SEB:s Årsredovisning För 2012

rsredovisning 12 rsredovisning
r
s
r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g

2
0
1
2
De viktigaste hndelserna under ret:
Den fortgende statsnansiella oron i mnga lnder och

obalanserna i vrldsekonomin fortsatte att skapa oskerhet
p de nansiella marknaderna. Rntorna var historiskt lga.
SEB:s satsning p fretagssektorn ledde till 100 nya storfretags-

kunder och 13 000 nya sm- och medelstora fretagskunder
under ret. Antalet privatkunder kade med cirka 50 000.
Styrelsen och ledningen presenterade nya nansiella ml.
SEB utsgs till bsta bank i Sverige, Estland, Lettland och Litauen
(The Banker).
Fr frsta gngen utsgs SEB ocks till bsta bank fr stora

fretag i Norden (Prospera).
Fr tredje ret i rad mottog SEB Global Private Banking Award,

som bsta nordiska bank fr private banking-tjnster
(The Banker och PWM).
SEB rankades som nummer ett i Sverige nr det gller ppenhet

och tgrder mot korruption (Transparency International).
2012 i korthet
2012 2011
Intkter, Mkr 38 823 37 686
Resultat fre kreditfrluster, Mkr 15 171 14 173
Rrelseresultat, Mkr 14 235 14 953
Nettoresultat, kvarvarande verksamhet, Mkr 12 142 12 011
Rntabilitet, kvarvarande verksamhet, procent 11,5 12,3
Vinst per aktie, kvarvarande verksamhet, kr 5:53 5:46
Freslagen utdelning, kr 2:75 1:75
Krnprimrkapitalrelation
1)
, procent 15,1 13,7
Primrkapitalrelation
1)
, procent 17,5 15,9
1) Basel II utan vergngsregler
Detta r SEB Omslag
Styrelseordfranden har ordet 2
VD har ordet 3
Strategi och marknader 4
Medarbetare och kultur i SEB 12
Hllbarhet 14
SEB-aktien 16
Frvaltningsberttelse
18
Finansiell koncernversikt 18
Resultat och lnsamhet 19
Finansiell struktur 22
Divisioner och arsstd 24
Risk- likviditets- och kapitalhantering 38
Bolagsstyrning inom SEB 54
Styrelse 60
Verkstllande ledning 62
Intern kontroll av nansiell rapportering 65
Rapport om ersttningar 67
Finansiella rapporter
69
SEB-koncernen 70
Resultatrkning 70
Balansrkning 71
Frndringar i eget kapital 72
Kassadesanalys 73
Skandinaviska Enskilda Banken 74
Noter till resultatrkningen 78
Femrsversikt 148
Frslag till vinstdisposition 150
Revisionsberttelse 151
Denitioner 152
Kalender och vrig information
Omslag
Innehll
SEB:s viktigaste utmrkelser 20082012
SEB:s prestationer inom olika omrden bedms varje r av ett antal fretag och ekonomiska tidskrifter,
svl internationellt som i enskilda lnder dr banken verkar.
Omrde 2012 2011 2010 2009 2008 Organisation / tidskrift etc.
Bsta bank i Sverige 1 1 1 The Banker 2012/Euromoney 20082009
Bsta relationsbanken i Sverige 1 1 1 Prospera
Private Banking
Bst inom private banking i Norden 1 1 1 The Banker och Professional Wealth Management
Investment banking
Bsta bank p riskhantering i Norden 1 1 1 1 Global Finance
Bsta bank p fusioner och frvrv i Norden 1 1 1 1 Euromoney
Bsta bank p aktiehandel i Norden 1 1 1 1 1 Prospera
Bsta bank p Corporate Finance i Norden N.A. 1 N.A. 1 N.A. Prospera
Arsbankstjnster
rets smfretagarbank i Sverige 1 1 N.A. 1 1 Finansbarometern 2012/Privata Arer 20082011
Bsta bank p cash management i Norden och Baltikum 1 1 1 1 1 Euromoney
Bsta bank p cash management i Sverige 1 1 1 1 Prospera
Bsta Supply Chain Finance Provider i Norden 1 1 1 1 1 Treasury Management International (TMI), Global Finance
Bst inom valutahandel i Norden 1 1 N.A. Prospera
rets nansiella rdgivare i Norden 1 1 Financial Times och Mergermarket
Omslagsbild Christina Sthl, VD i Mio, och Bjrn Johansson, fretagsrdgivare i SEB. Ls mer i SEB:s rsversikt.
P
r
o
d
u
k
t
|
o
n
S
L
8
o
c
h
I
n
t
e
|
|
e
c
t
a
C
o
r
p
o
r
a
t
e

I
o
t
o
8
r
u
n
o
L
h
r
s
I
e
a
n
e
t
t
e
h
g
g
|
u
n
d
1
o
m
a
s
0
|
d
I
o
a
c
h
|
m
L
u
n
d
g
r
e
n
m

1
r
y
c
k
L
|
a
n
d
e
r
s

S
L
0
k

rsstmma
rsstmma hlls torsdagen den 21 mars 2013 klockan 13.00 i Konserthuset i Stockholm.
Kallelse till rsstmman samt agenda nns tillgnglig p SEB:s hemsida, www.sebgroup.com/sv
Aktiegare som vill delta i stmman ska
senast fredagen den 15 mars 2013 vara infrd i den av Euroclear Sweden AB frda aktieboken
och senast fredagen den 15 mars 2013 anmla sig p telefon klockan 9.0016.30 inom Sverige p 0771-23 18 18
och frn utlandet p +46 771 23 18 18, via Internet p Bankens hemsida, www.sebgroup.com eller skriftligen till
Skandinaviska Enskilda Banken AB, rsstmman, Box 7832, SE-103 98 Stockholm.
Utdelning
Styrelsen freslr en utdelning p 2:75 kronor per aktie fr 2012.
Aktien handlas utan utdelning fredagen den 22 mars 2013. Tisdagen den 26 mars 2013 r freslagen
som avstmningsdag fr utdelningen. Om rsstmman beslutar i enlighet med frslaget berknas
utdelningen sndas ut av Euroclear Sweden AB tisdagen den 2 april 2013.
Huvudkontor
Postadress: SE-106 40 Stockholm
Besksadress: Kungstrdgrdsgatan 8, Stockholm
Telefon: +46 771 62 10 00
+46 8 22 19 00 (direktionsvxel)
Skandinaviska Enskilda Banken AB:s organisationsnummer: 502032-9081
Jan Erik Back
Ekonomi- och nansdirektr
Telefon +46 8 22 19 00
E-mail: janerik.back@seb.se
Ulf Grunnesj
Chef fr Investor Relations
Telefon +46 8 763 85 01
E-mail: ulf.grunnesjo@seb.se
Viveka Hirdman-Ryrberg
Informationsdirektr
Telefon +46 8 763 85 77
E-mail: viveka.hirdman-ryrberg@seb.se
Malin Schenkenberg
Finansiell information
Telephone +46 8 763 95 31
E-mail: malin.schenkenberg@seb.se

Kontaktpersoner
r
s
r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g

2
0
1
2


(The Banker).



2012 i korthet
2012 2011
Intkter, Mkr 38 823 37 686
1)
, procent 15,1 13,7
1)
, procent 17,5 15,9
Detta r SEB Omslag
VD har ordet 3
Hllbarhet 14
SEB-aktien 16
18
Styrelse 60
69
SEB-koncernen 70
Resultatrkning 70
Balansrkning 71
Kassadesanalys 73
Femrsversikt 148
Denitioner 152
Omslag
Innehll
Private Banking
Investment banking
Arsbankstjnster
P
r
o
d
u
k
t
|
o
n
S
L
8
o
c
h
I
n
t
e
|
|
e
c
t
a
C
o
r
p
o
r
a
t
e

I
o
t
o
8
r
u
n
o
L
h
r
s
I
e
a
n
e
t
t
e
h
g
g
|
u
n
d
1
o
m
a
s
0
|
d
I
o
a
c
h
|
m
L
u
n
d
g
r
e
n
m

1
r
y
c
k
L
|
a
n
d
e
r
s

S
L
0
k

rsstmma
Utdelning
Huvudkontor
Telefon: +46 771 62 10 00
Jan Erik Back
Telefon +46 8 22 19 00
Ulf Grunnesj
Telefon +46 8 763 85 01
Informationsdirektr
Telefon +46 8 763 85 77
Malin Schenkenberg
Telephone +46 8 763 95 31

Kontaktpersoner
detta r seb
SEB r en ledande nordisk nansiell koncern. Som relationsbank
verkar SEB alltid fr att skapa vrde fr kunderna. I Sverige och de
baltiska lnderna erbjuder SEB nansiell rdgivning och ett brett
utbud av nansiella tjnster. I Danmark, Finland, Norge och Tysk-
land har verksamheten en stark inriktning p ett fullserviceerbju-
dande till fretagskunder och institutioner. SEB har ett lngsiktigt
perspektiv i allt som grs och bidrar till att marknader och fretag
kan utvecklas. Verksamhetens internationella prgel terspeglas
i att koncernen nns representerad i ett 20-tal lnder runt om
i vrlden. SEB betjnar mer n 4 miljoner kunder och har cirka
16 500 anstllda.
SEB:s kunder
Lngsiktiga relationer r hrnstenarna i vr verksamhet. nda sedan A O
Wallenberg grundade SEB r 1856 har vi tillhandahllit rdgivning och
nansiella lsningar fr att hjlpa vra kunder att uppn sina nansiella ml.
2 800
Stora fretag och institutioner
SEB r den ledande fretags- och
investmentbanken i Norden. Vi betjnar
stora fretag och institutioner, banker
och kommersiella fastighetsfretag
med traditionell fretagsservice,
trading- och kapitalmarknadstjnster
samt betal- och deptjnster. SEB
erbjuder ocks omfattande pensions-
och kapitalfrvaltningslsningar.
400 000
Sm och medelstora fretag
SEB erbjuder sm och medelstora
fretag anpassade tjnster, som
ursprungligen utvecklades i sam-
arbete med Bankens strre fretags-
kunder. Dessutom har Banken ett
stort antal tjnster som vnder sig
srskilt till smfretag och entre-
prenrer.
4 000 000
Privatkunder
SEB frser cirka fyra miljoner privat-
personer med rdgivning och tjnster
fr att mta deras nansiella behov
utifrn ett helhetsperspektiv. Tjns-
terna omfattar svl vardagliga
transaktioner som sparande, kapital-
frvaltning, ln, kort och livfrskring.
Luxemburg
Moskva
Kiev
New Delhi
Singapore
Peking
Shanghai
Hongkong
Warsawa
Genve
London
New York
So Paulo
Intkter Rrelseresultat
Stora Fretag & Institutioner Arsbanks- och investmentbanktjnster riktade
till strre fretagskunder och institutioner i 18 lnder, frmst i Norden och Tyskland.
15 837 Mkr (16 666 ) 7 109 Mkr (7 481)
Kontorsrrelsen Banktjnster och rdgivning till privatpersoner och sm och
medelstora fretag i Sverige samt kortverksamhet i Norden.
11 180 Mkr (10 237) 4 353 Mkr (3 128)
Kapitalfrvaltning Kapitalfrvaltning, fonder och private bankingtjnster
fr institutioner och kapitalstarka privatpersoner.
4 038 Mkr (4 318) 1 289 Mkr (1 371)
Liv Livfrskringstjnster fr privatpersoner och fretag, frmst i Sverige,
Danmark och Baltikum.
4 621 Mkr (4 471) 1 980 Mkr (1 957)
Baltikum Banktjnster och rdgivning till privatpersoner och sm och
medelstora fretag i Estland, Lettland och Litauen.
3 301 Mkr (3 383) 918 Mkr (2 917)
SEB:s divisioner
SEB:s roll i samhllet SEB:s bidrag i kronor t et et rrr
Rrelseintkter
Geogrask frdelning, procent
2012 2011
Sverige 57 (59)
Norge 8 (8)
Danmark 8 (8)
Finland 4 (4)
Tyskland
1)
7 (9)
Estland 3 (3)
Lettland 3 (3)
Litauen 4 (4)
vriga 6 (2)
SEB:s marknader
SEB:s verksamhet omfattar frmst kunder i Norden, Baltikum och Tysk-
land. Banken har 292 kontor i Sverige och Baltikum. SEB:s satsning p
tillvxt ledde till kade intkter i alla nordiska lnder under 2012.
1) Exklusive centraliserad treasuryverksamhet

Medarbetare
Lner, pensioner
och frmner
Aktiegare
Utdelning
Myndigheter
Skatter och avgifter
Leverantrer
och partners
Varor och tjnster
SEB:s verksamhet skapar ett ekonomiskt vrde fr mnga
intressenter i tillgg till kunderna.
Dotterbolag, lialer och representantkontor
SEB:s representation i vrlden
2011 2010 2012
M
e
d
i
a

M
y
n
d
ig
heter och lagstifta
re

K
o
n
k
u
r
r
e
n
t
e
r

I
n
t
r
e
s
s
e
o
r
g
a
n
i
s
a
t
i
o
n
e
r

K
o
n
s
u
m
e
n
t
o
r
g
a
n
i
s
a
t
i
o
n
e
r

M
e
d
a
r
b
e
t
a
re
K
u
n
d
e
r

1
6
5
0
0
M
e
r
n
4
m
i
l
j
o
n
e
r

2
8
0

0
0
0

12 000

i

r
u
n
t

2
0

l
n
d
e
r

L
e
v
erant
re
r

A
k
t
i
e
g
a
r
e

o
c
h
partne
rs

L
o
k
a
l
s
a
m
h
l
l
e
n

35
30
25
20
15
10
5
0
Miljarder kr
kalender och finansiell information
Kalender och nansiell information
De publikationer som listas hr ternns ocks p www.sebgroup.se. Dr nns ytterligare
uppdaterad information om SEB tillgnglig. Viktiga datum fr rapporter och hndelser r:
Bokslutskommunik fr 2012 31 januari 2013
rsredovisningen publicerad p www.sebgroup.se 28 februari 2013
rsstmma 21 mars 2013
Kvartalsrapport januari mars 23 april 2013
Kvartalsrapport januari juni 15 juli 2013
Kvartalsrapport januari september 24 oktober 2013
Bokslutskommunik fr 2013 5 februari 2014
Prenumeration p kvartalsrapporter i elektroniskt format kan bestllas p www.sebgroup.se/ir
Nya aktiegare erbjuds automatiskt en prenumeration p rsredovisningen eller rsversikten.
Ytterligare tryckta kopior av dessa rapporter kan bestllas p www.sebgroup.se/ir
Andra rapporter
rsversikt
En kortversion av rsredovisningen.
Hllbarhetsrapport
En rapport om SEB:s arbete inom hllbarhetsomrdet.
Capital Adequacy and Risk Management Report (Pillar 3)
En rapport om kapitaltckning och riskhantering i enlighet med
myndighetskrav under Basel II, pelare 3 (p engelska).
Please
recycle me!
detta r seb
16 500 anstllda.
SEB:s kunder
2 800
400 000
prenrer.
4 000 000
Privatkunder
Luxemburg
Moskva
Kiev
New Delhi
Singapore
Peking
Shanghai
Hongkong
Warsawa
Genve
London
New York
So Paulo
15 837 Mkr (16 666 ) 7 109 Mkr (7 481)
11 180 Mkr (10 237) 4 353 Mkr (3 128)
4 038 Mkr (4 318) 1 289 Mkr (1 371)
4 621 Mkr (4 471) 1 980 Mkr (1 957)
3 301 Mkr (3 383) 918 Mkr (2 917)
SEB:s divisioner
Rrelseintkter
2012 2011
Sverige 57 (59)
Norge 8 (8)
Danmark 8 (8)
Finland 4 (4)
Tyskland
1)
7 (9)
Estland 3 (3)
Lettland 3 (3)
Litauen 4 (4)
vriga 6 (2)
SEB:s marknader

Medarbetare
Lner, pensioner
och frmner
Aktiegare
Utdelning
Myndigheter
Leverantrer
och partners
Varor och tjnster
2011 2010 2012
M
e
d
i
a

M
y
n
d
ig
heter och lagstifta
re

K
o
n
k
u
r
r
e
n
t
e
r

I
n
t
r
e
s
s
e
o
r
g
a
n
i
s
a
t
i
o
n
e
r

K
o
n
s
u
m
e
n
t
o
r
g
a
n
i
s
a
t
i
o
n
e
r

M
e
d
a
r
b
e
t
a
re
K
u
n
d
e
r

1
6

5
0
0
M
e
r
n
4
m
i
l
j
o
n
e
r

2
8
0

0
0
0

12 000

i

r
u
n
t

2
0

l
n
d
e
r

L
e
v
erant
r
e
r

A
k
t
i
e
g
a
r
e

o
c
h
partne
rs

L
o
k
a
l
s
a
m
h
l
l
e
n

35
30
25
20
15
10
5
0
Miljarder kr
Andra rapporter
rsversikt
Hllbarhetsrapport
Please
recycle me!
1 seb rsredovisning 2012
detta r seb
SEB:s ambitioner och strategiska prioriteringar
Ambitioner:
Den ledande nordiska banken fr fretag och

institutioner
Bsta universalbanken i Sverige och Baltikum

Strategiska prioriteringar:
Lngsiktiga kundrelationer
Tillvxt inom styrkeomrden
Motstndskraft och exibilitet

Mission
Att hjlpa privatpersoner och
fretag att utvecklas fram-
gngsrikt genom att erbjuda
god rdgivning och nansiella
medel
Varumrkeslfte
Givande relationer
Vision
Att vara den mest betrodda
partnern fr kunder med
ambitioner
SEB:s mission, vision och varumrkeslfte
SEB:s nansiella ml SEB:s utfall 2012 l l ml m m
13,1 %
52 %
11,1 %
med ambition att n 15 procents
rntabilitet p lng sikt.
Konkurrenskraftig
avkastning Rntabilitet

Utdelning
av vinst per aktie Utdelning

>
40 %
Krnprimr-
kapitalrelation
Basel III
Krnprimr-
kapitalrelation 13 %
1) Under frutsttning att rsstmman godknner utdelningsfrslaget.
1)
styrelseordfrande har ordet
Genom att skapa lngsiktigt vrde
fr vra kunder kommer vi att n en
konkurrenskraftig avkastning fr
vra aktiegare.
Inom SEB r vi stolta ver vr historia.
Fr nstan 160 r sedan grundades
banken i fretagsamhetens tjnst. Fr
oss alla har det genom ren varit ett ta-
gande som inneburit ett stort ansvar
och varit beroende av vr frmga att
frtjna kundernas lngsiktiga frtro-
ende genom att tillhandahlla tjnster,
nansiell rdgivning och produkter av
hg kvalitet. Viktiga frutsttningar har
varit att bevara motstndskraften med
hjlp av en stark balansrkning och att
ha ett lngsiktigt perspektiv. Djupa
kundrelationer utgr krnan i vrt stt
att driva bankverksamhet. Genom att
skapa lngsiktigt vrde fr vra kunder
strvar vi efter att generera en hllbar
och konkurrenskraftig avkastning fr
vra aktiegare ver tid.
En frsiktig tergng till hgre
global tillvxt
ven om vrldsekonomin lngsamt br-
jade rra sig i rtt riktning under 2012
hlls den globala tillvxten tillbaka av en
fortsatt risk nr det gller den ekono-
miska politiken i Europa och USA och av
bankers och staters behov att terstlla
sina balansrkningar. Skuldbrdan i
vstvrlden r i dag den hgsta p 130
r och under de gngna ren har vi sett
stora vrden urholkas nansiellt, soci-
alt och realekonomiskt. Hittills har cen-
tralbankerna sttt fr den strsta hjl-
pen. En kad exibilitet mrks nr det
gller nanspolitisk tstramning samti-
digt som det nya internationella ramver-
ket fr banksystemet, Basel III, nu infrs
mer gradvis. Frhoppningsvis kommer
detta att stdja den s vlbehvliga till-
vxten i ekonomin, inte minst i Europa.
medan Norden visat mot-
stndskraft
P SEB:s marknader Norden, Baltikum
och Tyskland har den makroekono-
miska utvecklingen varit mindre dm-
pad till fljd av lga statsskulder och en
tradition av stark tillverkningsindustri
och exportsektor. Som sm, ppna eko-
nomier pverkades dock de nordiska
lnderna negativt mot slutet av ret.
SEB fortsatte att sttta sina kunder
och den genomsnittliga kundrelaterade
ut- respektive inlningen kade med
7 respektive 10 procent under 2012.

Ett nytt nansiellt landskap
Det svenska banksystemet r robust.
Kapitaltckningen r bland de hgsta i
Europa och lnsamheten r sund. SEB:s
arsmodell tar sin grund i att mta
kundernas behov och krediterna ges p
basis av kundernas terbetalningsfr-
mga. Behovet av ett stabilt och mot-
stndskraftigt nansiellt system som
std fr den ekonomiska tillvxten kan
inte underskattas. Fr nrvarande
infrs en mngd nya regleringar p svl
internationell, som regional och natio-
nell niv. De ackumulerade eekterna
p ekonomin r svra att verblicka.
Drfr r det av strsta vikt att regle-
ringarna infrs gradvis och att princi-
perna om en konkurrensneutral spel-
plan upprtthlls fr att inte den skra
ekonomiska uppgngen skall bromsas.
Stark position fr SEB
SEB r vl positionerad i det nya nan-
siella landskap som vxer fram. Vi
har anpassat oss till de nya, hrdare
svenska reglerna avseende kapital och
likviditet. Bankens ledning har navigerat
vl genom de senaste rens utmanande
omvrld och ntt mlen i den fokuse-
rade tillvxtplanen samtidigt som mot-
stndskraften strkts ytterligare.
I dag har SEB en stark plattform fr
att vxa ytterligare som fretagsbank
i Norden och Tyskland och bli bsta
universalbank i Sverige och Baltikum.
Styrelsen och ledningen har drfr revi-
derat SEB:s nansiella ml. Framver r
SEB:s ambition
att betala en rlig utdelning p 40

procent eller mer av vinst per aktie,

att hlla en krnprimrkapitalrelation
enligt Basel III p 13 procent, och

att generera en konkurrenskraftig
rntabilitet.
Det hr betyder att vi ver tid strvar
efter att n en lnsamhet p 15 procent.
Vi tror att ett frtydligande av de nan-
siella mlen skapar en kad transparens
visavi vra aktiegare, och de frvnt-
ningar ni br ha p SEB.
P styrelsens vgnar vill jag uttrycka vr
uppskattning och rikta ett varmt tack till
Bankens ledning. Fresatsen att leve-
rera kundnytta r ofrtrttlig. SEB fort-
stter att ihrdigt arbeta fr kundernas
och aktiegarnas bsta.
Stockholm i februari 2013
Marcus Wallenberg
Styrelsens ordfrande
vd har ordet
De senaste ren har verkligen varit
utmanande fr det globala banksyste-
met och dess frmga att uppfylla sin
viktiga roll i kreditfrmedlingsproces-
sen som lngivare, market maker,
likviditetsfrsrjare och betalnings-
frmedlare. Att verka och betjna
kunderna i denna milj krver mot-
stndskraft och ett lngsiktigt pers-
pektiv. Det har SEB.
Stark arsverksamhet
attraherar er kunder
Utgngen av 2012 markerar slutet p
SEB:s treriga arsplan. I planen har
vi fokuserat p strkta lngsiktiga kund-
relationer och disciplinerad tillvxt i
utvalda marknader. Samtidigt har vi
kat motstndskraften och
exibiliteten genom n strre kapital-
och likviditetsreserver.
Under de gngna ren har SEB strkt
sin position som den nordiska fretags-
banken genom satsningar p den nord-
iska och tyska fretagsverksamheten
liksom p svenska sm och medelstora
fretag. Volatiliteten i intjningen har
minskat och vi har avyttrat delar utanfr
krnverksamheten ssom kontorsrrel-
serna i Tyskland och Ukraina. Vi har kat
kostnadseektiviteten genom att infra
ett kostnadstak och p s vis minskat de
underliggande kostnaderna. Drutver
har vi byggt en stark balansrkning i ter-
mer av kapital, likviditetsreserver, nan-
sieringsstruktur och kreditkvalitet och vi
har anpassat oss till myndigheternas nya
regelverk. Detta har ocks uppmrksam-
mats av ratingbyrerna. Det som kanske
gr hela SEB-teamet allra stoltast r
dock de tydliga bevisen p att att vi fr-
djupat relationerna med de existerande
kunderna samtidigt som vi ftt 300 stor-
fretag, mer n 30 000 sm- och medel-
stora fretag och 123 000 privatperso-
ner som nya kunder.
En unik fretagskultur
Inom SEB tror vi att grunden fr lngsik-
tig lnsamhet r engagerade medarbe-
tare som samarbetar, teranvnder vl
beprvade recept och strvar mot en
kontinuerlig frbttring alltid med
kunderna i frsta rummet. Vi efterstr-
var att vara transparenta och tillgng-
liga s att vra intressenter vet varfr
och vad vi gr och frstr vr inre kom-
pass. Det r inte mjligt att uppn utan
att vara helt klar ver vilka vrderingar
som styr oss. Jag tror att de som arbetar
inom SEB hr till de bsta i branschen.
Vra medarbetare lever verkligen vra
vrderingar professionalism, engage-
mang, msesidig respekt och kontinui-
tet i vardagen. Sammantaget kokar
det ned till en kultur av givande relatio-
ner, dr att arbeta inom SEB r s
mycket mer n ett jobb. Det handlar om
att ha ett lngsiktigt perspektiv och
handla drefter. Det handlar om att
undvika genvgar och vilja vara en del i
ett team dr alla rknas i vrt starka
engagemang fr att vilja gra det bsta
fr kunderna.
Den ledande nordiska
fretagsbanken
Nr vi nu gr vidare med den nya trers-
planen r ambitionen att ha de mest
engagerade medarbetarna, det star-
kaste varumrket p alla vra krnmark-
nader och de mest lojala kunderna. Det
r vrt stt att n vra lngsiktiga ln-
samhetsambitioner. Vi vill bevara ban-
kens unika fretagsprol i Norden. Vi
strvar efter att vara den ledande nord-
iska banken fr fretag och nansiella
institutioner liksom den bsta univer-
salbanken i Sverige och Baltikum.
Konkret innebr det att vi kommer
att utnyttja den plattform som nu r eta-
blerad i Norden och Tyskland fr att ka
korsfrsljningen till existerande och
nya kunder. Drutver kommer banken
att ytterligare strka erbjudandet till
internationella och nordiska nansiella
institutioner, fortstta vxa i segmentet
svenska sm och medelstora fretag, bli
ledande inom sparomrdet i Sverige och
dra frdel av det starka SEB-varumrket
i Baltikum. Alla dessa aktiviteter kom-
mer att tfljas av fortsatt kostnads-
eektivitet och regelefterlevnad.
Lngsiktighet nyckeln
till framgng
Den tidigare trersplanen har tydligt
visat potentialen i SEB och vr relations-
bankmodell. Vr vxande kundbas ger
oss starkt std att fortstta vr fokuse-
rade expansion i vr del av vrlden. Vi
tar med oss de senaste rens erfarenhe-
ter av att arbeta med kad eektivitet
och kundorientering. Nu fokuserar vi p
ambitionen att ha de njdaste kunderna
och p att stnga gapet till vra konkur-
renter nr det gller lnsamhet.
Tillsammans med SEB:s alla fantas-
tiska medarbetare r jag vertygad om
att vr inriktning p att vara Relations-
banken i vr del av vrlden r den rtta.
Stockholm i februari 2013
Annika Falkengren
Verkstllande direktr och koncernchef
SEB:s strategi ligger fast. Vi strvar efter att
vara den bsta fretagsbanken i Norden
och den bsta banken i Sverige och Baltikum.
strategi och marknader
SEB grundades i fretagsamhetens tjnst fr snart 160
r sedan och har under alla r varit en aktiv part i sam-
hllsutvecklingen p de marknader i vilka Banken ver-
kar. SEB har varit ett sjlvklart val som partner fr stora
fretag och institutioner i Sverige och i kande grad
vriga Norden. Detta framgr inte bara av arsmixen
utan ven av det stt p vilket verksamheten bedrivs.
Banken erbjuder inte bara transaktioner utan bygger
lngsiktiga relationer med svl stora fretag och insti-
tutioner som mindre och medelstora fretag och pri-
vatpersoner genom att dela med sig av kompetens och
kunnande. P s stt skapas ocks konkurrenskraftig
och lngsiktigt hllbar lnsamhet till nytta fr Bankens
aktiegare.
I samband med den globala nanskrisens brjan tog
SEB ett medvetet beslut att bli en n starkare bank.
Detta har resulterat i att Banken idag har er kunder
inom utvalda marknader, lgre volatilitet i intjningen,
fortsatt hg kreditkvalitet och lgre riskniv. Idag har
Banken kad exibilitet och motstndskraft genom en
stark balansrkning och hgre kostnadseektivitet.
SEB har ocks anpassat sig till de nya regelverken. Ban-
kens strategiska prioriteringar fr att uppn konkur-
renskraftig och lngsiktigt hllbar lnsamhet r att:
Bygga och utveckla relationerna med utgngspunkt i
kundernas lngsiktiga behov och utifrn ett helhets-
perspektiv.
Vxa inom tre utvalda huvudomrden: storfretag
och nansiella institutioner i Norden och Tyskland,
sm och medelstora fretag i Sverige samt ett hel-
tckande, rdgivningsdrivet sparerbjudande.
Skerstlla den nansiella styrka som krvs fr att
visa stabilitet och motstndskraft, samt en exibili-
tet att med god kostnadseektivitet anpassa verk-
samheten till rdande marknadsfrhllanden.
Ambitionen r att vara den ledande nordiska banken
fr fretag och institutioner samt den bsta banken i
Sverige och Baltikum.
Lngsiktighet och relationer
I SEB kommer kunderna alltid frst. Lngsiktiga relationer med utgngspunkt i en stark nansiell position
r grunden fr uthllig lnsamhet. Ambitionen r att kunna mta kundernas alla behov av nansiella
tjnster. Kunderna skall p ett enkelt stt kunna ta del av Bankens kompetens och tjnster p en rad olika
mtesplatser.
Strategiska prioriteringar
Tillvxt inom styrkeomrden
storfretagsaren i Norden och
Tyskland
sm och medelstora fretag i Sverige
sparande
Motstndskraft
och exibilitet
SEB Relationsbanken
Strategi
I ambitionen att vara Relationsbanken r det kundperspektivet
som styr allt vad SEB gr. Det frutstter att medarbetarna ges
mjlighet att fatta rtt beslut fr kunderna och fr SEB, utifrn
den grundmurade tron p att kundlojalitet leder till lngsiktig
lnsamhet. SEB fokuserar drfr p omrden dr Banken r
eller kan bli ledande och dr Bankens rdgivning och tjnster
kan skapa mervrde fr kunderna. Det innebr att SEB i Sverige
och Baltikum erbjuder ett brett utbud av nansiella tjnster till
kunder som vljer SEB som husbank. I vriga Norden och i
Tyskland r SEB en fretagsbank med fokus p stora fretag
och institutioner som vill ha en lngsiktig bankrelation. Kun-
derna skall mta en integrerad bank dr beslutsvgarna r
korta och dr det r enkelt att mta Banken liksom att gra
arer.
Framtida utveckling
SEB fortstter sin strategi genom att erbjuda Bankens kunder
att ta del av helhetserbjudanden oavsett kanal. Programmet
You are SEB, som syftar till att strka kundperspektivet, liksom
ambassadrsskapet bland medarbetarna fortstter. Styr-
ningen av IT har frndrats i syfte att utifrn gemensamma pri-
oriteringar skapa en mer arsnra och exibel IT-utveckling.
Framstegen mts genom externa kundunderskningar (Pros-
pera, SKI), antal helkunder, SEB:s ranking som arbetsgivare
(Universum) samt genom en intern medarbetarunderskning.
Utveckling till och med 2012
SEB strvar aktivt efter att kunna mta kundernas alla behov
av nansiella tjnster. Sedan 2009 nr den senaste trerspla-
nen utformades har mer n 123 000 privatkunder och 30 000
sm- och medelstora fretag valt SEB som sin husbank i Sve-
rige och i Baltikum. Inom Private Banking har SEB attraherat
3 700 nya kunder. Samtidigt har 300 nya storfretag och insti-
tutioner valt SEB som sin nansiella partner.
Den kade integrationen internt har inneburit att kunderna
har tillgng till allt som SEB har att erbjuda Ett SEB oavsett
hur och i vilka kanaler de vljer att gra arer med Banken. I
Sverige erbjuder SEB personlig service och rdgivning ver tele-
fon dygnet runt, p 23 sprk. Bankens mobila tjnster har
utvecklats ytterligare och under ret gjordes 31 miljoner inlogg-
ningar.
Kundnjdhet
Kundernas frtroende fr Banken fljs lpande genom interna
och externa mtningar. Dessutom bedms kundnjdheten
varje r av ett antal fretag och ekonomiska tidskrifter, svl
internationellt som i de enskilda lnder dr Banken verkar. Den
samlade bilden under 2012 r att Bankens kade kundoriente-
ring ger mtbara resultat. SEB r marknadsledande vad gller
storfretagens och institutionernas kundnjdhet i Norden.
Kundnjdheten bland sm och medelstora fretagskunder har
kat och SEB rankas idag som nummer tv av de fem strre
bankerna i Sverige enligt Svenskt Kvalitetsindex (SKI). Banken
har inte nnu ntt mlet att vara rankad som ledande vad gl-
ler privatkunder i Sverige. Fr frsta gngen blev SEB av tid-
skriften The Banker utnmnd till rets Bank i alla de lnder
Sverige, Estland, Lettland och Litauen dr Banken erbjuder
fullservicetjnster.
Mtesplatser och kundkontakter 2012
Antal syndikerade ln i Norden 45
Antal nordiska aktierelaterade emissioner 10
Antal frvrvsrelaterade transaktioner i Sverige 26
Bankkontor 292
Internationella private banking-kontor 13
Internetbanken, antal besk i Sverige 62 miljoner
Mobila banken, antal besk i Sverige 30,8 miljoner
Telefonbanken, antal samtal i Sverige 2,6 miljoner
Facebook, antal besk i Sverige 140 000
Antal bankomater i Sverige 432
Antal livfrskringsmklare 2 000
Nr: 1, 2012: SEB
Nr: 1, 2012: SEB
Nr: 1, 2012: SEB
Nr: 1, 2012: SEB
Marie och Thomas Esbjrnsson med Malin Westlund Thelander,
rdgivare p SEB:s kontor i Nacka. Ls mer i SEB:s rsversikt.
utsgs till bsta nordiska bank fr storfretag i Prosperas
marknadsunderskning bland nordiska fretagskunder.
Strategi
SEB r den ledande banken fr storfretag i Norden. Av tradi-
tion har marknadspositionen som relationsbank varit srskilt
stark i Sverige, dr en storfretagskund som har SEB som sin
husbank i genomsnitt anvnder sju till tta olika produktomr-
den. Tidigare har etableringarna i de vriga nordiska lnderna
och Tyskland ofta byggt p spjutspetspositioner inom ett antal
produktomrden. I efterdyningarna av nanskrisen ppnades
nya mjligheter att bde utka kundbasen och bredda bent-
liga kundrelationer svl bland storfretag som nansiella
institutioner i Norden och Tyskland. De senaste ren har SEB
drfr investerat i en skalbar plattform p dessa marknader.
SEB skall fortstta att vara den ledande banken fr storfretag
i Norden, vara den bank som det s kallade Mittelstand-
segmentet (strre medelstora fretag) i Tyskland helst gr
arer med och vara den frmsta nordiska banken fr nan-
siella institutioner.
Framtida utveckling
SEB kan nu dra frdel av mjligheterna med den skalbara platt-
form som har byggts upp i Norden och Tyskland fr att under-
ltta korsfrsljning till bentliga kunder. Detta skall uppns
genom rdgivningsbaserade och kapitaleektiva lsningar
och drmed utveckla Bankens roll som husbank fr dessa kun-
der. SEB fortstter att utveckla fretagsobligationsmarknaden
i Norden liksom att ka engagemanget fr Bankens nordiska
och tyska kunder p tillvxtmarknaderna. Framver grs ocks
en tydlig satsning p nansiella institutioner. Ett frsta steg
har tagits genom bildandet av en mer sammanhllen kund-
ansvarsorganisation inom Banken. Framsteg mts genom
kningen av antal Tier 1-kunder och kundernas vilja att
rekommendera SEB enligt Prospera.
Tillvxtomrde: Storfretagsaren i Norden och Tyskland
Bsta bank i Norden
fr storfretag 2012 enligt Prospera
Ledande nordisk arsbank
Andel av intkter 2012, procent
Stora fretag och institutioner Livfrskring (fondfrskring)
Kapitalfrvaltning Kontorsrrelsen
1) Frdelning av intkter fr Swedbank, Handelsbanken, Nordea,
Danske Bank och DNB. Enbart arsomrden (indikativt).
SEB
Nordiska
konkurrenter
1)
Tillvxtarbetet har under ren 20102012 varit inriktat p att
attrahera identierade fretagskunder, dr Bankens analys
visat att mjligheterna att frdjupa relationerna r srskilt
goda. Sedan satsningen p Norden och Tyskland brjade
under 2010 har 300 nya strre fretagsrelationer etablerats
och kreditvolymen har kat med 130 miljarder kronor. De nya
kunderna efterfrgar ofta betaltjnster och krediter. Nr rela-
tionen frdjupas vljer fretagen att anvnda er tjnster
ssom trade nance, valutahandel, kapitalmarknadstjnster,
fretagskort och leasing.
I efterdyningarna av nanskrisen vljer er fretag att
nansiera sig direkt via obligationsmarknaden. Detta har
bidragit till kad efterfrgan p kreditanalys. SEB utvecklar
aktivt denna marknad och r ledande i Norden sett till emis-
sionsvolymer, 17,7 miljarder kronor.
Sedan 2009 har SEB utkat sin nrvaro i Asien genom en
nyetablering av ett kontor i Hongkong. Idag r SEB den nord-
iska banken med strst nrvaro i Asien och betjnar svl
nordiska och tyska fretag med verksamhet i Asien som
asiatiska institutioner med intresse fr Norden.
Kundnjdhet
SEB:s strategi att organiskt vxa som relationsbank i Norden
har varit framgngsrik. Det bekrftas av att SEB under ret
Jan Nordstrm, Chef fr Group Treasury, Danish Crown,
med Torben With, fretagsrdgivare, SEB Danmark. Ls mer i SEB:s
rsversikt.
0 20 40 60 80 100
Strategi
SEB har historiskt haft en mycket stark position bland svenska
storfretag. SEB prioriterar att, utifrn sin roll som fretagsban-
ken i Sverige, utveckla sitt erbjudande till mindre och medel-
stora fretag. Till de mindre fretagen grs detta genom pake-
terade tjnster och till de medelstora fretagen genom att
anpassa bankens tjnster och rdgivning fr storfretagssidan
s att de passar mindre fretags behov. Nyckeln r lngsiktiga
relationer och att utg frn fretagets helhetssituation inklu-
sive medarbetarnas och garnas behov.
rets smfretagarbank
i Sverige enligt Finansbarometern
Tillvxtomrde: Sm och medelstora fretag i Sverige
Framtida utveckling
SEB kommer att fortstta p den inslagna vgen genom att med
hg lokal nrvaro mta fretagens nansiella behov samtidigt
som Banken investerar ytterligare i e-tjnster liksom mobila
banktjnster fr fretagskunder. Mlet r att n en marknadsan-
del p 15 procent bland sm- och medelstora fretag samt att
n den hgsta kundnjdheten. Framsteg mts genom kningen
av antalet helkunder, interna kundunderskningar (NPS) och
externa kundrankings (SKI).
Under senare r har investeringar i kompetens, distributions-
kapacitet och minskad komplexitet tydligt signalerat SEB:s pri-
oritering av denna kundgrupp. Fretagsaren har vuxit och
sedan brjan av 2006 har antalet sm och medelstora fre-
tagskunder kat frn 65 000 till 130 000. Enligt Nyfretagar-
centrum blir nrmare vart frde nystartat fretag kund hos
SEB. Bankens marknadsandel har kat med en procentenhet
per r och r nu cirka 13 procent.
SEB har genomfrt en mngd aktiviteter fr att frbttra
servicen till de mindre fretagen, alltifrn paketlsningen Enkla
Firman till en satsning p att ka antalet fretagsrdgivare och
etablera fretagscentra i de tre storstderna. De mindre och
medelstora fretagen betjnas genom lttillgngliga paket-
produkter. Alla kundfretag med en omsttning upp till fem
miljarder kronor betjnas nu genom Kontorsrrelsen. Den lokala
nrvaron och nrheten till kundfretagen har drmed strkts.
Bankens rdgivning och tjnster till storfretagen har anpassats
s att de ven mter mindre och medelstora fretags behov.
Tillgngligheten gentemot kunderna r hg genom personlig
rdgivning 24 timmar om dygnet liksom internettjnster och
mobila applikationer.
Kundnjdhet
Kundnjdheten bland sm- och medelstora fretagskunder r
hg och har kat under ret. SEB rankas idag som nummer tv av
de fem strre bankerna i Sverige enligt Svenskt Kvalitetsindex.
SEB korades ocks av Finansbarometern som nummer tv p
listan ver rets Arsbank och som rets Smfretagarbank.
Fretagskunder i kontorsrrelsen
Tusental
Christina Sthl, VD Mio, med Bjrn Johansson, fretags-
rdgivare, SEB. Ls mer i SEB:s rsversikt.
2008 2009 2010 2011 2012
140
120
100
80
60
40
20
0
Tillvxtomrde: Sparande
Strategi
Kundernas omvrld prglas av hg volatilitet p nansmarkna-
derna samtidigt som det sker lngsiktiga frskjutningar vad gl-
ler demogra och individers behov av att trygga sin egen lder-
dom, vilket kar behovet av samlad och kvalicerad rdgivning
och vgledning. SEB har sedan lnge haft ett komplett utbud av
sparandeprodukter som mter alla upptnkliga kundbehov
men ur kundsynvinkel har det kunnat upplevas som fragmente-
rat och produktinriktat. Fr att bttre kunna mta kundernas
behov av sparandelsningar har Banken tagit fram ett tydligare
sammanhllet och rdgivningsinriktat sparerbjudande till sina
kunder.
SEB:s position inom sparomrdet r stark med en marknads-
ledande position inom private banking i Sverige, fondfrskring i
Sverige och Danmark, och en vxande inlningsbas frn privat-
personer, fretag och institutioner. ven i Baltikum har Banken
ett brett sparerbjudande med mlet att ka antalet helkunder.
Under ret har all rdgivning och produktutveckling kring inl-
ning, fonder, livfrskring och strukturerade produkter sam-
lats i en organisation fr att bttre kunna mta kundernas
behov av kort- och lngsiktigt sparande oavsett hur de mter
SEB.
En rad frndringar har skett i Bankens rdgivningserbju-
dande de senaste ren. Banken har strkt rdgivningskompe-
tensen p bankkontoren. Fonderbjudandet har renodlats
genom att kunderna erbjuds svl indexfrvaltade fonder,
inklusive en avgiftsfri fond, som aktivt frvaltade fonder, inklu-
sive strategifonder. Banken har ven utvecklat brshandlade
fonder samt utkat sitt inlningserbjudande genom ett
fastrntekonto. Under ret kade till exempel inlningen
frn privatkunder med 11 miljarder kronor och nytt frvaltat
kapital inom Private Banking med 28 miljarder kronor, netto.
Kundnjdhet
Under ret ck SEB priset Global Private Bank Award av tid-
skriften The Banker som bsta private bank i Norden. Tidskrif-
ten Euromoney utsg SEB till bst p private banking i Sverige
och Finland.
Framtida utveckling
SEB fortstter den inslagna vgen med ett samlat rdgivnings-
erbjudande. Ett led i detta r att ka transparensen och fr-
enkla informationen kring sparerbjudanden liksom att ka
distributionskraften genom lsningar ssom e-pensionstjns-
ter. Framstegen fljs upp genom utvecklingen av totalt frval-
tat kapital och SEB:s andel av kundernas sparande.
Bst p private banking i Norden
20102012, enligt The Banker och PWM
Procent 2012 2011 2010
Total volym fonder
3)
Sverige 13,6 14,9 15,0
Finland 6,5 7,8 5,8
Fondfrskring, premieinkomst
Sverige 17,2 19,0 24,9
Livfrskring, premieinkomster
Sverige 8,8 9,7 10,3
Danmark N.A. 9,6 10,4
Brshandel
Stockholm 9,1 10,4 11,1
Oslo 7,7 8,4 7,7
Helsingfors 4,9 5,8 8,3
Kpenhamn 3,9 5,9 7,5
Fretagsobligationer i kronor 28,2 27,7 51,8
Marknadsandelar
Procent 2012 2011 2010
Inlning frn allmnheten
Sverige 15,9 16,0 15,8
inlning frn hushll 12,2 12,1 11,7
inlning frn fretag 22,9 23,1 22,8
Estland
1)
20,3 20,9 20,4
Lettland 9,9 9,3 9,5
Litauen
1)
27,2 29,3 21,8
Utlning till allmnheten
Sverige 14,3 13,6 12,5
utlning till hushll 14,2 13,4 12,1
utlning till fretag 14,5 13,9 13,0
Estland
2)
23,2 23,5 23.4
Lettland
2)
16,8 14,9 14,8
Litauen
2)
30,6 29,8 28,3
1) I Estland och Litauen exklusive nansiella institutioner
2) Total utlning (exklusive leasing; i Litauen ven exklusive
nansiella institutioner). Litauen November 2012.
3) Exklusive externa fonder
Kllor: SCB, Commercial Bank Associations i Lettland och Litauen, Bank of Estonia, Frskringsfrbundet, OMX etc
Strategi
De senaste rens utveckling i omvrlden i kombination med
att ett nytt globalt nansiellt landskap vxer fram visar p vik-
ten av en stark och motstndskraftig grund fr att uppn lng-
siktigt lnsam tillvxt. SEB har under hela den utdragna perio-
den av oskerhet och volatilitet som fljt p nans- och
statskuldskrisen agerat utifrn ledorden motstndskraft och
exibilitet. Drmed har Banken med en stark kapitalbas och
mycket god tillgng till nansiering, en stabil marknadsposi-
tion med hg kreditvrdighet och frdelaktigt konkurrenslge
p den nordiska fretagsmarknaden kunnat ta tillvara p
tillvxtmjligheter.
Nya regelverk
En viktig aspekt i samband med bedmningen av Bankens
nansiella styrka r den regelutveckling som sker internatio-
nellt via det s kallade Basel III-regelverket, EU:s kapital-
kravsdirektiv liksom nationellt genom det srskilda svenska
regelverket kring systemviktiga bankers kapital och likviditet.
Banken uppfyller redan idag samtliga framtida kapitalkrav
liksom det srskilda kravet vad gller likviditet. Internatio-
nellt har infrandet av ett kortfristigt likviditetsmtt skjutits
fram.
Kostnadseektivitet
I det nya nansiella landskapet kar kostnaderna fr att driva
bankverksamhet. Det stller hgre krav p kostnadseektivi-
tet. Fr att ytterligare strka Bankens motstndskraft och
lngsiktigt frbttra lnsamheten tillknnagav SEB under
2011 att Banken avsg att hlla ofrndrade kostnader fram
till r 2014.
Under de senaste ren har viktiga steg tagits fr att minska
volatiliteten i intjningen: avyttringen av icke-krnverksamhe-
ter, minskad investeringsportflj, strre likviditetsreserver och
en hg kvalitet i kreditportfljen. Den marknadsekonomiska
oron har fortsatt under 2012. SEB har fortsatt att vidmakthlla
sin kapitalstyrka och likviditet och har haft en fortsatt mycket
god marknadstillgng vad gller nansiering.
Som ett led i att ka kapitaleektiviteten har ytterligare kapital
allokerats till arsdivisionerna.
Arbetet fr kad kostnadseektivitet har varit framgngs-
rikt. Viktiga bidrag till detta r en tydligare prioritering av inves-
teringar, att vissa supportfunktioner har yttats till de baltiska
lnderna samt att IT-utvecklingen har snabbats upp.
Framtida utveckling
En god nansiell styrka kommer ven fortsttningsvis att ha
hgsta prioritet. I takt med att de nya regelverken fr kapital
och likviditet utvecklas internationellt och nationellt kommer
SEB att anpassa sin balansrkning fr att skerstlla att kraven
i de nya regelverken uppfylls och att Bankens produkter och
prissttning utformas fr att skapa kapitaleektivitet och
lnsamhet i den nya miljn. SEB strvar efter en lngsiktigt
konkurrenskratig lnsamhet om 15 procent. Kostnadstaket
fr 2013 och 2014 r 22,5 miljarder kronor.
Krnprimrkapitalrelation 15,1% Kortfristigt likviditetsmtt 113%
Motstndskraft och exibilitet
Marknad och ansvarig Marknadsposition Konkurrens
Sverige
Annika Falkengren,
VD och koncernchef
Universalbank. Klart ledande fretagsbank bland storfretag och insti-
tutioner. Har yttat fram positionerna ven bland sm- och medelstora
fretag med era r av kad marknadsandel. Fler kunder ocks p pri-
vatmarknaden, med en speciellt stark stllning inom sparande dr SEB
har den nst strsta andelen av hushllens samlade sparande.
Klart ledande inom private banking.
Alla strre nordiska
banker, lokala nisch-
aktrer, livfrskrings-
bolag och internatio-
nella investment-
banker
Danmark
Peter Hltermand
Fretagsbank. Erbjuder helhetslsningar fr fretag och institutioner.
Topposition inom Corporate Finance och Markets och en betydande
aktr inom private banking, kapitalfrvaltning, livfrskring och kort.
Strkt position som fretagsrelationsbank som nu uppfattas som den
strsta utmanaren till de strre lokala universalbankerna.
Alla strre nordiska
aktrer, livfrskrings-
bolag och internatio-
nella investment-
banker
Norge
William Paus
Mycket stark stllning p kapitalmarknaden och nst strsta mklaren
p Oslobrsen. Mycket stark stllning som husbank till fretag och
institutioner. Ledande inom private banking med ett Family O ce-
erbjudande riktat till det versta segmentet.
Alla strre nordiska
aktrer och internatio-
nella investment-
banker
Finland
Marcus Nystn
Topposition som leverantr av kapitalfrvaltningstjnster till institutio-
ner. Strkt stllning som husbank till fretag och en tydlig utmanare till
den dominerande inhemska universalbanken. Ledande aktr inom
private banking med etablerade relationer som gr lngt tillbaka i tiden.
Alla strre nordiska
aktrer och interna-
tionella investment-
banker
Tyskland
Fredrik Boheman
Fretagsbank med inriktning p Mittelstand-segmentet, det vill sga
fretag som med tyska mtt rknas som medelstora. Den strsta nord-
iska banken p den fragmenterade tyska bankmarknaden med en stark
stllning gentemot den oentliga sektorn inklusive nansiella tjnster
till socialfrskringssektorn.
Strre tyska banker,
lokala nischaktrer
och internationella
investmentbanker
Estland
Riho Unt
Universalbank. Den nst strsta banken i Estland med ett heltckande
bankerbjudande. Stark stllning bde p privat- och fretagssidan
framfrallt inom omrden som kapitalfrvaltning och livfrskring.
r den strsta aktren p brsen i Tallinn. Lngt framme nr det gller
utveckling av mobila banktjnster.
Strre nordiska och
baltiska banker
Lettland
Ainrs Ozols
Universalbank. Den nst strsta banken i landet med ett heltckande
bankerbjudande. Stark stllning bde p privat- och fretagssidan
speciellt nr det gller lngsiktigt sparande dr SEB r marknads-
ledande.
Strre nordiska och
baltiska banker
Litauen
Raimondas Kvedaras
Universalbank. Den strsta banken i Lituaen med ett heltckande
bankerbjudande. Stark stllning bde p privat- och fretagssidan,
speciellt nr det gller inlning frn fretag och fondfrskring.
Strre nordiska och
baltiska banker
Det inter-
nationella
ntverket
Annika Falkengren
Fretagsbank. Med enheter i internationella nanscentra som New
York och London, Asien via kontor i Shanghai, Peking, Hongkong och
Singapore, samt i Polen, Ryssland och Ukraina r SEB vl rustat att
betjna fretagskunder frn Norden och Tyskland runt om i vrlden.
Det internationella ntverket spelar ocks en viktig roll fr att kunna
erbjuda globala nansiella institutioner tillgng till investeringsmjlig-
heter i nordiska tillgngsslag, ett omrde dr SEB r ledande.
Globala, regionala och
nordiska banker
SEB:s geograska marknader
Rrelse-
intkter, milj.
Rrelse-
resultat, milj. Utvalda utmrkelser per land
Makroekonomisk
utveckling
BNP 2012 utfall
(2013 prognos),
procent
SEK 22 239
(22 262)
SEK 6 777
(6 102)
rets bsta bank (The Banker)
Bsta storfretagsbank i Norden enligt Prospera

(bst i Sverige)
rets smfretagsbank (Finansbarometern)
Bsta relationsbanken (Prospera)

Stagnation under slu-
tet av 2012 p grund
av lgre export och
stigande arbetslshet.
Dock fortsatt tillvxt i
privat konsumtion.
+0,8 (+1,2)
SEK 3 046
(2 909)
DKK 2 603
(2 400)
SEK 1 599
(1 349)
DKK 1 366
(1 113)

(nst bst i Danmark)
Hgst kundnjdhet bland pensionsbolag (Aalund)

Tillvxt med ngot
kad privat och
oentlig konsumtion
samt kad export.
0,5 (+0,7)
SEK 3 272
(2 906)
NOK 2 808
(2 508)
SEK 1 902
(1 648)
NOK 1 633
(1 423)

(nst bst i Norge)
SEB Equities bst inom inhemska aktier (Prospera)
Bsta depbank (Global Investor)

Stark tillvxt. Goda
fundamenta stder
kad inhemsk efter-
frgan.
+3,0 (+2,4)
SEK 1 421
(1 372)
EUR 163
(152)
SEK 789
(724)
EUR 91
(80)

(bst i Finland)
Bsta kapitalfrvaltare (SFR)
Bst inom valutahandel, inhemska aktier och cash

management (Prospera)
Svag tillvxt och
export men inhemsk
efterfrgan visar viss
motstndskraft.
0,1 (+0,4)
SEK 2 875
(3 262)
EUR 330
(361)
SEK 1 074
(1 334)
EUR 123
(149)
Mest vrdefulla fastighetsvarumrke (Eugimb)
rets EMEA ar (International Trade Finance

Magazine)
Exportledd tillvxt,
motstndskraftig
detaljhandel och
statsnanser under
kontroll
+0,7 (+0,6)
SEK 1 163
(1 214)
EUR 133
(134)
SEK 636
(852)
EUR 73
(94)
Bst p private banking (Euromoney)
Bsta trade nance bank (Global Finance)

Exportberoende och
svagt vxande
omvrld gav lgre till-
vxt. Inhemskt std
och arbetslshet
under 10 procent
+3,1 (+3,3)
SEK 1 028
(1 006)
LVL 82
(77)
SEK 199
(861)
LVL 16
(67)
Bsta bank (Euromoney)
Bst p valutahandel och trade nance

(Global Finance)
Robust tillvxt snab-
bast i EU. P vg att
uppfylla budget- och
inationskrav fr
eurointrde 2014.
+5,3 (+3,8)
SEK 1 410
(1 442)
LTL 559
(552)
SEK 269
(1 377)
LTL 107
(527)
Bsta bank (Euromoney)
Bst p valutahandel och trade nance

(Global Finance)
Mttligt tillvxttapp
p grund av relativt
god export. Strkt
konsumtion under
andra halvret men
fortsatt svaga inves-
teringar.
3,6 (+3,2)
Fr att SEB skall kunna mta kundernas frvntningar och behlla en stark position p marknaden,
r det avgrande att SEB:s medarbetare r motiverade, har rtt kompetens och ges mjlighet att
utvecklas.
Medarbetare och kultur i SEB
medarbetarna i seb
SEB:s vrderingar engagemang, msesidig respekt, professi-
onalism och kontinuitet liksom en lngsiktig syn p alla
relationer genomsyrar Bankens verksamhet fr att betjna
kunderna p bsta stt och drmed skapa ett uthlligt aktie-
garvrde. Medarbetarnas vrderingar och beteenden bidrar
till hur intressenterna uppfattar SEB. Kunder, leverantrer,
aktiegare och anstllda skall knna att vrderingarna r en
del av det som r SEB. Tillsammans med SEB:s medarbetar-
strategi som bygger p fyra hrnstenar goda ledare, profes-
sionella medarbetare, hgpresterande team och eektiv
organisation ger detta Banken en stark och viktig grund
och rustar organisationen fr att mta en frnderlig omvrld.
Kunden i fokus
SEB strvar efter att alltid utg frn kundens hela perspektiv
genom att vara lyhrd fr kundernas behov p kort och lng
sikt och ge tydliga rd kring produkter och tjnster. Genom
det koncernvergripande initiativet "You are SEB" arbetar SEB
kontinuerligt med att strka medarbetarnas insikter om kun-
derna och drigenom ka frstelsen fr hur deras beteenden
pverkar alla kundrelationer. Under 2012 skedde det i form av
s kallade dialogmten i organisationen och via en kundin-
siktsportal p intrantet, dr resultaten av olika kundunder-
skningar presenteras. Ambitionen har varit att alla medar-
betare ven de som inte har daglig kundkontakt skall frst
sin roll och betydelse fr hur kunderna upplever Banken.
Attrahera talanger
En viktig framgngsfaktor fr SEB r att rekrytera talanger.
Banken har sedan lnge ansetts vara en av de mest attraktiva
arbetsgivarna i Sverige, liksom i Baltikum. Bland unga yrkes-
verksamma ekonomer utsgs SEB 2012 ter till den mest
populra arbetsgivaren bland bankerna i Sverige. I Estland
rankades SEB som nummer tv, i Lettland som nummer tre
och i Litauen som nummer ett bland banker.
SEB erbjuder era utvecklingsprogram fr studenter och unga
yrkesverksamma som ett frsta steg p en karrir i Banken. Det
globala traineeprogrammet ger en unik mjlighet att f en
grundlggande frstelse fr SEB. IT Young Professional-pro-
grammet riktar sig till nyutexaminerade civilingenjrer och sys-
temvetare. Storfretagsdivisionen erbjuder tio veckors intensiv
praktisk utbildning inom det nansiella omrdet, genom det
s kallade Merchant Banking Summer Internship. Under 2012
deltog totalt omkring 75 personer i ngot av dessa program.
Utveckling och rrlighet
Att arbeta inom SEB r att agera i en milj som genomgr stn-
dig utveckling. Rrlighet mellan divisioner och arsomrden
uppmuntras. Alla lediga jobb publiceras p SEB:s intrant
och medarbetare kan knyta nya kontakter genom de interna
karrirdagar som anordnas era gnger per r i Sverige, Tysk-
land och de baltiska lnderna.
Banken arbetar kontinuerligt med att bygga en framgngs-
rik organisation till nytta fr kunderna och drmed skapa
lngsiktigt aktiegarvrde. Samtidigt som SEB:s medarbetare
frvntas ta en stor del av ansvaret fr sin egen utveckling
nns det en tydlig process fr utvecklingen av den enskilda
individen. Varje r stter medarbetaren tillsammans med sin
chef upp individuella ml och gr en plan fr individuell
utveckling och kompetenshjning. Detta sker bde genom
arbetstrning och formell utbildning. Mlen fljs sedan regel-
bundet upp och utvrderas genom personlig terkoppling och
coachning. Planen har ett lngsiktigt perspektiv och lgger
stor vikt vid att medarbetarens ml ska vara kopplade till
Bankens vergripande mlsttningar.
Mngfald och lika mjligheter
SEB har en tydlig plan fr att utveckla och behlla olika sorters
talanger inom fretaget. Ambitionen r att alla anstllda skall
ha samma mjligheter att utvecklas och fullflja sin karrir
SEB:s vrderingar
Professionalism
Vi frenklar fr kunder att gra
arer med oss genom att dela
med oss av vr kunskap och ans-
vara fr vra handlingar.
Engagemang
Vi drivs alla av att allt vi gr
strker relationen till vra kunder.
msesidig respekt
Vi r ppna och strvar alltid efter
att frtjna svl andras frtro-
ende som varandras.
Kontinuitet
Vi drar lrdom av, utmanar och
agerar utifrn vr lnga erfarenhet.
oberoende av kn, etniskt ursprung, lder, sexuell lggning
eller tro. Mngfaldsaspekten tas ocks med nr medarbetarna
utses till managementrning. Under 2012 lades srskilt fokus
p att stdja kvinnliga talanger. Ett nytt mentorprogram fr
kvinnliga chefer har startat med medlemmar frn verkstl-
lande ledningen som mentorer. Banken stttar ett antal kvinn-
liga ntverk fr att stdja yrkeskvinnor. SEB:s ml r att 50
procent av alla chefer i Banken ska vara kvinnor. Vid rsskiftet
var siran 42 procent.
Chefsprol tydliggr frvntningar
Fr att tydliggra frvntningarna p cheferna och underltta
en gemensam frstelse p detta omrde har en chefsprol
tagits fram. Prolen beskriver de beteenden som r viktiga fr
att SEB skall kunna mta framtida krav. Den genomsyrar era
av fretagets processer, till exempel vid rekrytering och i de
ledarutvecklingsprogram som har uppgraderats under 2012.
En stor satsning har till exempel gjorts p den grundlg-
gande utbildningen fr nyblivna chefer. Ett exempel r pro-
grammet Management in Practice som strcker sig ver ett
r och lgger en gedigen grund fr ett framtida framgngsrikt
ledarskap. Fr chefer p mellanniv, samt fr erfarna specialis-
ter och projektledare har ett srskilt utbildningskoncept tagits
fram som ocks r direkt kopplat till de identierade beteen-
dena i chefsprolen. Att stdja Bankens ledare med coach-
ning, mentorskap och utvecklingsprogram kommer ven fram-
ver att vara en viktig del av ledarskapskulturen. Under 2012
har cirka 450 personer genomgtt dessa utbildningar.
Under ret har ocks en genomgripande genomgng gjorts
av koncernens utbildningsutbud fr att tydligare samordna
detta med SEB:s arsplan och klargra vilken utbildning och
utveckling som nns tillgnglig.
Ansvarsfull omstllning
Det r av strsta vikt att SEB hanterar omstllning av personal
p ett ansvarsfullt stt, srskilt i tider av stora frndringar.
Banken arbetar lpande med eektivisering och tar ansvar
fr att p bsta stt stdja de medarbetare som kan behva
hitta nya utmaningar. SEB frsker alltid att i mjligaste mn
erbjuda arbetsuppgifter inom andra delar av fretaget fr att
matcha de behov som nns med individer som r ppna fr
nya mjligheter. Om detta inte visar sig vara mjligt stttar
Banken individen i att hitta andra vgar.
Preventivt hlsoarbete
Det r avgrande att SEB:s medarbetare ges mjlighet att hlla
sig friska och uppn en sund balans mellan arbete och privatliv.
Under 2012 inledde SEB ett arbete med att strka det preven-
tiva hlsoarbetet fr att ka medarbetarnas medvetenhet om
vikten av bde fysisk och psykisk hlsa. Bland annat erbjuder
Banken hlsounderskningar och individuell anpassade fr-
mner i form av olika aktiviteter fr vlmende och hlsa.
Frmner och ersttningar
SEB:s ersttningssystem syftar till att attrahera, behlla och
motivera medarbetare med rtt kompetens i syfte att bidra till
bankens lngsiktiga framgng. Ersttningen ska uppmuntra
goda prestationer, sunda beteenden och ett risktagande som
ligger i linje med kundernas och aktiegarnas frvntningar.
SEB arbetar dessutom aktivt fr att skerstlla att erstt-
ningen stts utifrn erfarenhet och prestation utan att ta hn-
syn till kn, etnisk bakgrund eller annan form av diskrimine-
rande synstt.
Medarbetarna har mjlighet att ta del av Bankens framgng
genom ett koncerngemensamt aktiesparprogram, som syftar
till att strka det lngsiktiga engagemanget i SEB. 43 procent
av medarbetarna deltar nu i ett eller era av de aktiesparpro-
gram som erbjudits mellan 2009 och 2012. Information om
SEB:s ersttningspolicy ternns p sid 67.
Utbildningsniv
Procent
medarbetarna i seb
Utmrkelser fr SEB som arbetsgivare
Universums enkt 2012
Sverige Estland Lettland Litauen
Unga yrkesverksamma, banker 1 2 3 1
Unga yrkesverksamma, totalt 9 4 10 2
Studenter, banker 2 2 2 2
Studenter, totalt 7 6 5 3
2012 2011
Universitet > 3 r 51 (52)
Universitet 3 r 11 (10)
Gymnasial 28 (28)
Frgymnasial 4 (4)
vrigt/ospecierad 6 (6)
Medarbetarstatistik
2012 2011 2010
Antal anstllda i medeltal 18168
1)
18912 20717
Sverige 8876 8839 8545
Tyskland
2)
1174 1426 3396
Baltikum 5111 5226 5307
Personalomsttning, % 9,3 9,3 10,9
Sjukfrnvaro, % (Sverige)
2,6 2,5 2,7
1) Genomsnittligt antal befattningar: 16 578.
2) SEB:s kontorsrrelse i Tyskland avyttrades i januari 2011
Antal anstllda
Frdelade p lder och kn
3 500
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Mn Kvinnor
29 3039 4049 50
hllbarhet
SEB:s roll i samhllet
SEB har sedan 1856 frmjat ekonomisk tillvxt och social
utveckling genom att sttta fretag, entreprenrskap och
innovation.
Banker har genom sin roll som nansiella mellanhnder en
central funktion i ekonomin. Genom att bist med nansiering,
investeringar, skra betalningar och kapitalfrvaltning stdjer
Banken ekonomisk utveckling, internationell handel och bidrar
till nansiell trygghet. Exempelvis administrerade SEB 747 miljo-
ner betalningar och kade utlningen till fretag och hushll
med 60 miljarder kronor under ret . Genom att dela med sig av
sina specialistkunskaper ger Banken hushll, entreprenrer och
fretag mjlighet att fatta vlgrundade beslut s att de kan fr-
verkliga sina planer och ambitioner. Med tiden skapar detta aktie-
garvrde.
SEB:s syn p hllbarhet
SEB vill ha lngsiktiga relationer med kunder och andra intres-
senter och strvar efter att integrera hllbarhet i alla aktivi-
teter. Hllbarhetsarbetet berr alla delar av koncernen och
gller fr alla marknader dr SEB r verksam. Den ekonomiska
oskerheten i vrlden och kande sociala obalanser innebr
mnga utmaningar. Under senare tid har frgor rrande etik,
korruption, arbetsvillkor och mnskliga rttigheter kommit n
mer i fokus. Miljfrgorna ligger fortsatt hgt p agendan.
SEB har en betydande indirekt pverkan p hllbarhetsut-
vecklingen i sin roll som nansiell partner till fretags- och
institutionella kunder i samband med deras oertfrfrgningar.
Svl dialoger och diskussioner som deras frvntningar p
oss r avgrande. Samma frvntningar mrks hos privatkun-
der, arspartners och politiker, liksom hos medarbetare och
aktiegare. Under 2012 har betydelsen av kad transparens i
arsmodeller, processer och prissttning lyfts fram.
Banker har en grundlggande roll i samhllet och bidrar till en lngsiktigt hllbar tillvxt.
SEB:s vision r att vara den mest betrodda partnern fr kunder med ambitioner. Drfr arbetar
SEB kontinuerligt fr att skerstlla att verksamheten bedrivs ansvarsfullt, hller en hg etisk
standard och r transparent. Genom att gra detta p ett framgngsrikt stt skapar SEB lng-
siktigt aktiegarvrde.
Ett hllbart perspektiv p bankverksamhet
tta arsprioriteringar inom tre ansvarsomrden
SEB:s hllbarhetsstrategi r inriktad p tta arsprioriteringar inom
tre ansvarsomrden. Genom att fokusera arbetet p dessa omrden
kan Banken bidra till bttre bolagsstyrning inom banksektorn, till att
skydda miljn och ka sitt samhllsengagemang.
Socialt ansvar
En bra och attraktiv arbetsplats
Tillgngliggra nansiella tjnster
Samhllsengagemang
K
u
nskap och ekonomiskt vrd
e
Miljansvar
Reducera vr miljpverkan
Hllbara investeringar &
nansieringslsningar
E
t
i
k
Etik
E
t
i
k
Att vara den mest betrodda
partnern fr kunder
med ambitioner
K
u
n
s
k
a
p

o
c
h

e
k
o
n
o
m
i
s
k
t
v
r
d
e
K
u
n
s
k
a
p

o
c
h

e
k
o
n
o
m
i
s
k
t

v
r
d
e
Bolagsstyrning
Ansvarsfull frsljning & marknadsfring
Motverka nansiell brottslighet
Ansvarsfullt gande
seb rsredovisning 2012 15
hllbarhet
Miljansvar
miljarder uSdollar emitterade for
0rona 0bligationer for \arldsbanken
E|B och b|B sedan starten
bio av tio av alla berorda kunder bland
stora och medelstora foretag har
utvarderats efter branschpolicies
och stallningstaganden
|inansiering av ekorenoverings
projekt i Baltikum forbattrad energi
eektivitet i hyreshus
SEBs koldioxidutslapp har reducerats
med procent sedan basaret
och med procent under Halet
ar en minskning med procent till

Andelen fornyelsebar el av total
forbrukning har okat till procent
0en totala elforbrukningen har
samtidigt minskat med procent
Styrningsansvar
uppdaterad uppforandekod
|ortydligad whistleblowing
process
Alla kundradgivare i Sverige
Estland Lettland och Litauen ar
nu licensierade eller certierade
1va tredjedelar av berort forvaltat
kapital inom division Kapitalforvalt
ning har varderats utifran hallbar
hetskriterier
agardialoger med portfoljbolag
har fokuserats kring antikorruption
1otalt holls dialoger under aret
0kat fokus pa risker for penningtvatt

har okat antalet rapporter till |inans
polisen
SEB i Baltikum har stottat
hushall genom att forandra rante
och aterbetalningsplanerna

Socialt ansvar
Samarbetet med Hentor breddat och
forlangt till
under deltog SEBanstallda i
Sverige i nagot av Hentorprogrammen
Ett center for hallbara aarer vid Ran
delshogskolan i Riga invigt SEB stod
jer det nya centret som skall arbeta
med forskning utbildning och aktivi
teter i hela Baltikum
Samarbetet med ung |oretagsamhet
i Sverige har utvidgats och beror nu
mer an elever och larare
SEBs privatekonom i Litauen har fore
last for larare och skolelever over hela
landet
Hedverkan i Korta \agen ett projekt
for att ta tillvara kompetenser och
underlatta for akademiker med
utlandsk bakgrund att komma in
pa arbetsmarknaden
Ngra viktiga aktiviteter och resultat under 2012
Syftet med SEB:s hllbarhetsarbete
Syftet med hallbarhetsarbetet ar att bidra till SEBs fortsatta
framgang till att mojliggora for Bankens intressenter att na
sina ambitioner och att bidra till de samhallen dar SEB verkar
Arbetet ar langsiktigt och utvecklas kontinuerligt i linje med
forandringar i omvarlden |nsatserna inriktas pa atta aarspri
oriteringar inom tre omraden bolagsstyrning miljoansvar
och socialt ansvar 0essa prioriteringar speglar de omraden
som SEBs intressenter ser som vasentligast
Viktiga hndelser under ret
under beslutade SEB att hallbarhet skulle vara en inte
grerad del av verksamheten ar Rallbarhetsfragor ar
numera ett inslag pa alla marknader i de regelbundna dialo
ger SEB har med storre foretagskunder och manga av de
mindre utgangspunkten ar Bankens tre koncerngemen
samma stallningstaganden och sex branschpolicys 0esssa
dialoger kompletterar de etablerade processerna for att
kanna och forsta kunderna och for att fatta relevanta aars
beslut
0ivision Kapitalforvaltning har infort en strukturerad
metod for hallbarhet i den vanliga investeringsanalysen
SEBs stallningstaganden och branschpolicys ar en del av
utvarderingen SEB har ocksa blivit alltmer oppen nar det
galler rostning pa bolagsstammor och agarskapsfragor
SEB har starkt processen for att sakerstalla ett ansvarsta
gande i hela leverantorskedjan inklusive utvecklingen av ett
sjalvskattningsverktyg for leverantorer En riskutvardering
av leverantorskedjan har genomforts och applicerats pa de
viktigaste leverantorerna som representerar cirka pro
cent av Bankens totala leverantorskostnader SEB har mins
kat sina utslapp av koldioxid med procent sedan
och ambitionen ar att dra ned utslappen till procent
SEB har paborjat en intern genomlysning for att saker
stalla att Banken foljer |bs vagledande principer om foretag
och manskliga rattigheter Parallellt pagar ett arbete for att
uppratta en policy avseende manskliga rattigheter 0etta
arbete beraknas bli klart under forsta delen av
SEBs samhallssatsningar ar inriktade pa att stodja den
framtida generationen i form av kunskap resurser och pengar
|okus ligger pa barn och ungdomar entreprenorskap och
ekonomisk kunskap
Banken har ocksa uppdaterat sin uppforandekod bland
annat i fraga om anonym sa kallad whistle blowing
SEB:s hllbarhetsrapportering
Arbetet grundar sig pa internationella konventioner och riktlin
jer som |bs 0lobal Compact |bs Principer for ansvarsfulla
investeringar ub PR| |bs miljoprogram for den nansiella
sektorn ubEP || 0EC0s riktlinjer for multinationella foretag
och Ekvatorprinciperna
SEB verkar for transparenta och goda aarsprinciper
0arfor rapporterar SEB enligt 0R| 0s riktlinjer och den
nansiella sektorns tillagg pa Bniva Rallbarhetsrapporten
som ar den sjatte i ordningen fungerar ocksa som den
arliga rapporten till |bs 0lobal Compact och andra interna
tionella initiativ SEB rankades som nummer ett i Sveige
avseende oppenhet och antikorruptionsatgarder av 1rans
parency |nternational Rapporterna r tillgngliga p
sebgroup.com/sv/hallbarhet.
seb-aktien
Under 2012 kade vrdet p SEB:s A-aktie med 38 procent att jmfra med europeiskt
bankindex, som steg med 26 procent. Vinsten per aktie uppgick till 5:31 kronor (4:93).
Styrelsen freslr en utdelning p 2:75 kronor per aktie fr 2012 (1:75).
SEB-aktiens utveckling under 2012
SEB:s A-aktie
Kronor
Aktiekapital
SEB-aktien noteras p Nasdaq OMX Stockholm. Aktiekapitalet
uppgr till 21,9 miljarder kronor, frdelat p 2 194,2 miljoner
aktier. A-aktien berttigar till en rst, C-aktien till en tiondels rst.
Brshandel
2012 var ett relativt starkt r p Stockholmsbrsen och OMX
Stockholm Generalindex steg med 12 procent. Vrdet p SEB:s
A-aktie steg med 38 procent medan FTSE European Banks
Index kade med 26 procent. Under ret omsattes SEB-aktier
till ett vrde av 86 miljarder kronor. SEB-aktien r drmed lik-
som tidigare r en av de mest omsatta aktierna p Stockholms-
brsen. Vid utgngen av 2012 uppgick SEB:s marknadsvrde
till 121 miljarder kronor.
Utdelningspolitik
SEB efterstrvar att uppn en lngsiktig utdelningstillvxt
utan att underskrida mlen fr koncernens kapitalisering.
Utdelningen skall motsvara 40 procent eller mer av vinsten
per aktie. Varje rs utdelning skall ocks faststllas med hn-
syn till rdande ekonomiska lge samt koncernens resultat-
niv, tillvxtfrutsttningar och kapitalisering.
SEB:s C-aktie
Fr att underltta utlndskt aktiegande infrdes C-aktien i
slutet av 1980-talet. Handelsvolymerna fr C-aktier r begrn-
sade och C-aktien utgr bara 1,1 procent av SEB:s aktiekapital.
Banken har drfr utrett mjligheterna att skapa ett aktieslag,
dr A- och C-aktien fr samma vrde. Utredningen har visat att
det nns betydande praktiska svrigheter att infra en sdan
struktur.
Enligt den svenska aktiebolagslagen krver ett frslag
om att C-aktien skulle likstllas med A-aktien att det stds av
tv tredjedels majoritet av totalt antal rster och aktier och 90
procent av de vid bolagsstmman fretrdda A-aktiegarna.
Dessutom mste frslaget godknnas av garna till en majoritet
av samtliga A-aktier. Anledningen till detta r att ett beslut av
detta slag skulle leda till en viss utspdningseekt fr A-aktie-
garna. P grund av det stora antalet aktiegare i SEB skulle
det vara en utdragen och komplicerad process att uppn ett
sdant godknnande.
140
120
100
80
60
40
20
0
500 000
400 000
300 000
200 000
100 000
0
2008 2009 2010 2011 2012
Nettoresultat Utdelning

1) En utdelning p 2:75 kronor per A- och C-aktie fresls fr 2012.
Utdelningen i relation till vinst per aktie blir 52 procent.
2) I mars 2009 gjorde SEB en nyemission 5:11,
vilket minskade resultatet per aktie.
SEB A-aktien. Kurs avser
senast betalt, sista dagen i
varje mnad.
OMXS 30 Stockholm.
European Banks Index (FTSE).
Omsatt antal aktier i tusental.
Vinst och utdelning per aktie
Kronor

12
9
6
3
0
2008 2009
2)
2010 2011 2012
1)
seb-aktien
Aktiernas frdelning
gare till Antal aktier Procent Antal gare
1500 33588294 1,6 173451
5011 000 33816978 1,5 44614
1 0012 000 42150238 1,9 28075
2 0015 000 63730524 2,9 19919
5 00110 000 44388648 2,0 6163
10 00120 000 34912011 1,6 2457
20 00150 000 34943605 1,6 1112
50 000100 000 23592657 1,1 326
100 000 1883048847 85,8 619
2194171802 100 276736
Antal utestende aktier, 31 december 2012
A-aktier C-aktier
Totalt
antal aktier
Antal
utestende
aktier 2 170 019 294 24 152 508 2 194 171 802
Skyddande av
lngsiktiga
aktiebaserade
program
1)
2 188 734 0 2 188 734
terkp av
egna aktier
2)
0 0 0
Antal utest-
ende aktier 2 167 830 560 24 152 508 2 191 983 068
1) Utnyttjande av lngsiktiga pgende aktierelaterade
program 20052011.
2) Beslut vid rsstmman 2011. Inga terkp gjorda.
SEB-aktien p Nasdaq OMX
Stockholmsbrsen
Mkr 2012 2011 2010 2009 2008
Brsvrde vid
rets slut 121 183 87 938 123 023 97 330 41 606
Brsom-
sttning 85 776 106 168 129 626 126 462 191 011
SEB-aktien
Data per aktie
1)
2012 2011 2010 2009 2008
Nettoresultat fre utspdning, kr 5:31 4:93 3:07 0:58 10:36
Nettoresultat efter
utspdning, kr 5:29 4:91 3:06 0:58 10:36
Eget kapital, kr 49:92 46:75 45:25 45:33 86:22
Justerat eget kapital, kr 56:33 51:99 50:34 49:91 94:81
Substansvrde, kr 56:33 51:99 50:34 50:17 95:44
Kassade, kr -8:92 97:27 -11:60 -44:86 -20:48
Utdelning (A och C), kr 2:75 1:75 1:50 1:00 0:00
Brskurs vid rets slut
A-aktien, kr 55:25 40:09 56:10 44:34 42:95
C-aktien, kr 53:40 39:00 53:20 46:00 38:88
Hgsta kurs under ret
A-aktien, kr 57:95 62:00 56:55 53:00 120:90
C-aktien, kr 54:30 61:25 53:95 55:00 112:77
Lgsta kurs under ret
A-aktien, kr 38:87 30:72 38:84 15:48 36:06
C-aktien, kr 38:74 33:00 42:18 15:22 36:06
Utdelning i relation till rets
resultat, % 51,8 35,5 48,0 172,0 0,0
Direktavkastning (utdelning
i relation till brskurs), % 5,0 4,4 2,7 2,3 0,0
P/E-tal (brskurs i relation till
resultat), % 10,4 8,1 18,2 75,8 4,1
Antal utestende aktier
i genomsnitt, miljoner 2 191,5 2 193,9 2 194,0 1 905,5 968,5
vid rets slut, miljoner 2 192,0 2 191,8 2 193,9 2 194,2 968,9
1) Tidigare r omrknade efter nyemissionen 2009.
Aktiekapitalets frndring
r Transaktion Kronor
Frndring av
antalet aktier
Ackumulerat
antal aktier
Aktie-
kapital,
Mkr
1972 5,430,900 543
1975 Nyemission 1:5 125 1 086 180 6 517 080 652
1976 Nyemission 1:6 140 1 086 180 7 603 260 760
1977 Split 2:1 7 603 260 15 206 520 760
1981 Nyemission 1B:10 110 1 520 652 16 727 172 837
1982 Fondemission 1A:5 3 345 434 20 072 606 1 004
1983 Nyemission 1A:5 160 4 014 521 24 087 127 1 204
1984 Split 5:1 96 348 508 120 435 635 1 204
1986 Nyemission 1A:15 90 8 029 042 128 464 677 1 284
1)
1989 Fondemission
9A+1C:10 128 464 677 256 929 354 2 569
1990 Riktad emission
2)
88:42 6 530 310 263 459 664 2 635
1993 Nyemission 1:1 20 263 459 664 526 919 328 5 269
1994 Konvertering 59 001 526 978 329 5 270
1997 Apportemission 91:30 61 267 733 588 246 062 5 882
1999 Nyemission 5:1
3)
35 116 311 618 704 557 680 7 046
2005 Nedsttning av
aktiekapitalet 17 401 049 687 156 631 6 872
2009 Nyemission 5:11 10 1 507 015 171 2 194 171 802 21 942
1) Per den 31 december 1986 var det bokfrda aktiekapitalet alltjmt 1 204 Mkr, d
likviden fr nyemissionen inte betalades in frrn i brjan av 1987.
2) Emissionen riktades till banker ingende i Scandinavian Banking Partners.
3) Betalda tecknade aktier redovisas enligt Finansinspektionens instruktioner
inte som aktiekapital i balansrkningen frrn nyemissionen registrerats skedde
(vilket i januari 2000).
Genom delning 1977 (2:1) och 1984 (5:1), ndrades aktiernas nominella vrde frn
100 kronor till 10 kronor.
De strsta aktiegarna
1)

31 december, 2012
Andel av kapital,
procent
Investor AB 20,8
Trygg Stiftelsen 8,1
Alecta 6,2
Swedbank Robur fonder 3,9
Norges bank 2,6
Nordea fonder 2,1
SEB fonder 2,0
SHB fonder 1,5
Wallenberg-stiftelser 1,5
AMF Frskring & fonder 1,3
SHB 1,1
Utlndska gare 24,2
1) Fr mer detaljerad information se sid. 55.
Klla: SIS garservice AB/ Euroclear
frvaltningsberttelse
Finansiell koncernversikt
Viktiga hndelser och trender under 2012
Frsta kvartalet
Den oskra makroekonomiska situationen kvarstod frn tidi-

gare r. Centralbankerna tillhandahll ytterligare nansiering
medan omvrlden lngsamt yttade sig bort frn en reces-
sion. Norden sgs som ett tryggt omrde.
Antalet kunder kade och arsvolymerna vxte ven om

aktivitetsnivn inom fretagsfrvrv var lg.
SEB frbttrade sparerbjudandet genom att lgga samman

inlnings-, fond- och livfrskringsalternativen.
Andra kvartalet
Moodys bekrftade sin A1-rating av SEB efter en genomgng

av mer n 100 av de strsta bankerna i Europa.
Arsvolymer inom cash management, depfrvaring och

kapitalmarknader kade. Ut- och inlning fr sm och medel-
stora fretag och privatpersoner kade i Sverige.
Frsljningen av kontorsrrelsen i Ukraina slutfrdes. SEB

kommer att fortstta att betjna tyska och nordiska inter-
nationella kunder genom det nya dotterbolaget i landet.
Banken beslutade att stnga SEB ImmoInvest, en fastighets-

fond i Tyskland.
Ett nytt private banking-kontor ppnades i London.
SEB utsgs av TNS SIFO Prospera till bsta bank i Norden fr

stora fretag och institutioner.

