Instuderingsfrågor konstruktion

Processer och produktframtagning (del 3 & del 4)

Del 3

1. Vilka tre huvudingredienser ingår i begreppet Concurrent Engineering?

Begreppet Concurrent Engineering (CE) eller på svenska, integrerad produktframtagning utgår
i grunden från tre huvudmål som utgör tillverkningsgångens tre huvudingredienser. Först och
främst bygger denna typ av produktframtagning på att nästa arbetssteg integreras innan
föregående avslutas, det vill säga att de olika produktionsstegen genomförs delvis parallellt.
För det andra gör CE det möjligt till återkoppling, feed-back, redan i ett tidigt stadium för att
därefter kunna förbättra produktens kvalitet. Genom att hela tiden ligga ett steg före med
återkoppling undervikter företaget att tid spills då
man senare i processen upptäcker en
förbättringspotential hos produkten. På så vis kan
man på ett effektivt sett integrera förbättringar av
produkten tidigt i tillverkningen och reducera riken
för att behöva upprepa samma process flertalet
gånger. Till sist bidrar alltså Concurrent Engineering
genom sina parallella arbetssteg samt ständiga feed-
back på en effektiviserad och minimerad tidsåtgång i
framtagningen av en ny produkt. Kort sagt en
förkortning av produktdesigncykeln.

2. Vad är producerbarhet?
Producerbarhet är ett begrepp som innefattar bedömning och, eller klassificering av hur väl en
viss produkt kommer fungera med ett givet produktionssystem. Bedömning av producerbarhet
hos en produkt syftar således till att anpassa produkten till redan befintliga
produktionsmetoder samt system och inte tvärt om. För att kunna bedöma producerbarhet
krävs; framtagning av tydlig definition av mätetal, stålverktyg för analys samt en integration
av förslagna arbetssätt. Allt syftar till att under tidiga utvecklingsfaser kunna analysera och
bedöma producerbarhet för att på så sett förhindra onödiga omtag samt i ett tidigt skede skapa
en utformning av produkten som enkelt går att produktionsanpassa.

3. Vilka vinster kan uppnås med Modularisering av produktsortimentet?

Modularisering är en så kallad företagsstrategi som syftar till att skapa en produktarkitektur
med tydliga gränssnitt och på så vis uppnå ett minimerat antal artikelnummer som skall kunna
leverera en stor variation av produkter. Den här typen av metod eller strategi utgår precis som
namnet säger från att dela in produkten i mindre delar, så kallade moduler. Meningen är som
nämnt att dessa moduler sedan skall kunna användas i flertalet olika modeller och kombineras
på olika sätt och därigenom resultera i en mängd olika produktvarianter. Sammanfattningsvis
medför modularisering ett reducerat antal artikelnummer som senare kan bidraga till många
värdeskapande effekter hos företagen. Utöver detta möjliggör dessutom denna företagsstrategi
en ökad kundanpassning samt en förbättrad genomgående kvalitet av företagets produkter. Av
dessa anledningar är modularisering idag ett intressant område hos många företag. Fler och
fler börjar nämligen förstå vidden av dess möjligheter men också av utvecklingspotentialen
företagen kan uppnå via denna strategi. Vikten av att studera modularisering anses därav
växande då fler företag strävar efter dessa värdeskapande effekter.
Del 4

4. Vad avses med laserstyrd respektive kundorderstyrd tillverkning?

En kundorderstyrd också kallad oderstyrd tillverkning innebär att antalet produkter som skall
produceras eller köpas in styrs av efterfrågan hos kunderna. Tillverkningen bygger alltså på
och genomsyras av behovet hos existerande kundorder samt tillverkningsordrar. På så vis
uppstår en uppstanning av tillverkning och inköp om order som orsakar behovet saknas. Detta
skiljer sig från den lagerstyrda tillverkningen som här dessutom arbetar med uppfyllnad i
lager. Här styrs antalet som skall tillverkas utöver det behov hos existerande kunderorder och
tillverkningsorder även av tillgången i lager. Dessutom kan en artikel också ha angiven
orderkvantitet och säkerhetslager vilket innebär att tillverkningen av just denna produkt även
utgår från dessa behov och tillgångar.

5. På vilket sätt påverkar genomloppstiden lagernivån i ett säkerhetslager?

Med genomloppstiden (GLT) för en produkt menas den tid som ett visst flödesavsnitt eller
processteg tar för en viss produkt, order eller ärende. Eftersom företag konstant arbetar med
att effektivisera och minimera tidsåtgången i tillverkning så gynnas man också här av kortare
genomloppstider. Längre genomloppstider får då motsatt effekt, i allmänhet blir
genomloppstiderna längre vid större orderkvantiteter. Ett exempel är vid tillverkning av
metallprodukter där problem kring kapitalbildning, flexibilitet, konkurrenskraft och ledtid ofta
upplevs. Gemensamt för dessa problem är just att de kan kopplas till lång genomloppstid vid
tillverkning. Kortare ledtider/genomloppstider resulterar istället i en ökad säkerhet och därmed
lägre bundet kapital i lagret. En effektivare tillverkningstid gör säkerhetsläget mindre sårbart
och inte lika ständigt beroende av just dagens tillverkning. Utöver denna positiva effekt i from
av ökad säkerhet resulterar dessutom kortare genomloppstider i en effektivare
materialbehovsplanering (MRP).

6. Vad innebär begreppet ”tillverkningsprocessens flaskhals”?

Inom alla produktion uppstår så kallade ”flaskhalsar” eller en ”trång sektion” någonstans i
tillverkningsprocessen. En flaskhals eller trång sektion syftar på en viss del av processen som
har full utnyttjad kapacitet trots att andra processteg i helheten har ledig kapacitet. Med detta
menas att ett tillverkningssteg, exempelvis i form av en specifik maskin, har en längre
tillverkningstid än övriga i processen vilket i sin tur ökar trycket och kön vid just detta steg.
Eftersom en flaskhals på detta vis bromsar upp processen måste de analyseras och på något
sett byggas bort. Problemet som blir är då att en annan maskin upplevs långsam i jämförelse
med övriga steg och därigenom uppkommer en ny flaskhals. Att oskadliggöra en trång sektion
handlar därav mer om förändring på lång sikt. Ur ett perspektiv kortsiktigt kan ett företag
använda sig av bidragskalkyler för att utnyttja en flaskhals på bästa möjliga sätt.

7. Vad avses med parallellgruppering av ett tillverkningsfölde?

Inom produktionsteknik innebär parallellgruppering att en hel, produktionslina,
produktionsgrupp eller enskilda operatörer utför samma arbetsmoment fast parallellt. Vanligen
sker en sådan här typ av gruppering främst vid resurskrävande arbetsmoment.
Parallellgruppering av ett tillverkningsfölde avses alltså med att hela tillverkningsflödet sker
på flera olika ställen, parallellt med varandra. Nackdelen som blir påtaglig är att
materialtransporten blir mer komplex samt att större investeringar i form av maskiner och
utrustning måste göras. Fördelen blir å andra sidan att produktionen blir mer flexibel.