Frihet och Liberalism

Robert Pál-Wallin
robert.pal-wallin@fil.lu.se
Samhällsfilosofi FPRA12:4/FPPA01:4
Vad är liberalism?

 Liberalism är en ideologi, och en ideologi är “en uppsättning idéer som gör

anspråk på att hänga ihop i ett filosofiskt hållbart värdesystem, som är i vid
mening politiskt och baserar sig på en föreställning om människan och hennes
relation till samhället” (Halldenius, s.10).

 En ideologis funktion är att legitimera politisk handling (reglering, tvång,

intervention, etc.)

 Vad är särskiljande för liberalismen som ideologi?

Vad är liberalism?

Liberalismens kärna:

1) Liberalismens människosyn – “En liberal betraktar den enskilda individen

som den högsta auktoriteten för att bedöma kvaliteten på och värdet av hennes eget liv.
Ingen annan än jag kan formulera eller avgöra vad som är ett gott liv för mig; jag är
mitt eget sanningsvittne.” (Halldenius, s.19). Individen är suverän över sig själv.

2) Den liberala synen på frihet

3) Individuella rättigheter
Vad är frihet?

 Med frihet i det här sammanhanget, menas handlingsfrihet. Inte att förväxlas
med frågan om fri vilja!

 Frihet brukar förknippas med liberalism, men liberalismen har inte monopol
på frihetsbegreppet

 Halldenius diskuterar tre olika frihetsbegrepp: 1) Negativ frihet (det liberala

frihetsbegreppet, 2) Positiv frihet, och 3) Frihet från dominans
Negativ frihet

 Negativ frihet = Liberal frihet = Frihet från faktiskt tvång

En individ är fri i den utsträckning andra personer inte hindrar henne, mot
hennes faktiska vilja, från att göra det hon väljer eller avser att göra. Min frihet
är inskränkt om andra människor sätter hinder i min väg (Halldenius, s.35)

 Negativ frihet är alltså frånvaron av faktiskt tvång

 Frihetsinskränkningar är handlingar utförda av andra människor!

Positiv frihet

Isaiah Berlins syn på positiv frihet:

En männsika kan göras ofri inte bara genom andras handlingar, utan också genom
att vara offer för sina egna omoraliska och irrationella begär/preferenser. Att vara fri – i
den positiva bemärkelsen – är således att ha möjlighet att förverkliga sig själv som den
bästa och mest rationella person man kan vara.

 Enligt negativ frihet är tvång per definition en frihetkränkning

 Enligt positiv frihet kan tvång befria

 Isaiah Berlin kritiserar positiv frihet och försvarar negativ frihet

Frihet från dominans

 Halldenius poängterar att vara beroende av någon som har makt över en, och
att veta om detta är i sig en form av tvång. Detta är fallet även om personen
gentemot vilken man står i beroendeställning inte utnyttjar den makten.

 Enligt den liberala frihetssynen är makt och beroende i sig inte

frihetinskränkande. Men, menar Halldenius, beroende av någon annans
välvilja och den sårbarhet som sådant beroende medför är
frihetsinskränkande.

Halldenius: Frihet är att inte vara beroende av andras välvilja

Är frihet från dominans en liberal position?

 Socioekonomiska faktorer kan vara direkt frihetskränkande eftersom de påverkar

maktrelationer (ex. fattigdom är maktlöshet)

 Frihet från dominans problematiserar ojämlikheter i resurser eftersom pengar är en

maktfaktor. Ojämlikhet är frihetinskränkande

 Liberaler accepterar inte tvång och deras människosyn är att individen är sitt eget
sanningsvittne. Ens faktiska vilja är avgörande för om man är fri eller inte.

 FFD: “Individen är inte sanningsvittne om sin egen frihet, på grund av de

psykologiska effekterna av förtryckets dynamik” (Halldenius, s.45)
John Stuart Mill

 Demokrati är kanske det bästa politiska system vi kan tänka oss. Men det
innebär inte att orättvisor automatiskt upphör.

