TEORETISKA MODELLER

Intressentmodellen
A ärsredovisningens viktigaste uppgift är att tillgodose intressenternas behov av
information gällande företags ekonomiska ställning. Dessa intressenter kan vara
leverantörer, kunder, långivare, stat/kommun, personal, ägare osv. I detta har aktieägare
en särställning då deras utdelning är en residualpost.

Agentteorin
Teorin grundar sig i att människor drivs av eget intresse. Företaget har en rad relationer
(leverantörer, kunder, anställda, stat, ägare, långivare) men ägarna skall prioriteras
eftersom det är de som riskerar pengar. Företaget skall drivas med målet att öka sitt
aktieägarvärde.

PRINCIPER

Fortlevnadsprincipen
Innebär att all värdering av tillgångar och skulder utgår från ett antagande att företaget
kommer att fortsätta sin verksamhet i all framtid (viktigt när man redovisar
anläggningstillgångar och värdeminskningar).

Försiktighetsprincipen
Innebär att man värderar företagets tillgångar försiktigt och dess skulder hellre för högt än
för lågt. Dessutom skall man även ej ta upp vinster förrän de realiserats medan man
samtidigt skall ta upp förluster redan då de befaras. Detta är för att ej måla en overkligt
bra bild av företagets ekonomi för potentiella intressenter.

Matchningsprincipen
Innebär att intäkter och kostnader skall matchas/jämföras med varandra i samma
tidsperiod. Detta är avgörande för avskrivningar av tex maskiner för ett techbolag.
Kostnaden för denna maskin, som slits under redovisningsperioden i och med
stadigvarande bruk, skall fördelas över den tid som maskinen förväntas producera värdet.

Lägsta värde principen

Innebär att man skall värdera omsättningstillgångar till det lägsta värdet av två värden.
Tex om man köper varor för 5kr och kan sälja dem för 10kr skall man värdera dem till 5kr.
På samma sätt om man köper varor för 5kr och kan endast sälja dem för 3kr skall man
värdera dem till 3kr.
ff
 REDOVISNINGENS GRUNDER

Kassa ödet är skillnaden mellan företagets inbetalningar och utbetalningar

Resultaträkning
(Intäkter - Kostnader = Resultat) (EK periodens slut - EK periodens början = Resultat)

Balansräkning
(Eget kapital + Skulder = Tillgångar) = (Tillgångar - Skulder = Eget kapital)

Periodens resultat
(EK periodens slut - EK periodens början + ägaruttag - nyemission)

Eget kapital är residualen av företagets Tillgångar och Skulder och är då ägarnas. Denna
räknas som företagets skuld till ägarna, därför skall EK nnas under Skulder. I EK nns
ägarnas insats. Ägarna är en speciell intressent som bidrar med kapital genom insättning
av resurser. I balansräkningen är det eget kapital kallat riskkapital eftersom ägarnas insats
kan öka eller minska i värde (riskfylld kapital).

Saldo är skillnaden mellan debet och kredit på ett konto (debetsaldo är att beloppet på
debet är större, och kreditsaldo är att beloppet på kredit är större)

Resultaträkning
Inkomster är vad företaget får vid försäljning. Det är talet som står på fakturan/kvitton
och redovisas när företaget skriver ut dessa (uppstår vid försäljningstillfället)
Utgifter är vad företaget betalar för allt de anska ar. Det är talet som står på fakturan/
kvitton och redovisas när företaget mottar dessa (uppstår vid anska ningstillfället)
Intäkter är försäljningsvärdet av de prestationer som levereras eller utförs under en viss
period (uppstår vid prestationstillfället)
Kostnader är värdet på de resurser som företaget förbrukar under en viss tid (uppstår vid
förbrukningstillfället)

Kassa öde
Inbetalningar är pengar som betalats in på kontot (uppstår vid betalningstillfället)
Utbetalningar är pengar som betalats ut från kontot (uppstår vid betalningstillfället)
fl
fl
ff
fi
ff
fi
 PERIODISERING

Avskrivningar är när en tillgång minskar i värde.

Kreditförsäljning bokförs på kundfordringars konto.

Kreditinköp bokförs på leverantörsskulders konto.

