Evolutionen har anpassat oss till en viss fda o Maten vi borde ata som hller oss normalviktiga a och

h vid god hlsa a i hela lnga livet a Orsaken till metabola syndromet frklaras av o Evolutionen
Jenny Reimers 2 juni 2006

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Finns det ett samband mellan fetma och svlt? a Mellan vlfrdssjukdomarna och utskningen av haven? a a

Vi, har betett oss, som om vi trott, att v kropp icke p ar averkas av inneh allet i v fda, icke p ar o averkas av hur maten ar framstlld, om sken ar odlad eller a vild, hur boskapen har behandlats.

Detta r faktiskt de frsta kostr a o aden som baseras p en vetenskaplig teori. a Tidigare har man tillverkat en hypotes utifr statistiska korrelationer. Evoan lutionsteorin frutsp att vi r anpassade till en viss fda - och att denna o ar a o fda helt enkelt ar en s ofrfalskad och ursprunglig mat som mjligt. Det o a o o nns i dag inga bevis som motsger detta. a

Orsaken till metabola syndromet (vlfrdssjukdomarna) frklaras av Evoa a o lutionen.

Nr mnsklighetens framg a a angssaga n sitt slut, kommer vi d att klara ar a o angen till ett samhlle som baseras p a a aterh allsamhet? verg

Inneh all
0.1 0.2 Frord . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7 7

Evolutionen har anpassat oss till en viss fda o

11

1 V kost br bygga p Evolutionsteorin. ar o a 12 1.1 Mnniskans livslngd - Livsfrlngande a a o a manipulationer? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2 Mnniskan, en vattenapa a 15 2.1 Evolutionens och askhalspopulationens betydelse fr den fo o da vi behver . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17 o 2.1.1 Mnniskan, en enda enhetlig genuppsttning . . . . . 17 a a 2.1.2 Enhetlig genkod frsv frm o arar o agan att t frndrad ala o a kost . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18 2.1.3 Inuiter och andra friska ursprungsbefolkningar . . . . 19 2.1.4 Fetmaboomen och arvet . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 3 Evolutionens makt 21 3.0.5 Slumpen (mutationerna) - Dden (selektionen) . . . . 21 o

II

Att uppn normalvikt a

24

4 Kolhydrater 25 4.1 Om man behver g ner i vikt, kan man gra det mycket o a o enkelt fr sig. Man kan helt enkelt sluta ta strkelse. . . . . 25 o a a 4.2 Kolhydrater r ett samlingsord fr samtliga sockerarter. . . . 25 a o 4.2.1 Strkelse - socker - fruktos . . . . . . . . . . . . . . . . 27 a 4.2.2 Upplevelsen av strkelse . . . . . . . . . . . . . . . . 28 a 4.2.3 GI = Glukosindex . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29 4.2.4 Glukagon tillverkar blodsockret . . . . . . . . . . . . . 29 3

Fdan vi ar anpassade till o 4.2.5 4.2.6 4.2.7 4.2.8 4.2.9 4.2.10

2 juni 2006 30 31 31 32 33 33

Nr kroppen f alltfr mycket insulin . . . . . . . . a att o Sockersug - insulinknningar . . . . . . . . . . . . . . a Sockersug liknas vid - alkohol- och narkotikaberoende??! Att uppn normalvikt . . . . . . . . . . . . . . . . . . a Insulinresistens - begynnande aldersdiabetes . . . . . . Bedmning av underskningar . . . . . . . . . . . . . o o

III

Att forhindra metabola syndromet

37
38 39 40 40 43 44 44 45 46 46 47 48 49 49 50 50 51 51 53 53

5 Fetter 5.1 Eikosanoiderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.1 R avaran ar linol- och linolensyra . . . . . . . . . . . . 5.1.2 Cellmembranen av fosfolipider . . . . . . . . . . . . . 5.1.3 EPA och DHA. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2 ...och alla tvlar de om samma enzymsystem . . . . . . . . . a 5.2.1 Nyckelenzymet 6-dehydrogenas. . . . . . . . . . . . . 5.2.2 Gentranskription . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.3 AA och linolsyra. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.4 EPA kontra AA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.2.5 AA, arakidonsyra spindeln i ntet . . . . . . . . . . a 5.2.6 Varfr kan vi inte tillverka EPA utan bara AA? . . . . o 5.3 Eikosanoiderna sammarbetar med glukagon eller insulin; ibland kombinerat med adrenalin och/eller kortisol . . . . . . . . . . 5.3.1 Insulin - glukagon . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.2 Fettmetabolism och glukoneogenes . . . . . . . . . . . 5.3.3 Kost baserat p huvudsakligen fett och protein . . . . a 5.3.4 Amnesomsttningen hjs vid fettfrbrnning . . . . . a o o a 5.3.5 Gentranskription med insulin - glukagon . . . . . . . . 5.3.6 Kortisol och adrenalin . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.3.7 Kortisolet driver alltid fram katastrofskyddsgruppen. 6 Orsakerna till metabola syndromet 6.1 Mycket hgt strkelsetande . . . . . . . . . . . . o a a 6.1.1 Sockersug, blodsockerbrist . . . . . . . . . 6.1.2 AA och minisvltattacker . . . . . . . . a 6.2 Avsikten med Eikosanoidernas Katastrofskyddsgrupp . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Stundens livrddande arder blir a atg Den l angvariga periodens skadliga frndringar oa 6.4 Metabola syndromet i ett ntskal . . . . . . . o 4

55 . . . . . . . 55 . . . . . . . 55 . . . . . . . 56 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 57 57

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006 57 59 63 64

6.5

6.4.1 Orsakerna till Metabola syndromet r s a alunda: . . . Att frska undvika metabola syndromet. . . . . . . . . . . o o

7 Underh alls-eikosanoiderna 8 Kortfattat

IV

Stt att skada fetter a

68
69 69 69 69 70 71 71 71 71 72 72 73 73 76 77

9 Naturlig nedbrytning 9.1 Hrskning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . a 9.1.1 hydrolytisk spjlkning . . . . . . . . . . . . . a 9.1.2 oxidation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1.3 Som bevis fr cis-formernas lttfrstrbarhet o a o o

. . . .

. . . .

. . . .

. . . .

. . . .

10 Behandlingen av fetter i industrin 10.1 Hrdning - ger mycket l h a ang allbarhet... . . . . . . . . . 10.1.1 Hydrogenering, till transfetter och mttade fetter a 10.1.2 Omestring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.2 Borttvttning av antioxidanter fr fetter . . . . . . . a an 10.3 Matoljor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.4 Margariner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.5 Homogenisering - emulsion . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.6 Pastrisering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o 10.6.1 En nskedrm Vlsktt oskadad mjlk . . . . o o a o o

. . . . . . . . .

. . . . . . . . .

. . . . . . . . .

Skadliga fetter

78

11 Vxtfetter a 79 11.1 Vxtoljor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79 a 11.1.1 Fler frer - ntter - krnor . . . . . . . . . . . . . . . 80 o o a 11.1.2 Naturligt mttat vxtfett inneh a a aller ocks mycket LA 80 a

VI

Om hanteringen av fetterna i maten

82

12 EPA r p grnsen till utrotning! a a a 83 12.1 EPA r p grnsen till utrotning . . . . . . . . . . . . . . . . 83 a a a 5

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

VII Svensk kost av idag - och vad vi borde ha var r de na r a avarorna?

87

13 Vad har hnt med den vilda sken? a 88 13.1 Industriske till foderskmjl . . . . . . . . . . . . . . . . . . 88 o 13.1.1 Rovske till oljekapselindustrin . . . . . . . . . . . . . 89 14 Djur vi behover - nns de kvar? 90 14.0.2 Fisken, som fortfarande nns i handeln nrmar sig nia v skavfall . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 90 an 14.1 S kallad Bra vanlig svensk kost - och vad vi egentligen a borde ta . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 a 14.1.1 Ntboskap och ovriga idisslare . . . . . . . . . . . . . 93 o 14.1.2 Detta gller ocks mjlken . . . . . . . . . . . . . . . 94 a a o 15 Mera ing aende frslag till rder o atga 15.0.3 Haven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.0.4 Skogen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.0.5 Mtning av eromttade fettsyror. Forskning av frea a o komst och hantering. Samtliga mtvrden m vara a a aste oentliga och tydligt visas upp fr allmnheten! . . . o a 15.0.6 Mejerihanteringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.0.7 Slakteriernas hantering . . . . . . . . . . . . . . . . . 15.0.8 Frstrkt kravmrkt jordbruk i hela Sverige . . . . . . o a a 15.0.9 Processade vxtfetter, oljor och margariner m uppa aste hra . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o 15.0.10 Inga ondiga tillsatser i maten . . . . . . . . . . . . o 96 96 97

98 99 100 100 103 104

VIII

Mnsklighetens framg a angssaga

106
107 108 109 112

16 Mnsklighetens framg a angssaga 16.1 De ndvndiga arderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . o a atg 16.2 Slutsats . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16.3 Avslutning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

0.1

Frord o

Osedvanligt mycket skrivs nu om mat och dess inneh och p allra seall a naste tiden har fetma kommit i fokus. Tyvrr blandas om vartannat fakta a och felaktigheter om matens p adda, verkliga och ktiva nyttighet och vi ast uppmanas ofta att ta fullstndigt fel saker. Massmedia tycks inte kunna a a frmedla en klar, genomtnkt och sanningsenlig beskrivning av vad vi verko a ligen behver ta, av den nuvarande matens faktiska inneh och varfr det o a all o har blivit p detta viset. a Don Quijote? Nr jag tnker p de bakomliggande stora multinationela a a la arsfretagen och matindustrierna, transportsystemet med sin logistik, a o margarin- olje- och olivoljeindustrin, mejerierna, slakterierna, sockerindustrin, jttebagerierna, kakindustrin, godisfabrikerna, bryggerierna, spritina dustrin, vinindustrin, kemiska industrier fr insekticider, konserveringsmeo del, smakmnen, antibiotika och frger till skodling, kemiska gdningsmea a o del, monokulturer p jttejordbruk, jtteindustrisket fr fodersk till ska a a o odling och kraftfoder - knner jag mig i viss m uppgiven och kmpar, a an a likt Don Quijote, mot vderkvarnarna. . . multinationella fretag. . . marka o naden. . . massmedia. . . matskribenter. . . ministrar. . . myndigheter. . . makten. . . En liten s.k. konsument, som riskerar att hotfullt bli benmnd som sjlvuta a nmnd expert, men som nd upplever sig vara tvungen att frska strida a a a o o fr ofrstrd och hlsosam mat... mot vermakten, som kan liknas vid just o o o a o - Don Quijotes vderkvarnar... i oron fr framtiden... men... kanske, nns a o det ett hopp...

0.2

Sammanfattning

Vi har betett oss, som om vi trott, att v kropp icke p ar averkas av inneh allet i v fda, icke p ar o averkas av hur maten r framstlld, av om sken r odlad a a a eller vild, av hur boskapen behandlats. Vi har numera brjat inse att m o anga av oss mnniskor blir feta av att a a o a a o allet och mycket ta fr mycket strkelse. Strkelse snderdelas helt och h snabbt till blodsocker i v kropp. Vi skall s ar aledes ta ytterst lite strkelse a a fr att kunna h insulinhalten l i kroppen och drmed ocks kunna o alla ag a a h en god glukagonhalt i kroppen. Hormonet glukagon bryter ner fett till alla energi och bygger nytt egenproducerat blodsocker. Det fristter blodsocker a fr glykogenlager i levern och h an aller blodsockerniv p lagom niv nr an a a a inget strkelse tillfrs via fdan och insulinniv drmed h a o o an a alles l Insulin i ag. hgdos hindrar produktionen av glukagon. Vid insulin i stndig hgdos och o a o den samtidigt framskapade bristen p glukagon kan kroppen reagera med a 7

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

en svlt- och stressreaktion, n a agot som driver fram hg produktion av eget o kortisol. Kortisol bidrar i sin tur till skadande reaktioner i kroppen. Detta kan i lngden leda till de s.k. vlfrdssjukdomarna under samlingsnamnet a a a metabola syndromet. Glukagonbildningen stimuleras av l blodsockerhalt och av fda rik p ag o a fett och proteiner. Samtidigt h alles insulin i en l produktionsniv P det ag a. a sttet frbrnner kroppen huvudsakligen fett och mindre mngd blodsocker. a o a a Aptitreglering sker och frbrnningen stller in sig p en lagom niv utan o a a a a hungerknslor mellan m a altider och fettlagret i kroppen h alles p optimal a niv 22 viktprocent hos kvinnor och 15 hos mn. [4] a, a Insulin och glukagon balanserar varandra, men endast glukagon skall vara aktivt under strsta delen av tillvaron. Insulin och speciellt kortisol skall o vanligtvis nnas i en liten vilande mngd, endast stimulerad till hjd dos a o enstaka sllsynta g a anger. Vad skall vi d ta? aa Vi m i frsta hand ta det livsndvndiga. Vi vet sedan era aste o a o a artionden tillbaka att det nns vissa livsndvndiga aminosyror och livsndvndiga o a o a eromttade fettsyror, som vi m a aste ata fr att m bra. Till skillnad fr o a an vad som brukar p as, s nns dessa fettsyror inte i vxter. De nns enbart ast a a i djur som f leva naturligt, fretrdelsevis i vilda havsdjur men i mindre ar o a koncentration ven hos vilda landlevande djur. a Det nns ett system av hormoner inuti cellerna och ven i viss grad utana fr, av fundamental betydelse fr oss och just uppbyggda av de eromttade o o a animaliska omega6/omega3-fettsyrorna i frh o allandet 1/1. Det r eikosana oiderna 1 . Eikosanoiderna omfattar n agra av de kraftfullaste och snabbast verkande hormoner som vi knner till, men ertalet r mycket kortlivade a a som aktiva hormoner. De kan dock lagras i form av fett (vanligtvis som s.k. dolt fett), fr att sedan aktiveras vid behov. o Under senaste aren har det visat sig att eikosanoiderna styr mnesoma sttningen, aptitregleringen och vlbennandet tillsammans med de gamla a a knda hormonerna glukagon, insulin, kortisol och adrenalin och tillsammans a med matens fetter, proteiner och kolhydrater. Dessa hormoner tillsammans bidrar vergripande till v frm att h oss friska, pigga och aktiva, o ar o aga alla eller driver oss till sjukdomar, dessa s.k. vllevnadssjukdomar, som man nu a brjar kalla det metabola syndromet. o Eikosanoiderna kan frenklat delas in i tv grupper, l oss kalla dem kao a at
Det ursprungliga namnet som gavs dem 1936 av deras upptckare Ulf von Euler var a prostaglandinerna. Nr man upptckte er och er eikosanoider ck prostaglandin st a a a kvar som namn p den frst upptckta delgruppen av eikosanoider. a o a
1

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

tastrofskyddsgruppen och underh allsgruppen. Katastrofskyddsgruppen hjlper kroppen att st emot skador och stora kroppsliga och mentala p a a afrestningar under korta intensiva perioder. Under livets g i ovrigt, allts ang a allra mesta tiden, br underh o allsgruppen arbeta. Dessa system p averkas b av vad vi ter, hur vi m och hur vi lever, ade a ar men aven mycket starkt av hur de djur har levt, som ing i v fda. ar ar o Katastrofskyddssystemet skall bara intrda fr att rdda liv vid pltsligt a o a o uppkomna skador, men hos mnniskor aktiveras katastrofskyddsgruppen a p atagligt av insulin och de kolhydrater som stimulerar insulinproduktionen, frmst druvsocker och strkelse (som best av enbart druvsocker). Druva a ar socker r samma sak som blodsocker och den stora mngden, som tillfrs a a o oss framfr allt via strkelsen under l tid, bidrar till b diabetes och o a ang ade bukfetma. Vid uppkomna katastrofer behvs extra tillskott av blodsocker o som ltt stimulerar hjrnan och ger allmnt energitillskott - ett kraftfullt a a a extra tillskott fr kortvariga livrddande tillfllen. Man m frmoda att o a a aste o ett kraftfullt livrddande tillst inte alls skall vara i g under vanliga a and ang vardagliga l angvariga perioder, d blir det alltfr kraftfullt och rimligen a o skadligt. Dremot stimulerar glukagon till produktion av eikosanoidernas undera h allsgrupp, speciellt tillsammans med den animaliska omega3-fettsyran eikosapentaensyra (EPA). EPA r det ledande eikosanoidhormonet i undera h allsgruppen och r byggsten till vriga viktiga specialfettsyror i denna a o grupp. Motion stimulerar glukagonfristtning och drmed ocks underh a a a allsgruppen. Generellt g katastrofgruppen ig vid tider av stress och kad bear ang o lastning ven i djur som behandlas d a aligt, t.ex. industriuppfdda kor och o under l angvariga transporter. Dessa katastrofskyddsfaktorer g ver till ar o oss nr vi ter dessa d a a aligt behandlade djur som mat. Eekten tycks vara tillrckligt stark fr att kunna frklara en stor del av vlfrdens sjukdomar, a o o a a inte minst hjrt- och krlsjukdom. a a Hr ser man hur nra insulin-glukagon-systemet hnger samman med eia a a kosanoidernas system, katastrofskyddsgruppen och underh allsgruppen. S aledes br vi ta rikligt med vild sk, ktt fr vilda landlevande djur elo a o an ler tamdjur uppfdda p likartat vilt, naturligt stt. Vi br generellt sett o a a o undvika strkelse, frmst brd och potatis (dock kan mjlksyrajsning nea a o o a utralisera strkelsens negativa hlsoeekter, troligtvis genom att strkelsen a a a delvis omvandlas till protein av mjlksyrabakterier). o Industrimat, speciellt mat ifr djurfabriker, olje-margarinfabriker liksom an strkelse, br betraktas som avfall. a o Men - ktt och fett? o 9

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Vi kan leva p och h oss friska genom att ata enbart ktt fr vilda a alla o an landlevande djur, inlvor och fett fr dessa. Vi kan ocks h oss friska a an a alla p vild sk och vilda skaldjur eller en blandning av dessa land- och havsa djur. Det nns studerade grupper av inuiter, som levt helt friska p sin a kost, men som g ver till vanlig vsterlndsk diet och blivit sjuka med att o a a hjrt-krlskador, hgt blodtryck, begynnande diabetes och f karies och a a o att tandlossning. Nr de a aterg helt till sin ursprungliga math att allning med bara ktt, inlvor och fett, har de tillfrisknat och att hlsan. Flera andra o a aterf a folkgrupper med ursprunglig kosth allning har visat likartade frh o allanden, t.ex. massajer, samer, vissa sderhavsfolk, isolerade byar i schweiziska alpero na. Detta r tydliga medicinska bevis. a Hur kan detta komma sig?

10

Del I

Evolutionen har anpassat oss till en viss fda o

11

Kapitel 1

V kost br bygga p ar o a Evolutionsteorin.