 John Stuart Mill (1806-1873) såg en fara med demokrati: Majoritetens tyranni

 Minoriteter måste beskyddas!

John Stuart Mill

 Trots att Mill argumenterade för representativ demokrati, menade han att
demokratins makt skulle vara avsevärt begränsad.

 On Liberty (1859) – behandlar frågan om naturen och begränsningarna hos

den makt som samhället legitimt kan utöva på individen.

 Mill lämnar väldigt mycket makt åt individen

 Det ska finnas begränsningar för statlig intervention och för användandet av
allmän opinion som verktyg för att forma trosföreställningar, värderingar och
beteenden.
Statens makt och individens frihet

 Hur mycket makt ska staten ha?

 Anarkisterna hävdade att staten inte har någon legitim makt alls

 Hobbes å andra sidan föreskpråkade ju en statsmakt med absolut makt – inga

skyldigheter att ta hänsyn till medborgarnas frihet.

 Mellan dessa två poler finns en rad olika alternativ. Mill ville lägga fram en
postion här.
Hur mycket frihet ska vi ha?

 Men man kan ju ställa sig frågan varför Mill, som en förespråkare av frihet,
förkastade anarkismen som ju onekligen lämnar väldigt mycket frihet åt
individen.

 Mill ansåg att man ger människor för mycket frihet kommer vissa att utnyttja
den friheten och utnyttja avsaknaden av en statsmakt för att exploatera andra.

 Ett liv utan vissa begränsningar, skulle inte vara ett liv värt att leva och tyranni
är otänkbart. Mill vill således hitta en perfekt mix av frihet och statlig
auktoritet
Hur mycket frihet ska vi ha?

 På vilka grunder får staten ingripa och förhindra folk från att agera som de vill
eller tvinga dem att agera mot sin vilja?

 Istället för att låta godtyckliga normer, traditioner eller allmän moral
bestämma anser Mill att vi måste hitta en princip eller principer som kan guida
oss.
Frihetsprincipen

Mills Frihetsprincip:

“The only purpose for which power can be rightfully exercised over any
member of a civilized community, against his will, is to prevent harm to others. His
own good, either physical or moral, is not a sufficient warrant” (On Liberty, p.135)

Den enda legitima grund för maktutövande över någon medlem av ett civiliserat
samhälle, mot hans vilja, är att förhindra skada gentemot andra. Hans eget bästa,
vare sig fysiskt eller moraliskt, är inte en tillräcklig motivering.
Frihetsprincipen

 Det är värt att notera ett specifikt element i frihetsprincipen. Mill säger att den gäller “any
member of a civilized community”. Betyder detta att det är rättfärdigat att begränsa
friheten hos de som är “ociviliserade” (vad det nu innebär…)?

 Enligt Mill, ja. Frihet har ett värde under vissa förhållanden, men frihet kan också vara
skadligt.

 Frihet är värdefullt som ett medel för moraliska framsteg och förbättring. Men under vissa
omständigheter kan frihet ha motsatt effekt.

 Det är således endast när ett samhälle har nått en viss civiliserad mognad som
frihetsprincipen börjar gälla
Tankefrihet

 Mill var en stark förespråkare av “tankefrihet” och “diskussionsfrihet”. Det faktum att
en åsikt är opopulär eller falsk/inkorrekt är inget skäl för att undertrycka den. Att
undertrycka sådana åsikter/idéer skulle innebära en förlust.

 Om vi undertrycker en korrekt idé så mister vi chansen att korrigera våra nuvarande

(inkorrekta/misstagna) idéer. Detta är en förlust.

 Om vi undertycker en inkorrekt idé så mister vi chansen att utmana, reflektera kring,

och bekräfta våra korrekta idéer. Detta är en förlust.

 Att undertrycka idéer är alltså alltid en förlust.

