Köprätt

Översikt till köprätten

Historik

Köp och byte Länge varit viktiga avtalstyper

1734-års lag Fanns i kapitel 1 regler om köp och skifte (äldre term för byte).

HB 1:5 Gäller fortfarande = reglerar tvesalu = dubbelförsäljning.

1905 Stiftades en köplag efter influenser från tysk, fransk, engelsk och
romersk rätt.

1905-års köplag Hade stor betydelse fram tills den ersattes av 1990-års köplag, som
gäller idag.

Gäller inte längre men fortsatt giltighet som allmänna principer.

På 1970-talet Påbörjades arbetet med ar reformera 1905 års köplag.

Beredningsarbetet Resulterade inte i någon lagstiftning då ville avvakta

framläggandet av en FN-konvention om internationella köp.

CISG 1980 kom den internationella köplagen under benämningen CISG.

Blev utgångspunkten för svenska lagstiftningsarbetet.

Köplagen Den nu gällande (SFS 1990:931) är en produkt av denna

anpassning till den internationella köprätten.

CISG = United Nations Convention on the Contracts for the International

Sale of Goods (1980).

1
 Konsensualavtal

Regler Köplagen innehåller inte några relger om själva köpeavtalet.

Detta regleras i Avtalslagen (SFS 1915:218).

I AvtL 1§ stadgas att anbud och svar är bindande var för sig, dvs
löftesprincipen.

Utbud
Anbud
Accept

Förutsättningar för ett avtal

1. Rättslig handlingsförmåga – Både för säljare och köpare.
2. Inom acceptfristen – måste Accepten ha inkommit. .
3. Ren accept.

Konsensualavtal Är Köpeavtalet exempel på. Avgörande är därför att parterna är

överens, dvs att det föreligger konsensus.

Köplagen och annan köprättslig lagstiftning

Praktiska livet Vanligt att man inte tänker på att man faktiskt ingår ett avtal.

I samband med köp Det är kunden som lämnar ett anbud och butiksbidträdet som
accepterar detta i egenskap av ställningsfullmäktig.

Hemförsäljning
 Specialreglerad genom Hemförsäljningslagen (SFS 1982:1361).
 Reglerar endast det avtalsrättsliga förhållandet vid hemförsäljning.
 Eftersom lagen kräver att köp ingås i viss form är det inte fråga om ett
renodlat konsensualavtal.
 I övrigt är den köprättsliga lagstiftningen tillämplig även vid hemförsäljning.
 Hemförsäljningslagen = del av konsumentskyddet.

4 andra lagar av speciellt intresse:

1. Konsumentköplagen
2. Lag om internationella köp
3. konsumentkreditlagen
4. Lag om avbetalningsköp mellan näringsidkare

2
KöpL/ KKL (KöpL 4 §)
("Lagen gäller inte i fall då konsumentköplagen är tillämplig". )

KöpL inte kan tillämpas på de områden där Konsumentköplagen (KKL) är

tillämplig.

KKL tillämplig vid (KKL 1 §)

("Denna lag gäller köp av lösa saker som en näringsidkare i sin yrkesmässiga verksamhet
säljer till en konsument huvudsakligen för enskilt ändamål." )

1. Köp mellan näringsidkare som handlar i sin yrkesmässiga verksamhet

2. Motparten är en konsument som köper för enskilt bruk
3. Det som köps är lös sak.

CISG (KöpL 5 §)
 KöpL inte tillämpas där den internatinella köplagen är tillämplig.
 CISG är genom internationella köplagen införlivad i svensk rätt och gäller som
svensk lag här i landet.
 Lagen är tillämplig vid:
1. köp mellan näringsidkare.
2. Som har sina affärsställen i skilda länder.

Kreditköp
 Köparen får tillgång till varan innan den är betald får han någon form av kredit.
 Kreditköp regleras i Konsumentkreditlagen Lag om avbetalningsköp mellan
näringsidkare.