Interimfordringar
Delas in i:
- förutbetalda kostnader (en utgift som redan bokförts och betalt men inte än utgjort en
kostnad för detta år) -> en språkkurs konsumeras 2021 men fakturan anlänt 2020, då
skall det bokföras som interimsfordran i BR för 2020 och ej ingå i RR för 2020
- upplupna intäkter (en intäkt som ännu inte bokförts och betalts men som utgör en
intäkt för detta år) -> en språkkurs konsumeras 2020 men faktureras 2021 skall
bokföras i RR för 2020 samt som interimsfordran i BR för 2020

Interimsskulder
Delas in i:
- upplupna kostnader (en utgift som ännu ej bokförts eller betalats men som utgör en
kostnad för detta år) -> en språkkurs konsumeras 2020 men fakturan anlänt 2021 skall
bokföras i RR för 2020 samt som interimsskuld i BR för 2020
- förutbetalda intäkter (en intäkt i form av förskottsbetalning som utgör en skuld till
kunden i form av inkomst som redan bokförts och betalats men som ännu inte utgjort
en intäkt för detta år) -> språkkurs konsumeras 2021 men fakturerades 2020 skall
bokföras som interimsskuld i BR för 2021 och ej ingå i RR för 2020

MOMS

Företag är både skatteindrivare och skattebetalare. Vid betalning för en vara eller tjänst
som företaget erbjuder betalar vi både för värdet av varan men även moms, som är
avgiften på att få använda pengar. Kvittot blir utgångspunkten och redovisar denna
a ärshändelse. Denna skatten blir en skuld för företaget som måste betalas till staten.

Moms är:
- 25% för nästan all varor och tjänster
- 12% för restaurang, hotell, livsmedel osv
- 6% för bio, teater osv
- 0% för hälsovård

Ingående moms redovisas i BR på debet sidan och står för momsbetalningar företaget
har fått in genom försäljning av sina varor/tjänster
Utgående moms redovisas i BR på kredit sidan och står för momsbetalningar företaget
behöver göra i samband för inköp.
Momsdeklaration avgör om företaget har en skuld eller fordran gentemot staten, alltså
om företaget dragit in mer eller mindre moms än de betalat ut.
ff
KONTON

Konton kan kännetecknas utifrån första si ran i namnet enligt:

- 1XXX är Tillgångar
- 2XXX är Skulder och Eget kapital
- 3XXX är Intäkter (för RR)
- 4XXX till 7XXX är Kostnader

Tillgångskonton
Inbetalningar läggs in i debet, då kassa ökar, och utbetalningar läggs in i kredit, då kassa
minskar -> ökar i debet och minskar i kredit!

Skuldkonton
Amortering av lån läggs in i debet, då lånet minskar, och nya lån läggs in i kredit, då lånet
ökar -> ökar i kredit och minskar i debet!

Eget kapital konto

Beräknas som ett skuldkonto då utdelning till ägarna bokförs i debet och nyemission
bokförs i kredit -> ökar i kredit och minskar i debet!
ff
 LÖNER OCH PERSONALSKATTER

Bruttolön är den lön som man vardagligt pratar om att anställda har. Det är lönen innan
skatt och räknas som en personalkostnad för företaget.
Nettolön är däremot den lön som den anställde har (bruttolön-preliminärskatt)
Semesterersättning är den upparbetade ersättning som den anställde har utbetalt vid
semestern och beräknas i normalfallet som 12% av bruttolönen vilket ger 25
semesterdagar. Denna räknas också som en personalkostnad för företaget.

Preliminärskatt är den del av lönen som företaget drar från bruttolönen och betalar in
som skatt till staten. Ofta är denna en procentsats som beror på boendeort som även kan
justeras genom jämkning av prognos årsinkomst.
Arbetsgivaravgift beräknas på den totala ersättningen (bruttolön + semesterersättning +
förmåner) där dagens avgift är ca 32% av hela ersättningen.

TILLGÅNGAR

En tillgång är en resurs som kontrolleras av företaget och förväntas innebära ekonomiska

fördelar för företaget i framtiden.

Omsättningstillgångar
De nieras som en annan tillgång än anläggningstillgångar, som har ett nyttjandevärde
över 1 år men som i praktiken ska omsättas/likvideras inom 12 månader. Olika typer av
dessa är lager, kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar samt kassa och bank.

Anläggningstillgångar
De nieras som tillgång som är avsett för stadigvarande bruk eller som innehas i
verksamheten. Dessa är tillgångar som omsätts i verksamheten. De 3 huvudsakliga
kategorierna är:
- Materiella anläggningstillgångar (icke nansiell tillgång i fysisk form som byggnader,
maskiner osv)
- Finansiella anläggningstillgångar (tillgång av nansiell karaktär som tex aktier och
fordringar)
- Immateriella anläggningstillgångar (icke nansiell tillgång utan fysisk form som tex
patent och varumärken)