Tredje kvartalet
Vrldsekonomin dominerades fortfarande av oskerhet.

Utsikterna fr eurozonen frvrrades och ekonomierna i Asien
bromsade in. Norden var motstndskraftigt. ECB meddelade
sin avsikt att stdja euron utan ngra begrnsningar.
Negativa kortfristiga rntor och obligationsavkastning blev

verklighet i era lnder, ssom Danmark, Tyskland och
Schweiz.
Efterfrgan p bankkrediter var lg, medan fretagsobligationer

blev en allt viktigare nansieringsklla fr fretagen.
Fjrde kvartalet
Vrldsekonomin fortsatte att vara i stort behov av std och

politisk beslutsamhet.
SEB valde att infra IAS 19 Ersttningar till anstllda, i frtid.
En frndring i vrderingsmetoden av kreditrisken i derivat

infrdes.
En engngsfrlust p terkpta skerstllda obligationer och

en bortbokning av delar av nyutvecklad IT-infrastruktur mot-
verkades av eekten av att uppskjutna skatter omvrderats
med anledning av den nya svenska bolagsskattesatsen.
SEB publicerade nya nansiella ml som en del av den nya

trersplanen.
SEB utsgs av The Banker till rets Bank i Sverige, Estland,

Lettland och Litauen.
I den fortsatta oskerhet som prglade makroekonomin, kunde SEB frdjupa sina kundrelationer.
Arsvolymerna vxte och antalet kunder kade medan kreditfrlusterna var lga. Resultatet fre
kreditfrluster kade med 7 procent jmfrt med frra ret. De nansiella mlen reviderades och
en utdelning p 2:75 kronor per aktie fresls.
Omrkning av de nansiella rapporterna
SEB infrde i frtid frndringarna i IAS 19 Ersttningar till
anstllda avseende frmnsbestmda pensionplaner. Frnd-
ringarna tar bort mjligheten att anvnda korridormetoden och
innebr att nansieringskostnaden p nettot av pensionsta-
ganden och stiftelsetillgngar skall berknas med hjlp av dis-
konteringsrntan. Den ackumulerade eekten p Koncernens
kapital per den 31 december 2012 uppgick till 7,9 miljarder
kronor, efter skatt. Detta redovisades mot balanserade vinst-
medel per den 1 januari 2011 och drefter som personalkost-
nader och i vrigt totalresultat.
Drutver infrdes en frndring av mtmetoden fr verk-
ligt vrde av vissa derivat avseende motpartsrisk (credit value
adjustment). Omvrderingen efter skatt uppgick till 712 Mkr
och redovisades mot balanserade vinstmedel per den 31
december 2011. Eekten under 2012 var inte vsentlig.
Under 2012 integrerades SEB:s sparande- och fretags-
tjnster i Sverige ytterligare. Ansvaret fr medelstora kunder
(s kallat mid corp) yttades frn Stora Fretag & Institutioner
till Kontorsrrelsen och sparorganisationen inom Kapitalfr-
valtningen infrlivades med Kontorsrrelsen.
Den nansiella rapporteringen fr 2011 har rknats om i
enlighet med ovanstende frndringar med undantag fr
kapitaltckningen. Se Frndringar i eget kapital p sid. 72,
redovisningsprinciper p sid. 78 samt not 54.
Resultat och lnsamhet
Rrelseresultatet uppgick till 14 235 Mkr (14 953). Resultatet
fre kreditfrluster kade med 7 procent till 15 171 Mkr
(14 173). Nettoresultatet frn kvarvarande verksamheter
uppgick till 12 142 Mkr (12 011). Nettoresultatet (efter skatt),
inklusive nettoresultatet frn den avvecklade verksamheten,
uppgick till 11 654 Mkr (10 856).
Rrelseintkter
Rrelseintkterna uppgick till 38 823 Mkr (37 686), en kning
med 3 procent jmfrt med helret 2011.
Rntenettot uppgick till 17 635 Mkr (16 901). Den kombine-
rade kundrelaterade ut- och inlningen bidrog med 703 Mkr mer
till rntenettot eftersom de genomsnittliga ut- och inlnings-
volymerna var 7 respektive 10 procent hgre. Marginalerna p
utlningen var ngot hgre, men motverkades av eekter frn
lgre marginaler p inlningen som en fljd av de lgre kortfris-
tiga rntorna. Rntenettot frn vriga aktiviteter var 31 Mkr
hgre n 2011. Det berodde primrt p en lgre genomsnittlig
nansieringskostnad eftersom SEB:s kreditspreadar minskade
under 2012. De lgre nansieringskostnaderna motverkades
delvis av kade volymer av lngfristig nansiering och lgre kort-
fristiga rntor. Avgiften till den svenska stabilitetsfonden uppgick
till 602 Mkr (515) och avgiften till insttningsgarantin till 440 Mkr
(398). Bda posterna minskade rntenettot.
Provisionsnettot uppgick till 13 620 Mkr (14 175). Provisioner
frn fondverksamheten minskade frmst drfr att den genom-
snittliga volymen frvaltat kapital var lgre n 2011. Den lga
omsttningen p de nordiska brserna minskade kurtaget. I det
nuvarande makroekonomiska lget var kunderna inte lika aktiva
nr det gller vrdepapper, derivat och nyemissioner, vilket
Rntenetto Provisionsnetto
Nettoresultat av Livfrskringsintkter, netto
nansiella transaktioner
vriga intkter, netto
2010 2011 2012
20 000
15 000
10 000
5 000
0
5 000
Rrelseintkter
Mkr
Resultatrkning, kvartalsvis
Mkr 2012:4 2012:3 2012:2 2012:1 2011:4
Rntenetto 4 458 4 466 4 530 4 181 4 318
Provisionsnetto 3 715 3 192 3 449 3 264 3 637
Nettoresultat av nansiella transaktioner 982 1 091 1 127 1 379 589
Livfrskringsintkter, netto 831 861 821 915 992
vriga intkter, netto - 349 71 - 11 - 150 - 202
Summa intkter 9 637 9 681 9 916 9 589 9 334
Personalkostnader -3 672 -3 602 -3 704 -3 618 -3 527
vriga kostnader -1 628 -1 573 -1 590 -1 653 -2 030
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar -1 224 - 464 - 460 - 464 - 475
Summa kostnader -6 524 -5 639 -5 754 -5 735 -6 032
Resultat fre kreditfrluster 3 113 4 042 4 162 3 854 3 302
Vinster och frluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgngar 2 1 -4 2 -1
Kreditfrluster, netto - 276 - 186 - 269 - 206 - 240
Rrelseresultat
2 839 3 857 3 889 3 650 3 061
Skatt 401 - 868 - 833 - 793 - 504
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter
3 240 2 989 3 056 2 857 2 557
Avvecklad verksamhet - 1 - 155 - 86 - 246 - 300
Nettoresultat
3 239 2 834 2 970 2 611 2 257
Minoritetens andel 7 4 6 5 10
Aktiegarnas andel 3 232 2 830 2 964 2 606 2 247
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie fre utspdning, kr 1:47 1:36 1:39 1:30 1:16
Nettoresultat per aktie efter utspdning, kr 1:47 1:36 1:39 1:30 1:16
Total verksamhet

ocks bidrog till att provisionsnettot var lgre n helret 2011.
Allt detta motverkades delvis av avgifter relaterade till utlning,
garantier och rdgivning.
Nettoresultatet frn nansiella transaktioner kade med
29 procent till 4 579 Mkr (3 548). Marknadsvrdesfrluster p
612 Mkr i GIIPS-portfljen 2011 uppgick 2012 till 10 Mkr. Det
var ocks positiva vrderingar i likviditetsportfljen under 2012.
Intkterna frn tradingverksamheten, som r kunddriven,
liksom vriga arsomrden var stabila.
Livfrskringsintkter, netto, kade till 3 428 Mkr (3 197), delvis
beroende p hgre fondfrskringsintkter vilka huvudsakligen
kommer frn frvrvet av SEB Life International. Aktievrdena
frbttrades, men det motverkades av en negativ eekt p de
frskringstekniska skulderna frn lgre lngfristiga rntor.
vriga intkter, netto, var negativa under perioden, 439 Mkr
(135) och inkluderade bland annat en engngskostnad p
402 Mkr frn terkp av vissa av SEB:s skerstllda obligationer
med kort terstende lptid.
Betalningar, kort, strukturerad utlning, inlning, garantier och vrigt
Depfrvaring och fonder Vrdepappershandel och derivat
Nyemissioner och rdgivning
Provisionsintkter
Mkr
2012 2012 2010 2010 2011 2011
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
Nyckeltal
2012 2011
3)
2010 2009 2008
Kvarvarande verksamheter
1)
Rntabilitet p eget kapital, % 11,52 12,31 8,89 3,26 13,19
K/I-tal 0,61 0,62 0,65 0,60 0,59
Antal befattningar 16 578 16 704 16 323 17 970 18 933
Totala verksamheter
Rntabilitet p totala tillgngar, % 0,48 0,49 0,30 0,05 0,42
Rntabilitet p riskvgda tillgngar, % 1,36 1,35 0,83 0,13 1,13
Vgt antal aktier, miljoner 2 191 2 194 2 194 1 906 969
Vgt antal aktier efter utspdning, miljoner 2 199 2 204 2 202 1 911 970
Kreditfrlustniv, % 0,08 -0,08 0,15 0,92 0,30
Total reserveringsgrad fr individuellt vrderade oskra lnefordringar, % 74,4 71,1 69,2 69,5 68,5
Andel oskra lnefordringar, netto % 0,28 0,39 0,63 0,76 0,41
Andel oskra lnefordringar, brutto % 0,58 0,84 1,28 1,46 0,73
Riskvgda tillgngar
2)
, miljarder kronor 879 828 800 795 986
2)
, % 10,05 11,25 10,93 10,74 7,11
2)
, % 11,65 13,01 12,75 12,78 8,36
Total kapitaltckningsgrad
2)
, % 11,47 12,50 12,40 13,50 10,62
Antal befattningar 16 925 17 633 19 125 20 233 21 291
Depfrvaring, miljarder kronor 5 191 4 490 5 072 4 853 3 891
Frvaltat kapital, miljarder kronor 1 328 1 261 1 399 1 356 1 201
1) 20102009 omrknade och 2008 proformaberknade exklusive kontorsrrelsen i Tyskland.
2) Basel II (myndighetsrapportering med vergngsregler).
3) 2011 omrknad fr eekten av IAS 19, med undantag fr nyckeltal fr kapitaltckningen.
Rntenetto
Mkr
Utlning till kunder
Inlning frn kunder
vrigt
15 000
12 000
9 000
6 000
3 000
0

Rrelsekostnader
Rrelsekostnaderna uppgick till 23 652 Mkr (23 513). Dr ingick
en kostnad p 753 Mkr som ett resultat av en strategisk genom-
gng av IT-relaterade infrastrukturprojekt. Vidare ingick en kost-
nad fr en bot frn konkurrensmyndigheten i Litauen p 63 Mkr,
vilken SEB avser att verklaga. Personalkostnaderna kade med
2 procent p grund av hgre vertalighetskostnader. Infrandet
av IAS 19 kade kostnaderna med 225 Mkr (392).vriga kost-
nader, ssom marknadsfring, IT, konsulter, rese- och lokal-
kostnader, minskade. Exklusive engngskostnaden fr IT,
uppgick rrelsekostnaderna till 22 899 Mkr, vilket var lgre
n det kostnadstak som gllt under 2012. Taket fr 2013 och
2014 r 22,5 miljarder kronor.
Reserveringar och kreditfrluster
Reserveringarna fr kreditfrluster uppgick till 937 Mkr. Under
2011 terfrdes reserveringar p 778 Mkr hnfrliga till Balti-
kum. Se vidare sidan 45.
Skatter
Den totala skattekostnaden uppgick till 2 093 Mkr (2 942), vilket
motsvarar en eektiv skattesats p 15 procent (20). Minskningen
r ett resultat av att den svenska bolagsskatten snkts frn 26,3
till 22 procent frn och med den 1 januari 2013. Under 2012
omvrderades de svenska uppskjutna skatterna till 22 procent,
vilket gav en positiv engngseekt p 1,1 miljarder kronor.
Avvecklad verksamhet
Nettoresultatet frn de avvecklade verksamheterna frbttra-
des till en kostnad av 488 Mkr (1 155). Frsljningen av kontors-
rrelserna i Tyskland och Ukraina slutfrdes under 2012. Vissa
aktiviteter fr att helt avsluta transaktionerna kvarstr.
Lnsamhet
Rntabiliteten fr hela verksamheten uppgick till 11.1 procent
(11.1). Rntabiliteten fr den kvarvarande verksamheten
(exklusive de slda verksamheterna i Ukraina och Tyskland)
uppgick till 11.5 procent (12.3).
Divisionsvis frdelning, 2012
1) Kvarvarande verksamhet, exklusive vrigt och elimineringar.
2) Exklusive centraliserad Treasuryverksamhet.
Resultat fre kreditfrluster
1)
Geogrask frdelning, 2012
Procent Mkr
Stora Fretag
& Institutioner 44 7 245
Kontorsrrelsen 29 4 805
Liv 12 1 980
Baltikum 7 1 260
Kapitalfrvaltning 8 1 294
Procent Mkr
Sverige 51 7 187
Norge 14 1 933
Danmark 12 1 659
Lettland 3 499
Litauen 2 329
Estland 4 617
Tyskland
2)
8 1 123
Finland 6 796
Kostnader
Mkr
Personalkostnader

vriga kostnader
Av- och nedskrivningar

Omstruktureringskostnader
Engngsnedskrivning
2010 2011 2012
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
SEB-koncernen Norden Tyskland Baltikum
Kreditfrlustniv
Procent
2012 2009 2008 2010 2011
1
0
-1
-2
-3
-4
-5
-6
Rntabilitet
1)
Procent
15
12
9
6
3
0
2008 2009 2010 2011 2012
1) Kvarvarande verksamhet
uppstr i huvudsak genom att SEB erbjuder sina kunder derivat-
produkter fr att kunderna skall kunna hantera sina nansiella
risker. Banken upprtthller en marknad fr derivaten och
anvnder dem ocks i syfte att skydda egna kassaden och
verkligt vrde i tillgngar och skulder frn rnteuktuationer.
Se not 45 fr ytterligare information. Information om kreditrisk i
derivat nns p sid. 44.
Immateriella tillgngar inklusive goodwill
Immateriella tillgngar uppgick till 17,3 miljarder kronor
(17,9). 61 procent utgrs av goodwill. De strsta goodwillpos-
terna r relaterade till frvrvet av Trygg-Hansakoncernen 1997
(5,7 miljarder kronor) samt SEB Korts investeringar i Danmark
och Norge (1,2 miljarder). Goodwillposter skrivs inte av enligt
plan, utan prvas i stllet fr nedskrivning varje r.
Frskringsrrelsen redovisar aktiverade anskaningskost-
nader p 4,0 miljarder kronor (4,1).
In- och upplning samt emitterade vrdepapper
Koncernens nansiering utgrs av inlning frn allmnheten
(hushll, fretag osv.), upplning frn svenska, tyska och andra
nansiella institutioner samt emissioner av penningmarknads-
instrument, obligationsln inklusive skerstllda obligationer,
samt frlagsln. Se sid. 50 fr information om likviditetshantering.
In- och upplning frn allmnheten var ofrndrad jmfrt
med folret, och uppgick till 862 miljarder kronor. Inlning frn
kreditinstitut sjnk med 15 procent till 171 miljarder kronor
(201). Emitterade vrdepapper uppgick till 662 miljarder kronor
vid rsskiftet, en kning med 12 procent. Banken kunde i
enlighet med likviditetsstrategin anvnda sin starka kredit-
kvalitet till att ta upp nansiering utver frfallande volymer.
Frlagslnen uppgick till 24 miljarder kronor.
Skulder i frskringsrrelsen
Skulderna i frskringsrrelsen uppgick till 286 miljarder kronor
(270). Av detta utgjordes 196 miljarder kronor (181) av nan-
siella taganden (fondfrskring), medan 90 miljarder (89) var
frskringstaganden (traditionell frskring).
Eget kapital
Vid ingngen av 2012 hade SEB ett eget kapital p 103 miljarder
kronor. Den sammanlagda eekten fr att infra tillggen till IAS
19 Ersttningar till anstllda minskade kapitalet med 7,9 miljarder
Finansiell struktur
Koncernens balansomslutning per den 31 december 2012 upp-
gick till 2 453 miljarder kronor, en kning med 4 procent sedan
utgngen av 2011 (2 359).

Lneportfljen
Utlningen till allmnheten kade till 1 236 miljarder kronor,
en kning p 50 miljarder kronor under ret. SEB:s totala kredit-
portflj kade till 1 777 miljarder kronor (1 702). Fr ytterligare
information,se sid. 42 och not 18.
Frskringstillgngar
Finansiella tillgngar inom frskringsrrelsen rapporteras som
Finansiella tillgngar till verkligt vrde. Finansiella tillgngar
inom fondfrskring dr frskringstagarna br risken uppgick
till 203 miljarder kronor (187) och inom traditionell frskring
uppgick tillgngarna till 74 miljarder kronor (83).
Rntebrande vrdepapper
SEB:s nettoposition i rntebrande vrdepapper uppgick till
244 miljarder kronor (247). 5 procent, 11,3 miljarder kronor,
av de samlade innehaven utgjordes av GIIPS-relaterade vrde-
papper (14). Se vidare sid. 45 och not 5.
Derivat
Derivatkontraktens stngningsvrden bokas som tillgngar
och skulder i balansrkningen och uppgick till 170 respektive
158 miljarder kronor. Volymerna och frdelningen av derivaten
Balansrkningens struktur
31 december 2012
L
i
k
v
i
d
a

t
i
l
l
g
n
g
a
r
K
o
r
t
f
r
i
s
t
i
g

n
a
n
s
i
e
r
i
n
g
S
t
a
b
i
l

n
a
n
s
i
e
r
i
n
g
Tillgngar Skulder & eget kapital
U
t
l
n
i
n
g

f
r
e
t
a
g

&

p
r
i
v
a
t
Moodys
Stabila utsikter
(November 2012)
Standard &Poors
Negativa utsikter
(November 2012)
Fitch
Stabila utsikter
(Juli 2012)
Kort Lng Kort Lng Kort Lng
P1 Aaa A1+ AAA F1+ AAA
P2 Aa1 A1 AA+ F1 AA+
P3 Aa2 A2 AA F2 AA
Aa3 A3 AA F3 AA
A1 A+ A+
A2 A A
A3 A A
Baa1 BBB+ BBB+
Baa2 BBB BBB
Baa3 BBB BBB
Rating
I november 2012 uppgraderade Moodys utsikterna fr
de svenska bankerna frn negativa till stabila utsikter.
Frndringen berodde p bankernas hga kreditkvalitet,
frstrkta kapitalstyrka, begrnsade lnetillvxt och lga
kreditfrluster som stttar lnsamheten. Moodys varnade
dock fr att de nya utsikterna skulle kunna revideras om
Europas ekonomi frsmras. Standard & Poors andra
sidan klassicerade alla svenska banker till negativa utsikter
i november 2012, baserat p svagare ekononomiska utsik-
ter fr Sverige och drfr kade risker fr svenska banker.
Tabellen visar SEB:s rating i februari 2013.
Centralbanksinlning
Hushllsutlning
Utlning till fretag och
oentlig frvaltning
Netto vrig handel
Kassa och
centralbanksinsttning
Likviditetsportfljen
Finansiella institutioner
Kapital
Inlning frn fretag och
oentlig frvaltning
Finansiering, terstende lptid
> 1 r
Finansiering,
terstende lptid < 1 r
kronor vid rsskiftet. Det huvudsakliga sklet till den redovisade
IAS 19-justeringen r rntefallet under de senaste ren. Om
rnteniverna stiger, kan detta vrde komma att delvis terstllas.
I enlighet med ett beslut p bolagsstmman 2012 avsattes
3 836 Mkr fr att betala utdelningen. Vid slutet av ret uppgick
eget kapital till 110 miljarder kronor.
Kapitaltckning
SEB-koncernen r en nansiell koncern som innefattar bolag
med bank-, nans-, vrdepappers- och frskringsrrelse.
Reglerna om kapitalkrav gller fr varje enskilt bolag inom
Koncernen som har tillstnd att driva bank, nans- eller vrde-
pappersrrelse. Drtill skall kapitalkraven vara uppfyllda fr
den nansiella fretagsgruppen. P motsvarande stt skall
bolag inom koncernen som bedriver frskringsverksamhet
uppfylla solvensregler. SEB skall ocks uppfylla kapitalkrav
avseende koncerner vilka bedriver bde bank- och frskrings-
verksamhet (nansiella konglomerat).
SEB har fortsatt stabila och starka kapitalrelationer. Vid
rsskiftet 2012 var krnprimrkapitalrelationen 15,1 procent
(13.7) och primrkapitalrelationen 17,5 procent (15,9). Koncer-
nens riskvgda tillgngar (RWA) rknat enligt Basel II uppgick
till 586 miljarder kronor (679).
Justerat fr myndigheternas vergngsregler fr Basel II,
rapporterar SEB riskvgda tillgngar p 879 miljarder kronor
(828), en krnprimrkapitalrelation p 10,1 procent (11,2)
och en primrkapitalrelation p 11,6 procent (13,0). Mer infor-
mation nns p sid. 52 och i not 47.
Utdelning
Styrelsen freslr till rsstmman en utdelning p 2:75 kronor
per A- och C-aktie, vilket motsvarar 52 procent av vinst per aktie.
Den totala freslagna utdelningen uppgr till 6 028 Mkr
(3 836), berknat p det totala antalet utestende aktier per den
31 december 2012, inklusive terkpta aktier. SEB-aktien hand-
las utan utdelning den 22 mars 2013. Avstmningsdag fresls
bli den 26 mars och utdelningen betalas ut den 2 april 2013.
Frvaltat kapital och depfrvaring
Vid slutet av ret uppgick det frvaltade kapitalet till 1 328 mil-
jarder kronor (1 261). Nettoindet av nya volymer var 29 mil-
jarder kronor. Vrdekningen var 38 miljarder kronor. Den del
av frvaltat kapital som utgr fondfrskringar rapporteras
ocks i balansrkningen.
Depfrvaringsvolymen uppgick till 5 191 miljarder kronor
(4 490).

Utsikter fr 2013
Bankens mlsttning fr 2013 r att ka intkterna genom en
vxande kundbas och utkad produktpenetration hos de existe-
rande kunderna, samtidigt som kostnaderna ska understiga
22,5 miljarder kronor.
Utsikterna fr den globala ekonomin prglas av oskerhet.
Centralbankernas tgrder som vidtagits fr att begrnsa risken
fr allvarliga ekonomiska utmaningar globalt sett gjorde det
nansiella systemet stabilare, men en lngre period med svag
ekonomisk tillvxt kan inte uteslutas. Det makroekonomiska
lget r den viktigaste faktorn nr det gller risk, intjningsfr-
mga och nansiell stabilitet. Det pverkar i frsta hand kredit-
kvaliteten och drmed koncernens kreditrisk.
Eftersom makroekonomin frvntas vara dmpad framver
r proaktivitet nr det gller nansiell styrka och motstnds-
kraft en viktig framgngsfaktor.
Det internationella Basel III-regelverket fr kapital, likviditet
och nansiering, som har anpassats efter svenska frhllanden,
kan komma att f lngsiktiga konsekvenser p banksektorns
lnsamhet och hantering av balansrkningen. Den slutliga
utformningen av Basel III-regelverket och dess infrande inom
EU r inte frdigstlld. Koncernens riskstruktur och riskhantering
beskrivs p sid. 38.
Reviderade lngsiktiga nansiella ml
Styrelsen och ledningen har tagit stllning till SEB:s lngsiktiga
nansiella ml inom ramen fr arsplanen fr 20132015.
Framver kommer SEB att strva efter:
att utdelningen per aktie skall vara 40 procent eller mer av

vinst per aktie varje r,
att upprtthlla en krnprimrkapitalrelation (Basel III) p

13 procent,
att skapa konkurrenskraftig rntabilitet.

Det betyder att Banken ver tid strvar efter att n en ln-
samhet p 15 procent.
In- och upplning
frn allmnheten
Miljarder kronor
Utlning till
allmnheten
Miljarder kronor
1 500
1 200
900
600
300
0
1 500
1 200
900
600
300
0
2010 2010 2011 2011 2012 2012
Fretagssektorn Kommuner och landsting Hushllssektorn
Frvaltat kapital
Miljarder kronor 2012 2011 2010
Periodens brjan 1 261 1 399 1 356
Inde 203 273 287
Utde -174 -230 -232
Frvrv/frsljning, netto 0 17 -1
Vrdefrndring 38 -198 -11
Periodens slut 1 328 1 261 1 399
Arsmodell
SEB r sedan lnge etablerad som den
ledande fretagsbanken i Sverige med en
lng tradition som de stora svenska freta-
gens och institutionernas nansiella part-
ner. Divisionen betjnar stora fretag och
institutioner i Norden och Tyskland.
Med ett vl utbyggt nt av lialer i globala
nanscentra och p viktiga export-
mar-knader kan SEB skerstlla att
kunderna fr lokal service och tillgng till
Bankens expertis i ett tjugotal lnder runt
om i vrlden.
SEB tillmpar en relationsbanksmodell
som bygger p lngsiktighet, nrhet och
djup kundknnedom. Divisionen har en
ingende kunskap om olika branscher och
banktjnster. Trots den kade konkurren-
sen p krnmarknaderna har SEB fortsatt
att strka kundrelationerna och kvarstr
som nummer ett inom mnga nyckelom-
rden. Kundrelationerna, topprankade
produkterbjudanden samt kvalicerad
personal r viktiga framgngsfaktorer.
Tillvxtpotential
Den strsta tillvxtpotentialen nns i Nor-
den och Tyskland. Dr har divisionen sedan
2010 utkat arsvolymerna med bent-
liga kunder och kunnat ta emot nya kunder
med begrnsad kostnadskning. Banken
har sedan tillvxtsatsningen inleddes
2010, d antalet fretagskunder uppgick
till 1 800, tagit emot 300 nya kunder och
2012 2011
Andel av SEB:s totala intkter, % 41 43
Andel av SEB:s rrelseresultat, % 45 44
Andel av SEB:s personal, % 14 14
Resultatrkning
Mkr 2012 2011 Frndring, %
Rntenetto 6 966 7 139 -2
Provisionsnetto 4 896 4 908 0
Nettoresultat av nansiella transaktioner 3 683 4 002 -8
vriga intkter, netto 292 617 -53
Intkter 15 837 16 666 -5
Personalkostnader -3 945 -3 926 0
vriga kostnader -4 465 -4 771 -6
Av- och nedskrivningar av tillgngar -182 -227 -20
Kostnader -8 592 -8 924 -4
Resultat fre kreditfrluster 7 245 7 742 -6
Vinster och frluster vid
avyttring av tillgngar -6 -1
Kreditfrluster -130 -260 -50
Rrelseresultat 7 109 7 481 -5
K/I-tal 0,54 0,54
Allokerat kapital, miljarder kronor 36,7 26,1
Rntabilitet, % 14,3 20,6
Antal befattningar, medeltal 2 418 2 398
Riskvgda tillgngar, Basel II, mdr kr 335 387 -13
1)
, mdr kr 444 442 1
2)
, mdr kr 446 447 0
1) Exklusive repor och skuldinstrument.
2) Exklusive repor.
Divisionens huvudsakliga verksamhetsomrden r:
Corporate Banking
Utlning och produkter

fr kapitalanskaning
Corporate nance
Export-, projekt- och

tillgngsnansiering
Frvrvsnansiering
samt riskkapital

Trading and Capital Markets
Kunddriven handel i aktier, valutor,

rntebrande instrument, rvaror, deri-
vat, futures och brshandlade fonder
Prime brokerage och vrdepappersre-

laterade nansieringslsningar
Rdgivningstjnster, mkleri, analys

och handlarstrategier fr kapitalmark-
naden, rntehandeln, rvaror och
valutahandeln
Global Transaction Services
Cash management, likviditetshante-

ring och betalningslsningar
Frvar av vrdepapper
Handels- och leverantrsnansiering

Stora Fretag & Institutioner erbjuder ars- och investmentbanktjnster riktade till
stora fretag och nansiella institutioner frmst i Norden och Tyskland. Kunderna betjnas
ocks genom en omfattande internationell nrvaro.
Stora Fretag & Institutioner
Hur vill du sammanfatta 2012?
Det var ett r som knnetecknades av fortsatt os-
kerhet kring statsskuldskrisen i Europa, vilket har lett
till en lgre aktivitetsniv och minskad investerings-
vilja hos vra kunder. Vi har dock fortsatt att vxa p
de marknader som vi riktat in oss p.
Fortstter satsningen p att vxa
i Norden och Tyskland?
Ja, satsningen har varit framgngsrik och vi ser fort-
satt goda mjligheter att frdla den bentliga
aren och att hitta nya kunder.
Konjunkturlget r oskert, hur gr det
fr vra kunder?
Vi ser en tydlig skillnad mot hsten 2008. D frnd-
rades konjunkturlget abrupt, vilket mrktes tydligt
bland vra kunder. Denna gng har vra fretags-
kunder varit vl frberedda och de har nu en stark
position. De br kunna dra nytta av den omvandling
som fljer i krisens spr. Vra institutionella kunder
har hg likviditet och de jobbar med utmaningen
att hitta alternativa mjligheter till avkastning p
kapitalet.
Vad innebr det att vara storfretagens
och institutionernas relationsbank?
Vi lgger mycket kraft och energi p att frst kun-
dernas verksamhet innan vi gr in i en kundrelation.
Det r en tidskrvande arbetsmetod, men det inne-
br ocks att nr vi vl har etablerat relationen s
vet vra kunder att vi r med dem i alla vder.
Vilka r de frmsta utmaningarna och
mjligheterna framver?
Utmaningen r att fortstta utveckla vr relations-
banksmodell i ett klimat som fortfarande prglas av
oskerhet. Den strsta potentialen ligger i den platt-
form som vi har byggt upp i vra hemmamarknader.
Den kan hantera betydligt strre arsvolymer n
vad dagens lgre aktivitetsniv innebr. Nr kunder-
nas investeringsvilja terkommer kommer vi att f
anvndning fr investeringarna som gjorts under
krisren.
frgor till
5
Divisionens intkter per land
2012, procent av totala intkter (15 837 Mkr)
Rrelseresultat per arsomrde
2012, procent av totalt rrelseresultat (7 109 Mkr)
kat kreditportfljen med ungefr
130 miljarder kronor. Initiativet resulterade
ven i en starkare lokal arsverksamhet
och att Banken deltagit i ett antal bety-
dande fretagstransaktioner.
Den genomsnittliga svenska storfre-
tagskunden anvnder mellan sju och tta
av SEB:s olika produktomrden vilket,
enligt en studie gjord av underskningsf-
retaget Greenwich, innebr att produktpe-
netrationen r en av de hgsta i Europa. En
ny kund anvnder vanligtvis en handfull
produkter frn start, ofta betaltjnster och
ln. I takt med att relationen utvecklas
adderas specialiserade tjnster cash
management, banknansiering, trade
nance, valutahandel, kapitalmarknad
som kar kundnyttan och drmed ocks
intjningen i motsvarande grad.
Under 2012 skapade divisionen en srskild
kundansvarsorganisation med fokus p det
vxande och viktiga kundsegmentet nan-
siella institutioner. Syftet r att erbjuda en
nnu mer kundanpassad service fr banker,
globala kapitalfrvaltare, centralbanker och
statliga investeringsfonder. Genom etable-
ringen av ett nytt kontor i Hongkong har
SEB kade mjligheter att hjlpa asiatiska
institutioner att diversiera genom investe-
ringar p den nordiska kapitalmarknaden.
Efterfrgan p
fretagsobligationer
Under senare r har storfretagens efter-
frgan p nansiering i bankerna varit
begrnsad. Srskilt de strre bolagen har
blivit alltmer intresserade av att nansiera
sig genom att emittera fretagsobligatio-
ner. Under 2012 nstan frdubblade de
nordiska bolagen sin upplning jmfrt
med 2011. Trenden mot kad upplning
via fretagsobligationer har pgtt i tio r.
Skiftet frn traditionella bankln till
fretagsobligationer som nansieringsklla
fr storfretagen innebr en arsmjlig-
het fr SEB som tillhandahller rdgivning
och erbjuder en andrahandsmarknad fr
dessa instrument. SEB har en marknadsle-
dande position som bank fr emissioner av
fretagsobligationer i Sverige (28 procents
marknadsandel) och vriga Norden. Under
2012 ledde banken emissioner i bland
annat Telia Sonera, Atlas Copco, SKF, Stora
Enso, Scania, Maersk och Neste Oil.
2012 2011
Corporate Banking 54 (53)
Trading and
Capital Markets 31 (31)
Global Transaction
Services 15 (16)
2012 2011
Sverige 43 (45)
Tyskland 15 (16)
Norge 14 (12)
Finland 7 (6)
Danmark 7 (6)
vriga lnder 13 (15)
De viktigaste utmrkelserna 2012
Ledande fretagsbanken i Norden Prospera
Bsta banken i Norden och Baltikum Euromoney
Nummer 1 inom aktiehandel fr alla institutioner i Norden Prospera
Nummer 1 p aktieanalys i Norden Prospera
Nummer 1 inom valutahandel i Norden Global Finance
Bsta bank fr cash management i Norden Prospera
Bsta bank fr nyemissioner av obligationer i Sverige Prospera
Magnus Carlsson
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2010
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2011
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2012
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2010
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2011
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2012
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
180 000
150 000
120 000
90 000
60 000
30 000
0
Mkr Mkr
2009 2008 2010 2011 2012
12 000
10 000
8 000
6 000
4 000
2 000
0
30
25
20
15
10
5
0
2008 2009 2010 2011 2012
1)
Makroekonomin under 2012
2012 karaktriserades av en fortsatt oskerhet p marknaden
och av ett antal dmpande tgrder. Norden fortsatte att ses
som en fristad, dock var det rimligt att ven Norden pverkades
av den generella avmattningen mot slutet av ret.
Fretagens investeringsniver, inklusive frvrvsrelaterade
aktiviteter, fortsatte att vara dmpade vilket resulterade i lgre
kundaktivitet. SEB fortsatte fokusera p att strka kundbasen
trots de tmligen volatila marknaderna.
Kommentarer till 2012 rs resultat
Rrelseintkterna som uppgick till 15 837 Mkr minskade med
5 procent jmfrt med 2011 (16 666) till fljd av lgre kundakti-
vitet inom de esta arsomrden. Rrelsekostnaderna, 8 592
Mkr, minskade med 4 procent jmfrt med 2011 (8 924). Kre-
ditkvaliteten var fortsatt god och kreditfrlusterna som uppgick
till 130 Mkr var i och med det lga (260). Rrelseresultatet upp-
gick till 7 109 Mkr, en minskning med 5 procent mellan ren
(7 481).

SEB:s lga riskprol inom tradingverksamheten i kombination
med hgre kundaktivitet inom obligationsomrdet, dr fre-
tagsobligationer blivit allt vanligare, bidrog till att Trading and
Capital Markets genererade ett stabilt resultat.
Global Transaction Services breddade kundbasen och kunde
drmed kompensera fr en stor del av eekterna frn lgre rn-
teniver samt lgre export- och importvolymer. Den frvaltade
depvolymen uppgick till 5 191 miljarder kronor
(4 490).
Corporate Banking fortsatte att prestera vl under 2012 och
levererade robusta resultat inom samtliga omrden.
Hllbarhet
Hllbarhetsaspekter frankrade i branschpolicys och koncern-
vergripande stllningstaganden r en integrerad del av all
arsverksamhet i divisionen.
Trading and Capital Markets intkter
Frdelade p strre produktgrupper, exkl. investeringsportfljer
Valutahandel Aktiehandel Kapitalmarknad
Strukturerade derivat och vriga TCM-produkter
Corporate Banking intkter
Rntenetto vriga intkter
Depvolymernas utveckling
Depfrvaring Antal transaktioner per dag
Finansiell utveckling
Rrelseresultat och rntabilitet p allokerat kapital
Rrelseresultat Rntabilitet
1) Ny allokeringsmetod kade kapitalet fr 2012
Mkr Procent
Miljarder kr Transaktioner per dag
Fortsatt utmanande omvrld
Under ret kom vissa signaler om en
svensk konjunkturfrsvagning. Till exempel
visade statistiken p att fretagskonkur-
serna kade ngot. Den svenska bolne-
marknaden var motstndskraftig men
saktade in under ret. Den svenska Kon-
torsrrelsens kunder var dock fortsatt
aktiva. Oron p aktiemarknaderna ck
kunderna att vlja inlning fr sitt
sparande i strre utstrckning n aktie-
relaterade placeringar.
Tillvxtsatsning p fretag
Hg kvalitet i kundrelationen r av hgsta
vikt fr SEB och Banken strvar efter att
bygga lngsiktiga och msesidigt givande
relationer med kunderna. Under 2012
visade de interna kundnjdhetsmtning-
arna en positiv trend. Enligt den externa
mtningen Svenskt Kvalitetsindex frbtt-
rade SEB sin position bland de sm och
medelstora fretagskunderna. Under ret
utsgs ocks SEB till Sveriges smfretags-
bank i kundunderskningen Finansbaro-
metern.
SEB fortsatte under ret att fokusera p
helheten i rdgivningen till fretagskun-
derna fr att betjna dessa n bttre och
erbjuda rdgivning fr svl fretaget som
fr garens och de anstlldas privateko-
nomi. Strategin att vxa inom sm och
medelstora fretag ligger fast med mlet
att ha en marknadsandel p 15 procent vid
utgngen av 2014. Under 2012 kade
marknadsandelen ytterligare. Vid utgngen
2012 2011
Resultatrkning
Rntenetto 7 117 6 063 17
Provisionsnetto 3 648 3 775 -3
Nettoresultat av nansiella transaktioner 339 302 12
vriga intkter, netto 76 97 -22
Intkter 11 180 10 237 9
Personalkostnader -3 024 -2 951 2
Av- och nedskrivningar av tillgngar -85 -79 8
Kostnader -6 375 -6 668 -4
Resultat fre kreditfrluster 4 805 3 569 35
avyttring av tillgngar
Kreditfrluster -452 -441 2
Rrelseresultat 4 353 3 128 39
K/I-tal 0,57 0,65
1)
, mdr kr 543 495 10
2)
, mdr kr 216 199 9
2) Exklusive repor.
Divisionens arsomrden r:
Kontorsrrelsen Sverige, som betjnar 1,6 miljoner privat-

personer och 190 000 mindre och medelstora fretag via 165
kontor, Telefonbanken, Internetkontoret och mobila applika-
tioner. Av det totala antalet fretagskunder r cirka 130 000
aktiva anvndare av bankens betaltjnster.
Kort, som har verksamhet inom kortutgivning och inlsen i

Sverige, Danmark, Norge, Finland och Lettland under svl
SEB:s eget varumrke som Eurocard och Diners Club. Totalt
omfattar aren cirka 3,5 miljoner utgivna kort till privatkunder
och fretag, samt inlsenavtal med runt 180 000 sljfretag.
Kontorsrrelsen
Kontorsrrelsen erbjuder rdgivning och nansiella tjnster till privatpersoner och sm
och medelstora fretag i Sverige, samt ansvarar fr SEB:s kortverksamhet i Norden.
Kunderna har tillgng till SEB:s kompletta utbud av nansiella tjnster via kontor eller
telefon, internet och mobila applikationer.
av ret hade 13 procent av de svenska sm och medelstora fre-
tagen SEB som sin husbank (fretag som anvnder SEB:s betal-
tjnster). Fretagskrediterna kade med 8 procent till 152 mil-
jarder kronor, en kning som var ngot strre n tillvxten p
marknaden. Antalet husbankskunder i segmentet kade med
8 750 till 130 000. Tillvxten sker med bibehllen kreditkvalitet,
inom vissa omrden till och med med bttre kvalitet.
Bttre tjnster ger er helkunder
ven nr det gller privatkunder hller SEB fast vid sin strate-
giska inriktning p lngsiktiga kundrelationer och att vara en
modern relationsbank. Mlsttningen r att er kunder skall
vlja SEB fr hela sitt ekonomiska engagemang. Vid rsskiftet
2012/2013 var runt 438 000 kunder helkunder i SEB, vilket
innebr att de har tillgng till proaktiv individuell rdgivning.
Tillgnglighet och enkelhet r viktigt fr SEB:s kunder och
Banken erbjuder era stt fr kunden att utfra sina bankrenden.
Enklare vardagstjnster skts via internet eller mobilapplikationer
och Telefonbanken ger personlig service dygnet runt alla dagar p
mer n 20 sprk, medan mer komplexa renden eller omfattande
rdgivning erbjuds via personliga mten p bankkontoren.
Under ret lanserades Swish en tjnst som gr det mjligt
att fra ver pengar mellan privatpersoner i realtid med hjlp av
smarta telefoner. SEB fortsatte att utveckla erbjudandet till
unga vuxna genom att erbjuda ett bankmte nr de fyller 18 r
och genom fokus p ett studentpaket. Bankens applikation fr
smarta mobiler utvecklades ytterligare, bland annat genom att
kunderna nu med hjlp av mobilen kan ska efter nrmaste
kontor eller bankomat. Fr vissa kontor kan kunden ven se
ktiden direkt i sin mobil. Antalet inloggningar i SEB:s mobila
applikationer kade markant och uppgick till 31 miljoner besk
under 2012, med cirka 300 000 aktiva anvndare.
I linje med Bankens strvan att st fr en ansvarsfull rdgiv-
ning som vrnar om kundernas lngsiktiga trygghet introduce-
rade SEB nya amorteringskrav fr boln med brjan 2013.
Utgngspunkten r att boln skall amorteras oavsett belnings-
grad, men fr belningsgrader ver 70 procent blir amortering
ett krav. Detta fr att skerstlla att kunderna har en skerhets-
marginal mellan lnenivn och bostadens vrde.
Vid slutet av 2012 trade SEB en verenskommelse
med centralorganisationen TCO om ett helkundserbjudande
fr organisationens 1,2 miljoner medlemmar. Erbjudandet
omfattar boln, rdgivning och frdelaktiga medlemsln.
Mer sammanhllet erbjudande kring sparande
Sparandeomrdet r ett strategiskt tillvxtomrde fr SEB och
i takt med att befolkningen blir allt ldre och fr kat ansvar fr
sin ekonomiska trygghet vxer marknaden och behovet av rd-
givning kring lngsiktigt sparande.
SEB frenklar och frbttrar stndigt sitt utbud fr att passa
kundernas behov och livssituation. Till exempel nns bde
indexfonder och strategifonder framtagna fr att passa olika
kunders riskprol. Under 2012 lanserades det nya investerings-
sparkontot som tagits vl emot av kunderna.
Under 2012 togs ett viktigt steg fr att p ett n mer sam-
manhllet stt kunna mta kundernas behov av rdgivning
kring sparande genom att kompetensen frn division Kapital-
frvaltning integrerades i Kontorsrrelsen.
Omsttning Transaktioner Privatkunder Fretagskunder
Utveckling fr kort
2008 = Index 100
Privata boln, Sverige
Exklusive lnelften. Miljarder kronor
Utveckling fr inlningsvolymer
Miljarder kronor
2012, procent av totalt rrelseresultat (4 353 Mkr)
160
140
120
100
80
60
40
20
0
2008 2009 2010 2011 2012
350
300
250
200
150
100
50
0
2008 2009 2010 2011 2012
210
180
150
120
90
60
30
0
2008 2009 2010 2011 2012
2012 2011
Sverige 74 (68)
Kort 26 (32)
Fretagskrediter, Sverige
Ln till fretagssektorn, inklusive
fastighetskrediter. Miljarder kronor
Antal mindre och medelstora
fretagskunder, Sverige
Tusental (antal betaltjnstkunder)
Ett starkt resultat
Kontorsrrelsen visade fortsatt styrka
under 2012. Rrelseintkterna som upp-
gick till 11 180 Mkr kade med 9 procent
jmfrt med 2011 (10 237). kat fokus p
eektivitet minskade rrelsekostnaderna,
som uppgick till 6 375 Mkr, en minskning
med 4 procent (6 668), och divisionens
rrelseresultat kade med 39 procent frn
3 128 Mkr till 4 353 Mkr.
Oroliga aktiemarknader bidrog till att
kunderna minskade sina risker och frmst
skte sig till inlning som sparandeform.
Provisionsintkterna frn aktiefonder och
livfrskring pressades fortsatt av detta.
Inlningen kade med 16 miljarder kronor
till 216 miljarder. Bolneportfljen kade
med 36 miljarder till 350 miljarder kronor
och marginalerna kade ngot.
Flera stora kontrakt
inom Kort
Inom Kort lg fokus fr kortutgivning under
2012 framfr allt p att erbjuda tjnster till
kundsegmenten Fretag, Co-brand och Pri-
vat. Bland arshndelserna under ret kan
nmnas era nya stora kontrakt med fre-
tagskunder, implementering av den utkade
co-brandaren med Statoil Fuel & Retail,
samt en utmrkelse till Eurocard Sverige fr
bsta kundservice inom bank och nans.
Den underliggande arsaktiviteten
var fortsatt hg, med frbttrad kostnads-
eektivitet.
Kortomsttningen kade med 11 pro-
cent och det genomsnittliga transaktions-
beloppet fortsatte att minska vilket visar att
kort alltmer anvnds fr sm inkp. Antalet
kort kade med 8 procent till 3,5 miljoner.
Det har varit ett bra r fr Kontorsrrelsen. Vi har ftt
mjligheten att hjlpa nnu er kunder med hela
deras ekonomi, svl sparande som nansiering och
vriga banktjnster, bde p privat- och fretagssidan.
Hur ska ni kunna bli banken
med de njdaste kunderna?
Vi ska fortstta p den inslagna vgen, att vara en
relationsbank baserad p helhetstnkande och rd-
givning fr bde fretags- och privatkunder. P fre-
tagssidan mrks det tydligt att kunderna uppskattar
detta, bland annat visar det sig i olika kundunder-
skningar. P privatsidan r det en mer utmanande
resa fr oss svl som fr alla banker. Vi behver bli
bttre p att frklara vr roll och nyttan som vra
tjnster skapar.
Vad r SEB:s stllning nr det gller de
medelstora fretagen?
Vi har en stark medvind nr det gller alla fretags-
segment det syns i kundunderskningar och det
mrks i kade marknadsandelar ven bland de med-
elstora fretagen. Hr ser vi en fortsatt god tillvxt-
potential.
Vad gr SEB inom mobila banktjnster?
Vi banker har en viktig roll att spela nr det gller
mobila betalningar, eftersom vi kan erbjuda infra-
struktur, kunskap och trovrdighet. Vi tillhandahller
mnga mobila tjnster. Nyligen lanserades den
bankgemensamma mobiltelefontjnsten Swish, som
erbjuder enkla och trygga betalningar mellan privat-
personer.
Konjunkturlget r utmanande och de senaste
mnaderna har vi sett att svenska fretag mrker av
en svagare internationell konjunktur. Som alltid r
den strsta utmaningen att i en alltmer frnderlig
vrld orka hlla fast vid vr utstakade vg att bygga
lngsiktiga relationer och erbjuda kunderna en hel-
het, svl p privat- som fretagssidan. Samtidigt r
det ocks vr strsta mjlighet. Vi knner ett starkt
frtroende frn vra kunder.
frgor till
5
Mats Torstendahl
2008 2009 2010 2011 2012 2008 2009 2010 2011 2012
150
125
100
75
50
25
0
150
125
100
75
50
25
0
Arsmodell
Divisionens strategi r inriktad p lngsiktiga
kundrelationer dr rdgivning och tjnster
baseras p en helhetssyn p kundens behov.
Proaktiv rdgivning till Private Banking-
kunderna r av stor vikt. Bankens nansiella
stabilitet har stor betydelse fr kunderna.
Divisionen har ett brett fonderbjudande,
frn passivt frvaltade indexfonder, inklu-
sive en europeisk indexfond utan avgift, till
aktivt frvaltade fonder, inklusive strategi-
fonder med alla tillgngsslag.
De institutionella kunderna r allt frn
strre pensionsfonder till mindre institutio-
ner. SEB anvnder Bankens hela expertis,
frn alla divisioner, fr att uppfylla de mest
komplexa kundbehoven.
Kundaktiviteter
Private Banking tog emot 1 214 nya kunder
(1 335). Nya volymer av frvaltat kapital upp-
gick till 28 miljarder kronor (27). Fr att ytter-
ligare frbttra sin service till kunderna pp-
nades ett Private Banking-kontor i London.
Inom Institutional Clients lg fokus p
att erbjuda alternativ till den volatila aktie-
marknaden. Intresset frn kunderna var
stort bde fr s kallade closed-end fonder,
liksom fr SEB:s frsta institutionella fast-
ighetsfond i Sverige. Inom fonderbjudan-
det har produkter ssom fretagsobligatio-
ner, hgrntefonder, allokerings- och
strategifonder varit av stort intresse fr
kunderna.
2012 2011
Resultatrkning
Rntenetto 667 635 5
Provisionsnetto 3 244 3 589 -10
vriga intkter, netto 30 7
Intkter 4 038 4 318 -6
Personalkostnader -1 322 -1 388 -5
Av- och nedskrivningar av tillgngar -43 -49 -12
Kostnader -2 744 -2 938 -7
avyttring av tillgngar
Kreditfrluster -5 -9 -44
Rrelseresultat 1 289 1 371 -6
K/I-tal 0,68 0,68
Antal befattningar, medeltal 940 973
1)
, mdr kr 36 34 13
2)
, mdr kr 57 51 12
Frvaltat kapital, mdr kr 1 228 1 175 5
2) Exklusive repor.
Divisionen bestr av tv stora arsomrden:
Institutional Clients som erbjuder kapitalfrvaltnings-

tjnster till institutioner och livfrskringsbolag.
Private Banking den ledande private banking-tjnsten i

Norden som tillhandahller omfattande tjnster inom kapi-
talfrvaltning, juridik och skatterdgivning, frskringar,
nansiering och banktjnster till stiftelser och kapitalstarka
privatpersoner i Sverige och utomlands.
Kapitalfrvaltning
Division Kapitalfrvaltning erbjuder alla typer av kapitalfrvaltnings- och rdgivningstjnster,
inklusive private banking-tjnster i Norden, till kapitalstarka privatpersoner och till institutioner.
Distributionen av divisionens tjnster sker frmst genom den egna sljkren inom Institutional Clients, SEB Trygg Liv, SEB:s kontors-
rrelse, de egna private banking-enheterna och via tredje parts distributrer. Divisionens Investment Management organisation,
med 25 investerarteam, r ansvarig fr frvaltning av fonder och diskretionra mandat.
5
Finansiell utveckling
Efter ett ganska turbulent frsta halvr p
aktiemarknaden, utvecklades den senare
delen av ret mer positivt och marknaden
terhmtade sig. Riskaptiten och kund-
aktiviteten i aktierelaterade produkter
var emellertid lg under ret p grund av
oskerheten som fortfarande rdde.
Rrelseresultatet uppgick till 1 289 Mkr
och var 6 procent lgre n fregende r
(1 371). Basprovisionerna minskade med
6 procent, delvis p grund av lgre genom-
snittligt marknadsvrde p frvaltat kapital
jmfrt med 2011. En av orsakerna var
beslutet att likvidera ImmoInvestfonden i
Tyskland. Prestations- och transaktionsrela-
terade intkter minskade till 264 Mkr (399)
p grund av lgre transaktionsrelaterade
intkter frn fastighetsfonden i Tyskland
och lgre prestationsrelaterade intkter i
fonder och mandat. Rrelsekostnaderna
uppgick till 2 744 Mkr och minskade med
7 procent jmfrt med 2011, trots omstruk-
tureringskostnader under ret (2 938).
Totalt frvaltat kapital uppgick vid rets
slut till 1 228 miljarder kronor (1 175).
Hllbara investeringar
Arbetet med att utva ett ansvarsfullt
gande i portfljbolagen fortsatte. Priorite-
rade omrden inom bolagsstyrning var
mnen ssom bonusprogram och mng-
fald i styrelser, med speciellt fokus p
kvinnlig representation. Fr milj och soci-
ala frgor var det fortsatt fokus p kvalite-
ten i portfljbolagens klimatrapportering.
SEB stdde CDP Water Program genom att
uppmuntra fretag att vara transparenta
om hur de hanterar vattenrelaterade risker
och mjligheter. Drutver deltog SEB i
PRI:s arbetsgrupp rrande anti-korruption,
som arbetar med att uppmuntra 21 utvalda
bolag att redovisa information om sina
antikorruptionssystem. Hllbarhetsstrate-
gin r implementerad i ungefr tv tredje-
delar av relevanta delar av det frvaltade
kapitalet i tillgngsklasserna aktier, fre-
tagsobligationer, fastigheter och onote-
rade aktier.
Utmrkelser
Fr tredje ret i rad erhll SEB Global Pri-
vate Banking Award som bsta nordiska
bank fr private banking-tjnster (tid-
ningen The Banker/Professional Wealth
Management).
ret har prglats av ett oskert marknadslge med
mngtydiga signaler. Det har gjort det svrt att hlla
fast vid en tydlig placeringsstrategi. Det enda som
har varit konsekvent r kundernas inriktning mot
fretagsobligationer medan aktiemarknaden har
varit mer volatil. Samtidigt har vi sett en positiv
utveckling inom Private Banking, dr vi har fortsatt
att vinna marknadsandelar. Fr tredje ret i rad
utsgs vi ocks till bsta private banking-aktr i
Norden.

Hur ger man rd till kunderna i dagens
lgrntemilj?
Det blir viktigare och viktigare att ha ett lngsiktigt
synstt och att diversiera investeringarna i mnga
tillgngsslag vilket vi fr fram i vr rdgivning. Det
oskra marknadslget avspeglar sig i de allokerings-
modeller vi har tillmpat under ret. Vi rder kun-
derna att inte g alltfr lngt ut p riskkurvan.
Hur ser SEB p aktiv frvaltning
av kapital?
Vi tror p aktiv frvaltning. ver tid och med rtt
strategi kan det denitivt erbjuda ett mervrde.
Men, vi tillhandahller alla typer av sparprodukter,
frn passivt till aktivt frvaltade, frn lgt prissatta
indexfonder till aktiva spjutspetsprodukter.
Vad r det bsta sklet fr kunderna att
vlja SEB?
Vi har en lngsiktig syn och utgr alltid frn kundens
helhetsperspektiv. Inom exempelvis Private Banking
erbjuder vi till skillnad frn vissa andra aktrer en
eektiv struktur av en hel palett av kringtjnster
som skatterdgivning, juridik och familjertt.
Den frmsta utmaningen r att navigera rtt i det
oskra investeringslandskapet. Som alltid i oskra
tider nns det ocks mjligheter att hitta riktigt bra
arer bde fr kunderna och fr oss.
frgor till
5
Frvaltat kapital och intktsmarginaler
Frvaltat
kapital, mdr kr
Intktsmarginal,
procent
1)
Procent av totalt rrelseresultat (1 289 Mkr)
1) Kvartalsvisa intkter (annualiserade)/genomsnittliga kvartalsvisa tillgngar.
2) Inklusive sparaorganisationen som har yttats till Kontorsrrelsen.
Miljarder kronor Procent
Anders Johnsson
1 500
1 250
1 000
750
500
250
0
0,6
0,5
0,4
0,3
0,2
0,1
0
2012 2011
Institutional Clients 40 (52)
Private Banking 60 (48)
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4 Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
2008
2)
2009
2)
2010
2)
2011 2012
Mogen svensk marknad
SEB r marknadsledande inom fondfrsk-
ring p den svenska marknaden. Pensions-
sparandet str fr nstan hlften av de
svenska hushllens nansiella sparande.
Idag vilar ansvaret fr pensionen i allt
hgre grad p individen. Fr SEB gr det att
kvalicerade rd till bde privat- och fre-
tagskunder blir allt viktigare.
Den svenska marknaden r mogen.
Dock kar intresset hos fretagskunder fr
bankens bankassuranserbjudande att
kombinera nansiella tjnster med pen-
sions-, sjuk- och vrdfrskringslsningar.
Den svenska tjnstepensionsmarknaden
kar ocks. Produkter och tjnster distribu-
eras via egen sljkr, SEB:s kontorsrrelse,
frskringsfrmedlare och internet.
Den danska marknaden
SEB Pension i Danmark sljer pensionsspa-
rande, liv, sjuk- och vrdfrskringar till pri-
vatpersoner och fretag genom egen slj-
kr, frskringsfrmedlare samt Codan
Forsikring. Sparandefrskringar nns som
bde fondfrskring och traditionell fr-
skring. P den danska privatmarknaden
dominerar traditionell frskring, men
merparten av nyfrsljningen r fondfr-
skring. Vissa kollektivavtalade lsningar
tillter inte enbart fondfrskring. Trenden
r att marknaden fr fondfrskring fr
fretag, kar. SEB:s danska verksamhet r
en fregngare nr det gller att utveckla
2012 2011
Resultatrkning
Rntenetto -86 -33 161
Livfrskringsintkter netto 4 707 4 504 5
Intkter 4 621 4 471 3
Personalkostnader -1214 -1193 2
vriga kostnader -537 -536 0
Kostnader -2 641 -2 514 5
Rrelseresultat 1 980 1 957 1
Frndring i vervrden frn
verksamheten, netto 671 1 188 -44
Verksamhetsresultat 2 651 3 145 -16
Frndringar i operativa antaganden -409 -179 128
Finansiella eekter av kortsiktiga
marknadsuktuationer 1712 -1897
Frvaltningsresultat 3 954 1 069
K/I-tal 0,57 0,56
Rntabilitet, %
baserat p rrelseresultat 26,5 26,9
baserat p verksamhetsresultat 35,5 43,2
Frvaltat kapital, mdr kr 442,7 420,0 5
Varav:
Traditionell liv- och sjuk/vrdfrskring 238,9 233,2 2
Fondfrskring 203,8 186,8 9
Livdivisionen bestr av tre arsomrden:
SEB Trygg Liv i Sverige
SEB Pension i Danmark
SEB Life & Pension International

i Finland, Irland, Luxemburg, Estland,
Lettland, Litauen och Ukraina.
Livdivision ansvarar fr all livfrskrings- och pensionsverksamhet och r
ett av Nordens ledande livfrskringsbolag. Divisionen har 1,8 miljoner
kunder och r en av de tre strsta fondfrskringsaktrerna i norra Europa.
Liv
Verksamheten omfattar frskringslsningar, frmst fondfrskringar inom sparande- och trygghetsomrdet fr bde privatpersoner
och fretag. Fondfrskring r i fokus nr det gller nyfrsljning och str fr drygt 80 procent av den totala frsljningen. Divisionen
bedriver verksamhet i Sverige, Danmark, Finland, Irland, Luxemburg, Estland, Lettland, Litauen och Ukraina. Divisionen r ocks verksam
p ett ertal marknader i kontinentaleuropa genom frskringsfrmedlare.
SEB:s verksamhet inom traditionell frskring i Sverige bedrivs huvudsakligen i Gamla Livfrskringsaktiebolaget SEB Trygg Liv enligt
msesidiga principer. Fretaget konsolideras inte i SEB och r stngt fr nyteckning.
enkla e-lsningar i syfte att hjlpa privat-
personer att fatta beslut kring och placera
sitt pensionskapital.
SEB Pension rankades som nummer ett
p pensionsmarknaden vad gller kund-
njdhet (enligt Aalund rapporten).
Internationell potential
Verksamheten p Irland inriktar sig p
frsljning av fondfrskring ver hela
Europa. I Luxemburg sljs frskringsls-
ningar i samarbete med Private Banking
till svenskar som bor utomlands.
Marknaden fr tjnstepension i Balti-
kum kar genom att tjnstepensioner blir
obligatoriska. Sjuk- och vrdfrskringar r
ocks en vxande marknad.
Under ret lanserades ett antal nya pro-
dukter p de baltiska marknaderna, ssom
lneskydd i samtliga lnder och familjefr-
skring i Lettland.
Ett robust resultat
Rrelseresultatet kade med 1 procent.
Fondfrskringsintkterna, som utgr 59
procent av de totala intkterna och 83 pro-
cent av frsljningen, kade med 7 procent
tack vare frvrvet av SEB Life Internatio-
nal. Intkterna frn traditionell och riskfr-
skring kade med 3 procent. Kostnaderna
minskade med 2 procent justerat fr SEB
Life International.
I Sverige uppgick rrelseresultatet till
1 307 Mkr vilket var i stort sett ofrndrat
jmfrt med fregende r. Under ret steg
det totala fondvrdet med 11 miljarder
kronor till 138 miljarder.
I Danmark uppgick rrelseresultatet till
585 Mkr, vilket var 2 procent hgre n fre-
gende r.
Rrelseresultatet fr arsomrdet
International kade frn fregende rs
91 Mkr till 168 Mkr.
Premieinkomsten, frn svl nya som
bentliga frskringar, uppgick till 27
miljarder kronor. Den vgda frsljnings-
volymen fr nya frskringar minskade till
39 miljarder kronor och terspeglade lgre
volymer fr svensk kapitalfrskring.
Andelen fretagsbetalda frskringar
kade till 76 procent (68).
Frvaltat kapital
Det totala fondfrskringsvrdet kade
med 17 miljarder kronor till 204 miljarder
kronor. Nettoindet var 3 miljarder kronor
vartill kommer en positiv vrdefrndring
p 14 miljarder eller 7 procent. Det frval-
tade kapitalet uppgick totalt till 443 miljar-
der kronor.
Procent av total (1 980 Mkr)
2012 2011
SEB Trygg Liv, Sverige 62 (66)
SEB Pension, Danmark 30 (29)
SEB Life & Pension Internl 8 (5)
I Sverige har vi vuxit inom tjnstepensionsomrdet
frn avtalsupphandlade lsningar till pensionsls-
ningar fr enskilda fretag. Vi sg ocks en vxande
efterfrgan p olika typer av riskfrskringar. I bde
Danmark och Baltikum har vi fortsatt att utveckla
kundvnliga lsningar som har mottagits vl.
Hur ser SEB p de nya frslagen kring
utkad yttrtt i Sverige?
I och med vergngen till premiebaserade pensions-
lsningar r det den enskilde individen som str ris-
ken, och mste f ta ansvar och ha bestmmandertt.
Vi r fr en fullstndig yttrtt fr allt pensions-
kapital. Men, det frutstter en sund rdgivning som
utgr frn kundernas bsta.
Hur kan SEB bidra till en kad trygghet
nr de ldre blir allt er?
Vi arbetar bland annat med att utveckla sparande-
produkter som balanserar mellan risk och avkastning
ver lng tid. Vi ser ocks ett kat behov av frsk-
ringsprodukter som sjuk- och vrdfrskring, efter-
levandeskydd, lneskydd, samt olika typer av livfr-
skringar fr att trygga familj och efterlevande.
P vilket stt kan pensionsfrgorna
bidra till SEB:s satsning p att bli
fretagsbanken ven fr sm och
medelstora fretag?
Frskringslsningar kan anvndas bde fr att
skapa ett skydd fr fretagaren sjlv och fr att gra
fretaget attraktivt som arbetsgivare, till exempel
genom bra pensionslsningar fr de anstllda.
Vr viktigaste utmaning att frklara nansiella frgor
fr kunderna s att de kan gra trygga och medvetna
val. Mjligheterna ligger framfrallt inom tjnstepen-
sionsomrdet som str infr en stabil tillvxt, svl p
vra mogna marknader i Sverige och Danmark som i
Baltikum dr vi ser den allra snabbaste tillvxten.
frgor till
Volymer
2012 2011
Frsljning (vgd), Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vrdfrskring 6618 6743
Fondfrskring 31925 35394
Totalt 38543 42137
Premieinkomst, Mkr
Traditionell liv och sjuk-/vrdfrskring 6388 6696
Fondfrskring 20797 22238
Totalt 27185 28934
5
Jan Stjernstrm
Helkunder
Division Baltikums strategi fokuserar p
lngsiktiga relationer med kunderna utifrn
en helhetsbild av kundernas behov. Hel-
kunderna, kunder som har valt SEB som sin
primra bank, nyttjar efterhand era av de
produkter som Banken erbjuder. Den hg-
kvalitativa personliga servicen som tillhan-
dahlls av SEB under ret var mycket upp-
skattad. Under 2012 kade divisionen
antalet helkunder med 43 000.
Fr att erbjuda kunderna enkla och till-
gngliga banktjnster ges mjligheten att
vlja olika kontaktvgar till Banken, bank-
kontor, internet eller mobila kontaktvgar.
Under ret fortsatte SEB att utveckla inter-
netplattformen i de baltiska lnderna och
frbttra den mobila banken samt att
integrera de olika mtesplatserna.
Under ret frbttrades ocks SEB:s
erbjudande genom lanseringen av Baltic
Online, ett cash management verktyg dr
fretagskunderna kan hantera sina SEB-
konton i de tre baltiska lnderna via ett
gemensamt grnssnitt.
Ekonomisk terhmtning
Ekonomiska indikatorer ssom BNP-till-
vxt, export, arbetslshet och hushllens
frtroende pekar alla t ett positivt hll i de
baltiska lnderna.
De senaste ren har Banken fokuserat p
att utbilda de anstllda, infra kriterier fr
att ta emot nya arer och utveckla kredit-
kulturen, allt fr att bibehlla en balanserad
riskprol nr arerna brjar ta fart.
2012 2011
Resultatrkning
Rntenetto 1 970 2 162 -9
Provisionsnetto 919 889 3
vriga intkter, netto
-11 -33 -67
Intkter 3 301 3 383 -2
Personalkostnader -681 -701 -3
Kostnader -2 041 -1 953 5
avyttring av tillgngar 9 2
Kreditfrluster -351 1485
Rrelseresultat 918 2917 -69
K/I-tal 0,62 0,58
1)
, mdr kr 97 100 -3
2)
, mdr kr 68 66 3
2) Exklusive repor.
Division Baltikum har tre primra arsomrden:
Estland, med ett ntverk om

33 bankkontor
Lettland, med ett ntverk om

47 bankkontor
Litauen, med ett ntverk om

48 bankkontor
Baltikum
Division Baltikum tillhandahller banktjnster och rdgivning till privat-
personer och sm och medelstora fretagskunder i Estland, Lettland och
Litauen. De baltiska fastighetsbolagen ingr i divisionen.
Division Baltikum r primrt aktivt inom tre arsomrden och betjnar 1,8 miljoner privatkunder och 130 000 sm och
medelstora fretagskunder. Kunderna har tillgng till SEB:s hela utbud av nansiella tjnster via kontorsntet,
telefonbanken och Internet.
Den snabba ekonomiska terhmtningen i
Estland ledde till att problemlnen ligger
p en niv som motsvarar SEB:s riskaptit.
Lettland och Litauen gjorde ocks fram-
steg nr det gller att minska problem-
lnen, men processen kommer att behva
fortstta de kommande ren fr att helt
normalisera frlustniverna och drmed
helt lmna krisen.
Det nansiella resultatet
Rrelseresultatet p 918 Mkr (2 917) inne-
hller kreditfrluster p 351 Mkr (2011
terfrdes 1 485 Mkr netto). Kreditfrlus-
terna kade i Lettland p grund av gamla
problemkrediter.
Rrelsekostnaderna kade med 5 pro-
cent. Tv engngskostnader pverkade
resultatet. 148Mkr avsg en nedskrivning
av ett bassystem och 63 Mkr en bot frn
konkurrensmyndigheten, som SEB avser
att verklaga. Exklusive dessa tv kostna-
der, minskade rrelsekostnaderna med 6
procent.
Den baltiska lnevolymen vxte i lokala
valutor under ret till 97 miljarder kronor,
med relativt stabila utlningsmarginaler.
Problemlnen minskade med 22 procent
under 2012 och reserveringsgraden kade
ngot till 61 procent. Det var f nya pro-
blemln under 2012 och work-out-organi-
sationen fokuserade enbart p de pro-
blemln som uppstod under den baltiska
krisen. En viktig del i processen har varit att
hitta lsningar som frmjar kundernas och
p samma gng Bankens intressen.
Den totala inlningsvolymen p 68 mil-
jarder kronor kade med 7 procent under
ret i lokal valuta. Generellt sett minskade
inlningsmarginalerna i alla de baltiska
lnderna en terspegling av det lga rn-
telget under ret.
Vid rsskiftet hade SEB:s baltiska fast-
ighetsbolag tillgngar med ett bokvrde
p totalt 2 162 Mkr (1 455). Fastighetsbo-
lagens rrelsefrlust fr 2012 uppgick till
98 Mkr (63).
Utmrkelser till SEB
SEB utnmndes som Bsta Bank i Estland,
Lettland och Litauen av tidningen The
Banker.
SEB:s arbete inom hllbarhetsomrdet
ck pris i Lettland av the Golden Standard
fr hllbarhet och utmrkelsen Familjevn-
ligt Fretag av Lettlands socialdeparte-
ment. I Litauen ck SEB priset som bste
arbetsgivare av Verslo Zinio fr frde ret i
rad och den mest trvrda arbetsgivaren
av CV Narjet.
Inlningsvolymer och marknadsandelar
Miljarder kronor
Estland
Lettland
Litauen
Marknadsandel Estland
Marknadsandel Lettland
Marknadsandel Litauen
Divisionens stabila intjning fortsatte under det att
de baltiska ekonomierna hade en hgre BNP tillvxt
n Europas dock lgre n fre krisen. Antalet aktiva
helkunder fortstter att ka vilket bidrar till att fr-
bttra lnsamheten.
Varfr sammanfr ni de tre baltiska
lndernas kunderbjudanden?
Genom att lgga ihop kompetensen kan vi erbjuda
det bsta frn tre lnder till vra kunder. Kundernas
behov r likartade och om det nns en bra lsning i
ett land ska alla kunder kunna dra nytta av det erbju-
dandet.
Vilka r prioriteringarna i
de baltiska lnderna?
P samma gng som den pgende eektiviseringen
har vi fortsatt att satsa p kompetensutveckling och
utbildning. Vi vill fortstta att genom god rdgivning i
ett lngsiktigt perspektiv betjna vra kunder. Detta
har tydligt blivit uppskattat, och vi har ftt pris som
rets Bank i Estland, Lettland och Litauen av The
Banker.
Hur skulle en vergng till euro i Lettland
och Litauen pverka verksamheten?
ven om era lnder inom eurozonen str infr stora
utmaningar, pekar erfarenheten frn Estland p att
bda lnderna skulle vinna p att g med i eurosam-
arbetet. Det kan leda till stabilitet samt eektivare
handel och betalningar vilket skulle vara positivt fr
vra kunder och drmed fr SEB.
Vilka r de frmsta mjligheterna och
utmaningarna framver?
terhmtningen i baltiska ekonomierna frvntas
fortstta under 2013. Vra fretagskunder efter-
frgar std och rdgivning fr att kunna mta sina
strategiska ml fr export och inhemsk tillvxt.
Kundbeteenden frndras mot att utnyttja mobila
banktjnster, internet liksom kort och bankomater.
Utmaningen och mjligheten r att kunna uppfylla
kundernas frvntningar.
frgor till
Intkter per primrt arsomrde
Procent av totala rrelseintkter (3 301 Mkr)
2012 2011
Estland 32 (33)
Lettland 29 (28)
Litauen 39 (39)
5
%
David Teare
2008 2009 2010 2011 2012
40
35
30
25
20
15
10
5
0
32
28
24
20
16
12
8
4
0
Fr tio r sedan hanterades 22 procent
av samtliga betalningar i SEB helt auto-
matiskt. 2012 var andelen 97 procent.
En liknande utveckling kan ses inom
mnga andra av bankens verksamhets-
omrden, ven om det naturligtvis nns
omrden dr det r sjlvklart med
fysiska mten och manuell hantering.
IT r numera en integrerad del av
SEB:s ar och IT-baserade lsningar
str fr merparten av bankens leveran-
ser till kunderna. I dag sker exempelvis
cirka 85 procent av SEB:s kontakter med
privatpersoner och mindre fretag via
Internet. 75 procent av SEB:s valuta-
transaktioner fr stora fretag och insti-
tutioner gr via bankens IT-plattformar.
Frenklade och eektivare
styrsystem
Under slutet av 2012 togs ytterligare
steg fr att skapa en mer arsnra och
eektiv IT-verksamhet inom SEB genom
bildandet av en ny organisation fr
utveckling och frvaltning. Avsikten r
att f arssidan och IT-organisatio-
nerna att arbeta nrmare tillsammans.
Lgre transaktionskostnader
SEB:s transaktionsprocesser r mycket
kostnadseektiva och drivs med hg
kvalitet. Under 2012 minskade SEB:s
kostnad per transaktion med 30 pro-
cent. Det uppnddes genom en kombi-
nation av eektivare processer, kunder-
nas kade anvndning av automatiska
lsningar, utkat samarbete med inter-
nationella partners och satsningen p
back oce i Baltikum.
Det strategiska beslutet att ytta ut
delar av SEB:s back oce-verksamhet
till Baltikum togs 2004. I dag hanteras
processer och back oce-rutiner fr tra-
ding, betalningar och vrdepapper av
Riga Operations Centre i Lettland med
250 medarbetare. Delar av bolnepro-
cessen, kontohantering samt Finance- ,
HR- och IT-processer skts av Vilnius
Operations Centre i Litauen med 300
medarbetare. Utyttningen har inte
bara inneburit att SEB kan hantera
kade volymer till minskade kostnader
utan ven att processerna fr SEB:s
globala verksamhet blivit mer struk-
turerade.
men hga kostnader fr
IT-verksamheten totalt
Trots de eektiva transaktionsproces-
serna r SEB:s totala IT-kostnader rela-
tivt hga i en internationell jmfrelse.
Det beror bland annat p att SEB sedan
tidigare har ett stort antal applikationer,
en hg komplexitet och en stor andel
skrddarsydda lsningar.
Frnyade bassystem och ndrat
regelverk
SEB:s investeringar i IT-verksamheten
uppgick under 2012 till 1,6 miljarder
kronor att jmfra med 1,9 miljarder
2011.
En frdedel av investeringarna r
relaterad till nya regelverk i anslutning
till Basel III, OTC- och derivathandel och
internationella direktbetalningar (SEPA,
Single Euro Payments Area), som infrts
fr att skydda konsumenterna och ka
transparensen.
En stor del av satsningen i vrigt
gller de bassystem som utgr krnan
i bankens verksamhet och som krver
kontinuerlig uppgradering. Ett viktigt
projekt r byte av systemen fr att
hantera kundernas fondinnehav.
I Tyskland fortsatte SEB att skta
vissa delar av datordriften efter frslj-
ningen av kontorsrrelsen till spanska
Banco Santander 2011, Migrationen var
mycket framgngsrik. Parallellt pgick
arbetet med att anpassa IT-systemen
till den framtida verksamheten.
Under ret stoppade SEB projektet
avseende en ny internetbank p grund
av att de ursprungliga kraven, som de
var denierade fr fem r sedan, inte
uppfyllts. De senaste fem ren har dess-
utom kundernas krav p bankservice
ndrats avsevrt, inte minst nr det gl-
ler mobila banktjnster. Delar av utveck-
lingen kommer inte att teranvndas,
vilket medfr en kostnad fr banken
p 753 Mkr (se vidare sid. 21).
Framver kommer utvecklingen av
internetbanktjnster att ske stegvis.