Alla levande varelser r anpassade till sin milj. Vi mnniskor kan ju leva a o a och m bra i stort sett verallt p Jorden och det vi m bra av att ta, har a o a ar a vi ocks kunnat hitta nstan overallt. Det ar kanske drfr vi tycks tro att vi a a a o st ver Evolutionens lagar och inte riktigt ing i hela den vriga grupar o ar o pen levande varelser utan r n a agot frmer. Ofta uppfattas fysikens teorier o (Termodynamiken, Relativitetsteorin, Kvantmekaniken) som sjlvklara, mea dan Evolutionsteorin avfrdas som spekulationer. Kanske det beror p att a a vi s grna vill stta oss over alla andra levande varelser som just n a a a agot frmer och gudalikt. Vi tycks ocks tro att vi kan ta nstan vad som helst o a a a och nd m bra. Om vi nd blir sjuka i de vanliga vlfrdssjukdomarna, a a a a a a a det s.k. metabola syndromet, vill vi grna skylla p annat n att vi inte t a a a al att ta den v a aldsamt manipulerade fdan, vi numera sjlva framstller. o a a Evolutionen r lran om livets utveckling. Vi f nna oss i att stoppas in a a ar bland alla andra levande varelser p Jorden lydande under samma evolutioa nens lagar som de. Vi m inse att vi har en utveckling beroende av de andra a arterna och den utvecklingen r mrkvrdig nog. a a a Evolutionsteorin p avisar och frklarar varfr fdan skall vara en naturo o o lig fda i ordets rtta bemrkelse fr alla inklusive mnniskan. Detta till o a a o a skillnad fr de olika kostmetoder som orerar och tycks bygga p olika an a mer eller mindre ummiga lror eller mer eller mindre eektiva metoder a att speciellt minska vikten. Vegetarianism, Atkins-metod, GI-metod, kalorirknarmetod, Viktvktarmetod, sten a a alderskost, l agfettskost som ocks kan a kallas hgkolhydratkost och l o agkolhydratkost som ocks kan kallas hgfettsa o kost. Om vi inte motiverar v naturliga fda, med Evolutionsteorin, vad ska ar o vi d motivera den med? Magi, Stjrntecken eller det funkar fr mig nnu a a o a s lnge? a a 12

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Det br dock pongteras att v evolutionra bakgrund bara sger oss o a ar a a n agot om vilken kost vi troligen har blivit anpassade till och vad vi d borde a fortstta att ta. Det betyder ocks att: det vi r anpassade till gr oss inte a a a a o sjuka. Det vi r anpassade till sger oss emellertid ingenting om vi t eller a a al inte t att ta s al a adant som inte fanns ursprungligen. Vi kan dock konstatera att: orsakerna till m anga av v sjukdomar m skas bland s ara aste o adant som vi inte har tit i v evolutionra bakgrund. a ar a

1.1

Mnniskans livslngd - Livsfrlngande a a o a manipulationer?

Vi kan konstatera att mnniskan har en ovanligt l livslngd fr att vara a ang a o dggdjur och blir p a atagligt ldre n alla andra apor. [16] a a Detta l anga liv efter barnalstrandets slut m ha prioriterats fram, fr aste o att de aldre kunde vara till stor nytta fr de unga, b barn och barnbarn, o ade med undervisning och hjlp med b frdigheter och kunskap, som de gamla a ade a samlat p sig under livet. a Dggdjuren hr till de mest kortlivade djuren i frh a o o allande till sin kropps a a torlek. And ar mnniskan ett av de mest l anglivade djuren overhuvudtaget. Mnniskor tycks t mycket gifter i sitt l a ala anga liv och har ocks hg egena o produktion av antioxidanter. Om vi har ett bra liv, h aller ig och ter bra ang a och inte r akar ut fr olyckor, kan vi nog leva hyfsat friska till v specika o ar alder, bort 90 at ar. Den specika aldern r denierad som den maximala a alder som g att ar uppn den r individuell och r omjlig att knna till p frhand. a, a a o a a o Det frutstts ofta att vstvrldens mnniskor redan lever i hela sin maxo a a a a imala livstid, men sanningen r den att en mycket stor andel dr redan i a o 50-60 ars aldern. M anga uppn 80- dagen bokstavligt talat med konstar ars gjord andning. Ar detta verkligen ett oundvikligt faktum, drfr att vi lever a o s lnge? a a Sedan m man komma ih att medellivslngd inte r detsamma som aste ag a a mnniskans specika a alder. Medellivslngden p a averkas dremot av m a anga faktorer, ven s a adant som inte direkt har med kosten att gra, t.ex. spdo a barnsddligheten, frekvent alkoholism eller traken. o P benrester i arkeologiska fynd kan man se om ett djur vid ddsgona o o blicket har haft bristsjukdomar, frkalkningar, gikt, ledfrslitning och en o o l rad mer eller mindre knda vllevnadssjukdommar. Men vilda djur ang a a brukar inte f s a adana problem, inte heller naturfolk som lever p sitt traa ditionella livsstt brukar f s a a adana alderskrmpor. Man har hittat m a anga begravda gamla mnniskor inom tidiga naturfolkskulturer, men inte hittat a 13

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

tecken p vllevnadssjukdomar, trots att dessa mnniskogrupper dtt gama a a o la. Dremot f naturfolk snabbt vllevnadsjukdomar om de verg till den a ar a o ar vsterlndska kosten, aven om de fortfarande f lika mycket motion. Arkea a ar ologiska fynd fr de gamla kulturerna med ursprungligt jordbruksliv visar an mycket riktigt rikliga lmningar i gravarna av unga dda, gravt skadade a o av s.k. alderskrmpor eller vllevnadssjukdomar. Genomg a a aende visar, vad jag vet, alla arkeologiska och paleontologiska utgrvningar och utredningar a detta. Men n agonting ska man ju d av, och om vi bortser ifr mekaniska skador o an eller svlt brukar andra dggdjur d av att deras endokrina organ f smre a a o ar a funktion, immunfrsvaret frsmras, eller att njurar eller lever frsmras. o o a o a De hr slags skadorna blir tydliga frst i slutet av ett djurs biologiskt proa o grammerade livstid, ven om de egentligen utgr en frsmring, som p ar a o o a ag under strre delen av livet. o Cancer r specialfall. Olika djursorter har olika ltt fr att f tumrer. a a o a o Somliga djur f i princip aldrig cancer oavsett hur gamla de n blir, mear a dan andra djur har mycket ltt fr att drabbas. Mnniskor r redan relativt a o a a skyddade mot cancer, och det r sv att sga n a art a agonting om hur cancerfrekvensen skulle frndras med en bttre mat. Fr oa a anvaro av rkning och en o hel del kemikalier och miljgifter vet vi dock skulle minska cancerfrekvensen o hos mnniskor. a Livsfrlngande manipulationer Liksom alla djur har mnniskan en o a a maximal levnadstid, en maximal alder (specik alder), som vi knappast kan gra n o agonting annat an mjligtvis genom genmanipulation och hormonat o terapier. Vi kan idag inte utfra s o adana livsfrlngande manipulationer, men - s o a adana skulle ocks vara helt ponglsa, s lnge vi inte redan lever i hela a a o a a v biologiskt denierade livstid med hjlp av hlsosam mat. ar a a Bra mat kan inte sknka oss det eviga livet, men bra mat kan till oss a ata att leva friska och starka under strre delen av v naturliga livstid. o ar

14

Kapitel 2

Mnniskan, en vattenapa a
Vi mnniskor r nakna, har tjockt lager underhudsfett, har v ben rika a ara tade rakt bak i samma riktning som ryggraden, s vi blir l a anga, raka och strmlinjeformade och har en utmrkt sim- och dykfrm Vi svettas salt o a o aga. och behver f i oss relativt mycket salt/dag men knner inte av saltbrist, o a a som andra landlevande djur gr. Vi behver dricka mycket mer vatten/dag o o a al n andra landlevande djur. Vi t knappt en 10%-ig dehydrering (uttorkning), medan landlevande djur ltt a aterhmtar sig efter en dehydrering p a a 20% [15]. Vi kan viljemssigt h andan, vilket behvs fr att kunna dyka. Det har a alla o o ocks senare blivit speciellt anvndbart fr att kunna tala, vilket fungerar a a o aven nr vi simmar och inte kan anvnda kroppsspr a a aket lika bra. Vi har ocks s.k. dykreex, som bara vattenlevande dggdjur har [1]. Dykreex ina a trar nr pannan och gonen kyls ner vid simning under vatten och innebr a a o a att hjrtrytmen blir l a angsammare och slagvolymen strre, de perifera blodo krlen drar ihop sig och blodet dirigeras till de viktigaste organen, hjrna a a och hjrta, som inte t nrings- och syrgasbrist. V mjlte klmmer ihop a al a ar a a sig och pressar ut en tmligen stor mngd extra blod, nr vi h a a a aller andan vid dykning och undervattenssimning. Upprepade apner leder till frm e o agan att h andan nnu lngre stund. Vanliga friska mnniskor, som simmar alla a a a och dyker kan h andan mellan 1 och 2 minuter och efter trning upp alla a till 5 minuters fridykning. Japanska kvinnliga prldykare dyker upp och ner a hela dagarna och arbetar spontant runt 1 minut ner till 20 meters djup. (Bradycardi, vasoconstriktion och kad hematokrit r syrgassparande och o a ger frm till lngre apnperioder.) o aga a e Spdbarn r polstrade med underhudsfett och kan simma som nyfdda a a o och spontant g upp till vattenytan och snappa luft fr att sen fortstta a o a simma under vatten. Spdbarn kan ammas i vatten, drfr att kvinnans a a o brst ar rundade av underhudsfett. Spdbarnen h o a aller reexmssigt andan a om en v skljer ver ansiktet och nsan p dem och de kan svlja mjlk ag o o a a a o och andas med nsan samtidigt. I halv aldern vandrar dock luftstrupen ner a ars 15

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

s att andning och tande inte kan gras samtidigt, vilket nns hos m a a o anga vattenlevande dggdjur. D g det nd att ammas under vatten. Barnet a a ar a a kan ta ett par snabba andetag med munnen och drefter fortstta amma a ater a under vattenlinjen. [15] Vi har en hud som t havsvatten i stort sett hur lnge som helst (men al a blir uppluckrade av stvatten efter n o agra timmar). Vi frefaller helt enkelt p o atagligt vlanpassade fr ett liv i havet nra a o a strnderna. a Mnniskor m vanligtvis mycket bra av att ta vild fet och/eller mager a ar a sk och vilda skaldjur. Fiskar och skaldjur har rikligt med den animaliska eromttade omega3-fettsyran eikosapentaensyra, EPA, i den naturliga cisa formen (Se kap om eikosanoider och fosfolipider). Denna fettsyra r absolut a ndvndig fr oss att ata rikligt av fr att underh och reparera cellmemo a o o alla branerna i v nervceller i och utanfr hjrnan. EPA och dess varianter ara o a bygger upp alla cellers livsndvndiga intra- och extra-cellulra hormoner o a a best aende av de eromttade fettsyrorna, eikosanoiderna. a Vi har traditionellt ansetts ha utvecklats p savannen under nrmast kena a o liknande frh o allanden genom att ta kadaver efter lejonens jakter, men dena na teori ar alltmera ifr agasatt. Savanndjur och djungeldjur (utom elefant, noshrning och odhst, som anses ha utvecklats i varma hav) har pls o a a istllet fr underhudsfett, svettas inte, koncentrerar urinen kraftigt och bea o hver mycket lite vatten. Vi vet att mnniskor inte t kadaver, as, gammalt o a al ktt och hrsken benmrg som ofta ligger under het sol p savannen. Vi t o a a a al inte prioner, medan dremot astare, t.ex. bjrnar och gamar, a a o atminstone m ha en stark motst aste andskraft mot prioner och annat som kan nnas i as. [16, 38, 53]. Vi har en tarmkanal uppbyggt som hos kta rovdjur. Den r kort och a a byggd att smlta protein och fett och utan mjlighet att bryta ner cellua o losan i vxtcellernas vggar. V magsck r ovanligt liten fr att tillhra a a ar a a o o ett rovdjur (vxttare brukar dock ha strre magar an rovdjur). Det betya a o der att vi m aste ta animalisk fda i relativt sm portioner, som behver a o a o vara nringsmssigt vlbalanserad och koncentrerad - dr sk och skaldjur a a a a frefaller vara en ypperlig fda. [1, 46]. o o Vi har ocks ovanligt sm tnder fr att tillhra rovdjur, men passar bra a a a o o till att ta b r sk och skaldjur. Man m tnka p att om mnniskan a ade a aste a a a hade utvecklat klor och huggtnder fr jakt, skulle vi tvingats konkurrera a o med de redan bentliga rovdjuren p deras vilkor. Vad skulle tre - fyra cm a mnskliga huggtnder frsl mot den sabeltandade tigerns frskrare till a a o a o a tnder? Istllet har vi pincettgreppet, detta suverna pariga precisionsgrepp, a a a som gr det mjligt fr oss att tillverka knivar och pilar - men ocks m o o o a ala, rita och s sm a aningom - skriva. [5] 16

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

I detta sammanhang skall vi inte glmma v anfder, frmnniskorna, o ara a o a som b kunde jaga med redskap, simma och anvnda elden p samma stt ade a a a som vi. Redan som frmnniskor kunde vi allts l o a a angkoka ktt i kokgropar. o Det s tillagade kttet r det mrast tnkbara, trots att det varit en seg a o a o a kttbit fr ldre djur innan tillagningen. Frutom att detta tillagningsstt o an a o a a alderdomliga, s ger det det mraste och nyttigaste resultatet a o r det mest och bevarar oskadat de eromttade animaliska fetterna (s a asom eikosapentaensyra, EPA), som just ger den na smaken i sk och ktt. Att anvnda o a elden gr dessutom att vxtrtter har kunnat kokas och stekas till lttuppo a o a lst strkelse, vilket vi drmed ocks har kunnat tillgodogra oss, trots att o a a a o vi inte kan spjlka r strkelse i v tarm utan bara anvnda den som ba a a ar a rer. Munnens andra funktioner n kttslitande och tuggande har kunnat a o prioriteras till spr s och ansiktsuttryck. ak, ang

2.1
2.1.1

Evolutionens och askhalspopulationens betydelse fr den foda vi behver o o

Mnniskan, en enda enhetlig genuppsttning a a

Nr molekylrbiologerna nyligen kunde bestmma v DNA - v genkod, a a a art ar visade det sig att alla vi mnniskor har en mycket enhetlig genuppsttning a a utan n agon nmnvrd variation. Ingen uppdelning av raser har s a a aledes skett. Ingen strre variation mnniskor emellan att t olika sorters fda har heller o a ala o hunnit uppst [15]. a Enhetlig genkod genom askhalspopulation Uppkomsten av en s adan enhetlig genkod kan inte frklaras bttre an med att vi uppstod genom o a en s.k. askhalspopulation med fljande scenario: o Fr c:a 170 000 sedan blev en liten grupp frmnniskor med mycket o ar o a nra slktskap isolerade vid n a a agot varmt hav s pass lnge att vi till fullo a a utvecklade dessa vattenanpassade karakteristika [1, 2, 4, 5]. Nr isoleringen a slppte, spred sig Homo sapiens sapiens vidare lngs kuster och vattenvgar a a a som storviltjgare, skare och nomader. a Flaskhalspopulationer Isolering av tidiga mnniskoapor och frmna o a niskor har troligen skett era g anger i utvecklingen av frmnniskor. Flasko a halspopulationer kan mycket vl ha uppkommit aven tidigare, men denna a a o o r den vi har bevis fr med just den enhetliga genkoden fr alla nuvarande mnniskor. V art Homo Sapiens var bttre anpassad till havsliv n tex a ar a a Neandertalarna, s n a agon vattenanpassning br ha skett ven vid denna tid. o a Den stora vattenanpassningen med viljestyrd andning och liknande antas ha skett fr ca 5 miljoner sedan. o ar 17

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

V tidiga slkting, Australopithecus (sydapan) gick fullt upprtt p tv ar a a a a ben redan fr bort 10 miljoner sedan i varmt och fuktigt klimat. Fr o at ar o 2,5 miljoner sedan fanns era hominider, t.ex. Homo habilis och Homo ar erectus. De anvnde stenverktyg, elden och klder och simmade ver t.ex. a a o Gibraltar sund och spred sig vida omkring. De har lmnat musselskalhgar a o och skelettfynd efter sig som tecken p att de levde p skaldjur, sk, ktt och a a o kunde anvnda elden och tillaga maten. De hade alla en stor hjrna. [15] a a

2.1.2

Enhetlig genkod frsv o arar frm o agan att t frndrad ala o a kost

Man kan tycka, att vi mnniskor borde ha haft tillrckligt l tid p oss a a ang a sedan brjan av v tidiga jordbruksperiod fr o ar o atminstone 12000 tillbaka, ar fr att kunna anpassa oss till en delvis vegetarisk diet, speciellt baserat p o a sd. Evolution kan ibland g frh a a o allandevis fort, men nd har vi inte lyckats a a med att ha muterat fram den frm o agan, trots idoga frsk. Den ytterst lilla o o genetiska variationen vid en enhetlig genkod skulle emellertid kunna frklara o v ofrm att anpassa oss till en strkelsediet. ar o aga a Fortfarande nns t.ex. riklig uppkomst av intolerans mot sd, frmst fr a a an tarmen, kallad celiaki och glutenintolerans. Fr en djurart med enhetlig genkod f 12000 anses som en evolutionso ar ar mssigt kort tidsrymd. a Enhetlig genkod innebr ytterst liten variation av v arvsanlag. Det bea ara tyder dels att vi har mycket sv att t n art ala agon annan fda n den vi har o a anpassats till, och dels att vi inte kan dela upp oss i raser. Vi r s a aledes en art utan raser och utan nmnvrd variation i fdoanpassning. a a o Evolutionsteorin frutsp att populationer lokalt anpassas till de omstno ar a digheter de lever under. Vissa mnniskoslkten, som lnge levat p jordbruk a a a a baserat p sdodling, kan ha muterat fram en rftlig oknslighet fr strkelse a a a a o a och druvsocker eller kanske troligare, en rftligt minskad fettlagrande frm a o aga hos insulinet. Det som talar fr detta r frmst att folkslag som historiskt o a a inte levat p sd, r mycket knsligare fr strkelse och utvecklar hggradigt a a a a o a o a metabolt syndrom av strkelsetande. And kanske de strkelset a a a aliga mjo ltarna eller smala brdtarna inte heller m bra av blodsocker i stora a o a ar doser under l tid. ang Fr ett rovdjur r det en ganska besvrlig uppgift att bli frtare. . . o a a oa Dremot, vad gller ofrm a a o agan att bryta ner mjlksocker (laktos) hos vuxo na mnniskor, r detta mycket ltt att ndra p Hos alla spdbarn (dgga a a a a. a a djur) nns en aktivt p aslagen gen, som tillverkar enzymet laktas just fr att o kunna bryta ner laktos till blodsocker. Denna gen brukar sl av (stngas) i as a vuxenlivet. Emellertid nns det hos vissa mnniskor en mutation, som gr a o 18

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

att genen r p a aslagen hela livet. S adana slags mutationer nns b hos ade skandinaver och massajer. Andra nomader r frmodligen inte underskta. a o o Nomader ar knda fr att bl.a. anvnda mjlk fr sina djur. Hos skandia o a o an naver tror man att den mutationen dk upp fr 1000 sedan. Faktum r o o ar a dock att ven mnniskor, som saknar denna mutation, kan dricka mjlk i a a o vuxenlivet. De behver bara vnja sig l o a angsamt, eller aldrig sluta att dricka mjlk i ungdoms o aren. S aledes r p a aslagningsmutationen mer bekvm n a a ndvndig. Det har dock inte hindrat den fr att spridas mycket snabbt. o a an Vissa mutationer kan s aledes ha en snabb genomslagskraft trots att de inte a o r livsavgrande.

2.1.3

Inuiter och andra friska ursprungsbefolkningar

Vi kan leva p och h oss friska p vild sk och vilda skaldjur eller en a alla a blandning av land- och havs-djur. Vi kan ocks h oss friska genom att a alla a o an a an ta enbart ktt fr vilda landlevande djur, inlvor och fett fr dessa. Nomadiska folkstammar har ocks runt om p jorden i alla knda tider anvnt a a a a mjlk (givetvis obehandlad och naturlig) och mjlkprodukter fr allehano o an da djurslag och m bra av mjlken fr kor, jak, ren, lamadjur, kameler, att o an f och getter. Nomadiserande levnadsstt r betydligt ar a a alderdomligare n det a tidigaste bofasta jordbrukandet baserat p sd. Det nns studerade grupper a a av inuiter, som levt helt friska p sin kost, men som g ver till vanlig a att o vsterlndsk diet och blivit sjuka med hjrt-krlskador, hgt blodtryck, bea a a a o gynnande diabetes och f karies och tandlossning. Nr de att a aterg helt att till sin ursprungliga math allning med bara ktt, inlvor, fett och inga grno a o saker, har de tillfrisknat och att hlsan. Flera andra folkgrupper med aterf a ursprunglig kosth allning har visat likartade frh o allanden, t.ex. samer, massajer, vissa sderhavsfolk [1, 46, 31, 48]. o Detta r h a arda medicinska bevis fr att ktt och mttat fett inte r skado o a a ligt i sig och grnsaker inte r ndvndiga fr mnsklig hlsa. o a o a o a a

2.1.4

Fetmaboomen och arvet

Den stora fetmaboomen, som vi upplever nu, orsakas av ett alltfr stort intag o av frmst strkelse, som ju enbart best av glukos ( blodsocker). Naturfolk, a a ar som inte varit jordbrukande, reagerar mycket kraftigt med fetma och metabolt syndrom mot strkelse, vilket m a anga forskare konstaterat. Naturfolk, och alla andra som p as ha anlag fr fetma, har s ast o aledes de ursprungliga naturliga generna i beh i detta sammanhang. M all anga slkten av vstera a lnningar har sedan 12000 tillbaka levt p sdbaserat jordbruk. Bland a ar a a dessa har m anga muterat fram en rftlig oknslighet fr strkelserik och a a o a druvsockerrik fda, eller kanske troligare, en rftligt minskad fettlagrande o a frm hos insulinet. De har drfr frblivit smala trots rikligt strkelseo aga a o o a a tande. Det r allts de smala brdtarna som har frndrat sig och inte a a o a oa 19

Fdan vi ar anpassade till o naturfolken [1, 4, 5, 16, 31].

