Föreläsning 4: komplexitet i styrning

och organisering - Åsa Knaggård

Klimatanpassning - anpassa samhället till de positiva och negativa konsekvenser som global
uppvärmning innebär.

Torka, översvämningar, ras och skred är exempel på några negativa konsekvenser.

Flernivåstyrning - multilevel governance

● EU - direktiv
● Riksdag - Budget, lagar
● Regeringen - Regleringsbrev till myndigheter.
● Regioner - regional utveckling
● Kommuner - Planering mark och vatten

Främsta arbetet utförs av kommunerna

● Planmonopol - ansvar för att planera mark och vatten
○ I många länder är det vanligare med regionalt styre
● Beskattningsrätt - Skatt går främst till kommunerna. Bara de allra rikaste betalar
statlig skatt.

Subsidiaritet - Tanken om att det är bättre att beslut fattas nära väljarna om möjligt.
Mainstreaming - Alla ska vara ansvariga

Vem ska klimatanpassa?

● Offentliga och privata aktörer
○ Fastighetsägaren skyddar sin egen fastighet.
○ Leder till samordningsproblem
○ Behov av långsiktighet
○ Många olika sektorer
● Den kommunala kompetensen
○ Det kommunen ska och får göra
■ spelicallagsreglerad kompetens - vad kommunen måste göra
○ Får inte
■ Sådant som annat ska göra, t.ex. sjukvård och punktskatt.
■ Får inte snedvrida konkurrensen
■ Gynna eller diskriminera enskilda.
○ Kommunen gör flera saker som den inte är tvungen att göra
○ I Storbritannien får kommunerna endast göra vad staten säger åt dem att
göra.

Sektorisering - samverkan mellan olika sektorer.

● Häng-, och stuprännor
Avvägning mellan effektivitet (nätverksmodell) och rättssäkerhet (legal-byråkratisk modell)

kap 7 oxfordboken bookherat

diskussionsfråga till seminariet:

Vilka avvägningar,dilemman och paradoxer kan komma att påverka styrning och
organisering av frågor med governance-, flernivå- och/eller sektorisering problematik?

Politik som organisation kap.1

En omfattande välfärdsstat kan ses både som en solidariskt uppbyggd trygghet, eller som en
maktfullkomlig och byråkratisk tvångsapparat som kränker medborgarnas
självbestämmande i frågor som rör deras egna välfärd.

I Sverige har vi inga stora problem med legitimitet, endast en liten minoritet anser att man
bör minska välfärdsstaten.

Ökad migration och förhöjd levnadsstandard har lätt till individualisering i samhället, vilken i
sig har gjort människor mindre intresserade väl utformade välfärdssystem. Att själva få
forma sina liv har blivit allt viktigare.

För att människor ska stödja en ambitiös välfärdspolitik krävs en ideologisk övertygelse samt
en tro på statens opartiskhet och effektivitet.

Frontlinjebyråkraterna är de som jobbar närmast allmänheten. De ser till så att människor

har tillgång till de tjänster de är beroende av. Genom att arbeta effektivt och vara lyhörda
bidrar de till större tilltro till offentligheten.

Byråkratins dubbla ansikte

● Nedvärderande ord som pekar på krångel, svåröverskådlighet och ineffektivitet.
● Weber - Den byråkratiska organisationsformen kännetäcknas av centralt
beslutsfattande, enhetliga och precisa lagregler, som tillämpas av neutrala, opartiska
och på professionella meriter tillsatta tjänstemän, enligt principer som saklighet och
allas likhet inför lagen.

Olika organisationsmodeller
● Den legalbyråkratiska modellen: Bygger på enhetliga och precisa regler som har en
relativt stor varaktighet. Problemet ligger i svårigheten i att formulera tillräckligt
specifika regler med tillfredsställande nivå av precision.
● Den professionella modellen: beslutsfattande överlåts till specialiserade
yrkesgrupper.
● Den korporativa modellen: grupperna själva ska få makt över besluten som
åtgärderna riktar sig till.
● Den brukarorienterade modellen
● Den politikerorienterade modellen
 ● Den marknadsorienterade modellen
Dessa modeller är idealtyper som sällan förekommer i renodlade former. De finns för att
analytiska undersökningar ska vara möjliga.

