NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN

LUNDS UNIVERSITET

VT 2020

MAKROEKONOMISK TEORI
OCH
EKONOMISK POLITIK

ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR

KAPITEL 1–6

Pontus Hansson
ÖVNINGSUPPGIFTER
Kapitel 3
1.
a) Definiera begreppen nominell BNP och real BNP.
b) Nominell BNP ökade från cirka 3338 miljarder 2010 till cirka 3500 miljarder 2011, och
BNP-deflatorn ökade från 117 till 118,3. Hur stor är den procentuella ökningen av BNP i reala
termer?

2. År 2011 var Sveriges BNP cirka 3657 miljarder kronor. Året efter var den cirka 3685
miljarder kronor. Från 2011 till 2012 steg prisnivån med ungefär 0,9 procent. Hur stor var
Sveriges reala BNP-tillväxt mätt i procent?

3.
Land BNP befolkning prisnivå
Bismarck 50000 miljarder 200 miljoner 2000
Tirpitz 3000 miljarder 24 miljoner 1250

Hur stor är skillnaden i köpkraftsjusterad BNP per capita mellan länderna Bismarck och
Tirpitz?

4. Sveriges BNP var 2460 miljarder kronor år 2003 och 2570 miljarder kronor år 2004.
Sveriges köpkraftsjusterade BNP var 252,2 miljarder dollar år 2003 och 268,7 miljarder dollar
år 2004.

a) Vad var Sveriges köpkraftsjusterade växelkurs gentemot dollarn för år 2003 och 2004?
b) Har Sveriges inflation varit högre eller lägre än USA:s under 2004?

Kapitel 4
5. Följande uppgifter finns i de svenska nationalräkenskaperna för år 2014 (miljarder kr):

Privat konsumtion 1812

Offentlig konsumtion 1031
Bruttoinvesteringar 932
Export av varor och tjänster 1744
Import av varor och tjänster 1600
Indirekta skatter–subventioner 798
Kapitalförslitning 597
Primära inkomster från utlandet, netto 125
Transfereringar från utlandet, netto –68
BNP till marknadspris 3918

Källa: Statistiska centralbyrån

a) Ställ upp en försörjningsbalans för 2014 och beräkna lagerinvesteringarna.

b) Beräkna BNP till faktorpris (d.v.s. BNP enligt inkomstmetoden).
c) Beräkna NNP till faktorpris (d.v.s. NNP enligt inkomstmetoden).
d) Beräkna bytesbalanssaldot.
e) Beräkna nettoinvesteringarna i fast realkapital.

6. Följande uppgifter för Sveriges transaktioner med utlandet år 2011 är hämtade från
Statistiska Centralbyråns hemsida (www.scb.se) och är angivna i miljarder kronor:

Handelsbalans 75,1
Tjänstebalans 126,3
Löner (netto) –2,4
Kapitalavkastning (netto) 92,8
Löpande transfereringar (netto) –45,8
Kapitalbalans –3,7
Restpost 71,7

a) Beräkna bytesbalanssaldot!
b) Vad blir den finansiella balansens saldo?
c) Vad innebär den finansiella balansens saldo?

7. a) Vad skulle kunna vara innebörden av att ett land ”lever över sina tillgångar”?
b) Vad är det som är farligt med en stor utlandsskuld?

8. Uppställningen nedan visar sparandet i den privata och den offentliga sektorn i Sverige
samt Sveriges bytesbalans för åren 1995–2003. Vad säger nationalräkenskaperna om
sambandet mellan dessa tre storheter? Stämmer sambandet i uppställningen nedan.

Finansiellt sparande i olika sektorer 1995–2003 (miljarder kronor).

