Föreläsning 2

Makroekonomi
Finansräkenskaperna
Behandlar finansiella aktiviteter i samhällsekonomin
SCB
Dessa ger information om sparande och förmögenhet i olika sektorer
Varför relevant för makroekonomi? Hushållets konsumtion påverkas av hur rika
de känner sig (påverkar redan idag)
Tillgångspriser har central roll vid finansiella kriser

Sparande och förmögenhet

För individ (hushåll)
Disponibel inkomst utgörs av =bruttoinkomst+ ( transfereringar−skatter )−ränteutgifter

Disponibel inkomst används till

- Konsumtionsutgifter
- Totalt sparande: finansiellt eller realt (eller real investering)

Realt sparande
Nettot av köp och försäljning av reala tillgångar ( realt kapital ) +kostnader för reparatoner och underhåll−kapita

Finansiellt sparande/finansiellt investering

Nettot av sparandet i finansiella tillgångar−konsumtion och realt sparande

Köp av hus för 5 miljoner:

Hushållens balansräkning
Nettoförmögenhet (eget kapital, EK)
=tillgångar−finansiella skulder( lån)
¿ reala tillgångar +fianansiell nettoförmögenhet
Kan vara positiv eller negativ

Soliditet
Ett mått på vilka marginaler man har
Högre soliditet; lägre risk  belåningsgrad, högre risk, mer orolig
Finansiell hävstång
Förhållandet mellan tillgångar och eget kapital
tillgångar 1 5
Hävstång= = = =5
egetkapital soliditet 1
Större hävstång om mer lån i förhållande till eget kapital

Husets marknadspris stiger med 25%

Det egna kapitalet mer än fördubblas, från 1,0 till 2,25 miljoner
Vid förändring i tillgångspriser

Relativ förändring i eget kapital =hävstång x relativ prisändring=5 x 25 %=125 %

= hög hävstång

Husets marknadspris sjunker med 25%

5,0 x 0,75=3,75
Eget kapital=3,75 – 4,0=−0,25
Lån :4,0

Negativt eget kapital; vill återställa det, spara mer, konsumera mindre, samhällelig nivå 
arbetslöshet

Med hög finansiell hävstång (högt belånade)

Stora förluster i eget kapital vid positiv värdeförändring
Men förlust blir också stor vid en minskning

Betalningsbalansen och nationens sparande

Transaktioner med omvärlden
Transaktioner med omvärlden registreras i SCB:s statistik

Exempel
Ett svenskt företag exporterar en tillverkningsmaskin för 1 miljon kr
Exportinkomst i bytesbalansen för 1 mkr
+1 mkr i bytesbalansen

Omvärlden måste betala

Kan betala med reala eller finansiella tillgångar
Låna av oss = vi ökar vår utlåning
Vad de än gör så registreras det i finansiella balansen

Företag kanske använder inkomsterna för att köpa upp ett utländskt företag
Ökat ägande av utländska (reala eller finansiella tillgångar)
+1 mkr i finansiella balansen

En transaktion, två bokningar

bytesbalans +kapitalbalans−finansiell balans+restpost=0
Bytesbalans
Betalningar som beror på inköp och försäljningar av tillgångar
 1. Nettoexport = flödet av handel med varor och tjänster (handels- och
tjänstebalanserna), netto
2. Primära inkomster, netto (faktorinkluderat. = ersättning till arbete och kapital)
3. Sekundära inkomster, netto (löpande transfereringar = EU, U-hjälp)

Finansiella balansen
Nettot av förändringar i tillgångar och skulder gentemot omvärlden
- Portföljinvesteringar, köp/sälja finansiella tillgångar
- Direktinvestering (av reala tillgångar), köp/sälj reala tillgångar
- Real investering> 10%
- Finansiell investering/portföljinvestering> 10 %; väldigt volatila
- Lån till/från utlandet (portföljinvestering)
- Valutareservens transaktionsförändring

Köp av tillgång= pluspost ¿

Kapitalbalans
Nettot av överlåtelse av tillgångar i form av arv eller gåvor och i form av immateriella
tillgångar (patent, licencer)
bytesbalans +kapitalbalans−finansiell balans+restpost=0
Kapitalbalansen är väldigt lite, restposten likaså, alltså ska bytesbalansen vara
ungefär lika med den finansiella balansen

Restpost
Läggs till för att resultatet ska bli 0

bytesbalans +kapitalbalans−finansiell balans+restpost=0

Fast växelkurs  flytande växelkurs i början av 90-talet; började exportera mycket mer  så
tog man sig ur krisen
Överskott i våra transaktioner med omvärlden, var tar mellanskillnaden vägen?
Bytesbalansöverskott leder till förbättrad utlandsställning
Nationens eget kapital / nationens finansiella nettoposition (förmögenhet)
 = nettot av våra och omvärldens tillgångar och skulder i Sverige och i
omvärlden = nettokrav på utlandet
Förändring i utlandsställning = bytesbalans + värdeförändringar på utländska
nettotillgångar
Positiv bytesbalans; ökar vårt ägande i omvärlden, omvärlden betalar med
tillgångar
Bytesbalansen är som sparandet
För ett land:
Bytesbalans=nationens finansiella sparnade

Nationens finansiella sparande

¿ nationens inkomster – nationens utgifter

Medborgarnas samlade utgifter :C + I + I L+G

Nationens inkomster=disponibel bruttonationalinkomst , DBNI

DBNI =BNP+ primära inkomster +sekunderära inkomster

DBNI =Y + F
Där F = primära inkomster + sekundära inkomster

(C+ I + I L+G+ NX )+ F – (C+ I + I L+G)

¿ NX+ F
¿ nettoexport + primärinkomst +sekundärinkomst
Nationellt finansiellt sparande=bytesbalans

Bytesbalansöverskott när nationens inkomster >utgifter

Vad innebär bytesbalansöverskott?

