NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN

LUNDS UNIVERSITET

VT 2020

MAKROEKONOMISK TEORI
OCH
EKONOMISK POLITIK

ÖVNINGSUPPGIFTER MED SVAR

KAPITEL 13–15

Pontus Hansson
ÖVNINGSUPPGIFTER
Kapitel 13
31a. Antag att ett lands BNP är 120 540 och att landets potentiella BNP är 123 600.

a) Vad är landets cykliska BNP?

b) Vad är landets BNP-gap?
c) Är landet i högkonjunktur eller lågkonjunktur?

31b. Antag att ett lands BNP är 586 700 och att landets potentiella BNP är 561 000.

a) Vad är landets cykliska BNP?

b) Vad är landets BNP-gap?
c) Är landet i högkonjunktur eller lågkonjunktur?

31c. Under det senaste året har BNP i ett land ökat med 3 procent. Samtidigt har den privata
konsumtionen ökat med 1 procent, investeringarna har ökat med 5 procent och arbetslösheten
har sjunkit med 1,5 procentenheter.

a) Utifrån ovanstående information, är den privata konsumtionen en procyklisk eller

kontracyklisk variabel?
b) Utifrån ovanstående information, är investeringarna en procyklisk eller kontracyklisk
variabel?
c) Utifrån ovanstående information, är arbetslösheten en procyklisk eller kontracyklisk
variabel?
d) Utifrån ovanstående information, är den privata konsumtionen en stabil eller volatil
variabel?
e) Utifrån ovanstående information, är investeringarna en stabil eller volatil variabel?

Kapitel 14
31d. Hur påverkas den privata konsumtionen och det privata sparandet i ett land vid följande
händelser?

a) BNP per capita stiger.

b) Bostadspriserna stiger kraftigt.
c) Räntorna sjunker.
d) BNP per capita är oförändrad i dag men förväntas stiga de närmaste åren.
e) Människor blir mer osäkra på den ekonomiska utvecklingen till följd av en kris i landet.

31e. Om en person får en löneökning efter skatt på 1500 kronor i månaden och ökar sin
konsumtion med 1200 kronor i månaden, hur stor är denna persons marginella
konsumtionsbenägenhet? Hur stor är personens marginella sparbenägenhet?

31f. Om den disponibla inkomsten i ett land ökar med 300 miljarder och landets privata
konsumtion ökar med 290 miljarder kronor, hur stor är landets marginella
konsumtionsbenägenhet? Hur stor är landets marginella sparbenägenhet?
31g. Om BNP ökar med 68 miljarder, varav 12 miljarder ska betalas i skatt och den
marginella konsumtionsbenägenheten är 0,95, hur mycket kommer den privata konsumtionen
att öka? Hur mycket ökar det privata sparandet?

31h. Om den förväntade realräntan framåt i tiden är 3 procent, vilka av följande investeringar
är lönsamma att genomföra?

a) Investeringskostnaden är 1 miljon och den förväntade årliga intäkten är 80 000.

b) Investeringskostnaden är 3 miljoner och den förväntade årliga intäkten är 80 000.
c) Investeringskostnaden är 3 miljoner och den förväntade årliga intäkten är 120 000.
d) Investeringskostnaden är 5 miljoner och den förväntade årliga intäkten är 160 000.

31i. Om företaget som skulle kunna genomföra de investeringsprojekt som beskrivs i uppgift
31h har en kassa på 3 miljoner kronor, vilka av investeringarna kommer företaget att
genomföra?

31j. Vilka av investeringarna i uppgift 31h hade varit lönsamma att genomföra om den
förväntade realräntan är 4,5 procent. Hur påverkas de totala investeringarna av att räntan ökar
från 3 procent till 4,5 procent?

31k. Hur kommer Sveriges export och import att påverkas av följande händelser?

a) Prisnivån i Sverige stiger.

b) Prisnivån i Tyskland stiger.
c) Den svenska kronan stiger i värde.
d) BNP per capita i Sverige stiger.
e) BNP per capita i Tyskland stiger.

31m. Hur kommer Danmarks export och import att påverkas av följande händelser?

a) Prisnivån i Sverige stiger.

b) Prisnivån i Tyskland stiger.
c) Den svenska kronan stiger i värde.
d) BNP per capita i Sverige stiger.
e) BNP per capita i Tyskland stiger.

