Anteckningar ”Den nya ekonomistyrningen”

Företags mål:
Vinstmaximeringsmodellen
Företagsledarmodellen (ledningen har egna mål)
Satisfieringsmodellen (ledningen satisfierar ägarna, sedan går efter egna mål)
Intressentmodellen (företag jobbar mot intressenter för framgång)
Kassaflödesbaserade modeller (förstod ej)

Effektivitet:
Effektivitet = Värdet av utflöde / värdet av inflöde

Effektivitet som lönsamhet = Resultat / kapital

Produktivitet:
Produktivitet = Kvantitet utflöde / kvantitet inflöde

Resultat:
Resultat = intäkter – kostnader

Intäkter och kostnader på kalkylmässiga grunder, ger kalkylmässiga resultat

Intäkter = avser de prestationer som utförts (oavsett om en periods försäljning skett eller ej)

Kostnader = menar värdet av den resursförbrukning som krävs för att producera varor eller
tjänster (oavsett om en periods försäljning skett eller ej)

Lönsamhet:
Lönsamhet = Resultat / kapital

(hur väl verksamheten bedrivs relativt till dess kapital)

 Kapitel 3. Ekonomistyrningens styrmedel:
Ekonomistyrning = avser avsiktlig påverkan på en verksamhet och dess befattningshavare
mot vissa ekonomiska mål. (s.53).
Ekonomiska mål kan utryckas i finansiella och icke-finansiella termer.
Tre slag av styrmedel:

Formella styrmedel: (ekonomistyrningens tekniker)

Resultatplanering
Produktkalkylering
Budgetering

Organisationsstruktur
Organisationsform
Vertikala perspektivet – Företaget som hierarki
Horisontella perspektivet – Företaget som värdekedja
Ansvarsfördelning
Lönsamhetsansvar
Resultatansvar
Intäkts- eller bidragsansvar
Kostnadsansvar
Belöningssystem
Finansiell och icke- finansiell karaktär.

Mindre formaliserad styrning (mjuka styrmedel)

Företagskultur
Företagets inre liv, sättet att leva, tänka, handla och vara. s.48.
Lärande
Kräver en företagskultur som uppmanar till lärande (t.ex.
accepterande av experimenterande och yttrande av åsikter)
Medarbetarskap
Handlar om demokratisering av arbetslivet.
 Kapitel 4. Rörliga och fasta kostnader
Verksamhetsvolym = avser generellt sett ett uttryck för företagets output (till mängd eller
värde). Verksamhetsvolymen utrycks varierande baserat på företaget.

Formel:
Totala kostnader = rörliga kostnader + fasta kostnader.

Rörliga kostnader:

Rörliga kostnader: Avser en kostnad vars totalsumma förändras kontinuerligt (hela tiden)
när verksamhetsvolymen ändras.

Tre typer av rörliga kostnader:

1. Proportionellt/ linjärt rörliga kostnader (vanligast, enbart denna på kursen?
Dubbelkolla det)
Styckkostnaden är alltid densamma, oavsett verksamhetsvolym.
Totalkostnaden går upp linjärt med verksamhetsvolymen.
2. Progressivt rörliga kostnader
3. Degressivt rörliga kostnader.

Fasta kostnader (kort sikt, max 1 år):

Fasta kostnader: avser en kostnad som är oförändrad när verksamhetsvolymen förändras.

Eller som förändras i vissa intervall med förändringar i verksamhetsvolym.

Två typer av kostnader:

1. Fasta kostnader
Totalkostnaden är densamma trots förändrad verksamhetsvolym
Styckkostnaden varierar med förändrad verksamhetsvolym.
2. Halvfasta kostnader
De är helt fasta i intervall men ”hoppar” till en ny nivå när
verksamhetsvolymen överstiger eller understiger en kritisk gräns.

Relevant område: Det intervall inom vilket ett företag bedömer att den faktiska
verksamhetsvolymen kommer att ligga under en viss period.

Blandade rörliga och fasta kostnader:

Blandade rörliga och fasta kostnader = en kostnad vars totalsumma till viss del förändras
och till viss del är oförändrad när verksamhetsvolymen förändras.
 Kostnadsdrivare och aktiviteter:
Kostnader sätts inte alltid mot verksamhetsvolym, utan kan även vara mot andra
kostnadsdrivare. T.ex.:

Aktivitet: Kostnadsdrivare:

Inköp Antalet inköp

Forskning och utveckling Antalet forsknings- och utvecklingsprojekt
Kundservice Antalet kunder
Försäljning Antalet försäljningstimmar
Biltransport Antalet körda mil
Bokföring Antalet verifikationer
Utbildning Antalet utbildningstimmar
Underhåll Antalet underhållningstimmar.

Kap 5. Resultatplanering:
Totalanalys:

Formler:
Totala kostnader = rörliga kostnader – fasta kostnader.
Totala kostnader = rörlig kostnad per styck * Volym + fasta kostnader

Totala intäkter = Pris per styck * Volym

Resultat = Pris per styck * Volym – Rörlig kostnad per styck* Volym – fasta kostnader

Kritisk punkt:

Kritisk punkt: Anger vid vilken volym eller vid vilken total intäkt resultatet är noll kronor
(även benämnd nollpunkten eller break-even-punkten).

0 kr = Pris per styck * Volym – Rörlig kostnad per styck * volym – Fasta kostnader.

