SEB:s Årsredovisning 2011

11 rsredov|sn|ng
Detta r SEB Omslag

Styrelseordfranden har ordet 2
VD har ordet 3
Strategi och marknad 4
Medarbetarna i SEB 10
Hllbarhet 12
SEB-aktien 14
Frvaltningsberttelse
16
Finansiell koncernversikt 16
Resultat och lnsamhet 17
Finansiell struktur 19
Divisioner och arsstd 22
Stora Fretag & Institutioner 22
Kontorsrrelsen 25
Kapitalfrvaltning 28
Liv 30
Baltikum 32
Arsstd 34
Risk-, likviditets- och kapitalhantering 36
Bolagsstyrning inom SEB 54
Styrelse 62
Verkstllande ledning 64
Rapport om ersttningar i SEB 67
Denitioner 70
Finansiella rapporter
71
SEB-koncernen 72
Resultatrkning 72
Balansrkning 73
Frndringar i eget kapital 74
Kassadesanalys 75
Skandinaviska Enskilda Banken 76
Resultatrkning 76
Balansrkning 77
Frndring i eget kapital 78
Kassadesanalys 79
Noter till resultatrkningen 80
Femrsversikt 148
Frslag till vinstdisposition 150
Revisionsberttelse 151
Kalender och vrig information Omslag
Innehll
De viktigaste hndelserna under ret:
Tilltagande oro ver globala obalanser och den

statsnansiella situationen bidrog till oskerhet
p de nansiella marknaderna.
I detta ekonomiska lge var utvecklingen p mark-

naderna dr SEB verkar Norden, Tyskland och
Baltikum mer stabil.
SEB strkte sin motstndskraft genom att ka likvi-

ditetsreserven, frlnga sin nansiering och minska
risken i obligationsportfljen.
SEB:s satsning p fretagssektorn i Norden och

Tyskland gav ver 100 nya storfretagskunder
och 11 000 sm- och medelstora fretagskunder i
Sverige. Drutver ck banken nrmare 9 000 nya
mindre fretagskunder i Baltikum. Antalet privat-
kunder kade med 90 000.
Utlningen vxte med 111 miljarder och inlningen

kade med 150 miljarder kronor.
SEB tillknnagav ett kostnadstak p 24 miljarder

kronor som gller till och med r 2014. Fr 2012 hj-
des ambitionen och taket r 23,1 miljarder kronor.
Frsljningen av den tyska kontorsrrelsen slut-

frdes och ett avtal om avyttring av kontorsrrelsen
i Ukraina slts.
2011 i korthet
2011 2010
Intkter, Mkr 37 686 36 735
Resultat fre kreditfrluster, Mkr 14 565 12 984
Rrelseresultat, Mkr 15 345 11 389
Nettoresultat kvarvarande verksamhet, Mkr 12 299 8 820
Rntabilitet kvarvarande verksamhet, procent 11,89 8,89
Vinst per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 5:59 4:00
Freslagen utdelning, kr 1:75 1:50
Krnprimrkapitalrelation
1)
, procent 13,7 12,2
Primrkapitalrelation
1)
, procent 15,9 14,2
1) Basel II utan vergngsregler
Omslagsbild
Liselotte Mikaelsson (nanschef p Repay) och Lennart Persson (kundansvarig SEB) p Repays kontor i Skellefte. Ls mer i SEB:s rsversikt.
SL8s kunder
detta r seb
SEB r en ledande nordisk nansiell koncern. Som relationsbank
verkar SEB alltid fr att skapa vrde fr kunderna. I Sverige och de
baltiska lnderna erbjuder SEB nansiell rdgivning och ett brett
utbud av nansiella tjnster. I Danmark, Finland, Norge och Tysk-
land har verksamheten en stark inriktning p ett fullserviceerbju-
dande till fretagskunder och institutioner. SEB har ett lngsiktigt
perspektiv i allt som grs och bidrar till att marknader och fretag
kan utvecklas. Verksamhetens internationella prgel terspeglas
i att koncernen nns representerad i ett 20-tal lnder runt om i
vrlden. SEB betjnar mer n 4 miljoner kunder och har cirka
17 000 anstllda.
Lngsiktiga relationer r hrnstenarna i vr verksamhet. nda sedan A O
Wallenberg grundade SEB 1856 har vi tillhandahllit rdgivning och nan-
siella lsningar fr att hjlpa vra kunder att uppn sina nansiella ml.
2 700
Stora fretag & institutioner
SEB r den ledande fretags- och
investmentbanken i Norden. Vi
betjnar stora fretag och institutioner,
banker och kommersiella fastighets-
fretag med traditionell fretagsservice,
trading- och kapitalmarknadstjnster
samt betal- och deptjnster. SEB erb-
juder ocks omfattande pensions- och
kapitalfrvaltningslsningar.
400 000
Sm och medelstora fretag
SEB erbjuder sm och medelstora
fretag anpassade tjnster, som
ursprungligen utvecklades i samar-
bete med bankens strre fretags-
kunder. Dessutom har vi ett stort
antal tjnster som vnder sig srskilt
till smfretag och entreprenrer.
4 000 000
Privatkunder
SEB frser cirka fyra miljoner privat-
personer med rdgivning och tjnster
fr att mta deras nansiella behov
utifrn ett helhetsperspektiv. Tjn-
sterna omfattar svl vardagliga trans-
aktioner som sparande, kapitalfrvalt-
ning, ln och livfrskring.
Luxemburg
Singapore
Hongkong
New Delhi
New York
Peking
Moskva
Warszawa
Kiev
Shanghai
Geneve
So Paulo
London
Intkter Rrelseresultat
Stora Fretag & Institutioner Arsbanks- och investmentbanktjnster riktade
till strre fretagskunder och institutioner i 18 lnder, frmst i Norden och Tyskland.
17 529 Mkr (16 291 ) 8 321 Mkr (7 330)
Kontorsrrelsen Banktjnster och rdgivning till privatpersoner och sm och
medelstora fretag i Sverige samt kortverksamhet i Norden.
9 419 Mkr (8 569) 2 602 Mkr (1 910)
Kapitalfrvaltning Kapitalfrvaltning och private banking-tjnster fr
institutioner och kapitalstarka privatpersoner.
4 447 Mkr(4 384) 1 481 Mkr (1 477)
Liv Livfrskringstjnster fr privatpersoner och fretag, frmst i Sverige,
Danmark och Baltikum.
4 471 Mkr (4 539) 3 145 Mkr (3 182)
Baltikum Banktjnster och rdgivning till privatpersoner och sm och
medelstora fretag i Estland, Lettland och Litauen.
3 206 Mkr(3 340) 2 748 Mkr (261)
SL8s d|v|s|oner
SL8s |ntressenter SL8s b|drag | kronor er er ter nte ent sen se sse ess res re r r or nor ono ono ron kro kro | kr g | k ag | rag rag ra r
Rrelseintkter
Geogrask frdelning, procent
2011 2010
Sverige 58 (56)
Norge 8 (8)
Danmark 8 (7)
Finland 4 (4)
Tyskland
1)
9 (8)
Estland 3 (3)
Lettland 3 (3)
Litauen 4 (4)
vriga 3 (7)
SL8s marknader
SEB:s verksamhet omfattar frmst kunder i Norden, Baltikum och Tysk-
land. Sverige r den enskilt strsta marknaden och svarade fr drygt
hlften av intkterna 2011.
1) Exklusive centraliserad treasuryverksamhet

M
e
d
i
a

M
y
n
d
ig
heter och lagstifta
r
e

K
o
n
k
u
r
r
e
n
t
e
r

I
n
t
r
e
s
s
e
o
r
g
a
n
i
s
a
t
i
o
n
e
r

K
o
n
s
u
m
e
n
t
o
r
g
a
n
i
s
a
t
i
o
n
e
r

M
e
d
a
r
b
e
t
a
re
K
u
n
d
e
r

1
7
0
0
0
m
e
r
n
4
m
i
l
j
o
n
e
r

3
0
0

0
0
0

12 000

i

r
u
n
t

2
0

l
n
d
e
r

L
e
v
erant
re
r

A
k
t
i
e
g
a
r
e

o
c
h
partne
rs

L
o
k
a
l
s
a
m
h
l
l
e
n

Myndigheter
Skatter och avgifter
Aktiegare
Utdelning
Leverantrer och partners
Varor och tjnster
Medarbetare
Lner, pensioner och andra
frmner
Frutom till kunder, bidrar SEB:s verksamhet till ett eko-
nomiskt vrde t mnga andra intressenter. Under 2011
frdelades 31 miljarder kronor (29).
Filialer och representantkontor
SEB:s representation i vrlden
2010 2011
1 seb rsredovisning 2011
detta r seb
SEB:s strategiska prioriteringar
Fokus p kunden
SEB:s rdgivning vgleds av lngsiktighet
och av att se till kundens hela situation.
Ledande fretagsbank i Norden
SEB vxer genom en kad andel av bentliga kunders
ar och kad aktivitet mot nya fretagskunder.
Motstndskraft och exibilitet
SEB prioriterar att upprtthlla en stark kapital- och
likviditetsposition fr att skerstlla att kunderna
lngsiktigt kan stdjas i alla lgen.
styrelseordfrande har ordet
I ver 150 r har SEB verkat i fretag-
samhetens tjnst. Det r ett ansvarsfullt
uppdrag som bygger p att vi r efter r
kan frtjna vra kunders frtroende.
Genom att frdjupa bankens kundrela-
tioner och utveckla banktjnster av hg
kvalitet bidrar SEB till att skapa arbets-
tillfllen, konkurrenskraft och vlstnd.
Inom SEB tar vi denna fundamentala
samhllsroll p strsta allvar och vrnar
om att behlla en god lngsiktig nan-
siell stabilitet. Drmed kan vi leva upp
till vr ambition att skapa lngsiktiga
vrden fr vra kunder och som ett
resultat ver tid generera en god och
stabil avkastning till er aktiegare.
Stora globala obalanser
Nr jag blickar tillbaka p 2011 kan jag
konstatera att det har varit ett r dr
stora tillvxteroderande krafter i Europa
och USA har dominerat. De globala oba-
lanserna i vrldsekonomin r idag ns-
tan lika stora som fr fem r sedan.
I vstvrlden ser vi den hgsta skuld-
sttningen p 70 r och i Europa har det
bidragit till en rad utmaningar inom
eurosamarbetet. Sveriges situation med
fallande statsskuld och relativt god eko-
nomisk tillvxt utgr en stark kontrast.
Ett nytt regelverk
fr banksektorn
I det hr klimatet har diskussionen om
bankernas roll fortsatt sttt i fokus.
Basel III-regelverket har till stora delar
slagits fast, det vill sga det globala
ramverk vad gller bankers kapital och
likviditet som syftar till att bidra till ett
lngsiktigt mer stabilt och genomlyst
nansiellt system. I ett europeiskt per-
spektiv har banker fr att kunna mta
de nya kraven dragit ned p sina balans-
rkningar och drmed haft svrare att
fullflja sin roll som navet i kreditfr-
medlingsprocessen och likviditetsfr-
srjare till nringslivet. Det r bekym-
mersamt i ett lge dr konjunkturut-
vecklingen har varit svag. Detta har
dock inte skett i samma utstrckning i
Sverige. Det svenska banksystemet r
bland de bst kapitaliserade i Europa
och SEB kade sin utlning med 10 pro-
cent under det gngna ret. Men, fram-
ver r det utmanande ur ett konkur-
rensperspektiv att fyra stora svenska
banker, varav SEB r en, har att frhlla
sig till strngare kapitalkrav och ett tidi-
gare infrande av likviditetskraven n
vad som gller internationellt. Relativt
sett kar det kostnaden fr oss som
svensk bank.
Tydlig strategisk inriktning
som Relationsbank
Under de gngna ren har SEB ytterli-
gare tydliggjort sin strategiska inrikt-
ning som Relationsbank. Detta har mj-
liggjorts genom en prioritering av en
ytterligare strkt motstndskraft i
balansrkningen. Relationerna till kun-
derna har samtidigt prioriterats genom
en fokusering av verksamheten. Frslj-
ningen av den tyska kontorsrrelsen har
slutfrts och ven vr bank i Ukraina
har slts. SEB har nu en bra plattform
att fortstta att vxa frn. I Sverige och
Baltikum innebr det att fortstta att
utveckla relationerna till kunderna
genom ett brett utbud av nansiella
tjnster. P vriga marknader vriga
Norden och Tyskland r inriktningen
att vxa som bank fr storfretag och
nansiella institutioner.
Tillfrsikt infr framtiden
Sammantaget bidrar detta till att jag,
trots en orolig omvrld, ser framtiden
an med tillfrsikt. Sedan nanskrisens
start har SEB kvartal fr kvartal visat
vinst. Intjningen r stabil, kreditkvali-
teten god och motstndskraften genom
en stark balansrkning hg.
styrelsens vgnar vill jag uttrycka
vr uppskattning och varma tack till
Bankens alla chefer. Det engagemang
och den nrhet till kunderna som nns
i SEB r ngot unikt. Banken fortstter
ofrtrutet verka fr kundernas och
samhllets bsta.
Stockholm i februari 2012
Marcus Wallenberg
Styrelsens ordfrande
Inom SEB tar vi vr fundamentala sam-
hllsroll p strsta allvar och vrnar om
att behlla en god lngsiktig nansiell
stabilitet.
vd har ordet
2011 var p mnga stt ett svrt r.
Finansmarknaderna prglades av os-
kerhet och hg volatilitet mot bakgrund
av den svra statsnansiella situationen
i Europa. Det i sig har inneburit utma-
ningar fr det globala banksystemet
som ocks har att anpassa sig till ett
nytt regelverk vad gller kapital och lik-
viditet. I det hr klimatet har motstnds-
kraft i form av en stark balansrkning,
stabil intjning och ett lngsiktigt per-
spektiv varit viktigare n ngonsin fr
en bank. Det har SEB.
De senaste ren har vi tydliggjort vr
strategi som Relationsbanken i vr del
av vrlden, fast frvissade om att det r
genom god nansiell stabilitet och lng-
siktiga relationer till bankens kunder
som vi nr uthllig lnsamhet. Drfr
har vi valt att agera utifrn tv ledord
motstndskraft och exibilitet. Vi ska ha
en stark balansrkning och tillrckliga
likviditetsreserver fr att kunna nnas
dr som lngsiktig nansiell partner fr
vra kunder oavsett vderlek. Vi ska ha
exibilitet att vxa tillsammans med
vra kunder.
Det r mot denna bakgrund som vi
vidtagit ett antal steg ssom den kade
samordningen av banken till Ett SEB dr
kundernas behov och perspektiv inte
produktperspektivet ska styra. Andra
exempel r att vi investerat i IT-kapaci-
tet och minskat risken i balansrk-
ningen. SEB har en god och stabil kredit-
portflj, varav ver 90 procent hnfr
sig till Norden och Tyskland dr frlust-
nivn varit fortsatt lg under 0,1 pro-
cent-enheter i snitt under de senaste tio
ren.
Starkare balansrkning och
frdjupade kundrelationer
Motstndskraft och exibilitet prglade
vrt agerande ven 2011. SEB har en
unik roll som nansiell partner till 2 700
storfretag och nansiella institutioner.
Vi har ven allt starkare relationer med
400 000 smfretag och 4 miljoner pri-
vatkunder. Mot bakgrund av den tillta-
gande oskerheten fr en rad lnder i
euroomrdet valde vi att ta kostnaderna
fr att frlnga vr upplning, ka likvi-
ditetsreserverna och hja kvaliteten i
vr obligationsportflj. Vi frbttrade
vra kapitalmtt ytterligare och SEB r
nu en av Europas bst kapitaliserade
banker. Den starka balansrkningen var
ocks en faktor nr Standard & Poors
hjde SEB:s kreditbetyg.
Kunderna mter idag en mer integre-
rad bank dr det r enklare att gra a-
rer med oss. Ett bevis p detta r att
trots den kade oskerheten valde kun-
derna att ka sina arsvolymer med
SEB. Inlningen kade med 150 miljar-
der kronor, utlningen till fretag kade
med 62 miljarder och ln till hushll
med 46 miljarder kronor.
Tillvxt inom krnomrden
I linje med vr strategiska inriktning,
slutfrde vi under ret frsljningen av
vr bank i Tyskland och slde ocks vr
bank i Ukraina. Vi r nu vl positione-
rade i en mer robust del av Europa.
I Norden och Tyskland har vi sedan
starten p vr satsning 2010 ftt ver
200 nya storfretagskunder. Fler
svenska sm- och medelstora fretag
har valt SEB som sin huvudbank. Vi har
ocks samlat rdgivning och produkt-
utveckling inom sparandeomrdet i
en funktion fr att bttre kunna mta
kundernas behov av en helhetssyn p
sparande.
kad kostnadseektivitet
Med de nya regelverk som nu freligger
vad gller bankers kapital och likviditet
kar kostnaden fr att driva bankverk-
samhet och drmed kraven p kost-
nadseektivitet. Fr 2011 var kostna-
derna lgre n taket p 24 miljarder
kronor. Drfr har vi hjt ambitionen att
hlla kostnaderna p denna lgre niv,
23,1 miljarder kronor, under 2012.
Relationsbanken i
vr del av vrlden
En milj med lgt rntelge och hgre
kapitalkrav r utmanande. SEB:s inrikt-
ning ligger dock fast kundfokus och
tillvxt i utvalda marknader, kostnads-
eektivitet och bibehllen motstnds-
kraft. Tillsammans med SEB:s alla
fantastiska medarbetare kommer jag
ofrtrutet verka fr att n vrt lng-
siktiga ml att vara Relationsbanken i
vr del av vrlden.
Stockholm i februari 2012
Annika Falkengren
Verkstllande direktr och koncernchef
SEB:s strategi ligger fast kundfokus och
tillvxt inom utvalda omrden, fortsatt
kostnadseektivitet och upprtthllen
motstndskraft.
strategi och marknader
SEB:s strategiska inriktning ligger fast: SEB skall vara och uppfattas som Relationsbanken i sin del av vrlden.
Genom att tillhandahlla hela Bankens kompetens samt frstklassiga produkter och processer skapas mer-
vrde fr kunden. Strategin r att skala bort komplexitet, renodla Bankens organisation samt bibehlla den
nansiella styrka som krvs fr att verka som nansiell partner fr kunderna oavsett konjunkturutveckling.
Strategi och marknader
SEB grundades i fretagsamhetens tjnst fr ver 150 r sedan
och har drmed under alla r varit en aktiv part i samhllsut-
vecklingen p de marknader i vilka Banken har verkat. SEB har
varit ett sjlvklart val som partner fr stora fretag och institu-
tioner i Sverige och i kad grad vriga Norden och Balti-
kum. Detta framgr klart inte bara av arsmixen med en
tyngdpunkt mot fretag och institutionella kunder, utan ven
av det stt p vilket verksamheten bedrivs. I SEB kommer kun-
derna alltid frst drfr att ett lngsiktigt perspektiv och lng-
siktiga relationer skapar uthllig lnsamhet.
Genom att vara och uppfattas som Relationsbanken i re-
gionen vill SEB fullflja sin mission att hjlpa privatpersoner
och fretag att utvecklas framgngsrikt genom att erbjuda god
rdgivning och nansiella medel och drmed n sin vision om
att vara den mest betrodda partnern fr kunder med ambitioner.
Strategiska byggstenar
Sedan nanskrisen 2008-2009 har Bankens strategi tydlig-
gjorts ytterligare. Den vilar p fljande tre byggstenar:
att bygga och utveckla relationerna till Bankens kunder s

att SEB alltid upplevs stta kundernas behov i centrum,
att disciplinerat vxa inom utvalda huvudomrden ssom

storfretagsaren i Norden och Tyskland, sm och medel-
stora fretag i Sverige samt nansiellt sparande hos privat-
personer, institutioner och fretag,
att skerstlla den nansiella styrka som krvs fr att p

ett frtroendeingivande stt gentemot kunder, motparter,
lngivare, investerare och allmnhet visa stabilitet och
motstndskraft som lngsiktig aktr, samt en exibilitet
att anpassa tillvxtinvesteringar till rdande marknads
frhllanden.
Fr att fokusera p tillvxtstrategin har verksamheten renod-
lats genom frsljningen av Bankens kontorsrrelse i Tyskland
och i Ukraina.
Kunderna i centrum
I ambitionen att vara Relationsbanken r det kundperspektivet
som styr allt vad SEB gr. SEB strvar efter att mta kundernas
behov i alla situationer p svl kort som lng sikt. Det frut-
stter att medarbetarna ges mjlighet att fatta rtt beslut fr
kunderna och SEB, samt att den grundmurade tron p att
kundlojalitet leder till lngsiktig lnsamhet inte ruckas.
Fr en bank som SEB - som av mnga anses vara marknads-
ledande inom en mngd produktomrden, ssom aktiehandel,
cash management, depfrvaring, fretagsfrvrv, valutahan-
del och fondfrskring har utvecklingen mot att bli en sant
kundcentrerad bank inneburit omstllningar. En holistisk kund-
syn stller krav p system, beslutsvgar och en fretagskultur
dr krnan utgrs av kundens perspektiv och eget ansvar.
Mission
Att hjlpa privatpersoner och fretag att utvecklas
framgngsrikt genom att erbjuda god rdgivning
och nansiella medel.
Vision
Att vara den mest betrodda partnern fr kunder med
ambitioner.
SEB Relationsbanken
Ledande nordisk arsbank
Andel av intkter 2011, procent
Stora fretag och institutioner Livfrskring (fondfrskring)
Kapitalfrvaltning Kontorsrrelsen
1) Frdelning av intkter fr Swedbank, Handelsbanken, Nordea,
Danske Bank och DNB. Enbart arsomrden.
SEB
Nordiska
konkurrenter
1)
0 20 40 60 80 100
En integrerad bank
Med start 2006 pbrjades en omvandling inom ramen fr pro-
grammet "Road to Excellence". Utgngspunkten var att ka
samordningen av SEB-koncernens d holdingbolagsliknande
struktur genom kad proaktivitet gentemot kunderna och kad
produktivitet i de interna processerna. Genom att till exempel
kartlgga och strmlinjeforma processer frigrs resurser som
istllet kan lggas p att ka arsintensiteten med Bankens
kunder. Idag r frhllningssttet vl integrerat i Banken och
har utvecklats till en arbetsmetodik SEB Way som anvnds
inom alla delar av koncernen. Det har gett mtbara resultat fr
bde frsljnings- och stdfunktioner. Den kade integratio-
nen har inneburit att kunderna kan mta hela SEB Ett SEB
oavsett hur de vljer att gra arer med Banken. Ett exempel
r att Banken idag har samlat kompetensen och arbetet med
att tillhandahlla rdgivning till kunderna inom hela sparande-
omrdet istllet fr att fokus ligger p enskilda sparprodukter.
Ytterligare steg mot en kundcentrerad kultur togs under ret
genom initiativet You are SEB dr medarbetarna i dialogform
diskuterar sin egen roll i att utveckla bankens varumrke liksom
det egna ambassadrskapet.
Kundnjdhet
Kundernas frtroende fr Banken fljs lpande genom interna
och externa mtningar. Dessutom bedms kundnjdheten
varje r av ett antal fretag och ekonomiska tidskrifter, svl
internationellt som i de enskilda lnder dr Banken verkar. Den
samlade bilden under 2011 r att Bankens kundorientering ger
mtbara resultat och att rollen som Relationsbanken strkts
under ret. SEB r marknadsledande vad gller storfretagens
och institutionernas kundnjdhet och i niv med branschge-
nomsnittlig kundnjdhet inom smfretag och privatkunder.
Disciplinerade tillvxtsatsningar
Bankens investeringar utver den bentliga kundaren sker i
huvudsak inom tre omrden: inom storfretagsaren i Nor-
den och Tyskland, mot mindre och medelstora fretag i Sverige
och inom spar- och kapitalfrvaltningsomrdet generellt. Fr-
utsttningarna fr SEB att expandera inom dessa omrden r
srskilt gynnsamma mot bakgrund av Bankens traditionella
styrkeomrden. SEB:s expansion r huvudsakligen organisk,
drivet av kad andel av bentliga kunders arer, kad aktivitet
mot nya kunder och utlningskning. Expansionen balanseras
av en fortsatt solid riskhantering och grundlig riskanalys.
Konkurrensen frn vriga nordiska banker r hrd, vilket
Bankkontor 366
Internationella private banking kontor 12
Internetbanken, antal besk 55 miljoner
Mobila banken, antal besk 8,4 miljoner
Telefonbanken, antal samtal 2,5 miljoner
Facebook, antal besk 200 000
Antal korttransaktioner 479 miljoner
Antal betalningar 735 miljoner
Antal syndikerade ln i Norden 88
Antal nordiska aktierelaterade emissioner 19
Antal frvrvsrelaterade transaktioner i Sverige

16
Antal livfrskringsmklare 2 200
Mtesplatser och kundkontakter 2011
SEB:s viktigaste utmrkelser 20072011
SEB:s prestationer inom olika omrden bedms varje r av ett antal fretag och ekonomiska tidskrifter, svl internationellt
som i enskilda lnder dr banken verkar. De viktigaste bedmningarna, enligt SEB, grs av marknadsunderskningsfreta-
gen Greenwich Associates, som har strikta regler fr extern vidarerapportering , och av Prospera.
Omrde 2011 2010 2009 2008 2007 Organisation / tidskrift etc.
Bsta bank i Sverige 1 1 1 Euromoney
Bsta relationsbanken i Sverige 1 1 Prospera
Investment banking
Bsta bank p riskhantering i Norden 1 1 1 1 1 Global Finance
Bsta Supply Chain Finance Provider i Norden 1 1 1 Treasury Management International (TMI), Global Finance
Arsbankstjnster
rets smfretagarbank 1 N.A. 1 1 N.A. Privata Arer
Bsta bank p cash management i Norden
och Baltikum 1 1 1 1 1 Euromoney
Bsta bank p cash management i Sverige 1 1 1 Prospera
Bst inom valutahandel i Norden 1 1 N.A. Prospera
Bsta bank p aktiehandel i Norden 1 1 1 1 1 Prospera
Bsta bank p Corporate Finance i Norden 1 N.A. 1 N.A. 1 Prospera
Bsta bank p fusioner och frvrv i Norden 1 1 1 1 Euromoney
rets nansiella rdgivare i Norden 1 Financial Times och Mergermarket
Private Banking
Bst inom Private Banking i Norden 1 1 The Banker och Professional Wealth Management
EUROPE Monday May 24 2010
German
cuts to be
example to
eurozone
By Quentin Peel in Berlin
The German government is to embark on a drastic budget austerity programme from next year to set an example to the rest of the eurozone, and comply with the debt guillotine that has been written into the Ger- man constitution. The cuts are expected to total at least 10bn a year until 2016, government officials said. Tax increases as well as reduced spending are likely to be considered, in spite of a pre- vious promise by the coalition to put tax cuts at the centre of its programme. Lower state sub- sidies and the abolition of tax exemptions and allowances are top targets. In an interview published yes- terday, Wolfgang Schuble, finance minister, suggested that reforms of unemployment and social benefits could provide some of the savings if they
scale of the measures is likely to shock the other 15 members of the eurozone, which have to impose austerity programmes as part of the 750bn stabilisation package for the common currency. The German savings plan is intended to bring the budget deficit down from more than 5 per cent of gross domestic prod- uct to 3 per cent in line with the long-standing EU stability and growth pact target by 2013, Mr Schuble said. It is also needed to meet the new debt rule in the German constitution, which calls for a cut in the structural deficit (excluding cyclical effects) to 0.35 per cent of GDP by 2016. Ms Merkel has called a closed- door conference of the leading members of her centre-right coalition in two weeks time to decide on guidelines for the pro- posed cuts to be laid out in the 2011 budget. But strains are emerging between the coalitions parties and within Ms Merkels Chris- tian Democratic Union over where the cuts should fall and whether to raise taxes as well. Mr Schuble rejected the sug-
Austerity plan to total 10bn a year to 2016
Measures are likely to shock other members
Italian and Portuguese groups perform poorly Italian and Portuguese companies have performed significantly worse than expected in the first-quarter earnings season as runaway borrowing and lack of competitiveness take a toll on corporate profitability, says a Financial Times analysis of Europes 600 largest companies. Page 15; www.ft.com/companies European bonds stall Company and financial bond issuance has collapsed in Europe in recent weeks because of worries over the eurozones public debt problems and the political response to the single currency crisis. Page 15; Libor rate warning, Page 16 iPad set for launch Apples international launch of the iPad this week will not be accompanied by newspaper and magazine apps, in contrast to its much-hyped US launch and in spite of print publishers high hopes for the platform. Page 15; App Store success, Page 17; www.ft.com/apple; www.ft.com/technology Clegg backs UK cuts Nick Clegg, Britains deputy prime minister, insisted 6bn (6.9bn) of cuts to be announced today were essential to get the countrys deficit under control. Page 6; www.ft.com/uk Dollar raises concerns The dollars rise could take a toll on the earnings of US-based multinationals such as McDonalds and Coca-Cola. Page 15; www.ft.com/markets Reform bills final push Leaders in US Congress could as early as today select the lawmakers who will participate
News Briefing
World Business Newspaper
Two cheers only
EMCs Joe Tucci, Page 12 Robert Reich on flaws in the Senates finance bill, Page 9
Every wave produces
significant winners
Field day Farmers lobby Paris ahead of EU subsidy talks
Young French farmers turned the Champs Elyses in Paris into a showcase for their produce, named Nature Capitale, to raise awareness of the industry before EU agriculture budget talks begin. The EUs farm subsidy programme, which last year provided 45.7bn, expires in 2013, and the EUs 27 members start negotiations this year
on a new deal. French president Nicolas Sarkozy has said he would not accept further deregulation of agriculture when the EU updates its Common Agricultural Policy. France is the EUs largest farm producer and biggest aid recipient, with 2009 output of 63.7bn, or 19 per cent of the blocs total agricultural production AP
Sanctions hit Iranian oil production
By Najmeh Bozorgmehr in Tehran
Sanctions and underinvestment have reduced Irans oil produc-
which the decline has taken place is uncertain. Oil industry experts, however, say it has come about since Mahmoud Ahmadi-Nejad became president
ministry has denied any fall in the countrys production capacity. The financial loss has been cushioned by gas exports. The
sector or risk becoming a net importer of oil. Sanctions imposed because of the countrys nuclear ambitions have discouraged foreign investment
ocks speglar att det nordiska banksystemet r robust och vl-
kapitaliserat med liten exponering mot lnder inom euroomr-
det med statsnansiella problem. Samtidigt har konkurrensen
frn europeiska och internationella banker minskat som en
fljd av svagare balansrkningar och stora exponeringar inom
euroomrdet.
Fretagsbank i Norden och Tyskland
SEB:s position inom storfretagssegmentet r stark. Av tradi-
tion har marknadspositionen som relationsbank varit srskilt
stark i Sverige, medan etableringarna i de vriga nordiska ln-
derna och Tyskland ofta byggt p spjutspetspositioner inom
ett antal produktomrden. Breddningen frn produktleveran-
tr till nansiell partner har pgtt sedan 2006, men i efterdy-
ningarna av nanskrisen ppnades nya mjligheter att bde
utka kundbasen och bredda bentliga kundrelationer. Beho-
vet hos fretagskunderna av att ha en lngsiktigt etablerad
och stabil bankrelation tydliggjordes under krisen nr intresset
hos internationella banker att fortsatt verka i Norden svalnade.
SEB kan i detta lge ta ett kliv framt och idag r Banken en av
de tre ledande fretagsbankerna i Danmark, Finland och
Norge. I Tyskland, dr SEB varit en storfretagsbank i 35 r,
strvar Banken efter att vxa ven inom det s kallade Mittel-
stand-segmentet, de strre bland medelstora fretag.
Tillvxtarbetet r i ett frsta skede inriktat p ngra hundra
fretagskunder, dr Bankens analys visat att mjligheterna att
frdjupa relationerna r srskilt goda. Sedan Norden- och
Tysklandsatsningen brjade under 2010 har runt 200 nya
strre fretagsrelationer etablerats och kreditvolymen har
kat med drygt 100 miljarder kronor, vilket r vl i linje med
Bankens ml om 150-200 miljarder under perioden 2010-
2012. Under 2012 kommer arbetet med att frdjupa dessa
relationer och etablera nya att fortstta.
Fler sm och medelstora fretagskunder
Inom kundsegmentet sm och medelstora fretag har SEB
historiskt haft en marknadsandel under 10 procent i Sverige.
Under senare r har investeringar i kompetens, distributions-
kapacitet och minskad komplexitet tydligt signalerat SEB:s pri-
oritering av denna kundgrupp. SEB har genomfrt en mngd
aktiviteter fr att frbttra servicen till de mindre fretagen,
alltifrn paketlsningen Enkla Firman till en satsning p att ka
antalet fretagsrdgivare och etablera fretagscentra. Fre-
tagsaren har vuxit och sedan brjan av 2006 har antalet
sm och medelstora fretagskunder kat frn 65 000 till
117 000. Marknadsandelen i Sverige r nu cirka 12 procent och
Bankens mlsttning r att n 15 procent. Kundnjdheten har
ocks frbttrats och 2011 korades SEB terigen som rets
Smfretagarbank av tidningen Privata Arer. Banken i Sve-
rige, liksom i Estland och Lettland har utnmnts till Bsta Bank
av The Banker. I Baltikum r strategin att bygga vidare p det
starka varumrket och den redan stora marknadsandelen.
SEB mter kundernas behov
Storfretag
Mindre fretag
Privatkunder
Ny ||a| | Pengkeng
6rna eb||gat|ener fr
2 miljarder US-dollar
Pe|hetsrdg|vn|ng t|||
fretaget, garen,
medarbetarna
Nya mtes|atser
Meb||a banktjnster
rbjudande em
personlig rdgivning
till 400 000 kunder
Mindre fretagskunder i Sverige
Tusental
2007 2008 2009 2010 2011
120
100
80
60
40
20
0
Boln i Sverige
Miljarder kronor
300
250
200
150
100
50
0
2007 2008 2009 2010 2011
Nya kunder och kundansvariga
Norden och Tyskland, antal
100
80
60
40
20
0
2010 2011
+63
+88
+48
+114
Kundansvariga Storfretag
Samlat sparerbjudande
Det tredje prioriterade tillvxtomrdet r att tydliggra ett sam-
manhllet och rdgivningsinriktat sparerbjudande till Bankens
kunder oavsett om det handlar om kortsiktigt eller lngsiktigt
sparande. SEB:s position inom sparomrdet r stark med en
marknadsledande position inom private banking i Sverige, fond-
frskring i Sverige och Danmark och en vxande inlningsbas
frn svl privatpersoner, fretag och institutioner. I Baltikum r
mlet att vara det frmsta alternativet nr privatpersoner ska
vlja bank. SEB har lnge haft ett komplett utbud av sparande-
produkter som mter alla upptnkliga kundbehov men ur kund-
synvinkel kan det upplevas som fragmenterat och produktinrik-
tat. Genom att samla rdgivning och produktutveckling inom en
och samma organisation tror sig Banken bttre kunna mta kun-
dernas behov av sparandelsningar i en omvrld prglad av hg
volatilitet p nansmarknaderna samtidigt som det sker lngsik-
tiga frskjutningar vad gller demogra och individers behov av
att trygga sin egen lderdom.

Andra verksamhetsomrden
Utver de tre strategiska tillvxtprioriteringarna, skapas konti-
nuerligt frutsttningar fr tillvxt inom Bankens andra verk-
samhetsomrden, ssom kortaren och livfrskringsverk-
samheten. Geograskt kompletteras nrvaron p de nordiska,
baltiska och tyska marknaderna med internationella etable-
ringar eller strategiska allianser med regionalt ledande aktrer.
De senaste tillskotten i SEB:s internationella ntverk r pp-
nandet av en lial i Hongkong och utvecklingen av lialen i
Shanghai.
SEB:s starka kapitalbas och nansiering, stabila marknadspo-
sition och frdelaktiga konkurrenslge p den nordiska fre-
tagsmarknaden r faktorer som hjlper Banken att ta tillvara
mjligheterna p marknaden i takt med att de dyker upp.
Frsta halvret 2011 prglades av konjunkturterhmtning
och en kad global tilltro till ppenhet manifesterad av den
arabiska vren. Under sommaren tilltog dock volatiliteten
och oron p marknaden som en fljd av kade statsnansiella
problem i svl stora delar av Europa som i USA. Den makro-
ekonomiska terhmtningen stannade upp och oron fr
konjunkturutvecklingen tilltog. De senaste rens utveckling
i omvrlden i kombination med att ett nytt globalt nansiellt
Marknadsandelar
Procent 2011 2010 2009
Inlning frn allmnheten
Sverige 16,0 15,8 15,7
inlning frn hushll 12,1 11,7 11,6
inlning frn fretag 23,1 22,8 22,4
Estland
1)
20,9 20,4 20,7
Lettland 9,3 9,5 11,7
Litauen
1)
29,3 21,8 24,5
Utlning till allmnheten
Sverige 13,6 12,5 11,8
utlning till hushll 13,4 12,1 11,9
utlning till fretag 13,9 13,0 11,6
Estland
2)
23,5 23.4 23,8
Lettland
2)
14,9 14,8 14,8
Litauen
2)
29,8 28,3 29,3
Total volym fonder
3)
Sverige 14,9 15,0 17,3
Finland 7,8 5,8 7,5
Tyskland
4)
8,7 8,9 8,4
Fondfrskring
Sverige 19,7 24,9 25,9
Livfrskring, premieinkomster
Sverige 9,8 10,3 11,3
Danmark N.A. 10,4 10,9
Brshandel
Stockholm 10,4 11,1 11,1
Oslo 8,4 7,7 8,4
Helsingfors 5,8 8,3 7,7
Kpenhamn 5,9 7,5 8,1
1) I Estland och Litauen exkl. nansiella institutioner
2) Total utlning (exkl. leasing; i Litauen ven exkl. nansiella institutioner)
3) Exklusive externa fonder
4) Fastighetsfonder
Kllor: SCB, Commercial Bank Associations i Lettland och
Litauen, Bank of Estonia, Frskringsfrbundet, OMX etc
Nyckeltal
Rntabilitet
1)
Procent
Nettoresultat
Miljarder kronor
2)
Procent
Utdelning
Miljarder kronor
Ml: Konkurrenskraftig stabil
avkastning
Ml: Uthllig resultattillvxt Ml: 10-12 procent (Basel III) Ml: 40 procent av vinst per aktie ver
en konjunkturcykel
20
16
12
8
4
0
2007 2008 2009 2010 2011
3)
2007 2008 2009 2010 2011
5
4
3
2
1
0
15
12
9
6
3
0
25
20
15
10
5
0
2007 2008 2009 2010 2011 2007 2008 2009 2010 2011
1) Kvarvarande verksamhet
2) Basel II utan vergngsregler
3) En utdelning p 1:75 kr per aktie fresls fr 2011, vilket motsvarar 35 procent i relation till vinst per aktie.
landskap vxer fram visar p vikten av en stark och motstnds-
kraftig grund, frn vilken SEB kan driva sin strategiska inrikt-
ning.
Kostnadseektivitet
Att ha den ndvndiga exibiliteten fr att kunna ka eller
modiera tillvxten, liksom att ha kapacitet och kraft att
genomfra strategin, fortstter att vara de viktigaste fram-
gngsfaktorerna. Fr att ytterligare strka Bankens mot-
stndskraft har arbetet med en konkurrenskraftig eektiv
kostnadsbas intensierats under 2011. SEB tillknnagav att
kostnaderna skall vara ofrndrade p 2010 rs niv, 24 mil-
jarder kronor fram till r 2014. Fr 2012 har mlsttningen
ndrats till 23,1 miljarder kronor.
Nya regelverk ndrar spelreglerna
En viktig aspekt i samband med bedmningen av Bankens
nansiella styrka r den regelutveckling som sker internatio-
nellt via det s kallade Basel III-regelverket och EU:s kapital-
kravsdirektiv som infrs av svenska myndigheter. verlag
innebr regelfrndringarna att banker ska hlla mer eget
kapital och mer likviditet samt nansiera sig med lngre lpti-
der. Detta fr att p s stt bidra till ett mer stabilt globalt
nansiellt system. Ytterligare klarhet kring kraven p svenska
SEB:s geograska marknader
Makroekonomisk
utveckling
BNP 2011
(utfall)
BNP 2012
(prognos) Kunderbjudanden Konkurrens

Sverige
Fortsatt exportledd tillvxt
till fljd av starka funda-
menta men avmattning i
slutet av ret
+4,3 % +0,5 % Universalbank med sr-
skilt stark stllning inom
fretags- och invest-
ment banking, private
banking och fondfr-
skring
Alla strre nordiska banker, lokala
nischaktrer, livfrskringsbolag
och internationella investment-
banker

Danmark
Tillvxten lgre under andra
halvret och stagnation i
den inhemska ekonomin
+1,1 % +0,5 % Fretags- och invest-
ment banking, livfrsk-
ring, kapitalfrvaltning
och kortverksamhet
nischaktrer, livfrskringsbolag
och internationella investment-
banker

Norge
Tillvxt som avtog under
slutet av ret och svag privat
konsumtion
ment banking, kapital-
frvaltning och kort-
verksamhet
nischaktrer och internationella
investmentbanker

Finland
Fortsatt tillvxt med star-
kare privat konsumtion och
fasta investeringar
ment banking, kapital-
frvaltning, livfrsk-
ring och kortverksamhet
nischaktrer och internationella
investmentbanker

Tyskland
Tillvxt i exporten och kad
privat och oentlig konsum-
tion
ment banking och kapi-
talfrvaltning
Strre tyska banker och internatio-
nella investmentbanker

Estland
Anmrkningsvrt stark
exportledd uppgng under
2011, frsta ret som med-
lem i eurozonen
+7,5 % +1,5 % Universalbank Strre nordiska och baltiska banker

Lettland
Stabilisering i ekonomin +5,0 % +2,5 % Universalbank Strre nordiska och baltiska banker

Litauen
Balanserad tillvxt +5,8 % +2,0 % Universalbank Strre nordiska och baltiska banker
bankers kapital- och likviditetssituation framkom mot slutet
av 2011, men den slutliga utformningen r nnu inte klar.
Avsiktsfrklaringen r att SEB, liksom de vriga tre svenska
storbankerna, skall ha strngare kapitaltckningsregler n
inhemska konkurrenter och ven banker i omvrlden, det vill
sga n enligt Basel III. Det innebr ocks en snabbare imple-
mentering av de nya Basel III-reglerna i Sverige.
Banken kommer att anpassa sin balansrkning fr att vid
var tid skerstlla att kraven i det nya regelverket uppfylls.
Finansiella ml
Bankens styrelse har kommunicerade nansiella ml fr Ban-
kens verksamhet inom fyra omrden: rntabilitet, uthllig
vinsttillvxt, kapitalstyrka och utdelning. Utver dessa nns
ml fr viktiga omrden ssom likviditet, nansieringsstruktur
och risklimiter.
Marknadsposition
Rrelse-
intkter, Mkr
Rrelse-
resultat, Mkr Utvalda utmrkelser per land
Ledande fretagsbank p den enskilt strsta markna-
den fr SEB. Ledande bland storfretag, nansiella
institutioner och private bankingkunder. Den strsta
mklaren p Nasdaq OMX Nordic, Stockholm.
22 262
(20 373)
6 489
(6 005)
rets bsta bank (The Banker), rets mobila bank (Mobil),
rets smfretagarbank (Privata arer), bsta Relations-
banken och bst p Cash management (Prospera), SEB
Enskilda bst inom Corporate Finance fr alla organisatio-
ner (Prospera), bst inom valutahandel och inhemska
aktier fr alla organisationer (Prospera), bsta trade
nance-aktr fr stora organisationer (Prospera och
Global Finance)
Komplett fretags- och investmentbank. SEB Pen-
sion r Danmarks femte strsta privata livfrsk-
ringsbolag. Stark position inom fretags- och prole-
rade kort, aktie- och kapitalmarknadsprodukter
liksom frvrvsnansiering. En av de strsta
mklarna p Nasdaq OMX Nordic, Kpenhamn.
2 909
(3 020)
1 349
(1 298)
SEB Enskilda bst inom corporate nance fr mycket stora
organisationer (Prospera), bst inom valutahandel fr
sm organisationer (Prospera), Top 3 Private Bank
(Euromoney)
En av de ledande fretagsbankerna. Den strsta
aktren p Oslos brs.
2 906
(2 845)
1 648
(1 387)
SEB Enskilda Equities bst inom inhemska aktier fr
mycket stora institutioner (Prospera), bsta aktren inom
valutahandel (Global Finance)
En av de ledande fretagsbankerna. SEB innehar en
topposition som institutionell kapitalfrvaltare och
r en av de ledande inom private banking i Finland.
Den nst strsta mklaren p Nasdaq OMX Nordic,
Helsingfors.
1 372
(1 272)
724
(664)
Bsta kapitalfrvaltare (SFR), bsta Private Bank (Euro-
money), bst inom valutahandel, corporate nance och
inhemska aktier alla organisationer (Prospera), bsta
institutionella kapitalfrvaltare (Prospera)
Nischad fretagsbank. Strsta nordiska bank i
Tyskland.
3 262
(2 958)
1 348
(145)
Mest vrdefulla fastighetsvarumrke (Premise Group),
Bsta balance fund (IDP European Award), Fair company
certicate (Karriere), Top Employer award (CRF Institute)
Den nst strsta banken i Estland med en stark
stllning inom kapitalfrvaltning och livfrskring.
Ledande inom statliga ln, strukturerad inlning och
mobila betalningar. En av de strsta inom fretags
utlning. Strsta mklaren p Nasdaq OMX Baltic,
Tallinn.
1 214
(1 187)
852
(469)
rets bsta bank (The Banker), bsta trade nance bank
(Global Finance), mest njda kunder jmfrt med konkur-
renter (EPSI Baltic), delad frsta plats som bank med bst
anseende (TNS Emor)
Den nst strsta banken i Lettland med stark position
inom kapitalfrvaltning, strukturerad inlning och
livfrskring. Marknadsledande inom lngsiktigt
sparande. Den nst strsta mklaren p Nasdaq OMX
Baltic, Riga.
1 006
(1 066)
861
(99)
rets bsta bank (The Banker), guldkategorin i hllbar-
hetsindex och "Powered by green" certikat (JSC Latven-
ergo), bank med hgst anseende (TNS Latvia TRI*M),
bsta bank och bsta fondfrvaltare (EMEA Finance)
Strsta banken i Litauen med ledande position inom
utlning, bde fretags- (exkl. statliga ln) och pri-
vatutlning. Stark position inom kapitalfrvaltning.
Ledande inom fretagsinlning och fondfrskring.
Strsta mklaren p Nasdaq OMX Baltic, Vilnius.
1 442
(1 380)
1 377
(-112)
Bsta bank i den nordiska och baltiska regionen (Euromo-
ney), mest attraktiva arbetsgivaren (Zinios & CV L.T.),
bsta private bank i Litauen (Euromoney), bsta bank i
fastighetssektorn (Euromoney)
SEB r vertygad om att relationer, frtroende och lngsiktigt
perspektiv utgr grunden fr all arsverksamhet. Kompe-
tenta och engagerade medarbetare r avgrande fr utveck-
lingen av fretaget. Medarbetare som uppmuntras, utmanas
och tar ansvar fr sin egen utveckling, vxer och bidrar till
SEB:s lngsiktiga framgng. De har drigenom mandat och
frmga att agera, och att mta kundernas frvntningar.
Alla SEB:s medarbetare behvs p vgen mot framgng
och fr att uppfylla SEB:s vision att vara den mest
betrodda partnern fr kunder med ambitioner. Enskilda
medarbetare, team och hela SEB:s organisation r rustade
fr att kunna mta en omvrld i frndring, prestera p topp
och bidra till att leverera lngsiktigt hllbara resultat.
SEB har alltid kunden i fokus. Engagemang och dialog med
kunder och mellan medarbetare r viktiga frutsttningar fr
att SEB skall lyckas som fretag. Alla medarbetare guidas i
vardagen av fretagets vrderingar Engagemang, msesidig
respekt, Professionalism och Kontinuitet. Under 2011 har
medarbetare och chefer i dialogform, "You are SEB", deltagit
i aktiviteter som fokuserat p kundrelaterade omrden.
Medarbetarunderskning
SEB genomfrde under ret medarbetarunderskningen
Voice, fr att f en samlad bild av hur medarbetarna ser p
verksamheten och sin arbetssituation. Resultatet visade fr-
bttringar inom alla huvudomrden jmfrt med 2009. En stor
majoritet av medarbetarna har frtroende fr Bankens vision
och mission. Eektiviteten i organisationen fr hgt betyg, vil-
ket br ses som ett tecken p att SEB:s program fr stndiga
frbttringar, SEB Way, som introducerades 2006, har gett
resultat. Medarbetarna knner ocks stor delaktighet i arbetet
och att de har goda mjligheter att pverka 73 procent skulle
grna rekommendera en vn att ska jobb i SEB. 79 procent
skulle rekommendera en vn att bli kund hos SEB.
En attraktiv arbetsgivare
Fr SEB:s utveckling p lng sikt r det avgrande att kunna
attrahera och behlla de medarbetare som behvs fr framti-
den, mnniskor som r starkt engagerade i sitt arbete och som
vet vad som r bst fr kunden. SEB r sedan mnga r ansedd
som en av de mest attraktiva arbetsplatserna, bde i Sverige
och i Baltikum. 2011 klttrade SEB till frde plats p listan ver
Sveriges mest attraktiva fretag oavsett bransch bland unga
yrkesverksamma ekonomer. I Lettland rankades SEB som
nummer 1, i Estland som nummer 2, och i Litauen som nummer
3 i motsvarande grupp. I Sverige frknippas SEB med nansiell
styrka, gott rykte och framgng p marknaden.

Karrir och utveckling
Fr studenter och unga akademiker nns det era vgar in i
SEB, bland annat ett koncernvergripande traineeprogram,
ett aspirantprogram, som erbjuder unga med gymnasie-
kompetens att arbeta inom kontorsrrelsen, och IT Young
Professional-programmet, som riktar sig till nyutexaminerade
civilingenjrer och systemvetare. Storfretagsdivisionen
erbjuder tio veckors intensiv praktisk utbildning inom det
nansiella omrdet. Under 2011 deltog totalt omkring
165 personer i ngot av dessa program.
Ml, uppfljning och utveckling
Anstllda i SEB frvntas ta ett betydande ansvar fr sin del
av verksamheten och sin egen utveckling, och banken har
en tydlig och strukturerad process fr att arbeta med detta.
Alla medarbetare har varje r en dialog med sin chef fr att
stta upp individuella ml och formulera en utvecklingsplan
i enlighet med Bankens ml och kompetensbehov. Lpande
sker kontinuerlig uppfljning, utvrdering, coachning och
feedback, vilket r en frutsttning fr att n individuella
ars- och utvecklingsml.
SEB strvar efter att stndigt ka kunskap och kompetens,
och Banken har en skrddarsydd portflj av utbildnings- och
utvecklingsaktiviteter p individ-, grupp-och organisationsniv.
Erbjudandet innehller diverse utbildningar fr generalister,
specialister och chefer p olika niver.
Ledarskap i SEB
Ledarskapet r strategiskt avgrande fr SEB:s framgng och
fr att organisationen skall uppn goda resultat. Chefer fr-
Professionella och engagerade medarbetare som bygger lngsiktiga relationer med kunderna
r avgrande fr SEB:s fortsatta framgng. Vi strvar efter ett hllbart ledarskap dr chefer
stttar medarbetare i deras utveckling och leder aren mot gemensamma ml. Fr att kunna
mta en omvrld i frndring uppmuntras medarbetarna att ta ansvar bde fr sin del av
verksamheten och fr sin egen utveckling.
Medarbetarna i SEB
medarbetarna i seb
Antal anstllda
Frdelade p lder och kn
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Mn Kvinnor
29 3039 4049 50
vntas ta arsansvar med fokus p kunden, fatta och genom-
fra beslut samt leda och ge sina medarbetare ansvar. Dessa r
de beteenden som identierats som de viktigaste fr att SEB
skall lyckas leverera i enlighet med sin strategi.
Banken erbjuder sina chefer ledarskapsutveckling av olika
slag och p era niver. Aktiviteterna fokuserar bland annat p att
leda sig sjlv, leda aren och leda frndring. De omfattar ocks
coachning och feedback, kommunikation och grnsverskri-
dande samarbete. Under 2011 utvecklades en koncerngemen-
sam plattform fr ledningsgrupper i syfte att skerstlla ett bre-
dare garskap och engagemang, och fr att bygga eektiva team.
Under 2011 har cirka 450 chefer inom SEB deltagit i ngot av
ledarutvecklingsprogrammen.
Mngfald berikar arsverksamheten
SEB r vertygat om att mngfald och jmstlldhet berikar
arsverksamheten och kar frmgan att mta olika kunders
frvntningar. Det bidrar ocks till att strka SEB som en att-
raktiv arbetsgivare. P SEB skall lika mjligheter och rttighe-
ter erbjudas alla medarbetare, oavsett kn, etniskt ursprung,
lder, sexuell lggning eller religis tro. SEB arbetar aktivt fr
att identiera, utveckla och uppmuntra kvinnor att ta ledande
positioner. Mngfald beaktas ocks nr de anstllda antas till
chefsutbildningar. Under 2011 var 57 procent av de anstllda
och 43 procent av cheferna kvinnor.

En sund arbetsplats
Personlig hlsa och en god arbetsmilj r betydelsefullt fr
medarbetarnas vlbennande och frmga att utfra ett bra
jobb. Det leder till lgre kostnader och frmjar drmed ett gott
arsresultat. Banken erbjuder ocks sina medarbetare ett
ertal tjnster och lsningar anpassade efter lokala frhllan-
den, som till exempel hem- och familjeservice, frldrafrsk-
ring, friskvrdsbidrag och fretagshlsovrd.
Ersttningar i SEB
SEB:s ersttningssystem r utformat fr att attrahera, behlla
och motivera medarbetare med rtt kompetens, som bidrar till
bankens lngsiktiga framgng. SEB arbetar aktivt fr lika ln
oavsett kn, och utvrderar lpande eekterna av ersttnings-
strukturen och dess konkurrenskraft.
SEB tror p att uppmuntra goda prestationer, omdmesgilla
beteenden och balanserat risktagande i linje med kundernas och
aktiegarnas frvntningar, i syfte att uppmuntra till lngsiktiga
resultat och strategiska beslut.
Anstllda har mjlighet att ta del av SEB:s lngsiktiga vrde-
skapande, baserat p verksamhetens nansiella utveckling.
Under 2011 erbjds alla medarbetare fr frde ret i rad att delta
i ett aktiesparprogram. 56 procent av medarbetarna deltar nu i ett
eller era av de aktiesparprogram som erbjudits mellan 2008 och
2011. Ls mer om SEB:s ersttningssystem p sidorna 67-69.
medarbetarna i seb
Utmrkelser fr SEB som arbetsgivare
Universums enkt 2011 och 2010
Sverige Estland Lettland Litauen
Unga yrkesverksamma 2011 4 2 1 3
Unga yrkesverksamma 2010 6 5 2
Studenter 2011 8 2 3
Studenter 2010 9 2 2
2011 2010
Universitet > 3 r 52 (46)
Universitet 3 r 10 (10)
Gymnasial 28 (30)
Frgymnasial 4 (7)
vrigt/ospecierad 6 (7)
Medarbetarstatistik
2011 2010 2009
Antal anstllda i medeltal 18 912 20 717 21 640
Sverige 8 839 8 545 8 700
Tyskland
1)
1 426 3 396 3 582
Baltikum 5 226 5 307 5 572
Personalomsttning, % 9,3 10,9 11,0
Sjukfrnvaro, % (Sverige)
2,5 2,7 3,0
1) SEB: s kontorsrrelse i Tyskland avyttrades i januari 2011
Utbildningsniv
Procent
Marie Andn, chef fr
Private Banking i Sverige,
r en av SEB:s ledare vars
medarbetare skapat
mycket goda resultat.
Vad grundar sig ditt
ledarskap p?
En passion fr det jag
gr, relationer och att ha
roligt har hjlpt mig i min
karrir. Passion ger energi
och engagemang som r
viktiga fr att kunna
utvecklas och frbttras. Med passion kan du uppfylla alla frvnt-
ningar.
Relationerna lgger grunden fr att bygga ntverk och att ha
givande ppna diskussioner med bde kunder och medarbetare,
utifrn en msesidig respekt. Alla relationer mste vara kta, det
gr inte att ltsas.
Och att ha kul, skratta med teamet, jag tror det r ndvndigt
fr att kunna vara koncentrerad nr det gller.
Vad letar du efter hos en ny medarbetare?
Jag tror p en arbetsmilj som r dynamisk och omvxlande, s
frutom passion, letar jag efter mnniskor som kommer att bidra
med ngot nytt till teamet istllet fr att vara en kopia av ngon
annan.
hllbarhet
Genomfrda aktiviteter 2011
Under 2011 fortsatte SEB att stdja sina kunder och strkte sin
roll som relationsbank p era stt. En milstolpe i hllbarhets-
arbetet var infrandet av SEB:s koncerngemensamma stll-
ningstaganden och branschpolicies. Dessa klargr SEB:s
instllning i hllbarhetsfrgor och syftar till att frmja en fram-
tidsinriktad dialog med kunder och portfljbolag inom olika
branscher. SEB ck en 'A-' rating av Carbon Disclosure Project
fr sitt arbete med och prestation avseende mlet att minska
bankens koldioxidutslpp. SEB deltog ocks i en diskussion om
hllbara nansieringslsningar i FN:s generalfrsamling. SEB:s
hllbarhetsarbete ck pris i bde Estland och Lettland och SEB
r fortsatt inkluderat i det globala indexet FTSE4Good, som
mter fretags prestation enligt en erknd modell fr fretags-
ansvar.
SEB:s syn p hllbarhet
Banker har en annorlunda roll nr det gller hllbar utveckling
n andra branscher. Som tjnstefretag har banker en relativt
begrnsad direkt pverkan p miljn. I rollen som frmedlare
av kapital och nansiella medel har banker dock en betydande
indirekt pverkan. SEB har verkat fr ekonomisk och social
utveckling genom sin arsverksamhet i ver 150 r.
SEB:s strategi r att gra hllbarhet till en fullt ut integrerad
del av verksamheten. Det innebr att hllbarhetsfrgan genom-
syrar allt frn hur SEB interagerar med kunder och hanterar
leverantrsrelationer till hur Banken hanterar dagens globala
sociala och miljmssiga utmaningar. Syftet med SEB:s engage-
mang r att bidra till Bankens fortsatta framgng, att hjlpa och
gra det mjligt fr SEB:s intressenter att utveckla en mer hll-
bar verksamhet och att bidra till de lokalsamhllen dr Banken
r nrvarande.
SEB:s hllbarhetsstrategi, som antogs fr frsta gngen
2009, fokuserar p tta arsprioriteringar inom tre ansvars-
omrden: styrning/arsetik, milj och sociala frgor. Strategin
stttas av bankens uppfrandekod. SEB har ocks underteck-
nat ett antal internationella taganden, inklusive FN:s Global
Compact, FN:s principer fr ansvarsfulla investeringar, och
Ekvatorprinciperna, fr projektnansiering. SEB:s hllbarhets-
strategi baseras p en bred underskning bland intressenter
kring viktiga frgor fr respektive grupp. SEB knner ansvar
mot samtliga intressenter genom att vara lnsam kan Banken
skapa och distribuera ett direkt ekonomiskt vrde. Ambitionen
r att hjlpa kunderna att n sina ambitioner samtidigt som vi
driver en hllbar arsverksamhet som bank.
SEB:s hllbarhetsrapportering
SEB verkar fr transparenta och goda arsprinciper. Drfr
rapporterar SEB enligt GRI G3:s riktlinjer och den nansiella
sektorns tillgg, p en B-niv. Hllbarhetsrapporten 2011,
som r den femte i ordningen, fungerar ocks som den rliga
rapporten till FN:s Global Compact och andra internationella
initiativ. Hllbarhetsredovisningen kompletteras ocks med en
separat Faktabok med en omfattande mngd hllbarhetsdata.
Rapporterna r tillgngliga p sebgroup.com/hallbarhet.
Banker har en grundlggande roll i samhllet och kan bidra till en hllbar tillvxt. Genom att
tillhandahlla nansiering, investeringar, skra betalningar och kapitalfrvaltning kan
banker frmja ekonomisk aktivitet, internationell handel och ekonomisk trygghet. SEB har
en bred syn p hllbarhet med satsningar inom svl styrning och arsetik som milj- och
sociala frgor, inklusive nansiering och investeringar.
Ett hllbart perspektiv
p bankverksamhet
Mer information p SEBs hemsida
SEB:s fullstndiga rapportering (p engelska)
inklusive alla nyckeltal och hllbarhetsrapporter
nns p www.sebgroup.com/hallbarhet
SEB vlkomnar dina frgor och synpunkter
p cs@sebgroup.com
SEB en viktig del av ekonomin
2011
Antal betalningar, miljoner 735
Ln till fretag, miljarder kronor 680
Antal sm och medelstora fretagskunder 400 000
Kreditfaciliteter till mindre fretag, miljarder kronor 240
Kundinlning (privatpersoner och mindre fretag),
miljarder kronor 260
hllbarhet
Styrningsansvar
SEB fortsatte att ytterligare frbttra kundupplevelsen och
strka ambassadrskapet fr bankens tjnster och varumrke
under 2011. Banken lanserade era nya produkter fr att fr-
enkla vardagen och fretagens situation fr sina kunder, till
exempel via era Enkla produkter. Bankens frebyggande
rutiner fr att frhindra bedrgerier och ekonomisk brottslig-
het utvecklades ocks under ret. Division Kapitalfrvaltning
utkade analysteamet med fokus p milj, sociala frgor och
bolagsstyrning och genomfrde frdjupade gardialoger med
portfljbolag om korruption med srskild inriktning p
svenska fretag som pverkas av UK Bribery Act, vattenbrist,
klimatfrndringar och arer i koniktzoner.
Nyckeltal 2011 2010 2009
Marknader dr NPS
1)
anvnds 8 7 4
Antal rn p bankkontor 1 0 3
Anstllda trnade i att frhindra
bedrgerier, % 52 49 43
Anstllda trnade i uppfrandekoden, % 93 93 87
Antal gardialoger med portfljbolag 259 237 160
1) Netto rekommendationsgrad
Socialt ansvar
Under 2011 frbttrade SEB sitt erbjudande till de anstllda.
Interna karrirvgar prolerades tydligare liksom SEB:s varu-
mrke som arbetsgivare. SEB placerade sig hgt i fretagsran-
king bland studenter och unga yrkesverksamma i Sverige och i
Baltikum. Planer p att ytterligare frbttra resultaten frn
SEB:s medarbetarunderskning Voice utvecklades och ett
brett program fr dialog med de anstllda, You are SEB, star-
tades. SEB fortsatte att frbttra tillgngligheten till sina
experter, produkter och tjnster, till exempel genom lanse-
ringen av en ny internetbank i Estland och applikationer fr
iPhone och iPad. SEB fortsatte att investera i nsta genera-
tion, barn och ungdomar, entreprenrer och i ett kat med-
vetande om miljmssiga utmaningar.
Nyckeltal 2011 2010 2009
Andel anstllda som rekommenderar SEB
som arbetsplats till en vn, %
73
1)
70
Andel anstllda som haft
utvecklingssamtal ,% 94
1)
90
Andel kvinnliga chefer, % 43 44 42
Antal anstllda som deltagit i program med
Mentor 725 332 380
Ekonomiskt bidrag till sociala projekt,
inklusive hanteringskostnader och klimat-
kompensation, Mkr 44,8 57,9 30,0
1) Medarbetarunderskningen Voice gjordes inte under 2010.
Ekonomiskt ansvar
Det direkta ekonomiska vrdet som SEB genererade och fr-
delade till intressenter i samhllet uppgick till 31,4 miljarder
kronor, en kning med 7 procent jmfrt med 2010. Det
ekonomiska vrdet bestr av lner till anstllda (32 procent),
betalningar till leverantrer (32 procent), skatt till stater
(20 procent) och utdelning till aktiegare (12 procent).
Frdelning av ekonomiskt vrde 2011 2010 2009
Lner till anstllda, miljarder kronor 11,4 11,5 11,8
Leverantrsbetalningar, miljarder kronor 10,0 9,1 9,2
Skatter och avgifter, miljarder kronor 6,1 5,5 4,7
Utdelning till aktiegare, miljarder kronor 3,8 3,3 2,1
Miljansvar
Arbetet med att minska SEB:s direkta miljpverkan under
2011 fortsatte. SEB:s koldioxidutslpp frn den egna verk-
samheten fortsatte att minska under ret, med 6 procent. En
handlingsplan fr att minska arsresorna togs fram och p
den svenska marknaden testkrs fem bankkontor som Grna
Kontor. Bankens frsta stllningstaganden och branschpoli-
cies faststlldes. Kundansvariga och nyckelpersoner utbilda-
des. Ambitionen r att ha genomfrt dialoger med alla stora
fretagskunder till sommaren 2012. SEB lanserade ocks ett
antal hllbarhetsprolerade produkter under ret och fort-
satte att emittera Grna obligationer i samarbete med Vrlds-
banken. Totalt gjordes 12 transaktioner inom ramen fr Ekva-
torprinciperna.
Nyckeltal 2011 2010 2009
Anskaade medel fr Vldsbankens Grna
obligationer, miljoner US-dollar, aggregerat 2000 1600 1000
Totalt frvaltat kapital i SRI fonder, Mkr 14484 16008 11105
Antal SRI fonder 15 16 14
Totala koldioxidutslpp, ton 34590 36929 41516
Andel frnyelsebar el,
% av total elfrbrukning 72 64 43
r ar var nsva ansv sans gsa ngs ing nin yrni tyrn Sty St
ar var sva nsv ans an a r ar var sva nsv an lt a alt ial i
arr sva nsv ans t an kt a skt misk mis om nom no
seb-aktien
I klvattnet p skuldkrisen inom eurozonen sjnk vrdet p SEB:s A-aktie med 29 procent
under 2011 att jmfra med europeiskt bankindex, som fll med 33 procent. Vinsten per
aktie uppgick till 5:06 kronor (3:07). Styrelsen freslr en utdelning p 1:75 kronor per aktie
fr 2011 (1:50).
SEB-aktiens utveckling under 2011
SEB:s A-aktie
Kronor
Aktiekapital
SEB-aktien noteras p Nasdaq OMX, Stockholmsbrsen.
Aktiekapitalet uppgr till 21,9 miljarder kronor, frdelat p
2 194,2 miljoner aktier. A-aktien berttigar till en rst, C-aktien
till en tiondels rst.
Brshandel
2011 var ett svagt r p Stockholmsbrsen och OMX Stock-
holm Generalindex sjnk med 17 procent. Vrdet p SEB:s
A-aktie minskade med 29 procent medan FTSE European
Banks Index sjnk med 33 procent. Under ret omsattes SEB-
aktier till ett vrde av 106 miljarder kronor. SEB r drmed lik-
som tidigare r ett av de mest omsatta bolagen p Stockholms-
brsen. Vid utgngen av 2011 uppgick SEB:s marknadsvrde
till 88 miljarder kronor.
Utdelningspolitik
Utdelningens storlek avgrs av svl det ekonomiska klimatet
som koncernens nansiella stllning och tillvxtmjligheter.
SEB efterstrvar att uppn en lngsiktig tillvxt baserad p
kapitalbasen fr den nansiella fretagsgruppen. Utdel-
ningen skall, ver en konjunkturcykel, motsvara cirka
40 procent av vinsten per aktie.
SEB behller sin lngsiktiga utdelningspolitik; framtida
utdelningar faststlls dock med hnsyn till rdande ekono-
miska lge, bankens intjningsfrmga och kapitalsituation.
SEB:s C-aktie
Fr att underltta utlndskt aktiegande infrdes C-aktien i
slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna fr C-aktier r begrn-
sade och C-aktien utgr bara 1,1 procent av SEB:s aktiekapital.
Banken har drfr utrett mjligheterna att skapa ett aktieslag,
dr A- och C-aktien fr samma vrde. Utredningen har visat att
det nns betydande praktiska svrigheter att infra en sdan
struktur.
Enligt den svenska aktiebolagslagen krver ett frslag om
att C-aktien skulle likstllas med A-aktien att det stds av tv
tredjedels majoritet av totalt antal rster och aktier och 90 pro-
cent av de vid bolagsstmman fretrdda A-aktiegarna.
Dessutom mste frslaget godknnas av garna till en majori-
tet av samtliga A-aktier. Anledningen till detta r att ett beslut
av detta slag skulle leda till en viss utspdningseekt fr
A-aktiegarna. P grund av det stora antalet aktiegare i SEB
skulle det vara en utdragen och komplicerad process att uppn
ett sdant godknnande.
140
120
100
80
60
40
20
0
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2007 2008 2009 2010 2011
Nettoresultat Utdelning
1) En utdelning p 1:75 kronor per aktie fresls fr 2011.
Utdelningen i relation till vinst per aktie blir 35 procent
fr 2011.
2) I mars 2009 gjorde SEB en nyemission 5:11,
vilket minskade resultatet per aktie.
Vinst och utdelning per aktie
Kronor
15
12
9
6
3
0
2007 2008 2009
2)
2010 2011
1)
SEB A-aktien. Kurs avser senast
betalt, sista dagen i varje mnad.
OMXS 30 Stockholm.
European Banks Index (FTSE).
Omsatt antal aktier i tusental.
seb-aktien
SEB-aktien
Data per aktie
1)
2011 2010 2009 2008 2007
Nettoresultat fre utspdning, kr 5:06 3:07 0:58 10:36 14:12
Nettoresultat efter
utspdning, kr 5:04 3:06 0:58 10:36 14:05
Eget kapital, kr 49:68 45:25 45:33 86:22 79:16
Justerat eget kapital, kr 54:92 50:34 49:91 94:81 89:96
Substansvrde, kr 54:92 50:34 50:17 95:44 92:23
Kassade, kr 97:27 -11:60 -44:86 -20:48 125:24
Utdelning (A och C), kr 1:75 1:50 1:00 0:00 6:50
Omrknad utdelning
( A och C), kr 1:75 1:50 1:00 0:00 4:60
Brskurs vid rets slut
A-aktien, kr 40:09 56:10 44:34 42:95 117:01
C-aktien, kr 39:00 53:20 46:00 38:88 108:88
Hgsta kurs under ret
A-aktien, kr 62:00 56:55 53:00 120:90 177:10
C-aktien, kr 61:25 53:95 55:00 112:77 169:68
Lgsta kurs under ret
A-aktien, kr 30:72 38:84 15:48 36:06 110:64
C-aktien, kr 33:00 42:18 15:22 36:06 103:93
Utdelning i relation till rets
resultat, % 34,6 48,0 172,0 0,0 32,6
Direktavkastning (utdelning
i relation till brskurs), % 4,4 2,7 2,3 0,0 3,9
P/E-tal (brskurs i relation till
resultat), % 7,9 18,2 75,8 4,1 8,3
Antal utestende aktier
i genomsnitt, miljoner 2 193,9 2 194,0 1 905,5 968,5 964,7
vid rets slut, miljoner 2 191,8 2 193,9 2 194,2 968,9 966,8
1) Tidigare r omrknade efter nyemissionen 2009.
Aktiekapitalets frndring
r Transaktion Kronor
Frndring av
antalet aktier
Ackumulerat
antal aktier
Aktie-
kapital,
Mkr
1972 5 430 900 543
1975 Nyemission 1:5 125 1 086 180 6 517 080 652
1976 Nyemission 1:6 140 1 086 180 7 603 260 760
1977 Split 2:1 7 603 260 15 206 520 760
1981 Nyemission 1B:10 110 1 520 652 16 727 172 837
1982 Fondemission 1A:5 3 345 434 20 072 606 1 004
1983 Nyemission 1A:5 160 4 014 521 24 087 127 1 204
1984 Split 5:1 96 348 508 120 435 635 1 204
1986 Nyemission 1A:15 90 8 029 042 128 464 677 1 284
1)
1989 Fondemission
9A+1C:10 128 464 677 256 929 354 2 569
1990 Riktad emission
2)
88:42 6 530 310 263 459 664 2 635
1993 Nyemission 1:1 20 263 459 664 526 919 328 5 269
1994 Konvertering 59 001 526 978 329 5 270
1997 Apportemission 91:30 61 267 733 588 246 062 5 882
1999 Nyemission 5:1
3)
35 116 311 618 704 557 680 7 046
2005 Nedsttning av
aktiekapitalet 17 401 049 687 156 631 6 872
2009 Nyemission 5:11 10 1 507 015 171 2 194 171 802 21 942
1) Per den 31 december 1986 var det bokfrda aktiekapitalet alltjmt 1 204 Mkr, d
likviden fr nyemissionen inte betalades in frrn i brjan av 1987.
2) Emissionen riktades till banker ingende i Scandinavian Banking Partners.
3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner inte
som aktiekapital i balansrkningen frrn nyemissionen registrerats (vilket
skedde i januari 2000).
Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1), ndrades aktiernas nominella vrde frn
100 kronor till 10 kronor.
Aktiernas frdelning
gare till Antal aktier Procent Antal gare
1500 35 112 970 1,6 177 168
5011 000 35 919 240 1,6 47 226
1 0012 000 45 059 387 2,1 29 876
2 0015 000 68 902 503 3,1 21 451
5 00110 000 49 641 882 2,3 6 854
10 00120 000 38 252 971 1,7 2 687
20 00150 000 38 769 423 1,8 1 242
50 000100 000 25 798 846 1,2 357
100 000 1 856 714 580 84,6 636
2 194 171 802 100 287 497
De strsta aktiegarna
1)

31 december, 2011
Andel av kapital,
procent
Investor AB 20,8
Trygg-Stiftelsen 8,1
Alecta 7,2
Swedbank/ Robur fonder 3,3
Norska staten 2,9
Nordea fonder 1,7
SEB fonder 1,6
Wallenberg-stiftelser 1,5
Frsta AP-fonden 1,4
SHB fonder 1,3
Utlndska gare 23,7
1) Fr information om SEB:s strsta aktiegare se sidan 55
Klla: Euroclear AB/SIS garservice AB
Antal utestende aktier, 31 december 2011
A-aktier C-aktier
Totalt
antal aktier
Antal utest-
ende aktier 2 170 019 294 24 152 508 2 194 171 802
Skyddande av
lngsiktiga
aktiebaserade
program
1)
2 344 366 0 2 344 366
terkp av
egna aktier
2)
0 0 0
Antal utest-
ende aktier 2 167 674 928 24 152 508 2 191 827 436
1) Utnyttjande av lngsiktiga pgende aktierelaterade
program 20052011. Inga terkp gjorda.
2) Beslut vid rsstmman 2011. Inga terkp gjorda.
SEB-aktien p Nasdaq OMX
Stockholmsbrsen
Mkr 2011 2010 2009 2008 2007
Brsvrde vid
rets slut 87 938 123 023 97 330 41 606

113 447
Brsomstt-
ning 106 168 129 626 126 462 191 011 252 303
Finansiell koncernversikt
Viktiga hndelser och trender under 2011
Frsta kvartalet
De globala ekonomiska utsikterna frbttrades trots en rad

risker och oskerheter. Utvecklingen i Norden och framfr allt
Sverige var god. De baltiska ekonomierna fortsatte att ter-
hmta sig, dock frn en lg niv.
SEB kpte och konsoliderade DNB:s svenska bolneportflj.
Den tyska kontorsrrelsen sldes och verfrdes till Banco

Santander. Arbetet med att slutfra avrkningen av de nan-
siella eekterna och den operationella separationen frn
SEB:s verksamhet pgr.
Andra kvartalet
Den globala terhmtningen fortsatte trots en ny europeisk

skuldkrisvg. Den svenska ekonomin bromsade in men frn
hga niver och var fortsatt god.
SEB:s strategiska satsningar gav tydligt resultat och den kom-

binerade fretags-, hushlls- och fastighetsfrvaltningsport-
fljen kade med 4 procent sedan rsskiftet.
Tredje kvartalet
Vrldsekonomin utmanades av problemen runt statsskulder

och politisk oskerhet. Brserna rasade. Utsikterna fr de
svenska och nordiska exportberoende ekonomierna frsvaga-
des, trots den underliggande styrkan. Ekonomierna i de bal-
tiska lnderna fortsatte dock att vxa.
SEB meddelade att Banken infrt ett kostnadstak p 24 mil-

jarder kronor som gller till r 2014. Ambitionen fr 2012 r
hgre - ett tak p 23,1 miljarder kronor.
SEB frvrvade Irish life International Ltd frn Irish Life &
Permanent Group Holding plc. Kpet ger tillgng till den
europeiska marknaden fr frskringsbaserade investerings-
produkter.
SEB i Hongkong ck bankoktroj och kan drmed betjna kun-

der som verkar i Asien via kontor i Peking, Shanghai, Hong-
kong, New Delhi och Singapore.
Fjrde kvartalet
Det ekonomiska lget frvrrades d politiska svrigheter

uppsttt i samband med hanteringen av de akuta stat-
skuldskriserna inom EU. ven utsikterna fr Sveriges och
Nordens ekonomier frvrrades, med undantag av Norge.
De baltiska lnderna str infr en tydlig exportledd inbroms-
ning.
SEB ingick ett avtal om att slja kontorsrrelsen i Ukraina till

Eurobank Group.
Svenska myndigheter tillknnagav sin avsikt att infra de Basel

III kapital-och likviditetsrelaterade kraven p strre banker i
Sverige tidigare n vad som gller fr europeiska banker i vrigt,
samt med hgre krav.
Standard and Poors uppgraderade SEB:s lngfristiga seniora

kreditbetyg till A+.
SEB utnmndes till betalningsombud fr Litauens insttnings-

garantifond efter Snoras Banks konkurs.
Under 2011 var SEB:s kunder mycket aktiva trots svrigheterna i de volatila marknaderna och
oskerheten i den globala ekonomin. Det var en god tillvxt i bde ut- och inlningsvolymer.
Kreditkvaliteten i Baltikum frbttrades ptagligt. Under ret har stor omsorg lagts p att
bibehlla och frstrka Bankens kapitalstyrka och nansieringssituation. rets resultat bidrog
till SEB:s nansiella styrka.
frvaltningsberttelse
Frvaltningsberttelse
Inkomstfrdelning
Mkr
Rntenetto Provisionsnetto
Nettoresultat av nansiella transaktioner
Livfrskringsintkter netto vriga intkter netto
2009 2010 2011
20 000
15 000
10 000
5 000
0
- 5 000
Omrkning
I resultatrkningarna ingr avvecklad verksamhet. Dr ingr
eekter frn avyttringen av den ukrainska kontorsrrelsen
och resultatet frn frsljningen av den tyska kontorsrrel-
sen. I balansrkningen visas tillgngar och skulder som hr till
den ukrainska kontorsrrelsen p en egen rad.
I segmentrapporteringen har vissa aktiviteter som rr
stora fretag och institutioner i Baltikum yttats frn division
Stora Fretag & Institutioner till division Baltikum. Drutver
har vissa treasuryaktiviteter centraliserats medan strre
delen av gemensamma kostnader som tidigare rapportera-
des centralt har frdelats ut p divisionerna. Resultatrkning-
arna och allokerat kapital har rknats om i enlighet med
detta.
Resultat och lnsamhet
Rrelseresultatet fr 2011 uppgick till 15 345 Mkr (11 389), en
kning med 35 procent. Den starkare kronan minskade rrel-
seresultatet med 485 Mkr. Nettoresultatet frn kvarvarande
verksamheter kade till 12 299 Mkr (8 820). Nettoresultatet
(efter skatt), inklusive den negativa eekten p 1 155 Mkr
(2 022) frn frsljningen av de tyska och ukrainska kontors-
rrelserna uppgick till 11 144 Mkr (6 798), vilket var en kning
med 64 procent fr ret.