Offentlig därav: Privat Bytes-

sektor stat kommun sektor balans

1995 –123 –131 –6 186 63

1996 –51 –57 –6 117 66
1997 –19 –21 –9 101 82
1998 38 9 4 41 79
1999 49 88 2 39 88
2000 111 58 5 –20 91
2001 65 173 –4 34 99
2002 –6 –40 –13 125 119
2003 5 –41 –4 131 136

Källa: Konjunkturinstitutet

9. Landet Durendal är en liten ekonomi med få kontakter med omvärlden. Den internationella
kapitalmarknaden är hårt reglerad och inga privata kapitalflöden till och från landet är tillåtna.
Export och import av varor och tjänster är dock tillåten. Centralbankens valutareserv har
heller inte använts under året och det existerar inga transfereringar till eller från Durendal.
Vidare är visumkraven strikta så att utlänningar enbart får turistvisum, vilket innebär att de
inte får arbeta i Durendal. Däremot brukar varje år ett antal av Durendals invånare arbeta med
jordgubbsskörden i grannlandet Excalibur. För detta arbete får de 5 miljarder om året som de
tar med sig hem varje höst. Durendals regering har lånat stora summor i utlandet genom åren,
men under år 732 har man lyckats betala tillbaka 10 miljarder på dessa lån.
Räntebetalningarna på dessa lån var 8 miljarder samma år. De inhemska utgifterna på varor
och tjänster, d.v.s. summan av investeringar, offentlig konsumtion och privat konsumtion, är
180 miljarder. Inga mätfel förekommer.

a) Ställ upp en betalningsbalans för Durendal för år 732 och ange värdet på de olika
posterna!
b) Ange de poster som ingår i bytesbalansen och beräkna dessa för år 732!
c) Beräkna bruttonationalprodukten (BNP) för Durendal för år 732!
d) Beräkna bruttonationalinkomsten (BNI) för Durendal för år 732!

10. I vilken delpost i Sveriges betalningsbalans ingår följande transaktioner och med vilket
tecken (plus/minus):
a) en svensk köper aktier i Microsoft för 10 miljoner
b) Ericsson köper elektroniska komponenter från Frankrike för 350 miljoner
c) Volvo säljer 1000 bilar till Grekland för 100 000 kronor styck
d) svenska staten lånar 500 miljoner av en tysk bank
e) staten betalar 20 miljarder i ränta på statsskulden
f) staten beviljar Uganda 100 miljoner kronor i U-hjälp
g) en svensk åker på skidsemester i Österrike och spenderar totalt 8000 kronor på resa och
diverse utgifter på plats i Österrike
h) en engelsman köper en nyutgåva av Strindbergs samlade verk för 895 kronor
i) Sverige finansierar byggnationen av en skola i Afrika och betalar en miljon för detta
ändamål (uppgiften är att betrakta som överkurs)
j) den svenska ägaren av Microsoft-aktier som omtalas i a får aktieutdelning på 25000
kronor
k) en svensk banktjänsteman reser till Berlin i fem månader och arbetar där på en stor, tysk
bank mot en lön på 20 000 kronor i månaden
l) en tysk bosatt i Hamburg köper ett sommarhus i Småland för 550 000 kronor

11. Följande uppgifter gäller för Sverige år 2011: BNP var 3500 miljarder kronor,
folkmängden var i genomsnitt under året 9 483 000, importen var 1532 miljarder, den privata
konsumtionen var 1673 miljarder, den offentliga konsumtionen var 924 miljarder,
bruttoinvesteringarna exklusive lagerinvesteringar var 644 miljarder, exporten var 1749
miljarder, löner och kapitalavkastning från utlandet var 407 miljarder, löner och
kapitalavkastning som betalades till utlandet var 316 miljarder, kapitalförslitningen var 455
miljarder, indirekta skatter minus subventioner var 427 miljarder och nettotransfereringarna
till utlandet var –46 miljarder.

a) Hur stor var Sveriges BNP per capita 2011?

b) Hur stor var Sveriges BNI per capita 2011?
c) Hur stor var Sveriges NNP per capita 2011?
d) Ställ upp Sveriges försörjningsbalans för år 2011 och räkna ut lagerinvesteringarna!
e) Hur mycket ändrades Sveriges kapitalstock under år 2011?
f) Hur stor var Sveriges disponibla nationalinkomst under år 2011?
Kapitel 6
12. Följande uppgifter gäller för Sverige år 2014:
Män Kvinnor Totalt
Befolkning 4 872 200 4 875 100 9 747 300
Befolkning i arbetsför 3 647 700 3 558 000 7 205 700
ålder (15–74 år)
I arbetskraften 2 724 800 2 458 600 5 183 400
Sysselsatta 2 502 500 2 269 800 4 772 300
Arbetslösa 222 300 188 800 411 000