Dramatisk kning av
mobila banktjnster
SEB introducerade Mobila banken
redan 2001. Men det var inte frrn SEB
lanserade sin iPhone-app i maj 2010
Arsstd omfattar:
Transaktionsprocesser, exempelvis
bokning, betalning och avstmning av
arer samt kundstd
Utveckling, underhll och drift avse-

ende IT-strategi och IT-portfljer
SEB Way en koncerngemensam

stdfunktion fr nya initiativ
Arsstd
F andra omrden r s intimt kopplade till IT som nansbranschen. Den snabba tekniska utvecklingen
har lett till att en majoritet av SEB:s transaktioner i dag r helt automatiserade. Kontakten mellan
kunden och banken sker i stor utstrckning via SEB:s olika elektroniska kanaler och IT-plattformar.
Arsstd r en koncerngemensam funktion med ansvar fr att utnyttja skalfrdelarna inom arsverksamheten och IT.
Enheten har 3 892 medarbetare.
som anvndandet tog riktig fart och de
tv senaste ren har nyheterna avlst
varandra.
I Sverige kan kunderna till exempel
numera direkt via sin mobil kontrollera sal-
don, betala och fra ver pengar. SEB str
ocks tillsammans med fem andra banker
i Sverige bakom Swish, en tjnst som gr
det mjligt att fra ver pengar mellan
privatpersoner i realtid via mobiltelefonen.
I Estland har SEB tillsammans med
vriga ledande banker och teknologifre-
tag startat ett pilotprojekt dr funktionali-
teten hos betalkortchip yttats till mobilte-
lefonens sim-kort.
Kvalitet och skerhet i centrum
Inom SEB pgr ett kontinuerligt arbete
med att strka processerna, minimera ris-
kerna fr kunderna och hja skerheten i
datordriften. I bankens tv strsta datahal-
lar i Stockholm (Rissne och City) p sam-
manlagt 4 000 kvadratmeter lagras 1 700
TB av data p sammanlagt cirka 2 500 ser-
vrar. Datahallarna motsvarar hga krav p
skerhet och drift. Vggarna r brandfr-
strkta med speciellt skydd fr elektro-
magnetiska strningar. El- och kylsystem r
dubblerade fr att kunna fungera ven om
den normala strmfrsrjningen sls ut.
Kraftiga kommunikationslnkar gr det
mjligt att ytta traken om en av hallarna
skulle frstras.
Fr att bidra till en renare milj anvn-
der SEB verskottsvrme i datarummen till
att vrma upp Bankens fastigheter under
vintern.
Vi har genomfrt en stor omlggning fr att skapa en
eektivare och mer kundnra IT-styrning och dr-
med lagt grunden fr en enklare och mer snabbfotad
IT-utveckling. Vi har genomfrt betydande kostnads-
besparingar, men nd kunnat upprtthlla en hg
kvalitet och stabilitet i vr dagliga leverans.
Vad vill du uppn med den nya
styrmodellen?
Det viktigaste r att ka nrheten mellan IT och
arsverksamheten och drmed skerstlla att all
utveckling ligger i linje med bankens arspriorite-
ringar. Drfr har vi samlat IT-frvaltning och utveck-
ling i ett frre antal bankgemensamma omrden, dr
vi p en mer vergripande niv kan prioritera hur vi
skall utveckla och frvalta vra system fr att skapa
strsta mjliga kundnytta.
Vad r den viktigaste frbttringen?
Det r att vi har kunnat genomfra dessa stora stra-
tegiska steg, samtidigt som vi har kat kostnadsef-
fektiviteten och slutfrt era stora och arskritiska
IT-projekt, exempelvis ett nytt modernt back-o ce-
system fr vr trading som kortar ledtider och mins-
kar det manuella arbetet.
Hur gr SEB fr att hnga med i den
snabba mobila utvecklingen?
Vi arbetar sjlvklart fr att mta den kade efter-
frgan p mobila applikationer frn vra kunder.
Hr handlar det om att fokusera p lsningar som
ger verkliga mervrden s att vi inte lanserar mobila
tjnster som driver komplexitet och kostnader utan
att tillfra srskilt mycket kundvrde. Lsningen
r terigen att arbeta i nra dialog med arsen-
heterna.
Vilka r de frmsta mjligheterna och
utmaningarna framver?
Den stora mjligheten ligger i att dra nytta av det
frndringsarbete som vi genomfrde under 2012.
Vi har lagt grunden fr s kallad agil utveckling, det
vill sga att kunna arbeta med IT-utveckling p ett
mer iterativt och kundnra stt. Utmaningen r att
hlla uppe det positiva frndringstryck som vi har
skapat inom organisationen.
frgor till
5
IT en integrerad del av SEB:s ar
SEB:s IT-plattformar och elektroniska kanaler utgr en del av
kunderbjudandet
Valutahandelsplattformar 1,2 biljoner US-dollar i volym per r
Vrdepappersplattformar 2.0 miljoner transaktioner per dag
747 miljoner betalningar per r
Elektroniska kanaler fr storfretag och institutionella kunder 50 000 kunder

internationellt, 26 biljoner kronor i volym per r

Banktjnster via Internet och mobil i Sverige 5,2 miljoner inloggningar p internet
och 2,6 miljoner besk i mobila banken per mnad
samtidigt som de ger mjlighet till frbttrad eektivitet och
riskhantering genom

Helautomatiserade processer och eektiva arbetsden

Frvaltningsinformation

vervakning, kontroll och skerhet
Antal transaktioner
Antal beskare Mobila banken
Antal transaktioner
Varav betalningar
Kostnad per transaktion
SEB introducerade sin iPhone app i maj 2010.
Miljoner
Miljoner besk
Kr
Martin Johansson
2012
2012
2010 2011
2011 2010 2009 2008
1 000
800
600
400
200
0
4
3
2
1
0
10
8
6
4
2
0
Risk-, likviditets- och kapitalhantering
Heltckande riskstyrning
SEB strvar efter ett heltckande styrnings-, planerings- och
uppfljningssystem dr arsplanering, riskhantering, kapital-
hantering, likviditets- och nansieringsplanering samt resultat
och belningssystem r tydligt sammankopplade och interak-
tiva ver tiden. SEB hanterar de nansiella konsekvenserna av
arsbeslut utifrn tre huvudaspekter: (1) tillvxt, frdelning
och risk i arsvolymerna, (2) de krav som verksamheten stl-
ler p kapital, nansiering och likviditet, och (3) lnsamheten.
Mlen stts och utvrderas lpande fr att hantera och opti-
mera resurser utifrn dessa tre aspekter.
Att hantera risk r grundlggande fr banker. I SEB r risker
kontrollerade, begrnsade och hanterade. Den riskniv som
Banken r villig att acceptera beslutas varje r av Styrelsen och
dokumenteras i ett riskaptitdokument. Det baseras p princi-
pen att det inte nns ett egenvrde i att ta risk, utan att det grs
i syfte att skapa kundvrde och uthlligt aktiegarvrde. I det
vergripande riskdokumentet faststller Styrelsen hur uppl-
ningen skall struktureras, vilka likviditetsbuertar som krvs
samt hur mycket kapital som behvs fr att mta de aggrege-
rade kredit-, marknads-, frskrings-, operationella och ars-
riskerna. Det tas ven hnsyn till utvecklingen av myndighets-
krav inom risk och kapitalfrgor.
Bankens Chief Risk Ocer, utsedd av styrelsen, r vergri-
pande ansvarig fr riskkontroll och riskhantering och fungerar
som en kanal fr riskfrgor inom Banken.
SEB:s riskhantering i praktiken
Eftersom den viktigaste frsvarsmekanismen mot frluster r
att ta rtt arsbeslut redan frn brjan, r arsverksamhe-
terna ansvariga fr den risk de tar p sig. SEB:s arsmodell
som vilar p beprvad erfarenhet och sunda bankprinciper dr
krnan r kundrelationen, utgr en god grund fr att rtt
beslut fattas. Arsverksamheten stds av ett
internt regelverk samt av en faststlld beslutsordning. Det r
arsverksamhetens ansvar att gra den initiala riskbedm-
ningen bde i kundrelationen och i den enskilda freslagna
transaktionen. Riskbedmningen prvas sedan av riskorgani-
sationen som en del i hur SEB arbetar med en heltckande syn
p kunden.
Det aggregerade risktagandet inom SEB mts regelbundet.
Riskerna mts p mnga olika stt, bde p en detaljerad och
p en aggregerad niv. Riskerna kontrolleras genom limiter,
frn transaktionstill portfljniv. Alla risker av avgrande
betydelse vervakas och kontrolleras. Kvaliteten i kreditport-
fljen vervakas lpande, bland annat med hjlp av stresstes-
ter och framfr allt omvnda stresstester. Reserver stts av
enligt konservativa principer fr att tcka eventuella frluster.
Riskhanteringen kvalitetsskras och kontrolleras av bde
interna och externa revisorer. SEB har ftt godknnande frn
Finansinspektionen fr att anvnda avancerade riskmtnings-
metoder fr den strre delen av kreditportfljen, fr mark-
nadsrisk och fr operationell risk.
Tillgng till likviditet och nansiering
Sedan 2008 har SEB minskat likviditetsriskerna genom att fr-
lnga frfallostrukturen och ka andelen stabil upplning
samt frstrka likviditetsbuertarna. Under 2012 hade SEB
tillgng till bde de volymer och de lptider som behvdes
trots den oroliga marknaden. Den vergripande nansierings-
strategin var att anvnda skerstllda obligationer och seniora
obligationer som inte r skerstllda fr lnga lptider och
fretagscertikat fr kortare lptider.
Likviditetsreserven hller en hg kvalitet och bestr till
strsta delen av kontanter och nordiska och tyska statspapper.
De likvida tillgngarna, enligt Bankfreningens denition,
uppgick till 373 miljarder kronor. Det kortfristiga likviditets-
mttet uppgick till 113 procent. Ls mer p sid. 50.
Det r grundlggande fr en bank att hantera risk i alla lgen. Fr att alltid kunna stdja
kunderna och skapa aktiegarvrde ocks i ett dmpat konjunkturlge, beslt SEB tidigt
att bygga reserver. Resultatet r en stark likviditets- och kapitalposition vilket, tillsammans
med den goda kreditkvaliteten, ger den exibilitet och motstndskraft som efterstrvas.
Riskhantering i korthet
Riskhantering r en central aktivitet fr en bank och drfr av
fundamental betydelse fr lngsiktig lnsamhet och stabilitet.
Risk r nra frknippat med arer och arsutveckling och
drfr med kundernas behov. Kreditrisken r den strsta av de
olika risker SEB iklder sig fr att frse kunder med nansiella
lsningar och produkter.
SEB:s lnsamhet r direkt beroende av frmgan att
bedma, hantera och prisstta dessa risker och att samtidigt
upprtthlla tillrcklig likviditet och kapitalstyrka fr att mta
ofrutsedda hndelser. Risk- och kapitalfrgor identieras,
vervakas och hanteras i god tid fr att skerstlla koncernens
nansiella stabilitet. De ingr dessutom i svl den strategiska
planeringen som i arsplaneringen.
Koncernen anvnder beprvade metoder fr riskhantering
och har sedan lnge upprttat oberoende funktioner fr riskkon-
troll, kreditanalys och kreditbeviljning med std av era avance-
rade interna modeller. Styrelsens versyn, en tydlig beslutsord-
ning, hg riskmedvetenhet hos medarbetarna, gemensamma
denitioner och principer, ett kontrollerat risktagande inom
faststllda ramar samt hg transparens i den externa rapporte-
ringen utgr grunden fr SEB:s risk- och kapitalhantering.
En stark kapitalposition
Sedan 2008, har en strre mngd olika metoder utvecklats fr
att utvrdera kapital. Det kan vara standardmtt, bankspeci-
ka eller ibland en blandning av de tv. Fljdaktligen vervakar
och hanterar SEB mnga synvinklar p kapital, inklusive hur
det internationella Basel III-regelverket skall infras i Sverige.
Oavsett vilket mtt som anvnds, har SEB en stark kapitalposi-
tion. Kapitalbasen uppgick vid rsskiftet till 101 miljarder kro-
nor. Krnprimrkapitalet uppgick till 88 miljarder kronor.
Krnprimrkapitalrelationen var 15,1 procent.
SEB:s kapitalplan skall skerstlla att det nns tillrckligt
kapital fr att absorbera ofrvntade frluster. SEB:s kapitalpo-
licy freskriver hur kapitalet skall hanteras, samt vilken utdel-
ningspolicy och vilka ratingml som skall glla. Kapitalet hanteras
centralt samtidigt som lokala myndighetskrav p kapital uppfylls.
I den interna bedmningen av kapitalbehov och lnsamhet
arbetar SEB med s kallat ekonomiskt kapital. Denna interna
modell har stora likheter med regelverket fr kapitaltckning
enligt Basel III i det att mnga underliggande riskfaktorer r
desamma. Berkningen av ekonomiskt kapital utgr frn kon-
densnivn 99,97 procent. Detta representerar kapitalkravet
fr en AA-rating. Vid slutet av 2012, var koncernens interna
kapitalkrav uttryckt som ekonomiskt kapital 55 miljarder kro-
nor (58). Diversieringseekter mellan risker och divisioner
gr att koncernens totala kapitalbehov blir lgre n om divisio-
nerna varit egna legala enheter. Ls mer om kapitalhantering
p sidan 52.
Extern utvrdering
SEB:s starka nansiella position bekrftades under 2012.
Moodys och Fitch bekrftade SEB:s A1 rating under ret med
stabila utsikter. SEB var en av fem av Europas topp femtio ban-
ker som uppgraderades av Standard and Poors mot slutet av
2011. Riksbankens nansiella stabilitetsrapport som publice-
rades i november 2012 beskriver de stora svenska bankerna
som nansiellt starka. Se vidare ratingtabellen p sid. 22.
Tillgngligt kapital jmfrt
med interna och externa krav
Miljarder kronor
Tillgngligt kapital
Kapitalkrav
Kapitalkrav efter
diversiering
Kapitalkravet berknat som 9 procent av riskvgda tillgngar under Basel II och
10 procent av riskvgda tillgngar under Basel III; bda utan vergngsregler.
SEB
ekonomiskt
kapital
Krn-
primrkapital
enligt Basel II
Krn-
primrkapital
enligt Basel III
Kapitaltckning
1)
Procent
1) Basel II utan vergngsregler.
Primrkapital-
relation
Krnprimrka-
pitalrelation
Total kapitaltckningsgrad
12,8 14,7 13,8 15,2 17,2
Kv1 Kv2 Kv3 Kv4
Kortfristigt likviditetsmtt utveckling 2012
Procent
US dollar Totalt Euro
2008 2009 2010 2011 2012
SEB:s risk berknat som ekonomiskt kapital
Miljarder kronor 2012 2011
1)
Kreditrisk 44 48
Marknadsrisk 5 5
Frskringsrisk 17 15
Operationell risk 7 7
Arsrisk 7 7
Diversiering -25 -24
Summa ekonomiskt kapital 55 58
1) Ekonomiskt kapital 2011 omrknat enligt 2012 rs metod.
140
120
100
80
60
40
20
0
400
300
200
100
0
20
16
12
8
4
0
Risk-, likviditets-, och kapitalhanering
Fokusomrden 2012
Under brjan av ret pverkades de nansiella marknaderna
ptagligt av den statsnansiella oron, med hgre riskpremier och
en trgare upplningsmarknad som fljd. Insatser och taganden
frn centralbanker och myndigheter minskade gradvis oron. I stl-
let skiftade fokus alltmer till hur snabbt och i vilken grad krisen kan
f realekonomiska eekter, ocks i Norden.
Liksom tidigare r lg analyser av eurokrisens eekter p
de nansiella marknaderna och p SEB hgt p agendan.
Likviditetshantering var den viktigaste frgan. Andra viktiga
omrden var de nya myndighetskraven och SEB:s riskkapacitet.
Eurokrisen
SEB fortsatte att upprtthlla motstndskraft under eurokri-
sen genom frebyggande arbete med den lngfristiga uppl-
ningen och likviditetsreserverna. Stresstester som genomfrts
under ret visade att SEB hade tillrcklig likviditet fr att klara
ett mycket stressat scenario under tre till sex mnader.
Ett omfattande planeringsarbete genomfrdes ocks
fr att kartlgga eekter och frbereda den praktiska hante-
ringen ifall ett eller era lnder skulle komma att lmna euro-
samarbetet.
I spren av investerarnas kande efterfrgan p skra stats-
papper blev negativa rntor ocks en realitet, bland annat i Dan-
mark dr centralbanken satte ett tak fr hur mycket kortfristig
likviditet man tar emot. SEB analyserade under ret riskbilden
och utarbetade riktlinjer fr hur man skall frhlla sig till och
praktiskt hantera inlningsden som riskerar att leda till
negativ avkastning.
Makroekonomiska eekter p kreditportfljen
Kreditkvaliteten i SEB:s portfljer var fortsatt god. I Baltikum
fortsatte problemkrediterna att minska. Det fanns inga tecken
p en frsmrad riskprol i Bankens lneportflj men de mak-
roekonomiska indikatorerna visade tecken p att de pverka-
des av den europeiska krisen. I Sverige syntes en kning i
konkursstatistiken och antalet varsel kade.
SEB:s kreditanalys fokuserade under ret bland annat p sj-
fartssektorn, som drabbats av lga fraktavgifter och verkapaci-
tet. SEB:s utlning till sektorn bedmdes vara av god kreditkvalitet
och resulterade inte i kade frluster, mycket beroende p att
utlningen r konservativ, kontracyklisk och relationsbaserad .
Trots den internationella makroekonomiska utvecklingen,
var den svenska bolnemarknaden motstndskraftig. SEB:s
svenska bolneportflj kade under ret med 10 procent,
medan det inte fanns ngra klara tecken p frsmrad kredit-
kvalitet. Den genomsnittliga belningsgraden ligger fr nrva-
rande p 65 procent av bostadens vrde vilket r i linje med
marknadsgenomsnittet.
Den aktuella oentliga debatten fokuserade p risken att
det nuvarande lga rntelget kan orsaka en problematisk till-
vxt i bolnevolymerna. SEB utvrderade bolneportfljen
frn den synvinkeln och anser att volym- och riskutvecklingen i
bolnearen r rimlig och hanterbar. Kreditpolicyn r baserad
p kassaden och lntagarens terbetalningskapacitet. SEB
kade kraven p amortering av nya boln.

Nya regleringskrav
De nya regelverk som r under infrande svl p europeisk
som p nationell niv fortsatte vara ett prioriterat omrde och
en klla till oskerhet. Trots att huvudprinciperna blev tydli-
gare under 2012, saknades fortfarande vissa pusselbitar och
processen i de europeiska beslutsorganen blev inte frdig.
Drfr var det inte mjligt att fullt ut berkna eekterna nr
det gller likviditet, nansiering och kapitalplanering. Det kort-
fristiga likviditetsmttet till exempel, som gller i Sverige frn
2013, diskuteras fortfarande internationellt och det r oskert
hur kraven p kontracykliska buertar kommer att se ut.
D myndigheternas besked fortfarande var oskra tog
Banken steg fr att sammanfra de interna, nansiella och
riskstyrningsystemen med de kommande myndighetskraven.
Mer kapital allokerades till arsverksamheten och kostnader
fr likviditet och nansiering pverkar numera tydligt ars-
besluten.
Riskbaserad prissttning
Bde eurokrisen, makroekonomin och myndighetskraven fr-
strkte vrdet av en riskbaserad prissttning. I rntor och avgif-
ter br kapital- och likviditetskostnaderna fr varje ar speg-
las i mjligaste mn. Det leder till att kapitalet allokeras till
kunder och produkter med den bsta avkastningen och kan
ocks utgra en del i en frbttrad dialog med kunden. Under
ret fokuserade SEB p den interna kostnadsallokeringen fr
att frbttra underlaget fr prissttningen. Drutver kade
informationen till och diskussionen med ledningen, inom verk-
samheten och med kunder vilket ledde till att medvetenheten
och kunskapen om den riskbaserade prissttningen kat.
SEB:s risksystem
Identiera, mta
och hantera
Kontroll med hjlp
av limiter
Intern modell fr
ekonomiskt kapital Myndighetskrav
Kreditrisker Kredit
Motpart
Koncentration
Marknadsrisker Handelslagret
Bankboken
Operationella risker Operationell
Arsrisker Ar
Frskringsrisker Marknadsrisk
Teckningsrisk
Likviditetsrisk Likviditet
Regelverk
Myndighetskrav stlls p nansiella institutioner att frbttra
bde kapital och likviditet i syfte att institutionerna skall vara
starka och motstndskraftiga ven i stressade scenarier. Det
vergripande syftet r att skydda hela det nansiella systemet.
De nya myndighetskraven infrs stegvis. Tabellen nedan ger
en kort sammanfattning av kravens innehll samt nuvarande
status.
Regel och syfte Metod Infrande SEB status
Krnprimrkapital och primrkapital, Basel II, fr banker
Infra ett mer riskknsligt regel-
verk n Basel I samt att frmja fr-
bttrade riskhanteringsrutiner
inom bankbranschen.
Banker kan i utkad grad
anvnda sina interna riskmodel-
ler fr att berkna kapitalkraven.
Ger banker ett antal valmjlighe-
ter i berkningen av kapitalkravet
fr kredit- och operationell risk.
Svenska banker brjade rappor-
tera enligt Basel II under 2007.
Det nns fortfarande vergngs-
regler baserade p Basel I fr
banker som anvnder avance-
rade interna riskmodeller.
Infrt.
SEB:s krnprimrkapitalrela-
tion var 15,1 procent vid rs-
skiftet vilket var en av Europas
hgsta.
Krnprimrkapital (common equity) och primrkapital, Basel III, fr banker
Hja kvaliteten, storleken och ka
genomlysningen av kapitalbasen,
samt utka de risker som omfattas
av regelverket. Friska bolag skall
skyddas innan konkursrisk upp-
str.
Eget kapital skall utgra den
strsta delen av primrkapitalet.
Ytterligare kapitalkrav, buertar,
utver minimikraven infrs.
Hgre kapitalkrav fr derivat som
inte handlas via till exempel en
brs eller clearingorganisation.
Det nya EU regelverket r frse-
nat och frvntas nu bli infrt
den 1 januari 2014. Finansin-
spektionen kunde drfr inte
infra sitt strngare minimikrav
p 10 procent den 1 januari 2013
(12 procent 2015) som planerat.
Uppfyller de internationella
och de specika svenska kapi-
talkraven ssom de denieras
fr nrvarande.
SEB:s krnprimrkapitalrela-
tion enligt Basel III uppgick till
13,1 procent vid rsskiftet vil-
ket var en av Europas hgsta.
Bruttosoliditet (leverage ratio), Basel III, fr banker
Begrnsa tillgngarnas storlek i
frhllande till kapitalet. Drige-
nom minskas risken fr stora utfr-
sljningar som kan orsaka str-
ningar i det nansiella systemet.
Syftet r ocks att begrnsa
modellrisker.
Infra ett enkelt mtt som inte r
baserat p risk: primrkapitalet,
enligt Basel III, i frhllande till
bankens balansomslutning (plus
vissa poster utanfr balansrk-
ningen).
Rapportering till myndigheterna
brjar den 1 januari 2013. Upp-
lysningar brjar lmnas den 1
januari 2015. Det r fortfarande
oklart om detta kommer att bli
ett bindande krav.
Uppfyller kraven ssom de
presenteras fr nrvarande.
Kortfristigt likviditetsmtt, Basel III, fr banker
Tillse att banker har tillrckligt med
likvida tillgngar fr att klara stres-
sade perioder.
Krav p banker att hlla tillrck-
ligt med hgkvalitativa likvida
tillgngar, som kan omvandlas
till kontanta medel fr att rcka
under ett 30-dagars stress-
scenario denierat av myndig-
heterna.
Ett krav p det kortfristiga likvidi-
tetsmttet infrdes i Sverige den
1 januari 2013. Baselkommittn
har mjukat upp det krav som
faststllts internationellt men
det r oklart hur och nr denna
revision kommer att bli ett EU-
harmoniserat krav.
Uppfyller kraven ssom de
presenteras fr nrvarande.

Lngfristigt likviditetsmtt, Basel III, fr banker
Begrnsa beroendet av kortfristig
nansiering
Infra krav p att lngfristiga till-
gngar nansieras med vissa
miniminiver av stabil nansie-
ring.
Svenska banker rapporterar
redan det lngfristiga likviditets-
mttet till myndigheterna. EU
kommer utvrdera mttet och
gr eventuellt ett lagfrslag inom
ngra r.
vervakar aktivt den interna-
tionella utvecklingen. Oeniga
med myndigheterna om
mnga antaganden, framfr
allt nr det gller hur fretags-
inlning ska rknas.
Solvens II, fr frskringsbolag
Skydda frskringstagare genom
att skapa europeiska regler fr
styrning, internkontroll och kapi-
talkrav. Frmgan att mta alla
taganden skall skras.
Detaljerade krav p styrning,
dokumentation och rapporte-
ring. Mer riskknsliga modeller,
som tcker de aktuella riskerna,
kan ligga till grund fr kapitalkra-
vet.
Regelverket r frsenat. En ny
tidpunkt fr att infra EU-direkti-
vet samt eventuella lokala inte-
rimslsningar frvntas under
2013.
Frndringar fr att mta
kraven hller p att infras.
SEB:s tyngdpunkt ligger p
fondfrskring, vilket begrn-
sar eekten p kapitalkravet.
Ytterligare regelverkskrav hller p att frhandlas fram exempelvis i form av ett krav att fallerande bankers skulder skall kunna konverteras till
aktier (bail-in instrument), krav p att standardiserade OTC-derivat skall clearas med centrala motparter samt storlek och niv p kapitalkrav
fr tradingverksamheten. Tack vare den konservativa riskstrategin bedmer SEB att dessa regelverkskrav inte materiellt kommer att pverka
banken.
Kreditrisk
Kreditrisk r risken fr frlust till fljd av att en kredittagare
inte frmr fullgra sina skyldigheter gentemot SEB.
Denitionen omfattar ven s kallad motpartsrisk i handlar-
verksamheten samt landrisk och avvecklingsrisk.
Kreditkvalitet 2012
Under 2012 pvisades en stabil kreditkvalitet fr koncernen
med lga kreditfrlustniver och en stadig minskning av
oskra fordringar. De nordiska lnderna och Tyskland visade
p en fortsatt robust kreditkvalitet med begrnsade kreditfr-
luster. ven i Baltikum fortsatte kreditkvaliteten att frbttras
under ret med en betydande minskning av oskra fordringar,
frmst som ett resultat av avskrivningar mot redan gjorda
frlustreserveringar.
Individuellt vrderade oskra lnefordringar minskade med
3,1 miljarder kronor till 8,0 miljarder kronor. I Baltikum minskade
de oskra lnefordringarna med 1,8 miljarder kronor, eller 25
procent. Fordringar som avser gruppvist vrderade ln (homo-
gena grupper) som varit oreglerade i ver 60 dagar uppgick till
5,4 miljarder kronor vid rsskiftet, varav Baltikum svarade fr tv
tredjedelar. Den totala reserveringsgraden fr koncernens indivi-
duellt vrderade oskra lnefordringar var fortsatt hg och ligger
p 74 procent. Den totala reserveringsgraden fr problemln i
koncernen uppgick till 66 procent.
Volymen problemln var som hgst vid rsskiftet 2009 och har
sedan dess minskat med 14,7 miljarder till 13,8 miljarder kronor.
Kreditportfljen
Koncernens totala kreditexponering, bestende av kreditport-
fljen, repor och rntebrande vrdepapper, uppgick till 2 076
miljarder kronor (1 993) i december 2012.
Kreditportfljen, som omfattar utlning, ansvarsfrbindel-
ser och taganden samt derivat, uppgick till 1 777 miljarder
kronor vid rsskiftet, en kning med 75 miljarder kronor. Den
totala kreditportfljen kade med 4 procent.
Kreditportfljen domineras av tillgngar med hg kredit-
kvalitet, som r ett resultat av lngvariga kundrelationer. De
nordiska lnderna str fr 76 procent av exponeringen i kredit-
portfljen (74) och Tyskland fr 14 procent (16). Den baltiska
kreditportfljen var i huvudsak ofrndrad under ret och dess
andel av den totala portfljen uppgick till 7 procent (7).
Kreditportfljen hanteras i fem delsegment: fretag, fastig-
hetsfrvaltning, hushll, oentlig frvaltning och banker.
Fretag utgr det strsta delsegmentet och uppgr till 41
procent av den totala kreditportfljen (42). Portfljen domine-
ras av exponeringar mot strre nordiska och tyska fretag av
god kreditkvalitet, vl spridda inom ett brett spektrum av bran-
scher, dr de strsta r tillverkningsindustrin samt ars- och
hushllsnra tjnster. Fretagsportfljen kade med 22 miljar-
der kronor under ret till 730 miljarder kronor.
Inom fastighetsfrvaltning r portfljen vl balanserad mel-
lan kommersiella fastigheter (53 procent) och bostadsfastighe-
ter (47 procent). Ungefr 72 procent av portfljen relaterar till
exponeringar i Norden medan Tyskland str fr 21 procent. Seg-
mentet fr nordiska bostadsfastigheter r hnfrlig till Sverige
och utgrs frmst av exponeringar till kommunalt eller statligt
gda bostadsfretag samt bostadsrttsfreningar, som bedms
vara av lg risk. Den kommersiella fastighetsportfljen i Norden
prglas av starka motparter och robusta strukturer. Fastighets-
portfljen kade med 9 miljarder kronor till 289 miljarder kronor.
Tillvxten skedde huvudsakligen i Sverige. Den baltiska fastig-
hetsportfljen, med ungefr hlften av exponeringarna i Litauen,
minskade med 7 procent under 2012 till 19 miljarder kronor.
Hushllssegmentet r den nst strsta portfljen och uppgr
till 511 miljarder kronor (475). Svenska hushll str fr 83 procent
av exponeringen, dr bostadsln utgr en klar majoritet. Baltiska
hushll str fr 9 procent av den totala hushllsexponeringen.
Den svenska bolneportfljen noterade fortsatt tillvxt under
Problemln
Miljarder kronor
Koncernen Norden Tyskland Baltikum
Gruppvist vrderade Individuellt vrderade
Kreditexponeringens utveckling
Miljarder kr 2012 2011 2010
Utlning 1 216 1 165 1 162
Ansvarsfrbindelser
och taganden 442 429 430
Derivatinstrument 119 108 90
Kreditportflj 1 777 1 702 1 682
Repor 27 41 36
Skuldinstrument 272 250 304
Total kreditexponering 2 076 1 993 2 022
Total kreditexponering bestr av koncernens kreditportflj (ln och lea-
sing-avtal, taganden utanfr balansrkningen som kreditlften, rembur-
ser och garantier, samt motpartsexponeringar i derivatkontrakt) samt av
repor och innehav av skuldinstrument. Exponeringar redovisas fre reser-
veringar. Derivat och repor rapporteras inklusive nettningsavtal men fre
eekten av stllda skerheter. Tillgg fr framtida exponering ingr. Skuld-
instrument omfattar alla rntebrande instrument till nominella vrden,
inklusive relaterade kreditderivat och terminsavtal. Skuldinstrument som
innehas av Livdivisionen ingr inte.
30
25
20
15
10
5
0
-
0
8
-
0
9
-
1
0
-
1
1
-
1
2
-
0
8
-
0
9
-
1
0
-
1
1
-
1
2
-
0
8
-
0
9
-
1
0
-
1
1
-
1
2
-
0
8
-
0
9
-
1
0
-
1
1

-
1
2
Kreditportfljens utveckling
Miljarder kr 2012 2011 2010
Banker 171 155 185
Fretag 730 708 666
Fastighetsfrvaltning 289 280 247
Oentlig frvaltning 76 84 75
Hushll 511 475 509
Summa 1 777 1 702 1 682
ret med en kning p 35 miljarder till 381 miljarder kronor.
Tillvxten skedde trots striktare kreditbeviljningsvillkor och
med en bibehllen stark kreditkvalitet. Kreditfrlusterna r
fortfarande frsumbara och mngden oreglerade ln ligger p
en fortsatt stabil och lg niv. Stresstester baserade p histo-
riska fallissemangs- och frlustniver tyder p mttliga kredit-
frluster, ven i ett scenario med hgre rntor och kad arbets-
lshet i kombination med sjunkande bostadspriser.
Bankportfljen bevakas noggrant och hanteras proaktivt.
Motpartsrisk som r relaterad till derivat, vrdepappersln och
repor har till stor del reducerats genom avtal om dagligt sker-
stllande genom marginalskerheter. Bankportfljen kade
med 10 procent till 171 miljarder kronor, obeaktat skerhe-
terna. Fr ytterligare information om kreditportfljen se not 18.
Kreditpolitik
SEB:s kreditpolitik bygger p principen att all kreditbeviljning
skall vara analysbaserad och st i proportion till kundens kassa-
de och betalningsfrmga. Kunden skall vara knd i koncer-
nen och syftet med krediten skall vara tydligt. Fr att minska ris-
ken anvnds skerheter och nettningsavtal i varierande
utstrckning, beroende p faktorer som motpartens kreditvr-
dighet samt transaktionens art och komplexitet.
SEB:s kreditpolicys speglar bankens syn p hllbarhet dr
stllningstaganden rrande klimatfrndring, barnarbete och till-
gng till stvatten, samt srskilda instruktioner fr kreditgivning
inom vissa branscher r en del av kreditbeviljningsprocessen och
anvnds i diskussioner med kunderna.
Kreditbeviljningsprocess
Koncernens kreditbeviljning baseras p kundens kreditvrdighet
och p typ av kreditavtal. I beslutet beaktas svl kundens nuva-
rande som frvntade framtida nansiella stllning samt det
skydd som kan erhllas via till exempel srskilda avtalsvillkor och
skerheter. Kreditbeviljningsprocessen tar hnsyn till svl den
aktuella transaktionen som kundens samlade engagemang i
banken. Processen skiljer sig t beroende p typ av kund (hus-
hll, fretag, institution, osv.), kundens riskniv samt den skta
kreditens typ och storlek. Oberoende och kvalicerad kreditana-
lys r srskilt viktig vad gller stora fretag. Fr hushll och sm
fretag r beviljningsprocessen ofta baserad p ett system fr
kredit-scoring.
Riskklassicering och mtning
Kreditrisk berknas fr samtliga tillgngar, bde i bankboken
och handelslagret. Metodiken r i linje med Basel II-regelverket
och adresserar sannolikheten fr fallissemang (PD, probability
of default), exponering vid fallissemang (EAD, exposure-at-
default), lptid (M, maturity) och frlustgrad vid fallissemang
(LGD, loss given default). IRK-godknda riskklassiceringssys-
tem anvnds fr majoriteten av Bankens portfljer.
SEB har ett koncernvergripande system fr intern riskklas-
sicering (PD) av banker, stora och medelstora fretagskunder
och kunder inom oentlig frvaltning som avspeglar risken fr
betalningsfallissemang. Sexton riskklasser har denierats, dr
1 str fr den lgsta fallissemangsrisken och 16 att kunden
redan har fallerat. Fr varje riskklass gr SEB genomsnittliga
PD-skattningar p ett r ver hela kreditcykeln baserat p 15
r av intern historik av fallissemang av betalningsskyldigheter
och 23 r av extern statistik ver fretagskonkurser. Riskklas-
siceringen bygger p kreditanalys av risken i kundens verk-
samhet och nansiella stllning. I bedmningen vgs ven
nansiella nyckeltal in och jmfrelser med kundens konkur-
renter. Den exponeringsviktade genomsnittliga riskklassen fr
koncernens kunder exklusive hushll och banker var 6,95 vid
slutet av ret (6,92).
Fr hushll och smfretag anvnder SEB system fr kre-
dit-scoring fr att uppskatta PD fr alla kunder. SEB anvnder
lokala skrddarsydda system fr kredit-scoring fr olika regio-
ner och produktomrden eftersom bde datatillgnglighet och
kundernas karaktr r olika beroende p land och produkt.
EAD mts i nominella termer (till exempel fr ln, obligatio-
ner och leasingkontrakt), som procent av beviljade belopp
(kreditlften, remburser, garantier och andra exponeringar
utanfr balansrkningen) och som nuvarande marknadsvrde
plus ett belopp motsvarande den mjliga kningen av expone-
ring i framtiden, med avdrag fr eventuella godtagbara sker-
heter (i frga om derivatkontrakt, repor och vrdepappersln).
LGD r en uppskattning av frlusten p en utestende
exponering i hndelse av fallissemang, och tar hnsyn till
stllda skerheter, kundsegment, och s vidare. SEB baserar
sina uppskattningar p intern och extern historik, 11 r eller
mer bakt i tiden, och detaljerna i varje relevant transaktion.
Lptid (M) berknas som den eektiva lptiden av varje
transaktion.
I SEB:s metod fr att berkna ekonomiskt kapital fr kredi-
trisk spelar alla riskparametrar som diskuterats ovan in och
kompletteras med riskkoncentrationer till branscher och geo-
graska sektorer samt p stora enskilda exponeringar. Se
vidare SEB:s kapitaltckningsrapport (Pelare 3 p engelska)
p www.sebgroup.com fr information om kreditriskmtning.
Kreditportflj per industri och geogra
Mdr kr 2012 2011 2010
Banker 171 155 185
Fretag 730 708 666
Norden 542 521 484
Tyskland 105 102 106
Baltikum 54 53 51
vrigt 29 32 25
Kommersiell fastighetsfrvaltning 154 150 136
Norden 96 87 69
Tyskland 41 44 46
Baltikum 17 19 20
vrigt 0 0 1
Bostadsfastighetsfrvaltning 94 92 84
Norden 72 65 56
Tyskland 20 25 26
Baltikum 2 2 2
vrigt 0 0 0
Bostadsrttsfreningar, Sverige 41 38 27
Oentlig frvaltning 76 84 75
Hushll 511 475 509
Norden 459 418 369
Tyskland 0 0 84
Baltikum 45 48 50
vrigt 7 9 6
Summa kreditportflj 1 777 1 702 1 682
Limitsttning och uppfljning
Fr att hantera kreditrisken p varje enskild kund eller kund-
grupp upprttas en limit som terspeglar den maximala expo-
nering som SEB r villig att acceptera. Limiter upprttas ven
fr den samlade exponeringen mot lnder i vissa riskklasser,
vissa kundsegment samt fr avvecklingsrisker i
tradingverksamheten.
Samtliga totala limiter och riskklasser gs igenom minst en
gng om ret av ett kreditbeslutsorgan (en kreditkommitt
bestende av minst tv banktjnstemn som r auktoriserade
enligt den av Styrelsen faststllda Kreditinstruktionen fr kon-
cernen). Engagemang med hgre risk (riskklass 1316) r fre-
ml fr mera frekventa genomgngar. Avsikten r att p ett
tidigt stadium kunna identiera engagemang med en hgre
frlustrisk och att tillsammans med kunden arbeta fram kon-
struktiva lsningar som gr det mjligt fr SEB att minska eller
undvika kreditfrluster.
P SEB:s hemmamarknader nns permanenta nationella
workout-grupper som arbetar med problemkrediter. Dessa
kompletteras av en global funktion med ansvar fr hantering
av problemengagemang.
Den samlade kreditportfljen granskas regelbundet ur
olika synvinklar; bransch, geogra, riskklass, produkt, pro-
dukttyp, storleksmssigt och s vidare. Srskilda analyser
och stresstester utfrs nr marknadsutvecklingen krver en
noggrannare granskning av vissa sektorer.
Motpartsrisk i derivatkontrakt
Motpartsrisk i derivatkontrakt r risken att en motpart inte
lever upp till sina kontraktuella taganden gentemot SEB, nr
ett kontrakt har ett positivt marknadsvrde. Eftersom mark-
nadsvrdena uktuerar under kontraktets lptid mste hnsyn
tas till ovissheten om framtida marknadsfrhllanden. Detta
grs genom att lgga p ett schablonvrde som motsvarar
potentiella framtida rrelser i kontraktets marknadsvrde.
Den totala kreditexponeringen p motparten r summan av
kontraktets marknadsvrde och dess kontraktsspecika
schablonvrde.
Motpartsrisken begrnsas genom nettningsavtal dr samt-
liga positiva och negativa marknadsvrden under ett kontrakt
kan kvittas p motpartsniv. Nettningsavtalet kompletteras
ofta med ett avtal om marginalskerhet dr nettomarknads-
vrdet ytterligare minskas genom skerheter. Nettningsavtal
nns med majoriteten av alla motparter liksom avtal om mar-
ginalskerheter. Med hnsyn tagen till avtal om nettning och
marginalskerheter uppgick SEB:s totala motpartsrisk i deriva-
ttagandena till 89 miljarder kronor vid slutet av ret (93).
Koncentrationsrisk
Kreditportfljen analyseras avseende bde geogrask och
branschmssig riskkoncentration liksom p strre enskilda
engagemang, svl direkt exponering som indirekt exponering
i form av panter, garantitaganden och kreditderivat.
Kreditriskreducering
SEB anvnder ett antal metoder fr att reducera risken i kredit-
portfljen. Valet av metod beror p vad som r lmpligt i det
enskilda fallet fr aktuell produkt och kund, men hnsyn tas
ven till legala begrnsningar liksom till den egna organisatio-
nens erfarenhet och kapacitet att hantera metoden i frga.
De viktigaste metoderna fr att reducera kreditrisk r pant-
sttning av skerheter, garantier och nettningsavtal. De vanli-
gaste typerna av pantsatta skerheter utgrs av fast egen-
dom, fretagshypotek och nansiella skerheter. I
tradingverksamheten anvnds vanligtvis avtal om dagligt
skerstllande av marginalskerheter fr att vid varje tidpunkt
begrnsa nettot av utestende motpartsexponeringar. Fr
stora fretag reduceras kreditrisken normalt genom srskilda
villkor i lneavtalen.
Kreditfrlustniv per geograskt omrde
% 2012 2011 2010 2009 2008
Norden 0,05 0,07 0,06 0,17 0,18
Tyskland
1)
0,11 0,02 0,14 0,22 0,09
Baltikum 0,33 -1,37 0,63 5,43 1,28
SEB-koncernen 0,08 -0,08 0,15 0,92 0,30
1) Kreditfrlustnivn fr den kvarvarande verksamheten i
Tyskland r 0,02 procent fr 2012.
Kreditportfljen per riskklass 2012
1)
Kategori Riskklass PD-intervall Moody's / S&P
2)
Banker Fretag
Fastighets-
frvaltning
Oentlig
frvaltning Totalt PD-Intervall Hushll
"Investment
grade"
14 00,07% Aaa to A3 / AAA to A- 85,1% 21,2% 11,4% 91,3% 31,1% 0-0,2% 49,5%
57 0,070,26% Baa / BBB 10,4% 28,7% 27,5% 6,4% 24,8% 0,2-0,4% 24,0%
0,4-0,6% 0,2%
"Ongoing
business"
810 0,261,61% Ba / BB 3,4% 41,5% 52,4% 1,9% 36,9% 0,6-1% 13,7%
1112 1,616,93% B1,B2 / B+,B 0,6% 6,3% 4,8% 0,4% 4,9% 1-5% 8,0%
5-10% 1,8%
"Watch list"
1316 6,93100% B3 to C / B- to D 0,5% 2,3% 3,9% 0,0% 2,3%
Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 10-30% 1,2%
30-50% 0,5%
50-100% 1,1%
Totalt 100%
1) Sammanstllning av kreditportfljen inklusive repor.
2) Ungefrlig relation till ratinginstitutens skalor.
3) Hushllsexponering uttryckt som EAD (Exposure-at-Default) i IRK-berkningen.
Totalt, exklusive hushll Hushll
3)
Reserveringsprocessen
SEB ser regelbundet ver kvaliteten i sina kreditexponeringar.
Svaga och oskra fordringar bevakas noga och tminstone en
gng per kvartal grs en bedmning av utveckling, utsikter
och betalningsfrmga samt eventuellt behov av reservering.
Reservering grs fr individuellt eller gruppvist (portflj-)
vrderade lnefordringar med nedskrivningsbehov.
Lnefordringar mot fretag, fastigheter och institut vrde-
ras huvudsakligen p individuell basis och en specik reserve-
ring skall gras fr identierade oskra ln (individuellt vrde-
rade oskra fordringar). En gruppvis reservering grs fr ln
som inte klassicerats som oskra vid individuell bedmning.
Ln med likartad kreditriskprol grupperas tillsammans och
graden av oskerhet i vrdet bedms fr varje sdan grupp
som helhet. Vrdering av ln till privatpersoner och sm fre-
tag grs i stor utstrckning p portfljniv. Fr mer information
om de olika kategorierna av oskra lnefordringar se not 1.
SEB innehar portfljer med skuldinstrument frmst fr likvidi-
tetshantering men ocks fr att stdja kundhandeln. Fr likvi-
ditetsportfljen r SEB:s strategi att fokusera p stats- och
skerstllda obligationer, av hgsta kvalitet, som r fullt pant-
sttningsbara hos centralbankerna. Till fljd av denna strategi
har innehaven av strukturerade obligationer fortsatt att
minska under ret.
Vid slutet av 2012 uppgick den totala kreditexponeringen i rn-
tebrande vrdepapper till 272 miljarder kronor (250). Nettopo-
sitionen i rntebrande vrdepapper uppgick till 244 miljarder
kronor (247). Ytterligare information ternns i not 42 och 43.
Skuldinstrument
Geogrask frdelning
272 miljarder kr
1)
Stat och kommun Fretag
Skerstllda
obligationer
Strukturerade
krediter
Finansiella
institutioner Totalt
Tyskland 27,2% 0,7% 1,8% 0,1% 0,4% 30,2%
Sverige 7,1% 1,7% 18,1% 0,0% 0,8% 27,7%
Danmark 2,0% 0,3% 10,3% 0,0% 0,0% 12,6%
vriga Europa 4,6% 0,0% 0,6% 2,9% 0,0% 8,1%
Norge 2,9% 1,4% 2,5% 0,0% 1,3% 8,1%
Spanien 0,0% 0,0% 2,8% 0,5% 0,0% 3,3%
USA 0,8% 0,0% 0,0% 1,7% 0,2% 2,7%
Frankrike 0,4% 0,1% 2,1% 0,0% 0,0% 2,6%
Finland 1,4% 0,4% 0,2% 0,0% 0,0% 2,0%
Nederlnderna 0,8% 0,0% 0,5% 0,2% 0,0% 1,5%
Irland 0,0% 0,0% 0,2% 0,2% 0,0% 0,4%
Italien 0,1% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,2%
Portugal 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,1%
Grekland 0,0% 0,0% 0,0% 0,1% 0,0% 0,1%
vrigt 0,2% 0,0% 0,0% 0,2% 0,0% 0,4%
Totalt 47,5% 4,6% 39,1% 6,1% 2,7% 100,0%
Frdelning per kreditrating
272 miljarder kr
1)

AAA 0,2% 0,4% 1,7% 0,6% 0,9% 3,8%
AA 6,9% 0,0% 0,4% 1,2% 0,1% 8,6%
A 32,8% 0,4% 35,0% 3,0% 0,2% 71,4%
BBB 0,0% 0,2% 0,1% 0,3% 0,0% 0,6%
BB/B 1,1% 0,7% 1,2% 0,6% 0,2% 3,8%
CCC/CC 0,0% 0,0% 0,0% 0,3% 0,0% 0,3%
Ingen rating
2)
6,5% 2,9% 0,7% 0,1% 1,3% 11,5%
Totalt 47,5% 4,6% 39,1% 6,1% 2,7% 100,0%
1) Exklusive rntebrande vrdepapper som innehas av division Liv, 52 miljarder kronor (60). 2) Huvudsakligen tyska delstater (Bundeslnder).
Exponering mot GIIPS-lnderna
Mkr Grekland Italien Portugal Spanien Irland
December 2012
Nominellt belopp 275 636 358 9 025 1 044
Verkligt vrde 272 610 352 7 786 1 052
December 2011
Nominellt belopp 1 107 968 493 10 613 1 108
Verkligt vrde 520 874 473 8 951 966
Marknadsrisk
Marknadsrisk r risken fr frlust eller lgre framtida intkter
p grund av frndring i rntor, valutakurser, rvarupriser
och aktiekurser, inklusive prisrisk i samband med avyttring
av tillgngar eller stngning av positioner.
En tydlig skillnad grs mellan marknadsrisk i tradingverksam-
heten, dvs. risker i handelslagret, och strukturella marknads-
risker samt risker i rntenettot, dvs. risker i den vriga bank-
verksamheten. Tradingverksamheten redovisas till
marknadsvrde, medan positioner i bankboken vanligtvis
redovisas till upplupet anskaningsvrde.
Marknadsrisker i handelslagret uppstr dels i koncernens
kunddrivna handel, dels i koncernens likviditetsportflj. Den
huvudsakliga delen av tradingverksamheten utfrs inom divi-
sionen Stora Fretag & Institutioner dr SEB r marknadsga-
rant (market maker) p de internationella valuta-, aktie- och
kapitalmarknaderna. Likviditetsportfljen bestr av investe-
ringar i pantsttningsbara och mycket likvida obligationer. Den
frvaltas av Treasury Operations med mlsttningen att den
tillgngliga likviditeten skall vara tillrcklig ven under mycket
svra likviditetsfrhllanden.
Marknadsrisk i koncernens vriga arsverksamhet upp-
str till fljd av strukturella skillnader i balansrkningen avse-
ende valutor, rntevillkor och rntebindningstider. Treasury
Operations har det vergripande ansvaret fr dessa risker vilka
konsolideras centralt.
Utanfr handelslagret och den vriga verksamheten upp-
str marknadsrisker i bankens pensionstaganden till fljd av
obalanser mellan tillgngar och skulder. Marknadsvrdet p
tillgngarna varierar med rrelser i till exempel aktiekurser och
nuvrdet av bankens taganden pverkas av rrelser i rntan.
Lgre rnta kar nuvrdet av skulderna.
Marknadsrisker inom livfrskringsverksamheten beskrivs
under avsnittet Frskringsrisk och ingr ej i sirorna nedan.
Marknadsriskmandat och kontroll
Styrelsen faststller hur stor marknadsrisk som man kan
acceptera genom att faststlla vergripande risklimiter fr
koncernen baserat p rekommendationer frn Risk and Capital
Committee i sin tur p frslag frn Chief Risk Ocer. Group
Risk Committee frdelar sedan Styrelsens mandat till divisio-
nerna och Treasury Operations som i sin tur frdelar erhllna
limiter vidare internt.
Marknadsriskkontroll mter, kontrollerar och rapporterar
dagligen marknadsrisken inom koncernens olika enheter.
Marknadsrisken rapporteras mnatligen till Group Risk
Committee och styrelsens Risk and Capital Committee.
Riskmtning
Vid mtningen av marknadsriskexponering anvnder SEB bde
mtt som syftar till att uppskatta frluster under normala mark-
nadsfrhllanden och mtt som koncentrerar sig p extrema
frhllanden. Marknadsrisker under normala frhllanden mts
genom Value-at-Risk (VaR) samt specika mtt som r rele-
vanta fr olika risktyper. Dessa mtt kompletteras med
stresstester och scenarioanalyser dr potentiella frluster under
extrema frhllanden berknas. Eftersom inga mtmetoder kan
tcka alla risker alla gnger anvnds era metoder och resulta-
ten utvrderas med hjlp av en professionell bedmning.

Value at Risk
VaR uttrycker den potentiella frlust som kan uppst med viss
sannolikhet under en viss tidsperiod. Koncernen har valt 99
procents sannolikhetsniv och en tidshorisont p tio dagar
fr att mta, kontrollera och rapportera VaR. Fr den dagliga
kontrollen av handelslagret anvnds en tidshorisont p en
dag. VaR aggregerar marknadsriskexponering fr alla
risktyper.
SEB:s VaR-modell baseras p simulering av historisk data
och beaktar ett stort antal riskfaktorer. Finansinspektionen
har godknt modellen fr berkning av legala kapitalkrav fr
strre delen av marknadsriskerna i bankens handelslager.
Fr att vervaka och skra dess noggrannhet utvrderas
modellen dagligen genom att jmfra de senaste 250 dagliga
VaR-estimaten med de faktiska vinsterna och frlusterna fr
motsvarande dagar.
VaR utgr basen fr berkningen av ekonomiskt kapital
fr marknadsrisk.
Specika riskmtt
Som ett komplement till VaR anvnder koncernen olika volym-
och knslighetsmtt som r specika fr olika instrument- och
risktyper. Bde netto- och bruttorisker fngas genom mtten
Delta1 procent fr rnterisk, och s kallad single och aggre-
gated FX fr valutakursrisk.
Stop-losslimiter anvnds i koncernens samtliga trading-
verksamheter. En stop-losslimit r ett specicerat frlustbe-
lopp som anvnds fr att tvinga fram ett agerande, till exempel
stngning av en position, i syfte att begrnsa potentiella fr-
luster i en position, portflj eller enhet. Eftersom den fokuserar
p faktiska frluster tcker mttet alla riskhjande hndelser
och kan begrnsa frluster under besvrliga marknadsfrhl-
landen.

Value at Risk i vrig verksamhet (99 % , 10 dagar)
Mkr Min Max
31 dec
2012
Genom-
snitt 2012
Genom-
snitt 2011
Kreditspreadrisk 81 317 188 248 96
Aktiekursrisk 21 39 26 29 26
Valutakursrisk 0 3 0 1 1
Rnterisk 282 391 304 340 249
Volatilitetsrisk 1 3 1 2 1
Diversiering - - -152 -160 -75
Totalt 349 550 367 460 298
Value at Risk i handelslagret (99 %, 10 dagar)
Mkr Min Max
31 dec
2012
Genom-
snitt 2012
Genom-
snitt 2011
Rvarurisk 4 31 12 12 2
Kreditspreadrisk 100 166 115 138 189
Aktiekursrisk 12 147 17 66 32
Valutakursrisk 16 108 17 47 44
Rnterisk 51 203 51 118 80
Volatilitetsrisk 34 87 39 53 28
Diversiering - - -128 -272 -164
Totalt 113 238 123 162 211
Marknadsrisk under 2012
Handelslagret
Under 2012 hade handelslagret ett genomsnittligt VaR p
162 Mkr (211). Minskningen jmfrt med 2011 beror frmst
p en gradvis reducering av risker inom Stora Fretag & Institu-
tioners portfljer under det andra halvret. Riskniverna i han-
delslagret sjnk, frmst p grund av minskat risktagande vilket
i sin tur beror p lgre omsttning och att oskerheten runt
eurokrisen har kat. VaR-limiten fr handelslagret minskades
frn 1,3 miljarder kronor till 800 Mkr.
Bankboken (vrig arsverksamhet)
Genomsnittligt VaR i bankboken kade med cirka 50 procent
jmfrt med 2011 framfr allt p grund av att riskmtning av
emittentrisken i avvecklingsportfljerna infrdes. Under det
andra halvret minskade riskniverna framfr allt p grund av
lgre marknadsvolatilitet i kreditspreadar och att delar av
avvecklingsportfljerna slts ut.
Stresstester och scenarioanalyser
Scenarioanalyser och stresstester genomfrs regelbundet som
ett komplement till VaR och de specika riskmtten.
Stresstesterna gr det mjligt att upptcka potentiella fr-
luster bortom den 99:e percentilen genom att man anvnder
er scenarier n i VaR-modellen. SEB stressar portfljerna
genom att applicera extrema marknadsrrelser som har intrf-
fat historiskt (historiska scenarier), liksom extrema marknads-
rrelser som bedms kunna intra i framtiden (hypotetiska
scenarier). SEB anvnder sig dessutom av omvnda stresstes-
ter dr man utgr frn ett visst resultat, till exempel att en
stop-loss limit bryts, och sedan identierar vilken typ av sce-
narier som kan leda fram till att detta sker. Ett exempel p ett
historiskt stresstest r det s kallade stressade VaR-testet, dr
VaR berknas p existerande positioner men med marknads-
data frn historiskt turbulenta tidsperioder. SEB:s modell fr
stressat VaR r godknd av Finansinspektionen. Den histo-
riska period som anvnds r en 250 dagars period som inne-
hller Lehmans konkurs (april 2008april 2009).
Marknadsrisker
SEB r exponerad mot fljande marknadsrisker
Risktyp
Denierad som risken fr frlust eller
minskade intkter till fljd av Uppstr i
Rnterisk Frndring i rntor All bankverksamhet
Kreditspreadrisk Frndring i kreditvrdigheten
av utgivaren av till exempel
obligationer eller kreditderivat
Bankens obligationsinnehav huvudsakligen
Valutakursrisk Fluktuationer i valutakurser Valutahandel p internationella marknader samt bankverksamhet
p olika marknader
Aktiekursrisk Fluktuationer i aktiekurser Market making och kundaktivitet i aktier och aktiederivat
Rvaruprisrisk Fluktuationer i rvarupriser Kundaktivitet
Volatilitetsrisk Frndring i den implicita volatiliteten Market making och kundaktivitet i optioner i samtliga tillgngsslag
Lg riskbengenhet i handelslagret
Daglig intjning i handelslagret
1)
20102012, 8 frlustdagar av 755,
genomsnittlig frlust 5 Mkr.
1) Exklusive investeringsportfljen.
Back-testing av VaR-modellen fr handelslagret 2012
VaR jmfrt med teoretiskt resultat, 99% sannolikhetsniv och
tidshorisont p en dag.
VaR Teoretiskt resultat
Mkr Mkr
120
90
60
30
0
30
2010 2011 2012

150
100
50
0
50
100
150
Arsrisk
Kvartalsvis rrelseresultat 20032012, Mkr
6 000
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Operationell risk
Operationell risk denieras som risken fr frlust till fljd av
otillrckliga eller misslyckade interna processer, mnniskor
och system (t.ex. datorhaverier, misstag, bedrgerier, vriga
brister i interna kontroller) eller yttre hndelser (naturkata-
strofer, extern brottslighet, etc) .
Internmtningsmetod
SEB har erhllit myndighetstillstnd fr att anvnda internmt-
ningsmetoden (Advanced Measurement Approach, AMA) vid
berkning av kapitalkravet fr operationell risk. Tillstndet
bekrftar SEB:s erfarenhet av och kunskap om hantering av
operationell risk vad gller incidentrapportering, frlust-
rapportering, kapitalmodellering och utvrdering av
processkvalitet.
Kapitalkravet fr operationell risk berknas genom en sta-
tistisk frdelningsfunktion baserad p extern operationell fr-
luststatistik fr nansbranschen globalt. AMA-modellen
anvnds ven vid berkning av ekonomiskt kapital fr opera-
tionell risk men p en hgre kondensniv och inklusive frlus-
ter i livfrskringsverksamheten. Berkningen av SEB:s frvn-
tade frluster bygger p bde intern och extern frluststatistik.
Resultatet anvnds som underlag i arsplanering och
stresstester. Kapitalkravet fr operationell risk pverkas inte
av frskringsavtal om riskreducering eller riskverfring.
Operationell risk under 2012
SEB har under de senaste ren en trend av minskande opera-
tionella frluster. En jmfrelse med medlemmarna i organisa-
tionen ORX (Operational Riskdata eXchange Association)
pvisar att SEB:s historiska frlustniver ligger ngot under
ORX-genomsnittet. Operationella frluster redovisas som
kreditfrluster eller kostnader.
Hantering av operationella risker och frluster
Riskkontroll mter och rapporterar regelbundet den operatio-
nella risken till Verkstllande Ledningen, Group Risk
Committee och Risk and Capital Committee. SEB anvnder ett
IT-system fr hantering av operationell risk, skerhetsfrgor
och compliance. Fr att kunna identiera, bedma, flja och
reducera riskerna r det obligatoriskt fr alla anstllda att
registrera riskrelaterade hndelser. Detta strukturerade tillv-
gagngsstt har lett till frbttrade processer och drmed
lgre kostnader relaterade till operationella risker. De strsta
frbttringarna har gjorts inom processrelaterade risker. Ett
viktigt verktyg i denna utveckling r utbildning inom omrden
ssom informationsskerhet, bekmpning av bedrgeri och
penningtvtt, know-your-customer och SEB:s uppf-
randekod. SEB har ocks formaliserat en process som upp-
muntrar medarbetare att rapportera oegentligheter och
eventuell oetisk eller olaglig verksamhet.
Arsrisk och strategisk risk
Arsrisk r risken fr lgre intkter, hgre kostnader, eller
bde och, p grund av volymminskningar, prispress eller
konkurrens.
I arsrisk ingr ocks ryktesrisk (risken att intkterna minskar
till fljd av en negativ allmn uppfattning om SEB, till exempel
genom externa rykten om koncernen eller allmnt om bran-
schen) och satsningsrisk (risk i samband med strre sats-
ningar, till exempel fretagskp eller stora IT-projekt).
Strategisk risk r snarlik arsrisken, men mera inriktad p
storskaliga och strukturella riskfaktorer.
SEB mter arsrisk som volatiliteten i intkter och kostna-
der som inte direkt kan hnfras till vriga risktyper. Arsrisk
ingr i berkningen av ekonomiskt kapital
Operationell risk
Registrerade och analyserade hndelser, antal
Rrelseresultat fre nansnetto och kreditfrluster
Linjr uppskattning
Internt bedrgeri
Externt bedrgeri
Medarbetarrutiner och
arbetsplatsskerhet
Kunder, produkter och
arsmetoder
Naturkatastrofer, olyckor
och skerhet
System- och infrastruktur
avbrott
Utfrande, leverans och
processhantering
Service och tillgnglighet
I avvaktan p klassicering
Operationella frluster
2012 2010 2011
Antal Mkr
40 000
30 000
25 000
20 000
15 000
10 000
5 000
0
400
300
250
200
150
100
50
0
2004 2003 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Frskringsrisk
Frskringsrisk bestr av all risk relaterad till SEB:s frsk-
ringsverksamhet. De huvudsakliga riskerna r marknads-
risk, teckningsrisk och operationell risk.
Marknadsrisk inom frskringsverksamheten r risken fr fr-
luster frn traditionella livfrskringar med garanterade ta-
ganden till fljd av frndringar i marknadsvrdet av tillgngar
och taganden. Dessa frndringar kan orsakas av frnd-
ringar i rntor, kreditspreadar, aktiekurser, fastighetsvrden,
valutor och implicit volatilitet.
Teckningsrisken avser frlust eller negativa vrdefrnd-
ringar i frskringsskulden (frskringstekniska avsttningar)
p grund av otillrcklig prissttning och/eller antaganden fr
avsttningar. Detta inkluderar faktorer som genomsnittlig
ddlighet, livslngd, sjuklighet (inklusive risker som uppstr till
fljd av frndringar i tidpunkten fr och storleken av utbetal-
ningar), katastrofrisk (till exempel extrema eller oregelbundna
hndelser), omkostnadsrisk och annulationsrisk.
Operationell risk i frskringsverksamheten r risken fr
frlust till fljd av till exempel otillrckliga eller misslyckade
interna processer, mnniskor och system eller till fljd av
externa hndelser.
SEB:s livfrskringsverksamhet bestr av fondfrskrings-
verksamhet och traditionell livfrskringsverksamhet. Nyfr-
sljningen utgrs frmst av fondfrskringar, som svarade fr
cirka 83 procent av den totala frsljningen under 2012 (83). I
en fondfrskring brs marknadsrisken av frskringstagarna.
Teckningsrisken r frsumbar fr fondfrskringar men r
mera uttalad i den traditionella livfrskringsverksamheten.
I den traditionella livfrskringsverksamheten utgr skill-
naden mellan tillgngarnas vrde och de garanterade tagan-
dena en buert fr att tcka SEB:s risk i balansrkningen.
Frskringsrisk under 2012
Under det frsta halvret fll marknadsrntorna vilket pver-
kade buertarna negativt eftersom de traditionella livfrsk-
ringstagandena r marknadsvrderade. Trots detta var kapi-
talsituationen i SEB:s livfrskringsverksamhet god under hela
ret. Den negativa marknadsutvecklingen ledde till vissa fr-
ndringar av reglerna kring hur traditionella livfrskringsta-
ganden skall vrderas vilket medfrde lttnader fr branschen
som helhet.
Ekonomiskt kapital fr frskringsrisk minskade under
2012 p grund av att metoden jmkades med de nya riskbase-
rade kapitalkraven som kommer att anvndas nr Solvens II
regelverket trder i kraft.
Reducering av frskringsrisk
Marknadsrisken i den traditionella livfrskringsverksamheten
med produkter med garanterad avkastning reduceras med
hjlp av normal marknadsriskskring och fljs upp med scena-
rioanalys. Teckningsrisk fljs upp via s kallad aktuariell analys
och stresstester av bentligt frskringsbestnd. Ddsfalls-
och sjukdomsrisker terfrskras mot stora enskilda skador
eller mnga skador orsakade av samma skadehndelse.
Finansinspektionen anvnder ett trakljussystem som
utvrderar risken fr bristande balans mellan tillgngar och
taganden i livfrskringsbolag. Ett liknande system r i bruk i
Danmark sedan era r och berr SEB:s danska verksamhet.
Dessa system r myndighetsverktyg fr att identiera frsk-
ringsbolag dr det behvs en noggrannare granskning av rela-
tionen mellan tillgngar och taganden. Varken SEB:s svenska
eller danska bolag har identierats fr sdan granskning.
Riskkontroll
Riskkontroll har ansvar fr mtning och kontroll av de innebo-
ende riskerna i SEB:s livfrskringsverksamhet. Traditionella
ALM-mtt (asset/liability mismatch) som anvnds av frsk-
ringsbranschen kontrolleras regelbundet fr varje frskrings-
bolag. Detta kompletteras med marknadsriskmtt som VaR,
scenarioanalys och stresstester. De viktigaste riskerna rappor-
teras till Group Risk Committee, Risk and Capital Committee
och till styrelserna i respektive frskringsbolag.
Solvens II
Solvens II r det nya regelverket fr frskringsbolag inom EU.
Regelverket frvntades trda i kraft den 1 januari 2014 men
r frsenat. Klargranden kring en ny tidpunkt fr att infra
EU-direktivet samt eventuella lokala interimslsningar frvn-
tas under 2013.
Syftet med Solvens II r att skapa ett harmoniserat regel-
verk rrande styrning, internkontroll och kapitalkrav. Det skall
skapa transparens och jmfrbarhet inom Europa fr att sker-
stlla frskringsbolagens frmga att mta sina taganden
och drmed ka skyddet fr frskringstagarna.
Enligt Solvens II skall frskringsbolagens kapitalkrav vara
riskbaserade snarare n som nu utgras av en fast procentsats
av fretagets frskringstekniska avsttningar. Alla risker skall
tas med i berkningen, inklusive marknadsrisk, teckningsrisk
och operationell risk. Bolagens motstndskraft vad gller
pltsliga frndringar i tillgngar eller taganden skall
stresstestas enligt regelverkets kapitalkrav. Vidare innebr det
nya regelverket kade krav p bolagens styrelser att sker-
stlla god riskhantering och en mer utfrlig rapportering till
myndigheter och marknaden. Arbetet som Livdivisionen utfr
fr att mta kraven i Solvens II fortskrider enligt plan.
Risker SEB Liv
Dec 31, 2012. Miljarder kronor
Risktyp Risktagare
Market risk
Underwriting
risk
SEB risk
Policyholders
loss
absorbency
Operational
risk
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
50 seb RsReDOVIsNING 2012
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk r risken att koncernen inte kan refnansiera
existerande tillgngar eller inte kan mta kade krav p lik-
viditet inom en defnierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefat-
tar ocks risken att koncernen tvingas lna till ofrdelaktig
rnta eller mste slja tillgngar med frlust fr att kunna
fullgra sina betalningstaganden.
Likviditetssituation 2012
Efter ett turbulent 2011 knnetecknades brjan av 2012 av en
stor oskerhet p marknaden. Dock frndrades stmningen
efter stimulerande centralbankstgrder vid rets brjan vilket
fck efekten att marknaden hade tillgng till verskottslikvidi-
tet resterande delar av 2012. Dessa stimulerande tgrder till
trots, kvarstr de underliggande problemen i eurozonen.
SEB fortsatte att strka sin position inom svl likviditets-
som fnansieringsomrdena. Specifkt fortsatte SEB att bygga
upp likviditetsreserverna, kade inlningen frn hushll, fr-
lngde snittlptiden p den utestende korta fnansieringen
samt slutfrde anpassningen mot nya lokala regelkrav. Den
stabila fnansieringsbasen vilken bestr av eget kapital, in- och
upplning frn kunder samt fnansiering som frfaller bortom
ett r, verskred SEB:s totala lneportfljer med en betryg-
gande marginal, trots att SEB kade utlningen under ret.
Efter en stark tillvxt inom boln, kvarstod SEB:s utlnings/
inlningskvot p en betryggande niv och uppgick till 134 pro-
cent (129) vid rets slut, exklusive repor och skuldinstrument.
Fr frde ret i rad emitterade Banken, i linje med sin lng-
siktiga fnansieringsstrategi, mer lngfristig fnansiering n
vad som frfll under ret. Som ett resultat av den goda tillvx-
ten inom boln var skerstllda obligationer den primra
fnansieringskllan. De utgjorde ungefr tre frdedelar av den
totala emitterade lngsiktiga fnansieringsvolymen p 124 mil-
jarder kronor (126). SEB hade ven mjligheten att utnyttja
den rdande lgrntemiljn p de seniora fnansieringsmark-
naderna och emitterade obligationer utan hgre kostnader.
Svenskt likviditetskrav 2013
I Baselkommittns Basel III-ramverk som publicerades 2010,
introducerades ett 30-dagar stresstest, det kortfristiga likvidi-
tetsmttet (liquidity coverage ratio LCR) samt ett 1-rs struk-
turellt mtt, det lngfristiga likviditetsmttet (net stable fun-
ding ratio NSFR). 2011 trdde Finansinspektionens nya
likviditetsreglering i kraft, som krver minst mnatlig rappor-
tering av LCR och ytterligare likviditetsinformation.
I kommande EU-reglering fresls LCR att introduceras som
en minimistandard 2015. Baselkommittn publicerade en upp-
daterad version av LCR i januari 2013, dr frslaget r att det
kvantitativa kravet ska fasas in under perioden 2015 till 2019.
Svenska myndigheter har dock introducerat ett liknande
krav, baserat p LCR, med namnet likviditetstckningsgrad som
en minimistandard redan per den 1 januari 2013. Enligt de
svenska specifka reglerna, mste Finansinspektionens likvidi-
tetstckningsgrad ven uppfyllas fr euro och US-dollar separat
utver kravet p samtliga valutor sammantaget.
Det r oklart hur och nr de nyligen freslagna ndringarna
till LCR frn Baselkommittn kommer tas hnsyn till i den kom-
mande EU-regleringen samt i den svenska specifka regleringen.
ven om Baselkommittn freslagit att NSFR skall introdu-
ceras under 2018, r detta mtt fr nrvarande under utredning
av Baselkommittn. SEB spelar en aktiv roll i det arbetet och
kommer att vara vl positionerat att uppn kraven fr nya ytter-
ligare regler i god tid.
Likviditetsreserv och likviditetskvot
SEB:s likviditetsreserv enligt Svenska Bankfreningens defni-
tion bestr av kassa och placeringar i centralbanker och korta
placeringar i banker, samt tillgngar som str till treasuryfunk-
tionens frfogande (fritt tillgngliga och pantsttningsbara i
centralbanker). Denna reserv uppgick till 373 miljarder kronor
vid slutet av 2012 (377). SEB:s totala likvida resurser, vilka
inkluderar nettotillgngar i tradingrrelsen samt outnyttjat
utrymme fr nya emissioner av skerstllda obligationer kade
till 632 miljarder kronor (556). Totala LCR var 113 procent vid
rsskiftet (95), medan LCR i US-dollar och i euro var ver 100
procent.
Utlning/inlningskvot
1)
Miljarder kronor
Inlning frn allmnheten, miljarder kr
Utlning till allmnheten, miljarder kr
Utlning/inlningskvot, %
1)
Exklusive repor och skuldinstrument
Nyemissioner och frfall, lngfristig fnansiering
Miljarder kronor
Nyemission skerstllda Nyemission
obligationer obligationer
Frfall skerstllda obligationer

Frfall obligationer
Framtida frfall skerstllda Framtida frfall
%
2012 2008 2010 2009 2011
Matured Senior Unsecured
Matured Covered Bonds
Issued Senior Unsecured
Issued Covered Bonds
150
120
90
60
30
0
2012 2013 2014 2015 2010 2011
Loans public
Deposits & borrowings
150
140
130
120
110
1 500
1 200
900
600
300
0
Strukturell likviditetsrisk per valuta
Uppdelningen av Bankens balansrkning per valuta r den-
samma som valutadistributionen av likviditetsreserven.
Svenska kronor, euro och US-dollar r de tre strsta valutorna
i bankens balansrkning och drmed ven de dominerande
valutorna i SEB:s likviditetsreserv. Ut-/inlningskvoterna fr
svenska kronor, euro och US-dollar uppgick till 193 (189),
114 (102) och 57 (63) procent vid rets slut.

