Övning 4 Växelkurser

Kapitel 13, Problem 5

Q: Describe the different ways in which the government may intervene in the forex market. Why
does the government have the ability to intervene in this way, while private actors do not?

Inflytandet på valutamarknaden kan ske på flera olika sätt.

 Kapitalkontroller
 Införa speciella valutamarknader med fast växelkurs som centralbanken upprätthåller.
 Interventioner - köp eller försäljning av valutor på valutamarknaden, för att påverka
växelkurser.

Möjligheterna till intervention beror på att Riksbanken har obegränsad tillgång på landets valuta
och dessutom ofta ett lager av utländska valutor. Riksbanken skäl för intervention på
valutamarknaden kan ha flera grunder. Att tjäna pengar är sällan någon grund.

Kapitel 13, Problem 6

Växelkursen i New York mellan dollar och euro är E$/€ = 1,05 och i Tokyo är den E$/€ = 1,15.

Genom arbitrage (köpa billigt och sälja dyrt) är det möjligt att göra vinster på växelkursskillnaden.

Köp euro i New York och sälj euro i Tokyo. Köp för $105 i NY och sälj i TK för att få $115, en vinst på
$10.

Den ökade efterfrågan på euro i New York pressar upp priset på euro där och det ökade utbudet av
euro i Tokyo pressar ner priset i euro där. Denna handel fortgår tills vi har en utjämning av priserna i
New York och Tokyo.
Kapitel 14 s 516 Problem 3

Grovt. Förutsättningarna för att LOOP (Law of one price) skall gälla är:

1. Inga handelshinder (som tullar, kvoter, ej möjligheter att frakta varorna, mm),
2. fullkomlig konkurrens och flexibla priser

Kommer relativpriset i USA och vissa andra länder att vara lika i samma valuta?

a) Ris som fritt handlas mellan USA och Kanada

Ja. Antagandena uppfyllda. Relativpriset lika med 1. qg($/€) =1
b) Socker som handlas mellan USA och Mexico, där USA infört en sockerkvot.
Nej prisrelationen mindre än 1. qg($/€)< 1. Priset i USA är högre än i Mexico , eftersom
USA har infört en sockerkvot som höjer priset.
c) Big Mac som säljs i USA och Japan.
Nej. Relativpriset kan skilja sig åt, eftersom det finns faktorer som inte kan handlas
med som verkar i ena eller andra riktningen (arbetskraft, kapitalersättning). qg($/€) ≠ 1
d) Hårklippning i USA och England
Nej. Relativpriset kommer troligen att skilja sig åt, eftersom hårklippning inte kan
handlas med, vilket får till följd att prisskillnaden ej kan fås att försvinna genom
arbitrage. qg($/€)≠ 1
Kapitel 14, Problem 9

Q: Both advanced economies and developing countries have experienced a decrease in inflation
since the 1980s (see Table 14-3 in the text). This question considers how the choice of policy
regime has influenced this global disinflation. Use the monetary model to answer this question.

a) Consider a period when the Swiss Central Bank targeted its money growth rate to achieve
policy objectives. Suppose Switzerland has output growth of 2% and money growth of 3%
each year. What is Switzerland’s inflation rate in this case? Describe how the Swiss Central
Bank could achieve an inflation rate of 2% in the long run through the use of a nominal
anchor.

Använd monetära modellen för att se på inflationskontroll.

Schweiz centralbank använder penningtillväxt för att nå sina mål.

BNP-tillväxten är 2 % och penningtillväxten är 3 %.

Vi beräknar inflationstakten i Schweiz med monetära ansatsen enligt:

g 

Där är inflationstakten, är penningmängdstillväxten, och g är BNP-tillväxten

g = 3% - 2% = 1%

Schweiz önskar ha en inflationstakt på 2%. Detta uppnås genom en penningmängdsökning på 4 %.

b) Consider a period when the Reserve Bank of New Zealand used an interest rate target. Suppose
the Reserve Bank of New Zealand maintains a 5% interest rate target and the world real interest
rate is 1.5%. What is the New Zealand inflation rate in the long run? In 1997 New Zealand
adopted a policy agreement that required the bank to maintain an inflation rate no higher than
2.5%. What interest rate targets would achieve this objective?

Utgå från Fisher-effekten  =i – r*

där i är räntan i Nya Zeeland (5%) och i* är världsmarknadsräntan (1,5%)

vilket är inflationstakten i Nya Zeeland på lång sikt

Önskad inflationstakt i Nya Zeeland är 2,5%. Vilken ränta i Nya Zeeland åstadkommer det?

Svar: 4%
c) Litauen har ett växelkursband på (plus – minus) + - 15% av 3,4528 lita per euro.

Övre bandgränsen är 1,15X3,4528 = 3,97072

Undre bandgränsen är 0,85X3,4528 = 2,93488

Inflationen i Eurozonen är 2%

Inflationen i Litauen är 6%

Deprecieringstakten för lita är då 6% - 2% = 4% < 15%.

Således håller sig litan inom bandet. Men efter 4 år har deprecieringen medfört att litan hamnat
utanför om den startar vid 3.4528 litas/euro. Startar den vid en annan växelkurs inom spannet
kandet ta kortare eller längre tid.

Vi ser att det är ett nödvändigt villkor att deprecieringstakten är mindre än bandbredden men
det är inte tillräckligt.
Kapitel 15, Problem 2

Se Figur 15 -12, s 558 som utgångspunkt

a) På kort sikt: nominella räntan och inhemsk avkastning ökar, Rupiern apprecieras gentemot
dollarn (E1->E2). Den förväntade växelkursen går ner med och skiftar därmed förväntad
avkastning på utländskt kapital (FR1 FR2). På lång sikt minskar priser tills
penningmarknaden är i jämvikt vid ursprungliga räntenivån och reala penningutbudet.
Växelkursen hamnar i en lägre jämvikt än ursprunget. Se diagrammet nedan:
b) Se diagrammet:

c) På kort sikt leder en minskning av penningmängden i Indien till att utbudet av pengar
minskar, vilket höjer räntan i Indien på kort sikt och rupiern apprecieras. Räntan i USA och
indiska priserna är oförändrade.
På lång sikt minskar priserna, den reala penningmängden och räntan i Indien återgår till sin
tidigare nivå, medan växelkursen för rupien är apprecierad (men något mindre än på kort
sikt).
d) Overshooting innebär att en permanent ändring i penningutbudet leder till en större ändring
i växelkursen på kort sikt än på lång sikt. Se figur 15-13 på s561 för utförlig beskrivning med
figurer.