2 juni 2006

Emellertid skulle vi inte kunna tillgodogra oss strkelse fr vxter, om o a an a vi inte hade kunnat anvnda elden. Kokkonsten har gjort att vi har kuna nat lsa upp och tillgodogra oss strkelse som energi (blodsocker). Utan o o a eld hade strkelsen bara kunnat anvndas som brer och passera rakt igea a nom tarmsystemet. Med hjlp av kokkonsten torde fettlagrande strkelserik a a fda ha varit en verlevnadshjlp infr svltperioder och med kat hull har o o a o a o vi t.ex. kunnat simma i kalla vatten. Dessutom kan ett naturfolk vid god tillg p fda, se till att ndra sin math ang a o a allning tillbaka till strkelsefattig a s adan innan kroppshyddan blir fr stor och d hinner aldrig vlfrdssjuko a a a domar uppenbara sig. Dremot kan de strkelset a a aliga mjltarna med oa medfdd ofrm att lagra verdigt fett inte lika ltt skydda sig mot o o aga o o a svlt med kat fettlager och inte simma lnge i kallt vatten. De har ocks a o a a visat sig kunna ha hga blodfetter och avenledes insjukna i diabetes och o hjrt-krlsjukdomar, men d utan frvarning, vilket vi inte hade frvna a a o o a tat oss. Dock, om de varit med om svlt, kan de faktiskt senare utveckla a fetma. [1, 4, 5, 16, 31].

20

Kapitel 3

Evolutionens makt
Lran om evolutionen, livets utveckling, bygger p genetik. Genetik r lran a a a a om arvet och bygger p matematik. a Evolutionen [2, 3] r resultatet av tv vldiga urkrafters kamp, dden a a a o (selektionen) och slumpen (mutationerna). Bara dden kan komma snabbt. o Mutationerna kommer med en klockas regelbundenhet mellan generationerna, men det sker i regel l angsamt.

3.0.5

Slumpen (mutationerna) - Dden (selektionen) o

Ett av resultaten av den begrnsade variationen i genuppsttningen r mna a a a niskans knslighet fr inavelsdepression, eftersom den genetiska variation vi a o a a att o nd har uppn efter askhalspopulationens tillblivelse, till stor del utgrs av olika sjukdomsgener, som ocks brukar vara de frsta genvariationerna a o som uppkommer. Man brukar rkna med att varje mnniska br p mela a a a lan 30 och 40 letalgener (dvs sjukdomsgener som med skerhet ddar innan a o individen uppn reproduktiv att alder). Sjukdomsgener i allmnhet och letala gener i synnerhet brukar vara trasiga gener, s sjukdomen bryter bara ut a om b genuppsttningarna har skadan (djur och vxter har dubbel uppada a a sttning av alla sina gener). Ju kraftigare inavel desto strre r risken fr a o a o att f samma gen tv g a a anger. En dominant sjukdomsgen frsvinner sp ost p n o arl a agra f generationer, a vanligtvis 1-3 generationer. Detta drfr att selektionen kommer att verka a o mot samtliga individer som br p genen. a a Dremot, om en recessiv sjukdomsalstrande mutation i en strre befolka o ning har en genfrekvens p 1/100 i populationen (sannolikheten att genen X a har mutationen r 1/100), d kan upp till 1/50 personer vara brare av den a a a ressesiva sjukdomsalstrande genen (varje person har tv genuppsttningar, a a 21

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

dvs chansen fr att en given person br p mutationen r 2x1/100). Trots att o a a a en person av femtio br p sjukdomsgenen f dock inte er n ca 1/10.000 a a ar a individer i populationen sjlva sjukdomen (man behver tv frldrar fr att a o a oa o f ett barn, varje frlder lmnar en kopia av genen X, kombinationen av a oa a tv mutationer frekommer d med en frekvens p 1/100 x 1/100). Det r a o a a a ungefr s a apass vanlig en recessivt rftlig sjukdom kan bli - de esta genetiska a sjukdomar r mycket ovanligare n s a a a. Observera att evolutionen sl mot sjlva sjukdomstillst ar a andet, inte direkt mot genen. Aven om det nns gott om sjukdomsgener, s kommer evolutioa nen att verka fr att de sjukdomstillst o and, som kan orsakas av generna, blir mycket sllsynta. a Per denition r det en d sak att ha en genetisk sjukdom, och d a alig aliga egenskaper snker sannolikheten fr att individen ska klara sig lika frama o g angsrikt som den genomsnittsliga individen - dvs individer med en genetisk sjukdom har en snkt tness. Aven om det bara g lite smre statistiskt a ar a sett fr den sjuka individen, s kommer det knappast att g bttre fr de o a a a o efterkommande generationerna om ven de br p genen. Det innebr att a a a a man kan betrakta tnesssnkningen som permanent fr alla brare av den a o a dominanta genen, och fr varje extra generation s kommer genens utdeno a o derisk att frstrkas med antalet generationer som exponent. Matematiskt o a innebr detta att en ondligt liten frsmring av tness (som h a a o a alles konstant o a o o ver generationerna), kommer att bli en ondligt stor utdenderisk fr genen efter ett ndligt antal generationer. Det r ganska kvickt marscherat. a a En gen som disponerar fr sjukdom i vuxen o alder kan p averka avkommans tness, speciellt om djuret har en l mt barndom som krver ang o alig a frldrars beskydd. oa Evolutionsprocessen r extremt knslig fr sm sm kvarst a a o a a aende skillnader mellan olika gener: Om en mutation r fullstndigt tyst, dvs den har varken a a negativa eller positiva egenskaper s kan den teoretiskt diundera med a slumpens hjlp igenom en population... men det g inte fort. Senare a ar ars forskning har dessutom visat att de allra esta tysta mutationer (nr ett a baspar i en kodontriplett byts ut mot ett annat baspar utan att aminosyran som kodontripletten representerar frndras) faktiskt inte r neutrala ur ett oa a evolutionrt perspektiv (det verkar helt enkelt vara s att proteinsyntesen a a a o r optimerad fr vissa kodontripletter). Denna lilla skillnaden mellen tysta mutationer rcker fr att en rftlig a o a eekt skall mrkas. a Om v frldrar t.ex. f hjrtinfarkt och dr i 50- aldern, eller om ara o a ar a o ars farmor/farfar dr innan vi har vuxit upp, ger dremot en mycket strre o a o p averkan n n a agra tysta mutationer, s ven aa aldringars hlsa kommer att a ge ett evolutionrt genomslag. a 22

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Resultatet blir att barn med l anglivade frldrar har en strre chans att oa o f mer avkomma i det l a anga loppet. Detta innebr att det kommer att na nas ett selektionstryck att gynna barn med l anglivade frldrar. Faktum oa a a art o a o r att det r sv att frklara att mnniskan kan verleva sin reproduktiva alder s lnge som vi faktiskt kan, annat n genom selektion fr ett l a a a o angt liv. Sjukdomar orsakade av sjukdomsgener har en d genomslagskraft, en alig d verlevnad och r drfr nstan alltid sllsynta. alig o a a o a a V synnerligen frekventa vlfrdssjukdomar kan s ara a a aledes inte skyllas p a defekta gener, utan m vara framskapade av individens omgivande milj, aste o dr defekt fda torde vara en hgst framst a o o aende orsak. Defekt fda behver inte i sig sjlvt vara giftig, men m vara n o o a aste agot vi icke ar anpassade till. Vi kan d fr oss: Vad r det som brukar skada oss vad r det vi inte a aga a a a r anpassade till? Eller vi kanske skall stlla fr a agan tvrtom: Vad r det som inte skadar oss a a utan som vi i stllet m bra av ? Vad AR vi anpassade till? a ar

23

Del II

Att uppn normalvikt a

24

Kapitel 4

Kolhydrater
4.1 Om man behver g ner i vikt, kan man gra o a o det mycket enkelt fr sig. Man kan helt enkelt o sluta ta strkelse. a a

Strkelse Strkelser en sorts sockerart, dvs kolhydrat, se nedan. Strkela a a a se best av jttemolekyler av en enormt stor mngd druvsockermolekyler, ar a a som r samma molekyl som blodsockermolekyler. V mest strkelserika a ara a produkter r potatis, samtliga sdeskorn av olika sorter inklusive ris och a a alla mjlsorter drav, liksom ven majsmjl. o a a o

4.2

Kolhydrater r ett samlingsord for samtliga a sockerarter.

[79] Alla enkla sockerarter kan beskrivas med den kemiska formeln (CH 2 O)n dr n r antalet upprepningar och r vanligen 5 eller 6. Ovriga sockerarter a a a a a r sammansatta av de enkla p olika vis, somliga som dubbla och andra som betydligt strre. I vardagligt tal brukar man anvnda ordet kolhydrat fr o a o att beteckna alla sockerarter som nns. 1) Enkla sockerarter = monosackarider r n a agra enkla sockermolekyler som r en grund fr samtliga mera sammansatta, strre sockermoa o o lekyler. Det nns i huvudsak tv fria naturligt frekommande enkla a o sockermolekyler. Glukos = druvsocker, som nns bla. i vindruvor, grape frukt (lite) och i blodet och kallas dr fr blodsocker. I stort sett alla sammansatta a o sockerarter r uppbyggda av glukos. Tmligen svagt stt. a a o Fruktos = fruktsocker, nns i alla bren och m a anga frukter. Det r det a staste sockret som nns! Frukter med mest fruktos r t.ex. krsbr, o a o a 25

Fdan vi ar anpassade till o plommon, aprikoser, persikor, pron, pplen. a a

2 juni 2006

Honung r speciellt. Det r en blandning av fritt glukos och fruktos a a och kallas invertsocker. Enzymer i binas saliv spjlkar, hydrolyserar, a sackarosen med vatten till fritt glukos och fruktos. 2) Dubbla sockerarter = disackarider. Sackaros = rrsocker, r glukos o a och fruktos hopsatta till en molekyl och nns frutom i sockerrr ocks o o a i sockerbetor, en del andra rotfrukter, t.ex. majrova (lite), och i frukt som banan, ananas och melon. Tmligen starkt stt. a o Laktos r mjlksocker som r en sammansttning av glukos och galaka o a a tos till en molekyl. Galaktos nns enbart som del av laktos och ndras a till glukos av enzymet galaktas. Laktosen brytes upp till glukos och galaktos med enzymet laktas. De som hrstammar fr nomadfolk a an kan som vuxna ocks bryta ner laktos i sin tunntarm. Tmligen svagt a a stt. o Maltos r sammansatt av tv glukosmolekyler och nns bl.a. i l fr a a o an malt, som r groddat korn och kommer fr kornets strkelse. Maltoa an a sen ger snabbare blodsockerstegring n t.o.m. enkla glukosmolekyler. a Tmligen svagt stt. a o 3) Det nns ocks sammansatta sockerarter = polysackarider. a Strkelse r den nst vanligaste polysackariden p jorden. Den vanliga a a a a strkelsen r en blandning av tv sorters jttemolekyler, amylos och a a a a amylopektin. Strkelse m a aste frst hettas upp innan vi kan spjlka jttemolekyo a a len till best andsdelarna glukos, som ar samma som blodsocker. Efter upphettning sker denna spjlkning snabbt. Utan upphettning g r a ar a strkelse, t.ex. r potatis eller obehandlat vetemjl, rakt igenom maga a o tarmkanalen som brer, om vi skulle f fr oss att ta strkelsen r a o a a a. Dremot r all frdigkokt eller frdig-ungsbakad strkelse att rknas a a a a a a som enbart blodsocker (glukos) s fort den kommit in i munnen. a Amylos r en l rak kedja (den kan ha enstaka frgreningar) av a ang o glukosmolekyler och r lslig i varmt vatten. Smakar inte stt. a o o Amylopektin r uppbyggd p samma stt, men r mycket kraftigare a a a a frgrenad och mycket strre n amylos och bildar en gel med vatten. o o a Det smakar inte stt. Amylopektin utgr ungefr 80% av strkelsen o o a a som nns varvid amylosen utgr 20%. Normalt sett kan djur inte bryta o ned polysackarider mitt i en kedja, enzymerna som spjlkar (hydrolya serar) polysackarider m ha antingen en frgrening eller en nde av aste o a kedjan att brja med. Drfr spjlkas polysackarider snabbare ju er o a o a frgreningar de har. Amylopektin spjlkas allts snabbare n amylos. o a a a 26

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Potatis har mest amylopektin, som hydrolyseras till glukos av enzymet amylas. Sd har mest amylos, som spjlkas till glukos av amylas men a a kan ocks groddas till maltos, som spjlkas allra snabbast till glukos. a a Polysackarider kan ocks lagras i djur. Viss mngd strkelseliknande a a a polysackarid lagras i dggdjursmusklerna och levern s a asom glykogen. Glykogen ser ut som ett enormt frgrenat nystan av korta glukosmoleo kylkedjor, och spjlkas blixtsnabbt av hormonet glukagon, som bildas a av bukspottskrteln nr insulinhalten ar l Kitinet, som skalet hos o a ag. krftdjur och insekter best av, r en sorts polysackarid. Iglar bildar a ar a en sorts polysackarid, heparin, som hindrar blodkoagulation. M anga bakterier bildar polysackarider som r gifter och framfr allt orsakar a o illam aende och diarr. Polysackarider kan ocks vara bundna till proe a teiner och fetter, glykoproteiner och glykolipider. [7] Cellulosa r gigantiska spiralformade ogrenade kedjor av glukos och a den vanligaste polysackariden och det rikligaste organiskt bundna ma net p jorden. De r de strsta och mest sv osta av alla kolhydrater a a o arl o o verhuvudtaget. Cellulosa kan verhuvudtaget inte brytas ned av de vanliga enzymerna (i dggdjurens matsmltningsorgan), som annars a a bryter ned polysackarider i frgreningsstllena men som s o a aledes inte nns i de ogrenade cellulosaspiralerna. Cellulosa kan enbart brytas ner av de speciella bakterierna i grstaaa res magtarmkanal, i de fyra magarna hos idisslare, t.ex nt, f get, o ar, a aa lg, hjort, ren och tre magar hos kameldjur. Hos andra grstare, t.ex. hos hstdjur och kanindjur sker nedbrytningen i tjocktarmen och den a stora blindtarmen. Mnniskan har bara ett rudiment till blindtarm uta an matsmltning men med lymfvvnad. Utver bakterier r det bara a a o a sniglar som kan bryta ned cellulosa. Hos mnniskor kan somliga cela lulosasorter vara bra som brer fr tarmfunktionen men r ingen fda o a o fr oss. Torra lv best till ungefr 20% av cellulosa, ved till 50%, o o ar a bomull till 90% och papper nra 100%. a

4.2.1

Strkelse - socker - fruktos a

All strkelse blir druvsocker och brjar brytas upp redan i munnen. Allt a o druvsocker g direkt in i blodet. Mngden 3 stora potatisar blir allts lika ar a a stora mngd druvsocker i blodet - och det sker fort. Potatisens amylopektin a blir mycket snabbt mycket blodsocker. Likartat r det med t.ex. mjl, pasta, a o ris och hela sdeskorn. a 1dl mjl, pasta eller sdeskorn kan ocks sgas motsvara ungefrligen o a a a a 1dl druvsocker och d nnu mer beroende p tillagningen. Amylos bryts a a a vanligtvis ned n l agot angsammare jmfrt med potatisens amylopektin utom a o ibland, nr det ndrats till det snabbast blodsockerbildande maltoset. a a Detta kan jmfras med 1 dl vanligt rr-, bet-, farin-, kristallint bit- eller a o o 27

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

strsocker, sackaros, som blir 1/2 dl druvsocker och 1/2 dl fruktsocker i v o ar magtarmkanal. Fruktsocker, fruktos [4, 79], har en struktur, som inte kan byggas om till glukos, frrn det brutits ned i levern och byggts om, likt t.ex. fettmolekyler. o a Namnet till trots s brukar inte frukter inneh fruktsocker. Stora frukter a alla inneh aller normalt sett sackaros eller druvsocker, eftersom druvsocker r a mindre resurskrvande n fruktos fr vxterna att framstlla. Grunden fr a a o a a o vxternas liv, fotosyntesen, bildar just druvsocker. Fruktsocker nns drea a mot framfrallt i br (sm koncentrerade frukter). Eftersom fruktos r det o a a a staste sockret som nns, r det faktiskt ndam o a a alsenligt fr brvxterna o a a att sta sina sm frukter med lite, men synnerligen eektivt stningsmeo a o del, som just fruktos - medan de stora frukterna ltt har plats med strre a o mngder av det mindre resurskrvande druvsockret och nd f lockande a a a a ar st smak fr m o o anga sorters djur, dribland mnniskor. Fruktos framstlls a a a industriellt genom spjlkning av sackaros fr sockerbetor. a an Ur bantningssynpunkt r det s a aledes bttre att ta br n de esta fruka a a a terna, som i handeln dessutom mestadels r omoget plockade, resulterande i a alltfr lite vitaminer. Eftersom fruktos inte genast kan anvndas som glukos o a i kroppen, kan man anvnda lite fruktos som stningsmedel i stllet fr stra o a o o socker, nr man vill minska sitt glukosintag. (Se grna Montignacs recept a a p stsaker!) a o

4.2.2

Upplevelsen av strkelse a

Strkelse smakar inte stt varken i form av potatis, gryn, ris, pasta, mjl a o o eller brd, men ar allts mer socker an vi tycks ha frst Strkelse upplevs o a o att. a s aledes som mat passande till huvudrtt, men fungerar i kroppen som den a staste efterrtt. o a Att strkelse egentligen r uppbyggt av socker, har vi vetat s lnge vi har a a a a kunnat tillverka sprit, som ju grs av socker, men and har vi inte upplevt o a strkelsen som socker utan som nyttig mat. a Vi har uppmuntrats att tro att den icke sta strkelsen r bra och inte o a a kan vara en orsak till fetma. Vi har betett oss, som om vi trott att det alltid har tillverkats lagom med insulin oavsett hur mycket strkelse eller annan riklig blodsockergiva vi n a a stoppat i oss. Vanligt socker smakar stt, vi mrker i regel nr vi tit mycket och ibland o a a a har vi gjort frsk att skydda tnderna fr socker. Men strkelse har vi o o a o a aldrig skyddat oss emot. 28