Säkerhetsmarginal:

Säkerhetsmarginal: Faktiska volymen och faktiska intäkten kan skilja sig från den kritiska
volymen respektive den kritiska totala intäkten. Skillnaden mellan dem benämns
säkerhetsmarginal.

Säkerhetsmarginal utryckt i volym:

Absoluttal = faktisk volym – kritisk volym
Procenttal = (faktisk volym – kritisk volym) / Faktisk volym
Säkerhetsmarginal utryckt i Total intäkt:
Absoluttal = faktisk total intäkt – kritisk total intäkt
Procenttal = (faktisk total intäkt – kritisk total intäkt) / faktiskt total intäkt.

Antaganden vid resultatplanering (s. 81):

1. Förändringar i kostnader beror på en faktor (dvs verksamhetsvolymen)

2. Intäkt och rörlig kostnad per styck är konstanta
3. Fasta kostnader är konstanta
4. Kostnader kan indelas i rörliga och fasta.
5. Försäljningsvolym är lika med framställd volym.

Bidragsanalys:
Totalt täckningsbidrag: Skillnaden mellan totala intäkter och totala rörliga kostnader.

Totalt täckningsbidrag = Pris per styck * volym – rörlig kostnad per styck * volym

Täckningsgrad: Anger hur stort täckningsbidraget är per styck eller totalt i förhållande till
pris per styck respektive den totala intäkten.

Täckningsgrad = Täckningsbidrag per styck / pris per styck

Eller
Täckningsgrad = Totalt täckningsbidrag / totala intäkter

Kritisk punkt: Anger vid vilken volym eller vid vilken total intäkt resultatet är noll kronor
(även benämnd nollpunkten eller break-even-punkten).

Kritisk volym = Fasta kostnader / Täckningsbidrag per styck

Kritisk total intäkt = (Fasta kostnader / Täckningsbidrag per styck) * Pris per styck
Kritisk total intäkt = Fasta kostnader / Täckningsgrad

Produktkalkylering. Kapitel 6
En produktkalkyl: är en sammanställning av intäkter och/ eller kostnader för ett visst
kalkylobjekt i en viss situation.

t.ex. Prissättning, Lönsamhetsberäkning, Kostnadskontroll, Produktval, Köpa in

eller producera själv osv…
Bokföringsmässiga och kalkylmässiga kostnader:
1. Kalkylmässiga merkostnader
2. Överensstämmelse mellan kalkylmässiga och bokföringsmässiga kostnader
3. Bokföringsmässiga merkostnader

(Urval (vilka kostnader som ska med), värdering (hur resurser värderas) och periodisering
(behandling av poster i tidsdimension). S93).

Kapitalkostnader:
Kalkylmässig avskrivning:
Hur ska kapitalet värderas?
Generellt sett nuanskaffningsvärde subtraherat med
avyttringsvärde.

Vilken avskrivningstid ska användas?

Ekonomiska livslängden

Hur ska kalkylmässiga avskrivningar fördelas över tiden?

Linjär (konstant) avskrivning
Progressiv avskrivning
Degressiv avskrivning.

Kalkylmässig ränta (s.97–101):

På vilket kapital ska kalkylmässig ränta beräknas? Sysselsatt kapital!
Sysselsatt kapital = Anläggningstillgångar + omsättningstillgångar
– räntefria skulder.
Sysselsatt kapital = Eget kapital + Räntebärande skulder

Hur ska kapitalet värderas?

Vilken nivå ska användas på den kalkylmässiga räntan?

Vid fastställande av nivå måste en distinktion mellan nominellt-
och real ränta göras.
Nominell ränta = Real ränta + inflation
Avskrivningar baserade på tillgångars
anskaffningsvärde
Real ränta = Nominell ränta – inflation
Avskrivningar baserade på tillgångars
nuanskaffningsvärde.

Behöver förklaring på vägd genomsnittlig kalkylmässig ränta (3.33 + 3.33 = 6.66? Borde inte
det vara (3.33+3.33) /2 = 3.33?)
 Självkostnadskalkylering Kapital 7
Fullständig kostnadsfördelning. Alla kostnader ska med, även om det inte kan påvisas att
kalkylobjektet orsakat kostnaderna.

Självkostnaden för en vara: utgör summan av samtliga kostnader till dess den är levererad
och betald.
Självkostnaden för en order: utgör summan av samtliga kostnader till dess den är fullgjord
och betald.
Självkostnaden för en tjänst: utgör summan av samtliga kostnader till dess den är utförd och
betald.

Huvudmetoder för självkostnadskalkylering:

1. Periodkalkylering
Vid periodkalkylering beräknas självkostnaden under en period. Används för en vara eller
tjänst, eller flera som liknar varandra. Ska vara simpelt.

Divisionsmetoden:
Självkostnad per styck = Totalkostnad för en tidsperiod / Verksamhetsvolym.

Ett kostnadsställe kan utgöras av t.ex. tillverkningsavsnitt,

ansvarsområde och avdelningar. Vid en uppdelning på
kostnadsställen divideras kostnaden per kostnadsställe med
verksamhetsvolymen i respektive kostnadsställe.

Kostnadsställen används för att få en bättre uppdelning/ inblick i

vart kostnaderna kommer från. Bara en uppdelning.

Divisionsmetoden kan anses dålig då den ej tar hänsyn till

utnyttjande av kapacitet. Resulterar i ändrande självkostnader
över tiden.