Rrelseintkter
Rrelseintkterna uppgick till 37 686 Mkr (36 735), en kning
med 3 procent jmfrt 2010.
Rntenettot p 16 901 Mkr (15 930) fr helret var 6 pro-
cent hgre n 2010. Den kundrelaterade in- och utlningen
bidrog tillsammans med 1 820 Mkr mer till rntenettot jmfrt
med 2010 drivet av att snittvolymerna vad gller ut- och inl-
ning var 7 respektive 8 procent hgre.
Rntenettot frn vriga aktiviteter var 849 Mkr lgre n
2010 av era skl. Hgre kortfristiga marknadsrntor ck en
Nyckeltal
2011 2010 2009 2008 2007
Kvarvarande verksamheter
1)
Rntabilitet p eget kapital, % 11,89 8,89 3,26 13,19 18,92
Nettoresultat per aktie fre utspdning, kr 5:59 4:00 1:63 10:40 13:84
Nettoresultat per aktie efter utspdning, kr 5:56 3:98 1:63 10:39 13:78
K/I-tal 0,61 0,65 0,60 0,59 0,54
Antal befattningar 16 704 16 323 17 970 18 933 17 403
Utlnings-/inlningskvot, exkl repor och skuldinstrument, % 129 138 139 146 132
Totala verksamheter
Rntabilitet p totala tillgngar, % 0,50 0,30 0,05 0,42 0,63
Rntabilitet p riskvgda tillgngar, % 1,39 0,83 0,13 1,13 1,68
Vgt antal aktier, miljoner 2 194 2 194 1 906 969 965
Vgt antal aktier efter utspdning, miljoner 2 204 2 202 1 911 970 969
Kreditfrlustniv, % -0,08 0,15 0,92 0,30 0,11
Total reserveringsgrad fr individuellt vrderade oskra lnefordringar, % 71,1 69,2 69,5 68,5 n.a.
Andel oskra lnefordringar, netto % 0,39 0,63 0,76 0,41 n.a.
Andel oskra lnefordringar, brutto % 0,84 1,28 1,46 0,73 n.a.
Riskvgda tillgngar
2)
, miljarder kronor 828 800 795 986 842
2)
, % 11,25 10,93 10,74 7,11 7,34
2)
, % 13,01 12,75 12,78 8,36 8,63
Total kapitaltckningsgrad
2)
, % 12,50 12,40 13,50 10,62 11,04
Antal befattningar 17 633 19 125 20 233 21 291 19 506
Depfrvaring, miljarder kronor 4 490 5 072 4 853 3 891 5 314
Frvaltat kapital, miljarder kronor 1 261 1 399 1 356 1 201 1 370
1) 20102009 omrknade och 20082007 proformaberknade exklusive kontorsrrelsen i Tyskland.
2) Basel II (myndighetsrapportering med vergngsregler).
Rntenetto
Mkr
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
1 000
Kunddrivet Icke kunddrivet
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2009
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2010
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2011
Betalningar, kort, strukturerad utlning, inlning, garantier och vrigt
Depfrvaring och fonder Vrdepappershandel och derivat
Nyemissioner och rdgivning
Provisionsintkter
Mkr
2011 2009 2010
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
positiv eekt. Minskade obligationsinnehav, en strukturfrnd-
ring inom obligationsportfljen mot hgsta kreditbetyg och en
frlngning av frfallostrukturen ck negativa eekter. Drut-
ver var eekterna efter slutfrandet av frsljningen av den
tyska kontorsrrelsen negativa. Avgiften till den svenska stabili-
tetsfonden p 515 Mkr fr helret, vilken frdubblats fr 2011,
hade ocks en negativ inverkan p rntenettot.
Provisionsnettot uppgick till 14 175 Mkr, ofrndrat jmfrt
med 2010 (14 120). Minskade vrdepappersavgifter och betal-
ningsprovisioner motverkades av hgre kreditavgifter.
Nettoresultatet av nansiella transaktioner kade till
3 548 Mkr (3 148), frmst beroende p hgre aktivitet inom valu-
tahandeln och kapitalmarknaden under ret. Realiserade och
orealiserade frluster p vrdepappersinnehav som direkt pver-
kats av den europeiska statsskuldskrisen under 2011 minskade
nettoresultatet av nansiella transaktioner med 612 Mkr.
Livfrskringsintkter, netto minskade med 2 procent till
3 197 Mkr (3 255), vilket primrt berodde p lgre marknads-
vrderingar p frskringstillgngarna och det lga rntelget.
vriga intkter, netto, var negativt och uppgick till 135 Mkr
(282) inklusive realiserade frluster p 357 Mkr frn frslj-
ningen av vrdepapper som direkt pverkats av den europeiska
statsskuldskrisen. vriga intkter omfattade ocks normala
eekter frn skringsredovisning.
Resultatrkning: kvartalsvis
Mkr 2011:4 2011:3 2011:2 2011:1 2010:4
Rntenetto 4 318 4 122 4 215 4 246 4 505
Provisionsnetto 3 637 3 489 3 554 3 495 3 895
Nettoresultat av nansiella transaktioner 589 903 825 1 231 506
Livfrskringsintkter: netto 992 659 764 782 780
vriga intkter: netto - 202 34 143 - 110 314
Summa intkter 9 334 9 207 9 501 9 644 10 000
Personalkostnader -3 423 -3 393 -3 525 -3 592 -3 538
vriga kostnader -2 030 -1 705 -1 904 -1 785 -1 938
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar - 475 - 435 - 425 - 429 - 644
Omstruktureringskostnader - 9
Summa kostnader -5 928 -5 533 -5 854 -5 806 -6 129
Resultat fre kreditfrluster 3 406 3 674 3 647 3 838 3 871
Vinster och frluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgngar - 1 2 - 5 6 20
Kreditfrluster: netto - 240 33 558 427 501
Rrelseresultat 3 165 3 709 4 200 4 271 4 392
Skatt - 531 - 861 - 789 - 865 - 752
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter 2 634 2 848 3 411 3 406 3 640
Avvecklad verksamhet - 300 - 24 - 41 - 790 - 131
Nettoresultat 2 334 2 824 3 370 2 616 3 509
Minoritetens andel 10 7 6 14 6
Aktiegarnas andel 2 324 2 817 3 364 2 602 3 503
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie fre utspdning: kr 1:20 1:29 1:55 1:55 1:66
Total verksamhet
Divisionsvis frdelning, 2011
1) ) Kvarvarande verksamhet, exklusive vrigt och elimineringar.
2) Exklusive centraliserad treasuryverksamhet
Geogrask frdelning, 2011
Resultat fre kreditfrluster
1)
Procent Mkr
Stora Fretag
& Institutioner 52 8 546
Kontorsrrelsen 19 3 078
Liv 12 1 957
Kapitalfrvaltning 9 1 490
Baltikum 8 1 261
Procent Mkr
Sverige 50 6 926
Norge 13 1 742
Danmark 10 1 414
Tyskland
2)
10 1 397
Finland 5 726
Estland 5 624
Litauen 4 509
Lettland 3 471
Rrelsekostnader
De totala rrelsekostnaderna minskade med 3 procent till
23 121 Mkr (23 751). Personalkostnaderna var ofrndrade
jmfrt med frra ret och uppgick till 13 933 Mkr (13 920).
I vriga kostnader, som kade under ret, ingr kostnader fr
frbttringar av IT-infrastrukturen.
Reserveringar och kreditfrluster
Nettoterfringar av kreditfrluster p 778 Mkr (-1,609) visar en
fortsatt frbttrad kreditkvalitet i de baltiska lnderna. Totalt upp-
gick nettoterfringarna under ret inom division Baltikum till
1 485 Mkr (-873). Den totala reserveringsgraden fr individuellt
vrderade oskra lnefordringar kade till 71 procent (69),
medan reserveringsgraden fr koncernens problemln mins-
kade till 64 procent (66). Se vidare sidan 44.
Skatter
Den totala skattekostnaden uppgick till 3 046 Mkr (2 569) vilket
motsvarar en eektiv skattesats p 20 procent (23).
Avvecklad verksamhet
Resultatet frn avvecklad verksamhet uppgick till -1 155 Mkr
(-2 022). Det r det kombinerade resultatet frn de avvecklade
kontorsrrelserna i Tyskland och Ukraina. Arbete och diskussioner
fr att slutfra arerna och den operativa uppdelningen pgr.
Finansiell struktur
Koncernens balansomslutning per den 31 december 2011 upp-
gick till 2 363 miljarder kronor (2 180), en kning med 8 procent
sedan utgngen av 2010.
Tillgngar
Den strsta tillgngsposten i balansrkningen utgrs av utl-
ning till allmnheten, som under 2011 kade med 10 procent till
1 186 miljarder kronor (1 075). Utlning till kreditinstitut mins-
kade till 129 miljarder kronor (184).
SEB:s totala kreditportflj kade till 1 702 miljarder kronor
(1 589 exklusive den tyska kontorsrrelsen). Ytterligare infor-
mation nns p sidorna 4145 och i not 18.
Finansiella tillgngar inom frskringsrrelsen rapporteras
under nansiella tillgngar till verkligt vrde. Finansiella till-
gngar inom fondfrskring dr frskringstagarna br risken
uppgick till 187 miljarder kronor (179) och inom traditionell
frskring uppgick tillgngarna till 83 miljarder kronor (86).
Rntebrande vrdepappersportfljer
SEB har en portflj av rntebrande papper fr investerings-,
likviditets- och kundhandelsndaml. Innehaven bestr frmst
av statsobligationer, skerstllda obligationer, obligationer
emitterade av nansiella institutioner och strukturerade
krediter.
Vid utgngen av 2011 uppgick SEB:s nettoposition i rnte-
brande vrdepapper till 247 miljarder kronor (278). En struk-
turfrndring mot vrdepapper av hgre kvalitet i portfljerna
under 2011 har strkt kreditkvaliteten. Innehav av icke sker-
stllda obligationer emitterade av nansiella institut och struk-
turerade obligationer har ersatts av vrdepapper med hgre
kreditkvalitet ssom stats-, verstatliga och skerstllda obliga-
tioner. Vrdepapper av hgsta kvalitet utgjorde vid rsskiftet
SEB-koncernen Norden Tyskland Baltikum
Kreditfrlustniv
Procent
2011 2008 2007 2009 2010
1
0
-1
-2
-3
-4
-5
-6
Kostnader
Mkr
Personalkostnader vriga kostnader Av- och nedskrivningar
Omstruktureringskostnader
2009 2010 2011
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
Balansrkningens struktur
31 december 2011
L
i
k
v
i
d
a

t
i
l
l
g
n
g
a
r
K
o
r
t
f
r
i
s
t
i
g

n
a
n
s
i
e
r
i
n
g
S
t
a
b
i
l

n
a
n
s
i
e
r
i
n
g
Tillgngar Skulder & eget kapital
U
t
l
n
i
n
g

f
r
e
t
a
g

&

p
r
i
v
a
t
Hushllsutlning
Utlning till fretag och
oentlig frvaltning
Netto vrig handel
Kassa och
centralbanksinsttning
Likviditetsportfljen
Finansiella institutioner
Kapital
Inlning frn fretag och
oentlig frvaltning
Inlning frn allmnheten
Finansiering, terstende lptid
> 1 r
Finansiering,
terstende lptid < 1 r
Finansiella institutioner
Exponering mot statspapper frn GIIPS
Mkr Grekland Italien Portugal Spanien
2011
Nominellt belopp 757 303
Verkligt vrde 181 235
2010
Nominellt belopp 762 1196 666 382
Verkligt vrde 572 993 575 367
83 procent av innehaven (77).
Per den 31 december 2011 hade investeringsportfljen med
rntebrande instrument minskat till 28 miljarder kronor frn
48 miljarder ett r tidigare, vilket var i linje med planen att redu-
cera innehaven genom amorteringar och begrnsade frslj-
ningar. Det nns inga oskra fordringar i portfljen. Under
rdande frutsttningar p kreditmarknaden r SEB:s uppfatt-
ning att materiella fallissemang i dessa portfljer r osannolika
och att risken fr nedskrivningar r begrnsad.
Den totala nominella exponeringen p obligationer i Grek-
land, Italien, Irland, Portugal och Spanien (GIIPS) uppgick till
14 miljarder kronor (19), av vilket statsobligationer utgjorde
1 miljard kronor (3). Realiserade och orealiserade frluster p
GIIPS-relaterade statsobligationer uppgick till 884 Mkr. Efter
att vrderingsreserver fr obligationer som klassicerats som
Finansiella tillgngar som kan sljas lsts upp var nettoeekten
-661 Mkr. Se vidare sidan 45, not 5 och 19.

Derivat
Vid utgngen av 2011 uppgick det nominella vrdet av koncer-
nens derivatkontrakt till 10 846 miljarder kronor (9 638). Voly-
merna uppstr i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder
derivatprodukter i syfte att kunderna skall kunna hantera sina
nansiella risker. Sedan hanterar SEB risken i de uppkomna
positionerna genom att ing motsvarande kontrakt p markna-
den. Huvuddelen av de derivatvolymer som frtecknas i not 45
har allts uppsttt via den kunddrivna aren. Derivatkontrak-
ten ingr i handelslagret och marknadsvrderas lpande.
Koncernen anvnder ocks derivat i syfte att skydda kassa-
den och verkligt vrde i tillgngar och skulder frn rnteuk-
tuationer. ven dessa kontrakt redovisas till verkligt vrde.
Tyngdpunkten fr koncernens derivatengagemang, frmst
rnte- och valutarelaterade terminer, ligger p kontrakt med en
kort lptid. En mindre del utgrs av s kallade clearade kontrakt
som kontantavrknas lpande.
Positiva marknadsvrden innebr motpartsrisk. (beskrivs i
Risk-, likviditets- och kapitalhanteringskapitlet, sid 44.)
Immateriella tillgngar inklusive goodwill
Immateriella tillgngar uppgick vid utgngen av 2011 till 17,9
miljarder kronor (16,9). Cirka 59 procent utgrs av goodwill. De
strsta goodwillposterna r relaterade till frvrvet av Trygg-
Hansakoncernen 1997 (5,7 miljarder kronor) samt SEB Korts
investeringar i Danmark och Norge (1,2 miljarder). Goodwillpos-
ter skrivs inte av enligt plan, utan prvas i stllet fr nedskriv-
ning minst rligen. Frskringsrrelsen redovisar aktiverade
anskaningskostnader p 4,1miljarder kronor (3,6).
Inlning och upplning
Koncernens nansiering utgrs av inlning frn allmnheten
(hushll, fretag osv.), upplning frn svenska, tyska och andra
nansinstitut samt emissioner av penningmarknadsinstrument,
obligationsln inklusive skerstllda obligationer, samt frlags-
ln. Under 2011 kade in- och upplning frn allmnheten med
21 procent till 862 miljarder (712). Inlning frn kreditinstitut
sjnk med 5 procent till 201 miljarder kronor (213).
Skulder i frskringsrrelsen
Vid slutet av ret uppgick skulderna i frskringsrrelsen till
270 miljarder kronor (264). Av detta utgjorde 181 miljarder
(175) nansiella taganden (fondfrskring) medan 89 miljar-
der (89) var frskringstaganden (traditionell frskring).
Eget kapital
Vid ingngen av 2011 hade SEB ett eget kapital p 99,5 miljar-
der kronor. Av detta togs 3 291 Mkr i ansprk fr utdelning i
enlighet med beslut vid rsstmman 2011. Vid utgngen av
2011 uppgick det egna kapitalet till 109,2 miljarder kronor.
Kapitaltckning
SEB-koncernen r en nansiell koncern som innefattar bolag
med bank-, nans-, vrdepappers- och frskringsrrelse. Reg-
lerna om kapitalkrav gller fr varje enskilt bolag inom koncer-
nen som har tillstnd att driva bank, nans- eller vrdepappers-
rrelse. Drtill skall kapitalkraven vara uppfyllda fr den
nansiella fretagsgruppen. P motsvarande stt skall bolag
inom koncernen som bedriver frskringsverksamhet uppfylla
solvensregler.
SEB-koncernen skall ocks uppfylla kapitalkrav avseende
koncerner vilka bedriver bde bank- och frskringsverksamhet
(nansiella konglomerat).
Kapitalstllning
SEB har fortsatt stabila och starka kapitalrelationer. Vid rsskif-
tet 2011 var krnprimrkapitalrelationen 13,7 procent (12,2),
primrkapitalrelationen 15,9 procent (14,2) och totalkapitalre-
lationen 15,2 procent (13,8). Koncernens riskvgda tillgngar
(RWA) rknat enligt Basel II uppgick till 679 miljarder kronor
(716). Givet frsljningen av den tyska kontorsrrelsen som
minskade RWA med 37 miljarder kronor, var koncernens RWA i
princip ofrndrat. RWA-kningar frn kad kreditexponering
och frn det nya kravet p stressat VaR, motverkades av att s
kallade avancerade interna riskklassmodeller har infrts (efter
myndighetsgodknnande) och av en lgre riskvikt p portfljen,
vilket visar p en positiv riskmigration.
Justerat fr myndigheternas vergngsregler de frsta ren
med Basel II, rapporterar SEB riskvgda tillgngar p 828 miljar-
der kronor (800), en primrkapitalrelation p 13,0 procent
(12,8) och en totalkapitalrelation p 12,5 procent (12,4). Mer
information om kapitaltckning och kapitalbas nns p sidorna
52-53 och i not 47.
Utdelning
Styrelsen freslr till rsstmman en utdelning p 1:75 kronor
per A- och C-aktie, vilket som andel av vinst per aktie uppgr till
35 procent. Den totala utdelningen uppgr till 3 836 Mkr
In- och upplning
frn allmnheten
Miljarder kronor
Utlning till
allmnheten
Miljarder kronor
1 500
1 200
900
600
300
0
1 500
1 200
900
600
300
0
2009 2009 2010 2010 2011 2011
Fretagssektorn Kommuner och landsting Hushllssektorn
(3 291), berknat p det totala antalet utgivna aktier per den 31
december 2011, inklusive terkpta aktier. SEB-aktien handlas
utan utdelning den 30 mars 2012. Avstmningsdag fresls bli
den 3 april 2012 och utdelningen betalas ut den 10 april 2012.
Frslaget skall ses mot bakgrund av utsikterna fr makro-
ekonomin, koncernens intjningsfrmga och kapitalsituation.
Styrelsens utdelningspolicy r att utdelningen ver en konjunk-
turcykel skall motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.
Rating
Alla ratinginstitut bekrftade SEB:s nuvarande rating och utsik-
ter under 2011. I december uppgraderade Standard & Poor's
SEB:s lngsiktiga rating till A+. SEB var en av fem banker som
uppgraderades av 50 toppbanker i Europa.
Tabellen visar SEB:s rating i februari 2012.
I februari 2012 tillknnagav Moody's att 114 europeiska
nansiella institutioner valts ut fr utvrdering och eventuell
nedgraderering. Det frmsta sklet var den europeiska stats-
skuldkrisen och dess negativa konsekvenser. Alla fyra svenska
storbanker kommer att utvrderas. Slutresultatet r svrt att
frutse.
Frsljning av kontorsrrelser
Den frsljning av SEB:s tyska kontorsrrelse till Banco Santan-
der, som tillknnagavs 2010, slutfrdes i januari 2011. I novem-
ber 2011 tillknnagav Banken ett avtal om att slja den ukrainska
kontorsrrelsen till Eurobank Group. Fullgrandet av frslj-
ningen r avhngig myndigheternas godknnande och frvntas
slutfras i mitten av 2012. Verksamheten har klassicerats som
avvecklad verksamhet. Fr bda transaktionerna pgr ett arbete
att slutfra stngningen och den operationella uppdelningen.
Dessa arer skall ses i ljuset av den pgende strategiska
inriktningen utanfr Sverige och Baltikum p stora fretags-
kunder i de nordiska lnderna och i Tyskland.
Utsikter fr 2012
Det makroekonomiska lget r den frmsta riskfaktorn nr det
ller koncernens intjningsfrmga och nansiella stabilitet. Det
pverkar i frsta hand kreditkvaliteten och drmed koncernens
kreditrisk. P medellng sikt prglas utsikterna fr den globala
ekonomin av oskerhet. Medan de nordiska ekonomierna fort-
farande r starka, kan tstramningstgrderna i mnga lnder
ka landrisken som kan komma att dmpa den ekonomiska till-
vxten, som i sin tur kan pverka SEB:s huvudmarknader. Denna
eekt har blivit uppenbar efter den kande oskerheten under
2011. Landrisker kan ocks pverka vrderingar av obligations-
innehav.
SEB tar ocks marknads-, likviditets-, operationella och liv-
frskringsrisker. Koncernens riskstruktur och dess riskhantering
beskrivs mer detaljerat p sidorna 36-53.
SEB:s konkurrenskraft kan komma att pverkas negativt av
den svenska varianten och tidigarelagda infrande av de interna-
tionella Basel III-reglerna fr kapital, likviditet och nansiering.
SEB avvaktar ett domstolsutslag angende ett utestende
krav p kllskatterestitution p den schweiziska skattemyndig-
heten. Totalt tvistigt belopp uppgr till 670 Mkr. Extern expertis
bekrftar att SEB:s fordran sannolikt kommer att inyta.
Rating
Moodys
Outlook Stable
(December 2011)
Standard &Poors
Outlook Stable
(December 2011)
Fitch
Outlook Stable
(September 2011)
Kort Lng Kort Lng Kort Lng
P1 Aaa A1+ AAA F1+ AAA
P2 Aa1 A1 AA+ F1 AA+
P3 Aa2 A2 AA F2 AA
Aa3 A3 AA F3 AA
A1 A+ A+
A2 A A
A3 A A
Baa1 BBB+ BBB+
Baa2 BBB BBB
Baa3 BBB BBB
Eekter av framtida frndringar
i pensionsredovisning
Under 2011 publicerade IASB en ndring av regelverket fr
redovisning av frmnsbestmda pensioner (IAS 19 Erstt-
ningar till anstllda) som trder i kraft den 1 januari 2013.
Under frutsttning att ndringen antas av EU innebr de nya
redovisningsreglerna att den s kallade korridormetoden tas
bort . Drmed kommer skillnaden mellan marknadsvrdet p
tillgngar som hlls fr framtida pensionstaganden och ett
berknat nuvrde p dessa pensionstaganden som inte
redovisats i resultatet dras av frn eget kapital. Fr moder-
bolaget gller fortsatt de svenska reglerna enligt tryggande-
lagen.
Den 31 december 2011 uppgick nettovrdet av koncer-
nens pensionstaganden till 21,5 miljarder kronor och netto-
marknadsvrdet av SEB:s pensionstillgngar till 18,0 miljar-
der kronor. Den fr nrvarande tillmpade korridormetoden
innebr att en tillgng p 3,8 miljarder redovisas i balansrk-
ningen, och det berknade underskottet vid rsskiftet 2011
var 3,5 miljarder kronor. Skillnaden p 7,2 miljarder skulle ha
givit ett avdrag p 5,3 miljarder, efter skatt, om frslaget hade
tillmpats fr 2011. Hanteringen av detta avdrag i kapital-
tckningssammanhang r nnu inte faststlld. Ytterligare
information om pensionsredovisning ternns i redovisnings-
principerna och not 9b.
De framtida eekterna i resultatrkningen innebr ofr-
ndrade kostnader fr tjnstgring medan rntekostnaden
skall berknas med diskonteringsrntan p nettopensions-
skulden. Frvntad avkastning p pensionstillgngar tas
bort. Eekter av omvrderingar som uppkommer t ex vid nd-
ringar av diskonteringsrntan skall redovisas i vrigt totalre-
sultat. Borttagande av avskrivningar p aktuariella frluster
och den ndrade rnteberkningen skulle ha minskat 2011
rs resultat (fre skatt) med cirka 350 Mkr.
Lnsamhet i oroliga tider
Den europeiska skuldkrisen och den glo-
bala tillvxtoron karaktriserade 2011. De
esta aktiebrser avslutade ret med tv-
siriga indexnedgngar och aktiviteten i
den frvrvsrelaterade verksamheten var
fortsatt lg. Kunderna var aktiva och fort-
satte att efterfrga tjnster inom de esta
arsomrdena. Detta resulterade i stabil
intjning och hg kreditkvalitet.
Rrelseintkterna kade med 8 procent
frn frra ret, drivet av hgre kundaktivi-
tet inom de esta arsomrden. Rrelse-
kostnaderna fr helret kade med 2 pro-
cent jmfrt med 2010. Rrelseresultatet
uppgick till 8 321 miljoner kronor, en
kning med 14 procent mellan ren.
SEB:s lgriskprol, i kombination med
hgre kundaktivitet inom valutahandel
och kapitalmarknad nr kunder anpassade
sig till de oskra marknaderna, genererade
ett stabilt resultat inom Trading and Capi-
tal Markets. Hgre volatilitet drev upp
volymerna p aktiemarknaden och SEB
Enskilda Equities behll platsen som mark-
nadsledande p de nordiska och baltiska
brserna. Rrelseresultatet fr Trading
Capital Markets kade med 4 procent
jmfrt med 2010.
Global Transaction Services gynnades
av hgre rntor och en fortsatt stark till-
vxt inom alla geograer och kundseg-
ment. Den frvaltade depvolymen ter-
speglade de lgre vrdena p brserna och
uppgick till 4 490 miljarder kronor (5 072).
Rrelseresultatet fr Global Transaction
Services var 41 procent hgre 2011 jm-
frt med 2010.
Corporate Banking presenterade ett
rekordhgt resultat fr 2011 till fljd av
kade arsvolymer. Under ret steg utl-
ningen med 50 miljarder kronor medan
efterfrgan p frvrvsrelaterade aktivite-
ter och brsintroduktioner minskade.
Rrelseresultatet fr Corporate Banking
var 14 procent hgre n 2010.
Division Stora Fretag och Institutioner erbjuder sina kunder integrerade ars- och
investeringstjnster, inklusive den verksamhet som bedrivs under namnet SEB Enskilda.
Divisionen har tv stora arsomrden - Trading and Capital Markets och Global Transaction
Services. De andra arsenheterna, CRM, Commercial Real Estate, Corporate Finance och
Structured Finance, ternns inom Corporate Banking.
Stora Fretag & Institutioner
2011 2010
Andel av SEB:s totala intkter, % 45 46
Andel av SEB:s rrelseresultat, % 49 57
Andel av SEB:s personal, % 15 15
Resultatrkning
Mkr 2011 2010 Frndring, %
Rntenetto 7 533 7 328 3
Provisionsnetto 5 378 5 275 2
Nettoresultat av nansiella transaktioner 4 000 3 366 19
vriga intkter, netto 618 322 92
Intkter 17 529 16 291 8
Personalkostnader -3 915 -3 959 -1
vriga kostnader -4 841 -4 649 4
Av- och nedskrivningar av tillgngar -227 -170 34
Kostnader -8 983 -8 778 2
Resultat fre kreditfrluster 8 546 7 513 14
Vinster och frluster vid
avyttring av tillgngar
-1 20
Kreditfrluster -224 -203 10
Rrelseresultat 8 321 7 330 14
K/I-tal 0 ,51 0,54
Allokerat kapital, miljarder kronor 26,7 25,8
Rntabilitet, % 22,4 20,5
Antal befattningar, medeltal 2 493 2 343
Divisionens huvudsakliga verksamhetsomrden r:
Utlning och produkter fr kapitalanskaning
Handel i aktier, valutor, rntebrande instrument, rvaror, derivat, futures och

brshandlade fonder
Rdgivningstjnster, mkleri, analys och handlarstrategier fr kapitalmarknaden,

rntehandeln, rvaror och valutahandeln
Prime brokerage och vrdepappersrelaterade nansieringslsningar
Corporate nance
Export-, projekt- och handelsnansiering
Frvrvsnansiering
Riskkapital
Cash management, likviditetshantering och betalningslsningar
Frvar av vrdepapper
Handels- och leverantrsnansiering.

Hur vill du sammanfatta 2011?
Det har varit ett r prglat av stor oskerhet och vola-
tila marknader som har pverkat bde oss och vra
kunder. Det rtillfredsstllande att se att bde vi och
vra kunder lyckats vl med att navigera genom
dessa svra tider.
Hur fungerar strategin fr
tillvxt i Norden och Tyskland?
Vr relationsbankmodell r mycket uppskattad. Bde
i Norden och i Tyskland har vra kunder valt att vxa
med oss. Nya kunder med potential fr lngsiktiga
relationer har ocks tillkommit. Vi ser en tydlig ut-
vxling av satsningen i alla vra tillvxtmarknader.
Vad gr SEB annorlunda
nr marknaden blir mer volatil?
Kundernas behov frndras i turbulenta tider och det
r viktigt att vi har en bra dialog. Med frre banker
som konkurrerar om nya arer och med vr rela-
tionsmodell har SEB en stark position att vxa med
bde existerande och nya kunder.
Kan er arsmodell vara lnsam i ett fort-
satt smre ekonomiskt lge?
Vr arsmodell r kunddriven. ven under ett r s
volatilt som 2011 mrks detta i vr stabila intjning.
Hela vrt DNA och vr arsmodell r utformade fr
att stdja en hg kundaktivitet. ven om det ekono-
miska lget frsvagats har vi inte mrkt ngon strre
dmpning av kundernas aktivitet. Dremot anpassar
kunderna sina riskstrategier efter det frndrade
ekonomiska klimatet.
Vilka r de frmsta utmaningarna
och mjligheterna framver?
Bankverksamhet handlar om att ha ett lngsiktigt
perspektiv och att vara nra kunderna. Detta r fr-
modligen mer sant nu n ngonsin. Nya regelverk
kommer att pverka hela den nansiella industrin.
sVi hller oss till vr lngsiktiga arsmodell. SEB
har stabilitet och kapacitet att fortstta stdja kun-
derna ven under snabbt frndrade marknads-
frhllanden.
frgor till
5
Divisionens intkter per land
2011, procent av totala intkter (17 529 Mkr)
Rrelseresultat per arsomrde
2011, procent av totalt rrelseresultat (8 321 Mkr)
Expansionen utanfr
Sverige tar fart
Tillvxtinitiativen i Norden utanfr Sverige
och i Tyskland lanserades i januari 2010.
Tv r senare r de planerade rekrytering-
arna av erfarna medarbetare slutfrda och
SEB har lyckats knyta till sig nya kunder
enligt plan. Under ret har ver 100 nya
kunder lagts till de som tillkom 2010, vilket
ger en total p cirka 200. Kundaktivitets-
nivn i dessa lnder har ocks frbttrats
som ett resultat av tillvxtinitiativen och
SEB har kat marknadsandelarna inom
samtliga marknader. Detta har ocks resul-
terat i en starkare lokal nrvaro och ett
strre deltagande i inhemska transaktioner.
Under hsten 2011 erhll SEB en lokal
bankoktroj i Hongkong varifrn man kom-
mer att erbjuda ett brett sortiment av pro-
dukter till fretagskunder och globala
nansiella institutioner. Det nya kontoret
kommer att ge ytterligare styrka till konto-
ren i Asien, det vill sga Peking, Hongkong,
New Delhi, Shanghai och Singapore.
2011 2010
Corporate Banking 50 (50)
Trading and
Capital Markets 35 (38)
Global Transaction
Services 15 (12)
2011 2010
Sverige 48 (49)
Tyskland 15 (14)
Norge 11 (11)
Finland 6 (6)
Danmark 5 (6)
vriga lnder 15 (14)
De viktigaste utmrkelserna 2011
Bsta relationsbanken i Sverige Prospera
rets nansiella rdgivare i Norden Prospera
Nummer 1inom aktiehandel fr alla institutioner i Norden Prospera
Nummer 1 inom valutahandel i Norden Global Finance
Bsta bank fr cash management i Norden och Baltikum Euromoney
Bst p frvaring av vrdepapper i Norden Global Finance
Bsta bank fr nyemissioner av svenska obligationer Prospera
Magnus Carlsson
SEB:s arsmodell
SEB har en lng tradition av relationer med stora fretagskunder
och har utvecklat en djup kunskap om olika branscher och bank-
tjnster. Trots den kade konkurrensen p krnmarknaderna har
SEB fortsatt att strka kundrelationerna och behllit frstapositio-
nen inom nyckelomrdena. Den kunddrivna arsmodellen i kom-
bination med en rad topprankade produkterbjudanden och kvali-
cerade medarbetare r nyckelfaktorerna bakom framgngen.
Grna produkter
Bde kunder och investerare efterfrgar mer hllbara produkter
och tjnster. Ett exempel r s kallade grna obligationer. SEB har
emitterat grna obligationer fr 2 miljarder US-dollar sedan dessa
vrdepapper brjade utfrdas 2008. Det r mer n ngon annan
bank i vrlden. Idn utvecklades genom diskussioner med kunder
som ville integrera klimatmedvetenhet i traditionella produkter i
en tid d det inte fanns statliga papper av denna typ. Efterfrgan
p grna obligationer kan komma att ka under kommande r d
projekt relaterade till milj och frnyelsebar energi frvntas ka.
Trading and Capital Markets intkter
Frdelade p strre produktgrupper, exkl. investeringsportfljer
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Valutahandel Aktiehandel Kapitalmarknad
Strukturerade derivat och vriga TCM-produkter
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2009
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2010
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2011
Corporate Banking intkter
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Rntenetto vriga intkter
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2009
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2010
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2011
Depvolymernas utveckling
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
180 000
150 000
120 000
90 000
60 000
30 000
0
Miljarder kr
Mkr Mkr
Transaktioner per dag
2008 2007 2009 2010 2011
Depfrvaring Antal transaktioner
Finansiell utveckling
Rrelseresultat och rntabilitet p allokerat kapital Mkr
Rrelseresultat Rntabilitet
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
30
25
20
15
10
5
0
2007 2008 2009 2010 2011
Mkr Procent
Turbulent ekonomi
Positiva ekonomiska utsikter och stigande
rntor under inledningen av 2011 ersattes
av allt mer negativa tecken p vikande fr-
troende frn svl hushll som sm och
medelstora fretag i spren av den euro-
peiska skuldkrisen. SEB:s kunder var dock
aktiva ven under dessa omstndigheter,
vilket ledde till en vsentlig kning av
divisionens resultat.
kad fretagsmarknadsandel
Fr att betjna fretagskunderna n bttre
fokuserade SEB:s kundansvariga under
ret p helheten i rdgivningen till fre-
tagskunderna fretaget, garen och de
anstllda. Marknadsandelen bland mindre
fretag mtt som aktiva kunder (de som
anvnder SEB:s betaltjnster) steg till
12 procent (11). Fretagskrediter kade
med 25 procent och antalet sm och
medelstora fretagskunder med 11 000
till 117 000. Dessutom ck SEB fr tredje
gngen utmrkelsen rets smfretagar-
bank av Privata Arer.
Tjnster fr privatkunder
Den strategiska inriktningen p lngsiktiga
kundrelationer fortstter. Under den nan-
siella turbulensen erbjd SEB individuell
rdgivning till 400 000 helkunder, inte
minst med fokus p kundernas sparande
och riskniv. Detta gynnade den lngsik-
tiga trenden fr kundnjdhet och motver-
kade den negativa eekten av exempelvis
debatter i media och oskerhet i de nan-
siella marknaderna, ngot som ck avtryck
i minskande kundnjdhet under den nan-
siella nedgngen i augusti.
Division Kontorsrrelsen betjnar privatkunder samt mindre och medelstora fretag i Sverige
och r ocks ansvarig fr SEB:s kortverksamhet i Norden. Kunderna har tillgng till SEB:s
kompletta utbud av nansiella tjnster via kontor, telefon, internet och mobiler.
Kontorsrrelsen
2011 2010
Resultatrkning
Rntenetto 5 846 5 008 17
Provisionsnetto 3 175 3 240 -2
Nettoresultat av nansiella transaktioner 302 273 11
vriga intkter, netto 96 48 100
Intkter 9 419 8 569 10
Personalkostnader -2 694 -2 650 2
vriga kostnader -3 568 -3 381 6
Av- och nedskrivningar av tillgngar -79 -84 -6
Kostnader -6 341 -6 115 4
avyttring av tillgngar
-1
Kreditfrluster -476 -543 -12
K/I-tal 0,67 0,71
Divisionens arsomrden r:
Kontorsrrelsen Sverige med 1,6 miljoner privatkunder och 160 000 mindre och
medelstora fretagskunder, varav cirka 117 000 r aktiva anvndare av bankens
betaltjnst. Kunderna betjnas via 165 kontor, Telefonbanken (2,5 miljoner samtal
under 2011) och internettjnster (1,1 miljoner kunder).
Kort med 3,2 miljoner utgivna kort (betal-, kredit- och bankkort samt prolerade
kort). Arsomrdet bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Norge och Finland
och inkluderar varumrken som Eurocard och Diners Club. Kort har ocks inlsen-
avtal med ver 200 000 inkpsstllen.
SEB fortsatte att utveckla en ppen och tillgnglig kommunikation
med kunderna, till exempel via ppna chattar p Internet och
ppen kundservice via Facebook. SEB fortsatte ocks att utveckla
applikationer fr mobila tjnster i smarta mobiltelefoner och iPad.
Nya kontrakt fr SEB Kort
Arsaktiviteten inom Kort var hg under 2011 och SEB vann och
omfrhandlade ett stort antal kontrakt. Korts omsttning kade
med 6 procent och den genomsnittliga transaktionssumman fort-
satte att minska, vilket reekterar den kade anvndningen av kort
fr vardagsutgifter.
Kunderna fortsatte att efterfrga tillggstjnster och visade ett
srskilt stort intresse fr frskringar i samband med betalningar.
Handlarna fortsatte att stlla krav p e-handelslsningar och ls-
ningar som fungerar i hela Norden. Kort som ges ut i hela Europa
kar ocks, bde avseende volymer och omsttning.
Kort fortsatte att eektivisera, frebygga bedrgerier och
lpande utveckla sitt erbjudande fr att mta konkurrensen frn
nya betalningslsningar via internet och mobiler. Teknologisk
utveckling och frmgan att mta nya regelverk r kritiska
framgngsfaktorer inom kortbranschen framver.
Utveckling fr kort
2007 = Index 100
180
160
140
120
100
80
60
40
20
0
Omsttning Transaktioner
2007 2008 2009 2010 2011
Privata boln, Sverige
Exklusive lnelften, Miljarder kronor
300
250
200
150
100
50
0
2007 2008 2009 2010 2011
Utveckling fr inlningsvolymer
Miljarder kronor
200
160
120
80
40
0
2007 2008 2009 2010 2011
Privatkunder Fretagskunder
2011, procent av totalt rrelseresultat (2 602 Mkr)
2011 2010
Sverige 61 (60)
Kort 39 (40)
Rrelseresultatet
kade med 36 procent
Divisionens rrelseresultat steg till 2 602
Mkr (1 910). Volymtillvxten fr utlning
och inlning bidrog till en rntenettotillvxt
p 17 procent. Provisionsnettot och kredit-
frlusterna var stabila.
Bolneportfljen i Sverige vxte med
49 miljarder kronor (24), varav 7 miljarder
relaterar till frvrvet av DNB:s bolne-
stock. Kontorsrrelsens privatkunder har
generellt en mycket god kreditkvalitet
jmfrt med marknadssnittet, och ter-
nns frmst i strre stder. De esta
bolne-kunder har samlat hela sin ar
hos SEB, och 95 procent har belnings-
grader under 75 procent. SEB bevakar
kundernas terbetalningsfrmga genom
att begra amortering och begrnsa lnen
i frhllande till hushllets bruttoinkomst.
Fretagsutlningen kade med 23 miljarder
kronor (15) och inlningen med 21 miljarder
kronor (17).
Kortverksamhetens rrelseresultat
var det hgsta hittills, 1 023 Mkr (957).
De totala kostnaderna fr verksamheten
uppgick till 1 428 Mkr (1 478). Kreditfr-
lusterna var 27 procent lgre n fre-
gende r.
Dialoger om hllbarhet
Under ret har SEB engagerat ett stort
antal kunder i diskussioner om hllbarhet
och socialt ansvar som fretagare. Kunder
med en omsttning ver 200 Mkr r de
som frmst visar ett kande intresse fr
dessa frgor. SEB:s fokus p omrdet
var uppskattat och bidrog bde till att
ka kundnjdheten (enligt SKI, Svenskt
Kvalitetsindex) och till att ka marknads-
andelen under ret.
Det har varit ett r av markant och vxande osker-
het, vilket mot slutet av ret gjorde att fretagskun-
derna vntade med nyinvesteringar. Privatpersoner
valde tryggare alternativ genom lngre bindningsti-
der p bolnen och minskade aktieinvesteringar.
Allt er fretag valde SEB som sin bank och fr tredje
gngen ck SEB utmrkelsen rets Smfretagar-
bank och fr frsta gngen utmrkelsen rets Bank.
Ni vill vara banken med de njdaste
kunderna. Hur ska ni n dit?
Frst och frmst - kunderna vill ha stabilitet och fr-
utsgbarhet s vrt fokus p lngsiktiga relationer
stder kundnjdhet. Tillgnglighet r en viktig del i
vr strategi, kunden ska sjlv kunna vlja var och hur
man vill mta banken. Vra mobila banktjnster r
ngot som kunderna uppskattar ver 8 miljoner
besk gjordes under 2011. Vi tillhandahller ocks
kundstd via Facebook och Twitter.
Hur kan ni mta fretagskundernas
frvntningar?
Det handlar terigen om den traditionella relations-
banksmodellen. Vra fretagskunder frvntar sig
en partner med insikt i deras verksamhet. De vill att
vi ska st vid deras sida i svl uppgng som ned-
gng och har behov av helhetslsningar. Det r
ocks viktigt fr dem att vi ligger i framkant nr det
gller olika tekniska lsningar.
Hur har de mobila banktjnsterna ndrat
kundernas beteenden?
Vra kunder blir allt mer mobila och vill kunna gra
sina bankrenden frn telefon, iPad och andra
mobila enheter. Det betyder att vi mste erbjuda
snabb och lttillgnglig service med hg skerhet.
Vilka r de frmsta utmaningarna och
mjligheterna framver?
Den frmsta utmaningen r, som alltid, att fortstta
frtjna vra kunders frtroende. Att uppfylla och
frhoppningsvis vertra frvntningarna. Att
snabbt kunna tillhandahlla rtt rdgivning, mnnis-
kor och produkter. Dr nns det alltid mjlighet till
frbttring.
frgor till
5
Fretagskrediter, Sverige
Ln till fretagssektorn, inklusive fastighetskrediter
Miljarder kronor
120
100
80
60
40
20
0
2007 2008 2009 2010 2011
Antal mindre och medelstora
fretagskunder, Sverige
Tusental (antal betaldeskunder)
120
100
80
60
40
20
0
2007 2008 2009 2010 2011
Mats Torstendahl
Division Kapitalfrvaltning erbjuder alla typer av kapitalfrvaltnings- och rdgivningstjnster
inklusive ledande private bankingtjnster i Norden. Produktutbudet omfattar aktier, rntor,
private equity, fastighets- och hedgefonder. Divisionen har cirka 1 000 anstllda och frvaltar
runt 1 200 miljarder kronor.
Stabilitet i en rrlig omvrld
I dessa oroliga tider har SEB fortsatt inrikt-
ningen p att erbjuda kundfokuserad rd-
givning med en hg proaktivitet. Detta
bidrog till en stabil niv fr nytt frvaltat
kapital med nettoinden kvartal fr kvar-
tal. Rrelseresultatet p 1 481 Mkr (1 477)
var ofrndrat jmfrt med 2010. Rrelse-
intkterna kade med 1 procent frmst
beroende p ett starkt rntenetto. Baspro-
visioner och courtage lg p samma niv
som fregende r, medan prestations-
och transaktionsrelaterade intkter upp-
gick till 399 Mkr (409). Kostnaderna kade
med 2 procent jmfrt med 2010.
Att uppfylla kundfrvntningarna
Under ret etablerade Institutional Clients
ett mer samlat kunderbjudande omfat-
tande fondfrskringar, strukturerade pro-
dukter och brshandlade fonder (ETF:er),
vilket ledde till hgre eektivitet och fr-
bttrat kundstd. SEB:s tre frsta ETF:er
som marknadsfrs under namnet SpotR
och en ytterligare fond med private equity-
inriktning lanserades framgngsrikt.
Private Banking ck runt 1 300 nya
kunder under ret. Styrkan i erbjudandet
till privatkunderna bekrftades n en gng
SEB ck in 24 miljarder kronor (26) i nytt
frvaltat kapital netto under ret. SEB
utnmndes ocks terigen till bsta leve-
rantr av private bankingtjnster i Norden
av The Banker och Professional Wealth
Management.
I Finland ck SEB utmrkelsen Best
Asset Manager Platinum av Scandinavian
Financial Research. SEB ck ven utmr-
kelsen bsta institutionella kapitalfr-
valtaren i Finland av Prospera.
Divisionen bestr av tv arsomrden:
Institutional Clients, som erbjuder kapitalfrvaltningsservice till institutioner, stif-

telser och livbolag och r ansvarig fr SEB:s sparerbjudanden som innefattar mark-
nadsfring och frsljning av SEB:s fonderbjudande bde i Sverige och utomlands.
Private Banking, som erbjuder kapitalfrvaltning, juridik och skatterdgivning,

frskringar, nansiering och banktjnster till kapitalstarka privatpersoner i Sverige
och utomlands.
Distributionen av divisionens tjnster sker frmst genom den egna sljkren inom
Institutional Clients och Private Banking, SEB Trygg Liv, SEB:s kontorsntverk och via
tredje parts distributrer. Divisionens Investment Management-organisation, med
omkring 150 kapitalfrvaltare i 25 investerarteam r ansvariga fr frvaltning av
fonder och mandat.
Kapitalfrvaltning
2011 2010
Resultatrkning
Rntenetto 636 485 31
Provisionsnetto 3 717 3 752 -1
Nettoresultat av nansiella transaktioner 87 89 -2
vriga intkter, netto 7 58 -88
Intkter 4 447 4 384 1
Personalkostnader -1 406 -1 298 8
vriga kostnader -1 502 -1 528 -2
Kostnader -2 957 -2 910 2
Vinster och frluster vid avyttring
av tillgngar
Kreditfrluster -9 3
K/I-tal 0,66 0,66
Antal befattningar, medeltal 1 006 963
5
Frvaltat kapital
Det frvaltade kapitalet uppgick till
1 175 miljarder kronor (1 321). Minsk-
ningen berodde p brsnedgngen. Den
hga nettofrsljningen tillsammans med
de nya kunderna kommer att f en positiv
eekt nr marknaden vl vnder uppt
igen. Tv tredjedelar av det frvaltade
kapitalet lg ver sina respektive jm-
frelseindex.
Aktiv aktiegare
Kapitalfrvaltning har redan tidigare skrivit
under FN:s principer fr ansvarsfulla inves-
teringar (UNPRI). Enligt kundernas nske-
ml och ven enligt Bankens strategi r
SEB en aktiv gare som tar ansvar. Banken
har haft direkta och indirekta diskussioner
med 260 svenska och utlndska fretag
om korruption, mnskliga rttigheter, kli-
matfrndringar, bolagsstyrning och andra
hllbarhetsrelaterade mnen. Under 2011
sponsrade SEB ocks UNPRI-Mistra Akade-
miska konferensen. Det r en av de strsta
konferenserna i vrlden nr det gller
ansvarsfulla investeringar och den har givit
kunder och akademiker inom omrdet en
mjlighet att tras.
Det svra marknadslget gjorde 2011 till ett utma-
nande r, men vi gjorde framsteg inom omrden som
vi sjlva kunde pverka. Vra fonder ndde bra resul-
tat i relation till sina jmfrelseindex och nrmare
1 300 nya private banking-kunder gav oss frtroen-
det att frvalta deras tillgngar.
Vad r din syn p marknadslget
framver och hur kommer det att pverka
kapitalfrvaltningsaren?
Vi arbetar i turbulenta tider. Det krver ytterligare
fokus p att ge kunderna tillfrlitlig rdgivning kring
riskhantering genom bland annat frdelning mellan
tillgngsslag och lngsiktiga investeringsstrategier.
I motsats till mnga konkurrenter kan vi trots krisen
fortstta att investera i analyssystem och nya pro-
dukter fr att frstrka fondfrvaltningserbjudandet.
Vad har ni lrt er frn fregende kris
och hur kommer det att vara till hjlp
under kommande r?
Inom kapitalfrvaltningsomrdet ser vi utvecklingen
som en fortsttning av de tidigare nedgngarna.
S det handlar om att ha rtt kompetens, erfarenhet
och produkter p plats fr att kunna mta kundernas
frndrade behov.
Varfr ska kunder anfrtro sitt kapital
till er ven i en turbulent marknad?
I oroliga tider r god rdgivning om investeringsstra-
tegier och riskhantering avgrande. Lika viktigt r det
med en stabil partner. Vi har bevisat vr kompetens
inom bda dessa omrden.
Mnga av vra kunder har genom marknadsutveck-
lingen frlorat stora vrden under 2011. Om vi kan
hjlpa kunderna att anpassa sina investeringar och
riskaptit och se bortom dagens dystra stmningslge
r det mjligt att identiera och realisera arsmj-
ligheter. Drfr har vi bde ett kort- och lngsiktigt
perspektiv.
frgor till
5
Frvaltat kapital och intktsmarginaler
1 500
1 250
1 000
750
500
250
0
0,06
0,05
0,04
0,03
0,02
0,01
0
Frvaltat
kapital, mdr kr
Intktsmarginal,
procent
1)
Kv1 Kv2 KV3 Kv4 Kv1 Kv2 KV3 Kv4 Kv1 Kv2 KV3 Kv4 Kv1 Kv2 KV3 Kv4 Kv1 Kv2 KV3 Kv4
2007 2008 2009 2010 2011
Procent av totalt rrelseresultat (1 481 Mkr)
2011 2010
Institutional
Clients 67 (63)
Private Banking 33 (37)
1) Kvartalsvisa intkter (annualiserade)/genomsnittliga kvartalsvisa tilllgngar.
Miljarder kronor Procent
Anders Johnsson
Frvrv av Irish Life International
Erbjudandet inom Portfolio Bond (kapital-
frskring via dep) strktes genom frvr-
vet av Irish Life International (ILI). Frvrvet
strker distributionskapaciteten i Europa
och speciellt inom Private Banking-
segmentet. Bolaget har ett frvaltat kapital
p 17 miljarder kronor och en rlig premie-
inkomst p 2 miljarder.
Stabilt resultat trots volatila
marknader
Efter ett r av oro och oskerhet p de
nansiella marknaderna minskade rrelse-
resultatet fr livdivisionen med 8 procent
jmfrt med 2010, vilket var det dittills
bsta ret. Fondfrskringsintkterna, som
svarar fr 57 procent av de totala intk-
terna och 84 procent av frsljningen,
kade med 3 procent som en fljd av fr-
vrvet av ILI, medan intkterna i traditionell
och riskfrskring samt vriga intkter
minskade med 6 procent. Kostnaderna
kade med 112 Mkr, varav 85 Mkr r hn-
frligt till frvrvet av ILI.
Solvensgraderna var stabila under ret.
Frvaltat kapital
Nettoindet i fondfrskringar uppgick
till 7,7 miljarder kronor, men till fljd av fal-
lande marknadsvrden minskade tillgngs-
vrdena samtidigt med 17,9 miljarder kro-
nor. Till detta skall lggas 17,5 miljarder
kronor genom det irlndska frvrvet.
Under ret kade det totala fondfrsk-
ringsvrdet med 7,3 miljarder till 186,8 mil-
jarder kronor. Andelen fretagsbetalda fr-
skringar uppgick till 68 procent (65). Det
totalt frvaltade kapitalet uppgick till
420 miljarder kronor, vilket var en minsk-
ning med 1 procent frn 2010.
Uppfylla kundernas behov
Arbetet med att ytterligare frstrka rdgiv-
ning och service fr att stdja kunderna i
tider av nansiell oro i marknaderna fort-
Division Liv ansvarar fr all livfrskringsverksamhet inom SEB och r ett av Nordens ledande
livfrskringsbolag. Inom fondfrskring r SEB nummer ett i Sverige och nummer tv i
Danmark.
Divisionen bestr av tre arsomrden:
SEB Trygg Liv (Sverige)
SEB Pension (Danmark)
SEB Life & Pension International.

Verksamheten omfattar frskringslsningar, frmst fondfrskringar, inom spa-
rande och trygghetsomrdet fr privatpersoner och fretag. Divisionen har cirka
1,8 miljoner kunder och bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Irland, Lux-
emburg, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Divisionen r ocks representerad p
ett antal marknader p den europeiska kontinenten genom frskringsfrmedlare.
SEB:s verksamhet inom traditionell livfrskring i Sverige bedrivs huvudsakligen i
Gamla Livfrskringsaktiebolaget SEB Trygg Liv enligt msesidiga principer och utan
bestmmandeinytande fr SEB och konsolideras drfr inte i SEB Trygg Livs resultat.
Gamla Liv r stngt fr nyteckning.
Liv
2011 2010
Resultatrkning
Rntenetto -33 -11 200
Livfrskringsintkter netto 4 504 4 550 -1
Intkter 4 471 4 539 -1
Personalkostnader -1193 -1123 6
vriga kostnader -536 -589 -9
Av- och nedskrivningar av tillgngar -785 -690 14
Kostnader -2 514 -2 402 5
Rrelseresultat 1 957 2 137 -8
Frndring i vervrden frn
verksamheten, netto 1 188 1 045 14
Verksamhetsresultat 3 145 3 182 -1
Frndringar i operativa antaganden -179 -243 -26
Finansiella eekter av kortsiktiga
marknadsuktuationer -1897 626
Frvaltningsresultat 1 069 3 565 -70

K/I-tal 0,56 0,53
Rntabilitet, %
baserat p rrelseresultat 26,9 31,3
baserat p verksamhetsresultat 43,2 46,7
satte. I framtiden kommer det individuella
ansvaret fr lderdomen att bli mycket vik-
tigt, eftersom de nuvarande oentliga sys-
temen inte ensamma kommer att kunna
omhnderta en ldrande befolkning. Pri-
vata lsningar inom hlso- och vrdomr-
det som komplement till de oentliga kom-
mer att bli aktuella. Vra kunder anpassar
sig successivt till denna nya situation. Som
nansiell institution spelar SEB-koncernen
en viktig roll i denna utveckling. Livdivisio-
nen frbereder sig p mnga olika stt fr
att mta det frvntade behovet av rdgiv-
ning och produkter infr och under pension
samt nr det gller vrdfrskringsls-
ningar.
Procent av total (1 957 Mkr)
2011 2010
SEB Trygg Liv, Sverige 66 (68)
SEB Pension, Danmark 29 (24)
SEB Life & Pension, Int. 5 (8)
Det har varit ett utmanande r med hg brsturbu-
lens. Under de frhllandena har vi fokuserat p att
stdja vra kunder, speciellt de som snart gr i pen-
sion, med rdgivning. Vi har ocks vidareutvecklat
vrt fondutbud fr att skerstlla att kunderna kan f
en sparportflj som passar deras behov och nskad
riskniv.
Hur ska SEB frsvara sin stllning som
ledande inom svensk fondfrskring
Vi fortstter att vidareutveckla, frna och frenkla
vrt kunderbjudande. Ett prioriterat omrde r att
ka tillgngligheten fr vra kunder oavsett hur de
vljer att mta oss.
Ska kunderna vara oroliga fr
sina pensioner?
Jag hoppas att de inte knner oro, men naturligtvis
mste vi alla inse betydelsen av att de beslut vi tar
pverkar vr framtida pension. Vrt ansvar r att fr-
klara vikten av frskringsskydd och riskspridning
samt att ge rd runt hur kunderna p bsta stt ska
hantera kapitalet ven under utbetalningstiden.
Hur ser ni p yttrtt?
Nr det gller premiebestmda tjnstepensioner r
vi denitivt positiva till mjligheten att fritt ytta fr-
skringsvrden inklusive kollektivavtalade tjnste-
pensioner eftersom ansvaret fr investeringsbeslut
ligger hos den anstllde.
Vi mste hitta gemensamma lsningar tillsammans
med den oentliga sektorn fr att mta utmaning-
arna i den framtida vlfrden. Nya och harmonise-
rade regelverk inom EU skapar nya frutsttningar
och mjligheter. Vrt kp av Irish Life International
ska ses i ljuset av detta. Vi kan nu erbjuda kunder
kapitalfrskring via dep i mnga europeiska
lnder.
frgor till
Volymer
2011 2010
Frsljning (vgd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vrdfrskring 6 743 7 111
Fondfrskring 35 394 41 376
Totalt 42 137 48 487
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vrdfrskring 6 696 6 946
Fondfrskring 22 238 23 522
Totalt 28 934 30 468
Frvaltat kapital (nettotillgngar), miljarder kr
Traditionell liv och sjuk-/vrdfrskring 233,2 244,6
Fondfrskring 186,8 179,5
Totalt 420,0 424,1
5
Utveckling av premieinkomst
Miljarder kronor
35
30
25
20
15
10
5
0
2007 2008 2009 2010 2011
Jan Stjernstrm
Division Baltikum bestr av kontorsrrelse och corporate bankingverksamhet i Estland,
Lettland och Litauen. ven de baltiska fastighetsbolagen ingr i divisionen.
Stabilisering efter krisen
De baltiska ekonomierna gynnades av en
exportdriven tillvxt under 2011, ven om
tillvxten tydligt saktade in under det
frde kvartalet. Den ekonomiska tillvxten
2010 2011 str i kontrast till lgkonjunk-
turen i regionen under 2008 2009.
Kundernas efterfrgan p ln var stabil
under de frsta tre kvartalen, men ngot
lgre under det frde kvartalet. Bruttol-
nevolymen var 101 miljarder kronor vid
utgngen av 2011, vilket i stort sett var
ofrndrat jmfrt med rsslutet 2010.
Problemlnen sjnk med 23 procent och
reserveringsgraden minskade till 63 pro-
cent (66) Det berodde p ett intensivt
arbete utfrt av specialister p problemln
i kombination med den frbttrade makro-
ekonomin. Det har varit mycket viktigt att
hitta bra lsningar fr kunderna som sam-
tidigt skyddar SEB:s vrden.
Inlningsvolymen kade i alla tre lnder
under 2011. Den totala inlningsvolymen
kade med 15 procent till 66 miljarder
kronor. I Litauen utsgs SEB till betalnings-
ombud fr myndigheternas insttnings-
garanti. I slutet av ret hade 80 procent av
fonden betalats ut.
Uppfyllda kundfrvntningar
I och med att produktomrdena Trading
and Capital Markets med Global Transac-
tion Services integrerades i den baltiska
divisionen i brjan av 2011 har frutstt-
ningar fr ett bttre erbjudande av produk-
ter och tjnster till storfretagskunderna
skapats. Privatkunderna erbjuds en frenk-
lad vardagsekonomi genom ett antal pake-
terade tjnster och budgetverktyg. Nya
mobila tjnster i Estland och Litauen samt
en ny Internetbank i Estland erbjuds de
sm och medelstora fretagen.
Frbttrat rrelseresultat
I rrelseresultatet fr 2011 p 2,748 Mkr
(261) ingick nettoterfringar av kreditre-
Division Baltikum betjnar 1,8 miljoner aktiva privatkunder och 130 000 aktiva sm
och medelstora frtagskunder i Estland, Lettland och Litauen. Kunderna har tillgng
till SEB:s hela utbud av nansiella tjnster via kontorsntet, telefon och internet.
Divisionen bestr av tre arsomrden:
Estland har 37 bankkontor och betjnar 490 000 privatkunder

och 49 000 sm och medelstora fretag.
Lettland har 49 bankkontor och betjnar 430 000 privatkunder

Litauen har 55 bankkontor och betjnar 880 000 privatkunder

Baltikum
2011 2010
Resultatrkning
Rntenetto 1 980 1 923 3
Provisionsnetto 894 964 -7
Nettoresultat av nansiella transaktioner 365 401 -9
vriga intkter, netto
-33 52
Intkter 3 206 3 340 -4
Personalkostnader -699 -728 -4
vriga kostnader -1 113 -1 177 -5
Kostnader -1 945 -2 201 -12
avyttring av tillgngar 2 -5
Kreditfrluster 1 485 -873
Rrelseresultat 2 748 261
K/I-tal 0,61 0,66
server p 1 485 Mkr (-873). Rrelseintk-
terna fr ret minskade till 3 206 Mkr
(3 340). I lokal valuta kade rrelseintk-
terna. Nettoresultatet av nansiella trans-
aktioner var 9 procent lgre n 2010, delvis
p grund av frre valutaarer i Estland,
som gick med i eurozonen den 1 januari
2011. Rrelsekostnaderna p 1 945 Mkr
var 12 procent lgre n fregende r. Vid
rsslutet hade SEB:s baltiska fastighets-
bolag tillgngar p totalt 1 455 Mkr (399).
Fastighetsbolagens rrelsefrlust fr 2011
uppgick till 63 Mkr (25).
Utmrkelser till SEB i Baltikum
Cirka 70 000 nya husbankskunder valde
SEB under 2011. SEB har en stark mark-
nadsposition i hela Baltikum inom privat-
marknaden, storfretagsmarknaden och
marknaden fr sm och medelstora fre-
tag och har ftt goda resultat i kundnjd-
hetsmtningar.
SEB erhll era utmrkelser under ret.
The Banker gav SEB utmrkelsen som
bsta bank i bde Estland och Lettland
2011. Drutver har SEB:s hllbarhetsar-
bete uppmrksammats via ett ertal
utmrkelser. I Estland rankades SEB hgt
inom hllbarhet (Corporate Social
Responsibility) av Epsi. I Lettland ck
SEB priset Powered by Green av JSC
Latvenergo och ndde Guldkategorin fr
det rliga hllbarhetsindexet (Sustaina-
bility Index). SEB ck ven utnmningen
mest attraktiva arbetsgivare i Litauen
inom alla branscher.
Inlningsvolymer och marknadsandelar
Miljarder kronor
40
35
30
25
20
15
10
5
0
40
35
30
25
20
15
10
5
0
Estland
Lettland
Litauen
Marknadsandel Estland
Marknadsandel Lettland
Marknadsandel Litauen
Det som inledningsvis sg ut att bli ett r av ter-
hmtning fr vrldsekonomin, blev allt annat n det i
slutndan. Den accelererande skuldkrisen i Europa
skapar en oskerhet om kraften i den begynnande
terhmtningen. I Baltikum prglades ocks avslut-
ningen av 2011 av de dramatiska lokala bankkonkur-
ser som skedde i Litauen och Lettland.
Vad kan europeiska politiker lra frn
den baltiska krisen?
Det r framfrallt att de styrande i de baltiska
lnderna tog ansvar i sina respektive lnder och
verkligen fokuserade p att genomfra tua, men
ndvndiga tgrder fr att terstlla konkurrens-
kraft och mjliggra lngsiktig tillvxt.
P vilket stt arbetar SEB annorlunda
efter den baltiska krisen?
Vi gr frn produkt- till kundorientering, det vill
sga vi fokuserar mindre p frsljning av enstaka
produkter och mer p att skapa lngsiktiga relationer
baserade p en helhetsbild av kundens behov.
Vi arbetar mycket med kompetensutveckling och
med att ka samarbetet mellan lnderna.
Vilka tendenser nns inom bankverk-
samheten i de baltiska lnderna?
Vi ser mycket av det vi sjlva har upplevt i Sverige
med mer automatiserade transaktionstjnster samt
ett vxande behov av personlig rdgivning. Frtroen-
defrgorna r centrala - efter de bankkonkurser som
har intrat i Litauen och Lettland, r det viktigt fr
kunderna att knna att de kan lita p sin bank och att
banken r en god och aktiv samhllsmedborgare.
Utmaningarna och mjligheterna r att fortstta
vxa tillsammans med vra kunder och marknader
samtidigt som vi har ett fortsatt fokus p vra kost-
nader och risker.
2007 2008 2009 2010 2011
frgor till
Intkter per arsomrde
Procent av totala rrelseintkter (3 206 Mkr)
2011 2010
Estland 31 (29)
Lettland 27 (28)
Litauen 42 (43)
5
%
David Teare
Fr tio r sedan hanterades 22 procent av
betalningarna i SEB helt automatiskt.
2011 var andelen 97 procent.
En liknande utveckling mot kraftigt
kad automatisering kan ses inom mnga
andra av bankens verksamhetsflt, ven
om det naturligtvis fortfarande nns
omrden som krver dialog och manuell
hantering. Medan IT tidigare var ett admi-
nistrativt std r det numera en integre-
rad del av SEB:s ar. IT-baserade ls-
ningar str i dag fr en mycket hg andel
av bankens leveranser till kunderna.
Tydliga styrsystem
Under 2011 etablerade SEB en ny
beslutsordning fr IT-verksamheten i
banken. En ny funktion bildades fr styr-
ning och prioritering av investeringarna i
samarbete med arssidan, medan
vriga IT- och supportenheter ansvarar
fr eektivitet och kvalitet i leveransen.
Kvalitet och skerhet i centrum
Hg kvalitet r avgrande fr IT-verksam-
heten. Systemen och processerna skall
fungera och kunderna skall kunna knna
sig trygga med sin bank. Inom SEB pgr
ett stndigt arbete med att strka de kri-
tiska arsprocesserna samt minimera
problemen och riskerna fr kunderna.
Frnyade bassystem
och ndrade regleringar
SEB utvecklar lpande sin infrastruktur
fr att mta kundernas behov, bankens
egen expansion och olika regelfrnd-
ringar. Den totala investeringen fr 2011
uppgick till cirka 2 miljarder kronor.
En frdedel av investeringarna r
relaterad till nya regelverk fr exempelvis
derivathandel och internationella autogi-
robetalningar (SEPA, Single Euro Pay-
ments Area) regler som r avsedda att
skydda konsumenterna och ka trans-
parensen.
En stor del av satsningen i vrigt
gller de bassystem som utgr krnan i
bankens verksamhet. Mnga system i
bankvrlden byggdes upp p 1960- och
1970-talen och behver drfr kontinu-
erligt frnyas eller uppgraderas. Exempel
p sdan frnyelse inom SEB r bland
annat en ny infrastruktur i form av nt-
verk och en ny teknisk plattform i Sverige,
som blev klar under 2011. Ett viktigt pro-
jekt som fortfarande pgr gller byte av
systemen fr att hantera kundernas
fondinnehav. I Baltikum r bassystemen i
Litauen redan helt utbytta.
I Tyskland fortstter SEB att skta
vissa delar av datordriften efter frslj-
ningen av kontorsrrelsen till spanska
Banco Santander 2011 tills den nya
garen kan ta ver sommaren 2012.
Parallellt pgr arbetet med att anpassa
IT-systemen till den framtida verksam-
heten.
Ny internetbank
Den strsta pgende satsningen hand-
lar om ett skapa en ny och frbttrad
internetbank. I ett frsta steg planeras
den nya banken att lanseras fr privat-
personer under 2013. Frbttrad naviga-
tion, frenklade funktioner och en
modern grask design r exempel p
nyheter som frbttrar fr vra kunder.
I nsta steg introduceras en ny Internet-
bank fr mindre och medelstora fretag.
I dag sker 85 procent av SEB:s mten
med privatpersoner och mindre fretag
via internet. Under 2011 kade antalet
kunder i Internetbanken fr privatkunder
i Sverige med 7 procent. Fr Internetban-
ken fr fretag var motsvarande sira
10 procent.
Dramatisk kning av
mobila banktjnster
SEB var tidigt ute och introducerade
Mobila banken redan 1991. Men det var
inte frrn SEB lanserade sin iPhone-app
i maj 2010 som anvndandet tog fart.
I juni 2011 lanserade SEB mjligheten
att skanna OCR-numren p rkningar
med hjlp av mobilkameran. Den nya
tjnsten medfrde att antalet besk via
mobilen snabbt steg till 1,5 miljoner per
mnad.
I Sverige utsgs SEB till rets Mobila
Bank fr 2011. I Estland har SEB lanserat
sin frsta iPhone-app.
kad eektivitet genom
partnerskap och outsourcing
Under 2011 minskade kostnaden per
transaktion i produktionen med 22 pro-
cent. Det uppnddes genom en kombina-
tion av egen IT-utveckling, kundernas
kade anvndning av automatiska ls-
ningar och externa insatser. SEB har av
kostnads- och eektivitetsskl valt att
samarbeta med internationella nan-
siella partners och lgga ut vissa uppdrag
p externa IT-fretag och konsulter.

Bankverksamhet och teknologi r idag intimt sammanlnkade. En majoritet av SEB:s
transaktioner r numera helt automatiserade och kontakten mellan kunden och banken
sker i stor utstrckning via IT-kanaler som internet och mobil.
Arsstd
Arsstd har cirka 3 800 medarbetare och omfattar bland annat:
Kundstd
Transaktionsprocesser, exempelvis bokning, betalning och avstmning av arer
Underhll av IT-system
vervakning och utveckling av IT-system
IT-strategi och portfljhantering
SEB Way - ett koncerngemensamt program fr kontinuerlig frbttring.