Kapitel 15
32a. Vad innebär multiplikatoreffekten?

32b. Vilka faktorer påverkar hur stor multiplikatorn är?

32c. Hur påverkas multiplikatorns storlek av följande:

a) Människorna i ett land sparar en större andel av sina inkomster.

b) Regeringen höjer skatterna.
c) Människorna i ett land konsumerar en större andel av sina inkomster.
d) Landets invånare börjar importera en större andel varor och tjänster än förut.
32d. Föreställ dig ett land där den autonoma konsumtionen är 30, investeringarna 100, den
offentliga konsumtionen 200, exporten 150 och importen 120. Allmänheten konsumerar 60
procent av sin disponibla inkomst. Staten infordrar 25 procent av alla inkomster i skatt. Den
marginella importbenägenheten är 0,2. Samtliga frågor avser vad som händer på kort sikt.

a) Hur mycket kommer BNP att öka om den offentliga konsumtionen ökar med 150?
b) Hur mycket hade BNP ökat i a om skattesatsen hade varit 50 procent?
c) Hur mycket hade BNP ökat i a om den marginella konsumtionsbenägenheten hade varit
0,8?
d) Hur mycket hade BNP ökat i a om landet inte hade haft någon import alls?
e) Vilka slutsatser kan man dra om hur olika faktorer påverkar multiplikatorns storlek?

32e. Föreställ dig ett land där den autonoma konsumtionen 50, investeringarna 300, den
offentliga konsumtionen 200, exporten 200 och importen 200. Allmänheten konsumerar 90
procent av sin disponibla inkomst. Staten infordrar 20 procent av alla inkomster i skatt. Den
marginella importbenägenheten är 0,12. Samtliga frågor avser vad som händer på kort sikt.

a) Hur påverkas BNP om exporten minskar med 100?

b) Antag att regeringen vill motverka exportminskningen genom att höja den offentliga
konsumtionen (expansiv finanspolitik). Med hur mycket måste den offentliga konsumtionen
öka för att BNP ska återgå till samma nivå som innan exportminskningen?
c) Oppositionen vill i stället motverka exportminskningen genom att sänka skatten. Illustrera i
AD(Y)-diagrammet hur en sådan åtgärd påverkar ekonomin!
SVAR
Kapitel 13
31a.
a) cyklisk BNP = faktisk BNP – potentiell BNP (BNP-trend) = 120 540 – 123 600 =
= –3060
b) BNP-gap = cyklisk BNP / potentiell BNP (BNP-trend) = –3060 / 123 600 ≈ 0,025 =
= 2,5 procent
c) Landet är i lågkonjunktur. Slutsatsen kan dras på tre sätt. Faktisk BNP är mindre än
potentiell BNP. Cyklisk BNP är negativ. BNP-gapet är negativt.

31b.
a) cyklisk BNP = faktisk BNP – potentiell BNP (BNP-trend) = 586 700 – 561 000 =
= 25 700
b) BNP-gap = cyklisk BNP / potentiell BNP (BNP-trend) = 25 700 / 561 000 ≈ 0,046 =
= 4,6 procent
c) Landet är i högkonjunktur. Slutsatsen kan dras på tre sätt. Faktisk BNP är större än
potentiell BNP. Cyklisk BNP är positiv. BNP-gapet är positivt.

31c.
En procyklisk variabel ändras i samma riktning som BNP. En kontracyklisk variabel ändras i
motsatt riktning mot BNP.

a) Både den privata konsumtionen och BNP ökar. De går således i samma riktning, vilket
tyder på att den privata konsumtionen är en procyklisk variabel.
b) Både investeringarna och BNP ökar. De går således i samma riktning, vilket tyder på att
investeringarna är en procyklisk variabel.
c) Arbetslösheten minskar och BNP ökar. De går således i motsatt riktning, vilket tyder på att
arbetslösheten är en kontracyklisk variabel.

