ROUGH DRAFT: THE WAR

ON DRUGS –
KAUSALANALYS
Ämne Avgränsning Frågeställningar: Centrala begrepp
(orsaker, konsekvenser och
eventuella lösningar)
Kriget mot droger 1970–2020 i USA Vilka är de bakomliggande och Demokrati
utlösande orsakerna till USA:s USA
Icke-våldsamma drogförbud? Narkotika
narkotikabrottslingar Drogmissbruk
Vad för kortsiktiga- och Kriget mot droger
långsiktiga konsekvenser FN
innebär detta för icke- Richard Nixon
våldsamma Massfängsling
narkotikamissbrukare? Avkriminalisering
’Harm reduction’
Vilka åtgärder kan vidtas för att
motverka dessa efterföljder?

Frågeställning exempel:

"På senare tid har klimatförändringarna uppmärksammats och identifierats som ett direkt hot mot
vår existens, men vilka är  de bakomliggande orsakerna  och vilka blir  konsekvenserna  på sikt?
Vilka  åtgärder  kan vidtas för att motverka de negativa konsekvenserna från flygtrafiken?" 

"Vad kan det höga antalet mord och den stora mängden våldsbrott i Brasilien  bero på? Vad kan
det  leda till på både kort och lång sikt? Finns det några eventuella  lösningar  på problemen?" 

"Vilka är  orsakerna  bakom och  konsekvenser  av fenomenet ”fast fashion”? Vilka  åtgärder  bör
vidtas för att lösa problemet och uppnå FN:s globala mål gällande hållbar konsumtion och
produktion?" 

Nivåer: Samhälle-, Grupp- & Individnivå

Perspektiv: Kulturell, Ekonomisk & Politisk

”Problematisera för att påvisa komplexiteten i frågan och att det finns flera sätt att se på saken (å
ena sidan…å andra sidan, för- och nackdelar, nyanserade snarare än svartvita resonemang, förklara
hu någonting inte är svart eller vitt utan det finns en gråskala däremellan, invändningar och
motargument).” – Vetenskaplighet PowerPoint
”Dra slutsatser som följer naturligt ur dina resonemang och som därmed är förankrade i fakta
istället för åsikter och värderingar. Nyansera slutsatserna för att återigen spegla komplexiteten i
frågan.” – Vetenskaplighet Powerpoint

1. Bakgrund, situationsbeskrivning (problemet):

USA:s krig mot droger har misslyckats, med förödande konsekvenser för både individen och
samhället, fastställer organisationen Global Commission on Drug Policy [ CITATION Pol11 \l 1033 ].

Drogförbudets förespråkare [ CITATION Dru18 \l 1033 ] påstår att den nuvarande narkotikapolitiken
minskar brottsligheten, drogrelaterade sjukdomar och överdoser, men att den även effektivt
nedrustar kriminella organisationer.

Med fokus på icke-våldsamma narkotikamissbrukare, ska dessa påståenden (och deras teoretiska
underlag) analyseras utifrån dessa tre frågeställningar:

 Vilka är de bakomliggande och utlösande orsakerna till USA:s drogförbud?

 Vad för kortsiktiga- och långsiktiga konsekvenser innebär detta för icke-våldsamma
narkotikabrukare?
 Vilka åtgärder kan vidtas för att motverka dessa efterföljder?

2. Orsaker:

Narkotikakonventionen [ CITATION FN61 \l 1033 ], som godkändes av Förenta nationerna, förpliktar

medlemsländer att begränsa narkotikaanvändningen till endast medicinska och vetenskapliga syften.
Medlemsländer bestämmer på egen hand gällande påföljderna för narkotikarelaterade brott. Det
s.k. ’Kriget mot droger’ i USA var baserad på tankarna från denna konvention.

Kriget mot droger, myntat av före detta President Nixon[CITATION Nix71 \n \t \l 1033 ], är en global
kampanj som etablerades av USA:s federala regering och var den utlösande orsaken bakom
drogförbudet. Kampanjen syftar på att reducera den illegala narkotikahandeln i landet genom att
implementera en sammansatt politik som motverkar produktionen, försäljningen och konsumtionen
av psykoaktiva substanser. Den huvudsakliga åtgärden inom USA var illegaliseringen av
narkotikabruk och narkotikaförsäljning.