Ekonomisk effektivitet och välfärdsstatens legitimitet

● Många anser att marknaden tillgodoser människors behov på ett bättre sätt.
● Dock lämpar sig inte alla varor och tjänster för marknadsstyrning. E.x. kollektiva
nyttigheter, som uppfyller kravet för icke-exkluderbarhet: varor som alla är i behov av,
såsom vatten och luft.
● Marknaden tar heller inte hänsyn till externa effekter, både positiva och negativa,
som kan påverka andra människor än konsumenterna. Ex. buller från bilar.
● Asymmetrisk information: Incitament för att frisera räkningarna. Sjukvårdare kan
överbehandla patienter, vars försäkringsbolag inte har någon insyn i behandlingen.

Politik som organisation kap 2

Den svenska vägen från hög till låg korruption
● 1800-talet: tjänstemän kunde inneha fem till sex heltidsanställningar.
● Personliga relationer till hovet övertrumfade de lagar som fanns och adeln hade
företräde till tjänster i staten.
● De lägre tjänstemännen som ville besitta högre positioner var tvungna att betala den
som innehade den tjänst de sökte.
● Tjänstemän kunde utkräva avgifter från allmänheten för sina tjänster.
● Det var vanligt med nepotism i anställnings-, och befordringärenden.
● under 1800-talets mitt genomfördes flera reformer som låg till grund för den sänkta
korruptionen.

Sverige idag
● Stort socialt kapital
○ 66 Procent av svenskar anser att de flesta går att lita på.
● Kan sägas bero på vårt universella välfärdssystem som bidrar till proceduriell
rättvisa.
○ utan den förlorar människor tillit till varandra.

Politik som organisation kap 10

Privatisering av offentlig verksamhet växte fram under 1980-talet. New Public Management
innebar att man skulle minska den offentliga byråkratins tillväxt och effektivisera offentlig
verksamhet.

Ett resultat av växande krav på former av välfärdsservice ökade skatter och utgifter. Men
med ökade utgifter tycktes effektiviteten per krona minska vilket man på sikt trodde kunde
hota legitimiteten.

Nyliberala teoretiker föresråkade privatisering med viss statlig reglering för ta bort
marknadsbrister och förhindra att vissa åker snålskjuts på välfärdstjänster. En privat och
konkurrensutsatt produktion av hittills offentliga varor och tjänster skulle ge högre effektivitet
och innebära valfrihet för medborgarna.
Tre nivåer: reglering, finansiering och produktion

Betydande delar av skola, vård och omsorg sköts numera av privata utförare, men
finansieras av kommunerna.

Politik som organisation kap. 6

Statsförvaltningen behöver vara både följsam och motståndskraftig för att kunna styras av
regeringen och försvars mot dumhet och maktmissbruk.

Risken med delegering: befogenhet används inte på rätt sätt.

Lösningsförslag:
● Institutioner som reglerar relationen mellan politik och förvaltning.
● Rekryter tjänstemän med altruistiska drivkrafter
● Introducera rapporteringskrav och mätbara mål

Politisering av förvaltningen sker när lojalitet till regeringen överställs meritokratiska värden.

Delegering
● En organisation blir så stor att dess ledare inte kan vara direkt involverade i
organisationens alla aktiviteter.
● Det råder en informationsasymmetri mellan politiker och tjänstemän, där
tjänstemännen har överläge med sina expertkunskaper.
● Riskerar att styras av särintressen.
● Det är vanligt vid regeringsskiften att myndigheter och myndighetschefer ersätts med
folk som är lojala till den sittande regeringen.