Konsumentkreditlagen (KKrL)
 Tillämplig problem kan uppstå för konsumenten beträffande betalning.
 I övrigt = annan lagstiftning tillämplig på själva köpet t.ex.
konsumentköplagen.
 Innehåller även regler för konsumentkrediter i allmänhet.
o Dessa blir tillämpliga så snart en konsument lånar pengar av en
näringsidkare.
 Inte renodlad köprättslig lag utan innehåller även fordringsrättslig
lagstiftning.

Lag om avbetalningsköp
 Preciserar vad menas med avbetalningsköp.
 Tillämpningsområdet är negativt bestämt.
 Gäller när KKrL inte kan tillämpas, dvs:
1. båda parter är näringsidkare.
2. Båda parter är privatpersoner.
 Den behandlar i likhet med KKrL endast de problem som har anknytning till
betalningen.

3
 Köplagens tillämpningsområde

Tilllämpningsområde (KöpL 1 §)
(Båda parter är näringsidkare eller privatpersoner)
1. Köp eller byte
2. Av lös egendom

Lös egendom (KöpL)

1. Allt som inte är fast egendom.
2. Bostadsrätter och aktier = lös egendom som inte lös sak.

Fast egendom (JB, Jordabalken, 4 kap)

Mark, byggnad, vis inredning i byggnad (förutsatt samma ägare till byggnad och
inredning).

KöpL inte tilllämplig (KöpL 1 § 3-4 st)

1. Vid försäljning av tomträtt.
2. Byggnad på annans mark.

Gränsen mellan köp och tjänst (KöpL 2 § reglerar)

Tillverkningsavtal (KöpL 2 § 1 st)

(Säljaren både tillverkar varan och tillhandahåller materialet)
 Betraktas i sin helhet som ett = köp.
 Entreprenadavtal, dvs uppförande av byggnad inte omfattas av KöpL.

Installation (KöpL 2 § 2 st)

Då blir resultatet det motsatta = tjänst.

Konsumenttjänstlagen gäller mellan konsument och näringsidkare.

Dispositiv (KöpL 3 §)
 KöpL är dispositiv  inte tillämpas om annat framgår av avtalet.
 Inga tvingande regler som parterna måste hålla sig till.

Praxis
KöpL står också tillbaka för den praxis som har utbildats mellan parterna.
 Domstol kommer att tillämpa detta vid konflikt.
 Om ändra på detta måste klargöras redan vad avtalstillfället.

Handelsbruk eller sedvänja

 KöpL gäller inte om annat följer av handelsbruk eller sedvänja som
måste anses vara bindande för parterna.
 Lagstiftaren har således varit beredd att acceptera affärsvärldens
handelsbruk och sedvänjor.
 En domstol har emellertid mölighet att bortse från ett handelsbruk som
t.ex. alltför ensidigt gynnar den ena handelsparten.
 Om ett åberopat handelsbruk inte anses gälla träder KöpL
bsetämmelser i dess ställe.

4
 Avlämnandet och riskens övergång
(Observera att ordet avlämnande är ett juridiskt ord och ska ej bytas ut)

Hämtning, platsköp och distansköp

Hämtning (KöpL 6 §)
 Transport förutsätts ej.
Måste finnas överenskommelse.

Platsköp (KöpL 7 § 1 st)

 Varan betraktas avlämnad när den överlämnats till köparen.
(När säljaren skall transportera varan inomorten eller inom ett område där
säljaren vanligtvis ombesörjer transporten)

Distansköp (KöpL 7 § 2 st)

(Transporter av annat slag än de som nämns i 1 st)
 Vid distansköp = avlämnad när den överlämnats transportör.
 Säljaren ombesörjer transporten  regler som under 1 st.
 Lagen är dispositiv  kan komma överens om leveranskalusul med
annat innehåll.

Leveransklausuler (KöpL 7 § 3 st)

 Med detta kan risken vid transport regleras!
 Exempel på leveransklausuler.
 INCOTERMS = sammanställning av leveransklausuler.

(INCOTERMS = Standardvillkor som definierats av International Chamber of

Commerce. Dessa standardvillkor används för att fördela transportkostnader och
risken för varan mellan köpare och säljare.)

Fullgörelse av parternas prestationer

Lämna ifrån sig varan (KöpL 10 §)

Säljaren ej skyldig lämna ifrån sig varan om inte fått betalt.