En stabil variabel ändras i mindre utsträckning än BNP ändras. En volatil variabel ändras i
mindre utsträckning än BNP ändras.

a) Den privata konsumtionen ökar med 1 procent när BNP ökar med 3 procent. Det tyder på
att den privata konsumtionen är en stabil variabel eftersom den ökar i mindre utsträckning
än BNP.
b) Investeringarna ökar med 5 procent när BNP ökar med 3 procent. Det tyder på att
investeringarna är en volatil variabel eftersom de ökar i större utsträckning än BNP.
Kapitel 14
31d. Hur påverkas den privata konsumtionen och det privata sparandet i ett land vid följande
händelser?

a) Om BNP per capita stiger innebär det att inkomsterna stiger. Eftersom människor
konsumerar en viss andel av sin inkomst (normalt sett den största delen) kommer den
privata konsumtionen att öka. Under förutsättning att människor inte konsumerar hela sin
inkomst kommer även det privata sparandet att öka. Om människor får högre inkomster
och sparar en viss andel av inkomsten (om än normalt sett en liten andel), kommer det
privata sparandet att öka.

b) Om priset på bostäder stiger innebär det att värdet på hus och lägenheter ökar. De som äger
en bostad får då en större förmögenhet. Om människor har större förmögenhet kommer de
att konsumera mer eftersom de blir mindre beroende av hur stor inkomst de har för
stunden. En större förmögenhet innebär därför att den privata konsumtionen ökar.
Eftersom konsumtionen ökar utan att inkomsterna ökar innebär det samtidigt att det privata
sparandet minskar.

c) Om räntorna sjunker blir det billigare att låna. Det blir därmed billigare att låna för att
konsumera och den privata konsumtionen ökar. Med lägre räntor blir det mindre lönsamt
att spara och det privata sparandet sjunker.

d) Om BNP per capita förväntas stiga de närmaste åren innebär det att människor räknar med
att få en högre inkomst framöver. Om människor räknar med stigande inkomster framåt i
tiden ökar de normalt sett konsumtionen redan i dag. En förväntan om framtida BNP-
ökningar ökar därmed den privata konsumtionen redan i dag. Eftersom konsumtionen ökar
utan att inkomsterna i dag ökar innebär det samtidigt att det privata sparandet minskar.

e) Ökad osäkerhet om framtiden gör normalt sett att människor börjar spara mer för att
gardera sig mot framtida minskningar av inkomsten, t.ex. om de är oroliga för att bli
arbetslösa. Ökad osäkerhet innebär därför normalt sett att det privata sparandet ökar. Om
sparandet ökar utan att inkomsterna i dag sjunker innebär det samtidigt att den privata
konsumtionen minskar.

31e.
Den marginella konsumtionsbenägenheten (mpc) är den andel av en ökning av den disponibla
inkomsten som används till konsumtion. I det här fallet innebär det att mpc = förändring i
konsumtion / förändring i inkomst = 1200 / 1500 = 0,8 = 80 procent.

Eftersom summan av den marginella konsumtionsbenägenheten (mpc) och den marginella

sparbenägenheten (mps) alltid är lika med 1 (d.v.s. 100 procent) blir
mps = 1 – mpc = 1 – 0,8 = 0,2 = 20 procent.

31f.
Den marginella konsumtionsbenägenheten (mpc) är den andel av en ökning av den disponibla
inkomsten som används till konsumtion. I det här fallet innebär det att mpc = förändring i
konsumtion / förändring i inkomst = 290 / 300 ≈ 0,967 = 96,7 procent.
Eftersom summan av den marginella konsumtionsbenägenheten (mpc) och den marginella
sparbenägenheten (mps) alltid är lika med 1 (d.v.s. 100 procent) blir
mps = 1 – mpc = 1 – 0,967 = 0,033 = 3,3 procent.

31g.
Ökningen i privat konsumtion är lika med den marginella konsumtionsbenägenheten (mpc)
gånger ökningen av den disponibla inkomsten. Den disponibla inkomsten är lika med den
totala inkomsten minus nettoskatter. (Nettoskatter är lika med skatter minus transfereringar.)

I det här fallet blir ökningen av den disponibla inkomsten lika med ökningen av total inkomst
minus ökningen av skatter, d.v.s. 68 – 12 = 56 miljarder.

Ökningen i privat konsumtion = mpc · ökningen i disponibel inkomst = 0,95 · 56 miljarder =

= 53,2 miljarder.

Den disponibla inkomsten används till antingen konsumtion eller sparande. Ökningen av det
privata sparandet blir därmed lika med ökningen av disponibel inkomst minus ökningen av
privat konsumtion, d.v.s. 56 miljarder – 53,2 miljarder = 2,8 miljarder.

