Hur påverkar gentekniken människa, miljö och samhälle?

   
Genteknik skulle kunna bidra till att öka produktionen av livsmedel och minska
svält/undernäring världen. Det skulle också kunna bidra till en hållbar utveckling och
framställning av nya (och gamla) läkemedel och behandlingar.  
 
Men det finns etiska dilemman med i bilden också. Är det till exempel rätt eller fel att
manipulera med en människas arvsanlag, att transplantera fiskgener till växter eller göra
växter torktåliga så de tål de nya klimatförändringarna?   
 
  
Uppgift:   
Du ska skriva en utredande text på 2- max 3 sidor (kä llhä nvisningar rä knas ej in i
sidantalet). Denna text ska sedan lä mnas in och avslutningsvis kommer vi ha ett
seminarium kring det som ni skrivit och frå gor infö r framtiden med tyngdpunkt på
CRISPR och mä nniskan.
 
 
Hur går arbete till? 
Steg 1, v3: Fö relä sning genteknik och intro uppgift.

Steg 2, v3-4: Svara på nedanstå ende frå gor till v4, det rä cker med ganska korta svar.
Dessa svar kommer sedan skapa stommen i ert utredande arbete.

1. Vad ä r DNA, vad ä r det uppbyggt av?

2. Vilka kvä vebaser binder till varandra?
3. Vad kodar varje kodon fö r?
4. Vad ä r en gen?
5. Hur vet man var en gen bö rjar och slutar?
6. Hur må nga gener har en mä nniska?
7. Vad ä r en mutation?
8. Hur gå r det till nä r cellen bygger protein?
9. Vad ä r genteknik?

Steg 3, v4: I bö rjan på vecka 4 kommer ni att delas in i mindre grupper dä r ni gemensamt
kan gå igenom frå gorna och se ni har uppfattat det hela på samma sä tt eller om nå got ä r
oklart. Vi samlas sedan i helklass fö r att gå igenom de frå gor ni har. Resten av lektion har
ni till eget arbete att skriva er utredande text. Mallen finns på nä sta sida.

Steg 4, v5: Eget arbete och inlä mning i slutet (detta ä r bara fö r att jag ska se att alla ä r på
banan, ni få r fortsä tta skriva utanfö r lektionstid).

Steg 5, v6: Inlä mning av arbetet och seminarium. Ni kommer få ut nå gra frå gor som ni få r
diskutera i olika grupper (om det sker digitalt spelar ni in seminariet på teams).
Utredande arbete genteknik (mall)

Allt ska vara skrivet i löpande text! Du får ändra rubrikerna om du behöver.
Rubrik: Hur påverkar gentekniken människa, miljö och
samhälle?
Inledning
Skriv en intresseskapande inledning (tips ä r att skriva denna sist)

Genetik
Fö rklara grunderna inom genetiken. Utgå ifrå n frå gorna nedan.
1. Vad ä r DNA, vad ä r det uppbyggt av?
2. Vilka kvä vebaser binder till varandra?
3. Vad kodar varje kodon fö r?
4. Vad ä r en gen?
5. Hur vet man var en gen bö rjar och slutar?
6. Hur må nga gener har en mä nniska?
7. Vad ä r en mutation?
8. Hur gå r det till nä r cellen bygger protein?

Genteknik
Fö rklara grunderna inom gentekniken. Utgå ifrå n frå gorna nedan.
9. Vad ä r genteknik?
10. Ge exempel på olika områ den inom genteknik och vad som har skapats. Hur gå r det
till, hur lå ngt har man kommit, ä r det redan i anvä ndning eller ä r det fortfarande i
forskningsstadiet?

På verkan
Titta på allt utifrå n ett stö rre perspektiv, utgå ifrå n frå gorna nedan.
11. Hur på verkar gentekniken djur, miljö , mä nniska och samhä lle? (koppla till biologisk
må ngfald och hå llbar utveckling samt om det finns mö jlighet att lö sa vissa problem vi har
idag)
12. Etiska aspekter vä g risker mot nytta, anvä nd flera perspektiv baserat på den fakta ni
har tagit fram.