Back o ce i Baltikum
kad eektivitet och
frbttrad struktur
2004 fattade SEB ett strategiskt beslut
att ytta ut delar av sin back o ce-verk-
samhet till Baltikum. Processer och back
o ce-rutiner fr trading, betalningar
och vrdepapper hanteras av Riga Ope-
rations Centre i Lettland med 250 med-
arbetare. Delar av bolneprocessen,
kontohantering samt HR- och IT-proces-
ser skts av Vilnius Operations Centre i
Litauen med 100 medarbetare. Utytt-
ningen har inte bara inneburit att SEB
kan hantera kade volymer till minskade
kostnader utan ven att processerna fr
SEB:s globala verksamhet blivit mer
strukturerade. Frndringarna har
stadkommits med ofrndrat god
kundnjdhet.
Vi har strukturerat verksamheten i en tydlig bestl-
larroll och en leverantrsorganisation. Det ger oss
mjlighet att ta ett helhetsgrepp om vr utvecklings-
portflj och verkligen prioritera de aktiviteter som r
mest eektiva och ger den strsta nyttan ur ett kund-
perspektiv.
Hur ser du att Arsstd kan bidra till att
strka kundernas upplevelse av SEB?
I dag sker 97 procent av vra arstransaktioner
via olika typer av IT-system. Vi benner oss mitt i en
versyn av hela systemoran. Under 2013 kommer
vi att leverera en ny internetbank och vi planerar
lngsiktigt fr att skapa en bttre och mer enhetlig
portal fr fretag.
Vi har kat kvaliteten och snabbheten i vra trans-
aktioner. Nu tar vi ytterligare steg fr att frenkla
kundernas transaktionsden och minska styck-
kostnaden per transaktion.
Vilka r de tre viktigaste satsningarna
inom Arsstd?
Vi fortstter arbetet med att modernisera och konso-
lidera vr IT-infrastruktur, vi bygger ut vra gemen-
samma servicecentra i Baltikum och fortstter ka
eektiviteten i frvaltningen och utvecklingen av
vra IT-tillgngar.
Du tilltrdde som chef i november 2011,
vilka frndringar innebr det?
Vi har lagt en bra grund och arbetar med rtt
saker. Jag ser inget behov av att ndra riktningen.
Vi fortstter p den inslagna vgen och kar takten
i produktivitets- och eektiviseringsarbetet.
Vilka r de frmsta mjligheterna och
utmaningarna framver?
Vi har goda mjligheter till kostnadsminskningar
utan att ge avkall p vare sig kvalitet eller tillvxt i
bankens kundar. Samtidigt har vi respektingi-
vande utmaningar nr det gller att genomfra en
ndvndig generationsvxling och konsolidering av
vr IT-struktur.
frgor till
5
IT en integrerad del av SEB:s ar
SEB:s IT-plattformar och elektroniska kanaler utgr en del av
kunderbjudandet
Valutahandelsplattformar 20 000 anvndare, drygt 1 biljon US-dollar i

volym per r
Vrdepappersplattformar 2,5 miljoner transaktioner per dag
735 miljoner betalningar, varav 97 procent helt automatiska, per r
Elektroniska kanaler fr storfretag och institutionella kunder

50 000 kunder internationellt, 26 biljoner kronor i volym per r
Banktjnster via Internet och mobil i Sverige 5 miljoner inloggningar

p internet och 1,5 miljoner besk i mobila banken per mnad
. samtidigt som de ger mjlighet till frbttrad eektivitet och
riskhantering genom
Helautomatiserade processer och eektiva arbetsden
Frvaltningsinformation
vervakning, kontroll och skerhet

Antal transaktioner
800
600
400
200
0
8
6
4
2
0
Antal transaktioner
Varav betalningar Kostnad per transaktion
2011 2010
Miljoner Kronor
-22 %
Martin Johansson
Fokusomrden 2011
Allt tydligare tecken p en utdragen konjunkturnedgng till
fljd av den rdande statsskuldkrisen hller p att frndra
spelplanen fr nansindustrin genom att politiker, myndighe-
ter, kunder och investerare stller hgre krav p nansiell
styrka. Under ret var SEB:s frmsta ml inom riskhanteringen
att frstrka Bankens redan starka nansiella stllning samt
att hantera kreditkvalitet generellt och inom utvalda omrden.
Under 2011 genomfrde Europeiska Banktillsynskommit-
tn, Riksbanken och Finansinspektionen oberoende stress-
tester som alla bekrftade SEB:s nansiella styrka.
Motstndskraft och stabilitet inom upplning
och likviditet
Likviditetsrisken har blivit mer uttalad. Tillgng till likviditet
och nansiering vilket tidigare nstan ansetts sjlvklar av
nansiella institutioner r nu utom rckhll fr mnga banker
och ven om marknaden r tillgnglig fr andra banker, r
kostnaderna hgre. Fr att frhindra framtida bankkonkurser
och fr att skydda det nansiella systemet, har myndigheter
klargjort att de avser att stlla hgre krav vad gller likviditet
p nansiella institutioner. Drutver bidrog centralbanker till
stabilisering genom att injicera likviditet i nansmarknaderna.
Mot bakgrund av denna situation har SEB, liksom mnga
andra banker, fokuserat p att strka likviditetshanteringen,
omformulera nansieringsstrategin samt g igenom och
njustera nansieringsprolen. Praktiskt sett handlar
hanteringen av balansrkningen nu om att frbttra frfallo-
struktur och typ av nansieringskllor. SEB har aktivt frlngt
durationen p sin upplning fr att f mindre koncentration
av lptider under ett r.
SEB:s upplning har varit framgngsrik under ret, srskilt
inom skerstllda obligationer (95 miljarder kronor), men ven
inom senior upplning (24 miljarder kronor). Tillgngar i bol-
neportfljen, srskilt i Sverige, som nnu r outnyttjade som
skerhet fr att emittera skerstllda obligationer kommer att
vara vrdefulla som en av era nansieringskllor framver.
Vid rsskiftet tckte framtida indesvolymer framtida ut-
den i ver tv r. Med en ut-/inlningskvot p 129 procent
(138) vid rsskiftet, exklusive repor och vrdepapper, har SEB
en fullgod nansieringssituation.
Vid rsskiftet hade SEB likvida tillgngar, enligt Bankfren-
ingens denition, som uppgick till ett belopp p cirka 377 mil-
jarder kronor. SEB:s totala likvida tillgngar, inklusive handels-
lager och outnyttjat utrymme fr ett emittera skerstllda
obligationer, uppgick till 616 miljarder kronor. Det kortfristiga
likviditetsmttet uppgick per rsskiftet till 95 procent. Rutiner
fr rapportering och efterlevnad av Baselkommittns lngfris-
tiga likviditetsmtt r p god vg att etableras.
Proaktiv hantering av kreditrisker
I och med kade tecken p en global konjunkturnedgng under
ret har utvecklingen av kreditportfljens kvalitet bevakats
noga. Som frberedelse infr den kade oskerheten har sr-
skilda riskgenomgngar och stresstester gjorts p era delar
av portfljen och kreditlimiter fr utvalda branscher och lnder
har setts ver. Kreditkvaliteten fortstter att vara stark och
har f tecken p negativ riskmigration. Nivn p oskra lne-
fordringar har fortsatt att minska sedan toppen 2009.
I Baltikum har kreditkvaliteten fortsatt att frbttras. ven
om de esta tgrder vidtogs redan under 2009 och det fanns
klara frbttringstecken under 2010 fortsatte portfljerna att
noggrant granskas. De tgrder som vidtagits i de baltiska
bankerna har givit resultat. Som exempel kan nmnas genom-
gngarna av hela portfljen, ofta ln fr ln, neddragningen av
exponeringen trots att marknadsandelen drmed gick ned och
att rimliga lsningar med bolnetagare togs fram s att de
kunde bo kvar.
Alla tgrder i kombination med den ekonomiska terhmt-
ningen ledde till att SEB kunde terfra 1,5 miljarder kronor fr
reserveringar gjorda fr baltiska kreditfrluster under ret.
Proaktiv riskhantering i obligationsportfljerna
Vid rsskiftet uppgick den totala nominella volymen obligatio-
ner som hlls i investeringssyfte, fr likviditetshantering och
fr att kunna mta kundernas behov till 291 miljarder kronor
(322). Under ret har SEB fortsatt arbetet med att ka kvalite-
ten p obligationsinnehaven frn era perspektiv fr att balan-
sera riskjusterad avkastning, nansieringskrav och kapitalut-
nyttjande. Stora strategiska frndringar har genomfrts och
portfljen har minskats med 20 miljarder kronor. Innehav av
icke skerstllda obligationer emitterade av nansiella institut
och strukturerade obligationer erstts av vrdepapper med
hgre kreditkvalitet ssom stats-, verstatliga och skerstllda
obligationer. Den totala exponeringen mot Grekland, Italien,
Irland, Portugal och Spanien uppgick till ett nominellt belopp
p 14 miljarder kronor, 5 procent av hela obligationsportfljen.
Denna exponering bevakas proaktivt och vrdepapper p ett
nominellt belopp p 4,5 miljarder kronor sldes under ret fr
att undvika oskerhet i vrderingen framver. Vid rsskiftet var
det bokfrda vrdet p exponeringarna 12 miljarder kronor.
Efter en tid av relativt lugn p nansmarknaden under 2010 stod vrldsekonomin 2011 infr
stora utmaningar och nansiell motstndskraft, stabilitet och proaktiv riskhantering str
terigen i fokus. Med lrdom frn de frra nansiella kriserna har SEB gjort frndringar i
styrningen av arsvolymer, prissttning, risk, kapital och likviditet fr att kunna fortstta
att bist kunderna ocks i oroliga tider.
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Regelverk
Myndighetskrav stlls p nansiella institutioner att frbttra
bde kapital och likviditet i syfte att institutionerna ska vara
starka och motstndskraftiga ven i stressade situationer.
Det vergripande syftet r att skydda hela det nansiella sys-
temet. De nya myndighetskraven infrs stegvis. Tabellen
nedan ger en kort sammanfattning av kravens innehll.
Syfte Metod Tidpunkt SEB status
Krnprimrkapital och primrkapital, Basel II, fr banker
Infra ett mer riskknsligt regel-
verk n Basel I samt att frmja fr-
bttrade riskhanteringsrutiner
inom bankbranschen.
Banker kan anvnda sina interna
riskmodeller i utkad grad i berk-
ningen av kapitalkraven. Ger ban-
ker ett antal valmjligheter i berk-
ningen av kapitalkravet fr
kredit- och operationell risk.
Svenska banker brjade rappor-
tera enligt Basel II den 1 februari
2007. Det nns fortfarande ver-
gngsregler baserade p Basel I fr
banker som anvnder avancerade
interna riskmodeller.
Infrt.
SEB:s krnprimrkapitalrelation
var 13.7 procent vid rsskiftet
vilket var en av Europas hgsta.
Krnprimrkapital och primrkapital, Basel III, fr banker
Hja kvaliteten, storleken och ka
genomlysningen av kapitalbasen,
samt utka de risker som omfattas
av regelverket. Friska bolag skall
skyddas innan konkursrisken upp-
str.
Eget kapital ska utgra den strsta
delen av primrkapitalet. Ytterli-
gare kapitalkrav, buertar, utver
minimikraven infrs. Hgre kapi-
talkrav fr derivat som inte handlas
via till exempel en brs eller clea-
ringorganisation.
Avsikten r att infra det nya regel-
verket den 1 januari 2013, men det
r fortfarande oklart om och i vil-
ken omfattning det kommer att
fasas in.
Uppfyller kapitalkraven ssom
de denieras fr nrvarande.
SEB:s krnprimrkapitalrelation
enligt Basel III uppgick till 12.5
procent vid rsskiftet vilket var
en av Europas hgsta.
Bruttosoliditet (leverage ratio), Basel III, fr banker
Begrnsa tillgngarnas storlek i
frhllande till kapitalet. Drige-
nom minskas risken fr stora utfr-
sljningar som kan orsaka str-
ningar i det nansiella systemet.
Syftet r ocks att begrnsa
modellrisker.
Infra ett enkelt mtt som inte r
baserat p risk: primrkapitalet,
enligt Basel III, i frhllande till
bankens balansomslutning (plus
vissa poster utanfr balansrk-
ningen).
Rapportering till myndigheterna
brjar den 1 januari 2013. Upplys-
ningar brjar lmnas den 1 januari
2015. Det r fortfarande oklart om
detta kommer att bli ett bindande
krav.
Uppfyller kraven ssom de
presenteras fr nrvarande.
Kortfristigt likviditetsmtt, Basel III, fr banker
Tillse att banker har tillrckligt med
likvida tillgngar fr att klara stres-
sade perioder.
Krav p banker att hlla tillrckligt
med hgkvalitativa tillgngar, som
kan omvandlas till kontanta medel
fr att rcka under ett 30-dagars
stress-scenario denierat av myn-
digheterna.
Svenska banker rapporterar redan
det kortfristiga likviditetsmttet till
myndigheterna och de svenska
myndigheterna avser att infra
kravet den 1 januari 2013. Krav p
den kortfristiga likviditeten fre-
sls glla inom EU frn den 1 janu-
ari 2015.
Ligger runt den freslagna
nivn.
Lngfristigt likviditetsmtt, Basel III, fr banker
Begrnsa beroendet av kortfristig
nansiering
Infra krav p att lngfristiga till-
gngar nansieras med vissa mini-
miniver av stabil nansiering.
Svenska banker rapporterar redan
det lngfristiga likviditetsmttet
till myndigheterna. EU kommer
utvrdera mttet och gr eventu-
ellt ett lagfrslag inom ngra r.
Gr mot att mta de freslagna
niverna. Oenighet om mnga
av myndigheternas antaganden,
framfr allt nr det gller fre-
tagsinlning.
Solvens II, fr frskringsbolag
Skydda frskringstagare genom
att skapa europeiska regler fr
styrning, internkontroll och kapi-
talkrav. Frmgan att mta alla
taganden skall skras.
Detaljerade krav p styrning, doku-
mentation och rapportering. Mer
riskknsliga modeller, som tcker
de aktuella riskerna, kan ligga till
grund fr kapitalkravet.
Hela Solvens II-regelverket frvn-
tas vara infrt 1 januari 2014. Vissa
ndringar frvntas under 2012.
Drefter kommer EU med regler fr
implementering.
Frndringar fr att mta kra-
ven hller p att infras.
SEB:s tyngdpunkt ligger p
fondfrskring, vilken inte
pverkas i samma utstrckning
av regelverket.
Ytterligare information om likviditets- och frskringsrisk samt kapitalisering ternns p sidorna 49-53.
Heltckande styrning,
planering och uppfljning
SEB strvar efter ett heltckande styrnings-, planerings- och
uppfljningssystem dr arsplanering, riskhantering, kapital-
hantering, likviditets- och nansieringsplanering samt resultat
och belningssystem r tydligt sammankopplade och interak-
tiva. Det yttersta mlet r att skapa aktiegarvrde ver tiden.
Fr att frst de nansiella konsekvenserna av arsbeslut p
alla niver och hur de pverkar aktiegarvrdet, arbetar SEB
utifrn tre aspekter: (1) tillvxt, frdelning och risk i arsvoly-
merna, (2) de krav som verksamheten stller p kapital, nan-
siering och likviditet, och (3) lnsamheten (avkastning p eget
kapital). Olika ml stts och utvrderas lpande fr att hantera
och optimera resurser utifrn dessa tre aspekter.
Baserat p SEB:s vergripande ml, strategi och riskaptit
samt externa faktorer ssom de rdande makroekonomiska
utsikterna, myndighetskrav och marknadens frvntningar,
kombineras arsenheternas arsplaner till en koncernge-
mensam plan i en iterativ process. Arsplanen uppdateras
rligen. Den innehller en analys av bankens riskprol, nan-
sierings-, likviditets- samt kapitalbehov. Genomfrandet av
planen i den dagliga verksamheten driver resultatet och
avkastning p eget kapital under planeringsperioden. En viktig
del av arsplanen r riskstrategin som beskriver hur koncer-
nens riskprol ndras som ett resultat av arsplanen och som
utvrderar riskprolen i relation till Styrelsens riskaptit. Risk-
strategin beslutas av Styrelsen.
Stresstester
Arsplanen med uppsatta ml kompletteras med stresstes-
ter, vilka r en viktig del av bankens lngsiktiga kapitalutvrde-
ring fr att analysera mjliga frlusters eekt p intjning och
drmed tillgngligt kapital. Resultaten av analyserna jmfrs
sedan med de interna kapitalkraven och de externa myndig-
hetskraven. Mlet r en utvrdering av SEB:s nansiella styrka
under mer stressade frhllanden n vad som antas i ars-
planen. Likviditetsrisken stresstestas regelbundet p ett
liknande stt fr att utvrdera bankens frmga att motst
likviditetsproblem utanfr dess kontroll.
Makro- och mikroekonomiska frhllanden utgr viktiga
faktorer som pverkar SEB:s intjning och nansiella stabilitet.
SEB har utvecklat ett omfattande ramverk fr stresstester som
tcker de strre riskerna och med speciellt fokus p kreditfr-
luster. Stresstesterna stller ekonomisk information frn lg-
konjunkturscenarier mot historisk ekonomisk information som
anvnds i modeller fr genomsnittlig risk ver konjunkturcy-
keln. Den berknade risknivn stlls i relation till rlig intjning
och tillgngligt kapital. I de stressade scenarierna snks den
Heltckande
styrning, planering och
uppfljning
vergripande riskstrategi
och stresstester
Likviditetsstyrning
och stresstester
Kapitalhantering
och stresstester
Riskjusterade avkastningskrav
Specika resultat
Kort- och lngfristiga
likviditetstgrder
Specika resultat
Analys av nansiell stabilitet.
Internkapitalutvrdering
Kapitalallokering. Utdelningsfrslag
Koncernstrategi
vergripande ml
Riskaptit

Verksamhetsstyrning
Uppfljning av arsplaner
Ersttningsprogram
Arsplan balansrkning.
resultatrkning och risk

Extern information
Uppskattad kapitalkostnad.
Pris/verkligt bokvrde
Extern information
Myndighetskrav
Makroekonomiskt lge
framtida intjningen, kreditfrlusterna kas (bde fr indivi-
duellt och gruppvist vrderade lnefordringar) och kapitalkra-
ven fr kreditportfljen kar som ett resultat av smre snittris-
kklasser. Stresstesterna anvnder bde intern och extern
information om fallissemang och frlustdata tillsammans med
historisk makro- och mikroekonomisk information fr att
simulera hur koncernens nuvarande portflj skulle pverkas.
P s stt kan utsatta portfljsegment identieras vilket gr
det mjligt att hantera riskerna mer eektivt.
Under 2011 deltog SEB i den Europeiska Bankmyndighe-
tens stresstest fr marknads- och kreditrisker. SEB:s portfljer
stresstestades baserat p myndighetens specika ekonomiska
scenarier. SEB anvnde den metod som beskrivs ovan fr att
skapa en objektiv lnk mellan informationen i scenariot och
berknade kreditfrluster. Scenariodata om BNP och arbets-
lshet anvndes fr att simulera frlustniver fr varje strre
land som nns i SEB:s portfljer. Slutresultatet innebar kade
kreditfrluster, lgre rntenetto och drmed en vsentlig ned-
gng i intjningen. P grund av SEB:s starka primrkapital i
utgngslget hamnade SEB:s slutresultat bland de bsta av
europeiska banker (topp 10 procent) nr det gller kapitalise-
ring under stressade hndelser. ven de tv stresstester som
Riksbanken och Finansinspektionen genomfrde under ret
bekrftar SEB:s starka kapitalisering under stressade frhl-
landen samt i en Basel III-milj.
Styrning av legalt och ekonomiskt kapital
SEB:s kapital hanteras centralt samtidigt som lokala myndig-
hetskrav p kapital uppfylls. SEB:s kapitalpolicy denierar hur
kapitalhanteringen skall stdja arsmlen, liksom koncer-
nens utdelningspolicy och ratingml. Dokumentet faststlls av
styrelsen p rekommendation av Asset and Liability Commit-
tee och Risk and Capital Committee och ses ver rligen.
Bankens nanschef ansvarar fr utvrderingen av SEB:s
kapitalbehov i frhllande till koncernens riskprol och fr att
fresl en lngsiktig plan fr att bibehlla tillrcklig kapital-
styrka. Denna process, internkapitalutvrderingen (IKU), r
sammanlnkad med arsplaneringen och sker inom ramarna
Ml fr riskhanteringen
Riskhantering r en central aktivitet fr en bank och drfr
av fundamental betydelse fr lngsiktig lnsamhet och sta-
bilitet. Risk r nra frknippat med arer och arsutveck-
ling och drfr med kundernas behov. Kreditrisken r den
strsta av de olika risker SEB iklder sig fr att frse kunder
med nansiella lsningar och produkter.
SEB:s lnsamhet r direkt beroende av frmgan att
bedma, hantera och prisstta dessa risker och att samti-
digt hlla tillrcklig likviditet och kapitalstyrka fr att mta
ofrutsedda hndelser. Risk- och kapitalfrgor identieras,
vervakas och hanteras i god tid fr att skerstlla koncer-
nens nansiella stabilitet. De ingr dessutom i svl den
strategiska planeringen som i den lpande arsplane-
ringen i hela koncernen.
Koncernen anvnder beprvade metoder fr riskhante-
ring och har sedan lnge upprttat oberoende funktioner
fr riskkontroll, kreditanalys och kreditbeviljning med std
av avancerade interna modeller. Frankring i Styrelsen, en
tydlig beslutsordning, hg riskmedvetenhet hos medarbe-
tarna, gemensamma denitioner och principer, ett kontrol-
lerat risktagande inom faststllda ramar samt hg transpa-
rens i den externa rapporteringen utgr grunden fr SEB:s
risk- och kapitalhantering.
Kapitaltckning
1)
Procent
1) Basel II utan vergngsregler.
2) Kapitaltckningsgraden r mindre n primrkapitalrelationen. Se sid 52.
Total kapital-
tckningsgrad
Primr-
kapitalrelation
Krnprimr-
kapitalrelation
Kapitalbasen jmfrt med
interna och externa kapitalkrav
Miljarder kr
120
100
80
60
40
20
0
Kapitalbas
Ekonomiskt kapital,
exklusive frskrings-
risk
Basel II med
vergngsregler
Basel II utan
vergngsregler
Kapitalkraven enligt Basel II antas vara 8 procent av riskvgda tillgngar.
Riskprol per division 2011
Procent
100
80
60
40
20
0
Frskringsrisk
Operationell risk
Marknadsrisk
Kreditrisk
Arsrisk
Stora Ftg
& Inst.
Balti-
kum
Kontors-
rrelsen
Kapital-
frvalt.
Liv SEB-
koncernen
16
12
8
4
0
Kapitalbas
Miljarder kr 93,0 104,7 107,3 99,1 103,4
2007 2008 2009 2010
2)
2011
2)
fr koncernens vergripande styr- och kontrollsystem. Till-
sammans med lpande uppfljning och rapportering av kapi-
talfrgor till styrelsen skerstller detta att aktiekapital, eko-
nomiskt kapital, myndighetskrav och ratingml hanteras p ett
sdant stt att SEB inte riskerar lnsamheten i verksamheten
eller koncernens nansiella styrka.
Fr intern bedmning av kapitalbehov och lnsamhet
arbetar SEB med s kallat ekonomiskt kapital. Denna interna
modell har stora likheter med regelverket fr kapitaltckning
enligt Basel II i det att mnga underliggande riskfaktorer r
desamma. Berkningen av ekonomiskt kapital utgr frn kon-
densnivn 99,97 procent. Detta representerar kapitalkravet
fr en AA-rating. Vid slutet av 2011 var koncernens interna
kapitalkrav uttryckt som ekonomiskt kapital 67,0 miljarder
kronor (67,6). De strsta komponenterna var kredit- och fr-
skringsrisk. Diversieringseekter mellan risker och divisio-
ner gr att koncernens totala kapitalbehov blir avsevrt lgre
n om divisionerna vore egna legala enheter.
Allokering av kapital till divisionerna baseras p ekono-
miskt kapital. Lnsamhet mts genom att redovisat resultat
stts i relation till det allokerade kapitalet. Detta mjliggr
jmfrelser av den riskjusterade avkastningen fr koncernen
och dess divisioner. Kapitalhantering och koncernens kapital-
tckning beskrivs nrmare p sid 52.
Upplning och likviditetshantering
SEB:s likviditet hanteras centralt, samtidigt som lokala krav
mste uppfyllas. Koncernens likviditetspolicy och likviditets-
strategi, som ses ver rligen, denierar hur nansiering och
likviditetshantering skall stdja arsmlen. Dessa faststlls
av styrelsen, p rekommendation av Asset and Liability Com-
mittee och Risk and Capital Committee. Ett viktigt relaterat
beslut r bankens mlsttning fr kreditrating fr att kunna
upprtthlla god tillgnglighet till nansiering i marknaderna.
Finanschefen r ansvarig fr att bedma nansierings- och
likviditetsbehov i frhllande till koncernens arsvolymer,
renansiering och frfallostruktur. Finanschefen skall ocks
etablera en nansieringsstrategi fr att mta existerande och
planerade krav och frvntade frndringar i nansieringen p
ett kostnadseektivt stt. Hantering av likviditetsrisk beskrivs
nrmare p sid 50.
SEB:s risksystem
Identiera, mta
och hantera
Kontroll med hjlp
av limiter
Intern modell fr
ekonomiskt kapital Myndighetskapital
Kreditrisker Kredit
Motpart
Koncentration
Marknadsrisker Trading
Bankboken
Operationella risker Operationell
Arsrisker Ar
Frskringsrisker Marknadsrisk
taganderisk
vervrdesrisk
Likviditetsrisk Likviditet
Ekonomiskt kapital per risktyp
Mkr 2011 2010 2009
Kreditrisk 52 600 53 900 58 600
Marknadsrisk 4 500 6 100 3 300
Frskringsrisk 21 200 19 600 19 500
Operationell risk 7 300 7 300 8 700
Arsrisk 7 000 6 800 7 300
Diversiering -25 600 26 100 26 200
Summa
ekonomiskt kapital 67 000 67 600 71 200
Kreditrisk
Kreditrisk r risken fr frlust till fljd av att en kredittagare
inte frmr fullgra sina skyldigheter gentemot SEB. Deni-
tionen omfattar ven s kallad motpartsrisk i handlarverksam-
heten samt landrisk och avvecklingsrisk.
Fljande avsnitt behandlar SEB:s kreditportflj, framfr allt
exponeringar mot fretag och hushll i Norden, Tyskland och
Baltikum. Information om SEB:s innehav av skuldinstrument
nns p sid 45.
Kreditkvalitet 2011
Kreditkvaliteten fr koncernen uppvisade en tydlig positiv
utveckling under 2011 med lga och stabila kreditfrlustniver
samt en stadig minskning av oskra fordringar. Kreditportfljen
uppvisade en positiv riskklassmigration, i synnerhet under rets
frsta sex mnader. Norden och Tyskland fortsatte uppvisa
robust kreditkvalitet med begrnsade kreditfrluster. I Baltikum
frbttrades kreditkvaliteten under ret genom en betydande
minskning av oskra fordringar, frmst som ett resultat av en
positiv riskklassmigration.
Individuellt vrderade oskra fordringar minskade med 6,1
miljarder kronor till 11,1 miljarder kronor, frmst p grund av
fortsatt frbttring i de baltiska lnderna dr oskra fordringar
minskade med 3,6 miljarder kronor, eller 33 procent. Den totala
reserveringsgraden fr individuellt vrderade fordringar r fort-
satt hg och ligger p 71 procent. Fordringar som avser grupp-
vist vrderade ln (homogena grupper) som varit oreglerade i
ver 60 dagar uppgick till 6,5 miljarder kronor vid rsskiftet,
varav Baltikum svarade fr tv tredjedelar. Reserveringsgraden
fr oreglerade gruppvist vrderade fordringar fr koncernen
uppgick till 48 procent.
Volymen problemln kulminerade vid rsskiftet 2009 och
har sedan dess minskat med 10,5 miljarder till 18,1 miljarder
kronor.
Kreditportfljen
Koncernens totala kreditexponering, bestende av kreditport-
fljen, repor och rntebrande vrdepapper, uppgick till 2 034
miljarder kronor (2 040) i december 2011.
Kreditportfljen, som omfattar utlning, ansvarsfrbindel-
ser och taganden samt derivat, uppgick till 1 702 miljarder
kronor vid rsskiftet, en kning med 20 miljarder kronor jm-
frt med 2010. Frsljningen av den tyska kontorsrrelsen,
som slutfrdes den 31 januari 2011, reducerade kreditportfl-
jen med cirka 95 miljarder kronor. Den totala kreditportfljen
kade med 7 procent justerat fr den tyska kontorsrrelsen.
Kreditportfljen domineras av tillgngar med hg kredit-
kvalitet, som r ett resultat av lngvariga kundrelationer. Sve-
rige str fr 58 procent av portfljen (54). De nordiska ln-
derna och Tyskland str tillsammans fr 88 procent (89). Den
baltiska kreditportfljen var i huvudsak ofrndrad under ret
och dess andel av den totala portfljen uppgick till 8 procent.
Kreditportfljen hanteras i fem delsegment; fretag, fast-
ighetsfrvaltning, hushll, oentlig frvaltning och banker.
Fretagsportfljen r det strsta segmentet som uppgr till
42 procent (40) av den totala kreditportfljen. Portfljen
domineras av exponeringar mot strre nordiska och tyska fre-
tag, vl spridda inom ett brett spektrum av branscher, dr de
strsta r tillverkningsindustrin samt ars- och hushllsnra
tjnster. Fretagsportfljen kade med 42 miljarder kronor
under ret till 708 miljarder kronor (666). Tillvxten beror
huvudsakligen p kad efterfrgan av krediter bland strre
nordiska fretag, ven om portfljerna fr strre tyska samt
svenska sm- och medelstora fretag ocks uppvisade tillvxt.
Den baltiska fretagsportfljen uppvisade en 5-procentig
tillvxt.
Fastighetsportfljen r vl balanserad mellan kommersiella
fastigheter (54 procent) och erfamiljsbostder (46 procent).
Ungefr 70 procent av portfljen relaterar till exponeringar i
Norden medan Tyskland str fr 25 procent. Segmentet fr
Kreditportfljens utveckling
Miljarder kr 2011 2010 2009
Banker 154,6 184,7 228,0
Fretag 708,0 666,0 655,8
Fastighetsfrvaltning 280,3 247,0 246,8
Oentlig frvaltning 84,3 75,5 94,7
Hushll 475,0 508,8 509,4
Total kreditportflj 1 702,2 1 682,0 1 734,7
Kreditexponeringens utveckling
Utlning 1 165 1 162 1 227
Ansvarsfrbindelser
och taganden 429 430 406
Derivatinstrument 108 90 102
Kreditportflj 1 702 1 682 1 735
Repor 41 36 60
Skuldinstrument 291 322 361
Total kreditexponering 2 034 2 040 2 156
Total kreditexponering bestr av koncernens kreditportflj (ln och leasing-
avtal, taganden utanfr balansrkningen som kreditlften, remburser och
garantier, samt motpartsexponeringar i derivatkontrakt) samt av repor och
innehav av skuldinstrument. Exponeringar redovisas fre reserveringar.
Derivat och repor rapporteras inklusive nettningsavtal men fre eekt av
stllda skerheter. Tillgg fr framtida exponering ingr.Skuldinstrument
innefattar alla rntebrande instrument som innehas i investeringssyfte,
fr likviditetshantering och fr att stdja kundhandeln, inklusive de instru-
ment som omklassicerats till kategorin Lnefordringar. Skuldinstrument
som innehas av frskringsdivisionen ingr inte.
Problemln
Miljarder kronor
30
25
20
15
10
5
0
Koncernen Norden Tyskland Baltikum
-
0
7
-
0
8
-
0
9
-
1
0
-
1
1
-
0
7
-
0
8
-
0
9
-
1
0
-
1
1
-
0
7
-
0
8
-
0
9
-
1
0
-
1
1
-
0
7
-
0
8
-
0
9
-
1
0
-
1
1
Gruppvist vrderade Individuellt vrderade
nordiska erfamiljsbostder r hnfrlig till Sverige och utgrs
frmst av exponeringar till kommunalt eller statligt gda
bostadsfretag samt bostadsrttsfreningar, som bedms
vara lg risk. Den nordiska portfljen, bestende av kommer-
siella fastigheter, prglas av starka motparter och robusta
strukturer. Fastighetsportfljen kade med 33 miljarder
kronor till 280 miljarder kronor. Tillvxten skedde huvudsak-
ligen i Sverige dr erfamiljsbostder stod fr 60 procent av
kningen. Den baltiska fastighetsportfljen, med ungefr
hlften av exponeringarna i Litauen, minskade med 8 procent
under 2011 till 21 miljarder kronor.
Hushllssegmentet r den nst strsta portfljen och upp-
gr till 475 miljarder kronor (509). Frsljningen av den tyska
kontorsrrelsen reducerade portfljen med 84 miljarder kro-
nor. Nordiska hushll str fr 88 procent av exponeringen,
varav svenska boln utgr majoriteten, 346 miljarder kronor.
Baltiska hushll str fr 10 procent av det totala hushlls-
segmentet.
Den svenska bostadsmarknaden har fortsatt att vara ett
diskussionsmne under ret. Bolnemarknaden knnetecknas
av kundens livslnga personliga tagande, ett starkt vlfrds-
system, en nationell kreditupplysningsbyr, ett strukturellt
underutbud och en reglerad bostadsmarknad. Enligt Riksban-
ken har hushllen tillgngar som r tre gnger s stora som
skulderna. andra sidan har hushllens skuldsttningsgrad
ntt historiskt hga niver drivet av att rntorna historiskt sett
Kreditportflj fastighetsfrvaltning
1)
Miljarder kr
2007 2009 2010 2011 2008
Norden Stora fretag Tyskland Baltikum
Norden- Mindre fretag
1) Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var verksamheten bedrivs.
Kreditportflj fretag
1)

Miljarder kr
800
600
400
200
0
2007 2009 2010 2011 2008
Norden Stora fretag Tyskland Baltikum
Norden- Mindre fretag vriga lnder
1) Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var verksamheten bedrivs
Kreditportfljen per bransch och marknad, 2011
1)
Miljarder kr Sverige Danmark Norge Finland Estland Lettland Litauen Tyskland vriga Total
Banker 72,4 14,8 11,8 3,0 0,1 0,5 0,6 37,9 13,6 154,7
Fretag 343,8 25,5 84,7 50,2 15,1 15,1 23,1 101,8 48,6 707,9
Fastighetsfrvaltning 170,0 2,7 9,5 7,6 5,4 4,8 10,5 68,7 1,1 280,3
Oentlig frvaltning 18,3 0,1 1,0 1,2 1,8 0,2 2,6 57,6 1,6 84,4
Hushll 387,7 4,5 25,0 1,0 16,8 11,2 20,0 8,8 475,0
Total kreditportflj 992,2 47,6 132,0 63,0 39,2 31,8 56,8 265,9 73,7 1 702,2
Kreditportfljen per bransch och marknad, 2010
1)
Miljarder kr Sverige Danmark Norge Finland Estland Lettland Litauen Tyskland vriga Total
Banker 92,2 15,2 10,2 2,6 0,1 0,2 0,3 51,6 12,4 184,8
Fretag 339,7 18,2 62,6 45,4 13,4 13,9 23,6 106,3 42,9 666,0
Fastighetsfrvaltning 134,8 0,9 7,3 8,1 5,8 5,6 11,1 72,1 1,3 247,0
Oentlig frvaltning 16,8 0,1 0,4 0,9 1,9 0,2 2,3 52,8 0,1 75,5
Hushll 331,8 5,4 30,3 1,3 17,4 11,6 21,0 83,8 6,2 508,8
Total kreditportflj 915,3 39,8 110,8 58,3 38,6 31,5 58,3 366,5 62,9 1 682,0
1) Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var verksamheten bedrivs. Beloppen r brutto, dvs fre avdrag fr kreditfrlustreserveringar.
800
600
400
200
0
Kreditportflj boln
Miljarder kr
2009 2010 2011 2008 2007
Sverige Tyskland Baltikum vriga lnder
800
600
400
200
0
varit fortsatt lga. Finansinspektionen freskrev en hgsta till-
lten belningsgrad p 85 procent p nya ln frn och med den
1 oktober 2010. SEB ptalar lpande riskerna fr mindre gynn-
samma ekonomiska frhllanden fr kunderna och har fre-
lagt ett formellt amorteringskrav fr nya ln som verstiger en
belningsgrad p 75 procent.
Den svenska bolneportfljen noterade stark tillvxt under
ret, en kning med 54 miljarder kronor till 346 miljarder kro-
nor. Tillvxten skedde trots striktare kreditbeviljningsvillkor
och med en bibehllen stark kreditkvalitet i portfljen. Kredit-
frlusterna r fortfarande minimala och mngden oreglerade
ln ligger p stabilt lga niver. Stresstester som genomfrts
under ret, baserade p historiska fallisemangs- och frlust-
grader, tyder p mttliga kreditfrluster ven givet ett scenario
med hga rntor och ett bostadsprisfall.
Bankportfljen bevakas noggrant och hanteras proaktivt, i
synnerhet till fljd av den europeiska statsskuldskrisens pver-
kan p banksektorn. Motpartsrisk som r relaterad till derivat,
vrdepappersln och repor har till stor del reducerats genom
avtal om dagligt skerstllande av marginalskerheter. Bank-
portfljen minskade med 16 procent till 155 miljarder kronor,
obeaktat eekten av skerheter. Fr ytterligare information om
kreditportfljen hnvisas till not 18.
Kreditpolitik
SEB:s kreditpolitik bygger p principen att all kreditbeviljning
skall vara analysbaserad och st i proportion till kundens
betalningsfrmga. Kunden skall vara knd i koncernen och
syftet med krediten skall vara tydligt. Fr att minska risken
anvnds skerheter och nettningsavtal i varierande utstrck-
ning, beroende p faktorer som motpartens kreditvrdighet
samt transaktionens art och komplexitet.
Ett hllbarhetsperspektiv har stegvis inarbetats i SEB:s kre-
ditpolitik. Fr att reektera bankens nya hllbarhetsstrategi
reviderades vissa kreditpolicies under 2010 och 2011 till ett
kat fokus p mjligheter och risker frknippade med milj,
samhlle och styrning. Detta innebr bland annat uttalade
mlsttningar rrande klimatfrndring, barnarbete och
tillgng till rent vatten samt srskilda instruktioner fr kredit-
givning inom branscher ssom vapen, frsvar, skogsbruk,
fossila brnslen, gruvdrift och mineraler, frnybar energi och
shipping.
Kreditbeviljningsprocess
Koncernens kreditbeviljning baseras p kundens kreditvrdig-
het och p typ av kreditavtal. I beslutet vgs in svl kundens
nuvarande som frvntade framtida nansiella stllning samt
det skydd som kan erhllas via till exempel srskilda avtalsvill-
kor och skerheter. Kreditbeviljningsprocessen tar hnsyn till
svl den aktuella transaktionen som kundens samlade enga-
gemang i banken. Processen skiljer sig t beroende p typ av
kund (hushll, fretag, institution, osv.), kundens riskniv samt
den skta kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalice-
rad kreditanalys r srskilt viktig vad gller stora fretag.
Divisionen Stora Fretag och Institutioner har en kredit-
analysfunktion som tillhandahller oberoende analys och
kreditutltanden till divisionen och till kreditkommitterna.
Fr hushllskrediter r beviljningsprocessen baserad p ett
system fr kredit-scoring.
Riskklassicering och mtning
Kreditrisk berknas fr samtliga tillgngar, bde i bankboken
och handelslagret. Metodiken r i linje med Basel II-regelverket
och adresserar sannolikheten fr fallissemang (PD, probability
of default), exponering vid fallissemang (EAD, exposure at
default), lptid (M, maturity) och frlustgrad vid fallissemang
(LGD, loss given default). Under rens lopp har riskklassice-
ringssystemen blivit alltmer sostikerade och omfattar idag en
mycket stor andel av bankens kreditportfljer. Riskklassice-
ringssystem anvnds bde i den dagliga styrningen av verk-
samheten fr att skerstlla en medveten beslutsprocess vad
gller risk/avkastning och vid berkningen av kapitalkrav.
SEB har ett koncernvergripande system fr intern riskklas-
sicering (PD) av banker, stora och medelstora fretagskunder
och kunder inom oentlig frvaltning som avspeglar risken fr
betalningsfallissemang. Sexton riskklasser har denierats, dr 1
str fr den lgsta fallissemangsrisken och 16 att kunden redan
har fallerat. Fr varje riskklass gr SEB genomsnittliga PD-skatt-
ningar p ett r ver hela kreditcykeln baserat p 14 r av intern
historik av fallissemang av betalningsskyldigheter och 22 r av
extern statistik ver fretagskonkurser. Berkningarna r i linje
med de skalor som anvnds av internationella ratinginstitut och
deras publicerade fallissemangsfrekvenser. Riskklassice-
ringen bygger p kreditanalys av risken i kundens verksamhet
och nansiella stllning. I bedmningen vgs ven nansiella
Kreditportfljen per kreditklass 2011
1)
Kategori Riskklass PD-intervall Moody's / S&P
2)
Banker Fretag
Fastighets-
frvaltning
Oentlig
frvaltning Totalt PD-Intervall Hushll
"Investment
grade"
14 00,07% Aaa to A3 / AAA to A- 84,8% 22,8% 12,0% 94,6% 33,0% 0-0.2% 45,3%
57 0,070,26% Baa / BBB 9,1% 28,5% 21,9% 3,0% 22,8% 0.2-0.4% 21,2%
0.4-0.6% 10,6%
"Ongoing
business"
810 0,261,61% Ba / BB 3,1% 40,0% 56,6% 2,3% 36,6% 0.6-1% 6,2%
1112 1,616,93% B1, B2 / B+, B 0,8% 6,2% 4,2% 0,1% 4,7% 1-5% 10,8%
5-10% 2,1%
"Watch list" 1316 6,93100% B3 to C / B- to D 2,2% 2,5% 5,3% 0,0% 2,9%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 10-30% 1,8%
30-50% 0,6%
50-100% 1,4%
Totalt 100%
1) Sammanstllning av kreditportfljen inklusive repor.
2) Ungefrlig relation till ratinginstitutens skalor.
3) Hushllsexponering uttryckt som EAD (Exposure-at-Default) i IRK-berkningen.
Totalt, exklusive hushll Hushll
3)
nyckeltal in och jmfrelser med kundens konkurrenter. Den
exponeringsviktade genomsnittliga riskklassen fr koncernens
kunder exklusive hushll och banker var 6,92 vid slutet av ret
(7,00).
Fr hushll och smfretag anvnder SEB system fr kre-
dit-scoring fr att uppskatta PD fr alla kunder. SEB anvnder
olika system fr kredit-scoring fr olika regioner och produkt-
omrden, d bde tillgngligheten av data och kundernas
egenskaper normalt varierar beroende p land och produkt.
EAD mts i nominella termer (till exempel fr ln, obligatio-
ner och leasingkontrakt), som procent av beviljade belopp
(kreditlften, remburser, garantier och andra exponeringar
utanfr balansrkningen) och som nuvarande marknadsvrde
plus ett belopp motsvarande den mjliga kningen av expone-
ring i framtiden, med avdrag fr eventuella godtagbara sker-
heter (i frga om derivatkontrakt, repor och vrdepappersln).
LGD r en uppskattning av frlusten p en utestende
exponering i hndelse av fallissemang, och tar hnsyn till
stllda skerheter, kundsegment, och s vidare. SEB baserar
sina uppskattningar p intern och extern historik, 10 r eller
mer bakt i tiden, och detaljerna i varje relevant transaktion.
Lptid (M) berknas som den eektiva lptiden av varje
transaktion. Fr amorteringsfria ln berknas lptiden fram till
sista terbetalningsdag och fr amorterande ln frkortas lp-
tiden fr att spegla det minskade utestende beloppet ver tid.
I SEB:s metod fr att berkna ekonomiskt kapital fr kredi-
trisk spelar alla riskparametrar som diskuterats ovan in. De
kombineras i en portfljmodell som ocks beaktar riskkoncen-
trationer till branscher och geograska sektorer samt p stora
enskilda exponeringar. Se vidare SEB:s Kapitaltckningsrap-
port (Pelare 3- p engelska) p www.sebgroup.com fr ytter-
ligare information om kreditriskberkningar.
Limitsttning och uppfljning
Fr att hantera kreditrisken p varje enskild kund eller kund-
grupp upprttas en limit som terspeglar den maximala expo-
nering som SEB fr tillfllet r villigt att acceptera. Limiter upp-
rttas ven fr den samlade exponeringen mot lnder, fr vissa
kundsegment, fr vissa riskklasser samt fr avvecklingsrisker i
trading-verksamheten.
Samtliga totala limiter och riskklasser gs igenom minst en
gng om ret av ett kreditbeslutsorgan (en kreditkommitt
bestende av minst tv banktjnstemn som r auktoriserade
enligt den av Styrelsen faststllda kreditinstruktionen fr kon-
cernen). Engagemang med hgre risk (riskklass 1316) r fre-
ml fr mera frekventa genomgngar. Avsikten r att p ett
tidigt stadium kunna identiera engagemang med en hgre
frlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram kon-
struktiva lsningar som gr det mjligt fr SEB att minska eller
undvika kreditfrluster.
P SEB:s hemmamarknader nns permanenta lokala
workout-grupper som arbetar med problemkrediter. Dessa
kompletteras av Special Credits Management som har globalt
ansvar fr hantering av problemengagemang.
Den samlade kreditportfljen granskas regelbundet ur
olika synvinklar; bransch, geogra, riskklass, produkt, pro-
dukttyp, storleksmssigt och s vidare. Srskilda analyser och
stresstester utfrs nr marknadsutvecklingen krver en nog-
grannare granskning av vissa sektorer.
Motpartsrisk i derivatkontrakt
Motpartsrisk i derivatkontrakt uppstr nr ett kontrakt har
ett positivt marknadsvrde. Det motsvarar SEB:s fordran p
motparten. Eftersom marknadsvrdena uktuerar under
kontraktets lptid mste hnsyn tas till ovissheten om fram-
tida marknadsfrhllanden. Detta grs genom att lgga p ett
schablonvrde som motsvarar potentiella framtida rrelser i
kontraktets marknadsvrde. Den totala kreditexponeringen p
motparten r summan av kontraktets marknadsvrde och dess
kontraktsspecika schablonvrde.
Motpartsrisken begrnsas genom nettningsavtal dr samt-
liga positiva och negativa marknadsvrden under ett kontrakt
kan kvittas p motpartsniv. Nettningsavtalet kompletteras
ofta med ett avtal om marginalskerhet dr nettomarknads-
vrdet ytterligare minskas genom skerheter. Nettningsavtal
nns med majoriteten av alla motparter liksom avtal om mar-
ginalskerheter. Med hnsyn tagen till avtal om nettning och
marginalskerheter uppgick SEB:s totala motpartsrisk i derivat-
tagandena till 108 miljarder kronor (90) vid slutet av ret.
Koncentrationsrisk
Kreditportfljen analyseras avseende bde geogrask och
branschmssig riskkoncentration liksom p strre enskilda
engagemang, svl direkt exponering som indirekt exponering
i form av panter, garantitaganden och kreditderivat.
Kreditriskreducering
SEB anvnder ett antal metoder fr att reducera risken i kredit-
portfljen. Valet av metod beror p vad som r lmpligt i det
enskilda fallet fr aktuell produkt och kund, men hnsyn tas
ven till legala begrnsningar liksom till den egna organisatio-
nens erfarenhet och kapacitet att hantera metoden i frga. De
viktigaste metoderna fr att reducera kreditrisk r pantstt-
ning av skerheter, garantier och borgensfrbindelser, samt
nettningsavtal som gr det mjligt fr SEB att avrkna nega-
tiva teranskaningsvrden mot positiva i hndelse av fallisse-
mang hos motparten. De vanligaste typerna av pantsatta
skerheter utgrs av fast egendom, fretagshypotek och
nansiella skerheter. I trading-verksamheten anvnds van-
ligtvis avtal om dagligt skerstllande av marginalskerheter
fr att vid varje tidpunkt begrnsa nettot av utestende mot-
partsexponeringar. Fr stora fretag reduceras kreditrisken
normalt genom srskilda villkor i lneavtalen.
Reserveringsprocessen
SEB ser regelbundet ver kvaliteten i sina kreditexponeringar.
Svaga och oskra fordringar bevakas noga och tminstone en
gng per kvartal grs en bedmning av utveckling, utsikter och
betalningsfrmga samt eventuellt behov av reservering.
Reservering grs fr sannolika kreditfrluster avseende indivi-
duellt eller gruppvist (portflj-) vrderade lnefordringar.
Lnefordringar mot fretag, fastigheter och institut vrderas
huvudsakligen p individuell basis och en specik reservering
Kreditfrlustniv per geograskt omrde
% 2011 2010 2009 2008 2007
Norden 0,07 0,06 0,17 0,18 0,05
Tyskland 0,02 0,14 0,22 0,09 0,10
Baltikum -1,37 0,63 5,43 1,28 0,43
SEB-koncernen -0,08 0,15 0,92 0,30 0,11
skall gras fr den sannolika kreditfrlusten p ett identierat
oskert ln (individuellt vrderade oskra fordringar). En
gruppvis reservering grs fr ln som inte klassicerats som
oskra vid individuell bedmning. Ln med likartad kreditrisk-
prol grupperas tillsammans och graden av oskerhet i vrdet
bedms fr varje sdan grupp som helhet. Vrdering av ln till
privatpersoner och sm fretag grs i stor utstrckning p
portfljniv. Olika berkningsmodeller anvnds fr olika lne-
typer nr de enskilda lnen r sm och har likartad riskprol.
Exempel p sdana produkter r kreditkort, boln och konsu-
mentkrediter. Fr mer information om de olika kategorierna av
oskra lnefordringar se not 1.
Geogrask frdelning
247 miljarder kr
1)
Stat och kommun Fretag
Skerstllda
obligationer
Strukturerade
krediter
Finansiella
institutioner Totalt
Tyskland 28,9% 0,4% 2,2% 1,1% 0,5% 33,1%
Sverige 6,1% 1,3% 18,5% 0,0% 0,9% 26,8%
Danmark 1,3% 0,1% 6,9% 0,0% 0,0% 8,3%
Norge 0,9% 1,2% 2,2% 0,0% 0,9% 5,2%
USA 0,0% 0,0% 0,0% 2,8% 1,4% 4,2%
Spanien 0,0% 0,0% 3,5% 0,7% 0,0% 4,2%
Frankrike 0,4% 0,1% 2,7% 0,0% 0,0% 3,2%
Finland 1,2% 0,4% 0,2% 0,0% 0,0% 1,8%
Irland 0,0% 0,0% 0,2% 0,3% 0,0% 0,5%
Grekland 0,1% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,2%
Italien 0,1% 0,0% 0,0% 0,3% 0,0% 0,4%
Portugal 0,0% 0,0% 0,0% 0,2% 0,0% 0,2%
vriga Europa 6,9% 0,0% 1,3% 3,2% 0,0% 11,4%
vrigt 0,3% 0,0% 0,0% 0,2% 0,0% 0,5%
Totalt 46,2% 3,5% 37,7% 8,9% 3,7% 100,0%
Frdelning per kreditrating
247 miljarder kr
1)

AAA 28,7% 0,4% 30,4% 4,0% 0,8% 64,3%
AA 8,0% 0,1% 4,7% 2,0% 0,0% 14,8%
A 0,2% 0,3% 0,3% 1,4% 0,9% 3,1%
BBB 1,8% 0,2% 0,3% 0,4% 0,7% 3,4%
BB/B 0,0% 0,1% 0,0% 0,6% 0,0% 0,7%
CCC/CC 0,3% 0,0% 0,0% 0,5% 0,0% 0,8%
Ingen rating
2)
7,2% 2,4% 2,0% 0,0% 1,3% 12,9%
Totalt 46,2% 3,5% 37,7% 8,9% 3,7% 100,0%
1) Exklusive rntebrande vrdepapper som innehas av division Liv, 60 miljarder (61). 2) Huvudsakligen tyska delstater (Bundeslnder).
SEB innehar portfljer med skuldinstrument i investeringssyfte, fr
likviditetshantering samt fr att stdja kundhandeln. Portfljerna
bestr frmst av rntebrande vrdepapper ssom statsobligationer,
skerstllda obligationer, obligationer utgivna av nansiella institu-
tioner samt strukturerade krediter. Vid slutet av ret 2011 uppgick
den totala exponeringen i rntebrande vrdepapper till 291 miljar-
der kronor (322). Fr likviditetsportfljen r SEB:s strategi att foku-
sera p stats- och skerstllda obligationer av hgsta kvalitet som r
fullt pantsttningsbara hos centralbankerna. Till fljd av denna stra-
tegi har innehaven av obligationer utgivna av nansiella institutioner
och strukturerade krediter minskats under 2010 och 2011. Ytterli-
gare information om skuldinstrumenten nns i not 42 och 43.
Skuldinstrument
Nettoposition i skuldinstrument
Rntebrande vrdepapper,
totala tillgngar 291 322 361
Rntebrande vrdepapper,
korta positioner -44 -46 -47
Riksbankscertikat -50
Totalavkastningsswapp -2
Nettopositioner, totalt 247 276 262
Investeringsportfljen
Miljarder kr
Skerstllda obligationer Finansiella institutioner
Strukturerade krediter
2009 2010 2011 2008
150
100
50
0
Marknadsrisk
Marknadsrisk r risken fr frlust eller lgre framtida intkter
p grund av frndring i rntor, valutakurser, rvarupriser och
aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring av till-
gngar eller stngning av positioner.
En tydlig skillnad grs mellan marknadsrisk i tradingverksam-
heten, dvs. risker i handelslagret, och strukturella marknads-
risker samt risker i rntenettot, dvs. risker i den vriga bank-
verksamheten. Tradingverksamheten redovisas till
marknadsvrde, medan positioner i bankboken vanligtvis
redovisas till anskaningsvrde.
Marknadsrisker i handelslagret uppstr dels i koncernens
kunddrivna handel, dels i koncernens likviditetsportflj. Den
huvudsakliga delen av tradingverksamheten utfrs inom divi-
sionen Stora Fretag & Institutioner dr SEB r marknadsgarant
(market maker) p de internationella valuta-, aktie- och kapital-
marknaderna. Likviditetsportfljen bestr av investeringar i
pantsttningsbara och mycket likvida obligationer och frval-
tas av Treasury Operations med mlsttning att den tillgngliga
likviditeten r tillrcklig ven under mycket svra likviditetsfr-
hllanden.
Marknadsrisk i koncernens vriga arsverksamhet upp-
str till fljd av strukturella skillnader i balansrkningen avse-
ende valutor, rntevillkor och rntebindningstider. Treasury
Operations har det vergripande ansvaret fr dessa risker vilka
konsolideras centralt med hjlp av ett internprissystem.
Marknadsrisk uppstr ven i SEB:s livfrskringsverksam-
het. Denna risk beskrivs under avsnittet Frskringsrisk och
ingr ej i marknadsriskbeloppen nedan.
Marknadsriskmandat och kontroll
Styrelsen faststller hur stor marknadsrisk som man kan
acceptera genom att faststlla vergripande risklimiter fr
koncernen baserat p rekommendationer frn Risk and Capital
Committee i sin tur p frslag frn Chief Risk Ocer. Asset and
Liability Committee frdelar sedan Styrelsens mandat till divi-
sionerna och Treasury Operations som i sin tur frdelar
erhllna limiter vidare internt. Styrelsen har beslutat om fyra
centrala riskmtt fr att mta och begrnsa koncernens totala
marknadsriskexponering under normala marknadsfrhl-
lande: Value-at-Risk (VaR) fr samtliga marknadsrisker, Delta 1
procent fr rnterisk, Aggregated FX fr valutarisk samt Stop
loss-limit fr maximal tillten frlust. Inom divisionerna och
Treasury stts ven limiter p positioner, knslighetsmtt och
stresstester utefter vad som r relevant fr de olika verksam-
heterna.
Marknadsriskkontroll mter, kontrollerar och rapporterar
dagligen marknadsrisken inom koncernens olika enheter.
Marknadsrisken rapporteras ocks mnatligen till Asset and
Liability Committee och Risk and Capital Committee. Mark-
nadsriskkontroll gr en oberoende veriering av samtliga
positioner som marknadsvrderas.
Riskmtning
Vid mtningen av marknadsriskexponering r det viktigt att
srskilja mellan mtt som syftar till att uppskatta frluster
under normala marknadsfrhllanden och mtt som koncen-
trerar sig p extrema frhllanden. Marknadsrisker under nor-
mala frhllanden mts genom VaR samt specika mtt som
r relevanta fr olika risktyper. Dessa mtt kompletteras med
stresstester och scenarioanalyser som berknar potentiella
frluster under extrema frhllanden.
Value at Risk
VaR uttrycker den potentiella frlust som kan uppst med viss
sannolikhet under en viss tidsperiod. Koncernen har valt 99
procents sannolikhetsniv och en tidshorisont p tio dagar fr
att mta, kontrollera och rapportera VaR. Fr den dagliga kon-
trollen av VaR i handelslagret anvnds en tidshorisont p en
dag. D detta mtt kan anvndas fr att mta samtliga riskty-
per anvnds VaR fr att mta koncernens totala marknads-
riskexponering. VaR anvnds ocks fr att mta exponering
mot specika risktyper.
SEB:s VaR-modell baseras p simulering av historisk data
och beaktar ett stort antal riskfaktorer. Finansinspektionen
har godknt modellen fr berkning av legala kapitalkrav fr
strre delen av marknadsriskerna i bankens handelslager.
Fr att vervaka och skra dess noggrannhet utvrderas
modellen dagligen genom att jmfra de senaste 250 dagliga
VaR-estimaten med de faktiska vinsterna och frlusterna fr
motsvarande dagar.
Under 2011 hade handelslagret ett genomsnittligt VaR p
211 Mkr. Minskningen jmfrt med 2010 beror p en gradvis
reducering av emittentrisken i likviditetsportfljen. ven om
marknadsfrhllandena under det andra halvret dominera-
des av skuldkrisen i euro-omrdet med hg volatilitet i alla till-
gngsslag, minskade riskniverna i handelslagret, bde till
fljd av minskade positioner och kad diversiering. Bankbo-
kens genomsnittliga VaR sjnk under 2011 jmfrt med 2010,
framfrallt p grund av att en tillfllig hjning i VaR i relation
till frsljningen av den tyska kontorsrrelsen frsvunnit.
Fr vrigt gjorde kad volatilitet under det andra halvret
att riskniverna i bankboken steg ven om positionerna r
relativt stabila ver tiden.
Value at Risk i vrig verksamhet (bankboken)
Mkr Min Max
31 dec
2011
Genom-
snitt 2011
Genom-
snitt 2010
Kreditspreadrisk 71 152 82 96 141
Aktiekursrisk 20 41 29 26 33
Valutakursrisk 0 6 0 1 27
Rnterisk 113 497 306 249 288
Volatilitetsrisk 0 2 2 1 0
Diversiering - - -67 -75 -122
Totalt 183 526 352 298 367
Value at Risk i handelslagret
Mkr Min Max
31 dec
2011
Genom-
snitt 2011
Genom-
snitt 2010
Rvarurisk 0 14 11 2 0
Kreditspreadrisk 144 286 155 189 251
Aktiekursrisk 15 71 48 32 40
Valutakursrisk 16 93 42 44 44
Rnterisk 46 160 120 80 100
Volatilitetsrisk 16 46 43 28 24
Diversiering - - -275 -164 -154
Totalt 136 336 144 211 305
Specika riskmtt
Som ett komplement till VaR anvnder koncernen olika knslig-
hets- och positionsmtt beroende p instrument- och risktyp.
Rnteriskmttet Delta 1 procent berknas fr alla rnte-
baserade produkter och mter frndringen i marknadsvrdet
nr alla rntor i en viss valuta rr sig parallellt en procentenhet
t det fr banken mindre frdelaktiga hllet. Delta 1 berknas
fr varje valutaslag och aggregeras sedan genom att summera
alla marknadsvrdesfrndringar frn de negativa respektive
positiva marknadsrrelserna. Det aggregerade Delta 1-mttet
r den strre summan av dessa tv absoluta vrden.
Aggregated FX. Frutom VaR-berkningen p handels-
lagret mts den strukturella valutakursrisken i balansrk-
ningen och i resultatet genom mttet Aggregated FX. Aggre-
gated FX berknas som summan av alla lnga nettopositioner
och summan av alla korta nettopositioner fr varje valuta utom
svenska kronan. Aggregated FX r den strre av dessa tv
absoluta vrden.
Stop loss-limiter anvnds i koncernens samtliga trading-
verksamheter. En stop loss-limit r ett specicerat frlustbe-
lopp som anvnds fr att tvinga fram ett agerande, till exempel
stngning av en position, i syfte att begrnsa potentiella fr-
luster i en position, portflj eller enhet. Eftersom den fokuserar
p faktiska frluster tcker mttet alla riskhjande hndelser
och kan begrnsa frluster under besvrliga marknadsfrhl-
landen.
Stresstester och scenarioanalyser
Scenarioanalyser och stresstester genomfrs regelbundet som
ett komplement till ovan beskrivna riskberkningar.
Stresstesterna gr det mjligt att upptcka potentiella fr-
luster bortom 99-percentilen genom att man anvnder er sce-
narier n i VaR-modellen. SEB stressar portfljerna genom att
applicera extrema marknadsrrelser som har intrat historiskt
(historiska scenarier), liksom extrema marknadsrrelser som
bedms kunna intra i framtiden (hypotetiska scenarier).
Denna typ av analys ger en uppfattning om de mjliga eekter
som enskilda riskfaktorer eller bredare marknadsscenarier kan
f p en portflj.
Ett exempel p ett historiskt stresstest r det s kallade
stressade VaR-testet, dr VaR berknas p existerande positio-
ner men med marknadsdata frn historiskt turbulenta tidsperi-
oder. SEB berknar till exempel stressat VaR med marknadsdata
frn tv sdana turbulenta tidsperioder: ett 250-dagars tidsin-
tervall kring Lehmans konkurs (april 2008-april 2009) och en av
de mest volatila perioderna under den rdande euroskuldkrisen
frn juli 2009 till juli 2010. Historiska scenarier dr ackumule-
rade frluster berknas ver en lngre tidsperiod anvnds
ocks.
Fr att drutver ta hnsyn till alla mjliga hndelser anvn-
der sig SEB ven av ett omvnt stresstest dr man utgr frn ett
visst resultat, till exempel att en viss stop-loss limit bryts, och
sedan identierar vad som skulle krvas fr att detta skulle ske.
Lg riskbengenhet i handelslagret
Daglig intjning i handelslagret
1)
20092011, 9 frlustdagar av 756,
genomsnittlig frlust 4 Mkr
1) Exklusive investeringsportfljen.
2009 2010 2011
Marknadsrisker
SEB r exponerad mot fljande marknadsrisker::
Risktyp Denierad som risken fr frlust eller minskade intkter till fljd av Uppstr i
Rnterisk Frndring i rntor All bankverksamhet
Kreditspreadrisk Frndring i kreditvrdigheten av utgivaren
av till exempel obligationer eller kreditderivat
Bankens obligationsinnehav
Valutakursrisk Fluktuationer i valutakurser Valutahandel p internationella marknader
samt bankverksamhet p olika marknader
Aktiekursrisk Fluktuationer i aktiekurser Market making and kundaktivitet i aktier
och aktiederivat
Rvaruprisrisk Fluktuationer i rvarupriser Kundaktivitet
Volatilitetsrisk Frndring i den implicita volatiliteten Market making och kundaktivitet i optioner
i samtliga tillgngsslag
Back-testing av VaR-modellen fr handelslagret 2011
VaR jmfrt med teoretiskt resultat, 99% sannolikhetsniv och
tidshorisont p en dag.
VaR Teoretiskt resultat
150
100
50
0
50
100
150
120
90
60
30
0
30
Mkr Mkr
Operationell risk
Operationell risk r risken fr frlust till fljd av svl hndelser i
omvrlden (t ex naturkatastrofer, extern brottslighet) som
interna orsaker (t ex datorhaveri, misstag, bedrgerier, bristande
efterlevnad av lagar och interna freskrifter, vriga brister i den
interna kontrollen).
Internmtningsmetod (AMA)
SEB har erhllit myndighetstillstnd fr att anvnda internmt-
ningsmetoden (Advanced Measurement Approach) vid berk-
ning av kapitalkravet fr operationell risk. Tillstndet bekrftar
koncernens erfarenhet av och kunskap om hantering av opera-
tionell risk vad gller incidentrapportering, frlustrapporte-
ring, kapitalmodellering och utvrdering av processkvalitet.
Kapitalkravet fr operationell risk berknas genom en sta-
tistisk frdelningsfunktion baserad p extern operationell fr-
luststatistik fr nansbranschen globalt. AMA-modellen
anvnds ven vid berkning av ekonomiskt kapital fr opera-
tionell risk men p en hgre kondensniv och inklusive frlus-
ter i livfrskringsverksamheten. Berkningen av koncernens
frvntade frluster bygger p bde intern och extern frlust-
statistik. Resultatet anvnds som underlag i arsplanering
och stresstester. Kapitalkravet fr operationell risk pverkas
inte av frskringsavtal om riskreducering eller riskverfring.
Hantering av operationella risker och frluster
De totala operationella frlusterna 2011 var lgre n SEB:s his-
toriska genomsnitt. En jmfrelse med medlemmarna i organi-
sationen ORX (Operational Riskdata eXchange Association)
pvisar att SEB:s historiska frlustniver ligger ngot under
ORX-genomsnittet. Operationella frluster redovisas i bok-
fringen som kreditfrluster eller kostnader.
Riskkontroll mter och rapporterar regelbundet den opera-
tionella risken till verkstllande ledningen, Asset and Liability
Committee och Risk and Capital Committee. SEB anvnder ett
IT-system fr hantering av operationell risk, skerhet och
regelefterlevnad. Fr att kunna identiera, bedma, flja och
reducera riskerna r det obligatoriskt fr alla anstllda att
registrera riskrelaterade hndelser. Detta strukturerade till-
vgagngsstt har lett till frbttrade processer och drmed
frre incidenter och lgre kostnader relaterade till operatio-
nella risker. De strsta frbttringarna har gjorts inom just pro-
cess-relaterade risker. Ett viktigt verktyg i denna utveckling r
utbildning inom omrden ssom informationsskerhet,
bekmpning av bedrgeri och penningtvtt, know-your-
customer och SEB:s uppfrandekod.
Under 2011 har SEB ytterligare strkt riskhanteringspro-
cesserna inom bde ars- och supportfunktionerna. Till
exempel har frbttringar gjorts inom kundrdgivningsproces-
sen, vilket har givit 85 procent lgre kostnader relaterat till ope-
rationell risk jmfrt med 2010. SEB har ocks fortsatt arbetet
mot bedrgeri och penningtvtt samt formaliserat en process
fr rapportering av oegentligheter som uppmuntrar medarbe-
tare att rapportera eventuellt oetisk eller olaglig verksamhet.
Process fr godknnande av nya produkter
Processen fr godknnande av nya produkter (NPAP, New Pro-
duct Approval Process) syftar till att identiera och reducera
operationell risk och skydda SEB frn att ing i onskade for-
mer av risk eller risker som inte omedelbart kan hanteras av
organisationen. NPAP utfrs i tre faser, bedmning, beslut och
uppfljning, dr koncernens kontroll- och stdfunktioner samt
riskansvariga spelar en viktig roll.
Arsrisk och strategisk risk
Arsrisk r risken fr lgre intkter, hgre kostnader, eller
bde och, p grund av volymminskningar, prispress eller
konkurrens.
I arsrisk ingr ocks ryktesrisk (risken att intkterna minskar
till fljd av en negativ allmn uppfattning om SEB, till exempel
genom externa rykten om koncernen eller allmnt om bran-
schen) och satsningsrisk (risk i samband med strre sats-
ningar, till exempel fretagskp eller stora IT-projekt). Strate-
gisk risk r snarlik arsrisken, men mera inriktad p storskaliga
och strukturella riskfaktorer.
SEB mter arsrisk som volatiliteten i intkter och kostna-
der som inte direkt kan hnfras till vriga risktyper. Arsrisk
ingr i berkningen av ekonomiskt kapital.
Operationell risk
Registrerade och analyserade hndelser, antal
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
2008 2009 2011 2010
Arsrisk
Kvartalsvis rrelseresultat 20022011, Mkr
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Rrelseresultat fre nansnetto och kreditfrluster
Linjr uppskattning
2003 2002 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Internt bedrgeri
Externt bedrgeri
Medarbetarrutiner och arbets-
platsskerhet
Kunder, produkter och ars-
metoder
Naturkatastrofer, olyckor och
skerhet
System- och infrastruktur
avbrott
Utfrande, leverans och
processhantering
Service och tillgnglighet
I avvaktan p klassicering
Frskringsrisk
Frskringsrisk i SEB bestr av all risk relaterad till bankens fr-
skringsverksamhet. De huvudsakliga riskerna r marknads-
risk, teckningsrisk och vervrdesrisk.
Marknadsrisk inom frskringsverksamheten r risken fr fr-
luster frn traditionella livfrskringar med garanterade tagan-
den till fljd av frndringar i marknadsvrdet av tillgngar och
taganden p grund av frndringar i rntor, kreditspreadar,
aktiekurser, fastighetsvrden, valutor och implicit volatilitet.
Teckningsrisken avser frlust eller negativa vrdefrnd-
ringar i frskringsskulden (frskringstekniska avsttningar)
p grund av otillrcklig prissttning och/eller antaganden fr
avsttningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig
ddlighet, livslngd, sjuklighet (inklusive risker som uppstr till
fljd av frndringar i tidpunkten fr och storleken av utbetal-
ningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna
hndelser), omkostnadsrisk och annulationsrisk.
Livfrskringsverksamhetens vrdeskapande studeras via
analys av vervrden, allts nuvrdet av framtida intjning p
det freliggande frskringsbestndet (se not 50). vervr-
desrisk r risken att det berknade vervrdet inte kan realise-
ras till exempel p grund av lngsammare tillvxt av tillgng-
arna, annulationer eller mindre frdelaktig utveckling av
priser/kostnader. vervrdesrisk ingr ej i det externa kapital-
kravet, dock ingr det i SEB:s berkning av ekonomiskt kapital.
SEB:s livfrskringsverksamhet bestr av fondfrskrings-
verksamhet och traditionell livfrskringsverksamhet. Nyfr-
sljningen utgrs frmst av fondfrskringar, som svarade fr
cirka 83 procent (85) av den totala frsljningen under 2011. I
en fondfrskring brs marknadsrisken av frskringstagarna.
Teckningsrisken r frsumbar fr fondfrskringar men r mera
uttalad i den traditionella livfrskringsverksamheten. I den
traditionella livfrskringsverksamheten utgr skillnaden
mellan tillgngarnas vrde och de garanterade tagandena
en buert fr att tcka bankens risk i balansrkningen.
Reducering av frskringsrisk
Marknadsrisken i den traditionella livfrskringsverksamheten
med produkter med garanterad avkastning reduceras med
hjlp av normal marknadsriskskring och fljs upp med scena-
rioanalys. Teckningsrisk fljs upp via s kallad aktuariell analys
och stresstester av bentligt frskringsbestnd. Ddsfalls-
och sjukdomsrisker terfrskras mot stora enskilda skador
eller mnga skador orsakade av samma skadehndelse.
Finansinspektionen anvnder ett trakljussystem som
utvrderar risken fr bristande balans mellan tillgngar och
taganden i livfrskringsbolag. Ett liknande system r i bruk i
Danmark sedan era r och berr SEB:s danska verksamhet.
Dessa system r myndighetsverktyg fr att identiera frsk-
ringsbolag dr det behvs en noggrannare granskning av rela-
tionen mellan tillgngar och taganden. Varken SEB:s svenska
eller danska bolag har identierats fr sdan granskning.
Riskkontroll
Riskkontrollen utfrs av en enhet inom den centrala riskkon-
trollfunktionen med ansvar fr mtning och kontroll av de
inneboende riskerna i SEB:s livfrskringsverksamhet. Tradi-
tionella ALM-mtt (asset/liability mismatch) som anvnds av
frskringsbranschen kontrolleras regelbundet fr varje fr-
skringsbolag. Detta kompletteras med marknadsriskmtt
som VaR, scenarioanalys och stresstester. De viktigaste ris-
kerna rapporteras till Asset and Liability Committee, Risk and
Capital Committee och till styrelserna i respektive frskrings-
bolag.
Solvens II
Solvency II r det nya regelverket fr frskringsbolag inom EU
som frvntas trda i kraft den 1 januari 2014. Syftet r att
skapa ett harmoniserat regelverk rrande styrning, intern
kontroll och kapitalkrav. Det ska skapa transparens och jm-
frbarhet inom Europa fr att skerstlla frskringsbolagens
frmga att mta sina taganden och drmed ka skyddet fr
frskringstagarna.
Enligt Solvens II-regelverket skall frskringsbolagens
kapitalkrav vara riskbaserade snarare n som nu utgras av en
fast procentsats av fretagets frskringstekniska avstt-
ningar. Alla risker skall tas med i berkningen, inklusive mark-
nadsrisk, teckningsrisk och operationell risk. Bolagens mot-
stndskraft vad gller pltsliga frndringar i tillgngar eller
taganden skall stresstestas enligt regelverkets kapitalkrav.
Vidare innebr det nya regelverket kade krav p bolagens
styrelser att skerstlla god riskkontroll och en mer utfrlig
rapportering till myndigheter och marknaden.
Under 2011 presenterade European Insurance and Occu-
pational Pensions Authority (EIOPA) resultaten av den femte
kvantitativa frstudien (QIS 5) som utvrderade metoden fr
att berkna kapitalkraven enligt pelare 1 i Solvens II. SEB med-
verkade i QIS 5 och resultatet visade att SEB Liv hade tillrck-
ligt med kapital fr att mta kraven som stlldes i studien.
Livdivisionen driver arbetet med att anpassa verksamheten
fr att mta kraven i det nya regelverket.
Sammansttning av vervrdesrisk i livfrskring
Procent
2011 2010
Tillvxtrisk 40 (44)
Kostnadsrisk 31 (22)
Annullationsrisk 19 (21)
Ddsfallsrisk 7 (9)
Sjukdomsrisk 4 (4)
Risker SEB Liv
Dec. 2011, Mkr
SEB risk
Frskrings-
tagarnas risk
Marknadsrisk
Tecknings-
risk
Operationell
risk
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk r risken att koncernen inte kan renansiera
existerande tillgngar eller inte kan mta kade krav p likvidi-
tet inom en denierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefattar
ocks risken att koncernen tvingas lna till ofrdelaktig rnta
eller mste slja tillgngar med frlust fr att kunna fullgra
sina betalningstaganden.
Likviditetssituation 2011
2011 har varit nnu ett turbulent r p likviditets- och nansie-
ringsmarknaderna. I dessa externa frhllanden har SEB under
ret strkt sin redan strukturellt starka balansrkning (se sid
19) ytterligare genom att bygga upp strre likviditetsreserver
och ka inriktningen p en stabil inlning, lng nansiering
kombinerat med en aktiv riskstyrning. Den stabila nansie-
ringsbasen bestr av eget kapital, in- och upplning frn kun-
der samt nansiering som frfaller bortom ett r. Den verskri-
der SEB:s totala lneportfljer med en betryggande marginal.
Det ger en stark balansrkningsstruktur som r mer n vl
anpassad fr att mta kundernas efterfrgan framver.
Svl utlning- som inlningsvolymer har vuxit under 2011
och SEB:s utlnings/inlningskvot uppgick till 129 procent vid
rets slut (138), exklusive repor och skuldinstrument. Frbtt-
ringen av kvoten beror delvis p ett kat inde av kunddriven
fretagsinlning av mer kortsiktig natur mot slutet av ret. Ut-
ver detta, har SEB haft god tillgng till svl de korta som lnga
nansieringsmarknaderna. Fr tredje ret i rad, har Banken i
linje med sin lngsiktiga nansieringsstrategi, emitterat mer
lng nansiering n vad som har frfallit under ret. P grund
av den goda tillvxten inom boln, har skerstllda obligatio-
ner varit den primra nansieringskllan. De utgjorde ungefr
tre frdedelar av den totala emitterade lngsiktiga nansie-
ringsvolymen p 126 miljarder kronor (102). SEB har ven
kunnat ge ut obligationer under Bankens seniora upplnings-
program trots de turbulenta tiderna.
SEB har 123 miljarder kronor i form av outnyttjade skerhe-
ter tillgngligt. De kan anvndas fr att emittera skerstllda
obligationer. Eftersom boln bara utgr cirka 14 procent av
balansomslutningen, r frgan om huruvida seniora obligatio-
ner missgynnas i frhllande till skerstllda obligationer inte
relevant.
Nya likviditetsregler
I Baselkommittens Basel III-ramverk som publicerades i slutet
av 2010, introducerades ett 30-dagar stresstest, det kortfris-
tiga likviditetsmttet (liquidity coverage ratio - LCR) samt ett
1-rs strukturellt mtt, det lngfristiga likviditetsmttet (net
stable funding ratio - NSFR). Vid mitten av 2011, trdde
Finansinspektionens nya likviditetsreglering i kraft, som krver
minst mnatlig rapportering av LCR och ytterligare likviditets-
information.
LCR fresls att introduceras som en minimistandard 2015.
Svenska myndigheter har dock uttryckt sin ambition att intro-
ducera LCR som en minimistandard redan under 2013. ven
om Baselkommittn freslagit att NSFR skall introduceras
under 2018, r det fortfarande oklart hur och nr detta mtt
kommer att bli en minimistandard. Ytterligare frndringar i
mttet frvntas under 2012. SEB tar en aktiv roll i reglerings-
arbetet kring likviditet och kommer att vara positionerat att
mta nya regleringar i sinom tid.
Likviditetsreserv och likviditetskvot
SEB:s likviditetsreserv enligt Svenska Bankfreningens deni-
tion bestr av kassa och placeringar i centralbanker och korta
placeringar i banker, samt tillgngar som str till treasuryfunk-
tionens frfogande (fritt tillgngliga och pantsttningsbara i
centralbanker). Denna reserv har kat till 377 miljarder kronor
(229) under 2011. SEB:s totala likvida resurser, vilka inkluderar
nettotillgngar i tradingrrelsen samt outnyttjat utrymme
fr nya emissioner av skerstllda obligationer uppgick till
616 miljarder kronor. Totala LCR uppskattades till 95 procent
vid rsskiftet, medan LCR i US-dollar och i euro var ver
100 procent.
Strukturell likviditetsrisk per valuta
Uppdelningen av Bankens balansrkning per valuta r den-
samma som valutadistributionen av likviditetsreserven.
Svenska kronor, euro och US-dollar r de dominerande valu-
torna i SEB:s likviditetsreserv. Ut-/inlningskvoterna fr
svenska kronor, euro och US-dollar uppgick till 189, 102 och
63 procent vid rets slut.
Utlning/inlningskvot
1)
Miljarder kr
Utlning till allmnheten, miljarder kr
Inlning frn allmnheten, miljarder kr
Inlning/utlningskvot, %
1)
Exklusive repor och skuldinstrument
Nyemissioner och frfall, lngfristig nansiering
Miljarder Kr
150
120
90
60
30
0
2011 2012 2013 2009 2010
145
140
135
130
125
120
115
2011 2007 2009 2008 2010

