0063-UKC

0063-UKC

1. Problemet med moral hazard är att konsumenter som tecknat en försäkring, visar ett
förändrat beteende ex. genom att ta mer risker och vara mera slarvig. Ex. En person
som tidigare var försiktig med sin bil, kan efter tecknad försäkring, bli mer slarvig och
köra mer riskfyllt, eller lämna nycklarna i bilen.
2. Adverse selection= negativt urval innebär att de sämre mynten trycker ut de bättre.
Ex. två personer köper en försäkring, en som skadar sig ofta och en som inte gör det.
Det är väldigt svårt för försäkringsbolaget att veta vem som är vem och därför
kommer priset baseras på den som skadar sig, vilket gör det mer olönsamt/dyrare för
den som inte gör det. Det sämre myntet trycker alltså bort det bättre.
3. Handel med utsläppsrätter ger incitament till företagen att sänka sina utsläpp,
utsläppsminskningen fördelas mer effektivt för de olika företagen som kan förhandla
med utsläppsrätter med varandra. Staten kan sätta en totalmängd för utsläppen. T.ex.
koldioxid.
4. A) 100
B) Bertil 50, Anna 0
5. Ett stort land har möjlighet att påverka världsmarknadspriset medan ett litet land inte
har det.
Sverige och USA. Mc är lägre i Sverige, dvs priserna på en vara är lägre, USA är stort
och kan därför påverka exportpriserna i Sverige på grund av tullen i USA. om USA
inför en tull kommer marknadspriset stiga. Sverige måste sänka sina exportpriser, för
att USA har påverkat ”terms of trade”(exportpris/importpris). I USA kommer
produktionen att öka och konsumtion att sjunka. Och I Sverige minskar
sysselsättningen
6. Det har uppstått för att kina är stora producenter och USA har konsumerat stora delar
av Kinas produkter. Alltså importerar USA mer från Kina än vad de exporterar till
Kina. Arbetslöshet kan påverkas då stora delar av produktionen ligger i Kina istället
om USA har producerat själv. De långsiktiga problemen kan vara att det blir
kompetensbrist i USA. Sparande i USA både offentligt och privat sparande minskar i
USA.
7. Istället för att dela upp i tjänste- och industrisektorer så avses trots att industrin i
Sverige har blivit outsourcad till andra länder, så skapas ändå nya befattningar av
tjänster inom industri, vilket har blivit allt viktigare. Dessa är även sammanbundna i
förädlingsvärdekedjan och anses därför inte ha nån stor mening i att dela upp dem .
Antalet tjänster fortsätter också att öka. Med andra ord så sysselsätter industrin mindre
idag än förut men outsourcar mycket mer istället, detta skapar tjänstejobb.
8. Ricardo modellen innehåller två länder, två varor och EN produktionsfaktor. Modellen
fokuserar på komparativa fördelar, och visar att länder specialiserar sig på varor där
produktionen är som mest effektiv. Modellen visar kortsiktig specialisering.
Heckscher-Ohlin modellen skiljer sig från Ricardo främst för Heckscher-Ohlin antyder
 0063-UKC