Slutsats
Sammanstä ll det du skrivit och visa på komplexiteten i dessa frå gor (med det menar jag
att jag vill att du tittar på hur saker har på verkat bakå t och kan på verka framå t i tiden
samt de etiska aspekterna)

Lite tips  

Fakta:
https://www.genteknik.se/
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1411917/FULLTEXT01.pdf

Alla Power Points (filer på teams)

Filmen: genvä gen https://www.svtplay.se/video/24544321/genvagen

Källhänvisningar och referenslista:   
Enligt Harvardsystemet, se nedan  
 Guide till hur kä llhä nvisningar skrivs lö pande i
texten: https://www.umu.se/bibliotek/soka-skriva-studera/skriva-
referenser/harvard-hanvisningar-i-text    
 Guide referenslista: https://www.umu.se/bibliotek/soka-
skriva-studera/skriva-referenser/harvard-skriva-referenslista   
  
OBS! Nä r ni hä mtar information frå n internet, glö m inte att granska och vä rdera
kä llorna, innan ni anvä nder dem. Nedan fö ljer nå gra tips:  

Faktainnehållet  
Varifrå n kommer de fakta och på stå enden som presenteras? Hur har faktan tagits fram?
Med andra ord: Hur vet man det man påstår sig veta?  
Författaren  
Vad kä nner jag till om fö r  
fattaren?  
Vilken utbildning har fö rfattaren?  
Vilken organisation arbetar fö rfattaren fö r och på verkar det fö rfattarens instä llning till
ä mnet?  
Tidskrift  
Hur granskas tidskriftsartiklarna?  
Vem eller vilka granskar?  
Webbplats  
Vilka dö ljer sig bakom webbplatsen? Vilka ä r ansvariga fö r innehå llet på webbplatsen?  
Kan webbplatsen ha en agenda?  
  
 
HUR PÅVERKAR GENTEKNIKEN MÄNNISKA, MILJÖ OCH SAMHÄLLE?

Genetik
”Du få r lä gga till andra saker som kromosom, cellen i allmä nhet, PCR-maskinen et cetera.

Genteknik

Påverkan
Slutsats
”Undvik egna å sikter, skriv hellre etiska dilemman.”

7. Vad ä r en mutation?
Nä r genetiskt material fö rä ndras
1. Vad ä r DNA, vad ä r det uppbyggt av?
2. Vilka kvä vebaser binder till varandra?

3. Vad ä r en gen?
4. Hur vet man var en gen bö rjar och slutar?
5. Hur må nga gener har en mä nniska?
6. Vad kodar varje kodon fö r?

7. Vad ä r en mutation?

8. Hur gå r det till nä r cellen bygger protein?

9. Vad ä r genteknik?
10. Ge exempel på olika områ den inom genteknik och vad
som har skapats. Hur gå r det till, hur lå ngt har man kommit,
ä r det redan i anvä ndning eller ä r det fortfarande i
forskningsstadiet?