Betala (KöpL 49 §)
Köparen ej skyldig betala om inte fått varan.

 Samtidighet omöjlig att tillämpa vid åtskilliga transportköp 

Avsända (KöpL 10 § 2 st)
Säljaren skyldig avsända varan

Transportdokument (KöpL 49 § 3 st)

Köparen skyldig betala mot olika former av transportdokument,
s.k. betalning mot dokument.

5
 Risken för varan, dröjsmål och felbedömning

Stoppningsrätt (KöpL 61 §)
Parterna valt förtroende  båda parter stoppningsrätt
= får ställa in fullgörelsen av sin del av avtalet och hålla inne sin prestation.

Avlämnandet är den centrala tidpunkten för:

1. Övergången av risken för varan
2. Dröjsmål
3. Frågan om det föreligger fel i varan

Risken för Fel i varan

varan 21 § 1 st
12 och 13 §

Avlämnandet

Dröjesmål
22 §

Risken för varan

Vad det innebär om köparen står risken för varan (KöpL 12 §)

 Förutsättningen risken gå över på köparen = situation som inte beror på
säljaren, d.v.s. ansvaret för olyckshändelser.
 Får betala för varan – även om skadad eller ej får.

 Inget med att vara vårdslös eller försumlig att göra.

Vad det innebär om säljaren står risken för varan (ej reglerat, pga ej entydigt svar)

Dröjsmål Säljaren inte fullgöra leveransen enligt avtalet

Påtala fel Kan köparen göra om levererar en vara som inte är fullgod

6
 Riskens övergång

Huvudregeln (KöpL 13 § 1 st)

Risken går över vid avlämnandet.

Varan kvar hos säljaren (KöpL 13 § 2 st... jfr. KöpL 6 §)

Beror på köpare att varan ej kunnat avlämnas i tid det
 Vid avtalad avhämtningstid övergår risken på köparen.

Skillnad mellan leveransavtal och köp av bestämd egendom.

1. Leveransavtal (genusköp) (KöpL 14 §)

Säljaren aldrig hävda att risken gått över på köparen förrän egendomen
individualiserats för köparens räkning.
(T.ex. olika bilar av samma märke, hur ser du skillnaden? Måste
veta/individualisera den bil du ska ha!)

2. Köp av bestämd egendom (specieköp)

Riskens övergång vid öppet köp

Öppet köp (KöpL 16 §)

Köparen bär risken fram tills varan lämnas tillbaka.

7
 Kontraktsbrott

Kontraktsbrott - en översikt
Tre viktigaste kontraktsbrotten vid köp
1. Dröjsmål med varans avlämnande
2. Fel i varan
3. Dröjsmål med betalningen

Kontraktsbrott 3 underproblem:

1. Verkligen fråga om ett kontraktsbrott?

Part som hävdar kontraktsbrott gör en felbedömning
 konsekvenserna av denna
 Kan vara kontraktsbrott istället.

2. Skall avtalet bestå eller upphöra?

1. Dröjsmål
 Valet mellan:
o kräva fullgörelse.
o häva köpet.
2. Fel i varan
 Köparen kräva avhjälpande, omleverans eller prisavdrag
(Om han vill att avtalet skall fullgöras)
 Häva köpet (KöpL 64 §)
 Parternas prestationsskyldighet bortfaller. Fullgjorda prestationer
skall återgå. (Liknar ogiltigförklarning av avtal).
(Förutsättningarna för hävning (hävningsgrund) är strängare än för
övriga påföljder vid kontraktsbrott.)

3. Kan man kräva ersättning för skada som man lidit?

1. Culpaansvar (Skadelidande har bevisbördan)

Huvudregeln skadeståndsrätt = svarar för skada förorsakat genom uppsåtligt
eller vårdslöst handlande.

2. Presumtionsansvar (Kräver skadestånd har bevisbördan)

Förutsätter att skadan uppkommit genom uppsåtligt eller vårdslöst handlande.

3. Strikt ansvar (Allt ansvar)

Ansvaret även skada genom olyckshändelse.

4. Kontrollansvar (Mildare än 3 = oberoende av vårdslöshet)

I svensk rätt först i och med 1990 års köplag.