Politisering
● I Sverige är inte kontakter lika viktigt för att nå politisk positioner som i andra länder.
● I länder där politisering förekommer är det även vanligt med klientelism
○ Ett system där politiker delar ut förmåner i utbyte mot röster.
● Ett system bygg på meriter kan bättre stå emot politiska oegentligheter, då en
politiskt anställd tjänsteman kommer ha svårare att säga ifrån. För, de bryr sig
troligtvis om sina karriärer.

Politik som organisation kap.7

Governance handlar om den process där politiska aktörer och institutioner samverkar med
ickeoffentliga aktörer för att lösa politiska eller kollektiva problem. Begreppet är således
bredare än bara government. I regeringsformen står det att regeringen styr riket.
Governanceforskare intresserar sig för i vilken mån det stämmer och vilka andra aktörer som
konkurrerar om styrningen.
Det finns problem med för starka regleringar av företag, då de kan välja att flytta sin
verksamhet till ett annat land. Informella strategier kan istället fungera bättre.

Problem med governance:

● responsivitetsproblem: Om ett nätverk använsds för att fatta velsut på offentliga
institurioners vägnar är det viktigt att dessa nätverk är lyhörda för krav och behov
från allmänheten.
● Ansvarsproblem: Hur ska väljarna kunna utkräva ansvar av icke-valde
beslutsfattare?
● integritetsproblem: När det offentliga blandas med det privata kan saker som
transparens, ansvar, likabehandling och rättssäkerhet äventyras.

Politik som organisation kap 8

Svensk förvaltning utmärker sig på två sätt:
● Den svenska förvaltningsmodellen
○ Bygger på administrativ dualism: myndigheterna ligger utanför departementen
■ Ministerstyre, den i andra system vanliga organiseringsprincipen: Den
enskilda ministern fattar beslut för regeringens räkning, som påvärkar
förvaltningen.
● Kommunalt självstyre
○ Självständighet för Sveriges 290 kommuner och 20 regioner/landsting, att
själva sköta sina verksamheter.
○ Staten kan inte styra i specifika fall, utan generellt, exempelvis genom
lagstiftning.
Vilka är förutsättningarna för utkrävandet av ansvar?
● Krävs granskning
● Ansvarsutkrävandet består i att medborgare vid återkommande val kan rösta bort
politiker de inte anser har gjort ett bra jobb.
● Men inte bara de folkvalda politikerna måste kunna ställas till svars, utan även
medlemmar i förvaltningen.
● Reella möjligheter till ansvarsutkrävande
○ Det går att urskilja vem som är ansvarig
■ Svårighet med dagens komplexa politiska system. Oklar
ansvarsfördelning kan resultera i en ändlös rad av hänvisningar
mellan olika instanser.
○ Det finns kunskap om huruvida den offentliga verksamheten bedrivits bra eller
dåligt
■ Politiska processer måste vara transparenta och granskas kritiskt.
■ Offentlighetsprincipen
■ Riksdagens kontrollmakt
● Konstitutionsutskottet
○ Har ministrarna följt reglerna
○ Har regeringen följt reglerna vid handläggande av
regeringsärendena.
● Statsrådens juridiska ansvar
● Misstroendeförklaring
 ● Interpellation och frågeinstitutet
● Riksdagens ombudsmän
● Riksrevisionen
○ Det finns mekanismer för att faktiskt utkräva ansvar
■ Allmänna val
■ Misstroendeförklaring
■ Statsrådens juridiska ansvar
■ Rättsregler för utkrävande av tjänstemäns ansvar
Två granskningsdoktriner
● Freidrich: Går inte att skilja på politik och förvaltning. Offentlig politik utformas under
det att den verkställs, och den verkställs också under det att den utformas. De
icke-förtroendevalda tjänstemännen hålls demokratiskt ansvariga genom inner
check- normer och proffesionnalism.
● Finer: Man bör begränsa förvaltningens inflytande på Weberianskt vis - underordning
och extern kontroll.
● I Sverige har fokus, sedan ett par decennier tillbaka, legat på extern kontroll. Detta
efter NPM reformvågen.
○ Innebar införandet av mål- och resultatstyrning och inriktningen mot alltmer
utvärdering och granskning.
○ Det ökade fokuset på politikens output kan ses som ett svar byråkratikritiken.
○ Medborgarna upplevde den som stelbent, och som i mer statsfinansiellt
trängda tider behövde effektiviseras.
○ På den tiden sökte myndigheter anslag till sitt arbete men uppföljning var
ovanligt.
NPMs logik
● All offentlig verksamhet ska vara målrationell och effektiv och därför exklusivt inriktad
på resultaten av verksamheten.
● Verksamhetens resultat (kvalitet och effektivitet) värderas bäst genom att översättas
till generellt tillämpbara kvantifierbara indikatorer. Såväl organisationer som individer
ska bedömas utifrån mätbara prestationer, vilket betyder att granskande myndigheter
utvecklar kriterier och modeller för resultatmätning och rangordning.
● Mätning, bedömning och utvärdering av arbete och resultat – inre och yttre
granskning – förutsätter att organisationer och individer är eller förmås vara
transparenta, självdokumenterande och återkopplande. Genom socialisering
(utbildning, kurser) och sanktionssystem "disciplineras" aktörer att anpassa sig till de
nya kraven.
● För att de nya principerna ska kunna integreras med arbetet krävs kontrollerande
instanser med befogenhet att reglera och sanktionera verksamheterna.
NPM logiken förutsätter uppfyllandet av vissa antaganden
● Tydliga och enkla mål kan sättas för all offentligt finansierad verksamhet
● Det är möjligt att översätta kvalitativa mål och metoder t.ex. en “en god vård” till
kvantitativa mått utan validitetsproblem
● Individer är formbara och kan vara de självdisciplinerade subjekt systemet önskar.
● Ökad kontroll och detaljstyrning ovanifrån ger inte icke-avsedda effekter som t.ex.
misstroende och bristande entusiasm.
Granskningssamhällets teori och praktik
● Michael Power och The Audit Society
● Problem med granskningssamhället
 ○ Kontrollen av den offentligt finansierade verksamheten koncentrerar sig på
det som går att mäta
○ De som granskas anpassar sig till hur de granskas. Riskerar att träna ut
professionella normer.