Normalmetoden:
Självkostnad per styck = (Rörliga kostnader / Verklig volym) + (Fasta kostnader /
Normal volym)
Normal volym = brukar avse den verksamhetsvolym som över
flera tidsperioder ofta framställs, eller genomsnittet.

Ekvivalentmetoden: (s. 111)

Metoden tar hänsyn till skillnader i resurskrav avseende bland
annat materialförbrukning, arbetstider oh olika slag av
arbetsmoment.

Ekvivalenttal
Ekvivalentvolym = Ekvivalenttal * Volym per objekt.
 2. Orderkalkylering

Utgångspunkt för orderkalkylering:

Självkostnad, teoretisk definition:

”Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets särkostnader plus
fördelade samkostnader”.
Självkostnad, praktisk definition:
”Självkostnaden utgörs av kalkylobjektets direkta kostnader plus
fördelade omkostnader.

Två metoder för orderkalkylering:

2 Aktivitetsbaserad självkostnadskalkylering (kursiv)

1. Påläggsmetoden:

Kalkylmallar finns på s.116–117, alltså hur man gör påläggsmetoden!! (skriver inte upp dem
här, men viktiga!).

Kriterier för fördelning av omkostnader:

1. Orsak/ verkan (strävan att fördela kostnader på basis av hur kalkylobjektet
orsakar kostnader)
2. Nytta (Vilken nytta kalkylobjektet drar av fasta kostnader)
3. Bärkraft (Omkostnader fördelar med utgångspunkt i hur stora andelar
kalkylobjektet anses klara av att bära. Desto lönsammare vara/ tjänst, desto
mer omkostnader klarar den av att bära.

Principer för fördelning av omkostnader:

Pålägg = Omkostnader / Fördelningsnyckel.

Pålägg: Omkostnader fördelas vidare till kalkylobjekten via pålägg.

Fördelningsnycklar kan utryckas på tre sätt:

Tid (t.ex. arbets- och maskintid)
Kvantitet/ mängd (t.ex. stycken, vikt och yta)
Värde (t.ex. material-, löne-, varu-, kund-, tjänste- och
tillverkningskostnad)
 Omkostnadsposter.
Tillverkande företags val av fördelningsnycklar och beräknade pålägg:

Materialomkostnader (MO)
Fördelningsnyckel: Direkt Materialkostnad (DM) och Kvantitet direkt material.

Pålägg = Materialomkostnader / direkt materialkostnad

Pålägg = Materialomkostnader / Kvantitet direkt material

Tillverkningsomkostnader (to) och maskin/ teknikomkostnader

Fördelningsnycklar: Direkt lönekostnad och Direkt arbetstid

Pålägg = Tillverkningsomkostnader / Direkt lönekostnad

Pålägg = Tillverkningsomkostnader / Direkt arbetstid
Pålägg = Tillverkningsomkostnader / direkt maskintid

Administrations- och försäljningsomkostnader (ao och fo)

Fördelningsnycklar: Tillverkningskostnad

Pålägg = Administrationskostnader / Tillverkningskostnad

Pålägg = Försäljningsomkostnader / Tillverkningskostnad

Tjänsteföretags val av fördelningsnycklar och beräknade pålägg:

Tjänsteomkostnader (tjo)
Fördelningsnycklar: Direkt lönekostnad och Direkt arbetstid.

Pålägg = Tjänsteomkostnader / Direkt Lönekostnad

Pålägg = Tjänsteomkostnader / Direkt arbetstid

Administrations- och försäljningsomkostnader (ao och fo)

Fördelningsnycklar: (Bärkraftkriteriet appliceras) Varukostnaden, försäljningsintäkt och
lönsamhet.

Pålägg = Administrationskostnader / Varukostnaden

Pålägg = Försäljningsomkostnader / Varukostnaden
 Fördelning av omkostnader utan och med kostnadsställen:

Utan: Direkta kostnader påförs kalkylobjektet direkt

Omkostnader fördelas till kalkylobjektet.

Mer vanligt i mindre företag som säljer färre produkter/ tjänster.

1. Bestäm direkta kostnader

2. Gruppera omkostnaderna i poster (t.ex. material- och tillverkningskostnader)
3. Välj fördelningsnycklar
4. Beräkna påläggssatser
5. Fördela omkostnaderna till kalkylobjekten
6. Beräkna självkostnaden

Med: Direkta kostnader påförs kalkylobjektet direkt

Omkostnader fördelar först till kostnadsställen, sedan fördelas
kostnadsställena till kalkylobjektet.

Vanligt i större företag med flera olika varor/ tjänster. Komplicerade scheman. Används för
produkter skiljer sig åt, ger en mer rättvis och korrekt kostnadsbild av företaget.

1. Bestäm direkta kostnader

2. Fördela omkostnaderna till kostnadsställen
3. Gruppera omkostnaderna i poster (t.ex. material- och tillverkningskostnader)
4. Välj fördelningsnycklar
5. Beräkna påläggssatser
6. Fördela omkostnaderna till kalkylobjekten
7. Beräkna självkostnaden

Omkostnad som ska fördelas till flera olika kostnadsställen står på s.128.
Servicekostnadsställen s.130

Olika sätt att beräkna pålägg, fyra olika verksamhetsvolymer (svårförstått):

Första tre används i samband med förkalkylering, fjärde kan endast användas i samband
med efterkalkylering.