11. Hur på verkar gentekniken djur, miljö , mä nniska och

samhä lle? (koppla till biologisk må ngfald och hå llbar
utveckling samt om det finns mö jlighet att lö sa vissa
problem vi har idag). – Vad ä r efterfö ljderna av
gentekniken, kanske gå r in i effekterna av CRIPSR lite mer.
12. Etiska aspekter - vä g risker mot nytta, anvä nd flera
perspektiv baserat på den fakta ni har tagit fram. Finns det
nå gon etisk problematik med detta? Ta upp det vä ldigt
kondenserat, du gå r igenom på verkan på samtalet.
 DNA – denna simpla lilla molekyl innehåller livets mysterier! Den färgar våra ögon och
bestämmer våran längd; den kan även, vid genmodifiering, få kaniner och möss att lysa i
mörkret! [ CITATION Hol13 \l 1033 ] Men hur och varför kan den påverka våra liv på en så
stor skala? För att besvara denna fråga måste vi först förstå vad genetik och genteknik är,
respektive deras historia.
DNA är en lång makromolekyl som innehåller genetisk information; formen på en DNA-
molekyl kallas en dubbelhelix (se figur 1 för en illustration). Kromosomer finns i cellkärnan, en
kromosom innehåller en lång tråd av DNA, DNA:t i sin tur består av en kedja nukleotider, och
dessa nukleotider består av en eller flera fosfater, en sockerart, och en kvävebas [ CITATION
Nat21 \l 1033 ]. Det finns fyra olika kvävebaser: Adenin, (A), Cytosin (C), Guanin (G) och
Tymin (T) – RNA består däremot inte av Tymin (T) utan Uracil (U). Kvävebaserna binder A
till T och C till G.
Människor har 20 000 gener, men vad är dem? En gen är en andel av DNA-sekvensen
som är ansvarig för syntetiseringen av ett protein [CITATION Pea06 \l 1033 ]. En grupp om tre
nukleotider/kvävebasbindningar utgör en kodon; en kodon motsvarar till programmeringen av
en aminosyra. Den sista kodonen i en gen översätts däremot inte till en aminosyra, utan den
används som en markör och signalerar till ribosomen att sekvensen är klar och att
proteinsyntesen skall avbrytas.
Proteinsyntesen sker i två steg: Transkription och Translation [CITATION OCo20 \n \l
1033 ]. – I första steget, transkription, skrivs informationen i DNA:t om till RNA.
Transkriptionen katalyseras av det stora enzymkomplexet som kallas för RNA-polymeras vilket
binder till DNA-molekylen. När RNA-polymeraset binder till DNA-molekylen öppnas
molekylen upp och det bildar en transkriptionsbubbla (se figur 2). Inom cellkärnan (för
eukaryoter) finns det lösa nukleotider, dessa används för att skapa en RNA-molekyl, de
basparar inom transkriptionsbubblan och skapar mRNA molekylen. RNA-splitsning sker när
molekylen har ’mognats’ (post-transkription) och är preparerad för att användas i nästa steg av
proteinsyntesen: Translation [ CITATION ATD21 \l 1033 ]. För denna process krävs mRNA-
molekyler, som bär på genetiska informationen; tRNA-molekyler, som bär på aminosyrorna;
och ribosomen, organellen som sköter själva proteinsyntesen. Ribosomen består av två
subenheter, den ena är större än den andra, i den stora finns det en A-plats – där nya tRNA-
molekyler som bär med sig en aminosyra ska kopplas till resten av proteinet, och en P-plats –
där det växande proteinkedjan placeras. Den lilla subenheten håller fast mRNA:t och tRNA-
molekylen med motsvarande antikodon binder sig till mRNA-molekylens start kodon. –
Kodonen från mRNA:t och en ny tRNA-molekyl binds tillsammans ifall de har motsvarande
kvävebaser; den gamla tRNA-molekylen flyttas då till P-platsen och den nya till A-platsen.
Aminosyrorna (som bärs av de två tRNA-molekylerna) kopplas samman med hjälp av
ribosomalt RNA (rRNA) och bindningen mellan aminosyrorna och tRNA:t avslutas. tRNA-
molekylen som inte längre bär på en aminosyra lossnar från mRNA:t (se figur 3). Vid mRNA
och tRNA-molekylens stoppkodon avslutas proteinsyntesen; tRNA:t, mRNA:t, ribosomen och
den färdiga polypeptidkedjan, alla dessa lossnar från varandra. Proteinet viks sedan ner baserat
på den specifika aminosyrasekvensen.
Replikation är när DNA:t dupliceras, ibland under replikationsprocessen sker det fel: det
sker mutationer [ CITATION Nat201 \l 1033 ]. Det finns manga olika typer av mutationer,
men endast punktmutationen och kromosommutationen kommer att nämnas (andra
mutationstyper finns även i källan ovanför). Den förstnämnda, alltså punktmutationen, inträffar
när en kvävebas (A, C, G, T) byts ut mot en annan eller när två kvävebaser som är bredvid
varandra byter plats i sekvensen; kromosommutationen är antingen när antalet kromosomer har
ändrats (numerisk kromosomavvikelse kallas detta), eller när kromosomen ändrar form genom
att genetiskt material har lagts till (Insertion) eller tagits bort (Deletion). Strukturella avvikelser
i kromosomen kan även uppnås på andra sätt, genom duplikation (en viss del av kromosomen