Politik som organisation kap 9

Implementering som fas i policyprocessen.
Dagordning - beslutsfattande - implementering - utfall - utvärdering

Två sätt att se på implementering:

● Som top-down styrning: politikerna beslutar vilken politik som ska implementeras.
● Som bottom-up styrning: politikernas politik formas av implementeringskapaciteten.
● En tredje nivå som ett slags mellanting.

Problem
● Politiska besluts otydlighet
Vaghet och mångtydighet hör lite till politikens natur, eftersom det kan vara en viktig strategi
för att överhuvudtaget komma överens och för att hantera konflikter i beslutsfattandet.
● Målförskjutning och implementering i många led
Likt viskleken innebär implementeringen mindre och mindre pricksäkerhet, ju fler led som
läggs till i kedjan.
● Implementeringskapacitet, kontrollproblem och horisontell samverkan

Politik som organisation kap 11

● Organisatorisk effektivitet kan förbättras genom löne-incitament.
● Lösning på agent-principal teorins problem: yttre incitament.
● Agentter internaliserar annars inte principalens preferenser fullt ut, med tanke på att
det kan finnas målkonflikter.
● Effektivitetsvinster: Belöningar som är nära kopplade till prestationer. Agenten kan
även investera i att utveckla sin kompetens för framtida belöningar.
● Urvalsvinster: Fler kandiderar för poster och det går att locka till sig de allre mest
kompetenta.
● Kan hända att människor åker snålskjuts på varandras förtjänster om grupper
belönas istället för individer.
● Incitamenten kan i många fall visas effektiva enbart i vad de avser. Om lärarlöner
beror på elevers resultat i vissa typer av tester kommer lärare utselsutande träna
sina elever i dessa tester.