Den bakomliggande tanken för dessa åtgärder var att narkotikamissbruk är skadligt, både för
individen och samhället. Lösningen var begränsa individens tillgång till narkotika genom att
olagliggöra det, vilket i sin tur skulle reducera antalet missbrukare, enligt förenämnda
organisationer. Inströmningen av psykedeliska substanser i USA under 1960-talet 1 bidrog även till
begränsningen som sedan trädde fram vid början av 1970-talet.

1
https://www.beckleyfoundation.org/psychedelic-research-timeline-2/
3. Konsekvenser:

Kortsiktiga och Långsiktiga konsekvenser

Det finns många olika perspektiv som man kan formulera konsekvenser utifrån. ’Enligt A är detta
konsekvenserna p.g.a. detta; Enligt B är konsekvenserna annorlunda p.g.a. fokus på detta.’

Illegaliseringen av narkotikabruk innebär att missbrukare döms till fängelse. Fängslandet skrivs in i
belastningsregistret, detta decimerar missbrukarens arbetsmöjligheter, d.v.s. ökar den ofrivilliga
arbetslösheten.

På samhällsnivån, leder arbetslösheten till att den totala produktionen minskar och om mindre blir
producerat kommer även konsumtionen att sjunka. Arbetslöshet utgör alltså en ökad kostnad för
samhället istället för att bidra till det, enligt Nationalekonomen Inga Tanimura[CITATION Per79 \n \t
\l 1033 ] . Samhällets produktion sjunker även under tiden då missbrukaren är fängslad, eftersom
fången inte kan ta del av arbetsmarknaden eller bidra till det ekonomiska kretsloppet via
konsumtion.

På individ- och gruppnivån, leder färre arbetsmöjligheter till att färre f.d. missbrukare får en lön.
Detta resulterar i att missbrukare som har blivit fängslade får i snitt lägre lön än folk från likadana
socioekonomiska förutsättningar som inte har varit missbrukare. Mottagningen
av en fängelsedom i USA innebär även att brottslingen berövas av sin rösträtt antingen tillfälligt eller
fullständigt, beroende på vilken stat man dem befinner sig i [CITATION Ugg16 \p 6-8 \t \l 1033 ].
Avlägsnandet av en individs rösträtt inskränker mot en av demokratins grundprinciper gällande
allmän och lika rösträtt2.

Försämrad hälsa. Drogrelaterade sjukdomar som aids och hepatit. Svårare att fixa dom.

$51 Miljarder spenderade årligen på bekämpningen av narkotikabrott (?)

” 1. The growth of a ‘huge criminal black market’, financed by the risk-escalated profits of supplying
international demand for illicit drugs.

2. Extensive policy displacement, the result of using scarce resources to fund a vast law enforcement
effort intended to address this criminal market.

3. Geographical displacement, often known as ‘the balloon effect’, whereby drug production shifts
location to avoid the attentions of law enforcement.

4. Substance displacement, or the movement of consumers to new substances when their previous
drug of choice becomes difficult to obtain, for instance through law enforcement pressure.

5. The perception and treatment of drug users, who are stigmatized, marginalized and excluded.” –
GCDP

2
Christiano, T. (2018). Democracy. The Stanford Encyclopedia of Philosophy. Hämtad från
https://plato.stanford.edu/cgi-bin/encyclopedia/archinfo.cgi?entry=democracy
4. Åtgärder & Diskussion:

Åtgärder - GCDP:

https://www.globalcommissionondrugs.org/the-five-pathways-to-drug-policies-that-work

” Finally, many countries still react to people dependent on drugs with punishment
and stigmatization. In reality, drug dependence is a complex health condition that has a mixture of
causes – social, psychological and physical (including, for example, harsh living conditions, or a
history of personal trauma or emotional problems). Trying to manage this complex condition
through punishment is ineffective – much greater success can be achieved by providing a range of
evidence-based drug treatment services. Countries that have treated citizens dependent on drugs as
patients in need of treatment, instead of criminals deserving of punishment, have demonstrated
extremely positive results in crime reduction, health improvement, and overcoming dependence.”
--GCDP, https://www.scribd.com/fullscreen/56924096?access_key=key-xoixompyejnky70a9mq

Om Tyranni Kap.15: ”Ge bidrag till goda ändamål”. Om du har pengar, stötta organisationer som
håller likadan livsåskådning som du gör. Stötta organisationer som kämpar för förändringar (inom
narkotikapolitiken) som du vill se. Stöd behöver inte endast vara i form av pengar, men även tid,
volunteering arbetskraft osv. Ett exempel på en organisation som vissa skulle stötta är GCDP (s. 69–
71)

Avkriminalisering av icke-våldsamma narkotikabrott eller drogbruk. Att bara avkriminalisera (inte

fullständigt legalisera) är fortfarande ett steg i rätt riktning. Det löser problemet gällande
massfängslingen av drogbrukare och relaterade efterföljder.