förekommer 2 gånger), inversion (en viss del av kromosom är vriden 180 grader) och
translokation (två kromosomer har brutits och bitarna återförenas med den andra kromosomen,
kromosomsegmenten byter plats med varandra).
Människor har genmodifierat organismer i tusentals år genom att framavla användbara
egenskaper hos växter och djur. Ett exempel är bananen, som förr i tiden hade mycket tjockt
skal och stora kärnor [ CITATION Pea08 \l 1033 ]. Vi blev riktigt duktiga på detta, ett till
exempel är hur vi skapade domesticerade hundar ifrån vilda vargar [ CITATION Sci20 \l
1033 ], men vi visste aldrig hur detta fungerade förens vi upptäckte Deoxiribonukleinsyra –
DNA. Redigerar du den genetiska informationen, redigerar du organismen. I 1960-talet strålade
man radioaktiv strålning på växter i hopp om att finna en användbar egenskap via
slumpmässiga mutationer [ CITATION Bel60 \l 1033 ]. Idag finns det genmodifierade grisar
som har större muskelmassa, snabbväxande laxar, fjäderlösa höns och genomskinliga grodor.
Problemet var att genmodifiering var väldigt dyrt, komplicerat och tog mycket tid; Detta har nu
förändrats med den revolutionära teknologin CRISPR. Övernatt sjönk kostnaderna för genetisk
ingenjörskonst med 99%. I stället för ett år, tog det endast några veckor att utföra experiment
och i princip alla med ett laboratorium kunde göra detta. CRISPR-teknologin har potentialen att
ändra mänskligheten för evigt, man kan (potentiellt) bota alla sjukdomar och skapa så-kallade
’Designer Babies’. Varför uppstod denna plötsliga revolution inom genetiken och hur fungerar
CRISPR?
Bakteriofager är ett sorts virus som angriper bakterier, de för in deras egen genetiska
information i bakterien. Bakterien försöker att försvara emot infektionen, de misslyckas oftast,
men ibland lyckas bakterien försvara sig mot infektionen, då sparas virusets DNA i ett genetiskt
arkiv kallat CRISPR [CITATION Mni20 \l 1033 ]. Ifall fagen angriper igen, kan bakterien
skapa en RNA kopia på sitt genetiska arkiv. Proteinet CAS9 skannar bakteriens genetiska
information och jämför den med virusets gener, när den hittar en match mellan virus-DNA:t
och DNA-t i arkivet, klipps den skadliga genetiska informationen bort. CAS9 är speciellt
eftersom det är mycket precist, och revolutionen började när forskare upptäckte att CRISPR-
systemet var programmerbart. Man kan ge systemet en kopia av DNA-segmentet som ska
modifieras och placera det i en levande cell. Trots att CRISPR är ett revolutionerande verktyg
inom gentekniken så är det fortfarande bara ett första-generationsverktyg; mer precisa verktyg
håller redan på att skapas och användas.
Cavendish bananen är ett användbart exempel för att visa genteknikens påverkan.
Bananer, som jag har sagt förr, hade ursprungligen mycket tjocka skal och stora kärnor. Genom
att framavla önskade attribut, som att ha en banan utan kärnor, lyckades man skapa en steril
genvariant av bananen [CITATION Pea08 \n \l 1033 ]. Bananen kunde endast reproduceras
genom att återplantera sticklingar, och i denna process ändras inte den genetiska uppsättningen
av växten (den undergår inte en sexuell reproduktion). Reproduktionen av dessa bananer ger
ingen rum för den biologiska mångfalden, en kritisk faktor för ekologiskt hållbar produktion
[ CITATION Jor20 \l 1033 ]. Fram tills 1950-talet dominerade en viss genetisk uppsättning
bananmarknaden – Gros Michel-bananen, men den var sårbar mot svampinfektionen
Panamasjukan. Gros Michel blev sedan ersatt av Cavendish, som var immun till Panamasjukan,
men sedan 1960–1980 talet har introduktionen av nya svamparter (bland annat ’Black Sigatoka’
och ’Tropical Race 4’) blivit en global epidemi. Ifall bananerna hade fortplantats genom
naturligt urval och sexuell reproduktion, skulle den biologiska mångfalden ha bevarats, men
eftersom i princip alla bananer som exporteras till USA och EU är Cavendish, kan en genetisk
defekt (t.ex. sårbar till svampinfektioner) utplåna nästan alla bananer. – Bananen är den mest
exporterade frukten på den globala marknaden, det är en essentiell inkomstkälla för många U-
länder, speciellt i Latinamerika och Karibien där dem sammanlagt exporterar cirka 90 miljarder
kronor värt med bananer per år. Utplanandet av Cavendish-bananer skulle ha förödande
ekonomiska konsekvenser, arbetslösheten som följden av detta skulle även vara mycket socialt
ohållbar. Katastrofen vid Aralsjön är ett exempel som illustrerar hur social och ekonomisk
ohållbarhet kan härstamma från ekologisk ohållbarhet [ CITATION Syn15 \l 1033 ].
 ”Vi är förmögna att vara onda, men till det krävs ingen teknik… Det är användningen
som avgör ifall vi applåderar eller beklagar den.” – Alta Charo, bioetiker [CITATION Bol19 \p