Public Management Reform chap. 1

Public Management Reform: Attempts to change structures, processes, and/or cultures of
public sector organizations with the objective of getting them to run better.
Why has public management reform become a much more prominent issue than it was in
the 1950s or the 1960s?
● In the 50s, public management reform was more of a legal matter, than it was a
political and economical one.
● The first wave was connected to modernisation
● The second wave had to do with the economic disturbances of the 70s.
● Globalization, decentralization and the rise of an active citizenry.
Internationally, how successful has the NPM been?
● Efficiency and effectiveness can differ in policy
What is the significance of the so-called shift from government to governance?
● Governance is a wider term than government, which is one of its constituents.
● Steering of society through networks and partnerships between governments,
business corporations, and civil society associations.
What is the significance of the 2008 global economic crisis?

Public Management Reform Chap.2

Kunskaper och evidens i politiken,
Daniel Tarschys
Kan politiska beslut baseras på säkra kunskaper? Kan effektiviteten i lagstiftningen och de
offentliga insatserna mätas med vetenskapliga metoder?

● Evidensbaserat - byggt på vetenskap och beprövade erfarenheter

Början av 1900-talet: Detaljstyrning av resursanvändning

● Lokaler och tjänster var noga preciserade i antal och lönegrader.
● Många kommunala beslut måste underställas landshövdingen.
● Inget fokus på resultat. Resurserna skulle användas utefter bästa förmåga.
● Sedan kom NPM
● Den ökade byråkratiseringen av resultatmätning har fått motreaktion i form av
“nyprofessionalism” - målstyrning, rapportkrav och utvärderingar nedvärderar
yrkeskårens praktiska erfarenhet (fronesis)

Etik i offentlig förvaltning Lennart

Lundquist
Det privata och offentliga är av olika art.
Värden som hör till det offentliga kan indelas i demokrativärden och ekonomivärden - det
offentliga etoset. I det privata gäller bara ekonomivärden och vanliga lydnad inför lagen.
Demokrativärden
 ● Folkmakt
● Konstitutionalism
● Offentlig etik
Ekonomivärden
● Funktionell rationalitet
● Kostnadseffektivitet
● Produktivitet

Flernivåstyrning - Marie Louise

Flernivåförvaltning bör inte blandas ihop med flernivådemokrati, som har mer att göra med
maktdelning.

Länders övergång till flernivåsystem konkurrerar med Dahls traditionellt representativa

system. Det nya systemet urholkar den representativa demokratin.
En övergång mer lik federalstaten.
● Balansen mellan central och regional nivå inom federalstater avgörs i det federala
parlamentet och domstolar.
● Swenden ser bara Schweiz som ett lyckat försök på en konfederal union: en lösare
form av federation initialt, som sedan blev en mer fullständig sådan.
● Centralisering innebär ett deltagardilemma och decentralisering ett
maktdilemma/försvagning av staten.

Från government till governance: flernivåförvaltningens nya utmaningar och förutsättningar

● Governance kan i flera fall kopplas ihop med decentralisering. Ett undantag är den
ryska förvaltningen och oligarkerna.
● Uppdelning av governance av Marks & Hogghe
○ Inom federalt system: stabilt och omfattande
○ Ad hoc funktioner: tillfälligt som in projekt
● Ett mer komplext system behöver tydligare beslutsstrukturer för att undvika
dödlägen.
● Governance: Flera olika typer av aktörer. Flernivåstyrning: Centrail, regional och
kommunal. Horisontell styrning: maktdelning. Vertikal styrning: Maktansamling.
● Oförmåga att arbeta över sektorsgränserna

Flernivåstyrning Stig Montin

Vad kan flernivåstyre betyda?
● Vertikal styrning mellan olika nivåer. Delvis uppifrån och ner men även tvärtom.
● Horisontell styrning: informella relationer, partnerskap, nätverk.
● Lissabonfördraget har gett regioner och kommuner i EU länder mer makt. Man pratar
om territoriell sammanhållning.
○ Regionkommitén har en röst i frågor om dess egna politiska ställning, samt i
frågor om subsidaritetsbrott.
Vad kan EU:s flernivåstyre betyda i ett svenskt sammanhang?
● Ett bredare samarbete kan innebära att man drar lärdomar från andra länder.