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

4.2.3

GI = Glukosindex

Glykemiskt index = Glykokemiskt index = Glykosindex = Glukosindex = GI [11, 12] Man mter blodsockerfrhjningen, som sker nr a o o a man ter 50g av kolhydratmngden i olika sorters produkter av mat och r a a avaror, och berknar ytan av blodsockerkurvan i frh a o allande till rent glukos. Man m tnka p hur stor eller liten mngd socker ett livsmedel faktiskt aste a a a inneh aller trots hgt GI. T.ex. mortter inneh o o aller ytterst liten mngd soca ker per morot och drfr spelar glukosindex hos mortter ingen roll trots att a o o glukosindexet r hgt hos kokta eller stekta mortter. S a o o aledes r GI ganska a variabelt och oskert, men man kan and vlja bort de vrsta sockergivora a a a na fr t.ex. strkelserika produkter och vissa sockriga frukter med hjlp an a a av GI-tabeller. T.ex. lttl (mycket maltos), potatismos, kokt pasta, mogen a o banan har hgt GI. Bakad potatis har mycket hgt GI, kokt potatis n o o agot lgre medan r potatis har mycket l GI. GI varierar med behandlingen a a agt av maten, t.ex. tillagningen och frukters mognadsgrad, vilket visar att sockersorterna ndras och olika sorter blir till blodsocker olika snabbt. Givetvis a kan man hitta m anga nyttiga vxter med l GI i dessa listor. a agt Vettigt r ju att anvnda glukos som referens till glukosindex med GI = a a 100 (Jenkins 1981). Av n agon anledning har man i Sverige fr att glukos ang som referens till glukosindex och anvnder i stllet vitt brd som glukosina a o dex 100. Anledningen framg inte i artiklar om glukosindex. Specialbakat ar vitt brd? Inneh o aller det socker, sirap, margarin, olja, pulvermjlk, potatiso mjl, kornmjl och kryddor frutom vetemjl, vatten och jst, eller r det o o o o a a enbart vetemjl, jst, vatten och salt? Aven bakningsstt, ugnstemperatur o a a och bakningstid har betydelse inte bara fr smaken utan ven fr glukosino a o dex! Otaliga sorter vita brd nns. Kanske r det fr att pongtera den stora o a o a oskerheten hos glukosindex? a

4.2.4

Glukagon tillverkar blodsockret

Ingen nmner i den allmnna debatten, att glukagon upphr att fungera a a o om det nns mycket insulin. Man har atminstone sedan 60-talet vetat att glukagon frigr glukos fr leverns glykogen, men verkar inte ha frst o an o att sambandet med fettfrbrnningen. o a Dock kan man lsa i den medicinska lroboken Harrisons Principles Ina a ternal Medicine fr 1980 att glukagon, kopplat till insulinminskning, inian tierar katabolism, allts frbrnning och nedbrytning. Men katabolism a o a jmstlldes mera med svlttillst a a a and d och n a agonting man hela tiden ville frhindra. Katabolism sattes o atminstone d inte i samband med vanlig a fettfrbrnning. 1966 Guytons TEXTBOOK OF MEDICAL PHYSIo a ars OLOGY har ett litet stycke om att inuiter lever gott och fullt friska p a hgfettsdiet och att hjrnan d anvnder upp till 75% fria fettsyror. Forto a a a farande 2000 skriver Guyton samma sak och att mekanismerna inte r ar a 29

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

underskta... [9, 10, 31] o Redan under 1960- och 1970-talen har forskare emellertid d och d uppa a tckt att insulinproduktionen blir alltfr hg vid stort intag av strkelse a o o a (potatis), som snabbt blir druvsocker och drigenom kar fettinlagringen a o och s sm a aningom ger fetma och kan leda till det s.k. metabola syndromet med hgt blodtryck och diabetes. De har motarbetats och i vissa fall i o Sverige, atminstone till synes, belagts med munkavle. Glukagonets betydelse i fettfrbrnningen och samverkan med insulinet o a och de olika fdomnenas medverkan i detta, talas det fortfarande inte om o a p ett tydligt stt. Kroppens eget fettlager tms normalt sett bara p bega a o a a ran av hormonet glukagon. Men glukagon tillverkas aldrig s lnge insulinnia a v r hg. Blodsocker ver en viss mngd inhiberar nmligen produktionen an a o o a a av glukagon. Insulinproduktionen stimuleras av hjning av blodsockerhalten o och insulinniv h an alles hg av hgt blodsocker. [8, 9, 2831, 3335, 42] o o Nytt tillfrt fett, liksom det gamla fettlagret, kan s o aledes inte heller anvndas till energi samtidigt som nya rikliga mngder blodsocker hela tiden a a kommer till och stimulerar till fortsatt hg insulinbildning. B glukos och o ade nytt tillfrt fett lagras drmed som fett, vid hg insulinniv Kanske detta o a o a. kan vara orsaken till att vi har upplevt tandet av fett som fettbildande a - men inte insett att orsaken r hgt insulinp a o aslag som orsakats av hgt o blodsocker, orsakat av rikligt strkelsetande. Vanligtvis ates ju strkelsen a a a tillsammmans med fett och d har fettet f skulden. a att

4.2.5

Nr kroppen f alltfr mycket insulin a att o

Nr insulinproduktionen tvingas att stndigt vara mycket hg, kallas detta a a o hyperinsulinism. Den stora mngden insulin yttar d snabbt bort i stort a a sett allt blodsockret till att omvandlas till fett i allt strre fettlager. o Insulin Insulin gr att vi kan spara b blodsocker och fett fr maten i o ade an energilager som fett. Detta sker vid verd av blodsocker, eller d vi redan o o a knt av svlt men f ny tillg p energirik fda. Energilager att kunna a a att ang a o sparas till senare anvndning vid svlttider. . . Insulinets funktion r dels a a a att ta bort sockret fr blodet och fra det in i vvnaderna till fettlager och an o a dels att hindra att fett slpps ut ur fettlagren s lnge som att glukagon inte a a a nns producerat. Glukagon Glukagonets funktion ar dels tillverkning av lagom mngd bloda socker och dels fettfrbrnning genom anvndning och drmed minskning o a a a av fettlagren. Vid snabbt blodsockerbehov spjlkar glukagonet det lagrade a glykogenet i levern och muskler till fritt glukos, blodsocker. Drefter ppa o nar glukagonet fettlagren, b fr lager i kroppen och fr nytillfrt fett, ade an an o till fortsatt tillverkning av blodsocker av glycerolet fr fetterna och fria an 30

Fdan vi ar anpassade till o fettsyror till frbrnning. o a

2 juni 2006

Blodsockerbrist Blodsockerbrist ( hypoglykemi) uppst nr blodet i ar, a det nrmaste blivit tmt p blodsocker och vi blir trtta och hungriga, trots a o a o att vi nyligen tit en bastant och strkelserik m a a altid. Sockersuget symtom p blodsockerbrist Sockersug uppst nr i stort a ar a sett allt blodsockret snabbt frsvinner fr blodet, som blir nrap tomt p o an a a a blodsocker orsakat av den alltfr stora mngden framtvingat insulin. o a Den friska mnniskans sockersug r symtom p blodsockerbrist (hypoa a a glykemi) och framprovoceras av fr mycket egenproducerat insulin. Jmfr o a o detta med diabetikerns insulinknningar eller hypoglykemiattacker, orsakat a av fr hgt insulinintag i frh o o o allande till matintag. Sockersug r allts en a a hypoglykemiattack, en insulinknning hos frisk person, som ter fr mycket a a o blodsocker via fdan (strkelse) s att hyperinsulinism uppst o a a ar.

4.2.6

Sockersug - insulinknningar a

Sockersuget, hypoglykemiattacken eller insulinknningen r den stackars a a hjrnans rop p hjlp att f n a a a a agot att ta. Hjrnan bygger sin mnesomstta a a a ning enbart p blodsocker -(ja, den kan vid svlt verg att huvudsakligen a a o a anvnda ketonkroppar och vid fettmetabolism anvnds fria fettsyror till 70% a a av energibehovet, men d upplevs aldrig n a agot sockersug) - och t inte att al vara utan blodsocker mer n en kort tid. Hjrnan krver blodsocker allt a a a kraftfullare med tydligt sockersug, drefter kommer irritabilitet, trtthet, a o smn, konfusion. [4, 8, 11, 2931, 33, 34] o Blodsocker r s a aledes ett livsndvndigt mne, som vi kan och br tillverka o a a o sjlva och det gller fr a a o atminstone alla dggdjur. a Inget sockersug! Inget sockersug upplevs lngre, nr vi kan h en l a a alla ag tillfrd druvsockerniv i blodet, s att det bara uppst en liten insulintillo a a ar verkning... D regleras blodsockerniv av glukagon, som bryter ner lagom a an mngd fett till lagom mngd blodsocker. Detta att sockersuget frsvinner a a o behver inte ta lngre tid n ungefr 1 vecka. Dremot kan det ta lite lngre o a a a a a tid att brja g ner i vikt... o a

4.2.7

Sockersug liknas vid - alkohol- och narkotikaberoende??!

Att vara beroende kan betyda tv vitt skilda saker i svenskan. Dels att a vara beroende av fullstndigt livsndvndiga (essentiella) mnen och hna o a a a delser, som att vara beroende av syre eller rent vatten och att kunna andas, 31

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

att dricka vatten eller fdas. Dels av att vara beroende av beroendeframo kallande, fullstndigt ondiga och giftiga mnen, som t.ex. kokain, morn, a o a alkohol och att rka cigaretter. Att anvnda samma ord i tv s diametralt o a a a olika sammanhang, utan att tydligt deniera detta, medfr att folk ltt samo a manblandar de absolut livsviktiga mnena med de giftiga. Ordet beroende a a a atagligt stt att kamoera och ludda till a r i dessa sammanhang ett s p begreppen, att m anga personer kan f fr sig att det inte r vrre att vaa o a a ra beroende av alkohol an att vara beroende av vatten eller varfr inte o blodsocker. Vi r nmligen livs-beroende av blodsockret sedan fdseln, lika a a o livs-beroende som av syre och vatten. Blodsocker r n a agonting som vi alla behver, - alkohol och narkotika behver ingen. o o Att p a att det nns n ast agra som helst likheter mellan drogberoende och sockerberoende r ett ovetenskapligt borttramsande av det som verkligen a ligger bakom fetman, nmligen den strkelserika moderna maten. a a Ja, bara att anvnda sjlva ordet sockerberoende r att betraktas som a a a desinformation. L blodsockerniv kan v kroppar sjlva arda bara glukagonet f ag a ara a atg ar da fritt, ty d tillverkar vi v eget blodsocker inom oss sjlva fr v o a art a an ara egna fettlager. Vilka narkotika- och akoholberoende tillverkar sina egna droger p naturlig vg inom den egna kroppen? [4, 8, 9, 11, 13, 14, 2836] a a

4.2.8

Att uppn normalvikt a

Att som tmligen frisk person uppn normalvikt s sm a a a aningom och utan att behva banta, gr man lttast genom att g ifr en insulinbaserad mo o a a an a nesomsttning med fettuppbyggnad till en glukagonbaserad mnesomsttning a a a med fettnedbrytning. Om man ter god mat som man vill, men enbart minskar strkelsetandet a a a till s pass liten niv att insulinhalten h a a alles s l att glukagon kan producea ag ras, d brjar glukagon bilda blodsockret s fort blodsockerkoncentrationen a o a tryter. Med fettnedbrytning reglerar glukagonet blodsockerhalten p ett elea gant och fr kroppen behagligt stt. (Se ocks kap om Eikosanoiderna.) Vi o a a kan drmed syssla med kroppsanstrngande arbeten i l a a anga oregelbundna perioder mellan m altider, om glukagon f skta mnesomsttningen - utar o a a an att vi mrker av n a agon irritation fr hjrnan - och v fettlager blir an a ara anvnda. a Insulin skall bara nnas i liten mngd och peta in tillflligt fr mycket a a o blodsocker in i fettdep aerna, fr att drefter o a aterg till en lugnt vilande a liten insulinniv a. 32

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

4.2.9

Insulinresistens - begynnande aldersdiabetes

Om vi varit verviktiga ett stort antal kan vi brja ka i vikt utan o ar, o o a o a a o o a ndrad livsfring. D har kroppens vvnader brjat bli trtta p allt insulin och reagerar smre p insulin... Det har uppst s.k. insulinresistens. D a a att a brjar bukspottskrteln tillverka annu mer insulin - s mycket som det bara o o a g att tillverka, fr att tvinga vvnaderna att ta emot allt blodsockret. ar o a Ofta brjar vi d m d o a a aligt, kanske p ett oidentierbart stt och kan just a a brja ka snabbare i vikt... o o Manifest diabetes Efter en lngre tid med insulinresistens, kan det intra att bukspottskrteln a a o inte lngre orkar tillverka n a agra strre mngder insulin alls och manifest o a aldersdiabetes, allts en konstant p a ataglig minskning av egenproduktion av insulin, blir resultatet. Om personen fortfarande ter mycket strkelse, som a a ger hgt blodsocker som inte lngre kan minskas av n o a agot insulin, kommer naturligtvis socker ut i urinen. D skadas frst inte bara njurar, utan den a o as konstant hga sockermngden i blodet skadar kroppens andra vvnader och o a a okar infektionsrisken. D kan ocks en viktminskning brja gra sig mrkbar a a o o a och ketonkroppar bildas, vilket r typiskt fr svlt; kortisolhalten torde vara a o a frhjd... o o Den onda cirkeln kan brytas Om vi slutar ta strkelse ven om vi har insulinresistens, kan insulinresia a a stensen frm att g tilbaka och bukspottskrteln brukar hmta sig. Sedan o as a o a f man fortsttningsvis vara restriktiv med strkelse och socker och rkna ar a a a mycket strkelse som n a agot icke hlsosamt fr dem, som ltt blir vervika o a o tiga. Metabola syndromet blir till Om man stndigt ter mycket strkelse, h a a a aller man hg blodsockerniv som o a, skapar hg insulinniv som i sin tur hindrar glukagon att bildas. D m o a, a aste man hela tiden f blodsockret tillfrt fr fdan fr att tillfredsstlla sin a o an o o a hjrna, samtidigt som den stora mngden insulin lagrar allt mer fett. Se a a kombinationen med hormonsystemet Eikosanoiderna!

4.2.10

Bedmning av underskningar o o

Det nns ett par underskningar, som beskrivs i Stephan Rssners, Jarl Toro o gersons och Bengt Vessbys artikel Inga bevis fr frdelarna med kolhydrato o bantning i DN 29/3-04. Underskningarna bedms av dessa professorer s o o a 33

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

hr: 2003 publicerades i New England Journal of Medicine tv vlgjorda a a a artiklar dr man p allvar testat tanken att man skall ta protein och fett, a a a men vara frsiktig med kolhydraterna, om man vill g ner i vikt. Det var o a lyckosamt att bgge artiklarna kunde publiceras parallellt, fr resultaten var a o intressanta och belyste varandra msesidigt. Det visade sig nmligen, att de o a som tit den protein- och fettrika kosten i 6 m a anader gick ner n agot mera i vikt, men att de som fljt motsvarande s.k. Atkinsdiet under lngre tid hao a de precis samma viktnedg som den kontrollgrupp som atit en balanserad ang l agkalorikost. [8, 15, 2931, 35] Av nykenhet har jag lst de ovanst a aende artiklarna, som fljer: o a) A Randomized Trial of Low-Carbohydrate Diet for Obesity 348;21 Maj22 2003 <www.NEJM.ORG.> I denna underskning beskrivs inte o den mat som anvnds. Den bara betecknas l a ag-kolhydrat, hg-protein o och hg-fett diet med den enda preciseringen att personerna brjar o o med 20g kolhydrater/dag och f sen ka intaget av kolhydrater sucar o cessivt tills en stabil och nskad kroppsvikt r n o a add. Protein och fett f tas som de vill. Den hg-kolhydrat, l ar a o ag-fett och l ag-kalori-dieten betecknas som konventionell diet och beskrivs enbart med %, med 60% fr kolhydrater, 25% fr fett, 15% fr protein och sammanlagt 1200 an an an till 1800kcal. Forskargruppens resultat r att ingen signikant skillnad a uppst mellan grupperna p n ar a agot stt. Vikten r ofrndrad jmfrt a a oa a o med utg angsm atten och de tagna labproverna visar ingen signikant skillnad och grupperna skiljer sig icke fr varandra. S an aledes r diea terna likvrdiga och man tror det krvs betydligt lngre tidsrymd fr a a a o att p averka obesa personer. Min bedmning: Ingen som helst kontroll har gjorts av vad de tv grupperna o a faktiskt har tit och ingen kommentar nns heller om detta. De ursprungliga a instruktionerna var dessutom tmligen vaga och innehll instruktionen t a o a som ni vill till l agkolhydratgruppen och konventionell diet till l agkalorigruppen. Sjlva dieterna r s a a aledes inte underskta och nmns endast o a som olika namn. De faktiska, verkliga dieterna r oknda faktorer. Dieterna a a a aledes inte bedmbara och troligen likvrdiga och underskningen har o a o r s inget nmnvrt vetenskapligt vrde. a a a b) A Low-Carbohydrate as Compared with a Low-Fat Diet in Severe Obesity f 348;21 Maj22 2003 <www.NEJM.ORG> De 2 grupperna ck separat 2 timmars dietundervisning/vecka i 4 veckor och drefter mera sllan. a a L ag-kolhydrat-gruppen uppmanades att ta 30g kolhydrater/dag eller a mindre. Inga regler om fett eller protein, men grnsaker och frukt med o mycket brer rekommenderades. L ag-fett-gruppen ck instruktion om decit p 500cal/dag och 30% eller mindre av de totala kalorierna skula le komma fr fett. De b gruppernas intag av protein, kolhydrater an ada 34

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

och fett(% av totala kalorierna/dag) liksom totala kalorierna /dag r a kontrollerade och visade i tabell: I brjan var kolhydrater 4917 hos o l ag-kolhydratgruppen och 5114 hos l ag-fettgruppen. Fett var 3314 hos l ag-kolhydratgruppen och 3312 hos l ag-fettgruppen. Protein var 177 hos l ag-kolhydratgruppen och 166 hos l ag-fettgruppen. Efter 6 m anader skilde de sig n agot lite: kolhydrater var3718 hos l agkolhydratgruppen och 5115 hos l ag-fettgruppen. Kalorierna skilde sig inte mycket n agon g ang. L ag-kolhydratgruppen minskade n agot lite i vikt jmfrt med l a o ag-fettgruppen men viktminskningen r myca ket liten i b grupperna. Forskargruppens bedmning r att de tv ada o a a olika dieterna ger samma resultat, dvs ingen p averkan p obesa pera soner och fr att verhuvudtaget f obesa personer att minska i vikt o o a behvs betydligt lngre underskningstid. o a o Min bedmning r denna: I tabellen ver dieternas faktiska inneh allts o a o all, a vad personerna verkligen under underskningens g at o ang, framg tydligt ar att ingen skillnad nns mellan inneh allet i l ag-kolhydratdieten och l agfettdieten. Denna underskning visar tv likvrdiga eller i stort sett identiso a a ka dieter med tv olika namn. Sjlvklart uppst ingen viktskillnad mellan a a ar grupper med samma diet, ven om dieten har tv olika namn. a a Sammanfattningsvis konstaterar jag att b dessa tv underada a skningar inte kan anvndas fr att dra n o a o agra slutsatser om dieter, utan bara visar att tv likartade grupper med likartad diet a f likartat resultat. ar c) I en annan DN-artikel, Christer Enkvists Fel att vi blir feta av fett 11/1-04, hnvisas dremot till en mycket vlgjord underskning bea a a o skriven i The Lancet Juli28 1956, nmligen CALORIE INTAKE IN a RELATION TO BODY-WEIGHT CHANGES IN THE OBESE by A. Kekwick Professor of Medicine in the University of London. Den underskningen bevisade att en renodlad kolhydratdiet p 1000cal ino a te frndrade vikten men en fettdiet p 1000cal oa a astadkom en kraftig viktminskning liksom ocks en proteindiet p 1000cal. Aven en diet p a a a blandad kost (b protein, fett och kolhydrater) med 1000cal gav en ade mindre men p ataglig viktminskning. Detta r ju otvetydliga resultat, a men man frefll inte ha frvntat sig detta, framfr allt inte viktsfro o o a o o lusten av fettdieten. Man konstaterade att 30 - 50 % av viktnedg angen berodde p vattenfrlust, men de som kolhydrater behll sin vikt a o at o och frlorade ingen kroppsvtska. Vid underskningen trodde man att o a o just feta personer kanske ndrade sin mnesomsttning beroende p a a a a vilken sorts fda de Man beskriver ju rtt, men tror att det gller o at. a a enbart redan feta personer. Man pongterar inte att fettfrbrnning a o a m ha uppst vid kolhydratfri diet! [4, 8, 11, 15, 2931, 35] aste att Min bedmning: Nu vet vi att mnesomsttningen faktiskt r olika vid o a a a 35