a) Vad är arbetslösheten (det relativa arbetslöshetstalet) för kvinnor, män och totalt?
b) Vad är det relativa arbetskraftstalet?
c) Vad är sysselsättningsgraden för kvinnor, män och totalt?
d) Hur påverkas arbetslösheten totalt om 25 000 av de arbetslösa förtidspensioneras? Hur
påverkas sysselsättningsgraden?
e) Hur påverkas arbetslösheten om 40 000 nya arbetstillfällen uppstår och 20 000 av dessa
går till arbetslösa, medan 20 000 går till personer utanför arbetskraften?

13. Vad är skillnaden mellan konsumentprisindex (KPI) och BNP-deflatorn?

14. En familj köper ett hus för 975 000 kronor. De lånar 800 000 kronor till sex procents ränta
och binder låneräntan för en tid av två år. De räknar med att inflationen ska vara två procent
per år under tvåårsperioden.
a) Vilken realränta förväntar de sig?
b) Vad händer med den nominella räntan på lånet om inflationen i stället blir fyra procent?
c) Vad händer med realräntan om inflationen i stället blir fyra procent?
d) Vem tjänar på en högre inflation, låntagaren eller långivaren?

15. Antag att den förväntade inflationen i ett land är fem procent. Hur och varför innebär det
en omfördelning mellan arbetsgivare och arbetstagare om den faktiska inflationen blir tre
procent?

16. Den förväntade inflationen i Sverige i dag är ungefär två procent. Antag att företagen i
Sverige räknar med att kunna höja produktiviteten med en procent under nästkommande år.

a) Om löneavtal som gäller ett år ska tecknas, hur stora kommer de nominella
löneökningarna att bli? Vad blir den förväntade ökningen av reallönerna?
b) Vad händer om inflationen under året blir fyra procent i stället för de förväntade två
procenten?

17. I Sverige är skatten på kapitalinkomster 30 procent. Antag att en person år 1990 fick 13
procent nominell ränta på sitt sparade kapital och att samma person 2011 fick 5 procent
nominell ränta. Inflationen 1990 var 10 procent och inflationen 2011 var 2 procent.

a) Vilken realränta fick personen 1990 respektive 2011?

b) Vilken real avkastning efter skatt fick personen 1990 respektive 2011?
c) Vilken slutsats kan man dra om sambandet mellan inflation och real avkastning efter
skatt?
SVAR
Kapitel 3
1.
a) BNP = bruttonationalprodukt = det sammanlagda värdet av alla varor och tjänster som
produceras för slutlig användning i ett land under en tidsperiod (vanligen ett år)

BNP kan beräknas antingen som 1) summan av alla bruttoförädlingsvärden i näringsliv,

hushåll och offentlig sektor (användningssidan), 2) summan av alla löner och
kapitalinkomster = summan av alla faktorinkomster (inkomstsidan) eller
3) C + I + IL + G + X  IM (utgiftssidan)

Nominell BNP är BNP mätt med de priser som gäller det året mätningen avser (d.v.s. man
mäter 2008 års BNP med 2008 års priser, 2011 års BNP med 2011 års priser etc.). När BNP
beräknas måste man använda sig av en uppsättning priser för att kunna värdera varor och
tjänster. Nominell BNP betecknas ibland BNP i löpande priser.

Real BNP = ”BNP i fysiska termer” = ”produktionsvolym” = BNP i fasta priser = BNP mätt
med ett visst års priser oavsett vilket år mätningen avser (t.ex. BNP för samtliga år beräknad
med 2005 års priser). Det främsta syftet med beräkningar av real BNP är att göra jämförelser
över tiden där effekten av prisökningar har räknats bort.

b) Nom. BNP BNP- Real BNP

deflator = (Nom BNP / BNP-deflator) * 100
2010 3338 117 =(3338 / 117) * 100  2853
2011 3500 118,3 =(3500 / 118,3) * 100  2958

Relativ real BNP-ökning = (2958 - 2853) / 2853  0,037 = 3,7 procent.