Flernivåstyrning Elin Wihlborg

Beslut vi fattas i vardagen kan ses som politiska beslut. E.x om vi väljer att ta tåget istället
för bilen, eller demonstrera för arbetares rättigheter den första maj.

Föreläsning 5 Etik och

förvaltningskultur
Etik är viktig för att lagar och regler ska ha en legitim förankring. Av praktiska skäl kan inte
regler vara allomfattande. Det är samtidigt viktigt att människor själva får utrymme att handla
fritt.

Viktigt med “Disagreebleness” för att människor tar social risker och vågar säga emot.

Principal-agent-teorins poäng: Uppdragsgivaren (principal) använder incitament som yttre

drivkraft för utföraren (agent) att jobba mer effektivt och enligt vissa mål.

Föreläsning 6
Tjugofem år av gemenskap -
statsförvaltningen och Europeiska
unionen
En fortsatt höggradigt invävd förvaltning
● Statsförvaltningen är i hög grad påverkad av EU. Den ägnar stor arbetstid åt EU och
konsekvenserna av EU uppfattas vara stora.
En mer regelföljande stat
● Den svenska inställningen till EU har förändrats från att den första
enkätundersökningen gjordes. Hirschmans begreppstrio.
Ökat avstånd till politikerna
●
En mer sammanhållen stat
 ●
Minskade utbyten med samhället

Seminarium 1
1. Beskriv den legal-byråkratiska idealtypen! Vilka andra förvaltningsmodeller
kan vi jämföra denna med? Och vad är poängen med att beskriva en
idealtyp istället för att helt enkelt berätta hur verkligheten faktiskt ser ut?
Den legalbyråkratiska modellen lägger större vikt vid förvaltningens input än dess
output. Dessa innebär att det är själva systemet i sig man vill ska vara demokratiskt,
hellre än att besluten ska vara lika med allmänviljan. Således är detta en trade-off.
Idealtyper är viktiga att ha som mätinstrument i komparativa studier. Genom att ha
ett visst antal idealtyper kan vi lättare identifiera olika typer av system, genom att
gradera var de ligger på skalan. Alla system är mer eller mindre blandningar av olika
idealtyper.

2. Vad betyder ordet legitimitet? Varför är legitimitet en utmaning för

välfärdsstaten? Hur skiljer sig de olika förvaltningsmodellerna åt i hur de
skapar legitimitet? Ta gärna exempel på delar av förvaltningen för att
belysa detta.
Legitimitet innebär att vi har ett demokratiskt system som speglar våra demokratiska
värden. Hade en regering kommit till makten genom valfusk är denna per definition
illegitim.

NPG (New Public Governance): kan anses vara legitim eftersom den bygger på
breda samarbeten mellan både den offentliga sektorn, civilbefolkningen, företag och
organisationer.

NPM (New Public Management): Har sin legitimitet i att den försöker vara så
kostnads- och tidseffektiv som möjligt, genom att introducera marknadsmekanismer i
offentlig förvaltning.

NWS (New Weberian State): Får sin legitimitet genom byråkrati och professionalism.
Ämbetsmän tilldelas poster utifrån sina meriter.
Riksdagen får sin legitimitet eftersom dess sammansättning speglar folkets röster.
Genom delegering har vi givit makt till riksdagen att välja en regering.
Regeringen i sin tur delegerar makt till myndigheter och lägre förvaltningar. Eftersom
det ofta råder intressekonflikter och informationsasymmetri finns det en utmaning i
att få de lägre förvaltningarnas arbete att ligga i linje med regeringens mål.