1 200
1 000
800
600
400
200
0
Nyemission skerstllda obligationer Nyemission obligationer
Frfall skerstllda obligationer

Frfall obligationer
Framtida frfall skerstllda obligationer Framtida frfall obligationer
%
Hantering och rapportering av likviditetsrisk
Mlet fr SEB:s likviditetsriskhantering r att skerstlla att
koncernen har kontroll ver sin likviditetssituation, med till-
rckliga mngder kontanter eller omedelbart sljbara till-
gngar i alla relevanta valutor fr att i tid fullgra sina betal-
ningstaganden, i alla frutsgbara situationer, och utan att
detta leder till hga extra kostnader. Riskhanteringen styrs av
limiter som faststlls av styrelsen, vilka frdelas vidare av
Asset and Liability Committee. Limiterna stts fr koncernen
och specika legala enheter samt fr exponeringar i vissa valutor.
SEB har etablerat koncernvergripande processer fr att
hantera likviditetskraven p kort och lng sikt. Likviditeten
hanteras centralt av Treasury Operations, med std av lokala
treasuryfunktioner p koncernens viktigaste marknader. Risk-
kontroll mter och rapporterar regelbundet utnyttjandet av
limiterna och resultatet av stresstester till Asset and Liability
Committee och till Risk and Capital Committee.
Mtning och kontroll av likviditetsrisk
Likviditetsrisk mts via ett antal specialutformade verktyg,
eftersom ingen enskild metod kan fnga alla aspekter av
denna risk. SEB:s metoder omfattar kortfristig pantsttnings-
kapacitet, analys av framtida kassaden, scenarioanalys och
olika nyckeltal i balansrkningen, kompletterat med Basel III-
mtt ssom de r denierade fr testrapporteringen. Likvidi-
tetsgap mts genom en berkning av ackumulerade kassa-
den frn koncernens tillgngar, skulder och poster utanfr
balansrkningen, i tidsckor upp till ett r. I berkningarna
behver man fr vissa produkter, till exempel inlningskonton
och boln, gra antaganden om lptid och om hur produkt-
volymerna upptrder ver tid och vid frfall. Likviditetsreser-
vens kvalitet analyseras fr att kunna bedma hur stor del
av den som kan pantsttas och drmed erbjuda skerstlld
nansiering i pressade situationer.
Fr tidshorisonter ver ett r mts en relation (core gap)
som visar i vilken utstrckning koncernen nansierar illikvida
tillgngar med hjlp av stabil, lngsiktig nansiering. De
stabila skulderna (inklusive eget kapital) skall alltid vara mer
n 90 procent av de illikvida tillgngarna; genomsnittsnivn
under ret var 108 procent (106). Vid rets utgng var nivn
117 procent (109).
Stresstester anvnds regelbundet fr att identiera mjliga
kllor till likviditetspfrestningar och fr att skerstlla att
aktuell exponering ligger inom faststllda grnser fr likvidi-
tetsrisken. Testerna uppskattar likviditetsrisken under olika
scenarier, med frsvrad nansiering p grund av svl
koncernspecika som allmnna omstndigheter.
400
300
200
100
0
Likviditetsreserven per tillgngsslag, 2011
Miljarder kronor
Balansrkning och ut/inlningskvot per valuta
Miljarder kronor
Kv1
1)
Kv3
2)
Kv4
2)
Kv2
2)
Utlning till centralbanker och dagsln till banker Statsobligationer
Oentlig sektor Skerstllda obligationer Bankobligationer
vrigt

400
300
200
100
0
Kv1
1)
1 073
969
699
372
323
2 363
679
276
335
2 363
Total vriga USD EUR SEK
Kv3
2)
Kv4
2)
Kv2
2)
Tillgngar
Skulder och kapital
Utlning 610 284 95 92 1 081
Inlning 322 277 151 87 837
Kvot 189% 102% 63% 106% 129%
Likviditetsreserv 38 191 125 23 377
Likviditetsreserven per valuta, 2011
Miljarder kronor
SEK EUR USD vriga

1) Enligt FI:s denition, exklusive haircut
2) Svenska Bankfreningens denition
1) Enligt FI:s denition, exklusive haircut
2) Svenska Bankfreningens denition
Kapitalhantering
Mlet fr koncernens kapitalhantering r att balansera aktie-
garnas avkastningskrav mot de krav p nansiell stabilitet
som stlls av myndigheter, investerare, arsmotparter och
andra marknadsaktrer ssom ratinginstitut.
Koncernens kapitalisering, kapitalallokering och utvrde-
ring av avkastning skall vara riskbaserad och utg frn en
bedmning av den samlade risknivn i verksamheten. Den
skall ocks vara framtblickande och stmma verens med
lng- och kortfristiga arsplaner, interna (Styrelsen och dess
kommitter) och externa krav ssom legala krav, den interna
kapitalutvrderingsprocessen samt den makroekonomiska
utvecklingen.
Kapitaltgrder
SEB vidtog under 2009 era kapitaltgrder som sammanta-
get frstrkte primrkapitalet och medfrde att valutafrdel-
ningen i kapitalbasen bttre matchar den i de riskvgda till-
gngarna. Utifrn denna styrkeposition, och i avvaktan p att
denitiva regler i Basel III om hur frlagsln fr tillgodorknas,
har inga frfallna frlagsln ersatts eller nya frlagsln emitte-
rats. Vid slutet av ret rapporterade koncernen en krnprimr-
kapitalrelation p 13,7 procent (12,2) och en primrkapitalre-
lation p 15,9 procent (14,2), utan vergngsregler. Fr mer
information se not 47 och Kapitaltckningsrapporten (Pelare 3
p engelska) p www.sebgroup.com.
Utdelning
Utdelningens storlek avgrs av svl det ekonomiska klimatet
som koncernens nansiella position och tillvxtmjligheter.
Mlsttningen r att utdelningen ver en konjunkturcykel skall
motsvara cirka 40 procent av vinsten per aktie.
Kapitalml
SEB:s kapitalml skall skerstlla att koncernens kapitalise-
ring r tillrcklig fr att stdja den beslutade arsstrategin,
att kapitaltckningen uppfyller myndighetskraven ven i
smre konjunkturlgen och att kapitaliseringen motsvarar
koncernens riskaptit (kreditrating-ml AA). Det lngsiktiga
mlet fr SEB:s krnprimrkapitalrelation (common equity) r
i intervallet 1012 procent, enligt fullt implementerat Basel III
regelverk. SEB:s uppfattning r att den nuvarande kapitalise-
ringen r tillrcklig fr att mta framtida krav frn bde myn-
digheter och marknaden.
Kapitaltckning
2011 2010
Utan vergngsregler (Basel II)
Krnprimrkapitalrelation 13,7% 12,2%
Primrkapitalrelation 15,9% 14,2%
Total kapitaltckningsgrad 15,2% 13,8%
Kapitalbasen i relation till kapitalkravet 1,90 1,73
Med vergngsregler (Basel II)
Procentsats fr golvregler 80% 80%
Enligt tidigare regelverk (Basel I)
Kapitalbas sammanfattning
Mkr 2011 2010
Eget kapital 109 161 99 543
Avdrag fr utdelning -3 836 3 291
Goodwill i den nansiella fretagsgruppen -4 147 4 174
Reserveringsnetto fr IRK-rapporterade
kreditexponeringar -108 0
Avdrag fr verksamhet utanfr
den nansiella fretagsgruppen -3 770 2 728
vriga justeringar -4 204 1 963
Krnprimrkapital 93 097 87 387
Primrkapitaltillskott 14 614 14 593
Primrkapital 107 711 101 980
Frlagsln i sekundrkapitalet 6 719 8 713
Reserveringsnetto fr IRK-rapporterade
kreditexponeringar -108 91
Avdrag fr investeringar
i frskringsfretag -10 541 10 540
vriga justeringar
-336 1 004
Kapitalbas 103 445 99 149
Riskvgda tillgngar
Mkr 2011 2010
Kreditriskexponeringar enligt IRK
Institutsexponeringar 29 552 37 405
Fretagsexponeringar 394 094 403 128
Positioner i vrdepapperiseringar 6 515 6 337
Hushllsexponeringar / fastighetskrediter 45 241 65 704
vriga hushllsexponeringar 9 460 9 826
Andra exponeringsklasser 1 651 1 511
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod 486 513 523 911
vriga riskvgda tillgngar
Kreditrisk enligt schablonmetod 77 485 91 682
Operationell risk enligt intern-
mtningsmetod 42 267 44 568
Valutakursrisk 13 173 15 995
Risker i handelslagret 59 403 39 970
Totalt 678 841 716 126
Sammanstllning
Kreditrisk 563 998 615 593
Operationell risk 42 267 44 568
Marknadsrisk 72 576 55 965
Totalt 678 841 716 126
Justering fr golvregler
Tillgg under infrandefasen av Basel II 148 774 83 672
Totalt rapporterat 827 615 799 798
report of the directors
RWA-utveckling (riskvgda tillgngar)
Totalt RWA (risk-weighted assets) enligt Basel II (exklusive ver-
gngsregler) minskade med 5 procent eller 37 miljarder kronor
under ret. Den frmsta faktorn bakom nedgngen r frslj-
ningen av de tyska retailportfljerna (37 miljarder kronor).
Underliggande kreditvolymer uttryckt som RWA kade med 38
miljarder kronor, huvudsakligen beroende p kad fretagsex-
ponering och kpet av svenska bolneportfljer frn DNB. Den
svenska kronan frsvagades sedan rsskiftet vilket resulterade i
en RWA-kning med 2 miljarder kronor. RWA-processfrnd-
ringar resulterade i en RWA-minskning med 24 miljarder kronor,
varav 14 miljarder kronor berodde p implementation av en
avancerad IRK-modell fr icke skerstlld fretagsutlning i
moderbolaget. Minskade riskvikter p grund av frskjutning
mot kad exponering i bttre riskklasser bidrog till en RWA-
minskning om 22 miljarder kronor. Marknadsrisk-RWA har kat
med 17 miljarder kronor inklusive eekten frn introduktion av
stressat VaR. RWA fr operationell risk minskade med 2 miljar-
der kronor sedan rsskiftet. Inklusive inverkan av vergngs-
regler, kade RWA till 828 miljarder kronor (800).
Nya kapitaltckningsregler
Under 2011 infrdes EU:s ndringar i kapitaltckningsdirekti-
vet (CRD II och III) p nationell niv vilket har haft begrnsad
pverkan vad gller marknadsrisk och kapitalkravet fr vrde-
papperisering. Det kommande regelverket, CRD IV, kommer
att faststlla explicita miniminiver fr krnprimrkapital och
primrkapital samt freskriva att bankerna hller mer kapital
av hgre kvalitet.
Enligt nuvarande regler reduceras SEB:s totala kapitalbas
med investeringar i frskringsbolag och relaterad goodwill.
Enligt CRD IV skall investeringar i nansiella bolag, inklusive
frskringsbolag, och uppskjutna nettoskattefordringar dras
frn krnprimrkapitalet om de var fr sig verstiger 10 pro-
cent av krnprimrkapitalet (eller 15 procent tillsammans).
Belopp inom trsklarna riskviktas med 250 procent. Denitio-
nen av och kraven p primrkapital har skrpts. Svenska reger-
ingen freslog i november 2011 hgre kapitaltckningskrav
fr systemviktiga banker i syfte att strka stabiliteten i det
svenska banksystemet och minska srbarheten i svensk eko-
nomi. Frslaget, som baseras p bedmningar frn Riksban-
ken och Finansinspektionen, innebr att bankerna ska ha ett
krnprimrkapital som motsvarar minst 10 procent av risk-
vgda tillgngar 2013 och 12 procent av riskvgda tillgngar
2015 (med kapital och RWA denierat enligt fullt implemente-
rat CRD IV / Basel III-regelverk). Till kraven ovan kommer krav
p en kontracyklisk buert, frn 0 procent till 2,5 procent,
beroende p om kredittillvxten r ver trend. CRD IV r under
frhandling och hur det slutgiltiga regelverket kommer att se
ut r ej faststllt. Per rsskiftet berknade koncernen krn-
primrkapitalrelationen enligt Basel III-frslaget fr 2013 till
12,5 procent.
Utver dessa krav kommunicerade Europeiska Banktill-
synskommittn i oktober 2011 ett tillflligt kapitalkvotskrav,
baserat p EU-harmoniserade stresstester av systemviktiga
banker, om 9 procent krnprimrkapital (enligt nuvarande
CRD III / Basel 2.5-regelverk inklusive bentliga golvregler).
Detta krav gller frn och med 1 juli 2012. Vidare fresls att
ett bruttosoliditetskrav ska infras. Den r denierad som kvo-
ten mellan primrkapitalet och ett mtt p exponering som
inkluderar bde poster inom och utanfr balansrkningen och
legala nettningsregler. Eekten av de nya redovisningsreglerna
fr pensionsplaner (IAS 19) skulle minska eget kapital med
5,3 miljarder kronor efter skatt om de hade infrts vid rsskiftet.
Fre skatt uppgr beloppet till 7,2 miljarder kronor.
SEB vervakar aktivt utvecklingen av regelverket och del-
tar i samrd via nationella och internationella branschorgani-
sationer. SEB framhller hr vikten av maximal harmonisering
av regelverket.
Infrande av Basel II och Basel III
SEB har myndighetstillstnd att anvnda IRK-metod (intern
riskklassicering) fr en kreditvolym motsvarande 86 procent
av totala kreditrisk-RWA. Koncernens lngsiktiga ml r rap-
portering enligt utvecklad IRK-metod fr samtliga kreditport-
fljer med undantag fr exponeringar mot stater och kommu-
ner samt fr ett litet antal mindre portfljer. Fr dessa expo-
neringar kommer schablonmetoden att anvndas. Det grad-
visa infrandet av Basel II och Basel III, med RWA-golv base-
rade p Basel I, gr det ndvndigt att flja, rapportera
och stta ml fr kapitaltckning enligt alla tre regelverken.
Under CRD IV har vergngsgolven frlngts till slutet av
2015. vergngsgolven kan uteslutas enligt beslut av
nationella myndigheter om infrandet av Basel III-regel-
verket grs i en snabbare takt.
Riskklassmigration RWA-eekt per kvartal
Fretags- och bankexponeringar, Mkr
Riskklassmigration, exklusive fallissemang Till/frn fallissemang
Total
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
5 000
10 000
15 000
K
v
1
K
v
2

K
v
3
K
v
4
K
v
1
K
v
2
K
v
3
K
v
4
K
v
1
K
v
2
K
v
3
K
v
4
K
v
1
K
v
2
K
v
3
K
v
4
2008 2010 2009 2011
Frdelning av lneportfljer p Basel II-metod
Andel av koncernens exponering, procent
Avancerad IRK-metod
Hushll, fastighetskrediter
Hushllsexponeringar vrigt
Storkund, fretag
Banker
Grundlggande IRK-metod
Storkund, fretag
Banker
Schablonmetod
Hushllsexponeringar vrigt
Oentlig sektor
vriga portfljer
Vrdepapperiseringar
0 10 20 30 40
20%
2%
16%
2%
26%
8%
4%
19%
2%
1%
Bolagsstyrning
Fokusomrden under 2011
Kapitalisering och likviditet, som alltid varit prioriterade styrel-
sefrgor, ck en n mer framskjuten plats under ret till fljd av
utvecklingen i den globala ekonomin och inom de nansiella
marknaderna. SEB:s nansiella styrka och det ansvar som kom-
mer frn att vara en systemviktig nansiell institution har varit
frgor p styrelsens dagordning under hela ret.
Bolagsstyrning inom SEB
Inom SEB lggs stor vikt vid att skapa tydliga roller fr befatt-
ningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgiv-
ning, corporate nanceverksamhet, kapitalfrvaltning och
frskringsrrelse.
Det externa ramverket fr bolagsstyrning inom SEB inne-
fattar bland annat aktiebolagslagen, rsredovisningslagen,
regler frn NASDAQ OMX Stockholm, svensk kod fr bolags-
styrning (Bolagsstyrningskoden) och lagen om bank- och
nansieringsrrelse.
Det interna ramverket innefattar bland annat bolagsordningen
som antas av bolagsstmman. Policies och instruktioner som
klargr ansvarsfrdelningen inom koncernen r viktiga verk-
tyg fr styrelsen och verkstllande direktren i deras styrande
och kontrollerande roll. Srskilt viktiga r arbetsordningen fr
styrelsen, instruktionerna fr verkstllande direktren och fr
koncernens arsverksamhet, koncernens kreditinstruktion
och riskpolicy, instruktionen fr hantering av frgor om intres-
sekonikter, etikpolicyn, instruktionen fr tgrder mot pen-
ningtvtt och nansiering av terrorism och ersttningspolicyn.
SEB:s Code of Business Conduct beskriver och utvecklar SEB:s
vrderingar och standard fr uppfrande i arsrelationer och
ger vgledning s att verksamheten bedrivs enligt vrdering-
arna. Tydliga policies och riktlinjer fr hllbarhet, ssom poli-
cyn fr Corporate Sustainability och de koncerngemensamma
stllningstaganden och branschpolicies som tcker frgor
inom milj, samhlle och styrning, r ocks vsentliga i detta
sammanhang.
Ansvarsfrdelning och styrning
SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och fljs upp i enlighet med policies och instruktioner faststllda av styrelsen och verkstllande direktren.
Bolagsstyrning inom SEB
Frmgan att upprtthlla frtroendet hos kunder, aktiegare och andra r av
avgrande betydelse fr SEB. Fr att uppn detta r det viktigt att ha en tydlig och
eektiv struktur fr ansvarsfrdelning och styrning, varvid bland annat risken fr
intressekonikter undviks.
Aktiegare/Bolagsstmma Valberedningen
Koncernrevisionschef
Chef fr Group
Compliance
Chief Risk Ocer
Koncernkreditchef
Group Credit
Committee
Verkstllande
ledningen
Asset & Liability
Committee
Audit & Compliance
Committee
Remuneration &
HR Committee
Risk & Capital
Committee
Styrelsen
VD och koncernchef
Utsedd av
Rapporterar till
Informerar
Bolagsstyrning
SEB:s bolagsstyrningsrapport har upprttats i enlighet med
rsredovisningslagen och Bolagsstyrningskoden. Inga avvikel-
ser frn koden nns att redovisa fr 2011. Bolagsstyrningsrap-
porten och mer information om bolagsstyrning inom SEB nns
p SEB:s hemsida, www.sebgroup.se.
Aktiegare och bolagsstmma
SEB har cirka 290 000 aktiegare, av vilka cirka 177 000 har
innehav som r mindre n 500 aktier. 636 aktiegare har inne-
hav som r strre n 100 000 aktier. SEB:s aktier ges ut i tv
serier, serie A med en rst per aktie och serie C med en tiondels
rst per aktie.
SEB:s strsta aktiegare och aktiegarstruktur per den 31
december 2011 framgr av tabellerna och graferna nedan.
Aktiegarnas inytande i banken utvas vid bolagsstm-
man som r bankens hgsta beslutande organ. Alla aktiegare
som r registrerade i aktieboken och som har anmlt delta-
gande i tid har rtt att delta i stmman och rsta fr samtliga
sina aktier. De aktiegare som inte sjlva kan nrvara har mj-
lighet att lta sig fretrdas genom ombud.
rsstmman 2011 hlls den 24 mars 2011. Protokollet frn
stmman nns tillgngligt p SEB:s hemsida. Ngra av de
beslut som fattades vid stmman var:
Utdelning av 1,50 kronor per aktie;
Arvode till styrelsen med ett totalt belopp p 8,4Mkr;
Val av elva styrelseledamter, med Johan H. Andresen, Jr.

som ny ledamot;
Omval av Marcus Wallenberg som styrelseordfrande;
Procedur fr valberedning fr rsstmman 2012 och

valberedningens arbete;
Riktlinjer fr ersttning till verkstllande direktren

och andra ledamter av den verkstllande ledningen;
Beslut om tv lngfristiga aktieprogram; ett aktie-

sparprogram och ett aktiematchningsprogram;
Beslut om bemyndigande fr styrelsen att besluta om

kp och frsljning av egna aktier fr bankens vrde-
pappersrrelse, fr de lngfristiga aktieprogrammen
och fr kapitalndaml.
Vid stmman anvndes ett elektroniskt rstsystem med
rstdosor vid omrstningarna.
De strsta aktiegarna
31 december, 2011 Antal aktier
varav
C-aktier
Andel
kapital, % rster, %
Investor AB 456 089 264 2 725 000 20,8 20,9
Trygg Stiftelsen 177 447 478 0 8,1 8,2
Alecta 158 650 000 0 7,2 7,3
Swedbank Robur
fonder 73 239 881 0 3,3 3,4
Norska staten 63 752 929 0 2,9 2,9
Nordea fonder 37 148 171 0 1,7 1,7
SEB fonder 35 200 785 0 1,6 1,6
Wallenberg-stiftelser 33 057 244 58 711 73 1,5 1,3
Frsta AP-fonden 30 737 259 0 1,4 1,4
SHB fonder 29 189 930 0 1,3 1,3
Fjrde AP-fonden 23 776 711 0 1,1 1,1
Andra AP-fonden 20 212 119 0 0,9 0,9
AMF Frskring och
Fonder 19 450 000 0 0,9 0,9
Tredje AP-fonden 16 588 711 0 0,8 0,8
Skandia Liv 16 058 754 941 882 0,7 0,7
Utlndska aktiegare 520 819 125 1 465 220 23,7 23,9
Nrvaro vid rsstmman
20072011
1 000
800
600
400
200
0
100
80
60
40
20
0
2007 2008 2009 2010 2011
Personer %
Personer
Rster
Antal aktiegare
31 december, tusental
300
250
200
150
100
50
0
2007 2008 2009 2010 2011
garstruktur
Andel av aktiekapitalet den 31 december 2011
Majoriteten av Bankens nrmare 290 000 aktiegare r privatpersoner
med sm innehav. De tio strsta aktiegarna ger tillsammans 50,0 pro-
cent av antalet aktier och rster.
Klla: VPC/SIS garservice
Svenska aktiegare 76,3
Institutioner och stiftelser 49,8
Privatpersoner 14,0
Aktiefonder 12,5
Utlndska aktiegare 23,7
SEB-aktien r en av de fem mest spridda aktierna p
NASDAQ OMX Stockholmsbrsen
Klla: Euroclear AB/SIS garservice AB
Valberedningen
Enligt beslut vid rsstmman 2011 har ledamterna i valbe-
redningen infr rsstmman 2012 utsetts under hsten 2011.
Fyra av bankens strsta aktiegare har utsett var sin represen-
tant att ing i valberedningen. Sammansttningen av val-
beredningen uppfyller kraven i bland annat Bolagsstyrnings-
koden vad avser ledamternas oberoende.
Valberedningens uppdrag r att arbeta fram frslag till
ordfrande vid stmman, antal styrelseledamter, arvode
t styrelsen och revisorerna, frslag till styrelseledamter,
styrelseordfrande och revisor, frdelning av arvodet mellan
styrelsens ledamter och ersttning fr kommittarbete samt
beslut om valberedning infr nsta rsstmma, att frelggas
rsstmman fr beslut.
Valberedningens frslag, med srskilt yttrande ver frsla-
get till styrelse, nns p SEB:s hemsida och en redogrelse fr
valberedningens arbete kommer att lmnas vid rsstmman
2012. Ingen srskild ersttning har utgtt till valberedningens
ledamter.
Styrelsen
Styrelseledamterna utses av aktiegarna vid rsstmman
med en mandattid p ett r, till slutet av nstkommande rs-
stmma.
En viktig princip r att styrelsen skall ha den storlek och
sammansttning som r mest ndamlsenlig fr banken. Det r
drvid avgrande att styrelseledamterna representerar den
erfarenhet och det kunnande frn den nansiella sektorn och
andra sektorer som krvs i bankens nuvarande position och fr
den framtida inriktningen samt har den internationella erfaren-
het och det kontaktnt som erfordras.
Styrelsen har sedan rsstmman 2011 besttt av elva ordi-
narie ledamter, utan suppleanter, valda av rsstmman samt
tv ordinarie ledamter och tv suppleanter som arbetstagar-
representanter. Fr att styrelsen ska vara beslutfr mste mer
n hlften av ledamterna vara nrvarande. Den enda bolags-
stmmovalda ledamoten som r anstlld i banken r den verk-
stllande direktren. Valberedningen har gjort en samlad
bedmning av styrelseledamternas oberoende i frhllande
till banken och bankens ledning samt i frhllande till aktie-
gare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller
rsterna i banken och funnit att sammansttningen av styrel-
sen uppfyller kraven i Bolagsstyrningskoden vad avser styrel-
seledamternas oberoende. Styrelsens sammansttning frn
och med rsstmman 2011, liksom ledamternas oberoende,
framgr av tabell p sidan 57 och uppgifter om ledamterna
framgr av sidorna 62-63.
Styrelsen har faststllt en arbetsordning som reglerar sty-
relsens roll och arbetsformer liksom srskilda instruktioner fr
styrelsens kommitter. Styrelsen har det vergripande ansva-
ret fr den verksamhet som bedrivs i banken och koncernen
och beslutar om verksamhetens art och inriktning (strategi)
samt ramar och ml fr detta. Styrelsen fljer regelbundet upp
och utvrderar verksamheten utifrn de av styrelsen bestmda
mlen och riktlinjerna. Vidare har styrelsen ansvaret fr att se
till att verksamheten r organiserad p ett sdant stt att redo-
visningen, medelsfrvaltningen (treasury) och de nansiella
frhllandena i vrigt kontrolleras p ett betryggande stt och
att riskerna i verksamheten r identierade och denierade
samt mts, fljs upp och kontrolleras, allt i verensstmmelse
med externa och interna regler, inklusive bankens bolagsord-
ning. Styrelsen beslutar vidare om strre frvrv och avytt-
ringar liksom andra strre investeringar.
Styrelsen utser och entledigar verkstllande direktren,
koncernens Chief Risk Ocer (CRO), ledamterna i verkstl-
lande ledningen och koncernrevisionschefen.
Styrelseordfranden organiserar och leder styrelsens
arbete och kallar bland annat till styrelsesammantrden, beslu-
tar om dagordning och bereder rendena fr styrelsesamman-
trdena efter samrd med verkstllande direktren.
Verkstllande direktren deltar vid alla styrelsesamman-
trden utom i renden dr hinder p grund av jv freligger
ssom d verkstllande direktrens arbete utvrderas.
Andra medlemmar i bankens ledning deltar nr s krvs fr
att tillhandahlla styrelsen information eller p anmodan
frn styrelsen eller verkstllande direktren. Bankens och
koncernens chefsjurist r styrelsens sekreterare.
Styrelsens kommitter
Styrelsens vergripande ansvar kan inte delegeras. Emellertid
har styrelsen inrttat kommitter fr att handlgga vissa de-
Utvrdering av styrelsen, styrelsens ordfrande, verkstllande direktren och verkstllande ledningen
SEB tillmpar en metod fr rlig sjlvutvrdering som bland annat inkluderar en enkt med drp fljande diskussioner i styrelsen.
Genom processen utvrderas styrelsens, styrelseordfrandens och kommitternas verksamhet och arbetsmetod. I utvrderingen
granskas bland annat hur styrelsens arbete ytterligare kan frbttras, huruvida varje enskild styrelseledamot deltar aktivt i styrelsens
och kommitternas diskussioner och bidrar med autonoma omdmen samt om atmosfren p mtena underlttar ppna diskus-
sioner. Resultatet av utvrderingen har presenterats fr och diskuterats i styrelsen och i valberedningen.
Styrelsens ordfrande utvrderar, formellt en gng om ret, de enskilda ledamternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte
i den utvrdering av ordfrandens arbete som leddes av Tuve Johannesson.
Styrelsen utvrderar lpande verkstllande direktrens och verkstllande ledningens arbete varvid verkstllande direktren
eller annan ur verkstllande ledningen inte deltar.
Valberedning infr rsstmman 2012
Ledamot Representant fr
Rster, %
31 aug. 2011
Petra Hedengran, Ordfrande Investor 20,9
William af Sandeberg Trygg-Stiftelsen 8,2
Staan Grefbck Alecta 7,2
Lars Wedenborn Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse
1,3
Marcus Wallenberg SEB, Styrelsens
ordfrande
37,6
Ossian Ekdahl Frsta AP-fonden,
Adjungerad frn den 16 januari 2012
Urban Jansson Adjungerad, utsedd av styrelsen

Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
nierade frgor och fr att bereda sdana frgor fr beslut av
styrelsen. Inom styrelsen nns fr nrvarande tre kommitter:
Risk and Capital Committee (RCC), Audit and Compliance
Committee (ACC) samt Remuneration and Human Resources
Committee (RemCo). Vid kommitternas mten frs protokoll
som snarast mjligt efter mtena delges vriga ledamter i
styrelsen. Kommitterna rapporterar regelbundet till styrel-
sen. Ledamterna utses fr ett r i taget. En viktig princip r att
s mnga av styrelsens ledamter som mjligt ska delta i kom-
mittarbetet, ven som ordfrande i kommitterna. Styrelsens
ordfrande r ledamot i samtliga tre kommitter men inte ord-
frande i ngon. Varken verkstllande direktren eller andra
Styrelseledamter
Namn Befattning Vald
Oberoende i frhllande till
Risk and
Capital
Committee
Audit and
Compliance
Committee
Remuneration
and HR
Committee
Totalt
arvode,
kronor
Nrvaro
styrelse-
mten
Nrvaro
kommitt-
mten Banken
strre
aktiegare
Marcus Wallenberg Ordfrande 2002 Ja Nej 2 250 000 10/11 25/25
Jacob Wallenberg Vice ordfrande 1997 Ja Nej 540 000 11/11
Tuve Johannesson Vice ordfrande 1997 Ja Ja 735 000 11/11 7/7
Johan H. Andresen, Jr. Ledamot 2011 Ja Ja 450 000 5/8
Signhild Arnegrd
Hansen Ledamot 2010 Ja Ja 450 000 11/11
Urban Jansson Ledamot 1996 Ja Ja 960 000 11/11 13/13
Birgitta Kantola Ledamot 2010 Ja Ja 645 000 11/11 4/4
Tomas Nicolin Ledamot 2009 Ja Ja 837 500 11/11 7/7
Jesper Ovesen Ledamot 2004 Ja Ja 775 000 11/11 12/13
Carl Wilhelm Ros Ledamot 1999 Ja Ja 837 500 11/11 5/5
Annika Falkengren Ledamot 2005 Nej Ja 11/11 13/13
Gran Lilja Ledamot* 2006 11/11
Cecilia Mrtensson Ledamot* 2008 5/11
Pernilla Phlman Suppleant* 2010 11/11
Hkan Westerberg
1)
Suppleant* 2011 2/2
Ordfrande Vice ordfrande Ledamot * Av anstllda utsedda ledamter 1) Eftertrdde Gran Arrius per den 27 september 2011.
Styrelsearbetet under 2011
Styrelsearbetet fljer en rlig plan. Under 2011 hlls elva styrelsemten. Den extrema utvecklingen i den globala ekonomin under 2011 har diskuterats
ur ngot perspektiv vid varje styrelsemte. Andra vsentliga frgor som avhandlats under ret r bland annat:
Frsta kvartalet
Bokslutskommunik
Utdelning fr 2010
rsredovisning 2010
Externrevision och internrevision 2010
Riktlinjer fr ersttning till verkstllande direktren och

vriga ledamter av verkstllande ledningen
Genomgng av Ersttningspolicyn
Lngfristiga aktieprogram
Kapital- och nansieringsfrgor, inklusive risklimiter
Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och

kreditportfljens och likviditetssituationens utveckling
Frsljningen av den tyska kontorsrrelsen
Diskussioner om framtida kontorslokaler
Utvrdering av verkstllande direktrens arbete

Andra kvartalet
Delrsrapport fr frsta kvartalet

Genomgng av arsomrden och marknadssegment
IT-genomgng
rlig genomgng av aktiegarpolicyn fr styrelse-

ledamterna
Tredje kvartalet
Delrsrapport fr andra kvartalet

Genomgng av arsomrden och marknadssegment
Riskseminarium
Fjrde kvartalet
Delrsrapport fr tredje kvartalet

Strategisk verksamhetsinriktning
vergripande lngsiktiga ml fr verksamheten
rlig genomgng av policies och instruktioner
Arsplaner, nansiella planer och prognoser
Utvrdering av styrelsen och styrelsens ordfrande
Ersttningsfrgor
Kompetensfrsrjning, talangutveckling och

successionsplanering
Resultat av enkt till de anstllda, VOICE

befattningshavare i banken ingr i ACC eller i RemCo. Verkstl-
lande direktren r ledamot i RCC. Frutom arbetet i kommit-
terna tillmpas ingen arbetsfrdelning inom styrelsen.
Risk and Capital Committee
RCC har till uppgift att stdja styrelsen i dess arbete med att
faststlla och granska att banken r organiserad och leds p ett
sdant stt att alla risker inom koncernens verksamhet r identi-
erade och denierade samt att riskerna mts, vervakas och
kontrolleras i enlighet med externa och interna regler. Kommit-
tn beslutar om principer och parametrar fr att mta och fr-
dela risk och kapital inom koncernen och bereder, fr styrelsens
beslut, frslag till tillsttande och entledigande av koncernens
Chief Risk Ocer (CRO). Kommittn beslutar ven i individuella
kreditrenden av vsentlig betydelse eller av principiell karaktr.
Koncernnanschefen har det vergripande ansvaret fr
information och presentation av de kapital-och likviditet-
srenden som fredras fr kommittn. Koncernens CRO har
det vergripande ansvaret fr information och presentation
av risk- och kreditrenden.
Audit and Compliance Committee
ACC stdjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetsskra ban-
kens nansiella rapportering och den interna kontrollen ver
den nansiella rapporteringen (se sidan 66). Vid behov bereder
kommittn ocks, fr styrelsens beslut, frslag till tillsttande
och entledigande av koncernrevisionschefen. Kommittn
hller fortlpande kontakt med bankens externa och interna
revisorer och diskuterar samordningen mellan den externa
och interna revisionen. Kommittn fljer upp att eventuella
anmrkningar och ppekanden frn revisorerna tgrdas. Den
faststller vidare riktlinjer fr vilka andra tjnster n revision
Kommitterna har under 2011 bland annat behandlat fljande frgor:
Risk and Capital Committee Audit and Compliance Committee
Remuneration and Human
Resources Committee
Ledamter Urban Jansson (Ordfrande) Carl Wilhelm Ros (Ordfrande) Tomas Nicolin (Ordfrande)
Marcus Wallenberg (Vice ordfrande) Marcus Wallenberg (Vice ordfrande) Marcus Wallenberg (Vice ordfrande)
Jesper Ovesen Birgitta Kantola Tuve Johannesson
Annika Falkengren
Antal mten 13 5 8
Granskning och frslag, fr beslut av

styrelsen, till koncernpolicies och
strategier ssom riskpolicy och risk-
strategi, kreditpolicy, kreditinstruk-
tion, kapitalpolicy, likviditets- och
pantsttnings-policy, trading- och
investeringspolicy och instruktion fr
koncernens CRO
Uppfljning av tillmpningen av dessa

policies
Uppfljning av hur koncernens risker

utvecklas
Beredning fr styrelsens beslut avse-

ende limiter fr marknads- och likvidi-
tetsrisker
Beslut om kreditpolicies och instruk-

tioner som kompletterar koncernens
kreditpolicy och kreditinstruktion
Beslut i individuella kreditrenden
Granskning av vsentliga frnd-

ringar i kreditportfljen och kredit-
processen inom koncernen
Granskning av modeller och metoder

fr att mta risk
Granskning av renden relaterade till

operationell risk, marknads- och likvi-
ditetsrisk samt frskringsrisk
Granskning av vsentliga frnd-

ringar i den vergripande kapital- och
likviditetssituationen och kapital-
tckningsfrhllanden i koncernen
Beredning, fr beslut av styrelsen, av

ndringar av koncernens kapitalml
och kapitalfrvaltningsfrgor ssom
utdelningsniv
Upplgg och utnyttjande av ter-

kpsprogram av egna aktier
Strategiska diskussioner om en
heltckande nansiell hantering,
generellt och i balansrkningen.
0versyn av instruktionerna for intern-
revision och compliance, fr beslut av
styrelsen
Behandling av bokslut och delarsrap-
porter liksom revisionsrapporter
uppfoljning av internrevisionen i kon-
cernen
uppfoljning av compliancearenden
uppfoljning av den interna kontrollen
ver den nansiella rapporteringen
uppfoljning av bankens |1strategi
och struktur
uppfoljning av andra tjanster an revi-
sion som upphandlas frn de externa
revisorerna
|aststallande av en revisionsplan for
internrevisionen, koordinerad med
planen fr externrevisionen
0odkannande av den arliga planen
fr Group Compliance arbete
0iskussioner med foretradare for
externrevisionen vid ett ertal tillfl-
len, utan nrvaro av verkstllande
direktren eller annan person frn
bankens ledning, och
0iskussioner om forandringar i
redovisningsreglerna.
0versyn av ersattningspolicyn for kon-
cernen, fr beslut av styrelsen
|orslag for godkannande av styrelsen
och beslut av bolagsstmman, till rikt-
linjer fr ersttning till verkstllande
direktren och ledamterna i den
verkstllande ledningen
|orslag for beslut av styrelsen till
ersttning till verkstllande direktren
och ledamterna i den verkstllande led-
ningen efter de av bolagsstmman fast-
stllda riktlinjerna
|orslag for beslut av styrelsen till
ersttning till koncernrevisionschefen
och chefen fr Group Compliance enligt
ersttningspolicyn antagen av styrelsen
|orslag till och uppfoljning av langfris-
tiga aktieprogram
uppfoljning av ersattningsprinciper
rrliga kontantbaserade program och
pensionstaganden, och
Arlig uppfoljning av kompetensfor
srjning och talangutveckling.
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
som fr upphandlas frn de externa revisorerna och utvrderar
externrevisorernas arbete och oberoende samt bereder frslag
till valberedningen infr bolagsstmmans val av revisor.
Kommittn har vidare att ta stllning till verkstllande
direktrens frslag till tillsttande och entledigande av chefen
fr Group Compliance. Complianceverksamheten fljs
lpande.
De externa revisorerna deltog vid kommittns samtliga
mten under 2011, utom nr externrevisorernas arbete utvr-
derades. Fredragande i kommittn r de externa revisorerna,
koncernrevisionschefen och chefen fr Group Compliance.
Remuneration and Human Resources Committee
RemCo stdjer styrelsen i ersttningsfrgor (enligt den av
styrelsen antagna ersttningspolicyn), ledarskapsfrgor,
successionsplanering och andra personalfrgor s att SEB
kan rekrytera, behlla och belna medarbetarna p ett sunt
och konkurrenskraftigt stt.
Kommittn bereder, fr styrelsens beslut och antagande av
bolagsstmma, lngfristiga aktieprogram fr de anstllda och,
fr styrelsens beslut, pensionsplaner fr verkstllande direkt-
ren och andra ledamter av den verkstllande ledningen (VL).
Den bereder ocks, fr beslut av styrelsen, frslag till verkstl-
lande direktr och ledamter i VL. Kommittn fljer och utvr-
derar bankens incitamentsprogram och tillmpningen av de av
bolagsstmman faststllda riktlinjerna fr ersttning till verk-
stllande direktren och ledamterna i VL liksom andra erstt-
ningsstrukturer och ersttningsniver i banken. En oberoende
granskning av att bankens ersttningssystem verensstmmer
med ersttningspolicyn presenteras rligen fr kommittn.
Kommittn vervakar ocks koncernens pensionstagan-
den samt vervakar, tillsammans med RCC, tgrder vidtagna
fr att trygga koncernens pensionstaganden inklusive
utvecklingen i bankens pensionsstiftelser.
I renden dr hinder p grund av jv inte freligger r
verkstllande direktren tillsammans med chefen fr Group
Human Resources, fredragande i kommittn.
Verkstllande direktren/koncernchefen
Styrelsen har faststllt en instruktion fr verkstllande direk-
trens/koncernchefens arbete och roll.
Verkstllande direktren har ansvaret fr den lpande fr-
valtningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlin-
jer samt faststllda policies och instruktioner. Verkstllande
direktren rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrel-
semte en srskild VD-rapport som bland annat behandlar
utvecklingen av verksamheten utifrn de beslut som har
fattats i styrelsen.
Verkstllande direktren utser divisionscheferna, chefen
fr arsstd och cheferna fr olika staber och supportfunk-
tioner. Koncernnanschefen utses i samrd med styrelsens
ordfrande.
Verkstllande direktren har tre olika kommitter till sitt
frfogande fr att leda den operativa verksamheten; VL, Asset
and Liability Committee (ALCO, se sid 60) och Group Credit
Committee (GCC, se sid 60). Fr att bst tillvarata hela koncer-
nens intresse samrder verkstllande direktren med VL, och
vid behov dess kommitt fr godknnande av nya produkter, i
frgor av strre eller principiell betydelse. VL diskuterar bland
annat frgor som r av intresse fr era divisioner, strategifr-
gor, arsplaner, nansiella prognoser och rapporter. Under
2011 hlls 15 sammantrden med VL. Fler uppgifter om den
verkstllande direktren och VL nns p sid 64-65.
Divisioner, arsomrden och arsenheter
Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i kon-
cernen och faststllt hur koncernens divisioner, inklusive
den utlndska verksamheten i lialer och dotterbolag, ska
styras och vara organiserade.
SEB:s verksamhet r organiserad i fem divisioner. Divisio-
nernas verksamhet r uppdelad i arsomrden, vilka i sin tur
r uppdelade i arsenheter. Divisionschefen r vergripande
ansvarig fr divisionens verksamhet och utser, efter verkstl-
lande direktrens hrande, chefer fr arsomrdena inom
divisionen och de dotterbolag som divisionen ansvarar fr.
Inom varje division nns en ledningsgrupp i vilken divisions-
chefen och ett antal arsomrdes- och dotterbolagschefer
ingr. ven inom arsomrdena och arsenheterna nns
ledningsgrupper.
Fr koordination av verksamheterna i ngra av de lnder
utanfr Sverige dr era divisioner bedriver verksamhet,
ssom Danmark, Norge och Finland, har en landansvarig chef
utsetts. Den landansvarige rapporterar till en srskilt utsedd
ledamot av VL.
SEB:s organisation
Styrelse
Stora Fretag &
Institutioner
Kontorsrrelsen Kapitalfrvaltning Liv Baltikum
Chief Risk Officer
Group Compliance
Human Resources
Koncernfinanschef
Internrevision
VD och koncernchef
Affrsstd och vriga koncernfunktioner
Arsstd och andra staber
Arsstd r en divisionsvergripande funktion med mlet att
eektivisera, strmlinjeforma och ka skalfrdelarna inom
verksamheten.
Arsstds ansvar omfattar bokning, betalning, avveck-
ling, konrmering, avstmning av arer och hjlp till kun-
derna avseende koncernens produkter och tjnster. Det IT-
relaterade ansvaret innefattar produktion, underhll och
utveckling av koncernens IT-plattformar. Det innefattar ocks
SEB:s IT-strategi, bland annat strukturen fr styrning av IT-
verksamheten, strategiskt std fr ledningen i IT-relaterade
frgor, SEB:s IT-produktutvecklingsportflj och IT-plattformar.
Fr den lpande hanteringen av SEB:s IT-produktutvecklings-
portflj och beslut i IT-relaterade renden har en koncernge-
mensam IT-kommitt inrttats. IT-frgor av vsentlig bety-
delse eller av principiell karaktr hnfrs till VL. Fr vidare
information se sid 34-35.
SEB har ett antal koncernstabsfunktioner fr ytterligare
administrativt std. Exempel p stabsfunktioner r Communi-
cations, Finance, HR, Legal och Strategy & Business Develop-
ment. Generellt har koncernstaberna i SEB ett globalt funktio-
nellt ansvar och ger och frvaltar SEB:s koncerngemensamma
instruktioner och policies, processer och metoder i syfte att
proaktivt stdja verkstllande direktren, VL, chefer och
medarbetare samt alla arsenheter.
Riskorganisation och ansvar
Det yttersta ansvaret fr koncernens riskorganisation och att
verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos
styrelsen. RCC stdjer styrelsen i detta arbete. Styrelsen och
kommittn fr minst en gng per kvartal en rapport ver
utvecklingen av koncernens exponering avseende risker.
Verkstllande direktren har det vergripande ansvaret fr
att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens
faststllda policies och instruktioner. Verkstllande direktren
ska skerstlla att SEB:s organisation och arbetsstt r nda-
mlsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med
externa och interna regler. Verkstllande direktren har ett
srskilt ansvar fr att presentera vsentlig information gl-
lande koncernens risker till styrelsen, inklusive information
om utnyttjande av limiter.
Det primra ansvaret fr att skerstlla att styrelsens
avsikter gllande riskhantering och riskkontroll tillmpas inom
koncernen ligger p ALCO och GCC. ALCO, med verkstllande
direktren som ordfrande, hanterar frgor om koncernens
och divisionernas vergripande riskniv samt beslutar om,
bland annat, risklimiter och metoder fr riskmtning och kapi-
talallokering. Inom ramen fr styrelsens koncernvergripande
kapitalpolicy och riskpolicy har ALCO faststllt policydoku-
ment fr ansvarsfrdelning och hantering av koncernens risker
samt fr frhllandet mellan risk och kapital. ALCO hade 12
sammantrden under 2011.
GCC har styrelsens mandat att fatta alla kreditbeslut, med
undantag fr ngra f renden som r frbehllna RCC. GCC
har ven till uppgift att regelbundet se ver regelverket fr kre-
ditgivning och att, nr s r pkallat, frelgga RCC frslag till
ndringar. Verkstllande direktren r ordfrande i kommittn
och koncernens CRO r vice ordfrande. GCC hade 50 sam-
mantrden under 2011.
Koncernriskorganisationen, ledd av CRO, har det vergri-
pande ansvaret fr att identiera, mta och kontrollera SEB:s
risker. Arbetet r uppdelat p tre olika funktioner eller arbets-
strmmar som rapporterar till CRO; Risk Control, Group Risk
Centre och Group Credits.
CRO utses av styrelsen och rapporterar till verkstllande
direktren. CRO levererar regelbundet rapporter till styrelsen,
RCC, VL, ALCO och GCC. CRO r ansvarig fr den vergripande
inriktningen av och reglerna fr riskhanteringen, fr tillsynen
ver riskhanteringen och riskkontrollfunktionerna i koncernen
och fr att skerstlla att riskhanteringsfunktionerna inom
arsverksamheten har tillrckliga resurser. CRO:s verksam-
het styrs av en instruktion som har antagits av styrelsen.
Risk Control utvrderar, mter och fljer upp koncernens
risker, i frsta hand marknadsrisker, likviditetsrisker, operatio-
nella risker, kreditrisker och frskringsrisker mot faststllda
limiter och i enlighet med allmn praxis fr riskhantering inom
organisationen (se vidare sid 41-51).
Group Risk Centre fokuserar p insamlande och analys av
konsoliderad riskdata avseende olika typer av risk och avse-
ende koncernens kreditportfljer, utveckling av modeller fr
riskvgning enligt Basel II liksom allmnna frgor om risk-
styrning och riskhantering.
Group Credits ansvarar fr ledning och styrning av kredit-
prvningsprocessen samt fr viktiga individuella kreditbeslut.
Funktionen ansvarar ven fr analys och uppfljning av kredit-
portfljens sammansttning och fr efterlevnaden av policies
faststllda av RCC och styrelsen. Verksamheten r reglerad i
koncernens, av styrelsen faststllda, kreditinstruktion. Kon-
cernkreditchefen utses av verkstllande direktren, efter fr-
slag frn CRO, och rapporterar till CRO. Styrelsen och RCC fr
minst en gng per kvartal information om sammansttningen
av kreditportfljen, inklusive stora exponeringar och kredit-
frluster. Kreditorganisationen r oberoende frn de ars-
drivande enheterna och hanterar enbart kreditfrgor. Ord-
franden i divisionernas kreditkommitter har vetortt i kredit-
beslut. Beslut som innebr ett materiellt undantag frn kredit-
regelverket hnskjuts till en hgre niv i beslutshierarkin.
Ansvaret fr koncernens lpande riskhantering ligger inom
respektive division och inom Treasury Operations. Varje divi-
sion och divisionschef har ansvar fr att, inom koncernens
faststllda riktlinjer, se till att riskerna hanteras och kontrolle-
ras p ett tillfredsstllande stt p daglig basis. Det r en
grundlggande princip att alla kontrollfunktioner ska vara
oberoende frn arsverksamheten.
SEB:s fem divisioner
Stora Fretag & Institutioner, med Magnus Carlsson

som chef, fr SEB:s kontakter med storfretag, nansiella
institutioner och strre fastighetsbolag
Kontorsrrelsen, med Mats Torstendahl som chef, fr

SEB:s kontorsrrelse och kortverksamhet
Kapitalfrvaltning , med Anders Johnsson som chef, fr

SEB:s fond- och kapitalfrvaltningsverksamhet och
private banking
Liv, med Jan Stjernstrm som chef, fr SEB:s

livfrskringsverksamhet samt
Baltikum, med David Teare som chef, fr SEB:s verksam-

het i de baltiska lnderna (Martin Johansson chef till och
med 31 oktober).
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
Internrevision och compliance
Koncernens internrevision r en oberoende granskningsfunk-
tion, direkt understlld styrelsen. Internrevision ansvarar
huvudsakligen fr att tillhandahlla styrelsen och verkstl-
lande direktren tillfrlitlig och objektiv utvrdering av risk-
hantering samt kontroll- och styrningsprocesser i syfte att
minska frekomsten av risker och frbttra kontrollstrukturen
inom koncernen. Koncernrevisionschefen rapporterar lpande
till ACC och informerar ven verkstllande direktren och VL
regelbundet. ACC faststller rligen en plan fr internrevisio-
nens arbete.
Koncernens compliancefunktion r oberoende frn ars-
verksamheten samtidigt som den r en stdfunktion fr verk-
samheten. Den r skild frn koncernens juristfunktioner.
Compliance ska arbeta proaktivt fr compliancekvalitet i
koncernen samt frmja compliancefrgor genom rd och upp-
fljning inom alla complianceomrden och drigenom stdja
arsverksamheten och ledningen. Speciella ansvarsomrden
r skyddet fr kunderna, upptrdande p marknaden, tgrder
fr att frhindra penningtvtt och nansiering av terrorism lik-
som regelefterlevnad och kontroll. Chefen fr Group Compli-
ance utses av verkstllande direktren efter godknnande av
ACC och rapporterar lpande till verkstllande direktren och
VL och informerar ven ACC om compliancefrgor. Som ett
resultat av analyser av koncernens compliancerisker faststller
verkstllande direktren, efter godknnande frn ACC, en rlig
complianceplan.
Fr koncernens internrevision och complianceverksamhet
nns av styrelsen faststllda instruktioner.
Ersttning till styrelsen
SEB:s rsstmma 2011 faststllde ett sammanlagt arvode till
styrelsens ledamter om 8 480 000 kronor och beslutade om
hur arvodet skulle frdelas mellan styrelsen och kommitt-
erna. Bankens ordfrande och anstllda i banken uppbr inte
ngot arvode fr kommittarbete. Styrelsearvodet utbetalas
lpande under mandatperioden.
Efter frslag frn SEB:s valberedning, har styrelsen faststllt
en policy om styrelseledamternas aktiegande i SEB. Infor-
mation om ersttningsprinciper och ersttning till verkstl-
lande direktren och ledamterna i VL liksom om lngfristiga
aktieprogram nns p sid 6769.
Information om revisor
Banken ska enligt bolagsordningen ha minst en och hgst tv
revisorer med hgst lika mnga suppleanter. Till revisor fr
ven registrerat revisionsbolag utses.
PricewaterhouseCoopers AB har varit bankens revisor
sedan 2000 och omvaldes 2008 fr tiden till och med rsstm-
man 2012. Huvudansvarig har frn och med rsstmman 2006
varit Peter Clemedtson, auktoriserad revisor. Peter Clemedt-
son har erfarenhet frn revisionsuppdrag i ett antal strre
svenska fretag. De arvoden som revisorerna fakturerat fr
revisionen av bankens bokslut fr rkenskapsren 2010 och
2011 och fr vriga uppdrag som fakturerats under denna tid
framgr av tabellen.
REVISOR
Av bolagsstmman vald revisor
PricewaterhouseCoopers
PETER CLEMEDTSON
Fdd 1956; Revisor i SEB och huvud-
ansvarig sedan 2006.
Auktoriserad revisor.
Arvoden till revisorer
Mkr 2011 2010
Revisionsuppdraget 29 31
Revisionsnra rdgivning 21 19
Skatterdgivning 11 14
vriga tjnster 24 19
Summa 85 83
I tillgg till ovanstende uppgr revisionsarvoden och rdgivningstjnster
i samband med frsljningen av den tyska kontorsrrelsen till 47 Mkr (123).
Majoriteten av arvodena r hnfrliga till PricewaterhouseCoopers.
Bolagsstyrning
Styrelse
Fdd 1956; B. Sc. (Foreign Service).
Ordfrande sedan 2005.
Andra uppdrag: Ordfrande i Saab,
Electrolux och LKAB. Ledamot i Astra-
Zeneca, Stora Enso, Temasek Holding
samt Knut och Alice Wallenbergs
stiftelse.
Bakgrund: Citibank i New York, Deut-
sche Bank i Tyskland, S G Warburg Co i
London och Citicorp i Hongkong
19801984. SEB 19851990. Stora
Feldmhle i Tyskland 19901993.
Vice VD Investor 19931999. VD och
koncernchef Investor 19992005.
Egna och nrstendes aktieinne-
hav: 755 698 A-aktier och 753
C-aktier.
Fdd 1943; Civ.ek., MBA och Ekon. Dr.
H.C.
Vice ordfrande sedan 2007.
Andra uppdrag: Ordfrande i Eco-
lean International A/S. Ledamot i
Meda. Industriell rdgivare till EQT
och J C Bamford Excavators Ltd.
Bakgrund: Tetra Pak 19681983 i
era ledande befattningar i Sydafrika,
Australien och Sverige. Vice VD fr
Tetra Pak 19831988. Koncernchef
fr VME 19881995, sedermera Volvo
Construction Equipment. VD fr
Volvo Car Corporation 19952000.
Vice styrelseordfrande i Volvo Car
Corporation 20002004.
hav: 202 000 A-aktier.
Fdd 1956; Civ.ek. och MBA.
Vice ordfrande sedan 2005.
Andra uppdrag: Ordfrande i Inves-
tor. Vice ordfrande i Atlas Copco,
SAS och LM Ericsson. Ledamot i ABB,
Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse,
the Coca-Cola Company och
Handelshgskolan i Stockholm.
Bakgrund: Olika befattningar inom
SEB 19841990. Vice VD i Investor
19901992. ter till SEB 1993. VD och
koncernchef fr SEB-koncernen 1997.
Styrelseordfrande 19982005.
hav: 430 839 A-aktier och 136
C-aktier.
Fdd 1961; B.A. (Government and
Policy Studies) och MBA.
Andra uppdrag: gare till och kon-
cernchef i Ferd. Ledamot i Junior
Achievement Young Enterprise
Europe, Junior Achievement Young
Enterprise Norway, NMINorwegian
Micronance Initiative, Corporate
Assembly i Orkla ASA och Corporate
Partners Advisory Board vid BI Nor-
wegian School of Management.
Bakgrund: International Paper Co.
19891991. Partner i Ferd 1993
1998. gare till Ferd sedan 1998.
Koncernchef i Ferd sedan 2000.
Fdd 1960; Fil.kand. och journalistut-
bildning.
Andra uppdrag: Ordfrande i SLC-
Group AB, Svenska LantChips, Utah
Chips Corporation, Les Artisans de
Gout Spr. och Timbro. Vice ordf-
rande i Svensk-Amerikanska Handels-
kammaren, USA. Ledamot i Loomis,
IFL vid Handelshgskolan i Stock-
holm, Universitetsstyrelsen vid Lunds
Universtitet, Svensk-Amerikanska
Handelskammaren i New York,
Institutet fr Nringslivsforskning,
Exportrdet och Magnora AB.
Bakgrund: Verkstllande direktr i
det familjegda bolaget Svenska
LantChips frn starten 1992 till 2006.
Ordfrande i Svenskt Nringsliv
20072010. Vice ordfrande i Busi-
ness Europe 20082010. Ledamot i
Innventia 20082011.
hav: 278 A-aktier.
Fdd 1945; Hgre bankutbildning
(SEB).
Andra uppdrag: Ordfrande i EAB,
HMS Networks och Svedbergs i Dals-
torp. Ledamot i Clas Ohlson och
Hgans.
Bakgrund: SEB 19661984, frn
1972 i era ledande befattningar. VD
och koncernchef i HNJ Intressenter
(tidigare ett dotterbolag till Incentive-
koncernen) 19841990. Vice VD i
Incentive-koncernen 19901992. VD
och koncernchef fr AB Ratos 1992
1998. Frn 1998 era styrelseupp-
drag.
Fdd 1948; Jur.kand. och Ekon.Dr.
H.C.
Andra uppdrag: Ledamot i Nasdaq
OMX (New York), StoraEnso och
Nobina.
Bakgrund: Bred erfarenhet av bank-
och nanssektorn, bland annat frn
Nordiska Investeringsbanken 1980
1986 och 19881995, (frn 1991 som
vice VD och nanschef). Vice VD och
nansdirektr i International Finance
Corporation, Washington D.C. 1995
2000. Vice VD i landsbanken i
Finland under 2001.
Fdd 1954; Civ.ek. och M.Sc. (Mana-
gement).
Andra uppdrag: Ledamot i Nord-
stjernan, Nobelstiftelsen, Axel och
Margaret Ax:son Johnsons Stiftelse,
Centrum fr Rttvisa och Stiftelsen
Institutet fr Nringslivsforskning,
Timbro och Aktiemarknadsnmnden.
Medlem i rdet fr Handelshgskolan
i Stockholm och Investeringskommit-
tn fr NIAM:s fastighetsfond.
Bakgrund: Bred erfarenhet av nans-
sektorn, bland annat som VD i Alecta,
Tredje AP-fonden och E. hman J:or
Fondkommission samt frn en
ledande befattning inom Handels-
banken.
MARCUS WALLENBERG TUVE JOHANNESSON JACOB WALLENBERG
TOMAS NICOLIN URBAN JANSSON BIRGITTA KANTOLA SIGNHILD ARNEGRD HANSEN
JOHAN H. ANDRESEN, JR.
Bolagsstyrning
Fdd 1957; Civ.ek. och MBA.
Andra uppdrag: Ordfrande i Nokia
Siemens Networks BV. Ledamot i
FLSmidth & Co A/S och Orkla ASA.
Bakgrund: Price Waterhouse 1979
1989. Vice VD och s smningom kon-
cernchef i Baltica Bank A/S 1989
1994. Vice VD och nanschef p Novo
Nordisk A/S 19941998. Finansdirek-
tr p Danske Bank A/S 19982002.
Finansdirektr LEGO Holding A/S
20032006. VD fr Kirkbi-koncernen
2007. Finansdirektr i TDC A/S 2008
2011.
Fdd 1941; Fil. pol. mag.
Andra uppdrag: Ledamot i Anders
Wilhelmsen & Co, Caml, INGKA
(Ikea) Holding och Bisnode.
Bakgrund: Astra 19671975. Alfa
Laval 19751984, ekonomidirektr
frn 1978. Frste vice VD Ericsson
19851999. Har sedan dess haft era
styrelseuppdrag.
hav: 17 816 A-aktier och 38 C-aktier.
Fdd 1962; Civ.ek.
Verkstllande direktr och koncern-
chef frn 2005.
Andra uppdrag: Vice ordfrande i
Svenska Bankfreningen. Ledamot
i Securitas. Medlem av frvaltningssty-
relsen i Volkswagen AG och Munich RE.
Bakgrund: SEB 1987. Global chef fr
trading 1997 och chef fr Merchant
Banking 2000. Chef fr Division Cor-
porate & Institutions och vice VD i SEB
20012005. Stllfretrdande kon-
cernchef 20042005.
hav: 385 715 A-aktier och 458 733
performance shares.
Fdd 1963; Hgre bankutbildning.
Uppdrag: Ordfrande i Finansfr-
bundet i SEB:s koncernklubb. Ordf-
rande i Finansfrbundets Regionala
Klubb Vst i SEB. Ledamot av Euro-
pean Works Council SEB.
Bakgrund: SEB sedan 1984 i olika
positioner. Vice ordfrande i Finans-
frbundet i SEB:s koncernklubb. Fack-
lig representant sedan 2003.
Fdd 1971; Utbildning i ekonomi och
arbetsrtt, diplomerad personalstra-
teg.
Uppdrag: Vice ordfrande i Finans-
frbundets koncernklubb i SEB. Ord-
frande i lokalklubben fr Group Ope-
rations. Ledamot i Finansfrbundet.
Bakgrund: SEB sedan 1990 och
fackliga uppdrag sedan 1995.
hav: 4 236 A-aktier och 120 C-aktier.
Fdd 1958; Universitetsutbildad i
hlso- och arbetsmilj.
Uppdrag: Andre vice ordfrande i
Finansfrbundets koncernklubb i
SEB. Vice ordfrande i Finansfrbun-
dets lokala klubb i Stockholm och
region st.
Bakgrund: SEB sedan 1981, till 2000
inom Kontorsrrelsen, drefter IT.
Facklig representant sedan 1990.
hav: 559 A-aktier och 9 C-aktier.
Fdd 1968; Engineering logistics.
Uppdrag: Ordfrande i Akademiker-
freningen i SEB i Akademikerfrbun-
det, Region Stockholm, i SEB.
Bakgrund: Sales manager vid Trygg
Hansa inom sakfrskringsomrdet
1994. Sedan 1998 inom SEB i olika
positioner inom system management
och IT-utveckling. Idag System Mana-
gement Advisor. Facklig representant
med brjan frn 2001.
hav: 1 118 A-aktier
Invald den 27 september 2011.
ANNIKA FALKENGREN
HKAN WESTERBERG
GRAN ARRIUS
CECILIA MRTENSSON PERNILLA PHLMAN GRAN LILJA
JESPER OVESEN CARL WILHELM ROS
Av anstllda utsedda ledamter Av anstllda utsedda suppleanter
Avgick den 27 september 2011.
Bolagsstyrning
VIVEKA HIRDMAN-RYRBERG MARTIN JOHANSSON MAGNUS CARLSSON
JOHAN ANDERSSON JAN ERIK BACK ANNIKA FALKENGREN
Verkstllande ledning
Fdd 1962, anstlld i SEB 1987; Civ. ek.
Verkstllande direktr och koncern-
chef sedan 2005.
Andra uppdrag: Vice ordfrande i
Svenska Bankfreningen. Ledamot i
Securitas och i frvaltningsstyrelsen i
Volkswagen AG och Munich RE.
SEB Merchant Banking sedan 1987.
Global chef fr Trading 1997 och chef
fr Merchant Banking 2000. Chef fr
Division Corporate & Institutions och
vice VD i SEB 20012005 samt stllf-
retrdande koncernchef 20042005.
hav: 385 715 A-aktier och 458 733
performance shares.
Fdd 1957; anstlld i SEB 1980; Civ.ek.
Chief Risk O cer sedan 2010. Chef
fr SEB:s centrala risk- och kredit-
funktion sedan 2004.
Stora fretag & Institutioner i Stock-
holm, New York och London 1980
1994. Verksam inom den centrala
kreditfunktionen sedan 1995, stll-
fretrdande koncernkreditchef
20002003.
hav: 31 039 A-aktier, 154 C-aktier,
74 494 performance shares och 6 695
deferral rights.
Fdd 1961; anstlld i SEB 2008; Civ. ek.
Vice VD, Ekonomi- och nansdirektr
sedan 2008.
Bakgrund: Svenska Handelsbanken i
era olika positioner inom nans-
funktionen 19861998. Frskrings-
bolaget Skandia 19982007, utsedd
till Ekonomi- och nansdirektr 2002.
Frste vice VD och nansdirektr p
Vattenfall 20072008.
hav: 36 383 A-aktier och 200 198
performance shares.
Fdd 1956; anstlld i SEB 1993; Civ. ek.
Vice VD, chef fr division Stora Fre-
tag & Institutioner (Merchant
Banking) sedan 2005.
Bakgrund: Bank of Nova Scotia
19801993 i era ledande befatt-
ningar. Sedan 1993 olika befattningar
inom SEB, Stora Fretag & Institutio-
ner ssom Chef fr Project & Struc-
tured Finance; Chef fr Corporate
Clients och senare Stllfretrdande
Divisionschef.
hav: 51 039 A-aktier och 233 093 per-
formance shares.
Fdd 1963; anstlld i SEB 1990; Ekon.
lic. i nationalekonomi.
Informationsdirektr sedan 2009.
Bakgrund: Coopers & Lybrand 1987
1990. Olika befattningar inom SEB
sedan 1990 ssom: Fondfrvaltare;
Privatekonom; Chef fr Produkter
inom Livverksamheten; Press- och
informationschef fr SEB och Chef fr
VD-kansliet.
formance shares.
Fdd 1962; anstlld i SEB 2005; Civ.ek.
Chef fr Arsstd sedan november
2011.
Bakgrund: Citigroup 19872005,
frst i Sverige och sedan i olika befatt-
ningar runt om i vrlden, bland annat
som landchef i Portugal och Kanada;
ansvarig fr Corporate Banking och
Corporate Finance i Indonesien och
som Senior Banker i Brasilien. 2005
2009 Chef fr Client Relationship
Management inom SEB:s Division
Stora Fretag & Institutioner. Chef fr
Division Baltikum 20092011.
hav: 27 715 A-aktier, 107 389 perfor-
mance shares och 17 511 deferral
rights.
Bolagsstyrning
WILLIAM PAUS DAVID TEARE PETER HLTERMAND
ANDERS JOHNSSON
Fdd 1963; anstlld i SEB sedan 1997;
Civ. ek.
Landchef fr SEB Danmark och Chef
fr Merchant Banking i Danmark
sedan 2002.
Bakgrund: SDS 19821987. Alfred
Berg 19871997 i olika befattningar,
inklusive Chef fr Obligationshandel
Danmark. SEB Stora Fretag & Institu-
tioner Banking, Trading & Capital
Markets 19972008. Utsedd till
Global Chef fr Obligationshandel
och Swaps 2000 och Global Chef fr
Capital Markets 2005.
deferral rights.
Fdd 1967; anstlld i SEB 1992;
Civ.ek.
Landchef fr SEB Norge sedan 2010.
SEB Trading & Capital Markets inklu-
sive Chef fr valutahandeln i Oslo,
Chef fr Trading & Capital markets i
Singapore och i Frankfurt. Chef fr
Merchant Banking i Tyskland 2006
and Chef fr Merchant Banking i
Norge 2007.
deferral rights.
Fdd 1963; anstlld i SEB 2006;
B. Comm.
Chef fr division Baltikum sedan
november 2011.
Bakgrund: Citibank 19872000; med
olika befattningar inom nansiell kon-
troll, derivat och obligationshandel.
Morgan Stanley Global Capital Mar-
kets Origination 20002005. Client
Relationship Management inom SEB
Merchant Banking: Chef fr Stora
fretag 20062009 och Global Chef
20092011.
hav: 16 418 A-aktier, 2 786 perfor-
mance shares och 26 645 deferral
rights.
BO MAGNUSSON
Lmnade SEB i oktober 2011.
HANS LARSSON
Lmnade VL i februari 2012.
JAN STJERNSTRM
PIA WARNERMAN
MATS TORSTENDAHL
Suppleanter
Fdd 1959; anstlld i SEB 1984; Hgre
bankutbildning.
Chef fr division Kapitalfrvaltning
sedan 2010.
Bakgrund: Gtabanken 198184.
Olika befattningar inom SEB, Division
Stora Fretag & Institutioner 1984-
1999 ssom Valutahandlare; Chefsva-
lutahandlare i Singapore och i Stock-
holm; Chef fr SEB:s valutahandel i
Oslo och senare i Stockholm. Olika
ledande befattningar inom SEB Pri-
vate Banking 19992003. Global chef
fr Trading & Capital Markets inom
Stora Fretag & Institutioner 2003
2010.
deferral rights.
Fdd 1961; anstlld i SEB 1987; Jur.
kand.
Chef fr Group Human Resources
sedan 2010.
SEB:s kontorsrrelse, ssom Kontors-
chef i Uppsala; Kreditchef, Region
Norr; Bitrdande Regionalchef,
Region Norr; Kreditchef, Region st;
Bitrdande Regionalchef, Region st
och Arsomrdeschef Produkter,
Processer, Arsstd och IT. Global
chef fr Private Banking 20032007.
Ekonomi- och personalchef, Kontors-
rrelsen 20082010.
formance shares.
Fdd 1961; anstlld i SEB 2009; Civ.ing.
Vice VD, chef fr division Kontorsr-
relsen sedan 2009.
Bakgrund: ABB 198587. stgta
Enskilda Bank 19872000, bland
annat som kontorschef i Stockholm
19962000. Olika befattningar inom
Den Danske Bank 20012009, ssom
Vice VD i Danske Bank, Sverige; Frste
Vice VD och Chef fr Danske Bank i
Sverige samt ledamot i Danske Banks
verkstllande ledning.
performance shares.
ULF PETERSON

1

Genomfra riskanalys och
identiera fokusomrden
Under hsten varje r genomfrs en koncerngemensam ris-
kanalys i syfte att identiera samt skapa en frstelse fr
materiella risker relaterade till den nansiella rapporte-
ringen utifrn ett koncernperspektiv. Resultatet samman-
fattas i en rapport till Audit and Compliance Committee
(ACC) som beskriver identierade fokusomrden samt vilka
legala enheter, processer och system som skall omfattas av
IKFR-arbetet det kommande rkenskapsret.
2

Utvrdera utformningen av
frvntade IKFR-kontroller
rligen utvrderas utformningen av frvntade IKFR-kon-
troller per process, i syfte att skerstlla en koncerngemen-
sam kontrollstruktur som p ett eektivt stt minskar risken
fr felaktigheter i den nansiella rapporteringen. Utvrde-
ringen genomfrs i workshops med representanter frn olika
funktioner och divisioner inom SEB, som tillsammans har den
process- och redovisningsexpertis som krvs. Parallellt med
arbetet att faststlla frvntade kontroller p processniv
utvrderas ven hur SEB:s koncernvergripande kontroll-
struktur samt IT- och kontrollmilj stdjer en eektiv och
vlkontrollerad nansiell rapporteringsprocess. Syftet med
denna fas r att faststlla tydliga riktlinjer kring vilka interna
kontroller som frvntas inom respektive omrde, vilket
stdjer implementeringen av standardiserade och vl-kon-
trollerade processer.
3

Planera vervaknings- och revisionsaktiviteter
Baserat p riskanalysen, identierade fokusomrden samt
frvntade IKFR-kontroller sammanstlls en plan fr ver-
vakningen av processer och kontroller det kommande ret.
Planen beskriver vem som ansvarar fr vervakningen av
respektive kontroll inom respektive legal enhet, hur det
skall g till och hur ofta det skall ske. Planen innefattar bde
daglig, mnatlig och kvartalsvis vervakning av kontrollak-
tiviteter samt periodiska mer djupgende utvrderingar av
eektiviteten avseende en specik kontroll. Syftet r att
skerstlla en vlstrukturerad och komplett vervakning av
IKFR-ramverket samt att koordinera dessa aktiviteter med
de revisionsaktiviteter som utfrs av intern- och externrevi-
sion.
4

vervaka och utvrdera kontrollerna
IKFR-ramverket vervakas lpande, i mnga fall som en inte-
grerad del av den dagliga verksamheten, i syfte att utvrdera
kontrollernas utformning och eektivitet. Exempel p ver-
vakning av kontroller r egenutvrderingar av att de kontrol-
ler en avdelning har p plats uppfyller kriterierna faststllda i
fas 2, rapportering av denierade riskindikatorer samt regel-
bunden validering av vrderingen av nansiella instrument
och kreditexponeringar. Vad gller koncernens IT- och kon-
trollmilj, s vervakas denna lpande samt i samband med
infrande av nya produkter eller system. vervakningen
skerstller att svagheter i IKFR-ramverket identieras samt
att kompenserande kontroller och frbttringstgrder kan
initieras, allt i syfte att hantera risken fr materiella felaktig-
heter i den nansiella rapporteringen.
5

Bedma och rapportera risknivn fr IKFR
Resultatet frn vervakningen av IKFR-ramverket samman-
stlls och analyseras i syfte att bedma risken fr potenti-
ella felaktigheter i den nansiella rapporteringen. Detta
sker kvartalsvis i samband med den externa nansiella rap-
porteringen och sammanfattas i en rapport som beskriver
risknivn samt en bedmning av identierade brister och
hur vl dessa tcks av kompenserande kontroller. Denna
rapport presenteras fr koncernnanschefen kvartalsvis
och fr ACC en gng om ret, som en del av deras ansvar fr
att vervaka och utvrdera eektiviteten i IKFR-ramverket.
Denna koncerngemensamma rapportering av riskerna i
IKFR bidrar ven till transparensen inom organisationen
och mjliggr prioritering av frbttringstgrder.
Utver ovan nmnda vervakning granskar koncernens
internrevision den interna kontrollen avseende den nan-
siella rapporteringen utifrn den plan som faststlls av ACC.
Resultatet av internrevisionens granskning liksom de tgr-
der som vidtas och statusen avseende dessa, rapporteras
lpande till ACC.
Intern kontroll avseende
den nansiella rapporteringen
Intern kontroll avseende den nansiella rapporteringen (IKFR)
r den process, utfrd av styrelsen, ledningen och annan
berrd personal, som syftar till att skerstlla tillfrlitligheten i
den nansiella rapporteringen.
Arbetet med IKFR i SEB denieras av en rlig cykel, baserad
p det ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring
Organizations (COSO). Ramverket r uppbyggt kring fem intern-
kontrollkomponenter: Kontrollmilj, Riskanalys, Kontrollaktivi-
teter, Informations- och kommunikationsvgar samt vervak-
ning. Hur arbetet med IKFR inom SEB r organiserat kring dessa
fem komponenter, i syfte att skerstlla en strukturerad ver-
vakning av nyckelkontroller, framgr av bilden och texten nedan.
O
b
e
ro
e
n
d
e testning genomfrd av intern
re
v
is
io
n
2
Utvrdering av
utformningen av
frvntade IKFR-
kontroller
3
rsplan fr ver-
vakning av IKFR:s
ramverk
4
vervakning
ochutvrdering
avramverket
5
Bedmning och
rapportering av
riskniv
1
Riskanalys och
avgrnsningar
av IKFR i SEB
IKFR r en
integrerad del
av den dagliga
verksamheten
Kv3
Kv1
K
v
a
r
t
a
l
s
v
i
s
K
o
n
t
i
n
u
e
r
l
i
g
t
Kv4
Bolagsstyrning
Bolagsstyrning
Rapport om ersttningar i SEB
Ersttningsstrategi
SEB:s ersttningsstrategi frmjar en god kultur i vilken korrekt
beteende och ett balanserat risktagande hos medarbetarna till
frmn fr kundernas bsta uppmuntras. Ersttningssystemet
terspeglar ocks en god riskhantering med hnsyn tagen till
det kapital och den likviditet som verksamheten krver.
Fr att motivera de bsta krafterna ska medarbetarnas
ersttning vara konkurrenskraftig p den marknad och inom
det segment dr banken verkar. SEB:s konkurrenter utgrs av
svl lokala och regionala nansiella institutioner, som globala
aktrer.
Ersttningsstruktur
SEB:s ersttningsstruktur bestr av tre huvudkomponenter:
fast ln, kontantbaserad och aktiebaserad rrlig ersttning,
pensioner och andra frmner. Komponenterna anvnds fr
att uppn en total ersttning med en god balans mellan fast
och rrlig ersttning, samt mellan kort- och lngfristig erstt-
ning.
Den totala ersttningen speglar komplexiteten, ansvaret
och ledarskapsfrmgan som behvs fr respektive befatt-
ning, liksom individens prestation. Utbetalningen av den rr-
liga ersttningen r anpassad till tidshorisonten fr risktagan-
det.
Utformningen av pensionsplaner och frmner r bero-
ende av landsspecika krav och lokala kollektivavtal. SEB
strvar efter att ka antalet anstllda med premiebestmda
pensionsplaner.
Kontantbaserad rrlig ersttning
SEB minskar stegvis antalet anstllda som r berttigade till
kontantbaserad rrlig ersttning baserad p individuell presta-
tion till frmn fr kollektiva program och aktiebaserad rrlig
ersttning. Kontantbaserad rrlig ersttning anvnds framfr
allt dr det r marknadspraxis, till exempel inom investment
banking. Inom SEB r kontantbaserad rrlig ersttning baserad
p riskjusterat resultat och prestation fr medarbetaren, men
ocks fr respektive grupp eller arsenhet och fr koncernen
som helhet. SEB har en vletablerad modell fr berkning och
intern allokering av riskkapital. Det riskjusterade resultatet r
baserat p denna modell. Under 2011 motsvarade den kon-
tantbaserade rrliga ersttningen 10 procent av SEB:s totala
personalkostnader, jmfrt med 12 procent 2010. Minsk-
ningen terspeglar en gradvis frndring av marknadspraxis
och ett pgende skifte frn rrlig till fast ersttning.
Aktiebaserad rrlig ersttning
Aktiebaserad rrlig ersttning r ett stt att attrahera och
behlla personal med den kompetens som erfordras och
skapa ett lngsiktigt engagemang i SEB. De lngfristiga aktie-
programmen erbjuder en mjlighet att ta del av SEB:s lngsik-
tiga framgng och vrdeskapande, och skapar ett incitament
fr anstllda att bli aktiegare i SEB.
rsstmman 2011 beslutade om tv olika program fr 2011:
Aktiesparprogram fr alla medarbetare i vissa lnder
Aktiematchningsprogram fr vissa ledande befattningsha-

vare och nyckelpersoner.
Deltagande i dessa program krver en egen investering av den
anstllde.
Aktiesparprogram
Aktiesparprogrammet riktas till alla medarbetare i vissa lnder
och syftar till att frmja "Ett SEB" samt att skapa ett lngsiktigt
engagemang i SEB. Medarbetarna erbjuds att frvrva A-aktier
i SEB fr ett belopp motsvarande upp till 5 procent av den fasta
bruttolnen under ett r. Kpen grs till marknadsvrde, under
fyra perioder, efter publiceringen av bankens kvartalsrappor-
ter. Om aktierna behlls under tre r rknat frn dagen fr
kpet och deltagaren vid den tidpunkten fortfarande r
anstlld inom SEB, erhlls en aktie av serie A i SEB fr varje
kpt aktie.
Aktiematchningsprogram
Aktiematchningsprogrammet r prestationsbaserat med fr-
utbestmda kvantitativa prestationskrav. Cirka 500 nyckelper-
soner erbjuds att delta vilket frutstter egen investering i SEB
A-aktier med mjlighet att erhlla matchningsaktier och ytter-
ligare prestationsbaserade matchningsaktier. Storleken p
investeringen r frutbestmd och begrnsad fr varje delta-
gare. Deltagaren erhller en SEB A-aktie fr varje aktie som har
behllits i tre r, under frutsttning att deltagaren r anstlld i
SEB under denna tid. Dessutom tilldelas deltagarna maximalt
tre (fyra fr ledamterna i verkstllande ledningen) presta-
tionsbaserade matchningsaktier frutsatt att de frutbe-
stmda prestationskraven uppfylls.
Utfallet av 2011 rs program, det vill sga det antal presta-
tionsbaserade matchningsaktier som erhlls, beror p omfatt-
ningen av uppfyllelsen av tv frutbestmda prestationskrav:
(i) den totala aktieavkastningen jmfrt med SEB:s konkurren-
Personalkostnader
Mkr
2011 2010
Fast ln 8 265 (8 061)
Rrlig ersttning 1 411 (1 574)
Sociala avgifter 2 487 (2 408)
Pension 1 020 (1 093)
vriga ersttningar
och frmner 750 (784)

Rrlig ersttning
Kontantbaserad rrlig ersttning i relation till den totala personal-
kostnaden (inkl. sociala avgifter), procent
25
20
15
10
5
0
2006 2005 2004 2003 2002
1) Visar kvarvarande verksamhet frn och med 2008.
2010
1)
2007 2008
1)
2009
1)
2011
1)
Bolagsstyrning
ter (1/3 av det totala utfallet), och (ii) den totala aktieavkast-
ningen jmfrt med marknadens avkastningskrav, baserat p
vrdet av den svenska 10-riga statsobligationen, dvs. den
lnga riskfria rntan (2/3 av det totala utfallet). Prestations-
kraven mts under en trersperiod. 2009 och 2010 rs aktie-
matchningsprogram hade liknande villkor.
Frn 2005 till 2010 erbjds ledande befattningshavare och
andra nyckelpersoner ett Performance shareprogram. Dessa
program, som frn 2009 successivt har ersatts av Aktiematch-
ningsprogrammet, lper under sammanlagt sju r, en trerig
prestationsperiod och fyra r fr att utnyttja rtten att kpa
SEB-aktier . Det sista programmet lper ut 2017. Ytterligare
information om de olika programmen ternns i not 9d.