8
 Culpa ansvar Dolus
Culpa Strikt ansvar
Casus

Culpaansvar Den skadelidande har bevisbördan.

Presumtions-ansvar Den som kräver skadestånd har bevisbördan

för att denne inte varit vårdslös.

Kontrollansvar En mindre sträng form av strikt ansvar;

kontrollansvar är helt oberoende av
vårdslöshet.

Positiva kontraktsintresset (Huvudregeln)

Skadelidande parten skall försättas i samma situation som om avtalet fullgjorts
på ett korrekt sätt.
 Ersättning för:
1. Förlust
2. Utebliven vinst

Negativa kontraktsintresset (I särskilda fall)

(T.ex. om skadeståndsanspråket riktas mot en underårig.)
Skadeståndet skall motsvara den situationen att avtalet aldrig kommit till stånd.
 Ersättning för:
1. Förlust
2. EJ Utebliven vinst

Kontraktsbrott - dröjsmål

Dröjsmål (KöpL 22 §)
Föreligger om:
1. Varan avlämnas för sent eller inte alls (ska ske inom skälig tid om ej angett)
2. Detta inte beror på köparen
 (23 - 29 §§)
1. Kräva fullgörelse
2. Häva köpet
3. Kräva skadestånd

Köparen inte kräva köpet fullgörs (KöpL 23 §)

1. Specieköp och vara förstörs
2. Fullgörelse = orimligt betungande för säljaren

9
 Dröjsmål - hävning av köpet

Köparen kan häva köpet (KöpL 25 - 26 §§)

Dubbla väsentlighetsrekvisit föreligger:
1. Dröjsmålet är av väsentlig betydelse för köparen
2. Säljaren insåg eller borde ha insett detta

Kringgå dubbla väsentlighetsrekvisitet (KöpL 25 § 2 st)

1. Köparen förelägger säljaren en viss tilläggstid
2. Fullgörelse inte äger rum inom denna tilläggstid.

Begränsning i hävningsrätten (KöpL 26 §)

Vara som skall tillverkas eller införskaffas särskilt för köparens räkning.

Dröjsmål - skadestånd

Ersättning för den ekonomiska skada (KöpL 27 och 67 §§)

Kontrollansvar (KöpL 27 § 1 st)

Säljaren skall slippa ansvar krävs samtliga 4 rekvisit uppfyllda:
(Säljaren = bevisbördan)
1. Hinderrekvisitet
2. Kontrollrekvisitet
3. Oförutsebarhetsrekvisitet
4. Aktivitetsrekvisitet

Dröjsmål - säljarens kontrollansvar

Säljarens kontrollansvar
 Allt inom produktionen = säljarens kontrollansvar (maskiner och msk)
 Allt rör verksamhetens planering och organisation = säljarens ansvar.

Aktivitetsrekvisitet
Säljaren vara beredd på ekonomiska uppoffringar. Har möjlighet att skaffa fram
en ersättningsvara måste han göra detta även om det är förenat med en kostnad.

Offergränsen
Aldrig skyldig ta oskäliga kostnader för att fullgöra avtalet.

10
 Dröjsmål - ersättning för indirekta förluster

Indirekta förluster (KöpL 27 § 3 st)

 Skadeståndsansvaret omfattar inte indirekta förluster.
 Uppräkning av sådana indirekt förluster (KöpL 67 § 2 st)
(T.ex. uebliven vinst)

Direkta förluster
 Kontrollansvaret omfattar dessa
= kostnader och förluster som normalt blir aktuella vid ett dröjsmål.

Dröjsmål - säljarens culpaansvar

Försummelse från säljarens sida (KöpL 27 § sista st)

Köparen alltid har rätt till skadestånd (säljaren = culpaansvar)

Skadeståndet vid culpaansvar (67 § 1 st 1 meningen)

Säljaren får ersätta köparen för:
1. Direkt förlust
2. Indirekt förlust

Produktskador (KöpL 67 § 1 st 2 meningen)

Köparen inte ersättning för sådan förlust som köparen tillfogas genom skada på
annat än den sålda varan.
 Ansvaret för sådana skador ligger på tillverkaren och regleras i
Produktansvarslagen (SFS 1992:18)

Skyldighet begränsa skada (KöpL 70 §)

Skadelidande = skyldig att vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada.
Om inte  själv stå en del av förlusten (skadeståndet jämkas).