Hantering och rapportering av likviditetsrisk
Mlet fr SEB:s likviditetsriskhantering r att skerstlla att kon-
cernen har kontroll ver sin likviditetssituation, med tillrckliga
mngder kontanter eller omedelbart sljbara tillgngar i alla rele-
vanta valutor fr att i tid fullgra sina betalningstaganden, i alla
frutsgbara situationer, och utan att detta leder till hga extra
kostnader. Riskhanteringen styrs av limiter som faststlls av sty-
relsen, vilka frdelas vidare av Group Risk Committee. Limiterna
stts fr koncernen och specika legala enheter samt fr expo-
neringar i vissa valutor.
Styrelsen har etablerat koncernvergripande processer fr
att hantera likviditetskraven p kort och lng sikt. Likviditeten
hanteras centralt av Treasury Operations, med std av lokala tre-
asuryfunktioner p koncernens viktigaste marknader. Riskkon-
troll mter och rapporterar regelbundet utnyttjandet av limiterna
och resultatet av stresstester till Group Risk Committee och till
Risk and Capital Committee.
Mtning och kontroll av likviditetsrisk
Likviditetsrisk mts via ett antal specialutformade verktyg
eftersom ingen enskild metod kan fnga alla aspekter av
denna risk. SEB:s metoder omfattar kortfristig pantsttnings-
kapacitet, analys av framtida kassaden, scenarioanalys och
olika nyckeltal i balansrkningen, kompletterat med Basel III-
mtt som beskrivs ovan.
Likviditetsgap mts genom en berkning av ackumulerade
kassaden frn koncernens tillgngar, skulder och poster
utanfr balansrkningen, i olika tidsckor. I berkningarna
behver man fr vissa produkter, till exempel inlningskonton
och boln, gra antaganden om lptid och om hur produktvo-
lymerna upptrder ver tid och vid frfall. Likviditetsreservens
kvalitet analyseras fr att kunna bedma hur stor del av den
som kan pantsttas och drmed erbjuda skerstlld nansie-
ring i stressade situationer.
Fr tidshorisonter ver ett r mts en relation (core gap)
som visar i vilken utstrckning koncernen nansierar illikvida
tillgngar med hjlp av stabil, lngsiktig nansiering. De sta-
bila skulderna (inklusive eget kapital) skall alltid vara mer n 90
procent av de illikvida tillgngarna. Genomsnittsnivn under
ret var 115 procent (108). Vid rets utgng var nivn 113 pro-
cent (117).
Stresstester genomfrs regelbundet fr att identiera mj-
liga kllor till likviditetspfrestningar och fr att skerstlla att
aktuell exponering ligger inom faststllda grnser fr likvidi-
tetsrisken. Testerna uppskattar likviditetsrisken under olika
scenarier, med frsvrad nansiering p grund av svl
koncernspecika som allmnna omstndigheter.
Strukturell likviditetsrisk per valuta
Miljarder kronor
Total vriga USD EUR SEK
Kvot 193 % 114 % 57 % 108 % 134 %
Likviditetsreserv 40 168 144 21 373
Likviditetsreserven per tillgngsslag, 2012
1)
Miljarder kronor
Utlning till centralbanker och dagsln till banker
Statsobligationer Oentlig sektor
Skerstllda obligationer Bankobligationer vrigt

Kv1
1)
Kv3
2)
Kv4
2)
Kv2
2)
1) Enligt Svenska Bankfreningens denition
Tillgngar, exkl. utlning Inlning
Utlning Skulder och kapital
exkl. inlning
3 000
2 000
1 000
0
-1 000
-2 000
- 3 000
400
300
200
100
0
Kapitalhantering
Mlet fr koncernens kapitalhantering r att balansera aktie-
garnas avkastningskrav mot de krav p nansiell stabilitet
som stlls av SEB:s styrelse, myndigheter, investerare, ars-
motparter och andra marknadsaktrer ssom ratinginstitut.
Koncernens kapitalisering, kapitalallokering och utvrde-
ring av avkastning skall vara riskbaserad och utg frn en
bedmning av den samlade risknivn i verksamheten. Den
skall ocks vara framtblickande och stmma verens med
lng- och kortfristiga arsplaner, interna och externa krav
ssom legala krav, den interna kapitalutvrderingsprocessen
samt den makroekonomiska utvecklingen.
Fr att tillfrskra att kapitalet anvnds dr det skapar bst
avkastning, har SEB en modell fr intern kapitalallokering som
anvnds fr mtning av risk och lnsamhet. Detta ramverk,
som kallas fr business equity, berknar risk p liknande stt
som regelverkets modeller.
Kapitaltgrder
SEB:s strategiska inriktning r att frstrka primrkapitalet
och frbttra valutafrdelningen s att kapitalbasen bttre
matchar de riskvgda tillgngarna. Under 2012 emitterades
ett frlagsln p ett nominellt belopp om 750 miljoner euro
och ett frlagsln p 500 miljoner euro terkptes vilket netto
hjde sekundrkapitalnivn. Vid slutet av ret rapporterade
koncernen en krnprimrkapitalrelation p 15,1 procent (13,7)
och en primrkapitalrelation p 17,5 procent (15,9), utan ver-
gngsregler. Implementeringen av IAS 19 minskade kapitalet
med 7,9 miljarder kronor. 2011 rs nansiella rapportering
rknades om, med undantag fr kapitaltckningsrapporterna,
vilket gr att kapitalbasen 2011 r hgre n 2012. Se not 47
och Pelare 3-rapporten (p engelska) p www.sebgroup.com.
Utdelning
Styrelsen och ledningen tog under 2012 ny stllning till
Bankens nansiella ml och faststllde att utdelningen per
aktie skall uppg till 40 procent eller mer av vinsten per aktie.
Kapitalml
SEB:s kapitalml skall skerstlla att koncernens kapitalisering
r tillrcklig fr att mta riskerna i verksamheten, stdja den
beslutade arsstrategin, att kapitaltckningsgraden ver-
trar bde de interna och av myndigheten stllda minimikra-
ven ven i smre konjunkturlgen och att kapitaliseringen
motsvarar koncernens riskaptit. Mlet fr SEB:s krnprimrka-
pitalrelation, enligt fullt implementerat Basel III regelverk, r
Kapitaltckning
2012 2011
Utan vergngsregler (Basel II)
Krnprimrkapitalrelation 15,1% 13,7%
Primrkapitalrelation 17,5% 15,9%
Total kapitaltckningsgrad 17,2% 15,2%
Kapitalbasen i relation till kapitalkravet 2,15 1,90
Med vergngsregler (Basel II)
Procentsats fr golvregler 80% 80%
Enligt tidigare regelverk (Basel I)
Kapitalbas sammanfattning
Mkr 2012 2011
Eget kapital 109 513 109 161
Avdrag fr utdelning -6 028 -3 836
Goodwill i den nansiella fretagsgruppen -4 147 -4 147
Reserveringsnetto fr IRK-rapporterade
kreditexponeringar 0 -108
Avdrag fr verksamhet utanfr
den nansiella fretagsgruppen -4 515 -3 770
vriga justeringar -6 434 -4 204
Krnprimrkapital 88 389 93 097
Primrkapitaltillskott 14 004 14 614
Primrkapital 102 393 107 711
Frlagsln i sekundrkapitalet 8 366 6 719
Reserveringsnetto fr IRK-rapporterade
kreditexponeringar 485 -108
Avdrag fr investeringar
i frskringsfretag -10 565 -10 541
vriga justeringar
188 -336
Kapitalbas 100 867 103 445
Riskvgda tillgngar
Mkr 2012 2011
Kreditriskexponeringar enligt IRK
Institutsexponeringar 23 879 29 552
Fretagsexponeringar 326 666 394 094
Positioner i vrdepapperiseringar 5 177 6 515
Hushllsexponeringar / fastighetskrediter 42 896 45 241
vriga hushllsexponeringar 9 365 9 460
Andra exponeringsklasser 1 461 1 651
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod 409 444 486 513
vriga riskvgda tillgngar
Kreditrisk enligt schablonmetod 68 125 77 485
Operationell risk enligt intern-
mtningsmetod 40 219 42 267
Valutakursrisk 14 042 13 173
Risker i handelslagret 54 009 59 403
Totalt 585 839 678 841
Sammanstllning
Kreditrisk 477 569 563 998
Operationell risk 40 219 42 267
Marknadsrisk 68 051 72 576
Totalt 585 839 678 841
Justering fr golvregler
Tillgg under infrandefasen av Basel II 293 398 148 774
Totalt rapporterat 879 237 827 615
13 procent. Enligt SEB:s uppfattning r den nuvarande starka
kapitaliseringen tillrcklig fr att mta framtida krav stllda av
SEB:s styrelse, myndigheter och andra intressenter.
RWA-utveckling (riskvgda tillgngar)
Totalt RWA (risk-weighted assets) enligt Basel II (exklusive
vergngsregler) minskade med 14 procent eller 93 miljarder
kronor under ret. De frmsta faktorerna bakom frndringen
r infrandet av LGD-modeller fr fastighetsln som inte r
boln och fr sjfartsrelaterad utlning samt process- och
valutafrndringar.
Inklusive inverkan av vergngsregler, kade RWA till
879 miljarder kronor (828).
Nya kapitaltckningsregler
Basel III-regelverket r p vg att infrlivas i EU:s lagstiftning
genom CRD IV-regelverket. P grund av frseningar i EU pro-
cessen har infrandet av regelverket, som var planerat till den
1 januari 2013 frsenats. Drfr har de svenska vergngs
reglerna frlngts till slutet av 2013.
Under CRD IV-kraven skall kapitalbasen till strsta delen
utgras av eget kapital (krnprimrkapital) och avdrag som
krvs av myndigheterna kommer till strsta delen gras frn
detta kapital. Minimikravet fr krnprimrkapitalrelationen
blir 4,5 procent. Ovanp detta lggs bankerna att hlla en
kapitalkonserveringsbuert p 2,5 procent, en kontracyklisk
buert som varierar mellan 0 och 2,5 procent och en buert
fr banker som anses vara systemviktiga. Den kontracykliska
buerten och systemriskbuerten r fortfarande under dis-
kussion. Banker som inte uppfyller dessa buertkrav kommer
att belggas med begrnsningar avseende exempelvis utdel-
ning, aktieterkp, bonusar etc.
Under CRD IV kommer de riskvgda tillgngarna huvudsak-
ligen att pverkas av ett ytterligare kreditkapitalkrav (s kallat
CVA) fr OTC-derivat, nya krav vad gller exponeringar mot
centrala clearingmotparter, och hgre riskvikter fr expone-
ringar mot nansiella institutioner.
Dessutom fresls ett bruttosoliditetskrav som inte r risk-
knsligt (s kallad leverage ratio), p 3 procent, som r tnkt
att komplettera de riskknsliga kapitalkraven. Eekten av
detta mtt skall utvrderas under en observationsperiod fr
att drefter faststlla om den skall infras som ett bindande
krav r 2018.
Under 2011 tillknnagav svenska tillsynsmyndigheter att
de fyra svenska systemviktiga storbankerna lggs ett krnpri-
mrkapitalkrav (enligt Basel III) p 10 procent frn och med
den 1 januari 2013 och p 12 procent frn och med den 1 janu-
ari 2015. Detta frslag gr lngre n de generella kraven i CRD
IV bde vad gller niv och tidpunkt. EU-frhandlingarna blev
dock frsenade. Eftersom mjligheten fr svenska myndighe-
ter att genomfra de strngare kraven berodde p det slutliga
utfallet av de pgende EU-frhandlingarna, ck ven dessa
skjutas upp, frmodligen till 1 januari 2014. Vidare avser
Finansinspektionen att ka kapitalkravet fr svenska boln.
Det ska ske genom en miniminiv fr bolneriskvikter p 15
procent samt ett kapitalkrav via Pelare 2, och skulle minska
SEB:s krnprimrkapitalrelation med cirka 400 baspunkter.
SEB:s berknade krnprimrkapitalkrav enligt Basel III
uppgick per rsskiftet till 13.1 procent, med beaktande av
de svenska myndigheterna freslagna krav fr 2013.
Infrande av Basel II och Basel III
Internt anvnds den avancerade IRK-metoden fr kapitaltck-
ningsanalys och kapitalallokering. Det r ett lngsiktigt ml att
myndighetsrapportering och de interna mtten, som r mer
riskknsliga, skall stmma verens. SEB har arbetat fr myn-
digheternas godknnande av den avancerade IRK-metoden i
era r och har ftt det fr runt 85 procent av kreditportfljen.
Riskvgda tillgngar, utveckling 2012
Miljarder kronor
Migration Processfrndringar Riskvikter
Arsvolymer Valuta Marknads- och operationell risk
Frdelning av lneportfljer p Basel II-metod
Andel av koncernens exponering, procent
Avancerad IRK-metod
Hushll, fastighetskrediter
Hushllsexponeringar vrigt
Storkund, fretag
Banker
Grundlggande IRK-metod
Storkund, fretag
Banker
Schablonmetod
Hushllsexponeringar vrigt
Oentlig sektor
vriga portfljer
Vrdepapperiseringar
22%
2%
30%
2%
14%
7%
2%
18%
2%
1%
Riskklassmigration, RWA-eekt per kvartal
Fretags- och bankexponeringar, Miljarder kronor
Riskklassmigration, exklusive fallissemang
Till/frn fallissemang Total
20
15
10
5
0
5
10
K
v
1
K
v
2

K
v
3
K
v
4
K
v
1
K
v
2
K
v
3
K
v
4
K
v
1
K
v
2
K
v
3
K
v
4
K
v
1
K
v
2
K
v
3
K
v
4

K
v
1
K
v
2
K
v
3
K
v
4
2008 2009 2010 2011 2012
0 10 20 30 40
Dec 2011
Dec 2012
679
586
20
11 10 85 7
54
Bolagsstyrning
seb rsredovisning 2012
Under 2012 har ett av era viktiga fokusom-
rden fr styrelsen varit att hitta en lmplig
balans mellan ena sidan kade kostnader fr
att upprtthlla nansiella buertar i enlighet
med de nya regleringarna och andra sidan
arens lnsamhet och tillvxt. Styrelsen har ocks haft fokus
p att skerstlla SEB:s lngsiktiga uthllighet s att vi kan
hjlpa vra kunder i svl goda som dliga tider och drmed
skapa lngsiktigt aktiegarvrde.
Marcus Wallenberg, styrelsens ordfrande
Bolagsstyrning inom SEB
Inom SEB lggs stor vikt vid att skapa tydliga roller fr befatt-
ningshavare och beslutsinstanser, till exempel inom kreditgiv-
ning, corporate nanceverksamhet, kapitalfrvaltning och fr-
skringsrrelse.
Det externa ramverket fr bolagsstyrningen, vilket SEB fljer,
innefattar bland annat:
aktiebolagslagen
rsredovisningslagen
regler frn NASDAQ OMX Stockholm
svensk kod fr bolagsstyrning
lagen om bank- och nansieringsrrelse
Det interna ramverket innefattar bland annat bolagsordningen
som antas av bolagsstmman. Policies och instruktioner som
klargr ansvarsfrdelningen inom koncernen r viktiga verk-
tyg fr styrelsen och verkstllande direktren i deras styrande
och kontrollerande roll. Srskilt viktiga i detta sammanhang r:
arbetsordningen fr styrelsen
instruktionerna fr verkstllande direktren och fr
koncernens arsverksamhet
koncernens kreditinstruktion och riskpolicy
Bolagsstyrning inom SEB
Frmgan att upprtthlla frtroendet hos kunder, aktiegare och andra r av avgrande
betydelse fr SEB. En tydlig och eektiv struktur fr ansvarsfrdelning och styrning r en
betydelsefull faktor bland annat fr att undvika risken fr intressekonikter.
Ansvarsfrdelning och styrning
SEB:s verksamhet styrs, kontrolleras och fljs upp i enlighet med policies och instruktioner faststllda av styrelsen och verkstllande direktren.
Aktiegare/Bolagsstmma
Koncernrevisionschef
Chef fr Group
Compliance
Chief Risk O cer
Koncernkreditchef
Group Risk
Committee
Verkstllande
ledningen
Asset & Liability
Committee
Audit & Compliance
Committee
Remuneration &
HR Committee
Risk & Capital
Committee
VD och koncernchef
Utsedd av
Rapporterar till
Informerar
Valberedningen
Extern revisor
Sid 66
Sid 66
Sid 65
Sid 58
Sid 64
Sid 59
Sid 65
Sid 59
Sid 66
Sid 66
Sid 55
Sid 56
Sid 64
Sid 56
Sid 66
Styrelsen
55
Bolagsstyrning
instruktionen fr hantering av frgor om intressekonikter
etikpolicyn
instruktionen fr tgrder mot penningtvtt och nansie-
ring av terrorism
ersttningspolicyn
SEB:s Uppfrandekod beskriver och utvecklar SEB:s vrde-
ringar och principer fr uppfrande i arsrelationer och ger
vgledning s att verksamheten bedrivs enligt vrderingarna.
Policies och riktlinjer fr hllbarhet, ssom policyn fr Corpo-
rate Sustainability och de koncerngemensamma stllnings-
taganden och branschpolicies som tcker frgor inom milj,
samhlle och styrning, r ocks vsentliga i detta samman-
hang. SEB:s Uppfrandekod och detaljer om styrningen av
hllbarhetsprocessen inom SEB nns p SEB:s webbplats
www.sebgroup.com/se. Information om SEB:s hllbarhets-
arbete nns p sid 14.
SEB:s bolagsstyrningsrapport har upprttats i enlighet med
rsredovisningslagen och bolagsstyrningskoden. Inga avvikel-
ser frn koden nns att redovisa fr 2012. Bolagsstyrningsrap-
porten och mer information om bolagsstyrning inom SEB nns
p SEB:s webbplats.
Aktiegare och bolagsstmma
SEB har nrmare 280 000 aktiegare. Av dessa har cirka
175 000 innehav som r mindre n 500 aktier medan drygt 600
har innehav som r strre n 100 000 aktier, motsvarande
85 procent av kapital och rster. SEB:s aktier ges ut i tv serier,
serie A med en rst per aktie och serie C med en tiondels rst per
aktie. SEB:s strsta aktiegare och aktiegarstruktur per den 31
december 2012 framgr av tabellerna och graferna nedan.
Aktiegarnas inytande utvas vid bolagsstmman som r
Bankens hgsta beslutande organ. Alla aktiegare som r
registrerade i aktieboken och som har anmlt deltagande i tid
har rtt att delta i stmman och rsta fr samtliga sina aktier.
De aktiegare som inte sjlva kan nrvara har mjlighet att lta
sig fretrdas genom ombud.
rsstmman 2012 hlls den 29 mars 2012. 836 personer,
fretrdande 1 231 aktiegare, alla styrelseledamterna, verk-
stllande ledningen och Bankens revisor var nrvarande vid
stmman. Protokollet frn stmman nns tillgngligt p SEB:s
webbplats. De viktigaste besluten som fattades vid stmman var:
utdelning med 1:75 kronor per aktie
omval av samtliga elva styrelseledamter
omval av Marcus Wallenberg som styrelseordfrande
omval av PricewaterhouseCoopers som revisor
beslut om procedur fr utseende av valberedning och
valberedningens arbete
beslut om riktlinjer fr ersttning till verkstllande direkt-
ren och andra ledamter av den verkstllande ledningen
Nrvaro vid rsstmman
20082012
De strsta aktiegarna
31 december, 2012 Antal aktier
varav
C-aktier
Andel
kapital, % rster, %
Investor AB 456089264 2725000 20,8 20,9
Trygg Stiftelsen 177447478 8,1 8,2
Alecta 135540000 6,2 6,2
Swedbank Robur
fonder 86631649 3,9 4
Norges Bank 57046951 2,6 2,6
Nordea fonder 46051601 2,1 2,1
SEB fonder 43953154 2,0 2
SHB fonder 33457943 23680 1,5 1,5
Wallenberg-stiftelser 33057244 5871173 1,5 1,3
AMF Frskring
& fonder 28092620 1,3 1,3
SHB 24095965 1,1 1,1
Frsta AP-fonden 22903527 1,0 1,1
Fjrde AP-fonden 22894451 1,0 1,1
Andra AP-fonden 18149825 0,8 0,8
Skandia Liv 17796495 0,8 0,8
Utlndska aktiegare 531062397 1611582 24,2 24,4
1 000
800
600
400
200
0
100
80
60
40
20
0
2008 2009 2010 2011 2012
Personer %
Personer
Rster
Antal aktiegare
31 dec. Tusental
300
250
200
150
100
50
0
2008 2009 2010 2011 2012
garstruktur
Andel av aktiekapitalet den 31 december 2012
Majoriteten av Bankens cirka 280 000 aktiegare r privatperso-
ner med sm innehav. De tio strsta aktiegarna ger tillsammans
50 procent av kapital och rster.
Klla: Euroclear/SIS garservice AB
Svenska aktiegare 75,8
Institutioner och stiftelser 49,2
Privatpersoner 12,9
Aktiefonder 13,7
Utlndska aktiegare 24,2
SEB-aktien r en av de fem mest spridda aktierna p
NASDAQ OMX Stockholmsbrsen.
Klla: Euroclear AB/SIS garservice AB
56
Bolagsstyrning
beslut om tre lngfristiga aktieprogram
beslut om bemyndigande fr styrelsen att besluta om kp
och frsljning av egna aktier fr SEB:s vrdepappers-
rrelse, fr de lngfristiga aktieprogrammen och fr
kapitalndaml
Vid stmman anvndes ett elektroniskt rstsystem med rst-
ningsdosor vid omrstningarna.
Valberedningen
Enligt beslut av rsstmman ska valberedningen vara sam-
mansatt av representanter fr Bankens fyra strsta aktiegare
och styrelsens ordfrande. En av de oberoende styrelseleda-
mterna ska adjungeras till valberedningen. Sammanstt-
ningen av valberedningen uppfyller kraven i bolagsstyrnings-
koden, bland annat avseende ledamternas oberoende.
Valberedningen har tillgng till information om SEB:s verksam-
het och nansiella och strategiska position lmnad av styrel-
sens ordfrande och av den adjungerade ledamoten och gran-
skar resultatet av den utvrdering som sker av dels styrelsen
och dess arbete, dels ordfranden.
Valberedningens uppdrag r att arbeta fram frslag att
frelggas rsstmman fr beslut i fljande renden:
frslag till ordfrande vid rsstmman
antal styrelseledamter
frslag till styrelseledamter
frslag till styrelseordfrande
styrelsearvoden frdelat p ledamterna samt ersttning
fr kommittarbete
arvode fr revisorn
frslag till revisor
i frekommande fall frslag till beslut om regler fr
valberedningen.
En viktig princip r att styrelsen ska ha den storlek och sam-
mansttning som r mest ndamlsenlig fr Banken. Det r
drvid avgrande att styrelseledamterna representerar den
erfarenhet och det kunnande frn den nansiella sektorn och
andra sektorer samt har den internationella erfarenhet och det
kontaktnt som krvs i Bankens nuvarande position och fr
den framtida inriktningen. Valberedningen fr rsstmman
2012 bedmde i vilken grad styrelsen uppfyllde dessa krav.
Drvid diskuterades bland annat styrelsens storlek och sam-
mansttning, vad avser till exempel branscherfarenhet, kom-
petens, oberoende och mngfald, liksom successionsfrgor fr
framtiden. Valberedningens uppfattning var att den vid 2012
rs stmma freslagna och valda styrelsen uppfyller kraven.
Valberedningen infr rsstmman 2013 utsgs under hs-
ten 2012. En redogrelse fr valberedningens arbete kommer
att lmnas vid rsstmman 2013. Ingen srskild ersttning har
utgtt till valberedningens ledamter. Valberedningens fr-
slag, med srskilt yttrande ver frslaget till styrelse, nns p
SEB:s webbplats.
Styrelsen
Styrelseledamterna utses av aktiegarna vid rsstmman med
en mandattid p ett r, till slutet av nstkommande rsstmma.
Styrelsen har sedan rsstmman 2012 besttt av elva ordi-
narie ledamter, utan suppleanter, valda av rsstmman samt
tv ordinarie ledamter och tv suppleanter som arbetstagar-
representanter. Fr att styrelsen ska vara beslutsfr mste mer
n hlften av ledamterna vara nrvarande. Den enda bolags-
stmmovalda ledamoten som r anstlld i Banken r den verk-
stllande direktren. Valberedningen har gjort en samlad
bedmning av styrelseledamternas oberoende i frhllande
till Banken och Bankens ledning samt i frhllande till aktie-
gare som kontrollerar tio procent eller mer av aktierna eller
rsterna och funnit att sammansttningen av styrelsen upp-
fyller kraven i bolagsstyrningskoden vad avser styrelseleda-
mternas oberoende. Styrelsens sammansttning frn och
Utvrdering av styrelsen, verkstllande direktren och verkstllande ledningen
SEB tillmpar en metod fr rlig sjlvutvrdering som bland annat inkluderar en enkt med drp fljande diskussioner i styrel-
sen. Genom processen utvrderas styrelsens, styrelseordfrandens och kommitternas verksamhet och arbetsmetod. I utvrde-
ringen granskas bland annat:
hur styrelsens arbete ytterligare kan frbttras
huruvida varje enskild styrelseledamot deltar aktivt i styrelsens och kommitternas diskussioner
huruvida styrelseledamterna bidrar med autonoma omdmen
om atmosfren p mtena underlttar ppna diskussioner
Resultatet av utvrderingen har presenterats fr och diskuterats i styrelsen och i valberedningen. Utvrderingsprocessen och
resultatet av denna leder bland annat till att styrelsearbetet kan frbttras ytterliggare och hjlper valberedningen att utvrdera
bland annat storleken och sammansttningen av styrelsen.
Styrelsens ordfrande utvrderar, formellt en gng om ret, de enskilda ledamternas arbete. Marcus Wallenberg deltog inte i
den utvrdering av ordfrandens arbete som leddes av Tuve Johannesson, en av SEB:s vice ordfranden i styrelsen.
Styrelsen utvrderar lpande verkstllande direktrens och verkstllande ledningens arbete varvid verkstllande direktren
eller annan ur verkstllande ledningen inte deltar.
Valberedning infr rsstmman 2013
Ledamot Representant fr
Rster, %
31 aug. 2012
Petra Hedengran, Ordfrande Investor 20,9
William af Sandeberg Trygg-Stiftelsen 8,2
Staan Grefbck Alecta 6,5
Hans Wibom Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse
1,3
Marcus Wallenberg SEB, Styrelsens ordfrande
36,9
Urban Jansson Adjungerad, utsedd av styrelsen

57
Bolagsstyrning
med rsstmman 2012, liksom ledamternas oberoende,
framgr av tabell nedan och uppgifter om ledamterna fram-
gr av sidorna 6061.
Styrelsen har faststllt en arbetsordning som reglerar sty-
relsens roll och arbetsformer liksom srskilda instruktioner fr
styrelsens kommitter. Styrelsen har det vergripande ansva-
ret fr den verksamhet som bedrivs i koncernen och har bland
annat fljande uppgifter:
beslutar om verksamhetens art och inriktning (strategi)
samt ramar och ml fr detta,
fljer regelbundet upp och utvrderar verksamheten utifrn
de av styrelsen bestmda mlen och riktlinjerna,
har ansvaret fr att se till att verksamheten r organiserad
p ett sdant stt att redovisningen, medelsfrvaltningen
(treasury) och de nansiella frhllandena i vrigt kontrolle-
ras p ett betryggande stt och att riskerna i verksamheten
r identierade och denierade samt mts, fljs upp och
kontrolleras, allt i verensstmmelse med externa och
interna regler, inklusive bolagsordningen
beslutar om strre frvrv och avyttringar liksom andra
strre investeringar och
utser och entledigar verkstllande direktren, koncernens
Chief Risk Ocer (CRO), ledamterna i verkstllande led-
ningen och chefen fr internrevision samt beslutar om
ersttningen till dessa.
Styrelseordfranden organiserar och leder styrelsens arbete.
Verkstllande direktren deltar vid alla styrelsesamman-
trden utom i renden dr hinder p grund av jv freligger
ssom d verkstllande direktrens arbete utvrderas. Andra
medlemmar i ledningen deltar nr s krvs fr att tillhanda-
hlla styrelsen information eller p anmodan frn styrelsen
eller verkstllande direktren. SEB:s chefsjurist r styrelsens
sekreterare.
Styrelsens ersttning
SEB:s rsstmma 2012 faststllde ett sammanlagt arvode till
styrelsens ledamter om 8 480 000 kronor och beslutade om
Styrelsen
Namn Befattning Vald
Oberoende i frhllande till
Risk and
Capital
Committee
Audit and
Compliance
Committee
Remuneration
and HR
Committee
Totalt
arvode,
kronor
Nrvaro
styrelse-
mten
Nrvaro
kommitt-
mten Banken
strre
aktiegare
Marcus Wallenberg Ordfrande 2002 Ja Nej 2 250 000 9/9 25/25
Jacob Wallenberg Vice ordfrande 1997 Ja Nej 540 000 9/9
Tuve Johannesson Vice ordfrande 1997 Ja Ja 735 000 9/9 7/8
Johan H. Andresen Ledamot 2011 Ja Ja 450 000 8/9
Signhild Arnegrd
Hansen Ledamot 2010 Ja Ja 450 000 8/9
Urban Jansson Ledamot 1996 Ja Ja 960 000 8/9 14/14
Birgitta Kantola Ledamot 2010 Ja Ja 645 000 9/9 5/5
Tomas Nicolin Ledamot 2009 Ja Ja 837 500 9/9 8/8
Jesper Ovesen Ledamot 2004 Ja Ja 775 000 8/9 13/14
Carl Wilhelm Ros Ledamot 1999 Ja Ja 837 500 9/9 6/6
Annika Falkengren Ledamot 2005 Nej Ja 9/9 15/15
Magdalena Olofsson Ledamot* 2012
1)
7/7
Pernilla Phlman Ledamot* 2012
2)
9/9
Maria Lindblad Suppleant* 2012 7/7
Hkan Westerberg Suppleant* 2011 9/9
Ordfrande Vice ordfrande Ledamot * Av anstllda utsedda ledamter 1) Suppleant 20032007 2) Suppleant 20102011
Styrelsearbetet under 2012
Styrelsearbetet fljer en rlig plan. Under 2012 hlls nio styrelsemten. SEB:s roll i det makroekonomiska klimatet har diskuterats ur ngot per-
spektiv vid varje styrelsemte. Andra vsentliga frgor som avhandlats under ret r bland annat:
godkannande av bokslutskommunikn och arsredovisningen
godkannande av delarsrapporter
forslag till utdelning for
presentation fran de externa och interna revisorerna av extern
och internrevisionen 2011
forslag till arsstamman om riktlinjer for ersattning till verkstallande
direktren och vriga ledamter av VL
forslag till arsstamman om langfristiga aktieprogram
beslut om SEBs riskaptit och risklimiter inklusive kapital och
nansieringsfrgor
information och diskussion om koncernens risktagande inklusive
kreditkvalitet, kreditportfljens utveckling och likviditetssituation
|1genomgang
utvardering av verkstallande direktorens arbete
genomgang av aarsomraden och marknadssegment inklusive
besk vid SEB:s Malm-kontor,
riskseminarium
beslut om strategisk verksamhetsinriktning och overgripande
lngsiktiga ml fr verksamheten
arlig genomgang och uppdatering av policies och instruktioner
aarsplaner nansiella planer och prognoser
utvardering av styrelsearbetet
beslut i ersattningsfragor
diskussion om talangutveckling och successionsplanering
58
Bolagsstyrning
hur arvodet skulle frdelas mellan styrelsen och kommitt-
erna. Styrelsens ordfrande och anstllda i Banken uppbr inte
ngot arvode fr kommittarbete. Styrelsearvodet utbetalas
lpande under mandatperioden.
Efter frslag frn SEB:s valberedning, har styrelsen fast-
stllt en policy om att styrelsens ledamter skall kpa och
inneha ett visst antal aktier i SEB. Information om ersttnings-
principer, ersttning till VD och verkstllande ledningen och
om lngfristiga aktieprogram nns p sid. 67.

Styrelsens kommitter
Styrelsens vergripande ansvar kan inte delegeras men styrel-
sen har inrttat kommitter fr att handlgga vissa denierade
frgor och fr att bereda sdana frgor fr beslut av styrelsen.
Inom styrelsen nns fr nrvarande tre kommitter; Risk and
Capital Committee (RCC), Audit and Compliance Committee
(ACC) samt Remuneration and Human Resources Committee
(RemCo). Kommitterna rapporterar regelbundet till styrelsen.
Ledamterna utses fr ett r i taget. En viktig princip r att s
mnga av styrelsens ledamter som mjligt ska delta i kom-
mittarbetet, ven som ordfrande i kommitterna. Styrelsens
ordfrande r ledamot i samtliga tre kommitter men inte ord-
frande i ngon. Varken verkstllande direktren eller andra
befattningshavare i Banken ingr i ACC eller i RemCo. Verkstl-
lande direktren r ledamot i RCC. Frutom arbetet i kommit-
terna tillmpas ingen arbetsfrdelning inom styrelsen.
Risk and Capital Committee
Under mina r som ordfrande fr RCC har de
nansiella marknaderna genomgtt extrem
oro och volatilitet. Samtidigt har regleringarna
och tillsynskraven kat en process som fort-
farande pgr. Under 2012 var en stor del av
RCC:s arbete fokuserat p de eekter som detta har p SEB.
RCC r vidare djupt involverad i att deniera SEB:s riskstrategi.
Urban Jansson (ordfrande)
RCC har till uppgift att stdja styrelsen i dess arbete med att
faststlla och granska att Banken r organiserad och leds p
ett sdant stt att alla risker inom koncernens verksamhet r
identierade och denierade samt att riskerna mts, verva-
kas och kontrolleras i enlighet med externa och interna regler.
RCC fljer ocks kontinuerligt koncernens risk- och kapital-
situation.
RCC beslutar om principer och parametrar fr att mta och
frdela risk och kapital inom koncernen och vervakar riskhan-
teringssystem och den vergripande risktoleransen/aptiten
och strategin, p kort svl som lng sikt, liksom implemente-
ringen av strategin. Kommittn bereder, fr styrelsens beslut,
frslag till tillsttande och entledigande av koncernens Chief
Risk Ocer (CRO). Kommittn beslutar ven i individuella kre-
ditrenden av vsentlig betydelse eller av principiell karaktr.
RCC hll femton mten under 2012.
Koncernnanschefen har det vergripande ansvaret fr
information och presentation av de kapital- och nansierings-
renden som fredras fr kommittn. Koncernens CRO har det
vergripande ansvaret fr information och presentation av
risk- och kreditrenden. Riskorganisationen beskrivs mer
utfrligt p sid 64. och risk-, likviditets- och kapitalhanteringen
p sid. 38.
Ledamter i RCC
Urban Jansson (ordfrande), Marcus Wallenberg (vice ordfrande),
Jesper Ovesen och Annika Falkengren.
RCC:s arbete under 2012:
granskning och forslag for beslut av styrelsen till koncernpolicies
och strategier ssom riskpolicy och riskstrategi, kreditpolicy, kre-
ditinstruktion, kapitalpolicy, likviditets- och pantsttningspolicy,
trading- och investeringspolicy och instruktion fr koncernens
CRO
uppfoljning av tillampningen av dessa policies liksom beslut om
kreditpolicies och instruktioner som kompletterar koncernens
kreditpolicy och kreditinstruktion
uppfoljning av hur koncernens risker utvecklas
beredning for styrelsens beslut avseende limiter for marknads
och likviditetsrisker
diskussioner om eekter pa kapitalbasen av andringar i redovis-
ningsprinciperna fr frmnsbestmda pensioner
granskning av vasentliga forandringar i kreditportfoljen och
kreditprocessen inom koncernen
granskning av modeller och metoder for att mata risk
granskning av riskhanteringssystem
granskning av vasentliga forandringar i den overgripande kapital
och likviditetssituationen och kapitaltckningsfrhllanden i
koncernen
beredning for beslut av styrelsen av andringar av koncernens
kapitalml och kapitalhanteringsfrgor ssom utdelningsniv
strategiska diskussioner om en heltackande nansiell hantering
generellt och av balansrkningen.
59
Bolagsstyrning
Audit and Compliance Committee
Intern kontroll och regelefterlevnad r ytterst
viktigt. ACC vervakar lpande eektiviteten i
den interna kontrollen och den interna och
externa revisionen liksom compliancearbetet i
koncernen. Fr att skerstlla att den nan-
siella rapporteringen r korrekt och fljer faststlld tidplan har
ett fokusomrde fr ACC varit att flja implementeringen av en
frbttrad process fr intern kontroll ver den nansiella rap-
porteringen.
Carl Wilhelm Ros (ordfrande)
ACC stdjer styrelsen i dess arbete med att kvalitetsskra Ban-
kens nansiella rapportering och den interna kontrollen ver
den nansiella rapporteringen. Vid behov bereder ACC ocks,
fr styrelsens beslut, frslag till tillsttande och entledigande
av chefen fr internrevision. Kommittn hller fortlpande
kontakt med Bankens externa och interna revisorer och disku-
terar samordningen mellan den externa och interna revisio-
nen. Kommittn fljer upp att eventuella anmrkningar och
ppekanden frn revisorerna tgrdas. Den utvrderar ocks
externrevisorernas arbete och oberoende.
Kommittn har vidare att ta stllning till verkstllande
direktrens frslag till tillsttande och entledigande av chefen
fr Group Compliance.
ACC hll fem mten under 2012. De externa revisorerna
deltog vid kommittns samtliga mten och vid ett styrelse-
mte under 2012. Fredragande i kommittn r de externa
revisorerna, chefen fr internrevision och chefen fr Group
Compliance. Verkstllande direktren och ekonomi- och
nansdirektren deltar regelbundet vid mtena. Rapporten
om intern kontroll ver den nansiella rapporteringen ter-
nns p sid. 65.
Remuneration and Human Resources Committee
Professionella och engagerade medarbetare
r avgrande fr SEB:s fortsatta framgng.
Det r drfr viktigt fr RemCo att stdja sty-
relsen i ersttningsfrgor, successionsplane-
ring och andra personalfrgor. Detta gr det
mjligt fr SEB att rekrytera, behlla och belna medarbetarna
p ett sunt och konkurrenskraftigt stt. RemCo vervakar och
utvrderar ocks lpande ersttningsprinciper, strukturer och
niver inom SEB.
Tomas Nicolin (ordfrande)
RemCo bereder, fr beslut av styrelsen, val av verkstllande
direktr och ledamter i verkstllande ledningen. Kommittn
utvecklar, fljer och utvrderar SEB:s incitamentsprogram och
tillmpningen av de av bolagsstmman faststllda riktlinjerna
fr ersttning till verkstllande direktren och ledamterna av
verkstllande ledningen. En oberoende granskningsrapport
om verensstmmelsen mellan SEB:s ersttningssystem och
ersttningspolicyn presenteras rligen fr kommittn.
Kommittn vervakar ocks koncernens pensionstagan-
den samt vervakar, tillsammans med RCC, tgrder vidtagna
fr att trygga koncernens pensionstaganden inklusive
utvecklingen i Bankens pensionsstiftelser. RemCo hll tta
mten under 2012.
Verkstllande direktren r tillsammans med chefen fr
Group Human Resources fredragande i kommittn i renden
dr hinder p grund av jv inte freligger. Ersttningsrapporten
ternns p sid 67.
Ledamter i ACC
Carl Wilhelm Ros (ordfrande), Marcus Wallenberg (vice ordfrande)
och Birgitta Kantola.
ACC:s arbete under 2012:
behandling av bokslut och delarsrapporter liksom revisions
rapporter
uppfoljning av internrevisionen i koncernen
uppfoljning av compliancearenden
uppfoljning av den interna kontrollen over den nansiella rappor
teringen (se sid. 65)
uppfoljning av andra tjanster an revision som upphandlas fran de
externa revisorerna
diskussioner om eekter av andringar i redovisningsprinciperna
fr frmnsbestmda pensionsplaner
utarbetande av forslag till valberedningen om revisor att valjas pa
rsstmman
faststallande av en arlig revisionsplan for internrevisionen
koordinerad med planen fr externrevisionen
godkannande av den arliga planen for compliancearbetet
diskussioner med foretradare for externrevisionen vid ett ertal
tillfllen, utan nrvaro av verkstllande direktren eller annan
person frn Bankens ledning.
Ledamter i RemCo
Tomas Nicolin (ordfrande), Marcus Wallenberg (vice ordfrande)
och Tuve Johannesson.
RemCo:s arbete under 2012
oversyn av ersattningspolicyn for koncernen for beslut av
styrelsen
forslag for godkannande av styrelsen och beslut av bolagsstam
man, till riktlinjer fr ersttning till verkstllande direktren och
ledamterna av verkstllande ledningen (VL)
utveckling av langfristiga aktiebaserade ersattningsprogram for
godknnande av styrelsen och faststllande av rsstmman
forslag for beslut av styrelsen till ersattning till verkstallande
direktren och ledamterna av VL efter de av bolagsstmman
faststllda riktlinjerna
forslag for beslut av styrelsen till ersattning till chefen for intern
revision, CRO och chefen fr Group Compliance enligt erstt-
ningspolicyn antagen av styrelsen
diskussioner om eekter pa koncernens pensionsataganden av
ndringar i redovisningsprinciperna fr frmnsbestmda pen-
sionsplaner
uppfoljning av ersattningsprinciper rorliga ersattningsprogram
och pensionstaganden
arlig uppfoljning av kompetensforsorjning och talangutveckling
60
Bolagsstyrning
Styrelse
MARCUS WALLENBERG TUVE JOHANNESSON JACOB WALLENBERG
TOMAS NICOLIN URBAN JANSSON BIRGITTA KANTOLA SIGNHILD ARNEGRD HANSEN
JOHAN H. ANDRESEN
Fdd 1956; B. Sc. (Foreign Service).
Ordfrande sedan 2005.
Andra uppdrag: Ordfrande i Saab,
Electrolux och LKAB. Ledamot i Astra-
Zeneca, Stora Enso, Investor, Temasek
Holding samt Knut och Alice Wallen-
bergs stiftelse.
Bakgrund: Citibank i New York, Deut-
sche Bank i Tyskland, S G Warburg Co
i London och Citicorp i Hongkong, SEB
och Stora Feldmhle i Tyskland. Vice
VD Investor och VD och koncernchef
Investor.
Egna och nrstendes aktieinne-
hav: 753 584 A-aktier och 720
C-aktier.
Fdd 1943; Civ.ek., MBA och Ekon. Dr.
H.C.
Vice ordfrande sedan 2007.
Andra uppdrag: Ordfrande i Ecolean
International A/S. Ledamot i Meda.
Industriell rdgivare till EQT och J C
Bamford Excavators Ltd.
Bakgrund: Tetra Pak i era ledande
befattningar i Sydafrika, Australien
och Sverige. Vice VD fr Tetra Pak.
Koncernchef fr VME, sedermera
Volvo Construction Equipment. VD fr
Volvo Car Corporation och Vice styrel-
seordfrande i Volvo Car Corporation.
hav: 204 000 A-aktier.
Fdd 1956; Civ.ek. och MBA.
Vice ordfrande sedan 2005.
Andra uppdrag: Ordfrande i Inves-
tor. Vice ordfrande i SAS och Erics-
son. Ledamot i ABB, Knut och Alice
Wallenbergs Stiftelse, the Coca-Cola
Company och Handelshgskolan i
Stockholm.
Bakgrund: Olika befattningar inom
SEB. VD och koncernchef fr SEB. Vice
VD i Investor. Ordfrande i SEB. Vice
ordfrande i Atlas Copco AB och Elec-
trolux AB. Ledamot i Stora AB.
hav: 430 839 A-aktier och 136
C-aktier.
Fdd 1961; B.A. (Government and
Policy Studies) och MBA.
Andra uppdrag: gare till och ordf-
rande i Ferd. Ledamot i SWIX, Junior
Achievement Young Enterprise (JA-YE)
Europe, JA-YE Norway, NMI Norwe-
gian Micronance Initiative, Corporate
Assembly i Orkla ASA och Corporate
Partners Advisory Board vid BI Norwe-
gian School of Management.
Bakgrund: International Paper Co.
Partner och gare i Ferd. Koncernchef i
Ferd.
Fdd 1960; Fil.kand. och journalistut-
bildning.
Andra uppdrag: Ordfrande i SLC-
Group AB, Svenska LantChips, Utah
Chips Corporation och SFN/Timbro.
Vice ordfrande i Svensk-Amerikanska
Handelskammaren( SACC), USA. Leda-
mot i Loomis, Universitetsstyrelsen vid
Lunds Universtitet, SACC i New York,
Exportrdet, ESBRI, Kung Carl XVI
Gustafs Stiftelse fr Ungt Ledarskap,
Magnora AB och Dagens Industri AB.
Bakgrund: VD i det familjegda bola-
get Svenska LantChips. Ordfrande i
Svenskt Nringsliv. Vice ordfrande i
Business Europe. Ledamot i Innventia,
IFL vid Handelshgskolan och Institu-
tet fr Nringslivsforskning.
Fdd 1945; Hgre bankutbildning
(SEB).
Andra uppdrag: Ordfrande i EAB,
HMS Networks och Svedbergs i Dals-
torp. Ledamot i Clas Ohlson, Lindn-
gruppen och Hgans.
Bakgrund: SEB i era ledande befatt-
ningar. VD och koncernchef i HNJ
Intressenter (tidigare ett dotterbolag
till Incentive-koncernen). Vice VD i
Incentive-koncernen. VD och koncern-
chef fr AB Ratos. Flera styrelseupp-
drag.
Fdd 1948; Jur.kand. och Econ. Dr.
H.C.
Andra uppdrag: Ledamot i StoraEnso
och Nobina.
Bakgrund: Bred erfarenhet av bank-
och nanssektorn, bland annat frn
Nordiska Investeringsbanken (vice VD
och nanschef). Finanschef och med-
lem av ledningsgruppen i International
Finance Corporation, Washington D.C.
Vice VD i landsbanken, (Finland).
Fdd 1954; Civ.ek. och M.Sc. (Manage-
ment).
Andra uppdrag: Ledamot i Nordstjer-
nan, Nobelstiftelsen, Axel och Marga-
ret Ax:son Johnsons Stiftelse, Centrum
fr Rttvisa, Stiftelsen Institutet fr
Nringslivsforskning, Kollegiet fr
Svensk Bolagsstyrning och SFN/
Timbro. Medlem i Advisory Board fr
Handelshgskolan i Stockholm och
Investeringskommittn fr NIAM:s
fastighetsfond.
Bakgrund: Bred erfarenhet av nans-
sektorn, bland annat som VD i Alecta,
Tredje AP-fonden och E. hman J:or
Fondkommission samt frn en ledande
befattning inom Handelsbanken. Flera
styrelseuppdrag.
61
Bolagsstyrning
ANNIKA FALKENGREN
HKAN WESTERBERG PERNILLA PHLMAN MARIA LINDBLAD MAGDALENA OLOFSSON
JESPER OVESEN CARL WILHELM ROS
Av anstllda utsedda ledamter Av anstllda utsedda suppleanter
Fdd 1957; Civ.ek. och MBA.
Andra uppdrag: Ordfrande i Nokia
Siemens Networks BV. Ledamot i Orkla
ASA.
Bakgrund: Price Waterhouse. Vice VD
och s smningom koncernchef i Bal-
tica Bank A/S. Vice VD och nanschef i
Novo Nordisk A/S. Finansdirektr i
Danske Bank A/S och LEGO Holding
A/S. VD fr Kirkbi koncernen och
Finansdirektr i TDC A/S.
Fdd 1941; Fil. pol. mag.
Andra uppdrag: Ledamot i Caml och
INGKA (Ikea) Holding.
Bakgrund: Astra, Alfa Laval som eko-
nomidirektr. Frste vice VD Ericsson.
Flera styrelseuppdrag.
hav: 18 816 A-aktier och 38 C-aktier.
Fdd 1962; Civ.ek.
Verkstllande direktr och koncern-
chef frn 2005.
Andra uppdrag: Vice ordfrande i
Svenska Bankfreningen. Ledamot i
Securitas. Medlem av frvaltningssty-
relsen i Volkswagen AG och Munich RE.
Bakgrund: Flera befattningar inom
SEB Merchant Banking. Global chef fr
trading och chef fr Merchant Banking.
Chef fr division Corporate & Institu-
tions och vice VD. Stllfretrdande
koncernchef.
hav: 393 541 A-aktier, 272 479 perfor-
mance shares och 121 559 conditional
share rights.
Fdd 1953; Studier i ekonomi och
redovisning.
Andra uppdrag: Ordfrande i Finans-
frbundet i SEB. Ordfrande i Finans-
frbundets Regionala Klubb Stock-
holm & st i SEB. Ordfrande SEB:s
Europeiska Fretagsrd (EWC). Leda-
mot i styrelsen fr Finansfrbundet
Sverige.
Bakgrund: Anstlld i SEB i ett antal
olika befattningar. Suppleant i SEB:s
bolagsstyrelse. Ledamot i styrelsen fr
Finans- och Frskringsbranschens
A-kassa. Ledamot i SEB BoLns sty-
relse.
hav: 0.
Fdd 1958; Universitetsutbildad i
hlso- och arbetsmilj.
Finansfrbundets koncernklubb i SEB.
Vice ordfrande i klubb Stockholm och
st. Huvudskyddsombud p koncern-
niv Sverige.
Bakgrund: Inom SEB arbetat inom
kontorsrrelsen med rdgivning fr
bde privatpersoner och fretag samt
Internet support fr privatpersoner
och fretag. Flera fackliga uppdrag, bl
a Huvudskyddombud p koncernniv.
Vice ordfrande i Finansfrbundet i
SEB:s lokala klubb Stockholm och st.
Andre vice ordfrande i Finansfrbun-
det i SEB:s koncernklubb.
hav: 609 A-aktier och 9 C-aktier.
Fdd 1953; Civ.ek. Handelshgskolan i
Katowice, Polen.
Andra uppdrag: Andre vice ordf-
rande i Finansfrbundets SEB kon-
cernklubb och ordfrande Klubb
Stockholm City.
Bakgrund: Anstlld i SEB (Finans-
Skandic) och sedan i division Merchant
Banking. Fackliga uppdrag sedan
2005.
hav: 4 462 A-aktier
Fdd 1968; Engineering logistics.
Andra uppdrag: Ordfrande i Akade-
mikerfreningen i SEB och i Akademi-
kerfreningen, Region Stockholm, i
SEB. Styrelseledamot SEB Kort Bank AB.
Bakgrund: Sales manager vid Trygg
Hansa inom sakfrskringsomrdet.
SEB i olika befattningar inom system
management och IT utveckling. Idag
System Management Advisor. Facklig
representant med brjan 2001.
hav: 1 842 A-aktier
Kontakta styrelsen:
Skandinaviska Enskilda Banken AB, Styrelsesekretariatet
Group Legal, KA2 , SE-106 40 Stockholm
boardsecretariat@seb.se
62
Bolagsstyrning
Verkstllande ledning
VIVEKA HIRDMAN-RYRBERG MARTIN JOHANSSON MAGNUS CARLSSON
JOHAN ANDERSSON JAN ERIK BACK ANNIKA FALKENGREN
Fdd 1962; anstlld i SEB 1987; Civ. ek.
Verkstllande direktr och koncern-
chef sedan 2005.
Svenska Bankfreningen. Ledamot i
Securitas. Medlem av frvaltningssty-
relsen i Volkswagen AG och Munich RE.
Bakgrund: Flera befattningar inom
SEB Merchant Banking. Global chef fr
trading och chef fr Merchant Banking.
Chef fr division Corporate & Institu-
tions och vice VD. Stllfretrdande
koncernchef.
share rights.
Fdd 1957; anstlld i SEB 1980; Civ.ek.
Chief Risk O cer sedan 2010. Chef fr
risk- och kreditfunktionen sedan 2004.
Stora fretag & Institutioner. Verksam
inom den centrala kreditfunktionen.
Stllfretrdande koncernkreditchef.
hav: 54 811 A-aktier, 22 C-aktier och
32 894 performance shares.
Vice VD, Ekonomi- och nansdirektr
sedan 2008.
Bakgrund: Svenska Handelsbanken.
Ekonomi- och nansdirektr p Fr-
skringsbolaget Skandia. Frste vice
VD och nansdirektr p Vattenfall.
hav: 39 121 A-aktier , 136 241 perfor-
share rights.
Vice VD, chef fr division Stora Fretag
& Institutioner (Merchant Banking)
sedan 2005.
Bakgrund: Bank of Nova Scotia.
Befattningar inom SEB, Stora Fretag &
Institutioner ssom Chef fr Project &
Structured Finance, Chef fr Corporate
Clients och senare Stllfretrdande
divisionschef.
hav: 53 632 A-aktier , 169 136 perfor-
share rights.
och Ekon. lic. i nationalekonomi.
Informationsdirektr sedan 2009.
Bakgrund: Coopers & Lybrand. Olika
befattningar inom SEB ssom Fondfr-
valtare, Privatekonom, Chef fr Pro-
dukter inom Livverksamheten, Press-
och informationschef fr SEB och Chef
fr VD-kansliet.
share rights.
Chef fr Arsstd sedan 2011.
Bakgrund: Citigroup i Sverige och i
olika befattningar runt om i vrlden.
Chef fr Client Relationship Manage-
ment inom SEB:s division Stora Fretag
& Institutioner. Chef fr division Balti-
kum.
share rights.
63
Bolagsstyrning
WILLIAM PAUS DAVID TEARE PETER HLTERMAND
ANDERS JOHNSSON MATS TORSTENDAHL
Adjungerade ledamter
ULF PETERSON
Fdd 1963; anstlld i SEB sedan 1997;
Civ. ek.
Landchef fr SEB Danmark sedan
2002.
Bakgrund: SDS. Alfred Berg. SEB Stora
Fretag & Institutioner, Trading &
Capital Markets. Global Chef fr Obli-
gationshandel och Swaps , Global Chef
fr Capital Markets och chef fr Stora
Fretag & Institutioner i Danmark.
hav: 87 005 A-aktier och 10 666 defer-
ral rights.
Landchef fr SEB Norge sedan 2010.
SEB Trading & Capital Markets. Chef
fr Stora Fretag & Insitutioner i Tysk-
land och Chef fr Stora Fretag & Insti-
tutioner och Kapitalfrvaltning i
Norge.
hav: 105 185 A-aktier och 14 112 defer-
ral rights.
Fdd 1963; anstlld i SEB 2006; B.
Comm.
Chef fr division Baltikum sedan 2011.
Bakgrund: Citibank. Morgan Stanley.
Client Relationship Management inom
Stora Fretag & Institutioner.
mance shares, 8 104 deferral rights
och 29 174 conditional share rights.
Fdd 1959; anstlld i SEB 1984; Hgre
bankutbildning.
Chef fr division Kapitalfrvaltning
sedan 2010.
Bakgrund: Gtabanken. Olika befatt-
ningar inom SEB:s division Stora Fre-
tag & Institutioner. Olika ledande
befattningar inom SEB Private Banking.
Global chef fr Trading & Capital Mar-
kets inom Stora Fretag & Institutioner.
hav: 55 798 A-aktier, 14 094 deferral
rights och 48 623 conditional share
rights.
Fdd 1961; anstlld i SEB 1987; Jur.
kand.
Chef fr Group Human Resources
sedan 2010.
SEB:s division Kontorsrrelsen, ssom
Kontorschef, Kreditchef, Bitrdande
Regionalchef, Arsomrdeschef fr
Produkter, Processer, Arsstd och
IT, Global Chef fr Private Banking,
Ekonomi- och personalchef.
share rights.
Fdd 1961; anstlld i SEB 2009; Civ.ing.
Vice VD, Chef fr division Kontorsrrel-
sen sedan 2009.
Bakgrund: ABB, stgta Enskilda
Bank. Olika befattningar inom Danske
Bank, ssom Frste Vice VD och Chef
fr Danske Bank i Sverige.
share rights.
64
Bolagsstyrning
Verkstllande direktren/koncernchefen
Styrelsen har faststllt en instruktion fr verkstllande direk-
trens/koncernchefens arbete och roll.
Verkstllande direktren har ansvaret fr den lpande fr-
valtningen av koncernens verksamhet enligt styrelsens riktlinjer
samt faststllda policies och instruktioner. Verkstllande direk-
tren rapporterar till styrelsen och avger vid varje styrelsemte
en srskild VD-rapport som bland annat behandlar utvecklingen
av verksamheten utifrn de beslut som har fattats i styrelsen.
Verkstllande direktren utser divisionscheferna, chefen
fr Arsstd och cheferna fr olika staber och supportfunk-
tioner som rapporterar direkt till VD.
Verkstllande direktren har tre olika kommitter till sitt
frfogande fr att leda den operativa verksamheten; VL, ALCO,
se sid. 65, och GRC, se sid. 65. Fr att bst tillvarata hela kon-
cernens intresse samrder verkstllande direktren med VL i
frgor av strre eller principiell betydelse. VL diskuterar bland
annat frgor som r av intresse fr era divisioner, strategifr-
gor, arsplaner, nansiella prognoser och rapporter. Under
2012 hlls tretton sammantrden med VL. Fler uppgifter om
den verkstllande direktren och VL nns p sid. 6263.
Divisioner, arsomrden och arsenheter
Styrelsen har i en instruktion reglerat verksamheten i koncer-
nen och faststllt hur koncernens divisioner, inklusive den
utlndska verksamheten i lialer och dotterbolag, ska styras
och vara organiserade.
SEB:s verksamhet r organiserad i fem divisioner. Divisio-
nernas verksamhet r uppdelad i arsomrden, vilka i sin tur
r uppdelade i arsenheter. Divisionschefen r vergripande
ansvarig fr divisionens verksamhet och utser, efter verkstl-
lande direktrens hrande, chefer fr arsomrdena inom
divisionen och de dotterbolag som divisionen ansvarar fr.
En landansvarig chef utses i respektive land dr SEB bedri-
ver verksamhet. Den landansvarige koordinerar koncernens
verksamheter lokalt och rapporterar till en srskilt utsedd
ledamot av VL.
Arsstd och andra staber
Arsstd r en divisionsvergripande funktion inrttad fr
att ka skalfrdelarna inom processer och IT. Arsstd
omfattar bland annat transaktionsprocesser, utveckling,
underhll och drift av IT-system samt hantering av SEB:s IT-
strategi och portfljhantering. Arstd omfattar ocks SEB
Way ett koncerngemensamt program fr kontinuerlig fr-
bttring. En srskild kommitt har inrttats av verkstllande
direktren som forum fr den lpande hanteringen av SEB:s IT-
produktutvecklingsportflj och beslut i IT-relaterade renden.
Fr vidare information om Arsstd se sid 36.
SEB:s koncernstabsfunktioner har globalt ansvar och
hanterar koncernvergripande instruktioner, policies och
processer.
Riskorganisation
Det yttersta ansvaret fr koncernens riskorganisation och att
verksamheten bedrivs med en god intern kontroll ligger hos
styrelsen. RCC stdjer styrelsen i detta arbete. Styrelsen och
RCC fr minst en gng per kvartal en rapport ver utvecklingen
av koncernens exponering avseende risker.
Verkstllande direktren har det vergripande ansvaret fr
att hantera alla koncernens risker i enlighet med styrelsens
faststllda policies och instruktioner. Verkstllande direktren
skall skerstlla att SEB:s organisation och arbetsstt r nda-
mlsenliga samt att verksamheten bedrivs i enlighet med
externa och interna regler. Verkstllande direktren har ett
srskilt ansvar fr att presentera vsentlig information gl-
lande koncernens risker till styrelsen, inklusive information om
utnyttjande av limiter.
Det primra ansvaret fr att skerstlla att styrelsens
avsikter gllande riskhantering och riskkontroll tillmpas inom
Riskorganisation hos SEB
Styrelsen
Risk & Capital Committee
Group Risk (CRO)

VD
ALCO GRC
SEB:s organisation
Styrelse
Stora Fretag &
Institutioner
Kontorsrrelsen Kapitalfrvaltning Liv Baltikum
Chief Risk Officer
Group Compliance
Staber
Ekonomi- och finansdirektr
Koncernrevision
VD och koncernchef
Affrsstd
Group Credits Group Risk Center Risk Control
65
Bolagsstyrning
koncernen ligger p Asset and Liability Committee (ALCO) och
Group Risk Committee (GRC).
ALCO, med verkstllande direktren som ordfrande och
koncernnanschefen som vice ordfrande, r ett koncernver-
gripande beslutande, vervakande och rdgivande organ som
bland annat hanterar:
nansiell stabilitet
frhllandet mellan risk och kapital
strategiska kapital- och likviditetsfrgor
strukturella frgor och frgor om utvecklingen av Bankens
balansrkning och arsvolymer
nansieringsfrgor som involverar helgda dotterbolag
ALCO hll tretton sammantrden under 2012.
Fr att strka ledningens versyn gllande risker, bredda-
des under 2012 den tidigare Group Credit Committee till en
koncerngemensam, beslutsfattande, Group Risk Committee.
GRC hanterar alla risktyper p VD-niv, fr att mjliggra att
portfljer, produkter och kunder kan utvrderas frn ett allsi-
digt riskperspektiv. GRC har styrelsens mandat att fatta alla
kreditbeslut, med undantag fr ngra f renden som r fr-
behllna RCC. GRC har ven till uppgift att:
skerstlla att alla risker inom koncernens verksamhet r
identifierade och definierade samt att riskerna mts,
vervakas och kontrolleras i enlighet med externa och
interna regler
stdja verkstllande direktren i arbetet att skerstlla att
beslut angende koncernens lngfristiga riskaptit/ambition
fljs i arsverksamheten
skerstlla att styrelsens riktlinjer fr riskhantering och risk-
kontroll genomfrs och att erforderliga regler och policies
fr risktagande i koncernen upprtthlls och genomfrs.
1
Genomfra riskanalys och identiera fokusomrden
rliga riskanalyser utfrs p grupp- samt legal enhetsniv, fr
att identiera och skapa en frstelse fr de strre riskerna i den
nansiella rapporteringsprocessen, bde vad gller vsentlighet
och komplexitet. Resultatet sammanfattas i en rapport till ACC.
Den beskriver utvalda fokusomrden samt vilka legala enheter,
processer och system som skall omfattas av IKFR-processen
under det kommande ret.
2
Utvrdera utformningen av frvntade kontroller
IKFR-struktur fr SEB som bestr av en koncernvergripande
process samt IT- kontroller har denierats. Exempel p dessa
kontroller r validering av vrderingen av nansiella instrument
och kreditexponeringar, avstmningar samt kontroll av system-
behrigheter. Varje r utvrderas kontrollstrukturen fr att
skerstlla att den motverkar riskerna som identierats i den
nansiella rapporteringsprocessen. Det grs i workshops med
representanter frn arsverksamheten och ekonomifunktio-
nen, som tillsammans har den process-, system- och redovis-
ningsexpertis som krvs. Kontrollstrukturen kommuniceras
lpande till berrda parter fr att skerstlla en tydlig ansvars-
frdelning.
3
Planera vervaknings- och revisionsaktiviteter
En plan fr vervakningen av kontroller det kommande ret
baserat p riskanalyser, identierade fokusomrden samt fr-
vntade kontroller sammanstlls. Planen klargr vem som
ansvarar fr vervakningen av respektive kontroll inom varje
legal enhet, vilken typ av vervakning som skall ske samt hur
resultatet skall rapporteras. Planen fr vervakning koordine-
ras med planeringen fr intern- och externrevision fr att sker-
stlla att IKFR-vervakningen r strukturerad och fullstndig.
4
vervaka och utvrdera kontrollerna
Kontrollerna vervakas och utvrderas lpande fr att bedma
kontrollstatus. Det kan till exempel vara en utvrdering av att en
viss avdelnings kontroller uppfyller de kriterier som faststllts
p gruppniv. Det kan ocks vara interna kontrollchecklistor
eller rapportering av denierade riskindikatorer. IT- och kon-
trollmiljn vervakas bde enligt plan och i samband med att
nya produkter eller system ska infras. vervakningen sker-
stller att svagheter i IKFR-processen identieras s att kom-
penserande kontroller och frbttringstgrder kan vidtas, allt i
syfte att hantera risken fr vsentliga felaktigheter i den nan-
siella rapporteringen.
5
Rapportera risknivn fr IKFR
Resultatet frn vervakningen analyseras fr att bedma risken
fr felaktigheter i den nansiella rapporteringen. Detta summeras
i en rapport till koncernnanschefen i samband med de externa
kvartalsrapporterna samt i en rlig rapportering till ACC. Rappor-
ten beskriver risknivn samt bedmning av identierade brister
och hur vl dessa tcks av kompenserande kontroller. Denna kon-
cerngemensamma rapportering av riskerna i IKFR bidrar till trans-
parensen inom organisationen och mjliggr att frbttringst-
grderna kan prioriteras.
Utver denna process utfr internrevision en oberoende
granskning av IKFR i enlighet med den plan som faststlls av ACC.
Resultatet av internrevisionens granskning, de tgrder som vid-
tas och deras status rapporteras lpande till ACC.
Tillfrlitlighet i den nansiella rapporteringen r av yttersta vikt fr
SEB. Intern kontroll avseende den nansiella rapporteringen (IKFR) r
den process som syftar till att skerstlla tillfrlitligheten. Processen
fr IKFR utfrs i en rlig cykel som beskrivs nedan. Den baseras p det
ramverk som har etablerats av Committee of Sponsoring Organiza-
tions of the Treadway Commission (COSO), och r byggd p fem
internkontrollkomponenter: Kontrollmilj, Riskanalys, Kontrollaktivi-
teter, Informations- och kommunikationsvgar samt vervakning.

O
b
e
ro
e
n
d
e testning genomfrd av intern
re
v
is
io
n
2
Utvrdera utform-
ningen av frvn-
tade kontroller
3
Planera vervak-
nings- och revi-
sionsaktiviiteter
4
vervaka
och utvrdera
kontrollerna
5
Rapportera risk-
niv fr IKFR
1
Genomfra
riskanalys och
identiera
fokusomrden
IKFR r en
integrerad del
av den dagliga
verksamheten
Kv3
Kv1
K
v
a
r
t
a
l
s
v
i
s
K
o
n
t
i
n
u
e
r
l
i
g
t
Kv4
Intern kontroll avseende den nansiella rapporteringen
66
Bolagsstyrning
Verkstllande direktren r ordfrande i GRC med koncernens
Chief Risk Ocer (CRO) som vice ordfrande. GRC hll 59
sammantrden under 2012.
Koncernriskorganisationen, ledd av CRO, har ansvaret fr att
identiera, mta och kontrollera SEB:s risker. Arbetet r uppde-
lat p tre olika funktioner eller arbetsstrmmar som rapporterar
till CRO; Risk Control, Group Risk Center och Group Credits.
CRO utses av styrelsen och rapporterar till verkstllande
direktren. CRO hller regelbundet styrelsen, RCC, VL, ALCO
och GRC uppdaterade om riskfrgor. CRO har ett globalt funk-
tionellt ansvar och r oberoende frn arsverksamheten.
CRO:s verksamhet styrs av en instruktion som har antagits av
styrelsen.
Risk Control utvrderar, mter och fljer upp koncernens
risker, i frsta hand marknadsrisker, likviditetsrisker, operatio-
nella risker, kreditrisker och frskringsrisker mot faststllda
limiter och i enlighet med allmn praxis fr riskhantering inom
organisationen.
Group Risk Center fokuserar p insamlande och analys av
konsoliderad riskdata avseende olika typer av risk och avse-
ende koncernens kreditportfljer, utveckling av modeller fr
riskvgning enligt Basel II liksom allmnna frgor om riskstyr-
ning och riskhantering.
Group Credits ansvarar fr ledning och styrning av kredit-
prvningsprocessen samt fr viktiga individuella kreditbeslut.
Funktionen ansvarar ven fr analys och uppfljning av kredit-
portfljens sammansttning och fr efterlevande av policies
faststllda av RCC och styrelsen. Verksamheten r reglerad i
koncernens, av styrelsen faststllda, kreditinstruktion. Kon-
cernkreditchefen utses av verkstllande direktren, efter fr-
slag frn CRO, och rapporterar till CRO. Styrelsen och RCC fr
minst en gng per kvartal information om sammansttningen
av kreditportfljen, inklusive stora exponeringar och kreditfr-
luster. Kreditorganisationen r oberoende frn de ars-
drivande enheterna och hanterar enbart kreditfrgor. Ordf-
randen i divisionernas kreditkommitter har vetortt i kredit-
beslut. Beslut som innebr ett materiellt undantag frn kredit-
regelverket hnskjuts till en hgre niv i beslutshierarkin. Fr
vidare information om risk-, likviditets- och kapitalhanteringen se
sid. 38.

Internrevision och compliance
Ledningsgrupper p alla niver inom divisionerna, arsstds-
funktioner och Group Credits representerar frsta frsvarslin-
jen avseende risker i organisationen. Koncernens riskorganisa-
tion och compliancefunktion utgr den andra frsvarslinjen.
Internrevision r den tredje frsvarslinjen.
Koncernens internrevision r en oberoende gransknings-
funktion, direkt understlld styrelsen. Internrevision ansvarar
huvudsakligen fr att tillhandahlla styrelsen och verkstl-
lande direktren tillfrlitlig och objektiv utvrdering av risk-
hantering samt kontroll- och styrningsprocesser i syfte att
minska frekomsten av risker och frbttra kontrollstrukturen
inom koncernen. Chefen fr internrevision utses av styrelsen
och rapporterar till styrelsen genom ACC och informerar ven
verkstllande direktren och VL regelbundet om internrevi-
sionsrenden. ACC faststller rligen en plan fr internrevisio-
nens arbete.
Koncernens compliancefunktion r oberoende frn ars-
verksamheten samtidigt som den r en stdfunktion fr verk-
samheten. Den r skild frn koncernens juristfunktioner.
Compliance skall arbeta proaktivt fr compliancekvalitet i
koncernen genom information, rd, kontroll och uppfljning
inom alla complianceomrden och drigenom stdja ars-
verksamheten och ledningen. Speciella ansvarsomrden r:
skyddet fr kunderna
upptrdande p marknaden
tgrder fr att frhindra penningtvtt och nansiering
av terrorism
regelefterlevnad och kontroll
Chefen fr Group Compliance utses av verkstllande direkt-
ren efter godknnande av ACC och rapporterar lpande till
verkstllande direktren och VL och informerar ven ACC om
compliancefrgor. Som ett resultat av analyser av koncernens
compliancerisker faststller verkstllande direktren, efter
godknnande frn ACC, en rlig complianceplan.
Styrelsen har faststllt instruktioner fr koncernens
internrevision och compliancefunktion.

Information om revisor
Banken ska enligt bolagsordningen ha minst en och hgst tv
revisorer med hgst lika mnga suppleanter. Till revisor fr
ven registrerat revisionsbolag utses.
PricewaterhouseCoopers AB har varit Bankens revisor
sedan 2000 och omvaldes 2012 fr tiden till och med rsstm-
man 2013. Huvudansvarig har frn och med rsstmman 2012
varit Peter Nyllinge, auktoriserad revisor. Medpskrivande
revisor har varit auktoriserade revisorn Magnus Svensson
Henryson. Peter Nyllinge har erfarenhet frn revisionsuppdrag
i ett antal strre svenska fretag. De arvoden som revisorerna
fakturerat fr revisionen av Bankens bokslut fr rkenskaps-
ren 2011 och 2012 och fr vriga uppdrag som fakturerats
under denna tid framgr av tabellen.

REVISOR
Av bolagsstmman vald revisor
PricewaterhouseCoopers
PETER NYLLINGE
Fdd 1966; Revisor i SEB och huvudansvarig
sedan 2012. Auktoriserad revisor.
Arvoden till revisorer
Mkr 2012 2011
Revisionsuppdraget 29 29
Revisionsnra rdgivning 18 21
Skatterdgivning 16 11
vriga tjnster 40 24
Summa 103 85
Ytterligare arvoden och kostnadsersttningar avseende den avvecklade
tyska kontorsverksamheten upppgr till 38 Mkr (119). Se ven not 10.
67
Bolagsstyrning
Rapport om ersttningar
Ersttningsstrategi
SEB:s ersttningssystem har som ml att attrahera, behlla
och motivera medarbetare med rtt kompetens, vilka drmed
bidrar till Bankens lngsiktiga framgng. Ersttningen ska upp-
muntra goda prestationer, sunda beteenden och risktaganden
som ligger i linje med frvntningarna frn kunder och aktie-
gare. Ersttningen baseras p erfarenhet och prestation,
och frmjar ett lngsiktigt engagemang fr att skapa vrde.
Ersttningsstruktur
SEB:s ersttningsstruktur bestr av komponenterna fast ln,
lngsiktig aktiebaserad ersttning samt pensioner och andra
frmner. Komponenterna anvnds fr att uppn en total
ersttning. De esta anstllda i SEB deltar ocks i kollektiva
vinstdelningsprogram som baseras p koncernens resultat.
Den fasta ln som SEB erbjuder skall vara konkurrenskraf-
tig och avspegla medarbetarens kompetens och erfarenhet.
Den skall ocks ligga i paritet med jmfrbara branscher i res-
pektive geogrask marknad dr Banken r verksam.
SEB har minskat andelen medarbetare som r berttigade
till individuell kontantbaserad rrlig ersttning. Minskningen
terspeglar den frndring som sker p marknaden och det
skifte som sker frn rrlig till fast ersttning. Kontantbaserad
rrlig ersttning anvnds endast dr det r marknadspraxis, till
exempel inom investment banking. Under 2012 motsvarade
den kontantbaserade rrliga ersttningen 7 procent av SEB:s
totala personalkostnader (10).
Inom SEB r den kontantbaserade rrliga ersttningen
baserad p riskjusterat resultat och prestation fr den enskilde
medarbetaren, fr respektive grupp eller arsenhet och fr
koncernen som helhet. SEB har en vletablerad modell fr
berkning och intern allokering av kapital. Det riskjusterade
resultatet r baserat p denna modell.
Lngsiktig aktiebaserad ersttning r ett stt att attrahera
och behlla personal med nyckelkompetens. Det skapar ocks
ett lngsiktigt engagemang fr SEB och ett incitament fr de
anstllda att bli aktiegare i SEB. De aktiebaserade program-
men ger utrymme fr riskjustering fr svl nuvarande som
framtida risker och slutligt utfall kan drfr i efterhand minskas
delvis eller helt i enlighet med Finansinspektionens regler.
Lngsiktiga aktieprogram 2012
rsstmman 2012 beslutade om tre olika program fr 2012:
Ett fyrarigt aktiesparprogram fr alla medarbetare i utvalda
lnder
Ett sjurigt aktiematchningsprogram fr ledande befatt-
ningshavare och nyckelpersoner
Ett tiorigt aktieprogram fr verkstllande ledningen och
andra utvalda seniora ledningspersoner
Aktiesparprogram
Aktiesparprogrammet erbjuds alla medarbetare i utvalda ln-
der och syftar till att strka det lngsiktiga engagemanget i
SEB. Programmet lper p fyra r. Medarbetarna erbjuds att till
gllande marknadspris spara i SEB:s A-aktier fr hgst 5 pro-
cent av den fasta bruttolnen under ett r. Frutsatt att delta-
garen behller aktierna under tre r och r fortsatt anstlld
under perioden erhlls motsvarande antal A-aktier av SEB.
43 procent av medarbetarna deltar i ett eller era av de aktie-
sparprogram som erbjudits mellan 2009 och 2012.
Aktiematchningsprogram
Aktiematchningsprogrammet r ett sjurigt incitamentspro-
gram baserat p frutbestmda prestationskrav. Omkring 400
srskilt utvalda ledande befattningshavare och andra nyckel-
personer erbjuds att delta. Deltagandet krver en egen inves-
tering i SEB:s A-aktier. Efter tre r nns mjlighet att erhlla
aktiertter och prestationsbaserade aktiertter.
Det individuella investeringsbeloppet r frutbestmt och
begrnsat. Fr varje aktie som behlls i tre r erhlls en aktie-
rtt och hgst tre prestationsbaserade aktiertter. Varje aktie-
rtt ger deltagaren rtt att erhlla en A-aktie i SEB. En frut-
sttning r att deltagaren r kvar inom SEB under
prestationsperioden. Programmet har ett tak. Prestationskra-
ven baseras p SEB-aktiens totalavkastning i frhllande till
bankens konkurrenter och till den riskfria rntan. Tilldelningen
r maximerad till fullt utfall under de bda prestationskraven
och en dubblering av aktiekursen. Deltagare i 2012 rs aktie-
matchningsprogram deltar inte i rets vriga aktiebaserade
program.

