OBLIGATIONER (BONDS) (HB 5)

Finansiella instrument som emitteras (ges ut) av företag och staten för att låna
pengar. Även kallat räntebärande instrument.

Obligationer har begränsad löptid och kassaflödena är kända.

För att låna ut pengar kräver långivaren en avkastning som benämns
marknadsränta.

5.1 Annuiteter
Annuitet: Lika stora kassaflöden under löptiden till riskfri ränta (eftersom alla
kassaflöden är kända).
C = känt belopp som utbetalas varje år
r = marknadsräntan
n = antal år
C C C C
PV = + + + …+
(1+r ) (1+r ) (1+r )
2 3
(1+r )
n

n
C
PV =∑
i (1+ r)i

Alternativ formel:
PV =C ¿

1
Exempel: 1000 kr förfaller till betalning i slutet av varje år i fem år, räntesatsen
är 5%. Beräkna obligationens pris (nuvärde)

1000 1000 1000 1000 1000

PV = + + + + =4329 , 77 kr
(1+0 , 05) (1+0 , 05) (1+0 , 05) (1+ 0 ,05) (1+0 , 05)5
2 3 4

PV =1000 ¿ kr

1200

1000

800

600

400

200

0
1 2 3 4 5

5.2 Nollkupongare
Nollkupongare: en räntebärande tillgång, som inte ger någon utdelning under
löptiden. Avkastning kommer som värdeförändring när obligationen mognat.
N = nominellt belopp (face value/par value)
n = dagen då beloppet betalas ut (obligationen har mognat)
P = priset
N
P=
¿¿

2
 1200

1000

800

600

400

200

0
1 2 3 4 5

En nollkupongare handlas alltid med ”rabatt”, dvs priset är lägre än det

nominella beloppet.

Antag det nominella beloppet som betalas ut om 5 år 10 000 kr.

En rationell individ betalar inte ens 10 000 kr för att köpa en sådan obligation.
Vad är man villig att betala om räntan är 5%?

Det räknar vi ut med formeln ovan

10000 kr
P=
¿¿

3
5.3 Kupongobligationer
Kupongobligationer: Ger periodiska utdelningar (räntekuponger) under
löptiden och vid löptidens slut betalas även det nominella beloppet på
obligation.

Det är alltså en kombination av annuitet och nollkupongare.

Kupongränta: Den ränta som används för att beräkna storleken på kupongerna.
Beräknas som den årliga betalningen dividerat med det nominella beloppet.

Cn
P=∑ ¿
n=1
¿¿

Par värde: priset på en kupongobligation är lika med det nominella beloppet på

obligationen, P = N
Rabatt: priset på obligationen är under det nominella beloppet, P < N
Premie: priset på obligationen är över det nominella beloppet, P > N

1200

1000

800

600

400

200

0
1 2 3 4 5

4
Priset på en kupongobligation är alltid lägre än det nominella beloppet om
kupongräntan är lägre än marknadsräntan.

Exempel: En femårig statsobligation vars nominellt belopp är 10 000 kr och

med kupongräntan 4% handlas till marknadsräntan 4,5%.
Beräkna obligationens pris.

Beräkna kupongens värde C = 4%10 000 = 400 kr

P=400
( 0,045
1
−
1
5 ) +
10 000
0,045(1+ 0,045) (1+ 0,045)
=9780 kr
5

Är kupongräntan 6% istället  P = 10 658, 5 kr  P > N

5.4 Pris, tid och ränta

En obligation kan säljas innan mognadstiden. Marknadsräntan kan ändras.
Hur påverkar det obligationens pris?

Nollkupongare som säljs innan mognadstiden.

Exempel: En statsobligation med 10 års löptid.
Nominellt belopp är 1 000 000 kr och marknadsräntan är 3%.
1 000 000 kr
P=
¿¿

Efter två år säljs obligationen. Beräkna obligationens pris.

1 000 000 kr där n = återstående löptid
P=
¿¿

Exempel: Räntan ändras till 2,5%

1 000 000 kr
P=
¿¿

5
Kombinera: P= 1 000
¿¿
000
kr

Se också diagram i läroboken

Ränterisk: anger hur mycket obligationens pris förändras då marknadsräntan

ändras med en procentenhet.

