapper löptid Värdepapper löptid
kreditftg < 1 år > 1 år
Se A/E/H, s 108 fig 4.1
5
Villkor för kreditinstitutens
kreditgivning
Kreditinstitut
● banker, bostadsinstitut, finansbolag och andra
kreditmarknadsbolag.
● Mellanhand mellan allmänhetens pengar och
företagens/privatpersoners lån
● Betalningsförmedling, exv bankernas bankgiro
● Valutahandel
● Krävs tillstånd av finansinspektionen
● Övervakas av finansinspektionen
● Lånar upp från andra kreditinstitut, penning-,
obligationsmarknaden
● Bankernas utlåning oftast obunden
● Övriga kreditinstituts utlåning oftast bunden
● Bostadsinstitut finansieras främst genom att ge ut värdepapper,
bl.a. obligations- och förlagslån
● Finansbolagens verksamhet – leasing, factoring och kortkrediter
7
Banken
● Kräver säkerhet för de flesta lån
● Realsäkerheter
● Fast egendom (inteckning görs hos tingsrätten, pantbrev)
● Lös egendom, överlämnas normalt (privatpersoner)
● Företagshypotek (säkerhetsrätt registreras hos Bolagsverket)
● Säkerhet i varulager, inventarier, ej likvida medel och
kundfordringar (om factoring används)
● Namnsäkerheter, en namngiven person får betala skulden om inte
låntagaren kan - exv borgen, används även vid lån till mindre AB
(vilket inte är tanken med företagsformen AB)

● Kräver betryggande säkerhet, dvs får inte låna lika mycket som
säkerheten är värd

● Blancokredit, säkerhet företagets utvecklingsmöjligheter,

ledningens skicklighet
8
Bankens kreditbedömning
Bedömning av

● Låntagarens betalningsförmåga(=kreditvärdighet)

● Framtida lönsamhet

● Framtida kassaflöde

● Företagaren som person

● Kontroll av nyckeltal för att se om låntagaren är

kreditvärdig

● Tidigare årsredovisningar för att se hur verksamheten

skötts hittills

● Budget, affärsplaner mm
9
 Krediternas bundenhet

● Uppsägningstid
● Större delen av bankernas kreditgivning är med kort löptid
och kort uppsägningstid
● Lån med kort löptid förnyas vanligen normalt

● Amorteringstid
● Den tid som lånet skall amorteras på
● Rak amortering det vanligaste, alternativ kan vara
annuitetslån eller amorteringsfrihet några år …
● Kontokrediter (ex checkräkning) amorteras ej

● Räntebindningstid
● Rörlig ränta (är billigast i längden)
● Fast ränta (pris för en given period)

10
 Amorteringskrav

Källa: Salasparbank/privat-bolån

11
Ränterisk

● Direkt ränterisk – rörlig ränta

● Räntekostnaden ändras vid en ränteändring

● Indirekt ränterisk – fast ränta

● Värdet på lånet ändras vid ränteändring

● Refinansieringsrisk – fast ränta

● Risk att räntan avviker då det är dags att lägga om lånet

12
 Fast eller rörlig ränta?

● Ränta i % är årsränta (enkel ränta) allt annat är ocker

● Den fasta räntan speglar vad investerare på

kapitalmarknaden tror om den framtida rörliga räntan

● Den fasta räntan innehåller också en riskpremie (högre ju

längre räntan är bunden), att man som låntagare slipper
riskerna med den rörliga räntan

● För att jämföra mellan olika alternativ måste man räkna

ut den effektiva räntan, som inkluderar övriga
lånekostnader förutom ränta- exv. uppläggningsavgift,
och även tar hänsyn till tidsaspekten, när räntan skall
betalas (kvartalsvis, årsvis..) m.m.

13
 Fast eller rörlig ränta?

Räntebindningstider
● Rörlig ränta
● 3 mån – kortaste räntebindningstiden och
4,34%
räknas som rörlig ränta.
● Historiskt sett lägre än den bundna räntan
4,44%
● Bunden ränta
● 1-10 år
4,49%
● Samma ränta under hela bindningstiden
● Du vet exakt hur mycket ränta du ska
4,49%
betala under hela bindningstiden

Källa: Salasparbank/privat-bolån

14
 Några vanliga låneformer

● Reverslån: det finns ett skuldebrev, vanligt lån.

● Säkerhet i form av realsäkerheter eller namnsäkerheter.
● Skuldebrevet kan i princip säljas på kapitalmarknaden.

● Konto med kredit. Inget skuldebrev.

● Årlig avgift (% av max kredit) + ränta på utnyttjad kredit

● Byggnadskreditiv – belopp lyfts efterhand under den tid bygget pågår,

upp till en beviljad maxnivå.
● Säkerhet, vanligen pantbrev i den byggnad som uppförs.
● Kostnad, årlig avgift + ränta på utnyttjad kredit.

