Konstruktion läsår 2019/2020 Alma Hjertberg TE18

Instuderingsfrågor – Konstruktion
Produktionsteknik & processorientering

Produktionsteknik & historia

1. Vad innebar taylorismen?

Taylorism, också kallat scientifc management, är en riktning inom organisationsteori som
innefattar läran kring arbetsorganisation. Denna ism inom produktionsteknik som tog plats i
USA under början av 1900-talet grundar sig på ingenjören och konsulten Fredrick W. Taylors
(1856-1915) visioner, teorier och studier. Taylor fokuserade på specialisering samt
centralisering i utveckling av produktionssystem där hans grundläggande tanke var att
genomföra systematiska arbetsanalyser inkluderande tids- och metodstudier vilket skulle
åstadkomma en förhöjd kunskap om produktionen. Tack vare Taylors tankar kring studier och
analys i mån om att effektivisera samt standardisera produktionssystemet lyckades han alltså
öka kunnandet om produktion, detta framförallt hos arbetsledningen. En ökade kunskapsnivån
kunde därefter överföras även till arbetarna i form av mer detaljerade arbetsbeskrivningar i
kombination med prestationskrav. Taylorismen ökade därigenom produktiviteten och det blev
ett revolutionerande tankesätt samt produktionssystem inom industrin. På detta sätt, det vill
säga genom arbetsorganisatoriska frågeställningar och idéer, blev Fredrik W. Taylor
(Arbetsstudiemannen) ihågkommen av eftervärlden. Även här i Sverige gjorde Taylorismen
och dess systematiska arbetsstudier ett massivt genombrott men detta först efter andra
världskriget. Då Sverige nu befann sig i ett gynnsamt konkurrensläge kunde produktionen
blomstra under följande årtionden. Vid denna tidpunkt tillämpades Taylors tankegångar
förfullt inom den svenska industrin och man kan tydligt se hur Taylorismen präglat svensk
industri historia under flertalet år.

2. Vad är nyttan med universaltider? Gilberts ”Thebligmetod”

Den så kallade ”Therbligmetoden” grundar sig i effektivisering och standardisering
inkluderande 18 grundläggande rörelseelement som används för studier av rörelseekonomi.
Studierna utfördes dels för att skapa olika så kallade universaltider per olika moment, dels i mån
om att exkludera onödiga rörelser som gjorde arbetet mindre effektivit. Utöver detta innefattade
undersökningarna förbättring av exempelvis verktygsdesign samt optimalhöjd på bord och stolar
etcetera. Detta utgjorde tillsammans ergonomi utformat som arbetsstandarder. Allt detta
resulterade i en effektiviserad industri där tillverkningen gick allt snabbare, vilket i sin tur bidrog
till en större vinst hos företagen. Universaltider skapade dessutom en förändrad attityd och
inställning hos arbetarna eftersom de nya gällande tiderna och Gilberts kapacitet förväntades
uppnås. Sammanfattningsvis gav universaltiderna och Gilberts ”Therbligmetod” en produktiv
tillverkningsmetod samt grundläggande rörelseelement som effektiviserade världs industrin.

3. Vilken är MTMs grundrörelsesekvens?

Metod-Tid-Mätning betecknas MTM och är ett elementartidsystem för att minimera
tidsåtgången för varje bestämd arbetsuppgift. Under industrins historia har intresset alltid legat
kring effektivisering såväl gällande den totala tillverkningsprocessen som mer specifikt
människans arbetssätt. Därav växte också intresset för hur effektivt en människa kunde arbeta.
För att uppnå minimal tidsåtgång i samtliga rörelsemoment krävdes dock noggranna studier på
hur människokroppen rör sig. Genom att bryta ner arbetsgången och uppgiften i nödvändiga
optimerade rörelser kunde man därefter bestämma den specifika tidsåtgången för respektive

1
Konstruktion läsår 2019/2020 Alma Hjertberg TE18

rörelse. På detta sätt beräknades det alltså fram den idealiska tiden som en viss rörelse i ett
rörelseflöde och i en tillverkningsprocess skulle utföras på. Utifrån dessa studier utarbetades
MTM, ett verktyg som utgörs av skrivbordsberäkningar för planering samt effektivisering av
arbete. Inom detta verktyg tas det utöver kroppens sätt att röras sig även hänsyn till
svårighetsgraden och precisionskraven inom det specifika arbetets momentet som skall
utföras. I Sverige har MTM varit en normbildande ”grund bult” inom både industrin och den
svenska modellen. Detta har dessutom varit ett avgörande verktyg för prestationsbedömning
inom tillverknings världen då MTM tiderna accepterades som en avtalsmässig norm för
värdering av arbetsprestation.