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

olika fda, och nr fettfrbrnning sker r ocks mnesomsttningen hgre o a o a a aa a o a a o a a o a n nr ingen fettfrbrnning sker. Detta gller fr alla mnniskor. I sjlva verket s man att de som ICKE kolhydrater gick ned p a ag at atagligt i vikt, vilket inte bara berodde p vattenfrlust utan innebar kad mnesa o o a omsttning och drmed viktnedg vilket m innebra fettfrbrnning. a a ang, aste a o a Man hade drmed hittat dieten, som ger kad viktnedg och som m a o ang aste innebra fettfrbrnning, trots att man inte knde till glukagonets eekt och a o a a samspelet mellan glukagon, insulin och blodsockerniv Man knde emelleran. a tid till blodsocker- och insulinsamband och kunde kanske kommit snabbare fram till glukagon - katabolism - fettfrbrnning - om forskarna och doktoo a rerna inte varit s l vid l a asta agkaloridiet och fett ger fetma. (Se kap. om eikosanoiderna med det spnnande resultatet av samspelet a glukagon - insulin och kortisol, fett med protein - kolhydrater och blodsocker, hormonerna eikosanoiderna underh allsgruppen- och katastrofskyddsgruppen, kombinerat med de eromttade animaliska omega6/omega3 fetta syrorna i kvoten 1/1, d frmst omega3-fettsyran EPA (eikosapentaensyra) a a och omega6-fettsyran AA (arakidonsyra). Kvoten borde d egentligen skria vas AA/EPA r 1/1 eller helst <1!) a

36

Del III

Att forhindra metabola syndromet

37

Kapitel 5

Fetter
Allmnt r triglycerider (fetter) uppbyggda av tre fettsyror som sitter ihop a a med den trevrda alkoholen glycerol. Fettsyrans karboxylgrupp (-COOH) a smlter samman med alkoholens hydroxidrupp (-OH) och bildar en estera bindning (-OCO-). Olika typer av fetter skiljer sig dels p vilka fettsyror a som ing samt i vilken ordning de frekommer. De tre fettsyrorna p glyar, o a cerolmolekylen kan vara olika l anga och med noll, en eller era dubbelbindningar. Ibland kan fettsyrorna vara fria fettsyror i olika vvnader, men ofta sitter a de i olika kombinationer i fetter (triglycerider), som kan vara mttade, ena kelomttade eller eromttade. [42] a a Tidigare har man trott att fett bara anvndts som energilager, men p a a senare tid har vi brjat frst att fetter kan vara lika viktiga som proteiner o o a fr kroppens funktionalitet. De bygger upp cellmembraner och organeller, o de ing i hormon- och kontrollsystem. Fetter kan fungera som portvakter ar fr energi och nringsmnen, de lagrar och transporterar andra mnen och o a a a de utgr en fundamental byggsten i cellandningskedjans elektrontransport. o Men fetter r ocks knsligare n proteiner och p a a a a averkas av s al fysisk av bearbetning som hur kroppen m Till och med psykisk obalans kan p ar. averka fettsammansttningen. Det omvnda gller ven, man tror att m a a a a anga ohlsotillstnd i modern tid kan sp till en felaktig fettbalans. Den enkla a a aras sammanfattningen r att man inte kan framstlla sk och ktt fr djur a a o an med vilka produktionsmetoder som helst fr att h oss friska - utan det o alla m vara fr djur som f leva i frihet och behandlats med vrdighet. aste an att a Den l anga sammanfattningen r den som fljer. . . a o

38

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

5.1

Eikosanoiderna

Det har visat sig att det nns ett system av hormoner inuti v celler och ara a o o ven utanfr, av fundamental betydelse fr oss och just uppbyggda av eromttade animaliska l a angkedjade fettsyror. Det r eikosanoiderna (eikos r a a 20 p grekiska) eller prostaglandinerna, som de frst hittade benmndes och a o a som svensken Ulf von Euler upptckte redan 1936. P 1970- och 1980-talen a a upptcktes mer av eikosanoiderna, stukturbestmdes i Sverige och belnaa a o des med Nobelpriset 1982 [4, 1619, 42]. Detta hgintressanta hormonsystem styr mnesomsttningen, aptitregleo a a ringen och vlbennandet tillsammans med de sedan lnge knda hormonera a a na frmst glukagon, insulin, adrenalin, kortisol [8,1619,2831] tillsammans a med matens fetter, proteiner och kolhydrater. Den ena gruppen av dessa hormoner bidrar vergripande till v frm att h oss friska, pigga och o ar o aga alla aktiva och den kan vi kalla underh allsgruppen. Den andra gruppen av eikosanoiderna, den s.k. katastrofskyddsgruppen1 kan emellertid under andra omstndigheter faktiskt driva oss till sjukdomar, de s.k. vllevnadsa a sjukdomarna som man nu brjar kalla det metabola syndromet. o Det nns minst 100 sorters olika eikosanoider, som r hormoner b i a ade och utanfr cellerna. De nns huvudsakligen i 2 grupper, 2 motpoler (katao strofskyddsgruppen och underh allsgruppen). Katastrofskyddsgruppen, eller enklare kallad katastrofgruppen, r avsedd att anvndas fr att st a a o a emot skador och stora kroppsliga och mentala p afrestningar under korta intensiva perioder och fr att klara svlt. Under livets g i vrigt, br o a ang o o underh allsgruppen arbeta med underh uppbyggnad och utveckling. all, Den viktiga omega3-fettsyran EPA (eikosapentaensyra, C20:5n-3) styr underh allsgruppen s lnge omega6-fettsyran AA (arakidonsyra, C20:4na a 6) nns i liten mngd. Nr mngden AA kar, intrder genast katastrofa a a o a gruppen [1619].

EPA AA

Underh allsgrupp Katastrofskyddsgrupp

EPA r absolut ndvndig till det rtta uppbyggandet av cellmembraa o a a nerna [20, 21, 42] b till den yttre cellvggen och de inre cellorganellerade a na [1821, 47]. Dr byggs EPA oftast om till andra l a angkedjade animaliska omega3-fettsyror inom eikosanoidernas underh allsgrupp.
1 Dessa tv grupper kallas av Barry Sears i The Zone fr den goda och den onda a o gruppen.

39

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

5.1.1

R avaran r linol- och linolensyra a

R avaran till de l angkedjade animaliska eromttade omega3- och omega6a fettsyrorna eikosapentaensyra, EPA C20:5n-3, och arakidonsyra, AA C20:4n6, r de kortare eromttade vxtfettsyrorna linolensyra, LNA C18:3n-3, och a a a linolsyra, LA C18:2n-6. Omega3, nns i kalla trakter Omega3-vxtfettsyran linolensyra, LNA, C18:3n-3 med 3 dubbelbindningar, a dr den viktigaste r alfalinolensyra, ALNA, fanns redan rikligt i algerna i a a urhavet och fljde algerna upp p land i de tidiga landvxterna, frkeno a a a vxter och ormbunkar. I haven bidrar frmst ALNA till att vxter (alger a a a och plankton) motst kylan [4]. De vxttande djuren i haven bildar eikoar a a sapentaensyra, EPA C20:5n-3, av ALNA. Vild fet sk, t.ex planktontande a sk som makrill, inneh aller mest EPA av alla mnniskans bytesdjur. a I kallare trakter p land nns rikligt med ALNA ocks i bladvxter, i t.ex. a a a grs, drfr att denna, den mest eromttade vxtfettsyran h a a o a a aller sig lngst a ytande i de kallaste temperaturerna jmfrt med vriga vxtfetter och a o o a hindrar stelhet och tidig frfrysning. [4] Mest ALNA nns s o alunda p hgt a o belgna alpngar, dr alpkorna vid betet f i sig stora mngder ALNA. a a a ar a Detta har konstaterats med forskning [51]. I korna omvandlas den rikliga mngden ALNA till riklig mngd eikosapentaensyra, EPA C20:5n-3, som a a uppenbarar sig i hg halt i mjlk, ktt och fettlager fr dessa kor. [51] Man o o o an fr agar sig d Borde inte likartade frh a: o allanden r p v hgt belgna ada a ara o a fbodar med fritt betande fjllkor i skogarna? a a Omega6 nns i samband med fortplantning Omega6-vxtfettsyran linolsyra, LA, C18:2n-6 med 2 dubbelbindningar, kom a till betydligt senare i frvxterna i samband med fortplantningen, och nns o a rikligt i frer, krnor och ntter. LA kan alla djur och ven vi sjlva ltt o a o a a a frlnga till den l o a angkedjade animaliska omega6-fettsyran arakidonsyra, AA C20:4n-6, den mest potenta av v stress- och katastrofskyddshormoner. ara (Se om hormonsystemet Eikosanoiderna!) Aven i havsdjurens fortplantning och katastrofskydd nns AA i mycket l men tillrcklig halt. [4, 24] ag a

5.1.2

Cellmembranen av fosfolipider

V cellmembraner best av dubbla rader fosfolipider, med bland annat ara ar EPA och AA som utgr basen fr eikosanoiderna. Den exakta lipidsammano o sttningen av ett cellmembran varierar stndigt. De skiljer sig utifr vilket a a an organ cellen tillhr, temperatur, hormonell status, etc. Men ocks lipidsamo a mansttningen i fdan. a o 40

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Figur 5.1: Mttade och eromttade fettsyror, cis- och transformer samt en a a konjugerad.
C C C C

C C Eikopentaensyra (EPA) C20:Cis-5,8,11,14,17 C C C

C C C C C C COOH C Linolensyra (C18:Cis-9,12,15) C C C C C C C C C COOH C

C C

C C C

C C C C C C

Konjugerad linolsyra (CLA) (C18:Cis-9,Trans-11)

C C C C C C C C C COOH C C

C C

C C

C C C C C C

Trans-linolensyra (C18:Trans-9,12,15) C C C C

COOH

C C

C C

COOH

C Stearinsyra (C18: Mttad)

41

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Fosfolipiderna [42] som bygger upp membranen best liksom triglyceriar derna (vanliga fetter) av en glycerol, som har 3 kolplatser fr fettsyror. o Fosfolipiden har dock en fosfatgrupp p en av platserna och tv eromttaa a a de l angkedjade fettsyror p de andra kolen och r drmed en diglycerid, en a a a fosfoglycerid eller fosfolipid. Denna fosfatgrupp sitter som en skrymmande klump direkt p glycerolmoa lekylen, och bildar ett hydrolt (vattenlskande) huvud. Fr huvudet a an hnger sedan tv l a a anga och spretiga (men bjliga) eromttade fettsyror o a ned likt en svans, som r hydrofob (vattenavsttande eller fettlskande). a o a Om det bara hade suttit en fettsyrasvans p fosfolipiden, s hade de bildat a a sm runda vattenlsliga bollar i vatten (med huvudena ut och svansarna a o at in precis som tvttmedelsmolekyler). Men eftersom fosfolipiderna har tv at, a a spretiga svansar s blir svansen lika tjock som huvudet och d kan de inte a a klumpa ihop sig som bollar. I naturligt tillst r fosfolipidernas dubbelbindningar i cis-form och and a kolkedjorna r d mycket utsvngda, rrliga och platskrvande och h a a a o a aller sig lika breda som huvudet. Fosfolipiderna fster sig drmed bredvid varann a a i l anga rader med hydrola fosfolipidhuvudet ett h och de fettlsliga at all o kolkedjorna med de utsvngda, rrliga och mjuka dubbelbindningarna i cisa o form andra h at allet. Detta mjuka staket av fosfolipider lgger sig mitt a emot varandra med fettsvansarna i mitten och fosfolipidhuvudena ut mot at vattenlsliga frh o o allanden, dr den ena radens huvuden vetter in mot cela lens inneh protoplasman, och motsatta radens huvuden ut mot cellernas all, mellanrum. Samma membransystem runt cellerna anvnds ocks inuti cellerna till a a organellerna. De behver vara mjuka och fljsamma fr att drigenom kunna o o o a vara genomslppliga fr en stor mngd mnen, bl.a. proteiner, som frmedlar a o a a o olika mnen och signaler. Det r synnerligen viktigt att dessa membraner a a f rtt uppbyggnad och rtt underh fr att kunna utfra sitt arbete i ar a a all o o hela sitt frvntade cell-liv. En hel del nervceller blir faktiskt lika gamla o a som garen sjlv. a a Trans-form De knsliga dubbelbindningarna r i naturen cis-formade, a a bjliga, rrliga och n o o agot ytande. De skyddas vanligtvis inuti de naturliga vvnaderna i sin cis-form, men kan spontant frndras till en stelare lgre a oa a energiform, trans-form [42]. Detta g dock tmligen l ar a angsamt, men hgt o tryck och kemisk p averkan p askyndar processen (stekning i luft kommer att oxidera fettsyrorna l angt innan de har hunnit omvandlas till transfetter, se stycke 9.1.2). Den vanligaste kllan till transfetter r industriellt hrdade a a a fettsyror. Syftet med hrdning (hydrogenering) r att helt eller delvis oma a vandla eromttade fettsyror till mttade fettsyror, fr att p s vis f en a a o a a a tjockare koncistens som kan lagras lngre. De omttnader (dubbelbindninga a 42

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

ar) som inte mttas omvandlas dock ltt till transform. a a Trans-fettsyror frekommer sllan i naturen, och s o a adeles br man frvno o a ta sig att vi r d a aligt anpassade till att ta dem. Det tycks ocks som om a a fettsyror generellt g mot katastrofgruppen ju hgre andel av dubbelbindar o ningarna som r i trans-form. a M anga rknar ven CLA (konjugerad linolensyra) C18:cis-9trans-11 till a a trans-fettsyrorna, ven om den egentligen r konjugerad. CLA r en kraftig a a a antioxidant och anses bl.a. motverka cancer, nns i komjlk fr alpngar o an a och d troligtvis ocks fr fbodar. Aldre kor och kor som huvudsakligen a a an a lever p grs tycks producera mer CLA. [17, 50, 51] a a Konjugering innebr att elektronerna ar delokaliserade over er an tv a a atomer i en resonansstruktur. Normalt brukar en konjugering schematiskt best av varannan dubbelbindning och varannan enkelbindning, men elektroa nerna kan rra sig genom hela konjugeringen. En konjugering kan spontant o skifta fram och mellan cis- och trans-form om de inte r l i en speater a asta cik struktur (det r med andra ord inte samma sak att ha en konjugerad a trans-bindning som en vanlig trans-bindning). Rent allmnt brukar mnen a a med konjugerade bindningar verka mer aktiva n andra mnen, m a a anga r a frgade eller fungarar som antioxidanter. M a anga giftiga amnen inneh aller ocks konjugeringar. Exempel p n a a agra olika konjugerade freningar r lyo a kopen, betakaroten och bensen. [42] Fetterna, som anvnds till fosfolipidernas svansar, best i hg grad av a ar o just de fettsyror som utgr grunden fr den s viktiga hormongruppen eikoo o a sanoiderna. P s vis fungerar cellmembranen som ett eikosanoidlager och i a a m anga fall kan ven sjlva fettsyran fungera som ett hormon. a a

5.1.3

EPA och DHA.

Eftersom eikosanoiderna r inbyggda i cellmembraner och organeller och p a averkar funktionen av transmembranproteiner, jonkanaler och ven transkripa tionsfaktorer, r det rimligt att anta att eikosanoiderna har en vergripande a o regulatorisk roll i kroppens biokemiska styrsystem [1721, 47]. Den viktigaste knda fettsyran bland eikosanoiderna [16, 1821] r den a a animaliska omega3-fettsyran EPA (eikosapentaensyra, C20:5n-3). EPA r absolut ndvndig till det rtta uppbyggandet av cellmembraa o a a nerna [20, 21, 42] i cellvggar och cellorganeller [1821, 47]. Dr byggs EPA a a oftast om till de andra l angkedjade animaliska omega3-fettsyrorna inom eikosanoidernas underh allsgrupp. 43

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Frutom AA (arakidonsyra) r EPA en vanlig best o a andsdel i fosfolipiderna. Emellertid innehar fettsyran DHA (dokosahexaensyra, C22:6n-3) [20,21], en srstllning fr mnniskan eftersom cellmembranen i hjrna och nervsystem a a o a a till stor del best av DHA (med EPA som god tv Membranen i gonens ar aa). o synceller, tappar och stavar, best nstan enbart av DHA. [20, 21] ar a DHA tillverkas p fljande stt: Om det nns tillrcklig mngd EPA i a o a a a kroppen, kan EPA gras om till DHA vid behov och EPA styr tillverkningo en av DHA [20,21]. D nns ocks tillrcklig mngd DHA till underh och a a a a all nybildning. DHA via EPA hindrar och t.o.m. lker skador i hjrna och gon a a o enligt nya rn. Man har nyligen funnit tydliga medicinska bevis fr hjlp o o a mot och t.o.m. bot av DAMP, ADHD, dyslexi, depression, och framfr allt o kan makuladegeneration (gula cken sjukan) lka fullstndigt om hga doa a a o ser EPA och DHA tillfrs innan rrvvnad hunnit bildas. [20, 21]. o a a EPA och DHA p averkar ocks p a atagligt hypothalamus och hypofysen med o a o kad fristtning av hypofysens alla hormoner, som driver alla krtlarnas hormonsystem [1821]. Aven om vi inte dr utav brist p DHA s blir s o a a aledes v frm att ar o aga lka och hantera p a afrestningar tydligt lidande. Vi kan f DHA fr fdan, men det har visat sig att hjrnan r d a an o a a alig p att anvnda frdigt DHA. Istllet vill den tillverka sitt DHA sjlv av a a a a a EPA. [20, 21] Vi f s ar aledes inte glmma att DHA lnar sig icke fr oss att o o o ata i frdig form, utan DHA m vi bilda sjlva av tillfrd riklig mngd a aste a o a EPA i maten.

5.2

...och alla tvlar de om samma enzymsystem a

DHA lnar sig icke att tas i frdig form - vi m bilda DHA sjlva av o a a aste a tillfrd riklig mngd EPA i maten [17, 18, 20, 21]... o a

5.2.1

Nyckelenzymet 6-dehydrogenas.