Harm reduction. Att exempelvis erbjuda IV-brukare med rena nålar eliminerar risken för blodburna
sjukdomar som HIV/AIDS, Hepatit osv. Sådana åtgärder säkerställer att mycket färre folk dör p.g.a.
sitt missbruk, eftersom man eliminerar en av de utlösande faktorerna till varför dör av missbruk.

Att informera/utbilda folket om hur man ska hantera OD-situationer skulle även rädda massor av liv.
En stor andel av överdoser är inte riktigt livsfarliga, om nära och kära vet hur man ska agera i en
sådan situation.

Att behandla missbrukare mer som sjuka patienter, än narkotikabrottslingar, är det första steget till
att fixa problemet. Precis som alkoholism är drogberoende en mycket komplex sjukdom som kan och
bör botas av kunniga människor, inte av polisen och fängelsesystemet. Att slänga ex. en alkoholist i
ett fängelse kommer inte att lösa hans problem, han behöver en doktor. Detsamma gäller med en
drogberoendeperson.

Å andra sidan finns det ett argument att avkriminaliseringen av droger, vilket skulle leda till en ökad
tillgång av narkotika, är mycket farlig. Folk som annars inte skulle ta droger har nu tillgång till det,
vilket drastiskt ökar chanserna av flera som bli missbrukare. (motargument till responsible drug use)

Et exempel på föregående argument är normaliseringen av cannabis i ex. Kalifornien, USA.

Trivialiseringen av cannabis resulterar I att flera ungdomar blir villiga att pröva denna drog. Att
normalisera drogmissbruk får missbruk att se ut som ett väldigt litet problem. Denna underskattning
om missbruk skulle I sin tur öka antalet missbrukare.

”Responsible drug use”- Wikipedia: ’War on Drugs’

 5. Slutsats/Sammanfattning:

Klicka på dessa:

https://elevstockholm.sharepoint.com/:p:/r/sites/Section_73f66720-a151-4dc7-a38f-
0a9e77f562b1/_layouts/15/Doc.aspx?sourcedoc=%7BF7BE0A8D-7482-4623-A415-
FEF692525B96%7D&file=Vetenskaplighet.pptx&action=edit&mobileredirect=true

https://elevstockholm.sharepoint.com/:p:/r/sites/Section_73f66720-a151-4dc7-a38f-
0a9e77f562b1/_layouts/15/Doc.aspx?sourcedoc=%7B1D658223-7955-4FF4-8B86-71355E33F35A
%7D&file=Utredande%20text.pptx&action=edit&mobileredirect=true

https://elevstockholm.sharepoint.com/:w:/r/sites/Section_73f66720-a151-4dc7-a38f-
0a9e77f562b1/_layouts/15/Doc.aspx?sourcedoc=%7B914EFED0-F480-417F-970B-6C61206F54BD
%7D&file=Uppgiftsbeskrivning
%20EK19EB.docx&action=default&mobileredirect=true&cid=23eba8e0-119d-4ce2-882e-
2d673eced571

https://elevstockholm.sharepoint.com/sites/Section_73f66720-a151-4dc7-a38f-
0a9e77f562b1/_layouts/15/Doc.aspx?sourcedoc=%7B5B04DFED-CA6D-4A9E-BAA9-29FB302BB1EB
%7D&file=Elevexempel%20kausalanalys.docx&action=default&mobileredirect=true&cid=1058f2dc-
d097-46e4-bceb-95db9cf62cab
https://elevstockholm.sharepoint.com/:w:/r/sites/Section_73f66720-a151-4dc7-a38f-
0a9e77f562b1/_layouts/15/Doc.aspx?sourcedoc=%7B0CE4E52C-F545-4B25-A63D-
4D0FCE6FC1A7%7D&file=Den%20k%C3%A4llkritiska
%20metoden.docx&action=default&mobileredirect=true