Svar:
Ett system som fungerar enligt våra demokratiska konventioner. Motsatsen är
korruption.
Statens legitimitet: det hypotetiska kontraktet - vad vi hade kommit överens om.
Input- och output legitimitet.
Vårt missnöje innan NPM ledde till minskad legitimitet samt vårt samtida missnöje
med NPM.

3. Ibland låter det i den politiska debatten som att vi har två läger: för eller
emot privatisering. Men distinktionen offentlig-privat har flera aspekter. Vad
kan det t.ex. innebära att privatisera utbildning eller vård? Ta hjälp av
kapitlet från Lennart J. Lundqvist. Vilka fördelar kan finnas med
privatisering?

4. Vilka avvägningar, dilemman och paradoxer (se Pollitt & Bouckhart, kap 7)
kan komma att påverka styrning och organisering av frågor med
governance-, flernivå- och/eller sektoriserings-problematik? Diskutera
klimatanpassning eller andra frågor med samma typ av problematik.
Exemple på trade-off: Anställa lokala tjänstemän på lång tid för att öka lokal
kännedom och kontinuitet. Kan dock riskera att ‘go native’ eller ge efter för
korruption. E.x. diplomater. On the other hand, one can send in mobile officials
whose allegiances are to the centre and who know they will soon be posted on
elsewhere. Choosing this second route reduces corruption and the dangers of the
official developing excessive sympathy for the perceived difficulties faced by the
administered local population, but it also reduces the local knowledge available to
the administering organization, and thereby increase the chances that the local
population is managing to evade or pervert the intended system of controls.

Spara pengar eller öka kvaliteten på offentliga tjänster. Har i vissa fall fungerat.
Främja flexibilitet och innovation/ främja civil tillit

Transparens/ integritet

Dilemman: Publicera korruptionsproblem med risk för minskad tillit till offentlig
förvaltning eller inte publicera och riskera att problemet fortsätter och växer sig
större.
Paradoxer: De mest radikala reformprogrammen tycks ha genomförts i länder med
mest effiktiva administrationer, alltså de länder som behöver dem minst.
5. Redogör för relationen mellan politik och förvaltning, tänk i termer av
styrning, organisering och roller!
Enligt Principal-agent teorin råder det en diskrepans mellan politiken och
förvaltningen.

Förvaltningen kan vara centraliserad eller decentraliserad. I Sverige är förvaltningen

decentraliserad till kommunerna, som själva har beskattningsrätt. Detta är i enlighet
med subsidiaritetsprincipen inom EU, som säger att beslut bör fattas så nära folket
som möjligt. Om ett visst beslut rör en viss kommun mer än någon annan är det
bättre att det beslutet fattas av den kommunen.