1. Budgeterad volym (antaganden)

Pålägg = Budgeterade omkostnader / Budgeterad storlek på fördelningsnyckel
2. Normal volym (genomsnitt)
Pålägg = Normala omkostnader / Normal storlek på fördelningsnyckel
3. Praktisk volym (Maxkapacitet – normala händelser. Realistisk syn på max)
Pålägg = Omkostnader vid praktisk volym / Storlek på fördelningsnyckel vid
praktisk volym.
4. Faktiskt volym (I efterkalkylering, de faktiska värdena är då kända)
Pålägg = Faktiska omkostnader / Faktiskt storlek på fördelningsnyckel
 Kapitel 9 Bidragskalkylering. S.154
Bidragskalkylering utmärks av en ofullständig kostnadsfördelning. Enbart kostnader orsakat
av kalkylobjektet ska inkluderas, så kallade särkostnader.

Särkostnader = Kostnader orsakat av kalkylobjektet.

Särkostnader kan vara rörliga och fasta.

Samkostnader = Kostnader som inte tillkommer eller bortfaller pga. ett

handlingsalternativ.
Ska ej med i bidragskalkylen.

Bidragskalkylen fungerar ofta som förenklade själkostnadskalkyler. Används vid behov av

snabba kostnadsuppskattningar. De är enklare och mer flexibla.

Centrala begrepp:

Bidrag (i bidragskalkylering) = ett resultatmått, dvs. det utrycker skillnaden mellan intäkter,
benämnda särintäkter och särkostnader.

Täckningsbidrag = Särintäkter – särkostnader

Resultat = Totalt täckningsbidrag – samkostnader

Totalt täckningsbidrag = bidragen från samtliga kalkylobjekt. Ett överskott som

ska bidra till täckandet av företagets övriga kostnader, dvs samkostnader.

Täckningsgrad = Täckningsbidrag / särintäkt

Två huvudmetoder för bidragskalkylering, och dess delmetoder:

1. Periodkalkylering
Innebär att kostnaden beräknas för företagets kalkylobjekt för en viss tidsperiod.

Divisionsmetoden:
Rörlig särkostnad per styck = Totala rörliga kostnader för en tidsperiod /
verksamhetsvolym.

Täckningsbidraget = Särintäkter – rörliga särkostnader

Resultat = totalt täckningsbidrag – samkostnader

Totalt täckningsbidrag = totala särintäkter – totala rörliga särkostnader

Ekvivalentmetoden: (gick genom s.111) (nu kort sammanfattning på s.161).

 2. Oderkalkylering
Kostnaden för företagets kalkylobjekt beräknas oberoende av tidsaspekten.

Bidragskalkyl med rörliga och fasta särkostnader:

Först bestäms kalkylobjektets särintäkter och särkostnader

Sedan:
Täckningsbidrag = särintäkter – rörliga särkostnader – fasta särkostnader

Resultat = Totalt täckningsbidrag – samkostnader.

Stegkalkyl (s.166–168):
En bidragskalkyl med flera täckningsbidrag kallas stegkalkyl.
Idéen är att man identifierar särkostnader på olika nivåer och på varje nivå
beräknar ett täckningsbidrag. I en stegkalkyl uppdelas företagets samkostnader
på de nivåer på vilka de utgör särkostnader.

Ger en övergripande uppfattning om vilka kostnader som faller bort när t.ex. en
vara eller varugrupp läggs ned.

Ger även information om effekterna på företagets resultat vid förändring i

förutsättningar, t.ex. försäljningspriser, kostnader och täckningsbidrag på olika
nivåer.

Kapitel 10 Kalkyler för särskilda beslut:

Ur kalkylsynpunkt är det endast framtida intäkter och kostnader som är beslutsrelevanta.

(eller, endast framtida intäkter och kostnader som skiljer sig åt mellan
handlingsalternativ är beslutsrelevanta)

Bidragskalkylering, begrepp:  
Särintäkt = Den intäkt som tillkommer eller bortfaller vid ett visst beslut  
Särkostnad = Den kostnad som tillkommer eller bortfaller vid ett visst beslut (ofta lika med rörlig
kostnad)  
Samkostnad = Kostnader man har oavsett beslut (ofta lika med fasta kostnader)  

Alternativkostnad = Det överskott man förlorar vid den bästa alternativa användningen av
en knapp resurs. (vid köp av en tv förlorar man räntan i alternativkostnad.

En särkostnad

Operationell vinst eller operationell förlust = särintäkt – särkostnad –

alternativkostnad.
Ej återvinningsbara kostnader (förlorade kostnade, sunk cost) = är kostnader för redan
anskaffade resurser som inte kan påverkas (falla bort) oavsett vilken beslutssituation
företaget befinner sig i. Borta en gång för alla.

De är därmed aldrig beslutsrelevanta.

1. Beslut vid ledig kapacitet 

När ett företag inte nyttjar hela sin kapacitet  
Då är bidragskalkylen bra. Används endast kortsiktig! (tillfällig ledig kapacitet)

På längre sikt måste företaget få full täckning för samtliga kostnader, för att generera
vinst.
 
Så länge särintäkterna överstiger särkostnaderna är det fördelaktigt att acceptera en order.

Detta så samkostnaderna finns kvar oavsett vid ledig kapacitet.

Täckningsbidraget (TB) är därmed ett riktmärke.

Beslutskriterium: Acceptera ett alternativ om det ger ett positivt täckningsbidrag! 

(Räkna inte på självkostnaden, den innehåller alla kostnader).
(Ytterligare aspekter att beakta s.175)

2. Beslut vid full kapacitet (svårare) 

Full kapacitet innebär begränsningar i produktionen, i hur mycket företaget kan tillverka på kort sikt.