Kan användas till att betala tillbaka lån från utlandet
Låna till utlandet
Köpa (tillbaka) tillgångar från utlandet
= nationen äger allt mer i/lånar ut allt mer till omvärlden

Överskott
Är detta nödvändigtvis något bra?
Högre intäkter i framtiden från dessa källor
Men, var kommer nationens sparande ifrån?
Nationens finansiella sparande=offentligt finansiellt sparande+ privat finansiellt sparande
Bytesbalansöverskott innebär alltså att finansiellt sparande inom offentlig
och/eller privat sektor
Om det beror på offentligt finansiellt sparande, som innebär offentliga sektorns
intäkter (skatter) – utgifter (offentlig konsumtion, offentliga investeringar, transfereringar,
kostnader för offentlig skuld)
 offentlig skuld tar in mer skatter än man har utgifter
Bytesbalansöverskott på grund av finansiellt sparande
¿ totalt privat sparande−realt privat sparande
Totalt privat sparande=disponibel inkomst – konsumtion
Realt privat sprande =reala investeringar +lagerinvesteringar
→ Privat sektor investerar mindre än man sparar
→ Alternativ : investera mer och spara mindre( konsumera mindre)

Sparat men inte kanaliserat det till att till exempel bygga bostäder, då har bostadskrisen inte
varit lika stor

Underskott
Nollsummespel världen över
Underskott=negativt nationellt finansiellt sparande
→ man investerar mer än man sparar
Finansiella sektorn
Den finansiella sektorn har vuxit kraftigt och vi har sett att den kan ge oss stora problem
Vad gör den finansiella sektorn för nytta?
Vissa har resurser att låna ut; förmögenheter, pensionssparande, vill ha hög
avkastning, kort löptid och låg risk
Andra har behov av att låna; investeringar (humankapital, realkapital),
bostadsinköp, vill ha så låg kostnad och lång löptid, kan ha hög risk

Finanssektorns viktigaste funktion (för makroekonomer)

- Koppla ihop finansiella sparare med finansiella låntagare
- Direkt eller indirekt (som intermediär)

Direkt och indirekt överföring

Överföring från långivare till långivare kan ske direkt på en marknad eller indirekt, via en
finansiell intermediär
Finansiell intermediär: banker, hypoteksinstitut, finansbolag, försäkringsbolag

Direkt överföring
Primärmarknaden
Överföring av pengar i utbyte mot nyutgivna aktier/obligationer
Små belopp jämfört med sekundärmarknaden
Sekundärmarknaden
Överföring av pengar i utbyte mot existerande aktier/obligationer
Tillför inte nya resurser till låntagare, men utan denna hade det varit svårare
att sälja aktier eller obligationer på primärmarknaden

Sekundärmarknaden är knuten till reala ekonomin:

Indirekt överföring via finansiell intermediär

De finansiella intermediärerna löser fyra problem

1. Informations- och kontrollproblemet; pålitlig? Lösning: kreditkontroll

2. Löptidsproblemet; låntagare; vill låna med lång löptid. Långivare: vill ha enkel tillgång
till sina pengar (kort löptid). Lösning: Storskalighet möjliggör kort inlåning och lång
utlåning
3. Riskproblemet; om låntagaren inte kan betala? En enskild utlånare blir ruinerad.
Lösning: Stor pool av låntagare, storskalighet (lägger till en marginal på räntan som
alla får betala)
4. Kostnadsproblemet; finansiellt kontrakt ska upprättas till lägsta kostnad. Lösning:
standardisering gör framförallt små insättningar/projekt billigare. Om större projekt
är direkt överföring billigare (nyemission)

Finanssektorn
Kopplar ihop finansiella sparare med finansiella låntagare
Möjliggör därmed
- Finansiering av investeringar och realkapital (låntagare)
- Överföring av köpkraft mellan olika tidpunkter (långivare)
- Riskspridning av förmögenheten (långivare)
Ökar effektiviteten, folk kan spara och planera sina liv, när finanssektorn inte fungerar brakar
allt ihop, folk kan inte spara, köpa bostäder, hela aktiviteten med ekonomi krymper ihop

Sammanfattning av föreläsning
- Sparande kan vara finansiellt eller realt
- Hög soliditet (liten hävstång) ger lägre risk
- Betalningsbalansen samlar landets transaktioner gentemot omvärlden
- Varken överskott eller underskott i bytesbalansen är bra i sig
- Finanssektorn kopplar ihop finansiella sparare och låntagare
- Nu har vi positiv bytesbalans som ger oss ett nationellt finansiellt sparande