Styrningen kan fungera genom buttom-up, eller buttom-down styrning. Den första
innebär att regeringen fastställer regler och mål som kommunerna följer i sitt
enskilda arbete. Ett exempel på detta är Storbritannien, där kommunerna endast får
göra vad regeringen uppmanar dem att göra. Buttom-up styrning innebär kan te sig
sådant att regeringens riktlinjer påverkas av förvaltnings kapaciteten hos de enskilda
kommunerna.
6. Vilka värden bör förvaltningens organisationer sträva efter att förverkliga?
Kan det finnas ett problem med att mycket fokus läggs på effektivitet? Kan
nya idéer inom förvaltningen, som ofta diskuteras som New Public
Management, ha undergrävt den etiska reflektionen bland förvaltningens
medarbetare? Diskutera med stöd av texterna från Arendt, Zaremba och
Lundquist. Är det möjligt att förverkliga de värden som
”management”-tänkandet förknippas med och samtidigt upprätthålla det
offentliga etoset?
Förvaltningens organisationer bör sträva efter att förverkliga de värden som t.ex.
Lundquist tar kallar för demokrativärden. När marknadsmekanismer introduceras i
den offentliga förvaltningen, börjar den mer efterlikna ett företag som styrs blott av
ekonomivärden.
Appliceringen av yttre incitament inom offentlig förvaltning, som en del av NPM, har i
många fall fått oönskade effekter. Den centrala tanken är att incitamenten behöver
vara starkt kopplade till prestation för att motivera människor effektivt. För
effektivitetens skull behöver resultaten även vara mätbara och det är här skon
kommer i kläm. Ofta har resultaten endast fokuserat på en del av ett arbete vilket har
blivit mycket missledande. Om en sjukvårdare exempelvis, bedöms utefter hur
många 15-minuters besök hon genomför på en dag kan detta göra att allt fokus
läggs på tidseffektiva möten, samtidigt som andra viktiga värden får mindre
utrymme.
7. Enligt Rothstein har svensk förvaltning ovanligt högt förtroende hos
medborgarna. Hur kan det komma sig? Och vad spelar det för roll? Kan
det höga förtroendet ha spelat en roll för hur Sverige hanterade
Corona-pandemin? Eller tvärtom, hur kan hanteringen ha påverkat
förtroendet förstaten? Är det enbart bra att medborgarna har högt
förtroende för den offentliga förvaltningen? Vad kan länder göra som inte
har lika högt förtroende men önskar att de hade det?

Rothstein menar att mycket av det som ligger till grund för det stora förtroendet till
svensk förvaltning dateras tillbaka till 1800-talet och de reformer som få
genomfördes för att få bot på korruptionen. Reformerna såg bland annat till att
omforma anställningsförhållandena. Från att den svenska offentliga förvaltningen
hade präglats av nepotism, blev nu formella meriter mer avgörande för vilket ämbete
man blev tilldelad.

Si Pass 4/4
Politikens inflödessida/politik: allt som sker innan ett beslut implementeras: valsystem etc.
Politikens utflödessida/förvaltning: implementering och resultat: allt efter ett beslut fattas.
Välfärdsstater sysslar med välfärdsproduktion.
Privatisering kontra förstatligande
Marknadsstyrning enligt NPM: välfärdsproduktion sker enligt utbud och efterfrågan.
Medborgarna ses som konsumenter.
en övergång till NPM tycks vara en i motsatt riktning till demokratisering. De ekonomiska
värdena står i konflikt med de demokratiska värdena. Men applicerandet av marknadens
logik inom offentligheten tycks oundviklig, då människor vänjas vid en allt högre standard
inom den privata sektorn.
Hur lösa konflikten mellan privat och offentligt? Svar: Olika förvaltningsmodeller.
I teorin är dessa renodlingar men i praktiken hittar vi hybrider.
Legitimitet: huruvida en välfärdsstat möter människors behov avgör dess legitimitet.
Välvillighetsprincipen
Koncept-samma sak som begrepp.
Bo Rothstein: legitimitet skapas på politikens utflödessida. De olika förvaltningsmodellerna
skapar legitimitet på olika sätt.
Operationalisera: redogöra hur man mäter ett teoretiskt koncept i praktiken. Dessa kallas
operationella indikatorer.
NPM: målstyrning: Regeringen sätter mål, förvaltningen ska uppnå målen.
Frågan om offentlig finansiering genom skattemedel eller privat finansiering genom
betalningar, är en fråga om valfrihet. “Jag vill inte betala för någon annans kollektivtraffik.
Gräsrotsbyråkrater/närbyråkrater - de sista verkställarna.
Demokratins svarta hål s.(19) - Ett legitimitetsproblem som innebär att de som beslutar om
medborgarnas välfärd är förvaltningar. Liknar Freidrish modell: politik och förvaltning är svårt
att skilja på (om vi tolkar Freidrich rätt).

Montesquies maktdelningsdiagram:
● Lagstiftande makt
● Verkställande makt
● Dömande makt