Här gäller strävan att finna det alternativ där företagets varor/ tjänster lämnar ett så stort
täckningsbidrag som möjligt.

Trång sektor = Flaskhals  

Flaskhalsen bestämmer produktionstakten.
T.ex. Personaltimmar, Maskintimmar Råvaror, osv.  

Alternativkostnad är en särkostnad, och ska därmed med vid slutgiltig beräkning

Operationell vinst eller operationell förlust = särintäkt – särkostnad –
alternativkostnad.

Arbetsordning vid trång sektor Kalkylering!!  

1. Räkna ut TB (Tekningsbidrag)/ produkt 
Täckningsbidrag = Särintäkter – Särkostnader 

2. Identifiera den trånga sektorn  

3. Räkna ut TB/ trång sektor (TB/ antal ianspråktagliga enheter av den trånga sektorn)

4. Ranka produkt med utgångspunkt i prioriteringsordning (högst TB/ trång sektor vinner!!!!)  
Förtydning: Rangordna efter högsta TB/ trång sektor 

5. Beräkna den slutgiltiga volymen per produkt med utgångspunkt i prioriteringsordning.

Mer aspekter vid beslutskriterier kring trång sektor s.181

3. Beslut om att köpa in eller fortsätta producera själv:

Outsourcing

Köpa in komponenten: De relevanta kostnaderna för att köpa in komponenten utgörs av det
pris företaget får betala för den plus eventuellt tillkommande kostnader.

Fortsätta att tillverka komponenten:

Alternativ 1: De relevanta kostnaderna för att fortsätta tillverka komponenten
utgörs av de kostnader som faller bort om den upphör att tillverkas.

Alternativ 2: De relevanta kostnaderna för att fortsätta tillverka komponenten

utgörs av de kostnader som tillkommer för att fortsätta tillverka den.

Exempel på s.185–186.

Exempel med alternativkostnad s.187

Skillnaden är att alternativet med en alternativkostnad adderar den kostnaden i
sin kalkyl.

Andra aspekter att beakta s.187

4. Beslut om nedläggning
Segment = samlingsbegrepp för samtliga delar av företag som kan vara föremål för
nedläggning. Kan vara t.ex. varor, varugrupper, fabriker, tjänster, kontor eller butiker.

Flera skäl till nedläggning finns, här analyseras när segmentet är förlustbringande.
- Ur kortsiktigt perspektiv.

Man måste bestämma särkostnader och särintäkter vid nedläggning. De faller bort.
Samkostnader stannar kvar även vid nedläggning.
- Beslutskriterium: Om särintäkterna överstiger särkostnaderna för det
aktuella segmentet är det lönsamt att ha kvar segmentet!!
o Andra aspekter s.191–192.

Ta inte beslutet baserat på om intäkterna täcker självkostnaden,

täckningsbidrag ska användas.

Endast framtida intäkter/ kostnader är relevanta.

Alternativkostnaden utgörs av det överskott som alternativa användningar av kapaciteten

kan ge. Alternativkostnaden ska vid beslut om nedläggning belasta handlingsalternativet att
inte lägga ned segmentet.
 Kapitel 19. Investeringskalkylering
Investeringskalkyl = är en sammanställning av in- och/eller utbetalningar för ett visst objekt för ett
visst ändamål för en viss period.

Kan ses som ett ”informationsverktyg” vid bedömningar och beslut gällande
investeringar.  

Investeringskalkylering har långsiktigt perspektiv.

Förenklade modeller av verkligheten. Relativt stor osäkerhet pga. långsiktigheten.

Investering = En satsning av ekonomiskt värde med grundad förhoppning om framtida avkastning

Eller
En uppoffring i nutiden i syfte att kunna öka inkomsterna i framtiden.

Utgångspunkt för del flesta investeringskalkyler: (Sär)intäkter och (Sär)kostnader ska, om sett till
investeringens hela ekonomiska livslängd, motsvaras av lika stora inbetalningar respektive
utbetalningar.  

Olika slag av investeringar. S.370–371: 

Investeringsobjekt: Reala investeringar (fysiska objekt), Immateriella investeringar och Finansiella
investeringar.

Expansionsinvesteringar (nyinvesteringar).  
- Syftar till att utöka kapaciteten 
 
Ersättningsinvesteringar (återinvesteringar).  
- Syftar till att ersätta befintliga resurser och bibehålla kapaciteten  

Rationaliseringsinvesteringar.  
- Syftar till att sänka företagets kostnader  

Kvalitetsförbättrande investeringar.  
- Syftar till att förbättra produkternas kvalitet  

Miljö- och säkerhetsinvesteringar.  

- Syftar till att förbättra miljön och säkerheten  
- Ekonomiska faktorer oftast inte det primära. (t.ex. regelmässiga/ sociala).  
 Grundläggande begrepp vid investeringskalkylering:

Grundinvestering = Summan av de utbetalningar som görs i samband med anskaffningen av

investeringsobjektet. En initial kapitalsatsning.

In- och utbetalning = Löpande in- och utbetalningar hänförliga till investeringen, efter då
investeringen kan tas i drift.
Inbetalningsöverskott = skillnaden mellan in- och utbetalningar.

Restvärde = Värdet på en investering efter att dess ekonomiska livslängd upphört. Kan vara
negativt.

Ekonomisk livslängd = Tiden det är ekonomiskt försvarbart att använda tillgången.