Aktieprogram
Aktieprogrammet r ett tiorigt incitamentsprogram riktat till
verkstllande ledningen och andra utvalda seniora lednings-
personer, totalt cirka 100 personer. Baserat p frutbestmda
ml p koncern- och individniv tilldelas ett individuellt
Personalkostnader
Mkr
2012 2011
Fast ln 8 335 (8 265)
Rrlig ersttning 1 201 (1 411)
Sociala avgifter 2 709 (2 487)
Pension 1 421 (1 412)
vriga ersttningar
och frmner 930 (750)
Rrlig ersttning
Kontantbaserad rrlig ersttning i relation till den totala
personalkostnaden (inkl. sociala avgifter), procent
1) Visar kvarvarande verksamhet frn och med 2008.
Procent
Ersttning i procent av total personalkostnad
25
20
15
10
5
0
2006 2005 2004 2003 2010
1)
2007 2008
1)
2009
1)
2011
1)
2012
1)
68
Bolagsstyrning
bestmt antal villkorade aktiertter. Mlen stts rligen och r
bde nansiella och icke-nansiella. 50 procent av aktiert-
terna intjnas efter en period om tre r, 50 procent efter fem r.
En frutsttning fr att slutligt erhlla aktiertterna r att
deltagaren r kvar inom SEB under programmets tre frsta r,
och att deltagaren redan ger ett i frvg bestmt antal SEB-
aktier. Efter respektive intjnandeperiod skall aktiertterna
innehas ytterligare minst ett r varefter de kan lsas under en
trersperiod. Programmet syftar till att likstlla deltagarna
med SEB:s aktiegare. Deltagarna kompenseras drfr fr vr-
det av de utdelningar som betalats ut under programmets lp-
tid.
Deltagare i 2012 rs aktieprogram deltar inte i rets vriga
aktiebaserade program.
Ersttning till verkstllande direktren
och verkstllande ledningen
SEB:s styrelse beslutar om ersttning till verkstllande direkt-
ren och vriga ledamter i den verkstllande ledningen efter
frslag frn styrelsens Remuneration and Human Resources
Committee. Ersttningen skall flja de av rsstmman fast-
stllda riktlinjerna.
rsstmman 2012 beslutade att den totala ersttningen
fr verkstllande ledningen skall baseras p de tre huvud-
komponenterna fast ln, lngsiktig aktiebaserad ersttning
(Aktieprogrammet), pension och andra frmner.
Kontantbaserad rrlig ersttning ingr inte i ersttningen. Pen-
sionsplanerna fr ledamterna i verkstllande ledningen r
frmnsbestmda eller premiebaserade och r oantastbara.
Mlet r att, liksom fr vriga anstllda, ka antalet med pre-
miebaserade pensionsplaner. I de frmnsbaserade planerna
nns tak fr den s kallade pensionsmedfrande lnen. Vid
uppsgning frn Bankens sida utgr avgngsvederlag om tolv
mnaders ln. Banken har rtt att frn avgngsvederlaget
avrkna det som befattningshavaren erhller i ersttning frn
annan anstllning. Detaljerad information om ersttningen till
verkstllande direktren och verkstllande ledningen ter-
nns i not 9c.
Styrelsens frslag till riktlinjer fr beslut av rsstmman
2013 verensstmmer i allt vsentligt med 2012 rs riktlinjer.
Frslaget ternns p www.sebgroup.com/sv.
Ersttningspolicy
Grunder och principer fr hur ersttningen inom SEB faststlls,
tillmpas och fljs upp samt denitionen av vilka anstllda
som utgr srskild reglerad personal framgr av SEB:s erstt-
ningspolicy. Ersttningspolicyn revideras rligen. Styrelsens
Remuneration and Human Resources Committee bereder fr-
slag till ndringar, efter konsultation med relevanta kontroll-
funktioner, fr slutligt beslut av styrelsen.
Under 2012 identierades 964 personer inom SEB som Sr-
skilt reglerad personal. Mer information om ersttning nns i not 9.
Status fr aktiebaserade program
Tilldelning, procent
Faktiskt utfall Uppskattat utfall 20102012
Performance shares Aktiematchning
Ersttningar inom SEB 2012
Tusental kronor
Fast ln
Rrlig
kontant-
ersttning
Kostnad fr lng-
fristiga aktiebase-
rade program Frmner Total Pensioner
VD och koncernchef Annika Falkengren 8000 4491 1239 13730 7471
vriga ordinarie ledamter av
verkstllande ledningen 34160 13697 1714 49571 17630
Total 42160 18188 2953 63301 25101
SEB exklusive verkstllande ledningen 8292586 883945 299258 98495 9574284 1396111
Summa SEB 8334746 883945 317446 101448 9637585 1421212
Under 2012 har verkstllande ledningen i genomsnitt besttt av nio ledamter.
100
80
60
40
20
0
2009 2008 2007 2006 2005 2012 2010 2009 2010 2011
Finansiella rapporter Innehll
Not Sida
SEB-koncernen
Resultatrkning 70
Balansrkning 71
Kassafldesanalys 73
Skandinaviska Enskilda Banken
Resultatrkning 74
Balansrkning 75
Kassafldesanalys 77
Noter till de finansiella rapporterna
Fretagsinformation 78
1 Redovisningsprinciper
2 Segmentrapportering 85
Noter till resultatrkningen
3 Rntenetto 87
4 Provisionsnetto 88
5 Nettoresultat av finansiella transaktioner 88
6 Livfrskringsintkter, netto 89
7 vriga intkter, netto 89
8 Administrationskostnader 90
9 Personalkostnader 90
9 a Ersttningar 91
9 b Pensionsfrpliktelser 94
9 c Ersttningar till styrelsen och verkstllande ledningen 96
9 d Aktierelaterade ersttningar 98
9 e Antal anstllda 99
10 vriga kostnader 100
11 Av- och nedskrivningar av materiella
och immateriella tillgngar 100
12 Vinster och frluster frn avyttring av
materiella och immateriella tillgngar 100
13 Kreditfrluster 101
14 Bokslutsdispositioner 101
15 Skatt 101
16 Nettoresultat per aktie 102
17 vrigt totalresultat 102
Not Sida
Noter till balansrkningen
18 Riskupplysningar 103
18 a Kreditrisk 103
18 b Likviditetsrisk 107
18 c Rnterisk 110
19 Mtning av verkligt vrde av finansiella
tillgngar och skulder 111
20 Kassa och vrig utlning till centralbanker 114
21 Utlning till kreditinstitut 114
22 Utlning till allmnheten 115
23 Finansiella tillgngar till verkligt vrde 116
24 Finansiella tillgngar som kan sljas 117
25 Finansiella tillgngar som innehas till frfall 117
26 Aktier och andelar i intressefretag 118
27 Aktier och andelar i koncernfretag 119
28 Materiella och immateriella tillgngar 120
29 vriga tillgngar 122
30 Skulder till kreditinstitut 122
31 In- och upplning frn allmnheten 123
32 Skulder till frskringstagarna 123
33 Emitterade vrdepapper 124
34 Finansiella skulder till verkligt vrde 124
35 vriga skulder 125
36 Avsttningar 126
37 Efterstllda skulder 127
38 Obeskattade reserver 127
Tillggsinformation
39 Poster inom linjen 128
40 Kortfristiga och lngfristiga tillgngar och skulder 130
41 Finansiella tillgngar och skulder per klass 131
42 Skuldinstrument frdelade p frfallotider 133
43 Skuldinstrument frdelade p emittenter 134
44 Utlning och kreditfrlustreserver 135
45 Derivatinstrument 140
46 Upplysningar om nrstende 142
47 Kapitaltckning 142
48 Framtida minimileaseavgifter fr operationella leasingavtal 143
49 Tillgngars och skulders frdelning p vsentliga valutor 144
50 Livfrskringsrrelsen 145
51 Tillgngar i fondfrskringsverksamheten 146
52 Tillgngar och skulder som innehas fr
frsljning och avvecklade verksamheter 146
53 Omklassificerade portfljer 146
54 Omrkning av Finansiella rapporter 2011 SEB-koncernen 147
Femrsversikter
SEB-koncernen 148
finansiella rapporterna
Resultatrkning
SEB-koncernen
Mkr Not 2012 2011 Frndring, %
Rnteintkter 53794 56163 4
Rntekostnader 36159 39262 8
Rntenetto 3 17635 16901 4
Provisionsintkter 18336 19023 4
Provisionskostnader 4716 4848 3
Provisionsnetto 4 13620 14175 4
Vinster (frluster) frn handel med nansiella tillgngar och skulder, netto 4714 4072 16
Vinster (frluster) frn nansiella tillgngar och skulder klassicerade till
verkligt vrde, netto 73 53 38
Nedskrivningar av nansiella tillgngar som kan sljas 62 471 87
Nettoresultat av nansiella transaktioner 5 4579 3548 29
Premieinkomster, netto 6462 6467 0
Avgifter p investeringskontrakt 1420 1180 20
Kapitalavkastning, netto 7937 4673 70
vriga frskringsintkter 382 425 10
Frskringskostnader, netto 12773 9548 34
Livfrskringsintkter, netto 6 3428 3197 7
Utdelningar 75 115 35
Andelar i intressefretags resultat 19 48 60
Vinster och frluster p vrdepapper som innehas som kapitalplaceringar 109 27
vriga rrelseintkter 424 271 56
vriga intkter, netto 7 439 135
Summa intkter 38823 37686 3
Personalkostnader 9 14596 14325 2
vriga kostnader 10 6444 7424 13
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 11 2612 1764 48
Summa kostnader 23652 23513 1
Resultat fre kreditfrluster 15171 14173 7
Vinster och frluster frn avyttring av materiella och immateriella tillgngar 12 1 2 50
Kreditfrluster, netto 13 937 778
Rrelseresultat 14235 14953 5
Skatt 15 2093 2942 29
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter 12142 12011 1
Avvecklad verksamhet 488 1155 58
NETTORESULTAT 11654 10856 7
Minoritetens andel 22 37 41
Aktiegarnas andel 11632 10819 8
Nettoresultat per aktie fre utspdning frn kvarvarande verksamheter, kr 16 5:53 5:46
Nettoresultat per aktie efter utspdning frn kvarvarande verksamheter, kr 16 5:51 5:43
Nettoresultat per aktie fre utspdning frn avvecklad verksamhet, kr 16 0:22 0:53
Nettoresultat per aktie efter utspdning frn avvecklad verksamhet, kr 16 0:22 0:52
Nettoresultat per aktie fre utspdning, kr 16 5:31 4:93
Nettoresultat per aktie efter utspdning, kr 16 5:29 4:91
Totalresultat
Nettoresultat 11654 10856 7
Finansiella tillgngar som kan sljas 1276 722 77
Kassadesskringar 581 1529 62
Omrkning av utlndsk verksamhet 386 134 188
Uppskjuten skatt p omrkningseekter 284 76
Frmnsbestmda pensionsplaner 2003 88
vrigt 454 100
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 17 816 1499 154
TOTALRESULTAT 10838 12355 12
Minoritetens andel 22 36 39
Aktiegarnas andel 10816 12319 12
Balansrkning
SEB-koncernen
31 december, Mkr Not 2012 2011 Frndring, %
Ingende balans
2011
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 20 191445 148042 29 46488
vrig utlning till centralbanker 20 17718 80548 78 20664
Utlning till vriga kreditinstitut 21 126023 128763 2 183524
Utlning till allmnheten 22 1236088 1186223 4 1074879
Vrdepapper fr handel 276688 231932 19 221791
Derivat fr handel 152687 148662 3 116008
Derivat fr skringsredovisning 16992 17812 5 11631
Frndring av verkligt vrde av skrade poster i en portfljskring 921 1347 32 3419
Finansiella tillgngar dr frskringstagarna br risken 203333 186763 9 179432
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde 75317 83162 9 85465
Finansiella tillgngar till verkligt vrde 23 725938 669678 8 617746
Finansiella tillgngar som kan sljas 24 50599 57377 12 66970
Finansiella tillgngar som innehas till frfall 25 82 282 71 1451
Tillgngar som innehas fr frsljning 52 2005 100 74951
Aktier och andelar i intressefretag 26 1252 1289 3 1022
Immateriella tillgngar 17287 17872 3 16922
Materiella tillgngar 1133 1243 9 1588
Frvaltningsfastigheter 10074 9901 2 8525
Materiella och immateriella tillgngar 28 28494 29016 2 27035
Aktuella skattefordringar 6915 6403 8 4580
Uppskjutna skattefordringar 2010 2562 22 2706
Kund- och likvidfordringar 35199 14562 142 30434
Marginalskerheter 19483 19576 0 13989
vriga tillgngar 12210 13055 6 10340
vriga tillgngar 29 75817 56158 35 62049
SUMMA TILLGNGAR 2453456 2359381 4 2176779
Skulder till kreditinstitut 30 170656 201274 15 212624
In- och upplning frn allmnheten 31 862260 861682 0 711541
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal 195620 180988 8 174753
Skulder till frskringstagarna frskringsavtal 90353 88695 2 89217
Skulder till frskringstagarna 32 285973 269683 6 263970
Emitterade vrdepapper 33 661851 589873 12 530483
Skulder fr handel 77221 79817 3 78467
vriga nansiella skulder till verkligt vrde 34 237001 232247 2 200690
Skulder hnfrliga till tillgngar som innehas fr frsljning 52 1962 100 48339
Aktuella skatteskulder 2440 1605 52 4021
Uppskjutna skatteskulder 8501 9367 9 8878
Leverantrs- och likvidskulder 31412 13043 141 29960
vriga skulder 31166 26463 18 27535
vriga skulder 35 96349 68967 40 84357
Avsttningar 36 5572 5845 5 5020
Efterstllda skulder 37 24281 25109 3 25552
Summa skulder 2343943 2256642 4 2082576
Minoritetsintressen 90 261 66 266
Aktiekapital 21942 21942 0 21942
Andra fonder 2552 1736 47 3236
Balanserad vinst 78401 71453 10 68486
Nettoresultat, aktigarnas andel 11632 10819 8 6745
Eget kapital 109423 102478 7 93937
Summa kapital 109513 102739 7 94203
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2453456 2359381 4 2176779
Poster inom linjen
Fr egna skulder stllda skerheter 39 641180 621096 3
vriga stllda skerheter 39 135372 130156 4
Ansvarsfrbindelser 39 94175 94004 0
taganden 39 407423 390352 4
Frndringar i eget kapital
SEB-koncernen
31 december, Mkr 2012 2011 Frndring, %
Ingende balans
2011
Minoritetsintressen 90 261 266
Eget kapital 109423 102478 7 93937
TOTALT KAPITAL 109513 102739 7 94203
Aktiekapital
1)
21942 21942 21942
Andra bundna fonder 34454 29837 15 34451
Bundet eget kapital 56396 51779 9 56393
Eliminering av terkp av egna aktier och swappar 1447 1621 11 1439
Andra fonder 2552 1736 47 3236
vrigt fritt eget kapital 45394 43237 5 35474
Nettoresultat, aktiegarnas andel 11632 10819 8 6745
Fritt eget kapital
2)
53027 50699 5 37544
EGET KAPITAL 109423 102478 7 93937
1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).
2) Information om kapitalkrav nns i not 47 Kapitaltckning.
Andra fonder
2012
Aktie-
kapital
Balanse-
rad vinst
Finansiella
tillgngar
som kan
sljas
Kassa-
des-
skringar
Omrkning
utlndsk
verksamhet
Frmns-
bestmda
pensions-
planer vrigt
Summa
aktie garnas
kapital
Minori-
tets-
intresse
Summa
kapital
Ingende balans 21942 82272 1003 1107 1279 88 473 102478 261 102739
Nettoresultat 11632 11632 22 11654
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 1276 581 386 2003 284 816 816
Totalresultat 11632 1276 581 386 2003 284 10816 22 10838
Utdelning till aktiegarna
1)
3795 3795 3795
Personaloptionsprogrammen
2)
113 113 113
Minoritetsintressen 193 193
Frndring i innehav av egna aktier 37 37 37
UTGENDE BALANS 21942 90033 273 1688 1665 2091 757 109423 90 109513
2011
Ingende balans 21942 80571 1725 422 1145 56 99277 266 99543
Frndring i redovisningsprincipen fr
frmnsbestmda pensionsplaner 5340 5340 5340
Justerad ingende balans 21942 75231 1725 422 1145 56 93937 266 94203
Nettoresultat 10819 10819 37 10856
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 722 1529 134 88 529 1500 1 1499
Totalresultat 10819 722 1529 134 88 529 12319 36 12355
1)
3242 3242 3242
2)
189 189 189
Minoritetsintressen 15 15 41 26
Frndring i innehav av egna aktier 28 28 28
UTGENDE BALANS 21942 82984 1003 1107 1279 88 473 103190 261 103451
ndring av verkligt vrde p
nansiella tillgngar 712 712 712
JUSTERAD UTGENDE BALANS 21942 82272 1003 1107 1279 88 473 102478 261 102739
1) Utdelning betald 2012 fr 2011 var per A-aktie 1:75 kr (1:50) och per C-aktie 1:75 kr (1:50). Freslagen utdelning fr 2012 r 2:75 kr per aktie, ytterligare information nns p sid 1617.
2) Posten inkluderar frndring i nominella belopp fr equityswappar som skrar personaloptionsprogrammen.
Under 2011 har SEB, i enlighet med beslut p rsstmman, terkpt 3,0 miljoner aktier fr de lngsiktiga incitamentsprogrammen. Nr personaloptioner lsts har 1,0 miljoner aktier slts under 2011.
Den 31 december 2011 gde SEB 2,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvrde av 94 Mkr. Ytterligare 12,1 miljoner aktier har slts nr personaloptioner lsts under 2012. Under 2012 har SEB, i enlighet
med beslut p rsstmman, terkpt 12,0 miljoner A-aktier. Den 31 december 2012 gde SEB 2,2 miljoner A-aktier till ett marknadsvrde av 121 Mkr.
Kassadesanalys
SEB-koncernen
Erhllna rntor 54719 55904 2
Betalda rntor 37778 37783 0
Erhllna provisioner 18751 19023 1
Betalda provisioner 5131 4848 6
Erhllet netto av nansiella transaktioner 14746 5514
vriga inbetalningar i rrelsen 3527 1226 188
Betalda administrationskostnader 20943 23065 9
Betald inkomstskatt 2093 3046 31
Kassade frn resultatrkningen 25798 1897
kning ()/minskning (+) i portfljer 20136 41611 148
kning (+)/minskning () i emitterade kortfristiga vrdepapper 72104 58272 24
kad ()/minskad (+) utlning till kreditinstitut och centralbanker 1795 85416 102
kad ()/minskad (+) utlning till allmnheten 57361 121991 53
kad (+)/minskad () upplning frn kreditinstitut 30597 9913
kad (+)/minskad () in- och upplning frn allmnheten 2106 150489 99
kning ()/minskning (+) i frskringsportfljer 1938 1096 77
Frndringar i vriga tillgngar 17007 77583
Frndringar i vriga skulder 22173 63206
Kassade frn den lpande verksamheten 6653 219062 103
Frsljning av aktier och obligationer 571 1258 55
Frsljning av immateriella och materiella anlggningstillgngar 1 2 50
Erhllna utdelningar och koncernbidrag 75 115 35
Frvrv/avyttring av aktier och obligationer 165 418 61
Frvrv/avyttring av immateriella och materiella anlggningstillgngar 2090 3745 44
Kassade frn investeringsverksamheten 1278 1952 35
Emission rntebrande vrdepapper och nyupplning 284802 289634 2
terbetalning av tidigare upplning 285689 290063 2
Betald utdelning 3795 3242 17
Kassade frn nansieringsverksamheten 4682 3671 28
PERIODENS KASSAFLDE 12613 213439 106
Kassa och likvida medel vid rets brjan 276853 63646
Valutakursdierenser i likvida medel 6948 232
Periodens kassade 12613 213439
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT
1)
257292 276853 7
1) Likvida medel vid periodens slut denieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlning till vriga kreditinstitut betalbara p anfordran (not 21).
Frsljningen av den ukrainska banken avslutades under 2012 och hade en eekt p likvida medel med 53 Mkr.
Kassadesanalys fr avvecklade verksamheter nns i not 52.
Resultatrkning
Enligt Finansinspektionens freskrifter
Mkr Not 2012 2011 Frndring, %
Rnteintkter 3 37954 36818 3
Leasingintkter 3 5817 5756 1
Rntekostnader 3 26293 27034 3
Utdelningar 7 2215 3438 36
Provisionsintkter 4 8963 9030 1
Provisionskostnader 4 1524 1634 7
vriga rrelseintkter 7 159 1183 87
Summa intkter 31337 30690 2
Administrationskostnader 8 15077 14479 4
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 11 5446 4884 12
Summa kostnader 20523 19363 6
Resultat fre kreditfrluster 10814 11327 5
Kreditfrluster, netto 13 385 457 16
Nedskrivningar av nansiella tillgngar 1114 759 47
Bokslutsdispositioner 14 3175 148
Skatt 15 1289 2122 39
vriga skatter 15 86 10
Totalresultat
Finansiella tillgngar som kan sljas 693 36
Omrkning av utlndsk verksamhet 72 44
vrigt 452 100
Balansrkning
31 december, Mkr Not 2012 2011 Frndring, %
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 20 165994 121948 36
Utlning till kreditinstitut 21 200189 245796 19
Utlning till allmnheten 22 937734 873335 7
Vrdepapper fr handel 262492 224322 17
Derivat fr handel 148349 145106 2
Derivat fr skringsredovisning 15439 16271 5
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde 46 368 88
Finansiella tillgngar till verkligt vrde 23 426326 386067 10
Finansiella tillgngar som kan sljas 24 17610 16739 5
Finansiella tillgngar som innehas till frfall 25 1636 2771 41
Aktier och andelar i intressefretag 26 1044 1092 4
Aktier och andelar i koncernfretag 27 50671 53686 6
Immateriella anlggningstillgngar 2854 2544 12
Materiella tillgngar 40172 40819 2
Materiella och immateriella tillgngar 28 43026 43363 1
Aktuella skattefordringar 3427 2170 58
Uppskjutna skattefordringar 4 100
Kund- och likvidfordringar 34774 14074 147
Marginalskerheter 19483 19576 0
vriga tillgngar 7139 7667 7
SUMMA TILLGNGAR 1909053 1788288 7
Skulder till kreditinstitut 30 199711 229428 13
In- och upplning frn allmnheten 31 637721 608645 5
Emitterade vrdepapper 33 641413 558747 15
Skulder fr handel 73814 77163 4
Derivat fr handel 156576 145373 8
Derivat fr skringsredovisning 1672 4181 60
vriga nansiella skulder till verkligt vrde 34 232062 226717 2
Aktuella skatteskulder 959 800 20
Uppskjutna skatteskulder 475 393 21
Leverantrs- och likvidskulder 30789 10675 188
Marginalskerheter 22830 18489 23
vriga skulder 19044 13800 38
vriga skulder 35 74097 44157 68
Avsttningar 36 160 76 111
Efterstllda skulder 37 24213 24727 2
Summa skulder 1809377 1692497 7
Obeskattade reserver 38 26346 25049 5
Aktiekapital 21942 21942 0
Andra fonder 12971 11168 16
Balanserad vinst 33652 29781 13
Eget kapital 73330 70742 4
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL 1909053 1788288 7
Poster inom linjen
taganden 39 315157 303315 4
31 december, Mkr 2012 2011 Frndring, %
Aktiekapital
1)
21942 21942
Reservfond ocn andra bundna fonder 12260 12260
Bundet eget kapital 34202 34202
Eliminering av terkp av egna aktier och swappar 2101 1603 31
Finansiella tillgngar som kan sljas 1140 1833 38
Omrkning utlndsk verksamhet 427 355 20
ndring av verkligt vrde p nansiella tillgngar 562 100
Balanserad vinst 36347 31942 14
Fritt eget kapital 39128 36540 7
EGET KAPITAL 73330 70742 4
1) 2 170 019 294 st A-aktier (2 170 019 294); 24 152 508 st C-aktier (24 152 508).
2012
Aktie-
kapital
Bundna
reserver
Balanse-
rad vinst
Finansiella
tillgngar
som kan sljas
Kassa-
des-
skringar
Omrkning
utlndsk
verksamhet Summa
Ingende balans 21942 12260 37628 1833 1100 355 70742
Nettoresultat 4765 4765
Totalresultat 4765 693 584 72 5970
1)
3795 3795
2)
174 174
Fusioner 654 654
Frndring i innehav av egna aktier 67 67
UTGENDE BALANS 21942 12260 39011 1140 1684 427 73330
2011
Ingende balans 21942 12260 33844 1870 436 399 65341
Nettoresultat 7851 7851
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 452 37 1536 44 1165
Totalresultat 7399 37 1536 44 9016
1)
3242 3242
2)
98 98
Fusioner 124 124
Frndring i innehav av egna aktier 33 33
UTGENDE BALANS 21942 12260 38190 1833 1100 355 71304
JUSTERAD UTGENDE BALANS 21942 12260 37628 1833 1100 355 70742
1) Utdelning betald 2012 fr 2011 var per A-aktie 1:75 kr (1:50) och per C-aktie 1:75 kr (1:50). Freslagen utdelning fr 2012 r 2:75 kr per aktie, ytterligare information nns p sid 1617.
2) Anskaningskostnaden fr terkp av egna aktier r avdragen frn eget kapital. Posten inkluderar frndring i nominella belopp fr equityswappar som skrar personaloptionsprogrammen.
Under 2011 har SEB, i enlighet med beslut p rsstmman, terkpt 3,0 miljoner aktier fr de lngsiktiga incitamentsprogrammen. Nr personaloptioner lsts har 1,0 miljoner aktier slts under
2011. Den 31 december 2011 gde SEB 2,3 miljoner A-aktier till ett marknadsvrde av 94 Mkr. Ytterligare 12,1 miljoner aktier har slts nr personaloptioner lsts under 2012. Under 2012 har SEB,
i enlighet med beslut p rsstmman, terkpt 12,0 miljoner A-aktier. Den 31 december 2012 gde SEB 2,2 miljoner A-aktier till ett marknadsvrde av 121 Mkr.
Kassadesanalys
Erhllna rntor 44146 42473 4
Betalda rntor 26219 25994 1
Erhllna provisioner 9457 8937 6
Betalda provisioner 2071 2129 3
Erhllet netto av nansiella transaktioner 13720 3536
vriga inbetalningar i rrelsen 186 1883 90
Betalda administrationskostnader 17018 15473 10
Betald inkomstskatt 306 3022 90
Kassade frn resultatrkningen 21895 3139
kning ()/minskning (+) i tradingportfljer 27049 11187
kning (+)/minskning () i emitterade kortfristiga vrdepapper 82491 37765 118
kad ()/minskad (+) utlning till kreditinstitut 382 52091
kad ()/minskad (+) utlning till allmnheten 59982 120756 50
kad (+)/minskad () upplning frn kreditinstitut 33582 33696
kad (+)/minskad () in- och upplning frn allmnheten 19298 123813 84
Frndringar i vriga tillgngar 22351 35022 36
Frndringar i vriga skulder 22794 18595 23
Kassade frn den lpande verksamheten 3132 124508 97
Utdelningar 2215 4409 50
Investeringar i koncernfretag/Fusion av koncernfretag 5535 3623 53
Frvrv av aktier och obligationer 1343 982 37
Frvrv av immateriella och materiella anlggningstillgngar 2404 7339 67
Kassade frn investeringsverksamheten 6689 1675
Emission rntebrande vrdepapper och nyupplning 273155 117604
terbetalning av tidigare upplning 273746 86720 100
Betald utdelning 3795 3242
Kassade frn nansieringsverksamheten 4386 27642
PERIODENS KASSAFLDE 5435 153825 96
Kassa och likvida medel vid rets brjan 223078 69246
Valutakursdierenser i likvida medel 6056 7
Periodens kassade 5435 153825 96
KASSA OCH LIKVIDA MEDEL VID PERIODENS SLUT
1)
222457 223078 0
1) Likvida medel vid periodens slut denieras som Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker (not 20) och Utlning till vriga kreditinstitut betalbara p anfordran (not 21).
noter till de finansiella rapporterna
Noter till de nansiella rapporterna
Mkr dr ej annat anges.
1 Redovisningsprinciper
VSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER I KONCERNEN
Lag och freskriftsenlighet
Koncernredovisningen r upprttad i enlighet med internationella redovisnings-
standarder (IFRS) och tolkningar av dessa standarder som antagits av EU. Drut-
ver tillmpas de tillgg som fljer av lagen (1995:1559) om rsredovisning i kredit-
institut och vrdepappersbolag (RKL) och Finansinspektionens freskrifter och
allmnna rd (FFFS 2008:25) om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepap-
persbolag. Vidare tillmpas Rdet fr nansiell rapporterings rekommendation
RFR 1 Kompletterande redovisningsregler fr koncerner samt tillhrande uttalan-
den, UFR.
Vrderingsgrunder tillmpade vid
upprttandet av de nansiella rapporterna
Koncernredovisningen baseras p upplupna anskaningsvrden frutom verkliga
vrden som tillmpas fr nansiella tillgngar som kan sljas och nansiella till-
gngar och skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen inklusive
derivat. De konsoliderade nansiella rapporterna presenteras i svenska kronor
(SEK), vilken r koncernens rapporteringsvaluta.
Koncernredovisning
Dotterfretag
Koncernredovisningen omfattar moderfretaget och dess dotterfretag. Dotter-
fretag r fretag ver vilka moderfretaget utvar ett bestmmande inytande
och sledes har rtten att utforma fretagets nansiella och operativa strategier i
syfte att erhlla ekonomiska frdelar. Ett sdant inytande antas bland annat f-
religga nr moderfretaget direkt eller indirekt genom dotterfretag ger mer n
hlften av rsterna i ett fretag. Fretag dr moderfretaget eller dess dotterfre-
tag innehar mer n hlften av rsterna men p grund av avtal eller lag inte kan ut-
va kontroll omfattas inte av koncernredovisningen.
De nansiella rapporterna fr moderfretaget och dotterfretagen som kon-
solideras avser samma period och r upprttade enligt de redovisningsprinciper
som gller fr koncernen. Ett dotterfretag tas in i koncernredovisningen frn fr-
vrvstidpunkten, vilket r den dag d moderfretaget fr ett bestmmande iny-
tande ver dotterfretaget, och ingr i koncernredovisningen till den dag d det
bestmmande inytandet upphr.
Koncernredovisningen upprttas enligt frvrvsmetoden. Anskaningsvrdet
fr ett frvrv utgrs av verkligt vrde p tillgngar som lmnats som ersttning,
emitterade egetkapitalinstrument och uppkomna eller vertagna skulder.
Identierbara frvrvade tillgngar och vertagna skulder och eventualfr-
pliktelser i ett fretagsfrvrv vrderas inledningsvis till verkliga vrden p fr-
vrvsdagen oavsett omfattningen p eventuellt minoritetsintresse. Det verskott
som utgrs av skillnaden mellan den verfrda ersttningen fr rrelsefrvrvet
och det verkliga vrdet p koncernens andel av identierbara frvrvade netto-
tillgngar redovisas som goodwill. Om den verfrda ersttningen understiger
verkligt vrde fr det frvrvade dotterfretagets nettotillgngar, redovisas
mellanskillnaden direkt i resultatrkningen.
Goodwill frdelas p kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenere-
rande enheter, som frvntas f frdelar frn ett frvrv genom synergieekter.
De kassagenererande enheter som goodwill frdelas till motsvarar den lgsta
nivn inom koncernen dr goodwill vervakas i den interna styrningen.
Nyttjandeperioden fr varje enskild identierad immateriell tillgng faststlls
trots att nyttjandeperioden fr goodwill r obegrnsad. Vad gller avskrivning
och nedskrivning se vidare under immateriella tillgngar.
Koncerninterna transaktioner och balansposter samt orealiserade vinster och
frluster p transaktioner mellan koncernfretag elimineras. Minoritetens andel
av resultatet i dotterfretag ingr i redovisat resultat i koncernresultatrkningen
och dess andel av nettotillgngarna ingr i eget kapital i koncernbalansrkningen.
Intressefretag
Koncernredovisningen omfattar ven intressefretag, dvs. fretag ver vilka
koncernen utvar ett betydande inytande. Detta innebr att koncernen kan
delta i de beslut som rr ett fretags nansiella och operativa strategier, men inte
bestmma ver dessa. Ett betydande inytande antas freligga d koncernen
direkt eller indirekt innehar mellan 20 och 50 procent av rsterna i ett fretag.
Fretag dr koncernen innehar mindre n 20 procent av rsterna klassiceras
som intressefretag om koncernen r representerad i dessa fretags styrelse samt
deltar i arbetet med fretagets strategiska frgor och frgor som rr riktlinjer.
Huvudprincipen r att intressefretag konsolideras enligt kapitalandelsmeto-
den. De innehav i intressefretag som innehas inom ramen fr koncernens risk-
kapitalverksamhet har koncernen dock valt att redovisa som poster till verkligt
vrde via resultatrkningen.
Specialfretag
Specialfretag (SPE) konsolideras d koncernen har kontroll ver specialfreta-
get. En indikation p kontroll r nr koncernen r exponerad fr specialfretagets
risker och frdelar.
Tillgngar som innehas fr frsljning och avvecklad verksamhet
I balansrkningen redovisas tillgngar och skulder hnfrliga till den verltna
verksamheten skilda frn vriga tillgngar och skulder. Klassicering som tillgng
eller avyttringsgrupp som innehas fr frsljning sker d den r tillgnglig fr
omedelbar frsljning i frevarande skick och en frsljning r mycket sannolik.
Vid klassiceringstidpunkten som verksamhet under avveckling grs en vrde-
ring av tillgngen eller avyttringsgruppen, till det lgsta av det redovisade vrdet
och verkligt vrde med avdrag fr frsljningskostnader. Eventuella efterfljande
nedskrivningar eller omvrderingar redovisas direkt i resultatrkningen. Vinst
redovisas inte om den verstiger ackumulerade tidigare nedskrivningar av till-
gngen. Frn klassiceringstidpunkten grs inte ngra avskrivningar p materi-
ella eller immateriella tillgngar som hrrr frn verksamheten under avveckling.
Tillgngar och skulder som innehas fr frsljning srredovisas i koncernens
balansrkning fram till frsljningstidpunkten. Tillgngar som innehas fr frslj-
ning och avvecklad verksamhet redovisas netto p en separat rad i resultatrk-
ningen. Jmfrelsetalen fr fregende r i resultatrkningen och tillhrande
noter har justerats som om den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del
av den kvarvarande verksamheten.
Segmentrapportering
Ett rrelsesegment r en del av koncernen som bedriver verksamhet frn vilken
den kan generera intkter och dra sig kostnader och fr vilka det nns fristende
nansiell information tillgnglig. Vidare fljer fretagets hgsta verkstllande be-
slutsfattare upp ett rrelsesegments resultat fr att utvrdera resultatet samt fr
att kunna allokera resurser till rrelsesegmentet. Verkstllande ledning utgr
SEB:s hgsta verkstllande beslutsfattare.
Omrkning av utlndska valutor
Transaktioner i utlndsk valuta omrknas till den funktionella valutan till den
valutakurs som freligger p transaktionsdagen. Monetra tillgngar och skulder
i utlndsk valuta rknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som
freligger p balansdagen. Icke-monetra tillgngar och skulder som redovisas
till historiska anskaningsvrden omrknas till valutakurs vid transaktionstill-
fllet. Icke-monetra tillgngar och skulder som redovisas till verkliga vrden
Fretagsinformation
SEB-koncernen tillhandahller banktjnster till stora fretag & institutioner och
private banking kunder, i kontorsrrelsen och inom investeringsomrdet. Kon-
cernen r ocks verksam inom omrdena kapitalfrvaltning och livfrskring.
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ.) r moderfretag i koncernen.
Moderfretaget r ett svenskt aktiebolag med ste i Stockholm, Sverige.
Moderfretaget r noterat p NASDAQ OMX lista fr stora fretag.
Koncernredovisningen fr det rkenskapsr som slutar 31 december 2012
har godknts fr publicering av styrelsen den 22 februari och kommer att fre-
lggas bolagsstmman 2013 fr faststllande.
omrknas till den funktionella valutan till den kurs som rder vid tidpunkten
fr vrdering till verkligt vrde.
Vinster och frluster som uppkommer p grund av valutakursdierenser,
vid avyttring eller omrkning av monetra poster, redovisas i resultatrkningen.
Omrkningsdierenser avseende icke-monetra poster klassicerade som nan-
siella tillgngar eller nansiella skulder vrderade till verkligt vrde via resultat-
rkningen ingr som en del av frndringen i verkligt vrde. Omrkningsdieren-
ser avseende icke-monetra poster klassicerade som nansiella tillgngar som
kan sljas redovisas i vrigt totalresultat. Valutakursdierenser avseende mone-
tra poster som r en del av en nettoinvestering i en utlandsverksamhet redovisas
p samma stt.
I koncernredovisningen rknas resultat- och balansrkningar i koncernfretag
med annan funktionell valuta n koncernens rapporteringsvaluta om till svenska
kronor. Tillgngar och skulder i utlndska koncernfretag omrknas enligt balans-
dagskursen och intkter och kostnader i resultatrkningen omrknas enligt ge-
nomsnittskursen under ret. De valutakursdierenser som uppstr p grund av
att posterna i resultat- respektive balansrkningen rknas om till rapporterings-
valutan enligt olika valutakurser redovisas som kursdierens i vrigt totalresultat.
Goodwill som uppkommer vid frvrv av utlndska koncernfretag liksom jus-
teringar till verkligt vrde av tillgngar och skulder som grs i samband med fr-
vrv redovisas som tillgngar och skulder i det utlndska koncernfretaget och
omrknas till rapporteringsvalutan enligt valutakursen p balansdagen.
Finansiella tillgngar och skulder
Finansiella tillgngar
Finansiella tillgngar redovisas frsta gngen nr koncernen blir part i instrumen-
tets kontraktuella villkor och vrderas till verkligt vrde. Transaktionskostnader
som r direkt hnfrliga till frvrvet lggs till det verkliga vrdet frutom om till-
gngen avser nansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrk-
ningen d de redovisas i resultatrkningen. En nansiell tillgng tas bort frn ba-
lansrkningen nr de avtalsenliga rttigheterna till kassadena frn den nan-
siella tillgngen upphr eller om fretaget verfr i allt vsentligt samtliga de
risker och frdelar som r frknippade med gande av den. verltelse av nan-
siella tillgngar dr huvudsakligen alla risker och ersttningar kvarstr r ter-
kpstransaktioner och vrdepappersln.
Koncernen klassicerar nansiella tillgngar i fljande fyra kategorier vid an-
skaningstillfllet: Finansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultat-
rkningen, lne- och kundfordringar, investeringar som hlls till frfall och nan-
siella tillgngar som kan sljas.
Arsdagsredovisning tillmpas fr nansiella tillgngar klassicerade i kate-
gorierna nansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
och nansiella tillgngar som kan sljas. Fr vriga kategorier av nansiella till-
gngar tillmpas likviddagsredovisning.
Finansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
Kategorin nansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
innehller sdana nansiella tillgngar som innehas fr handel och sdana nan-
siella tillgngar som fretagsledningen vid frsta redovisningstillfllet valt att
klassicera till denna kategori (verkligtvrdeoptionen). Finansiella tillgngar
klassiceras som innehav fr handel om de innehas i syfte att sljas p kort sikt
fr att generera vinst. Derivat anses alltid som att de innehas fr handel svida
de inte r identierade som skringsinstrument.
Verkligt vrde via resultatrkningen kan anvndas avseende kontrakt som
innehller ett eller era inbddade derivat och i situationer d sdan klassicering
leder till mer relevant information. Typen av nansiella tillgngar och nansiella
skulder som fretagsledningen valt att klassicera som vrderade till verkligt
vrde via resultatrkningen samt kriterierna fr en sdan klassicering beskrivs
i relevant not.
De vinster och frluster som uppstr till fljd av vrdefrndringar redovisas l-
pande i resultatrkningen under posten nettoresultat av nansiella transaktioner.
Lnefordringar och kundfordringar
Lnefordringar och kundfordringar r nansiella tillgngar, som har faststllda
eller faststllbara betalningsden och som inte r noterade p en aktiv marknad.
Lnefordringar och kundfordringar vrderas till upplupet anskaningsvrde ge-
nom anvndande av eektivrntemetoden. Balansposterna Tillgodohavanden
hos centralbanker, vrig utlning till centralbanker, Utlning till vriga kredit-
institut och Utlning till allmnheten ingr i denna kategori.
Investeringar som hlls till frfall
Investeringar som hlls till frfall r nansiella tillgngar dr det nns en avsikt
och frmga att inneha tillgngarna till frfall. Denna kategori innehller nan-
siella tillgngar med faststllda eller faststllbara betalningsden och faststlld
lptid. Investeringar som hlls till frfall vrderas till upplupet anskaningsvrde
genom anvndande av eektivrntemetoden.
Finansiella tillgngar som kan sljas.
Finansiella tillgngar som kan sljas r antingen nansiella tillgngar som inte
klassicerats i ngon annan kategori eller nansiella tillgngar som fretaget
initialt valt att klassicera i denna kategori. Finansiella tillgngar som kan sljas
vrderas till verkligt vrde och vinster och frluster som uppstr till fljd av vrde-
frndringar redovisas i vrigt totalresultat och ackumuleras i vrdefrndrings-
reserven i eget kapital. Vid frsljning eller nedskrivning av nansiella tillgngar
som kan sljas redovisas den ackumulerade vinsten eller frlusten som tidigare
redovisats i eget kapital i resultatrkningen. Rntor p rntebrande nansiella
tillgngar som kan sljas redovisas i resultatrkningen med tillmpning av eek-
tivrntemetoden. ven utdelningar p aktier kategoriserade som nansiella till-
gngar som kan sljas redovisas i resultatrkningen.
Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris p en aktiv mark-
nad vrderas om mjligt till verkligt vrde med hjlp av en allmnt accepterad
vrderingsteknik. Investeringar i aktier som inte har ett noterat marknadspris p
en aktiv marknad och vars verkliga vrde inte kan berknas p ett tillfrlitligt stt
vrderas till anskaningsvrde.
Omklassicering
Finansiella tillgngar, exklusive derivat, som innehas fr handel och inte lngre
innehas i syfte att sljas kan omklassiceras ut ur kategorin verkligt vrde via re-
sultatrkningen under srskilda omstndigheter. Finansiella tillgngar som inne-
has fr frsljning kan omklassiceras till lnefordringar och kundfordringar eller
investeringar som hlls till frfall om SEB har fr avsikt och frmga att inneha de
nansiella tillgngarna under verskdlig framtid eller till frfall. De omklassice-
rade tillgngarna mste p omklassiceringsdagen uppfylla denitionen av den
kategori till vilken de omklassiceras. Frutsttningen fr att omklassicera till
kategorin investeringar som hlls till frfall r att SEB frndrat avsikten med
innehavet och har frmgan att inneha investeringen till frfall.
Omklassicering grs till verkligt vrde vid tidpunkten fr omklassicering.
Det verkliga vrdet blir anskaningskostnaden eller det upplupna anskanings-
vrdet. Den eektiva avkastningen fr nansiella tillgngar som omklassiceras
till lnefordringar och kundfordringar och innehav som hlls till frfall berknas p
omklassiceringsdagen. En kning av frvntade kassden fr omklassicerade
tillgngar justerar den framtriktade eektiva avkastningen medan en minskning
redovisas ver resultatrkningen.
Finansiella skulder
Nr nansiella skulder redovisas frsta gngen vrderas de till verkligt vrde.
Nr det gller nansiella skulder som vrderas till verkligt vrde via resultatrk-
ningen redovisas transaktionskostnader som r direkt hnfrliga till frvrvet
eller emissionen av den nansiella skulden i resultatrkningen. Finansiella skulder
tas bort frn balansrkningen nr de utslcks det vill sga nr tagandet upphr,
annulleras eller fullgrs.
Finansiella skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
Kategorin nansiella skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
innehller sdana nansiella skulder som innehas fr handel och sdana nan-
siella skulder som fretagsledningen vid frsta redovisningstillfllet valt att fra
till denna kategori (verkligtvrdeoptionen). Kriterierna fr klassicering av nan-
siella skulder under verkligtvrdeoptionen r de samma som fr nansiella till-
gngar. Skulder till frskringstagare och Emitterade vrdepapper ingr i denna
klassicering. Finansiella skulder som innehas fr handel r fretrdesvis positio-
ner i rntebrande vrdepapper och aktier samt derivatinstrument.
De vinster och frluster som uppstr till fljd av vrdefrndringar redovisas
lpande i resultatrkningen under posten nettoresultat av nansiella transaktioner.
vriga nansiella skulder
vriga nansiella skulder innehller frmst koncernens kortfristiga och lngfristi-
ga upplning. vriga nansiella skulder vrderas lpande efter frsta redovis-
ningstillfllet till upplupet anskaningsvrde genom anvndande av eektivrn-
temetoden. Hr ingr balansposterna Skulder till kreditinstitut, In- och upplning
frn allmnheten samt Emitterade vrdepapper.
Finansiella transaktioner som nettoredovisas
Finansiella tillgngar och skulder nettoredovisas i balansrkningen nr det nns
en legal rttighet att nettoredovisa transaktioner och det nns en avsikt att erlgga
likvid netto eller realisera tillgngen och erlgga likvid fr skulden samtidigt.
Berkning av verkligt vrde
Verkligt vrde fr nansiella instrument som handlas p en aktiv marknad, exem-
pelvis marknadsnoterade derivat, nansiella tillgngar och nansiella skulder som
innehas fr handel samt nansiella tillgngar som kan sljas baseras p noterade
marknadspriser. Avseende nansiella tillgngar anvnds aktuell kpkurs och av-
seende nansiella skulder anvnds aktuell sljkurs. Nr tillgngar och skulder har
motverkande marknadsrisker anvnds mittkursen fr att faststlla verkligt vrde.
Verkligt vrde fr nansiella instrument som inte handlas p en aktiv marknad
berknas med hjlp av olika vrderingstekniker. Vid anvndning av vrderings-
tekniker anvnds i s stor utstrckning som mjligt observerbara uppgifter. De
vrderingstekniker som anvnds r diskonterade kassaden, tekniker fr vrde-
ring av optioner, vrdering med referens till nyligen genomfrda transaktioner i
samma nansiella instrument och vrdering med referens till nansiella instru-
ment som i allt vsentligt r likadana.
Eventuella skillnader mellan transaktionspriset och det verkliga vrdet p
instrument som berknas utifrn en vrderingsteknik amorteras ver transaktio-
nens lptid, om inte berkningen av verkligt vrde i allt vsentligt baseras p ob-
serverbara noteringar. Om vrderingen i allt vsentligt baseras p observerbara
noteringar redovisas den s kallade Dag 1 vinsten i resultatrkningen.
Inbddade derivat
En del sammansatta instrument innehller bde derivat och en del som inte r de-
rivat. Derivatkomponenten i dessa sammansatta instrument kallas fr inbddat
derivat. Inbddade derivat separeras och redovisas som fristende derivat om de-
ras ekonomiska egenskaper och risker inte r nra frknippade med vrdkontrak-
tets ekonomiska egenskaper och risker eller om det sammansatta instrumentet
vrderas till verkligt vrde.
Vissa sammansatta kontrakt, det vill sga kontrakt som innehller ett eller era
inbddade derivat, klassiceras som en nansiell tillgng eller en nansiell skuld
vrderad till verkligt vrde via resultatrkningen. Detta val innebr att hela det
kombinerade avtalet vrderas till verkligt vrde och att vrdefrndringarna l-
pande redovisas i resultatrkningen.
Skringsredovisning
Derivat anvnds fr att ekonomiskt skra de risker fr rnte-, aktie- och valuta-
kursexponeringar som koncernen r utsatt fr. Nr dessa derivat och de poster
som de skrar uppfyller kraven fr skringsredovisning tillmpar koncernen an-
tingen kassadesskring, skring av verkligt vrde eller skring av en nettoin-
vestering i utlndsk verksamhet. Koncernen identierar och dokumenterar inled-
ningsvis relationen mellan skrad post och skringsinstrument liksom skrings-
strategi och den risk relationen avser att skra. Koncernen dokumenterar den
frsta dagen och sedan lpande att marknadsvrdet p det derivat som anvnds
uppvisar hg eektivitet jmfrt med marknadsvrdet eller kassadet p det in-
strument derivatet avser att skra. Koncernen identierar och dokumenterar ven
att sannolikheten fr att en prognostiserad transaktion intrar r hg. Ytterliga-
re information om skringsredovisning nns i noten om vriga intkter, netto.
Skringsredovisning tillmpas p derivat vars syfte t ex r att minska rnte- och
valutarisker frn nansiella instrument och nettoinvesteringar i utlndsk verk-
samhet. Koncernen tillmpar olika metoder fr skringsredovisning beroende p
syftet med skringen.
Skring fr vrdefrndring av tillgngar eller skulder (skring av verkligt vrde)
Skring fr vrdefrndring av tillgngar och skulder i en portflj (portfljskring)
Skring av hgst sannolika framtida kassaden frn tillgngar, skulder eller
prognostiserade transaktioner (kassadesskring)
Skring av en nettoinvestering i utlndsk verksamhet (skring av netto-
investeringar).
SEB upphr med skringsredovisning nr:
Derivatinstrumentet har upphrt att vara mycket eektivt som skrings-
instrument
Skringsinstrumentet frfaller, sljs, avvecklas eller lses in
Den skrade posten frfaller, sljs, eller betalas tillbaka, eller
Den prognostiserade transaktionen inte lngre r mycket sannolik.
Skring av verkligt vrde
Skringar av verkligt vrde tillmpas i syfte att skydda koncernen mot icke nsk-
vrda exponeringar fr frndringar i marknadspriser p redovisade tillgngar
eller skulder.
Vinster eller frluster frn omvrdering av skringsinstrumentet till verkligt
vrde redovisas som vriga intkter, netto i resultatrkningen tillsammans med
vinster eller frluster hnfrliga till vrdering till verkligt vrde av den skrade
risken i den skrade posten.
I de fall SEB skrar verkligt vrde avseende rnteexponeringen i en portflj med
nansiella tillgngar eller nansiella skulder, s kallad portfljskring av rnterisk,
redovisas den vinst eller frlust som r hnfrlig till den skrade posten antingen i
en separat post inom tillgngar eller i en separat post inom skulder.
Nr skringsrelationer upphr periodiseras de ackumulerade vinster eller
frluster som justerat det redovisade vrdet av den skrade posten i resultatrk-
ningen. Periodiseringen strcker sig ver den skrade postens terstende lptid.
Kassadesskring
Kassadesskring tillmpas fr att skra framtida rntebetalningar p tillgngar
eller skulder med rrlig rnta. Den del av vinst eller frlust p skringsinstrumen-
tet som bestmts vara en eektiv skring redovisas i vrigt totalresultat. Eventuell
ineektivitet redovisas som vriga intkter, netto i resultatrkningen.
Vinst eller frlust p skringsinstrument som ackumulerats i eget kapital redo-
visas i resultatrkningen under samma perioder som rnteintkter och rntekost-
nader frn den skrade tillgngen eller skulden redovisas i resultatrkningen.
Nr kassadesskringar upphr, men framtida kassaden fortfarande berk-
nas inyta, kvarstr ackumulerade vinster eller frluster avseende skringsinstru-
mentet som en separat post i eget kapital. Ackumulerade vinster eller frluster re-
dovisas sedan under rntenettot i resultatrkningen under samma perioder som
de tidigare skrade rntedena redovisas i resultatrkningen.
Skring av nettoinvesteringar
Skringar av nettoinvesteringar i utlandsverksamheter tillmpas fr att skydda kon-
cernen mot valutakursdierenser till fljd av verksamhet i utlandet. Huvudsakligen
anvnds ln i utlndsk valuta som skringsinstrument. Den vinst eller frlust p sk-
ringsinstrumentet som r hnfrlig till den eektiva delen av skringen redovisats i
vrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital som omrkning av utlandsverk-
samhet. Den ineektiva delen redovisas direkt i resultatrkningen som Nettoresul-
tat av nansiella transaktioner. Ackumulerad vinst eller frlust inom eget kapital
redovisas i resultatrkningen vid avyttring av utlandsverksamheten.
Rnteintkter och rntekostnader
Eektivrntemetoden anvnds fr att redovisa rnteintkter och rntekostnader i
resultatrkningen p nansiella tillgngar och nansiella skulder som vrderas till
upplupet anskaningsvrde.
Eektivrntemetoden r en metod fr berkning av det upplupna anska-
ningsvrdet fr en nansiell tillgng eller nansiell skuld och fr frdelning i tiden
av rnteintkter och rntekostnader. Eektivrntan r den rnta som exakt dis-
konterar de uppskattade framtida in- och utbetalningarna under det nansiella
instrumentets frvntade lptid. Vid uppskattningen av framtida betalningar be-
aktas samtliga betalningar som omfattas av avtalsvillkoren exempelvis frskotts-
betalningar. Risken fr framtida kreditfrluster beaktas dock ej. Berkningen av
eektivrntan innefattar de erhllna och erlagda avgifter, som r en del av eek-
tivrntan.
Nr en nansiell tillgng eller grupp av likartade nansiella tillgngar har skrivits
ned till fljd av en vrdeminskning, redovisas rnteintkten drefter genom att
anvnda den rntesats som anvnts fr att diskontera de framtida kassadena
i syfte att vrdera nedskrivningen.
Provisionsintkter och avgifter
Provisionsintkter och intkter i form av avgifter avseende nansiella instrument
redovisas olika beroende av hur det nansiella instrument som intkten hrrr
ifrn redovisas. I de fall provisionsintkter och avgifter r en del av eektivrntan
i ett nansiellt instrument, som vrderas till upplupet anskaningsvrde, periodi-
seras dessa normalt ver instrumentets frvntade lptid med anvndande av
eektivrntemetoden.
Provisionsintkter och avgifter fr frvaltning och rdgivning redovisas enligt
tillmpligt avtal. I normalfallet redovisas intkten under den period d tjnsten
utfrs. Prestationsbaserade arvoden redovisas nr intkten skert kan berknas.
Provisionsintkter och avgifter frn arer som sker p uppdrag av tredje part lik-
som genomfrande av frvrv eller kp eller frsljning av verksamhet, redovisas
nr transaktionen r genomfrd.
Avgifter frn syndikeringar av ln dr SEB enbart agerar som arrangr redovisas
som intkt nr syndikeringen r frdig och koncernen inte har ngot del av syndi-
keringen kvar i balansrkningen eller har behllit en del med samma eektivrnta
som de andra syndikatdeltagarna.
Utdelningar
Utdelningar redovisas nr enhetens rtt att erhlla betalning r faststlld.
terkpstransaktioner
Med terkpstransaktioner, eller repotransaktioner, avses avtal dr parterna sam-
tidigt har kommit verens om frsljning och terkp av ett visst vrdepapper till
ett i frvg bestmt pris. Vrdepapper som slts i en repotransaktion kvarstr i ba-
lansrkningen och redovisas som stlld skerhet. Erhllen likvid redovisas beroen-
de p motpart som Skuld till kreditinstitut eller In- och upplning frn allmnheten.
P motsvarande stt nr koncernen kper vrdepapper med ett tagande att
slja dem till ett i frvg bestmt pris, s kallad omvnd repotransaktion, redo-
visas inte vrdepappret i balansrkningen. Den erlagda likviden redovisas som
Utlning till kreditinstitut eller Utlning till allmnheten.
Skillnaden mellan likvid fr avista- och terminsledet periodiseras ver lptiden
som rnta.
Vrdepappersln
Vrdepappersln r skerstlld utlning eller inlning av vrdepapper. Marknads-
vrdet p erhllna eller levererade vrdepapper vervakas dagligen fr att krva
eller leverera ytterligare skerhet. Utbetald kassaskerhet bokas bort mot en for-
dran och erhllen kassaskerhet bokas i balansrkningen mot ett tagande att
betala tillbaka vid frfall. Egna vrdepapper som lnas ut kvarstr i balansrk-
ningen som vrdepapper och redovisas som stlld skerhet. Inlnade vrdepap-
per tas inte upp som tillgng. Om inlnade vrdepapper avyttras (blankning)
skuldfrs ett belopp motsvarande vrdepapperens verkliga vrde. Upplysningar
lmnas om inlnade och utlnade vrdepapper som poster inom linjen.
Nedskrivning av nansiella tillgngar
Alla nansiella tillgngar frutom de som tillhr kategorin nansiella tillgngar
vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen prvas fr nedskrivning.
Varje balansdag bedmer koncernen huruvida det nns objektiva belgg som
tyder p att en nansiell tillgng eller en grupp av nansiella tillgngar har ett ned-
skrivningsbehov. En nansiell tillgng har ett nedskrivningsbehov endast om ob-
jektiva belgg visar att en eller era hndelser intrat som har en inverkan p de
framtida kassadena fr den nansiella tillgngen om dessa kan uppskattas p
ett tillfrlitligt stt.
Objektiva belgg fr att en eller era hndelser intrat som pverkar de upp-
skattade framtida kassadena r exempelvis fljande:
betydande nansiella svrigheter hos emittenten eller gldenren,
att lngivaren beviljat lntagaren en eftergift som en fljd av dennes nansiella
svrigheter och som annars inte hade vervgts,
ett avtalsbrott, ssom uteblivna eller frsenade betalningar av rntor eller
kapitalbelopp,
att det blir sannolikt att lntagaren kommer att g i konkurs eller genomg
annan nansiell rekonstruktion,
negativ vrdeutveckling p pantsatta tillgngar och
en betydande eller utdragen vrdenedgng under anskaningskostnad fr
ett aktieinstrument.
Nedskrivningen bokfrs som en konstaterad kreditfrlust om det bedms som
omjligt att driva in de kontraktsenliga betalningar som ej erlagts och/eller fr-
vntas utebli eller att tervinna anskaningsvrdet genom realisation av panten.
I annat fall grs en avsttning till ett srskilt reservkonto. S snart det ej indriv-
ningsbara beloppet kan faststllas och kreditfrlusten kan konstateras upplses
reserven. Likas upplses reserven om det bedmda tervinningsvrdet versti-
ger det bokfrda vrdet.
Bedmning av nedskrivningsbehov
Individuell bedmning av nedskrivningsbehov
Fljande tillfllen anvnds fr att objektivt bedma en vrdenedgng p indivi-
duellt vrderade tillgngar. Betydande avtalsbrott dr kontraktuella betalningar
r frsenade med mer n 60 dagar. Nedskrivningsbehov bedms, baserat p upp-
skattade kassaden eller likviditetsanalyser och huruvida vrdet p skerheter
tcker utestende exponering. Rntebrande vrdepapper vrderas hrutver vid
en betydande nedgng av verkligt vrde eller rating fr att faststlla att frvntade
kassaden r ofrndrade. En betydande eller i tiden utdragen nedgng i verkligt
vrde av ett aktieinstrument under frvrvspris r belgg fr nedskrivning.
Gruppvis bedmning av nedskrivningsbehov
Tillgngar dr nedskrivningsbehov bedms individuellt och inget nedskrivnings-
behov konstateras inkluderas i en gruppvis vrdering av individuellt nnu ej iden-
tierat nedskrivningsbehov. Den gruppvisa vrderingen av individuellt ej identi-
erat nedskrivningsbehov baseras p SEB:s modell fr riskklassicering.
Ln som bedms p portfljniv
Fr grupper av lnefordringar med begrnsat vrde och med liknande riskprol,
homogena grupper, bedms lnen p portfljniv. Vid bedmning av nedskriv-
ningsbehovet p portfljniv anvnder koncernen statistiska modeller som base-
ras p sannolikhet fr fallissemang och frlusternas storlek, beaktat skerheter
och tervinningar. Ledningen gr sedan en bedmning av huruvida de rdande
frhllandena i ekonomin och kreditmarknaden r av sdan karaktr att de faktis-
ka frlusterna kan komma att bli strre eller mindre n vad modellerna indikerar.
Antaganden om antal fallissemang och frlustniver jmfrs regelbundet med
faktiskt utfall fr att skerstlla modellernas tillmplighet.
Kreditfrluster p nansiella tillgngar
vrderade till upplupet anskaningsvrde
Nedskrivning av en individuellt utvrderad nansiell tillgng i kategorin lneford-
ringar och kundfordringar eller i kategorin investeringar som hlls till frfall som
redovisas till upplupet anskaningsvrde berknas utifrn det nansiella instru-
mentets ursprungliga eektivrnta. Nedskrivningen uppgr till skillnaden mellan
instrumentets bokfrda vrde och nuvrdet av de uppskattade framtida betal-
strmmarna (tervinningsvrdet). Om villkoren fr en tillgng omstruktureras
eller p annat stt ndras p grund av lntagarens eller emittentens ekonomiska
problem, berknas vrdeminskningen genom anvndande av den ursprungliga
eektiva rntan innan villkoren ndrades. Kassaden som r hnfrliga till kort-
fristiga fordringar diskonteras inte om eekten av diskonteringen r ovsentlig.
Varje fordran som franleder specik reservering ingr i oskra lnefordringar
med sitt fulla belopp, dvs. ven den del som tcks av skerheter.
Kreditfrluster fr nansiella tillgngar som kan sljas
Om det freligger en vrdenedgng av verkligt vrde och objektivt belgg fr en
nedskrivning av en nansiell tillgng som kan sljas omklassiceras den ackumu-
lerade frlusten frn eget kapital till resultatrkningen. Beloppet p den ackumu-
lerade frlust som tas bort frn eget kapital och redovisas i resultatrkningen r
skillnaden mellan frvrvskostnaden och aktuellt verkligt vrde, efter avdrag fr
eventuell nedskrivning p den nansiella tillgngen som tidigare redovisats i re-
sultatrkningen.
Nedskrivningsbehovet fr onoterade aktier som vrderas till anskaningsvrde
berknas som skillnaden mellan redovisat vrde och nuvrdet av berknade fram-
tida kassaden diskonterade till aktuell marknadsavkastning fr en likartad aktie.
Nedskrivningar avseende obligationer eller andra rntebrande vrdepapper,
som klassicerats som nansiell tillgng som kan sljas, terfrs via resultatrk-
ningen om kningen i verkligt vrde objektivt kan hnfras till en hndelse som
intrat efter nedskrivningen. Nedskrivningar avseende egetkapitalinstrument,
som klassicerats som nansiell tillgng som kan sljas, terfrs inte via resultat-
rkningen utan redovisas i vrigt totalresultat.
Omstrukturerade ln
Omstrukturerade ln skulle ha varit frfallna eller oskra om de inte omstrukture-
rats. Efter en omstrukturering r lnet normalt inte oskert.