Mnniskokroppen r bra p att gra om EPA till DHA, men processen ana a a o vnder sig av samma enzym (6-dehydrogenas) som ven behvs fr att a a o o gra om LA till GLA (gammalinolsyra) och GLA till AA, samt ALNA till o EPA. Drfr strs processen ocks om kroppen sjlv m producera EPA a o o a, a aste fr ALNA, och detta r en del av den biokemiska bakgrunden till att mnan a a niskor r d a aliga p att utnyttja det vegetabiliska ALNA. Samtliga mngder a a fr stora till mindre mngder LA str givetvis i hgsta grad, eftersom 6an a o o dehydrogenas r ett ovanligt dumt och ospecikt enzym som inte bryr sig a 44

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

s mycket om vilken sorts fettsyra den arbetar med. [1720, 22, 23] a

5.2.2

Gentranskription

Insulin och Glukagon skapar l angtidsomstllningar med hjlp av gentrana a skription, som fungerar s att det befster det ena hormonets dominans a a och det blir som en upptrampad stig eller autostrada fr just det hormonets o eekter. [29] (Se kap om gentranskription fr insulin och glukagon.) Synan tesvgarna som behver 6-dehydrogenas p a o averkas ven av ett stort antal a andra hormoner som kan styra balansen det ena eller andra h at allet. Amnesomsttningens form och storlek och olika hormoner p a averkar mnniskans a frm till EPA- och DHA-tillverkning och kan ocks variera stort i olika o aga a tidsperioder hos samma person, [18,22,23]. B Insulin och AA driver synade tesvgarna mot att i frsta hand processa LA till AA p de vriga fetternas a o a o bekostnad. [17, 18, 29] Glukagon driver p antingen ALNA till EPA, eller a EPA till DHA, beroende p vad det nns mest av. [18, 29] a Storleken av exempelvis EPA:s ombyggnad till DHA kan allts begrnsas a a eller frhindras av att stor del av enzymerna r upptagna med utbyggandet o a av riklig mngd LA till AA eller ALNA till EPA. a En diet rik p strkelse och LA r s a a a adeles den vrsta tnkbara, eftersom a a den b hmmar hjrnan och gonens utveckling samt producerar stora ade a a o mngder av stresshormonet AA. a Samtidigt r en diet rik p EPA men fattig p strkelse och ALNA (samt a a a a fattig p LA och AA, naturligtvis), frmodligen det bsta en mnniska kan a o a a ata. EPA och alfalinolensyra. Omega3-vxtfettsyran alfalinolensyra (ALNA), en variant av linolensyra a (LNA, C18:3n-3), r grunden till eikosapentaensyra (EPA, C20:5n-3). EPA a nns inte i n agra vxter verhuvudtaget, s vi m f i oss det via animaa o a aste a lisk fda. Inget djur kan heller tillverka omega3-vxtfettsyran linolensyra, o a utan den kan endast tillverkas i vxter. [4, 18, 22, 23, 28] a Linolensyran (LNA) fanns rikligt i algerna redan i Urhavet och fljde o algerna upp p land i de tidiga landvxterna. Linolensyran nns nu inte a a bara i haven utan ocks i landvxternas blad framfr allt i kallare trakter, a a o dr den med sina 3 dubbelbindningar h a aller sig ytande lngre tid i kalla a temperaturer och p s stt frhindrar tidig frfrysning. [4, 50] a a a o o Endast vxttare kan i tillrckliga mngder frlnga linolensyran till EPA. a a a a o a 45

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Havens vxttare r i huvudsak sm planktondjur och ts av allt strre a a a a a o rovskar i nringskedjan. Rovdjuren har d eller ingen frm alls att a alig o aga gra omvandlingen av alfalinolensyra (ALNA) till EPA och m o aste f i sig a EPA genom att ta vxttarna istllet. Fiskar r i regel genuina rovdjur och a a a a a rovsk kan icke tillverka n agon EPA sjlva [4, 6, 18, 28]. De esta varelser a i haven r djur, men p land nns betydligt mer vxtlighet och de esta a a a landlevande rovdjur ter a atminstone n agon g lite vxter. Vargar kan ang a bilda lite EPA sjlva, men katter kan inte bilda n a agot EPA, men trots det a a ter katter ibland grs. Mnniskan r ingen alltare. Alltare, t.ex. svin, har nedbrytning av cellua a a a losa i sin mycket stora tjocktarm. Mnniskor har ett rovdjurs magtarmkanal, a men kan (liksom vargar) i varierande mindre mngd omvandla (ALNA) till a EPA [18,20,22,23]. Mnniskans tnder passar fr sk, skaldjur och l a a o angkokt ktt i kokgropar, som redan frmnniskorna torde anvnt elden till. o o a a

5.2.3

AA och linolsyra.

Omega6-vxtfettsyran linolsyra (LA, C18:2n-6) nns rikligt i frer, krnor a o a och ntter. Den uppkom nr frvxterna framtrdde p Jorden och nns i o a o a a a fortplantningen i just krnor, frer och ntter. LA kan vi mnniskor sjlva a o o a a ltt omvandla till den mycket kraftfulla fettsyran AA (arakidonsyra, C20:4na 6). AA r drivkraften i katastrofskyddsgruppen. Vi riskerar faktiskt att a tillverka alldeles fr mycket AA av linolsyran (LA), som nns i sd, frer, o a o ntter och vxtoljor [16, 1821, 38]. o a Det har visat sig att vi behver ytterst lite av linolsyra (LA), max 0,3% av o totala energiintaget [18], fr att mer n vl tillgodose v behov av arakio a a art donsyra (AA) till katastrofskyddet inklusive immunfrsvaret [18]. Forskning o har visat att inuiter, som ter sin ursprungliga fda har inte mer n 0,3% a o a linolsyra av det totala energiintaget/dag, men de har mest EPA av alla mnniskogrupper och de har inga vlfrdssjukdomar, nr de lever p sin a a a a a ursprungliga fda. o

5.2.4

EPA kontra AA

AA (arakidonsyran) nns inte i vxter, utan endast i djur, precis som EPA a (eikosapentaensyra) [1618]. Speciellt mycket AA nns i missanpassade djur i s adana som inte f ta sin naturliga mat, inte leva p sitt naturliga vis [50,51], ar a a eller r stressade (kanske efter l a angvga resor till slakt) allts i a a s adana djur som inte m bra. Inklusive i oss mnniskor, som inte ar a m bra! [4, 1621, 41] ar AA krvs (men behvs bara till 0,3% av totala energiintaget/dag) fr ett a o o starkt immunfrsvar och fungerar som ett mycket kraftfullt stresshormon, o 46

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

speciellt i fri form [17, 32, 41]. I djur som inte m bra aktiveras katastrofar skyddet och drmed nns kad mngd AA i djurkttet [50, 51]. Det r a o a o a vanligtvis detta sorts ktt som nns i handeln och som vi f som mat. o ar B AA och EPA verkar som kontrollhormoner med vergripande styrade o funktion ver hela eikosanoidsystemet. Liksom EPA nns AA med i cello membranerna och har direkt fysiologisk p averkan, d de med sin nrvaro a a reglerar membranproteiner och jonkanaler [17,32,41]. B EPA och AA reade glerar ocks aktiviteten av Ca2+ [17], vilket direkt p a averkar muskelrrelser o och det centrala nervsystemet [17]. Eikosanoidernas katastrofskyddsgrupp inneh aller en stor mngd potenta vvnadshormoner, bl.a. de oerhrt krafta a o fulla leukotrienerna [17, 32]. AA i fri form, triggar ig leukotrienprodukang tionen [17, 32, 41]. Om halten AA i maten kar s riskerar allts katastrofo a a skyddsgruppen att bli mer aktivt n vad som r nyttigt. a a Eftersom vi har s ltt fr att bygga om linolsyra till AA, kommer detta a a o medfra att vi nstan alltid har mer AA n vad som behvs, om vi inte o a a o samtidigt ter betydligt strre mngd EPA. Trots att EPA r s oerhrt a o a a a o viktig fr oss kan vi inte till fyllest tillverka den sjlva utan m tillfra o a aste o EPA via animalisk fda. o Kroppens hormonsystem r byggda fr att st i jmvikt med varanda o a a ra, men ofta med en del som dominerar over den andra. Det ar en vanlig kontrollmekanism, att ett hormon hindrar ett annat. Det frekommer t.ex. o mellan insulin och glukagon men ocks i eikosanoidsystemet. a Eikosanoidernas katastrofskyddsgrupp dominerar ver underh o allsgruppen. Underh allsgruppen skter kroppen under lugna och vlm o a aende omstndigheter, men kan ltt stngas av eller konkurreras bort av katastrofa a a skyddsgruppen styrd av hormonerna AA och insulin. Ocks stresshormoa nerna adrenalin och kortisol driver systemet detta h [16, 1820]. at all Emellertid kan delar av katastrofgruppen fungera samtidigt som underh allsgruppen r ig och ibland i olika delar av kroppen. a ang EPA och AA r ofta varandras motpoler, men tycks i m a anga fall ha likartade egenskaper [17,18]. Dr EPA r mera moderat, noggrant riktad, lagom och a a lite l angsam, dr r AA snabb, hftig och kan sl vilt utan urskiljning. EPA a a a a driver ocks ett aktivt immunfrsvar, men mera l a o angsamt och noggrant riktat, det som behvs under vanliga lugna frh o o allanden [8, 1619, 32].

5.2.5

AA, arakidonsyra spindeln i ntet a

Fri AA (arakidonsyra) har en v aldsam eekt och inducerar omedelbar blodproppsbildning och vasokonstriktion (sammandragning av blodkrlen) och a frkortar bldningstiden. Celler som r involverade i blodproppsbildning o o a brukar ha stora lager av AA i sina membran, som de sedan anvnder nr de a a 47

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

upptckt en krlskada fr att signalera denna till andra celler. [17, 29, 32]. a a o Vi vet att EPA (eikosapentaensyra) tvlar mot AA, och ett hgt intag a o av EPA skyddar mot blodproppar genom frlngd bldningstid [17, 18, 29]. o a o EPAs frlngda bldningstid frhindrar spontan blodpropsbildning men har o a o o ingen blodproppsupplsande eekt p s o a adan blodlevring som intrar nr a a bldning m stoppas, d katastrof intrat. o aste a a EPA har ju en mycket svag men nd liknande eekt som AA. [17, 18, a a 32] Det som talar fr detta r just, att trots att EPA p o a atagligt frlnger o a bldningstiden, har man icke kunnat nna att det skulle kunna g att ata o a fr mycket av EPA. Man kunde annars frvntat sig att om EPA hade o o a en tydligt blodproppsupplsande eekt s borde hga halter EPA givit en o a o eekt liknande bldarsjuka, men s sker allts icke. Istllet r mnniskor o a a a a a som konsumerar stora mngder EPA ofrskmt friska. [19] a o a Denna hypotes visar ocks varfr nrvaro av AA, helt kan utradera den a o a skyddande eekten av ven en hg EPA-konsumption. a o Folkgrupper, med mycket EPA i sin fda och i sina kroppar, saknar allts o a de vsterlndska sjukdomarna och har betydligt lngre bldningstid [19]. a a a o Blodproppsbildning r ett av de vanligaste allvarliga och ibland ddsbringa o ande sjukdomssymtomen som visar sig nufrtiden och som ofta dyker upp o inom sjukv arden och krver l a angtidsbehandling med blodfrtunnande meo del. Bl.a. anvnds acetylsalicylsyra i frebyggande syfte. Acetylsalicylsyra a o har snabbt accepterats som propplsare, trots att det enligt forskare bilo das resistens mot acetylsalicylsyra i blodplttarna [40] och drmed p as a a ast proppupplsningen inte kunna fungera efter en lngre tids intag av acetylo a salicylsyra. Dremot har folk med hg halt EPA alltid en betydligt lngre a o a bldningstid och bildar inga spontana blodproppar. o Det bsta och fysiologiskt riktiga sttet att frhindra blodproppsbildning a a o a aledes att ta rikligt med vild fet sk s ofta att EPA hela tiden a a r s o o verstiger AA i fdan och kroppen. [4, 8, 1621, 31, 40, 41]

5.2.6

Varfr kan vi inte tillverka EPA utan bara AA? o

Frh o allandet omega6/omega3 i den vilda naturen har s aledes i alla tider dominerats av omega3 och i animalisk fda nstan enbart som eikosapeno a taensyra (EPA). Det frklarar det faktum att endast vxttare och riktiga o a a alltare sjlva kan bilda EPA i tillrcklig omfattning till egen celluppbyggnad a a a och eget vlm a aende. Fr alla sorters rovdjur, inklusive mnniskan, m det o a aste s aledes alltid ha funnits tillrckliga mngder av EPA i den animaliska fdan, a a o och drfr slapp rovdjuren spilla energi p att tillverka eget EPA, som na o a a d fanns i tillrckliga mngder verallt sedan urminnes tider. Liten mngd a a a o a linolsyra ck vi d och d i oss och det har alla vi djur raskt behvt, och a a o drmed kunnat, omvandla till det eektiva katastrofskyddande hormonet a 48

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

arakidonsyra, AA, i liten men tillrcklig mngd. a a Det innebar ocks att vad mnniskan an s var det nyttigt och fullt a a at a med EPA tillsammans med det mttade fettet. Eftersom det innehll EPA a o var det gott man har numera funnit att EPA r det smakbrande feta a tet. Smaken kunde allts vgleda den tidiga mnniskan till s a a a adan mat som faktiskt passade att ta och som visade sig vara nyttig! Om maten numea ra fortfarande hade varit ursprungligt framstlld och dominerats av EPA, a hade s aledes smaken fortfarande kunnat vara den vgledande och den enda a behvda faktorn till nyttig mat fr oss... o o Frst med storskalig odling och industriell massuppfdning har detta fro o o h allande radikalt ndrats - men v arv, alla de fr detta gigantiska experia art o ment utsatta djurens arvsmassa, har givetvis inte hunnit anpassas till denna radikala dumdristiga ndring av fdans inneh a o all...

5.3

Eikosanoiderna sammarbetar med glukagon eller insulin; ibland kombinerat med adrenalin och/eller kortisol
Insulin - glukagon

5.3.1

Hormonerna insulin och glukagon bildas i bukspottskrteln, insulin i betacelo lerna och glukagon i alfacellerna i Langerhanska arna. Insulin och glukagon o reglerar socker- och fettmetabolismen och r varandras motsatser. Bloda sockermngden reglerar med kraft b insulin- och glukagontillverkningen. a ade Insulin liksom glukagon kar ocks proteinupptaget i cellerna. Protein kan o a s aledes ka b insulin- och glukagonbildningen i n o ade agon m men l an, angt ifr den kraftfulla p an averkan, som glukos utvar. [16, 2931]. B insulin o ade och glukagon bildas och bryts ner snabbt, inom 5 - 8 minuter [29]. Insulin Insulin gr att vi kan spara b blodsocker och fett fr maten o ade an i energilager som fett. Energilager att kunna sparas till senare anvndning a vid svlttider. . . Detta sker vid verd av blodsocker. Insulinets funktion r a o o a dels att ta bort sockret fr blodet och fra det in i vvnaderna till fettlager an o a och dels att hindra att fett slpps ut ur fettlagren s lnge som att glukagon a a a inte nns producerat. Vid mycket blodsocker fr fdan behvs inget glukagon drfr att blodan o o a o socker nns redan i overm [29]. Istllet produceras enbart insulin, som att a frm cellerna att ka sitt upptag av glukos, frmst fettvvnaden som omo ar o a a vandlar glukos till fett. Dessutom hindras fettlagren att slppa ut fettsyror a och fettmetabolismen hindras. Energifrbrukningen sker fr vrigt endast o o o med glukolys. Vid maximal s adan r frh a o allandet insulin/glukagon ungefr 30/1 [29]. Dock anvnder hjrtat nd ketonkroppar, som levern lyckas a a a a a 49

Fdan vi ar anpassade till o tillverka fr fria fettsyror [28]. an

2 juni 2006

Glukagon Glukagonets funktion r dels tillverkning av lagom mngd bloda a socker och dels fettfrbrnning genom anvndning och drmed minskning o a a a av fettlagren. Om blodsocker slutar tillfras via fdan, inhiberas insulinproduktionen o o eftersom den inte behvs. Istllet tillverkas glukagon. Vid snabbt blodsoco a kerbehov fristter glukagonet genast blodsocker fr det lagrade glykogenet a an (se kap Kolhydrater) i levern och musklerna. Drefter ppnar glukagonet a o fettlagren genom att stimulera fristtning av fettsyror fr fettet till fra an o brnning (fettmetabolism) och glukostillverkning av fettets glycerol (glukoa neogenes) [2831]. P detta stt reglerar glukagon blodsockerhalten mycket a a noga efter kroppens aktivitetsgrad och energibehov. Glukoneogenesen stts a ig d frh ang a o allandet insulin/glukagon inte verstiger 2/1 [29]. Efter en avo klarad verg o angsperiod till mnesomsttning baserad p huvudsakligen fett a a a a o allandet insulin/glukagon ungefr 0,5/1 [29]. a r frh

5.3.2

Fettmetabolism och glukoneogenes

Vid fettfrbrnning slpps fria fettsyror ut i blodet [8,2931]. Glukos m o a a aste d and skapas till hjrnans och knskrtlars energi. Glukos bildas fr a a a o o an fetternas glycerol, nr de fria fettsyrorna avspjlkats. De fria fettsyrorna i a a blodet g till samtliga vvnaders direkta energianvndning utom just till ar a a hjrtat [28, 30] (ketonkroppar) och till hjrnan, som, liksom knskrtlarna, a a o o krver glukos. Det antyds dock att hjrnan kan efter 1-2 veckos tillvnjning a a a utnyttja mellan 50-70% av sin energimetabolism fr fett [31]. Levern kan an tillverka ketonkropparna till hjrtat fr de fria fettsyrorna (Acetyl-CoA), a an som anvnds i citronsyrecykeln (cellandningen i mitokondrierna) [8, 28, 29, a 31]. Glukagon r faktiskt det eektivaste hormonet [29] jmfrt med alla vriga a a o o hormoner, nr det gller att hja glukoskoncentrationen i blodet. a a o

5.3.3

Kost baserat p huvudsakligen fett och protein a

Vid denna fettfrbrnning orsakad av glukagon f vi verkligen anvndning o a ar a fr fettlagren, vilket just torde vara meningen med fettlager. Vid denna o a a allning med tmligen riklig till riklig fettmngd a a mnesomsttning och math med mest mttat fett, men med ytterst liten mngd blodsocker tillfrt via a a o fdan, nns inga tecken till ketoacidos [8]. Blodprover visar en jmn och o a normal blodsockerniv utan nmnvrd hjning vare sig fre, under eller efter a a a o o m altider och liten normal halt av fria fettsyror i blodet, liksom ordinra halter a 2 kolesteroler.
2

P mig sjlv och anhriga. a a o

50

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Eller som det st skrivet i Guytons TEXTBOOK of MEDICAL PHYar SIOLOGY b 1966, 1996 och 2000: ade Adaptation till hgfettsdiet: Om en kolhydratrik diet ndras o a l angsamt till en diet nstan helt byggd p animaliska omttade a a a och mttade fetter, som t.ex. inuiternas (eskim a aernas) ursprungliga math allning med nstan enbart fett, d kommer kroppen a a att vnja sig att nyttja betydligt mer acetttiksyra (en av kea a tonkropparna) n vanligt och drabbas drfr inte av ketoacidos a a o (ketos). Tydligen nns faktorer, som hindrar alltfr snabb frio sttning av fettsyror fr fettlagren och alltfr snabb bildning a an o av acetttiksyra i levern(1966) - eller - tydligen nns faktorer, a av vilka inga ar klarlagda(2000) [8](kanske de brjar underskas o o nu - mitt inlgg), som snabbar upp metabolismen av acetttiksya a ra i cellerna(1996 och 2000). Aven hjrnans celler visar sig kunna a ta sin energi fr fett i 50 till 75% efter ett par veckor(1996 och an 2000) [8, 2931]!