31h.
En investering är lönsam att genomföra om den förväntade avkastningen är större än den
förväntade realräntan. I de här fyra fallen innebär det följande.

a) förväntad årlig avkastning = förväntad årlig intäkt / investeringskostnad = 80 000 /

1 000 000 = 0,08 = 8 procent. Eftersom 8 procent är större än 3 procent är investeringen
lönsam att genomföra.

b) förväntad årlig avkastning = förväntad årlig intäkt / investeringskostnad = 80 000 /

3 000 000 = 0,027 = 2,7 procent. Eftersom 2,7 procent är mindre än 3 procent är
investeringen inte lönsam att genomföra.

c) förväntad årlig avkastning = förväntad årlig intäkt / investeringskostnad = 120 000 /

3 000 000 = 0,04 = 4 procent. Eftersom 4 procent är större än 3 procent är investeringen
lönsam att genomföra.

d) förväntad årlig avkastning = förväntad årlig intäkt / investeringskostnad = 160 000 /

5 000 000 = 0,032 = 3,2 procent. Eftersom 3,2 procent är större än 3 procent är
investeringen lönsam att genomföra.

31i.
Eftersom företag med lönsamma investeringsprojekt normalt sett kan låna pengar för att
finansiera investeringar, kommer företaget att genomföra alla projekt som är lönsamma, d.v.s.
har en större förväntad avkastning än den förväntade realräntan. Företaget kommer därmed att
genomföra projekten i deluppgifterna a. c och d.

31j.
Om den förväntade realräntan vore 4,5 procent är det enbart projektet i deluppgift a som är
lönsamt att genomföra. Projekten i deluppgift c och d som hade varit lönsamma att genomföra
med en förväntad realränta på 3 procent är inte längre lönsamma. En förväntad ökning av
realräntan gör därmed att den totala mängden investeringar som genomförs minskar.
31k. Hur kommer Sveriges export och import att påverkas av följande händelser?

a) Om prisnivån i Sverige stiger blir svenska varor och tjänster relativt sett dyrare. Då
minskar omvärldens efterfrågan på svenska varor och tjänster. Samtidigt ökar den svenska
efterfrågan på omvärldens varor och tjänster eftersom de blir relativt sett billigare. Följden
blir att exporten minskar och importen ökar.

b) Om prisnivån i Tyskland stiger blir svenska varor och tjänster relativt sett billigare än de
tyska. Då ökar den tyska efterfrågan på svenska varor och tjänster. Samtidigt minskar den
svenska efterfrågan på tyska varor och tjänster eftersom de blir relativt sett dyrare. Följden
blir att exporten ökar och importen minskar.

c) Om den svenska kronan stiger i värde behöver omvärlden betala ett högre pris för att växla
till sig svenska kronor. Då blir det dyrare för omvärlden att köpa svenska varor och tjänster
och då minskar omvärldens efterfrågan på svenska varor och tjänster. Samtidigt blir det
billigare för svenskar att växla till sig utländsk valuta och då blir det billigare för svenskar
att köpa varor och tjänster från andra länder. Följden blir att exporten minskar och
importen ökar.

d) Om BNP per capita i Sverige stiger, kommer den privata konsumtionen i Sverige att öka.
(När människor får högre inkomster ökar deras konsumtion.) En del av de varor och
tjänster svenskar köper är importerade från utlandet. Om konsumtionen ökar generellt,
kommer även efterfrågan på importerade varor att öka. Effekten blir att importen ökar.
Däremot påverkas inte exporten av att BNP per capita i Sverige ökar.

e) Om BNP per capita i Tyskland stiger, kommer den privata konsumtionen i Tyskland att
öka. (När människor får högre inkomster ökar deras konsumtion.) En del av de varor och
tjänster tyskar köper är importerade från Sverige. Om konsumtionen ökar generellt i
Tyskland, kommer även efterfrågan på de varor som importeras från Sverige att öka.
Effekten för svenskt vidkommande blir att exporten ökar. Däremot påverkas inte importen
till Sverige av att BNP per capita i Tyskland ökar.