vertagen egendom
vertagen egendom r egendom som tagits ver fr att skydda en fordran. SEB
avstr i vissa fall frn en lnefordran och vertar i stllet egendom som stllts som
skerhet fr lnet. vertagen egendom kan best av exempelvis nansiella till-
gngar, fastigheter och andra materiella tillgngar. vertagna tillgngar redovisas
under samma tillgngspost som egendom av motsvarande slag som frvrvats p
annat stt. vertagna nansiella tillgngar klassiceras i kategorin tillgngar som
kan sljas. vertagen egendom vrderas vid det frsta redovisningstillfllet till
verkligt vrde. Det verkliga vrdet vid det frsta redovisningstillfllet blir tillgng-
ens anskaningsvrde eller upplupna anskaningsvrde beroende p vad som r
tillmpligt. Den efterfljande vrderingen sker enligt den princip som gller fr
respektive tillgngsslag.
Materiella anlggningstillgngar
Materiella anlggningstillgngar, med undantag fr frvaltningsfastigheter i fr-
skringsverksamheten, redovisas till anskaningsvrde och skrivs av linjrt enligt
plan ver nyttjandeperioden. Avskrivningstiden fr byggnader r max 50 r. Av-
skrivningstiden fr vriga materiella anlggningstillgngar r mellan 3 och 8 r.
Nedskrivningsprvning sker vid indikation p vrdenedgng men minst en
gng per r.
Leasing
Leasingkontrakt delas in i nansiella och operationella. Finansiella leasingkon-
trakt innebr att de ekonomiska risker och frdelar som r frknippade med gan-
det av ett objekt i allt vsentligt verfrts frn leasegivaren till leasetagaren. Ope-
rationella leasingkontrakt r de som inte betraktas som nansiella. I koncernen
r i huvudsak samtliga leasingkontrakt dr koncernen r leasegivare nansiella.
Finansiella leasingkontrakt redovisas som utlning, vilket innebr att leasingin-
tkterna redovisas som rnteintkter och amortering.
Frvaltningsfastigheter
Investeringar i fastigheter som innehas i syfte att generera hyresintkter och/eller
vrdestegring redovisas som frvaltningsfastigheter. Vrderingen och redovis-
ningen av sdana fastigheter r olika beroende vem som innehar dem. Frvalt-
ningsfastigheter som innehas i frskringsverksamhet, och svarar mot skulder
som ger avkastning som r direkt knuten till det verkliga vrdet p angivna till-
gngar inklusive den frvaltningsfastigheten, marknadsvrderas. Innehav av fr-
valtningsfastigheter i bankverksamhet vrderas till anskaningsvrde efter plan-
enliga avskrivningar.
Immateriella tillgngar
Immateriella tillgngar r identierbara icke-monetra tillgngar utan fysisk form.
Fr att redovisa en immateriell tillgng ska kontroll ver tillgngen kunna pvisas.
Immateriella tillgngar redovisas i balansrkningen endast om det r troligt att de
frvntade framtida ekonomiska frdelarna som kan hnfras till tillgngen kom-
mer att tillfalla koncernen samt om tillgngens anskaningsvrde kan berknas
p ett tillfrlitligt stt.
Vid frsta redovisningstillfllet vrderas immateriella tillgngar till anskanings-
vrde och drefter till anskaningsvrde efter avdrag fr eventuella ackumulerade
avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Immateriella tillgngar med be-
grnsad nyttjandeperiod skrivs av linjrt ver den faststllda nyttjandeperioden och
prvas fr nedskrivning nr hndelser eller frndringar i frhllanden indikerar att
det redovisade vrdet inte r tervinningsbart.
Kundregister skrivs av ver 20 r och internt upparbetade immateriella till-
gngar, som programvaror, har en avskrivningstid p mellan 3 och 8 r.
Immateriella tillgngar med obestmbar nyttjandeperiod, som goodwill, skrivs
inte av utan prvas istllet fr nedskrivning en gng per r och vid indikation p ned-
skrivningsbehov. Vad gller goodwill freligger ett nedskrivningsbehov nr det ter-
vinningsbara beloppet avseende en kassagenererande enhet eller en grupp av kas-
sagenererande enheter dit goodwillen r hnfrbar understiger redovisat vrde. En
nedskrivning redovisas d i resultatrkningen. Nedskrivningar avseende goodwill
terfrs inte ven om sklen till nedskrivningen inte lngre freligger. Vid en indika-
tion att tillgngens vrde kan ha minskat faststlls teranskaningsvrdet. En ned-
skrivning sker om det redovisade vrdet verstiger teranskaningsvrdet.
Avsttningar
En avsttning redovisas nr det nns en bentlig juridisk eller informell frplik-
telse som en fljd av en intrad hndelse, och det r troligt att ett utde av
ekonomiska resurser kommer att krvas fr att reglera frpliktelsen samt en
tillfrlitlig uppskattning av beloppet kan gras.
Avsttningen vrderas till nuvrdet av det belopp som frvntas krvas fr att
reglera frpliktelsen. Diskonteringsrntan fre skatt som anvnds terspeglar
aktuell marknadsbedmning av det tidsberoende vrdet av pengar eller de risker
som r frknippade med avsttningen.
Avsttning grs fr ej utnyttjade lnelften och liknande faciliteter om det r tro-
ligt att dessa kommer att anvndas av en lntagare med ekonomiska svrigheter.
Avsttningarna prvas varje balansdag och justeras om s krvs.
Finansiella garantier
Utstllda nansiella garantier innebr ett tagande att erstta innehavaren av
ett skuldinstrument fr frluster som denne drar sig p grund av att en angiven
gldenr inte fullgr betalning vid frfall enligt avtalsvillkoren.
Utstllda nansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt vrde, vilket oftast
motsvaras av den erhllna premien, under posten upplupna intkter. Det initiala
verkliga vrdet frdelas ver instrumentets lptid. Drefter vrderas garantierna,
och redovisas i balansrkningen, till det hgre av erhllen garantiavgift minus av-
skrivning och en avsttning berknad som den diskonterade bsta uppskattningen
av det belopp som behvs fr att reglera aktuellt tagande. Avsttningar och fr-
ndringar i avsttningar redovisas i resultatrkningen under posten Kreditfrluster.
Avtalsbeloppen enligt nansiella garantier redovisas som Poster inom linjen under
Ansvarsfrbindelser.
Personalfrmner
Pensioner
I koncernen nns bde frmnsbestmda och avgiftsbestmda pensionsplaner
varav merparten har frvaltningstillgngar. Frmnsbestmda pensioner r pen-
sionsplaner med faststlld ersttning som de anstllda erhller vid pensionering-
en beroende p faktorer som lder, anstllningstid och ersttningsniv. Avgifts-
bestmda pensionsplaner r pensionsplaner dr koncernen betalar en premie till
en fristende enhet och hrefter inte har ngra ytterligare frpliktelser.
Koncernens pensionsfrpliktelser avseende frmnsbestmd pension tcks
av pensionsstiftelser, genom frskringslsning eller genom avsttning i balans-
rkningen.
Den frmnsbestmda frpliktelsen berknas rligen av oberoende aktuarier
enligt den s kallade Projected Unit Credit Method. De antaganden som gjorts i
berkningarna framgr av noten Personalkostnader. Alla ndringar i nettopen-
sionsavsttningen (tillgngen) redovisas nr de uppstr som: (i) kostnad fr
tjnst gring samt nansieringskostnad i Resultatrkningen (ii) eekter av om-
vrderingar av bde pensionsfrpliktelser och frvaltningstillgngar i vrigt
totalresultat.
Pensionskostnader fr avgiftsbestmda planer kostnadsfrs under den period
de anstllda utfrt de tjnster som avgiften avser.
Aktierelaterade ersttningar
Anstllda i koncernbolag erhller ersttningar genom aktierelaterade incitaments-
program. Ersttningen utgrs av optioner (egetkapitalinstrument), som ger inneha-
varen en rtt att i framtiden teckna aktier i moderfretaget till ett p frhand fast-
stllt pris.
Det sammanlagda vrdet av utgivna optioner periodiseras ver intjnande-
perioden, det vill sga tiden frn nr optionerna stlls ut och fram till dess att intj-
nandevillkoren berknas bli uppfyllda. Det sammanlagda vrdet utgrs av verkligt
vrde per option multiplicerat med det antal optioner, som med beaktande av in-
tjnandevillkoren, bedms komma att tjnas in. Periodiseringen innebr att resul-
tatrkningen belastas samtidigt som en motsvarande kning grs av intjnade
vinstmedel under eget kapital. Vid varje bokslut grs en bedmning avseende om,
och i vilken utstrckning, intjnandevillkoren kommer att uppfyllas. Om bedm-
ningen resulterar i att ett lgre antal optioner bedms komma att intjnas under
intjnandeperioden terfrs tidigare kostnadsfrda belopp i resultatrkningen.
Detta innebr att i de fall intjnandevillkoren inte uppfylls kommer inga kostnader
att redovisas i resultatrkningen, sett ver hela intjnandeperioden.
Personaloptionsprogrammen skras genom terkp av egna aktier eller med
avtal om terkp av egna aktier (equity swap). Skringsredovisning tillmpas inte
avseende dessa skringstgrder p grund av att de inte bedms kvalicera fr
sdan redovisning enligt IAS 39.
Innehav av egna aktier redovisas som en avdragspost frn eget kapital. Resul-
tat vid avyttring av egna aktier redovisas inte i resultatrkningen utan som frnd-
ring av eget kapital.
Total return swap kontrakt som ingtts med tredje part innebr en frpliktelse
fr moderfretaget att till ett p frhand faststllt pris kpa sina egna egetkapital-
instrument (egna aktier). Swapkontrakten klassiceras drmed som egetkapital-
instrument. Kontrakt som innebr en frpliktelse att kpa egna egetkapitalinstru-
ment ger upphov till en nansiell skuld fr nuvrdet av inlsenbeloppet och mot-
svarande belopp redovisas som minskning av eget kapital.
Den rnta som betalas under swapavtalet redovisas i resultatrkningen och
den utdelning som erhlls betraktas som en utdelning p egna aktier och gottgrs
eget kapital.
Skatter
Koncernens skatt fr perioden utgrs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Aktu-
ella skattefordringar och skulder fr innevarande och fregende perioder vrde-
ras till det belopp som frvntas bli betalt till eller frn skattemyndigheterna base-
rat p de skattesatser och den skattelagstiftning som r antagen eller i allt vsent-
ligt antagits p bokslutsdagen.
Aktuell skatt r skatt som hnfr sig till periodens skattepliktiga resultat. Upp-
skjuten skatt uppstr p grund av temporra skillnader mellan en tillgngs eller
skulds skattepliktiga vrde och dess bokfrda vrde. Aktuell skatt och uppskjuten
skatt redovisas i resultatrkningen med undantag fr transaktioner som redovisas i
vrigt totalresultat. Skatt som hnfr sig till poster som redovisas i vrigt totalresul-
tat redovisas ocks i vrigt totalresultat. Exempel p sdana poster r frndringar
i verkligt vrde p nansiella tillgngar som kan sljas samt vinst eller frlust p sk-
ringsinstrument i kassadesskringar. Uppskjuten skattefordran redovisas i ba-
lansrkningen i den omfattning det r sannolikt att dessa kan utnyttjas mot framtida
skattepliktiga verskott. Koncernens uppskjutna skattefordran och skatteskuld har
berknats med 22 procent (26,3 procent) skatt i Sverige och med respektive lands
skattesats fr utlndska bolag.
Frskringsavtal och investeringsavtal
Frskringsavtal r avtal dr koncernen tar sig en betydande frskringsrisk
denierad som en absolut risk av minimum 5 procent av det underliggande vrdet
fr frskringstagaren genom att g med p att kompensera frskringstagaren
eller annan frmnstagare om en frutbestmd frskrad hndelse skulle intrf-
fa. Investeringsavtal r nansiella instrument som inte kan denieras som frsk-
ringsavtal, eftersom de inte verfr ngon betydande frskringsrisk frn frsk-
ringstagaren till koncernen.
Frskringsavtal
Frskringsavtal r klassicerade som Kortfristiga (skadefrskring) eller Lng-
fristiga (livfrskring). Kortfristig frskring innefattar sjukfrskring, olycksfalls-
frskring, vrdfrskring och rehabiliteringsfrskring. Lngfristig frskring
innefattar i huvudsak traditionell livfrskring inom det danska dotterbolaget SEB
Pension. I koncernen redovisas kortfristiga och lngfristiga frskringsavtal sum-
merat som frskringsavtal. Omkring 95 procent av frskringsskulden r hnfr-
bar till lngfristiga frskringsavtal.
Vrdering av kortfristiga frskringsavtal (skadefrskring)
Avsttningen fr ej intjnade premier avser att tcka den frvntade skade- och
driftskostnaden under den terstende lptiden p ingngna frskringsavtal.
Avsttningen fr ej intjnade premier r normalt tidsproportionell under frsk-
ringsavtalens lptid. Om premienivn bedms vara otillrcklig fr att tcka de fr-
vntade skade- och driftskostnaderna, skall avsttning fr ej intjnade premier
frstrkas med avsttning fr kvardrjande risker.
Avsttning fr oreglerade skador skall tcka de frvntade framtida utbetal-
ningarna fr samtliga intrade skador, inklusive de skador som nnu inte rappor-
terats (IBNR-avsttning). Avsttning fr oreglerade skador skall ven tcka samt-
liga kostnader fr skadereglering. Avsttningen fr oreglerade skador diskonteras
ej med undantag fr avsttningar fr skadelivrntor som nuvrdeberknas enligt
vedertagna livfrskringstekniska metoder.
Vrdering av lngfristiga frskringsavtal (livfrskring)
Fr lngfristiga livfrskringar redovisas en skuld fr avtalade frmner som fr-
vntas uppst i framtiden nr premierna redovisas. Skulden motsvarar summan
av det diskonterade vrdet av frvntade frmnsutbetalningar och administra-
tiva utgifter, med avdrag fr alla utestende framtida avtalade premiebetalningar.
Skulden fr lngfristiga frskringsavtal diskonteras enligt vedertagna livfrsk-
ringstekniska metoder.
Frlustprvning
Svensk aktuariell metod innebr att en frlustprvning av frskringsavsttning-
arna grs. Detta fr att skerstlla att det redovisade vrde p avsttningarna r
tillrckligt hgt upptaget med avseende p frvntade framtida kassaden. Av-
sttningens redovisade vrde r vrdet p avsttningen med avdrag fr alla hn-
frliga immateriella tillgngar eller frutbetalda anskaningskostnader. D denna
test utfrs anvnds de mest sannolika utfallen av berknade framtida avtalade
kassaden samt skaderegleringskostnader och administrativa utgifter. Dessa
kassaden diskonteras och jmfrs med avsttningens redovisade vrde. Alla
underskott redovisas direkt i resultatrkningen.
Intktsredovisning
Premier fr frskringsavtal redovisas som intkter nr de betalas av frskrings-
tagarna. Fr avtal dr frskringsriskpremierna under en period frvntas tcka
periodens frskringsersttningar, redovisas dessa premier som intkt proportio-
nellt under denna period.
Kostnadsredovisning
Kostnader fr frskringsavtal redovisas som kostnader nr de uppstr, med un-
dantag fr provisioner och andra rrliga anskaningskostnader som r relaterade
till nya avtal och frnyelse av bentliga avtal. Dessa aktiveras som frutbetalda
anskaningskostnader. Dessa kostnader r till strsta delen rrliga anskanings-
kostnader som betalas till frsljningspersonal, mklare och andra distributions-
kanaler. Frutbetalda anskaningskostnader periodiseras och resultatfrs d
motsvarande intkt redovisas. Tillgngen testas fr nedskrivningsbehov varje
redovisningsperiod fr att skerstlla att avtalets frvntade framtida ekonomiska
frmner verstiger det redovisade vrdet. Alla andra kostnader, ssom fasta
anskaningskostnader och lpande frvaltningskostnader redovisas under den
redovisningsperiod de intrar. Frskringsersttningar redovisas som kostnad
nr de intrar.
terfrskring
Avtal som ingtts med terfrskrare genom vilka kompensation fr frluster p
avtal utfrdade av koncernen erhlls, klassiceras som avgiven terfrskring.
Fr avgiven terfrskring redovisas de frmner som koncernen har rtt till en-
ligt terfrskringsavtalet som terfrskrares andel av frskringstekniska av-
sttningar. Fordringar p terfrskrare vrderas p samma stt som de belopp
som r kopplade till terfrskringsavtalet och i enlighet med villkoren fr varje
terfrskringsavtal.
Investeringsavtal
Huvuddelen av koncernens fondfrskring (unit linked) klassiceras som investe-
ringsavtal. Ingen betydande frskringsrisk verfrs frn frskringstagaren
till koncernen. En mindre del av koncernens fondfrskringsverksamhet, i det
litauiska frskringsdotterbolaget, klassiceras som frskringsavtal.
Vrdering
Investeringsavtal r nansiella frbindelser vars verkliga vrde r beroende av de
underliggande nansiella tillgngarnas verkliga vrde. De underliggande tillgng-
arna och tillhrande skulderna vrderas till verkligt vrde via resultatrkningen
(verkligtvrdeoptionen). Valet att anvnda verkligtvrdeoptionen grs fr att elimi-
nera inkonsekvenser i redovisningen som annars skulle uppst om olika grunder fr
vrdering anvndes fr tillgngar och skulder. Det verkliga vrdet p de nansiella
skulderna faststlls med hjlp av de aktuella vrden som speglar det verkliga vrdet
p de nansiella tillgngarna till vilka de nansiella skulderna r lnkade p balans-
dagen. Om investeringsavtalet har en terkpsklausul, upptas skulden till ett vrde
som aldrig understiger terkpsvrdet.
Intktsredovisning
Belopp som erhllits frn och betalats till innehavarna av investeringsavtalen redo-
visas ver balansrkningen som insttningar eller uttag. Avgifter som debiteras fr
frvaltning av investeringsavtal intktsfrs. Dessa tjnster tillhandahlls jmnt fr-
delade under avtalens lptid.
Kostnadsredovisning
Rrliga kostnader som direkt kan hnfras till tecknandet av nya investeringsavtal
periodiseras. Dessa kostnader r till strsta delen rrliga anskaningskostnader
som betalas till frsljningspersonal, mklare och andra distributionskanaler. Fr-
utbetalda anskaningskostnader resultatfrs d motsvarande intkt redo visas.
Tillgngen testas fr nedskrivningsbehov varje redovisningsperiod fr att sker-
stlla att avtalets frvntade framtida ekonomiska frmner verstiger det redo-
visade vrdet. Alla andra kostnader, ssom fasta anskaningskostnader och l-
pande frvaltningskostnader redovisas under den redovisningsperiod de intrar.
Avtal med diskretionr del (DPF)
Traditionell sparandefrskring inom det danska dotterbolaget SEB Pension inne-
hller en diskretionr del. Detta innebr att frskringstagaren kan erhlla, som
komplement till garanterade ersttningar, ytterligare ersttningar eller bonus.
Dessa avtal redovisas enligt de principer som etablerats fr frskringsavtal. Den
garanterade delen och den diskretionra delen av terbring redovisas som en
skuld till frskringstagarna.
Frndrade redovisningsprinciper 2012
Nedan beskrivs de frndringar som 2012 har gjorts med avseende p koncer-
nens redovisningsprinciper:
IAS 19 Ersttningar till anstllda ndringen tar bort mjligheten att anvnda den
s kallade korridormetoden och periodiseringen av aktuariella vinster och frlus-
ter fr frmnsbestmda pensionsplaner. Standarden freskriver ocks att nan-
sieringskostnaden (intkten) fr nettopensionsskulden (tillgngen) berknas
med hjlp av diskonteringsrntan fr pensionsskulden (tillgngen). Detta innebr
att metoden med frvntad avkastning p pensionstillgngar tas bort. Under-
skottet vid vergngen redovisas mot balanserade vinstmedel (eget kapital). Ef-
terfljande omvrderingar av frpliktelser och tillgngar redovisas i vrigt totalre-
sultat. Alla ndringar i nettopensionsavsttningen (tillgngen) redovisas nr de
uppstr som: (i) kostnad fr tjnstgring samt nansieringskostnad i Resultatrk-
ningen (ii) eekter av omvrderingar i vrigt totalresultat. I samband med nd-
ringen av IAS 19 har Rdet fr nansiell rapporterings uttalande UFR 9 Redovis-
ning av avkastningsskatt tillmpats. UFR 9 innebr att avkastningsskatt p avstt-
ningar i balansrkningen ska redovisas lpande som en kostnad fr den period
skatten avser. Fr fonderade pensionsplaner belastar skatten vrigt totalresultat
i den period skatten avser. De nya kraven ska tillmpas senast frn den 1 januari
2013 men fr frtidstillmpas. SEB har valt att frtidstillmpa ndringarna i IAS
19.ndringen pverkar koncernens nansiella rapporter vsentligt. Eftersom det
nya sttet att redovisa frmnsbestmda pensioner pverkar kapitalbasen pver-
kas ven kapitaltckningen.
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar verfring av nansiella tillgngar
ndringen innebr nya upplysningar om koncernens verfrda nansiella till-
gngar.
IAS 12 Inkomstskatter ndringen anger hur uppskjutna skatter ska bestmmas
nr frvaltningsfastigheter vrderas till verkligt vrde. ndringen har inte pver-
kat koncernens nansiella rapporter vsentligt.
IFRS 1 Severe hyperination and removal of xed dates for rst-time adopters
ndringen har inte pverkat koncernens nansiella rapporter.
Kommande frndringar i redovisningsprinciper
I framtiden kommer hnsyn tas till fljande nya och reviderade standarder och
tolkningar om de r antagna av EU. SEB avser inte att i frtid tillmpa de nya eller
ndrade standarderna.
IFRS 13 Vrdering till verkligt vrde standarden denierar verkligt vrde och
reglerar i en enda standard vrdering till verkligt vrde och vilka upplysningar som
ska lmnas om verkligt vrde. Standarden ska tillmpas frn 1 januari 2013. nd-
ringarna bedms inte f ngon vsentlig inverkan p koncernens nansiella rap-
porter eller p dess kapitaltckning.
IAS 1 Utformning av nansiella rapporter om presentation av poster i vrigt total-
resultat ndringen innebr att ett fretag ska ange om posterna i vrigt total-
resultat ska terfras ver resultatrkningen eller inte. SEB kommer att ndra
presentationen av poster i vrigt totalresultat i koncernredovisningen frn 2013.
IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar Nya upplysningskrav fr kvittning
av nansiella tillgngar och skulder ska tillmpas frn 1 januari 2013.
Frbttringar av IFRS standarder (20092011), IFRS 1 Government loans och IFRIC
20 Stripping costs in the production phase of a surface mine Dessa ndringar ska
tillmpas frn 1 januari 2013 och kommer inte att pverka koncernens nansiella
rapporter vsentligt.
IASB har gett ut och ndrat era standarder avseende konsolidering: IFRS 10
Konsoliderade nansiella rapporter, IFRS 11 Joint arrangements, IFRS 12 Disclosu-
res of Interests in Other Entities, IAS 27 Separata nansiella rapporter och IAS 28
Investeringar i intressefretag och joint ventures. De nya och ndrade standar-
derna ska enligt IASB tillmpas frn 1 januari 2013. I EU ska reglerna brja tillm-
pas frst 2014 eller senare. ndringarna innebr kade upplysningar framfr allt
avseende structured entities that are not consolidated. ndringarna bedms
inte f ngon vsentlig inverkan p koncernens nansiella rapporter eller p kapi-
taltckningen.
IAS 32 Finansiella instrument: Klassicering Reglerna fr nr kvittning av nan-
siella tillgngar och skulder fr ske har frtydligats. ndringen ska tillmpas frn
1 januari 2014 och pverkar inte koncernens nansiella rapporter vsentligt.
IFRS 9 Finansiella instrument gller fr rkenskapsr som brjar 1 januari 2015.
Som en del av IASBs projekt fr att erstta IAS 39 Finansiella instrument utfr-
dade IASB 2009 den frsta delen, avseende Klassicering och vrdering, av den
nya standarden om nansiella instrument. IASB har som avsikt att erstta hela
IAS 39 genom att publicera standards fr de tv terstende faserna; Upplupet
anskaningsvrde och nedskrivningar samt Skringsredovisning. IFRS 9 r nnu
inte frdigstlld och det r drfr inte mjligt att bedma eekterna fr koncernen.
VSENTLIGA REDOVISNINGSPRINCIPER FR MODERFRETAGET
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) har sitt ste i Stockholm.
Moderfretagets rsredovisning r upprttad i enlighet med Lag (1995:1559)
om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag (RKL) och Finansin-
spektionens freskrifter FFFS 2008:25. Vidare tillmpas Rdet fr nansiell rap-
porterings rekommendation RFR 2 samt tillhrande uttalanden, UFR.
Moderfretaget tillmpar s kallad lagbegrnsad IFRS, vilket innebr att inter-
nationella redovisningsstandarder, antagna av EU, tillmpas i den utstrckning
det r mjligt enligt svensk lagstiftning p redovisningsomrdet. I och med att
svensk normgivning inte fullt ut r anpassad till IFRS kommer redovisningsprinci-
perna i moderfretaget till vissa delar att skilja sig frn de redovisningsprinciper
som tillmpas i koncernen. Nedan anges de skillnader som r vsentliga fr mo-
derfretaget.
Uppstllningsformer
RKL anger uppstllningsformer fr balans- och resultatrkningen som inte r
i verensstmmelse med IFRS. Kreditinstitut och vrdepappersbolag som i kon-
cernredovisningen tillmpar internationella redovisningsstandarder (IFRS)
antagna av EU har mjlighet att avvika frn den uppstllningsform som RKL
anger fr balansrkningen, men inte frn den som anges fr resultatrkningen.
Innehav i dotterfretag och intressefretag
Andelar i dotterfretag och intressefretag redovisas enligt anskaningsvrde-
metoden. Erhllna utdelningar redovisas som intkt i resultatrkningen. Fusioner
av dotterbolag genom absorption redovisas enligt koncernvrdemetoden.
Fusions eekten redovisas i eget kapital.
Leasing
Leasingavtal som klassicerats som nansiella i koncernredovisningen, redovisas
som operationella leasingavtal i juridisk person.
Pensioner
Tryggandelagen och Finansinspektionens freskrifter innehller regler som leder
till en annan redovisning av frmnsbestmda pensionsplaner n de som anges
i IAS 19. Tillmpning av tryggandelagen r en frutsttning fr skattemssig av-
dragsrtt. Moderfretaget, vars frpliktelser tcks av en pensionsstiftelse, har
valt att utnyttja denna mjlighet. Nettokostnaden fr betalda pensioner och pen-
sionspremier med avdrag fr kostnadskompensation frn pensionsstiftelsen re-
dovisas under personalkostnader i resultatrkningen. verskott i pensionsstiftel-
sen redovisas inte som till gng i moderbolagets balansrkning. Underskott i stif-
telsen redovisas som skuld i moderfretaget.
Immateriella tillgngar
I enlighet med IAS 38, skrivs inte goodwill och andra immateriella tillgngar med
obestmbar nyttjandeperiod av i koncernens redovisning. I moderfretaget skrivs
goodwill av linjrt som alla andra immateriella tillgngar.
Skatter
I moderfretaget redovisas obeskattade reserver som en egen post i balansrk-
ningen. Obeskattade reserver utgrs av ackumulerade veravskrivningar i enlig-
het med skatteregler. I koncernredovisningen redovisas obeskattade reserver
under fritt eget kapital.
Koncernbidrag
Nettot av koncernbidrag som tas emot och lmnas i syfte att optimera koncernens
skattekostnad redovisas i moderfretaget som bokslutsdisposition.
VIKTIGA BEDMNINGAR VID TILLMPNING AV
KONCERNENS REDOVISNINGSPRINCIPER
Tillmpningen av koncernens redovisningsprinciper krver ibland anvndning av
uppskattningar och antaganden som har materiell pverkan p de belopp som
rapporteras i de nansiella rapporterna. Uppskattningarna baseras p sakkunni-
ga bedmningar och antaganden som ledningen bedmer vara sanna och rttvi-
sande. Betydande antaganden och uppskattningar frbinds med nedanstende
omrden.
Konsolidering av msesidiga frskringsfretag
och fondfrskringsbolag
Inom ramen fr livfrskringsverksamheten inom SEB koncernen drivs Gamla Liv-
frskrings AB SEB Trygg Liv enligt msesidiga principer. Fretaget konsolideras
inte mot bakgrund av att koncernen bedmt att man inte har ett bestmmande
inytande. Ett bestmmande inytande innebr rtten att utforma ett fretags
nansiella och operativa strategier i syfte att erhlla ekonomiska frdelar. Livfr-
skringsaktiebolag som drivs enligt msesidiga principer r inte vinstutdelande.
Koncernen anser mot bakgrund av detta att man inte kan erhlla ekonomiska fr-
delar frn detta fretag. I Gamla Livfrskrings AB SEB Trygg Liv nns dessutom
srskilda regler fr sammansttningen av styrelsen som innebr att SEB-koncer-
nen inte kan utforma fretagets nansiella och operativa strategier.
Frskringstagarna i SEB:s fondfrskringsbolag vljer att investera i olika fon-
der. Fondfrskringsbolaget kper andelar i de av kunderna valda fonderna. SEB
kan drigenom, fr sina kunders rkning komma att st som gare till mer n 50
procent av andelarna i fonder, som man sjlv frvaltar. P grund av de legala regel-
verk som omgrdar fondverksamhet anser SEB att man inte har en rtt att utforma
fondernas nansiella och operativa strategier i syfte att erhlla ekonomiska frde-
lar. Detta gller oavsett om man ger mer eller mindre n 50 procent av andelarna
i fonderna. Det r frskringstagarna som br hela placeringsrisken i fonderna
och inte SEB. Frskringstagarna erhller drmed den avkastning som fonderna
genererar. SEB erhller enbart avgifter, till marknadsmssiga villkor, fr frvalt-
ningen av fonderna. SEB gr den samlade bedmningen att fonder som man fr-
valtar inte ska konsolideras. De andelar som koncernen, fr sina kunders rkning,
innehar i dessa fonder redovisas dock i balansrkningen.
Marknadsvrdering av vissa nansiella instrument
Finansiella tillgngar och skulder marknadsvrderas huvudsakligen med hjlp av
noterade priser p aktiva marknader. I avsaknad av noterade priser anvnds all-
mnt accepterade och vl etablerade vrderingstekniker som baseras p maximal
anvndning av tillgnglig marknadsinformation. De vrderingstekniker som an-
vnds r exempelvis diskonterade kassaden, indikativa priser frn tredje part,
referens till instrument med liknande risk samt modeller fr optionsvrdering.
Vrderingstekniker granskas lpande av koncernens funktion fr riskkontroll
fr att skerstlla tillfrlitlig information.
Analys av nedskrivningsbehov av nansiella tillgngar och goodwill
Finansiella tillgngar
Att bedma nedskrivningsbehov fr individuellt vrderade nansiella tillgngar
innebr att faststlla motpartens terbetalningsfrmga och vrdet av skerhe-
ter. Den viktigaste aspekten vid gruppvis bedmning av nedskrivningsbehov av
nansiella tillgngar r att identiera de hndelser som indikerar ett nedskriv-
ningsbehov. Vrdering och antaganden granskas lpande av koncernens kredit-
organisation.
Goodwill
Den rliga vrderingen av eventuella nedskrivningsbehov av goodwill baseras p
nyttjandevrde med 5 rs prognostiserade kassaden. Kassaden bortom 5 r
berknas, med utgngspunkt frn historisk prestation och marknadsutveckling,
fr viktiga nyckelfaktorer ssom tillvxt, avkastning och kostnader fr kassagene-
rerande enheter till vilken goodwill hnfrs.
Berkning av frskringstagande
Berkningen av koncernens frskringstagande baseras p antaganden om rn-
teniv, ddlighet, hlsotillstnd, kostnader, uthllighet, ination och skatter. An-
tagandet om rnteniv baseras p regler frn varje lokal tillsynsmyndighet. vriga
antaganden baseras p historisk information.
Marknadsvrdering av fastigheter i frskringsrrelsen
Fastigheter i frskringsverksamheten marknadsvrderas med hjlp av externa
vrderingsinstitut. Vrderingsmetoden utgr frn diskonterade framtida kassa-
den. Antagande om frvntade kassaden baseras p antaganden om fram-
tida hyror, vakansgrad, drifts- och underhllskostnader, avkastningskrav och
marknadsrnta. Gjorda antaganden r i linje med vad marknaden under rdande
omstndigheter utgr ifrn. Avkastningskravet baseras p lokala analyser av jm-
frbara fastighetsfrvrv.
Rapportering av skattefordringar
Det frvntade utfallet av oskra skattepositioner rapporteras som det enskilt
mest sannolika utfallet.
Den aktuariella berkningen av pensionsskulder
Berkningen av koncernens pensionsskulder baseras p aktuariella, demogra-
ska och nansiella antaganden. Not 9 b innehller en frteckning av de mest
avgrande antaganden som anvnts vid berkning av pensionsskulden.
FRNDRINGAR SOM PVERKAT DE FINANSIELLA RAPPORTERNA
VSENTLIGT 2012
SEB infrde i frtid frndringarna i IAS 19 Ersttningar till anstllda om frmns-
bestmda pensionsplaner. Se avsnittet frndrade redovisningsprinciper 2012
fr mer information.
SEB har vidareutvecklat bde vrderingsmetodiken fr och riskmtningen av
motpartsrisk. Den ndrade metodiken innebr en justering (Credit Value Adjust-
ment, CVA) som minskar tillgngsvrdet p OTC-derivat. I princip hela eekten r
hnfrlig till 2011 och tidigare rkenskapsr. Justeringen redovisas som en nd-
ring av balanserad vinst per 31 december 2011 eftersom SEB bedmer att det r
praktiskt ogenomfrbart att faststlla periodspecika eekter fr tidigare perio-
der, d CVA baseras p en betydande mngd historisk data som inte r tillgnglig.
Eekten hnfrlig till 2012 isolerat, r inte vsentlig. ndringar av CVA kommer att
redovisas under Nettoresultat av nansiella transaktioner i resultatrkningen.
Under 2012 har koncernens organisation ndrats. Ansvaret fr segmentet
medelstora kunder (Mid Corp) yttades frn Stora fretag & institutioner till Kon-
torsrrelsen och sparaorganisationen inom Kapitalfrvaltningen infrlivades
med Kontorsrrelsen. Ytterligare ngra mindre omorganisationer har ocks skett.
Den nansiella rapporteringen fr 2011 har rknats om i enlighet med ovanst-
ende frndringar.
2 Segmentrapportering
SEB-KONCERNENS RRELSEGRENAR
Resultatrkning, 2012
Stora
fretag &
institutioner
Kontors-
rrelsen
Kapital-
frvaltning Liv
1)
Baltikum
vrigt inkl
elimine-
ringar
2)
Summa
Rnteintkter 30193 14825 1818 4948 2010 53794
Rntekostnader 23227 7708 1151 86 2978 1009 36159
Rntenetto 6966 7117 667 86 1970 1001 17635
Provisionsintkter 6333 5931 7391 1345 2664 18336
Provisionskostnader 1437 2283 4147 426 3577 4716
Provisionsnetto 4896 3648 3244 919 913 13620
Nettoresultat av nansiella transaktioner 3683 339 97 423 37 4579
Livfrskringsintkter, netto 4707 1279 3428
vriga intkter, netto 292 76 30 11 826 439
Summa intkter 15837 11180 4038 4621 3301 154 38823
varav internt 1274 5661 1104 1388 987 3684
Personalkostnader 3945 3024 1322 1214 681 4410 14596
vriga kostnader 4465 3266 1379 537 1080 4283 6444
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 182 85 43 890 280 1132 2612
Summa kostnader 8592 6375 2744 2641 2041 1259 23652
Vinster och frluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgngar 6 9 2 1
Kreditfrluster, netto 130 452 5 351 1 937
RRELSERESULTAT 7109 4353 1289 1980 918 1414 14235
2011
Rnteintkter 34475 12236 1755 6307 1390 56163
Rntekostnader 27336 6173 1120 33 4145 455 39262
Rntenetto 7139 6063 635 33 2162 935 16901
Provisionsintkter 6845 5725 8605 1311 3463 19023
Provisionskostnader 1937 1950 5016 422 4477 4848
Provisionsnetto 4908 3775 3589 889 1014 14175
Nettoresultat av nansiella transaktioner 4002 302 87 365 1208 3548
Livfrskringsintkter, netto 4504 1307 3197
vriga intkter, netto 617 97 7 33 823 135
Summa intkter 16666 10237 4318 4471 3383 1389 37686
varav internt 480 4407 1270 1406 1428 2635
Personalkostnader 3926 2951 1388 1193 701 4166 14325
vriga kostnader 4771 3638 1501 536 1119 4141 7424
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 227 79 49 785 133 491 1764
Summa kostnader 8924 6668 2938 2514 1953 516 23513
Vinster och frluster vid avyttring av materiella
och immateriella tillgngar 1 2 1 2
Kreditfrluster, netto 260 441 9 1485 3 778
RRELSERESULTAT 7481 3128 1371 1957 2917 1901 14953
1) Verksamhetsresultatet i Liv uppgr till 2 651Mkr (3 145), av vilket frndringar i vervrden 671 Mkr (1 188).
2) Resultatandel frn intressefretag som redovisas enligt kapitalandelsmetoden ingr med 19 Mkr (48) i vriga intkter netto. Kapitalandelarna uppgr till 179 Mkr (144).
Balansrkning, 2012
Tillgngar 1153569 523328 92759 302605 128260 252935 2453456
Skulder 1107934 513337 85550 294804 107052 235266 2343943
Investeringar 95 76 102 958 913 682 2826
2011
Tillgngar 1168186 484595 76643 292413 133364 204180 2359381
Skulder 1135811 469184 70736 284534 112138 184239 2256642
Investeringar 35 49 154 1526 746 1468 3978
Not 2 Segmentrapportering
SEB-KONCERNEN PER GEOGRAFISKT OMRDE
2012 2011
Brutto intkter* Tillgngar Investeringar Brutto intkter* Tillgngar Investeringar
Sverige 54358 1800044 1318 55549 1822085 1757
Norge 5849 140300 66 6177 95313 17
Danmark 4705 268619 271 4955 213648 697
Finland 2736 64027 3 2817 27583
Estland 1530 33814 67 1741 35262 120
Lettland 1505 35433 331 1605 35608 581
Litauen 2487 58376 522 2820 69812 535
Tyskland 8076 298880 34 9544 379671 25
vriga lnder 6674 452144 214 7069 503109 246
Koncernelimineringar 8222 698181 10481 822710
SUMMA 79698 2453456 2826 81796 2359381 3978
* Bruttointkter i koncernen r denierade som summan av Rnteintkter, Provisionsintkter, Nettoresultat av nansiella transaktioner, Livfrskringsintkter netto och vriga intkter netto enligt
IFRS. Grunden fr intktsfrdelningen r SEB:s nrvaro i respektive land. Undantag r de arer dr de lokala bolagen/lialerna fungerar som frsljningskontor och erhller provisionsersttningar
och aren bokas i den centrala enheten.
MODERBOLAGETS RRELSEGRENAR
2012
Stora fretag
& institutioner
Kontors-
rrelsen
Kapital-
frvaltning Liv Baltikum
vrigt inkl
elimimeringar Summa
Bruttointkter* 21687 8323 1787 95 16 27762 59670
Tillgngar 903122 220794 33907 349 38 750843 1909053
Investeringar 60 19 13 647 739
2011
Bruttointkter* 21582 6830 1775 92 8 30043 60330
Tillgngar 831462 201143 29821 1021 30 725373 1788850
Investeringar 30 48 12 992 1082
MODERBOLAGET PER GEOGRAFISKT OMRDE
2012 2011
Brutto-
intkter* Tillgngar Investeringar
Brutto-
intkter* Tillgngar Investeringar
Sverige 48782 1485605 718 50151 1469958 1017
Norge 3738 105154 9 3147 64176 15
Danmark 2531 105194 1 2216 95515 5
Finland 1033 35502 2 929 5865
vriga lnder 3586 177598 9 3887 153336 45
SUMMA 59670 1909053 739 60330 1788850 1082
* Bruttointkter i moderfretaget r denierade som summan av Rnteintkter, Leasingintkter, Utdelningar, Provisionsintkter, Nettoresultat av nansiella transaktioner och vriga intkter enligt
Finansinspektionens redovisningsfreskrifter. Grunden fr intktsfrdelningen r SEB:s nrvaro i respektive land. Undantag r de arer dr de lokala bolagen/lialerna fungerar som frslj-
ningskontor och erhller provisionsersttningar och aren bokas i den centrala enheten.
Rrelsegren
Rrelsegrenssegmenten visas enligt den interna divisionsrapporteringen. De
olika divisionerna erbjuder tjnster till olika kundgrupper. Kundgruppernas ka-
raktr avgr vilken typ av produkter som erbjuds. Stora fretag och institutioner
erbjuder merchant banking och investment banking-tjnster till stora fretag,
institutioner och medelstora fretag. Kontorsrrelsen vnder sig till privatper-
soner och mindre fretag. Kapitalfrvaltning erbjuder kapitalfrvaltning och
frmgenhetsfrvaltning och Liv erbjuder liv-, vrd- och pensionsfrskringar.
Division Baltikum erbjuder privatpersoner och mindre fretag banktjnster
samt kapital- och frmgenhetsfrvaltningen i de baltiska lnderna. vrigt inkl
elimineringar omfattar supportfunktioner, treasury- och stabsenheter samt eli-
minering av interna transaktioner.
Under 2012 har koncernens interna organisation ndrats. Ansvaret fr segmen-
tet medelstora kunder (det s kallade Mid Corp) yttades frn Stora fretag &
institutioner till Kontorsrrelsen och sparorganisationen inom Kapitalfrvalt-
ningen infrlivades med Kontorsrrelsen.
Principer fr internprissttning
Internprissttningens ml inom SEB-koncernen r att kunna mta rntenetto,
att styra rnte- och likviditetsrisken och att hantera likviditeten. De interna
priserna baseras p SEB:s verkliga eller medfrda marknadsbaserade nansie-
ringskostnad fr en specik rnta respektive lptid. Transaktioner mellan ars-
enheter prisstts marknadsmssigt (armlngds avstnd).
3 Rntenetto
Koncernen Moderbolaget
2012
Genomsnittlig
balans Rnta Rntesats
Genomsnittlig
balans Rnta Rntesats
Ln till kreditinstitut och centralbanker 163389 2763 1,69% 254233 2393 0,94%
Ln till allmnheten 1200348 41441 3,45% 858476 27919 3,25%
1)
426348 6080 1,43% 219593 4621 2,10%
Summa rntebrande tillgngar 1790085 50284 2,81% 1332302 34933 2,62%
Derivat 3537 3021
vriga tillgngar 610365 520839
Summa tillgngar 2400450 1853141
Skulder till kreditinstitut 211484 2657 1,26% 245659 2101 0,86%
In- och upplning frn allmnheten 833252 14694 1,76% 586931 7066 1,20%
Emitterade vrdepapper
2)
712532 14150 1,99% 582228 13233 2,27%
Efterstllda skulder 24127 1244 5,16% 24164 1236 5,12%
Summa rntebrande skulder 1781395 32745 1,84% 1438982 23636 1,64%
Derivat 3430 2657
vriga skulder 513681 341908
Kapital 105374 72251
Summa skulder och kapital 2400450 1853141
Rntenetto, omklassicerat till avvecklad verksamhet 11
Rntenetto, kvarvarande verksamhet 17635 11661
Avkastning netto p rntebrande tillgngar,
totala verksamheten 0,99% 0,88%
1) varav vrderade till verkligt vrde 4719 4578
2011
Ln till kreditinstitut och centralbanker 148522 3890 2,62% 264463 3906 1,48%
Ln till allmnheten 1121399 41010 3,66% 783668 25323 3,23%
1)
383531 8321 2,17% 235977 5442 2,31%
Summa rntebrande tillgngar 1653452 53221 3,22% 1284108 34671 2,70%
Derivat 3119 2147
vriga tillgngar 566969 384545
Summa tillgngar 2220421 1668653
Skulder till kreditinstitut 215361 4025 1,87% 275148 3258 1,18%
In- och upplning frn allmnheten 757098 15652 2,07% 509418 7127 1,40%
Emitterade vrdepapper
2)
648675 14482 2,23% 502521 12293 2,45%
Efterstllda skulder 25210 1354 5,37% 24635 1328 5,39%
Summa rntebrande skulder 1646344 35513 2,16% 1311722 24006 1,83%
Derivat 3788 3028
vriga skulder 476502 289154
Kapital 97575 67777
Summa skulder och kapital 2220421 1668653
Rntenetto, omklassicerat till avvecklad verksamhet
138
Rntenetto, kvarvarande verksamhet 16901 9784
Avkastning netto p rntebrande tillgngar,
totala verksamheten 1,03% 0,76%
Rntenetto
Moderbolaget
2012 2011
Rnteintkter 37954 36818
Leasingintkter
1)
5817 5756
Rntekostnader 26293 27034
Leasingavskrivningar
1)
4436 4287
TOTAL 13042 11253
1) I koncernen omklassiceras leasingintkter netto till rnteintkter. I moderbolaget redovisas leasingavskrivningar under rubriken Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar.
4 Provisionsnetto
2012 2011 2012 2011
Emission 144 252 708 1039
Vrdepappershandel 1487 1821 635 690
Notariat och fondverksamhet 6691 7218 2839 2509
Vrdepappersprovisioner 8322 9291 4182 4238
Betalningsfrmedling 1580 1575 1186 1154
Kortverksamhet 4372 4034 179 164
Betalningsfrmedlingsprovisioner 5952 5609 1365 1318
Rdgivning 502 432 401 347
Utlning 2047 1963 1748 1635
Inlning 128 106 65 65
Garantier 451 398 334 266
Derivat 453 715 443 669
vrigt 481 509 425 492
vriga provisioner 4062 4123 3416 3474
Provisionsintkter 18336 19023 8963 9030
Vrdepappersprovisioner 1286 1385 365 219
Betalningsfrmedlingsprovisioner 2572 2301 502 540
vriga provisioner 858 1162 657 875
Provisionskostnader 4716 4848 1524 1634
Vrdepappersprovisioner, netto 7036 7906 3817 4019
Betalningsfrmedlingsprovisioner, netto 3380 3308 863 778
vriga provisioner, netto 3204 2961 2759 2599
SUMMA 13620 14175 7439 7396
5 Nettoresultat av finansiella transaktioner
2012 2011 2012 2011
Vinster (frluster) frn handel med nansiella tillgngar och skulder, netto 4714 4072 4046 3133
Vinster (frluster) frn nansiella tillgngar och skulder klassicerade till
verkligt vrde, netto 73 53
Nedskrivningar av nansiella tillgngar som kan sljas 62 471
SUMMA 4579 3548 4046 3133
Vinster (frluster) frn handel med nansiella tillgngar och skulder, netto
Egetkapitalinstrument och relaterade derivat 518 21 193 188
Rntebrande vrdepapper och relaterade derivat 1003 1126 1151 948
Valutarelaterade derivat 3205 2965 2702 2373
Andra nansiella instrument 12 2
SUMMA
1)
4714 4072 4046 3133
Vinster (frluster) frn nansiella tillgngar och skulder klassicerade till verkligt vrde, netto
Rntebrande vrdepapper och relaterade derivat 31 69
Valutarelaterade derivat 42 16
SUMMA 73 53
1) Inkluderar ineektivitet fr skring av nettoinvesteringar i den utlndska verksamheten med 0 Mkr (0).
Inom nettoresultatet av nansiella transaktioner hamnar resultatet p olika rader beroende p typen av underliggande nansiellt instrument. Treasury verksam-
heten r volatil beroende p frndringar i rntor och spreadar. Nettoeekten frn trading verksamheten r relativt stabil ver tiden men uppvisar rrelser mellan
rader. Under 2011 redovisade SEB en vrdenedgng och en nedskrivning av sina innehav i GIIPS relaterade skuldinstrument om totalt 612 Mkr. Motsvarande belopp
fr 2012 var 10 Mkr.
6 Livfrskringsintkter, netto
Koncernen
2012 2011
Premieinkomster, netto 6462 6467
Avgifter p investeringskontrakt 1420 1180
Kapitalavkastning, netto 7937 4673
vriga frskringsintkter 382 425
Frskringskostnader, netto 12773 9548
SUMMA 3428 3197
Kapitalavkastning netto
Direktavkastning
1)
2723 2939
Vrdefrndringar p placeringstillgngar, netto 6437 1816
Valutakursvinst/-frlust, netto 165 469
8995 5224
Kapitalfrvaltningskostnader 75 45
Avkastningsskatt 983 506
SUMMA 7937 4673
1) Rnteintkter netto, erhllna utdelningar och driftsverskott p fastigheter.
Frskringskostnader netto
Utbetalda frskringsersttningar, netto 7708 9237
Frndring i frskringstekniska avsttningar 5065 311
SUMMA 12773 9548
7 vriga intkter, netto
2012 2011 2012 2011
Utdelningar 75 115 2215 3438
Andelar i intressefretags resultat 19 48
Realisationsvinster och frluster p vrdepapper
som innehas som kapitalplaceringar 109 27 139 127
Realisationsvinster och frluster p materiella tillgngar
1)
65 25
vriga intkter 424 271 233 1031
SUMMA 439 135 159 1183
1) Se not 12 fr koncernen.
Utdelningar
Utdelningar frn koncernfretag 2186 3428
SUMMA 75 115 2215 3438
Vinster och frluster p vrdepapper som innehas som kapitalplaceringar
Finansiella tillgngar som kan sljas Egetkapitalinstrument 260 536 269 431
Finansiella tillgngar som kan sljas Skuldinstrument 311 718
Ln 4 63 20
Vinster 571 1258 206 451
Finansiella tillgngar som kan sljas Egetkapitalinstrument 117 55
Finansiella tillgngar som kan sljas Skuldinstrument 563 1180
Ln 50 345 324
Frluster 680 1285 345 324
SUMMA 109 27 139 127
Not 7 vriga intkter, netto
vriga intkter 2012 2011 2012 2011
Verkligt vrde justeringar i skringsredovisning 68 526 40 15
Rrelseresultat i sakfrskringsrrelsen, run-o 15 38
vriga intkter 371 217 193 1 016
SUMMA 424 271 233 1031
Frndring av verkligt vrde i skringsredovisning
Frndring av verkligt vrde av de skrade posterna relaterat
till den skrade risken 1536 5152 1697 5234
Frndring av verkligt vrde av skringsderivaten 1615 5040 1737 5201
Skring av verkligt vrde 79 112 40 33
Frndring av verkligt vrde av skringsderivaten 48 48
Kassadesskringar ineektivitet 48 48
Frndring av verkligt vrde av de skrade posterna 772 912
Frndring av verkligt vrde av skringsderivaten 625 450
Skring av verkligt vrde gruppvis ineektivitet 147 462
SUMMA 68 526 40 15
Skring av verkligt vrde och portfljskring
Koncernen skrar delar av sin exponering fr rnterisk, i fastfrrntade nansi-
ella tillgngar och nansiella skulder, mot frndringar i verkligt vrde p grund
av rntefrndrigar. Fr detta ndaml anvnds rnteswappar, rntevaluta-
swappar och i vissa fall ven rnteoptioner. Skringarna grs antingen post per
post eller gruppvis efter frfallotider.
Kassadesskringar
Koncernen anvnder rnteswappar fr skring av framtida kassaden frn
in- och utlning till rrlig rnta. Rnteden frn in- och utlning till rrlig rnta
frvntas periodiseras i resultatrkningen under perioden 2013 till 2037.
Skring av nettoinvesteringar
Koncernen skrar omrkningsdierenser frn nettoinvesteringar i utlndska
verksamheter genom upplning i utlndsk valuta och med valutaterminer. Upp-
lning i utlndsk valuta till ett belopp av 32 701 Mkr (36 313) och valutaterminer
till ett nominellt belopp av 1 239 Mkr (1 139) var vid utgngen av ret denierade
som skringar av nettoinvesteringar i utlndska verksamheter. Ineektivitet har
redovisats i Nettoresultat nansiella transaktioner med 0 Mkr (0) (not 5).
8 Administrationskostnader
2012 2011 2012 2011
Personalkostnader 14596 14325 10160 9021
vriga kostnader 6444 7424 4917 5458
SUMMA 21040 21749 15077 14479
9 Personalkostnader
2012 2011 2012 2011
Fast ln 8335 8265 5457 5258
Kortfristiga rrliga kontantersttningar 884 1124 673 861
Lngfristiga aktiebaserade ersttningar 317 287 252 216
Lner och andra ersttningar 9536 9676 6382 6335
Sociala avgifter 2709 2487 1944 1751
Frmnsbestmda pensionsplaner
1)
643 691
Avgiftsbestmda pensionsplaner
1)
778 721 1249 485
Frmner och avgngsvederlag
2)
452 218 259 84
Utbildning och andra personalrelaterade kostnader 478 532 326 366
SUMMA 14596 14325 10160 9021
1) Pensionskostnaderna i koncernen r redovisade enligt ndrad IAS 19, Ersttningar till anstllda. Information fr 2011 har omrknats. Pensionskostnaderna i Skandinaviska Enskilda Banken
har berknats enligt Finansinspektionens freskrifter, vilket innebr en frskringsteknisk berkning av pensionskostnader. Engngskostnader fr frtida pensioneringar p 128 Mkr (149)
och srskild lneskatt 825 Mkr (95) belastar bankens pensionsstiftelser.
2) Innefattar kostnader fr avgngsvederlag med 350 Mkr (116) fr koncernen och 227 Mkr (57) fr moderfretaget.
9 a Ersttningar
Not 9a visar SEB:s redogrelse fr koncernens ersttningar uppdelad p vsentliga enheter i den nansiella fretagsgruppen enligt FFFS 2007:5 med ndringar i
FFFS 2011:3. I SEB-koncernen har 964 (942) positioner denierats som srskilt reglerad personal. SEB har valt att ven visa frskringsrrelse som inte ingr i den
nansiella fretagsgruppen men i SEB-koncernen.
Ersttning per division
Fast
1)
Rrlig
1)
Fast
1)
Rrlig
1)
2012 Ersttning Befattningar Ersttning Befattningar Ersttning Befattningar Ersttning Befattningar
Stora Fretag & Institutioner 2600 2418 673 2297 1830 1831 602 1739
Kontorsrrelsen 2200 3708 99 3523 1270 2807 23 2667
Kapitalfrvaltning 919 940 160 893 376 439 66 445
Liv 885 1320 43 622
Baltikum 458 2960 49 2664
vrigt
2)
3146 5232 177 4923 3488 3896 234 3673
SUMMA 10208 16578 1201 14922 6964 8973 925 8524
varav kollektiv rrlig ersttning
3)
277 11361
2011
Stora Fretag & Institutioner 2390 2398 832 2368 1647 1723 758 1637
Kontorsrrelsen 2139 3659 103 3355 1221 2756 73 2618
Kapitalfrvaltning 906 973 223 956 324 430 94 409
Liv 869 1270 42 650
Baltikum 489 3148 36 2830
vrigt
2)
3101 5256 175 4946 2626 3812 150 3621
SUMMA 9894 16704 1411 15105 5818 8721 1075 8285
varav kollektiv rrlig ersttning
3)
219 7854
SEB AG, Tyskland SEB Pank AS, Estland
Fast Rrlig Fast Rrlig
Stora Fretag & Institutioner 511 451 55 428
Kontorsrrelsen 185 168 12 160
Baltikum 129 855 14 770
vrigt 208 328 10 312 62 305 6 274
SUMMA 904 947 77 900 191 1160 20 1044
2011
Stora Fretag & Institutioner 483 505 66 460
Kontorsrrelsen 158 182 26 173
Baltikum 142 946 12 852
vrigt 237 330 9 334 67 311 6 280
SUMMA
878 1017 101 967 209 1257 18 1132
SEB Banka AS, Lettland SEB bankas AB, Litauen
Fast Rrlig Fast Rrlig
Baltikum 119 830 15 747 179 1226 21 1104
vrigt 44 281 3 253 71 404 4 363
SUMMA 163 1111 18 1000 250 1630 25 1467
2011
Baltikum 127 863 11 777 189 1299 16 1169
vrigt 44 292 1 263 77 419 377
SUMMA 171 1155 12 1040 266 1718 16 1546
1) Rrliga ersttningar r denierad som kortfristiga rrliga kontantbaserade ersttningar och lngfristiga aktiebaserade ersttningar. All annan ersttning rapporteras som fast ersttning och bestr
av ln, arvoden, pensionsavsttningar, avgngsvederlag och frmner som t ex bilfrmner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersttningar ingr inte sociala avgifter.
2) Inklusive Liv och Baltikum i Moderbolaget.
3) Aktiesparprogram och kollektiv kortfristig kontantbaserad ersttning.
Not 9 a
Ersttning per kategori

2012
Ersttning Befattningar Ersttning Befattningar
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Fast ersttning
1)
1079 9129 10208 964 15614 16578 837 9049 9886 688 8285 8973
Rrlig ersttning
1)
463 738 1201 584 14338 14922 394 532 926 410 8114 8524
varav:
Kortfristig kontantbaserad 333 551 884 286 388 674
Lngfristig aktiebaserad
2)
148 169 317 126 126 252
Uppskjuten rrlig ersttning
3)
285 169 454 246 126 372
Avsatt och utbetald ersttning
4)
1674 9680 11354 1357 9437 10794
Avgngsvederalag
5)
334 752 235 206
Avtalade nnu ej utbetalda
avgngsvederlag 204 324 111 111
Hgsta enskilda belopp 7 5
2011
Fast ersttning
1)
1129 8765 9894 942 15762 16704 886 4932 5818 699 8022 8721
Rrlig ersttning
1)
631 780 1411 810 14295 15105 533 542 1075 597 7688 8285
varav:
2)
155 132 287 133 83 216
3)
368 132 500 314 83 397
4)
1426 9021 10447 1139 5391 6530
Avgngsvederalag
5)
160 632 64 154
Avtalade nnu ej utbetalda
avgngsvederlag 50 125 32 39
Hgsta enskilda belopp 4 4
SEB AG, Tyskland SEB Pank AS, Estland
2012
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Fast ersttning
1)
123 781 904 113 834 947 11 180 191 19 1141 1160
Rrlig ersttning
1)
30 47 77 89 811 900 3 17 20 13 1031 1044
varav:
2)
5 11 16 2 3 5
3)
15 11 26 2 3 5
4)
163 817 980 12 194 206
Avgngsvederlag
5)
64 49 1 60
2011
Fast ersttning
1)
136 742 878 112 905 1017 13 196 209 20 1237 1257
Rrlig ersttning
1)
38 63 101 99 868 967 4 14 18 20 1112 1132
varav:
2)
3 13 16 2 2 4
3)
19 13 32 2 2 4
4)
155 792 947 15 208 223
Avgngsvederlag
5)
6 6 4 97
Not 9 a
Ersttning per kategori
SEB Banka AS, Lettland SEB bankas AB, Litauen

2012
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Srskilt
reglerad
personal
vrig
personal Summa
Fast ersttning
1)
11 152 163 21 1090 1111 15 235 250 22 1608 1630
Rrlig ersttning
1)
3 15 18 12 988 1000 3 22 25 14 1453 1467
varav:
2)
2 1 3 1 3 4
3)
2 1 3 1 3 4
4)
12 166 178 17 254 271
Avgngsvederlag
5)
3 3 8 12 12 336
2011
Fast ersttning
1)
12 159 171 24 1131 1155 17 249 266 23 1695 1718
Rrlig ersttning
1)
3 9 12 24 1016 1040 4 12 16 23 1523 1546
varav:
2)
2 1 3 2 2 4
3)
2 1 3 2 2 4
4)
13 167 180 19 259 278
Avgngsvederlag
5)
4 68 10 251
1) Rrliga ersttningar r denierad som kortfristiga rrliga kontantbaserade ersttningar och lngfristiga aktiebaserade ersttningar. All annan ersttning rapporteras som fast ersttning och bestr
av ln, arvoden, pensionsavsttningar, avgngsvederlag och frmner som t ex bilfrmner och hemservice i enlighet med FFFS 2011:1. I rapporterade ersttningar ingr inte sociala avgifter.
2) Lngfristiga aktiebaserade program omfattar fyra olika program; ett aktiesparprogram fr alla medarbetare, ett performance share program fr ledande befattningshavare och andra nyckel-
personer, ett aktiematchningsprogram och ett aktieprogram fr srskilt utvalda nyckelpersoner.
3) Den uppskjutna ersttningen fr inte frfogas ver inom det frsta ret. Kortfristig kontantbaserad ersttning betalas drefter ut prorata ver tre eller fem r efter eventuell riskjustering.
Lngfristiga aktiebaserade program r lsta minst tre r.
4) I utfsta och utbetalda ersttningar ingr ersttningar utbetalda inom det frsta kvartalet efter intjnanderet. Innehllna ersttningar har inte riskjusterats under 2011 eller 2012.
5) I beloppen ingr ven s kallad rekryteringsersttning.
Ln till ledande befattningshavare
2012 2011 2012 2011
Verkstllande direktrer och vice verkstllande direktrer
1)
87 96 12 14
Styrelsemedlemmar
2)
165 256 21 32
SUMMA 252 352 33 46
1) Innefattar nuvarande verkstllande direktr i moderfretaget och verkstllande direktrer och vice verkstllande direktrer i dotterfretagen. Totala antalet personer uppgick till 80 (77) av vilka
16 (17) var kvinnor.
2) Innefattar nuvarande styrelseledamter i moderfretaget och dotterfretagen och suppleanter fr dessa. Totala antalet personer uppgick till 193 (221) av vilka 49 (51) var kvinnor.
Pensionsfrpliktelser till ledande befattningshavare
Utbetald pension 102 92 54 45
Frndring frpliktelse 93 109 33 30
Frpliktelse vid utgngen av ret 2065 1705 853 698
Frpliktelserna r tckta av pensionsstiftelserna eller av banken gda kapitalfrskringar. Innefattar nuvarande och tidigare verkstllande direktrer och vice
verkstllande direktrer i moderfretaget och verkstllande direktrer och vice verkstllande direktrer i dotterfretagen, totalt 122 (121) personer.
9 b Pensionsfrpliktelser
SEB har valt att frn 2012 implementera frndrade IAS 19 Ersttningar till an-
stllda, fr redovisningen av frmnsbestmda pensionsplaner. Pensionsfr-
pliktelser fr 2011 har omrknats. Frndringen tar bort mjligheten att an-
vnda korridormetoden och periodiseringen av aktuariella vinster och frluster
fr frmnsbestmda pensionsplaner. Standarden freskriver ocks att nan-
sieringskostnaden (intkten) fr nettopensionsskulden (tillgngen) berknas
med hjlp av diskonteringsrntan fr pensionsskulden. Omvrderingar av
pensionsfrpliktelser och -tillgngar redovisas i vrigt totalresultat.
FRMNSBESTMDA PLANER I SEB-KONCERNEN
Nettobelopp redovisat i balansrkningen
2012 2011
Sverige
1)
Utlndska
planer
1)
Koncernen
1)
Sverige
1)
Utlndska
planer
1)
Koncernen
1)
Pensionsfrpliktelse vid rets ingng 16923 4610 21533 17293 4653 21946
Frvrv och omklassiceringar 23 23 18 18
Kostnader tjnstgring innevarande period 441 34 475 488 39 527
Rntekostnad 671 195 866 676 217 893
Utbetalda pensioner 717 246 963 726 317 1043
Valutakursdierenser 187 187 40 40
Omvrdering av pensionsfrpliktelse 2559 729 3288 808 76 732
Pensionsfrpliktelse vid rets utgng 19877 5158 25035 16923 4610 21533
Frvaltningstillgngarnas verkliga vrde vid rets ingng 14427 3589 18016 15472 3951 19423
Frvrv och omklassiceringar 25 25
Berknad rnta p frvaltningstillgngar 610 154 764 602 185 787
Gottgrelser 2351 214 2137 693 290 983
Vrderingsvinster (frluster) p frvaltningstillgngar 960 208 1168 954 204 1158
Frvaltningstillgngarnas verkliga vrde vid rets utgng 18348 3623 21971 14427 3589 18016
Frndringar i nettotillgng eller nettoskuld
Pensionsfrpliktelse vid rets ingng 2496 1021 3517 1821 702 2523
Frvrv och omklassiceringar 23 23 7 7
Total kostnad enligt nedan (exklusive srskild lneskatt) 502 75 577 562 71 633
Utbetald pension 717 246 963 726 317 1043
Pensionsersttning 2351 214 2137 693 290 983
Omvrderingsvinster (frluster) 1599 521 2120 146 280 426
NETTOBELOPP REDOVISAT I BALANSRKNINGEN 1529 1535 3064 2496 1021 3517
1) Pensionsfrpliktelser och frvaltningstillgngar redovisas brutto i tabellen. Det nns ingen juridisk rtt till kvittning av frpliktelser och tillgngar mellan olika bolag i koncernen men i balans-
rkningen redovisas nettot fr varje bolag antingen som tillgng eller skuld.
2012 betalade SEB tillskott till den svenska pensionsstiftelsen p 3 068 Mkr (36) vilket netto efter gottgrelse fr utbetalda pensioner uppgick till 2 351 Mkr.
I Tyskland uppgick tillskottet till stiftelsen till 31 Mkr (35) vilket netto var en gottgrelse p 214 Mkr. Ett tillskott p 1 360 Mkr betalades till den tyska pensions-
stiftelsen i brjan av 2013. Inga ytterligare tillskott frvntas 2013.
Huvudsakliga aktuariella antaganden, %
Diskonteringsrnta 2,8% 3,5% 4,0% 4,6%
Ination 1,5% 2,0% 2,0% 2,0%
Uppskattade framtida lnekningar 3,5% 3,0% 3,5% 3,0%
Uppskattade framtida kningar av inkomstbasbeloppet 3,0% 3,0%
Diskonteringsrntan baseras hgkvalitativa fretagsobligationer med en djup
marknad, i Sverige skerstllda bostadsobligationer. De skerstllda obligatio-
nerna i Sverige har minst AA i kreditbetyg och lptiden r frenlig med den upp-
skattade lptiden fr frpliktelserna betrande ersttningar efter avslutad
anstllning.
Den tyska pensionsskulden skulle ka med 168 Mkr om diskonteringsrntan
snktes med 0,25%. En kning med samma procentsats skulle minska skulden
med 159 Mkr. Om inations antagandet fr Tyskland kar med 0,25% kar pen-
sionsskulden med 52 Mkr, motsvarande minskning skulle blir 50 Mkr vid ett lg-
re inationsantagande. En frndring av frvntade framtida lnekningar i
Tyskland med 0,25% skulle med ett hgre antagande ka skulden med 94 Mkr
och med ett lgre antagande minska skulden med 91 Mkr.
Frdelning av frvaltningstillgngar
2012 2011
Sverige

Utlndska
planer Koncernen Sverige
Utlndska
planer Koncernen
Aktier 12184 560 12744 11057 502 11559
varav riskkapital och hedgefonder 4166 4166 4323 4323
Rntebrande vrdepapper 4972 2966 7938 2178 2998 5176
varav hedgefonder 596 596 552 552
Fastigheter 1192 97 1289 1192 89 1281
SUMMA 18348 3623 21971 14427 3589 18016
Frvaltningstillgngarna innefattar SEB aktier till ett marknadsvrde p 663 Mkr (441). Fastigheter i Sverige r utnyttjade av koncernen. 45 procent av frvaltnings-
tillgngarna r marknadsnoterade, utver det r 2719 Mkr likvida medel.
Not 9 b Pensionsfrpliktelser
Poster i Resultatrkningen
2012 2011
Sverige

Utlndska
Utlndska
planer Koncernen
Kostnader tjnstgring innevarande period 441 34 475 488 39 527
Rntekostnad 671 195 866 676 217 893
Berknad rnta p frvaltningstillgngarna 610 154 764 602 185 787
Srskild lneskatt 66 66 77 77
SUMMA I PERSONALKOSTNADER 568 75 643 639 71 710
Poster i vrigt totalresultat
Omvrdering av pensionsfrpliktelse 2559 729 3288 808 76 732
varav erfarenhetsbaserade justeringar 173 89 84 58 61 119
varav eekter av frndrade antaganden 2732 640 3372 750 137 613
Vrderingsvinster (frluster) p frvaltningstillgngar 960 208 1168 954 204 1158
SUMMA I VRIGT TOTALRESULTAT 1599 521 2120 146 280 426
AVGIFTSBESTMDA PLANER I SEB-KONCERNEN
Nettobelopp redovisat i resultatrkningen
2012 2011
Sverige

Utlndska
Utlndska
planer Koncernen
Kostnad i personalkostnader 548 230 778 551 170 721
FRMNSBESTMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN
Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i balansrkningen 2012 2011
Pensionsfrpliktelse vid rets ingng 13867 13407
Kalkylmssiga pensionspremier 410 416
Rntekostnad och andra frndringar 3504 621
Frtida pensioneringar 128 149
Utbetalda pensioner 706 726
PENSIONSFRPLIKTELSE VID RETS UTGNG 17203 13867
Frvaltningstillgngarnas verkliga vrde vid rets ingng 14014 15082
Tillskott till pensionsstiftelse 2929 342
Avkastning p tillgngar 1520
Gottgrelse utbetalda pensioner 706 726
FRVALTNINGSTILLGNGARNAS VERKLIGA VRDE VID RETS UTGNG 17757 14014
Pensionsfrpliktelsen ovan r berknad enligt tryggandelagens grunder. Skan-
dinaviska Enskilda Banken har valt att tillmpa den lgre diskonteringsrntan
om 2,2 procent i frtid. Den lgre rntan pverkade nettoskulden negativt och
ledde till en tillskottsbetalning till stiftelsen p 2 929 Mkr. Frpliktelsen tcks
helt av tillgngarna i stiftelserna och redovisas inte i balansrkningen.
Tillgngarna i stiftelsen r frmst aktierelaterade 9 850 Mkr (10 729) och till en
mindre del rnterelaterade 4 245 Mkr (3 268). I tillgngarna ingr SEB aktier med
ett marknadsvrde p 643 Mkr (428) och byggnader utnyttjade av koncernen fr
1 192 Mkr (1 192). Avkastningen p tillgngarna var 11 procent (2) fre tillskott
och gottgrelse.
Poster i Resultatrkningen
Moderbolaget
2012 2011
Gottgrelse utbetalda pensioner 706 726
Summa bokslutsdispositioner 2930
NETTO PENSIONSKOSTNAD FR FRMNSBESTMDA PLANER 2930
Huvudsakliga akturiella antaganden, %
Bruttornta 2,2% 3,5%
Rnta efter skatt 1,9% 3,0%
Pensionsberkningarna bygger p lne- och pensionsniv p balandagen.
Not 9 b Pensionsfrpliktelser
AVGIFTSBESTMDA PLANER I SKANDINAVISKA ENSKILDA BANKEN
Moderbolaget
Nettobelopp redovisat i resultatrkningen 2012 2011
Kostnad i personalkostnader 1249 485
Pensionsstiftelser
Pensions tagande Marknadsvrde p tillgngen
2012 2011 2012 2011
SEB-Stiftelsen, Skandinaviska Enskilda Bankens Pensionsstiftelse 17203 13867 17757 14014
SEB Kort AB:s Pensionsstiftelse 574 425 590 417
SUMMA 17777 14292 18347 14431
Pensionsfrpliktelser
Koncernen har etablerat pensionsplaner i de lnder den verkar. Bland pensions-
planerna nns bde frmnsbestmda och avgiftsbestmda planer. De frmns-
bestmda planerna ger en viss del av slutlig ln till den anstllde i samband med
pensionering och r till strsta delen nansierade via pensionsstiftelser. De av-
giftsbestmda planerna fljer de lokala reglerna i respektive land.
Frmnsbestmda planer
Frmnsbestmda planer nns frmst i Sverige och i Tyskland och tcker i stort
sett alla medarbetare i respektive land. Oberoende aktuariella berkningar enligt
Projected Unit Credit Method (PUCM) grs kvartalsvis fr att faststlla pensions-
frpliktelserna. Frmnen tcker lderspension, sjukpension och efterlevande-
pension enligt respektive lands kollektivavtal.
Frvaltningstillgngar r separerade frn enheterna i specika pensionsstif-
telser. Tillgngarna marknadsvrderas. Allokeringen av tillgngarna grs med
hnsyn till de olika riskerna i pensionstagandet och beslutas av styrelsen i res-
pektive stiftelse. Pensionskostnaderna och avkastningen p frvaltningstillgng-
arna rapporteras bland personalkostnaderna.
Avgiftsbestmda planer
Avgiftsbestmda planer nns bde i Sverige och utomlands. I det svenska kollek-
tivavtalet ingr en mindre del avgiftsbestmd pension. De anstllda i Sverige kan
ven, ver en viss lneniv, lmna den frmnsbestmda planen och erstta den
med en avgiftsbestmd plan. De esta andra lnder har avgiftsbestmda planer
utom de baltiska lnderna dr fretaget bidrar till de anstlldas pensioner i en be-
grnsad omfattning. Kostnaden fr de avgiftsbestmda planerna rapporteras
bland personalkostnader.
9 c Ersttningar till styrelsen och verkstllande ledningen
Principer fr ersttningar
Principerna fr ersttning till verkstllande direktren och andra ledamter av
verkstllande ledningen har beretts av styrelsen och dess Remuneration and
Human Resources Committee och beslutats av rsstmman 2011.
De allmnna principerna fr ersttningstrukturen fr verkstllande direkt-
ren och de andra ledamterna i den verkstllande ledningen har under 2011 va-
rit desamma som fr banken som helhet, med undantag fr att kortfristig rrlig
kontantersttning inte utgr till VD och verkstllande ledningen. Ersttningen
bestr sledes av tre huvuddelar; fast ln, lngfristiga aktiebaserade program
och pensionsfrmn. Andra frmner kan tillkomma, som till exempel bilfr-
mn och hemservice.
Mer information nns p sidan 6768.
Srskilt reglerad personal
Verkstllande direktren och de andra ledamterna i den verktllande ledning-
en r alla srskilt reglerad personal enligt denitionen i Finansinspektionens
freskrifter och allmnna rd (FFFS 2011:1).
Ersttningar till hgsta ledningen, kr
2012 Fast ln Arvode
1)
Frmner
2)
Summa
Styrelsens ordfrande, Marcus Wallenberg 2250000 2250000
vriga styrelseledamter
3)
6230000 6230000
Verkstllande direktr och koncernchef, Annika Falkengren 8000000 1238642 9238642
SUMMA 8000000 8480000 1238642 17718642
2011
Styrelsens ordfrande, Marcus Wallenberg 2250000 2250000
vriga styrelseledamter
3)
6230000 6230000
Verkstllande direktr och koncernchef, Annika Falkengren 7000000 1305801 8305801
SUMMA 7000000 8480000 1305801 16785801
1) Enligt beslut p rsstmman.
2) Inkluderar frmnsvrde fr hemservice och tjnstebil.
3) Ersttning till styrelsens ledamter per individ presenteras p sid 57.
Ersttningar till verkstllande ledningen, kr
1)
Fast ln Frmner Summa
2012 34159985 1713630 35873615
2011 62983924 2403698 65387622
1) Verkstllande ledningen exklusive verkstllande direktren. Antalet och sammansttningen r delvis ndrad mellan ren men i genomsnitt ingr tta (tolv) personer, vid rsskiftet ingick tta
personer.
Not 9 c Ersttningar till styrelsen och verkstllande ledningen
Lngfristiga aktiebaserade program
SEB introducerade lngfristiga aktiebaserade program 1999 med ytterligare
program de fljande ren. Mellan 2005 och 2010 baserades programmen p
performance shares. Frn och med 2008 introducerades ett aktiesparprogram
och frn och med 2009 ett aktiematchningsprogram. 2012 introducerades ett
aktieprogram.
I aktieprogrammet tilldelas varje medlem i verkstllande ledningen ett indi-
viduellt bestmt antal villkorade aktiertter, baserat p frutbestmda ml p
koncern- och individ niv. Ml stts rligen och r bde nansiella och icke -
nansiella. 50 procent av aktiertterna levereras till deltagaren efter en intjnan-
deperiod om tre r, 50 procent efter en intjnandeperiod om fem r. En frut-
sttning fr att erhlla aktiertterna r att deltagaren r kvar i SEB under pro-
grammets tre frsta r. En ytterligare frutsttning r att deltagaren ger aktier i
SEB till ett frutbestmt bestmt belopp, aktierna ska frvrvas senast pro-rata
under den inledande treriga intjnandeperioden. Efter respektive intjnande-
periods slut kvarstr frfoganderttsinskrnkningen under ytterligare ett r
varefter aktiertterna kan lsas under en trersperiod. Varje aktiertt ger
deltagaren rtt att erhlla en A-aktie i SEB.
Ingen tilldelning i aktiematchningsprogrammet 2012 fr verkstllande
ledningen. Matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i aktie-
matchningsprogrammet kan inte sljas eller pantsttas, vilket innebr att de
inte har ngot marknadsvrde. Antalet prestationsbaserade matchningsaktier
i aktiematchningsprogrammet som kan utnyttjas beror p utvecklingen av tv
frutbestmda prestationskrav; TSR i frhllande till marknadens avkastnings-
krav baserat p rntan p den svenska statens tioriga obligation, dvs den lnga
riskfria rntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i frhllande till SEB:s kon-
kurrenter, 1/3 av totala utfallet.
Aktiematchningsprogrammet 2011 innebr en egeninvestering i SEB serie
A-aktier. Efter tre r fr deltagaren en A-aktie i SEB fr varje behllen aktie
frutsatt att deltagaren r kvar inom SEB under trersperioden och om de fr-
utbestmda prestationskraven uppfyllts, ett antal prestationsbaserade match-
ningsaktier fr varje behllen aktie. Maximalt antal prestationsbaserade match-
ningsaktier r tre, fr den verkstllande ledningen r maximalt antal presta-
tionsbaserade matchningsaktier fyra. Utfallet i programmet r maximerat, vid
lptidens slut och prestationskraven uppfyllts, till en frdubbling av aktiekursen
frn en faststlld initial kurs. Om aktiekursen vid lptidens slut mer n frdubb-
lats kommer antalet matchningsaktier och prestationsbaserade matchnings-
aktier att reduceras proportionellt fr att motsvara max beloppet.
Lngfristiga aktiebaserade program (kostnadsfrda belopp fr pgende program), kr
2012
Aktie -
spar program
Performance
shares
Aktiematchnings-
program
Aktie-
program Summa
Verkstllande direktr och koncernchef, Annika Falkengren 93451 1105918 2321891 969435 4490695
vriga ledamter i verkstllande ledningen
1)
256648 2951950 7744773 2743468 13696839
SUMMA 350099 4057868 10066664 3712903 18187534
2011
Verkstllande direktr och koncernchef, Annika Falkengren 117731 2078942 1940168 4136841
vriga ledamter i verkstllande ledningen
1)
647937 7570316 9549416 17767669
SUMMA 765668 9649258 11489584 21904510
1) Verkstllande ledningen exklusive verkstllande direktren. Antalet och sammansttningen r delvis ndrad mellan ren men i genomsnitt ingr tta (tolv) personer, vid rsskiftet ingick tta personer.
Utestende antal per 2012-12-31
1)
Antal
VD och
koncernchef,
Annika Falkengren
vriga medlemmar
i verkstllande
ledningen Summa
Frsta dag fr
utnyttjande Prestationskriterier
2009: Performance shares 134409 248015 382424 2012 faktiskt utfall 50%
2010: Performance shares 131578 411181 542759 2013
2)
berknat utfall 82%
2009: Aktiesparprogram 5174 11780 16954 2013-02-18
2010: Matchningsrtter 28909 92146 121055 2013
3)
nuvarande utfall 1,70
2011: Matchningsrtter 35236 107911 143147 2014
3)
nuvarande utfall 0,74
2012: Aktiertter 121559 344008 465567 2015;2017
4)
1) Aktiematchningsprogram 2009 frfll 2012 med maximal matchning.

2) I anslutning till slutgiltig berkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.
3) I anslutning till slutgiltig berkning av antal tilldelade matchningsaktier.
4) Utnyttjandeperioden startar 2015, aktierna r lsta till 2016.
Antalet utestende performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhllas under programmen. Antalet utestende innehavs- och match-
ningsrtter r minsta utfallet i aktiematchningsprogrammet. Antalet utestende matchningsrtter representerar antalet egeninvesterade aktier som berttigar till
att erhlla SEB A-aktier och prestationsbaserade matchningsaktier.
Under ret har VD utnyttjat Performance shares fr 2 455 844 (0)kr. Motsvarande utnyttjande fr vriga verkstllande ledningen r 17 972 880 (2 440 232)kr.
Pensioner och avgngsvederlag
Enligt pensionsavtalet fr verkstllande direktren Annika Falkengren, utbetalas
pension frn 60 rs lder. Pensionsplanen r frmnsbestmd och oantastbar.
Pension utgr med 65 procent av pensionsmedfrande ln. Pensionsmedfrande
ln r bestmd till ett fast belopp. Vid uppsgning av anstllningen frn bankens
sida uppsgningstid 18 mnader utgr ett avgngsvederlag om 6 mnaders
ln.
Fljande gller betrande pensionsfrmner och avgngsvederlag fr leda-
mterna i verkstllande ledningen (exklusive verkstllande direktren). Pen-
sionsplanerna r oantastbara och frmnsbestmda frutom tre som r premie-
baserade. I de frmnsbestmda planerna utgr pension frn 60 eller 65 rs lder
med maximalt 65 procent av pensionsmedfrande ln. Pensionsmedfrande ln
r begrnsad med individuella tak. Vid uppsgning av anstllningen frn bankens
sida uppsgningstid maximalt 12 mnader utgr ett avgngsvederlag om
maximalt 12 mnaders ln.
Mlet r att alla pensionsavtal ska vara premiebaserade och en omvandling i
den riktningen har pbrjats bde fr nya och bentliga ledamter i verkstllande
ledningen.
Pensionskostnader (kostnader tjnstgring innevarande period och rntekostnad), kr
VD och
koncernchef,
Annika Falkengren
vriga medlemmar
i verkstllande
ledningen
1)
Summa
2012 7470741 17630263 25101004
2011 6735388 24077034 30812422
1) Verkstllande ledningen exklusive verkstllande direktren. Antalet och sammansttningen r delvis ndrad mellan ren men i genomsnitt ingr tta (tolv) personer, vid rsskiftet ingick tta personer.
Not 9 c Ersttningar till styrelsen och verkstllande ledningen
Upplysningar om nrstende*, kr
Koncernen
Ln till marknadsmssiga villkor 2012 2011
Hgsta ledningen och verkstllande ledningen 87407561 96297150
vriga nrstende 9238185 17764250
SUMMA 96645746 114061400
* Fr information om nrstende i form av koncernfretag och intressefretag se not 46.
9 d Aktierelaterade ersttningar
2012 2011
Lngfristiga aktiebaserade program
Aktie-
program
Aktie-
matchnings-
program
Aktie-
sparprogram
Performance
shares
Aktie-
matchnings-
program
Aktie-
sparprogram
Performance
shares
Utestende vid rets brjan 4829938 6971338 19080693 2984111 5133685 24945108
Tilldelade 1199504 1781907 1888248 113593 1880143 2285536 491970
Frverkade
1)
7779 724750 1440673
Inlsta
2)
1816143 1320185 2164309 34316 447828 708383
Utgngna 44 2386825 55 4207329
UTESTENDE VID RETS SLUT 1191725 4795702 7539357 13918402 4829938 6971338 19080693
varav inlsningsbara 1650073 1333959
1) Vgt genomsnittligt lsenpris frverkade PSP 10,00 kr (10,00).
2) Vgt genomsnittligt lsenpris inlsta PSP 10,00 kr (10,00) och vgd genomsnittlig aktiekurs PSP vid inlsen 48,52 kr (50,42).
Antalet utestende performance shares representerar det maximala antalet aktier som kan erhllas under programmen. Antalet utestende matchningsrtter i
aktiematchningsprogrammen motsvarar det lgsta utfallet.
Lngsiktiga aktiebaserade program totalt
Ursprungligt
antal
innehavare
3)
Antal utgivna
(maximalt
utfall)
Utestende
optioner 2012
Utestende
optioner 2011
A-aktie per
option/aktie Lsenpris Lptid
Frsta dag fr
utnyttjande
2005: Performance shares 537 5725120 653898 1 10 20052012 2008-02-14
2006: Performance shares 513 4727446 200231 680061 1 10 20062013 2009-02-12
2007: Performance shares 509 4044928 1 10 20072014 2010-02-17
2008: Performance shares 485 4669706 1 10 20082015 2011-02-11
2009: Performance shares 344 5493837 1449842 4843435 1 10 20092016 2012
1)
2010: Performance shares 698 18900000 12268329 12903299 1 10 20102017 2013
1)
2008: Aktiesparprogram 7300 3818031 1554112 2621726 1 eller 2,34 20082013 2012-02-13
2009: Aktiesparprogram 5600 2326652 2014791 2116923 1 20092014 2013-02-18
2010: Aktiesparprogram 5200 2285536 2131959 2232690 1 20102015 2014-02-11
2011: Aktiesparprogram 5050 1888248 1838495 1 20112016 2015-02-16
2009: Aktiematchningsprogram innehavsrtter 58 5265689 1715401 3 eller 4 20092012 2012
2)
2010: Aktiematchningsprogram innehavsrtter 39 2592546 864182 864182 3 20102013 2013
2)
2010: Aktiematchningsprogram egeninvestering 44 1386435 374476 389231 3, 4 eller 5 20102013 2013
2)
2011: Aktiematchningsprogram innehavsrtter 118 2053722 508850 508850 4 eller 5 20112014 2014
2)
2011: Aktiematchningsprogram egeninvestering 401 5574428 1284234 1352274 4 eller 5 20112014 2014
2)
2012: Aktiematchningsprogram innehavsrtter 147 3718360 935353 0 4 20122019 2015
2)
2012: Aktiematchningsprogram egeninvestering 285 3305808 828607 0 4 20122019 2015
2)
2012: Aktieprogram 86 1199504 1191725 0 1 20122021 2015/2017
2)
SUMMA 78975996 27445186 30881970
1) I anslutning till slutgiltig berkning och registrering i Equate plus efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade performance shares.
2) I anslutning till slutgiltig berkning och registrering efter prestationsperiodens slut av antal tilldelade matchningsaktier och allokering av antal tilldelade A-aktier.
3) Totalt har ca 10 500 individer (10 200) deltagit i alla programmen.
Det nns inga utestende optioner frn personaloptionsprogrammen.
Lngsiktiga aktiebaserade program
De lngfristiga aktieprogrammen 20052010 baserades p performance shares,
har en maximal lptid p sju r, intjnandeperioden r tre r och utnyttjandepe-
rioden fyra r. Antalet tilldelade performance shares som slutligen kan utnyttjas,
beror p utvecklingen av tv frutbestmda prestationskrav med samma vikt.
Under 2012 lpte intjnandeperioden fr 2009 rs program ut med ett utfall av
50 procent.
Frn 2008 introducerades aktiesparprogram fr alla medarbetare i utvalda
lnder. I aktiesparprogrammet kan en deltagare spara maximalt fem procent
av den fasta bruttolnen under en tolvmnadersperiod. Fr sparbeloppet kps
SEB-aktier av serie A, till gllande brskurs, vid fyra tillfllen under ett r, efter
oentliggrandet av SEB:s kvartalsrapporter. Om den anstllde behller aktien
under tre r och r kvar inom SEB fr den anstllde en SEB-aktie av serie A fr
varje behllen aktie. Frsta kptillfllet i 2012 rs program var efter oentlig-
grandet av 2012 rs resultat i januari 2013. I 2012 rs program ingr tolv lnder.
Frn 2009 introducerades aktiematchningsprogram fr ett ftal srskilt utval-
da ledande befattningshavare och nyckelpersoner. 2011 ersatte aktiematchnings-
programmet ven performance share-programmet. Aktiematchningsprogrammet
r prestationsbaserat, har en intjnandeperiod p tre r och lses med SEB-aktier
av serie A. Alla programmen krver en egen investering i SEB-aktier av serie A. In-
vesteringsbeloppen r frutbestmda till ett maximalt belopp fr varje deltagare.
Efter tre r erhller varje deltagare en SEB serie A-aktie fr varje investerad
aktie och drutver fr deltagaren, om de frutbestmda prestationskraven
uppfyllts ett antal prestationsbaserade matchningsaktier.
Antalet prestationsbaserade matchningsaktier som erhlls beror p hur tv frut-
bestmda prestationskrav utfaller; TSR i frhllande till marknadens avkastnings-
krav baserat p rntan p den svenska statens tioriga obligation, dvs den lnga
riskfria rntan (LTIR), 2/3 av totala utfallet, och TSR i frhllande till SEB:s konkur-
renter, 1/3 av totala utfallet. Frvntat utfall under 2012 rs program var vid till-
delningstidpunkten cirka 41 procent. Maximalt antal prestationsbaserade match-
ningsaktier r hgst tre. Utfallet av programmet riskjusteras ocks.
Innehavarna kompenseras fr utdelning som lmnas till aktiegarna under
lsenperioden. Antalet aktiertter omrknas rligen under lsenperioden, efter
det att rsstmma hllits, med beaktande av utdelningen.
Matchningsrtten r inte ett vrdepapper och kan inte sljas, pantsttas eller
verfras p annan. Ett berknat vrde per matchningsrtt i 2012 rs program har
emellertid berknats till 31 kronor (38) och per prestationsbaserad matchningsrtt
till 18 kronor (23) (baserat p genomsnittlig stngningskurs fr en SEB A-aktie vid
tilldelning i april mnad). Andra parametrar fr prissttningsmodellen r; lsenpris
0 kronor (0); volatilitet 55 (54) (baserat p historiska vrden); frvntad utdelning
cirka 3 procent (3); riskfri rnta 1,00 procent (1,88) och frvntad tidig lsen p.g.a.
personalomsttning 3 procent (3) per r. I vrdet ingr ocks frvntat utfall av
prestationskraven som beskrivits ovan.
Det nns vidare ett tak som begrnsar utfallet av antalet matchningsaktier. Om
aktiekursen har mer n dubblerats vid prestationsperiodens slut begrnsas anta-
let matchningsaktier och prestationsbaserade matchningsaktier i motsvarande
mn s att vrdet motsvarar det till den dubbla aktiekursen begrnsade vrdet.
2012 introducerades ett aktieprogram fr verkstllande ledningen och vissa
andra exekutiva ledningspersoner. Deltagarna erhll ett individuellt bestmt antal
villkorade aktiertter, baserat p frutbestmda ml p koncern- och individniv.
Ml stts rligen och r bde nansiella och icke nansiella.
50 procent av aktiertterna levereras efter en intjnandeperiod om tre r, 50
procent efter en intjnandeperiod om fem r. En frutsttning fr att deltagaren
ska erhlla aktiertter r att deltagaren r kvar inom SEB under programmets tre
frsta r. En ytterligare frutsttning fr slutligt utfall r att deltagaren ger aktier
i SEB till ett i frvg bestmt belopp. Aktierna ska frvrvas senast pro-rata under
den inledande treriga intjnandeperioden. Efter respektive intjnandeperiods
slut kvarstr frfoganderttsinskrnkningen under ytterligare ett r varefter aktie-
rtterna kan lsas under en trersperiod. Varje aktiertt ger deltagaren rtt att er-
hlla en A-aktie i SEB.
Innehavarna kompenseras fr utdelning som lmnas till aktiegarna under pro-
grammets lptid. Antalet aktiertter omrknas rligen, efter det att rsstmma
hllits, med beaktande av utdelningen. Aktiertterna r inte vrdepapper som kan
sljas, pantsttas eller verfras p annan. Ett berknat vrde per matchningsrtt i
2012 rs program har emellertid berknats till 41 kronor fr matchningsrtter med
trerig intjnandeperiod och 38 kronor med femrig intjnandeperiod (baserat p
genomsnittlig stngningskurs fr en SEB A-aktie vid tilldelning i april mnad).
Ytterligare information kring programmen nns i tabellen.