Bör vi aldrig undertrycka vissa
tankar eller idéer?
Yttrandefrihet

 Mill accepterar att det finns omständigheter där begränsning av yttrandefriheten är

berättigad

 I vissa fall, när det finns en överhängande risk att yttranden kan orsaka skada för andra kan
yttrandefriheten regleras av staten

 Men vad menas med att orsaka skada? Att skada någon annan ska inte likställas med att
agera på ett sätt som någon annan kan råka ogilla, bli irriterad över eller finna kränkande.

 Mill använder sig ibland av begreppet intressen. Att orsaka en annan individ skada skulle
således kunna förstås som “bakslag mot någons intresse”.
Att rättfärdiga frihetsprincipen

 I On Liberty, pratar Mill om intressen som bör ses som rättigheter. Eller,
rättighetsbaserade intressen

 Åberopandet av rättigheter är fruktbart eftersom det ger oss en tydlig

distinktion mellan intressen och rättigheter. Men, två saker måste beaktas:

 Hur vet vi vilka rättigheter vi har?

 Mill var en utilitarist, hur passar rättighetsprat in i hans filosofiska system?

Utilitaristisk teori om rättigheter

 Mills idé är att frambringa en syn på rättigheter härledd ur utilitarism

 Hur kan rättigheter härledas ur utilitarism?

To have a right, then, is, I conceive, to have something which society

ought to defend me in the possession of. If the objector goes on to ask, why it
ought? I can give him no other reason than general utility (Wolff, s.117)

 Idén är allstå att lägga fram ett system av rättigheter som ska maximera den
allmänna nyttan (Kom ihåg: indirekt utilitarism!)
Utilitaristisk teori om rättigheter

 Mill förespråkade således en ganska komplex politisk-filosofisk teori där friheten

spelar en central roll. Friheten får bara inskränkas när den riskerar att skada andras
intressen

 Intressen förstås som rättigheter baserade på en utilitaristisk syn på det moraliskt

rätta.

 Det finns med andra ord en privat sfär, en sfär av rättigheter och frihet som måste
respekteras av alla – för att det maximerar lycka. Sen finns det en offentlig sfär där
begränsningar av friheten är befogad, på utilitaristiska grunder.
Att rättfärdiga frihetsprincipen

 Mill’s frihetsprincip kan rättfärdigas genom att agerande i enlighet med den lär
leda till maximerandet av den allmänna nyttan.

 De rättighetsbaserade intressen som var och en har ges ett rättfärdigande via
den utilitaristiska modellen.

 Avsaknaden av vissa rättigheter ges ett rättfärdigande på samma sätt

Vad anser ni om detta rättfärdigande?

Värdet av frihet

 Man kan ställa sig frågan vilket värde Mill egentligen tillskriver friheten.
Mycket av det Mill verkar säga ges ett utilitaristiskt rättfärdigande…

 Varför ger Mill friheten en så central roll i sitt politisk-filosofiska

teoretiserande?

 Om allt handlar om den allmänna nyttan i slutändan, finns det då inte bättre
sätt att uppnå det än genom frihet?
Värdet av frihet

 Mill hävdar att frihet bidrar mycket mer till den allmänna lyckan än någon annan
policy. Vilka skäl finns det för detta påstående?

1) Individer gör misstag, men det är mer sannolikt att de själva är bäst lämpade
att avgöra vad som gör de lyckliga.

2) Att välja fritt och agera fritt är att utveckla en specifik mänsklig kapacitet och
leder till att individer blomstrar

3) Mänskliga framsteg uppnås bäst genom att experimentera med hur man kan leva
(Mill antar att människan är en progressiv varelse, som drar lärdom av sina misstag).
Värdet av frihet

 Var det kanske fel av Mill att försöka rättfärdiga frihetsprincipen i

utilitaristiska termer?

 Mill har givit oss flera skäl för frihet på basis av att frihet leder till maximerad
nytta. Han har således argumenterat för frihetens instrumentella värde.

 Är frihet inte gott i sig sjävt, oberoende av dess effekter?

Vad anser ni?