Ersttning till verkstllande direktren
och verkstllande ledningen
SEB:s styrelse har utarbetat frslag till principer fr ln och
annan ersttning fr verkstllande direktren och verkstllande
ledningen, vilket rsstmman 2011 har godknt. Enligt dessa
principer beslutar styrelsen om faktisk ersttning till verkstl-
lande direktren och vriga ledamter i den verkstllande led-
ningen efter frslag frn styrelsens ersttningskommitt.
Infr rsstmman 2011 lmnade de externa revisorerna
ett yttrande om att SEB under r 2010 fljt de principer fr
ersttningar till ledande befattningshavare som faststlldes
p rsstmman 2010.
Den totala ersttningen till verkstllande direktren och
ledamterna i verkstllande ledningen under 2011 baserades
p tre huvudkomponenter:
Fast ln
Aktiebaserad rrlig ersttning
Pension och andra frmner

Kontantbaserad rrlig ersttning ingr inte i ersttningen. Pen-
sionsplanerna fr ledamterna i verkstllande ledningen r
frmnsbestmda eller premiebaserade och r oantastbara.
Mlet r att ka antalet anstllda i premiebaserade pensions-
planer. I de frmnsbaserade planerna nns tak fr den pen-
sionsmedfrande lnen. Vid uppsgning frn bankens sida
utgr avgngsvederlag om maximalt tolv mnaders ln.
Banken har rtt att frn avgngsvederlaget avrkna det som
befattningshavaren erhller i kontant ersttning frn annan
anstllning.

Status fr aktiebaserade program
Tilldelning, procent
100
80
60
40
20
0
2009 2008 2007 2006 2005 2011 2010 2009 2010
Faktiskt utfall Uppskattat utfall 20092011
Performance shares Aktiematchning
Ersttningar inom SEB-koncernen
2011
Tusental kronor
Fast ln
Rrlig
kontant-
ersttning
Kostnad fr lng-
fristiga aktiebase-
rade program Frmner Total Pensioner
VD och koncernchef Annika Falkengren 7 000 4 137 1 306 12 443 6 735
vriga ordinarie ledamter av
verkstllande ledningen 62 984 17 768 2 404 83 156 24 077
Total 69 984 21 905 3 710 95 599 30 812
SEB Group exkl. GEC 8 195 700 1 123 801 264 822 97 686 9 682 010 988 455
SEB Group 8 265 684 1 123 801 286 727 101 396 9 777 609 1 019 267
Under 2011 har verkstllande ledningen i genomsnitt besttt av 12 ledamter exklusive koncernchefen.
2010
Tusental kronor
Fast ln
Rrlig
kontant-
ersttning
Kostnad fr lng-
fristiga aktiebase-
rade program Frmner Total Pensioner
VD och koncernchef Annika Falkengren 7 000 2 682 1 278 10 960 6 368
vriga ordinarie ledamter av
verkstllande ledningen 57 412 11 337 2 279 71 028 21 440
Total 64 412 14 019 3 557 81 988 27 808
SEB Group exkl. GEC 7 996 994 1 391 745 168 207 93 142 9 650 089 1 064 847
SEB Group 8 061 406 1 391 745 182 226 96 699 9 732 077 1 092 655
Under 2010 har verkstllande ledningen i genomsnitt besttt av 11 ledamter exklusive koncernchefen.
Bolagsstyrning
versyn och faststllande
av SEB: s ersttningspolicy
Chefen fr Group Human Resources genomfr rligen en
genomgng av SEB:s ersttningspolicy, och kan fresl fr-
ndringar i policyn efter att synpunkter har hmtats in frn
bland annat koncernens Chief Risk Ocer. Efter beredande i
verkstllande ledningen ger verkstllande direktren sedan
frslag till ndrad policy till styrelsens ersttningskommitt.
Efter beredande i kommittn faststlls ersttningspolicyn av
styrelsen.
Nytt regelverk
SEB fljer Finansinspektionens nya regler som trdde i kraft
den 1 mars 2011. Enligt bestmmelserna ska banken identi-
era och deniera medarbetare vars verksamhet kan ha en
vsentlig inverkan p bankens riskexponering, Srskilt regle-
rad personal.
Frutom den verkstllande ledningen har SEB denierat
Srskilt reglerad personal enligt regelverkets fyra kategorier:
befattningshavare i ledande strategiska befattningar
befattningshavare med ansvar fr kontrollfunktioner
risktagare
medarbetare vars totala ersttning r i linje med eller ver-

stiger ngon av ledamternas i verkstllande ledningen.
Fr Srskilt reglerad personal ska minst 40 till 60 procent av den
rrliga ersttningen skjutas upp minst 3 till 5 r, om den rliga
rrliga ersttningen r mer n 100 000 kronor. Det uppskjutna
beloppet riskjusteras fre utbetalningen.
Under 2011 identierades 942 personer inom SEB-koncer-
nen som Srskilt reglerad personal. Specikation av SEB:s
ersttning enligt kraven i den svenska Finansinspektionens
regelverk ternns i not 9.
Valautakurser som anvnts fr att konvertera de viktigaste valutorna i koncernens rkenskaper till kronor
Resultatrkning Balansrkning
2011 2010 Frndring % 2011 2010 Frndring %
DKK Danska kronor 1 212 1 283 -5 1 199 1 205 -1
EUR Euro 9 032 9 550 -5 8 909 8 984 -1
NOK Norska kronor 1 158 1 187 -2 1 148 1 150 0
LTL Litauiska litas 2 616 2 766 -5 2 581 2 603 -1
LVL Lettiska lats 12 789 13 477 -5 12 729 12 657 1
USD Amerikanska dollar 6 495 7 208 -10 6 867 6 751 2
definitioner
Denitioner
Rntabilitet p eget kapital
Aktiegarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt
eget kapital.
Rntabilitet p allokerat kapital
Rrelseresultat reducerat med en schablonskattesats per division
dividerat med allokerat kapital.
Rntabilitet p totala tillgngar
Aktiegarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittlig
balansomslutning.
Rntabilitet p riskvgda tillgngar
riskvgda tillgngar.
K/I-tal
Summa kostnader dividerat med summa intkter.
Nettoresultat per aktie fre utspdning
antal aktier fre utspdning.
Nettoresultat per aktie efter utspdning
antal aktier efter utspdning.
Substansvrde per aktie
Eget kapital samt kapitaldelen av eventuella vervrden i innehav av
rntebrande vrdepapper och vervrden i livfrskringsverksam-
heten, dividerat med antal aktier.
Riskvgda tillgngar
Tillgngar och taganden utanfr balansrkningen riskvgt enligt
kapitaltckningsreglerna fr kreditrisk. ven kapitalkrav fr mark-
nadsrisk och operationell risk brukar uttryckas som riskvgda till-
gngar, vilket ger totalt riskvgt belopp fr dessa tre kategorier.
Gller endast i den nansiella fretagsgruppen, dvs. exklusive
frskringsverksamheten.
Primrkapital
Eget kapital exklusive freslagen utdelning, uppskjuten skatt och
immateriella tillgngar (t ex bankrelaterad goodwill) och vissa ytter-
ligare justeringar grs. I primrkapitalet kan ven inkluderas vissa
srskilt frlustabsorberande frlagsln, s.k. primrkapitaltillskott.
Krnprimrkapital
Primrkapital exklusive s.k. primrkapitaltillskott.
Supplementrkapital
Huvudsakligen frlagsln som inte uppfyller kraven fr att f med-
rknas som primrkapitaltillskott. Lptidsrelaterade avdrag grs fr
tidsbundna frlagsln, och vissa ytterligare justeringar grs ocks.
Kapitalbas
Summan av primrkapital och supplementrkapital. Avdrag grs
fr investeringar i frskringsverksamhet och vervrden i pensions-
avsttningar.
Primrkapital dividerat med riskvgda tillgngar.
Krnprimrkapital dividerat med riskvgda tillgngar.
Kapitaltckningsgrad
Kapitalbasen dividerat med riskvgda tillgngar.
Kreditfrlustniv
Kreditfrluster, netto, dividerat med ingende balans fr utlning till
allmnheten, utlning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter
avdrag fr specika reserver, gruppvisa reserver och reserver fr
poster utanfr balansrkningen.
Andel oskra lnefordringar, brutto
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, brutto, dividerat med
summan av utlning till allmnheten och utlning till kreditinstitut
fre avdrag fr reserver
Andel oskra lnefordringar, netto
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, netto (efter avdrag
fr specika reserver) dividerat med utlning till allmnheten och
utlning till kreditinstitut efter avdrag fr specika reserver och
gruppvisa reserver.
Specik reserveringsgrad fr individuellt vrderade
oskra lnefordringar
Specika reserver dividerat med individuellt vrderade oskra lne-
fordringar.
Total reserveringsgrad fr individuellt vrderade
oskra lnefordringar
Totala reserver (specika reserver och gruppvisa reserver fr indivi-
duellt vrderade oskra lnefordringar) dividerat med individuellt
vrderade oskra lnefordringar.
Reserveringsgrad fr portfljvrderade ln
Gruppvisa reserver fr portfljvrderade ln dividerat med portflj-
vrderade ln oreglerade med mer n 60 dagar samt omstrukturerade
lnefordringar.
Oskra ln och oreglerade portfljfordringar (Problemln)
Lnefordringar som bedms orsaka troliga kreditfrluster inklusive
individuellt vrderade oskra lnefordringar, portfljvrderade
ln oreglerade med mer n 60 dagar samt omstrukturerade
portfljvrderade lnefordringar
Reserveringsgrad fr oskra ln och oreglerade portfljfordringar
Totala reserver (specika, gruppvisa och reserver fr poster utanfr
balansrkningen) dividerat med oskra ln och oreglerade portflj-
fordringar.
Oskra ln och oreglerade portfljfordringar
i procent av utlningen
Oskra ln och oreglerade portfljfordringar dividerat med utlning
till allmnheten och utlning till kreditinstitut fre avdrag fr reserve-
ringar.
Frekommande sieruppgifter inom parentes avser 2010, om inte
annat anges. Procentuella frndringar avser jmfrelser med 2010,
om inte annat anges.
Finansiella rapporter Innehll
Not Sida
SEB-koncernen
Resultatrkning 72
Balansrkning 73
Kassafldesanalys 75
Skandinaviska Enskilda Banken
Resultatrkning 76
Balansrkning 77
Kassafldesanalys 79
Noter till de finansiella rapporterna
Fretagsinformation 80
1 Redovisningsprinciper 80
2 Segmentrapportering 87
Noter till resultatrkningen
3 Rntenetto 89
4 Provisionsnetto 90
5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 90
6 Livfrskringsintkter, netto 91
7 vriga intkter, netto 91
8 Administrationskostnader 92
9 Personalkostnader 92
9 a Ersttning per division 93
9 b Pensionsfrpliktelser 96
9 c Ersttningar till styrelsen och verkstllande ledningen 98
9 d Aktierelaterade ersttningar 99
9 e Antal anstllda 101
10 vriga kostnader 102
11 Av- och nedskrivningar
av materiella och immateriella tillgngar 102
12 Vinster och frluster frn avyttring
av materiella och immateriella tillgngar 102
13 Kreditfrluster 103
14 Bokslutsdispositioner 103
15 Skatt 103
16 Nettoresultat per aktie 104
17 vrigt totalresultat 104
Not Sida
Noter till balansrkningen
18 Riskupplysningar 105
18 a Kreditrisk 105
18 b Likviditetsrisk 109
18 c Rnterisk 112
19 Mtning av verkligt vrde av finansiella tillgngar och skulder 113
20 Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 116
21 Utlning till kreditinstitut 116
22 Utlning till allmnheten 117
23 Finansiella tillgngar till verkligt vrde 118
24 Finansiella tillgngar som kan sljas 119
25 Finansiella tillgngar som innehas till frfall 119
26 Aktier och andelar i intressefretag 120
27 Aktier och andelar i koncernfretag 121
28 Materiella och immateriella tillgngar 122
29 vriga tillgngar 124
30 Skulder till kreditinstitut 124
31 In- och upplning frn allmnheten 125
32 Skulder till frskringstagarna 125
33 Emitterade vrdepapper 126
34 Finansiella skulder till verkligt vrde 126
35 vriga skulder 127
36 Avsttningar 128
37 Efterstllda skulder 129
38 Obeskattade reserver 129
Tillggsinformation
39 Poster inom linjen 130
40 Kortfristiga och lngfristiga tillgngar och skulder 131
41 Finansiella tillgngar och skulder per klass 132
42 Skuldinstrument frdelade p frfallotider 134
43 Skuldinstrument frdelade p emittenter 135
44 Utlning och kreditfrlustreserver 136
45 Derivatinstrument 140
46 Related party disclosures
142
47 Kapitaltckning
142
48 Framtida minimileaseavgifter fr operationella leasingavtal
143
49 Tillgngars och skulders frdelning p vsentliga valutor
144
50 Livfrskringsrrelsen
145
51 Tillgngar i fondfrskringsverksamheten
146
52
Tillgngar och skulder som innehas fr frsljning och
avvecklade verksamheter
146
53 Omklassificerade portfljer
147
54 Omstruktureringskostnader
147
Femrsversikter
SEB-koncernen
148
149
finansiella rapporter
Resultatrkning
SEB-koncernen
Mkr Not 2011 2010 Frndring, %
Rnteintkter 56163 45892 22
Rntekostnader 39262 29962 31
Rntenetto 3 16901 15930 6
Provisionsintkter 19023 18623 2
Provisionskostnader 4848 4503 8
Provisionsnetto 4 14175 14120 0
Vinster (frluster) frn handel med nansiella tillgngar och skulder, netto 4072 3336 22
Vinster (frluster) frn nansiella tillgngar och skulder klassicerade till
verkligt vrde, netto 53 128 59
Nedskrivningar av nansiella tillgngar som kan sljas 471 60
Nettoresultat av nansiella transaktioner 5 3548 3148 13
Premieinkomster, netto 6467 7024 8
Avgifter p investeringskontrakt 1180 1138 4
Kapitalavkastning, netto 4673 7793 40
vriga frskringsintkter 425 398 7
Frskringskostnader, netto 9548 13098 27
Livfrskringsintkter, netto 6 3197 3255 2
Utdelningar 115 163 29
Andelar i intressefretags resultat 48
Vinster och frluster p vrdepapper som innehas som kapitalplaceringar 27 109 125
vriga rrelseintkter 271 10
vriga intkter, netto 7 135 282 148
Summa intkter 37686 36735 3
Personalkostnader 9 13933 13920 0
vriga kostnader 10 7424 7213 3
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 11 1764 1854 5
Omstruktureringskostnader 764 100
Summa kostnader 23121 23751 3
Resultat fre kreditfrluster 14565 12984 12
Vinster och frluster frn avyttring av materiella och immateriella tillgngar 12 2 14 86
Kreditfrluster, netto 13 778 1609 148
Skatt 15 3046 2569 19
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter 12299 8820 39
Avvecklad verksamhet 1155 2022 43
NETTORESULTAT 11144 6798 64
Minoritetens andel 37 53 30
Aktiegarnas andel 11107 6745 65
Nettoresultat per aktie fre utspdning frn kvarvarande verksamheter, kr 16 5:59 4:00
Nettoresultat per aktie efter utspdning frn kvarvarande verksamheter, kr 16 5:56 3:98
Nettoresultat per aktie fre utspdning frn avvecklad verksamhet, kr 16 0:53 0:93
Nettoresultat per aktie efter utspdning frn avvecklad verksamhet, kr 16 0:52 0:92
Nettoresultat per aktie fre utspdning, kr 16 5:06 3:07
Nettoresultat per aktie efter utspdning, kr 16 5:04 3:06
Totalresultat
Nettoresultat 11144 6798 64
Finansiella tillgngar som kan sljas 722 629
Kassadesskringar 1529 1215
Omrkning av utlndsk verksamhet 140 733 81
Uppskjuten skatt p omrkningseekter 76 1574 95
vrigt 454 100
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 17 1581 4051 139
TOTALRESULTAT 12725 2747
Minoritetens andel 36 14 157
Aktiegarnas andel 12689 2733
Balansrkning
SEB-koncernen
31 december, Mkr Not 2011 2010 Frndring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 20 148042 46488
vrig utlning till centralbanker 20 80548 20664
Utlning till vriga kreditinstitut 21 128763 183524 30
Utlning till allmnheten 22 1186223 1074879 10
Vrdepapper fr handel 231932 221791 5
Derivat fr handel 149617 116008 29
Derivat fr skringsredovisning 17812 11631 53
Frndring av verkligt vrde av skrade poster i en portfljskring 1347 3419 61
Finansiella tillgngar dr frskringstagarna br risken 186763 179432 4
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde 83162 85465 3
Finansiella tillgngar till verkligt vrde 23 670633 617746 9
Finansiella tillgngar som kan sljas 24 57377 66970 14
Finansiella tillgngar som innehas till frfall 25 282 1451 81
Tillgngar som innehas fr frsljning 52 2005 74951 97
Aktier och andelar i intressefretag 26 1289 1022 26
Immateriella tillgngar 17872 16922 6
Materiella tillgngar 1243 1588 22
Frvaltningsfastigheter 9901 8525 16
Materiella och immateriella tillgngar 28 29016 27035 7
Aktuella skattefordringar 6203 4580 35
Uppskjutna skattefordringar 1313 1709 23
Kund- och likvidfordringar 14562 30434 52
Marginalskerheter 19576 13989 40
vriga tillgngar 16821 14379 17
vriga tillgngar 29 58475 65091 10
SUMMA TILLGNGAR 2362653 2179821 8
Skulder till kreditinstitut 30 201274 212624 5
In- och upplning frn allmnheten 31 861682 711541 21
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal 180988 174753 4
Skulder till frskringstagarna frskringsavtal 88695 89217 1
Skulder till frskringstagarna 32 269683 263970 2
Emitterade vrdepapper 33 589873 530483 11
Skulder fr handel 79817 78467 2
Frndring av verkligt vrde av skrade poster i en portfljskring 1658 1364 22
vriga nansiella skulder till verkligt vrde 34 232247 200690 16
Skulder hnfrliga till tillgngar som innehas fr frsljning 52 1962 48339 96
Aktuella skatteskulder 1605 4021 60
Uppskjutna skatteskulder 10283 9852 4
Leverantrs- och likvidskulder 13043 29960 56
vriga skulder 26463 27535 4
vriga skulder 35 69883 85331 18
Avsttningar 36 1779 1748 2
Efterstllda skulder 37 25109 25552 2
Summa skulder 2253492 2080278 8
Minoritetsintressen 261 266 2
Aktiekapital 21942 21942 0
Andra fonder 28656 31159 8
Balanserad vinst 47195 39431 20
Nettoresultat, aktigarnas andel 11107 6745 65
Eget kapital 108900 99277 10
Summa kapital 109161 99543 10
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2362653 2179821 8
Poster inom linjen
Fr egna skulder stllda skerheter 39 204265 231334 12
vriga stllda skerheter 39 221626 214989 3
Ansvarsfrbindelser 39 94004 82048 15
taganden 39 390352 388619 0
Frndringar i eget kapital
SEB-koncernen
31 december, Mkr 2011 2010 Frndring, %
Minoritetsintressen 261 266 2
Eget kapital 108900 99277 10
TOTALT KAPITAL 109161 99543 10
Aktiekapital
1)
21942 21942
Andra bundna fonder 29837 34451 13
Bundet eget kapital 51779 56393 8
Eliminering av terkp av egna aktier och swappar 1621 1439 13
Omrkning utlndsk verksamhet 1285 1145
Nettoresultat, aktiegarnas andel 11107 6745 65
Fritt eget kapital 57121 42884 33
EGET KAPITAL 108900 99277 10
1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).
2011
Aktie-
kapital
Balanserad
vinst
Finansi ella
tillgngar som
kan sljas
Kassa-
des-
skringar
Omrkning
utlndsk
verksamhet vrigt
Summa
aktiegarnas
kapital
Minoritets-
intresse
Summa
kapital
Ingende balans 21942 80571 1725 422 1145 56 99277 266 99543
Nettoresultat 11107 11107 37 11144
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 722 1529 140 529 1582 1 1581
Totalresultat 11107 722 1529 140 529 12689 36 12725
Utdelning till aktiegarna
1)
3242 3242 3242
Personaloptionsprogrammen
2)
189 189 189
Minoritetsintressen 15 15 41 26
Frndring i innehav av egna aktier
2)
28 28 28
UTGENDE BALANS 21942 88612 1003 1107 1285 473 108900 261 109161
2010
Ingende balans 21942 76699 1096 793 412 1491 99417 252 99669
Nettoresultat 6745 6745 53 6798
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 629 1215 733 1435 4012 39 4051
Totalresultat 6745 629 1215 733 1435 2733 14 2747
1)
2194 2194 2194
Swapskring av personaloptionsprogrammen
2)
713 713 713
Eliminering av terkp av egna aktier fr
personaloptionsprogrammen
2)
34 34 34
UTGENDE BALANS 21942 80571 1725 422 1145 56 99277 266 99543
1) Utdelning betald 2011 fr 2010 var per A-aktie 1:50 kr (1:00) och per C-aktie 1:50 kr (1:00). Freslagen utdelning fr 2011 r 1:75 kr per aktie, ytterligare information om SEB-aktien nns p sid 1415.
2) Anskaningskostnaden fr terkp av egna aktier r avdragen frn eget kapital.
Posten inkluderar frndring i nominella belopp fr equityswappar som skrar personaloptionsprogrammen. Under 2010 har SEB, i enlighet med beslut p rsstmman, terkpt 0,6 miljoner
aktier fr de lngsiktiga incitamentsprogrammen. Nr personaloptioner lsts har 1,1 miljoner aktier slts under 2010. Den 31 december 2010 gde SEB 0,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvrde
av 15 Mkr. Ytterligare 1,0 miljoner aktier har slts nr personaloptioner lsts under 2011. Under 2011 har SEB, i enlighet med beslut p rsstmman, terkpt 3,0 miljoner A-aktier.
Den 31 december 2011 gde SEB 2,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvrde av 94 Mkr.
Kassadesanalys
SEB-koncernen
Erhllna rntor 55904 46107 21
Betalda rntor 37783 31895 18
Erhllna provisioner 19023 18671 2
Betalda provisioner 4848 4511 7
Erhllet netto av nansiella transaktioner 5746 3467
vriga inbetalningar i rrelsen 1226 3072 60
Betalda administrationskostnader 23065 23034 0
Betald inkomstskatt 3046 2521 21
Kassade frn resultatrkningen 1665 9356 82
kning ()/minskning (+) i portfljer 41611 54827 24
kning (+)/minskning () i emitterade kortfristiga vrdepapper 58272 87141 33
kad ()/minskad (+) utlning till kreditinstitut och centralbanker 85416 104530 18
kad ()/minskad (+) utlning till allmnheten 121991 25616
kad (+)/minskad () upplning frn kreditinstitut 9913 177646 94
kad (+)/minskad () in- och upplning frn allmnheten 150489 48289
kning ()/minskning (+) i frskringsportfljer 1096 5053 78
Frndringar i vriga tillgngar 77583 150742 151
Frndringar i vriga skulder 63206 98513 164
Kassade frn den lpande verksamheten 218830 1747
Frsljning av aktier och obligationer 1258 384
Frsljning av immateriella och materiella anlggningstillgngar 2 14 86
Erhllna utdelningar och koncernbidrag 115 163 29
Frvrv/avyttring av aktier och obligationer 418 205
Frvrv/avyttring av immateriella och materiella anlggningstillgngar 3745 1146
Kassade frn investeringsverksamheten 1952 790 147
Emission rntebrande vrdepapper och nyupplning 289634 164994 76
terbetalning av tidigare upplning 290063 186290 56
Betald utdelning 3242 2194
Kassade frn nansieringsverksamheten 3671 23490 84
PERIODENS KASSAFLDE 213207 26027
Kassa och likvida medel vid rets brjan 63646 89673 29
Periodens kassade 213207 26027
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT
1)
276853 63646
1) Likvida medel vid periodens slut denieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlning till vriga kreditinstitut betalbara p anfordran (not 21).
Frsljningen av den tyska kontorsrrelsen r strukturerad som en verksamhetsverltelse, dvs. tillgngar och skulder hnfrliga till aren verfrdes till kparen.
Avyttringen r drfr rapporterad som kassade frn den lpande verksamheten och inte som en avvecklad verksamhet under kassade frn investeringsverk-
samheten.
Kassadesanalys fr avvecklade verksamheter nns i not 52.
Resultatrkning
Enligt Finansinspektionens freskrifter
Mkr Not 2011 2010 Frndring, %
Rnteintkter 3 36818 27830 32
Leasingintkter 3 5756 5496 5
Rntekostnader 3 27034 19498 39
Utdelningar 7 4409 2814 57
Provisionsintkter 4 9030 8408 7
Provisionskostnader 4 1634 1501 9
vriga rrelseintkter 7 1183 532 122
Summa intkter 31661 27320 16
Administrationskostnader 8 14479 13935 4
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 11 4884 4630 5
Summa kostnader 19363 18565 4
Resultat fre kreditfrluster 12298 8755 40
Kreditfrluster, netto 13 457 362 26
Nedskrivningar av nansiella tillgngar 759 442 72
Bokslutsdispositioner 14 1119 1283 13
Skatt 15 2122 3020 30
vriga skatter 15 10 75
NETTORESULTAT 7851 3573 120
Totalresultat
Omrkning av utlndsk verksamhet 44 29
vrigt 452 603
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 17 1164 971
TOTALRESULTAT 9015 2602
Balansrkning
31 december, Mkr Not 2011 2010 Frndring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 20 121948 19941
Utlning till kreditinstitut 21 245796 250568 2
Utlning till allmnheten 22 873335 763441 14
Vrdepapper fr handel 224322 211888 6
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde 368 64
Finansiella tillgngar till verkligt vrde 23 386830 334060 16
Finansiella tillgngar som innehas till frfall 25 2771 3685 25
Aktier och andelar i koncernfretag 27 53686 55145 3
Immateriella anlggningstillgngar 2544 1787 42
Materiella tillgngar 40819 39120 4
Materiella och immateriella tillgngar 28 43363 40907 6
Aktuella skattefordringar 1969 2327 15
Uppskjutna skattefordringar 4 156 97
Kund- och likvidfordringar 14074 28998 51
vriga tillgngar 7667 5561 38
SUMMA TILLGNGAR 1788850 1536328 16
vriga nansiella skulder till verkligt vrde 34 226717 190638 19
Aktuella skatteskulder 800 2603 69
Leverantrs- och likvidskulder 10675 28777 63
vriga skulder 14193 17020 17
vriga skulder 35 44157 62363 29
Summa skulder 1692497 1447057 17
Obeskattade reserver 38 25049 23930 5
Aktiekapital 21942 21942
Andra fonder 11168 9555 17
Balanserad vinst 30343 30271
Eget kapital 71304 65341 9
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL 1788850 1536328 16
Poster inom linjen
taganden 39 303315 291046 4
31 december, Mkr 2011 2010 Frndring, %
Aktiekapital
1)
21942 21942
Reservfond ocn andra bundna fonder 12260 12260
Bundet eget kapital 34202 34202
Eliminering av terkp av egna aktier och swappar 1603 1419 13
Finansiella tillgngar som kan sljas 1833 1869 2
Omrkning utlndsk verksamhet 355 399 11
Fritt eget kapital 37102 31139 19
EGET KAPITAL 71304 65341 9
1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).
2011
Aktie-
kapital
Bundna
reserver
Balanserad
vinst
Finansiella
tillgngar som
kan sljas
Kassades-
skringar
Omrkning
utlndsk
verksamhet Summa
Ingende balans 21942 12260 33844 1870 436 399 65341
Nettoresultat 7851 7851
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 452 36 1536 44 1164
Totalresultat 7399 36 1536 44 9015
1)
3242 3242
2)
98 98
Fusioner 124 124
2)
32 32
UTGENDE BALANS 21942 12260 38190 1833 1100 355 71304
2010
Ingende balans 21942 12260 32551 1532 772 370 65623
Nettoresultat 3573 3573
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 603 337 1208 29 971
Totalresultat 4176 337 1208 29 2602
1)
2194 2194
2)
713 713
2)
23 23
UTGENDE BALANS 21942 12260 33843 1869 436 399 65341
1) Utdelning betald 2011 fr 2010 var per A-aktie 1:50 kr (1:00) och per C-aktie 1:50 kr (1:00). Freslagen utdelning fr 2011 r 1:75 kr per aktie, ytterligare information om SEB-aktien nns p sid 1415.
2) Anskaningskostnaden fr terkp av egna aktier r avdragen frn eget kapital.
Posten inkluderar frndring i nominella belopp fr equityswappar som skrar personaloptionsprogrammen. Under 2010 har SEB, i enlighet med beslut p rsstmman, terkpt 0,6 miljoner
aktier fr de lngsiktiga incitamentsprogrammen. Nr personaloptioner lsts har 1,1 miljoner aktier slts under 2010. Den 31 december 2010 gde SEB 0,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvrde
av 15 Mkr. Ytterligare 1,0 miljoner aktier har slts nr personaloptioner lsts under 2011. Under 2011 har SEB, i enlighet med beslut p rsstmman, terkpt 3,0 miljoner A-aktier. Den 31 decem-
ber 2011 gde SEB 2,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvrde av 94 Mkr.
Kassadesanalys
Erhllna rntor 42473 31865 33
Betalda rntor 25994 19560 33
Erhllna provisioner 8937 8335 7
Betalda provisioner 2129 1352 57
Erhllet netto av nansiella transaktioner 3529 3714 164
vriga inbetalningar i rrelsen 1883 1533 23
Betalda administrationskostnader 15473 14232 9
Betald inkomstskatt 3022 2567 18
Kassade frn resultatrkningen 3146 7736 113
kning ()/minskning (+) i tradingportfljer 11187 2813 24
kning (+)/minskning () i emitterade kortfristiga vrdepapper 37765 86341 54
kad ()/minskad (+) utlning till kreditinstitut 52091 124996 58
kad ()/minskad (+) utlning till allmnheten 120756 40753 196
kad (+)/minskad () upplning frn kreditinstitut 33696 190503 118
kad (+)/minskad () in- och upplning frn allmnheten 123813 6152
Frndringar i vriga tillgngar 35022 5941
Frndringar i vriga skulder 18595 7087 162
Erhllna utdelningar och koncernbidrag 4409 2811 57
Investeringar i koncernfretag/Fusion av koncernfretag 3623 318
Frvrv av aktier och obligationer 982 109
Frvrv av immateriella och materiella anlggningstillgngar 7339 4183 75
Kassade frn investeringsverksamheten 1675 945
Emission rntebrande vrdepapper och nyupplning 117604 75169 53
terbetalning av tidigare upplning 86720 52579 65
Nyemission
Betald utdelning 3242 2194
Kassade frn nansieringsverksamheten 27642 20396 24
PERIODENS KASSAFLDE 153832 11331
Kassa och likvida medel vid rets brjan 69246 57915 20
Periodens kassade 153832 11331
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT
1)
223078 69246
1) Likvida medel vid periodens slut denieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlning till vriga kreditinstitut betalbara p anfordran (not 21).
noter till de finansiella rapporterna
Noter till de nansiella rapporterna
Mkr dr ej annat anges.
1 Redovisningsprinciper
VSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN
Lag och freskriftsenlighet
Koncernredovisningen r upprttad i enlighet med internationella redovis-
ningsstandarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU.
Drutver tillmpas de tillgg som fljer av lagen (1995:1559) om rsredovis-
ning i kreditinstitut och vrdepappersbolag (RKL) och Finansinspektionens
freskrifter och allmnna rd (FFFS 2008:25) om rsredovisning i kreditinstitut
och vrdepappersbolag. Vidare tillmpas Rdet fr nansiell rapporterings re-
kommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler fr koncerner samt
tillhrande uttalanden, UFR.
Vrderingsgrunder tillmpade vid upprttandet av de nansiella
rapporterna
Koncernredovisningen baseras p upplupna anskaningsvrden frutom verk-
liga vrden som tillmpas fr nansiella tillgngar som kan sljas och nansiella
tillgngar och skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen inklu-
sive derivat. De konsoliderade nansiella rapporterna presenteras i svenska
kronor (SEK), vilket r koncernens rapporteringsvaluta.
Koncernredovisning
Dotterfretag
Koncernredovisningen omfattar moderfretaget och dess dotterfretag. Dot-
terfretag r fretag ver vilka moderfretaget utvar ett bestmmande iny-
tande och sledes har rtten att utforma fretagets nansiella och operativa
strategier i syfte att erhlla ekonomiska frdelar. Ett sdant inytande antas
bland annat freligga nr moderfretaget direkt eller indirekt genom dotter-
fretag ger mer n hlften av rsterna i ett fretag. Fretag dr moderfre-
taget eller dess dotterfretag innehar mer n hlften av rsterna men p grund
av avtal eller lag inte kan utva kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.
De nansiella rapporterna fr moderfretaget och dotterfretagen som kon-
solideras avser samma period och r upprttade enligt de redovisningsprinciper
som gller fr koncernen. Ett dotterfretag tas in i koncernredovisningen frn
frvrvstidpunkten, vilket r den dag d moderfretaget fr ett bestmmande
inytande ver dotterfretaget, och ingr i koncernredovisningen till den dag
d det bestmmande inytandet upphr.
Koncernredovisningen upprttas enligt frvrvsmetoden. Anskaningsvr-
det fr ett frvrv utgrs av verkligt vrde p tillgngar som lmnats som erstt-
ning, emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller vertagna skulder.
Identierbara frvrvade tillgngar och vertagna skulder och eventualfr-
pliktelser i ett fretagsfrvrv vrderas inledningsvis till verkliga vrden p
frvrvsdagen oavsett omfattningen p eventuellt minoritetsintresse. Det ver-
skott som utgrs av skillnaden mellan den verfrda ersttningen fr rrelse-
frvrvet och det verkliga vrdet p koncernens andel av identierbara frvr-
vade nettotillgngar redovisas som goodwill. Om den verfrda ersttningen
understiger verkligt vrde fr det frvrvade dotterfretagets nettotillgngar,
redovisas mellanskillnaden direkt i resultatrkningen.
Goodwill frdelas p kassagenererande enheter, eller grupper av kassagene-
rerande enheter, som frvntas f frdelar frn ett frvrv genom synergieek-
ter. De kassagenererande enheter som goodwill frdelas till motsvarar den lg-
sta nivn inom koncernen dr goodwill vervakas i den interna styrningen.
Nyttjandeperioden fr varje enskild identierad immateriell tillgng fast-
stlls trots att nyttjandeperioden fr goodwill r obegrnsad. Vad gller av-
skrivning och nedskrivning se vidare under immateriella tillgngar.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster
och frluster p transaktioner mellan koncernfretag elimineras. Minoritetens
andel av resultatet i dotterfretag ingr i redovisat resultat i koncernresultatrk-
ningen och dess andel av nettotillgngarna ingr i eget kapital i koncernbalans-
rkningen.
Intressefretag
Koncernredovisningen omfattar ven intressefretag, dvs. fretag ver vilka
koncernen utvar ett betydande inytande. Detta innebr att koncernen kan
delta i de beslut som rr ett fretags nansiella och operativa strategier, men inte
bestmma ver dessa. Ett betydande inytande antas freligga d koncernen
direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rsterna i ett fretag.
Fretag dr koncernen innehar mindre n 20 procent av rsterna klassiceras
som intressefretag om koncernen r representerad i dessa fretags styrelse
samt deltar i arbetet med fretagets strategiska frgor och frgor som rr
riktlinjer.
Huvudprincipen r att intressefretag konsolideras enligt kapitalandels-
metoden. De innehav i intressefretag som innehas inom ramen fr koncernens
riskkapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verk-
ligt vrde via resultatrkningen.
Special purpose entities (SPE)
Special purpose entities (SPE) konsolideras ven i de fall d moder- eller dotter-
fretag inte har mer n 50 procent av rsterna men p annat stt innehar de
ekonomiska riskerna och frmnerna.
Tillgngar som innehas fr frsljning och avvecklad verksamhet
I balansrkningen redovisas tillgngar och skulder hnfrliga till den verltna
verksamheten skilda frn vriga tillgngar och skulder. Klassicering som till-
gng eller avyttringsgrupp som innehas fr frsljning sker d den r tillgnglig
fr omedelbar frsljning i frevarande skick och en frsljning r mycket san-
nolik. Vid klassiceringstidpunkten som verksamhet under avveckling grs en
vrdering av tillgngen eller avyttringsgruppen, till det lgsta av det redovisade
vrdet och verkligt vrde med avdrag fr frsljningskostnader. Eventuella ef-
terfljande nedskrivningar eller omvrderingar redovisas direkt i resultatrk-
ningen. Vinst redovisas inte om den verstiger ackumulerade tidigare nedskriv-
ningar av tillgngen. Frn klassiceringstidpunkten grs inte ngra avskrivning-
ar p materiella eller immateriella tillgngar som hrrr frn verksamheten
under avveckling. Tillgngar och skulder som innehas fr frsljning srredovi-
sas i koncernens balansrkning fram till frsljningstidpunkten. Tillgngar som
innehas fr frsljning och avvecklad verksamhet redovisas netto p en separat
rad i resultatrkningen. Jmfrelsetalen fr fregende r i resultatrkningen
och tillhrande noter har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig
har varit en del av den kvarvarande verksamheten.
Segmentrapportering
Ett rrelsesegment r en del av koncernen som bedriver verksamhet frn vilken
den kan generera intkter och dra sig kostnader och fr vilka det nns fristen-
de nansiell information tillgnglig. Ett rrelsesegments resultat fljs vidare
upp av fretagets hgsta verkstllande beslutsfattare fr att utvrdera resulta-
tet samt fr att kunna allokera resurser till rrelsesegmentet. Verkstllande
ledning utgr SEB:s hgsta verkstllande beslutsfattare.
Omrkning av utlndska valutor
Transaktioner i utlndsk valuta omrknas till den funktionella valutan till den
valutakurs som freligger p transaktionsdagen. Monetra tillgngar och skul-
Fretagsinformation
SEB-koncernen bedriver bankverksamhet inom omrdena corporate, retail,
private och investment. Koncernen r ocks verksam inom omrdena kapital-
frvaltning och livfrskring.
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) r moderfretag i koncernen.
Moderfretaget r ett svenskt aktiebolag med ste i Stockholm, Sverige.
Moderfretaget r noterat p NASDAQ OMX lista fr stora fretag.
Koncernredovisningen fr det rkenskapsr som slutar 31 december 2011
har godknts fr publicering av styrelsen den 24 februari och kommer att
frelggas bolagsstmman 2012 fr faststllande.
der i utlndsk valuta rknas om till den funktionella valutan till den valutakurs
som freligger p balansdagen. Icke-monetra tillgngar och skulder som redo-
visas till historiska anskaningsvrden omrknas till valutakurs vid transak-
tionstillfllet. Icke-monetra tillgngar och skulder som redovisas till verkliga
vrden omrknas till den funktionella valutan till den kurs som rder vid tid-
punkten fr vrdering till verkligt vrde.
Vinster och frluster som uppkommer p grund av valutakursdierenser,
vid avyttring eller omrkning av monetra poster, redovisas i resultatrkningen.
Omrkningsdierenser avseende icke-monetra poster klassicerade som -
nansiella tillgngar eller nansiella skulder vrderade till verkligt vrde via re-
sultatrkningen ingr som en del av frndringen i verkligt vrde. Omrknings-
dierenser avseende icke-monetra poster klassicerade som nansiella till-
gngar som kan sljas redovisas i vrigt totalresultat. Valutakursdierenser
avseende monetra poster som r en del av en nettoinvestering i en utlands-
verksamhet redovisas p samma stt.
I koncernredovisningen rknas resultat- och balansrkningar i koncernfre-
tag med annan funktionell valuta n koncernens rapporteringsvaluta om till
svenska kronor. Tillgngar och skulder i utlndska koncernfretag omrknas
enligt balansdagskursen och intkter och kostnader i resultatrkningen omrk-
nas enligt genomsnittskursen under ret. De valutakursdierenser som uppstr
p grund av att posterna i resultat- respektive balansrkningen rknas om till
rapporteringsvalutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdierens i
vrigt totalresultat.
Goodwill som uppkommer vid frvrv av utlndska koncernfretag liksom
justeringar till verkligt vrde av tillgngar och skulder som grs i samband med
frvrv redovisas som tillgngar och skulder i det utlndska koncernfretaget
och omrknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen p balansdagen.
Finansiella tillgngar och skulder
Finansiella tillgngar
Finansiella tillgngar redovisas frsta gngen nr koncernen fr tillgng till kon-
traktuell ersttning frn instrumentet och vrderas till verkligt vrde. Transak-
tionskostnader som r direkt hnfrliga till frvrvet lggs till det verkliga vr-
det frutom om tillgngen avser nansiella tillgngar vrderade till verkligt vr-
de via resultatrkningen d de redovisas i resultatrkningen. En nansiell
tillgng tas bort frn balansrkningen nr de avtalsenliga rttigheterna till kas-
sadena frn den nansiella tillgngen upphr eller om fretaget verfr i allt
vsentligt samtliga de risker och frdelar som r frknippade med gande av
den. verltelse av nansiella tillgngar dr huvudsakligen alla risker och er-
sttningar kvarstr r terkpstransaktioner och vrdepappersln.
Koncernen klassicerar nansiella tillgngar i fljande fyra kategorier vid an-
skaningstillfllet: Finansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resul-
tatrkningen, lne- och kundfordringar, investeringar som hlls till frfall och
nansiella tillgngar som kan sljas.
Arsdagsredovisning tillmpas fr nansiella tillgngar klassicerade i ka-
tegorierna nansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkning-
en och nansiella tillgngar som kan sljas. Fr vriga kategorier av nansiella
tillgngar tillmpas likviddagsredovisning.
Finansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
Kategorin nansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkning-
en innehller sdana nansiella tillgngar som innehas fr handel och sdana
nansiella tillgngar som fretagsledningen vid frsta redovisningstillfllet valt
att klassicera till denna kategori (alternativet verkligt vrde). Finansiella till-
gngar klassiceras som innehav fr handel om de innehas i syfte att sljas p
kort sikt fr att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas fr handel
svida de inte r identierade som skringsinstrument.
Verkligt vrde via resultatrkningen kan anvndas avseende kontrakt som
innehller ett eller era inbddade derivat och i situationer d sdan klassice-
ring leder till mer relevant information. Typen av nansiella tillgngar och nan-
siella skulder som fretagsledningen valt att klassicera som vrderade till
verkligt vrde via resultatrkningen samt kriterierna fr sdan klassicering
beskrivs i relevant not.
De vinster och frluster som uppstr till fljd av vrdefrndringar redovisas
lpande i resultatrkningen under posten nettoresultat av nansiella transak-
tioner.
Lnefordringar och kundfordringar
Lnefordringar och kundfordringar r nansiella tillgngar, som har faststllda
eller faststllbara betalningsden och som inte r noterade p en aktiv mark-
nad. Lnefordringar och kundfordringar vrderas till upplupet anskanings-
vrde genom anvndande av eektivrntemetoden.
Investeringar som hlls till frfall
Investeringar som hlls till frfall r nansiella tillgngar dr det nns en avsikt
och frmga att inneha tillgngarna till frfall. Denna kategori innehller nan-
siella tillgngar med faststllda eller faststllbara betalningsden och fast-
stlld lptid. Investeringar som hlls till frfall vrderas till upplupet anska-
ningsvrde genom anvndande av eektivrntemetoden.
Finansiella tillgngar som kan sljas.
Finansiella tillgngar som kan sljas r antingen nansiella tillgngar som inte
klassicerats i ngon annan kategori eller nansiella tillgngar som fretaget
initialt valt att klassicera i denna kategori. Finansiella tillgngar som kan sljas
vrderas till verkligt vrde och vinster och frluster som uppstr till fljd av vr-
defrndringar redovisas i vrigt totalresultat och ackumuleras i vrdefrnd-
ringsreserven i eget kapital. Vid frsljning eller nedskrivning av nansiella till-
gngar som kan sljas redovisas den ackumulerade vinsten eller frlusten som
tidigare redovisats i eget kapital i resultatrkningen. Rntor p rntebrande
nansiella tillgngar som kan sljas redovisas i resultatrkningen med tillmp-
ning av eektivrntemetoden. ven utdelningar p aktier kategoriserade som
nansiella tillgngar som kan sljas redovisas i resultatrkningen.
Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris p en aktiv mark-
nad vrderas om mjligt till verkligt vrde med hjlp av en erknd vrderings-
teknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris p en aktiv
marknad och vars verkliga vrde inte kan berknas p ett tillfrlitligt stt vrde-
ras till anskaningsvrde.
Omklassicering
Finansiella tillgngar, exklusive derivat, som innehas fr handel och inte lngre
innehas i syfte att sljas kan omklassiceras ut ur kategorin verkligt vrde via
resultatrkningen under srskilda omstndigheter. Finansiella tillgngar som
innehas fr frsljning kan omklassiceras till lnefordringar och kundford-
ringar eller investeringar som hlls till frfall om SEB har fr avsikt och frmga
att inneha de nansiella tillgngarna under verskdlig framtid eller till frfall.
De omklassicerade tillgngarna mste p omklassiceringsdagen uppfylla
denitionen av den kategori till vilken de omklassiceras. Frutsttningen fr
att omklassicera till kategorin investeringar som hlls till frfall r att SEB fr-
ndrat avsikten med innehavet och har frmgan att inneha investeringen till
frfall.
Omklassicering grs till verkligt vrde p dagen fr omklassicering. Det
verkliga vrdet blir anskaningskostnaden eller det upplupna anskaningsvr-
det. Den eektiva avkastningen fr nansiella tillgngar som omklassiceras till
lnefordringar och kundfordringar och innehav som hlls till frfall berknas p
omklassiceringsdagen. En kning av frvntade kassden fr omklassice-
rade tillgngar justerar den framtriktade eektiva avkastningen medan en
minskning redovisas ver resultatrkningen.
Finansiella skulder
Nr nansiella skulder redovisas frsta gngen vrderas de till verkligt vrde.
Nr det gller nansiella skulder som vrderade till verkligt vrde via resultat-
rkningen redovisas transaktionskostnader som r direkt hnfrliga till frvr-
vet eller emissionen av den nansiella skulden i resultatrkningen. Finansiella
skulder tas bort frn balansrkningen nr de utslcks det vill sga nr tagandet
upphr, annulleras eller fullgrs.
Finansiella skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
Kategorin nansiella skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
innehller sdana nansiella skulder som innehas fr handel och sdana nan-
siella skulder som fretagsledningen vid frsta redovisningstillfllet valt att fra
till denna kategori (alternativet verkligt vrde). Kriterierna fr klassicering av -
nansiella skulder under alternativet verkligt vrde r de samma som fr nan-
siella tillgngar. Finansiella skulder som innehas fr handel r fretrdesvis kor-
ta positioner i rntebrande vrdepapper och aktier samt derivat.
De vinster och frluster som uppstr till fljd av vrdefrndringar redovisas
lpande i resultatrkningen under posten nettoresultat av nansiella transak-
tioner.
vriga nansiella skulder
vriga nansiella skulder innehller frmst koncernens kortfristiga och lng-
fristiga upplning. vriga nansiella skulder vrderas lpande efter frsta redo-
visningstillfllet till upplupet anskaningsvrde genom anvndande av eek-
tivrntemetoden.
Finansiella transaktioner som nettoredovisas
Finansiella tillgngar och skulder nettoredovisas i balansrkningen nr det nns
en legal rttighet att nettoredovisa transaktioner och det nns en avsikt att erlg-
ga likvid netto eller realisera tillgngen och erlgga likvid fr skulden samtidigt.
Berkning av verkligt vrde
Verkligt vrde fr nansiella instrument som handlas p en aktiv marknad, ex-
empelvis marknadsnoterade derivat, nansiella tillgngar och nansiella skul-
der som innehas fr handel samt nansiella tillgngar som kan sljas baseras p
noterade marknadspriser. Avseende nansiella tillgngar anvnds aktuell kp-
kurs och avseende nansiella skulder anvnds aktuell sljkurs med hnsyn
taget till motstende positioner.
Verkligt vrde fr nansiella instrument som inte handlas p en aktiv mark-
nad berknas med hjlp av olika vrderingstekniker. Vid anvndning av vrde-
ringstekniker anvnds i s stor utstrckning som mjligt observerbara uppgif-
ter. De vrderingstekniker som anvnds r diskonterade kassaden, tekniker
fr vrdering av optioner, vrdering med referens till nyligen genomfrda trans-
aktioner i samma nansiella instrument och vrdering med referens till nan-
siella instrument som i allt vsentligt r likadana.
Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga vrdet p in-
strument som berknas utifrn en vrderingsteknik amorteras ver transaktio-
nens lptid, om inte berkningen av verkligt vrde uteslutande baseras p ob-
serverbara noteringar. Om vrderingen uteslutande baseras p observerbara
noteringar redovisas den s kallade Dag 1 vinsten i resultatrkningen.
Inbddade derivat
En del sammansatta instrument innehller bde derivat och en del som inte r
derivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas fr inbd-
dat derivat. Inbddade derivat separeras och redovisas som fristende derivat
om deras ekonomiska egenskaper och risker inte r nra frknippade med vrd-
kontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sammansatta in-
strumentet vrderas till verkligt vrde.
Vissa sammansatta kontrakt, det vill sga kontrakt som innehller ett eller
era inbddade derivat, klassiceras som en nansiell tillgng eller en nansiell
skuld vrderad till verkligt vrde via resultatrkningen. Detta val innebr att
hela det kombinerade avtalet vrderas till verkligt vrde och att vrdefrnd-
ringarna lpande redovisas i resultatrkningen.
Skringsredovisning
Derivat anvnds fr att ekonomiskt skra de risker fr rnte-, aktie- och valuta-
kursexponeringar som koncernen r utsatt fr. Nr dessa derivat och de poster
som de skrar uppfyller kraven fr skringsredovisning tillmpar koncernen an-
tingen kassadesskring, skring av verkligt vrde eller skring av nettoinves-
tering i utlndsk verksamhet. Koncernen identierar och dokumenterar sk-
ringsrelationen mellan skrad post och skringsinstrument liksom skringsstra-
tegi och den risk relationen avser att skra. Koncernen dokumenterar den frsta
dagen och sedan lpande att marknadsvrdet p det derivat som anvnds upp-
visar hg eektivitet jmfrt med marknadsvrdet eller kassadet p det in-
strument derivatet avser att skra. Koncernen identierar och dokumenterar att
sannolikheten fr att en prognostiserad transaktion intrar r hg. Ytterligare
information om skringsredovisning nns i noten om vriga intkter, netto.
Skringsredovisning tillmpas p derivat vars syfte t ex r att minska rnte- och
valutarisker frn nansiella instrument och nettoinvesteringar i utlndsk verk-
samhet. Koncernen tillmpar olika metoder fr skringsredovisning beroende
p syftet med skringen. Koncernen denierar derivat som endera:
Skring fr vrdefrndring av tillgngar eller skulder (skring av verkligt vrde)
Skring fr vrdefrndring av tillgngar och skulder i en portflj (portflj-
skring)
Skring av hgst sannolika framtida kassaden frn tillgngar, skulder eller
prognostiserade transaktioner (kassadesskring)
Skring av en nettoinvestering i utlndsk verksamhet (skring av netto-
investeringar).
Koncernen upphr med skringsredovisning nr:
Derivatinstrumentet har upphrt att vara mycket eektivt som
skrings instrument
Skringsinstrumentet frfaller, sljs, avvecklas eller lses in
Den skrade posten frfaller eller sljs eller betalas tillbaka, eller
Den prognostiserade transaktionen inte lngre r mycket sannolik
Skring av verkligt vrde
Skringar av verkligt vrde tillmpas i syfte att skydda koncernen mot icke nsk-
vrda exponeringar fr frndringar i marknadspriser p redovisade tillgngar
eller skulder.
Vinster eller frluster frn omvrdering av skringsinstrument (derivat) till
verkligt vrde redovisas i resultatrkningen samtidigt som vinster eller frluster
hnfrliga till den skrade risken p den skrade posten justerar det redovisade
vrdet av den skrade posten och redovisas i resultatrkningen.
I de fall SEB tillmpar skring av verkligt vrde avseende rnteexponeringen
i en portflj med nansiella tillgngar eller nansiella skulder, s kallad portflj-
skring av rnterisk, redovisas den vinst eller frlust som r hnfrlig till den
skrade posten antingen i en separat post inom tillgngar eller i en separat post
inom skulder.
Nr skringsrelationer upphr periodiseras de ackumulerade vinster eller fr-
luster som justerat det redovisade vrdet av den skrade posten i resultatrkning-
en. Periodiseringen strcker sig ver den skrade postens terstende lptid.
Kassadesskring
Kassadesskring tillmpas fr att skra framtida rnteden, ssom framtida
rntebetalningar p tillgngar eller skulder med rrlig rnta. Den del av vinst eller
frlust p skringsinstrumentet som bestmts vara en eektiv skring redovisas
i vrigt totalresultat. Eventuell ineektivitet redovisas i resultatrkningen.
Vinst eller frlust p skringsinstrument som ackumulerats i eget kapital om-
klassiceras och redovisas i resultatrkningen under samma perioder som rn-
teintkter och rntekostnader frn skrad tillgng eller skuld redovisas i resul-
tatrkningen.
Nr kassadesskringar upphr, men framtida kassaden berknas iny-
ta, kvarstr ackumulerade vinster eller frluster avseende skringsinstrument
som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller frluster redovi-
sas sedan i resultatrkningen under samma perioder som de tidigare skrade
rntedena redovisas i resultatrkningen.
Skring av nettoinvesteringar
Skringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillmpas fr att skydda
koncernen mot valutakursdierenser till fljd av verksamhet i utlandet. Huvud-
sakligen anvnds ln i utlndsk valuta som skringsinstrument. Den vinst eller
frlust p skringsinstrumentet som r hnfrlig till den eektiva delen av sk-
ringen redovisats i vrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital medan
den ineektiva delen redovisas direkt i resultatrkningen. Ackumulerad vinst
eller frlust inom eget kapital redovisas i resultatrkningen vid avyttring av ut-
landsverksamheten.
Rnteintkter och rntekostnader
Eektivrntemetoden anvnds fr att redovisa rnteintkter och rntekostna-
der i resultatrkningen p nansiella tillgngar och nansiella skulder som vr-
deras till upplupet anskaningsvrde.
Eektivrntemetoden r en metod fr berkning av det upplupna anska-
ningsvrdet fr en nansiell tillgng eller nansiell skuld och fr frdelning i ti-
den av rnteintkter och rntekostnader. Eektivrntan r den rnta som exakt
diskonterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det nan-
siella instrumentets frvntade lptid. Vid uppskattningen av framtida betal-
ningar beaktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempel-
vis frskottsbetalningar. Risken fr framtida kreditfrluster beaktas dock ej. Be-
rkningen av eektivrntan innefattar de erhllna och erlagda avgifter, som r
en del av eektivrntan.
Nr en nansiell tillgng eller grupp av likartade nansiella tillgngar har skri-
vits ned till fljd av en vrdeminskning, redovisas rnteintkten drefter genom
att anvnda den rntesats som anvnts fr att diskontera de framtida kassa-
dena i syfte att vrdera nedskrivningen.
Provisionsintkter och avgifter
Provisionsintkter och intkter i form av avgifter avseende nansiella instru-
ment redovisas olika beroende av hur det nansiella instrument som intkten
hrrr ifrn redovisas. I de fall provisionsintkter och avgifter r en del av eek-
tivrntan i ett nansiellt instrument, som vrderas till upplupet anskanings-
vrde, periodiseras dessa normalt ver instrumentets frvntade lptid med
anvndande av eektivrntemetoden.
Provisionsintkter och avgifter fr frvaltning och rdgivning redovisas en-
ligt tillmpligt avtal. I normalfallet redovisas intkten under den period d tjns-
ten utfrs. Prestationsbaserade arvoden redovisas nr intkten skert kan be-
rknas. Provisionsintkter och avgifter frn arer som sker p uppdrag av
tredje part liksom genomfrande av frvrv eller kp eller frsljning av verk-
samhet, redovisas nr transaktionen r genomfrd.
Avgifter frn syndikeringar av ln dr SEB enbart agerar som arrangr redovi-
sas som intkt nr syndikeringen r frdig och koncernen inte har ngot del av
syndikeringen kvar i balansrkningen eller har behllit en del med samma eek-
tivrnta som de andra syndikatdeltagarna.
Utdelningar
Utdelningar redovisas nr enhetens rtt att erhlla betalning r faststlld.
terkpstransaktioner
Med terkpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal dr parterna
samtidigt har kommit verens om frsljning och terkp av ett visst vrdepap-
per till ett i frvg bestmt pris. Vrdepapper som slts i en repotransaktion
kvarstr i balansrkningen och redovisas som stlld skerhet. Erhllen likvid
redovisas beroende p motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upp-
lning frn allmnheten.
P motsvarande stt nr Koncernen kper vrdepapper med ett tagande
att slja dem till ett i frvg bestmt pris, s kallad omvnd repotransaktion,
redovisas inte vrdepappret i balansrkningen. Den erlagda likviden redovisas
som Utlning till kreditinstitut eller Utlning till allmnheten.
Skillnaden mellan likvid fr avista- och terminsledet periodiseras ver
lp tiden som rnta.
Vrdepappersln
Vrdepappersln r skerstlld utlning eller inlning av vrdepapper. Mark-
nadsvrdet p erhllna eller levererade vrdepapper vervakas dagligen fr att
krva eller leverera ytterligare skerhet. Utbetald kassaskerhet bokas bort mot
en fordran och erhllen kassaskerhet bokas i balansrkningen mot ett tagan-
de att betala tillbaka vid frfall. Egna vrdepapper som lnas ut kvarstr i balans-
rkningen som vrdepapper och redovisas som stlld skerhet. Inlnade vrde-
papper tas inte upp som tillgng. Om inlnade vrdepapper avyttras (blankning)
skuldfrs ett belopp motsvarande vrdepapperens verkliga vrde. Upplysning-
ar lmnas om inlnade och utlnade vrdepapper som poster inom linjen.
Nedskrivning av nansiella tillgngar
Alla nansiella tillgngar frutom de som tillhr kategorin nansiella tillgngar
vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen prvas fr nedskrivning.
Varje balansdag bedmer koncernen huruvida det nns objektiva belgg
som tyder p att en nansiell tillgng eller en grupp av nansiella tillgngar har
ett nedskrivningsbehov. En nansiell tillgng har ett nedskrivningsbehov en-
dast om objektiva belgg visar att en eller era hndelser intrat som har en
inverkan p de framtida kassadena fr den nansiella tillgngen om dessa
kan uppskattas p ett tillfrlitligt stt.
Objektiva belgg fr att en eller era hndelser intrat som pverkar de upp-
skattade framtida kassadena r exempelvis fljande:
betydande nansiella svrigheter hos emittenten eller gldenren,
att lngivaren beviljat lntagaren en eftergift som en fljd av dennes nan-
siella svrigheter och som annars inte hade vervgts,
ett avtalsbrott, ssom uteblivna eller frsenade betalningar av rntor eller
kapitalbelopp,
att det blir sannolikt att lntagaren kommer att g i konkurs eller genomg
annan nansiell rekonstruktion,
negativ vrdeutveckling p pantsatta tillgngar och
en betydande eller utdragen vrdenedgng under anskaningskostnad fr
ett aktieinstrument.
Nedskrivningen bokfrs som en konstaterad kreditfrlust om det bedms som
omjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller fr-
vntas utebli eller att tervinna anskaningsvrdet genom realisation av pan-
ten. I annat fall grs en avsttning till ett srskilt reservkonto. S snart det ej
indrivningsbara beloppet kan faststllas och kreditfrlusten kan konstateras
upplses reserven. Likas upplses reserven om det bedmda tervinnings-
vrdet verstiger det bokfrda vrdet.
Bedmning av nedskrivningsbehov
Individuell bedmning av nedskrivningsbehov
Fljande tillfllen anvnds fr att objektivt bedma en vrdenedgng p individu-
ellt vrderade tillgngar. Betydande avtalsbrott dr kontraktuella betalningar r
frsenade med mer n 60 dagar. Nedskrivningsbehov bedms, baserat p upp-
skattade kassaden eller likviditetsanalyser och huruvida vrdet p skerheter
tcker utestende exponering. Rntebrande vrdepapper vrderas hrutver
vid en betydande nedgng av verkligt vrde eller rating fr att faststlla att frvn-
tade kassaden r ofrndrade. En betydande eller i tiden utdragen nedgng i
verkligt vrde av ett aktieinstrument under frvrvspris r belgg fr nedskrivning.
Gruppvis bedmning av nedskrivningsbehov
Tillgngar dr nedskrivningsbehov bedms individuellt och inget nedskrivnings-
behov konstateras inkluderas i en gruppvis vrdering av individuellt nnu ej
identierat nedskrivningsbehov. Den gruppvisa vrderingen av individuellt ej
identierat nedskrivningsbehov baseras p SEB:s modell fr riskklassicering.
Ln som bedms p portfljniv
Fr grupper av lnefordringar med begrnsat vrde och med liknande riskprol,
homogena grupper, bedms lnen p portfljniv. Vid bedmning av nedskriv-
ningsbehovet p portfljniv anvnder koncernen statistiska modeller som
baseras p sannolikhet fr fallissemang och frlusternas storlek, beaktat sker-
heter och tervinningar. Ledningen gr sedan en bedmning av huruvida de r-
dande frhllandena i ekonomin och kreditmarknaden r av sdan karaktr att
de faktiska frlusterna kan komma att bli strre eller mindre n vad modellerna
indikerar. Antaganden om antal fallissemang och frlustniver jmfrs regel-
bundet med faktiskt utfall fr att skerstlla modellernas tillmplighet.
Kreditfrluster p nansiella tillgngar vrderade till upplupet
anskaningsvrde
Nedskrivning av en individuellt utvrderad nansiell tillgng i kategorin lne-
fordringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hlls till frfall
som redovisas till upplupet anskaningsvrde berknas utifrn det nansiella
instrumentets ursprungliga eektivrnta. Nedskrivningen uppgr till skillnaden
mellan instrumentets bokfrda vrde och nuvrdet av de uppskattade framtida
betalstrmmarna (tervinningsvrdet). Om villkoren fr en tillgng omfrhand-
las eller p annat stt ndras p grund av lntagarens eller emittentens ekono-
miska problem, berknas vrdeminskningen genom anvndande av den ur-
sprungliga eektiva rntan innan villkoren ndrades. Kassaden som r hn-
frliga till kortfristiga fordringar diskonteras inte om eekten av diskonteringen
r ovsentlig. Varje fordran som franleder specik reservering ingr i oskra
lnefordringar med sitt fulla belopp, dvs. ven den del som tcks av skerheter.
Kreditfrluster fr nansiella tillgngar som kan sljas
Om det freligger en vrdenedgng av verkligt vrde och objektivt belgg fr
en nedskrivning av en nansiell tillgng som kan sljas omklassiceras den ack-
umulerade frlusten frn eget kapital till resultatrkningen. Beloppet p den
ackumulerade frlust som tas bort frn eget kapital och redovisas i resultatrk-
ningen r skillnaden mellan frvrvskostnaden och aktuellt verkligt vrde, efter
avdrag fr eventuell nedskrivning p den nansiella tillgngen som tidigare re-
dovisats i resultatrkningen.
Nedskrivningsbehovet fr onoterade aktier som vrderas till anskanings-
vrde berknas som skillnaden mellan redovisat vrde och nuvrdet av berk-
nade framtida kassaden diskonterade till aktuell marknadsavkastning fr en
likartad aktie.
Nedskrivningar avseende obligationer eller andra rntebrande vrdepap-
per, som klassicerats som nansiell tillgng som kan sljas, terfrs via resul-
tatrkningen om kningen i verkligt vrde objektivt kan hnfras till en hndel-
se som intrat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalin-
strument, som klassicerats som nansiell tillgng som kan sljas, terfrs inte
via resultatrkningen utan redovisas i vrigt totalresultat.
Omstrukturerade ln
Omstrukturerade ln skulle ha varit frfallna eller oskra om de inte omstruktu-
rerats. Efter en omstrukturering r lnet normalt inte oskert.
vertagen egendom
vertagen egendom r egendom som tagits ver fr att skydda en fordran.
SEB avstr i vissa fall frn en lnefordran och vertar i stllet egendom som
stllts som skerhet fr lnet. vertagen egendom kan best av exempelvis
nansiella tillgngar, fastigheter och andra materiella tillgngar. vertagna till-
gngar redovisas under samma tillgngspost som egendom av motsvarande
slag som frvrvats p annat stt. vertagna nansiella tillgngar klassiceras
i kategorin tillgngar som kan sljas. vertagen egendom vrderas vid det fr-
sta redovisningstillfllet till verkligt vrde. Det verkliga vrdet vid det frsta
redovisningstillfllet blir tillgngens anskaningsvrde eller upplupna anska-
ningsvrde beroende p vad som r tillmpligt. Den efterfljande vrderingen
sker enligt den princip som gller fr respektive tillgngsslag.
Materiella anlggningstillgngar
Materiella anlggningstillgngar, med undantag fr frvaltningsfastigheter i fr-
skringsverksamheten, redovisas till anskaningsvrde och skrivs av linjrt enligt
plan ver nyttjandeperioden. Avskrivningstiden fr byggnader r max 50 r. Av-
skrivningstiden fr vriga materiella anlggningstillgngar r mellan 3 och 8 r.
Nedskrivningsprvning sker vid indikation p vrdenedgng.
Leasing
Leasingkontrakt delas in i nansiella och operationella. Finansiella leasingkon-
trakt innebr att de ekonomiska risker och frdelar som r frknippade med
gandet av ett objekt i allt vsentligt verfrts frn leasegivaren till leasetaga-
ren. Operationella leasingkontrakt r de som inte betraktas som nansiella. I
koncernen r i huvudsak samtliga leasingkontrakt dr koncernen r leasegivare
nansiella. Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlning, vilket innebr
att leasingintkterna redovisas som rnteintkter och amortering.
Frvaltningsfastigheter
Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintkter och/
eller vrdestegring redovisas som frvaltningsfastigheter. Vrderingen och
redovisningen av sdana fastigheter r olika beroende vem som innehar dem.
Frvaltningsfastigheter som innehas i frskringsverksamhet, och svarar mot
skulder som ger avkastning som r direkt knuten till det verkliga vrdet p an-
givna tillgngar inklusive den frvaltningsfastigheten, marknadsvrderas. Inne-
hav av frvaltningsfastigheter i bankverksamhet vrderas till anskaningsvrde
efter planenliga avskrivningar.
Immateriella tillgngar
Immateriella tillgngar r identierbara icke-monetra tillgngar utan fysisk
form. Fr att redovisa en immateriell tillgng ska kontroll ver tillgngen kunna
pvisas. Immateriella tillgngar redovisas i balansrkningen endast om det r
troligt att de frvntade framtida ekonomiska frdelarna som kan hnfras till
tillgngen kommer att tillfalla koncernen samt om tillgngens anskaningsvr-
de kan berknas p ett tillfrlitligt stt.
Vid frsta redovisningstillfllet vrderas immateriella tillgngar till anska-
ningsvrde och drefter till anskaningsvrde efter avdrag fr eventuella acku-
mulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella till-
gngar med begrnsad nyttjandeperiod skrivs av linjrt ver den faststllda
nyttjandeperioden och prvas fr nedskrivning nr hndelser eller frndringar
i frhllanden indikerar att det redovisade vrdet inte r tervinningsbart.
Kundregister skrivs av ver 20 r och internt upparbetade immateriella till-
gngar, som utvecklandet av programvaror, har en avskrivningstid p mellan
3 och 8 r.
Immateriella tillgngar med obestmbar nyttjandeperiod, som goodwill,
skrivs inte av utan prvas istllet fr nedskrivning en gng per r och vid indika-
tion p ett nedskrivningsbehov. Vad gller goodwill freligger ett nedskriv-
ningsbehov nr det tervinningsbara beloppet avseende en kassagenererande
enhet eller en grupp av kassagenererande enheter dit goodwillen r hnfrbar
understiger redovisat vrde. En nedskrivning redovisas d i resultatrkningen.
Nedskrivningar avseende goodwill terfrs inte ven om sklen till nedskriv-
ningen inte lngre freligger. Vid en indikation att tillgngens vrde kan ha
minskat faststlls teranskaningsvrdet. En nedskrivning sker om det redo-
visade vrdet verstiger teranskaningsvrdet.
Avsttningar
En avsttning redovisas nr det nns en bentlig juridisk eller informell frplik-
telse som en fljd av en intrad hndelse, och det r troligt att ett utde av
ekonomiska resurser kommer att krvas fr att reglera frpliktelsen samt en
tillfrlitlig uppskattning av beloppet kan gras.
Avsttningen vrderas till nuvrdet av det belopp som frvntas krvas fr
att reglera frpliktelsen. Diskonteringsrntan fre skatt som anvnds terspeg-
lar aktuell marknadsbedmning av det tidsberoende vrdet av pengar eller de
risker som r frknippade med avsttningen.
Avsttning grs fr ej utnyttjade lnelften och liknande faciliteter om det r tro-
ligt att dessa kommer att anvndas av en lntagare med ekonomiska svrigheter.
Avsttningarna prvas varje balansdag och justeras om s krvs.
Finansiella garantier
Utstllda nansiella garantier innebr ett tagande att erstta innehavaren av
ett skuldinstrument fr frluster som denne drar sig p grund av att en angiven
gldenr inte fullgr betalning vid frfall enligt avtalsvillkoren.
Utstllda nansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt vrde, vilket
oftast motsvaras av den erhllna premien, under posten upplupna intkter. Det
initiala verkliga vrdet frdelas ver instrumentets lptid. Drefter vrderas ga-
rantierna, och redovisas i balansrkningen, till det hgre av erhllen garantiav-
gift minus avskrivning och en avsttning berknad som den diskonterade bsta
uppskattningen av det belopp som behvs fr att reglera aktuellt tagande. Av-
sttningar och frndringar i avsttningar redovisas i resultatrkningen under
posten Kreditfrluster. Avtalsbeloppen enligt nansiella garantier redovisas
som Poster inom linjen under Ansvarsfrbindelser.
Personalfrmner
Pensioner
I koncernen nns bde frmnsbestmda och avgiftsbestmda pensionsplaner
beroende p lokala frhllanden. Frmnsbestmda pensioner r pensionspla-
ner med faststlld ersttning som de anstllda erhller vid pensioneringen be-
roende p faktorer som lder, anstllningstid och ersttningsniv. Avgiftsbe-
stmda pensionsplaner r en pensionsplan dr koncernen betalar en premie till
en fristende enhet och hrefter inte har ngra ytterligare frpliktelser.
Koncernens pensionsfrpliktelser avseende frmnsbestmd pension tcks
av pensionsstiftelser, genom frskringslsning eller genom avsttning i balans-
rkningen.
Pensioner vrderas och redovisas enligt IAS 19 Ersttningar till anstllda.
Frmnsbestmda pensionsplaner nuvrdeberknas enligt den aktuariella s
kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i berkning-
arna framgr av noten personalkostnader. Aktuariella vinster och frluster re-
dovisas endast i resultatrkningen till den del de verstiger det hgsta av 10
procent av de pensionstillgngar och pensionsskulder som fanns vid rapport-
periodens brjan. Belopp som ligger utanfr denna korridor frs till resultatrk-
ningen under de anstlldas uppskattade genomsnittliga terstende tjnstg-
ringstid. Pensionstaganden och eventuella srskilda frvaltningstillgngar
konsolideras netto per enhet i balansrkningen.
Pensionskostnader fr avgiftsbestmda planer kostnadsfrs lpande i takt
med individens intjnande.
Aktierelaterade ersttningar
Anstllda i koncernbolag erhller ersttningar genom aktierelaterade incita-
mentsprogram. Ersttningen utgrs av optioner (egetkapitalinstrument), som
ger innehavaren en rtt att i framtiden teckna aktier i moderfretaget till ett p
frhand faststllt pris.
Det sammanlagda vrdet av utgivna optioner periodiseras ver intjnande-
perioden, det vill sga tiden frn nr optionerna stlls ut och fram till dess att
intjnandevillkoren berknas bli uppfyllda. Det sammanlagda vrdet utgrs av
verkligt vrde per option multiplicerat med det antal optioner, som med beak-
tande av intjnandevillkoren, bedms komma att tjnas in. Periodiseringen
innebr att resultatrkningen belastas samtidigt som en motsvarande kning
grs av intjnade vinstmedel under eget kapital. Vid varje bokslut grs en be-
dmning avseende om, och i vilken utstrckning, intjnandevillkoren kommer
att uppfyllas.
Personaloptionsprogrammen skras genom terkp av egna aktier eller med
avtal om terkp av egna aktier (total return swap). Skringsredovisning tillm-
pas inte avseende dessa skringstgrder p grund av att de inte bedms kvali-
cera fr sdan redovisning enligt IAS 39.
Innehav av egna aktier redovisas som en avdragspost frn eget kapital. Re-
sultat vid avyttring av egna aktier redovisas inte i resultatrkningen utan som
frndring av eget kapital.
Summa return swap kontrakt som ingtts med tredje part innebr en frplik-
telse fr moderfretaget att till ett p frhand faststllt pris kpa sina egna
egetkapitalinstrument (egna aktier). Swapkontrakten klassiceras drmed som
egetkapitalinstrument. Kontrakt som innebr en frpliktelse att kpa egna
egetkapitalinstrument ger upphov till en nansiell skuld fr nuvrdet av inl-
senbeloppet och motsvarande belopp redovisas som minskning av eget kapital.
Den rnta som betalas under swapavtalet redovisas i resultatrkningen och
den utdelning som erhlls betraktas som en utdelning p egna aktier och gott-
grs eget kapital.
Skatter
Koncernens skatt fr perioden utgrs av aktuell skatt och uppskjuten skatt.
Aktuella skattefordringar och skulder fr innevarande och fregende perioder
vrderas till det belopp som frvntas bli betalt till eller frn skattemyndighe-
terna baserat p de skattesatser och den skattelagstiftning som r antagen eller
i allt vsentligt antagits p bokslutsdagen.
Aktuell skatt r skatt som hnfr sig till periodens skattepliktiga resultat.
Uppskjuten skatt uppstr p grund av temporra skillnader mellan en tillgngs
eller skulds skattepliktiga vrde och dess bokfrda vrde. Aktuell skatt och upp-
skjuten skatt redovisas i resultatrkningen med undantag fr transaktioner som
redovisas i vrigt totalresultat. Skatt som hnfr sig till poster som redovisas i
vrigt totalresultat redovisas ocks i vrigt totalresultat. Exempel p sdana
poster r frndringar i verkligt vrde p nansiella tillgngar som kan sljas
samt vinst eller frlust p skringsinstrument i kassadesskringar. Uppskju-
ten skattefordran redovisas i balansrkningen i den omfattning det r sannolikt
att dessa kan utnyttjas mot framtida skattepliktiga verskott. Koncernens upp-
skjutna skattefordran och skatteskuld har berknats med 26,3 procent skatt i
Sverige och med respektive lands skattesats fr utlndska bolag.
Frskringsavtal och investeringsavtal
Frskringsavtal r avtal dr koncernen tar sig en betydande frskringsrisk
denierad som en absolut risk av minimum 5 procent av det underliggande vr-
det fr frskringstagaren genom att g med p att kompensera frskrings-
tagaren eller annan frmnstagare om en frutbestmd frskrad hndelse
skulle intra. Investeringsavtal r nansiella instrument som inte kan denie-
ras som frskringsavtal, eftersom de inte verfr ngon betydande frsk-
ringsrisk frn frskringstagaren till koncernen.
Frskringsavtal
Frskringsavtal r klassicerade som Kortfristiga (skadefrskring) eller Lng-
fristiga (livfrskring). Kortfristig frskring innefattar sjukfrskring, olycks-
fallsfrskring, vrdfrskring och rehabiliteringsfrskring. Lngfristig fr sk-
ring innefattar i huvudsak traditionell livfrskring inom det danska dotterbolaget
SEB Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och lngfristiga frskringsavtal
summerat som frskringsavtal. Omkring 95 procent av frskringsskulden r
hnfrbar till lngfristiga frskringsavtal.
Vrdering av kortfristiga frskringsavtal (skadefrskring)
Avsttningen fr ej intjnade premier avser att tcka den frvntade skade- och
driftskostnaden under den terstende lptiden p ingngna frskringsavtal.
Avsttningen fr ej intjnade premier r normalt tidsproportionell under frsk-
ringsavtalens lptid. Om premienivn bedms vara otillrcklig fr att tcka de
frvntade skade- och driftskostnaderna, skall avsttning fr ej intjnade pre-
mier frstrkas med avsttning fr kvardrjande risker.
Avsttning fr oreglerade skador skall tcka de frvntade framtida utbetal-
ningarna fr samtliga intrade skador, inklusive de skador som nnu inte rap-
porterats (IBNR-avsttning). Avsttning fr oreglerade skador skall ven tcka
samtliga kostnader fr skadereglering. Avsttningen fr oreglerade skador
diskonteras ej med undantag fr avsttningar fr skadelivrntor som nuvrde-
berknas enligt vedertagna livfrskringstekniska metoder.
Vrdering av lngfristiga frskringsavtal (livfrskring)
Fr lngfristiga livfrskringar redovisas en skuld fr avtalade frmner som
frvntas uppst i framtiden nr premierna redovisas. Skulden motsvarar sum-
man av det diskonterade vrdet av frvntade frmnsutbetalningar och admi-
nistrativa utgifter, med avdrag fr alla utestende framtida avtalade premie-
betalningar. Skulden fr lngfristiga frskringsavtal diskonteras enligt veder-
tagna livfrskringstekniska metoder.
Frlustprvning
Svensk aktuariell metod innebr att en frlustprvning av frskringsavstt-
ningarna grs. Detta fr att skerstlla att det redovisade vrde p avsttning-
arna r tillrckligt hgt upptaget med avseende p frvntade framtida kassa-
den. Avsttningens redovisade vrde r vrdet p avsttningen med avdrag
fr alla hnfrliga immateriella tillgngar eller frutbetalda anskaningskostna-
der. D denna test utfrs anvnds de mest sannolika utfallen av berknade
framtida avtalade kassaden samt skaderegleringskostnader och administra-
tiva utgifter. Dessa kassaden diskonteras och jmfrs med avsttningens
redovisade vrde. Alla underskott redovisas direkt i resultatrkningen.
Intktsredovisning
Premier fr frskringsavtal redovisas som intkter nr de betalas av frsk-
ringstagarna. Fr avtal dr frskringsriskpremierna under en period frvntas
tcka periodens frskringsersttningar, redovisas dessa premier som intkt
proportionellt under denna period.
Kostnadsredovisning
Kostnader fr frskringsavtal redovisas som kostnader nr de uppstr, med
undantag fr provisioner och andra rrliga anskaningskostnader som r rela-
terade till nya avtal och frnyelse av bentliga avtal. Dessa aktiveras som frut-
betalda anskaningskostnader. Dessa kostnader r till strsta delen rrliga an-
skaningskostnader som betalas till frsljningspersonal, mklare och andra
distributionskanaler. Frutbetalda anskaningskostnader periodiseras och
resultatfrs d motsvarande intkt redovisas. Tillgngen testas fr nedskriv-
ningsbehov varje redovisningsperiod fr att skerstlla att avtalets frvntade
framtida ekonomiska frmner verstiger det redovisade vrdet. Alla andra
kostnader, ssom fasta anskaningskostnader och lpande frvaltningskost-
nader redovisas under den redovisningsperiod de intrar. Frskringserstt-
ningar redovisas som kostnad nr de intrar.
terfrskring
Avtal som ingtts med terfrskrare genom vilka kompensation fr frluster
p avtal utfrdade av koncernen erhlls, klassiceras som avgiven terfrsk-
ring. Fr avgiven terfrskring redovisas de frmner som koncernen har rtt
till enligt terfrskringsavtalet som terfrskrares andel av frskringstek-
niska avsttningar. Fordringar p terfrskrare vrderas p samma stt som de
belopp som r kopplade till terfrskringsavtalet och i enlighet med villkoren
fr varje terfrskringsavtal.
Investeringsavtal
Huvuddelen av koncernens fondfrskring (unit linked) klassiceras som inves-
teringsavtal. Ingen betydande frskringsrisk verfrs frn frskringstagaren
till koncernen. En mindre del av koncernens fondfrskringsverksamhet, i det
litauiska frskringsdotterbolaget, klassiceras som frskringsavtal.
Vrdering
Investeringsavtal r nansiella frbindelser vars verkliga vrde r beroende av
de underliggande nansiella tillgngarnas verkliga vrde. De underliggande till-
gngarna och tillhrande skulderna vrderas till verkligt vrde via resultatrk-
ningen. Det verkliga vrdet p de nansiella skulderna faststlls med hjlp av de
aktuella vrden som speglar det verkliga vrdet p de nansiella tillgngarna till
vilka de nansiella skulderna r lnkade p balansdagen. Om investeringsavta-
let har en terkpsklausul, upptas skulden till ett vrde som aldrig understiger
terkpsvrdet.
Intktsredovisning
Belopp som erhllits frn och betalats till innehavarna av investeringsavtalen
redovisas ver balansrkningen som insttningar eller uttag. Avgifter som debi-
teras fr frvaltning av investeringsavtal intktsfrs. Dessa tjnster tillhanda-
hlls jmnt frdelade under avtalens lptid.
Kostnadsredovisning
Rrliga kostnader som direkt kan hnfras till tecknandet av nya investerings-
avtal periodiseras. Dessa kostnader r till strsta delen rrliga anskanings-
kostnader som betalas till frsljningspersonal, mklare och andra distribu-
tionskanaler. Frutbetalda anskaningskostnader resultatfrs d motsvarande
intkt redovisas. Tillgngen testas fr nedskrivningsbehov varje redovisnings-
period fr att skerstlla att avtalets frvntade framtida ekonomiska frmner
verstiger det redovisade vrdet. Alla andra kostnader, ssom fasta anska-
ningskostnader och lpande frvaltningskostnader redovisas under den redo-
visningsperiod de intrar.
Avtal med diskretionr del (DPF)
Traditionell sparandefrskring inom det danska dotterbolaget SEB Pension
innehller en diskretionr del. Detta innebr att frskringstagaren kan erhlla,
som komplement till garanterade ersttningar, ytterligare ersttningar eller bo-
nus. Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats fr frskringsav-
tal. Den garanterade delen och den diskretionra delen av terbring redovisas
som en skuld till frskringstagarna.
Frndrade redovisningsprinciper 2011
Nedan beskrivs de frndringar som har gjorts med avseende p koncernens
redovisningsprinciper under 2011:
IAS 24 (omarbetad 2010) Upplysningar om nrstende omarbetningen fr-
tydligar den avsedda meningen med och eliminerar inkonsekvenser avseende
denitionen av nrstende. Frtydligandet kommer inte att pverka koncer-
nens nansiella rapporter vsentligt.
IAS 32 (ndring) Finansiella instrument: Klassicering av teckningsrtter,
IFRIC 14 (ndring) Frskottsbetalning av ett lgsta fonderingskrav och IFRIC 19
Utslckning av nansiella skulder med egetkapitalinstrument och Frbttringar
av IFRS tillmpas frn 2011 och framt. ndringarna har inte haft ngon vsent-
lig inverkan p koncernens nansiella rapporter fr 2011.
Kommande frndringar i redovisningsprinciper
I framtiden kommer hnsyn tas till fljande nya och reviderade standarder om de
antas av EU. SEB avser inte att i frtid tillmpa de nya eller ndrade standarderna.
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar verfring av nansiella till-
gngar ndringen kommer att ka upplysningarna i koncernens nansiella
rapporter frn 2012 och framt.
IAS 12 Inkomstskatter ndringen ska tillmpas frn 2012 och anger hur
uppskjutna skatter ska bestmmas nr frvaltningsfastigheter vrderas till
verkligt vrde. ndringen kommer inte f ngon vsentlig inverkan p koncer-
nens nansiella rapporter.
IFRS 9 Finansiella instrument gller fr rkenskapsr som brjar 1 januari
2013, men ett senare datum fr ikrafttrdande vervgs av IASB. Som en del av
IASBs projekt fr att erstta IAS 39 Finansiella instrument utfrdade IASB 2009
den frsta delen, avseende Klassicering och vrdering, av den nya standarden
om nansiella instrument. IASB har som avsikt att erstta hela IAS 39 genom att
publicera standards fr de tv terstende faserna; Upplupet anskaningsvr-
de och nedskrivningar samt Skringsredovisning. IFRS 9 r nnu inte frdig-
stlld och det r drfr inte mjligt att bedma eekterna fr koncernen.
IASB har gett ut och ndrat era standarder avseende konsolidering: IFRS 10
Konsoliderade nansiella rapporter, IFRS 11 Joint arrangements, IFRS 12 Disclosu-
res of Interests in Other Entities, IAS 27 Separata nansiella rapporter och IAS 28
Investeringar i intressefretag och joint ventures. Standarderna ska tillmpas frn
1 januari 2013. ndringarna innebr kade upplysningar framfr allt avseende
structured entities that are not consolidated. ndringarna bedms inte f ngon
vsentlig inverkan p koncernens nansiella rapporter.
IFRS 13 Vrdering till verkligt vrde standarden denierar verkligt vrde
och reglerar i en enda IFRS vrdering till verkligt vrde och vilka upplysningar
som ska lmnas om verkligt vrde. Standarden ska tillmpas frn 1 januari 2013.
ndringarna bedms inte f ngon vsentlig inverkan p koncernens nansiella
rapporter.
IAS 1 Utformning av nansiella rapporter om presentation av poster i vrigt
totalresultat ndringen ska tillmpas i koncernredovisningen frn 2013. SEB
kommer att ndra presentationen av poster i vrigt totalresultat till fljd av
ndringen.
IAS 19 Ersttningar till anstllda ndringen tar bort mjligheten att anvn-
da den s kallade korridormetoden och periodiseringen av aktuariella vinster
och frluster. Det frvntade underskottet vid vergngen kommer att redo-
visas mot balanserade vinstmedel (eget kapital). Efter ndringen kommer om-
vrderingar av frpliktelser och tillgngar att redovisas i vrigt totalresultat.
Standarden freskriver att nansieringskostnaden fr nettopensionsskulden
berknas med hjlp av diskonteringsrntan fr pensionsskulden. Detta innebr
att metoden med frvntad avkastning p pensionstillgngar tas bort. Alla nd-
ringar i nettopensionsavsttningen ska redovisas nr de uppstr som: (i) kost-
nad fr tjnstgring samt nansieringskostnad i periodens resultat (ii) eekter
av omvrderingar i vrigt totalresultat. Under frutsttning att ndringen antas
av EU r de nya kraven tillmpliga frn 1 januari 2013 och kommer att pverka
koncernens nansiella rapporter vsentligt (se sid 21).
VSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FR MODERFRETAGET
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) har sitt ste i Stockholm.
Moderfretagets rsredovisning r upprttad i enlighet med Lag (1995:1559)
om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag (RKL) och Finans-
inspektionens freskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillmpas Rdet fr nansiell
rapporterings rekommendation RFR 2 samt tillhrande uttalanden, UFR.
Moderfretaget tillmpar s kallad lagbegrnsad IFRS, vilket innebr att in-
ternationella redovisningsstandarder, antagna av EU, tillmpas i den utstrck-
ning det r mjligt enligt svensk lagstiftning p redovisningsomrdet. I och med
att svensk normgivning inte fullt ut r anpassad till IFRS kommer redovisnings-
principerna i moderfretaget till vissa delar att skilja sig frn de redovisnings-
principer som tillmpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som r vsent-
liga fr moderfretaget.
Uppstllningsformer
RKL anger uppstllningsformer fr balans- och resultatrkningen som inte r i
verensstmmelse med IFRS. Kreditinstitut och vrdepappersbolag som i kon-
cernredovisningen tillmpar internationella redovisningsstandarder IFRS/IAS
antagna av EU har mjlighet att avvika frn den uppstllningsform som RKL
anger fr balansrkningen, men inte frn den som anges fr resultatrkningen.
Innehav i dotterfretag och intressefretag
Andelar i dotterfretag och intressefretag redovisas enligt anskaningsvrde-
metoden. Erhllna utdelningar redovisas som intkt i resultatrkningen. Fusio-
ner av dotterbolag genom absorption redovisas enligt koncernvrdemetoden.
Fusionseekten redovisas i eget kapital.
Leasing
Leasingavtal som klassicerats som nansiella i koncernredovisningen,
redo visas som operationella leasingavtal i juridisk person.
Pensioner
Tryggandelagen och Finansinspektionens freskrifter innehller regler som
leder till en annan redovisning av frmnsbestmda pensionsplaner n de som
anges i IAS 19. Tillmpning av tryggandelagen r en frutsttning fr skatte-
mssig avdragsrtt. Moderfretaget, vars frpliktelser tcks av pensionsstiftel-
se, har valt att utnyttja denna mjlighet. Nettokostnaden fr betalda pensioner
och pensionspremier med avdrag fr kostnadskompensation frn pensions-
stiftelsen redovisas under personalkostnader i resultatrkningen. verskott i
pensionsstiftelsen redovisas ej som till gng i moderbolagets balansrkning.
Underskott i stiftelsen redovisas som skuld i moderfretaget.
Immateriella tillgngar
I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill och andra immateriella tillgngar av
i redovisningen. I moderfretaget skrivs goodwill av enligt RKL.
Skatter
I moderfretaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansrk-
ningen. Obeskattade reserver utgrs av ackumulerade veravskrivningar i en-
lighet med skatteregler. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver
under fritt eget kapital.
Koncernbidrag
Nettot av koncernbidrag som tas emot och lmnas i syfte att optimera koncer-
nens skattekostnad redovisas i moderfretaget under utdelning.
VIKTIGA BEDMNINGAR VID TILLMPNING AV KONCERNENS
REDOVISNINGSPRINCIPER
Tillmpningen av koncernens redovisningsprinciper krver ibland anvndning
av uppskattningar och antaganden som har materiell pverkan p de belopp
som rapporteras i de nansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras p sak-
kunniga bedmningar och antaganden som ledningen bedmer vara sanna och
rttvisande.
Betydande antaganden och uppskattningar frbinds med:
konsolidering av msesidiga frskringsfretag och fondfrskringsbolag
marknadsvrdering av vissa nansiella instrument
analys av nedskrivningsbehov p nansiella tillgngar och goodwill
berkning av frskringstagande
marknadsvrdering av fastigheter i frskringsrrelsen
rapportering av skattefordringar
den aktuariella berkningen av pensionsskulder.
Konsolidering av msesidiga frskringsfretag
och fondfrskringsbolag
Inom ramen fr livfrskringsverksamheten inom SEB koncernen drivs Gamla
Livfrskrings AB SEB Trygg Liv enligt msesidiga principer. Fretaget konsoli-
deras inte mot bakgrund av att koncernen bedmt att man inte har ett bestm-
mande inytande. Ett bestmmande inytande innebr rtten att utforma ett
fretags nansiella och operativa strategier i syfte att erhlla ekonomiska fr-
delar. Livfrskringsaktiebolag som drivs enligt msesidiga principer r inte
vinstutdelande. Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhl-
la ekonomiska frdelar frn detta fretag. I Gamla Livfrskrings AB SEB Trygg
Liv nns dessutom srskilda regler fr sammansttningen av styrelsen som
innebr att SEB-koncernen inte kan utforma fretagets nansiella och operativa
strategier.
Frskringstagarna i SEB:s fondfrskringsbolag vljer att investera i olika
fonder. Fondfrskringsbolaget kper andelar i de av kunderna valda fonderna.
SEB kan drigenom, fr sina kunders rkning komma att st som gare till mer n
50 procent av andelarna i fonder, som man sjlv frvaltar. P grund av de legala
regelverk som omgrdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rtt att
utforma fondernas nansiella och operativa strategier i syfte att erhlla ekono-
miska frdelar. Detta gller oavsett om man ger mer eller mindre n 50 procent
av andelarna i fonderna. Det r frskringstagarna som br hela placeringsrisken
i fonderna och inte SEB. Frskringstagarna erhller drmed den avkastning som
fonderna genererar. SEB erhller enbart avgifter, till marknadsmssiga villkor, fr
frvaltningen av fonderna. SEB gr den samlade bedmningen att fonder som
man frvaltar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, fr sina kunders
rkning, innehar i dessa fonder redovisas dock i balansrkningen.
Marknadsvrdering av vissa nansiella instrument
Finansiella tillgngar och skulder marknadsvrderas huvudsakligen med hjlp
av noterade priser p aktiva marknader. I avsaknad av noterade priser anvnds
allmnt accepterade och vl etablerade vrderingstekniker som baseras p
maximal anvndning av tillgnglig marknadsinformation. De vrderingstekni-
ker som anvnds r exempelvis diskonterade kassaden, indikativa priser frn
tredje part, referens till instrument med liknande risk samt modeller fr options-
vrdering. Vrderingstekniker granskas lpande av Gruppens funktion fr risk-
kontroll fr att skerstlla tillfrlitlig information.
Analys av nedskrivningsbehov av nansiella tillgngar och goodwill
Finansiella tillgngar
Att bedma nedskrivningsbehov fr individuellt vrderade nansiella tillgngar
innebr att faststlla motpartens terbetalningsfrmga och vrdet av sker-
heter. Den viktigaste aspekten vid gruppvis bedmning av nedskrivningsbehov
av nansiella tillgngar r att identiera de hndelser som indikerar ett ned-
skrivningsbehov. Vrdering och antaganden granskas lpande av koncernens
kreditorganisation.
Goodwill
Den rliga vrderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras
p nyttjandevrde med 5 rs prognostiserade kassaden. Kassaden bortom
5 r berknas, med utgngspunkt frn historisk prestation och marknadsutveck-
ling, fr viktiga nyckelfaktorer ssom tillvxt, avkastning och kostnader fr kassa-
genererande enheter till vilken goodwill hnfrs.
Berkning av frskringstagande
Berkningen av koncernens frskringstagande baseras p antaganden om
rnteniv, ddlighet, hlsotillstnd, kostnader, uthllighet, ination och skatter.
Antagandet om rnteniv baseras p regler frn varje lokal tillsynsmyndighet.
vriga antaganden baseras p historisk information.
Marknadsvrdering av fastigheter i frskringsrrelsen
Fastigheter i frskringsverksamheten marknadsvrderas med hjlp av externa
vrderingsinstitut. Vrderingsmetoden utgr frn diskonterade framtida kassa-
den. Antagande om frvntade kassaden baseras p antaganden om
framtida hyror, vakansgrad, drifts- och underhllskostnader, avkastningskrav
och marknadsrnta. Gjorda antaganden r i linje med vad marknaden under
rdande omstndigheter utgr ifrn. Avkastningskravet baseras p lokala
analyser av jmfrbara fastighetsfrvrv.
Rapportering av skattefordringar
Det frvntade utfallet av oskra skattepositioner rapporteras som det enskilt
mest sannolika utfallet.
Den aktuariella berkningen av pensionsskulder
Berkningen av koncernens pensionsskulder baseras p aktuariella, demogra-
ska och nansiella antaganden. Not 9 b innehller en frteckning av de mest
avgrande antaganden som anvnts vid berkning av pensionsskulden.
2 Segmentrapportering
SEB-KONCERNENS RRELSEGRENAR
Resultatrkning, 2011
Stora fretag
& institutioner
Kontors-
rrelsen
Kapital-
frvaltning Liv
1)
Baltikum
vrigt inkl
elimineringar
2)
Summa
Rnteintkter 34880 12020 1756 3747 3761 56164
Rntekostnader 27347 6174 1120 33 1767 2822 39263
Rntenetto 7533 5846 636 33 1980 939 16901
Provisionsintkter 6881 5068 8729 1311 2966 19023
Provisionskostnader 1503 1893 5012 417 3977 4848
Provisionsnetto 5378 3175 3717 894 1011 14175
Livfrskringsintkter, netto 4504 1307 3197
vriga intkter, netto 618 96 7 33 823 135
Summa intkter 17529 9419 4447 4471 3206 1386 37686
varav internt 480 4407 1270 1406 1428 2635
Personalkostnader 3915 2694 1406 1193 699 4026 13933
vriga kostnader 4841 3568 1502 536 1113 4136 7424
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 227 79 49 785 133 491 1764
Summa kostnader 8983 6341 2957 2514 1945 381 23121
Vinster och frluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgngar 1 2 1 2
Kreditfrluster, netto 224 476 9 1485 2 778
RRELSERESULTAT 8321 2602 1481 1957 2748 1764 15345
2010
Rnteintkter 21078 7874 1104 5609 10226 45891
Rntekostnader 13750 2866 619 11 3686 9029 29961
Rntenetto 7328 5008 485 11 1923 1197 15930
Provisionsintkter 6555 5072 6937 1409 1350 18623
Provisionskostnader 1280 1832 3185 445 2239 4503
Provisionsnetto 5275 3240 3752 964 889 14120
Livfrskringsintkter, netto 4550 1295 3255
vriga intkter, netto 322 48 58 52 198 282
Summa intkter 16291 8569 4384 4539 3340 388 36735
varav internt 282 845 1781 1390 1056 320
Personalkostnader 3959 2650 1298 1123 728 4162 13920
vriga kostnader 4649 3381 1528 589 1177 4111 7213
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 170 84 84 690 296 530 1854
Omstruktureringskostnader 764 764
Summa kostnader 8778 6115 2910 2402 2201 1345 23751
Vinster och frluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgngar 20 1 5 14
Kreditfrluster, netto 203 543 3 873 7 1609
RRELSERESULTAT 7330 1910 1477 2137 261 1726 11389
1) Verksamhetsresultatet i Liv uppgr till 3 145Mkr (3 182), av vilket frndringar i vervrden 1 188 Mkr (1 045).
2) Resultatandel frn intressefretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingr med 48 Mkr (0) i vriga intkter netto. Kapitalandelarna uppgr till 144 Mkr (102).
Balansrkning 2011-12-31
Tillgngar 1175905 480943 76880 292413 119480 217032 2362653
Skulder 1141463 466609 70863 284534 98972 191051 2253492
Investeringar 35 49 154 1526 746 1468 3978
2010-12-31
Tillgngar 1074600 417017 75296 284476 127054 201378 2179821
Skulder 1044599 399723 68844 277523 105641 183948 2080278
Investeringar 236 47 69 1351 892 885 3480
Forts. not 2 Segmentrapportering
SEB-KONCERNEN PER GEOGRAFISKT OMRDE
2011 2010
Bruttointkter* Tillgngar Investeringar Bruttointkter* Tillgngar Investeringar
Sverige 55549 1825309 1757 44403 1594695 1320
Norge 6177 95313 17 5961 118849 46
Danmark 4955 213648 697 4975 229653 940
Finland 2817 27583 2538 30850 6
Estland 1741 35275 120 1806 40569 139
Lettland 1605 35638 581 1782 38970 147
Litauen 2820 69854 535 3118 61703 665
Tyskland 9544 379634 25 9038 436957 86
vriga lnder 7069 503109 246 6029 302066 131
Koncernelimineringar 10480 822710 8451 674491
SUMMA 81797 2362653 3978 71199 2179821 3480
* Bruttointkter i koncernen r denierade som summan av Rnteintkter, Provisionsintkter, Nettoresultat av nansiella transaktioner, Livfrskringsintkter netto och vriga intkter netto
enligt IFRS.
MODERBOLAGETS RRELSEGRENAR
2011
Stora fretag
& institutioner
Kontors-
rrelsen
Kapital-
frvaltning Liv Baltikum
vrigt inkl
elimimeringar Summa
Bruttointkter* 21582 6830 1775 92 8 30043 60330
Tillgngar 831462 201143 29821 1021 30 725373 1788850
Investeringar 30 48 12 992 1082
2010
Bruttointkter* 20167 6532 1653 90 5 19872 48319
Tillgngar 621828 178938 25854 489 27 709192 1536328
Investeringar 117 2 32 551 702
MODERBOLAGET PER GEOGRAFISKT OMRDE
2011 2010
Bruttointkter* Tillgngar Investeringar Bruttointkter* Tillgngar Investeringar
Sverige 50151 1469958 1017 39556 1309541 702
Norge 3147 64176 15 2424 89308
Danmark 2216 95515 5 2372 104267
Finland 929 5865 830 6704
vriga lnder 3887 153336 45 3137 26508
SUMMA 60330 1788850 1082 48319 1536328 702
* Bruttointkter i moderfretaget r denierade som summan av Rnteintkter, Leasingintkter, Utdelningar, Provisionsintkter, Nettoresultat av nansiella transaktioner och vriga intkter enligt
Finansinspektionens redovisningsfreskrifter.
Rrelsegren
Rrelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen.
De olika divisionerna erbjuder tjnster till olika kundgrupper. Kundgruppernas
karaktr avgr vilken typ av produkter som erbjuds. Stora fretag och institutio-
ner erbjuder merchant banking och investment banking-tjnster till stora fre-
tag, institutioner och medelstora fretag. Kontorsrrelsen vnder sig till privat-
personer och mindre fretag. Kapitalfrvaltning erbjuder kapitalfrvaltning och
frmgenhetsfrvaltning och Liv erbjuder liv-, vrd- och pensionsfrskringar.
Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre fretag banktjnster
samt kapital- och frmgenhetsfrvaltningen i de baltiska lnderna.
vrigt inkl elimineringar omfattar supportfunktioner, treasury- och stabs-
enheter samt eliminering av interna transaktioner.
Principer fr internprissttning
Internprissttningens ml inom SEB-koncernen r att kunna mta rntenetto,
att styra rnte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna
priserna baseras p SEB:s verkliga eller medfrda marknadsbaserade nansie-
ringskostnad fr en specik rnta respektive lptid. Transaktioner mellan
arsenheter prisstts marknadsmssigt (armlngds avstnd).
3 Rntenetto
Koncernen Moderbolaget
2011
Genomsnittlig
balans Rnta Rntesats
Genomsnittlig
balans Rnta Rntesats
Ln till kreditinstitut och centralbanker 148522 4499 3,03% 264463 3906 1,48%
Ln till allmnheten 1121399 40554 3,62% 783668 25323 3,23%
Rntebrande vrdepapper
1)
383187 8321 2,17% 235977 5442 2,31%
Summa rntebrande tillgngar 1653108 53374 3,23% 1284108 34671 2,70%
Derivat 2966 2147
vriga tillgngar 570041 384545
Summa tillgngar 2223149 1668653
Skulder till kreditinstitut 215361 5652 2,62% 275148 3258 1,18%
In- och upplning frn allmnheten 757098 15307 2,02% 509418 7127 1,40%
Emitterade vrdepapper
2)
648675 15054 2,32% 502521 12293 2,45%
Efterstllda skulder 25210 1354 5,37% 24635 1328 5,39%
Summa rntebrande skulder 1646344 37367 2,27% 1311722 24006 1,83%
Derivat 1934 3028
vriga skulder 473437 289154
Kapital 103368 67777
Summa skulder och kapital 2223149 1668653
Rntenetto, omklassicerat till avvecklad verksamhet 138
Rntenetto, kvarvarande verksamhet 16901 9784
Avkastning netto p rntebrande tillgngar,
totala verksamheten 1,03% 0,76%
1) varav vrderade till verkligt vrde 6905 5424
2010
Ln till kreditinstitut och centralbanker 191749 2949 1,54% 279300 2873 1,03%
Ln till allmnheten 1144796 35833 3,13% 684516 16480 2,41%
Rntebrande vrdepapper
1)
381845 7545 1,98% 249208 4110 1,65%
Summa rntebrande tillgngar 1718390 46327 2,70% 1213024 23463 1,93%
Derivat 4272 4367
Summa tillgngar 2277151 1622295
Skulder till kreditinstitut 327693 4341 1,32% 340815 2030 0,60%
In- och upplning frn allmnheten 756961 12068 1,59% 449454 3069 0,68%
Emitterade vrdepapper
2)
580418 13485 2,32% 425124 10579 2,49%
Efterstllda skulder 31859 1562 4,90% 30575 1527 4,99%
Summa rntebrande skulder 1696931 31456 1,85% 1245968 17205 1,38%
Derivat 1815 2293
Kapital 98927 63130
Summa skulder och kapital 2277151 1622295
Rntenetto, omklassicerat till avvecklad verksamhet 1398
Rntenetto, kvarvarande verksamhet 15930 8332
Avkastning netto p rntebrande tillgngar,
totala verksamheten 1,01% 0,69%
Rntenetto
Moderbolaget
2011 2010
Rnteintkter
1)
36818 27830
Leasingintkter 5756 5496
Rntekostnader 27034 19498
Leasingavskrivningar
1)
4287 4253
TOTAL 11253 9575
1) I koncernen omklassiceras leasingintkter netto till rnteintkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar.
4 Provisionsnetto
2011 2010 2011 2010
Emission 252 357 1039 1041
Vrdepappershandel 1821 1761 690 527
Notariat och fondverksamhet 7218 7066 2509 2439
Vrdepappersprovisioner 9291 9184 4238 4007
Betalningsfrmedling 1575 1531 1154 1116
Kortverksamhet 4034 3982 164 169
Betalningsfrmedlingsprovisioner 5609 5513 1318 1285
Rdgivning 432 482 347 282
Utlning 1963 1680 1635 1426
Inlning 106 103 65 64
Garantier 398 427 266 271
Derivat 715 518 669 500
vrigt 509 716 492 573
vriga provisioner 4123 3926 3474 3116
Provisionsintkter 19023 18623 9030 8408
Vrdepappersprovisioner 1385 1216 219 197
Betalningsfrmedlingsprovisioner 2301 2240 540 528
vriga provisioner 1162 1047 875 776
Provisionskostnader 4848 4503 1634 1501
Vrdepappersprovisioner, netto 7906 7968 4019 3810
Betalningsfrmedlingsprovisioner, netto 3308 3273 778 757
vriga provisioner, netto 2961 2879 2599 2340
SUMMA 14175 14120 7396 6907
5 Nettoresultat av finansiella transaktioner
2011 2010 2011 2010
Vinster (frluster) frn handel med nansiella tillgngar och skulder, netto 4072 3336 3133 3239
Vinster (frluster) frn nansiella tillgngar och skulder klassicerade till
verkligt vrde, netto 53 128
Nedskrivningar av nansiella tillgngar som kan sljas 471 60
SUMMA 3548 3148 3133 3239
Vinster (frluster) frn handel med nansiella tillgngar och skulder, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat 21 629 188 612
Rntebrande vrdepapper och relaterade derivat 1126 636 948 1158
Valutarelaterade derivat 2965 2059 2373 1469
Andra nansiella instrument 2 12
SUMMA
1)
4072 3336 3133 3239
Vinster (frluster) frn nansiella tillgngar och skulder klassicerade
till verkligt vrde, netto
Rntebrande vrdepapper och relaterade derivat 69 158
Valutarelaterade derivat 16 30
SUMMA 53 128
1) Inkluderar ineektivitet fr skring av nettoinvesteringar i den utlndska verksamheten med 0 Mkr (0).
I juni 2011 gjorde SEB en nedskrivning av sina innehav i grekiska statspapper klassicerade som nansiella tillgngar som kan sljas. Detta var en fljd av Standard &
Poors nedgradering i tre steg av Greklands lngsiktiga kreditrating till CCC. Nedskrivningen per den 30 juni 2011 uppgick till 145 Mkr och under 2011 var det en ytter-
ligare vrdenedgng om 313 Mkr.
6 Livfrskringsintkter, netto
Koncernen
2011 2010
Premieinkomster, netto 6467 7024
Avgifter p investeringskontrakt 1180 1138
Kapitalavkastning, netto 4673 7793
vriga frskringsintkter 425 398
Frskringskostnader, netto 9548 13098
SUMMA 3197 3255
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning
1)
2939 3992
Vrdefrndringar p placeringstillgngar, netto 1816 4471
Valutakursvinst/-frlust, netto 469 490
5224 8953
Kapitalfrvaltningskostnader 45 52
Avkastningsskatt 506 1108
SUMMA 4673 7793
1) Rnteintkter netto, erhllna utdelningar och driftsverskott p fastigheter.
Frskringskostnader netto
Utbetalda frskringsersttningar, netto 9237 8234
Frndring i frskringstekniska avsttningar 311 4864
SUMMA 9548 13098
7 vriga intkter, netto
2011 2010 2011 2010
Utdelningar 115 163 4409 2814
Andelar i intressefretags resultat 48
Realisationsvinster och frluster p vrdepapper
som innehas som kapitalplaceringar 27 109 127 132
Realisationsvinster och frluster p materiella tillgngar
1)
25 17
vriga intkter 271 10 1031 383
SUMMA 135 282 1183 532
1) Se not 12 fr koncernen.
Utdelningar
Utdelningar frn koncernfretag 3427 1084
Koncernbidrag frn koncernfretag 971 1632
SUMMA 115 163 4409 2814
Vinster och frluster p vrdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgngar som kan sljas Egetkapitalinstrument 536 250 431 132
Finansiella tillgngar som kan sljas Skuldinstrument 718 468
Ln 4 4 20
Vinster 1258 722 451 132
Finansiella tillgngar som kan sljas Egetkapitalinstrument 55 5
Finansiella tillgngar som kan sljas Skuldinstrument 1180 473
Ln 50 135 324
Frluster 1285 613 324
SUMMA 27 109 127 132
Forts. not 7 vriga intkter, netto
vriga intkter 2011 2010 2011 2010
Verkligt vrde justeringar i skringsredovisning 526 432 15 50
Rrelseresultat i sakfrskringsrrelsen, run-o 38 34
terkp av obligationsln
vriga intkter 217 408 1 016 433
SUMMA 271 10 1031 383
Frndring av verkligt vrde i skringsredovisning
Frndring av verkligt vrde av de skrade posterna relaterat till den skrade risken 5152 1003 5234 1052
Frndring av verkligt vrde av skringsderivaten 5040 1101 5201 1053
Skring av verkligt vrde 112 98 33 1
Frndring av verkligt vrde av skringsderivaten 48 49 48 49
Kassadesskringar ineektivitet 48 49 48 49
Frndring av verkligt vrde av de skrade posterna 912 227
Frndring av verkligt vrde av skringsderivaten 450 58
Skring av verkligt vrde gruppvis ineektivitet 462 285
SUMMA 526 432 15 50
Skring av verkligt vrde och portfljskring
Koncernen skrar delar av sin exponering fr rnterisk, i fastfrrntade nan-
siella tillgngar och nansiella skulder, mot frndringar i verkligt vrde p
grund av rntefrndrigar. Fr detta ndaml anvnds rnteswappar, rnte-
valutaswappar och i vissa fall ven rnteoptioner. Skringarna grs antingen
post per post eller gruppvis efter frfallotider.
Kassadesskringar
Koncernen anvnder rnteswappar fr skring av framtida kassaden frn
in- och utlning till rrlig rnta. Rnteden frn in- och utlning till rrlig rnta
frvntas periodiseras i resultatrkningen under perioden 2012 till 2037.
Skring av nettoinvesteringar
Koncernen skrar omrkningsdierenser frn nettoinvesteringar i utlndska
verksamheter genom upplning i utlndsk valuta och med valutaterminer. Upp-
lning i utlndsk valuta till ett belopp av 36 313 Mkr (37 130) och valutaterminer
till ett nominellt belopp av 1 139 Mkr (1 024) var vid utgngen av ret denierade
som skringar av nettoinvesteringar i utlndska verksamheter. Ineektivitet har
redovisats i Netttoresultat nansiella transaktioner med 0 Mkr (0) (not 5).
8 Administrationskostnader
2011 2010 2011 2010
Personalkostnader 13933 13920 9021 8639
vriga kostnader 7424 7213 5458 5296
SUMMA 21357 21133 14479 13935
9 Personalkostnader
2011 2010 2011 2010
Fast ln 8265 8061 5258 4821
Kortfristiga rrliga kontantersttningar 1124 1392 861 993
Lngfristiga aktiebaserade ersttningar 287 182 216 141
Lner och andra ersttningar 9676 9635 6335 5955
Sociala avgifter 2487 2408 1751 1707
Frmnsbestmda pensionsplaner
1)
299 358
Avgiftsbestmda pensionsplaner
1)
721 735 485 505
Frmner och avgngsvederlag
2)
218 217 84 90
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader 532 567 366 382
SUMMA 13933 13920 9021 8639
1) Pensionskostnaderna i koncernen r redovisade enlig IAS 19, Ersttningar till anstllda. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken har berknats enligt Finansinspektionens
freskrifter, vilket innebr en frskringsteknisk berkning av pensionskostnader. Engngskostnader fr frtida pensioneringar p 149 Mkr (133) belastar bankens pensionsstiftelser.
2) Innefattar kostnader fr avgngsvederlag med 116 Mkr (120) fr koncernen och 57 Mkr (61) fr moderfretaget.
9 a Ersttning per division
Not 9 a visar SEB:s redogrelse fr koncernens ersttningar uppdelad p vsentliga enheter i den nansiella fretagsgruppen enligt FFFS 2007:5 med
ndringar i FFFS 2011:3.
SEB har valt att ven visa frskringsrrelse som inte ingr i den nansiella fretagsgruppen men i SEB-koncernen.
Fast
1)
Rrlig
1)
Fast
1)
Rrlig
1)
2011 Ersttning Anstllda Ersttning Anstllda Ersttning Anstllda Ersttning Anstllda
Stora Fretag & Institutioner 2360 2493 832 2368 1647 1723 758 1637
Kontorsrrelsen 1911 3532 101 3355 1221 2756 73 2618
Kapitalfrvaltning 914 1006 226 956 324 430 94 409
Liv 869 1270 42 650
Baltikum 487 3145 36 2830
vrigt
2)
2961 5258 174 4946 2626 3812 150 3621
SUMMA 9502 16704 1411 15105 5818 8721 1075 8285
varav kollektiv rrlig ersttning
3)
219 7854
2010
Stora Fretag & Institutioner 2239 2343 1025 2396 1619 1689 935 1605
Kontorsrrelsen 1873 3404 97 3075 1243 2607 39 2477
Kapitalfrvaltning 857 963 171 941 335 429 43 408
Liv 813 1190 48 656
Baltikum 491 3208 52 165
vrigt
2)
3098 5215 181 3331 2210 3529 117 3351
SUMMA 9371 16323 1574 10564 5407 8254 1134 7841
varav kollektiv rrlig ersttning
3)
175 7748
SEB AG, Tyskland SEB Pank AS, Estland
Fast Rrlig Fast Rrlig
Stora Fretag & Institutioner 483 505 66 460
Kontorsrrelsen 158 182 26 173
Baltikum 142 946 12 852
vrigt 237 330 9 334 67 311 6 280
SUMMA 878 1017 101 967 209 1257 18 1132
2010
Stora Fretag & Institutioner 390 428 53 385
Kontorsrrelsen 146 173 22 156
Baltikum 129 906 6 41
vrigt 434 415 97 429 4 19
SUMMA 970 1016 75 541 226 1335 10 60
SEB Banka AS, Lettland SEB bankas AB, Litauen
Fast Rrlig Fast Rrlig
Baltikum 127 863 11 777 189 1299 16 1169
vrigt 44 292 1 263 77 419 377
SUMMA 171 1155 12 1040 266 1718 16 1546
2010
Baltikum 117 798 6 50 167 1230 6 60
vrigt 61 363 118 575
SUMMA 178 1161 6 50 285 1805 6 60
1) Rrliga ersttningar r denierad som kortfristiga rrliga kontantbaserade ersttningar och lngfristiga aktiebaserade ersttningar. All annan ersttning rapporteras som fast ersttning och
bestr av, ln, arvoden, pensionsavsttningar, avgngsvederlag och frmner som t ex. bilfrmner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersttningar ingr inte sociala
avgifter.
2) Inklusive Liv och Baltikum i Moderbolaget.
3) Aktiesparprogram och kollektiv kortfristig kontantbaserad ersttning.
Forts. not 9 a
Ersttning per kategori