5.3.4

Amnesomsttningen hjs vid fettfrbrnning a o o a

Glukagonproduktionen stimuleras att ka vid kad muskelaktivitet (kroppso o arbete/motion) [29]. Amnesomsttningen hjs n a o agot [29] jmfrt med nr a o a energianvndningen bygger p endast glukos (glycolys). Fettsyror ar mindre a a oxiderade n glukos och kan drmed avge mer energi i citronsyrecykeln, och a a a a o a a a o mnesomsttningen hjs p det sttet [2931]. Den lilla men mrkbara frhjningen av mnesomsttningen ger personen en upplevelse av pigghet, lust o a a och ork att h sig ig alla ang [20,21,29]. Flera kraftfulla hormoner, t.ex. knso hormoner, r med och styr mnesomsttningen. Dock styr thyreoideahormon a a a o a a a o a vergripande mnesomsttningen bl.a. genom att anvnda fettfrbrnning! Det stimulerar ocks b membrantransporten hos mitokondrierna och nya ade bildningen av mitokondrier, vilket kar frbrnningen (cellandningen) och o o a drmed mnesomsttningen och kroppstemperaturen. a a a

5.3.5

Gentranskription med insulin - glukagon

Antagonisterna glukagon och insulin r djupt involverade i eikosanoiderna. a Insulin stdjer AA och eikosanoidernas katastrofgrupp genom att ka uto o byggnaden av linolsyra till AA medan glukagon stdjer EPA och drmed o a eikosanoidernas underh allsgrupp genom att styra enzymanvndningen till a EPA och tillverkningen av vriga fettsyror i underh o allsgruppen. [16, 19, 22, 23, 39] Dock krvs god tillg p EPA i maten samtidigt som ringa eller a ang a ingen linolsyra nns och att glukagon nns i aktiv mngd i blodet, fr att a o styrningen skall g ver till underh ao allsgruppen. 51

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Gentranskription Likt m anga andra hormoner okar insulin och glukagon sin styrning av cel lers enzymsystem genom s.k. gentranskription [29, 31]. Det grs genom o att vissa gener i cellerna sl p - aktiveras lite extra eller sl av - frm as a as o as minska sin aktivitet. P s stt h a a a alles en alltmer upparbetad aktivitet till en alltmer anpassad frdvg fr det aktiva hormonet. Det blir en slags optia a o mering fr den vanligaste situationen. Vid tillflliga overslag till det andra o a hormonslaget, g s ar aledes nd synteserna p det gamla vanliga sttet. a a a a Drfr tar det c:a 1 - 2 veckor att ndra ett s a o a adant mnster t.ex. o att byta fr strkelserik kosth an a allning till fettbaserad kost. Insulin optimerar allts cellerna att anvnda enzymsystemet till AA-tillverkning fr LA. a a an Glukagon i sin tur optimerar cellerna att anvnda EPA till fortsatt bilda ning av vriga viktiga fettsyror i underh o allsgruppen som t.ex. till DHA (dokasahexaensyran) i hjrna och ogon. Aven stimulering till tillverkning av a EPA fr vxtfettsyran ALNA (alfalinolensyra) sker vid dominans av glukaan a gon, men risk nns d hos mnniskor att enzymerna inte rcker till fortsatt a a a tillverkning av DHA och vriga livsviktiga fettsyror som skapas fr EPA. o an Drfr gr man klokt i att ta frdigt EPA direkt i stllet fr att ta mycket a o o a a a o a av vxtfettsyran alfalinolensyra (ALNA) om man ar en mnniska eller ett a a rovdjur och inte en genuin vxttare. (Gentranskription anvnds ocks att a a a a styra andra sorters enzymsystem och hormoner.) Nr insulin nns i aktiv mngd stimuleras bildningen och anvndninga a a en av AA p alla mjliga stt och ven om samtidig riklig mngd EPA a o a a a nns anvnds inte EPA i nmnvrd utstrckning, eftersom insulin styr och a a a a premierar AA och eikosanoidfettsyrorna i katastrofskyddsgruppen. Det r a drmed inte mjligt att ha nytta av EPA i kroppen i tillrcklig utstrckning, a o a a nr mycket insulin nns. a Om emellertid aktivt glukagon och verd av EPA nns i frh o o o allande till b AA eller LA, d p ar frst underh ade a ag o as allsgruppen. Det nns na d alltid AA i tillrcklig mngd i cellerna [18] fr att kunna driva ig a a a o ang katastrofskyddsgruppen om pltsliga katastrofer skulle intra! Arakidono a syra (AA) r mycket dominant och mer potent n EPA [41], liksom ocks a a a o a a a o vriga stresshormoner r. Eftersom vi har s ltt fr att bygga om linolsyra till AA, kommer detta att medfra att katastrofskyddet oftare r o a ig ven nr det inte behvs. - Om vi inte samtidigt ter betydligt mer ang a a o a EPA. Frst nr vi ter mer EPA n AA, ingen linolsyra och i nrvaro av o a a a a glukagon kan eikosanoidsystemet stlla sig i underh age. Detta undera allsl h age bryts d endast vid verkliga katastroftillstnd och inte av felaktig allsl a a fda [1620, 22, 23, 28, 47]. o

52

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

5.3.6

Kortisol och adrenalin

Vid katastrofer aktiveras ocks de livrddande stresshormonerna adrenalin a a och kortisol. B hormonerna driver fram m ada anga olika livrddande krafta fulla reaktioner i verkliga katastrofsituationer [16, 17, 19, 20, 2931]. Adrenalin Adrenalinet r det verkligt akuta livrddande hormonet. Det r kortvera a a kande och bildas och bryts ner snabbt. Adrenalin skapar blodsocker och stimulerar till fettfrbrnning p liknande stt som glukagon. Adrenalinet o a a a stimulerar glukagonsekretionen och hmmar insulinsekretionen, men utvar a o ocks en synnerligen kraftfull krlsammandragning och blodtryckshjning, a a o hjer p o atagligt hjrtats slagkraft och drmed minutvolym och stimulerar a a den sympatiska alarmreaktionen strid och ykt i reticulra systemet fr a an hypothalamus till hjrnstammen [1619, 2931]. a Kortisol Kortisol r kroppens viktigaste stresshormon. Det framskapas n a agot l angsammare n adrenalin men i stor mngd genom hydroxylering av kortia a son i binjurebarken och fungerar i full eekt i 2 dygn (innan det bryts ner) [33] s aledes ven om behovet ursprungligen var mycket kortvaa rigt [16, 18, 19, 2831].

5.3.7

Kortisolet driver alltid fram katastrofskyddsgruppen.

Kortisol r dels till fr att g ig i lokala omr a o a ang aden, som t.ex vid s akarl ning och inammationer. Dr fungerar kortisol lindrande genom att hmma a a inammationsresponsen s att den inte blir fr kraftig. a o Vid svlt har kortisolet en allmn verkan. Kortisol stller om kroppens mea a a tabolism i svltlge. Kortisolet avbryter glukagonproduktionen och tar ver a a o skapandet av rikligt med blodsocker genom att i frsta hand bryta ner fria o aminosyror och enzymproteiner. Drefter anvnds m a a anga andra proteinlager t.ex i hud, blodkrl och benmatrix innan muskelmassan minskas. Kortisol a hindrar ocks insulinsyntesen, annars skulle inte kortisol kunna ha en tydlig a diabetogen eekt, dr blodsocker kan g ut i urinen. Den blodsockermnga a a den borde aktivera insulin till tillrcklig fettlagring av verdsblodsockret. a o o Viss fettbildning och fettomfrdelning sker dock och bukfetma bildas vid o hg halt kortisol. Kortisol gr ocks ketonkroppar av Acetyl-CoA fr fria o o a an fettsyror, vilket ar ett av tecknen p svlt [2931]. a a Detta r kortisolets l a angvariga allmnna eekt och en mycket eektiv enera gitillverkning, vilket behvs b vid stress, svlt och andra sv situationer o ade a ara t.ex. sjukdomar. Detta scenario intrar t.ex. vid diabetes 1, d insulinproa a duktionen r utslagen och kortisolet trder in som en rddande ngel och a a a a 53

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

tillverkar ketonkroppar och glukos. D m a aste ven glukagonproduktionen a vara antingen utslagen (troligen r b alfa- och betaceller utslagna) eller a ade mjligen bara avstngd (av kortisolet). o a Vid hg kortisolaktivitet nns ofta ocks adrenalin frhjt, blodtrycket o a o o o kar, liksom att era andra hormoner stimuleras fram, t.ex. thyreoideahormoner [2931]. T.o.m. den kraftiga insulinknning, som kan frekomma vid rikligt strkela o a setande kan driva fram kortisolutsndring. Detta kan drvid liknas vid att a o a kroppen verg i svltlge. S o ar a a aledes kan kraftig insulinknning orsakad av a rikligt strkelsetande leda till en minisvltreaktion. S lnge som kortisoa a a a a leekten h aller i sig freligger katastrofskyddslge och varje g i bort o a ang at 2 dygn [33]. Flera s adana g p g upprepade minisvltreaktioner ang a ang a ar skapade utan att n agon katastrofsituation egentligen har agt rum utan endast av ett rikligt och l angvarigt strkelsetande. Dessa katastrofskyda a dets och kortisolets framskapade upprepade negativa eekter permanentas s sm a aningom i kvarst aende symtom som det metabola syndromet. (Se nedanst aende kapitel Mycket hgt strkelsetande.) o a a

54

Kapitel 6

Orsakerna till metabola syndromet

I dag produceras vete mer n n a agon annan grda. Vetemjl och potatis o o best nstan enbart av strkelse. Strkelse r en polymer best ar a a a a aende av 100% glukos (blodsocker). Vanligt strsocker best bara av 50% glukos, o ar resten utgrs av fruktos. Dessutom r mngden strsocker som vi stter i o a a o a oss frsvinnande liten jmfrt med strkelsen. o a o a

6.1

Mycket hgt strkelsetande o a a

Med hgt strkelsetande g mnniskor ofta omkring i o a a ar a aratal med s mycket a blodsocker att alltfr hga insulinhalter bildas kontinuerligt under m o o anga ar. Insulin gr om blodsockret till fett och frhindrar att fettlagren anvnds. De o o a stndigt hga insulinhalterna gr att cellerna med tiden utvecklar resistens a o o mot dess inverkan. Fortsatt strkelsetande tvingar d bukspottskrteln att a a a o producera s mycket insulin den n a agonsin orkar s att insulinresistensen a motverkas i vvnaderna, medan dremot fettlagren kan tillvxa och drmed a a a a mer och snabbare n tidigare. Efter ytterligare en tid brjar insulinproduka o tionen frsmras och minskar trots det stora strkelseintaget. D uppenbarar o a a a sig socker i urinen. Diabetes 2, sockersjuka, har skapats.

6.1.1

Sockersug, blodsockerbrist

Allts den hga blodsockerhalten som snabbt bildas av strkelsen ger hgt a, o a o insulinp aslag. Hga halter av insulin kan tmma blodet p socker snabbare o o a a a a n insulinet hinner brytas ner. D intrar hypoglykemi, som upplevs som insulinknning. Glukagon kan inte bildas eftersom insulinet fortfarande nns a i hgdos en vanlig upplevelse i dagens samhlle. Hjrnan t ingen lngre o a a al a stund av blodsockerbrist [31]. Om d inget sockerrikt mellanm raskt skaas a al fram upplevs blodsockerbrist (hypoglykemi), hjrnans hunger, vilket kallas a 55

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

sockersug eller t.o.m. sockerberoende. Om d inte hjrnan f sin hunger a a ar stillad med snabb tillfrsel av blodsocker, kommer stresshormonet adrenalin o att frska lsa bekymret. Om dessutom s pass stor stress uppst att o o o a ar kortisol aktiveras, nns stresshormonets efterverkningar kvar i tv dygn. a

6.1.2

AA och minisvltattacker a

AA: Linolsyra (LA) ombildas snabbt och ltt till arakidonsyra (AA). Hg a o halt linolsyra (LA) nns i de fetter som nns i sd, frer, ntter och andra a o o vxtfetter (margariner) med palmolja, solros, majs och i avokado, kokos, a oliver [38]. Hg halt insulin (framskapat av bl.a. sdens strkelse) driver o a a fram mycket arakidonsyra (AA) fr linolsyran i fdan. Mycket AA nns an o ocks i industriellt framodlade kttdjur, b gris, nt, f och odlad sk. a o ade o agel AA ven fr ovanst a an aende animalisk fda bidrar till en stadig placering i o katastrofgruppens verksamhet. Minisvlt: a Hyperglykosemin ger hyperinsulinemi som leder till hypoglykemi, vilket ofta orsakar kortisolp aslag med minisvlt som resultat. a L angvarig hg insulinhalt p.g.a. massivt strkelsetande under l tid o a a ang gr s o aledes att glukagon aldrig hinner bildas. Enbart den hga insulinhalten o p.g.a. mycket potatis, frer och mjl (strkelse) orsakar s o o a aledes en stna dig katastrofsituation i eikosanoidsystemet. En tillrcklig p a afrestning, som driva fram kortisol, ger en katastrofgruppsreaktion med svltattack orsakad a av kortisol p tv dygn. Om framdrivandet av kortisol orsakas av en hypoa a glykemiattack p.g.a. skrovm p strkelse, m kroppen hmta sig efter al a a aste a tv dygns minisvlt trots rikligt tande. Hypoglykemiattacker orsakade a a a av rikligt strkelsetande bidrar s a a aledes till stndig katastrofskyddsniv a a t.o.m. med kortisolp aslag. Resultatet r givet. Denna stndiga och krafta a fulla frankring i katastrofomr o adet leder raka sp aret in i det metabola syndromet.

6.2

Avsikten med Eikosanoidernas Katastrofskyddsgrupp

Katastrofskyddsgruppen ar avsedd att endast i sllsynta och livshotande a tillst h oss vid liv. Katastrofskyddet har ingen anledning att ta and alla hnsyn till om eventuella l a angtidseekter r skadliga eller inte. Det kan till a och med tnkas vara en evolutionr frdel att inte m bra av ett katastrofa a o a skydd som r aktivt under l tid, om det kan bli en signal till oss att ta a ang sig ur den situationen. 56

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Vi har dessutom ett absolut behov av hgt blodtryck vid chock, s akning o arl med krlsammandragning, blodproppsbildning, hopkladdning av blodkrl a a och rikligt med blodsocker till hjrna och muskler oavsett varifr blodsocka an ret r akar kunna tas. Hg niv av adrenalin och andra aktiverande hjrno a a hormoner behvs fr att kunna tnka klart trots stress och skrck. Kortisol o o a a behvs fr att under lngre tider dessutom kunna st emot svlt [16,1820]. o o a a a Ocks immunfrsvaret behver AA med katastrofskyddsgruppen, men a o o mera ordinrt immunfrsvar skts l a o o angvarigt p bsta stt av EPA med a a a underh allsgruppen.

6.3

Stundens livrddande rder blir a atga Den l angvariga periodens skadliga forndring a ar

Kortisolmedicineringens knda biverkningar kan konstateras vara desamma a symtom och skador, som utgr det s.k. metabola syndromet och som ino g i eekterna fr katastrofskyddseikosanoiderna vid l tids ensidig ar an ang aktivitet. Symtomen r krlsammandragning, hgt blodtryck, blodproppsa a o bildning, arterioscleros, osteoporos, bukfetma, fetma, infarkter i hjrta och a hjrna, diabetes [16,1820]. Aven immunfrsvaret styrs s a o aledes ofta rejlt av a katastrofgruppen och skadorna m urgras av allergier och autoimmuna aste o sjukdomar orsakat av fr mycket aktivitet fr katastrofgruppen [19]. o an Hypotesen r att Den l a angvariga periodens skadliga f rndringo a ar astadkommer Metabola syndromet. Allts - l a angvarigt p aslag av Eikosanoidernas Katastrofskyddsgrupp astadkommer Metabola syndromet.

6.4

Metabola syndromet i ett ntskal o

S lnge mycket insulin nns producerat kan inte fettlagren brytas ner, bara a a byggas upp... Strkelse ger mest blodsocker av alla sockerarter och stimua lerar drmed insulinproduktionen kraftfullt (vilket inhiberar glukagonaktia viteten), s hela trippletten 1) strkelse (mjl och potatis) - 2) linolsyra a a o (frn och ntter) - 3) arakidonsyra (djur som f ta mat de inte r anpaso o att a a sade till) kommer alla att medverka till att katastrofsystemet aktiveras. Vsterlnnigarnas kroppar ar s a a a aledes alltid i katastroge.

6.4.1

Orsakerna till Metabola syndromet r s a alunda:

I dagens samhlle har vi tvingats till en fda baserat p 1) strkelse, 2) linola o a a syra (LA), 3) arakidonsyra (AA) och 4) brist p eikosapentaensyra (EPA). a 57

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

En fda, som h o aller eikosanoiderna i ett stadigt katastrofgrepp. 1. Fda baserad p strkelse ger hg insulinhalt, varvid ett konstant ano a a o vndande av eikosanoidernas katastrofgrupp skapar det metabola a syndromet p.g.a. ihrdig och l a angvarig katastrofniv Inte bara att a. fdointaget alltmer har inriktats p sd, mjl, pasta, potatis och bo a a o o nor, utan framfr allt r alla processade livsmedel och fabriksmssigt o a a frdiglagad mat skadande, dr s mycket som mjligt av r a a a o avarorna erstts och drygas ut med de, fr fretagen, billigaste av ingredienser a o o nmligen strkelse med articiella smakmnen. a a a 2. Linolsyra (LA) r synnerligen vanlig i dagens matprodukter och rea kommenderas ihrdigt att intas i hg dos via rikligt med ntter, frer, a o o o sd, rikliga vxtoljor av olika slag inklusive olivolja (inneh a a aller minst 13/1 av omega6/omega3-fettsyror) och i margariner. Linolsyran grs o mycket ltt om i kroppen till AA (arakidonsyra), som genast placerar a eikosanoiderna i katastrofgreppet. Den svenska kosten av idag, som anses som bra, har omega6/omega3fettsyrekvoten 17/1. Vi br allts ha 1/1 eller helst < 1, frmst fr v o a a o ar hjrnas skull. a 3. AA (arakidonsyra) nns rikligt i alla boskapsdjur (avsedda till fo da) uppfdda p articiellt stt med sdbaserat kraftfoder, inkluo a a a sive i mjlkprodukterna och ggen, ofta i fettsyrekvoten AA/EPA o a 20/1 [19, 4852]. Tillfrt AA i stor mngd via fodret nns ocks i o a a de kravmrkta djuren, som ocks f sd [50,51]. I synnerhet AA nns a a ar a nu i stllet fr EPA och DHA i allt rekommenderat kyckling- och kala o konktt och allt grisktt, eftersom dessa djur inte bara kan leva p o o a grs eller majs utan m ta mycket sniglar, mask och insekter rea aste a spektive en hel del sm adjur som r attor och andra gnagare fr att f o a lika na fettfrh o allanden som vriga vilda djur. Fr att dessa djur o o skall kunna bli nyttiga m de antingen ta som sina vilda slktingaste a a ar eller frm ta foder med riklig mngd linfrn (om de kan tugga o as a a o dessa) och/eller mask/insektslarver. Allt detta AA i dagens djuruppfdning tillsammans med LA i matfetterna overtrar vida den i v o a ar fda vanligtvis lilla mngden EPA, varvid katastrofgruppen st fast. o a ar 4. EPA-brist r ader. Strsta orsaken r brist p vild fet sk.1 Odlad sk o a a [4,6,16,18,19,24,26,28,53] inneh aller inget EPA eller alltfr l halter, o aga vilket gller t.ex. all odlad rovsk. Aven de odlade skarna f samma a ar sorts fetter som deras fda inneh o aller, s asom det gller fr de landlevana o de tamdjuren (och oss sjlva). Vild fet sk har mest EPA av alla djur a
1 Haven damsugs p matsk, som anvnds som skmjl utblandat med sd till skoda a o a lingar. Se stycket EPA r p grnsen till utrotning! a a a

58

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

och mer EPA n andra eromttade fettsyror och f eller inga omega6a a a fettsyror. Bevis nns fr att ktt, mjlk och fettlager fr grsuppfdo o o an a o da frilevande ntboskap och aggen fr frig o an aende utehns, som sjlva o a hittar sin mat utomhus, f fettsyrekvoten 1/1 [4, 6, 19, 4752]. Helt ar frilevande icke kraftfodertande lamm och ren f 2/1, allts inte fullt a ar a lika bra [52], men nd tmligen bra. a a a Det gller att veta varifr man kper sina r a an o avaror till maten nufrtio den.