2.

BNP år 2011= 3657 miljarder

BNP år 2012 = 3685 miljarder
BNP år 2012 i 2011 års priser = 3685 / 1,009

Real BNP-tillväxt = (BNP år 2012 i 2011 års priser / BNP år 2011) – 1 =

3685 1,009
  1  0,001  0,1 procent
3657
3.

köpkraftsjusterad växelkurs mellan länderna = prisnivå i Bismarck / prisnivå i Tirpitz =

= 2000 / 1250 = 1,6

köpkraftsjusterad BNP för Bismarck mätt i Tirpitz prisnivå =

= BNP i Bismarck / köpkraftsjusterad växelkurs =
= 50 000 miljarder / 1,6 = 31 250 miljarder
köpkraftsjusterad BNP per capita för Bismarck =
= köpkraftsjusterad BNP / befolkning =
= 31 250 miljarder / 200 miljoner = 156 250

Den köpkraftsjusterade BNP-nivån för Tirpitz i Tirpitz valuta är lika med den faktiska BNP-
nivån. Däremot måste vi dividera med befolkningen för att få fram den köpkraftsjusterade
BNP-nivån per capita.

köpkraftsjusterad BNP per capita för Tirpitz = BNP för Tirpitz / befolkning =
= 3000 miljarder / 24 miljoner = 125 000

Bismarcks köpkraftsjusterade BNP per capita är därmed (156 250 – 125 000) / 125 000 = 0,25
= 25 procent större än Tirpitz. Notera att det är lämpligare att ange skillnaden i procent än att
ange att den är 156 250 – 125 000 = 31 250 eftersom differensen hade blivit en annan om vi
hade valt att räkna i Bismarcks prisnivå. (Om vi hade räknat i Bismarcks prisnivå hade
skillnaden blivit 250 000 – 200 000 = 50 000.)

4.
a) köpkraftsjusterad BNP = BNP * köpkraftsjusterad växelkurs ($/SEK) 
 köpkraftsjusterad växelkurs ($/SEK) = köpkraftsjusterad BNP / BNP

köpkraftsjusterad växelkurs år 2003 ($/SEK) = 252,2 / 2460  0,103

köpkraftsjusterad växelkurs år 2004 ($/SEK) = 268,7 / 2570  0,105

Notera att den köpkraftsjusterade växelkursen lika gärna kan uttryckas som antal kronor
per dollar. I så fall blir den köpkraftsjusterade växelkursen för 2003 ungefär 9,75 kronor
per dollar och den köpkraftsjusterade växelkursen för 2004 ungefär 9,56 kronor per dollar.

b) köpkraftsjusterad växelkurs ($/SEK) = prisnivå i USA / prisnivå i Sverige

Om den köpkraftsjusterade växelkursen mätt i antalet dollar per krona stiger från 0,103 till
0,105 innebär det att kvoten mellan prisnivån i USA och prisnivån i Sverige stiger från
0,103 till 0,105. Om värdet av en kvot stiger måste täljaren öka snabbare än nämnaren
(eller sjunka långsammare än nämnaren). Prisnivån i USA måste därför ha ökat snabbare
än prisnivån i Sverige. Eftersom inflationen mäter förändringstakten i prisnivån har därför
inflationen i Sverige varit lägre än inflationen i USA.
Kapitel 4
5.
a) m = marknadspris (utgiftsmetoden), f = faktorpris (inkomstmetoden)

Försörjningsbalans 2014
Tillgång Användning
BNPm 3918 C 1812

IM 1600 G 1031
Bruttoinvesteringar 932
X 1744
Lagerinvesteringar ?
Summa 5518 5518

lagerinvesteringar = BNPm + IM – C – G – bruttoinvesteringar – X =

= 3918 + 1600 – 1812 – 1031 – 932 – 1744 = –1

b) BNPf = BNPm – indirekta skatter + subventioner = 3918 – 798 = 3120

c) NNPf = BNPf – kapitalförslitning = 3120 – 597 = 2523

d) Bytesbalans = nettoexport + primära inkomster från utlandet, netto +

nettotransfereringar = (1744–1600) + 125 + (–68) = 201

e) Nettoinvesteringar = bruttoinvesteringar – kapitalförslitning = 932 – 597 = 335