2011
Ersttning Anstllda Ersttning Anstllda
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Fast ersttning
1)
1129 8373 9502 942 15762 16704 886 4932 5818 699 8022 8721
Rrlig ersttning
1)
631 780 1411 810 14295 15105 533 542 1075 597 7688 8285
varav:
Kortfristig kontantbaserad 476 648 1124 400 459 859
Lngfristig aktiebaserad
2)
155 132 287 133 83 216
Uppskjuten rrlig
ersttning
3)
368 132 500 314 83 397
Avsatt och utbetald
ersttning
4)
1426 9021 10447 1139 5391 6530
Avgngsvederalag
5)
160 632 64 154
Avtalade nnu ej utbetalda
avgngsvederlag 50 125 32 39
Hgsta enskilda belopp 4 4
2010
Fast ersttning
1)
1083 8288 9371 937 15386 16323 824 4583 5407 704 7550 8254
Rrlig ersttning
1)
666 908 1574 811 9753 10564 584 550 1134 644 7197 7841
varav:
2)
124 58 182 104 37 141
Uppskjuten rrlig
ersttning
3)
280 58 338 243 38 281
Avsatt och utbetald
ersttning
4)
1469 9138 10607 1165 5095 6260
Avgngsvederalag
5)
189 232 61 78
Avtalade nnu ej utbetalda
avgngsvederlag 42 51 42 51
Hgsta enskilda belopp 3 3
SEB AG, Tyskland SEB Pank AS, Estland
2011
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Fast ersttning
1)
136 742 878 112 905 1017 13 196 209 20 1237 1257
Rrlig ersttning
1)
38 63 101 4 14 18 20 1112 1132
varav:
2)
3 13 16 2 2 4
Uppskjuten rrlig
ersttning
3)
19 13 32 2 2 4
Avsatt och utbetald
ersttning
4)
155 792 947 15 208 223
Avgngsvederlag
5)
6 6 4 97
2010
Fast ersttning
1)
129 841 970 109 907 1016 11 215 226 20 1315 1335
Rrlig ersttning
1)
40 35 75 94 447 541 4 6 10 16 44 60
varav:
2)
5 5 2 1 3
Uppskjuten rrlig
ersttning
3)
15 15 2 1 3
Avsatt och utbetald
ersttning
4)
154 876 1030 13 220 233
Avgngsvederlag
5)
43 53 1 12
Forts. not 9 a
Ersttning per kategori
SEB Banka AS, Latvia SEB bankas AB, Litauen

2011
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Fast ersttning
1)
12 159 171 24 1131 1155 17 249 266 23 1695 1718
Rrlig ersttning
1)
3 9 12 24 1016 1040 4 12 16 23 1523 1546
varav:
2)
2 1 3 2 2 4
Uppskjuten rrlig
ersttning
3)
2 1 3 2 2 4
Avsatt och utbetald
ersttning
4)
13 167 180 19
259
278
Avgngsvederlag
5)
4 68 10 251
2010
Fast ersttning
1)
12 166 178 21 1140 1161 17
268
285 20 1785 1805
Rrlig ersttning
1)
3 3 6 11 39 50 2 4 6 8 52 60
varav:
Kortfristig kontantbaserad 1 3 4 3 3
2)
2 2 2 1 3
Uppskjuten rrlig
ersttning
3)
2 2 2 1 3
Avsatt och utbetald
ersttning
4)
13 169 182 17 271 288
Avgngsvederlag
5)
1 1
1) Rrliga ersttningar r denierad som kortfristiga rrliga kontantbaserade ersttningar och lngfristiga aktiebaserade ersttningar. All annan ersttning rapporteras som fast ersttning och
bestr av, ln, arvoden, pensionsavsttningar, avgngsvederlag och frmner som t ex. bilfrmner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersttningar ingr inte sociala
avgifter.
2) Lngfristiga aktiebaserade program omfattar tre olika program; ett aktiesparprogram fr alla medarbetare, ett performance share program fr ledande befattningshavare och andra nyckel-
personer och ett aktiematchningsprogram fr srskilt utvalda nyckelpersoner.
3) Den uppskjutna ersttningen fr inte frfogas ver inom det frsta ret. Kortfristig kontantbaserad ersttning betalas drefter ut prorata ver tre eller fem r efter eventuell riskjustering.
Lngfristiga aktiebaserade program r lsta minst tre r.
4) I utfsta och utbetalda ersttningar ingr ersttningar utbetalda inom det frsta kvartalet efter intjnanderet. Innehllna ersttningar har inte riskjusterats under 2010 eller 2011.
5) I beloppen ingr ven s kallad rekryteringsersttning.
Ln till ledande befattningshavare
2011 2010 2011 2010
Verkstllande direktrer och vice verkstllande direktrer
1)
96 96 14 16
Styrelsemedlemmar
2)
256 282 32 29
SUMMA 352 378 46 45
1) Innefattar nuvarande verkstllande direktr i moderfretaget och verkstllande direktrer och vice verkstllande direktrer i dotterfretagen. Totala antalet personer uppgick till 77 (76).
2) Innefattar nuvarande styrelseledamter i moderfretaget och dotterfretagen och suppleanter fr dessa. Totala antalet personer uppgick till 221 (246).
Pensionsfrpliktelser till ledande befattningshavare
2011 2010 2011 2010
Utbetald pension 92 98 45 48
Frndring frpliktelse 109 102 30 30
Frpliktelse vid utgngen av ret 1705 1730 698 715
Frpliktelserna r tckta av pensionsstiftelserna eller av banken gda kapitalfrskringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkstllande direktrer och vice
verkstllande direktrer i moderfretaget och verkstllande direktrer och vice verkstllande direktrer i dotterfretagen, totalt 121 (117) personer.
9 b Pensionsfrpliktelser
FRMNSBESTMDA PLANER I SEB-KONCERNEN
Nettobelopp redovisat i balansrkningen
2011 2010
Sverige
1)
Utlndska
planer
1)
Koncernen
1)
Sverige
1)
Utlndska
planer
1)
Koncernen
1)
Pensionsfrpliktelse vid rets ingng 17293 4859 22152 17397 5614 23011
Omklassicerade till
Tillgngar som innehas fr frsljning/Skulder som innehas fr frsljning 335 335
Frvrv och omklassiceringar 243 243
Kostnader tjnstgring innevarande period 488 39 527 477 45 522
Rntekostnad 676 217 893 637 260 897
Utbetalda pensioner 726 317 1043 772 283 1055
Kursdierenser 42 42 682 682
Oredovisade aktuariella vinster/frluster 808 70 738 446 240 206
Pensionsfrpliktelse vid rets utgng 16923 4583 21506 17293 4859 22152
Frvaltningstillgngarnas verkliga vrde vid rets ingng 15472 3916 19388 15040 4498 19538
Frvntad avkastning 1160 225 1385 1128 241 1369
Gottgrelser 693 290 983 720 251 971
Valutakursdierenser 11 11 558 558
Oredovisade aktuariella vinster/frluster 1508 11 1519 24 14 10
Frvaltningstillgngarnas verkliga vrde vid rets utgng 14431 3579 18010 15472 3916 19388
ver- respektive underskott 2492 1004 3496 1821 943 2764
Oredovisade aktuariella vinster/frluster p skulder 4395 844 5239 5451 790 6241
Oredovisade aktuariella vinster/frluster p tillgngar 1583 524 2107 75 513 588
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRKNINGEN 3486 193 3679 3705 238 3943
varav som tillgng 3486 282 3768 3708 334 4042
varav som skuld 89 89 3 96 99
Frndringar i nettotillgng eller nettoskuld
Pensionsfrpliktelse vid rets ingng 3705 238 3943 3941 120 3821
Omklassicerade till
Tillgngar som innehas fr frsljning/Skulder som innehas fr frsljning 335 335
Total kostnad enligt nedan 252 47 299 288 70 358
Utbetald pension 726 317 1043 772 283 1055
Pensionsersttning 693 290 983 720 251 971
Kursdierenser 18 18 61 61
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRKNINGEN 3486 193 3679 3705 238 3943
Den faktiska avkastningen p frvaltningstillgngarna var 1 042 Mkr (433) i
Sverige och 23 Mkr (23) i utlndska planer. Av de totala frvaltningstillgngar-
na i Sverige r 77 procent (82) placerade i aktier, varav private equity och hedge-
fonder 39 procent och 23 (18) i rntebrande tillgngar, i utlandet r 16 (19)
aktier och 84 (81) rntebrande tillgngar.
Frvaltningstillgngarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvrde p
441 Mkr (876) och byggnader utnyttjade av koncernen fr 1 192 Mkr (792).
Poster i resultatrkningen
2011 2010
Sverige
1)
Utlndska
planer
1)
Koncernen
1)
Sverige
1)
Utlndska
planer
1)
Koncernen
1)
Kostnader tjnstgring innevarande period 488 39 527 477 45 522
Rntekostnad 676 217 893 637 260 897
Frvntad avkastning 1160 225 1385 1128 241 1369
Aktuariella vinster och frluster 248 16 264 302 6 308
SUMMA I PERSONALKOSTNADER 252 47 299 288 70 358
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Diskonteringsrnta
2)
4,0% 4,6% 4,0% 5,0%
Ination 2,0% 2,0% 2,0% 2,0%
Uppskattade framtida lnekningar 3,5% 3,0% 3,5% 3,0%
Uppskattade framtida kningar av inkomstbasbeloppet 3,0% 3,0%
Frvntad avkastning p frvaltningstillgngar 7,5% 6,0% 7,5% 6,0%
1) Pensionsfrpliktelser och frvaltningstillgngar redovisas brutto i tabellen. Det nns ingen juridisk rtt till kvittning av frpliktelser och tillgngar mellan olika bolag i koncernen men i balans-
rkningen redovisas nettot fr varje bolag antingen som tillgng eller skuld.
2) Diskonteringsrntan baseras p hgkvalitativa fretagsobligationer.
AVGIFTSBESTMDA PLANER I SEB-KONCERNEN
2011 2010
Nettobelopp redovisat i resultatrkningen Sverige
Utlndska
planer Koncernen Sverige
Utlndska
planer Koncernen
Kostnad i personalkostnader 551 170 721 523 212 735
Forts. not 9 b Pensionsfrpliktelser
FRMNSBESTMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN
Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansrkningen 2011 2010
Pensionsfrpliktelse vid rets ingng 13407 12132
Kalkylmssiga pensionspremier 416 429
Rntekostnad och andra frndringar 621 1478
Frtida pensioneringar 149 133
Utbetalda pensioner 726 765
PENSIONSFRPLIKTELSE VID RETS UTGNG 13867 13407
Frvaltningstillgngarnas verkliga vrde vid rets ingng 15082 14711
Avkastning i pensionsstiftelser 342 1136
Gottgrelse utbetalda pensioner 726 765
FRVALTNINGSTILLGNGARNAS VERKLIGA VRDE VID RETS UTGNG 14014 15082
Pensionsfrpliktelsen ovan r berknad enligt tryggandelagens grunder. Fr-
pliktelsen tcks helt av tillgngarna i stiftelserna och redovisas inte i balans-
rkningen.
Tillgngarna i stiftelserna r frmst aktierelaterade 10 729 Mkr (12 291) och
till en mindre del rnterelaterade 3 268 Mkr (2 717). I tillgngarna ingr SEB
aktier med ett marknadsvrde p 428 Mkr (849) och byggnader utnyttjade av
koncernen fr 1 192 Mkr (792). Avkastning p tillgngarna var 2 procent (8)
fre gottgrelse.
Poster i resultatrkningen
Moderbolaget
2011 2010
Gottgrelse utbetalda pensioner 726 765
Summa bokslutsdispositioner 0 0
NETTO PENSIONSKOSTNAD FR FRMNSBESTMDA PLANER 0 0
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Bruttornta 3,5% 3,6%
Rnta efter skatt 3,0% 3,1%
Pensionsberkningarna bygger p lne- och pensionsniv p balansdagen.
AVGIFTSBESTMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN
Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultatrkningen 2011 2010
Kostnad i personalkostnader 485 505
Pensionsstiftelser
Pensions tagande Marknadsvrde p tillgngen
2011 2010 2011 2010
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse 13867 13407 14014 15082
SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse 425 390 417 390
SUMMA 14292 13797 14431 15472
Pensionsfrpliktelser
Koncernen har etablerat pensionsplaner i de lnder den verkar. Bland pensions-
planerna nns bde frmnsbestmda och avgiftsbestmda planer. De frmns-
bestmda planerna ger en viss del av slutlig ln till den anstllde i samband med
pensionering och r till strsta delen nansierade via pensionsstiftelser. De
avgiftsbestmda planerna fljer de lokala reglerna i respektive land.
Frmnsbestmda planer
Frmnsbestmda planer nns frmst i Sverige och i Tyskland och tcker i stort
sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella berkningar
enligt Projected Unit Credit Method (PUCM) grs varje r per den 31 december
fr att faststlla pensionsfrpliktelserna. Frmnen tcker lderspension, sjuk-
pension och efterlevandepension enligt respektive lands kollektivavtal.
Frvaltningstillgngar r separerade frn enheterna i specika pensions-
stiftelser. Tillgngarna marknadsvrderas vid samma tillflle som frpliktelsen.
Allokeringen av tillgngarna grs med hnsyn till de olika riskerna i pensions-
tagandet och beslutas av styrelsen i respektive stiftelse. Pensionskostnaderna
och avkastningen p frvaltningstillgngarna rapporteras bland personalkost-
naderna.
Avgiftsbestmda planer
Avgiftsbestmda planer nns bde i Sverige och utomlands. I det svenska kollek-
tivavtalet ingr en mindre del avgiftsbestmd pension. De anstllda i Sverige kan
ven, ver en viss lneniv, lmna den frmnsbestmda planen och erstta den
med en avgiftsbestmd plan. De esta andra lnder har avgiftsbestmda planer
utom de baltiska lnderna dr fretaget bidrar till de anstlldas pensioner i en
begrnsad omfattning. Kostnaden fr de avgiftsbestmda planerna rapporteras
bland personalkostnader.
9 c Ersttningar till styrelsen och verkstllande ledningen
Principer fr ersttningar
Principerna fr ersttning till verkstllande direktren och andra ledamter av
verkstllande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and
Human Resources Committee och beslutats av rsstmman 2011.
De allmnna principerna fr ersttningstrukturen fr verkstllande direkt-
ren och de andra ledamterna i den verkstllande ledningen har under 2011 va-
rit desamma som fr banken som helhet, med undantag fr att kortfristig rrlig
kontantersttning inte utgr till VD och verkstllande ledningen. Ersttningen
bestr sledes av tre huvuddelar; fast ln, lngfristiga aktiebaserade program
och pensionsfrmn. Andra frmner kan tillkomma, som till exempel bil-
frmn och hemservice.
Mer information nns p sidan 6769.
Risktagare
Verkstllande direktren och de andra ledamterna i den verktllande ledningen
r alla risktagare enligt denitionen i Finansinspektionens freskrifter och all-
mnna rd (FFFS 2011:1).
Ersttningar till hgsta ledningen, kr
2011 Fast ln Arvode
1)
Frmner
2)
Summa
Styrelsens ordfrande, Marcus Wallenberg 2250000 2250000
vriga styrelseledamter 6230000 6230000
Verkstllande direktr och koncernchef, Annika Falkengren 7000000 1305801 8305801
SUMMA 7000000 8480000 1305801 16785801
2010
Styrelsens ordfrande, Marcus Wallenberg 2062500 2062500
vriga styrelseledamter 5525000 5525000
Verkstllande direktr och koncernchef, Annika Falkengren 7000000 1277960 8277960
SUMMA 7000000 7587500 1277960 15865460
1) Enligt beslut p rsstmman.
2) Inkluderar frmnsvrde fr hemservice och tjnstebil.
Ersttningar till verkstllande ledningen, kr
1)
Fast ln Frmner Summa
2011 62983924 2403698 65387622
2010 57411804 2278953 59690757
1) Verkstllande ledningen exklusive verkstllande direktren. Antalet och sammansttningen r delvis ndrad mellan ren men i genomsnitt ingr tolv (elva) personer,
vid rsskiftet ingick elva personer.
Lngfristiga aktiebaserade program
SEB introducerade lngfristiga aktiebaserade program 1999 med ytterligare
program de fljande ren. Mellan 2005 och 2010 program baserade p perfor-
mance shares. Frn och med 2008 introducerades ett aktiesparprogram och
frn och med 2009 ett aktiematchningsprogram.
Matchningsrtter frn matchningsaktier eller prestationsbaserade match-
ningsaktier kan inte sljas eller pantsttas och har sledes inget marknadsvrde.
Ett berknat vrde fr 2011 rs program vid tiden fr tilldelningen har emellertid
faststllts till 38 (18) kronor per matchnings aktie och 23 (8) kronor per mjlig
matchning i aktiematchningsprogrammet. Antalet prestationsbaserade match-
ningsaktier som kan utnyttjas beror p utvecklingen av tv frutbestmda pre-
stationskrav, totalavkastningen i frhllande till marknadens avkastningskrav
baserat p rntan p den svenska statens tioriga obligation, dvs den lnga
riskfria rntan (LTIR), tv tredjedelar, och totalavkastning i frhllande till SEB:s
konkurrenter, en tredjedel.
Aktiematchningsprogrammet 2011 innebr en egeninvestering i SEB serie
A-aktier. Efter tre r fr deltagaren en A-aktie i SEB fr varje behllen aktie
frutsatt att deltagaren r kvar inom SEB under trersperioden och om de frut-
bestmda prestationskraven uppfyllts, ett antal prestationsbaserade match-
ningsaktier fr varje behllen aktie. Maximalt antal prestationsbaserade match-
ningsaktier r tre, fr den verkstllande ledningen r maximalt antal presta-
tionsbaserade matchningsaktier fyra. Utfallet i programmet r maximerat, vid
lptidens slut och prestationskraven uppfyllts, till en frdubbling av aktiekursen
frn en faststlld initial kurs. Om aktiekursen vid lptidens slut mer n frdubb-
lats kommer antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchnings-
aktier att reduceras proportionellt fr att motsvara max beloppet.
Lngfristiga aktiebaserade program (kostnadsfrda belopp fr pgende program), kr
2011
Aktie-
sparprogram
Performance
shares
Aktiematchnings-
program Summa
Verkstllande direktr och koncernchef, Annika Falkengren 117731 2078942 1940168 4136841
vriga ledamter i verkstllande ledningen
1)
647937 7570316 9549416 17767669
SUMMA 765668 9649258 11489584 21904510
2010
Verkstllande direktr och koncernchef, Annika Falkengren 59032 2092979 529998 2682009
vriga ledamter i verkstllande ledningen
1)
460257 7168857 3708427 11337541
SUMMA 519289 9261836 4238425 14019550
Forts. not 9 c Ersttningar till styrelsen och verkstllande ledningen
Utestende antal per 2011-12-31
1)
Antal
VD och koncernchef,
Annika Falkengren
vriga medlemmar i
verkstllande ledningen Summa
Frsta dag fr
utnyttjande Prestationskriterier
2005: Performance shares 1510 0 1 510 2008-02-14 faktiskt utfall 62%
2006: Performance shares 54914 0 54 914 2009-02-12 faktiskt utfall 38%
2009: Performance shares 268817 806440 1075257 2012
2)
berknat utfall 50%
2010: Performance shares 131578 661508 793086 2013
2)
berknat utfall 32%
2008: Aktiesparprogram 1688 20577 22265 2012-02-13
2009: Aktiesparprogram 5174 19588 24762 2013-02-18
2009: Innehavsrtter 0 121948 121948 2012
3)
berknat utfall 3,66
2010: Matchningsrtter 28909 112623 141532 2013
3)
2011: Matchningsrtter 35236 133898 169134 2014

3)
1) Fr Performance share programmen 2007 och 2008 blev utfallet noll.

2) I anslutning till slutgiltig berkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.
3) I anslutning till slutgiltig berkning av antal tilldelade matchningsaktier.
Antalet utestende performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhllas under programmen. Antalet utestende innehavs- och
matchningsrtter r minsta utfallet i aktiematchningsprogrammet. Antalet utestende matchningsrtter representerar antalet egeninvesterade aktier som
berttigar till att erhlla SEB A-aktier och prestationsbaserade matchningsaktier.
Under ret har VD utnyttjat Performance shares fr 0 (2 044 066) kr. Motsvarande utnyttjande fr vriga verkstllande ledningen r 2 440 232 (5 246 444) kr.
Pensioner och avgngsvederlag
Enligt pensionsavtalet fr verkstllande direktren Annika Falkengren, utbeta-
las pension frn 60 rs lder. Pensionsplanen r frmnsbestmd och oantast-
bar. Pension utgr med 65 procent av pensionsmedfrande ln. Pensionsmed-
frande ln r bestmd till ett fast belopp. Vid uppsgning av anstllningen
frn bankens sida uppsgningstid 18 mnader utgr ett avgngsvederlag
om 6 mnaders ln.
Fljande gller betrande pensionsfrmner och avgngsvederlag fr
ledamterna i verkstllande ledningen (exklusive verkstllande direktren). Pen-
sionsplanerna r oantastbara och frmnsbestmda frutom tre som r premie-
baserade. I de frmnsbestmda planerna utgr pension frn 60 eller 65 rs lder
med maximalt 65 procent av pensionsmedfrande ln. Pensionsmedfrande ln
r begrnsad med individuella tak. Vid uppsgning av anstllningen frn bankens
sida uppsgningstid maximalt 12 mnader utgr ett avgngsvederlag om
maximalt 12 mnaders ln.
Pensionskostnader (kostnader tjnstgring innevarande period och rntekostnad), kr
VD och koncernchef,
Annika Falkengren
vriga medlemmar i
verkstllande ledningen
1)
Summa
2011 6735388 24077034 30812422
2010 6367678 21440086 27807764
Upplysningar om nrstende*, kr
Koncernen
Ln till marknadsmssiga villkor 2011 2010
Hgsta ledningen och verkstllande ledningen 96297150 96013981
vriga nrstende 17764250 17295293
SUMMA 114061400 113309274
* Fr information om nrstende i form av koncernfretag och intressefretag se not 46.
9 d Aktierelaterade ersttningar
2011 2010
Lngfristiga aktiebaserade program
Aktiespar-
program
Aktiematch-
ningsprogram
Performance
shares
Aktiespar-
program
Aktiematch-
ningsprogram
Performance
shares
Personal-
optioner
Utestende vid rets brjan 2984111 5133685 24945108 1715401 2978718 15930415 3354415
Tilldelade 1880143 2285536 491970 1268710 2326652 13538709
Frverkade
1)
1440673 455031 2340
Inlsta
2)
34316 447828 708383 171633 634278 3198067
Utgngna 55 4207329 52 3434707 154008
UTESTENDE VID RETS SLUT 4829938 6971339 19080693 2984111 5133685 24945108 0
varav inlsningsbara 1333959 1968401 0
1) Vgt genomsnittligt lsenpris 10:00 kr (10:13).
2) Vgt genomsnittligt lsenpris 10:00 kr (30:70) och vgd genomsnittlig aktiekurs vid inlsen 50:42 kr (44:19).
Forts. not 9 d Aktierelaterade ersttningar
Lngfristiga aktiebaserade program totalt
Ursprungligt
antal
innehavare
3)
Antal utgivna
Utestende
optioner 2011
Utestende
optioner 2010
A-aktie per op-
tion/aktie
Lsen-
pris Lptid
Frsta dag fr
utnyttjande
2005: Performance shares 537 5725120 653898 1128627 1 10 20052012 2008-02-14
2009: Performance shares 344 5493837 4843435 5304235 1 10 20092016 2012
1)
2010: Performance shares 698 18900000 12903299 13412823 1 10 20102017 2013
1)
2008: Aktiesparprogram 7300 3818031 2621726 2855670 1 eller 2,34 20082013 2012-02-13
2009: Aktiesparprogram 5600 2326652 2116923 2278015 1 20092014 2013-02-18
2010: Aktiesparprogram 5200 2285536 2232690 0 1 20102015 2014-02-11
2009: Aktiematchningsprogram innehavsrtter 58 5265689 1715401 1715401 3 eller 4 20092012 2012
2)
2010: Aktiematchningsprogram innehavsrtter 39 2592546 864182 864182 3 20102013 2013
2)
2010: Aktiematchningsprogram egeninvestering 44 1386435 389231 404528 3 eller 4 eller 5 20102013 2013
2)
2011: Aktiematchningsprogram innehavsrtter 118 2053722 508850 0 4 eller 5 20112014 2014
2)
2011: Aktiematchningsprogram egeninvestering 401 5574428 1352274 0 4 eller 5 20112014 2014
2)
SUMMA 68864077 30881970 33062904
1) I anslutning till slutgiltig berkning och registrering i Equate plus efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.
2) I anslutning till slutgiltig berkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.
3) Totalt har ca 10 200 individer (9 400) deltagit i alla programmen.
Det nns inga utestende optioner frn personaloptionsprogrammen.
Lngfristiga aktieprogram
De lngfristiga aktieprogrammen 20052010 baserades p performance sha-
res, har en maximal lptid p sju r, intjnandeperioden r tre r och utnyttjan-
deperioden fyra r. Antalet tilldelade performance shares som slutligen kan ut-
nyttjas, beror p utvecklingen av tv frutbestmda prestationskrav med sam-
ma vikt. Under 2011 lpte intjnandeperioden fr 2008 rs program ut med ett
utfall av 0 procent, dvs ingen av de preliminrt tilldelade performance shares
kunde utnyttjas.
Frn 2008 introducerades aktiesparprogram fr alla medarbetare i utvalda
lnder. I aktiesparprogrammet kan en deltagare spara maximalt fem procent av
den fasta bruttolnen under en tolvmnadersperiod. Fr sparbeloppet kps
SEB-aktier av serie A, till gllande brskurs, vid fyra tillfllen under ett r, efter
oentliggrandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anstllde behller aktien
under tre r och r kvar inom SEB fr den anstllde en SEB-aktie av serie A gratis
fr varje behllen aktie. Frsta kptillfllet i 2011 rs program var efter oentlig-
grandet av 2011 rs resultat i februari 2012. I 2011 rs program ingr tolv lnder.
Frn 2009 introducerades aktiematchningsprogram fr ett ftal srskilt ut-
valda ledande befattningshavare och nyckelpersoner. 2011 ersatte aktiematch-
ningsprogrammet ven performance share programmet. Aktiematchningspro-
grammet r prestationsbaserat, har en intjnandeperiod p tre r och lses med
SEB-aktier av serie A. Alla programmen innebr en egen investering i SEB-aktier
av serie A. Investeringsbeloppen r frutbestmda till ett maximalt belopp fr
varje deltagare.
Efter tre r erhller varje deltagare en SEB serie A-aktie fr varje investerad
aktie och drutver fr deltagaren, om de frutbestmda prestationskraven
uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier.
Antalet prestationsbaserade matchningsaktier som erhlls beror p hur tv
frutbestmda prestationskrav utfaller; TSR i frhllande till marknadens av-
kastningskrav baserat p rntan p den svenska statens tioriga obligation,
dvs den lnga riskfria rntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i frhllande
till SEB:s konkurrenter, 1/3 av totala utfallet. Frvntat utfall under programmet
vid tilldelningstidpunkten var cirka 45 procent. Maximalt antal prestationsbase-
rade matchningsaktier r fyra fr verkstllande direktren och andra ledamter
av den verkstllande ledningen och hgst tre fr andra deltagare. Utfallet av
programmet riskjusteras ocks.
Matchningsrtten r inte ett vrdepapper och kan inte sljas, pantsttas eller
verfras p annan. Ett berknat vrde per matchningsrtt i 2011 rs program
har emellertid berknats till 38 kronor (18) och per prestationsbaserad match-
ningsrtt till 23 kronor (8) (baserat p genomsnittlig stngningskurs fr en SEB
A-aktie vid tilldelning i mars mnad). Andra parametrar fr prissttningsmodel-
len r; lsenpris 0 kronor (0); volatilitet 54 (52) (baserat p historiska vrden);
frvntad utdelning cirka 3 procent (5); riskfri rnta 1,88 procent (1,79) och fr-
vntad tidig lsen p.g.a. personalomsttning 3 procent (3) per r. I vrdet ingr
ocks frvntat utfall av prestationskraven som beskrivits ovan.
Det nns vidare ett tak som begrnsar utfallet av antalet matchningsaktier.
Om aktiekursen har mer n dubblerats vid prestationsperiodens slut begrnsas
antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i motsva-
rande mn s att vrdet motsvarar det till den dubbla aktiekursen begrnsade
vrdet.
Om aktiekursen verstiger taket eller om TSR verstiger vgt bankindex med
50 procent under en uthllig period, men vrdet drefter sjunker under ovan an-
givna dubbla aktiekurs eller vgt bankindex under kvarvarande delen av presta-
tionsperioden, har deltagarna nd rtt att f fullt utfall av prestationsbaserade
matchningsaktier under de tv prestationskraven Skulle aktiekursen fortstta
att stiga ver ovan nmnda tak skall antalet prestationsbaserade matchnings-
aktier minskas i motsvarande mn.
Ytterligare information kring programmen nns i tabellen ovan.