51:16 \n \l 1033 ]. Om det Charo säger är sant, att människans handlingar är vad som avgör
etiken, var drar man linjen mellan goda och onda åtgärder?
Folk med antisocial Personlighetsstörning (ASPD) karaktäriseras av deras brist på empati,
ångerkänslor och respekt för andra människors rättigheter. Psykopat och Sociopat är
benämningar som har använts för att beskriva olika varianter av ASPD men termerna anses
numera vara ”ovetenskapliga och föråldrade” inom psykiatrin. En studie som undersökte
frekvensen av ASPD i fängelsepopulationer observerade att 35% av fångarna hade denna
personlighetsstörning [CITATION Don10 \t \l 1033 ]. Däremot, i den icke-fängslade
befolkningen hade endast 2–4% av män och 0.5–1% av kvinnor ASPD [CITATION Bla15 \l
1033 ]; och tvillingstudier visar att ASPD har en signifikant genetisk komponent [ CITATION
Ros17 \l 1033 ]. Är det rättfärdigat att radera det genetiska anlaget till ASPD? Det skulle
innebära att färre individer begår våldsamma brott, men vart drar man linjen mellan nödvändiga
redigeringar och onödiga sådana? Ifall förra exemplet anses vara etiskt försvarbart, är det
rättfärdigat redigera generna som ökar risken för alkoholism? Vart ligger gränsen mellan
genterapi – och genförbättring? mellan medicinska och kosmetiska åtgärder?
Med tidens gång, ifall CRISPR-teknologin förbättras och ”Designer Babies” blir en
verklighet skulle en andel av populationen vara genmodifierade/genförbättrade – men vad
innebär detta? Vad skulle de eventuella efterföljderna vara? – Jag besvarar denna fråga med en
annan: Vad är en bonde om inte en tyrann mot sina djur? Utnyttjar bonden inte djurens naturella
resurser för sin egen vinst? Det må låta som en löjlig fråga, grisar, kor och kycklingar är ju djur!
De har inte en sådan vilja som vi har. Djur bryr sig inte att vi mjölkar dem eller äter deras kött,
och vi ger dem ett bra hem, dem behandlas väl. Men ’väl’ enligt vems standard? En människa
skulle aldrig vilja sitt liv som djuren på djurfarmen lever sitt – ”Såklart inte!”, besvarar jag; ”Vi
är människor, vi är smartare, vi skulle inte se på dödandet av en kyckling kontra en människa
på samma sätt, vi är naturligtvis moraliskt överlägsna!” – Om vi bortser från att likadana
tankesätt användes i arbetslägren i sovjetryssland och i koncentrationslägren i Tyskland
(tankesätt som många skulle anse etisk oförsvarbart) kan vi tänka som följande: Skulle inte en
människa som är genetiskt ”bättre” än en annan, både fysiologiskt och psykologiskt, kunna dra
samma slutsats som vi gör gentemot djuren?
Hittills har jag endast presenterat filosofiska frågeställningar, detta är mitt empiriska stöd:
Stanford Prison-Experimentet var ett socialpsykologiskt experiment där man placerade personer
i ett ”test-fängelse”, man befordrade hälften av testsubjekten till vakter och dem andra blev
fångarna [ CITATION Zim73 \l 1033 ]. Experimentet skulle egentligen vara 2 veckor lång, men
det avbröts efter 6 dagar när vakterna började manifestera sadistiska beteenden mot fångarna,
bland annat genom att misshandla dem vid flertals tillfällen. – Ifall människans moraliska
självvärdering (kontra fångarna) kan blåsas upp så mycket av endast en fiktiv befordran till
”vakt”, vad skulle hända ifall människor hade ett genetiskt eller biologiskt basis för att anses
moraliskt överlägsna? Skulle inte den genetisk förbättrade människan se på den andra,
mediokra, icke-genmodifierade sorten, precis vakterna såg på fångarna?
Att lösa den etiska problematiken är mycket svårare än att bara formulera den, eftersom
lösningen nästan alltid inkluderar en subjektiv vinkling baserad på din ideologiska ställning.
Utifrån ett historiematerialistiskt perspektiv (marxistiskt koncept) skulle gentekniken leda till
nya förhållanden i samhället, och på så sätt, nya förhållanden mellan proletären och borgaren.
Ifall gentekniken skulle förhindra proletärrevolutionen skulle den, enligt marxistisk ideologi, bli
förbjuden. Liberalistiska stater skulle däremot inte förbjuda någon form av genteknik, ”ifall det
finns ett behov för det – låt det tillfredsställas!”, skulle möjligtvis liberalisten säga. Marxister
gillar inte maktojämlikheten det här kan orsaka, medans liberalister inte ser ett särskilt problem
med ojämlikhet ifall det är rättfärdigat.
 Jag har endast nämnt två potentiella perspektiv (liberalistiskt och marxistiskt) människor
kan ha om genteknik; kunskaperna kring genetiken ökar fortfarande alltsedan människor först
genmodifierade plantor och djur tusentals år sedan; och etiska dilemman gör det svårt att skapa
en objektiv handlingsplan för det framtida gentekniken. CRISPR, till exempel, är en teknik som
kan bidra väldigt mycket till samhället, men folk är osams om hur nödvändig genmodifieringen
är och till vilken utsträckning.
Figur 1A:

Figur 2B:

Figur 3C:

A
https://sv.sawakinome.com/articles/science/difference-between-dna-and-genes.html
B
https://sciencemusicvideos.com/ap-biology/module-14-from-gene-to-protein/transcription-tutorial/
C
https://www.genteknik.se/translation/
Slutsats
Sammanstä ll det du skrivit och visa på komplexiteten i dessa frå gor (med det menar jag
att jag vill att du tittar på hur saker har på verkat bakå t och kan på verka framå t i tiden
samt de etiska aspekterna).

A Clockwork Orange-problemet: Ä r det mö jligt att vara god ifall man ä r inkapabel av
ondska?

Leker vi inte Gud nä r vi redigerar gener? Konceptet av Imago Dei (alltså mä nniskor som
Guds avbild) har konflikterande idéer gä llande genmodifiering. Å ena sidan kan man se på
detta som att mä nniskan fö rsö ker att vara gud, å andra sidan kan man se på detta som att
mä nniskan ä r guden av vå r planet, som Gud ä r guden av vå rt universum (Genesis 1:26-
26).

CRISPR kan ta bort tidig demens, olika cancerriskanlag, och anlag fö r ASPD.
DNA ä r organismens programmering
Kan inte genmodifiering gillas som dopning i NBA?

Mutationer kan vara i: Somatiska (nedä rvs ej) och Germinalceller (nedä rvs). Mutationen
av germinalceller ä r mycket svå rare att å ngra i efterhand. Det finns en skillnad mellan
genterapi och genfö rbä ttring. Risken ligger i att genmodifierade organismer med
oö nskade egenskaper reproducerar. Då kan man inte å ngra modifieringen.

Ä r det rä ttfä rdigat att ta bort anlag fö r exempelvis alkoholism? Ä r det rä ttfä rdigat att ta
bort oö nskade Personlighets egenskaper? – eller ASPD anlag?

Genbanker fö r mä nniskor – 23andme och så vidare. Google och liknande fö retag kommer
spara genetisk information och sä lja det till arbetsgivare. Vä rlden kommer bli en Black
Mirror episod.

Ship of Theseus-paradoxen – vid vilken punkt blir en individ så pass genmodifierad att
identitet ä ndras? Nä r kan personen anses vara en ny ras eller art?

Ifall man kunde ”bota” å ldrandet, vem skulle ens vilja leva fö r evigt? Dö den ä r vad som ger
livet sin mening.

Filosofisk kä lla: https://plato.stanford.edu/entries/genetics/

Genetik – Ä rftlighetslä ra
Genom – Arvsmassa
Gener – Arvsanlagen

”Systematisk avel”, ”Framavla”

Bö rjan av vetenskapliga forskningen om genetik utfö rdes av Gregor Mendel i

mitten av 1800-talet. Han kunde inte exakta mekanismer fö r hur det
fungerade, men han skapade principen fö r hur nedä rvningen gå r till, speciellt
gä llande dominanta och recessiva gener.

DNA Bestå r av en kedja nukleotider; DNA:t finns i kromosomer.

Ordningsfö ljden av nukleotiderna bestä mmer vad den genetiska
informationen blir, på samma sä tt som ordningsfö ljden av bokstä ver
bestä mmer vad ordet blir – Som med exemplet ”Legat”, ”Laget” och ”Galet”.

Nukleotiden Aminosyror  Proteiner – detta anses vara

molekylä rbiologins centrala dogm.
En grupp om tre nukleotider utgö r en kodon; en kodon motsvarar till en
aminosyra, motsvarigheten kallas den genetiska koden. Aminosyrasekvensen
avgö r i sin tur vilken form proteinet få r vilket bestä mmer vilken singulä ra
funktion den ska fylla.
Gener Innehå ller instruktioner fö r arbetet i cellen, proteiner utfö r arbetet.
Proteiner ä r kedjor av aminosyror och generna bestä mmer hur den ska
byggas. Ordningsfö ljden mellan nukleotiderna bestä mmer ordningsfö ljden
mellan aminosyror i proteinet; Det finns 20 olika aminosyror att vä lja mellan.
Den tredimensionella formen som proteinet for beror på
aminosyrasekvensen och formen bestä mmer då proteinets funktion, den kan
endast ha en funktion. Aminosyror bestä mmer hur proteinet vecklar ihop sig
(se Proteinveckning)

