Kursens syfte: Ge studenten en grundläggande förståelse för hur det finansiella

systemet och hur de finansiella marknaderna fungerar.

Ämnet en relativ ny akademisk disciplin.

FINANSIELLA MARKNADER OCH INSTITUTIONER (HB 2)

Finansiell ekonomi studerar hur individer, företag och organisationer fördelar

sina knappa resurser över tiden.

Två inriktningar inom finansiell ekonomi

1. Finansiering via finansiella tillgångar (företagsperspektiv)
a) Optimala investeringsbeslut i ett företag (kapitalbudgetering)
b) Optimal kapitalstruktur (förhållandet eget kapital/skulder)
c) Utdelningspolitik

2. Investering i finansiella tillgångar (marknadsperspektiv)

a) Individens finansiella beslut: sparande/investering/portföljval
b) Prisbestämning på tillgångar (pris på aktier, obligationer m.m.)

Typiskt är att kostnader och intäkter från finansiella beslut

a) fördelas över tiden
b) de är osäkra (innebär risk)

Problem:
1) Avvägningen mellan risk och förväntad avkastning.
2) Att mäta risken (statistiskt mått), att värdera risken dvs. priset på risk
(ekonomiskt mått) och att hantera olika typer av risk (försäkring/hedge).

1
Finansiella beslut implementeras via det finansiella systemet (marknader och
institutioner)

Finansiella systemets mål är att tillgodose konsumenternas preferenser

 Vi sparar för att konsumera senare
 Vi investerar för att öka våra framtida konsumtionsmöjligheter

Finansiella system: de marknader och institutioner som används för finansiella

avtal samt byten av tillgångar och risker, vilket består av:
 Finansiella instrument (aktier, obligationer, derivat)
 Finansiella mellanhänder/aktörer (banker, försäkringsbolag etc.)
 Kontrollfunktioner (lagar, Finansinspektionen, Riksbanken)

Hushållens finansiella beslut:

a) Konsumtion och sparande
Inkomster varierar över tiden - stämmer sällan överrens med
konsumtionspreferenser. Hushåll föredrar jämn konsumtion över livet.

Livscykelhypotesen: låg inkomst i början och i slutet av livet  positivt

sparande under perioder för att kompensera för perioder med negativt
sparande. Konsumtionen jämnas ut över livet via finansmarknaderna och via
familjen.

2
Se figur nedan

b) hur ska förmögenhet/tillgångar placeras?

c) ska lån upptas (hus, studier)?
d) risknivåer (typ av sparande, rörlig eller fast ränta)?

3
Företagens finansiella beslut (corporate finance):
a) företagen behöver (fysiskt) kapital för att kunna producera
b) finansiellt kapital används för att finansiera det fysiska kapitalet
c) företaget beslutar om: vilken verksamhet som skall bedrivas, strategisk
planering (bedöma osäkra intäkter i framtiden mot kostnader idag)
d) vilken typ av kapital behövs för att bedriva verksamheten
(investeringsbedömning/kapitalbudgetering)
e) hur skall verksamheten/investeringarna finansieras
f) kapitalstruktur (vem tar del av avkastningen och hur mycket samt vem har
inflytande över företaget)

Ledningens mål är att maximera aktieägarnas förmögenhet (inte alltid samma

sak som att maximera vinsten)

Hur det finansiella systemet fungerar

Finansiella systemet utgör en länk mellan enheter med överskott på medel och
de som är i behov av finansiering.

Exempel: En del hushåll lånar av banken för att köpa hus, andra hushåll har
sparandeöverskott och lånar ut via banken

Exempel: Företag ger ut aktier (andelar i företaget) för att kunna bygga ny
fabrik

4
Funktionellt perspektiv på det finansiella systemet
Specifika institutionella förhållanden varierar mellan länder och över tid men
det finansiella systemets funktioner är detsamma.

1) Överföra resurser mellan tidsperioder, platser och branscher.

Ökar effektiviteten, flyttar till den plats/industri där avkastningen är högst eller
flyttar konsumtion till tid då nyttan är störst (t.ex. studielån)

2) Hantera risker.
Aktieägare bär risken/del av risken för affärsverksamheten mot ersättning,
försäkringsbolag tar upp risk och sprider den till sina ägare/investerare

3) Underlättar/möjliggör betalningar och underlättar på så sätt handel

kontanthantering och valutamarknader, förtroende av stor betydelse.
Sänker transaktionskostnader (jämför med byteshandel).

4) Kombinera resurser och sprida ägande.