31m.
a) Om prisnivån i Sverige stiger blir svenska varor och tjänster relativt sett dyrare. Då
minskar Danmarks efterfrågan på svenska varor och tjänster. Samtidigt ökar den svenska
efterfrågan på övriga världens varor och tjänster eftersom de blir relativt sett billigare och
därmed ökar också den svenska efterfrågan på danska varor och tjänster. Följden blir att
den danska exporten ökar och att den danska importen minskar.

b) Om prisnivån i Tyskland stiger blir danska varor och tjänster relativt sett billigare än de
tyska. Då ökar den tyska efterfrågan på danska varor och tjänster. Samtidigt minskar den
danska efterfrågan på tyska varor och tjänster eftersom de blir relativt sett dyrare. Följden
blir att den danska exporten ökar och att den danska importen minskar.

c) Om den svenska kronan stiger i värde behöver omvärlden betala ett högre pris för att växla
till sig svenska kronor. Då blir det dyrare för omvärlden att köpa svenska varor och tjänster
och då minskar omvärldens efterfrågan på svenska varor och tjänster. Samtidigt blir det
billigare för svenskar att växla till sig utländsk valuta och då blir det billigare för svenskar
att köpa varor och tjänster från andra länder. Ur ett danskt perspektiv blir det dyrare att
köpa varor och tjänster från Sverige men det blir billigare för svenskar att köpa varor och
 tjänster från Danmark. Följden blir att den danska exporten ökar och att den danska
importen minskar.

d) Om BNP per capita i Sverige stiger, kommer den privata konsumtionen i Sverige att öka.
(När människor får högre inkomster ökar deras konsumtion.) En del av de varor och
tjänster svenskar köper är importerade från utlandet. Om konsumtionen ökar generellt,
kommer även efterfrågan på importerade varor från Danmark att öka. Effekten blir att den
danska exporten ökar. Däremot påverkas inte den danska importen av att BNP per capita i
Sverige ökar.

e) Om BNP per capita i Tyskland stiger, kommer den privata konsumtionen i Tyskland att
öka. (När människor får högre inkomster ökar deras konsumtion.) En del av de varor och
tjänster tyskar köper är importerade från Danmark. Om konsumtionen ökar generellt i
Tyskland, kommer även efterfrågan på de varor som importeras från Danmark att öka.
Effekten för danskt vidkommande blir att exporten ökar. Däremot påverkas inte importen
till Danmark av att BNP per capita i Tyskland ökar.

Kapitel 15
32a.
När den autonoma efterfrågan i ekonomin ändras leder det till att BNP ändras på kort sikt.
(Den autonoma efterfrågan är den del av efterfrågan som inte beror på hur stora inkomsterna i
landet är.) En ökning av den autonoma efterfrågan leder till en ökning i BNP. En minskning
av den autonoma efterfrågan leder till en minskning av BNP.

Multiplikatoreffekten innebär att förändringen av BNP blir större än förändringen av den

autonoma efterfrågan. Om, exempelvis, den autonoma efterfrågan ökar med 30 miljarder,
kommer BNP till följd av multiplikatoreffekten att öka med mer än 30 miljarder på kort sikt.
Och om, exempelvis, den autonoma efterfrågan minskar med 50 miljarder, kommer BNP till
följd av multiplikatoreffekten att minska med mer än 50 miljarder på kort sikt.

Anledningen till att multiplikatoreffekten uppstår är att en ändring av den autonoma

efterfrågan ger upphov till en kedja av händelser i ekonomin. Om exporten (som är en del av
den autonoma efterfrågan) ökar innebär det ökade inkomster för exportföretagen. De som
tjänar dessa ökade inkomster (företagets ägare och de som jobbar i företagen) får ökade
inkomster och ökar därmed sin konsumtion. De som säljer dessa varor och tjänster får i sin tur
ökade inkomster och ökar sin konsumtion. Det gör att ännu fler i ekonomin får ökade
inkomster och kan öka sin konsumtion o.s.v.

32b.
Multiplikatorns storlek påverkas av a) den marginella sparbenägenheten (den marginella
konsumtionsbenägenheten), b) den marginella importbenägenheten och c) skattesatsen.

Ju högre den marginella sparbenägenheten är, desto lägre är den marginella

konsumtionsbenägenheten. Om människor sparar en stor andel av sina inkomster, kommer en
mindre andel att användas till konsumtion. Det innebär att en mindre andel av en individs
inkomster leder till konsumtion som skapar inkomster för någon annan och då blir
multiplikatorn mindre.
Ju högre den marginella importbenägenheten är, desto större andel av inkomsterna används
till köp av varor och tjänster från andra länder. Om konsumtionen i ett land innebär köp från
andra länder skapas inte nya inkomster i det egna landet och då blir multiplikatorn mindre.