https://elevstockholm.sharepoint.com/:w:/r/sites/Section_73f66720-a151-4dc7-a38f-
0a9e77f562b1/_layouts/15/Doc.aspx?sourcedoc=%7BC982815D-3B95-4A1C-BD8E-
8BC6A5688831%7D&file=Elevexempel%20k%C3%A4llkritisk
%20diskussion.docx&action=default&mobileredirect=true

https://www.cato.org/publications/policy-analysis/four-decades-counting-continued-failure-war-
drugs

https://www.scribd.com/fullscreen/56924096?access_key=key-xoixompyejnky70a9mq

https://en.wikipedia.org/wiki/War_on_drugs
6. Källor:

”War on drugs” - Wikipedia

https://en.wikipedia.org/wiki/War_on_drugs

‘War On Drugs’ – Report of the global commission on drug policy, Juni 2011

https://www.scribd.com/fullscreen/56924096?access_key=key-xoixompyejnky70a9mq

“The Five Pathways to Drug Policies That Work” – Global Commission on Drug Policy
https://www.globalcommissionondrugs.org/the-five-pathways-to-drug-policies-that-work

Richard Nixon War on drugs speech, June 17 1971

https://www.youtube.com/watch?v=y8TGLLQlD9M

https://www.youtube.com/watch?v=bsrxpVUKUK0 , 1972

“Demand Reduction and Harm Reduction” – Dr Alex Wodak, Januari 2011

https://web.archive.org/web/20111007025926/http://www.globalcommissionondrugs.org/Arquivos
/Global_Com_Alex_Wodak.pdf

“The Budgetary Effects of Ending Drug Prohibition” – Cato Institute, Juli 2018

https://www.cato.org/publications/tax-budget-bulletin/budgetary-effects-ending-drug-prohibition

“Legalize All Drugs? The ‘Risks Are Tremedous’ Without Defining The Problem”, Mars 2016

https://www.npr.org/2016/03/27/472023148/legalize-all-drugs-the-risks-are-tremendous-without-
defining-the-problem?t=1602765217477

Horse priser: ~800kr

http://fs3oooohdzhswr4v3dozk6aqekqrvhcbhi7inn6avv7tvwlsauqvqqad.onion/store/?
p=category&id=57 (fungerar endast på sökmotorn TOR)

Varför ”war on drugs” åtgärder inte fungerar - 2003

https://www.tni.org/files/download/brief6.pdf
Källa som vill ha narkotika olaglig - Institute for behavior and health, 2018

https://www.ibhinc.org/drug-legalization

Narkotikakonventionen 1961 samt Psykotropkonventionen 1971.

https://www.unodc.org/documents/commissions/CND/Int_Drug_Control_Conventions/Ebook/The_I
nternational_Drug_Control_Conventions_E.pdf

Disenfranchisement stats, sida 15

https://www.sentencingproject.org/publications/6-million-lost-voters-state-level-estimates-felony-
disenfranchisement-2016/

Källhänvisning
Christiano, T. (2018). Democracy. The Stanford Encyclopedia of Philosophy. Hämtat från
https://plato.stanford.edu/archives/fall2018/entries/democracy/

FN. (1961). The International Drug Control Conventions. Förenta Nationerna. Hämtat från
https://www.unodc.org/documents/commissions/CND/Int_Drug_Control_Conventions/Ebo
ok/The_International_Drug_Control_Conventions_E.pdf

GCDP. (2011). War on Drugs. Sida: 3. Hämtat från https://www.scribd.com/fullscreen/56924096?

access_key=key-xoixompyejnky70a9mq

IBH. (2018). Drug Legalization: A False Hope. Institute For Behavior and Health. Hämtat från
https://www.ibhinc.org/drug-legalization

Nixon, R. (1971). Hämtat från https://www.youtube.com/watch?v=y8TGLLQlD9M

Persson-Tanimura, I. (1979). Vad kostar arbetslösheten? Hämtat från

http://www.nationalekonomi.se/sites/default/files/legacy/8-2-ipt.pdf#6

Uggen, C. (2016). 6 Million Lost Voters: State-Level Estimates of Felony Disenfranchisement. The
Sentencing Project. Hämtat från https://www.sentencingproject.org/publications/6-million-
lost-voters-state-level-estimates-felony-disenfranchisement-2016/