Genetiska informationen och gener befinner sig i lå nga makromolekyler som

kallas DNA (Deoxiribonukleinsyra). DNA ä r kedjor av nukleotider, och dessa
bestå r av en fosfat, ett socker och en kvä vebas. Det finns fyra kvä vebaser:
Adenin (A), Cytosin (C), Guanin (G) och Tymin (T).
DNA fö rekommer i form av en dubbelhelix. A paras till T – och C till G. Vid
DNA-replikering kopieras information genom att sä ra dubbelkedjan till två
individuella så dana fö r att sedan anvä ndas som en mall vid skapandet av en
ny delkedja. Den lå nga, dubbla, DNA-kedjan kallas också Kromosom.
Allel, eller genvariant, ä r en av flera alternativa versioner av en gen eller en
helt annan nukleotidsekvens. En allel ä r en av två , eller av fler, former av en
genvariant; det ä r en alternativ version av en specifik gen.
Vi mä nniskor har 23 kromosompar, inom paren ä rvs ena kromosomen av
mamman och den andre av pappan. Ifall mamman har blå a ö gon, och pappan
bruna, ä r dina så -kallade ö gon-gener heterozygoter eftersom allelerna har
olika genetisk information; om infon ä r likadan i allelerna skulle dem vara
homozygoter.

”Proteiner syntetiseras av ribosomer med mRNA som mall.”

Proteinsyntesens två steg: Transkription och Translation.
”Bassekvens i mRNA ö versä tts till aminosyrasekvens med hjä lp av tRNA;
Processen sker på ribosomer.” – Detta ä r Translation, steg två i
proteinsyntesen.

Replikation – DNA:t duplicerar på sä tt och vis. Ibland i replikationsprocessen

sker det fel, det sker mutationer, specifikt punktmutationer. Det finns tre
typer av punktmutationer: Substitution, Deletion, Insertion.

tRNA – Transporterar aminosyror frå n cytosolen till ribosomen.

mRNA – Utgö r mall fö r proteinsyntesen, det bildas genom avskrivning av
DNA-sekvensen.

Transkriptionen katalyseras av RNA-polymeras II, ett enzym som liknar

DNA-polymerasens mekanism, RNA-polymeraset behö ver dä remot ingen
primer.

”Basparning”

En kodon <-> En aminosyra

En kodon ä r en grupp om tre nukleotider.

Slutresultatet av hur organismer blir formas av ett samspel mellan arv och
miljö
1. Vad är DNA, vad är det uppbyggt av? – Kortaste svaret är: DNA är ett molekylkomplex
(består av många molekyler) som är formad som en spiral (dubbelhelix) och som bär på koden
för alla olika proteiner som kroppen behöver bygga för att fungera. Det finns en kopia av DNAt
i varje cell i kroppen. Mer grundlig förklaring: ”Ryggraden” i detta stora molekylkomplex
illustreras på bilden som två ”blå band”. På varje band sitter sedan ytterligare en molekyl i
någon av färgerna rätt, blått, grönt eller lila. Varje färg motsvarar ett specifikt ämne
(kvävebaskomplex): Cytosin, Guanin, Adenin eller Tymin.

2. Vilka kvävebaser binder till varandra? – Det finns en regel som lyder: Adenin binder
alltid till Tymin (A-T) och Cytosin binder alltid till Guanin (C-G).

3. Vad kodar varje kodon för? – När man ska läsa av ordningen på kvävebasera i DNAt läser
man dem tre och tre. En sådan ”trea” kallas för ett kodon. Varje kodon kodar för en specifik
aminosyra, det finns 20 aminosyror och minst en kodon för varje syra.

4 + 5 + 6. Vad är en gen? + Hur vet man var en gen börjar och slutar? – En gen är en viss
”kodlängd” som består av en viss mängd ”kodon”. En gen börjar alltid med en ”start kodon”
och slutar alltid med ett ”stopp kodon”. För att kunna läsa av en gen behöver vi först öppna
DNAt där ett ”start kodon” finns. Sedan kan vi läsa av hela genen. 6. Hur många gener har en
människa? 20 000 gener har en människa.

7. Vad är en mutation? – Två typer av mutationer är (det finns fler men vi har inte gått igenom
dem): - En punktmutation innebär att en eller flera kvävebaser (A,T,C eller G) har ändrats. -En
kromosommutation innebär att en del av en kromosom ändrats eller att en hel kromosom lagts
till eller tagits bort.

8. Hur går det till när cellen bygger protein? – Ett enzym (RNA polymeras) öppnar DNAt
och läser av (gör en kopia) av genen. Denna kopia kallas gör RNA. Ett RNA ser ut som ett
halvt DNA. Den har en ”ryggrad” (det som är grönt på bilden) och har också kvävebaserna C,
G, A men inte T. T är utbytt mot ett U (urasil heter ämnet). Detta gör att resten av cellen ser
skillnad på RNA och DNA. RNAt åker sedan till en ribosom (en del av cellen som kan läsa av
RNA). Ribosomen läser sedan av sedan av kodoneran i RNAt och sätter ihop rätt aminosyra i
rätt ordning. Den färdiga aminosyrakedjan viker sedan ihop sig på ett bestämt sätt och denna
”färdigvikta aminosyrakedja” kallas för ett protein. Ett protein består alltså av aminosyror.
Beroende på vilken egenskap proteinet har så kallas det för olika saker tex hormon, antikroppar
eller gensax. Vissa proteiner ger människor brun färg på ögonen eller mer eller mindre färgad
hud.