11
 Fel i varan

Precis som vid dröjsmål är det två frågor

som skall besvaras:
1. När föreligger fel i varan
2. Vilken påföljd kan aktualiseras
Konkret fel
Svaret på första frågan finns i 17, 18 och
19 §§ KöpL. Varan skall stämma överens
med avtalet annars föreligger ett konkret
fel.
Abstrakt fel
I andra hand skall varan ha den kvalitet
som en vara av den typen i allmänhet har
annars föreligger ett abstrakt fel.
Säljarens marknadsföringsansvar
finner man i 18 §. Om varan inte överensstämmer
med uppgifter i marknadsföringen
föreligger ett fel om säljaren inte
senast vid avtalstillfället rättar uppgifterna.
Befintligt skick
Sätter säljaren in ett allmänt förbehåll i
enlighet med 19 § är avsikten att det skall
vara en friskrivning från felansvar. Detta
måste ske på ett för köparen tydligt sätt.
p 2 ålägger säljaren en viss upplysningsskyldighet.
Undersöknings av varan
Köparen måste även kontrollera att de krav
som uppställs i 20 (undersökning) och 21
(avgörande tidpunkt för felbedömningen)
§§ är uppfyllda.

Påföljder vid fel i varan

I 30 § KöpL finner man en överblick över

de påföljder som köparen kan göra gällande
mot säljaren vid fel i varan.
Avhjälpande, omleverans
Ett fel i en såld vara ger i första hand
köparen rätt att kräva avhjälpande eller
omleverans enligt 34 § KöpL, och det är
först om detta inte är möjligt som han har
rätt att kräva
Prisavdrag eller häva köpet enligt 37 -
39 §§ KöpL.
Säljarens initiativrätt

12
36 § KöpL understryker det ovan sagda
genom att ge säljaren en rätt att ta
initiativ till de åtgärder som nämns i 34 §.
En förutsättning för omleverans är att
köpet ej avser bestämt gods, d.v.s.
specieköp.

Köparens hävnings- och skadeståndsrätt

Hävningsrätt
Avhjälpande, omleverans och prisavdrag
innebär att avtalsrelationen består. Om
köparen inte kan få fullgod kompensation
inom ramen för avtalet har han rätt att
häva detta enligt 39 §, jfr 25 §.
Förutsättningarna för hävning är de
samma både vid dröjsmål och fel i varan.
39 § måste emellertid läsas i kombination
med 37 §.
Rättsverkningarna är de samma som
enligt en hävning jämlikt 25 §. Parterna
är inte längre bundna.
Skadestånd
Oavsett om köparen kan göra någon av
de föregående påföljderna gällande har han
utöver detta rätt till skadeståd. 40 §
KöpL, jfr skadestånd vid dröjsmål.

Köparens dröjsmål med betalningen

Priset oreglerat
Vanligtvis brukar parterna komma överens
om ett pris, och skulle de ha lämnat prisfrågan
öppen är det 45 § KöpL som gäller.
NJA 1951 s. 1 behandlar frågan om vad
som händer om köparen hävdar att han
och säljaren kommit överens om ett lägre
pris än det som säljaren begär. Detta
rättsfall slår fast att säljaren har
bevisbördan för överenskommet pris.
Dröjsmål med betalning
Vanligtvis kommer parterna även överens
om när betalning skall erläggas.
Beträffande tidpunkt för betalning innehåller
lagen en dispositiv regel 49 § KöpL,
som kan jämföras med 10§. Enligt dessa
skall parternas prestationer ske samtidigt
och alltså utbytas mot varandra.

13
Detentionsrätt
Säljaren behöver inte leverera om han inte
får betalt och köparen behöver inte betala
om han inte får varan. Parterna har rätt
att hålla inne sina respektive prestationer
för att tvinga motparten till fullgörelse av
sina avtalsförpliktelser.
Hävningsrätt
Säljaren kan alltså hålla fast vid avtalet
enligt 52 § eller häva köpet enligt 54 §.
Det räcker att man konstaterar att
dröjsmålet utgör ett väsentligt avtalsbrott
för hävning.
Hävningsförbehåll
Har varan kommit i köparens besittning
måste säljaren ha förbehållit sig rätten
att häva.