Livslängdsbegrepp.

Kalkylränta = Med kalkylränta beräknas alternativkostnaden för kapitalet, vilket motsvarar

avkastningskravet på kapitalet.
Pengar har ett tidsvärde.
Tidspreferens = Ju tidigare ett belopp inbetalas, desto högre värde har det.

Investeringsförlopp (Visuell modell) =

 Diskontering och kapitalisering
Diskontering: Diskontering innebär att värdet av en betalning omräknas utifrån när tiden betalningen
infaller.  
- Syfte att ta hänsyn till tidsaspekten av betalningsströmmar. Primärt på grund av ränta
(avkastning)  
- Diskonteringen sker (ofta) med hjälp av räntetabeller.  

Diskontering kräver antaganden om tidpunkten för olika betalningsförlopp och möjligheter till

alternativ avkastning (ränta).  

Nuvärde = Det sammanlagda värdet av in- och utbetalningar i tidpunkten 0, då

grundinvesteringen påbörjas. Det värde man får när man diskonterar.

Slutvärde = Det sammanlagda värdet av in- och utbetalningar vid en tidpunkt i framtiden.

Annuitet = Innebär att summan av amortering och ränta görs lika stor för varje år som lånet
löper. Årligt betalningsbelopp med diskontering inräknat.

Kapitel 20. Metoder för investeringskalkylering:

Investeringskalkylen kan ses som ett informationsverktyg vid bedömningar och beslut gällande
investeringar.  
- Genom att beakta alla inbetalningar och utbetalningar som en investering förväntas
ge upphov till under dess livslängd.  
- Förenkling av komplexa verkligheter.  

Förenklade antaganden i samtliga kalkyler:  

1. Hela grundinvesteringen antas betalas samtidigt vid en tidpunkt (t0 –
grundinvesteringen)  
2. Kalkylräntan antas vara konstant under investeringens livslängd 
3. Inflation/ deflation och skattekonsekvenser beaktas ej.  

1. Payback- metoden (likviditet): 

Beräkningssätt: Beräkna årsbetalningstiden (payback- tiden), dvs. tiden det tar att med framtida
förväntade inbetalningsöverskott återbetala grundinvesteringen om (inga) räntediskonteringar görs.  
- Man struntar alltså i tidsaspekter för enkelhets skull (inte i boken, anta det kursivt)   
 
Återbetalningstid = grundinvestering / årligt inbetalningsöverskott.

Förenklade antaganden: Betalningar antas ske löpande under året.  

Beslutskriterium/ Analys av metodens resultat: Acceptera bara investeringar som återbetalar sig
inom en i förväg bestämd längsta återbetalningstid (payback- tid).  
- Företag med låg  likviditet  = lägra bestämd återbetalningstid. Och omvänt.   
 
Fördelar:  - Snabb, enkel och lättbegriplig.  
- Belyser investeringens finansiella konsekvenser ur ett likviditetsperspektiv.  
 
Nackdelar: - Ger kassaflödena samma värde oavsett när i tiden de uppstår.  
- Ignorerar kassaflöden efter återbetalningstiden.  
- Belyser inte investeringens finansiella konsekvenser ur ett lönsamhetsperspektiv  
 

2. Nuvärdemetoden (lönsamhet): 

Beräkningsätt: Beräkna nettonuvärdet av investeringens betalningsflöden.  

- Nettonuvärde = summa inbetalningar – summa utbetalningar  

Positivt restvärde är en inbetalning som måste diskonteras.

(OBS! Där samtliga belopp diskonterats till en referenspunkt).  

Vanligen utgörs den referenstidpunkten till den tidpunkt då investeringen påbörjas,

vilket ofta benämns som tidpunkt 0. Därav namnet nuvärdesmetoden.  
 
Förenklande antaganden: Alla betalningar som följer efter grundinvesteringen förutsätts ske vid
årsskiften. Inga betalningar under löpande år.  
Beslutskriterium/ Analys av metodens resultat: Är nettovärdet större än noll anses investeringen
lönsam då nettonuvärdet anger vad investeringen genererar utöver avkastningskravet
(kalkylräntan).  
 
Fördelar:  - Metoden visar hur mycket värde investeringen tillför.  
 
Nackdelar:  - Kan vara svår att förstå. Kräver en uppskattar kalkylränta ® som reflekterar
finansiärernas avkastningskrav.  

Nettovärdeskvot: 
När det behövs: Om kapital för investeringar är en resursbrist bör nuvärdeskvot beräknas. Om
kapitalet är begränsat.   
Hur man använder det: Då ska man rangordna handlingsalternativen enligt nuvärdeskvot och välja
det alternativ som har högst nuvärdeskvot.  
 
Formel: Nettonuvärdeskvot = Nettonuvärde / Grundinvestering.  
 
 
 
3. Annuitetsmetoden (bygger vidare på Nuvärdemetoden): 
Beräkningsätt: Nuvärdet av alla betalningar fördelas jämnt över investeringens ekonomiska livslängd
i lika stora annuiteter. (OBS i lika stora annuiteter, inte enbart dela med livslängden. Tabell D) 
Beräkning av annuitet – diskontering som fördelar ett belopp på ett antal framtida år
(använd tabell D) 
 
Förenklande antaganden: Alla betalningar som följer efter grundinvesteringen förutsätts ske vid
årsskiften. Inga betalningar under löpande år.  
Beslutskriterium/ Analys av metodens resultat: Investeringen är lönsam om annuiteten är positiv.  
 