9 e Antal anstllda
Medeltal anstllda Koncernen Moderbolaget
2011 Mn Kvinnor Summa Mn Kvinnor Summa
Sverige 4293 4546 8839 3763 3890 7653
Norge 292 216 508 175 104 279
Danmark 416 315 731 141 72 213
Finland 165 174 339 99 99 198
Estland 366 1166 1532
Lettland 400 1119 1519 66 137 203
Litauen 616 1559 2175 54 129 183
Tyskland 742 684 1426 77 13 90
Polen 31 39 70 18 18 36
Ukraina 279 651 930
Kina 11 18 29 11 18 29
Storbritannien 138 71 209 119 65 184
Frankrike 1 1 1 1
Irland 30 37 67
Luxemburg 120 116 236
Ryssland 39 78 117
Singapore 42 61 103 36 59 95
USA 38 18 56 27 17 44
vriga
1)
14 11 25 7 5 12
SUMMA 8033 10879 18912 4594 4626 9220
2010
Sverige 4116 4429 8545 3601 3789 7390
Norge 287 217 504 126 92 218
Danmark 418 327 745 129 77 206
Finland 161 179 340 93 97 190
Estland 374 1243 1617
Lettland 393 1121 1514 53 114 167
Litauen 628 1548 2176 38 89 127
Tyskland 1673 1723 3396 79 14 93
Polen 31 36 67 16 15 31
Ukraina 293 720 1013
Kina 9 15 24 9 15 24
Storbritannien 135 77 212 115 67 182
Frankrike 3 8 11 3 8 11
Irland 10 18 28
Luxemburg 115 116 231
Ryssland 43 87 130
Singapore 38 58 96 33 56 89
USA 39 17 56 14 8 22
vriga
1)
7 5 12
SUMMA 8773 11944 20717 4309 4441 8750
1) Schweiz, Brittiska Jungfruarna, Brasilien och Hongkong.
Antal arbetade timmar i moderbolaget 15 214 657 (14 399 928).
10 vriga kostnader
2011 2010 2011 2010
Lokalkostnader
1)
1680 1601 1083 966
Datakostnader 3907 3338 2833 2388
Kontorsmaterial 112 122 68 59
Resor och representation 493 497 338 333
Porto 168 193 117 120
Konsulter 946 1127 689 843
Marknadsfring 511 543 292 319
Informationstjnster 445 429 363 334
vriga kostnader
2)
838 637 325 66
SUMMA 7424 7213 5458 5296
1) Varav lokalhyror 1186 1117 804 735
2) Netto efter avdrag fr kostnader som aktiverats, se ven not 27.
Arvoden och kostnadsersttningar till utsedda
revisorer och revisionsbolag
1)
Revisionsuppdraget 28 29 7 7
Revisionsnra rdgivning 21 19 7 3
Skatterdgivning 10 13 1 5
vriga tjnster 23 15 4 5
PricewaterhouseCoopers 82 76 19 20
Revisionsuppdraget 1 2
Revisionsnra rdgivning
Skatterdgivning 1 1
vriga tjnster 1 4
Andra revisionsbolag 3 7
SUMMA 85 83 22 20
1) Moderfretaget inkluderar ven de utlndska lialerna.
Utver detta tillkommer angivna arvoden och kostnadsersttningar till utsedda
revisorer och revisionsbolag som avser avyttringen av den tyska kontorsverk-
samheten, som uppgr till: revisionsuppdrag 0 Mkr (3), revisionsnra rdgivning
0 Mkr (10) och vriga tjnster 47 Mkr (110). vriga tjnster p 47 Mkr (110) avser
diverse tjnster relaterade till avyttringen av kontorsrrelsen i Tyskland som da-
tarum och projektledning, rdgivning vid separationsfrgor, IT and redovisning.
Med revisionsuppdraget avses granskning av rsredovisningen och bokf-
ringen, styrelsens och verkstllande direktrens frvaltning, vriga arbetsupp-
gifter som det ankommer p bolagets revisor att utfra samt rdgivning eller
annat bitrde som franleds av iakttagelser vid sdan granskning eller genom-
frandet av sdana vriga arbetsuppgifter. Revisionsnra rdgivning innefattar
versiktlig granskning av delrsrapporter, myndighetsrapportering och tjnster
i anslutning till intygsgivning och utltanden. Skatterdgivning innefattar all-
mnna tjnster fr utlandsboende och andra beskattningsfrgor. vriga tjns-
ter innefattar rdgivning i redovisningsfrgor, tjnster i samband med fretags-
frvrv/verksamhetsfrndringar, operationell eektivitet och bedmning av
intern kontroll.
11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar
2011 2010 2011 2010
Avskrivningar av materiella tillgngar 484 510 109 84
Avskrivningar av leasingobjekt 4287 4253
Avskrivningar av immateriella tillgngar 505 403 318 163
Avskrivningar av aktiverade anskaningskostnader 745 653
Nedskrivning av materiella tillgngar 4 40
Nedskrivning av immateriella tillgngar 26 248 60 26
Nedskrivning av goodwill 110 104
SUMMA 1764 1854 4884 4630
Inventarier skrivs av enligt plan, som innebr att persondatorer o dyl skrivs av p tre r och vriga inventarier p maximalt tta r. Fastigheter skrivs av enligt plan.
Se ven not 28.
12 Vinster och frluster frn avyttring av materiella och immateriella tillgngar
2011 2010 2011 2010
Fastigheter 29
vriga materiella tillgngar 8 25 17
Vinster frn avyttringar 8 29 25 17
Fastigheter 2 14
vriga materiella tillgngar 4 1
Frluster frn avyttringar 6 15
SUMMA 2 14 25 17
13 Kreditfrluster
2011 2010 2011 2010
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar fr individuellt vrderade fordringar, netto 707 705 31 102
Gruppvisa reserveringar fr gruppvis vrderade fordringar, netto 68 831 35 41
Specika reserveringar 800 2093 316 294
terfrda ej lngre erforderliga specika reserveringar 1421 1447 78 92
Reserveringar fr poster inom linjen, netto 68 15 24
Reserveringar, netto 1464 787 304 117
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt 2705 2160 718 520
terfrda specika reserveringar utnyttjade fr bortskrivningar 1909 1228 541 244
Bortskrivningar ej tidigare reserverade fr 796 932 177 276
tervinningar p tidigare rs bortskrivningar 110 110 24 31
Bortskrivningar, netto 686 822 153 245
SUMMA 778 1609 457 362
14 Bokslutsdispositioner
Moderbolaget
2011 2010
Gottgrelse frn pensionsstiftelser avseende sociala avgifter
och erlagda pensionspremier 726 765
Pensionsavrkning 0 0
Skillnad mellan bokfrda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 1119 1283
Bokslutsdispositioner 1119 1283
SUMMA 1119 1283
15 Skatt
Vsentliga delbelopp av skattekostnaden
2011 2010 2011 2010
Aktuell skatt 2601 2079 2122 3020
Uppskjuten skatt 504 361
Skatt p rets resultat 3105 2440 2122 3020
Aktuell skatt avseende tidigare r 59 129 10 75
SKATT 3046 2569 2112 3095
Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter 12299 8820 7851 3573
Skatt 3046 2569 2112 3095
Redovisat resultat fre skatt 15345 11389 9963 6668
Aktuell skatt med svensk skattesats om 26,3 procent 4036 2996 2620 1754
Skatteeekt av andra skattesatser fr verksamhet i utlandet 495 17
Skatteeekt av skattemssigt ej avdragsgilla kostnader 110 262 417 1674
Skatteeekt av ej skattepliktiga intkter 448 519 915 408
Skatteeekt av tidigare redovisade underskottsavdrag,
skatteavdrag eller temporra skillnader 284 217
Skatteeekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,
Aktuell skatt 2601 2079 2122 3020
Skatteeekt av uppkomst och terfring av underskottsavdrag,
skatteavdrag och temporra skillnader 284 217
Skatteeekt av frndrade skattesatser eller infrandet av nya skatter 84
Skatteeekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag,
Skatteeekt av nedskrivning eller terfring av nedskrivning av
uppskjuten skattefordran 13 132
Uppskjuten skatt 504 361
Aktuell skatt avseende tidigare r 59 129 10 75
SKATT 3046 2569 2112 3095
Se ven not 29 vriga tillgngar fr aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 35 vriga skulder fr aktuella och uppskjutna skatteskulder.
Forts. not 15 Skatt
Uppskjutna skatteintkter och skattekostnader
redovisade i resultatrkningen
Koncernen
2011 2010
veravskrivningar 207 296
Pensionstillgngar, netto 61 258
Underskottsavdrag 153 187
vriga temporra skillnader 205 136
SUMMA 504 361
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder dr frndringen under 2011 inte har rapporterats som en frndring i
uppskjuten skatt uppgr till 7 Mkr (277)och frklaras av valutaomrkningseekter.
16 Nettoresultat per aktie, kr
Koncernen
Kvarvarande verksamheter 2011 2010
Aktiegarnas andel av nettoresultatet, Mkr 12262 8767
Genomsnittligt antal aktier, miljoner 2194 2194
Nettoresultat per aktie fre utspdning, kr 5:59 4:00
Genomsnittligt antal aktier efter utspdning, miljoner 2204 2202
Nettoresultat per aktie efter utspdning, kr 5:56 3:98
Avvecklad verksamhet
Totala verksamheter
17 vrigt totalresultat
2011 2010 2011 2010
Vinster och frluster vid omvrdering under ret 715 847 74 415
Skatt p vinster och frluster vid omvrdering under ret 87 239 19 110
Omklassicering till resultatet under ret 255 32 26 43
Skatt p omklassicering till resultatet under ret 161 11 7 11
Skatt p vinster och frluster vid omvrdering under ret 516 431 518 428
Omklassicering till resultatet under ret 115 13 115 13
Skatt p omklassicering till resultatet under ret 30 3 30 3
Kassadesskringar 1529 1215 1536 1208
Omrkning utlndsk verksamhet 140 733 44 29
Omrkning utlndsk verksamhet 140 733 44 29
Skatt p omrkningseekter 76 1574
Skatt p omrkningseekter 76 1574
vrigt 454 100 452 603
SUMMA 1581 4051 1164 971
Den metod som tillmpas fr att skra valutarisk frknippad med utlndska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintkt) i moderbolaget. Vrdefr-
ndringar p skringsinstrumenten pverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomrkningen av utlndsk verksamhet gr. I koncernen presenteras denna
skatteeekt i vrigt totalresultat.
18 Riskupplysningar
Riskhantering r en central aktivitet fr en bank och drfr av fundamental
betydelse fr lngsiktig lnsamhet och stabilitet. Risk r nra frknippat med
arer och arsutveckling och drfr med kundernas behov.
SEB:s lnsamhet r direkt beroende av frmgan att bedma, hantera och
prisstta dessa risker och att samtidigt hlla tillrcklig likviditet och kapital-
styrka fr att mta ofrutsedda hndelser. Risk- och kapitalfrgor identieras,
vervakas och hanteras i god tid fr att skerstlla koncernens nansiella
stabilitet. De ingr dessutom i svl strategisk planering som lpande planering
p arsniv i hela koncernen.
Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, frskringsrisk, operationell
risk och ars- och strategirisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk och
nansiering samt styrningen av dessa risker under sektionen Risk-, likviditets-
och kapitalhantering (sid 3653) i frvaltningsberttelsen, som ocks r en del
av rsredovisningen.
18 a Kreditrisk
Kreditrisken r den strsta av de olika risker SEB iklder sig fr att frse kunder
med nansiella lsningar och produkter. Kreditrisk r risken fr frluster till
fljd av att en kredittagare inte frmr fullgra sina skyldigheter gentemot SEB.
Denitionen omfattar ven motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk
och avvecklingsrisk. Kreditrisk avser alla fordringar och potentiella fordringar
p fretag, banker, oentlig frvaltning och hushll.
SEB:s kreditpolitik bygger p principen att all kreditbeviljning skall vara
analysbaserad och st i proportion till kundens terbetalningsfrmga.
Totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportflj (ln, leasing-
avtal, ansvarsfrbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt), repor och
skuldinstrument. Exponering visas fre reserveringar. Derivat och repor redo-
visas med hnsyn tagen till nettningsavtal men fre skerheter och inkluderar
tillgg fr potentiell framtida riskfrndring.
Skuldinstrument omfattar alla rntebrande portfljer och rntebrande
klientmedel samt de skuldinstrument som omklassicerats till Utlning. Inne-
hav av skuldinstrument i frskringsdivisionen ingr inte i kreditexponeringen.
Kreditexponering frdelad per bransch
Utlning
Ansvarsfrbindelser
och taganden Derivatinstrument Summa
Koncernen 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010
Banker 72114 102627 18215 24315 64319 57890 154648 184832
Finans och frskring 40538 38813 31265 34362 13089 11171 84892 84346
Parti- och detaljhandel 38623 34910 30185 26201 368 385 69176 61496
Transport 29591 29187 11972 10992 503 716 42066 40895
Rederiverksamhet 29427 27788 11165 9377 759 534 41351 37699
vrig serviceverksamhet 72451 69130 55788 49764 3127 2567 131366 121461
Byggnadsindustri 7766 7975 11442 11568 232 55 19440 19598
Tillverkningsindustri 81681 72114 110342 114098 6493 5383 198516 191595
Jordbruk, skogsbruk och ske 7342 6178 1629 2273 93 85 9064 8536
Gruvindustri 13000 7714 17656 8509 629 203 31285 16426
Frsrjning av el, gas och vatten 22648 21606 25633 21144 4017 3846 52298 46596
vrigt 25419 31091 2503 5809 560 397 28482 37297
Fretag 368486 346506 309580 294097 29870 25342 707936 665945
Kommersiella fastigheter 131658 120903 13419 12620 5393 2806 150470 136329
Flerfamiljsbostder 115541 98193 9450 10839 4843 1630 129834 110662
Fastighetsfrvaltning 247199 219096 22869 23459 10236 4436 280304 246991
Oentlig frvaltning 64448 62667 15839 10362 4017 2428 84304 75457
Bostadskrediter 368346 377954 24432 24093 392778 402047
vrig utlning 44567 53243 37635 53509 26 11 82228 106763
Hushll 412913 431197 62067 77602 26 11 475006 508810
Kreditportflj 1165160 1162093 428570 429835 108468 90107 1702198 1682035
Repor 40623 35778
Skuldinstrument 291183 322434
SUMMA 2034004 2040247
Tabellen inkluderar volymer frn kontorsrrelsen i Ukraina 2011 (kontorsrrelsen i Tyskland 2010) som i balansrkningen omklassicerats till Tillgngar som innehas
fr frsljning.
Forts. not 18 a Kreditrisk
Kreditportfljen frdelad per bransch och marknader*
Koncernen 2011 Sverige Danmark Norge Finland Estland Lettland Litauen Tyskland vriga Summa
Banker 75407 14537 11243 1262 119 529 574 37854 13123 154648
Finans och frskring 57651 799 4613 478 174 520 446 17302 2909 84892
Parti- och detaljhandel 36339 1549 840 520 2563 3384 7476 11353 5152 69176
Transport 27941 304 1475 118 1114 1897 2216 6703 298 42066
Rederiverksamhet 33573 149 447 193 591 149 260 14 5975 41351
vrig serviceverksamhet 95486 954 6698 543 2155 2094 2167 19671 1598 131366
Byggnadsindustri 11663 174 482 252 938 1254 1047 2844 786 19440
Tillverkningsindustri 135083 2203 4212 4469 3693 1868 6762 30965 9261 198516
Jordbruk, skogsbruk och ske 4720 358 10 31 1098 1932 568 35 312 9064
Utvinning av mineraler, olja och gas 20255 105 10346 267 25 128 95 64 31285
Frsrjning av el, gas och vatten 29492 242 585 3455 2468 1627 1884 11810 735 52298
vrigt 18813 746 2433 182 262 297 228 1055 4466 28482
Fretag 471016 7583 32141 10508 15081 15150 23149 101752 31556 707936
Kommersiella fastigheter 85057 304 1718 546 5449 2905 10508 43982 1 150470
Flerfamiljsbostder 103153 81 1845 14 24741 129834
Fastighetsfrvaltning 188210 304 1799 546 5449 4750 10522 68723 1 280304
Oentlig frvaltning 19107 17 219 1210 1806 158 2622 57589 1576 84304
Bostadskrediter 346117 3037 14122 8289 18431 2782 392778
vrig utlning 41639 4488 21974 1192 2676 2932 1553 7 5767 82228
Hushll 387756 4488 25011 1192 16798 11221 19984 7 8549 475006
KREDITPORTFLJ 1141496 26929 70413 14718 39253 31808 56851 265925 54805 1702198
Tabellen inkluderar volymer frn kontorsrrelsen i SEB Ukraina som i balansrkningen omklassicerats till Tillgngar som innehas fr frsljning.
2010 Sverige Danmark Norge Finland Estland Lettland Litauen Tyskland vriga Summa
Banker 94803 14979 9244 1610 78 192 315 51581 12030 184832
Transport 27366 295 1578 153 876 1707 2712 5603 605 40895
vrigt 24818 739 2808 871 311 291 339 3151 3969 37297
Fretag 441710 6522 24506 11272 13359 13911 23604 106265 24796 665945
Flerfamiljsbostder 82234 1 162 2168 18 26080 110663
Bostadskrediter 291812 3034 14521 8713 19161 62172 2634 402047
vrig utlning 40035 5462 27212 1300 2872 2868 1872 21588 3554 106763
Hushll 331847 5462 30246 1300 17393 11581 21033 83760 6188 508810
KREDITPORTFLJ 1035019 27193 65632 15631 38527 31466 58275 366497 43795 1682035
Tabellen inkluderar volymer frn kontorsrrelsen i SEB AG som i balansrkningen omklassicerats till Tillgngar som innehas fr frsljning.
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade samt fre reserveringar fr kreditfrluster.
Lneportfljen frdelad per bransch och marknader*
Banker 28206 3981 3044 193 112 493 344 25581 10160 72114
Transport 21676 152 1118 5 677 1524 1989 2196 254 29591
Jordbruk, skogsbruk och ske 3716 104 7 31 983 1691 507 303 7342
Utvinning av mineraler, olja och gas 12483 13 267 23 114 95 5 13000
vrigt 16828 744 2110 156 245 278 212 965 3881 25419
Fretag 249567 3842 8970 9089 9756 11188 16773 37002 22299 368486
Flerfamiljsbostder 90537 79 1798 14 23113 115541
vrig utlning 24496 2533 8940 744 2120 2174 1031 6 2523 44567
Hushll 346428 2533 11977 744 16208 10434 19278 6 5305 412913
Lneportflj 791794 10463 25053 11761 32821 26830 48570 178527 39341 1165160
Repor, kreditinstitut 30201
Repor, allmnheten 72244
Omklassicerade portfljer 60327
Reserver 10801
Kontorsrrelsen Ukraina, brutto 2145
TOTAL UTLNING 1314986
2010
Banker 45262 8372 2198 581 75 155 214 37304 8466 102627
Transport 21004 124 1144 7 756 1570 2376 1650 556 29187
vrigt 19947 714 2508 807 295 287 320 2818 3395 31091
Fretag 221118 2863 10890 9408 9944 11085 17037 47583 16578 346506
Flerfamiljsbostder 72275 1 154 2049 17 23697 98193
Bostadskrediter 271997 3034 14486 8713 18944 58146 2634 377954
vrig utlning 23670 2821 9736 706 2312 2314 1390 7546 2749 53244
Hushll 295667 2821 12770 706 16798 11027 20334 65692 5383 431198
Lneportflj 697252 14275 26998 12136 34103 27841 50231 268049 31208 1162093
Repor, kreditinstitut 30885
Repor, allmnheten 63449
Omklassicerade portfljer 91333
Reserver 14919
Kontorsrrelsen Tyskland, brutto 74438
TOTAL UTLNING 1258403
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade.
Oskra lnefordringar frdelade per bransch och marknader*
Banker 345 4 1 1 351
Finans och frskring 22 3 4 1 30
Parti- och detaljhandel 67 72 246 334 112 831
Transport 15 3 3 50 170 4 245
Rederiverksamhet 4 87 91
Byggnadsindustri 41 5 1 94 199 118 51 19 528
Tillverkningsindustri 84 5 8 221 68 313 199 33 931
Jordbruk, skogsbruk och ske 3 3 54 12 14 86
Utvinning av mineraler, olja och gas 22 12 34
Frsrjning av el, gas och vatten 3 1 4
vrigt 127 9 15 16 4 240 411
Fretag 468 117 24 4 455 713 1304 381 323 3789
Kommersiella fastigheter 48 340 839 3209 1471 5907
Flerfamiljsbostder 37 177 216 430
Fastighetsfrvaltning 85 340 1016 3209 1687 6337
Bostadskrediter 10 94 104
vrig utlning 3 43 194 2 267 509
Hushll 3 53 194 94 2 267 613
OSKRA FORDRINGAR 898 124 77 4 795 1923 4608 2071 590 11090
varav Kontorsrrelsen, SEB Ukraine 445
Oskra lnefordringar exkl
Kontorsrrelsen, SEB Ukraine 10645
2010
Banker 339 4 1 344
Finans och frskring 1 3 4 2 21 31
Parti- och detaljhandel 81 77 362 459 333 1 1313
Transport 20 3 16 128 507 7 35 716
Rederiverksamhet 2 6 8
Byggnadsindustri 21 18 1 98 481 285 88 27 1019
Jordbruk, skogsbruk och ske 26 6 75 20 21 148
Utvinning av mineraler, olja och gas 33 24 57
Frsrjning av el, gas och vatten 4 4
vrigt 152 23 23 15 30 55 717 1015
Fretag 435 155 42 246 636 1331 2419 867 1039 7170
Kommersiella fastigheter 128 586 1369 3836 1864 7783
Flerfamiljsbostder 70 305 325 700
Fastighetsfrvaltning 198 586 1674 3836 2189 8483
Bostadskrediter 9 10 113 431 563
vrig utlning 4 95 5 275 66 213 658
Hushll 9 4 105 5 275 113 497 213 1221
OSKRA FORDRINGAR 981 163 147 246 1227 3280 6368 3554 1252 17218
varav Kontorsrrelsen, SEB AG 743
Kontorsrrelsen, SEB AG 16475
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade samt fre reserveringar fr kreditfrluster.
Gruppvis vrderade lnefordringar*
Koncernen 2011
Frfallna lnefordringar > 60 dagar Sverige Danmark Norge Finland Estland Lettland Litauen Tyskland vriga Summa
Fretag 20 11 47 7 192 207 135 2 621
Bostadskrediter 481 537 1480 1231 94 3823
vrig utlning 672 269 330 59 99 336 149 125 2039
Hushll 1153 269 330 59 636 1816 1380 219 5862
SUMMA 1173 280 377 66 828 2023 1515 221 6483
2010
Fretag 24 13 68 5 245 255 191 5 806
vrig utlning 590 299 383 65 112 355 177 141 2122
Hushll 856 299 383 65 676 1842 1287 75 245 5728
SUMMA 880 312 451 70 921 2097 1478 75 250 6534
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade.
Omstrukturerande lnefordringar
Bostadskrediter 47 128 326 501
vrig utlning 0
Hushll 47 128 326 501
SUMMA 47 128 326 501
2010
Bostadskrediter 49 159 294 502
vrig utlning 0
Hushll 49 159 294 502
SUMMA 49 159 294 502
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade samt fre reserveringar fre kreditfrluster.
18 b Likviditetsrisk
Koncernen hanterar likviditetsrisken baserat p sannolikheten fr en negativ
avvikelse p en frvntad nansiell utveckling.
Likviditetsrisken r denierad som risken fr frlust eller vsentligt hgre
kostnad n berknat beroende p koncernens ofrmga att infria betalnings-
frpliktelser p frfallodagen. Tabellen nedan specicerar utgende och inkom-
mande kassaden baserat p terstende kontraktuella frfallotider p ba-
lansrkningsdagen baserat p det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala
oberoende av bedmningar om sannolikheten att det intrar. Beloppen som
presenteras i frfallotider r odiskonterade kassaden. Tradingpositionerna,
exklusive marknadsvrden fr derivat som baseras p diskonterade kassa-
den, rapporteras inom < 3 mnader trots att kontraktuella frfallotider kan
utstrcka sig ver lngre tid, fr att reektera trading verksamhetens kortsiktiga
perspektiv. Poster inom linjen ssom lnelften rapporteras inom < 3 mnader
fr att terspegla instrumentens karaktr av betalning p anfordran. Fljande
skulder i balansrkningen r exkluderade d koncernen inte bedmer dem vara
kontraktuella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anstllda fr aktie-
relaterade prestationsersttningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto r en
del av koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specicerar srskilt
kassadena frn dessa derivat.
Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:
Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och
Rntebaserade derivat: ervaluta rnteswappar.
Forts. not 18 b Likviditetsrisk
Koncernen 2011
Finansiella skulder (kontraktsmssiga frfallotider) < 3 mnader 3 < 12 mnader 1 < 5 r > 5 r Ingen lptid
Diskonterings-
eekt Summa
Skulder till kreditinstitut 176773 4556 5893 18523 4471 201274
In- och upplning frn allmnheten 740219 42282 30468 62231 6 13524 861682
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal 157961 1424 3881 17722 180988
Emitterade vrdepapper 212214 76972 271081 54641 25035 589873
Leverantrs- och likvidskulder 31440 12 14 66 31532
Efterstllda skulder 94 231 12614 18813 6643 25109
Summa 1398857 125477 323951 171930 72 50012 1970275
vriga skulder (icke nansiella) 107217 1740 2828 4950 1990 118725
Poster inom linjen
Lnelften 246515 743 584 2418 250260
Andra nansiella taganden 43088 466 699 16 44269
Operationella leasingtaganden 33 31 639 78 781
Summa 289636 1240 1922 2512 295310
Summa skulder och poster inom linjen 1795710 128457 328701 179392 2062 50012 2384310
Summa nansiella tillgngar
(kontraktsmssiga frfallotider)
1)
871377 260812 715032 550278 24510 114665 2307344
Derivat
Valutarelaterade 1976528 746167 145521 46270 2914486
Rnterelaterade 2318 5691 30013 59278 97300
Summa derivat, utde 1978846 751858 175534 105548 3011786
Summa derivat, inde 2114399 820852 225461 103498 3264210
2010
In- och upplning frn allmnheten 608066 34093 23821 60669 15108 711541
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal 147544 1596 4597 21016 174753
Leverantrs och likvidskulder 43873 31 16 3 43923
Efterstllda skulder 93 2410 12455 16290 5696 25552
Summa 1250854 150237 296611 142917 3 63279 1777343
vriga skulder (icke nansiella) 156458 2319 2553 5658 2 166990
Poster inom linjen
Lnelften 252673 265 2133 1818 256889
Andra nansiella taganden 28148 456 516 23 29143
Operationella leasingtaganden 139 539 1221 112 2011
Summa 280960 1260 3870 1953 288043
Summa skulder och poster inom linjen 1688272 153816 303034 150528 5 63279 2232376
1)
1328623 148527 420310 196532 36 72795 2021233
Derivat
Rnterelaterade 1539 5750 22379 21368 51036
Forts. not 18 b Likviditetsrisk
Moderbolaget 2011
Finansiella skulder (kontraktsmssiga frfallotider) < 3 mnader 3 < 12 mnader 1 < 5 r > 5 r Ingen lptid
Diskonterings-
eekt Summa
Leverantrs och likvidskulder 29164 29164
Summa 1066475 92100 287701 125308 43710 1527874
vriga skulder (icke nansiella) 14185 19 390 14594
Poster inom linjen
Lnelften 185003 185003
Andra nansiella taganden 19608 19608
Summa 204611 204611
Summa skulder och poster inom linjen 1285271 92119 288091 125308 43710 1747079
1)
591934 287908 588302 412937 105152 1775929
Derivat
Rnterelaterade 12972 14246 150306 125653 303177
2010
Leverantrs och likvidskulder 42740 42740
Efterstllda skulder 2177 12296 16290 5667 25096
Summa 904331 115108 250833 89545 48472 1311345
vriga skulder (icke nansiella) 18018 15 100 1190 19323
Poster inom linjen
Lnelften 181717 181717
Andra nansiella taganden 10029 10029
Summa 191746 191746
Summa skulder och poster inom linjen 1114095 115123 250933 90735 48472 1522414
1)
934792 106441 258102 74044 45688 1327691
Derivat
Rnterelaterade 15335 17009 66500 54693 153537
1) Finansiella tillgngar som r tillgngliga fr att mta skulder och utestende utombalanslften inkluderar kassa, innehav p centralbankskonton, pantsttningsbara skuldinstrument samt ln och
frskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 mnader, trots att kontraktuella frfallotider kan utstrcka sig ver lngre tid, och frskringsverksamheten inom 5 r < vilket
reekterar trading- och frskringsverksamhetens perspektiv.
18 c Rnterisk
Rnterisk r en typ av marknadsrisk. Det r risken fr frlust eller fr sjunkande
framtida intkter till fljd av frndringar i marknadsrntor, inklusive prisrisk i
samband med avyttring av tillgngar eller stngning av positioner. Risken mts
och limiteras via VaR kompletterat med Delta 1 procent och risken i rntenettot.
Risken i rntenettot beror p den totala arsmixen, framfr allt p olikheter
i volym och rntebindningstid mellan rntebrande tillgngar och skulder.
Rntebindningstider
Koncernen 2011
Tillgngar < 1 mnad
1 < 3
mnader
3 < 6
mnader
6 < 12
mnader 1 < 3 r 3 < 5 r > 5 r
Ej rnte-
brande Frskring Summa
Utlning till kreditinstitut 172531 15286 4172 723 9305 1772 2648 437 2437 209311
Utlning till allmnheten 462671 388207 78987 52928 127518 43877 21251 10784 1186223
Finansiella tillgngar 542523 33885 16434 10877 6786 21017 36554 30729 273250 910597
vriga tillgngar 11056 155 363 127 97 6 8 28480 16230 56522
SUMMA 1188781 437533 99956 64655 143706 66672 60461 8972 291917 2362653
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 153583 33427 1433 1563 675 1373 4998 1263 2959 201274
In- och upplning frn
allmnheten 723470 50064 16214 13806 8623 14454 32746 2305 861682
Emitterade vrdepapper 315428 133539 21573 8647 53640 48729 33378 48 614982
vriga skulder 252308 4827 3914 1485 3680 420 769 31630 276521 575554
Eget kapital 109161 109161
SUMMA 1444789 221857 43134 25501 66618 64976 71891 144407 279480 2362653
Rnteknslighet, netto 256008 215676 56822 39154 77088 1696 11430 135435 12437
Kumulativ rnteknslighet 256008 40332 16490 55644 132732 134428 122998 12437 0
2010
Tillgngar
Utlning till kreditinstitut 136893 32040 6459 945 14977 6903 2698 772 2501 204188
Utlning till allmnheten 464899 287297 59226 45595 117112 53038 37415 10297 1074879
Finansiella tillgngar 417124 44744 19952 6662 8739 5847 38607 29724 266160 778111
vriga tillgngar 9264 74579 64 14 20 1 23168 15689 122643
SUMMA 1028180 438660 85573 53188 140848 65789 78720 4513 284350 2179821
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 150880 18798 10805 1733 1355 1683 9814 14812 2744 212624
In- och upplning frn
allmnheten 635972 5487 14292 8109 7778 6920 30956 2027 711541
Emitterade vrdepapper 276529 112223 22417 27502 43427 56519 17370 48 556035
vriga skulder 241366 51606 137 100 3243 717 742 31325 270842 600078
SUMMA 1304747 188114 47651 37444 55803 65839 58882 147755 273586 2179821
Rnteknslighet, netto 276567 250546 37922 15744 85045 50 19838 143242 10764
Kumulativ rnteknslighet 276567 26021 11901 27645 112690 112640 132478 10764 0
Rntenettoknsligheten berknas utifrn den kontraktsmssiga rntebindningstiden. I tabellen har tillgngar och skulder som pverkat rntenettot frdelats efter
terstende lptid. Ett undantag har gjorts fr tillgngar och skulder i livverksamheten som placerats i kolumnen Frskring. Tillgngar och skulder som saknar
kontraktsmssig rntebindningstid har placerats i kolumnen < 1 mnad medan tillgngar och skulder som inte pverkar rntenettot har placerats i kolumnen Ej
rntebrande.
19 Mtning av verkligt vrde av finansiella tillgngar och skulder
2011 Koncernen Moderbolaget
Tillgngar
Noterade
marknads-
vrden
(Niv 1)
Vrderings-
teknik baserad
p observer-
bara indata
(Niv 2)
Vrderings-
teknik baserad
p ej observer-
bara indata
(Niv 3) Summa
Noterade
marknads-
vrden
(Niv 1)
Vrderings-
teknik baserad
p observer-
bara indata
(Niv 2)
Vrderings-
teknik baserad
p ej observer-
bara indata
(Niv 3) Summa
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 36944 18987 55931 32581 18986 51567
Skuldinstrument till verkligt vrde 63616 111893 492 176001 60085 112178 492 172755
Derivatinstrument till verkligt vrde 1149 163850 2430 167429 159710 2430 162140
Andra nansiella tillgngar klassicerade
till verkligt vrde 63280 19455 427 83162 368 368
Egetkapitalinstrument som kan sljas 907 1733 44 2684 1486 1486
Skuldinstrument som kan sljas 24460 29969 145 54574 15134 15134
Intressefretag
1)
1145 1145 1038 1038
SUMMA 190356 345887 4683 540926 92666 307862 3960 404488
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 35233 35233 34289 34289
Skuldinstrument till verkligt vrde 31712 12872 44584 30002 12872 42874
Derivatinstrument till verkligt vrde 793 146175 3804 150772 637 145113 3804 149554
Emitterade vrdepapper till verkligt vrde
2)
23792 1322 25114 19832 19832
SUMMA 67738 182839 5126 255703 64928 177817 3804 246549
2010
Tillgngar
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 43352 12903 20 56275 39762 12981 52743
till verkligt vrde 64796 20414 255 85465 64 64
Skuldinstrument som kan sljas 11072 52338 725 64135 14058 725 14783
Intressefretag
1)
920 920 47 920 967
SUMMA 191057 301377 10232 502666 107412 234130 9950 351492
Skulder
2)
5580 16969 22549 16969 16969
SUMMA 70130 131997 19748 221875 66744 121115 19748 207607
1) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt vrde via resultatrkningen.
2) Aktieindexobligationer till verkligt vrde via resultatrkningen.
Vrdering till verkligt vrde
Syftet vid vrdering till verkligt vrde r att komma fram till det pris till vilket en
ordnad transaktion skulle ske mellan kunniga parter p armlngds avstnd p
arsmssiga villkor.
Koncernen har etablerat en kontrollmilj fr att faststlla verkliga vrden fr
nansiella instrument dr ven en oberoende versyn av vrderingsmodeller in-
gr. Fr att skerstlla korrekta marknadsvrderingar av nansiella instrument gr
Risk Control, minst mnadsvis, en oberoende validering av alla priser. Om princi-
perna fr validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras. Avsteg
som r vsentliga eller av principiell vikt krver godknnande frn GRMC (Group
Risk Measurement Committee) och ASC (Accounting Standards Committee).
SEB anvnder olika metoder fr att komma fram till det verkliga vrdet fr nan-
siella instrument; noterade priser p aktiva marknader, vrderingstekniker som
innehller observerbar indata och vrderingstekniker baserade p interna model-
ler. Fr upplysningsndaml klassiceras nansiella instrument vrderade till
verkligt vrde i en vrderingshierarki som terspeglar observerbarheten p de
i ndata som anvnts vid vrderingarna. Risk Control klassicerar och ser kontinuer-
ligt ver klassiceringen av nansiella instrument i hierarkin fr verkligt vrde.
En aktiv marknad r en marknad dr transaktioner sker med tillrcklig volym
och frekvens fr att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet r att komma fram till
det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ndra eller dela upp in-
strumentet eller inkludera det i en portflj, p den mest frdelaktiga marknaden
SEB har direkt tillgng till.
Mer information om vrdering till verkligt vrde ternns i not 41.
Niv 1: Noterade marknadsvrden
Vrderingar i niv 1 bestms av ojusterade noterade marknadsvrden fr identiska
instrument p aktiva marknader dr noterade priser r ltt tillgngliga och repre-
senterar aktuella och regelbundet frekommande marknadstransaktioner mellan
parter som r oberoende av varandra.
Exempel p nansiella instrument i niv 1 r noterade aktier och skuldinstru-
ment samt brshandlade derivat. Instrument som handlas p en aktiv marknad
dr en eller era marknadsaktrer tillhandahller bindande prisnoteringar p
balansdagen r ocks exempel p nansiella instrument som klassiceras i niv 1.
Niv 2: Vrderingsteknik som utgr frn observerbar indata
I vrderingstekniker i niv 2 r all vsentlig indata i vrderingsmodellerna obser-
verbar endera direkt eller indirekt. Vrderingstekniker i niv 2 inkluderar diskonte-
rade kassaden, optionsvrderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och
priser p andra instrument som r vervgande lika.
Exempel p observerbar indata r valutakurser, bindande prisnoteringar fr
vrdepapper, marknadsrntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter frn obser-
verbara optionspriser med samma lptid och aktuella transaktioner som SEB ge-
nomfrt med en eller era externa motparter. Indata kan ndras frn att vara ob-
serverbara till att bli icke observerbara under perioden de innehas p grund av till
exempel att instrumentet inte lngre handlas p en likvid marknad.
Exempel p nansiella instrument i niv 2 r de esta OTC-derivat som optioner
och rnteswappar baserade p libor-swaprntan eller avkastningskurvan fr rn-
tor i utlndsk valuta. Andra exempel r instrument dr SEB nyligen genomfrt
transaktioner med tredje part och instrument fr vilka SEB interpolerar mellan
observerbara variabler.
Forts. not 19 Mtning av verkligt vrde av nansiella tillgngar och skulder
Niv 3 Vrderingsteknik med signikant icke observerbar indata
Vrderingstekniker i niv 3 innehller en signikant mngd indata som inte r
observerbar. Dessa tekniker baseras generellt p extrapolering frn observerbar
indata fr liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska
tekniker.
Exempel p nansiella instrument i niv 3 r mer komplexa OTC derivat, optio-
ner med lng lptid fr vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror p
en icke observerbar korrelation. Andra exempel r instrument fr vilka det fr nr-
varande inte nns ngon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onote-
rade aktier och innehav i private equity.
Om det verkliga vrdet fr nansiella instrument innehller mer n en icke
observerbar indata, aggregeras indata som inte r observerbar fr att bestmma
klassiceringen fr hela instrumentet. Nivn i hierarkin fr verkligt vrde till vilken
ett nansiellt instrument klassiceras bestms baserat p den lgsta nivn av
indata som r vsentlig fr det verkliga vrdet i sin helhet.
Vsentliga verfringar mellan niv 1 och niv 2
Det har inte varit ngra vsentliga verfringar mellan niv 1 och 2. kningen i
niv 2 beror frmst p kade arsvolymer.
Frndringar i niv 3
Koncernen 2011
Ingende
balans
Vinster/frluster
i Resultat-
rkningen
1) 2)
Vinster/frluster
i vrigt
totalresultat Inkp
Frslj-
ningar
Fr-
yttningar
till niv 3
Fr-
yttningar
frn niv 3
Valutakurs-
dierenser Summa
Tillgngar
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 20 20
Skuldinstrument till verkligt vrde 1064 572 492
Derivatinstrument till verkligt vrde 7241 4811 2430
till verkligt vrde 255 84 88 427
Skuldinstrument som kan sljas 725 440 458 130 725 3 145
Intressefretag 920 227 2 1145
SUMMA 10232 440 456 88 1 481 6128 5 4683
Skulder
Skuldinstrument till verkligt vrde 441 441
3)
16969 19 33 15681 18 1322
SUMMA 19748 19 33 1466 16122 18 5126
2010
Tillgngar
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 15 7 9 9 2 20
Skuldinstrument till verkligt vrde 140 13 937 1064
till verkligt vrde 5 112 141 3 255
Skuldinstrument som kan sljas 26 17 716 725
Intressefretag 906 14 920
SUMMA 3530 14 5 122 39 7034 424 10 10232
Skulder
Emitterade vrdepapper till verkligt vrde 16969 16969
SUMMA 2013 17735 19748
1) Vinster och frluster i resultatrkningen r redovisade under Nettoresultat av nansiella transaktioner, Livfrskringsintkter netto och vriga intkter.
2) Vinster och frluster i resultatrkningen som hnfrs till innehav per 31 december 2010 uppgr till 14 Mkr.
3) Egna emitterade strukturerade vrdepapper har verfrts frn niv 3 till niv 2 som ett resultat av en mer granulr ansats fr klassicering i verkligt vrde hierarkin och att den icke observerbara
delen av vrdet p instrumenten inte r vsentlig.
Forts. not 19 Mtning av verkligt vrde av nansiella tillgngar och skulder
Frndringar i niv 3
Moderbolaget 2011
Ingende
balans
Vinster/frluster
i Resultat-
rkningen
1)
Vinster/frluster
i vrigt
totalresultat Inkp
Frslj-
ningar
Fr-
yttningar
till niv 3
Fr-
yttningar
frn niv 3
Valutakurs-
dierenser Summa
Tillgngar
Skuldinstrument som kan sljas 725 725
Intressefretag 920 118 1038
SUMMA 9950 118 6108 3960
Skulder
2)
16969 16969
SUMMA 19748 1466 17410 3804
2010
Tillgngar
Egetkapitalinstrument som kan sljas 416 416
Skuldinstrument som kan sljas 11 725 11 725
Intressefretag 857 49 14 920
SUMMA 3437 49 6877 427 14 9950
Skulder
Emitterade vrdepapper till verkligt vrde 16969 16969
SUMMA 2013 17735 19748
1) Vinster och frluster i resultatrkningen r redovisade under Nettoresultat av nansiella transaktioner och vriga intkter.
2) Egna emitterade strukturerade vrdepapper har verfrts frn niv 3 till niv 2 som ett resultat av en mer granulr ansats fr klassicering i verkligt vrde hierarkin och att den icke observerbara
delen av vrdet p instrumenten inte r vsentlig.
Knslighet fr icke observerbara indata fr nansiella instrument i niv 3
Nedanstende tabell illustrerar den potentiella pverkan p resultatet av den re-
lativa oskerheten p verkligt vrde p nansiella instrument som fr sin vrde-
ring r beroende av icke observerbar indata. Knsligheten fr icke observerbar
indata har bedmts genom att frndra antaganden i vrderingstekniken. Detta
illustreras i nedanstende tabell genom ndringar av marginalen fr indexregle-
rade swappar, implicita volatiliteter, kredit spreadar eller multipel jmfrelse.
Det r inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt skulle ha det mest
extrema vrdet i intervallet av rimliga mjliga alternativ.
Under 2011 frdlades metoden fr att kategorisera instrument som level 3.
Detta har lett till frndringar framfr allt inom de volymer som rapporteras
under Strukturerade Derivat. Genom en mer granulr ansats har en stor andel
av de emitterade strukturerade vrdepappren yttats frn niv 3 till niv 2.
Knsligheten fr frndringar i icke observerbara indata pverkas inte av den
nya mer granulra ansatsen eftersom den tillmpades fr omrdena med ppen
marknadsrisk redan fregende r.
Den strsta frndringen under 2011 r den vsentliga minskningen inom
CPM-portfljen, dr tillgngarna klassicerade i niv 3 har minskat frn 1,7 mil-
jarder kronor till mindre n 500 Mkr och knsligheten har minskat i takt med det.
Den strsta ppna marknadsrisken fr nansiella instrument i niv 3 ter-
nns inom Riskkapitalinnehaven.
2011 2010
Koncernen Tillgngar Skulder Netto Knslighet Tillgngar Skulder Netto Knslighet
Strukturerade derivat rnterelaterade
1)
1133 1690 557 60 602 399 203 40
Aktieoptioner
2)
310 70 240 20 20 20 10
CPM Portflj
3)
492 492 25 1704 1704 85
Riskkapitalinnehav
4)
1038 1038 196 920 920 174
1) En ndring av marginalen fr indexreglerade swappar med 5 punkter och en ndring av implicit volatilitet med 5 procentenheter skulle f en resultateekt p +/ SEK 60m.
2) En ndring av marginalen fr swappar p 5 procentenheter skulle f en resultateekt p +/ SEK 20m.
3) En ndring av kreditmarginalen med 100 punkter skulle f en resultateekt p +/ SEK 25m.
4) Vrderingen r uppskattad inom ett intervall av mjliga utfall, dr den mjliga resultateekten visas i knslighetsnalysen. En ndring i vrderingsparametrarna, som multipla jmfrelser,
skulle i det lgre intervallet f en resultateekt p SEK 196m.
20 Kassa och vrig utlning till centralbanker
2011 2010 2011 2010
Kassa 3304 3018 813 953
Tillgodohavanden hos centralbanker 144738 43470 121135 18988
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 148042 46488 121948 19941
vrig utlning till centralbanker 80548 20664
SUMMA 228590 67152
terstende lptid
kassa 3304 3018 813 953
betalbara p anfordran 144738 43470 121135 18988
hgst tre mnader 80548 20664
SUMMA 228590 67152 121948 19941
21 Utlning till kreditinstitut
2011 2010 2011 2010
terstende lptid
hgst tre mnader 31072 88492 40967 123360
lngre n 3 mnader men hgst 1 r 7586 16445 59097 22564
lngre n 1 r men hgst 5 r 9730 10527 26184 34870
lngre n 5 r 3432 2446 6501 4045
Upplupen rnta 510 656 798 704
Utlning 100957 135724 234677 234848
Belningsbara skuldinstrument
1)
16585 31947
vriga skuldinstrument
1)
10993 15646 10993 15646
Skuldinstrument 27806 47800 11119 15720
SUMMA 128763 183524 245796 250568
varav repor 30201 30885 26527 28418
Genomsnittlig terstende lptid (r) 0,71 0,57 0,79 0,74
1) Se not 42 fr lptid samt not 43 fr emittenter.
22 Utlning till allmnheten
2011 2010 2011 2010
terstende lptid
hgst tre mnader 217740 259943 183868 223708
lngre n 5 r 182657 167260 80825 62341
Upplupen rnta 2918 2462 2146 1674
Utlning 1153702 1031346 845769 726935
1)
6163 6894
1)
26068 36401 27426 36401
SUMMA 1186223 1074879 873335 763441
varav repor 72244 63449 69704 68319
Finansiell leasing
Bokfrt vrde 62983 64318
Bruttoinvestering 72654 74809
Nuvrdet av fordran avseende framtida minimileaseavgifter 59014 61155
Ej intjnade nansiella intkter 9869 9979
Reserv fr oskra fordringar avseende minimileaseavgifter 872 1222
Koncernen 2011 Koncernen 2010
Bokfrt
vrde
Brutto-
investering
Nuvrdet
av fordran
Bokfrt
vrde
Brutto-
investering
Nuvrdet
av fordran
terstende lptid
hgst 1 r 6855 7249 6638 7754 8142 7325
lngre n 1 r men hgst 5 r 24483 25630 22895 23850 25206 23186
lngre n 5 r 31645 39775 29480 32714 41461 30644
SUMMA 62983 72654 59013 64318 74809 61155
Det enskilt strsta leasingengagemanget uppgr till 5,1 miljarder kronor (5,2).
23 Finansiella tillgngar till verkligt vrde
2011 2010 2011 2010
Vrdepapper fr handel 231932 221791 224322 211888
Derivat fr handel 149617 116008 145869 112547
Derivat fr skringsredovisning 17812 11631 16271 9561
Frndring av verkligt vrde i portfljskring 1347 3419
Finansiella tillgngar dr frskringstagarna br risken 186763 179432
Frskringstillgngar till verkligt vrde 82794 85325
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde 368 140 368 64
FINANSIELLA TILLGNGAR TILL VERKLIGT VRDE 670633 617746 386830 334060
I kategorin Finansiella tillgngar till verkligt vrde redovisas dels nansiella tillgngar som innehas fr handel och dels nansiella tillgngar som vid frvrvet klassi-
cerats tillhra denna kategori. Dessa nansiella tillgngar vrderas till verkligt vrde och vrdefrndringen redovisas via resultatrkningen.
Vrdepapper fr handel 2011 2010 2011 2010
Egetkapitalinstrument 55931 56275 51567 52743
1)
43938 37382 41142 31866
1)
130394 126497 130015 125625
Upplupen rnta 1669 1637 1598 1654
SUMMA 231932 221791 224322 211888
Derivat fr handel
Positiva stngningsvrdet fr rnterelaterade derivat 106245 67484 103013 67001
Positiva stngningsvrdet fr valutarelaterade derivat 39694 41236 39123 38426
Positiva stngningsvrdet fr aktierelaterade derivat 3234 6987 3389 6890
Positiva stngningsvrdet fr vriga derivat 444 301 344 230
SUMMA 149617 116008 145869 112547
Derivat fr skringsredovisning
Verkligt vrde skringar 11692 6587 11375 6100
Portfljskringar av rnterisker 1224 1583
SUMMA 17812 11631 16271 9561
Frskringstillgngar till verkligt vrde
Egetkapitalinstrument 22330 23704
1)
59583 60709
Upplupen rnta 881 912
SUMMA 82794 85325
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde
SUMMA 368 140 368 64
Fr att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i vrdering och redovisning har koncernen valt att klassicera de nansiella tillgngar och nansiella skulder som
fondfrskringsverksamheten ger upphov till, som poster vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen. Detta innebr att vrdefrndringen p de placerings-
tillgngar (fretrdesvis fonder) dr frskringstagarna br placeringsrisken och motsvarande skulder lpande redovisas i resultatrkningen. Verkligt vrde fr
dessa tillgngar och skulder bestms med hjlp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas p aktiva marknader.
24 Finansiella tillgngar som kan sljas
2011 2010 2011 2010
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaningsvrde 119 119 119 118
1)
33949 45516 6570 4662
1)
19944 17909 8231 9819
Aktier vertagna fr skyddande av fordran 53 56 15 18
SUMMA 57377 66970 16739 16583
Fr de aktier som redovisats till anskaningsvrde nns inte ngra noterade marknadspriser. Verkligt vrde har inte heller kunnat berknas p ett tillfrlitligt stt
med hjlp av en vrderingsteknik. De esta av dessa aktier innehas av strategiska skl och r drmed inte avsedda att avyttras inom en nra framtid.
25 Finansiella tillgngar som innehas till frfall
2011 2010 2011 2010
1)
282 1438 2758 3671
Upplupen rnta 13 13 14
SUMMA 282 1451 2771 3685
26 Aktier och andelar i intressefretag
2011 2010 2011 2010
Strategiska innehav 144 102 54 47
Innehav i riskkapitalbolag 1145 920 1038 920
SUMMA 1289 1022 1092 967
Strategiska innehav Tillgngar
1)
Skulder
1)
Intkter
1)
Resultat
1)
Bokfrt
vrde garandel, %
BAB Bankernas Automatbolag AB, Stockholm 27 20
Bankomatcentralen AB, Stockholm 1 0 0 0 0 28
Bankpension AB, Stockholm 26 2 22 3 10 40
BDB Bankernas Dep AB, Stockholm 2829 2972 44 4 7 20
BGC Holding AB, Stockholm 305 110 702 15 4 33
Freningen Bankhlsan i Stockholm, Stockholm 4 33
UC AB, Stockholm 175 86 435 6 0 27
Vikstrm & Andersson AB, Stockholm 1 0 0 0 1 25
Vikstrm & Andersson Asset Management AB, Stockholm 3 0 2 0 1 27
Moderfretagets innehav 54
Dotterfretagens innehav 4
Koncernmssiga justeringar 86
KONCERNENS INNEHAV 144
1) Hmtat frn respektive rsredovisning fr 2010.
2011 2010
Innehav i riskkapitalverksamheten Bokfrt vrde garandel, % Bokfrt vrde garandel, %
Actiwave, Linkping 17 39
Airsonett AB, ngelholm 55 28 46 26
Ascade Holding AB, Stockholm 63 45 64 45
Askembla Growth Fund KB, Stockholm 73 25 100 25
Capres A/S, Kpenhamn 37 23 33 23
Cobolt AB, Stockholm 37 40 37 40
Coresonic AB, Linkping 17 34 17 34
Crossroad Loyalty Solutions AB, Gteborg 15 44
Diakrit International Ltd, Hongkong 4 13 1 11
Exitram AB, Stockholm 23 44 23 44
Flt Communications AB, Ume 26 47 26 47
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm 108 39 86 55
Mobile Tag SAS, Paris 18 15
Neoventa Holding AB, Gteborg 86 35 65 36
Nomad Holdings Ltd, Newcastle 75 23 34 13
NuEvolution A/S, Kpenhamn 52 47 52 47
PhaseIn AB, Stockholm 73 45 73 45
Prodacapo AB, rnskldsvik 5 16 5 16
Quickcool AB, Lund 0 36 14 33
Scandinova Systems AB, Uppsala 23 29 22 29
Scibase AB, Stockholm 84 24 84 24
Signal Processing Devices Sweden AB, Linkping 38 48 35 48
Tail-f Systems AB, Stockholm 45 45 33 43
Teknikintressenter i Norden AB, Stockholm 32 39
TSS Holding AB, Stockholm 10 43
Xylophane AB, Gteborg 15 23 15 23
Zinwave Holdings Limited, Cambridge 22 21 40 24
Moderfretagets innehav 1038 920
Koncernmssiga justeringar
1)
107
KONCERNENS INNEHAV 1145 920
1) Varav 94 Mkr r hnfrlig till investering i ett joint venture, UAB CGates.
Uppgifter om intressefretagens organisationsnummer och antal andelar till-
handahlls av banken p begran.
Strategiska innehav i intressefretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden
i koncernredovisningen.
Intressefretag som innehas inom ramen fr koncernens riskkapitalverksam-
het har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassicera som poster vrdera-
de till verkligt vrde via resultatrkningen. Innehaven redovisas drmed i enlig-
het med IAS 39.
Vissa fretag dr banken innehar mindre n 20 procent av rstandelarna har
klassicerats som intressefretag. Anledningen r att banken r representerad
i dessa fretags styrelser samt deltar i arbetet med fretagens strategiska frgor.
Alla innehav av nansiella tillgngar i koncernens riskkapitalverksamhet fr-
valtas, fljs upp och utvrderas baserat p verkligt vrde i enlighet med doku-
menterade investeringsstrategier och riskmandat.
Verkligt vrde p de innehav som handlas p en aktiv marknad baseras p
noterade marknadspriser. Verkligt vrde fr de innehav som inte handlas p en
aktiv marknad berknas med hjlp av vrderingstekniker som baseras p analys
av diskonterade kassaden, vrdering med referens till nansiella instrument
som i allt vsentligt r likadana, vrdering med referens till genomfrda transak-
tioner i samma nansiella instrument.

27 Aktier och andelar i koncernfretag
Moderbolaget
2011 2010
Svenska koncernfretag 15804 15800
Utlndska koncernfretag 37882 39345
SUMMA 53686 55145
varav innehav i kreditinstitut 38081 39085
2011 2010
Svenska koncernfretag
Bokfrt
vrde Utdelning
Koncern-
bidrag garandel, %
Bokfrt
vrde Utdelning
Koncern-
bidrag garandel, %
Aktiv Placering AB, Stockholm 38 5 100 38 100
Antwerpen Properties AB, Stockholm 5 1 100
Enskilda Kapitalfrvaltning SEB AB, Stockholm 100 100
Frskringsaktiebolaget Skandinaviska
Enskilda Captive, Stockholm 100 100 100 128 100
KMM i Stockholm AB, Stockholm 1 100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm 99 99
Repono Holding AB, Stockholm 5406 100 5406 58 100
SEB AB, Stockholm
1)
6076 1000 337 100 6076 959 100
SEB Frvaltnings AB, Stockholm 5 67 100 5 10 100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm 12 2 100 12 2 100
SEB Investment Management AB, Stockholm 763 257 100 763 295 100
SEB Kort AB, Stockholm 2260 243 310 100 2260 461 100
SEB Portfljfrvaltning AB, Stockholm 1115 100 1115 5 274 100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm 24 6 100 24 7 100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm 100 100
Track One Leasing AB, Stockholm 100
SUMMA 15804 1243 971 15800 5 1632
1) Uppgiften om koncernbidrag inkluderar ven koncernbidrag erhllet direkt frn SEB AB:s dotterbolag SEB Trygg Liv Holding AB.
2011 2010
Utlndska koncernfretag
Bokfrt
vrde Utdelning
Koncern-
bidrag garandel, %
Bokfrt
vrde Utdelning
Koncern-
bidrag garandel, %
Baltectus B.V., Amsterdam 461 100 225 100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, So Paulo 100 100
Key Asset Management (Switzerland) SARL, Geneve 100 100
Key Asset Management (UK) Limited, London 571 100 559 100
Key Asset Management Norge ASA, Oslo 4 1 100
Key Capital Management Inc, Tortola 288 100 330 100
Mller Bilnans AS, Oslo 26 27 51 53 51
Njord AS, Oslo 100 100
PuJSC SEB Bank, Kiev 100 100
SEB AG, Frankfurt am Main 18827 100 18983 698 100
SEB Asset Management America Inc, Stamford 38 100 3 17 100
SEB Asset Management Norge AS, Oslo 41
SEB Asset Management S.A., Luxemburg 5 45 100 5 14 100
SEB Bank JSC, St Petersburg 608 100 608 100
SEB Banka, AS, Riga 1359 100 1347 100
SEB bankas, AB, Vilnius 5624 100 5624 100
SEB Enskilda AS, Oslo 80 725 48 100
SEB Enskilda Inc., New York 28 100 27 100
SEB Enskilda Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors 23 100 23 10 100
SEB Enskilda, AS, Tallinn 18 100
SEB Enskilda, SIA IBS, Riga 11 100
SEB Enskilda, UAB, Vilnius 26 100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg 91 100 92 100
SEB Kapitalfrvaltning Finland Ab, Helsingfors 484 100 488 11 100
SEB Fondbolag Finland Ab, Helsingfors 17 100 17 6 100
SEB Gyllenberg Private Bank Ab, Helsingfors 63 100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong 100 100
SEB IT Partner Estonia O, Tallinn 3
SEB Leasing Oy, Helsingfors 3747 100 3782 87 100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg 131 100 131 100
SEB Pank, AS, Tallinn 1441 100 1474 100
SEB Privatbanken ASA, Oslo 1340 62 100 1341 11 100
SIGGE S.A., Warzawa 102 100 25 26 100
Skandinaviska Enskilda Banken A/S, Kpenhamn 1075 1686 100 1776 100
Skandinaviska Enskilda Banken Corporation, New York 17 100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg 1224 179 100 1235 67 100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London 419 100 408 45 100
SUMMA 37882 2185 39345 1079
Uppgifter om koncernfretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahlls av banken p begran.
28 Materiella och immateriella tillgngar
2011 2010 2011 2010
Goodwill 10487 10491 333 105
Aktiverade anskaningsvrden 4131 3631
IT-utvecklingskostnader 2452 2179 1970 1602
Andra immateriella tillgngar 802 621 241 80
Immateriella tillgngar 17872 16922 2544 1787
Kontorsinventarier, IT och vriga materiella tillgngar 1114 1093 417 310
Leasingobjekt
1)
40400 38808
Fastigheter fr egen verksamhet 129 495 2 2
Materiella tillgngar 1243 1588 40819 39120
Frvaltningsfastigheter till anskaningsvrde 481 562
Frvaltningsfastigheter till verkligt vrde 7901 7473
Fastigheter vertagna fr skyddande av fordran 1519 490
Frvaltningsfastigheter 9901 8525
SUMMA 29016 27035 43363 40907
1) I koncernen r leasingobjekt klassicerade som nansiell leasing och redovisas som utlning.
Koncernen 2011 Goodwill
Aktiverade
anskanings-
vrden
IT-utveck-
lings-
kostnader
Andra im-
materiella
tillgngar
Kontors-
inventarier,
IT och vriga
materiella
tillgngar
Fastig heter
fr egen
verksamhet
Frvaltnings-
fastigheter
till anska-
ningsvrde
Frvaltnings-
fastigheter
till verkligt
vrde
Fastigheter
vertagna fr
skyddande
av fordran Summa
Ingende balans 10491 7602 4718 1653 5751 1116 855 7473 506 40165
Frvrv 310 13 26 617 1122 2088
Aktivering av anskaningskostnader 789 709 391 1889
Koncernmssiga frndringar 464 40 19 523
Omklassiceringar 127 1 126 5 257 28 222
rets frsljningar 102 2 1423 107 123 144 61 1962
Valutakursdierenser 131 12 20 42 84 19 5 45 16 206
Anskaningsvrde 10487 8843 5346 1874 4746 746 753 7901 1579 42275
Ingende balans 3971 2539 1032 4658 621 293 16 13130
rets avskrivningar 745 372 133 434 18 20 12 1734
rets nedskrivningar 43 17 3 1 30
Omklassiceringar 3 102 5 104
Ackumulerade avskrivningar
fr rets frsljningar 77 1411 19 42 33 1516
Valutakursdierenser 4 14 26 44 3 2 2 15
Ackumulerade avskrivningar 4712 2894 1072 3632 617 272 60 13259
SUMMA 10487 4131 2452 802 1114 129 481 7901 1519 29016
2010
Ingende balans 10829 6789 3955 1928 7978 1557 660 7778 506 41980
Frvrv 283 4 198 807 1292
Aktivering av anskaningskostnader 813 968 51 1832
Koncernmssiga frndringar 54 54
Omklassiceringar 202 204 1 64 419 354
rets frsljningar 40 36 424 18 191 87 796
Omklassicerade till
Tillgngar som innehas fr frsljning 1 1576 168 131 1876
Valutakursdierenser 338 367 85 511 141 100 1025 2567
Anskaningsvrde 10491 7602 4718 1653 5751 1116 855 7473 506 40165
Ingende balans 3288 2095 941 6749 586 262 16 13937
rets avskrivningar 653 252 151 424 62 24 1566
rets nedskrivningar 227 21 5 4 31 288
Omklassiceringar 261 262 34 64 31
Ackumulerade avskrivningar
fr rets frsljningar 41 18 420 16 45 504
Omklassicerade till
Valutakursdierenser 30 255 163 651 212 79 422
Ackumulerade avskrivningar 3971 2539 1032 4658 621 293 16 13130
SUMMA 10491 3631 2179 621 1093 495 562 7473 490 27035
Forts. not 28 Materiella och immateriella tillgngar
Moderbolaget 2011 Goodwill
IT-utveck-
lings-
kostnader
Andra im-
materiella
tillgngar
Kontors-
inventarier,
IT och vriga
materiella
tillgngar
Leasing-
objekt
1)
Fastigheter
fr egen
verksamhet Summa
Ingende balans 524 1943 382 2972 50288 3 56112
Frvrv 206 7973 8179
Aktivering av anskaningskostnader 654 247 901
Koncernmssiga frndringar 363 69 432
Omklassiceringar 24 24
rets frsljningar 1220 5827 7047
Anskaningsvrde 863 2597 653 2027 52434 3 58577
Ingende balans 419 341 302 2662 11480 1 15205
rets avskrivningar 110 243 75 109 4287 4824
rets nedskrivningar 43 17 60
Koncernmssiga frndringar 9 10 59 78
Ackumulerade avskrivningar fr rets
frsljningar 1220 3733 4953
Valutakursdierenser
Ackumulerade avskrivningar 530 627 412 1610 12034 1 15214
SUMMA 333 1970 241 417 40400 2 43363
2010
Ingende balans 524 1085 502 2807 51061 3 55982
Frvrv 45 6075 6120
Aktivering av anskaningskostnader 858 858
Koncernmssiga frndringar
rets frsljningar 6848 6848
Anskaningsvrde 524 1943 382 2972 50288 3 56112
Ingende balans 315 176 267 2578 11291 1 14628
rets avskrivningar 104 129 34 84 4253 4604
rets nedskrivningar 26 26
Ackumulerade avskrivningar fr rets
frsljningar 3617 3617
Ackumulerade avskrivningar 419 341 302 2662 11480 1 15205
SUMMA 105 1602 80 310 38808 2 40907
Goodwill har frdelats ut p koncernens kassagenererande enheter eller grup-
per av enheter. Divisioner och arsomrden med goodwill r Kapitalfrvaltning
med 4 766 Mkr (4 755), Stora fretag & Institutioner med 1 009 Mkr (1 019), Kon-
torsrrelsen (exklusive Kort) med 929 Mkr (929) Kontorsrrelsen Kort med
1 158 Mkr (1 161), Liv (exklusive Danmark) med 2 343 Mkr (2 343) och Liv Dan-
mark med 262 Mkr (284). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansa-
frvrvet, 5 721 Mkr (5 721), genererar kassaden i divisionerna Kapitalfr-
valtning, Kontorsrrelsen och Liv. Goodwill hnfrlig till Baltikum, Ukraina och
Ryssland skrevs ned under 2009 och belastade operativa kostnader.
Prvningen av nedskrivningsbehov av goodwill har baserats p nyttjande-
vrdet, i respektive kassagenererande enhet eller grupp av enheter, med 5 rs
prognostiserat kassaden. Kassadet fr de frsta 3 ren baseras p de
arsplaner som fretagsledningen har faststllt. Kassadet fr fljande r r
mer subjektivt och har berknats med utgngspunkt frn historiskt utfall samt
marknadens utveckling fr viktiga nyckelfaktorer ssom tillvxt, intkter och
kostnader. Antagen tillvxt efter 5 r har baserats p frvntad lngsiktig ina-
tion, 2 (2) procent. De tillmpade diskonteringsrntorna r baserade p en be-
dmning av avkastningskravet p eget kapital, vilket fr koncernen i genomsnitt
antagits uppg till 10 (10,5) procent efter skatt. Avkastningskrav p eget kapital
baseras p information frn externa kllor.
De knslighetsanalyser som har genomfrts, bland annat genom att diskon-
teringsrntorna hjts med en procentenhet och frvntad lngsiktig tillvxt
snkts med en procentenhet, resulterade inte i ngot nedskrivningsbehov.
Driftnetto fr frvaltningsfastigheter
Koncernen
2011 2010
Externa intkter 435 402
Driftskostnader
1)
161 101
SUMMA 274 301
1) Direkta kostnader fr frvaltningsfastighter som inte genererat hyrsintkter uppgr till 38 Mkr (27).
Driftnetto fr fastigheter vertagna fr skyddande av fordran
Externa intkter 11 4
Driftskostnader 33 26
SUMMA 22 22
29 vriga tillgngar
2011 2010 2011 2010
Aktuella skattefordringar 6203 4580 1969 2327
Uppskjutna skattefordringar 1313 1709 4 156
Kund och likvidfordringar 14562 30434 14074 28998
Marginalskerheter 19576 13989 19576 13989
vriga tillgngar 16821 14379 7667 5561
VRIGA TILLGNGAR 58475 65091 43290 51031
Aktuella skattefordringar
vriga 6203 4580 1969 2327
Redovisade i resultatrkningen 6203 4580 1969 2327
SUMMA 6203 4580 1969 2327
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag 1016 1170
vriga temporra skillnader
1)
388 520 4
Redovisade i resultatrkningen 1404 1690 4
Orealiserade frluster i kassadesskringar 156 156
Orealiserade frluster i nansiella tillgngar som kan sljas 91 137
Redovisade i Eget kapital 91 19 156
SUMMA 1313 1709 4 156
1) En temporr skillnad r skillnaden mellan en tillgngs eller skulds redovisade respektive skattemssiga vrde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.
Uppskjutna skattefordringar hnfrliga till underskottsavdrag avser frmst
Baltikum och Tyskland och stds av SEB:s bedmning om framtida intjning i
respektive enhet.
Underskottsavdragen i koncernen fr vilken uppskjuten skattefordran inte
redovisas i balansrkningen uppgr till 5 611 Mkr (4 816). Dessa redovisas ej p
grund av oskerhet om mjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar frluster
dr beloppet endast kan anvndas fr kommunalskatt. Den potentiella skatte-
fordran som inte redovisas uppgr till 1 340 Mkr (1 087).
Samtliga underskottsavdrag r utan tidsbegrnsning med undantag av 1 060
Mkr (1 053) motsvarande en uppskjuten skattefordran p 159 Mkr (158) som fr-
faller 2017.
Kund- och likvidfordringar
2011 2010 2011 2010
Kundfordringar 377 989
Likvidfordringar 14185 29445 14074 28998
SUMMA 14562 30434 14074 28998
vriga tillgngar
Pensionstillgngar, netto 3768 4042
terfrskrares andel av frskringstekniska avsttningar 464 463
Upplupna rntor 49 11
vriga upplupna intkter 2363 1299 2715 1704
Frutbetalda kostnader 391 444
vrigt 9786 8120 4952 3857
SUMMA 16821 14379 7667 5561
Den schweiziska skattemyndigheten har ifrgasatt en kllskatterestitution. Extern expertis bekrftar att SEBs fordran sannolikt kommer att inyta.
Totalt tvistigt belopp uppgr till 670 Mkr.
30 Skulder till kreditinstitut
2011 2010 2011 2010
terstende lptid
hgst tre mnader 102686 146483 109587 147430
lngre n 5 r 13526 9241 21024 11980
SUMMA 201274 212624 229428 195408
varav repor 26317 15805 18504 13061
31 In- och upplning frn allmnheten
2011 2010 2011 2010
Inlning 840842 560345 589860 437440
Upplning 18070 148742 17594 46483
Upplupen rnta 2770 2454 1191 916
SUMMA 861682 711541 608645 484839
Inlning
1)
terstende lptid
hgst tre mnader 297529 370580 221519 407115
lngre n 5 r 54754 46757 25160 15742
SUMMA 840842 560345 589860 437440
1) Inlning denieras som saldot p de konton som omfattas av insttningsgarantin. Beloppet
avser hela behllningen p kontona utan hnsyn till den beloppsbegrnsning som gller fr
insttningsgarantin.
Lagen om insttningsgaranti ndrades under 2011. Vissa kontoslag som
tidigare klassicerades som upplning har ndrats till inlning, d denitionen
av insttning i och med den nya lagen har tydliggjorts.
Upplning
terstende lptid
betalbara p anfordran 709 395 443
hgst tre mnader 16976 123480 16932 38668
lngre n 5 r 247 12724 214 6055
SUMMA 18070 148742 17594 46483
varav repor 24058 10185 7458
32 Skulder till frskringstagarna
Koncernen
2011 2010
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal 180988 174753
Skulder till frskringstagarna frskringsavtal 88695 89217
SUMMA 269683 263970
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal*
Ingende balans 174753 155860
Frvrv av bestnd under ret 17626
Omklassicering till frskringsavtal 417 2202
Frndringar i frskringstekniska avsttningar fr investeringsavtal
1)
11789 22869
Valutakursdierenser 19 1774
SUMMA 180988 174753
1) Nettot av under ret erhllna premier, avkastning p fondplaceringar minus
utbetalning till frskringstagarna samt avdrag fr avgifter och avkastningsskatt.
* Frskringstekniska avsttningar dr frskringstagarna br placeringsrisken.
Skulder till frskringstagarna frskringsavtal
Ingende balans 89217 93149
Omklassicering frn investeringsavtal 417 2202
Frndring i kollektiv bonusavsttning 1128 2898
Frndring i vriga frskringstekniska avsttningar
1)
1442 1908
SUMMA 88695 89217
1) Nettot av under ret erhllna premier, allokerad terbringsrnta minus utbetalning
till frskringstagarna samt avdrag fr avgifter och avkastningsskatt.
33 Emitterade vrdepapper
2011 2010 2011 2010
Obligationsln 104185 140353 98916 103306
Skerstllda obligationer 260423 203240 235207 199066
vriga emitterade vrdepapper 217778 180521 217730 180473
Upplupen rnta 7487 6369 6894 5688
SUMMA 589873 530483 558747 488533

Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehller bde en skulddel
och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassicera aktieindexobligationer
till ett vrde av 25 114 Mkr (22 549) som poster vrderade till verkligt vrde via
resultatrkningen med hnvisning till att de innehller inbddade derivat. Mot-
svarande belopp fr moderfretaget r 19 832 Mkr (16 969). Detta val innebr
att hela det kombinerade avtalet vrderas till verkligt vrde och att vrdefrnd-
ringarna lpande redovisas i resultatrkningen. Verkligt vrde fr dessa nan-
siella instrument berknas med anvndning av en vrderingsteknik som uteslu-
tande baseras p marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmssiga skulder
uppgr till 25 199 Mkr (22 158) och moderfretagets till 19 912 Mkr (15 895).
Obligationsln 2011 2010 2011 2010
terstende lptid
om hgst ett r 67911 109542 56016 86720
lngre n ett r men hgst fem r 250577 208916 234174 191055
lngre n fem r men hgst tio r 29370 14127 28499 13634
lngre n tio r 16750 11008 15434 10963
SUMMA 364608 343593 334123 302372
Genomsnittlig terstende lptid (r) 3,48 2,79 352 2,92
vriga emitterade vrdepapper
terstende lptid
hgst tre mnader 199136 153563 199136 153563
lngre n 1 r men hgst 5 r
SUMMA 217778 180521 217730 180473
34 Finansiella skulder till verkligt vrde
2011 2010 2011 2010
Skulder fr handel 79817 78467 77163 74729
Verkligt vrdefrndring av skrade poster i en portfljskring 1658 1364
SUMMA 232247 200690 226717 190638
Finansiella skulder som koncernen valt att klassicera som poster till verkligt vrde via resultatrkningen nns specicerade i not 31 och 32.
Skulder fr handel
Kort position i egetkapitalinstrument 35233 33669 34289 31705
Kort position i skuldinstrument 44147 44302 42437 42583
SUMMA 79817 78467 77163 74729
Derivat fr handel
Negativa stngningsvrdet fr rnterelaterade derivat 104297 68533 104674 69544
Negativa stngningsvrdet fr valutarelaterade derivat 37036 41704 36717 38847
Negativa stngningsvrdet fr aktierelaterade derivat 3753 3220 3792 2961
Negativa stngningsvrdet fr vriga derivat 295 140 190 86
SUMMA 145381 113597 145373 111438
Derivat fr skringsredovisning
Verkligt vrde skringar 1516 1721 1514 1717
Portfljskringar av rnterisker 1208 2787
SUMMA 5391 7262 4181 4471
35 vriga skulder
2011 2010 2011 2010
Aktuella skatteskulder 1605 4021 800 2603
Uppskjutna skatteskulder 10283 9852 393
Leverantrs- och likvidskulder 13043 29960 10675 28777
vriga skulder 26463 27535 13800 17020
SUMMA 69883 85331 44157 62363
Aktuella skatteskulder
vriga 1605 4021 545 2174
Redovisade i resultatrkningen 1605 4021 545 2174
Koncernbidrag 255 429
vriga
Redovisade i Eget kapital 255 429
SUMMA 1605 4021 800 2603
Uppskjutna skatteskulder
veravskrivningar 8399 8192
Orealiserade vinster i nansiella tillgngar till verkligt vrde 50 66
Pensiontillgngar, netto 919 978
vriga temporra skillnader 406 523
Redovisade i resultatrkningen 9774 9759
Orealiserade vinster i kassadesskringar 392 393
Orealiserade vinster i nansiella tillgngar som kan sljas 117 93
Redovisade i Eget kapital 509 93 393
SUMMA 10283 9852 393
En temporr skillnad r skillnaden mellan en tillgngs eller skulds redovisade
respektive skattemssiga vrde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskul-
der och skattefordringar.
I Estland erlggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning.
Ingen uppskjuten skatteskuld r upptagen hnfrlig till framtida skattekostnader i
samband med utdelning frn Estland. Skattesatsen i Estland r 21 procent (21).
Leverantrs- och likvidskulder
2011 2010 2011 2010
Leverantrsskulder 323 562
Likvidskulder 12720 29398 10675 28777
SUMMA 13043 29960 10675 28777
vriga skulder
Upplupna rntor 13 85
Upplupna vriga kostnader 4193 5011 2846 3235
Frutbetalda intkter 1370 1083
vrigt 20887 21356 10954 13785
SUMMA 26463 27535 13800 17020
36 Avsttningar
2011 2010 2011 2010
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland 331 420
vriga omstrukturerings- och vertalighetsreserver 457 277 42
Reserv fr poster inom linjen 369 476 6 24
Pensionstaganden och andra pensionstaganden (not 9b) 89 99
vriga avsttningar 533 476 70 114
SUMMA 1779 1748 76 180
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland
Ingende balans 420
Avsttningar 764
Iansprktaget 97 299
vriga frndringar 12
SUMMA 331 420
Under 2010 tillknnagav SEB en omstruktureringsplan relaterad till frsljningen av den tyska kontorsrrelsen och den omfattande omorganisationen av den
kvarvarande verksamheten i Tyskland. Omstruktureringsreserven r relaterad till omstrukturering och berknas utnyttjas inom tv r.
vriga omstrukturerings- och vertalighetsreserver
Ingende balans 277 604 42 317
Avsttningar 315 51
Iansprktaget 66 355 42 275
terfring av outnyttjade reserver 24
vriga frndringar 64 35
SUMMA 457 277 42
Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader fr vertalighet och berknas anvndas inom tv r.
Reserv fr poster inom linjen
Iansprktaget 65 31
terfring av outnyttjade reserver 97 22
vriga frndringar 37
Valutakursdierenser 2 27 1
SUMMA 369 476 6 24
Reserven fr poster inom linjen r frmst hnfrlig till fretagssektorn i Tyskland.
vriga avsttningar
Avsttningar 272 29
Iansprktaget 224 388 44 19
terfring av outnyttjade reserver 62
vriga frndringar 116
SUMMA 533 476 70 114
vriga avsttningar bestr huvudsakligen av kostnader fr omorgansiation inom koncernen som berknas untyttjas inom tv r, oreglerade fordringar i
Storbritannien som ska regleras inom 6 r samt avsttningar hnfrliga till skatteregleringar inom Livs lial i Storbritannien under avveckling.
37 Efterstllda skulder
2011 2010 2011 2010
Frlagsln 4814 4922 4454 4492
Frlagsln, eviga 16839 18745 16839 18745
Frlagsln, skrad position 3429 1844 3429 1844
SUMMA 25109 25552 24727 25096
Frlagsln
2011 2010 2011 2010
Valuta
Ursprungligt
nominellt belopp Bokfrt vrde Rntesats %
2005/2017 EUR 500 4454
1)
Summa Moderbolaget 4454
Frlagsln emitterade av SEB AG 360
SUMMA KONCERNEN 4814
Frlagsln, eviga
1995 JPY 10000 890 4,400
1997 JPY 15000 1335 5,000
2004 USD 500 2797 4,958
2005 USD 600 2907
1)
2007 EUR 500 4455 7,092
2009 EUR 500 4455 9,250
SUMMA 16839
1) FRN, Floating Rate Note
38 Obeskattade reserver
1)
Moderbolaget
2011 2010
veravskrivningar av inventarier och leasingobjekt 25044 23925
vriga obeskattade reserver 5 5
SUMMA 25049 23930
1) I koncernens balansrkning omklassiceras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.
Moderbolaget
ver-
avskrivning
vriga
obeskattade
reserver Summa
Ingende balans 22640 5 22645
rets avsttning 1283 1283
Valutakursdierens 2 2
Utgende balans 2010 23925 5 23930
rets avsttning 1119 1119
Valutakursdierens
UTGENDE BALANS 2011 25044 5 25049
39 Poster inom linjen
2011 2010 2011 2010
taganden 390352 388619 303315 291046
Fr egna skulder stllda skerheter*
Obligationer 67889 90255 67889 90076
Repor 51612 54104 36607 48699
Tillgngar i frskringsrrelsen 84764 86975
SUMMA 204265 231334 104496 138775
* verfrda tillgngar som inte uppfyller kraven fr att tas bort frn balansrkningen.
vriga stllda skerheter
Andelar i frskringspremiefonder 170549 179326
Vrdepappersutlning 51077 35663 51077 35663
SUMMA 221626 214989 51077 35663
Ansvarsfrbindelser
Garantifrbindelser krediter
1)
10184 11591 9978 9954
Garantifrbindelser vriga 60020 57152 44899 44503
Egna accepter 374 351 374 351
Summa 70578 69094 55251 54808
Beviljade, ej disponerade remburser 23426 12954 19184 9312
SUMMA 94004 82048 74435 64120
1) Varav 1,5 mdr kr (2,7) avser likviditetsfaciliteter och tidsbegrnsade utfstelser till amerikanska och europeiska specialfretag. SEB vrdepapperiserar inte regelbundet sina tillgngar och har inga
utestende egna vrdepapperiseringar.
vriga ansvarsfrbindelser
Moderfretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfst sig att
svara fr att dess dotterfretag i Luxemburgs lial i Singapore kan fullgra sina
taganden.
Moderfretaget har gentemot Bundesverband deutscher Banken e. V. fr
SEB AG, Tyskland, lmnat en insttningsgaranti.
Tvister
Inom ramen fr den normala arsverksamheten r SEB motpart i olika tvister,
bde i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedmer att aktuella tvister inte fr
en vsentlig negativ eekt p koncernens nansiella stllning.
taganden
2011 2010 2011 2010
Beviljade men ej utbetalade krediter 222804 213522 185230 182177
Outnyttjad del av beviljad rkningskredit 108830 130830 64371 69240
Vrdepappersinlning 58718 42633 53714 39629
vriga taganden 1634
SUMMA 390352 388619 303315 291046
40 Kortfristiga och lngfristiga tillgngar och skulder
Koncernen 2011 2010
Tillgngar
Kortfristiga
tillgngar
Lngfristiga
tillgngar Summa
Kortfristiga
tillgngar
Lngfristiga
tillgngar Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 148042 148042 46488 46488
vrig utlning till centralbanker 80548 80548 20664 20664
Utlning till vriga kreditinstitut 88610 40153 128763 124461 59063 183524
Utlning till allmnheten 535008 651215 1186223 502293 572586 1074879
Vrdepapper fr handel 98604 133328 231932 93375 128416 221791
Frndring av verkligt vrde av skrade poster i en portfljskring 1347 1347 3419 3419
Finansiella tillgngar dr frskringstagarna br risken 186763 186763 179432 179432
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde 29415 53747 83162 28580 56885 85465
Finansiella tillgngar till verkligt vrde 483558 187075 670633 432445 185301 617746
Finansiella tillgngar som kan sljas 11822 45555 57377 14405 52565 66970
Finansiella tillgngar som innehas till frfall 197 85 282 1153 298 1451
Immateriella tillgngar 1250 16622 17872 1057 15865 16922
Materiella tillgngar 484 759 1243 534 1054 1588
Frvaltningsfastigheter 9901 9901 8525 8525
Materiella och immateriella tillgngar 1734 27282 29016 1591 25444 27035
Aktuella skattefordringar 6203 6203 4580 4580
Kund- och likvidfordringar 14562 14562 30434 30434
vriga tillgngar 16821 16821 14379 14379
vriga tillgngar 57162 1313 58475 63382 1709 65091
SUMMA 1408686 953967 2362653 1281833 897988 2179821
2011 2010
Skulder
Kortfristiga
skulder
Lngfristiga
skulder Summa
Kortfristiga
skulder
Lngfristiga
skulder Summa
Skulder till frskringstagarna - investeringsavtal 7424 173564 180988 6713 168040 174753
Skulder till frskringstagarna - frskringsavtal 7668 81027 88695 7903 81314 89217
Skulder till frskringstagarna 15092 254591 269683 14616 249354 263970
Verkligt vrdefrndring av skrade poster i en portfljskring 1658 1658 1364 1364
Finansiella skulder till verkligt vrde 232247 232247 200690 200690
Skulder som innehas till frsljning 1962 1962 48339 48339
Aktuella skatteskulder 1605 1605 4021 4021
Uppskjutna skatteskulder 10283 10283 9852 9852
Leverantrs- och likvidskulder 13043 13043 29960 29960
vriga skulder 26463 26463 27535 27535
vriga skulder 59600 10283 69883 75479 9852 85331
Avsttningar 1779 1779 1748 1748
SUMMA 1561383 692109 2253492 1462008 618270 2080278
41 Finansiella tillgngar och skulder per klass
Koncernen 2011
Tillgngar
Kassa och till-
godohavanden
hos central-
banker (not20)
Utlning till
kreditinstitut
(not 21)
Utlning till
allmnheten
(not 22)
Finansiella
tillgngar till
verkligt vrde
(not 23)
1)
Finansiella
tillgngar som
kan sljas
(not 24)
Finansiella
tillgngar som
innehas till
frfall (not 25)
vriga
tillgngar
(not 29) Summa Verligt vrde
Utlning 225286 100957 1153703 1479946 1486938
Skuldinstrument 27806 32520 236465 54574 282 351647 349877
Finansiella tillgngar dr
frskringstagarna br risken 186763 186763 186763
vrigt 3304 1347 34997 39648 39648
Finansiella tillgngar 228590 128763 1186223 670633 57377 282 34997 2306865 2312087
vriga tillgngar (icke-nansiella) 55788 55788 55781
SUMMA 228590 128763 1186223 670633 57377 282 90785 2362653 2367868
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
(not 30)
In- och upp-
lning frn
allmnheten
(not 31)
Skulder till
frskrings-
tagarna
(not 32)
1)
Emitterade
vrdepapper
(not 33)
Finansiella
skulder till
verkligt vrde
(not 34)
vriga skulder
(not 35, 36, 52)
Efterstllda
skulder
(note 37) Summa Verligt vrde
In- och upplning 201274 861682 1062956 1070879
Egetkapitalinstrument 35233 35233 35233
Skuldinstrument 589873 44584 25109 659566 663086
Skulder till frskringstagarna
investeringsavtal 180988 180988 180988
vrigt 1658 33771 35429 35931
Finansiella skulder 201274 861682 180988 589873 232247 33771 25109 2124944 2136889
vriga skulder (icke-nansiella) 88695 39853 128548 128557
Summa kapital 109161 109161
SUMMA 201274 861682 269683 589873 232247 73624 25109 2362653 2374607
2010
Tillgngar
Kassa och till-
godohavanden
hos central-
banker (not20)
Utlning till
kreditinstitut
(not 21)
Utlning till
allmnheten
(not 22)
Finansiella
tillgngar till
verkligt vrde
(not 23)
1)
Finansiella
tillgngar som
kan sljas
(not 24)
Finansiella
tillgngar som
innehas till
frfall (not 25)
vriga
tillgngar
(not 29) Summa Verligt vrde
Utlning 64134 135724 1031346 1231204 1236100
Skuldinstrument 47800 43533 227137 64135 1451 384056 384056
Finansiella tillgngar dr
frskringstagarna br risken 179432 179432 179432
vrigt 3018 3419 44768 51205 51205
vriga tillgngar (icke-nansiella) 123331 123331 123331
SUMMA 67152 183524 1074879 617746 66970 1451 168099 2179821 2184717
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
(not 30)
In- och upp-
lning frn
allmnheten
(not 31)
Skulder till
frskrings-
tagarna
(not 32)
1)
Emitterade
vrdepapper
(not 33)
Finansiella
skulder till
verkligt vrde
(not 34)
vriga skulder
(not 35, 36, 52)
Efterstllda
skulder
(note 37) Summa Verligt vrde
In- och upplning 212624 711541 924165 926710
Egetkapitalinstrument 33669 33669 33669
Skuldinstrument 530483 44798 25552 600833 605213
Skulder till frskringstagarna
investeringsavtal 174753 174753 174753
vrigt 1364 44457 45821 45821
Finansiella skulder 212624 711541 174753 530483 200690 44457 25552 1900100 1907025
vriga skulder (icke-nansiella) 89217 90961 180178 180178
Summa kapital 99543 99543
SUMMA 212624 711541 263970 530483 200690 135418 25552 2179821 2186746
1) Finansiella tillgngar dr frskringstagaren br risken r klassicerade som nansiella tillgngar medan Skulder till frskringstagarna inte r inte klassicerade
som nansiella tillgngar och skulder.
Forts. not 41 Finansiella tillgngar och skulder per klass
Moderbolaget 2011
Tillgngar
Kassa och till-
godohavanden
hos central-
banker (not20)
Utlning till
kreditinstitut
(not 21)
Utlning till
allmnheten
(not 22)
Finansiella
tillgngar till
verkligt vrde
(not 23)
1)
Finansiella
tillgngar som
kan sljas
(not 24)
Finansiella
tillgngar som
innehas till
frfall (not 25)
Aktier och
andelar i
koncern-
fretag
(not 27)
vriga
tillgngar
(not 29) Summa
Utlning 121135 234677 845769 1201581
Skuldinstrument 11119 27566 172755 15134 2771 229345
Derivatinstrument 162140 162140
vrigt 813 33650 34463
vriga tillgngar (icke-nansiella) 54095 54095
SUMMA 121948 245796 873335 386830 16739 2771 53686 87745 1788850
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
(not 30)
In- och upp-
lning frn
allmnheten
(not 31)
Emitterade
vrdepapper
(not 33)
Finansiella
skulder till
verkligt vrde
(not 34)
vriga
skulder
(not 35, 36)
Efterstllda
skulder
(not 37) Summa
In- och upplning 229428 608645 838073
vrigt 29164 29164
Finansiella skulder 229428 608645 558747 226717 29164 24727 1677428
vriga skulder (icke-nansiella) 15069 15069
Summa kapital 96353
SUMMA 229428 608645 558747 226717 44233 24727 1788850
2010
Tillgngar
Kassa och till-
godohavanden
hos central-
banker (not20)
Utlning till
kreditinstitut
(not 21)
Utlning till
allmnheten
(not 22)
Finansiella
tillgngar till
verkligt vrde
(not 23)
1)
Finansiella
tillgngar som
kan sljas
(not 24)
Finansiella
tillgngar som
innehas till
frfall (not 25)
Aktier och
andelar i
koncern-
fretag
(not 27)
vriga
tillgngar
(not 29) Summa
Utlning 18988 234848 726935 980771
Skuldinstrument 15720 36506 159145 14783 3685 229839
vrigt 953 42987 43940
vriga tillgngar (icke-nansiella) 49918 49918
SUMMA 19941 250568 763441 334060 16583 3685 55145 92905 1536328
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
(not 30)
In- och upp-
lning frn
allmnheten
(not 31)
Emitterade
vrdepapper
(not 33)
Finansiella
skulder till
verkligt vrde
(not 34)
vriga
skulder
(not 35, 36)
Efterstllda
skulder
(not 37) Summa
In- och upplning 195408 484839 680247
vrigt 42740 42740
Finansiella skulder 195408 484839 488533 190638 42740 25096 1427254
vriga skulder (icke-nansiella) 19803 19803
Summa kapital 89271
SUMMA 195408 484839 488533 190638 62543 25096 1536328
SEB har klassicerat sina nansiella tillgngar och skulder i klasser utifrn tillgng-
arnas och skuldernas karaktr:
Utlning och inlning innefattar nansiella tillgngar och skulder med fasta eller
bestmda betalningar som inte handlas p en aktiv marknad. Dessa speciceras
ytterligare i not 18 a och 44.
Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrtter och liknande kontrakts-
mssiga rttigheter mot andra fretag.
Skuldinstrument innefattar kontraktsmssiga rttigheter att erhlla och skyldig-
heter att erlgga kontanter vid ett frutbestmd tidpunkt. Dessa speciceras ytter-
ligare i not 18 a, 42 och 43.
Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivat-
produkter som innehas for handel eller skringsndaml. Dessa speciceras ytter-
liggare i not 45.
Investeringsavtal innefattar de tillgngar och skulder i Livfrskringsrrelsen
dr frskringstagaren br risken av ett ingnget avtal (kvalicerar sig ej som fr-
skringsavtal enligt IFRS 4). Livfrskringsrrelsen speciceras ytterligare i not 50.
Frskringsavtal innefattar de tillgngar och skulder i Livfrskringsrrelsen dr
SEB br frskringsrisken av ett ingnget avtal (kvalicerar sig som frskringsavtal
enligt IFRS 4). Livfrskringsrrelsen speciceras ytterligare i not 50.
vrigt innefattar andra nansiella tillgngar och skulder i enlighet med IAS 39
som Kund- och likvidfordringar och Marginalskerheter.
42 Skuldinstrument frdelade p frfallotider
Belningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2011 < 1 mnad 1 < 3 mnader 3 mnader < 1 r 1 < 5 r 5 < 10 r 10 r < Summa
Utlning till kreditinstitut (not 21) 45 14778 1762 16585
Utlning till allmnheten (not 22) 131 2924 3098 10 6163
Vrdepapper fr handel (not 23) 68 1978 4978 20880 6816 9218 43938
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 101 2537 14161 16499 651 33949
SUMMA 68 2255 10439 52917 25087 9869 100635
2010
Utlning till kreditinstitut (not 21) 27048 4899 31947
Utlning till allmnheten (not 22) 6311 583 6894
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 554 384 3121 27905 11928 1624 45516
SUMMA 1587 4958 8679 73679 29570 3265 121738
vriga skuldinstrument*
Koncernen 2011 < 1 mnad 1 < 3 mnader 3 mnader < 1 r 1 < 5 r 5 < 10 r 10 r < Summa
Utlning till kreditinstitut (not21) 770 7963 2227 33 10993
Utlning till allmnheten (not 22) 451 203 5157 8877 11380 26068
Frskringstillgngar till verkligt vrde (not 23) 3436 292 2108 24039 10404 19304 59583
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 197 85 282
SUMMA 9212 3787 34138 127843 40143 32141 247264
2010
Utlning till kreditinstitut (not 21) 11 746 13329 1502 58 15646
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 223 917 212 86 1438
SUMMA 9715 3841 24135 133904 38867 48138 258600
Moderbolaget 2011 < 1 mnad 1 < 3 mnader 3 mnader < 1 r 1 < 5 r 5 < 10 r 10 r < Summa
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 3 6063 504 6570
SUMMA 11 1605 4459 19378 12538 9721 47712
2010
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 4168 494 4662
SUMMA 14 4535 5461 9827 14556 2135 36528
Moderbolaget 2011 < 1 mnad 1 < 3 mnader 3 mnader < 1 r 1 < 5 r 5 < 10 r 10 r < Summa
Utlning till kreditinstitut (not21) 770 7963 2227 33 10993
Vrdepapper fr handel (not 23) 36 3118 30962 82153 13746 130015
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 134 3449 3410 1238 8231
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 223 1559 976 2758
SUMMA 487 3456 31732 98945 29818 14985 179423
2010
Utlning till kreditinstitut (not 21) 11 746 13329 1502 58 15646
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 485 2202 984 3671
SUMMA 1172 2931 10384 114315 31699 30661 191162
* Exklusive upplupen rnta.
43 Skuldinstrument frdelade p emittenter
Koncernen 2011 Svenska staten
Svenska
kommuner
vriga svenska
emittenter
vriga nan-
siella fretag
Utlndska
stater
vriga
utlndska
emittenter Summa
Utlning till kreditinstitut (not 21) 16585 16585
SUMMA 25328 317 335 27999 46656 100635
2010
Utlning till kreditinstitut (not 21) 31947 31947
Vrdepapper fr handel (not 23) 15096 712 685 20888 37381
SUMMA 15184 712 3283 30587 71972 121738
Koncernen 2011
Svenska staten
och kommuner
Svenska
bostadsinstitut
vriga svenska
emittenter
icke nansiella
fretag
vriga svenska
emittenter
vriga nan-
siella fretag
Utlndska
stater
vriga
utlndska
emittenter Summa
Utlning till kreditinstitut (not21) 1783 7 9203 10993
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 282 282
SUMMA 7640 48456 4705 6336 10865 169262 247264
2010
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 699 739 1438
SUMMA 6178 40048 5593 7831 16993 181957 258600
Moderbolaget 2011 Svenska staten
Svenska
kommuner
vriga svenska
emittenter
icke nansiella
fretag
Utlndska
stater
vriga
utlndska
emittenter Summa
Vrdepapper fr handel (not 23) 25228 317 15597 41142
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 6570 6570
SUMMA 25228 317 22167 47712
2010
Vrdepapper fr handel (not 23) 15096 712 16058 31866
SUMMA 15096 712 20720 36528
Forts. not 43 Skuldinstrument frdelade p emittenter
Moderbolaget 2011
Svenska
bostadsinstitut
vriga svenska
emittenter
icke nansiella
fretag
vriga svenska
emittenter
vriga nan-
siella fretag
Utlndska
stater
vriga
utlndska
emittenter Summa
Utlning till kreditinstitut (not21) 1783 7 9203 10993
Utlning till allmnheten (not 22) 430 1333 25663 27426
SUMMA 47694 4083 5067 1333 121246 179423
2010
SUMMA 36388 5031 8112 141631 191162
* Exklusive upplupen rnta.
44 Utlning och kreditfrlustreserver
2011 2010 2011 2010
Utlning till kreditinstitut
1)
128763 183524 245796 250568
Utlning till allmnheten
1)
1186223 1074879 873335 763441
SUMMA 1314986 1258403 1119131 1014009
1) Inkluderande rntebrande vrdepapper klassicerade som Utlning.
Lnefordringar
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 1308377 1249886 1118919 1012891
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, oreglerade > 60 dagar 9410 13721 1027 1587
Individuellt vrderade oskra lnefordringar,
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 1234 2754 143 494
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 6265 6459 481 677
Gruppvis vrderade omstrukturerade lnefordringar 501 502
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 1325787 1273322 1120570 1015649
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 5682 8532 764 1030
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 1938 2851 482 453
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 3181 3536 193 157
Reserver 10801 14919 1439 1640
SUMMA 1314986 1258403 1119131 1014009
Lnefordringar per kategori av lntagare
Koncernen 2011
Kredit-
institut Fretag
Fastighets-
frvaltning
Oentlig
frvaltning Hushll
Totala
verksamheten
Omklassi-
cerad till
Avvecklad
verksamhet
Kvar-
varande
verksamhet
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 129770 468841 240862 64448 405937 1309858 1481 1308377
oreglerade > 60 dagar 345 3261 5659 566 9831 421 9410
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 6 528 678 47 1259 25 1234
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 621 5862 6483 218 6265
Gruppvis vrderade omstrukturerade lnefordringar 501 501 501
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 130121 473251 247199 64448 412913 1327932 2145 1325787
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 246 2494 2894 304 5938 257 5681
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 14 1583 325 7 20 1949 11 1938
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 420 2931 3351 169 3182
Reserver 260 4497 3219 7 3255 11238 437 10801
SUMMA 129861 468754 243980 64441 409658 1316694 1708 1314986
Forts. not 44 Utlning och kreditfrlustreserver
Koncernen 2010
Kredit-
institut Fretag
Fastighets-
frvaltning
Oentlig
frvaltning Hushll
Totala
verksamheten
Omklassi-
cerad till
Avvecklad
verksamhet
Kvar-
varande
verksamhet
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 183366 443113 210611 62667 423748 1323505 73619 1249886
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 3 1495 1194 62 2754 2754
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 806 5728 6534 75 6459
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 183710 451089 219094 62667 431199 1347759 74437 1273322
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 2358 457 6 209 3030 179 2851
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 557 3020 3577 41 3536
Reserver 186 7096 4361 6 3841 15490 571 14919
SUMMA 183524 443993 214733 62661 427358 1332269 73866 1258403
Moderbolaget 2011
Kredit-
institut Fretag
Fastighets-
frvaltning
Oentlig fr-
valtning Hushll
Totala
verksamheten
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 245706 361740 154042 5181 352250 1118919
oreglerade > 60 dagar 345 486 195 1 1027
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 481 481
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 246055 362358 154244 5181 352732 1120570
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 193 193
Reserver 259 900 83 4 193 1439
SUMMA 245796 361458 154161 5178 352539 1119131
2010
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 250412 333881 121203 6276 301119 1012891
oreglerade > 60 dagar 341 955 282 9 1587
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 250754 335298 121516 6276 301805 1015649
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 186 688 161 5 1030
Reserver 186 1136 161 3 154 1640
SUMMA 250568 334162 121355 6273 301651 1014009
Lnefordringar per geograskt omrde
1)
Koncernen 2011 Norden Tyskland Baltikum vriga
Totala
verksamheten
Omklassicerad
till Avvecklad
verksamhet
Kvarvarande
verksamhet
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 967797 201702 100168 40191 1309858 1481 1308377
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 143 358 721 37 1259 25 1234
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 1899 4365 219 6483 218 6265
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 970799 203774 112359 41000 1327932 2145 1325787
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 617 2544 190 3351 169 3182
Reserver 2179 1325 7183 551 11238 437 10801
SUMMA 968620 202449 105176 40449 1316694 1708 1314986
1)
Koncernen 2010 Norden Tyskland Baltikum vriga
Totala
verksamheten
Omklassicerad
till Avvecklad
verksamhet
Kvarvarande
verksamhet
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 891956 300954 100644 29951 1323505 73619 1249886
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 505 330 1881 38 2754 2754
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 1713 75 4495 251 6534 75 6459
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 895206 304583 116516 31454 1347759 74437 1273322
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 628 41 2727 181 3577 41 3536
Reserver
2312 2267 9899 1012 15490 571 14919
SUMMA 892894 302316 106617 30442 1332269 73866 1258403
1)
Moderbolaget 2011 Norden Tyskland Baltikum vriga
Totala
verksamheten
oreglerade > 60 dagar 896 131 1027
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 143 143
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 680 84 764
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 470 12 482
Reserver 1343 96 1439
SUMMA 1083608 4 35519 1119131
2010
oreglerade > 60 dagar 911 676 1587
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 494 494
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 766 264 1030
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 443 10 453
Reserver 1366 274 1640
SUMMA 989929 3 24077 1014009
1) Den geograska frdelningen avgrs av var lnet r bokat.
Kreditportflj skyddad av garantier, kreditderivat och stllda skerheter
1)
2011 2010
Koncernen
Kredit-
portflj
Skyddad av
garantier och
kreditderivat
Skyddad
av stllda
skerheter
Varav,
nansiella
skerheter
Kredit-
portflj
Skyddad av
garantier och
kreditderivat
Skyddad
av stllda
skerheter
Varav,
nansiella
skerheter
Banker och fretag 74100 7182 50531 47906 164168 3200 39111 37089
Oentlig frvaltning 84304 127 477 75457 138 84
Hushll 475006 1918 377097 247 508810 1244 390886 932
SUMMA 1621650 57314 660055 75422 1611869 43813 676635 112605
Moderbolaget
Banker och fretag 108277 4030 50186 47906 126254 2520 38613 36616
Oentlig frvaltning 20582 41 477 17186 25 84
Hushll 368533 1 333761 312805 3 285822
SUMMA 1217583 48406 557232 73524 1094793 36750 511522 114164
1) Endast riskreducerande tgrder som godtas i kapitaltckningen ingr i tabellen.
Lnefordringar som omklassicerats under ret
2011 2010 2011 2010
Bokfrt vrde fr oskra lnefordringar som terftt status av normal lnefordran 1125 1052 31 18
Individuellt vrderade lnefordringar
Oskra lnefordringar, oreglerade > 60 dagar 9831 14464 1027 1587
Oskra lnefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar 1259 2754 143 494
Totalt oskra lnefordringar 11090 17218 1170 2081
fr oskra lnefordringar, oreglerade > 60 dagar 5311 7741 633 772
fr oskra lnefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar 627 1142 131 258
Gruppvisa reserver 1949 3030 482 453
Oskra lnefordringar, netto 3203 5305 76 598
Specik reserveringsgrad fr individuellt vrderade oskra lnefordringar 53,5% 51,6% 65,3% 49,5%
Total reserveringsgrad fr individuellt vrderade oskra lnefordringar 71,1% 69,2% 106,5% 71,3%
Andel oskra lnefordringar, netto 0,39% 0,63% 0,04% 0,10%
Andel oskra lnefordringar, brutto 0,84% 1,28% 0,10% 0,20%
Gruppvis vrderade lnefordringar
Frfallna lnefordringar > 60 dagar 6483 6534 481 677
Omstrukturerade lnefordringar 501 502
Summa 6984 7036 481 677
Gruppvisa reserver 3351 3577 193 157
Reserveringsgrad fr gruppvis vrderade lnefordringar 48,0% 50,8% 40,1% 23,2%
Frfallna ln som ej faststllts vara oskra uppgr till 11 382 Mkr (13 043) (frfallna upp till 30 dagar) och 1 737 Mkr (2 859) (mellan 31 och 60 dagar).
Dessa ln motsvarar 1,00 procent (1,26) av utlningsvolymen.
Reserver
Specika reserver
1)
2011 2010 2011 2010
Ingende balans 8532 10456 1030 1131
Iansprktagande 1864 1461 439 244
Avsttningar 763 2526 211 294
terfringar 1360 1574 47 91
Utgende balans 5938 8883 764 1030
Omklassicerad till Avvecklad verksamhet 257 351
Kvarvarande verksamhet 5681 8532
1) Specika reserver fr individuellt vrderade ln.
Gruppvisa reserver
2)
Avsttningar, netto 771 437 66 61
Utgende balans 5300 6607 675 610
2) Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade ln, reserver fr gruppvis vrderade ln
och lnderriskreserver.
Reserver fr poster inom linjen
Avsttningar, netto 68 15 18 23
Valutakursdierenser 39 17 93
Utgende balans 369 476 6 24
SUMMA 11607 15966 1445 1664
45 Derivatinstrument
2011 2010 2011 2010
Rnterelaterade 124057 79173 119284 76562
Valutarelaterade 39694 41175 39123 38426
Aktierelaterade 3230 6993 3389 6890
vriga 448 298 344 230
Med positiva stngningsvrden 167429 127639 162140 122108
Rnterelaterade 109688 75799 108855 74015
vriga 335 134 190 86
Med negativa stngningsvrden 150772 120859 149554 115909
Med positiva stngningsvrden Med negativa stngningsvrden
Koncernen 2011 Nominellt belopp Bokfrt vrde Nominellt belopp Bokfrt vrde
Optioner 547664 5130 500163 5074
Terminer 1385575 4563 1538433 3568
Swappar 3625456 114364 3583025 101046
Rnterelaterade 5558695 124057 5621621 109688
varav clearat 178 4 526
Optioner 194589 1962 196946 1939
Terminer 345060 5862 306225 4196
Swappar 3083670 31870 3090721 30901
varav clearat 26409 568 33564 626
Optioner 1598025 2264 236321 1961
Terminer 34 370 2453 174
Swappar 51432 596 55538 1578
varav clearat 579 2453 302
Optioner 299 27 299 27
Terminer 797 73 797 73
Swappar 13411 348 13411 235
vriga 14507 448 14507 335
varav clearat 1096 100 1096 100
SUMMA 10846012 167429 9524332 150772
varav clearat 27683 1251 37639 1028
2010
Optioner 104562 3315 100527 4198
Terminer 935869 2423 1042878 2375
Swappar 2649057 73435 2637118 69226
Rnterelaterade 3689488 79173 3780523 75799
varav clearat 90 2 90 2
Optioner 174445 1495 173951 1659
Terminer 337933 6626 319387 6707
Swappar 3404585 33054 3426783 33329
varav clearat 23178 630 44355 1065
Optioner 2009145 5825 482153 2438
Terminer 950 97 1863 88
Swappar 4042 1071 33336 705
Optioner 661 28 661 29
Terminer 519 19 519 19
Swappar 16624 251 16575 86
vriga 17804 298 17755 134
SUMMA 9638392 127639 8235751 120859
varav clearat 25398 961 47488 1548
Forts. not 45 Derivatinstrument
Med positiva stngningsvrden Med negativa stngningsvrden
Moderbolaget 2011 Nominellt belopp Bokfrt vrde Nominellt belopp Bokfrt vrde
Optioner 545723 5167 497723 5201
Terminer 1384392 3380 1537971 3568
Swappar 3588985 110737 3587397 100086
Rnterelaterade 5519100 119284 5623091 108855
Optioner 196175 1962 198106 1939
Terminer 308319 4531 307242 3575
Swappar 3184212 32630 3183249 31203
Optioner 1663215 2433 468185 2162
Terminer 370 174
Swappar 51291 586 50781 1456
varav clearat 579 302
Swappar 13411 344 13411 190
vriga 13411 344 13411 190
SUMMA 10935723 162140 9844065 149554
2010
Optioner 101966 4361 96738 4152
Terminer 935843 2419 1041055 2371
Swappar 2570528 69782 2569262 67492
Rnterelaterade 3608337 76562 3707055 74015
Optioner 176339 1448 176064 1642
Terminer 308598 4636 309075 5237
Swappar 3514861 32342 3515032 31968
Optioner 2313340 5721 1059064 2261
Terminer 103 56
Swappar 3968 1066 33167 644
Swappar 17064 230 17036 86
vriga 17064 230 17036 86
SUMMA 9942507 122108 8816492 115909
46 Upplysningar om nrstende*
Koncernfretag Intressefretag Summa
Moderbolaget 2011
Tilgngar/
Skulder Rntor
Tilgngar/
Skulder Rntor
Tilgngar/
Skulder Rntor
Obligationer och andra rntebrande vrdepapper 3383 151 3383 151
SUMMA 220114 3008 350 6 220464 3014
Skulder till kreditinstitut 60070 938 9 60079 938
vriga skulder 11065 36 11065 36
SUMMA 84523 1268 9 84532 1268
2010
Obligationer och andra rntebrande vrdepapper 5155 163 5155 163
SUMMA 199820 2644 325 3 200145 2647
In- och upplning frn allmnheten 11544 67 6 11550 67
SUMMA 72859 778 6 72865 778
* Fr information om hgsta ledningen, verkstllande ledningen och vriga nrstende se not 9 c.
Koncernen har avtal fr frskringsadministration och avtal fr kapitalfrvalt-
ning med Gamla Livfrskringsbolaget SEB Trygg Liv utifrn marknadspris.
SEB har under 2011 erhllit 154 Mkr (164) avseende frskringsadministration
och 297 Mkr (265) avseende kapitalfrvaltning. Fr mer information angende
Gamla Livfrskringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 50.
47 Kapitaltckning
Finansiella fretagsgruppen
1)
Moderbolaget
Berkning av kapitalbas 2011 2010 2011 2010
Eget kapital enligt balansrkningen 109161 99543 71304 65341
Freslagen utdelning att faststllas av bolagsstmman 3836 3291 3836 3291
Investeringar utanfr den nansiella fretagsgruppen 41 40
vriga avdrag utanfr den nansiella fretagsgruppen
2)
3728 2688
Eget kapital i kapitaltckningen 101556 93524 67468 62050
Obeskattade reserver 18461 17636
Justering fr skringskontrakt 229 1755 233 1768
Reserveringsnetto fr IRK-rapporterade kreditexponeringar 108 765 741
Orealiserade vrdefrndringar fr nansiella tillgngar som kan sljas 717 1724 1549 1870
Exponeringar fr vilka riskvgda tillgngar ej berknas
3)
914 1184 914 1184
Goodwill
4)
4147 4174 333 105
vriga immateriella tillgngar 2943 2564 2211 1682
Krnprimrkapital 93097 87387 83484 79457
Primrkapitaltillskott (icke-innovativt hybridkapital) 4455 4492 4455 4492
Primrkapitaltillskott (innovativt hybridkapital) 10159 10101 10159 10101
Primrkapital (Tier 1) 107711 101980 98098 94050
Tidsbundna frlagsln 4815 4922 4454 4492
Avdrag fr terstende lptid 320 361
Eviga frlagsln 2225 4152 2225 4152
Reserveringsnetto fr IRK-rapporterade kreditexponeringar 108 91 765 742
Orealiserade vinster fr nansiella tillgngar som kan sljas 799 511 95 35
Exponeringar fr vilka riskvgda tillgngar ej berknas
3)
914 1184 914 1184
Investeringar utanfr den nansiella fretagsgruppen 41 40
Supplementrkapital (Tier 2) 6456 8091 5095 6753
Investeringar i frskringsfretag
4)
10500 10500
Pensionstillgngar utver relaterade frpliktelser
5)
222 422
KAPITALBAS 103445 99149 103193 100803
Forts. not 47 Kapitaltckning
Finansiella fretagsgruppen
1)
Moderbolaget
Berkning av riskvgda tillgngar 2011 2010 2011 2010
Kreditrisk IRK
Institutsexponeringar 29552 37405 21002 21297
Fretagsexponeringar 394094 403128 275598 274191
Positioner i vrdepapperiseringar 6515 6337 6408 6224
Hushllsexponeringar/fastighetskrediter 45241 65704 38916 26672
vriga hushllsexponeringar 9460 9826 6719
Andra exponeringsklasser 1651 1511
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod 486513 523911 341924 335103
vriga riskvgda tillgngar
Kreditrisk enligt schablonmetod 77485 91682 171668 176428
Operationell risk enligt internmtningsmetod 42267 44568 27974 28561
Valutakursrisk 13173 15995 13103 11650
Risker i handelslagret 59403 39970 58004 37396
Totalt, riskvgda tillgngar enligt Basel II 678841 716126 612673 589138
Tillgg under infrandefasen av Basel II
6)
148774 83672
TOTALT RAPPORTERADE RISKVGDA TILLGNGAR 827615 799798 612673 589138
Kapitalkvoter
Basel II med vergngsregler
Krnprimrkapitalrelation 11,2% 10,9% 13,6% 13,5%
Primrkapitalrelation 13,0% 12,8% 16,0% 16,0%
Total kapitaltckningsgrad 12,5% 12,4% 16,8% 17,1%
Kapitalbas i relation till kapitalkrav 1,56 1,55 2,11 2,14
Basel II utan vergngsregler
Krnprimrkapitalrelation 13,7% 12,2% 13,6% 13,5%
Primrkapitalrelation 15,9% 14,2% 16,0% 16,0%
Total kapitaltckningsgrad 15,2% 13,8% 16,8% 17,1%
Kapitalbas i relation till kapitalkrav 1,90 1,73 2,11 2,14
1) Kapitaltckningsanalysen omfattar den nansiella fretagsgruppen vilken inkludererar intressefretag som ej konsolideras i balansrkningen och exkluderar frskringsfretag.
2) Avdraget frn eget kapital avser upparbetade vinster i koncernfretag utanfr den nansiella fretagsgruppen.
3) Positioner i vrdepapperiseringar med lgre externrating n BB/Ba ingr inte i berkningen av riskvgda tillgngar utan hanteras via avdrag frn primr- och supplementrkapitalet.
4) Goodwill avser endast konsolidering till den nansiella fretagsgruppen. Vid konsolidering till hela koncernens balansrkning uppstr ytterligare goodwill p 5 721 Mkr som ingr
i avdraget fr investeringar i frskringsverksamhet.
5) Pensionsvrden skall utver den gottgrelse banken kan ta i ansprk enligt lagen om tryggande av pensionsutfstelse rknas av frn kapitalbasen.
6) Fr r 2009 freskrevs att kapitalbasen skulle vara minst 80 procent av kapitalkravet enligt tidigare regelverk (Basel I). Enligt Finansinspektionens allmnna rd br samma miniminiv
glla ven 2010 och 2011. Tillgget grs enligt dessa vergngsregler.
SEB-koncernen ska ocks uppylla de kapitalkrav som gller fr koncerner som
bedriver bde bank- och frskringsverksamhet, s k nansiella konglomerat.
Det samlade kapitalkravet fr SEB som nansiellt konglomerat uppgick till
75,7 miljarder kronor (73,1) medan de tillgngliga kapitalresurserna var
116,3 miljarder kronor (111,3). Kapitalkravet fr konglomeratet har berknats
i enlighet med sammanlggnings- och avrkningsmetoden.
48 Framtida minimileaseavgifter fr operationella leasingavtal*
2011 2010 2011 2010
r 2011 1465 738
r 2012 1059 1319 754 720
r 2013 916 1100 670 637
r 2014 812 905 601 575
r 2015 731 780 508 490
r 2016 och senare 1699 1659 1065 1233
SUMMA 5217 7228 3598 4393
* Hyreskontrakt fr lokaler och andra operationella leasingavtal
49 Tillgngars och skulders frdelning p vsentliga valutor
Koncernen 2011 SEK EUR USD GBP DKK NOK vriga Summa
Utlning till kreditinstitut och centralbanker 23855 139736 24508 1149 13081 4050 2932 209311
Utlning till allmnheten 650837 315863 100262 15128 30977 42248 30908 1186223
vriga nansiella tillgngar 360574 199035 145991 2736 101512 47837 18366 876051
vriga tillgngar 37418 24869 5093 1272 14053 1309 7054 91068
SUMMA TILLGNGAR 1072684 679503 275854 20285 159623 95444 59260 2362653
Skulder till kreditinstitut 48659 68100 50580 1518 23699 5694 3024 201274
In- och upplning frn allmnheten 337258 284723 150665 9231 13211 24367 42227 861682
vriga nansiella skulder 499768 277452 156359 22367 105638 26343 3876 1091803
vriga skulder 26839 19730 7918 1283 9757 2411 5686 73624
Efterstllda skulder 4 15774 6466 454 23 2388 25109
Eget kapital och obeskattade reserver 109161 109161
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1021689 665779 371988 34853 152305 58838 57201 2362653
2010
Utlning till kreditinstitut och centralbanker 27926 110729 38352 3847 17595 1800 3939 204188
vriga tillgngar 32176 107237 1263 414 37062 19542 15871 213565
SUMMA TILLGNGAR 889903 772151 143182 21675 178329 110874 63707 2179821
vriga skulder 21591 66800 4072 645 31349 4990 5971 135418
Moderbolaget 2011
Utlning till kreditinstitut 31289 154778 29437 3255 11500 8782 6755 245796
vriga tillgngar 38181 5265 2703 11 1817 4424 602 53003
SUMMA TILLGNGAR 910219 391856 260264 19321 85228 92797 29165 1788850
vriga skulder 10908 1350 1203 893 294 151 572 15069
2010
Utlning till kreditinstitut 35351 141509 43176 5106 16208 6508 2710 250568
vriga tillgngar 41589 16184 2108 295 28513 22418 772 111879
SUMMA TILLGNGAR 778830 374329 130045 19223 102158 104542 27201 1536328
vriga skulder 7997 10723 3556 647 103 2929 8017 33766
50 Livfrskringsrrelsen
Koncernen
RESULTATRKNING 2011 2010
Premieinkomster netto 6467 7024
Intkter frn investeringsavtal
Egna avgifter 1219 1170
Erhllna ersttningar frn fondbolag 1317 1303
2536 2473
Kapitalavkastning, netto 4580 7722
vriga rrelseintkter 437 418
Totala intkter, brutto 14020 17637
Utbetalda frskringsersttningar, netto 9237 8234
Frndring i frskringstekniska avsttningar 312 4864
Totala intkter,netto 4471 4539
Varav frn andra enheter inom SEB koncernen 1274 1284
Kostnad fr anskaning av investerings- och frskringsavtal
Anskaningskostnader 1414 1473
Frndring av aktiverade anskaningskostnader 44 160
1370 1313
Administrationskostnader 1117 1076
vriga rrelsekostnader 27 13
Totala kostnader 2514 2402
RRELSERESULTAT 1957 2137
FRNDRING AV VERVRDEN I DIVISION SEB TRYGG LIV
Traditionell frskring i SEB Pension Danmark r inkluderad och 2010 r
justerat fr detta jmfrt med rsredovisningen 2010
Nuvrde av rets frsljning
1)
1318 1602
Avkastning p avtal ingngna under tidigare r 1657 1506
Realiserat vervrde p avtal ingngna tidigare r 2453 2116
Faktiskt utfall jmfrt med operativa antaganden
2)
710 213
Frndring i vervrden frn verksamheten, brutto 1232 1205
rets aktivering av anskaningskostnader 789 813
rets avskrivning p aktiverade anskaningskostnader 745 653
Frndring i vervrden frn verksamheten, netto
3)
1188 1045
Finansiella eekter av kortsiktiga marknadsuktuationer
4)
1897 626
Frndring i operativa antaganden
5)
179 243
SUMMA FRNDRING I VERVRDEN
6)
888 1428
Berkningen av vervrden i livfrskringsverksamheten baserar sig p antaganden om den framtida utvecklingen av de tecknade frskrings-
avtalen samt en riskjusterad diskonteringsrnta. De viktigaste antagandena (avser den svenska kundbasen som representerar 80 procent av
vervrdet), procent:
Diskonteringsrnta 7,0% 7,5%
terkp av kapitalfrskring: inom 1 r frn tecknandet / 14 r /
5 r / 6 r / drefter
1% / 7% /
15% / 12% / 8%
1% / 7% /
15% / 12% / 8%
Annullation av lpande premier, fondfrskring 11% 11%
Vrdeutveckling fondandelar, brutto fre avgifter och skatter 5,0% 5,5%
Ination KPI / Ination kostnader 2% / 3% 2% / 3%
Frvntad avkastning p erforderlig solvensmarginal 4% 4%
Flyttrtt i fondfrskring 2% 2%
Ddlighet
Koncernens
erfarenhet
Koncernens
erfarenhet
1) Med frsljning avses nyteckning och extrapremier p bentliga kontrakt.
2) Periodens faktiska utveckling av de tecknade frskringsavtalen kan stllas mot gjorda operativa antaganden och vrdet av avvikelserna kan
uppskattas. De viktigaste komponenterna r frlngningar av avtalstiden och annullationer. Det faktiska utfallet av intkter och administra-
tionskostnader ingr dremot i sin helhet i rrelseresultatet.
3) Frutbetalda anskaningskostnader aktiveras bokfringsmssigt och skrivs av enligt plan. Redovisad frndring i vervrden korrigeras drfr
med nettot av periodens aktivering och avskrivning.
4) Antagen rlig vrdetillvxt r 5,0 procent brutto (fre avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.
5) En snkning av diskonteringsrntan hade en positiv eekt under 2011 p omkring 800 Mkr men lgre antagen tillvxt i fondvrdena hade en
negativ eekt p omkring 300 Mkr samtidigt som en antagen hgre frekvens av terkp, annulationer och ytt av frskringar hade en negativ
eekt p omkring 700 Mkr. 2010 pverkades negativt av en hgre antagen yttfrekvens av frskringar.
6) Berknade vervrden enligt ovan ingr ej i SEB koncernens resultat- och balansrkning.
Forts. not 50 Livfrskringsrrelsen
SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FR GAMLA LIVFRSKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*
Koncernen
Sammanfattning av resultatrkningen 2011 2010
Resultat frn livfrskringsverksamheten 17405 12331
Bokslutsdispositioner 78 78
Skatter 748 549
NETTORESULTAT 18075 11860
Sammanfattning av balansrkningen
Totala tillgngar 156976 188292
TOTALA TILLGNGAR 156976 188292
Totala skulder 101691 110283
Obeskattade reserver 294 372
TOTALA SKULDER OCH EGET KAPITAL 156976 188292
* SEB ger alla aktier i Gamla Livfrskringsbolaget SEB Trygg Liv frutom en gyllene andel som gs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livfrskrings-
bolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett dotterfretag i koncernen, eftersom SEBs garskap i Gamla Livfrskringsbolaget SEB Trygg
Liv inte resulterar i bestmmande inytande.
51 Tillgngar i fondfrskringsverksamheten
Inom fondfrskringsverksamheten str SEB, fr sina kunders rkning, som gare till 50 procent eller mer av andelarna
i 45 (38) fonder, som frvaltas av SEB. Den totala fondfrmgenheten i dessa fonder uppgr till 93 940 Mkr (94 100),
varav SEB fr kunders rkning innehar 66 150 Mkr (64 560).
52 Tillgngar och skulder som innehas fr frsljning och avvecklade verksamheter
Eekt frn frsljning av kontorsrrelsen i Tyskland och Ukraina
Tillgngar och skulder hnfrliga till den verltna verksamheten och avvecklad verksamhet omfattar bde avyttringen
av kontorsrrelserna i Tyskland och Ukraina. 31 januari 2011 slutfrde SEB frsljningen av den tyska kontorsrrelsen
till Banco Santander. Aren omfattar 173 bankkontor, 1 miljon privatkunder och omkring 2 000 medarbetare. Med an-
ledning av att SEB i november 2011 ingick avtal om att slja kontorsrrelsen i Ukraina klassicerade SEB verksamheten
som avvecklad verksamhet. SEB:s verksamhet i Ukraina r mycket begrnsad, utlningen uppgick vid halvrsskiftet
2011 till knappt 2 miljarder kronor. Transaktionen kommer att genomfras kring halvrsskiftet 2012 under frutstt-
ning att alla ndvndiga tillstnd har erhllits.
Den avvecklade verksamheten redovisas netto p en separat rad i koncernens resultatrkning. Jmfrelsetalen i resul-
tatrkningen har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av koncernens verksamhet. I
koncernens balansrkning redovisas tillgngar och skulder hnfrliga till den verltna verksamheten skilda frn vriga
tillgngar och skulder.
Koncernen
Resultatrkning 2011 2010
Summa intkter 535 2482
Summa kostnader
1)
1093 4093
Resultat fre kreditfrluster 1628 1611
Kreditfrluster, netto 180 590
Rrelseresultat 1448 2201
Skatt 293 179
Nettoresultat frn avvecklad verksamhet 1155 2022
1)
Varav omstruktureringskostnader
Personalkostnader 567
vriga kostnader 561
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 112
SUMMA
1)
1240
1) Transaktionsrelaterade kostnader ssom IT-anpassning, fysisk avskiljning, nedskrivning av materiella tillgngar, rdgivningskostnader
och kostnader fr vertalighet.
Forts. not 52 Tillgngar och skulder som innehas fr frsljning och avvecklade verksamheter
Koncernen
Balansrkning 2011 2010
Utlning till allmnheten 734 73866
Summa tillgngar som innehas fr frsljning 2005 74951
Skulder till kreditinstitut 1275 6303
In- och upplning frn allmnheten 663 40777
Summa skulder som innehas fr frsljning 1962 48339
Kassadesanalys
Kassade frn investeringsverksamheten 423 348
Kassade frn nansieringsverksamheten 27800 726
Periodens kassade frn avvecklad verksamhet 10 170
53 Omklassificerade portfljer
2011 2010 2011 2010
Ingende balans 78681 125339 39574 75725
Amorteringar 6360 6618 5973 6055
Slda vrdepapper 29058 25325 12063 21375
Upplupna intkter 4 44 12 56
UTGENDE BALANS* 42169 78681 20527 39574
* Marknadsvrde om ej omklassicerat 39284 77138 17922 36857
Verkligt vrde utfall, eekt om ej omklassicerade
Eget kapital (AFS ursprung) 21 2901 100 2289
Resultatrkningen (HFT ursprung) 127 49 13 496
SUMMA 148 2950 113 2785
Resultateekt*
Rntenetto 1214 1578 347 791
vriga intkter, netto 473 282 307 290
SUMMA 406 7764 1107 8559
* Eekten i resultatrkningen bestr av resultatposter frn den omklassicerade portfljen brutto. Rntenetto bestr av rnteintkter frn portfljen utan hnsyn till rntekostnader fr
nansieringen. Nettoresultat av nansiella transaktioner r valutaomrkningseekten frn omvrdering av den omklassierade portfljen utan hnsyn till den motverkande valutaeekten
frn nansieringstransaktionerna. vriga intkter netto r realiserade intkter och frluster frn slda vrdepapper.
Frndringen av IAS 39, som godkndes av EU i oktober 2008, tillter under
srskilda omstndigheter att nansiella tillgngar omklassiceras frn tillgngar
fr handel. SEB anser att de extrema strningarna p de globala nansiella
marknaderna och den kraftiga frsmringen av den reala ekonomin under andra
hlften av 2008 som fortsatte in i 2009 r tecken p sdana srskilda omstn-
digheter. SEB har inte omklasicerast ngra tillgngar under 2010 och 2011.
54 Omstruktureringskostnader
Koncernen
2011 2010
Personalkostnader 467
vriga kostnader 40
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 257
SUMMA
1)
764
1) Omstrukturering av IT- system, support och arsenheter samt nedskrivning av materiella tillgngar i samband med integrering av den
kvarvarande verksamheten till fljd av frsljningen av den tyska kontorsrrelsen.
femrsversikter
SEB-koncernen
Resultatrkning
Mkr 2011 2010
1)
2009
1)
2008
1)
2007
1)
Rntenetto 16901 15930 17967 16940 14101
Livfrskringsintkter netto 3197 3255 3597 2375 2933
vriga intkter 135 282 2154 1751 1163
Summa intkter 37686 36735 41421 38063 37080
Personalkostnader 13933 13920 13688 14513 13294
vriga kostnader 7424 7213 6670 6510 5718
Av- och nedskrivningar 1764 1854 4046 1456 1157
Omstruktureringskostnader 764
Summa kostnader 23121 23751 24404 22479 20169
Vinster och frluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgngar 2 14 7 5 787
Kreditfrluster, netto 778 1609 11370 3155 950
Rrelseresultat 15345 11389 5654 12434 16748
Skatt 3046 2569 2478 2351 3376
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter 12299 8820 3176 10083 13372
Avvecklad verksamhet 1155 2022 1998 33 270
NETTORESULTAT 11144 6798 1178 10050 13642
Minoritetens andel 37 53 64 9 24
Aktiegarnas andel 11107 6745 1114 10041 13618
1) 20102009 omrknade och 20082007 proformaberknade exklusive kontorsrrelsen i Tyskland.
Balansrkning
Mkr 2011 2010 2009 2008 2007
Utlning till kreditinstitut och centralbanker 209311 204188 331460 266363 263012
Utlning till allmnheten 1186223 1074879 1187837 1296777 1067341
vriga nansiella tillgngar 911331 777423 634002 765131 868643
vriga tillgngar 55788 123331 154928 182431 145466
SUMMA TILLGNGAR 2362653 2179821 2308227 2510702 2344462
vriga nansiella skulder 1061988 975935 856107 996590 940820
vriga skulder 128548 180178 153930 159924 155094
Summa kapital 109161 99543 99669 83729 76719
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2362653 2179821 2308227 2510702 2344462
Nyckeltal
2011 2010 2009 2008 2007
K/I-tal
1)
0,61 0,65 0,60 0,59 0,54
Kreditfrlustniv, % 0,08 0,15 0,92 0,30 0,11
Total reserveringsgrad fr individuellt vrderade oskra fordringar, % 71,1 69,2 69,5 68,5 n/a
Andel oskra fordringar,brutto % 0,84 1,28 1,46 0,73 n/a
Kapitaltckningsgrad
2)
, % 12,50 12,40 13,50 10,62 11,04
2)
, % 13,01 12,75 12,78 8,36 8,63
1) Kvarvarande verksamhet.
2) Basel II (med vergngsregler).
femrsversikter
Resultatrkning
Mkr 2011 2010 2009 2008 2007
Rntor netto 15541 13828 15069 13171 11603
vriga intkter 5591 3346 6466 6346 5702
Summa intkter 31661 27320 31815 28747 26919
Administrationskostnader 14479 13935 12117 13304 12589
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 4884 4630 5125 4820 4847
Summa kostnader 19363 18565 17242 18124 17436
Kreditfrluster, netto 457 362 984 773 24
Nedskrivningar av nansiella tillgngar 759 442 1222 121 106
Rrelseresultat 11082 7951 12367 9729 9353
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavrkning 1119 1283 1510 2117 158
Skatter 2112 3095 3231 1106 904
NETTORESULTAT 7851 3573 7626 6506 8291
Balansrkning
Mkr 2011 2010 2009 2008 2007
Utlning till kreditinstitut 245796 250568 376223 349073 357482
Utlning till allmnheten 873335 763441 732475 768737 637138
Finansiella tillgngar 616716 459379 419267 501023 511800
vriga tillgngar 53003 62940 67951 89667 52899
SUMMA TILLNGAR 1788850 1536328 1595916 1708500 1559319
Finansiella skulder 839355 733044 595032 731958 685178
vriga skulder 15069 33766 35236 48445 34995
Eget kapital och obeskattade reserver 96353 89271 88268 64295 58948
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL 1788850 1536328 1595916 1708500 1559319
Nyckeltal
2011 2010 2009 2008 2007
K/I-tal 0,61 0,68 0,56 0,65 0,68
Kreditfrlustniv, % 0,04 0,04 0,10 0,08 0,00
Andel oskra fordringar,brutto % 0,10 0,20 0,18 0,14 0,03
Kapitaltckningsgrad
1)
, % 16,8 17,1 17,2 15,3 16,2
1)
, % 16,0 16,0 14,8 9,9 10,2
1) Basel II (med vergngsregler).
frslag till vinstdisposition
Till rsstmmans frfogande str enligt Skandinaviska Enskilda
Banken AB:s balansrkning:
Kronor
Balanserade vinstmedel 30341703181
rets resultat 7851379100
Summa 38193082281
Styrelsen freslr att rsstmman med faststllande av Skandina-
viska Enskilda Banken AB:s balansrkning fr verksamhetsret
2011 beslutar att disponibla medel frdelas p fljande stt:

Utdelning till aktiegarna: Kronor
- per A-aktie 1:75 kr 3797533765
- per C-aktie 1:75 kr 42266889
Till ny rkning frs:
- balanserade vinstmedel 34353281627
Summa 38193082281
Det r styrelsens bedmning att den freslagna utdelningen
r frsvarlig med hnsyn till de krav som verksamhetens art,
omfattning och risker stller p storleken av Moderbolagets
och Koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet
och stllning i vrigt.
Styrelsen och verkstllande direktren frskrar att koncern-
redovisningen har upprttats i enlighet med internationella redo-
visningsstandarder (IFRS) sdana de antagits av EU och ger en
rttvisande bild av koncernens stllning och resultat. rsredo-
visningen har upprttats i enlighet med god redovisningssed och
ger en rttvisande bild av moderbolagets stllning och resultat.
Frvaltningsberttelsen fr koncernen och moderbolaget
ger en rttvisande versikt ver utvecklingen av koncernens
och moderbolagets verksamhet, stllning och resultat samt
beskriver vsentliga risker och oskerhetsfaktorer som moder-
bolaget och de fretag som ingr i koncernen str infr.
Frslag till vinstdisposition
Stockholm 24 februari 2012
Gran Lilja
ledamot
utsedd av de anstllda
Birgitta Kantola
ledamot
Johan H Andresen Jr
ledamot
Tomas Nicolin
ledamot
Marcus Wallenberg
ordfrande
Carl Wilhelm Ros
ledamot
Tuve Johannesson
vice ordfrande
Jesper Ovesen
ledamot
Annika Falkengren
verkstllande direktr och koncernchef
ledamot
Cecilia Mrtensson
ledamot
utsedd av de anstllda
Urban Jansson
ledamot
Signhild Arnegrd Hansen
ledamot
Jacob Wallenberg
vice ordfrande
revisionsberttelse
Till rsstmman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.
nr 502032-9081
Rapport om rsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har reviderat rsredovisningen och koncernredovisningen fr
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) fr r 2011. Bolagets
rsredovisning och koncernredovisning ingr i den tryckta
versionen av detta dokument p sidorna 16-150.
Styrelsens och verkstllande direktrens ansvar fr
rsredovisningen och koncernredovisningen
Det r styrelsen och verkstllande direktren som har ansvaret
fr att upprtta en rsredovisning som ger en rttvisande bild
enligt lagen om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepap-
persbolag och en koncernredovisning som ger en rttvisande
bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, ssom
de antagits av EU, och lagen om rsredovisning i kreditinstitut
och vrdepappersbolag, och fr den interna kontroll som styrel-
sen och verkstllande direktren bedmer r ndvndig fr att
upprtta en rsredovisning och koncernredovisning som inte
innehller vsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p
oegentligheter eller p fel.
Revisorns ansvar
Vrt ansvar r att uttala oss om rsredovisningen och koncern-
redovisningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisio-
nen enligt International Standards on Auditing och god revi-
sionssed i Sverige. Dessa standarder krver att vi fljer yrkes-
etiska krav samt planerar och utfr revisionen fr att uppn rim-
lig skerhet att rsredovisningen och koncernredovisningen
inte innehller vsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika tgrder inhmta revi-
sionsbevis om belopp och annan information i rsredovisningen
och koncernredovisningen. Revisorn vljer vilka tgrder som
ska utfras, bland annat genom att bedma riskerna fr vsent-
liga felaktigheter i rsredovisningen och koncernredovisningen,
vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. Vid denna
riskbedmning beaktar revisorn de delar av den interna kontrol-
len som r relevanta fr hur bolaget upprttar rsredovisningen
och koncernredovisningen fr att ge en rttvisande bild i syfte
att utforma granskningstgrder som r ndamlsenliga med
hnsyn till omstndigheterna, men inte i syfte att gra ett utta-
lande om eektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision
innefattar ocks en utvrdering av ndamlsenligheten i de
redovisningsprinciper som har anvnts och av rimligheten i sty-
relsens och verkstllande direktrens uppskattningar i redovis-
ningen, liksom en utvrdering av den vergripande presentatio-
nen i rsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga
och ndamlsenliga som grund fr vra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vr uppfattning har rsredovisningen upprttats i enlig-
het med lagen om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepap-
persbolag och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande
bild av moderbolagets nansiella stllning per den 31 december
2011 och av dess nansiella resultat och kassaden fr ret
enligt lagen om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepap-
persbolag, och koncernredovisningen har upprttats i enlighet
med lagen om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappers-
bolag och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av
koncernens nansiella stllning per den 31 december 2011 och
av dess resultat och kassaden enligt internationella redovis-
ningsstandarder, ssom de antagits av EU, och lagen om rsre-
dovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag. En bolags-
styrningsrapport har upprttats. Frvaltningsberttelsen och
bolagsstyrningsrapporten r frenlig med rsredovisningens
och koncernredovisningens vriga delar.
Vi tillstyrker drfr att rsstmman faststller resultatrk-
ningen och balansrkningen fr moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra frfattningar
Utver vr revision av rsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi ven reviderat frslaget till dispositioner betrf-
fande bolagets vinst eller frlust samt styrelsens och verkstl-
lande direktrens frvaltning fr Skandinaviska Enskilda
Banken AB (publ) fr r 2011.
Styrelsens och verkstllande direktrens ansvar
Det r styrelsen som har ansvaret fr frslaget till dispositioner
betrande bolagets vinst eller frlust, och det r styrelsen och
verkstllande direktren som har ansvaret fr frvaltningen
enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vrt ansvar r att med rimlig skerhet uttala oss om frslaget till
dispositioner betrande bolagets vinst eller frlust och om fr-
valtningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag fr vrt uttalande om styrelsens frslag till
dispositioner betrande bolagets vinst eller frlust har vi gran-
skat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underla-
gen fr detta fr att kunna bedma om frslaget r frenligt
med aktiebolagslagen.
Som underlag fr vrt uttalande om ansvarsfrihet har vi ut-
ver vr revision av rsredovisningen och koncernredovisningen
granskat vsentliga beslut, tgrder och frhllanden i bolaget
fr att kunna bedma om ngon styrelseledamot eller verkstl-
lande direktren r ersttningsskyldig mot bolaget. Vi har ven
granskat om ngon styrelseledamot eller verkstllande direkt-
ren p annat stt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lag
om bank- och nansieringsrrelse, lagen om rsredovisning i
kreditinstitut och vrdepappersbolag eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhmtat r tillrckliga och
ndamlsenliga som grund fr vra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att rsstmman disponerar vinsten enligt frslaget
i frvaltningsberttelsen och beviljar styrelsens ledamter och
verkstllande direktren ansvarsfrihet fr rkenskapsret.
Stockholm 24 Februari 2012
pricewaterhousecoopers ab
Peter Clemedtson
auktoriserad revisor
huvudansvarig
Revisionsberttelse
kalender och finansiell information
Kalender och nansiell information
De publikationer som listas hr ternns ocks p www.sebgroup.se. Dr nns ytterligare uppdaterad
information om SEB tillgnglig. Viktiga datum fr rapporter och hndelser r:
Bokslutskommunik fr 2011 7 februari 2012
rsredovisningen publicerad p www.sebgroup.se 7 mars 2012
rsstmma 29 mars 2012
Kvartalsrapport januari mars 24 april 2012
Kvartalsrapport januari juni 16 juli 2012
Kvartalsrapport januari september 25 oktober 2012
Bokslutskommunik fr 2012 31 januari 2013
Prenumeration p kvartalsrapporter i elektroniskt format kan bestllas p www.sebgroup.se/ir.
Nya aktiegare erbjuds automatiskt en prenumeration p rsredovisningen eller rsversikten.
Ytterligare tryckta kopior av dessa rapporter kan bestllas p www.sebgroup.se/ir.
Andra rapporter
rsversikt
En kortversion av rsredovisningen.
Corporate Sustainability Report
En rapport om SEB:s arbete inom hllbarhetsomrdet (p engelska).
Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3)
En rapport om kapitaltckning och riskhantering i enlighet med
myndighetskrav under Basel II, pelare 3 (p engelska).
P|ease
recyc|e me
P
r
o
d
u
k
t
|
o
n
S
L
8
o
c
h
I
n
t
e
|
|
e
c
t
a
C
o
r
p
o
r
a
t
e

I
o
t
o
I
o
a
c
h
|
m
L
u
n
d
g
r
e
n
8
r
u
n
o
L
h
r
s
1
o
m
a
s
0
|
d
n
m

1
r
y
c
k
L
|
a
n
d
e
r
s

S
L
0
k

rsstmma
rsstmma hlls torsdagen den 29 mars 2012 klockan 14.00 i Konserthuset i Stockholm.
Kallelse till rsstmman samt agenda nns tillgngliga p SEB:s hemsida, www.sebgroup.se
Aktiegare som vill delta i stmman skall
senast fredagen den 23 mars 2012 vara infrd i den av Euroclear Sweden AB frda aktieboken
och senast fredagen den 23 mars 2012 anmla sig - skriftligen till Skandinaviska Enskilda Banken AB,
rsstmman, Box 7832, SE-103 98 Stockholm, p telefon klockan 9.0016.30 inom Sverige p 0771-23 18 18
och frn utlandet p +46 771 23 18 18 eller via Internet p Bankens hemsida, www.sebgroup.se.
Utdelning
Styrelsen freslr en utdelning p 1:75 kronor per aktie fr 2011.
Aktien handlas utan utdelning fredagen den 30 mars 2012. Tisdagen den 3 april 2012 r freslagen
som avstmningsdag fr utdelningen. Om rsstmman beslutar i enlighet med frslaget berknas
utdelningen sndas ut av Euroclear Sweden AB tisdagen den 10 april 2012.
Huvudkontor
Postadress: SE-106 40 Stockholm
Besksadress: Kungstrdgrdsgatan 8, Stockholm
Telefon: +46 771 62 10 00
+46 8 22 19 00 (direktionsvxel)
Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081
Jan Erik Back
Koncernnanschef
Telefon +46 8 22 19 00
E-mail: janerik.back@seb.se
Ulf Grunnesj
Chef fr Investor Relations
Telefon +46 8 763 85 01
E-mail: ulf.grunnesjo@seb.se
Viveka Hirdman-Ryrberg
Informationsdirektr
Telefon +46 8 763 85 77
E-mail: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se
Malin Schenkenberg
Finansiell information
Telephone +46 8 763 95 31
E-mail: malin.schenkenberg@seb.se

Kontaktpersoner

SEB:s Årsredovisning 2011

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SEB:s Årsredovisning 2011

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

11 rsredov|sn|ng

Detta r SEB Omslag

Tilltagande oro ver globala obalanser och den

I detta ekonomiska lge var utvecklingen p mark-

SEB strkte sin motstndskraft genom att ka likvi-

SEB:s satsning p fretagssektorn i Norden och

Utlningen vxte med 111 miljarder och inlningen

SEB tillknnagav ett kostnadstak p 24 miljarder

Frsljningen av den tyska kontorsrrelsen slut-

att bygga och utveckla relationerna till Bankens kunder s

att disciplinerat vxa inom utvalda huvudomrden ssom

att skerstlla den nansiella styrka som krvs fr att p

De globala ekonomiska utsikterna frbttrades trots en rad

SEB kpte och konsoliderade DNB:s svenska bolneportflj.

Den tyska kontorsrrelsen sldes och verfrdes till Banco

Den globala terhmtningen fortsatte trots en ny europeisk

SEB:s strategiska satsningar gav tydligt resultat och den kom-

Vrldsekonomin utmanades av problemen runt statsskulder

SEB meddelade att Banken infrt ett kostnadstak p 24 mil-

SEB i Hongkong ck bankoktroj och kan drmed betjna kun-

Det ekonomiska lget frvrrades d politiska svrigheter

SEB ingick ett avtal om att slja kontorsrrelsen i Ukraina till

Svenska myndigheter tillknnagav sin avsikt att infra de Basel

Standard and Poors uppgraderade SEB:s lngfristiga seniora

SEB utnmndes till betalningsombud fr Litauens insttnings-

Utlning och produkter fr kapitalanskaning

Handel i aktier, valutor, rntebrande instrument, rvaror, derivat, futures och

Rdgivningstjnster, mkleri, analys och handlarstrategier fr kapitalmarknaden,

Prime brokerage och vrdepappersrelaterade nansieringslsningar

Export-, projekt- och handelsnansiering

Cash management, likviditetshantering och betalningslsningar

Handels- och leverantrsnansiering.

Institutional Clients, som erbjuder kapitalfrvaltningsservice till institutioner, stif-

Private Banking, som erbjuder kapitalfrvaltning, juridik och skatterdgivning,

SEB Trygg Liv (Sverige)

SEB Pension (Danmark)

SEB Life & Pension International.

Estland har 37 bankkontor och betjnar 490 000 privatkunder

Lettland har 49 bankkontor och betjnar 430 000 privatkunder

Litauen har 55 bankkontor och betjnar 880 000 privatkunder

Transaktionsprocesser, exempelvis bokning, betalning och avstmning av arer

vervakning och utveckling av IT-system

IT-strategi och portfljhantering

SEB Way - ett koncerngemensamt program fr kontinuerlig frbttring.

Valutahandelsplattformar 20 000 anvndare, drygt 1 biljon US-dollar i

Vrdepappersplattformar 2,5 miljoner transaktioner per dag

735 miljoner betalningar, varav 97 procent helt automatiska, per r

Elektroniska kanaler fr storfretag och institutionella kunder

Banktjnster via Internet och mobil i Sverige 5 miljoner inloggningar

Helautomatiserade processer och eektiva arbetsden

vervakning, kontroll och skerhet

Utdelning av 1,50 kronor per aktie;

Arvode till styrelsen med ett totalt belopp p 8,4Mkr;

Val av elva styrelseledamter, med Johan H. Andresen, Jr.

Omval av Marcus Wallenberg som styrelseordfrande;

Procedur fr valberedning fr rsstmman 2012 och

Riktlinjer fr ersttning till verkstllande direktren

Beslut om tv lngfristiga aktieprogram; ett aktie-

Beslut om bemyndigande fr styrelsen att besluta om

Externrevision och internrevision 2010

Riktlinjer fr ersttning till verkstllande direktren och

Kapital- och nansieringsfrgor, inklusive risklimiter

Koncernens risktagande, inklusive kreditkvalitet och

Frsljningen av den tyska kontorsrrelsen