Internränta: den ränta där nettonuvärdet är lika med noll. I samband med
obligationer kallas internräntan också för yield to maturity.

Exempel: Du kan spara i en obligation som efter fem år betalar $100. Priset idag
för obligationen är $75. Vilken är internräntan?
100
75= 5
(1+r )

( )
1
5 100 100 5
(1+r ) = ⇒r= −1=0,0592=5 , 92%
75 75

5,92% är den ränta som gör att priset = nuvärdet av framtida betalningar.

Om internräntan > marknadsräntan  investeringen är lönsam.

AKTIER (HB 6)

6
Avser ägarandelar i ett företag. Den som köper aktier lånar ut pengar till
företaget och som kompensation får aktieägaren en del av företagets vinst, s.k.
utdelning.

Vi skiljer inte på olika aktier (stam-, preferens-, samt A-och B-aktier)

Vi går inte igenom hur handeln går till i praktiken.

6.1 Dividends (utdelning)

Bedöma framtida kassaflöde till finansiärerna efter avsättning till investeringar
och ökning i rörelsekapital.

Ofta tolkas det att företag som ger högre utdelning är bättre att investera i.
Men det är inte självklart.
Finns ingen automatisk koppling mellan vinst och utdelning.
Utdelningen ett styrelsebeslut.

6.2 Prissätta aktier

Grundläggande modell: Dividend discount model, förkortat DDM

Aktiens pris är lika med nuvärdet av alla framtida utdelningar.

Enligt DDM diskonteras kassaflödet till nuvärde

D = förväntad utdelning (eventuellt efter nödvändiga investeringar)
k = förväntad avkastning = marknadens diskonteringsränta (riskjusterad)

D 1+ P1−P 0
k=
P0

7
 1 1 D P −P0
vilket kan skrivas som direktavkastning + avkastning: k = P + P
0 0

D 1 + P1
Skriv om för att få dagens aktiepris: P0=
(1+ k )

Dagens pris beror på förväntad utdelning om ett år och förväntat pris om ett år.

För att ta reda på nästa års pris gör vi beräkningen

D 2 + P2
P 1=
(1+ k )

D1 D 2 + P2
Sätter vi in P1 i formeln ovan får vi: P0= (1+ k ) + 2
(1+k )

och upprepas det oändligt antal gånger fås följande formel

Dt
P 0= ∑ ¿
¿¿

Svårt att veta framtida utdelningar.

Vi antar därför att utdelningarna växer med en konstant tillväxttakt varje år, g
t−1
Dt =D1 (1+ g)

Sätt in tillväxttakten i summaformeln ovan

D1
P 0=
k −g

8
Exempel: Vi vill prissätta ett företags aktie. Utdelningen förväntas växa med 2%
per år. Förväntad avkastning/marknadsräntan beräknas till 7%. Nästa års
utdelning uppskattas att bli 5 kr
5
P 0= =100 kr
0.07−0 , 02

Tillväxttakten kan beräknas som räntabilitet på eget kapital  andel av

överskottet som inte betalas ut.

Exempel: Nettoomsättning = 100 miljoner kr och utdelning = 20 miljoner kr

Andel som inte betalas ut = (100-20)/100 = 0,80
Räntabilitet på EK = 2,0 (resultat efter finansnetto/EK)
g = 2,00,80 = 1,6%

Aktier som inte har någon tillväxt i utdelningarna innebär att företaget endast
investerar så att de ersätter kapitalets förbrukning (depreciering). I så fall kan
D1
aktien värderas som en konsol, P0=
i

På en perfekt kapitalmarknad är företagets värde oberoende av dess

utdelningspolicy. Den påverkar alltså inte aktieägarnas förmögenhet.

Utdelning kan ske i form av kontantutdelningar eller återköp av aktier.

9
6.4 Fundamental analys eller teknisk analys?
Fundamental analys: Använd all tillgänglig information (för att få fram
företagets fundamentala värde).

Fundamental analys utgår från att marknaden är ineffektiv.

Det finns tillgång till gratisinformation som inte återspeglas i aktiepriserna.

Teknisk analys: Använd historiska aktiepriser.