4. Varför var Ford en viktig nytänkare?

Nytänkaren, den amerikanska biltillverkaren och industrialisten Henry Ford (1863-1947) har
spelat en stor roll inom effektivisering av produktionssystem. Han utvecklade nämligen en
helt ny industriell produktionsteknik främst under 1920-talet, uppkallad efter honom själv –
fordismen. Grund visionen var skapa en massproduktion som skulle kunna beredda
marknaden att även inkludera allmänheten. Målet var alltså att effektivisera samt standalisera
tillverkningen och på så vis kunna dra ner priset på produkterna, som i Fords fall utgjordes av
bilar. Det genombrott som Fordismen främst är förknippat med är Fords löpandebandprincip
inom verkstadsindustrin. Genom Fords nytänkande idéer och visioner om det löpande bandet
sattes en ny era av massproduktion igång. Det nya systemet byggde på en specialisering kring
olika arbetsmoment bland personalen samt att standardiserade delar monterades ihop under
hög arbetstakt, sammanfattningsvis en ökad produktivitet. Fordismen och dess effektiviserade
industriella arbetssättet blev dessutom nyckeln till bilens stora följande framgång. Men
fordismen influerade inte endast bilindustrin utan den har präglat hela vår tillverknings
historia. I Sverige blev det löpande bandet först verklighet på 1950-talet samtidigt som
tidsstudiemän strukturerade om den svenska industriella produktionen. Dessutom kan
produktionssystem som följer Fords tankegångar återfinnas på otaliga industriarbetsplatser
världen över än idag.

Processorientering (Toyota som förebild, grundare)

1. Vad betyder TQM och vem är viktigast i TQM-filosofin?

Förkortningen TQM står på engelska för Total Quality Management vilket på svenska syftar
till en offensiv kvalitetsutveckling som beskriver företagets filosofi att arbetet. I TQM
innefattar filosofin kortfattat och i huvudsak om att alltid sätta kunden i centrum. Men för att
företagets kvalitetsutveckling skall bli framgångsrik krävs det framförallt att ledningen arbetar
aktiv med en filosofi samt att ge arbetarna tid att utveckla nya arbetssätt. I grund och botten
utgår dock TQM från fyra olika delar; arbeta med processer, arbeta med ständiga
förbättringar, basera beslut på fakta och till sist att låta alla vara delaktiga. Innebörden av
dessa delar blir därav att hela organisationen/företaget involveras i förändringsarbetet samt att
det hela tiden strävas efter en ständig förbättring inom samtliga komponenter/delar i både
företag, produkt och tillverkning. Men i detta arbetssätt gäller också att alla tar ansvar att styra
företaget i rätt riktning genom att förankra ett förbättrat arbete i alla delar av
organisationen/företaget. Som nämnt innefattar också TQM en filosofi om att kunden är
viktigast vilket också innebär att fokuset på kunden och produkt kvalitén skall främjas för att
på så vis maximera ”nöjdheten” hos samtliga kunder.

2
Konstruktion läsår 2019/2020 Alma Hjertberg TE18

2. Hur kan ett företag organiseras? Vad skiljer funktionell organisation från
processorganisation?
Företags organisationer utgår oftast från ett så kallat organisations schema innefattande VD
samt olika avdelningar för inköp, tillverkning, ekonomi och försäljning. När man ser till olika
typer av företags organisation finns det del en mer funktionell (Funktionsorganisation)
influerad av äldre tankegångar samt en mer possessiv (Processorganisation) som utgör de mer
nytänkande tankarna. Inom Funktionsorganisationer handlar de främst om ”jaget” där
företaget delas in i olika nivåer och det upplevs näst intill som man är olika värd. Detta typ av
företags organisation resulterar i ett sämre samarbete och framförallt en sämre
sammanhållning i företaget. Ofta händer det här att det skapas mycket uppdelningar genom de
olika avdelningarna i företaget vilket i sin tur både leder till en vi mot dom situation men
också till lite skitsnack mellan avdelningar. Dessutom får ”jaget” i dessa typer av arbetsplatser
oftast ett eget kontor. Detta segregerar medarbetarna i företaget eftersom uppdelade kontor
blir revirlikt och skapar barriärer när det kommer till kommunikation.

Processorganisationer är i kontrast till detta äldre tankesättet mer nytänkande. Istället för
isolerande kontor arbetar med här mer i projekt grupper för att på så vis motverka det tidigare
nämnda ”jaget” och för att främja en ”vi-anda”. Detta typ av företag organisation leder till i en
positiv förändring då de nya samarbetarna och integrationen mellan medarbetarna resulterar i
en förbättrad arbetsplats. Slutsatsen som kan dras är att Processorganisationer i de flesta fall
har en bättre företagsamhet men framförallt ett betydligt bättre arbetsklimat.