Värdering av anläggningstillgångar görs genom att de tas upp till det belopp som
motsvarar utgiften för tillgångens förvärv eller tillverkning. Man tar även hänsyn till
anska ningsutgift (vid bokslut fördelas denna över nyttjandeperioden).
fi
fi
ff
fi
fi
fi
 VAROR OCH LAGER

Varulager är värdet på de inköpta varor som inte levererats än, en utgift som ej
förbrukats.
Varukostnaden är kostnaden på de varor som är sålda och ska bokföras på RR och
kallas ofta för KSV (Kostnad Såld Vara). KSV och varulagrets värde beräknas vid
bokslutet.
KSV är de utgifter för varor som företaget haft under perioden (anska ningsvärdet av
inköp + ingående värde av lager - utgående värde av lager).
Anska ningsutgiften är början i värderingen av KSV och lager (fakturerade inköp under
perioden - kreditnotor + hemtagningsutgifter som leveranskostnader osv).

Värderingssätt
De värderingssätt som man kan använda i relation till försiktighetsprincipen är:
- Anska ningsvärde (köpte in dem för x antal kr) -> görs genom antingen FIFU eller
vägt genomsnitt
- Återanska ningsvärde (köper vi er kostar det x antal kr)
- Försäljningsvärde (vi kan sälja dem för x antal kr)
- Nettoförsäljningsvärde (det vi sålde dem för - det vi köpte dem för blir netto x antal kr)
- Framtida försäljningsvärde (vi antar kunna sälja dem för x antal kr)

Vid årsbokslutet inventeras lagret och sedan gör avdrag för inkurans, alltså hur mycket
av lagret som blivit förstört/stulet/gammalt/osäljbart.
ff
ff
ff
fl
ff
SKULDER

En skuld är ett be ntligt åtagande för företaget till följd av inträ ade händelser vilket
förväntas föranleda ett ut öde från företaget av resurser som innefattar ekonomiska
fördelar. Skulder kan vara kortfristiga (måste betalas inom 12 månader) eller långfristiga
(kan dröja mer än 12 månader innan de måste betalas). Skulder kan även vara
räntebärande eller räntefria (räntebärande skulder tex innebär att räntan behandlas som
en kostnad och förs in i RR för korrekt period, medan tex amortering av räntefria lån
bokförs som en utgift som ej är en kostnad då det inte påverkar RR och istället påverkar
BR).

EGET KAPITAL

Eget kapital är företagets skyldighet till ägarna, alltså ägarnas förmögenhet (dock kan
ägarna ej kräva tillbaka sin insats då denna räknas som riskkapital men om alla tillgångar
säljs till det bokförda värdet och alla skulder betalas till det bokförda värdet är det egna
kapitalet ägarnas förmögenhet som skall delas ut om företaget läggs ned). Eget kapital är
en residual av företagets tillgångar och skulder. Denna delas in i:
- bundet EK (den EK som ej får delas ut till aktieägare och som delas in i aktiekapital,
alltså ägarnas insats, uppskrivningsfond och reservfond)
- fritt EK (den EK som får delas ut till aktieägarna)

Utdelning är den utbetalda ersättningen som företagets ägare får för att de riskerat sin
insats och innebär en minskning av EK men får ej överskrida fritt EK.
Emissioner är utgivande av nya aktier och delas in i fondemissioner och nyemissioner.
Fondemissioner görs för att få in kapital till verksamheten, dock får företaget ej ge ut
aktier till underkurs. Dessa påverkar ej kassan och genom att fritt EK bokas om till bundet
EK kan företaget signalera till övriga intressenter att de har en större bu ert som ej kan
delas ut.
Nyemissioner däremot påverkar kassan positivt och de likvida medlen kan användas för
att tex investera i verksamheten, köpa andra verksamheter eller ta sig ur dåliga kontrakt.

BOKSLUTSPOLITIK

Generellt är det viktigt att komma ihåg att företag betalar skatt om de går med vinst, och
därmed betalar mer skatt ju mer vinst de har. Om företaget ökar sina kostnader får de
därmed lägre vinst och minskar då sin skattebetalning. Företaget kan även skjuta upp
skattebetalning genom att få mer kostnader nu och mindre kostnader senare vilket
resulterar i att företaget får skattekredit (låna pengar gratis av staten). Företaget kan även
periodisera sina vinster och då till en del jämna ut resultatet för att säkerställa senare
betalning av skatt, då använder man sig av bokslutsdispositioner (i RR) som är årets
tillåtna justering av årets resultat. Obeskattade reserver (i BR) är då istället summan av
tillåtna ackumulerade nettojusteringar av resultat - vinster som ännu ej är beskattade.