Hushållens tillgångar aggregeras för att möjliggöra stora investeringsprojekt
Hushållen kan äga andelar och behöver på så sätt inte stå för hela
investeringen exempelvis via aktier.

Hushållens resurser kan också samlas via banker och fonder.

Ger likviditet, hushållen kan komma åt sina medel utan att investeringen
äventyras.
5) Tillhandahåller prisinformation och samordnar ekonomiska beslut
Räntor ger information om kostnaden för investeringar
Avkastningen speglar (oftast) risken

5
Exempel: Du har köpt ett hus och behöver låna pengar till kontantinsatsen på
100 000 kr. Din syster erbjuder sig att låna ut pengar till dig mot en ränta på
8%. Är det en rimlig ränta? Marknadsräntan ger information

Exempel: Du och din syster har ärvt ett hus och det ska delas lika mellan er.
Du vill ta över huset och måste då betala hälften till din syster. Hur mycket ska
du betala? Marknadsvärdet ger information

Exempel: Ett företag som gör vinst kan välja mellan att investera i den egna
verksamheten eller dela ut vinsten. Vad önskar aktieägarna?
Om den förväntade avkastningen är lägre än andra placeringar indikerar detta
att pengarna kan användas bättre någon annanstans. Marknaden ger
information om avkastningen på olika placeringar.

6) Hantera incitamentsproblem och problem med asymmetrisk information

(den ena parten har ett informationsövertag mot den andra parten, t.ex.
försäkringar).
Välfungerande institutioner är bra på att använda information för kredit-
bedömningar, vilket kräver resurser för kontroll/process.

Moral hazard (omoraliskt beteende): Maximala försäkringsbelopp och

självrisker begränsar moral hazard

Principalagent problem: Principalen (uppdragsgivare) är aktieägarna, agenten

(utförare) är företagets styrelse. Agerar styrelsen i aktieägarnas intresse?
Kan lösas genom att agenten får del av vinstandelar och eventuellt bonus
kopplad till aktiekursen.

6
Finansiella marknader
Finansiella marknader är en del av kapitalmarknader.
Kapitalmarknaden delas in i aktiemarknad och kreditmarknad.
På kreditmarknaden handlas det med räntebärande instrument: pengar,
valutor och obligationer

På finansiella marknader bjuds det ut och efterfrågas betalningsmedel av olika

slag.

Typer av tillgångar
 Reala tillgångar, t.ex. fastigheter, maskiner och råvaror
 Finansiella tillgångar: utgör fordringar på reala tillgångar bestämmer vem som
tar del av avkastningen

Huvudtyper av finansiella tillgångar

1. Skuldebrev: lån mot fastställd ersättning (fixed income securities).
Räntebärande (fastförräntade) värdepapper.

Exempel: Banklån, obligationer (främmande kapital), ägarandelar, andelsbevis

residualrätt, rätt till del av vinsten, konvertibla skuldebrev (innehavaren kan
efter en bestämd tid omvandla skuldebrevet till aktier)

2. Värdestegring via ägande (indirekt avkastning)

Del av risken
Ägande och kontroll/management separerade

7
Exempel: Aktier, derivat, instrument/avtal (ofta standardiserade) där ett eller
flera andra värdepapper ligger som grund.

Värdet/priset kopplat till underliggande instrument

Används för kapitalanskaffning och riskhantering (minska eller öka önskad risk)
Ökad risk kopplad till ökad avkastning

De olika instrumenten är kopplade till fordringar på avkastningen från de reala

tillgångarna.
Investering och finansiering är två sidor av samma mynt (en investering måste
finansieras).

Instrumenten handlas på olika marknader.

Skilj mellan primärmarknader och sekundärmarknader.

Primärmarknad nya värdepapper, direkt kopplat till finansiering av
investeringar.
Sekundärmarknad handel med tidigare utgivna värdepapper, sparande,
riskhantering, spekulation.
Fungerande sekundärmarknad ökar likviditeten  bättre fungerande
primärmarknad

8
Aktiemarknad
Aktier ger innehavaren rätt till en del av framtida vinster
Nyemissioner (bolaget tillförs nytt kapital)
Fondemission (bolaget tillförs inte nytt kapital, omflyttning av poster i eget
kapital)
Nasdaq/OMX (Stockholmsbörsen), NGM (Nordisk Growth Market) och OTC
(Over The Counter, inofficiell handel)
Det finns privata (EK på 50 000 kr) och publika aktiebolag (EK på 500 000 kr).
Det är endast aktier i publika aktiebolag som får handlas på marknadsplatser
för noterade aktier.
Övriga aktier kallas onoterade. Vanligt bland riskkapitalbolag. Förmedlar ofta
lån till växande företag, i utbyte mot del av företagets avkastning.
Efter några år säljs företaget.