6.
a) bytesbalans = (export – import) + primära inkomster från utlandet, netto +
nettotransfereringar = (handelsbalans + tjänstebalans) + (löner + kapitalavkastning) +
löpande transfereringar = 75,1 + 126,3 + (–2,4) + 92,8 + (–45,8) = 246,0

b) betalningsbalans = bytesbalans + kapitalbalans – finansiell balans + restpost = 246,0 +

+ (–3,7) – finansiell balans + 71,7 = 314,0 – finansiell balans

Betalningsbalansen är per definition alltid lika med noll. Därav följer att den
finansiella balansens saldo måste vara lika med 314,0.

c) Den finansiella balansens saldo anger nettovärdet av de köp och försäljningar av

tillgångar som sker mellan Sverige och omvärlden. Att den finansiella balansen är lika
med 314,0 innebär att Sverige köpte tillgångar för 314 miljarder kronor mer än vad vi
sålde tillgångar för. Ett positivt saldo i den finansiella balansen innebär således att vi
förvärvar tillgångar från resten av världen. Sveriges totala förmögenhet växer därmed.
Med tillgångar menar man i det här avseendet företag, fastigheter, obligationer, andra
värdepapper och liknande.

7.
a) Vanligen avses att bytesbalansen är mindre än noll. Om bytesbalansen är mindre än noll
innebär det att landet köper varor och tjänster från andra länder för ett högre belopp än vad
landet säljer varor och tjänster till andra länder. Det innebär att landet måste låna pengar från
omvärlden för att kunna finansiera bytesbalansunderskottet, varigenom skulder till utlandet
ackumuleras. Bytesbalansen kan dock vara negativ på grund av stora investeringar (jämför
Sverige under andra halvan av 1800-talet) som genererar inkomster i framtiden. Dessa
framtida inkomster kan i sin tur användas till att betala av utlandsskulden och i så fall är det
inte problematiskt för landet att låna. En bättre definition på att ett land lever över sina
tillgångar är därför att så sker om C + G > nettonationalinkomsten eftersom vi då konsumerar
mer (antingen i privat eller i offentlig regi) än våra totala inkomster (när vi har tagit till
hänsyn till behovet av att ersätta nedslitet realkapital).

b) Ett problem är att landets trovärdighet som låntagare kan sjunka om utlandsskulden blir för
stor. Potentiella långivare kan då kräva högre ränta, eftersom de inte är säkra på att lånen
kommer att återbetalas. Risken finns också att spekulation mot landets valuta uppkommer.
Om ett land har lånat stora belopp och är beroende av fortsatta lån för att upprätthålla den
ekonomiska aktiviteten hamnar man i en beroendeställning gentemot långivarna. Ett problem
som inte minst har drabbat U-länder som har lånat för att finansiera konsumtion är att man har
råkat i svårigheter när den internationella konjunkturen har fallit eftersom de då har fått
svårare att sälja sina varor till andra länder.

8.

Nationalräkenskaperna säger att bytesbalansen är lika med summan av sparandet i den privata
sektorn och sparandet i den offentliga sektorn. Tabellen visar att detta samband stämmer.
Summan av den första kolumnen som visar sparandet i offentlig sektor och den fjärde
kolumnen som visar sparandet i privat sektor är lika med bytesbalansen i den femte och sista
kolumnen.

9. a, b)
BETALNINGSBALANS

Bytesbalans 10 (eftersom summan av betalningsbalansen ska vara

noll och den finansiella balansen är 10)
Handelsbalans + Tjänstebalans 13 (eftersom bytesbalansen totalt sett är 10 och övriga
poster i bytesbalansen är –3)
Löner + kapitalavkastning 5 – 8 = –3 (ersättning för arbete i utlandet minus
räntebetalningar på statsskulden)
Nettotransfereringar 0 (inga transfereringar förekommer)

Kapitaltransfereringar m.m. 0 (inga transfereringar förekommer)

Finansiell balans 10 (återbetalning av statsskulden)