Svar: Det går inte att avgöra vilken metod som är bäst

Substansvärde: Eget kapital eller eget kapital per aktie

P/E-tal: kursen/vinsten
Räntabilitet: vinst per aktie

Exempel på genomsnittlig avkastning för olika tillgångar

Portfölj Nominellt Realt Riskpremie
SSVX 6,0% 2,3% 0
Obligationer 7,3% 3,6% 1,4%
Aktier 12,6% 8,9% 6,6%

10
 TERMINER, FORWARD AND FUTURES (HB 7)

En viss sorts finansiella instrument kallas derivat.

Det är härledda instrument vars pris beror på priset på ett eller flera under-
liggande instrument, t.ex. aktier, valutor eller råvaror.

Utbytet sker i framtiden (till skillnad från spotmarknad där leveransen sker
omedelbart till spotpriser).

Valutor och räntebärande papper kan handlas både på termin eller spotkurs.

Derivat kan inte användas för kapitalanskaffning, men däremot för att minska
risken i en portfölj (och kallas då för hedging eller kurssäkring).

Derivat är ett nollsummespel.

7.1 Forward and futures

Terminskontrakt: en överenskommelse mellan två parter om att utbyta det
underliggande instrumentet vid en framtida tidpunkt till ett bestämt pris (det
sker en likvid och leverans i framtiden).
Det föreligger en skyldighet för båda parter.

Den som har rätten och skyldigheten att köpa är ”lång” i kontraktet.
Den som har rätten och skyldigheten att sälja är ”kort” i kontraktet.
Forward price: Avtalat pris i framtiden (betalas vid leverans)
Maturity date: Framtida leveransdatum

11
Forward: skräddarsydda kontrakt (varan levereras at maturity), som handlas
”rakt över disk” (OTC).
Futures: slags standardiserade kontrakt som handlas på en börs (varan
levereras sällan at maturity, men likviden gör).

Lägg märke till skillnaden. För Futures träder börsen in som en slags
mellanhand.

Vanligaste terminskontraktet på Stockholmsbörsen är OMX30 indexfutures.

Det är standardiserade terminer med ett aktieindex som underliggande
tillgång.

7.2 Forwards och Futures som försäkring

Fungerar som en slags försäkring där man låser det framtida värdet så man
garanteras en viss avkastning, t.ex. låser växelkursen en månad framöver så
man garanteras samma pengar tillbaka.

7.3 Framtida pris

Hur bestäms det framtida priset?
Vi ska visa att det framtida priset beror på priset på den underliggande
tillgången.

Du vill köpa ett fat olja idag med avsikten att sälja det på framtida marknad om
ett år.
Det finns två sätt att göra det på

12
Du köper ett fat olja idag på spotmarknaden för priset är S0 kr.
Du måste lagra oljefatet till en kostnad av w kr.
Efter ett år säljer du oljefatet för priset S1 kr
S −S
1 0
Avkastning efter ett år: r 1= S −w
0

Ett alternativ är att du idag köper en ett-årig obligation för priset S 0 kr med en
riskrfri ränta på rf (du investerar idag för att kunna betala i framtiden).
Du bestämmer dig för att köpa ett oljefat på en framtida marknad till priset
F kr.
Efter ett år säljer du oljefatet på spotmarknaden till priset S 1 kr
S −F
1
Avkastning efter ett år: r 2= S + r f
0

I båda fallen investerar du S0 kr för att ett år senare sälja investeringen för S1 kr.
Alternativen måste ge samma avkastningen pga lagen om ett pris, dvs följande
relation måste hålla

S 1−S0 S 1−F
−w= +r f
S0 S0

Lös ut F från ekvationen. Vi får ett arbitragevillkor: F=(1+ r f + w)S 0

Vi får ett samband mellan det framtida priset och spotpriset på tillgången.
När S0  F och när S0  F.

Det framtida priset härleds från den underliggande tillgångens pris.

Framtida priset är ”derived” från tillgångens pris.

13
Parentesen avser den kostnad jag får bära (cost of carry) för att köpa oljefatet
idag. Kostnaden består av lagringskostnad och pengarnas tidsvärde.
Det sist nämnda kan också tolkas som alternativkostnaden för att betala idag
istället för att placera pengarna på banken (den ränta jag går miste om).