Justeringar
Överavskrivningar är de avskrivningar som företaget får göra som skiljer sig från de
vanliga (planenliga) avskrivningarna då företaget i detta fallet får skriva av tillgångarna
med hänsyn till tillgångens förväntade livslängd men även överavskriva för att minska
tillgångarna och därmed utjämna resultatet (och skjuta på skattebetalningen). Detta kan
endast göras om företaget faktiskt har anläggningstillgångar!
fi
fl
ff
ff
 Huvudregeln säger att avskrivningar får maximalt vara 30% av det justerade värdet av
det ingående värdet i IB av anläggningstillgångarna vilket innebär att tillgången får inte ha
lägre än 70% av sitt värde från början av året, i slutet av året. Det justerade värdet
beräknas med (anska ningsvärdet - alla avskrivningar).
Kompletteringsregeln säger att avskrivningar får göras årligen med 20% av
anska ningsvärdet under 5 års tid, oavsett ekonomisk livslängd, vilket innebär att det blir
det ursprungliga anska ningsvärdet som skrivs av.
Periodiseringsfond innebär att företag kan avsätta en del av vinsten till en
periodiseringsfond och därmed temporärt justera vinsten - företaget betalar då mindre
skatt nu samt kan återinföra periodiseringsfonden och därmed få mindre total skatt över
tid då vinsten kan kvittas mot förluster (får maximalt vara 25% av vinsten).

Om företaget bara använder huvudregeln har det högre avskrivningar i början samt att
värdet aldrig går till 0, medan om företaget bra använder kompletteringsregeln har det
lägre avskrivningar i början samt möjligheten att skriva av hela tillgången efter
avskrivningstidens slut.
ff
ff
ff
 NYCKELTAL

Räkenskapsanalys
Bruttomarginal beräknas Bruttoresultat/försäljning -> har företaget lönsam försäljning?
Vinstmarginal beräknas med (Rörelseresultat + nansiella intäkter)/försäljning -> är
företaget lönsamt?
Rörelsemarginal beräknas med Rörelseresultat/omsättning -> företagets kapacitet att
tjäna pengar i rörelsen
Resultat efter nansiella intäkter beräknas med Rörelseresultat + nansiella intäkter ->
gör företaget vinst i rörelsen?
Kassalikviditet beräknas med (Summa OT - lager)/kortfristiga skulder -> har företaget
likviditet?
Balanslikviditet beräknas med Summa OT/kortfristiga skulder -> har företaget likviditet?
Justerat eget kapital (JEK) beräknas med Bokfört EK + (1-skattesats) x obeskattade
reserver -> hur mycket har ägarna satsat i företaget?
Soliditet beräknas med Justerat EK/totalt kapital -> hur stor andel av företagets tillgångar
har ägarna nansierat?
Lämnad kredittid beräknas med (Kundfordringar x 365)/försäljning -> vilken kredittid
lämnar företaget till sina kunder?
Räntetäckningsgrad beräknas med (Rörelseresulat + nansiella intäkter)/ nansiella
kostnader -> är det troligt att företagets långivare kan få räntorna betalda?
Räntabilitet på eget kapital (Re) beräknas med (IB justerat EK + UB justerat EK)/2 ->
vad är ägarnas avkastning?
Räntabilitet på sysselsatt kapital (Rsyss) beräknas med (Rörelseresultat + nansiella
intäkter)/sysselsatt kapital -> hur väl kan företagsledningen avkasta det kapital som
kräver avkastning?

Kassa ödesanalys
Kassa ödesanalys nns till för att analysera hur företagets kassa har förändrats. De 3
sätten att göra kassa ödesanalys på är:
- (UB kassa - IB kassa) för att se kassaförändringen
- direkt kassa ödesanalys där man tittar på alla in och utbetalningar i företaget
- indirekt kassa ödesanalys där man analyserar kassapåverkan i RR och BR
fl
fl
fi
fl
fl
fi
fi
fl
fi
fi
fi
fi
fi
 Indirekt kassa ödesanalys innebär att man analyserar alla kassapåverkande poster i RR
och BR, vilket har 3 delar:

HÅLLBARHET

Hållbarhetsredovisning handlar om att den information som ges ut skall utvecklas genom
att anpassa den till företagets:
- A ärsmodell
- Risker
- Initiativ
- avslutas med mått eller kvalitativa beskrivningar relevanta för branschen som företaget
be nner sig i (tex hur bilföretag använder CO2 relaterade mått osv)

Hållbarhetsinformationen ska belysa 4 olika aspekter:

1. Miljö
2. Sociala förhållanden och personal
3. Respekt och mänskliga rättigheter
4. Motverkande av korruption
ff
fi
fl