9 e Antal anstllda
Medeltal anstllda Koncernen Moderbolaget
2012 Mn Kvinnor Summa Mn Kvinnor Summa
Sverige 4339 4537 8876 3823 3880 7703
Norge 292 211 503 216 115 331
Danmark 424 303 727 169 76 245
Finland 173 162 335 114 98 212
Estland 337 1080 1417
Lettland 405 1116 1521 81 158 239
Litauen 619 1554 2173 90 172 262
Tyskland 689 485 1174 74 12 86
Polen 27 41 68 17 21 38
Ukraina 154 349 503
Kina 14 22 36 14 22 36
Storbritannien 129 65 194 116 62 178
Irland 47 57 104
Luxemburg 119 112 231
Ryssland 36 70 106
Singapore 42 66 108 34 62 96
USA 38 17 55 27 16 43
vriga
1)
23 14 37 13 8 21
SUMMA 7907 10261 18168 4788 4702 9490
2011
Sverige 4293 4546 8839 3763 3890 7653
Norge 292 216 508 175 104 279
Danmark 416 315 731 141 72 213
Finland 165 174 339 99 99 198
Estland 366 1166 1532
Lettland 400 1119 1519 66 137 203
Litauen 616 1559 2175 54 129 183
Tyskland 742 684 1426 77 13 90
Polen 31 39 70 18 18 36
Ukraina 279 651 930
Kina 11 18 29 11 18 29
Storbritannien 138 71 209 119 65 184
Frankrike 1 1 1 1
Irland 30 37 67
Luxemburg 120 116 236
Ryssland 39 78 117
Singapore 42 61 103 36 59 95
USA 38 18 56 27 17 44
vriga
1)
14 11 25 7 5 12
SUMMA 8033 10879 18912 4594 4626 9220
1) Schweiz, Brittiska Jungfruarna, Brasilien och Hongkong.
Antal arbetade timmar i moderbolaget 15 424 063 (15 214 657).
10 vriga kostnader
2012 2011 2012 2011
Lokalkostnader
1)
1625 1680 1080 1083
Datakostnader 2910 3907 1984 2833
Kontorsmaterial 110 112 73 68
Resor och representation 429 493 298 338
Porto 160 168 117 117
Konsulter 730 946 550 689
Marknadsfring 430 511 219 292
Informationstjnster 444 445 371 363
vriga kostnader
2)
394 838 225 325
SUMMA 6444 7424 4917 5458
1) Varav lokalhyror 1174 1186 816 804
2) Netto efter avdrag fr kostnader som aktiverats, se ven not 27.
Arvoden och kostnadsersttningar till utsedda revisorer och revisionsbolag
1)
Revisionsuppdraget 28 28 10 7
Revisionsnra rdgivning 18 21 3 7
Skatterdgivning 15 10 8 1
vriga tjnster 40 23 18 4
PricewaterhouseCoopers 101 82 39 19
Revisionsuppdraget 1 1
Skatterdgivning 1 1
vriga tjnster 1
Andra revisionsbolag 2 3
SUMMA 103 85 39 19
1) Moderfretaget inkluderar ven de utlndska lialerna.
I tillgg till ovanstende tillkommer arvoden och kostnadsersttningar till utsedda
revisorer och revisionsbolag under 2012 och 2011 som avser avyttringen av den
tyska kontorsverksamheten som uppgr till 38 Mkr (119) fr vriga tjnster.
Dessa avser diverse tjnster relaterade till avyttringen av kontorsrrelsen i Tysk-
land som datarum och projektledning, rdgivning vid separationsfrgor, IT and
redovisning.
Med revisionsuppdraget avses granskning av rsredovisningen och bokf-
ringen, styrelsens och verkstllande direktrens frvaltning, vriga arbetsupp-
gifter som det ankommer p bolagets revisor att utfra samt rdgivning eller
annat bitrde som franleds av iakttagelser vid sdan granskning eller genom-
frandet av sdana vriga arbetsuppgifter. Revisionsnra rdgivning innefattar
versiktlig granskning av delrsrapporter, myndighetsrapportering och tjnster
i anslutning till intygsgivning och utltanden. Skatterdgivning innefattar all-
mnna tjnster fr utlandsboende och andra beskattningsfrgor. vriga tjns-
ter innefattar rdgivning i redovisningsfrgor, tjnster i samband med fretags-
frvrv/verksamhetsfrndringar, operationell eektivitet och bedmning av
intern kontroll.
11 Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar
2012 2011 2012 2011
Avskrivningar av materiella tillgngar 486 484 121 109
Avskrivningar av leasingobjekt 4436 4287
Avskrivningar av immateriella tillgngar 510 505 437 318
Avskrivningar av aktiverade anskaningskostnader 837 745
Nedskrivning av materiella tillgngar 17 4
Nedskrivning av immateriella tillgngar 26 2 60
Nedskrivning av goodwill 110
Utrangering och avyttring av immateriella tillgngar
1)
762 450
SUMMA 2612 1764 5446 4884
1) Varav 753 som resultat av en strategisk genomgng av IT-relaterade infrastrukturprojekt. Delar av utvecklingen har inte ngon frvntad framtida ekonomisk nytta och har drfr utrangerats.
12 Vinster och frluster frn avyttring av materiella och immateriella tillgngar
2012 2011 2012 2011
Fastigheter 7
vriga materiella tillgngar 8 65 25
Vinster frn avyttringar 7 8 65 25
Fastigheter 2
vriga materiella tillgngar 6 4
Frluster frn avyttringar 6 6
SUMMA 1 2 65 25
13 Kreditfrluster
2012 2011 2012 2011
Reserveringar:
Gruppvisa reserveringar fr individuellt vrderade fordringar, netto 104 707 154 31
Gruppvisa reserveringar fr gruppvis vrderade fordringar, netto 148 68 33 35
Specika reserveringar 532 800 114 316
terfrda ej lngre erforderliga specika reserveringar 557 1421 128 78
Reserveringar fr poster inom linjen, netto 23 68
Reserveringar, netto 4 1464 173 304
Bortskrivningar:
Bortskrivningar, totalt 2892 2705 542 718
terfrda specika reserveringar utnyttjade fr bortskrivningar 1814 1909 259 541
Bortskrivningar ej tidigare reserverade fr 1078 796 283 177
tervinningar p tidigare rs bortskrivningar 137 110 71 24
Bortskrivningar, netto 941 686 212 153
SUMMA 937 778 385 457
14 Bokslutsdispositioner
Moderbolaget
2012 2011
Gottgrelse frn pensionsstiftelser avseende sociala avgifter
och erlagda pensionspremier 706 726
Pensionsavrkning 2930 0
Avsttning till/upplsning frn obeskattade reserver 1291
Koncernbidrag 1053 971
Skillnad mellan bokfrda avskrivningar och avskrivningar enligt plan 7 1119
Bokslutsdispositioner 245 148
SUMMA 3175 148
15 Skatt
Vsentliga delbelopp av skattekostnaden
2012 2011 2012 2011
Aktuell skatt 2187 2601 1289 2122
Uppskjuten skatt 149 400
Skatt p rets resultat 2038 3001 1289 2122
Aktuell skatt avseende tidigare r 55 59 86 10
SKATT 2093 2942 1375 2112
Sambandet mellan skattekostnad och redovisat resultat
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter 12142 12011 4764 7851
Skatt 2093 2942 1375 2112
Redovisat resultat fre skatt 14235 14953 6139 9963
Aktuell skatt med svensk skattesats om 26,3 procent 3744 3932 1615 2620
Skatteeekt av andra skattesatser fr verksamhet i utlandet 193 495
Skatteeekt av skattemssigt ej avdragsgilla kostnader 109 110 336 417
Skatteeekt av ej skattepliktiga intkter 474 448 662 915
Skatteeekt av tidigare redovisade underskottsavdrag,
skatteavdrag eller temporra skillnader 533 180
Skatteeekt av ej tidigare redovisade underskottsavdrag,
Aktuell skatt 2187 2601 1289 2122
Skatteeekt av uppkomst och terfring av underskottsavdrag,
skatteavdrag och temporra skillnader 533 180
Skatteeekt av frndrade skattesatser eller infrandet av nya skatter 1131 84
Skatteeekt av tidigare inte redovisade underskottsavdrag,
Skatteeekt av nedskrivning eller terfring av nedskrivning
av uppskjuten skattefordran 53 13
Uppskjuten skatt 149 400
Aktuell skatt avseende tidigare r 55 59 86 10
SKATT 2093 2942 1375 2112
Se ven not 29 vriga tillgngar fr aktuella och uppskjutna skattefordringar och not 35 vriga skulder fr aktuella och uppskjutna skatteskulder.
Not 15 Skatt
Uppskjutna skatteintkter och skattekostnader
redovisade i resultatrkningen
Koncernen
2012 2011
veravskrivningar 1 196 207
Pensionstillgngar, netto 671 164
Underskottsavdrag 207 153
vriga temporra skillnader 169 204
SUMMA 149 400
Uppskjutna skattefordringar och skatteskulder dr frndringen inte har rapporterats som en frndring i uppskjuten skatt
uppgr till 59 Mkr (7) och frklaras av valutaomrkningseekter.
16 Nettoresultat per aktie
Koncernen
Kvarvarande verksamheter 2012 2011
Aktiegarnas andel av nettoresultatet, Mkr 12120 11974
Genomsnittligt antal aktier, miljoner 2191 2194
Nettoresultat per aktie fre utspdning, kr 5:53 5:46
Genomsnittligt antal aktier efter utspdning, miljoner 2199 2204
Nettoresultat per aktie efter utspdning, kr 5:51 5:43
Avvecklad verksamhet
Totala verksamheter
Utsspdning
Justering fr vgt genomsnittligt antal ytterligare
utestende serie A-aktier efter utspdning, miljoner 8 10
17 vrigt totalresultat
2012 2011 2012 2011
Poster som kan omklassiceras till resultat:
Vinster och frluster vid omvrdering under ret 1821 715 940 74
Skatt p vinster och frluster vid omvrdering under ret 476 87 247 19
Omklassicering till resultatet under ret 80 255 26
Skatt p omklassicering till resultatet under ret 11 161 7
Vinster och frluster vid omvrdering under ret 442 1960 445 1969
Skatt p vinster och frluster vid omvrdering under ret 33 516 54 518
Omklassicering till resultatet under ret 220 115 220 115
Skatt p omklassicering till resultatet under ret 48 30 27 30
Kassadesskringar 581 1529 584 1536
Omrkning utlndsk verksamhet 386 134 72 44
Omrkning utlndsk verksamhet 386 134 72 44
Skatt p omrkningseekter 284 76
Skatt p omrkningseekter 284 76
Not 17 vrigt totalresultat
2012 2011 2012 2011
Poster som inte kommer att omklassiceras till resultat:
Omvrdering av frmnsbestmda pensionstaganden, inkl srskild lneskatt 3847 1019
Vinster och frluster vid omvrdering av frvaltningstillgngar under ret 1168 1158
Uppskjuten skatt p pensioner 676 51
vrigt 454 452
vrigt 454 452
SUMMA 816 1499 1205 1164
Den metod som tillmpas fr att skra valutarisk frknippad med utlndska dotterbolag ger upphov till en skattekostnad (skatteintkt) i moderbolaget. Vrdefr-
ndringar p skringsinstrumenten pverkar skattepliktigt resultat, vilket inte valutaomrkningen av utlndsk verksamhet gr. I koncernen presenteras denna
skatte eekt i vrigt totalresultat.
18 Riskupplysningar
Riskhantering r en central aktivitet fr en bank och drfr av fundamental
betydelse fr lngsiktig lnsamhet och stabilitet. Risk r nra frknippat med
arer och arsutveckling och drfr med kundernas behov.
SEB:s lnsamhet r direkt beroende av frmgan att bedma, hantera och
prisstta dessa risker och att samtidigt hlla tillrcklig likviditet och kapital-
styrka fr att mta ofrutsedda hndelser. Risk- och kapitalfrgor identieras,
vervakas och hanteras i god tid fr att skerstlla koncernens nansiella stabi-
litet. De ingr dessutom i svl strategisk planering som lpande planering p
arsniv i hela koncernen.
Upplysningar kring kreditrisk, marknadsrisk, frskringsrisk, operationell
risk och ars- och strategirisk redovisas tillsammans med likviditetsrisk och
nansiering samt styrningen av dessa risker under sektionen Risk-, likviditets-
och kapitalhantering (sid 3853) i frvaltningsberttelsen, som ocks r en del
av rsredovisningen.
18 a Kreditrisk
Kreditrisken r den strsta av de olika risker SEB iklder sig fr att frse kunder
med nansiella lsningar och produkter. Kreditrisk r risken fr frluster till
fljd av att en kredittagare inte frmr fullgra sina skyldigheter gentemot SEB.
Denitionen omfattar ven motpartsrisk i handlarverksamheten samt landrisk
och avvecklingsrisk. Kreditrisk avser alla fordringar och potentiella fordringar
p fretag, banker, oentlig frvaltning och hushll.
SEB:s kreditpolitik bygger p principen att all kreditbeviljning skall vara
analysbaserad och st i proportion till kundens terbetalningsfrmga.
Fr mer information om kreditrisk se sid 4244.
Totala kreditexponeringen omfattar koncernens kreditportflj (ln, leasingav-
tal, ansvarsfrbindelser och motpartsrisker i derivatkontrakt), repor och skuld-
instrument. Exponering visas fre reserveringar. Derivat och repor redovisas
med hnsyn tagen till nettningsavtal men fre skerheter och inkluderar tillgg
fr potentiell framtida riskfrndring. Skuldinstrument omfattar alla rnteb-
rande portfljer och rntebrande klientmedel samt de skuldinstrument som
omklassicerats till Utlning. Innehav av skuldinstrument i Liv divisionen ingr
inte i kreditexponeringen.
Kreditexponering frdelad per bransch
Utlning
Ansvarsfrbindelser
och taganden Derivatinstrument Summa
Koncernen 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011
Banker 76838 72114 17918 18215 76162 64319 170918 154648
Finans och frskring 49006 40538 31893 31265 10616 13089 91515 84892
Parti- och detaljhandel 36046 38623 29452 30185 491 368 65989 69176
Transport 32605 29591 12950 11972 930 503 46485 42066
Rederiverksamhet 31379 29427 9585 11165 935 759 41899 41351
vrig serviceverksamhet 76279 72451 60703 55788 2878 3127 139860 131366
Byggnadsindustri 7840 7766 12914 11442 302 232 21056 19440
Tillverkningsindustri 81509 81681 111479 110342 5916 6493 198904 198516
Jordbruk, skogsbruk och ske 9360 7342 1428 1629 227 93 11015 9064
Gruvindustri 12016 13000 16394 17656 374 629 28784 31285
Frsrjning av el, gas och vatten 26881 22648 23667 25633 3899 4017 54447 52298
vrigt 23163 25419 6756 2503 456 560 30375 28482
Fretag 386084 368486 317221 309580 27024 29870 730329 707936
Kommersiell fastighetsfrvaltning 133698 131658 14471 13419 5553 5393 153722 150470
Bostadsfastighetsfrvaltning 79826 80575 8712 6591 5284 4799 93822 91965
Bostadsrttsfreningar, Sverige 36437 34966 4087 2859 43 44 40567 37869
Fastighetsfrvaltning 249961 247199 27270 22869 10880 10236 288111 280304
Oentlig frvaltning 57670 64448 13723 15839 4970 4017 76363 84304
Bostadskrediter 402052 368346 23412 24432 425464 392778
vrig utlning 43233 44567 42160 37635 35 26 85428 82228
Hushll 445285 412913 65572 62067 35 26 510892 475006
Kreditportflj 1215838 1165160 441704 428570 119071 108468 1776613 1702198
Repor 26932 40623
Skuldinstrument 272481 249681
SUMMA 2076026 1992502
Tabellen inkluderar volymer frn kontorsrrelsen i Ukraina 2011 som i balansrkningen omklassicerats till Tillgngar som innehas fr frsljning.
Not 18 a Kreditrisk
Kreditportfljen frdelad per bransch och marknader*
Koncernen 2012 Sverige Danmark Norge Finland Estland Lettland Litauen Tyskland vriga Summa
Banker 79040 21336 13947 3660 316 513 500 35458 16148 170918
Finans och frskring 61174 873 4457 754 159 315 415 19817 3551 91515
Parti- och detaljhandel 33497 1707 1436 703 2400 3073 8211 9995 4967 65989
Transport 31466 150 3420 414 1117 1749 2297 5640 232 46485
Rederiverksamhet 33575 178 2118 413 520 132 223 6 4734 41899
vrig serviceverksamhet 101919 988 2794 946 2419 2258 1927 24739 1870 139860
Byggnadsindustri 13110 223 716 695 934 1193 1117 2209 859 21056
Tillverkningsindustri 134348 2036 3908 10098 3547 1822 6266 27763 9116 198904
Jordbruk, skogsbruk och ske 6602 95 7 28 1504 2013 670 73 23 11015
Utvinning av mineraler, olja och gas 21743 5489 239 22 102 70 217 902 28784
Frsrjning av el, gas och vatten 26817 670 1064 5220 2617 1905 2786 12898 470 54447
vrigt 22606 743 1261 807 213 275 174 1575 2721 30375
Fretag 486857 7663 26670 20317 15452 14837 24156 104932 29445 730329
Kommersiell fastighetsfrvaltning 93169 92 1787 623 5428 2913 9099 40610 1 153722
Bostadsfastighetsfrvaltning 71846 74 1852 10 20041 93823
Bostadsrttsfreningar, Sverige 40566 40566
Fastighetsfrvaltning 205581 92 1861 623 5428 4765 9109 60651 1 288111
Oentlig frvaltning 18075 2 823 1334 3542 323 2576 48275 1413 76363
Bostadskrediter 381364 2824 13529 7596 17248 2903 425464
vrig utlning 42462 4191 26704 1629 2552 2674 1376 37 3803 85428
Hushll 423826 4191 29528 1629 16081 10270 18624 37 6706 510892
SUMMA 1213379 33284 72829 27563 40819 30708 54965 249353 53713 1776613
2011
Banker 75407 14537 11243 1262 119 529 574 37854 13123 154648
Transport 27941 304 1475 118 1114 1897 2216 6703 298 42066
Jordbruk, skogsbruk och ske 4720 358 10 31 1098 1932 568 35 312 9064
Utvinning av mineraler, olja och gas 20255 105 10346 267 25 128 95 64 31285
vrigt 18813 746 2433 182 262 297 228 1055 4466 28482
Fretag 471016 7583 32141 10508 15081 15150 23149 101752 31556 707936
vrig utlning 41639 4488 21974 1192 2676 2932 1553 7 5767 82228
Hushll 387756 4488 25011 1192 16798 11221 19984 7 8549 475006
SUMMA 1141496 26929 70413 14718 39253 31808 56851 265925 54805 1702198
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade samt fre reserveringar fr kreditfrluster.
Tabellen inkluderar volymer frn kontorsrrelsen i SEB Ukraina som i balansrkningen omklassicerats till Tillgngar som innehas fr frsljning.
Not 18 a Kreditrisk
Lneportfljen frdelad per bransch och marknader*
Banker 33779 3544 3021 1224 307 484 349 23756 10374 76838
Transport 22608 11 2879 3 768 1408 1773 2991 164 32605
Jordbruk, skogsbruk och ske 5546 87 5 28 1312 1795 580 7 9360
Utvinning av mineraler, olja och gas 11359 31 238 21 81 69 217 12016
vrigt 17621 742 852 101 193 253 166 1413 1822 23163
Fretag 263227 4909 9199 9016 9498 11327 16945 42911 19052 386084
vrig utlning 24510 2288 8739 767 2024 1947 855 37 2066 43233
Hushll 382695 2288 11563 767 15520 9520 17926 37 4969 445285
SUMMA 858740 10748 24799 12942 31858 25897 45935 169111 35808 1215838
Repor, kreditinstitut 30822
Repor, allmnheten 75702
Omklassicerade portfljer 48618
Reserver 8869
TOTAL UTLNING 1362111
2011
Banker 28206 3981 3044 193 112 493 344 25581 10160 72114
Transport 21676 152 1118 5 677 1524 1989 2196 254 29591
Jordbruk, skogsbruk och ske 3716 104 7 31 983 1691 507 303 7342
Utvinning av mineraler, olja och gas 12483 13 267 23 114 95 5 13000
vrigt 16828 744 2110 156 245 278 212 965 3881 25419
Fretag 249567 3842 8970 9089 9756 11188 16773 37002 22299 368486
vrig utlning 24496 2533 8940 744 2120 2174 1031 6 2523 44567
Hushll 346428 2533 11977 744 16208 10434 19278 6 5305 412913
SUMMA 791794 10463 25053 11761 32821 26830 48570 178527 39341 1165160
Repor, kreditinstitut 30201
Repor, allmnheten 72244
Omklassicerade portfljer 60327
Reserver 10801
Kontorsrrelsen Ukraina, brutto 2145
TOTAL UTLNING 1314986
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade.
Not 18 a Kreditrisk
Oskra lnefordringar frdelade per bransch och marknader*
Banker 43 2 45
Finans och frskring 3 1 3 7
Parti- och detaljhandel 60 17 219 274 35 5 610
Transport 1 1 17 81 5 105
Rederiverksamhet 81 187 268
Byggnadsindustri 29 5 74 109 52 45 1 315
Tillverkningsindustri 53 48 133 30 167 189 7 627
Jordbruk, skogsbruk och ske 63 11 8 82
Utvinning av mineraler, olja och gas 40 40
Frsrjning av el, gas och vatten 4 2 6
vrigt 200 4 1 10 39 3 32 289
Fretag 438 108 4 49 248 556 880 283 243 2809
Kommersiell fastighetsfrvaltning 26 217 735 2434 804 4216
Bostadsfastighetsfrvaltning 9 193 416 618
Fastighetsfrvaltning 46 217 928 2434 1220 4845
Bostadskrediter
vrig utlning 10 10 86 106
Hushll 7 22 149 18 196
SUMMA 10 7 32 149 86 18 302
Summa 537 117 36 49 465 1633 3400 1503 261 8001
2011
Banker 345 4 1 1 351
Finans och frskring 22 3 4 1 30
Parti- och detaljhandel 67 72 246 334 112 831
Transport 15 3 3 50 170 4 245
Rederiverksamhet 4 87 91
Byggnadsindustri 41 5 1 94 199 118 51 19 528
Tillverkningsindustri 84 5 8 221 68 313 199 33 931
Jordbruk, skogsbruk och ske 3 3 54 12 14 86
Utvinning av mineraler, olja och gas 22 12 34
Frsrjning av el, gas och vatten 3 1 4
vrigt 127 9 15 16 4 240 411
Fretag 468 117 24 4 455 713 1304 381 323 3789
Kommersiell fastighetsfrvaltning 48 340 839 3209 1471 5907
Bostadsfastighetsfrvaltning 25 177 216 418
Fastighetsfrvaltning 85 340 1016 3209 1687 6337
Bostadskrediter
vrig utlning 10 94 104
Hushll 3 43 194 2 267 509
SUMMA 3 53 194 94 2 267 613
SUMMA 898 124 77 4 795 1923 4608 2071 590 11090
varav Kontorsrrelsen Ukraina 445
Summa exkl Kontorsrrelsen Ukraina 10645
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade samt fre reserveringar fr kreditfrluster.
Not 18 a Kreditrisk
Gruppvis vrderade lnefordringar frfallna mer n 60 dagar*
Fretag 20 11 42 41 123 168 83 488
Bostadskrediter 460 414 1229 1123 3226
Bostadskrediter, omstrukturerade 45 108 297 450
vrig utlning 661 253 278 25 49 280 129 1675
Hushll 1121 253 278 25 508 1617 1549 5351
SUMMA 1141 264 320 66 631 1785 1632 5839
2011
Fretag 20 11 47 7 192 207 135 2 621
Bostadskrediter 481 537 1480 1231 94 3823
Bostadskrediter, omstrukturerade 47 128 326 501
vrig utlning 672 269 330 59 99 336 149 125 2039
Hushll 1153 269 330 59 683 1944 1706 219 6363
SUMMA 1173 280 377 66 875 2151 1841 221 6984
varav Kontorsrrelsen Ukraina 219
Summa exkl Kontorsrrelsen Ukraina 6765
* Geogrask frdelning med utgngspunkt frn var lnen r bokade.
Exponering mot GIIPS-lnderna
Grekland Italien Portugal Spanien
1) 2)
Irland
1)
Koncernen 2012 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011 2012 2011
Stater
Nominellt belopp 757 281 303
Verkligt vrde 181 265 235
Skerstllda obligationer
Nominellt belopp 7629 8839 441 457
Verkligt vrde 6447 7286 456 348
Strukturerade obligationer
Nominellt belopp 275 349 355 665 358 493 1396 1751 603 651
Verkligt vrde 272 339 345 639 352 473 1338 1642 597 618
Bank
Nominellt belopp 23
Verkligt vrde 23
1) Rnterisken fr de skerstllda obligationerna r skrad med rnteswappar dr frndringen i verkligt vrde realiseras i vrigt total resultat. Det ackumulerade eekten i vrigt totalresultat var
2012 1 160 Mkr (821).
2) Korta positioner per december 2012, nominellt belopp 468 Mkr med bokfrt vrde om 476 Mkr, r exkluderade i tabellen ovan. Motsvarande belopp per december 2011 var nominellt belopp
618 Mkr med bokfrt vrde om 582 Mkr.
18 b Likviditetsrisk
Likviditetsrisk r risken att koncernen inte kan renansiera existerande tillgng-
ar eller inte kan mta kade krav p likviditet inom en denierad tidsperiod. Lik-
viditetsrisk innefattar ocks risken att koncernen tvingas lna till ofrdelaktig
rnta eller mste slja tillgngar med frlust fr att kunna fullgra sina betal-
ningstaganden.
Mlet fr SEB:s likviditetsriskhantering r att skerstlla att koncernen har
kontroll ver sin likviditetssituation, med tillrckliga mngder kontanter eller
omedelbart sljbara tillgngar i alla elevanta valutor fr att i tid fullgra sina be-
talningstaganden, i alla frutsgbara situationer, och utan att detta leder till
hga extra kostnader. Fr mer information om likviditetsrisk se sid 5051.
Tabellerna (sid 107108) specicerar utgende och inkommande kassa-
den baserat p terstende kontraktuella frfallotider p balansrkningsdagen
baserat p det tidigaste datum koncernen kan tvingas betala oberoende av be-
dmningar om sannolikheten att det intrar. Beloppen som presenteras i fr-
fallotider r odiskonterade kassaden. Tradingpositionerna, exklusive mark-
nadsvrden fr derivat som baseras p diskonterade kassaden, rapporteras
inom < 3 mnader trots att kontraktuella frfallotider kan utstrcka sig ver
lngre tid, fr att reektera trading verksamhetens kortsiktiga perspektiv.
Poster inom linjen ssom lnelften rapporteras inom < 3 mnader fr att ter-
spegla instrumentens karaktr av betalning p anfordran. Fljande skulder i ba-
lansrkningen r exkluderade d koncernen inte bedmer dem vara kontraktu-
ella; reserveringar, uppskjuten skatt och skulder till anstllda fr aktierelatera-
de prestationsersttningar. Derivatkontrakt som avvecklas brutto r en del av
koncernens likviditetshantering och tabellen nedan specicerar srskilt kassa-
dena frn dessa derivat.
Koncernens derivat som avvecklas brutto omfattar:
Valutabaserade derivat: valutaterminer, valutaswappar och
Rntebaserade derivat: ervaluta rnteswappar.
Not 18 b Likviditetsrisk
Koncernen 2012
Finansiella skulder (kontraktsmssiga frfallotider) < 3 mnader 3 < 12 mnader 1 < 5 r > 5 r Ingen lptid
Diskonterings-
eekt Summa
Skulder till kreditinstitut 149564 6021 7189 9389 1507 170656
In- och upplning frn allmnheten 736676 37344 32044 68808 12612 862260
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal 172279 1431 4087 17823 195620
Emitterade vrdepapper 138742 184083 293683 74178 28835 661851
Leverantrs- och likvidskulder 54121 10 13 98 54242
Efterstllda skulder 3 16741 12863 5326 24281
Summa 1328666 228889 353757 183061 98 48340 2046131
vriga skulder (icke nansiella) 111935 2315 3295 4813 1600 123958
Poster inom linjen
Lnelften 252999 554 158 2511 256222
Andra nansiella taganden 36415 594 470 19 37498
Operationella leasingtaganden 80 2 699 326 1107
Summa 289494 1150 1327 2856 294827
Summa skulder och poster inom linjen 1730095 232354 358379 190730 1698 48340 2464916
Summa nansiella tillgngar
(kontraktsmssiga frfallotider)
1)
906217 317975 728320 479896 72485 100994 2403899
Derivat
Valutarelaterade 2096181 789225 152770 48532 3086708
Rnterelaterade 3960 6186 45991 50760 106897
Summa derivat, utde 2100141 795411 198761 99292 3193605
Summa derivat, inde 2217367 859281 192160 49489 3318297
2011
In- och upplning frn allmnheten 740219 42282 30468 62231 6 13524 861682
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal 157961 1424 3881 17722 180988
Leverantrs- och likvidskulder 31440 12 14 66 31532
Efterstllda skulder 94 231 12614 18813 6643 25109
Summa 1398857 125477 323951 171930 72 50012 1970275
vriga skulder (icke nansiella) 107217 1740 2828 4950 1990 118725
Poster inom linjen
Lnelften 246515 743 584 2418 250260
Andra nansiella taganden 43088 466 699 16 44269
Operationella leasingtaganden 33 31 639 78 781
Summa 289636 1240 1922 2512 295310
Summa skulder och poster inom linjen 1795710 128457 328701 179392 2062 50012 2384310
1)
871377 260812 715032 550278 24510 114665 2307344
Derivat
Rnterelaterade 2318 5691 30013 59278 97300
Not 18 b Likviditetsrisk
Moderbolaget 2012
Finansiella skulder (kontraktsmssiga frfallotider) < 3 mnader 3 < 12 mnader 1 < 5 r > 5 r Ingen lptid
Diskonterings-
eekt Summa
Leverantrs- och likvidskulder 53619 53619
Summa 1014780 194020 319079 143844 41233 1630490
vriga skulder (icke nansiella) 19614 23 342 19979
Poster inom linjen
Lnelften 196686 196686
Andra nansiella taganden 12377 12377
Summa 209063 209063
Summa skulder och poster inom linjen 1243457 194043 319421 143844 41233 1859532
1)
601064 309647 668299 421303 116254 1884059
Derivat
Rnterelaterade 4929 17428 99233 109479 231069
2011
Leverantrs- och likvidskulder 29164 29164
Summa 1066475 92100 287701 125308 43710 1527874
vriga skulder (icke nansiella) 14185 19 390 14594
Poster inom linjen
Lnelften 185003 185003
Andra nansiella taganden 19608 19608
Summa 204611 204611
Summa skulder och poster inom linjen 1285271 92119 288091 125308 43710 1747079
1)
591934 287908 588302 412937 105152 1775929
Derivat
Rnterelaterade 12972 14246 150306 125653 303177
1) Finansiella tillgngar som r tillgngliga fr att mta skulder och utestende utombalanslften inkluderar kassa, innehav p centralbankskonton, pantsttningsbara skuldinstrument samt ln och
frskott till banker och kunder. Tradingpositioner rapporteras inom < 3 mnader, trots att kontraktuella frfallotider kan utstrcka sig ver lngre tid, och frskringsverksamheten inom 5 r < vilket
reekterar trading- och frskringsverksamhetens perspektiv.
18 c Rnterisk
Rnterisk r en typ av marknadsrisk. Det r risken fr frlust eller fr sjunkande
framtida intkter till fljd av frndringar i marknadsrntor, inklusive prisrisk i
samband med avyttring av tillgngar eller stngning av positioner. Risken mts
och limiteras via VaR kompletterat med Delta 1 procent och risken i rntenettot.
Risken i rntenettot beror p den totala arsmixen, framfr allt p olikheter i
volym och rntebindningstid mellan rntebrande tillgngar och skulder. Fr mer
information om marknadsrisk se sid 4647.
Rntenettoknsligheten berknas utifrn den kontraktsmssiga rntebindnings-
tiden. I tabellen har tillgngar och skulder som pverkat rntenettot frdelats
efter terstende lptid. Ett undantag har gjorts fr tillgngar och skulder i liv-
verksamheten som placerats i kolumnen Frskring. Tillgngar och skulder som
saknar kontraktsmssig rntebindningstid har placerats i kolumnen < 1 mnad
medan tillgngar och skulder som inte pverkar rntenettot har placerats i kolum-
nen Ej rntebrande.
Rntebindningstider
Koncernen 2012
Tillgngar < 1 mnad 1 < 3 mnader 3 < 6 mnader 6 < 12 mnader 1 < 3 r 3 < 5 r > 5 r
Ej rnte-
brande Frskring Summa
Utlning till kreditinstitut 111732 11470 2911 5794 4167 2264 2291 584 2528 143741
Utlning till allmnheten 442963 420939 61734 77344 142613 55742 22627 12126 1236088
Finansiella tillgngar 632653 43441 6818 6787 31308 23764 30159 35630 283657 1022957
vriga tillgngar 15730 821 692 183 1 21 25 20740 15849 50670
SUMMA 1203078 475029 70771 89742 178089 81791 55102 2180 302034 2453456
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 142402 13244 3131 893 904 2501 3927 3153 501 170656
In- och upplning frn
allmnheten 736648 34776 18367 17433 10133 14356 28017 2530 862260
Emitterade vrdepapper 295023 128600 102383 21824 59534 43287 35436 45 686132
vriga skulder 294975 14 870 206 1885 1222 809 32604 292310 624895
Eget kapital 109513 109513
SUMMA 1469048 176634 124751 40356 72456 61366 68189 147845 292811 2453456
Rnteknslighet netto 265970 298395 53980 49386 105633 20425 13087 150025 9223
Kumulativ rnteknslighet 265970 32425 21555 27831 133464 153889 140802 9223 0
2011
Tillgngar
Utlning till kreditinstitut 172531 15286 4172 723 9305 1772 2648 437 2437 209311
Utlning till allmnheten 462671 388207 78987 52928 127518 43877 21251 10784 1186223
vriga tillgngar 11056 155 363 127 97 6 8 26163 16230 54205
SUMMA 1187826 437533 99956 64655 143706 66672 60461 6655 291917 2359381
Skulder och eget kapital
Skulder till kreditinstitut 153583 33427 1433 1563 675 1373 4998 1263 2959 201274
In- och upplning frn
allmnheten 723470 50064 16214 13806 8623 14454 32746 2305 861682
Emitterade vrdepapper 315428 133539 21573 8647 53640 48729 33378 48 614982
vriga skulder 252308 4827 3914 1485 3680 420 769 34780 276521 578704
SUMMA 1444789 221857 43134 25501 66618 64976 71891 141135 279480 2359381
Rnteknslighet netto 256963 215676 56822 39154 77088 1696 11430 134480 12437
Kumulativ rnteknslighet 256963 41287 15535 54689 131777 133473 122043 12437 0
19 Mtning av verkligt vrde av finansiella tillgngar och skulder
2012 Koncernen Moderbolaget
Tillgngar
Noterade
marknads-
vrden
(Niv 1)
Vrderingsteknik
baserad p
observerbara
indata (Niv 2)
Vrderings teknik
baserad p
ej observerbara
indata (Niv 3) Summa
Noterade
marknads-
vrden
(Niv 1)
Vrderingsteknik
baserad p
observerbara
indata (Niv 2)
Vrderings teknik
baserad p
ej observerbara
indata (Niv 3) Summa
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 67508 17702 85210 57159 17749 74908
Skuldinstrument till verkligt vrde 62745 128594 139 191478 57695 129750 139 187584
Derivatinstrument till verkligt vrde 110 167741 1828 169679 162486 1302 163788
Andra nansiella tillgngar klassicerade
till verkligt vrde 51912 13050 10355 75317 46 46
Egetkapitalinstrument som kan sljas 856 2334 40 3230 2127 2127
Skuldinstrument som kan sljas 28623 18537 47160 15303 15303
Intressefretag
1)
1073 1073 966 966
SUMMA 211754 347958 13435 573147 114854 327461 2407 444722
Skulder
Skuldinstrument till verkligt vrde 35403 7657 43060 32666 7571 40237
Emitterade vrdepapper till verkligt vrde
2)
26323 26323 20737 20737
SUMMA 68436 190325 2644 261405 64614 186628 1557 252799
2011
Tillgngar
Skuldinstrument till verkligt vrde 63616 111893 492 176001 60085 112178 492 172755
till verkligt vrde 61203 12301 9658 83162 368 368
Skuldinstrument som kan sljas 24460 29969 145 54574 15134 15134
Intressefretag
1)
1145 1145 1038 1038
SUMMA 188279 337443 14249 539971 92666 307099 3960 403725
Skulder
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 35233 35233 34289 34289
Skuldinstrument till verkligt vrde 31712 12872 44584 30002 12872 42874
Derivatinstrument till verkligt vrde 793 145103 4876 150772 637 145113 3804 149554
2)
23792 1322 25114 19832 19832
SUMMA 67738 181767 6198 255703 64928 177817 3804 246549
1) Innehav i riskkapitalverksamheten till verkligt vrde via resultatrkningen.
2) Aktieindexobligationer till verkligt vrde via resultatrkningen.
Vrdering till verkligt vrde
Syftet vid vrdering till verkligt vrde r att komma fram till det pris till vilket en
ordnad transaktion skulle ske mellan kunniga parter p armlngds avstnd p
arsmssiga villkor.
Koncernen har etablerat en kontrollmilj fr att faststlla verkliga vrden fr
nansiella instrument dr ven en oberoende versyn av vrderingsmodeller in-
gr. Fr att skerstlla korrekta marknadsvrderingar av nansiella instrument
gr Risk Control, minst mnadsvis, en oberoende validering av alla priser. Om
principerna fr validering inte efterlevs ska Head of Group Finance informeras.
Avsteg som r vsentliga eller av principiell vikt krver godknnande frn GRMC
(Group Risk Measurement Committee) och ASC (Accounting Standards Commit-
tee).
SEB anvnder olika metoder fr att komma fram till det verkliga vrdet fr nan-
siella instrument; noterade priser p aktiva marknader, vrderingstekniker som
innehller observerbar indata och vrderingstekniker baserade p interna model-
ler. Fr upplysningsndaml klassiceras nansiella instrument vrderade till
verkligt vrde i en vrderingshierarki som terspeglar observerbarheten p de
indata som anvnts vid vrderingarna. Risk Control klassicerar och ser kontinu-
erligt ver klassiceringen av nansiella instrument i hierarkin fr verkligt vrde.
En aktiv marknad r en marknad dr transaktioner sker med tillrcklig volym
och frekvens fr att ge kontinuerlig prisinformation. Syftet r att komma fram till
det pris till vilket en transaktion skulle kunna ske, utan att ndra eller dela upp in-
strumentet eller inkludera det i en portflj, p den mest frdelaktiga marknaden
SEB har direkt tillgng till.
Som en del av vrdering till verkligt vrde grs en justering fr motpartens kre-
ditrisk (CVA) fr OTC-derivat. Denna justering grs p en portflj niv fr att ter-
spegla motpartens kreditrisk. CVA berknas frn uppskattningar av exponering
vid fallissemang, sannolikhet fr fallissemang och tervinningsgrad, p en mot-
parts niv. Information om sannolikhet fr fallissemang och tervinningsgrad
hmtas frn CDS marknaden. Fr motparter dr denna information saknas eller
inte r tillfrlitlig pga exponeringens natur, tillmpas alternativa metoder dr
sannolikheten fr falissemang baseras p generiska kreditindex fr specika
branch- och/eller kreditbetyg.
Mer information om vrdering till verkligt vrde ternns i not 41.
Niv 1: Noterade marknadsvrden
Vrderingar i niv 1 bestms av ojusterade noterade marknadsvrden fr identiska
instrument p aktiva marknader dr noterade priser r ltt tillgngliga och repre-
senterar aktuella och regelbundet frekommande marknadstransaktioner mellan
parter som r oberoende av varandra.
Exempel p nansiella instrument i niv 1 r noterade aktier och skuldinstru-
ment samt brshandlade derivat. Instrument som handlas p en aktiv marknad
dr en eller era marknadsaktrer tillhandahller bindande prisnoteringar p
balansdagen r ocks exempel p nansiella instrument som klassiceras i niv 1.
Not 19 Mtning av verkligt vrde av nansiella tillgngar och skulder
Niv 2: Vrderingsteknik som utgr frn observerbar indata
I vrderingstekniker i niv 2 r all vsentlig indata i vrderingsmodellerna observer-
bar endera direkt eller indirekt. Vrderingstekniker i niv 2 inkluderar diskonterade
kassaden, optionsvrderingsmodeller, nyligen gjorda transaktioner och priser p
andra instrument som r vervgande lika.
Exempel p observerbar indata r valutakurser, bindande prisnoteringar fr vr-
depapper, marknadsrntor (stibor, libor, etc.), implicita volatiliteter frn observer-
bara optionspriser med samma lptid och aktuella transaktioner som SEB genom-
frt med en eller era externa motparter. Indata kan ndras frn att vara observer-
bara till att bli icke observerbara under perioden de innehas p grund av till exempel
att instrumentet inte lngre handlas p en likvid marknad.
Exempel p nansiella instrument i niv 2 r de esta OTC-derivat som optioner
och rnteswappar baserade p libor-swaprntan eller avkastningskurvan fr rntor
i utlndsk valuta. Andra exempel r instrument dr SEB nyligen genomfrt transak-
tioner med tredje part och instrument fr vilka SEB interpolerar mellan observerbara
variabler.
Niv 3 Vrderingsteknik med signikant icke observerbar indata
Vrderingstekniker i niv 3 innehller en signikant mngd indata som inte r obser-
verbar. Dessa tekniker baseras generellt p extrapolering frn observerbar indata
fr liknande instrument, analys av historiska data eller andra analytiska tekniker.
Exempel p nansiella instrument i niv 3 r mer komplexa OTC derivat, optioner
med lng lptid fr vilka volatiliteten extrapoleras eller derivat som beror p en icke
observerbar korrelation. Andra exempel r instrument fr vilka det fr nrvarande
inte nns ngon aktiv marknad eller bindande prisnoteringar som onoterade aktier
och innehav i private equity. Om det verkliga vrdet fr nansiella instrument inne-
hller mer n en icke observerbar indata, aggregeras indata som inte r observerbar
fr att bestmma klassiceringen fr hela instrumentet. Nivn i hierarkin fr verkligt
vrde till vilken ett nansiellt instrument klassiceras bestms baserat p den lgsta
nivn av indata som r vsentlig fr det verkliga vrdet i sin helhet.
Vsentliga verfringar mellan niv 1 och niv 2
Det har inte varit ngra vsentliga verfringar mellan niv 1 och 2. kningen i niv 2
beror frmst p kade arsvolymer.

Omklassicering av nansiella instrument mellan niver
Tillgngar och skulder har fr 2011 omklassicerats p grund av en korrigering av
tidigare klassicering.
Frndringar i niv 3
Koncernen 2012
Ingende
balans
Vinster/
frluster i
Resultat-
rkningen
1)
Vinster/
frluster i
vrigt total-
resultat Inkp
Frslj-
ningar
Frytt-
ningar
till niv 3
Frytt-
ningar
frn niv 3
Reclassi-
cation
Valutakurs-
dierenser Summa
Tillgngar
Skuldinstrument till verkligt vrde 492 353 139
till verkligt vrde 9658 748 34 81337 80757 514 151 10355
Egetkapitalinstrument som kan sljas 44 2 6 40
Skuldinstrument som kan sljas 145 142 3
Intressefretag 1145 4 72 4 1073
SUMMA 14249 1122 36 81486 81072 2210 176 13435
Skulder
Derivatinstrument till verkligt vrde 4876 57 2247 42 2644
2)
1322 1293 29
SUMMA 6198 57 3540 71 2644
2011
Tillgngar
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 20 20
Derivatinstrument till verkligt vrde 7241 4811 335 2765
till verkligt vrde 255 84 88 9231 9658
Skuldinstrument som kan sljas 725 440 458 130 725 3 145
Intressefretag 920 227 2 1145
SUMMA 10232 440 456 88 1 481 6128 9566 5 14249
Skulder
Skuldinstrument till verkligt vrde 441 441
Derivatinstrument till verkligt vrde 2338 1466 1072 4876
2)
16969 19 33 15681 18 1322
SUMMA 19748 19 33 1466 16122 1072 18 6198
1) Vinster och frluster i resultatrkningen r redovisade under Nettoresultat av nansiella transaktioner, Livfrskringsintkter netto och vriga intkter.
2) Egna emitterade strukturerade vrdepapper har verfrts frn niv 3 till niv 2 som ett resultat av en mer granulr ansats fr klassicering i verkligt vrde hierarkin och att den icke
observerbara delen av vrdet p instrumenten inte r vsentlig.
Not 19 Mtning av verkligt vrde av nansiella tillgngar och skulder
Frndringar i niv 3
Moderbolaget 2012
Ingende
balans
Vinster/
frluster i
Resultat-
rkningen
1)
Vinster/
frluster i
vrigt
totalresultat Inkp
Frslj-
ningar
Frytt-
ningar
till niv 3
Frytt-
ningar
frn niv 3
Valutakurs-
dierenser Summa
Tillgngar
Derivatinstrument till verkligt vrde 2430 1128 1302
Intressefretag 1038 72 966
SUMMA 3960 1553 2407
Skulder
SUMMA 3804 2247 1557
2011
Tillgngar
Skuldinstrument som kan sljas 725 725
Intressefretag 920 118 1038
SUMMA 9950 118 6108 3960
Skulder
Skuldinstrument till verkligt vrde 441 441
2)
16969 16969
SUMMA 19748 1466 17410 3804
1) Vinster och frluster i resultatrkningen r redovisade under Nettoresultat av nansiella transaktioner och vriga intkter.
2) Egna emitterade strukturerade vrdepapper har verfrts frn niv 3 till niv 2 som ett resultat av en mer granulr ansats fr klassicering i verkligt vrde hierarkin och att den icke observerbara
delen av vrdet p instrumenten inte r vsentlig.
Knslighet fr icke observerbara indata fr nansiella instrument i niv 3
Nedanstende tabell illustrerar den potentiella pverkan p resultatet av den
relativa oskerheten p verkligt vrde p nansiella instrument som fr sin vr-
dering r beroende av icke observerbar indata. Knsligheten fr frndringar i
icke observerbara indata har bedmts genom att frndra antaganden i vrde-
ringstekniken. Detta illustreras i nedanstende tabell genom ndringar av mar-
ginalen fr indexreglerade swappar, implicita volatiliteter, kredit spreadar eller
multipel jmfrelse. Det r inte troligt att alla icke observerbara indata samtidigt
skulle ha det mest extrema vrdet i intervallet av rimliga mjliga alternativ.
Den strsta frndringen under 2012 r de omklassiceringar som gjorts
enligt gllande principer.
Den strsta ppna marknadsrisken fr nansiella instrument i niv 3 ter-
nns inom Frskringsinnehaven.
2012 2011
Koncernen Tillgngar Skulder Netto Knslighet Tillgngar Skulder Netto Knslighet
Strukturerade derivat rnterelaterade
1)
951 1504 553 58 1133 1690 557 60
Capital Markets
2)
351 52 299 20 310 70 240 20
CPM Portflj
3)
139 139 15 492 492 25
Riskkapitalinnehav
4)
1183 1183 224 1038 1038 196
Frskrings innehav
5)
9867 105 9762 1501 9939 93 9846 1654
1) En ndring av marginalen fr indexreglerade swappar med 5 punkter och en ndring av implicit volatilitet med 5 procentenheter skulle f en resultateekt p +/ 58 Mkr.
2) En ndring av marginalen fr swappar p 5 procentenheter skulle f en resultateekt p +/ 20 Mkr.
3) En ndring av kreditmarginalen med 100 punkter skulle f en resultateekt p +/ 15 Mkr.
4) Vrderingen r uppskattad inom ett intervall av mjliga utfall, dr den mjliga resultateekten visas i knslighetsnalysen. En ndring i vrderingsparametrarna, som multipla jmfrelser,
skulle i det lgre intervallet f en resultateekt p 224 Mkr.
5) En frndring av riskkapitalinnehav 20%, strukturerade krediter 10% och derivatmarknadsvrden 10 %.

20 Kassa och vrig utlning till centralbanker
2012 2011 2012 2011
Kassa 2898 3304 944 813
Tillgodohavanden hos centralbanker 188547 144738 165050 121135
vrig utlning till centralbanker 17718 80548
SUMMA 209163 228590
terstende lptid
kassa 2898 3304 944 813
betalbara p anfordran 188547 144738 165050 121135
hgst tre mnader 17718 80548
SUMMA 209163 228590 165994 121948
21 Utlning till kreditinstitut
2012 2011 2012 2011
terstende lptid
hgst tre mnader 55151 31072 59061 40967
lngre n 3 mnader men hgst 1 r 4229 7586 43420 59097
lngre n 1 r men hgst 5 r 8687 9730 23759 26184
lngre n 5 r 3530 3432 7137 6501
Upplupen rnta 555 510 639 798
Utlning 102663 100957 190479 234677
Belningsbara skuldinstrument
1)
13577 16585
vriga skuldinstrument
1)
9596 10993 9596 10993
Skuldinstrument 23360 27806 9710 11119
SUMMA 126023 128763 200189 245796
varav repor 30822 30201 28214 26527
Genomsnittlig terstende lptid (r) 0,56 0,71 0,93 0,79
1) Se not 42 fr lptid samt not 43 fr emittenter.
22 Utlning till allmnheten
2012 2011 2012 2011
terstende lptid
hgst tre mnader 264163 217740 186472 183868
lngre n 5 r 172349 182657 85378 80825
Upplupen rnta 2562 2918 1946 2146
Utlning 1210831 1153702 915890 845769
1)
2783 6163 1285
1)
22270 26068 20427 27426
SUMMA 1236088 1186223 937734 873335
varav repor 75702 72244 75685 69704
Financial leases
Book value 61029 62983
Gross investment 70221 72654
Present value of minimum lease payment receivables 58850 59014
Unearned nance income 9169 9869
Reserve for impaired uncollectable minimum lease payments 603 872
Koncernen 2012 Koncernen 2011
Bokfrt
vrde
Brutto-
investering
Nuvrdet
av fordran
Bokfrt
vrde
Brutto-
investering
Nuvrdet
av fordran
terstende lptid
hgst 1 r 7491 7800 7083 6855 7249 6638
lngre n 1 r men hgst 5 r 25114 27313 24409 24483 25630 22895
lngre n 5 r 28424 35108 27358 31645 39775 29480
SUMMA 61029 70221 58850 62983 72654 59013
Leasingobjekten bestr frmst av transportmedel, maskiner och anlggningar. Det enskilt strsta leasingengagemanget uppgr till 5,0 miljarder kronor (5,1).
23 Finansiella tillgngar till verkligt vrde
2012 2011 2012 2011
Vrdepapper fr handel 276688 231932 262492 224322
Innehav fr handel 429375 380594 410841 369428
Finansiella tillgngar dr frskringstagarna br risken 203333 186763
Frskringstillgngar till verkligt vrde 74114 82794
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde 1203 368 46 368
Verkligt vrde via resultatrkningen 278650 269925 46 368
Frndring av verkligt vrde i portfljskring 921 1347
SUMMA 725938 669678 426326 386067
I kategorin Finansiella tillgngar till verkligt vrde redovisas dels nansiella tillgngar som innehas fr handel och dels nansiella tillgngar som vid frvrvet
klassicerats tillhra denna kategori. Dessa nansiella tillgngar vrderas till verkligt vrde och vrdefrndringen redovisas via resultatrkningen.
Vrdepapper fr handel
Egetkapitalinstrument 85210 55931 74908 51567
1)
59892 43938 56031 41142
1)
130150 130394 130178 130015
Upplupen rnta 1436 1669 1375 1598
SUMMA 276688 231932 262492 224322
Derivat fr handel
Positiva stngningsvrdet fr rnterelaterade derivat 119425 105300 117625 102250
Positiva stngningsvrdet fr valutarelaterade derivat 29156 39684 26848 39123
Positiva stngningsvrdet fr aktierelaterade derivat 2569 3234 2527 3389
Positiva stngningsvrdet fr vriga derivat 1537 444 1349 344
SUMMA 152687 148662 148349 145106
Derivat fr skringsredovisning
Verkligt vrde skringar 12197 11692 12057 11375
Portfljskringar av rnterisker 1413 1224
SUMMA 16992 17812 15439 16271
Frskringstillgngar till verkligt vrde
Egetkapitalinstrument 21714 22330
1)
51714 59583
Upplupen rnta 686 881
SUMMA 74114 82794
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde
1)
1154
Upplupen rnta 3
SUMMA 1203 368 46 368
Fr att i betydande grad ta bort inkonsekvenser i vrdering och redovisning har koncernen valt att klassicera de nansiella tillgngar och nansiella skulder som
fondfrskringsverksamheten ger upphov till, som poster vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen. Detta innebr att vrdefrndringen p de placerings-
tillgngar (fretrdesvis fonder) dr frskringstagarna br placeringsrisken och motsvarande skulder lpande redovisas i resultatrkningen. Verkligt vrde fr
dessa tillgngar och skulder bestms med hjlp av fondandelarnas noterade marknadspriser, vilka handlas p aktiva marknader.
24 Finansiella tillgngar som kan sljas
2012 2011 2012 2011
Egetkapitalinstrument till ursprungligt anskaningsvrde 209 119 180 119
Egetkapitalinstrument till verkligt vrde 3181 2631 2116 1471
1)
25104 33949 6442 6570
1)
21357 19944 8545 8231
Aktier vertagna fr skyddande av fordran 49 53 11 15
SUMMA 50599 57377 17610 16739
Fr de aktier som redovisats till anskaningsvrde nns inte ngra noterade marknadspriser. Verkligt vrde har inte heller kunnat berknas p ett tillfrlitligt stt
med hjlp av en vrderingsteknik. De esta av dessa aktier innehas av strategiska skl och r drmed inte avsedda att avyttras inom en nra framtid.
25 Finansiella tillgngar som innehas till frfall
2012 2011 2012 2011
1)
82 282 1631 2758
Upplupen rnta 5 13
SUMMA 82 282 1636 2771
26 Aktier och andelar i intressefretag
2012 2011 2012 2011
Strategiska innehav 179 144 78 54
Innehav i riskkapitalbolag 1073 1145 966 1038
SUMMA 1252 1289 1044 1092
Strategiska innehav Tillgngar
1)
Skulder
1)
Intkter
1)
Resultat
1)
Bokfrt vrde garandel, %
Bankomat AB (former BAB Bankernas Automatbolag AB), Stockholm 130 7 0 12 55 20
Bankomatcentralen AB, Stockholm 5 4 0 0 0 28
Bankpension AB, Stockholm 27 2 23 1 10 40
BDB Bankernas Dep AB, Stockholm 3013 2975 46 2 7 20
BGC Holding AB, Stockholm 376 142 759 39 4 33
UC AB, Stockholm 172 82 448 0 1 28
Vikstrm & Andersson Asset Management AB, Stockholm 5 1 6 1 1 27
Moderfretagets innehav 78
Dotterfretagens innehav 5
Koncernmssiga justeringar 96
KONCERNENS INNEHAV 179
1) Hmtat frn respektive rsredovisning fr 2011.
2012 2011
Innehav i riskkapitalverksamheten Bokfrt vrde garandel, % Bokfrt vrde garandel, %
Actiwave, Linkping 19 34 17 39
Airsonett AB, ngelholm 62 29 55 28
AORIAB Holding AB, ngelholm 7 31 0 0
Apica AB, Stockholm 18 15 0 0
Ascade Holding AB, Stockholm 0 0 63 45
Askembla Growth Fund KB, Stockholm 58 25 73 25
Avaj International Holding AB, Stockholm 40 20 0 0
Capres A/S, Kpenhamn 36 23 37 23
Clavister AB, rnskldsvik 26 14 0 0
Cobolt AB, Stockholm 37 40 37 40
Coresonic AB, Linkping 0 0 17 34
Diakrit International Ltd, Hongkong 10 30 4 13
Exitram AB, Stockholm 23 44 23 44
Flt Communications AB, Ume 26 47 26 47
InDex Pharmaceuticals AB, Stockholm 108 39 108 39
Mobile Tag SAS, Paris 0 20 18 15
Neoventa Holding AB, Gteborg 86 35 86 35
Nomad Holdings Ltd, Newcastle 73 23 75 23
NuEvolution A/S, Kpenhamn 67 34 52 47
PhaseIn AB, Stockholm 0 0 73 45
Prodacapo AB, rnskldsvik 5 16 5 16
Quickcool AB, Lund 0 0 0 36
Scandinova Systems AB, Uppsala 23 29 23 29
Scibase AB, Stockholm 84 26 84 24
Signal Processing Devices Sweden AB, Linkping 38 48 38 48
Tail-f Systems AB, Stockholm 45 45 45 45
Teknikintressenter i Norden AB, Stockholm 32 39 32 39
TSS Holding AB, Stockholm 10 43 10 43
Xylophane AB, Gteborg 4 23 15 23
Zinwave Holdings Limited, Cambridge 29 25 22 21
Moderfretagets innehav 966 1 038
Koncernmssiga justeringar
1)
107 107
KONCERNENS INNEHAV 1 073 1 145
1) Varav 91 Mkr (94) r hnfrlig till investering i ett joint venture, UAB CGates.
Uppgifter om intressefretagens organisationsnummer och antal andelar till-
handahlls av banken p begran.
Strategiska innehav i intressefretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden i
koncernredovisningen.
Intressefretag som innehas inom ramen fr koncernens riskkapitalverksam-
het har koncernen i enlighet med IAS 28 valt att klassicera som poster vrderade
till verkligt vrde via resultatrkningen. Innehaven redovisas drmed i enlighet
med IAS 39.
Vissa fretag dr banken innehar mindre n 20 procent av rstandelarna har
klassicerats som intressefretag. Anledningen r att banken r representerad i
dessa fretags styrelser samt deltar i arbetet med fretagens strategiska frgor.
Alla innehav av nansiella tillgngar i koncernens riskkapitalverksamhet fr-
valtas, fljs upp och utvrderas baserat p verkligt vrde i enlighet med doku-
menterade investeringsstrategier och riskmandat.
Verkligt vrde p de innehav som handlas p en aktiv marknad baseras p no-
terade marknadspriser. Verkligt vrde fr de innehav som inte handlas p en aktiv
marknad berknas med hjlp av vrderingstekniker som baseras p analys av dis-
konterade kassaden, vrdering med referens till nansiella instrument som i
allt vsentligt r likadana, vrdering med referens till genomfrda transaktioner i
samma nansiella instrument.