Restpost 0 (eftersom inga mätfel förekommer)

c) I uppgiften framkommer: C + I + IL + G = 180

I beräkningarna i a och b framkommer: NX = 13
BNP = Y = C + I + IL + G + NX = 180 + 13 = 193

d) BNI = BNP + primära inkomster från utlandet, netto (d.v.s. löner + kapitalavkastning) =
= 193 + (–3) = 190
10.
a) finansiell balans, 10 miljoner (köp av utländska tillgångar)
b) bytesbalans, handelsbalans, –350 miljoner (köp av varor)
c) bytesbalans, handelsbalans, 1000  100 000 = 100 000 000 (försäljning av varor)
d) finansiell balans, –500 miljoner (lån från utlandet, den tyska banken förvärvar en tillgång
från Sverige)
e) bytesbalans, kapitalavkastning, –20 miljarder (avkastning på kapital)
f) bytesbalans, nettotransfereringar, –100 miljoner (bidrag till utlandet)
g) bytesbalans, tjänstebalans, –8000 (köp av transporter och resevaluta betraktas som köp av
tjänst)
h) bytesbalans, handelsbalans, 895 (köp av vara – en förutsättning är dock att boken
tillverkas i Sverige)
i) kapitaltransfereringar m.m., 1 miljon (transferering av byggnad alternativt bidrag till real
investering)
j) bytesbalans, kapitalavkastning, 25 000 (avkastning på kapital)
k) bytesbalans, löner, 5  20 000 = 100 000 (lön från utlandet)
l) finansiell balans, –550 000 (försäljning av tillgång till utlandet)

11.
a) BNP per capita = BNP / befolkning = 3500 miljarder / 9 483 000  369 100 kronor
b) BNI = BNP + löner och kapitalavkastning från utlandet, netto = 3500 miljarder +
+ 407 miljarder – 316 miljarder = 3591 miljarder
BNI per capita = BNI / befolkning = 3591 miljarder / 9 483 000  378 700 kronor
Sveriges BNI är som synes något större än Sveriges BNP.
c) NNP = BNP – kapitalförslitning = 3500 miljarder – 455 miljarder = 3045 miljarder
NNP per capita = NNP / befolkning = 3045 miljarder / 9 483 000  321 100 miljarder

d)

FÖRSÖRJNINGSBALANS (miljarder kronor)

Tillgång Användning
BNP 3500 Privat konsumtion 1673
Import 1532 Offentlig konsumtion 924
Bruttoinvesteringar 644
Export 1749
Lagerinvesteringar 42
Summa 5032 Summa 5032

e) förändring i kapitalstock = bruttoinvesteringar exklusive lagerinvesteringar –

– kapitalförslitning = 644 – 455 = 189 miljarder
f) disponibel nationalinkomst = nationalinkomst + nettotransfereringar =
= bruttonationalinkomst – kapitalförslitning + nettotransfereringar =
= 3591 – 455 + (–46) = 3090 miljarder
Kapitel 6
12.
a) arbetslöshet = antal arbetslösa / antal i arbetskraften
för kvinnor: 188 800 / 2 458 600  0,077 = 7,7 procent
för män: 222 300 / 2 724 800  0,082 = 8,2 procent
totalt: 411 000 / 5 183 400  0,079 = 7,9 procent

b) relativt arbetskraftstal = antal personer i arbetskraften / antal personer i arbetsför ålder =

= 5 183 400 / 7 205 700  0,719 = 71,9 procent

c) sysselsättningsgrad = antal sysselsatta / antal personer i arbetsför ålder

för kvinnor: 2 269 800 / 3 558 000  0,638 = 63,8 procent
för män: 2 502 500 / 3 647 700  0,687 = 68,7 procent
totalt: 4 772 300 / 7 205 700  0,662 = 66,2 procent

d) Arbetslösheten sjunker. Antalet arbetslösa minskar från 411 000 till 386 000. Samtidigt
minskar antalet personer i arbetskraften från 5 183 400 till 5 158 400. Arbetslösheten blir då
antal arbetslösa / antal personer i arbetskraften = 386 000 / 5 158 400  0,075 = 7,5 procent.
Sysselsättningsgraden påverkas inte eftersom antalet sysselsatta och antalet personer i
arbetsför ålder (d.v.s. den arbetsföra befolkningen) är oförändrade.

e) Antalet sysselsatta stiger till 4 812 300. Antalet arbetslösa sjunker till 391 000. Antalet
personer i arbetskraften ökar till 5 203 400. Arbetslösheten blir då antal arbetslösa / antal
personer i arbetskraften = 391 000 / 5 203 400  0,075 = 7,5 procent

13.