Ju högre skattesatsen är, desto större andel ag de inkomster som uppstår ska människor betala
i skatt. Ju större andel av inkomsterna som betalas i skatt, desto mindre andel används till
konsumtion som skapar inkomster för någon annan och då blir multiplikatorn mindre.

32c.
a) Om den andel av inkomsterna som används till sparande stiger, minskar multiplikatorn.
b) Om skatterna höjs, minskar multiplikatorn.
c) Om den andel av inkomsterna som används till konsumtion stiger, ökar multiplikatorn.
d) Om andelen varor och tjänster som importeras till ett land ökar i relation till den totala
konsumtionen, minskar multiplikatorn.

32d. a) Om allmänheten konsumerar 60 procent av sin disponibla inkomst är den marginella

konsumtionsbenägenheten 0,6. De offentliga utgifterna är en del av de autonoma utgifterna
och följaktligen kan man använda den vanliga multiplikatoranalysen:
1 1 1
multiplika torn    
1  [mpc  (1  t )mpm ] 1  [0,6 (1  0,25)0,2] 1  [0,6  0,75 0,2]
1 1 1 4
     1,33
1  [0,45 0,2] 10,25 0,75 3

 Y = multiplikatorn   G = (4/3)  150 = 200

b) högre skattesats  t = 0,5

1 1 1 1 10
multiplikatorn       1,11
1  [0,6 (1  0,5)0,2] 1  [0,30,2] 10,1 0,9 9

 Y = multiplikatorn   G = (10/9)  150  167

c) större konsumtionsbenägenhet  mpc = 0,8

1 1 1 1 10 5
multiplikatorn        1,67
1  [0,8 (1  0,25)0,2] 1  [0,60,2] 10,4 0,6 6 3

 Y = multiplikatorn   G = (5/3)  150  250

d) lägre importbenägenhet  mpm = 0

1 1 1 20
multiplikatorn      1,82
1  [0,6  (1  0,25)0] 10,45 0,55 11

 Y = multiplikatorn   G = (20/11)  150  273

e) mpc    Y , t    Y , mpm    Y 
32e. a) Om allmänheten konsumerar 90 procent av sin disponibla inkomst är den marginella
konsumtionsbenägenheten 0,9.
1 1 1 1
multiplikatorn      2,5
1  [0,9  (1  0,2)0,12] 1  [0,720,12] 10,6 0,4
 Y = multiplikatorn   X = 2,5  (–100) = –250 (negativ förändring eftersom exporten
minskade)

b) Regeringen vill motverka exportminskningen, d.v.s. regeringen vill höja Y med 250
genom att höja G. G är en del av de autonoma utgifterna och multiplikatorn är alltså
fortfarande 2,5.

 Y = multiplikatorn   G  250 = 2,5   G  250 / 2,5 =  G   G = 100

(alternativt: Både G och X är autonoma utgifter och påverkar därför Y på samma sätt.
Följaktligen måste de offentliga utgifterna öka lika mycket som exporten minskade)
c) Oppositionen vill i stället sänka skattesatsen. Effekten kan illustreras i diagram enligt
följande:

AD(Y)
AD(Y) = Y, 45
grader
AD(Y)2

AD(Y)0

AD(Y)1

Y
Y1 Y0, Y2

AD(Y)0 är utgångsläget, d.v.s. innan exportminskningen.

AD(Y)1 visar effekten av exportminskningen, d.v.s. AD(Y)-kurvan skiftar nedåt och den nya
kurvan är parallell med den ursprungliga och Y sjunker.

AD(Y) 2 visar effekten av den sänkta skattesatsen. Den nya AD(Y)-kurvans lutning blir större
(eftersom en större andel av en inkomstökning nu används till konsumtion i och med att
individerna inte behöver betala lika stor del av inkomstökningen i skatt). Den nya AD(Y)-
kurvan börjar i samma punkt som AD(Y)1. Däremot är Y i jämvikt tillbaka på samma nivå
som den var från början.

[Även om ni inte förväntas kunna räkna ut det för att genomgå denna kurs i makroekonomi, så
kan det för den intresserade tilläggas att den skattesats som hade krävts för att återställa Y till
sin ursprungliga nivå är ungefär 11,9 procent, d.v.s. en sänkning med 8,1 procentenheter.]
.