att det finns TVÅ produktionsfaktorer (arbetskraft och kapital) och att det är dessa två
som bestämmer de komparativa fördelarna. Och ett lands komparativa fördelar
gentemot ett annat baseras på den relativa mängden av dessa produktionsfaktorer. Ett
land som är starkt i kapital kommer specialisera sig på kapitalkrävande varor (USA),
och vice versa för ett land med stor arbetskraft (Indien).
9. Handelsmönster mellan länder bestäms av de komparativa fördelarna medan de
absoluta fördelarna kommer att bestämma reallönerna. Med internationell handel kan
reallönerna öka i termer av importvaran tillskillnad från om man inte har handel då
baseras reallönerna på produktiviteten. Ex. om Sverige innan handel i termer av
tjänster är reallönerna=produktion. När internationell handel öppnas kan Sverige
exportera sin specialisering inom tjänster till utlandet. Då blir resultatet att reallönerna
stiger i termer av importvaran. Eftersom Sverige har hög produktivitet inom
tjänstesektorn, kommer den leda till högre löner.
10. Därför i stället för att en tull som drabbar alla företag lika kommer en importkvot att
bidra till en marknad, företag som erhåller ut auktionerade importlicenser kan sälja
vidare dessa detta beror på om licenser auktioneras ut eller inte. Staten kan alltså få en
intäkt. Om landet inför en tull så påverkar staten priserna direkt medans med en kvot
så kommer prisökningen baseras på utbudsbegränsningen. En tull kommer alltid att
påverka en prisökning på det inhemska priset, vilket leder till efterfrågeöverskott,
budkonkurrens kommer att höja priser. Ett monopol-företag som verkar i ett land som
inför en importkvot kommer stärka sin position på grund av den minskad
importkonkurrensen och det ökade priset som en importkvot medför.
11. A) EU=06 × √ 225 000+ 0,4 × √ 100000=411,0960958≈ 411,1
B) 411,12 ≈ 169 003  225 000−169003=55 997

12. A) Relativpriserna i England för vin 1/3= 0.33 och 2/3=0.67 för kläder
I Portugal är det för vin 3/1=3 och 3/2=1.5 för kläder
B) Portugal har absolut fördel i både vin och kläder för dem högre produktivitet i
bägge
C) Portugal har komparativ fördel i vin och kommer specialisera sig vin på grund utav
det. Och England har komparativ fördel i kläder eftersom Portugal är specialiserat på
vin
D) Portugal kommer att producera vin och England kommer producera kläder för det
är där dem har sina komparativa fördelar.

13. det är 2/3 chans att spelare 1 går upp och 1/3 att hon går ned. Som en maxmin strategi
går jag vänster för att öka mina chanser att få 6 poäng, 2/3>1/3. Detta motiveras med
att jag är en riskavert person. Vänster: 2/3*6=4, höger: 1/3*10=3,3 ger att 4 > 3,3.
Väntevärdet för att ta vänster är större än för att ta höger. En risksökande person hade
tagit höger, maxmax. En indifferent= riskneutral spelar det ingen roll. Spelteori utgår
från vad man tror att den andra personen kommer att göra, och i detta fall handlar det
även om sannolikhet eftersom en tärning avgör vad spelare 1 kommer att göra
Nashjämvikterna är (upp,vänster),(ner, höger) men i detta fall är det baserat på slump.

16.
a) Schumpeter menade på att skillnaden på entreprenörer och uppfinnare var att en
uppfinnare kommer på nya kombinationer (uppfinning) och lägger grund för ekonomisk
utveckling. Medan en entreprenör kommersialiserar uppfinningen (innovation) och gör den
möjlig för allmänheten om entreprenören finner den lönsam.
 0063-UKC

b) med kreativ förstörelse menar Schumpeter entreprenörers innovationer som byggs utifrån
uppfinningar som anses lönsamma, står för långsiktig ekonomisk utveckling genom att de nya
företagen kommer att ersätta de befintliga företagen och dess teknik, de kreativa nya
uppfinningarna och innovationer tränger alltså ut stora företag som tidigare haft en stark
position, till och med monopol förstörs av detta. Det nya byter ut det gamla, och förstör det
som tidigare varit med ny och bättre teknik. Till exempel ett företag som tillverkat
skrivmaskiner kom senare att bli totalt utkonkurrerade av nya innovationer som, datorer och
internet. Det är denna kreativa förstörelse som skapat ekonomisk tillväxt.
c) Schumpeter menar på att produktiva entreprenörenskap antas vara sådan innovation som
blir skapade för att vara lönsamma för företag och entreprenören. Men det viktiga är att
innovationerna också kommer samtidigt ge en nytta för samhället. Det oproduktiva
entreprenörskapet och det destruktiva menas vara vars aktiviteter som endast gynnar
entreprenören i sig, detta kan var organiserad brottslighet, korruption, och det skadar
samhället, räntesökande och lobbying förekommer hos de oproduktiva. De oproduktiva vill ta
av och dela på det som redan finns.