Finns det ingen lagringskostnad, t.ex. aktier, blir formeln enklare:

F=(1+ r f ) S 0

Framtida värdet (slutvärdet) måste vara lika med nuvärdet (S 0) multiplicerat

med pengarnas tidsvärde. Om det inte är så finns arbitragemöjligheter.

Exempel: Antag en aktie värderas idag till 60 kr (spotpris). Marknadsräntan är

5%. Vilket är aktiens framtida pris?
Svar: F = (1+0,05)60 = 63 kr

Antag att F = 67 kr. Vag gör jag? Jag lånar 60 kr av banken, köper en aktie och
intar en kort position i aktien, dvs jag säljer den för det framtida priset 67 kr.
Jag betalar tillbaka lånet inklusive ränta och gör en vinst på 4 kr.

Antag att F = 58 kr. Vad gör jag? Jag säljer aktien för 60 kr och intar en lång
position i aktien. Jag placerar 60 kr på banken med 5% ränta, vilket ger en
avkastning på 3 kr och sedan köper jag tillbaka aktien för det framtida priset på
58 kr, en vinst på 5 kr (i detta fall, sälj dyrt-köp billigt).

14
7.4 Forward and futures – predictors of spot prices
Framtida kontrakt kan användas för spekulation. Man slipper den kostnad som
uppstår om man intar en position på spotmarknaden.

Den som spekulerar i framtida kontrakt spekulerar i prisökning eller prisfall på

framtida spotmarknad.

Men det är ett misstag att tro att det framtida priset (F) kan förutsäga det
framtida spotpriset (E(S1)), dvs att F = E(S1).

The margin: En slags deposition

15
Swappar
En swap är en serie kontrakt (framtida kontrakt) för en viss period mellan två
parter, vilka avtalar om det belopp som skall betalas för varje period.

Exempel: Ett svenskt företag har ingått ett kontrakt att importera cykeldelar
från ett tyskt företag. Betalningen ska göras en gång om året i tre år. För att
minska risken för stora växelkursförändringar så kan företagen avtala om att
varje betalning skall göras till en bestämd växelkurs.

Exempel: Ränteswappar.
Två företag kan komma överens om att byta räntor på sina lån.
Det kan bero på att företagen har olika bedömningar om räntans utveckling

Företag A har en fast ränta och företag B har en rörlig ränta.

En ränteswap innebär att A tar över den rörliga räntan och B tar över den fasta
räntan.

Exempel: Två företag A och B. I tabellen visas den fasta eller den rörliga ränta
de måste betala för ett lån i respektive bank.

Fast ränta Rörlig ränta

FA 6% Stibor+1%
FB 9% Stibor+2%

STIBOR = Stockholm interbank offered rate, den räntesats som betalas mellan
banker när de lånar av varandra.

16
Företagens förväntningar om räntan förändras.
FA tror att den rörliga räntan faller, vilket gör att FA föredrar att betala rörlig
ränta.
FB tror att den rörliga räntan stiger, vilket gör att FB föredrar att betala fast
ränta.

De ingår följande avtal:

fast ränta 6%
FA FB
Stibor

fast ränta 6% rörlig ränta Stibor+2%

Bank A Bank B

FA önskar betala rörlig ränta och FB önskar betala fast ränta.

Företagen avtalar följande: A betalar Stibor till FB och FB betalar 6% fast ränta
till FA

Kassaflöden:
1. FA betala Stibor till FB
2. FA betalar 6% fast ränta till banken
3. FA får 6% fast ränta av FB
Netto: fasta räntorna tar ut varandra, kvar blir Stibor, vilket är 1% mindre än
angivna Stibor+1%

17
1. FB betalar Stibor+2% till sin bank
2. FB betalar 6% fast ränta till FA
3. FB får Stibor från FA
Netto: Stibor tar ut varandra, kvar blir 6%+2% = 8%, vilket är lägre än 9% i fast
ränta för FB

Swappen har genomförts utan mellanhand.

Det normala är att en mellanhand träder in i swappen.
Till exempel skulle mellanhanden kunna kräva 6,5% i fast ränta från FB, men
mellanhanden betalar bara ut 6% till FA.
En vinst på 0,5% på varje transaktion för mellanhanden

18