Skadestånd vid köparens dröjsmål med betalningen

Dröjsmålsränta
Står säljaren fast vid köpet blir han i de
flesta fall tillräckligt kompenserad genom
reglerna om dröjsmålsränta enligt
Räntelagen, enligt 71 § KöpL.
Skadestånd
Utöver nyss nämnda åtgärder kan säljaren,
om hans skada inte täcks av
dröjsmålsräntan även kräva skadestånd
jämlikt 57 § 1 st. Detta är vanligast vid
hävning av köpet.
Köparen har ett strängt ansvar och de
hinder han kan åberopa är av speciell
karaktär. Ansvaret närmar sig således ett
strikt ansvar.

Vård av varan

72 och 73 §§ KöpL stadgar om parternas

vårdplikt.
Säljaren skall vårda varan om köparen inte
tar hand om varan på överenskommet
sätt.
Köparen skall vårda varan för det fall att
den är behäftad med ett så allvarligt fel
att han vill avvisa denna.
Notera att vårdplikten inträder då motparten
i själva verket gjort sig skyldig till

14
kontraktsbrott.

15
 Sakrättsliga frågor
Sakrättsligt skydd

Köplagen behandlar förhållandet mellan en säljare och en köpare, de s.k. obligationsrättsliga

frågorna. Ett köp kan även ha betydelse för andra än parterna dvs. Tredje man. Då talar man
om sakrättsliga frågeställningar.

Det finns ingen sammanhängade rättslig reglering av sakrätten.

Tredje män som har egna intressen att bevaka med anledninga av ett köp:
1. Säljarens borgenärer
2. en person som köpt den aktuella varan, dvs säljaren har gjort sig skyldig till
dubbelförsäljning, se tvesala HB 1:5.
3. En person som påstår sig vara rätt ägare, dvs. säljaren har sålt en vara som han inte
ägt.
4. Köparens borgenärer
5. En person som köpt varan från den urspurnglige köparen trots att köpeskillingen ännu
inte är fullt betald.

Sakrättsligt skydd – Köparens synvinkel

Hur får jag skydd mot tredje man på säljarens sida?

Borgenärer (utmätning, konkurs), ännu ett köeavtal, rätt ägare

Säljare – köpeavtal – köpare

1. Säljarens borgenärer K1 skall kräva tradition i enlighet med lag om handel

med lösören (1845:50)

2. Ännu ett köpeavtal med K2 Även gentemot K2 är K skyddad vid tradition, jfr HB
1:5

3. Rätt ägare K kan åberopa lag om godtrosförvärv av lösöre

(1986:796)

16
Godtrosförvärv av lösöre

Enligt 2-4 §§ Lag om godtrosförvärv blir situationen följande

Besittning Besittning, god tro

Säljare - köpeavtal - Köpare

Stöld

Ägare

Lösningsrätt

Förutsättningarna för godtrosförvärv är således

1. Säljaren skall ha saken i sin besittning
2. En formellt riktig överlåtelse
3. köparen skall ha fått saken i sin besittning, och
4. Köparen skall vara i god tro när han får saken i sin besittning.

Om dessa fyra rekvisit är uppfyllda har ägaren endast lösningsrätt, inte vindikationsrätt.

Sakrättsligt skydd – säljarens synvinkel

Hur får jag skydd mot tredej man på köparens sida?

Borgenärer (utmätning, konkurs), vidareförsäljning

Säljare - köpeavtal - köpare

4. Köparens borgenärer Om säljaren låter köparen få besittning innan han

betalt måste han skriva in ett hävnings- eller
återtagandeförbehåll enlight 54 § sista st KöpL.

5. Vidareförsäljning till K2 Säljaren kan inte skydda sig mot att K2 gör
godtrosförvärv. K1 har gjort sig skyldig till olovligt
förfogande enligt BrB 10:4.

17