17
 Styrning av bankväsendet

● Krav på kapitaltäckning (Basel II, Basel III, Basel IV)

● Krav på storleken på bankens EK i förhållande till vilka risker man tar
(kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker)

● Finansinspektionens tillståndsgivning

● Styrning av räntenivån via Riksbanken

19
Riksbankens styrning

● Banker kan låna in och ut till riksbanken.

● Reporäntan anger Riksbankens inlånings- och

utlåningsränta till bankerna.

● Reporäntan styr (huvudsakligen) räntan i övriga

samhället.

● Repa (repurchase agreement) sälja och köpa tillbaka

värdepapper med avtalad tid och ränta.
● Används i Sverige när bankerna lånar pengar av Riksbanken

● Referensränta
● Motsvarar Riksbankens reporänta (avrundas om det behövs
till närmast högre halv procentenhet)

21
 Annan finansiering än banklån
Obligationslån
● Skuldebrev med viss löptid och ränta. Lånet återbetalas vanligen i
sin helhet vid löptidens slut.(Företag som ”köper” obligationer får
intäktsränta under löptiden)

● Kan vara med eller utan säkerhet. (vid säkerhet oftast

fastighetsinteckningar och företagshypotek)

● Kan säljas på kapitalmarknaden under löptiden.

● Ofta på större belopp och kräver en hög rating, dvs är för stora,
välkända företag (och för staten).

● Nominella värdet (pari) är det belopp som innehavaren får tillbaka

vid löptidens slut.

● Obligationen kan emitteras till ett värde över eller under pari.
● Om räntesatsen är låg i förhållande till andra obligationer på marknaden,
måste man sätta emissionskursen under pari för att få lånet tecknat. Dvs
den effektiva räntan blir högre än räntesatsen på obligationen.
22
Exempel rating obligationslån

23
 Obligationslån forts

● Förekommer lån med rörlig ränta som då är knutna till den s.k. Stibor-
räntan, exv. 1% + Stibor, räntejustering sker vanligast kvartalsvis

● Efter emissionen kan obligationerna köpas och säljas på börsen till andra
priser än emissionskursen. Priset beror på hur det allmänna ränteläget
ändras.

● Om marknadsräntan ökar =>minskar värdet på obligationen och tvärtom

● (så att den effektiva räntan fortfarande är lika med marknadsräntan) och
tvärtom.

24
 Konvertibler

● Vanligen en möjlighet att byta ut skuldebrevet mot aktier i företaget till en

förutbestämd kurs vid en viss tidpunkt/tidsperiod.

● Är börskursen högre än den förutbestämda kursen, nyttjar man

rättigheten annars inte.

● Ofta ett erbjudande till personalen. Blir som att köpa aktier med hängslen
och livrem.

● Finns också en variant där ett lån är förenat med rätt att delta i en
nyemission, optionsrätt till nyteckning. Rätten kan säljas på marknaden.

26
Annan finansiering än banklån
Större företag:
● Förlagslån är lån utan säkerhet, i övrigt som
obligationslån
● Företagscertifikat – lån utan säkerhet, kort löptid (max
1 år). Kan omsättas på kapitalmarknaden

SME-företag
● Almi företagspartner
● Hjälper mindre eller nystartade företag. Både finansiellt
och med kunskap.
● Finansbolag, som bank men pengarna kommer inte från
inlåning, kan ha längre löptid än banken.
● NUTEK, Teknikutvecklande
● Norrlandsfonden….

27
 Andra sätt
● Factoring
● Fakturabelåning - ger snabb betalning till leverantören av
största delen av fakturabeloppet. Factoringbolaget hanterar
reskontra, påminnelser etc. Leverantören får stå för ev.
kundförluster.
● Fakturaköp – factoringbolaget står för kreditrisken

● Confirming, finansföretag som garanterar betalning till (den

utländska) leverantören.

● Leasing
● Operationell leasing – uthyraren svarar för reparationer och
underhåll, byter ut till ny modell efter några år etc.
● Finansiell leasing – mera ren finansieringsform av olika typer av
AT
● Fastighetsrenting (leasing av fastighet, sale and lease back)
28
Andra sätt forts.
● Avbetalningsfinansiering via finansbolag

● Avbetalningskredit från leverantören

● Statliga lån och bidrag

● EU-bidrag och EU-lån

● Kommunalt stöd (strider mot kommunallagen men görs ändå om

inte beslutet överklagas till högre instans)
● Går i borgen för företag
● Säljer industritomter till relativt lågt pris
● Lånar pengar till företag
● m.m.

29