Fördelar:  - Bra vid jämförelse av investeringar med olika läng ekonomisk livslängd och jämförelse
köp mot leasing/ hyra.  
 
Nackdelar:  - Vid jämförelse av investeringar med olika livslängd förutsätts att investeringar upprepas
kontinuerligt.  
 4. Internräntemetoden
Internräntemetoden anger lönsamhet som ett procenttal, istället för i absoluttal.
- Den beräknade räntesatsen benämns internräntan.

Internräntemetoden innebär att man gör en beräkning av den räntesats (diskonteringsränta)

som resulterar i att nettonuvärdet av en investering är noll kronor.

Metoden svarar på: Vilken avkastning ger en investering?

Beslutskriterium: Om internräntan är högre än kalkylräntan är investeringen lönsam. Om

lägre så är investeringen ej lönsam.

Hur man räknar ur: Finns formel och ett exempel på s.388

Största nackdelen: Antagandet att inbetalningsöverskott som löpande frigörs

över en investerings ekonomiska livslängd kan placeras till en räntesats som
motsvaras av internräntan.
För och nackdelar: s.389–390

5. Tillväxträntemetoden:
Istället för att utgå från att frigjorda inbetalningsöverskott återinvesteras till en räntesats
motsvarande internräntan, utgås det från att frigjorda inbetalningsöverskott återinvesteras
till en räntesats som motsvarar kalkylräntan.

Man söker den ränta, tillväxtränta, som ger en grundinvestering samma slutvärde som
investeringens betalningsströmmar.
Frågan som besvaras: Vilken tillväxt i grundinvesteringen genererar samma
avkastning som investeringens betalningsströmmar. Tillväxträntan anger
därmed den genomsnittliga ärliga avkastning en investering genererar när
successivt frigjorde inbetalningsöverskott placeras till en avkastning
motsvarande kalkylräntan.

Exempel: s.395.
 Budgetering. Kapitel 11
Vad är en budget?  
Det är ett ekonomiskt styrmedel 

Budget: En budget uttrycker strävanden, förväntningar och åtaganden för en organisation, gällande
ekonomiska konsekvenser för en kommande period.  

Budgetering: är en metod för ekonomisk styrning vilket innebär uppställande och

användande av budgetar.
- En process.

Tre typer av planering (nivåer av budgetering):

1. Strategisk planering = Rör verksamhetens inriktning. Långsiktig, tre år eller längre.
Högsta ledningens arbete. Stor osäkerhet om framtiden.
2. Taktisk planering = ges underlag från den strategiska planeringen. Benämns ibland
administrativ- eller verksamhetsplanering. Mer om företagets interna förhållanden.
Tidshorisont på mellan 1 och tre år.
3. Operativ planering = Planering av aktiviteter/ det löpande arbetet. Besluts baseras
på den taktiska planeringen. Tidshorisont på mindre än ett år. Ofta utryckt i andra
termer än finansiella.

Budgeterings syften:
Planering
Samordning
Resursallokering
Dimensionering (ökning och minskning av kapacitet efter önskvärd nivå)
Ansvarsfördelning
Uppföljning
Kommunikation
Medvetenhet
Målsättning
Motivation
Incitamentsystem (bonussystem, t.ex. extra lön om man uppnår bra resultat).

Budgeteringens grunder (kapitel 12):

Huvudbudgetar (de vi gick genom på redovisningen):  
 Resultatbudget: 
En resultatbudget visar det resultatet som förväntas uppkomma under perioden.  
 

 
 
 
Likviditetsbudget:  
En likviditetsbudget preciserar hur likvida medel förändras.  
- Företag kan inte få slut på likvida medel, då blir det konkurs.  

 
 
Genomsnittliga kundfordringar = ((Nettoomsättning * Andel kreditförsäljning) / 360 dagar) * Lämnad
kredittid i dagar.

Genomsnittliga leverantörsskulder = (Inköp / 360 dagar) * erhållen genomsnittlig kredit i dagar.

 
 
Budgeterad balansräkning: 
En budgeterad balansräkning anger den ställning som planeras gälla vid periodens slut.  
 

 
 Delbudgetar
Avdelningsbudgetar = används främst för att styra olika enheter

Funktionsbudgetar = budgetar som är ett sätt att planera verksamheten. Utgör underlag för
styrning av aktiviteter i verksamheten.

Delbudgetar för handelsföretag:

Inköpsbudgetar
Lagerbudgetar
Försäljningsbudgetar
Administrationsbudgetar

Delbudgetar för tjänsteföretag:

Personalbudgetar
Försäljningsbudgetar
Administrationsbudgetar

Timbudget
Utbildningsbudget
Försäljningsbudget

Delbudgetar för Tillverkningsföretag

Inköpsbudgeten
Lagerbudgeten
Produktionsbudgetar
Investeringsbudgetar
Försäljningsbudgetar
Administrationsbudgetar

Ordning för budgetar:

Steg 1: Delbudgetar sammanställs

Steg 2/3: Resultatbudget och likviditetsbudget sammanställs

Steg 4: Budgeterad balansräknings sammanställs

Finns även icke finansiella budgetar

 Budgetprocessen Kapitel 13
Budgeteringsprocessen = Framtagandet, användandet, uppföljningen och analysen av budgeten.  
 