27 Aktier och andelar i koncernfretag
Moderbolaget
2012 2011
Svenska koncernfretag 15804 15804
Utlndska koncernfretag 34867 37882
SUMMA 50671 53686
varav innehav i kreditinstitut 34917 38081
2012 2011
Svenska koncernfretag
Bokfrt
vrde Utdelning garandel, %
Bokfrt
Aktiv Placering AB, Stockholm 38 100 38 100
Antwerpen Properties AB, Stockholm 5 100 5 100
Enskilda Kapitalfrvaltning SEB AB, Stockholm 0 100 0 100
Frskringsaktiebolaget Skandinaviska Enskilda Captive, Stockholm 100 100 100 100
Parkeringshuset Lasarettet HGB KB, Stockholm 0 99 0 99
Repono Holding AB, Stockholm 5406 100 5406 100
SEB AB, Stockholm
1)
6076 850 100 6076 1000 100
SEB Frvaltnings AB, Stockholm 5 100 5 100
SEB Internal Supplier AB, Stockholm 12 100 12 100
SEB Investment Management AB, Stockholm 763 100 763 100
SEB Kort AB, Stockholm 2260 481 100 2260 243 100
SEB Portfljfrvaltning AB, Stockholm 1115 20 100 1115 100
SEB Strategic Investments AB, Stockholm 24 100 24 100
Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Stockholm 0 100 0 100
Track One Leasing AB, Stockholm 0 100 0 100
SUMMA 15804 1351 15804 1243
1) Uppgiften om koncernbidrag inkluderar ven koncernbidrag erhllet direkt frn SEB AB:s dotterbolag SEB Trygg Liv Holding AB.
2012 2011
Utlndska koncernfretag
Bokfrt
Bokfrt
Baltectus B.V., Amsterdam 686 100 461 100
Interscan Servicos de Consultoria Ltda, Sao Paulo 0 100 0 100
Key Asset Management (Switzerland) SARL, Geneve 0 100
Key Asset Management (UK) Limited, London 562 100 571 100
Key Asset Management Norge ASA, Oslo 4
Key Capital Management Inc, Tortola 273 100 288 100
Mller Bilnans AS, Oslo 27 201 51 26 27 51
Njord AS, Oslo 0 100 0 100
PuJSC SEB Bank, Kiev 0 100
SEB AG, Frankfurt am Main 18187 100 18827 100
SEB Asset Management America Inc, Stamford 36 100 38 100
SEB Asset Management S.A., Luxemburg 4 33 100 5 45 100
SEB Bank JSC, St Petersburg, 608 100 608 100
SEB Banka, AS, Riga 1293 100 1359 100
SEB bankas, AB, Vilnius 5624 100 5624 100
SEB Corporate Bank, PJSC, Kiev 271 100
SEB Enskilda AS, Oslo 0 80
SEB Enskilda Inc., New York 25 100 28 100
SEB Enskilda Corporate Finance Oy Ab, Helsingfors 26 100 23 100
SEB Enskilda, AS, Tallinn 18 100
SEB Enskilda, SIA IBS, Riga 11 100
SEB Enskilda, UAB, Vilnius 25 100 26 100
SEB Fund Services S.A., Luxemburg 88 100 91 100
SEB Kapitalfrvaltning Finland Ab, Helsingfors 468 5 100 484 100
SEB Fondbolag Finland Ab, Helsingfors 17 100 17 100
SEB Hong Kong Trade Services Ltd, Hongkong 100 0 100
SEB Leasing Oy, Helsingfors 3619 333 100 3747 100
SEB Leasing, CJSC, St Petersburg 131 13 100 131 100
SEB Pank, AS, Tallinn 1309 100 1441 100
SEB Privatbanken ASA, Oslo 63 1340 62 100
SIGGE S.A, Warzawa 1 0 102 100
Skandinaviska Enskilda Banken A/S, Kpenhamn 1075 1686 100
Skandinaviska Enskilda Banken S.A., Luxemburg 1178 186 100 1224 179 100
Skandinaviska Enskilda Ltd, London 410 100 419 100
SUMMA 34867 835 37882 2185
Uppgifter om koncernfretagens organisationsnummer och antal andelar tillhandahlls av banken p begran.
28 Materiella och immateriella tillgngar
2012 2011 2012 2011
Goodwill 10460 10487 755 333
Aktiverade anskaningsvrden 4008 4131
IT-utvecklingskostnader 1990 2452 1872 1970
Andra immateriella tillgngar 829 802 227 241
Immateriella tillgngar 17287 17872 2854 2544
Kontorsinventarier, IT och vriga materiella tillgngar 1002 1114 423 417
Leasingobjekt
1)
39747 40400
Fastigheter fr egen verksamhet 131 129 2 2
Materiella tillgngar 1133 1243 40172 40819
Frvaltningsfastigheter till anskaningsvrde 377 481
Frvaltningsfastigheter till verkligt vrde 7488 7901
Fastigheter vertagna fr skyddande av fordran 2209 1519
Frvaltningsfastigheter 10074 9901
SUMMA 28494 29016 43026 43363
1) I koncernen r leasingobjekt klassicerade som nansiell leasing och redovisas som utlning.
Koncernen 2012 Goodwill
Aktiverade
anska-
nings-
vrden
IT-
utveclings-
kostnader
Andra
immateriella
tillgngar
Kontorsinven-
tarier, IT och
vriga materi-
ella tillgngar
Fastigheter
fr egen
verksamhet
Frvaltnings-
fastigheter till
anskanings-
vrde
Frvaltnings-
fastigheter till
verkligt vrde
Fastigheter
vertagna fr
skyddande
av fordran Summa
Ingende balans 10487 8843 5346 1874 4746 746 753 7901 1579 42275
Frvrv 45 57 211 21 4 212 847 1397
Aktivering av anskaningskostnader 740 619 70 1429
Omklassiceringar 142 197 539 28 456
Utrangeringar och avyttringar 916 79 157 72 71 326 68 1689
Valutakursdierenser 27 44 92 18 1 23 25 299 61 552
Anskaningsvrde 10460 9539 4860 2137 4262 672 661 7488 2325 42404
Ingende balans 4712 2894 1072 3632 617 272 60 13259
rets avskrivningar 837 342 167 433 15 17 21 1832
rets nedskrivningar 11 3 1 8 9 32
Omklassiceringar 124 188 598 534
Ackumulerade avskrivningar fr rets
frsljningar 177 66 122 71 3 27 412
Valutakursdierenser 18 76 56 86 20 10 1 267
Ackumulerade avskrivningar 5531 2870 1308 3260 541 284 116 13910
SUMMA 10460 4008 1990 829 1002 131 377 7488 2209 28494
2011
Ingende balans 10491 7602 4718 1653 5751 1116 855 7473 506 40165
Frvrv 310 13 26 617 1122 2088
Aktivering av anskaningskostnader 789 709 391 1889
Koncernmssiga frndringar 464 40 19 523
Omklassiceringar 127 1 126 5 257 28 222
Utrangeringar och avyttringar 102 2 1423 107 123 144 61 1962
Valutakursdierenser 131 12 20 42 84 19 5 45 16 206
Anskaningsvrde 10487 8843 5346 1874 4746 746 753 7901 1579 42275
Ingende balans 3971 2539 1032 4658 621 293 16 13130
rets avskrivningar 745 372 133 434 18 20 12 1734
rets nedskrivningar 43 17 3 1 30
Omklassiceringar 3 102 5 104
Utrangeringar och avyttringar 77 1411 19 42 33 1516
Valutakursdierenser 4 14 26 44 3 2 2 15
Ackumulerade avskrivningar 4712 2894 1072 3632 617 272 60 13259
SUMMA 10487 4131 2452 802 1114 129 481 7901 1519 29016
Not 28 Materiella och immateriella tillgngar
Moderbolaget 2012 Goodwill
IT-
utvecklings-
kostnader
Andra
immateriella
tillgngar
Kontors-
inventarier,
IT och vriga
materiella
tillgngar
Leasing-
objekt
1)
Fastigheter
fr egen
verksamhet Summa
Ingende balans 863 2597 653 2027 52434 3 58577
Frvrv 18 95 7078 44 7235
Aktivering av anskaningskostnader 592 33 625
Omklassiceringar 58 142 58 172 1 315
Utrangeringar och avyttringar 450 68 12 7251 44 7825
Anskaningsvrde 1444 2615 675 1980 52261 2 58977
Ingende balans 530 627 412 1610 12034 1 15214
rets avskrivningar 92 232 101 121 4436 4982
rets nedskrivningar 11 3 14
Koncernmssiga frndringar 1 66 41 44 152
Omklassiceringar 66 126 68 236 1 365
Utrangeringar och avyttringar 66 21 4122 44 4211
Valutakursdierenser 1 166 165
Ackumulerade avskrivningar 689 743 448 1557 12514 15951
SUMMA 755 1872 227 423 39747 2 43026
2011
Ingende balans 524 1943 382 2972 50288 3 56112
Frvrv 206 7973 8179
Aktivering av anskaningskostnader 654 247 901
Koncernmssiga frndringar 363 69 432
Omklassiceringar 24 24
Utrangeringar och avyttringar 1220 5827 7047
Anskaningsvrde 863 2597 653 2027 52434 3 58577
Ingende balans 419 341 302 2662 11480 1 15205
rets avskrivningar 110 243 75 109 4287 4824
rets nedskrivningar 43 17 60
Omklassiceringar 8 8
Utrangeringar och avyttringar 1220 3733 4953
Ackumulerade avskrivningar 530 627 412 1610 12034 1 15214
SUMMA 333 1970 241 417 40400 2 43363
Goodwill frdelas ut p koncernens kassagenererande enheter eller grupper av
enheter. Divisioner och arsomrden med goodwill r Kapitalfrvaltning med
4 738 Mkr (4 766), Stora fretag & Institutioner med 1 016 Mkr (1 009), Kontors-
rrelsen (exklusive Kort) med 929 Mkr (929) Kontorsrrelsen Kort med 1 162
Mkr (1 158), Liv (exklusive Danmark) med 2 343 Mkr (2 343) och Liv Danmark
med 272 Mkr (262). Goodwill som uppkom i samband med Trygg Hansafrvr-
vet, 5 721 Mkr (5 721), genererar kassaden i divisionerna Kapitalfrvaltning,
Kontorsrrelsen och Liv.
Prvningen av nedskrivningsbehov av goodwill har baserats p nyttjande-
vrdet, i respektive kassagenererande enhet eller grupp av enheter, med 5 rs
prognostiserat kassaden. Kassadet fr de frsta 3 ren baseras p de
arsplaner som fretagsledningen har faststllt. Kassadet fr fljande r
r mer subjektivt och har berknats med utgngspunkt frn historiskt utfall
samt marknadens utveckling fr viktiga nyckelfaktorer ssom tillvxt, intkter
och kostnader. Antagen tillvxt efter 5 r har baserats p frvntad lngsiktig
ination, 1,5 (2) procent. De diskonteringsrntor som anvnds bedms motsvara
koncernens avkastningskrav p eget kapital, efter skatt. Avkastningskravet p
eget kapital, efter skatt, baseras p information frn externa kllor och ett ge-
nomsnitt p 10 (10) procent har tillmpats. Samma diskonteringsrnta har an-
vnts fr samtliga ovan nmnda divisioner, vilket r frenligt med bde externa
och interna uppfattningar. Motsvarande diskonteringsrnta fre skatt uppskat-
tats uppg till 1113 (1113) procent.
De knslighetsanalyser som har genomfrts, genom att diskonteringsrntor-
na hjts med en procentenhet och frvntad lngsiktig tillvxt snkts med en
procentenhet, resulterade inte i ngot nedskrivningsbehov.
Driftnetto fr frvaltningsfastigheter
Koncernen
2012 2011
Externa intkter 494 435
Driftskostnader
1)
146 161
SUMMA 348 274
1) Direkta kostnader fr frvaltningsfastighter som inte genererat hyresintkter uppgr till 21 Mkr (38).
Driftnetto fr fastigheter vertagna fr skyddande av fordran
Externa intkter 23 11
Driftskostnader 54 33
SUMMA 31 22
SEB kan i srskilda fall ta ver tillgngar som anvnts som skerhet nr kunden inte lngre kan uppfylla sina skyldigheter
gentemot SEB. vertagna fastigheter frvaltas under en begrnsad period i syfte att avyttra dem nr det bedms lmpligt.
29 vriga tillgngar
2012 2011 2012 2011
Uppskjutna skattefordringar 2010 2562 4
Kund och likvidfordringar 35199 14562 34774 14074
vriga tillgngar 12210 13055 7139 7667
SUMMA 75817 56158 64823 43491
Aktuella skattefordringar
vriga 6915 6403 3427 2170
Redovisade i resultatrkningen 6915 6403 3427 2170
SUMMA 6915 6403 3427 2170
Uppskjutna skattefordringar
Underskottsavdrag 809 1016
Frvaltningstillgngar pensionsplaner 568 103
vriga temporra skillnader
1)
433 433 4
Redovisade i resultatrkningen 674 1552 4
Frvaltningstillgngar pensionsplaner 1561 1101
Orealiserade frluster i nansiella tillgngar som kan sljas 225 91
Redovisade i Eget kapital 1336 1010
SUMMA 2010 2562 4
1) En temporr skillnad r skillnaden mellan en tillgngs eller skulds redovisade respektive skattemssiga vrde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.
Uppskjutna skattefordringar hnfrliga till underskottsavdrag avser frmst Bal-
tikum och Tyskland och stds av SEB:s bedmning om framtida intjning i res-
pektive enhet.
Underskottsavdragen i koncernen fr vilken uppskjuten skattefordran inte
redovisas i balansrkningen uppgr till 5 307 Mkr (5 611). Dessa redovisas ej p
grund av oskerhet om mjligheten att utnyttja dem. Detta inkluderar frluster
dr beloppet endast kan anvndas fr kommunalskatt. Den potentiella skatte-
fordran som inte redovisas uppgr till 1 255 Mkr (1 340).
Samtliga underskottsavdrag r utan tidsbegrnsning med undantag av 645
Mkr (1 060) motsvarande en uppskjuten skattefordran p 97 Mkr (159) som fr-
faller 2017.
Kund- och likvidfordringar
2012 2011 2012 2011
Kundfordringar 310 377
Likvidfordringar 34889 14185 34774 14074
SUMMA 35199 14562 34774 14074
vriga tillgngar
Pensionstillgngar, netto
terfrskrares andel av frskringstekniska avsttningar 494 464
Upplupna rntor 72 49
vriga upplupna intkter 1230 2363 1705 2715
Frutbetalda kostnader 442 391
vrigt 9972 9788 5434 4952
SUMMA 12210 13055 7139 7667
Den schweiziska skattemyndigheten har ifrgasatt en kllskatterestitution. Extern expertis bekrftar att SEBs fordran sannolikt kommer att inyta.
Totalt tvistigt belopp uppgr till 652 Mkr.
30 Skulder till kreditinstitut
2012 2011 2012 2011
terstende lptid
hgst tre mnader 66669 102686 70276 109587
lngre n 5 r 8951 13526 15804 21024
SUMMA 170656 201274 199711 229428
varav repor 14372 26317 11798 18504
31 In- och upplning frn allmnheten
2012 2011 2012 2011
Inlning 844007 840842 622307 589860
Upplning 15861 18070 14367 17594
Upplupen rnta 2392 2770 1047 1191
SUMMA 862260 861682 637721 608645
Inlning
1)
terstende lptid
hgst tre mnader 223816 297529 106663 221519
lngre n 5 r 58303 54754 34070 25160
SUMMA 844007 840842 622307 589860
1) Inlning denieras som saldot p de konton som omfattas av insttningsgarantin. Beloppet avser hela behllningen p kontona utan hnsyn till den beloppsbegrnsning som gller fr
insttningsgarantin.
Upplning
terstende lptid
hgst tre mnader 8678 16976 8491 16932
lngre n 5 r 4611 247 4580 214
SUMMA 15861 18070 14367 17594
varav repor 14463 24058 14020
32 Skulder till frskringstagarna
Koncernen
2012 2011
Skulder till frskringstagarna investeringsavtal 195620 180988
Skulder till frskringstagarna frskringsavtal 90353 88695
SUMMA 285973 269683
Skulder till frskringstagarna - investeringsavtal*
Ingende balans 180988 174753
Frvrv av bestnd under ret 17626
Omklassicering frn frskringsavtal 357 417
Frndringar i frskringstekniska avsttningar fr investeringsavtal
1)
15272 11789
Valutakursdierenser 997 19
SUMMA 195620 180988
1) Nettot av under ret erhllna premier, avkastning p fondplaceringar minus utbetalning till frskringstagarna samt avdrag fr avgifter och avkastningsskatt.
* Frskringstekniska avsttningar dr frskringstagarna br placeringsrisken. Skulderna och de hnfrliga tillgngarna r vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen
(verkligt vrde optionen).
Skulder till frskringstagarna - frskringsavtal
Frvrv av bestnd under ret 26
Omklassicering frn investeringsavtal 353 417
Frndring i kollektiv bonusavsttning 2331 1128
Frndring i vriga frskringstekniska avsttningar
1)
2760 1442
SUMMA 90353 88695
1) Nettot av under ret erhllna premier, allokerad terbringsrnta minus utbetalning till frskringstagarna samt avdrag fr avgifter och avkastningsskatt.
33 Emitterade vrdepapper
2012 2011 2012 2011
Obligationsln 109951 104185 104741 98916
Skerstllda obligationer 286746 260423 271855 235207
vriga emitterade vrdepapper
1)
257794 217778 257748 217730
Upplupen rnta 7360 7487 7069 6894
SUMMA 661851 589873 641413 558747
1) Koncernen emitterar aktieindexobligationer, som innehller bde en skulddel och en egetkapitaldel. Koncernen har valt att klassicera aktieindexobligationer till ett vrde av 26 323 Mkr (25 114) som
poster vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen med hnvisning till att de innehller inbddade derivat. Motsvarande belopp fr moderfretaget r 20 737 Mkr (19 832). Detta val innebr att
hela det kombinerade avtalet vrderas till verkligt vrde och att vrdefrndringarna lpande redovisas i resultatrkningen. Verkligt vrde fr dessa nansiella instrument berknas med anvndning
av en vrderingsteknik som uteslutande baseras p marknadsnoteringar. Koncernens kontraktsmssiga skulder uppgr till 26 386 Mkr (25 199) och moderfretagets till 21 137 Mkr (19 912).
Emitterade obligationer
terstende lptid
om hgst ett r 16639 22435 15847 21237
lngre n ett r men hgst fem r 74048 68739 71534 65876
lngre n fem r men hgst tio r 15311 6470 14844 6044
lngre n tio r 3953 6541 2516 5759
SUMMA 109951 104185 104741 98916
Skerstllda obligationer
terstende lptid
om hgst ett r 47500 45476 36127 34779
lngre n ett r men hgst fem r 195262 181838 192690 168298
lngre n fem r men hgst tio r 30042 22900 29096 22455
lngre n tio r 13942 10209 13942 9675
SUMMA 286746 260423 271855 235207
vriga emitterade vrdepapper
terstende lptid
hgst tre mnader 135761 199136 135760 199136
lngre n 1 r men hgst 5 r 2240 2240
SUMMA 257794 217778 257748 217730
34 Finansiella skulder till verkligt vrde
2012 2011 2012 2011
Innehav fr handel 232500 225198 230390 222536
Verkligt vrdefrndring av skrade poster i en portfljskring 1919 1658
SUMMA 237001 232247 232062 226717
Finansiella skulder som koncernen valt att klassicera som poster till verkligt vrde via resultatrkningen nns specicerade i not 32 och 33.
Skulder fr handel
Kort position i egetkapitalinstrument 34161 35233 33577 34289
Kort position i skuldinstrument 42609 44147 39848 42437
SUMMA 77221 79817 73814 77163
Derivat fr handel
Negativa stngningsvrdet fr rnterelaterade derivat 118512 104297 122555 104674
Negativa stngningsvrdet fr valutarelaterade derivat 31439 37036 29276 36717
Negativa stngningsvrdet fr aktierelaterade derivat 4277 3753 3714 3792
Negativa stngningsvrdet fr vriga derivat 1051 295 1031 190
SUMMA 155279 145381 156576 145373
Derivat fr skringsredovisning
Verkligt vrde skringar 809 1516 810 1514
Portfljskringar av rnterisker 911 1208
SUMMA 2582 5391 1672 4181
35 vriga skulder
2012 2011 2012 2011
vriga skulder 31166 26463 19044 13800
SUMMA 96349 68967 74097 44157
Aktuella skatteskulder
vriga 2440 1605 682 545
Redovisade i resultatrkningen 2440 1605 682 545
Koncernbidrag 277 255
Redovisade i Eget kapital 277 255
SUMMA 2440 1605 959 800
Uppskjutna skatteskulder
veravskrivningar 7203 8399
Orealiserade vinster i nansiella tillgngar till verkligt vrde 22 50
vriga temporra skillnader
1)
697 409
Redovisade i resultatrkningen 7878 8858
Orealiserade vinster i kassadesskringar 475 392 475 393
Orealiserade vinster i nansiella tillgngar som kan sljas 148 117
Redovisade i Eget kapital 623 509 475 393
SUMMA 8501 9367 475 393
1) En temporr skillnad r skillnaden mellan en tillgngs eller skulds redovisade respektive skattemssiga vrde. Skillnaden resulterar i uppskjutna skatteskulder och skattefordringar.
I Estland erlggs inkomstskatt endast om resultatet distribueras som utdelning. Ingen uppskjuten skatteskuld r upptagen hnfrlig till framtida skattekostnader
i samband med utdelning frn Estland. Skattesatsen i Estland r 21 procent (21).
Leverantrs- och likvidskulder
Leverantrsskulder 400 323
Likvidskulder 31012 12720 30789 10675
SUMMA 31412 13043 30789 10675
vriga skulder
Upplupna rntor 15 13
Upplupna vriga kostnader 3934 4193 2689 2846
Frutbetalda intkter 1183 1370
vrigt 26034 20887 16355 10954
SUMMA 31166 26463 19044 13800
36 Avsttningar
2012 2011 2012 2011
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland 116 331
vriga omstrukturerings- och vertalighetsreserver 696 457 121
Reserv fr poster inom linjen 300 369 3 6
Pensionstaganden och andra pensionsfrpliktelser (not 9b) 3584 4155
vriga avsttningar 876 533 36 70
SUMMA 5572 5845 160 76
1) Omrknat belopp till fljd av infrandet av frndrad IAS 19 Ersttning till anstllda avseende frmnsbestmda pensionsplaner.
2) Varav 521 Mkr (638) avser srskild lneskatt p pensionstaganden.
Omstruktureringsreserv omorganisation Tyskland
Avsttningar 206 97
vriga frndringar 12
SUMMA 116 331
Under 2010 tillknnagav SEB en omstruktureringsplan relaterad till frsljningen av den tyska kontorsrrelsen och den omfattande omorganisationen av den
kvarvarande verksamheten i Tyskland. Omstruktureringsreserven r relaterad till omstrukturering och berknas utnyttjas inom ett r.
vriga omstrukturerings- och vertalighetsreserver
Ingende balans 457 277 42
Avsttningar 325 315 110
Iansprktaget 95 66 7 42
terfring av outnyttjade reserver 4
vriga frndringar 31 64 18
SUMMA 696 457 121
Merparten av omstruktureringsreserven avser kostnader fr vertalighet och berknas anvndas inom fyra r.
Reserv fr poster inom linjen
Ingende balans 369 476 6 24
terfring av outnyttjade reserver 33 97 3 22
vriga frndringar 211 37
SUMMA 300 369 3 6
Reserven fr poster inom linjen r frmst hnfrlig till fretagssektorn i Tyskland.
vriga avsttningar
Avsttningar 240 272
Iansprktaget 236 224 34 44
terfring av outnyttjade reserver 35 62
vriga frndringar 366 116
SUMMA 876 533 36 70
vriga avsttningar bestr huvudsakligen av kostnader fr omorgansiation inom koncernen som berknas untyttjas inom tv r: bland annat avseende oreglerade
fordringar i Storbritannien som ska regleras inom 5 r, den avvecklade kontorsrrelsen i Tyskland som bedms regleras inom 5 r samt skatteregleringar inom Livs
lial i Storbritannien under avveckling.
37 Efterstllda skulder
2012 2011 2012 2011
Frlagsln 6516 4814 6451 4454
Frlagsln, eviga 15894 16839 15894 16839
Frlagsln, skrad position 1786 3429 1786 3429
SUMMA 24281 25109 24213 24727
Frlagsln
Valuta
Ursprungligt
nominellt belopp Bokfrt vrde Rntesats, %
2005/2017 EUR 750 6451
1)
Summa Moderbolaget 6451
Frlagsln emitterade av SEB AG 65
SUMMA KONCERNEN 6516
Frlagsln, eviga
1995 JPY 10000 756 4400
1997 JPY 15000 1134 5000
2004 USD 500 2650 4958
2005 USD 600 2754
1)
2007 EUR 500 4300 7092
2009 EUR 500 4300 9250
SUMMA 15894
1) FRN, Floating Rate Note.
38 Obeskattade reserver
1)
Moderbolaget
2012 2011
veravskrivningar av inventarier och leasingobjekt 25051 25044
Periodiseringsfond 1291
vriga obeskattade reserver 4 5
SUMMA 26346 25049
1) I koncernens balansrkning omklassiceras obeskattade reserver som dels latent skatteskuld och dels bunden kapitaldel i eget kapital.
Moderbolaget
veravskrivning Periodiseringsfond
vriga obeskattade
reserver Summa
Ingende balans 23925 5 23930
rets avsttning 1119 1119
Utgende balans 2011 25044 5 25049
rets avsttning 7 1291 1298
Valutakursdierens 1 1
UTGENDE BALANS 2012 25051 1291 4 26346
39 Poster inom linjen
2012 2011 2012 2011
taganden 407423 390352 315157 303315
Fr egna skulder stllda skerheter*
Obligationer 3208 5781 3208 5781
Repor
1)
28392 51612 25819 36607
Tillgngar pantsatta fr skerstllda obligationer bostder och fastigheter 291852 269564 265963 239579
Tillgngar pantsatta fr skerstllda obligationer tyska delstater 29007 38827
Skerheter stllda fr egna skulder 352459 365784 294990 281967
Tillgngar pantsatta fr frskringsavtal 84879 84764
Tillgngar pantsatta fr investeringsavtal
2)
203842 170548
Skerheter stllda fr egna skulder till frskringstagarna 288721 255312
SUMMA 641180 621096 294990 281967
* verfrda tillgngar som inte uppfyller kraven fr att tas bort frn balansrkningen.
1) Den underliggande tillgngen ligger i balansrkningen samt i poster inom linjen.
2) Fondandelar.
vriga stllda skerheter
Obligationer
3)
68697 62108 68697 62108
Vrdepappersutlning 66675 68048 50880 51077
SUMMA 135372 130156 119577 113185
3) Pantsatta men ej utnyttjade obligationer.
Ansvarsfrbindelser
Garantifrbindelser krediter
4)
13235 10184 12186 9978
Garantifrbindelser vriga 68253 60020 53583 44899
Egna accepter 509 374 508 374
Summa 81997 70578 66277 55251
Beviljade, ej disponerade remburser 12178 23426 12288 19184
SUMMA 94175 94004 78565 74435
4) Varav 2,1 mdr kr (1,5) avser likviditetsfaciliteter och tidsbegrnsade utfstelser till amerikanska och europeiska specialfretag. SEB vrdepapperiserar inte regelbundet sina tillgngar och har
inga utestende egna vrdepapperiseringar.
vriga ansvarsfrbindelser
Moderfretaget har gentemot Monetary Authority of Singapore utfst sig att
svara fr att dess dotterfretag i Luxemburgs lial i Singapore kan fullgra
sina taganden. Moderfretaget har gentemot Bundesverband deutscher
Banken e. V. fr SEB AG, Tyskland, lmnat en insttningsgaranti.
Tvister
Inom ramen fr den normala arsverksamheten r SEB motpart i olika tvister,
bde i Sverige och i andra jurisdiktioner. SEB bedmer att aktuella tvister inte fr
en vsentlig negativ eekt p koncernens nansiella stllning.
taganden
Beviljade men ej utbetalade krediter 234705 222804 198981 185230
Outnyttjad del av beviljad rkningskredit 111565 108830 63666 64371
Vrdepappersinlning 61153 58718 52510 53714
SUMMA 407423 390352 315157 303315
Not 39 Poster inom linjen
verfrda tillgngar, bokfrt vrde
1)
verfrda tillgngar Skulder hnfrliga till tillgngarna
Erhllna skerheter
hnfrliga till tillgngarna
2)
Koncernen 2012
Vrdepappers-
ln
terkps-
avtal Totalt
Vrdepappers-
ln
terkps-
avtal Totalt Vrdepappersln
Finansiella tillgngar till verkligt vrde
Aktier 40830 40830 21811 21811 21060
Skuldinstrument 8940 26877 35817 1914 26675 28589 7474
SUMMA 49770 26877 76647 23725 26675 50400 28534
verfrda tillgngar Skulder hnfrliga till tillgngarna
Erhllna skerheter
hnfrliga till tillgngarna
2)
Moderbolaget 2012
Vrdepappers-
ln
terkps-
avtal Totalt
Vrdepappers-
ln
terkps-
avtal Totalt Vrdepappersln
Finansiella tillgngar till verkligt vrde
Aktier 34666 34666 20906 20906 15493
SUMMA 34666 24793 59459 20906 24602 45508 15493
1) Bokfrt vrde och verkligt vrde r detsamma.
2) Annat n likvida medel.
Vid terkpstransaktioner och vrdepappersln verfrs tillgngar, vilka mot-
parten har rtt att slja eller pantstta. Tillgngarna kvarstr i balansrkningen
eftersom SEB fortfarande str vrdefrndringsrisken. Tillgngarnas bokfrda
vrde och marknadsvrde samt drtill knutna skulder och ansvarsfrbindelser
visas i ovanstende tabell.
SEB erhller skerheter i samband med omvnda terkpstransaktioner och
vrdepappersinlning. Enligt villkoren i nansmarknadens standardavtal kan
skerheterna sljas eller pantsttas p nytt, med villkoret att likvrdiga sker-
heter ska returneras p likviddagen.
Mer information om redovisning av terkpstransaktioner och vrdepappers-
ln ternns i redovisningsprinciperna.
40 Kortfristiga och lngfristiga tillgngar och skulder
Koncernen
Tillgngar
2012 2011
Kortfristiga
tillgngar
Lngfristiga
tillgngar Summa
Kortfristiga
tillgngar
Lngfristiga
tillgngar Summa
vrig utlning till centralbanker 17718 17718 80548 80548
Utlning till vriga kreditinstitut 97745 28278 126023 88610 40153 128763
Utlning till allmnheten 574219 661869 1236088 535008 651215 1186223
Vrdepapper fr handel 140238 136450 276688 98604 133328 231932
Finansiella tillgngar dr frskringstagarna br risken 203333 203333 186763 186763
Andra nansiella tillgngar till verkligt vrde 28964 46353 75317 29415 53747 83162
Finansiella tillgngar till verkligt vrde 543135 182803 725938 482603 187075 669678
Finansiella tillgngar som kan sljas 5379 45220 50599 11822 45555 57377
Finansiella tillgngar som innehas till frfall 82 82 197 85 282
Tillgngar som innehas fr frsljning 2005 2005
Aktier och andelar i intressefretag 1252 1252 1289 1289
Immateriella tillgngar 1347 15940 17287 1250 16622 17872
Materiella tillgngar 486 647 1133 484 759 1243
Frvaltningsfastigheter 10074 10074 9901 9901
Materiella och immateriella tillgngar 1833 26661 28494 1734 27282 29016
Uppskjutna skattefordringar 2010 2010 2562 2562
Kund- och likvidfordringar 35199 35199 14562 14562
vriga tillgngar 12210 12210 13055 13055
vriga tillgngar 73807 2010 75817 53596 2562 56158
SUMMA 1505281 948175 2453456 1404165 955216 2359381
2012 2011
Skulder
Kortfristiga
skulder
Lngfristiga
skulder Summa
Kortfristiga
skulder
Lngfristiga
skulder Summa
Skulder till frskringstagarna - investeringsavtal 6417 189203 195620 7424 173564 180988
Skulder till frskringstagarna - frskringsavtal 7965 82388 90353 7668 81027 88695
Skulder till frskringstagarna 14382 271591 285973 15092 254591 269683
Verkligt vrdefrndring av skrade poster i en portfljskring 1919 1919 1658 1658
Finansiella skulder till verkligt vrde 237001 237001 232247 232247
Skulder som innehas till frsljning 1962 1962
vriga skulder 31166 31166 26463 26463
vriga skulder 87848 8501 96349 59600 9367 68967
Avsttningar 5572 5572 5845 5845
SUMMA 1594813 749130 2343943 1563345 693297 2256642
41 Finansiella tillgngar och skulder per klass
Koncernen 2012 Lnefordringar och kundfordringar
Tillgngar
Kassa och
tillgodo-
havanden hos
centralbanker
(not 20)
Utlning till
kreditinstitut
(not 21)
Utlning till
allmnheten
(not 22)
vriga
tillgngar
(not 29)
Innehav
fr handel
(not 23)
Verkligt
vrde via
resultat-
rkningen
(not 23)
Tillgngar
som kan
sljas
(not 24)
Tillgngar
som innehas
till frfall
(not 25) Summa Verligt vrde
Utlning 206265 102663 1210831 1519759 1539032
Egetkapitalinstrument 85210 21760 3439 110409 110409
Skuldinstrument 23360 25257 191478 53557 47160 82 340894 340326
Derivatinstrument 152687 16992 169679 169679
Finansiella tillgngar dr
frskringstagarna br risken 203333 203333 203333
vrigt 2898 54893 921 58712 58712
vriga tillgngar (icke-nansiella) 50670 50670
SUMMA 209163 126023 1236088 54893 429375 296563 50599 82 2453456 2472161
Upplupet anskaningsvrde
Verkligt vrde via
resultatrkningen
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
(not 30)
In- och upp-
lning frn
allmnheten
(not 31)
Emitterade
vrdepapper
(not 33)
Efterstllda
skulder
(not 37)
vriga
skulder
(not 35)
Innehav
fr handel
(not 34)
Finansiella
skulder
(not 34)
Skulder till
frskrings-
tagarna
In- och upplning 170656 862260 1032916 1043939
Egetkapitalinstrument 34161 34161 34161
Skuldinstrument 661851 24281 43060 729192 739195
Skulder till frskringstagarna
investeringsavtal 195620 195620 195620
vrigt 54661 1919 56580 56685
Finansiella skulder 170656 862260 661851 24281 54661 232500 4501 195620 2206330 2227461
vriga skulder (icke-nansiella) 137613 137613
Summa kapital 109513 109513
SUMMA 170656 862260 661851 24281 54661 232500 4501 195620 2453456 2474587
2011
Tillgngar
Kassa och
tillgodo-
havanden hos
centralbanker
(not 20)
Utlning till
kreditinstitut
(not 21)
Utlning till
allmnheten
(not 22)
vriga
tillgngar
(not 29)
Innehav
fr handel
(not 23)
Verkligt
vrde via
resultat-
rkningen
(not 23)
Tillgngar
som kan
sljas
(not 24)
Tillgngar
som innehas
till frfall
Utlning 225286 100957 1153702 1479945 1486938
Egetkapitalinstrument 55931 22698 2803 81432 81432
Skuldinstrument 27806 32521 176001 60464 54574 282 351648 349877
Finansiella tillgngar dr
frskringstagarna br risken 186763 186763 186763
vrigt 3304 34997 1347 39648 39648
vriga tillgngar (icke-nansiella) 53471 53464
SUMMA 228590 128763 1186223 34997 380594 289084 57377 282 2359381 2364596
Verkligt vrde via
resultatrkningen
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
(not 30)
In- och upp-
lning frn
allmnheten
(not 31)
Emitterade
vrdepapper
(not 33)
Efterstllda
skulder
(not 37)
vriga
skulder
(not 35)
Innehav
fr handel
(not 34)
Finansiella
skulder
(not 34)
Skulder till
frskrings-
tagarna
In- och upplning 201274 861682 1062956 1070879
Egetkapitalinstrument 35233 35233 35233
Skuldinstrument 589873 25109 44584 659566 663086
Skulder till frskringstagarna
investeringsavtal 180988 180988 180988
vrigt 33771 1658 35429 35931
Finansiella skulder 201274 861682 589873 25109 33771 225198 7049 180988 2124944 2136889
vriga skulder (icke-nansiella) 131698 131707
Summa kapital 102739 102739
SUMMA 201274 861682 589873 25109 33771 225198 7049 180988 2359381 2371335
Not 41 Finansiella tillgngar och skulder per klass
SEB har klassicerat sina nansiella tillgngar och skulder i klasser utifrn tillgngar-
nas och skuldernas karaktr:
Utlning och inlning innefattar nansiella tillgngar och skulder med fasta eller
bestmda betalningar som inte handlas p en aktiv marknad. Dessa speciceras
ytterligare i not 18a och 44. Egetkapitalinstrument innefattar aktier, teckningsrtter
och liknande kontraktsmssiga rttigheter mot andra fretag. Skuldinstrument
innefattar kontraktsmssiga rttigheter att erhlla och skyldigheter att erlgga kon-
tanter vid ett frutbestmd tidpunkt. Dessa speciceras ytterligare i not 18a, 42 och
43. Derivatinstrument innefattar optioner, terminer, swappar och andra derivatpro-
dukter som innehas for handel eller skringsndaml. Dessa speciceras ytterligare i
not 45. Investeringsavtal innefattar de tillgngar och skulder i Livfrskringsrrelsen
dr frskringstagaren br risken av ett ingnget avtal (kvalicerar sig ej som frsk-
ringsavtal enligt IFRS 4). Livfrskringsrrelsen speciceras ytterligare i not 50. Fr-
skringsavtal innefattar de tillgngar och skulder i Livfrskringsrrelsen dr SEB
br frskringsrisken av ett ingnget avtal (kvalicerar sig som frskringsavtal en-
ligt IFRS 4). Livfrskringsrrelsen speciceras ytterligare i not 50. vrigt innefattar
andra nansiella tillgngar och skulder i enlighet med IAS 39 som Kund- och likvid-
fordringar och Marginalskerheter.
Moderbolaget 2012
Tillgngar
Kassa och till-
godohavanden
hos central-
banker (not 20)
Utlning till
kreditinstitut
(not 21)
Utlning till
allmnheten
(not 22)
vriga
tillgngar
(not 29)
Innehav
fr handel
(not 23)
Verkligt vrde
via resultat-
rkningen
(not 23)
Tillgngar
som
kan sljas
(not 24, 27)
Tillgngar
som innehas
till frfall
(not 25) Summa
Utlning 165050 190479 915890 1271419
Skuldinstrument 9710 21844 187584 15303 1636 236077
vrigt 944 55301 56245
Finansiella tillgngar 165994 200189 937734 55301 410841 15485 68281 1636 1855461
vriga tillgngar (icke-nansiella) 53592
SUMMA 165994 200189 937734 55301 410841 15485 68281 1636 1909053
Skulder
Skulder
till kredit-
institut
(not 30)
In- och upp-
lning frn
allmnheten
(not 31)
Emitterade
vrdepapper
(not 33)
Efterstllda
skulder
(not 37)
vriga
skulder
(not 35)
Innehav
fr handel
(not 34)
Verkligt vrde
via resultat-
rkningen
(not 34) Summa
In- och upplning 199711 637721 837432
vrigt 53619 53619
Finansiella skulder 199711 637721 641413 24213 53619 230390 1672 1788739
vriga skulder (icke-nansiella) 20638
Summa kapital 99676
SUMMA 199711 637721 641413 24213 53619 230390 1672 1909053
2011
Tillgngar
Kassa och till-
godohavanden
hos central-
banker (not 20)
Utlning till
kreditinstitut
(not 21)
Utlning till
allmnheten
(not 22)
vriga
tillgngar
(not 29)
Innehav
fr handel
(not 23)
Verkligt vrde
via resultat-
rkningen
(not 23)
Tillgngar
som
kan sljas
(not 24, 27)
Tillgngar
som innehas
till frfall
(not 25) Summa
Utlning 121135 234677 845769 1201581
Skuldinstrument 11119 27566 172755 15134 2771 229345
vrigt 813 34742 35555
Finansiella tillgngar 121948 245796 873335 34742 369428 16639 70425 2771 1735084
vriga tillgngar (icke-nansiella) 53204
SUMMA 121948 245796 873335 34742 369428 16639 70425 2771 1788288
Skulder
Skulder
till kredit-
institut
(not 30)
In- och upp-
lning frn
allmnheten
(not 31)
Emitterade
vrdepapper
(not 33)
Efterstllda
skulder
(not 37)
vriga
skulder
(not 35)
Innehav
fr handel
(not 34)
Verkligt vrde
via resultat-
rkningen
(not 34) Summa
In- och upplning 229428 608645 838073
vrigt 29164 29164
Finansiella skulder 229428 608645 558747 24727 29164 222536 4181 1677428
vriga skulder (icke-nansiella) 15069
Summa kapital 95791
SUMMA 229428 608645 558747 24727 29164 222536 4181 1788288
42 Skuldinstrument frdelade p frfallotider
Belningsbara skuldinstrument*
Koncernen 2012 < 1 mnad 1 < 3 mnader 3 mnader < 1 r 1 < 5 r 5 < 10 r 10 r < Summa
Utlning till kreditinstitut (not 21) 688 2556 10333 13577
Utlning till allmnheten (not 22) 172 450 2161 2783
Vrdepapper fr handel (not 23) 5719 3373 6775 27369 14175 2481 59892
Finansiella tillgngar till verkligt vrde (not 23) 92 134 560 368 1154
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 334 21 215 13182 10854 498 25104
SUMMA 6317 4666 10106 53413 25029 2979 102510
2011
Utlning till allmnheten (not 22) 131 2924 3098 10 6163
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 101 2537 14161 16499 651 33949
SUMMA 68 2255 10439 52917 25087 9869 100635
vriga skuldinstrument*
Utlning till kreditinstitut (not21) 3868 3578 2150 9596
Utlning till allmnheten (not 22) 289 6 210 5641 9683 6441 22270
Frskringstillgngar till verkligt vrde (not 23) 3822 778 1129 24798 5974 15213 51714
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 470 201 5472 13861 1353 21357
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 82 82
SUMMA 4969 9219 34309 126412 37076 23184 235169
2011
Utlning till kreditinstitut (not 21) 770 7963 2227 33 10993
Utlning till allmnheten (not 22) 451 203 5157 8877 11380 26068
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 5303 174 223 8289 4716 1239 19944
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 197 85 282
SUMMA 9212 3787 34138 127843 40143 32141 247264
Moderbolaget 2012 < 1 mnad 1 < 3 mnader 3 mnader < 1 r 1 < 5 r 5 < 10 r 10 r < Summa
Utlning till allmnheten (not 22) 1285 1285
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 305 5807 330 6442
SUMMA 5718 2835 6456 26161 19776 2812 63758
2011
SUMMA 11 1605 4459 19378 12538 9721 47712
Utlning till kreditinstitut (not21) 3868 3578 2150 9596
Vrdepapper fr handel (not 23) 852 8069 29019 87062 5176 130178
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 401 3386 3405 1353 8545
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 688 943 1631
SUMMA 1141 8470 33090 97837 21102 8737 170377
2011
Utlning till kreditinstitut (not 21) 770 7963 2227 33 10993
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 134 3449 3410 1238 8231
Finansiella tillgngar som innehas till frfall (not 25) 223 1559 976 2758
SUMMA 487 3456 31732 98945 29818 14985 179423
* Exklusive upplupen rnta.
43 Skuldinstrument frdelade p emittenter
Koncernen 2012
Svenska
staten
Svenska
kommuner
vriga svenska
emittenter
icke nansiella
fretag
vriga svenska
emittenter
vriga nansiella
fretag
Utlndska
stater
vriga
utlndska
emittenter Summa
Utlning till kreditinstitut (not 21) 13577 13577
Utlning till allmnheten (not 22) 2182 601 2783
Finansiella tillgngar till verkligt vrde (not 23) 1154 1154
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 6841 18263 25104
SUMMA 21010 1374 16 3351 41507 35252 102510
2011
Loans to credit institutions (note 21) 16585 16585
Loans to the public (note 22) 5321 842 6163
Securities held for trading (note 23) 25228 317 335 15741 2317 43938
Available-for-sale nancial assets (note 24) 100 6937 26912 33949
SUMMA 25328 317 335 27999 46656 100635
Koncernen 2012
Svenska
staten och
kommuner
Svenska
bostadsinstitut
vriga svenska
emittenter
icke nansiella
fretag
vriga svenska
emittenter
vriga nansiella
fretag
Utlndska
stater
vriga
utlndska
emittenter Summa
Utlning till kreditinstitut (not21) 1720 7876 9596
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 185 21172 21357
SUMMA 5247 45721 6323 3699 5582 168597 235169
2011
SUMMA 7640 48456 4705 6336 10865 169262 247264
Moderbolaget 2012
Svenska
staten
Svenska
kommuner
vriga svenska
emittenter
icke nansiella
fretag
Utlndska
stater
vriga
utlndska
emittenter Summa
Utlning till allmnheten (not 22) 1285 1,285
Vrdepapper fr handel (not 23) 23987 1374 30670 56031
Finansiella tillgngar som kan sljas (not 24) 6442 6442
SUMMA 23987 1374 38397 63758
2011
Vrdepapper fr handel (not 23) 25228 317 15597 41142
SUMMA 25228 317 22167 47712
Not 43 Skuldinstrument frdelade p emittenter
Moderbolaget 2012
Svenska
bostadsinstitut
vriga svenska
emittenter
icke nansiella
fretag
vriga svenska
emittenter
vriga nansiella
fretag
Utlndska
stater
vriga
utlndska
emittenter Summa
Utlning till kreditinstitut (not21) 1720 7876 9596
Vrdepapper fr handel (not 23) 42089 5755 2874 79460 130178
SUMMA 43809 5988 2874 117706 170377
2011
Utlning till allmnheten (not 22) 430 1333 25663 27426
Vrdepapper fr handel (not 23) 45911 3646 5067 75391 130015
SUMMA 47694 4083 5067 1333 121246 179423
* Exklusive upplupen rnta.
Belningsbara skuldinstrument betraktas som sdana om de, enligt nationell lagstiftning, accepteras av centralbanker dr SEB r etablerat.
44 Utlning och kreditfrlustreserver
2012 2011 2012 2011
Utlning till kreditinstitut
1)
126023 128763 200189 245796
1)
1236088 1186223 937734 873335
SUMMA 1362111 1314986 1137923 1119131
1) Inkluderande rntebrande vrdepapper klassicerade som Utlning.
Lnefordringar
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 1357140 1308377 1137289 1118919
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, oreglerade > 60 dagar 7234 9410 1009 1027
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, reglerade eller
oreglerade < 60 dagar 767 1234 21 143
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 5389 6265 1074 481
Gruppvis vrderade omstrukturerade lnefordringar 450 501
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 1370980 1325787 1139393 1120570
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 4165 5681 531 764
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 1790 1938 636 482
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 2914 3182 303 193
Reserver 8869 10801 1470 1439
SUMMA 1362111 1314986 1137923 1119131
Lnefordringar per kategori av lntagare
Koncernen 2012
Kredit-
institut Fretag
Fastighets-
frvaltning
Oentlig
frvaltning Hushll
Totala verk-
samheten
Omklassi -
cerad till
Avvecklad
verksamhet
Kvarvarande
verksamhet
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 130975 483748 245115 57670 439632 1357140 1357140
Individuellt vrderade oskra lnefordringar,
oreglerade > 60 dagar 44 2651 4275 264 7234 7234
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 1 157 571 38 767 767
Gruppvis vrderade omstrukturerade lnefordringar 450 450 450
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 131020 487044 249961 57670 445285 1370980 1370980
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 33 1723 2240 169 4165 4165
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 1572 195 7 16 1790 1790
Reserver 33 3603 2435 7 2791 8869 8869
SUMMA 130987 483441 247526 57663 442494 1362111 1362111
Not 44 Utlning och kreditfrlustreserver
Koncernen 2011
Kredit-
institut Fretag
Fastighets-
frvaltning
Oentlig
frvaltning Hushll
Totala verk-
samheten
Omklassi-
cerad till
Avvecklad
verksamhet
Kvarvarande
verksamhet
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 129770 468841 240862 64448 405937 1309858 1481 1308377
oreglerade > 60 dagar 345 3261 5659 566 9831 421 9410
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 6 528 678 47 1259 25 1234
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 621 5862 6483 218 6265
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 130121 473251 247199 64448 412913 1327932 2145 1325787
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 246 2494 2894 304 5938 257 5681
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 14 1583 325 7 20 1949 11 1938
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 420 2931 3351 169 3182
Reserver 260 4497 3219 7 3255 11238 437 10801
SUMMA 129861 468754 243980 64441 409658 1316694 1708 1314986
Moderbolaget 2012
Kredit-
institut Fretag
Fastighets-
frvaltning
Oentlig
frvaltning Hushll
Totala verk-
samheten
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 200177 366182 166623 5190 399117 1137289
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, oreglerade > 60 dagar 44 772 161 32 1009
oreglerade < 60 dagar 1 11 1 8 21
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 1074 1074
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 200222 366965 166785 5190 400231 1139393
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 33 386 86 26 531
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 303 303
Reserver 33 1001 104 3 329 1470
SUMMA 200189 365964 166681 5187 399902 1137923
2011
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, oreglerade > 60 dagar 345 486 195 1 1027
oreglerade < 60 dagar 4 132 7 143
Reserver 259 900 83 4 193 1439
SUMMA 245796 361458 154161 5178 352539 1119131
Lnefordringar per geograskt omrde
1)
Koncernen 2012 Norden Tyskland Baltikum vriga
Totala
verksamheten
Omklassi cerad
till Avvecklad
verksamhet
Kvarvarande
verksamhet
oreglerade > 60 dagar 719 1272 4985 258 7234 7234
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 21 230 513 3 767 767
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 428 862 2787 88 4165 4165
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 973 119 673 25 1790 1790
Reserver 2004 981 5771 113 8869 8869
SUMMA 1068492 186165 98962 8492 1362111 1362111
2011
Lnefordringar som varken r oreglerade eller oskra 967797 201702 100168 40191 1309858 1481 1308377
oreglerade > 60 dagar 960 1714 6604 553 9831 421 9410
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 143 358 721 37 1259 25 1234
Gruppvis vrderade frfallna lnefordringar > 60 dagar 1899 4365 219 6483 218 6265
Lnefordringar fre beaktande av reserveringar 970799 203774 112359 41000 1327932 2145 1325787
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 716 1205 3683 334 5938 257 5681
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 846 120 956 27 1949 11 1938
Gruppvisa reserver fr gruppvis vrderade lnefordringar 617 2544 190 3351 169 3182
Reserver
2179 1325 7183 551 11238 437 10801
SUMMA 968620 202449 105176 40449 1316694 1708 1314986
Lnefordringar per geograskt omrde
1)
Moderbolaget 2012 Norden Tyskland Baltikum vriga
Totala verk-
samheten
oreglerade > 60 dagar 707 302 1009
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 21 21
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 420 111 531
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 614 22 636
Reserver 1337 133 1470
SUMMA 1098472 4 39447 1137923
2011
oreglerade > 60 dagar 896 131 1027
reglerade eller oreglerade < 60 dagar 143 143
Specika reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 680 84 764
Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade lnefordringar 470 12 482
Reserver 1343 96 1439
SUMMA 1083608 4 35519 1119131
1) Den geograska frdelningen avgrs av var lnet r bokat.
Kreditportflj skyddad av garantier, kreditderivat och stllda skerheter
1)
2012 2011
Koncernen
Kredit-
portflj
Skyddad av
garantier och
kreditderivat
Skyddad
av stllda
skerheter
Varav,
nansiella
skerheter
Kredit-
portflj
Skyddad av
garantier och
kreditderivat
Skyddad
av stllda
skerheter
Varav,
nansiella
skerheter
Banker och fretag 170918 9942 36671 34251 154648 7182 50531 47906
Oentlig frvaltning 76363 388 1 1 84304 127 477
Hushll 510892 2141 414226 102 475006 1918 377097 247
SUMMA 1776608 69679 692883 57543 1702198 57314 660055 75422
Moderbolaget
Banker och fretag 115972 7992 36359 33944 108595 4030 50186 47906
Oentlig frvaltning 20115 31 20582 41 477
Hushll 411149 329 373785 5 368533 1 333761
SUMMA 1306931 61911 595824 55250 1217901 48406 557232 73524
1) Endast riskreducerande tgrder som godtas i kapitaltckningen ingr i tabellen.
Lnefordringar som omklassicerats under ret
2012 2011 2012 2011
Bokfrt vrde fr oskra lnefordringar som terftt status av normal lnefordran 255 1,125 15 31
Individuellt vrderade lnefordringar
Oskra lnefordringar, oreglerade > 60 dagar 7234 9831 1009 1027
Oskra lnefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar 767 1259 21 143
Totalt oskra lnefordringar 8001 11090 1030 1170
fr oskra lnefordringar, oreglerade > 60 dagar 3783 5311 511 633
fr oskra lnefordringar, reglerade eller oreglerade < 60 dagar 382 627 20 131
Gruppvisa reserver 1790 1949 636 482
Oskra lnefordringar, netto 2046 3203 137 76
Specik reserveringsgrad fr individuellt vrderade oskra lnefordringar 52,1% 53,5% 51,6% 65,3%
Total reserveringsgrad fr individuellt vrderade oskra lnefordringar 74,4% 71,1% 113,3% 106,5%
Andel oskra lnefordringar, netto 0,28% 0,39% 0,04% 0,04%
Andel oskra lnefordringar, brutto 0,58% 0,84% 0,09% 0,10%
Gruppvis vrderade lnefordringar
Frfallna lnefordringar > 60 dagar 5389 6483 1074 481
Omstrukturerade lnefordringar 450 501
Summa 5839 6984 1074 481
Gruppvisa reserver 2914 3351 303 193
Reserveringsgrad fr gruppvis vrderade lnefordringar 49,9% 48,0% 28,2% 40,1%
Frfallna ln som ej faststllts vara oskra uppgr till 14 583 Mkr (11 382) (frfallna upp till 30 dagar) och 2 484 Mkr (1 737) (mellan 31 och 60 dagar).
Dessa ln motsvarar 1,25 procent (1,00) av utlningsvolymen.
Reserver, Koncernen
Utlning till kreditinstitut Utlning till allmnheten Totalt
Specika reserver
1)
2012 2011 2012 2011 2012 2011
Ingende balans 101 42 5580 8490 5681 8532
Iansprktagande 21 24 1793 1840 1814 1864
Avsttningar 73 65 605 698 532 763
terfringar 122 435 1360 557 1360
Valutakursdierenser 1 18 324 151 323 133
Utgende balans 116 101 4281 5837 4165 5938
Omklassicerad till Avvecklad verksamhet 257 257
Kvarvarande verksamhet 116 101 4281 5580 4165 5681
1) Specika reserver fr individuellt vrderade ln.
Gruppvisa reserver
2)
Ingende balans 11 20 5109 6367 5120 6387
Avsttningar, netto 12 44 783 44 771
Valutakursdierenser 23 460 293 460 316
Utgende balans 11 9 4693 5291 4704 5300
Omklassicerad till Avvecklad verksamhet 2 182 180
2) Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade ln, reserver fr gruppvis vrderade ln och lnderriskreserver.
Reserver fr poster inom linjen
Avsttningar, netto 23 68 23 68
Utgende balans 299 369 299 369
SUMMA 105 110 9273 11497 9168 11607
Omklassicerad till Avvecklad verksamhet 2 439 437
Reserver, Moderbolaget
Utlning till kreditinstitut Utlning till allmnheten Totalt
Specika reserver
1)
2012 2011 2012 2011 2012 2011
Ingende balans 247 190 517 840 764 1030
Iansprktagande 21 24 237 424 258 448
Avsttningar 73 65 222 146 149 211
terfringar 121 6 47 127 47
Valutakursdierenser 16 3 2 3 18
Utgende balans 32 247 499 517 531 764
1) Specika reserver fr individuellt vrderade ln.
Gruppvisa reserver
2)
Ingende balans 10 10 665 600 675 610
Utgende balans 10 10 929 665 939 675
2) Gruppvisa reserver fr individuellt vrderade ln, reserver fr gruppvis vrderade ln och lnderriskreserver.
Reserver fr poster inom linjen
Valutakursdierenser
Utgende balans 3 6 3 6
SUMMA 42 257 1431 1188 1473 1445
45 Derivatinstrument
2012 2011 2012 2011
Rnterelaterade 136418 123111 133064 118521
Valutarelaterade 29156 39685 26848 39123
Aktierelaterade 2569 3230 2527 3389
vriga 1536 448 1349 344
Med positiva stngningsvrden 169679 166474 163788 161377
Rnterelaterade 121095 109688 124227 108855
vriga 1051 335 1031 190
Med negativa stngningsvrden 157862 150772 158248 149554
Med positiva stngningsvrden Med negativa stngningsvrden
Koncernen 2012 Nominellt belopp Bokfrt vrde Nominellt belopp Bokfrt vrde
Optioner 96044 6513 63397 3678
Terminer 1273803 1354 1037517 1583
Swappar 3804687 128551 3770406 115834
Rnterelaterade 5174534 136418 4871320 121095
varav clearat 1224 5
Optioner 239743 1944 239456 1661
Terminer 345065 4476 332608 4965
Swappar 3256032 22736 3258230 24813
varav clearat 9704 82 8429 469
Optioner 1446059 2301 240987 1167
Terminer 2962 19 21
Swappar 71838 249 77248 3089
varav clearat 2927 220 124
Optioner 1819 411 1610 49
Terminer 2425 295 5239 264
Swappar 19225 830 18152 738
vriga 23469 1536 25001 1051
varav clearat 750 81 750 110
SUMMA 10559702 169679 9044850 157862
varav clearat 14605 388 9179 703
2011
Optioner 547664 5130 500163 5074
Terminer 1385575 4563 1538433 3568
Swappar 3625456 113418 3583025 101046
Rnterelaterade 5558695 123111 5621621 109688
Optioner 194589 1962 196946 1939
Terminer 345060 5862 306225 4196
Swappar 3083670 31861 3090721 30901
varav clearat 26409 568 33564 626
Optioner 1598025 2264 236321 1961
Terminer 34 370 2453 174
Swappar 51432 596 55538 1578
Optioner 299 27 299 27
Terminer 797 73 797 73
Swappar 13411 348 13411 235
vriga 14507 448 14507 335
varav clearat 1096 100 1096 100
SUMMA 10846012 166474 9524332 150772
varav clearat 27683 1251 37639 1028
Not 45 Derivatinstrument
Med positiva stngningsvrden Med negativa stngningsvrden
Moderbolaget 2012 Nominellt belopp Bokfrt vrde Nominellt belopp Bokfrt vrde
Optioner 91580 3543 62880 3759
Terminer 1272747 2113 1037517 2194
Swappar 3783630 127408 3782153 118274
Rnterelaterade 5147957 133064 4882550 124227
Optioner 243036 1913 242310 1627
Terminer 329149 2592 329935 3695
Swappar 3380388 22343 3382669 23954
Optioner 1496471 2298 422934 1139
Terminer 19 21
Swappar 71336 210 68539 2554
Optioner 1269 43 1353 42
Terminer 1863 282 4677 251
Swappar 19419 1024 18152 738
vriga 22551 1349 24182 1031
varav clearat 64 93
SUMMA 10690888 163788 9353119 158248
2011
Optioner 545723 5167 497723 5201
Terminer 1384392 3380 1537971 3568
Swappar 3588985 109974 3587397 100086
Rnterelaterade 5519100 118521 5623091 108855
Optioner 196175 1962 198106 1939
Terminer 308319 4531 307242 3575
Swappar 3184212 32630 3183249 31203
Optioner 1663215 2433 468185 2162
Terminer 370 174
Swappar 51291 586 50781 1456
Swappar 13411 344 13411 190
vriga 13411 344 13411 190
SUMMA 10935723 161377 9844065 149554
46 Upplysningar om nrstende*
Koncernfretag Intressefretag Summa
Moderbolaget 2012
Tillgngar/
Skulder Rntor
Tillgngar/
Skulder Rntor
Tillgngar/
Skulder Rntor
Obligationer och andra rntebrande vrdepapper 2238 99 2238 99
SUMMA 160769 1894 288 5 161057 1899
Skulder till kreditinstitut 49723 940 49723 940
vriga skulder 13161 82 13161 82
SUMMA 77643 1236 13 77656 1236
2011
Obligationer och andra rntebrande vrdepapper 3383 151 3383 151
SUMMA 220114 3008 350 6 220464 3014
In- och upplning frn allmnheten 12759 277 12759 277
vriga skulder 11065 36 11065 36
SUMMA 84523 1268 9 84532 1268
* Fr information om hgsta ledningen, verkstllande ledningen och vriga nrstende se not 9c.
Koncernen har avtal fr frskringsadministration och avtal fr kapitalfrvalt-
ning med Gamla Livfrskringsbolaget SEB Trygg Liv utifrn marknadspris.
SEB har erhllit 150 Mkr (154) avseende frskringsadministration och 298 Mkr
(297) avseende kapitalfrvaltning. Fr mer information angende Gamla Liv-
frskringsbolaget SEB Trygg Liv, se not 50.
47 Kapitaltckning
Finansiella fretagsgruppen
1)
Moderbolaget
Berkning av kapitalbas 2012 2011 2012 2011
Eget kapital enligt balansrkningen 109513 109161 73330 71304
Freslagen utdelning att faststllas av bolagsstmman 6028 3836 6028 3836
Investeringar utanfr den nansiella fretagsgruppen 64 41
vriga avdrag utanfr den nansiella fretagsgruppen
2)
4451 3728
Eget kapital i kapitaltckningen 98970 101556 67302 67468
Obeskattade reserver 19417 18461
Justering fr skringskontrakt 473 229 469 233
Reserveringsnetto fr IRK-rapporterade kreditexponeringar 108 416 765
Orealiserade vrdefrndringar fr nansiella tillgngar som kan sljas 597 717 634 1549
Exponeringar fr vilka riskvgda tillgngar ej berknas
3)
802 914 802 914
Goodwill
4)
4147 4147 755 333
vriga immateriella tillgngar 2559 2943 2099 2211
Uppskjutna skattefordringar 2003 1293 4
Krnprimrkapital 88389 93097 82812 83484
Primrkapitaltillskott (icke-innovativt hybridkapital) 4300 4455 4300 4455
Primrkapitaltillskott (innovativt hybridkapital) 9704 10159 9703 10159
Primrkapital (Tier 1) 102393 107711 96815 98098
Tidsbundna frlagsln 6515 4815 6451 4454
Avdrag fr terstende lptid 39 320
Eviga frlagsln 1890 2225 1890 2225
Reserveringsnetto fr IRK-rapporterade kreditexponeringar 485 108 416 765
Orealiserade vinster fr nansiella tillgngar som kan sljas 990 799 314 95
Exponeringar fr vilka riskvgda tillgngar ej berknas
3)
802 914 802 914
Investeringar utanfr den nansiella fretagsgruppen 64 41
Supplementrkapital (Tier 2) 8975 6456 7437 5095
Investeringar i frskringsfretag
4)
10501 10500
Pensionstillgngar utver relaterade frpliktelser
5)
222
KAPITALBAS 100867 103445 104252 103193
Not 47 Kapitaltckning
Finansiella fretagsgruppen
1)
Moderbolaget
Berkning av riskvgda tillgngar 2012 2011 2012 2011
Kreditrisk IRK
Institutsexponeringar 23879 29552 16714 21002
Fretagsexponeringar 326666 394094 208770 275598
Positioner i vrdepapperiseringar 5177 6515 5077 6408
Hushllsexponeringar/fastighetskrediter 42896 45241 31008 32207
vriga hushllsexponeringar 9365 9460 6849 6709
Andra exponeringsklasser 1461 1651
Totalt, kreditrisk enligt IRK-metod 409444 486513 268418 341924
vriga riskvgda tillgngar
Kreditrisk enligt schablonmetod 68125 77485 147563 171668
Operationell risk enligt internmtningsmetod 40219 42267 27635 27974
Valutakursrisk 14042 13173 12635 13103
Risker i handelslagret 54009 59403 52204 58004
Totalt, riskvgda tillgngar enligt Basel II 585839 678841 508455 612673
Tillgg under infrandefasen av Basel II
6)
293398 148774 159455
TOTALT RAPPORTERADE RISKVGDA TILLGNGAR 879237 827615 667910 612673
Kapitalkvoter
Basel II med vergngsregler
Krnprimrkapitalrelation 10,1% 11,2% 12,4% 13,6%
Primrkapitalrelation 11,6% 13,0% 14,5% 16,0%
Total kapitaltckningsgrad 11,5% 12,5% 15,6% 16,8%
Kapitalbas i relation till kapitalkrav 1,43 1,56 1,95 2,11
Basel II utan vergngsregler
Krnprimrkapitalrelation 15,1% 13,7% 16,3% 13,6%
Primrkapitalrelation 17,5% 15,9% 19,0% 16,0%
Total kapitaltckningsgrad 17,2% 15,2% 20,5% 16,8%
Kapitalbas i relation till kapitalkrav 2,15 1,90 2,56 2,11
1) Kapitaltckningsanalysen omfattar den nansiella fretagsgruppen vilken inkludererar intressefretag som ej konsolideras i balansrkningen och exkluderar frskringsfretag. Kapitalbasen
per 31 december 2011 har inte rknats om fr att reektera eekten av IAS 19.
2) Avdraget frn eget kapital avser upparbetade vinster i koncernfretag utanfr den nansiella fretagsgruppen.
3) Positioner i vrdepapperiseringar med lgre externrating n BB/Ba ingr inte i berkningen av riskvgda tillgngar utan hanteras via avdrag frn primr- och supplementrkapitalet.
4) Goodwill avser endast konsolidering till den nansiella fretagsgruppen. Vid konsolidering till hela koncernens balansrkning uppstr ytterligare goodwill p 5 721 Mkr (5 721) som ingr i
avdraget fr investeringar i frskringsverksamhet.
5) Infrandet av frndringar i IAS 19 Ersttningar till anstllda, som rr redovisning av frmnsbestmda pensionsplaner, pverkar eget kapital i kapitalbasen, och erstter detta avdrag.
6) Fr ren 20092012 freskrevs att kapitalbasen skulle vara minst 80 procent av kapitalkravet enligt tidigare regelverk (Basel I). Tillgget grs enligt dessa vergngsregler.
SEB-koncernen ska ocks uppylla de kapitalkrav som gller fr koncerner som
bedriver bde bank- och frskringsverksamhet, s k nansiella konglomerat.
Det samlade kapitalkravet fr SEB som nansiellt konglomerat uppgick till 79,7
miljarder kronor (75,7) medan de tillgngliga kapitalresurserna var 114,7 miljar-
der kronor (116,3). Kapitalkravet fr konglomeratet har berknats i enlighet med
sammanlggnings- och avrkningsmetoden.
48 Framtida minimileaseavgifter fr operationella leasingavtal*
2012 2011 2012 2011
r 2012 1059 754
r 2013 1018 916 753 670
r 2014 942 812 681 601
r 2015 857 731 587 508
r 2016 597 512 323 283
r 2017 och senare 1875 1187 1153 782
SUMMA 5289 5217 3497 3598
* Hyreskontrakt fr lokaler och andra operationella leasingavtal
49 Tillgngars och skulders frdelning p vsentliga valutor
Koncernen 2012 SEK EUR USD GBP DKK NOK Annat Summa
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 967 61381 133562 24 3966 1865 7398 209163
Utlning till kreditinstitut och centralbanker 29656 50283 32484 850 5939 1960 4851 126023
Utlning till allmnheten 689888 302109 93063 16883 54158 48536 31451 1236088
vriga nansiella tillgngar 351091 192869 37584 18743 102864 68483 4903 776537
vriga tillgngar 28105 25745 2435 550 15159 28931 4720 105645
SUMMA TILLGNGAR 1099707 632387 299128 37050 182086 149775 53323 2453456
Skulder till centralbanker 75 856 19640 8754 748 30073
Skulder till kreditinstitut 38466 35379 29194 2037 19534 10269 5704 140583
In- och upplning frn allmnheten 354036 243742 163542 13007 19636 24660 43637 862260
vriga nansiella skulder 504235 222714 227606 26464 77286 32626 3541 1094472
vriga skulder 82901 31293 7278 567 37403 29624 3208 192274
Eget kapital och obeskattade reserver 109513 109513
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 1089226 550320 453241 50829 153859 97179 58802 2453456
2011
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 1154 93670 114735 39 966 4561 13465 228590
Utlning till kreditinstitut och centralbanker 23537 59552 24508 1149 13081 4050 2886 128763
vriga tillgngar 34956 25000 5093 1272 14053 1309 7067 88750
SUMMA TILLGNGAR 1069459 679528 275854 20285 159623 95444 59188 2359381
Skulder till centralbanker 118 11863 20974 213 92 1171 1526 35957
vriga skulder 81533 27516 7932 1283 38855 2411 5939 165469
Efterstllda skulder 4 15774 6466 454 23 2388 25109
Moderbolaget 2012
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 940 25116 133479 3957 1831 671 165994
Utlning till kreditinstitut 37297 99714 37510 4149 7029 7284 7206 200189
vriga tillgngar 37511 7797 1812 389 614 4666 803 53592
SUMMA TILLGNGAR 941347 362114 280513 36309 113816 146469 28485 1909053
Skulder till centralbanker 75 856 19640 8754 748 30073
vriga skulder 16462 462 2990 599 367 171 853 20638
2011
Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 812 603 114625 803 4522 583 121948
Utlning till kreditinstitut 31289 154778 29437 3255 11500 8782 6755 245796
vriga tillgngar 38382 5265 2703 11 1817 4424 602 53204
SUMMA TILLGNGAR 909657 391856 260264 19321 85228 92797 29165 1788288
Skulder till centralbanker 118 11863 20974 213 92 1171 1526 35957
vriga skulder 10908 1350 1203 893 294 151 572 15069
Efterstllda skulder 4 15391 6467 454 23 2388 24727
50 Livfrskringsrrelsen
Koncernen
RESULTATRKNING 2012 2011
Premieinkomster netto 6462 6467
Intkter frn investeringsavtal
Egna avgifter 1402 1219
Erhllna ersttningar frn fondbolag 1320 1317
2722 2536
Kapitalavkastning, netto 7825 4580
vriga rrelseintkter 385 437
Totala intkter, brutto 17394 14020
Utbetalda frskringsersttningar, netto 7708 9237
Frndring i frskringstekniska avsttningar 5065 312
Totala intkter,netto 4621 4471
Varav frn andra enheter inom SEB koncernen 1193 1274
Kostnad fr anskaning av investerings- och frskringsavtal
Anskaningskostnader 1401 1414
Frndring av aktiverade anskaningskostnader 97 44
1498 1370
Administrationskostnader 1138 1117
vriga rrelsekostnader 5 27
Totala kostnader 2641 2514
RRELSERESULTAT 1980 1957
FRNDRING AV VERVRDEN I DIVISION LIV
Nuvrde av rets frsljning
1)
1277 1318
Avkastning p avtal ingngna under tidigare r 1511 1657
Realiserat vervrde p avtal ingngna tidigare r 2580 2453
Faktiskt utfall jmfrt med operativa antaganden
2)
358 710
Frndring i vervrden frn verksamheten, brutto 566 1232
rets aktivering av anskaningskostnader 740 789
rets avskrivning p aktiverade anskaningskostnader 837 745
rets frndring av aktiverade avgifter 8
Frndring i vervrden frn verksamheten, netto
3)
671 1188
Finansiella eekter av kortsiktiga marknadsuktuationer
4)
1712 1897
Frndring i operativa antaganden
5)
409 179
SUMMA FRNDRING I VERVRDEN
6)
1974 888
Berkningar av vervrden i livfrskringsverksamheten baseras p antaganden om den framtida utvecklingen av bentliga frskringsavtalen samt en riskjusterad diskonteringsrnta.
De viktigaste antagandena (svensk fondfrskring som representerar 66 procent av vervrdet).
Diskonteringsrnta 7,0% 7,0%
terkp av kapitalfrskring: inom 1 r frn tecknandet / 14 r / 5 r / 6 r / drefter 1% / 8% / 16% / 15% / 11% 1% / 8% / 17% / 15% / 10%
Annullation av lpande premier, fondfrskring 11% 12%
Vrdeutveckling fondandelar, brutto fre avgifter och skatter 5,0% 5,0%
Ination KPI / Ination kostnader 2% / 3% 2% / 3%
Frvntad avkastning p erforderlig solvensmarginal 3% 4%
Flyttrtt i fondfrskring 2,6% 2%
Ddlighet Koncernens erfarenhet Koncernens erfarenhet
1) Med frsljning avses nyteckning och extrapremier p bentliga kontrakt.
2) Det faktiska utfallet frn tidigare teckande frskringsavtalen kan stllas mot tidigare gjorda antaganden och avvikelser kan berknas. De viktigaste komponenterna r frlngningar av avtalstiden
och annullationer.
3) Frutbetalda anskaningskostnader aktiveras i redovisningen och skrivs av enligt plan. ven vissa initiala avgifter aktiveras i balansrkningen och intktsfrs i resultatrkningen under ett antal r.
Redovisad frndring i vervrden korrigeras drfr med nettoeekten av periodens frndring av aktiverade anskaningskostnader och aktiverade avgifter.
4) Antagen rlig vrdetillvxt r 5,0 procent brutto (fre avgifter och skatter). Det verkliga utfallet resulterar i positiva eller negativa avvikelser.
5) Under 2012 bidrog en hgre antagen ytt av frskringar negativt med omkring 400 Mkr. Nettot av frndrade antaganden gllande terkp och annulationer hade en negativ eekt men motver-
kades av lgre antagna kostnader. Under 2011 bidrog en snkning av diskonteringsrntan positiv med omkring 800 Mkr men lgre antagen tillvxt i fondvrdena hade en negativ eekt p omkring
300 Mkr. En antagen hgre frekvens av terkp, annulationer och ytt av frskringar hade en negativ eekt p omkring 700 Mkr.
6) Berknade vervrden ingr inte i SEB-koncernens resultat- och balansrkning. Redovisat vervrde r netto efter korrigering fr aktiverade anskaningskostnader och avgifter.
SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FR GAMLA LIVFRSKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*
Koncernen
Sammanfattning av resultatrkningen 2012 2011
Resultat frn livfrskringsverksamheten 15326 17405
Bokslutsdispositioner 5 78
Skatter 602 748
NETTORESULTAT 14729 18075
Not 50 Livfrskringsrrelsen
SAMMANFATTAD FINANSIELL INFORMATION FR GAMLA LIVFRSKRINGSBOLAGET SEB TRYGG LIV*
Koncernen
Sammanfattning av balansrkningen 2012 2011
Totala tillgngar 163590 156976
TOTALA TILLGNGAR 163590 156976
Totala skulder 98366 101691
Obeskattade reserver 289 294
TOTALA SKULDER OCH EGET KAPITAL 163590 156976
* SEB ger alla aktier i Gamla Livfrskringsbolaget SEB Trygg Liv frutom en gyllene andel som gs av Trygg-Stiftelsen. Gamla Livfrskringsbolaget SEB Trygg Liv konsolideras inte in som ett
dotterfretag i koncernen, eftersom SEB:s garskap i Gamla Livfrskringsbolaget SEB Trygg Liv inte resulterar i bestmmande inytande.
51 Tillgngar i fondfrskringsverksamheten
Inom fondfrskringsverksamheten str SEB, fr sina kunders rkning, som gare till 50 procent eller mer av andelarna i 47 (45) fonder, som frvaltas av SEB.
Den totala fondfrmgenheten i dessa fonder uppgr till 100 680 Mkr (93 940), varav SEB fr kunders rkning innehar 72 826 Mkr (66 150).
52 Tillgngar och skulder som innehas fr frsljning och avvecklade verksamheter
Eekt frn frsljning av kontorsrrelsen i Tyskland och Ukraina
Frsljningen av kontorsrrelserna i Tyskland och Ukraina slutfrdes under
2012. Ytterligare aktiviteter fr att helt avsluta transaktionerna kommer att
utfras under 2013.
Den avvecklade verksamheten redovisas netto p en separat rad i koncer-
nens resultatrkning. Jmfrelsetalen i resultatrkningen har justerats som om
den avvecklade verksamheten aldrig har varit en del av koncernens verksam-
het. I koncernens balansrkning redovisas tillgngar och skulder hnfrliga till
den verltna verksamheten skilda frn vriga tillgngar och skulder.
Koncernen
Resultatrkning 2012 2011
Summa intkter 305 535
Summa kostnader 645 1093
Resultat fre kreditfrluster 340 1628
Kreditfrluster, netto 181 180
Rrelseresultat 521 1448
Skatt 33 293
Nettoresultat frn avvecklad verksamhet 488 1155
Balansrkning
Utlning till allmnheten 734
vriga tillgngar 1271
Summa tillgngar som innehas fr frsljning 2005
Skulder till kreditinstitut 1275
In- och upplning frn allmnheten 663
vriga skulder 24
Summa skulder som innehas fr frsljning 1962
Kassadesanalys
Kassade frn den lpande verksamheten 65 27387
Kassade frn investeringsverksamheten 38 423
Kassade frn nansieringsverksamheten 87 27800
Periodens kassade frn avvecklad verksamhet 190 10
53 Omklassificerade portfljer
2012 2011 2012 2011
Ingende balans 42169 78681 20527 39574
Amorteringar 2862 6360 1986 5973
Slda vrdepapper 8656 29058 1640 12063
Upplupna intkter 9 4 28 12
UTGENDE BALANS* 29342 42169 15537 20527
* Marknadsvrde om ej omklassicerat 28423 39284 14430 17922
Not 53 Omklassicerade portfljer
Verkligt vrde utfall, eekt om ej omklassicerade 2012 2011 2012 2011
Eget kapital (AFS ursprung) 1117 21 836 100
Resultatrkningen (HFT ursprung) 217 127 87 13
SUMMA 1334 148 923 113
Resultateekt*
Rntenetto 602 1214 149 347
vriga intkter, netto 391 473 402 307
SUMMA 428 406 1506 1107
* Eekten i resultatrkningen bestr av resultatposter frn den omklassicerade portfljen brutto. Rntenetto bestr av rnteintkter frn portfljen utan hnsyn till rntekostnader fr nansie-
ringen. Nettoresultat av nansiella transaktioner r realiserade och orealiserade vinster och frluster av den omklassierade portfljen. vriga intkter netto r realiserade intkter och frluster
frn slda vrdepapper.
Frndringen av IAS 39, som godkndes av EU i oktober 2008, tillter under sr-
skilda omstndigheter att nansiella tillgngar omklassiceras frn tillgngar
fr handel. SEB anser att de extrema strningarna p de globala nansiella
marknaderna och den kraftiga frsmringen av den reala ekonomin under andra
hlften av 2008 som fortsatte in i 2009 r tecken p sdana srskilda omstn-
digheter. SEB har inte omklasicerast ngra tillgngar under 2011 och 2012.
54 Omrkning av Finansiella rapporter 2011 SEB-koncernen
Resultatrkning*
Tidigare
rapporterat 2011 Frndring
Omrknad
2011
Summa rrelseintkter 37686 37686
Personalkostnader 13933 392 14325
Summa rrelsekostnader 23121 392 23513
Skatt 3046 104 2942
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter 12299 288 12011
Kvarvarande verksamhet
Nettoresultat per aktie fre utspdning, kr 5:59 0:13 5:46
Nettoresultat per aktie efter utspdning, kr 5:56 0:13 5:43
Total verksamhet
Nettoresultat per aktie fre utspdning, kr 5:06 0:13 4:93
Nettoresultat per aktie efter utspdning, kr 5:04 0:13 4:91
Totalresultat*
Omrkning utlndsk verksamhet 140 6 134
vrigt totalresultat (netto efter skatt) 1581 82 1499
Balansrkning*
Finansiella tillgngar till verkligt vrde 670633 955 669678
vriga tillgngar 58475 2317 56158
Summa tillgngar 2362653 3272 2359381
vriga skulder 69883 916 68967
Totalt eget kapital 109161 6422 102739
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2362653 3272 2359381
Eget kapital*
Frndring i redovisningsprincipen fr frmnsbestmda pensionsplaner 5710 5710
TOTALT EGET KAPITAL 109161 6422 102739
* Aggregerad version
Omrkningen r hnfrlig till redovisning av frmnsbestmda pensioner enligt
frndringar i IAS 19 Ersttningar till anstllda. ndringarna tar bort mjligheten
att anvnda den s kallade korridormetoden. Standarden freskriver ocks att
nansieringskostnaden fr nettopensionsskulden berknas med hjlp av dis-
konteringsrntan fr pensionsskulden. Den initiala eekten redovisas mot ba-
lanserad vinst per 1 januari 2011 och frndringar drefter redovisas i Personal-
kostnader och vrigt totalresultat.
Omrkningen omfattar ven frndringar i vrdering av nansiella tillgngar
till fljd av utveckling av vrderingsmodellen och riskmtningen av Credit Value
Adjustment (CVA). Justeringen redovisas som en ndring av balanserad vinst
per 31 december 2011. Eekten hnfrlig till 2012 isolerat, r inte vsentlig.
femrsversikter
SEB-koncernen
Resultatrkning
Mkr 2012 2011
1)
2010
2)
2009
2)
2008
2)
Rntenetto 17635 16901 15930 17967 16940
Nettoresultat av nansiella transaktioner 4579 3548 3148 4453 2970
Livfrskringsintkter netto 3428 3197 3255 3597 2375
vriga intkter 439 135 282 2154 1751
Summa intkter 38823 37686 36735 41421 38063
Personalkostnader 14596 14325 13920 13688 14513
vriga kostnader 6444 7424 7213 6670 6510
Av- och nedskrivningar 2612 1764 1854 4046 1456
Omstruktureringskostnader 764
Summa kostnader 23652 23513 23751 24404 22479
Vinster och frluster vid avyttring av materiella och immateriella tillgngar 1 2 14 7 5
Kreditfrluster, netto 937 778 1609 11370 3155
Rrelseresultat 14235 14953 11389 5654 12434
Skatt 2093 2942 2569 2478 2351
Nettoresultat frn kvarvarande verksamheter 12142 12011 8820 3176 10083
Avvecklad verksamhet 488 1155 2022 1998 33
NETTORESULTAT 11654 10856 6798 1178 10050
Minoritetens andel 22 37 53 64 9
Aktiegarnas andel 11632 10819 6745 1114 10041
1) 2011 omrknad fr frndring i redovisningsprincipen fr frmnsbestmda pensionsplaner.
2) 20102009 omrknade och 2008 proformaberknade exklusive kontorsrrelsen i Tyskland.
Balansrkning
Mkr 2012 2011
1)
2010 2009 2008
Utlning till kreditinstitut och centralbanker 143741 209311 204188 331460 266363
vriga nansiella tillgngar 1022957 910376 777423 634002 765131
vriga tillgngar 50670 53471 123331 154928 182431
SUMMA TILLGNGAR 2453456 2359381 2179821 2308227 2510702
vriga nansiella skulder 1173414 1061988 975935 856107 996590
vriga skulder 137613 131698 180178 153930 159924
Summa kapital 109513 102739 99543 99669 83729
SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 2453456 2359381 2179821 2308227 2510702
1) 2011 omrknad fr frndring i redovisningsprincipen fr frmnsbestmda pensionsplaner och ndring av verkligt vrde p nansiella tillgngar.
Nyckeltal
2012 2011 2010 2009 2008
K/I-tal 0,61 0,62 0,65 0,60 0,59
Kreditfrlustniv, % 0,08 0,08 0,15 0,92 0,30
Total reserveringsgrad fr individuellt vrderade oskra fordringar, % 74,4 71,1 69,2 69,5 68,5
Andel oskra fordringar,brutto % 0,58 0,84 1,28 1,46 0,73
Kapitaltckningsgrad
2)
, % 11,47 12,50 12,40 13,50 10,62
2)
, % 11,65 13,01 12,75 12,78 8,36
1) Kvarvarande verksamhet.
2) Basel II (med vergngsregler).
femrsversikter
Resultatrkning
Mkr 2012 2011
1)
2010 2009 2008
Rntor netto 17478 15541 13828 15069 13171
Nettoresultat av nansiella transaktioner 4046 3133 3239 4065 3236
vriga intkter 2374 4620 3346 6466 6346
Summa intkter 31337 30690 27320 31815 28747
Administrationskostnader 15077 14479 13935 12117 13304
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar 5446 4884 4630 5125 4820
Summa kostnader 20523 19363 18565 17242 18124
Resultat fre kreditfrluster 10814 11327 8755 14573 10623
Kreditfrluster, netto 385 457 362 984 773
Nedskrivningar av nansiella tillgngar 1114 759 442 1222 121
Rrelseresultat 9315 10111 7951 12367 9729
Bokslutsdispositioner inkl pensionsavrkning 3175 148 1283 1510 2117
Skatter 1375 2112 3095 3231 1106
NETTORESULTAT 4765 7851 3573 7626 6506
1) 2011 omrknad fr ndrad redovisning av koncernbidrag.
Balansrkning
Mkr 2012 2011
1)
2010 2009 2008
Utlning till kreditinstitut 200189 245796 250568 376223 349073
Finansiella tillgngar 717538 615953 459379 419267 501023
vriga tillgngar 53592 53204 62940 67951 89667
SUMMA TILLNGAR 1909053 1788288 1536328 1595916 1708500
Finansiella skulder 951307 839355 733044 595032 731958
vriga skulder 20638 15069 33766 35236 48445
Eget kapital och obeskattade reserver 99676 95791 89271 88268 64295
SUMMA SKULDER, OBESKATTADE RESERVER OCH EGET KAPITAL 1909053 1788288 1536328 1595916 1708500
1) 2011 omrknad fr ndring av verkligt vrde p nansiella tillgngar.
Nyckeltal
2012 2011 2010 2009 2008
K/I-tal 0,65 0,63 0,68 0,56 0,65
Kreditfrlustniv, % 0,03 0,04 0,04 0,10 0,08
Andel oskra fordringar,brutto % 0,09 0,10 0,20 0,18 0,14
Kapitaltckningsgrad
1)
, % 20,5 16,8 17,1 17,2 15,3
1)
, % 19,0 16,0 16,0 14,8 9,9
1) Basel II (med vergngsregler).
frslag till vinstdisposition
Till rsstmmans frfogande str enligt Skandinaviska Enskilda
Banken AB:s balansrkning:
Kronor
Balanserade vinstmedel 33 652 293 676
rets resultat 4 764 794 744
Summa 38 417 088 420

Styrelsen freslr att rsstmman med faststllande av Skandina-
viska Enskilda Banken AB:s balansrkning fr verksamhetsret
2012 beslutar att disponibla medel frdelas p fljande stt:

Utdelning till aktiegarna: Kronor
- per A-aktie 2:75 kr 5 967 553 059
- per C-aktie 2:75 kr 66 419 397
Till ny rkning frs:
- balanserade vinstmedel 32 383 115 965
Summa 38 417 088 420
Det r styrelsens bedmning att den freslagna utdelningen r
frsvarlig med hnsyn till de krav som verksamhetens art,
omfattning och risker stller p storleken av Moderbolagets och
Koncernens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och
stllning i vrigt.
Styrelsen och verkstllande direktren frskrar att kon-
cernredovisningen har upprttats i enlighet med internationella
redovisningsstandarder (IFRS) sdana de antagits av EU och ger
en relevant och rttvisande bild av koncernens stllning och
resultat. rsredovisningen har upprttats i enlighet med god
redovisningssed och ger en rttvisande bild av moderbolagets
stllning och resultat.
Frvaltningsberttelsen fr Koncernen och Moderbolaget
ger en rttvisande versikt ver utvecklingen av Koncernens
och Moderbolagets verksamhet, stllning och resultat samt
beskriver vsentliga risker och oskerhetsfaktorer som Moder-
bolaget och de fretag som ingr i koncernen str infr.
Frslag till vinstdisposition
Stockholm 22 februari 2013
Magdalena Olofsson
ledamot
utsedd av de anstllda
Birgitta Kantola
ledamot
Tomas Nicolin
ledamot
Jesper Ovesen
ledamot
Annika Falkengren
verkstllande direktr och koncernchef
ledamot
Carl Wilhelm Ros
ledamot
Pernilla Phlman
ledamot
utsedd av de anstllda
Johan H Andresen
ledamot
Urban Jansson
ledamot
Signhild Arnegrd Hansen
ledamot
Marcus Wallenberg
ordfrande
Tuve Johannesson
vice ordfrande
Jacob Wallenberg
vice ordfrande
revisionsberttelse
Till rsstmman i Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ), org.nr
502032-9081
Rapport om rsredovisningen och koncernredovisningen
Vi har reviderat rsredovisningen och koncernredovisningen fr
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) fr r 2012. Bolagets
rsredovisning och koncernredovisning ingr i den tryckta ver-
sionen av detta dokument p sidorna 16150.
Styrelsens och verkstllande direktrens ansvar fr rsredovis-
ningen och koncernredovisningen
Det r styrelsen och verkstllande direktren som har ansvaret
fr att upprtta en rsredovisning som ger en rttvisande bild
enligt lagen om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepap-
persbolag och en koncernredovisning som ger en rttvisande
bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, ssom
de antagits av EU, och lagen om rsredovisning i kreditinstitut
och vrdepappersbolag, och fr den interna kontroll som styrel-
sen och verkstllande direktren bedmer r ndvndig fr att
upprtta en rsredovisning och koncernredovisning som inte
innehller vsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p
oegentligheter eller p fel.
Revisorns ansvar
Vrt ansvar r att uttala oss om rsredovisningen och koncern-
redovisningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisio-
nen enligt International Standards on Auditing och god revi-
sionssed i Sverige. Dessa standarder krver att vi fljer
yrkesetiska krav samt planerar och utfr revisionen fr att
uppn rimlig skerhet att rsredovisningen och koncernredo-
visningen inte innehller vsentliga felaktigheter.
En revision innefattar att genom olika tgrder inhmta revi-
sionsbevis om belopp och annan information i rsredovisningen
och koncernredovisningen. Revisorn vljer vilka tgrder som
ska utfras, bland annat genom att bedma riskerna fr vsent-
liga felaktigheter i rsredovisningen och koncernredovisningen,
vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. Vid denna
riskbedmning beaktar revisorn de delar av den interna kontrol-
len som r relevanta fr hur bolaget upprttar rsredovisningen
och koncernredovisningen fr att ge en rttvisande bild i syfte
att utforma granskningstgrder som r ndamlsenliga med
hnsyn till omstndigheterna, men inte i syfte att gra ett utta-
lande om eektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision
innefattar ocks en utvrdering av ndamlsenligheten i de
redovisningsprinciper som har anvnts och av rimligheten i sty-
relsens och verkstllande direktrens uppskattningar i redovis-
ningen, liksom en utvrdering av den vergripande presentatio-
nen i rsredovisningen och koncernredovisningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga
och ndamlsenliga som grund fr vra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vr uppfattning har rsredovisningen upprttats i enlig-
het med lagen om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepap-
persbolag och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande
bild av moderbolagets nansiella stllning per den 31 december
2012 och av dess nansiella resultat och kassaden fr ret
enligt lagen om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepap-
persbolag, och koncernredovisningen har upprttats i enlighet
med lagen om rsredovisning i kreditinstitut och vrdepappers-
bolag och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av
koncernens nansiella stllning per den 31 december 2012 och
av dess resultat och kassaden enligt internationella redovis-
ningsstandarder, ssom de antagits av EU, och lagen om rsre-
dovisning i kreditinstitut och vrdepappersbolag. En bolags-
styrningsrapport har upprttats. Frvaltningsberttelsen och
bolagsstyrningsrapporten r frenlig med rsredovisningens
och koncernredovisningens vriga delar.
Vi tillstyrker drfr att rsstmman faststller resultatrk-
ningen och balansrkningen fr moderbolaget och koncernen.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra frfattningar
Utver vr revision av rsredovisningen och koncernredovis-
ningen har vi ven reviderat frslaget till dispositioner betrf-
fande bolagets vinst eller frlust samt styrelsens och verkstl-
lande direktrens frvaltning fr Skandinaviska Enskilda
Banken AB (publ) fr r 2012.
Styrelsens och verkstllande direktrens ansvar
Det r styrelsen som har ansvaret fr frslaget till dispositioner
betrande bolagets vinst eller frlust, och det r styrelsen och
verkstllande direktren som har ansvaret fr frvaltningen
enligt aktiebolagslagen.
Revisorns ansvar
Vrt ansvar r att med rimlig skerhet uttala oss om frslaget till
dispositioner betrande bolagets vinst eller frlust och om fr-
valtningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisionen
enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag fr vrt uttalande om styrelsens frslag till
dispositioner betrande bolagets vinst eller frlust har vi gran-
skat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underla-
gen fr detta fr att kunna bedma om frslaget r frenligt
med aktiebolagslagen.
Som underlag fr vrt uttalande om ansvarsfrihet har vi ut-
ver vr revision av rsredovisningen och koncernredovisningen
granskat vsentliga beslut, tgrder och frhllanden i bolaget
fr att kunna bedma om ngon styrelseledamot eller verkstl-
lande direktren r ersttningsskyldig mot bolaget. Vi har ven
granskat om ngon styrelseledamot eller verkstllande direkt-
ren p annat stt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen
om bank- och nansieringsrrelse, lagen om rsredovisning i
kreditinstitut och vrdepappersbolag eller bolagsordningen.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhmtat r tillrckliga och
ndamlsenliga som grund fr vra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att rsstmman disponerar vinsten enligt frslaget
i frvaltningsberttelsen och beviljar styrelsens ledamter och
verkstllande direktren ansvarsfrihet fr rkenskapsret.
Stockholm den 22 februari 2013
pricewaterhousecoopers ab
Revisionsberttelse
Peter Nyllinge
auktoriserad revisor
huvudansvarig
Magnus Svensson Henryson
auktoriserad revisor
definitioner
Valautakurser som anvnts fr att konvertera de viktigaste valutorna i koncernens rkenskaper till kronor
Resultatrkning Balansrkning
2012 2011 Frndring % 2012 2011 Frndring %
DKK Danska kronor 1,170 1,212 -3 1,153 1,199 -4
EUR Euro 8,711 9,032 -4 8,601 8,909 -3
NOK Norska kronor 1,165 1,158 1 1,166 1,148 2
LTL Litauiska litas 2,523 2,616 -4 2,492 2,581 -3
LVL Lettiska lats 12,493 12,789 -2 12,324 12,729 -3
USD Amerikanska dollar 6,776 6,495 4 6,503 6,867 -5
Denitioner
Rntabilitet p eget kapital
Aktiegarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittligt
eget kapital.
Rntabilitet p allokerat kapital
Rrelseresultat reducerat med en schablonskattesats per division
dividerat med allokerat kapital.
Rntabilitet p totala tillgngar
Aktiegarnas andel av nettoresultatet dividerat med genomsnittlig
balansomslutning.
Rntabilitet p riskvgda tillgngar
riskvgda tillgngar.
K/I-tal
Summa kostnader dividerat med summa intkter.
Nettoresultat per aktie fre utspdning
antal aktier fre utspdning.
Nettoresultat per aktie efter utspdning
antal aktier efter utspdning.
Substansvrde per aktie
Eget kapital samt kapitaldelen av eventuella vervrden i innehav av
rntebrande vrdepapper och vervrden i livfrskringsverksam-
heten, dividerat med antal aktier.
Riskvgda tillgngar
Tillgngar och taganden utanfr balansrkningen riskvgt enligt
kapitaltckningsreglerna fr kreditrisk. ven kapitalkrav fr mark-
nadsrisk och operationell risk brukar uttryckas som riskvgda till-
gngar, vilket ger totalt riskvgt belopp fr dessa tre kategorier.
Gller endast i den nansiella fretagsgruppen, dvs. exklusive
frskringsverksamheten.
Primrkapital
Eget kapital exklusive freslagen utdelning, uppskjuten skatt och
immateriella tillgngar (t ex bankrelaterad goodwill) och vissa ytter-
ligare justeringar grs. I primrkapitalet kan ven inkluderas vissa
srskilt frlustabsorberande frlagsln, s.k. primrkapitaltillskott.
Krnprimrkapital
Primrkapital exklusive s.k. primrkapitaltillskott.
Supplementrkapital
Huvudsakligen frlagsln som inte uppfyller kraven fr att f med-
rknas som primrkapitaltillskott. Lptidsrelaterade avdrag grs fr
tidsbundna frlagsln, och vissa ytterligare justeringar grs ocks.
Kapitalbas
Summan av primrkapital och supplementrkapital. Avdrag grs
fr investeringar i frskringsverksamhet och vervrden i pensions-
avsttningar. Frn december 2012 r det inte lngre avdraget fr pen-
sionsvervrden relevant, d nya redovisningsprinciper har infrts
(IAS 19, Ersttningar till anstllda).
Primrkapital dividerat med riskvgda tillgngar.
Krnprimrkapital dividerat med riskvgda tillgngar.
Kapitaltckningsgrad
Kapitalbasen dividerat med riskvgda tillgngar.
Kreditfrlustniv
Kreditfrluster, netto, dividerat med ingende balans fr utlning till
allmnheten, utlning till kreditinstitut samt kreditgarantier efter
avdrag fr specika reserver, gruppvisa reserver och reserver fr
poster utanfr balansrkningen.
Andel oskra lnefordringar, brutto
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, brutto, dividerat med
summan av utlning till allmnheten och utlning till kreditinstitut
fre avdrag fr reserver
Andel oskra lnefordringar, netto
Individuellt vrderade oskra lnefordringar, netto (efter avdrag
fr specika reserver) dividerat med utlning till allmnheten och
utlning till kreditinstitut efter avdrag fr specika reserver och
gruppvisa reserver.
Specik reserveringsgrad fr individuellt vrderade
oskra lnefordringar
Specika reserver dividerat med individuellt vrderade oskra lne-
fordringar.
Total reserveringsgrad fr individuellt vrderade
oskra lnefordringar
Totala reserver (specika reserver och gruppvisa reserver fr indivi-
duellt vrderade oskra lnefordringar) dividerat med individuellt
vrderade oskra lnefordringar.
Reserveringsgrad fr portfljvrderade ln
Gruppvisa reserver fr portfljvrderade ln dividerat med portflj-
vrderade ln oreglerade med mer n 60 dagar samt omstrukturerade
lnefordringar.
Oskra ln och oreglerade portfljfordringar (Problemln)
Lnefordringar som bedms orsaka troliga kreditfrluster inklusive
individuellt vrderade oskra lnefordringar, portfljvrderade
ln oreglerade med mer n 60 dagar samt omstrukturerade
portfljvrderade lnefordringar
Reserveringsgrad fr oskra ln och oreglerade portfljfordringar
Totala reserver (specika, gruppvisa och reserver fr poster utanfr
balansrkningen) dividerat med oskra ln och oreglerade portflj-
fordringar.
Oskra ln och oreglerade portfljfordringar
i procent av utlningen
Oskra ln och oreglerade portfljfordringar dividerat med utlning till
allmnheten och utlning till kreditinstitut fre avdrag fr reserveringar.
Frekommande sieruppgifter inom parentes avser 2011, om inte
annat anges. Procentuella frndringar avser jmfrelser med 2011,
om inte annat anges.
detta r seb
16 500 anstllda.
SEB:s kunder
2 800
400 000
prenrer.
4 000 000
Privatkunder
Luxemburg
Moskva
Kiev
New Delhi
Singapore
Peking
Shanghai
Hongkong
Warsawa
Genve
London
New York
So Paulo
15 837 Mkr (16 666 ) 7 109 Mkr (7 481)
11 180 Mkr (10 237) 4 353 Mkr (3 128)
4 038 Mkr (4 318) 1 289 Mkr (1 371)
4 621 Mkr (4 471) 1 980 Mkr (1 957)
3 301 Mkr (3 383) 918 Mkr (2 917)
SEB:s divisioner
Rrelseintkter
2012 2011
Sverige 57 (59)
Norge 8 (8)
Danmark 8 (8)
Finland 4 (4)
Tyskland
1)
7 (9)
Estland 3 (3)
Lettland 3 (3)
Litauen 4 (4)
vriga 6 (2)
SEB:s marknader

Medarbetare
Lner, pensioner
och frmner
Aktiegare
Utdelning
Myndigheter
Leverantrer
och partners
Varor och tjnster
2011 2010 2012
M
e
d
i
a

M
y
n
d
igheter och lagstifta
re

K
o
n
k
u
r
r
e
n
t
e
r

I
n
t
r
e
s
s
e
o
r
g
a
n
i
s
a
t
io
n
e
r
K
o
n
s
u
m
e
n
t
o
r
g
a
n
i
s
a
t
i
o
n
e
r

M
e
d
a
r
b
e
t
a
re
K
u
n
d
e
r

1
6
5
0
0
M
e
r
n
4
m
i
l
j
o
n
e
r

2
8
0

0
0
0

12 000

i

r
u
n
t

2
0

l
n
d
e
r

L
e
v
erant
re
r

A
k
t
i
e
g
a
r
e

o
c
h partners

L
o
k
a
l
s
a
m
h
l
l
e
n

35
30
25
20
15
10
5
0
Miljarder kr
Andra rapporter
rsversikt
Hllbarhetsrapport
Please
recycle me!
r
s
r
e
d
o
v
i
s
n
i
n
g

2
0
1
2


(The Banker).



2012 i korthet
2012 2011
Intkter, Mkr 38 823 37 686
1)
, procent 15,1 13,7
1)
, procent 17,5 15,9
Detta r SEB Omslag
VD har ordet 3
Hllbarhet 14
SEB-aktien 16
18
Styrelse 60
69
SEB-koncernen 70
Resultatrkning 70
Balansrkning 71
Kassadesanalys 73
Femrsversikt 148
Denitioner 152
Omslag
Innehll
Private Banking
Investment banking
Arsbankstjnster
P
r
o
d
u
k
t
|
o
n
S
L
8
o
c
h
I
n
t
e
|
|
e
c
t
a
C
o
r
p
o
r
a
t
e

I
o
t
o
8
r
u
n
o
L
h
r
s
I
e
a
n
e
t
t
e
h
g
g
|
u
n
d
1
o
m
a
s
0
|
d
I
o
a
c
h
|
m
L
u
n
d
g
r
e
n
m

1
r
y
c
k
L
|
a
n
d
e
r
s

S
L
0
k

rsstmma
Utdelning
Huvudkontor
Telefon: +46 771 62 10 00
Jan Erik Back
Telefon +46 8 22 19 00
Ulf Grunnesj
Telefon +46 8 763 85 01
Informationsdirektr
Telefon +46 8 763 85 77
Malin Schenkenberg
Telephone +46 8 763 95 31

Kontaktpersoner
50 seb RsReDOVIsNING 2012
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk r risken att koncernen inte kan refnansiera
existerande tillgngar eller inte kan mta kade krav p lik-
viditet inom en defnierad tidsperiod. Likviditetsrisk innefat-
tar ocks risken att koncernen tvingas lna till ofrdelaktig
rnta eller mste slja tillgngar med frlust fr att kunna
fullgra sina betalningstaganden.
Likviditetssituation 2012
Efter ett turbulent 2011 knnetecknades brjan av 2012 av en
stor oskerhet p marknaden. Dock frndrades stmningen
efter stimulerande centralbankstgrder vid rets brjan vilket
fck efekten att marknaden hade tillgng till verskottslikvidi-
tet resterande delar av 2012. Dessa stimulerande tgrder till
trots, kvarstr de underliggande problemen i eurozonen.
SEB fortsatte att strka sin position inom svl likviditets-
som fnansieringsomrdena. Specifkt fortsatte SEB att bygga
upp likviditetsreserverna, kade inlningen frn hushll, fr-
lngde snittlptiden p den utestende korta fnansieringen
samt slutfrde anpassningen mot nya lokala regelkrav. Den
stabila fnansieringsbasen vilken bestr av eget kapital, in- och
upplning frn kunder samt fnansiering som frfaller bortom
ett r, verskred SEB:s totala lneportfljer med en betryg-
gande marginal, trots att SEB kade utlningen under ret.
Efter en stark tillvxt inom boln, kvarstod SEB:s utlnings/
inlningskvot p en betryggande niv och uppgick till 134 pro-
cent (129) vid rets slut, exklusive repor och skuldinstrument.
Fr frde ret i rad emitterade Banken, i linje med sin lng-
siktiga fnansieringsstrategi, mer lngfristig fnansiering n
vad som frfll under ret. Som ett resultat av den goda tillvx-
ten inom boln var skerstllda obligationer den primra
fnansieringskllan. De utgjorde ungefr tre frdedelar av den
totala emitterade lngsiktiga fnansieringsvolymen p 124 mil-
jarder kronor (126). SEB hade ven mjligheten att utnyttja
den rdande lgrntemiljn p de seniora fnansieringsmark-
naderna och emitterade obligationer utan hgre kostnader.
Svenskt likviditetskrav 2013
I Baselkommittns Basel III-ramverk som publicerades 2010,
introducerades ett 30-dagar stresstest, det kortfristiga likvidi-
tetsmttet (liquidity coverage ratio LCR) samt ett 1-rs struk-
turellt mtt, det lngfristiga likviditetsmttet (net stable fun-
ding ratio NSFR). 2011 trdde Finansinspektionens nya
likviditetsreglering i kraft, som krver minst mnatlig rappor-
tering av LCR och ytterligare likviditetsinformation.
I kommande EU-reglering fresls LCR att introduceras som
en minimistandard 2015. Baselkommittn publicerade en upp-
daterad version av LCR i januari 2013, dr frslaget r att det
kvantitativa kravet ska fasas in under perioden 2015 till 2019.
Svenska myndigheter har dock introducerat ett liknande
krav, baserat p LCR, med namnet likviditetstckningsgrad som
en minimistandard redan per den 1 januari 2013. Enligt de
svenska specifka reglerna, mste Finansinspektionens likvidi-
tetstckningsgrad ven uppfyllas fr euro och US-dollar separat
utver kravet p samtliga valutor sammantaget.
Det r oklart hur och nr de nyligen freslagna ndringarna
till LCR frn Baselkommittn kommer tas hnsyn till i den kom-
mande EU-regleringen samt i den svenska specifka regleringen.
ven om Baselkommittn freslagit att NSFR skall introdu-
ceras under 2018, r detta mtt fr nrvarande under utredning
av Baselkommittn. SEB spelar en aktiv roll i det arbetet och
kommer att vara vl positionerat att uppn kraven fr nya ytter-
ligare regler i god tid.
Likviditetsreserv och likviditetskvot
SEB:s likviditetsreserv enligt Svenska Bankfreningens defni-
tion bestr av kassa och placeringar i centralbanker och korta
placeringar i banker, samt tillgngar som str till treasuryfunk-
tionens frfogande (fritt tillgngliga och pantsttningsbara i
centralbanker). Denna reserv uppgick till 373 miljarder kronor
vid slutet av 2012 (377). SEB:s totala likvida resurser, vilka
inkluderar nettotillgngar i tradingrrelsen samt outnyttjat
utrymme fr nya emissioner av skerstllda obligationer kade
till 632 miljarder kronor (556). Totala LCR var 113 procent vid
rsskiftet (95), medan LCR i US-dollar och i euro var ver 100
procent.
Utlning/inlningskvot
1)
Miljarder kronor
Inlning frn allmnheten, miljarder kr
Utlning till allmnheten, miljarder kr
Utlning/inlningskvot, %
1)
Exklusive repor och skuldinstrument
Nyemissioner och frfall, lngfristig fnansiering
Miljarder kronor
Nyemission skerstllda Nyemission
Frfall skerstllda obligationer

Frfall obligationer
Framtida frfall skerstllda Framtida frfall
%
2012 2008 2010 2009 2011
Matured Senior Unsecured
Matured Covered Bonds
Issued Senior Unsecured
Issued Covered Bonds
150
120
90
60
30
0
2012 2013 2014 2015 2010 2011
Loans public
Deposits & borrowings
150
140
130
120
110
1 500
1 200
900
600
300
0

SEB:s Årsredovisning För 2012

Uploaded by

Document Information

Original Title

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SEB:s Årsredovisning För 2012

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

rsredovisning 12 rsredovisning

Den fortgende statsnansiella oron i mnga lnder och

SEB:s satsning p fretagssektorn ledde till 100 nya storfretags-

Styrelsen och ledningen presenterade nya nansiella ml.

Fr frsta gngen utsgs SEB ocks till bsta bank fr stora

Fr tredje ret i rad mottog SEB Global Private Banking Award,

SEB rankades som nummer ett i Sverige nr det gller ppenhet

Den fortgende statsnansiella oron i mnga lnder och

SEB:s satsning p fretagssektorn ledde till 100 nya storfretags-

Styrelsen och ledningen presenterade nya nansiella ml.

Fr frsta gngen utsgs SEB ocks till bsta bank fr stora

Fr tredje ret i rad mottog SEB Global Private Banking Award,

SEB rankades som nummer ett i Sverige nr det gller ppenhet

Den ledande nordiska banken fr fretag och

Bsta universalbanken i Sverige och Baltikum

Tillvxt inom styrkeomrden

Motstndskraft och exibilitet

att betala en rlig utdelning p 40

rets bsta bank (The Banker)

Bsta storfretagsbank i Norden enligt Prospera

rets smfretagsbank (Finansbarometern)

Bsta relationsbanken (Prospera)

Bsta storfretagsbank i Norden enligt Prospera

Hgst kundnjdhet bland pensionsbolag (Aalund)

Bsta storfretagsbank i Norden enligt Prospera

SEB Equities bst inom inhemska aktier (Prospera)

Bsta depbank (Global Investor)

Bsta storfretagsbank i Norden enligt Prospera

Bsta kapitalfrvaltare (SFR)

Bst inom valutahandel, inhemska aktier och cash

Mest vrdefulla fastighetsvarumrke (Eugimb)

rets EMEA ar (International Trade Finance

rets bsta bank (The Banker)

Bst p private banking (Euromoney)

Bsta trade nance bank (Global Finance)

rets bsta bank (The Banker)

Bsta bank (Euromoney)

Bst p valutahandel och trade nance

rets bsta bank (The Banker)

Bsta bank (Euromoney)

Bst p valutahandel och trade nance

0kat fokus pa risker for penningtvatt

Den oskra makroekonomiska situationen kvarstod frn tidi-

Antalet kunder kade och arsvolymerna vxte ven om

SEB frbttrade sparerbjudandet genom att lgga samman

Moodys bekrftade sin A1-rating av SEB efter en genomgng

Arsvolymer inom cash management, depfrvaring och

Frsljningen av kontorsrrelsen i Ukraina slutfrdes. SEB

Banken beslutade att stnga SEB ImmoInvest, en fastighets-

Ett nytt private banking-kontor ppnades i London.

SEB utsgs av TNS SIFO Prospera till bsta bank i Norden fr

Vrldsekonomin dominerades fortfarande av oskerhet.

Negativa kortfristiga rntor och obligationsavkastning blev

Efterfrgan p bankkrediter var lg, medan fretagsobligationer

Vrldsekonomin fortsatte att vara i stort behov av std och

SEB valde att infra IAS 19 Ersttningar till anstllda, i frtid.

En frndring i vrderingsmetoden av kreditrisken i derivat

En engngsfrlust p terkpta skerstllda obligationer och

SEB publicerade nya nansiella ml som en del av den nya

SEB utsgs av The Banker till rets Bank i Sverige, Estland,

att utdelningen per aktie skall vara 40 procent eller mer av

att upprtthlla en krnprimrkapitalrelation (Basel III) p

att skapa konkurrenskraftig rntabilitet.