Räntemarknad
Handel med instrument (skuldebrev) som ger fastställd avkastning (ränta)

a) Obligationsmarknad: värdepapper med längre löptid än 1 år

Förlagsbevis: liknar obligationer men saknar alltid säkerhet
Aktieindexobligationer: avkastningen beror på aktie-/indesutvecklingen
Löptid mellan 2-4 år
Realränteobligationer: obligationer emitterade av riksgäldskontoret med en
fast realränta, där räntan räknas upp nominellt sett med inflationsindex.
Riksgäldskontorets inlåning: inlåningskonto för allmännheten, med både fast
och rörlig ränta
Konvertibla obligationer: kan utbytas mot aktier efter viss tid

9
Lån med optionsrätt: obligations-och förlagslån kan utges med
optionsrätt = rätt att till viss kurs inom viss tid teckna aktier i det bolag som
tagit lånet = teckningsoptioner
Premieobligationer: en trygg och säker sparform, med chans att vinna
skattefritt. I stället för ränta så läggs avkastningen i en gemensam pott som
lottas ut. Avkastningen lottas ut vid vinstdragningar. Antalet dragningar varierar
från två till sex per år. Löptiden på lånen brukar vara från 3 till 7 år.
Riksgäldskontoret emitterar nya premieobligationer 2 till 3 gånger per år.
Lånen är indelade i serier och i varje serie finns 1 000 obligationer
Premieobligationer är börsnoterade och handeln sker genom bankerna och
övriga fondkommisionärer. SOX (Stockholms fondbörs)
b) Penningmarknad: värdepapper med löptider kortare än 1 år
Statsskuldväxlar och bankcertifikat är de viktigaste
Statsskuldväxlar används för att justera statens lån på kort sikt samt av RB för
penningmängdsjusteringar
Bankcertifikat används för att hålla bankerna likvida underlättar
likviditetsjusteringar

Fondmarknad
Kollektiv förvaltning av värdepapper
Fonder kan indelas i:
Aktiefonder: Med olika placeringsinriktningar: marknad, bransch, storlek, etc.
Räntefonder: Placerar i räntebärande värdepapper
Blandfonder: Placerar i både aktier och räntebärande
Indexfonder
Hedgefonder
Fond i fond: Fonder som enbart placerar i andra fonder

10
Derivatmarknad
Options och terminsmarknad
Optioner: Köpare och säljare har förbundit sig att köpa/sälja en tillgång till ett
visst pris vid en viss tidpunkt i framtiden.
OM/OMX (framtida marknader)

Valutamarknaden
Binder samman olika marknader
Handel: Kopplar samman finansiella marknader
Valuta och räntor är intimt förknippade
Ränteparitet: (1+rS) = (1+rU) ± förväntad växelkursförändring
Avkastningen på pengar placerade på bank i Sverige (S) = avkastning på pengar
placerade på bank i Utlandet (U) ± förväntad växelkursförändring

Finansiella institutioner (mellanhänder)

1) Banker
2) Försäkringsbolag
3) Fondbolag (ägs ofta av banker)
4) Bostadsinstitut (kan också ägas av banker)
5) Investmentbolag: ett företag som har till uppgift att äga aktier i andra bolag.
6) Riskkapital bolag(Venture Capital Company): ett företag som investerar
aktiekapital i mindre och medelstora icke marknadsnoterade företag i syfte att
ge finansiering temporärt under ett antal år, för att sedan realisera sin
investering genom försäljning eller marknadsnotering av aktierna.
7) Skuggbanker (oreglerad bankverksamhet, inga mellanhänder)

11
Finansiell styrning och planering (kursiv läsning)
Finansiell styrning finns på olika nivåer i företaget, såsom taktisk styrning,
strategisk styrning och operativ styrning

Finansiell styrning utgår från resultaträkning och balansräkning.

Härvid används ofta nyckeltal för styrning, t.ex. räntabilitet, likviditet, soliditet.

Finansiell planering avser den strategiska användningen av finansiella resurser:

Utgår också från företagets redovisning
företagsuppköp
vertikal integration
produktinriktning

kapitalstruktur (soliditet, skuldsättningsgrad)

likvida medel/placering av överskott
kapitalbindning i lager och fordringar/skulder
kapitalbindning i rörelsekapital

12