KPI visar prisnivån på de varor och tjänster som ingår i privat konsumtion. BNP-deflatorn
visar prisnivån på alla varor och tjänster i ett lands totala produktion (d.v.s. alla varor och
tjänster som ingår i BNP).

14.
a) förväntad realränta = nominell ränta – förväntad inflation =
= 6 procent – 2 procent = 4 procent
b) Ingenting händer med den nominella räntan eftersom räntan är bunden under hela
tvåårsperioden.
c) faktisk realränta = nominell ränta – faktisk inflation = 6 procent – 4 procent = 2 procent
d) Låntagaren tjänar på den högre inflationstakten. I och med att låneräntan är bunden, så
innebär den högre inflationen att den realränta låntagaren faktiskt betalar blir två procent i
stället för fyra procent, vilket innebär att den reala kostnaden för lånet blir lägre.
Långivaren förlorar i motsvarande utsträckning.

15.

Arbetstagarnas reallöner kommer att stiga om inflationen blir lägre än den förväntade. Det
innebär att arbetstagarna realt sett vinner på en lägre inflationstakt än den förväntade och att
arbetsgivarna i motsvarande grad förlorar på det. Anledningen är att löneavtal tecknas på
grundval av inflationsförväntningarna. Om företag och allmänhet tror att inflationen kommer
att bli fem procent kommer löntagarna att kräva femprocentiga ökningar av de nominella
lönerna för att hålla reallönerna konstanta. (Vi antar härvid att man inte räknar med någon
produktivitetsökning och således inte heller väntar sig någon reallöneökning.) Företagen
accepterar dessa löneökningar eftersom de reala lönekostnaderna därmed förblir på samma
nivå om de nominella lönerna stiger i samma takt som priserna.

Om inflationen i själva verket blir lägre än vad som förväntades påverkas reallönerna. Även
om den faktiska inflationen blir tre procent, så säger löneavtalen att de nominella lönerna ska
stiga med fem procent. Reallönerna ökar således. Reallöneökningen, som är lika med
ökningen av de nominella lönerna minus inflationen, blir fem procent minus tre procent, d.v.s.
två procent.

16.
a) Löneavtalen kommer att innebära ökningar av de nominella lönerna som är lika med
inflationen (d.v.s. ökningen av prisnivån) plus produktivitetsökningen. De nominella
lönerna kommer därmed att öka med två procent plus en procent, vilket är lika med tre
procent.

Den förväntade ökningen av reallönerna är lika med ökningen av de nominella lönerna

minus inflationen, d.v.s. tre procent minus två procent, vilket är lika med en procent.

b) Om inflationen överstiger förväntningarna genom att faktiskt bli fyra procent stiger
prisnivån snabbare än de nominella lönerna. Reallöneökningen blir då den överenskomna
nominella löneökningen på tre procent minus den faktiska inflationen fyra procent, vilket
innebär minus en procent. Reallönerna sjunker med andra ord med en procent.

17.
a) 1990: realränta = nominell ränta – inflation = 13 procent – 10 procent = 3 procent
2011: realränta = nominell ränta – inflation = 5 procent – 2 procent = 3 procent

b) 1990: real avkastning efter skatt = nominell ränta  (1 – skattesats) – inflation =

= 13  (1 – 0,3) – 10 = 13  0,7 – 10 = 9,1 – 10 = –0,9 procent

2011: real avkastning efter skatt = nominell ränta  (1 – skattesats) – inflation =

= 5  (1 – 0,3) – 2 = 5  0,7 – 2 = 3,5 – 2 = 1,5 procent

c) I och med att kapitalskatten tas ut på den nominella räntan blir skatten högre ju högre
inflationen är även om realräntan är densamma.