 
 
1. Budgetuppställande 
Titta på förgående årsbudget och utfallet för året.   
Använd mål och strategi som bas  
Var medveten om nya förutsättningar  
Fokusera på efterfrågan och kundbehov 
 
Budgetuppställande – två perspektiv- jämförelse s.243: 
Uppbyggnadsmetod (mer decentraliserat):
Delbudgeterna är grunden för huvudbudgets. Huvudbudgeten skapas från
delbudgeterna.
Nedbrytningsmetod:
Huvudbudgeterna är grunden för delbudgets.  Delbudgeterna skapas från
huvudbudgeten.
 

2. Budgetanvändande 
Genomförandet! (Använda budgetar för att fatta beslut och verkställa dessa).   
 

3. Budgetuppföljning (jämförelse av budget mot utfall)

Uppföljning påverkar beteende 
Fundera bara över vad ni lägger fokus på under kursen (t.ex. kommer det här på
tentan?) 
Underlag för kommande budgetar  
Analysera avvikelser, för att utveckla åtgärder
Utkräva ansvar för avvikelser.
Ge information och diskussionsunderlag  
Grund för belöning  
 
Olika typer av budgetar (s.252, läste dåligt): 
Fast budget (vanligast) 
”Lagt kort ligger”. Den beslutade budgeten är bestämd/ fast. Jämför utfall
med budget vid årets slut.  

Rörlig budget (mer om andra föränderliga budgetar på sida 252.)

Vissa intäkter och rörliga kostnader justeras beroenden på förändringar av
verksamhetsvolymen.  Ju högre verksamhetsvolym, desto högre budgeterade värden.

Ligger närmare verkligheten, men svårare att utkräva ansvar/ ge belöningar. 

 4. Budgetanalys 
Dela upp kostnader i delposter.  
Fokusera på stora kostnader.  
Studera samband mellan delposter.  
Studera även samband mellan intäkter och kostnader.  
Analysera konsekvenser på kort respektive lång sikt.  
Sök orsaker till avvikelser.  

Exempel på en anals s.251.

Budgetering under utveckling Kapitel 14

Tre typer av budgetering:
1. Nollbasbudgetering. s.265

2. Ändamålsbudgetering. s.267
- Variabilitetsprincipen
- Grundtanke att all kostnadsbudgetering ska ske i minst tre dimensioner.
o Resursslag – Vilka resurser kommer användas
o Ansvarig – VEM är ansvarig
o Ändamål – VAD vill man uppnå

3. Aktivitetsbaserad budgetering. S.270:

- Balanseringsmodell. Skapa balans främst mellan resursbehov och befintliga
resurser.

Argument mot budgetering: s.277–278

Ett ”budgetlöst företag” karakteriseras av frekventa framtidsbedömningar, en hög grad av
anpassningsberedskap, ett decentraliserat beslutsfattande och en strävan att förstå
samband mellan orsak och verkan.
 Kompendium om offentlig verksamhet:
Kostnadsenhet: En enhet där det ekonomiska ansvaret uppfylls om kostnaderna hålls inom
en given kostnadsram.

Resultatenhet: En enhet där det ekonomiska ansvaret uppfylls om enhetens intäkter

överstiger dess kostnader.

Målrelaterat ersättning: Betalt för att man uppnått visst mål, till exempel viss servicenivå
eller viss kvalitet.
Prestationsrelaterad ersättning: Betalt för produktion till exempel i DRG-poäng eller antal
besök
Anslag: Fastställda i förväg och oberoende av prestationer. Bygger på traditionell
kostnadsbudget Används för komplexa verksamheter till exempel forskning.

Prestationsmätning. Block 8:
Finansiella och icke- finansiella prestationsmått. Kapitel 22:
Prestation = vad som har åstadkommits
Prestationsmätning = mätning av olika aspekt på prestationer.

Det övergripande målet med prestationsmätning kan sägas vara strategiimplementering.

- Strategi till verksamhetsplanering till prestationsmätning.

Riktlinjer för prestationsmätning:

De prestationer som fokuseras och mäts bör vara möjliga att relatera till företagets strategi.

Prestationsmål bör knytas till valda mått på prestationer

Prestationsmålen bör vara motiverande.

Innebörden av de prestationsmått som används bör förstås av personalen.

- Personalen ska förstå de mått som är relevanta till deras arbete.

Personalen bör kunna påverka de prestationer som mäts och som man ansvarar för.

Personalen bör ha kunskap om hur de prestationer som mäts och som man ansvarar för kan
påverkas.

Personalen bör informeras om utfallet av prestationsmätningen.

 Prestationsmått
Finans:

Räntabilitet:
Lönsamhet = Resultat / kapital

Räntabilitet på totalt kapital:

Räntabilitet på totalt kapital = (resultat efter finansiella poster +

Räntekostnader) / totalt kapital.

Täljaren kan även skrivas som rörelseresultat + finansiella intäkter

Räntabilitet på sysselsatt kapital:

Sysselsatt kapital = Totalt kapital – Räntefria skulder

Sysselsatt kapital = Eget kapital + räntebärande skulder

Räntabilitet på sysselsatt kapital = (resultat efter finansiella poster +

räntekostnader) / sysselsatt kapital.

Räntabilitet på eget kapital:

Räntabilitet på eget kapital före skatt = resultat efter finansiella poster / eget
kapital.

Räntabilitet på eget kapital efter skatt = (resultat efter finansiella poster * (1 –

skattesats) / Eget kapital.

Justerat eget kapital = Eget kapital + (Obeskattade reserver * (1 – skattesats).