9. Vad är genteknik? – Korta svaret: Genteknik, genetisk ingenjörskonst, teknik som

möjliggör ingrepp i genom (arvsmassan) hos levande organismer. Termen har kommit att
användas även för avancerade metoder att undersöka och även förändra genom (DNA). Mer
utförligt svar: Den tidiga gentekniken handlade mest om att försöka förändra växter och djur så
att de fick mer ”önskvärda” genom att korsa växter med varandra och även låtit olika djur para
sig med varandra. Detta har gett många av de variationer av växter och djur vi ser idag. På
1960-talet togs steget till det vi kan se som mer ”modern” genteknik. De första teknikerna var
”Hybrid-DNA-teknik” som även kallas ”rekombinerat DNA-teknik”. Här används cellernas
egna gensaxar (restrektionsenzymer) för att klippa i DNA för att försöka lägga till eller förändra
gener. Det modernaste verktyget är CRISPR. Det är en gensax som kommer från en bakterie
och som är lättare att använda och mer precis än de tidigare gensaxarna.
Källor
ATDBio. (den 18 Februari 2021). Transcription, Translation and Replication. Hä mtat frå n
https://www.atdbio.com/content/14/Transcription-Translation-and-Replication
Bell Labs. (1960). The Thread of Life. Retrieved from https://www.youtube.com/watch?
v=Q8wG8abD1cU
Black, D. W. (Juli 2015). The Natural History of Antisocial Personality Disorder. Hä mtat
frå n https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4500180/
Bolt, A. (Regissö r). (2019). Genvägen [Film]. Hä mtat frå n
https://www.svtplay.se/video/24544321/genvagen
Gunter, T., & Black, D. W. (den 22 Maj 2010). Antisocial personality disorder in
incarcerated offenders: Psychiatric comorbidity and quality of life. Hä mtat frå n
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20445838/
Holpuch, A. (den 13 Augusti 2013). Scientists breed glow-in-the-dark rabbits. Hä mtat frå n
https://www.theguardian.com/world/2013/aug/13/glow-in-dark-rabbits-
scientists
Jordbruksverket. (den 20 April 2020). Vad ä r biologisk må ngfald. Hä mtat frå n
https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/biologisk-mangfald/vad-ar-biologisk-
mangfald
Karlsson Bjö rkman, J., & Mnich, J. (2020, Januari 16). En ö verblick ö ver det gentekniska
verktyget CRISPR/CAS. Retrieved from https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:1411917/FULLTEXT01.pdf
National Institutes of Health. (den 17 September 2020). What is a gene mutation and how
du mutations occur? Hä mtat frå n
https://medlineplus.gov/genetics/understanding/mutationsanddisorders/genem
utation/
Nationalencyklopedin. (den 18 Februari 2021). DNA. Hä mtat frå n
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dna
O'Connor, C. (den 3 Mars 2020). Essentials of Cell Biology. Hä mtat frå n
https://www.nature.com/scitable/ebooks/essentials-of-cell-biology-
14749010/how-do-cells-decode-genetic-information-into-14751777/
Pearce, F. (den 26 September 2008). The Sterile Banana. University of Washington.
Hä mtat frå n https://www.conservationmagazine.org/2008/09/the-sterile-
banana/
Pearson, H. (den 25 Maj 2006). What is a gene? Hä mtat frå n
https://www.nature.com/articles/441398a
Rosenströ m, T., & Ystrom, E. (2017, Maj). Genetic and Environmental Structure of DSM-IV
Criteria for Antisocial Personality Disorder: A Twin Study. Retrieved from
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/28108863/
Science Magazine. (den 30 Oktober 2020). Origins and genetic legacy of prehistoric dogs.
Hä mtat frå n https://science.sciencemag.org/content/370/6516/557
Synnott, M. (2015). Aralsjö n: Sjö n som fö rsvann. National Geographic. Retrieved from
https://natgeo.se/natur/naturkatastrofer/aralsjon-sjon-som-forsvann
Zimbardo, P., Haney, C., & Banks, C. (September 1973). A Study of Prisoners and Guards in
a Simulated Prison. Hä mtat frå n https://www.simplypsychology.org/zimbardo-
paper.pdf