6.5

Att frska undvika metabola syndromet. o o

1. Att undvika LA och AA. Aven om man medvetet frsker undvika stro o a kelse och lyckas skapa fram glukagon-anvndandet i sin kropp, r det a a MYCKET SV ART att undvika LA och AA i fdan. Industriuppfdda o o kor som tvingas st i b inomhus om och ata mycket sdbaserat a as aret a foder, f ktt med mycket AA. Dessutom r det ett stressande sorgligt ar o a koliv som kar halten AA i kttet avsevrt. Kor som r frig o o a a aende och p grsbete p kyliga hga hjder, typ alpngar och fbodar [50,51] f a a a o o a a ar dremot utskt ktt, mjlk och fetthalt (AA/EPA 1/1 eller <1). De a o o o eventuella kor som kan vara uppfdda p enbart grsbete i v land, o a a art har d frst den yppersta mjlk med fetthalten AA/EPA i kvoten a o as o 1/1 eller mindre, men den r inte mjlig att kpa, fr all mjlk f a o o o o ar sina fetter hggradigt skadade med homogeniseringen [6, 47, 48, 50, 51] o Homogenisering innebr snderslagning av fetterna under mycket a o starkt tryck (70-100bar) till helt frndrade mycket sm fettdroppar oa a med snderslagna fosfolipidmembraner och med skadade mjlkproteio o ner omkring sig s att emulsion uppst med vattenlsliga fettdroppar, a ar o fr att ingen grdde skall kunna yta upp till ytan och visa vilken o a alder mjlken har. Dessa sm fettdroppar r alla lika sm som i den humana o a a a mjlken (1micrometer), varvid de kan g direkt in i vvnaderna utan o a a att brytas ner i tarm och lever frst. Det anses av mejerier som nyttigt, o men jag framfr hypotesen: Det torde vara Onyttigt att icke-artegen o mjlk behandlas i v matsmltningsapparat s o ar a asom artegen modersmjlk. Kanske det drfr nns s mycket just komjlksallergi bland o a o a o barn. Komjlken borde drfr diggererats som all annan icke artegen o a o mat och frbjudas att homogeniseras. L o agpastrisering r troligtvis o a inte skadande - i s fall r all matlagning av ondo - men de hga pasa a o triseringstemperaturerna torde skada. Smret grs p ett stlle i v o o o a a art och, fr att f bort d l anga land. Det r dubbelt pastriserat till 86 a o o a alig smak fr ensilagefoder, tvttas det med kemiska lsningsmedel. an a o Frst efter detta sker syrning. Detta smr r nd betydligt bttre o o a a a a a o a n samtliga margariner, som, frutom tvttningar med allehanda mer eller mindre giftiga lsningsmedel, dessutom inneh o aller transfetter och 59

Fdan vi ar anpassade till o de i sig sjlva icke nyttiga vxtfetterna. a a

2 juni 2006

2. Vild fet frsk sk r EPA-kllan framfr allt. Frsk vild fet sk g a a a o a ar emellertid inte att kpa p de esta h i v land numera - Den o a all art frska sken ser ut att vara minst en vecka gammal innan den frevisas a o i varuhusen. Dagens transportsystem med logistiksystemen r b a ade l angsamma, oregelbundna och oskra fr kunden och ingen kunskap a o om matvaror tycks heller nnas i arerna numera. Specialarer r a a a i regel ersatta av multinationella matvarukedjor. Inte nog med detta utan sken f i regel ligga p skeb ar a atarna minst en vecka innan de skeppas iland. Numera tror man att sken h aller sig lika frsk under a denna vecka bara de ligger i en obruten kylkedja fr sketillfllet an a fram till leverans till ar. a Det nns dock sk att kpa djupfryst i handeln. Frdelen med fryst o o sk (frysningen ddar eventuella parasiter) r att den kan tas gravad, o a a s aledes utan upphettning. P senaste a aren har den djupfrysta sken emellertid frsmrats oerhrt i sin kvalit. Frysfretagen har frbillio a o e o o gat sin hantering genom att skicka den hela sken djupfryst till Kina, dr den tinas och las och drefter a e a aterfryses. Detta mrks p den a a djupfrysta sken i p ataglig smakfrsmring. Allra vrst r det fr den o a a a o knsliga feta makrillen, som smakar begynnande hrsken och skkta a o tet ar snderfallande och slpper kttsaft. Den na fettsyran EPA, o a o som nns mest i makrill av alla sksorter, har drmed brjat hrska o a na, vilket innebr att den brjat snderdelas till skadliga, begynnande a o o giftiga avfallsprodukter. Makrillen sljs nu som djupfryst endast i bea gynnande frruttnelsestadium. Som s.k. frsk sk sljs makrill minst 1 o a a vecka gammal. Det frefaller som om fretagen vill att vi konsumenter o o skall fredraga att ta makrill i form av oljekapslar i stllet fr som o a a o sk. Fryst sill sljs tyvrr endast med stora mngder salt och socker. a a a Strmming sljs djupfryst utan vakuumfrpackning direkt i pappaso a o ken fritt exponerad fr syret, dr den snabbt hrsknar i frysdiskarna o a a l angt fre utg o angsdatum. Laxskar, utom sik, r i regel odlade och ina neh aller mycket AA p.g.a. felaktig livsmilj och foder (Se Fiskodling o a o a a r inte miljvnlig p sidan 84). 3. Onskedrmmen om ALNA Dessutom uppmuntras vi till - och vi vill o ocks s grna tro det - att vi kan ta grnsaker, bladvxter, linfrn a a a a o a o och vissa oljor fr att p den vgen f i oss tillrckligt med EPA fr o a a a a an omega3-vxtfettsyran alfalinolensyra (ALNA), men det ar onskedrma o mar. Omvandlingen av ALNA till EPA frsl inte l o ar angt i v kropp ar och den omvandlingen occuperar dessutom v enzymsystem att kunart na ombilda EPA till fettsyran DHA, som frmst behvs i v hjrna a o ar a och gon. Vi m o aste f rikligt med EPA i v mat. Det krvs rikligt a ar a med vild fet sk, frihet fr linolsyra och frihet fr strkelse i dagens an an a 60

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

fda fr att kompensera den stora mngden AA, som tvingas p oss i o o a a handelns ktt, gg och mjlkprodukter ! o a o 4. Gifterna spridda fr fretagen till luft, vatten och jord Rikligt med an o gifter nns i maten och lagras ofta just i fettlagren [45]. Alla dessa dumpade miljgifter f vi nna oss i numera. Det visar sig nu, att det o ar a a a a r mycket viktigt att ta tillrckligt stor mngd EPA helst kombinerat med en tmligen stor del animaliska mttade fetter och att vi m ta a a aste a dessa fetter i stor mngd fr att h oss friska [20,21,51], trots att de a o alla inneh aller miljgifter. Det t.o.m. verkar vara s att om vi ter mycket o a, a av dessa fetter t vi gifterna bttre trots strre mngd gift i kroppen, al a o a a at a a a n om vi mindre mngd fett och drmed ck mindre mngd gifter i oss. Det betyder att dessa fetter r s oerhrt livsviktiga fr oss a a o o inte att det kvittar om vi har miljgifter i oss (och i alla andra djur) o eller inte. Det r oerhrt sorgligt att vi mnniskor har l tillverka a o a atit och dumpa dessa gigantiska mngder gift spritt ver Jorden. Dessa a o dumpningar franleder EU att frska frbjuda oss att ta sk. Inte o o o o a att sluta dumpa gift. [45] 5. Gifterna spridda fr fretagen direkt in i maten Se avsnittet om bean o handlingen av matfetter, (ven soja och majs) i industrier. [45] Det a nns ocks stora mngder gifter, som somliga av oss mnniskor meda a a vetet stoppar i maten de tillverkar och sljer, utan att vi vriga har a o begripit det eller f reda p det. att a De vrsta gifterna r diverse cancerframkallande lsningsmedel, som a a o nns som restprodukter i processade livsmedel, frmst i olika vxtoljor, a a margariner och alla sojaprodukter (obs, till alla vegetarianer!), men a a o ven t.o.m. kan man misstnka i smr. Detta kontrolleras icke ett dugg av Livsmedelsverk och liknande styrande inrttningar [45]. a Som nr tv kommer transfetterna [27, 42, 45]. De kan egentligen vara a lika farliga som freg o aende grupp, ity de r onaturligt framskapade a fettsyror, dr dubbelbindningar placerats godtyckligt och i ett lga a re antal n den ursprungliga fettsyran hade. Dessa dubbelbindningar a st vanligtvis i transform, men det viktiga ar att fetterna har blivit ar andra sorter n de ursprungliga. De r onaturliga, har kanske aldrig a a funnits tidigare, och har endast n agon enstaka dubbelbindning p ett a godtyckligt stlle. S a adana tillverkade fettsyror har icke knda egena skaper och kan vara giftiga. Dessa sortens hydrogenerade fettsyror har visat sig skada biologiska vvnader. De nns frmst i margariner och a a oljor, vanligtvis vxtfetter. De grs av eromttade fetter fr att l a o a o atsas f dem mera h a allbara, men de ursprungliga fetterna nns inte kvar utan har frndrats till n oa agonting helt annat, utan n agon som helst likhet med ursprunget. De r givetvis mycket h a allbara och frekomo mer frmst i fabrikstillverkade brd, kakor, frdiglagad mat, konserver a o a 61

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

och godis, men ocks i s a adant matfett enskilda konsumenter lockas att anvnda i sin egen matlagning. a Som nr tre kommer nitrit och druvsocker spritt i alla charkuteriprodukter (ven kravmrkta numera) och ven kttr a a a o avaror som djupfryst ktt och t.o.m. i sillinlggningar! Salt med nitrit, druvsocker och vato a ten insprutat i djupfryst ktt, som borde vara en obearbetad r o avara - insprutas fr att det skall bli tyngre av vatten, ka v sockerintag o o art smygvgen och med nitrit t d frvaring i arerna. P 1970a ala alig o a a talet togs nitrit bort fr nare charkprodukter men nu r det vrre an a a a a n tidigare d det nu nns i allt och det fyller ingen nyttig funktion. Konserveringen grs p annat stt och nns saltning behvs inget o a a o nitrit varken frr eller nu. Nitrit rknas som alltfr giftigt fr kemistuo a o o derande vid universitet och i svenskt fuktigt snus, dr det inte lngre a a nns. Men tydligtvis rknas nitritet inte som gift i korvarna och kycka lingbrsten! o Dock kommer den strsta nitritmngden fr grnsaker, vilket r vlo a an o a a knt, men nmns sllan. Den mesta nitritmngden blir till i muna a a a nen [42] vid tandet av grnsakerna, t.ex. spenat, vilket r erknt a o a a farligt fr sm barn - ddsfall har intrat. I grnsakerna r det dock o a o a o a sv att minska nitriten, men i kttr art o avaran och charkprodukterna behvs nitriten icke! o

62

Kapitel 7

Underh alls-eikosanoiderna
Med EPA styrs Underh allsgruppen, som skter funktioner i lugna fro o h allanden, vidgar blodkrl, lser proppar, hindrar plaque och minskar risa o ken fr hjrtinfarkt. D stimuleras ocks bildningen av prestationshjande o a a a o hormoner, blodets syretransporterande frm okar, luftrren vidgas och o aga o fettfrbrnning sker. Uppbyggnad, utveckling, underh och nytillverkning o a all sker [1621, 24, 2831, 4751]. EPA r ett synnerligen viktigt hormon i eikosanoiderna och samverkar a med glukagonet i fettfrbrnningen, dr kroppens celler frbrnner mestao a a o a dels fett men ocks blodsocker. Nr glukagon styr blodsockerregleringen fa a o religger vlinstlld aptitreglering med l a a angvarig mttnadsknsla. Amnesoma a sttningen anpassas efter individens aktiviteter eftersom fettlagren anvnds a a i fettfrbrnningen till den energi som ar. Det gr att det kan r olika o a atg o ada l anga uppeh mellan m all altider utan att mnesomsttningen rubbas, trots a a ibland mycket anstrngande sysslor. Mttnadsknslan, eller matlusten reglea a a rar atandet helt och fullt. Fettlagren h alles p optimal niv 22 viktprocent a a, hos kvinnor och 15 hos mn [4, 30, 31]. a Man kan s aledes bli av med vervikt [4, 11, 16, 31], som ofta frekommer o o fre eller som del av metabolt syndrom, genom att p ovanst o a aende stt g a a en insulinbaserad mnesomsttning med fettuppbyggnad IFRAN a a TILL en glukagonbaserad mnesomsttning med fettnedbrytning. a a Det egna insulinet skall bara nnas framtaget i liten mngd och vid behov a bara behva peta in tillflligt fr mycket blodsocker in i fettdep o a o aerna, fr att o drefter a aterg till en lugnt vilande liten insulinniv nr glukagonet skter a a, a o a a mnesomsttningen. Metabolt syndrom kan drmed bttras och g tillbaka, (vilket har bevia a a sats med kostndring till strkelsefattig fda till diabetiker) och kan ibland a a o t.o.m. botas. 63

Kapitel 8

Kortfattat
AA (Arakidonsyra, C20:4n-6) Djurfettsyra som r grundbyggstenen a fr eikosanoidernas katastrofskyddsgrupp. AA r i sig ett mycket o a starkt stresshormon, som inducerar blodproppsbildning. Det nns starka bevis fr att mer AA an EPA i kosten ar hlsov o adligt, och mer an a fyra g anger mer AA n EPA r en direkt orsak till hjrt- och krlsjuka a a a dom. Man har aldrig kunnat nna n agra bristsymptom av fr lite o AA, det verkar som att oavsett hur lite AA man f i sig via fdan ar o s r det tillrckligt. Stressade djur, djur som m d a a a ar aligt och i synnerlighet djur som f ta fda de inte r anpassade till, inneh ar a o a aller mycket AA i kttet. Ktt ifr djurfabriker tenderar att inneh mer o o an alla a anger mer AA n EPA liksom gg fr hns som enbart f a a an o ar n tjugo g ata sdeskorn, aven kravmrkt sd. a a a EPA (Eikosapentaensyra, C20:5n-3) Djurfettsyra som ar grundbygg sten fr eikosanoidernas underh o allsgrupp. Det nns mycket starka bevis fr att EPA skyddar mot, eller rent av frhindrar, hjrt- och o o a krlsjukdom. Enligt vissa forskare tycks EPA ocks utgra ett visst a a o skydd mot andra cellfrndringar, som tumrsjukdomar och allergioa o er. EPA verkar sjlvt som ett hormon som stimulerar nervsystemet a och gonen till fysisk o aterhmtning, huvudsakligen genom att EPA a ombildas till DHA i tillrckliga mngder. Mnniskokroppen tycks ha a a a sv arare fr att ta upp EPA i form av olja n nr det r bundet i djurens o a a a vvnader s a asom i sk, ktt, fettlager, mjlk, gg och inlvor. o o a a DHA (Dokosahexaensyra, C22:6n-3) Framstlls i alla djur fr EPA a an och s ocks i mnniskokroppen. DHA ar mycket viktig fr hjrnan och a a a o a o agon gonen, men intag av extra DHA via kosten har inte uppvisat n eekt. Istllet verkar det som om DHA m a aste framstllas p plats i a a kroppen fr EPA fr att ha en positiv verkan, men d skyddar DHA an o a mot makuladegeneration och diverse mentala tillst (bla kronisk and depression och DAMP). Tappar och stavar har nyligen befunnits best a 64

Fdan vi ar anpassade till o nstan enbart av DHA. a

2 juni 2006

LA (Linolsyra, C18:2n-6) Vxtfettsyra som ar grundbyggsten fr AA. a o Nrvaro av Insulin och redan bentligt AA styr om mnniskans ena a zymsystem till att i frsta hand bygga om LA till AA. LA r frknippat o a o med fortplanting, och frekommer rikligt i ntter, krnor och i frn, o o a o t.ex. all sd. a GLA (linolensyra, C20:3n-6) GLA har i sig inte n agon knd hormoa nell funktion, men utgr det normalt kortlivade intermediet nr LA o a omvandlas till AA. LA omvandlas frst till GLA innan det processas o vidare till AA. N agra f vxter inneh a a aller GLA. ALNA (linolensyra, C18:3n-3) Vxtfettsyra som r grundbyggsten a a fr EPA. Mnniskokroppen r dock relativt d p att bygga om ALo a a alig a NA till EPA, eftersom processen anvnder sig av samma enzymsystem a som ven anvnds fr att processa EPA till DHA. Att anvnda ALa a o a NA i fdan fr att p den vgen f EPA, occuperar enzymsystemet o o a a a s mycket att tillverkningen av DHA fr EPA hindras. Drmed kan a an a inte EPA komma till sin viktigaste anvndning om ALNA ing i maa ar ten. Mnniskor som f EPA fr fdan tycks inte ha n a ar an o agot behov av ALNA. Om huruvida ALNA innebr positiva hlsoeekter fr mnnia a o a skor r omstritt, eftersom direkta bevis saknas fr b lgren. ALNA, a o ada a associeras hittills s al med kraftigt frhjd cancerrisk som m av o o attligt snkt risk fr hjrt- och krlsjukdom. a o a a Mttat fett Mttade fetter r ett samlingsnamn fr alla fetter som a a a o saknar dubbel- eller trippelbindningar. De gurerar inte i n agra speciellt knda hormonsystem, troligtvis eftersom de r tmligen ickereaktia a a va och isolerande. De har drfr en skyddande verkan fr eromttade a o o a fettsyror och antioxidanter. M anga moderna underskningar ifr ato agas ter den gngse synen p mttade fetter som farliga, och menar att a a a de snarare br betraktas som hlsoneutrala. Man tror att mttade o a a fetter huvudsakligen anvnds som energilager hos djur. a Kolesterol Grundbyggsten fr alla steroidhormoner, frmst knshoro a o monerna. Verkar stabiliserande p fetter, speciellt cellmembran. Mna a niskokroppen tillverkar sjlv det kolesterol som den behver om det a o saknas i fdan, och behovet ar s hgt att det ar sv att ata fr o art o a o mycket kolesterol. Kolesterol blandas ofta ihop med lipoproteinkomplex, drfr att dessa brukar inneh kolesterol. a o alla Lipoprotein Lipoprotein r stora komplex av fetter, proteiner och a diverse fettlsliga mnen (frmst kolesterol, som ar ltt att mta). De o a a a a 65

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

mest knda lipoproteinkomplexen kallas VLDL 1 , LDL och HDL2 . De a skiljer sig frmst i vilka proteiner som ing och mngden fett i dem. a ar a VLDL transporterar fett ut till kroppens celler och kallas LDL p tilla bakavgen till fettlagren. Man tror att HDL stdar upp verskottsa a o fett som lossnat fr VLDL/LDL i blodkrlen och transporterar det an a till nrmaste behvande celler. Frhjda niv av LDL associeras med a o o o aer hjrt- och krlsjukdom, men inga vertygande bevis har kunnat frama a o lggas fr att det skulle vara LDL som orsakar sjukdomen. Tvrtom a o a kan m anga underskningar ven tolkas som att LDL skyddar kroppen o a mot ohlsosamma tillst a and, tex genom att kapsla in giga fettlsliga o a mnen. 6-dehydrogenas Nyckelenzymet som omvandlar ett ertal eromttade fettsyror till andra fettsyror, varav LAGLA, GLAAA, a ALNAEPA och EPADHA r speciellt viktiga. Enzymet r frh a a o allandevis l angsamt och ospecikt. Det utgr drfr den svaga lnken o a o a i den biokemiska syntesvg som vljer mellan katastrofskyddsgrupa a pen och underh allsgruppen, eftersom det blir upptaget under l ang tid med att processa den fettsyra som det fr tillfllet matas med. o a Glukagon Knt peptidhormon som stller om kroppen till fettmea a tabolism. Bryts snabbt ned. Aktiveras av l blodsocker och hjer agt o blodsockerhalten. Motion stimulerar glukagonproduktionen. Nrvaro a av Glukagon och stora mngder EPA stimulerar ombyggnaden av EPA a till DHA. Kortisol Knt steroidhormon som stller om kroppen till l a a angtidssvlt, det stora stresshormonet framfr andra. Bryter ned fett till kea o tokroppar och stimulerar kroppen till ketokroppsmetabolism. Bryter ned protein i hud, ben, blodkrl och muskler till blodsocker. Overa tar kontrollen av blodsockerhalten, stnger av Insulin och Glukagon. a Knda biverkningar av kortisol ger diabetesliknande symptom, buka fetma, hgt blodtryck och muskelfrtvining och ger psykisk p o o averkan (vanligtvis avtrubbande eekt). Insulin Knt peptidhormon som stller om kroppen till blodsockermea a tabolism. Bryts snabbt ned. Frhindrar nedbrytning av fett. Aktiveo ras av hgt blodsocker och snker blodsockerhalten och det borttagna o a blodsockret grs om till fett. Nrvaro av Insulin och/eller bentligt o a AA, stller om mnniskans enzymsystem s att de snabbt bygger om a a a LA via GLA till AA, som stller in kroppen i katastrofskyddslge. a a Adrenalin Knt hormon som hver chocktillst minskar smrtuppa a and, a levelsen, hjer blodtrycket och hjrtrytmen. Kortvarig eekt. Bryter o a
1 2

Very Low Density Lipoprotein High Density Lipoprotein

66

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

ned fett, glykogen och ger psykisk p averkan (vanligtvis koncentrationskning, sprttiga rrelser och humrsvngningar). Hjer halten o a o o a o av blodsocker och fria fettsyror i blodet. Eikosanoider Eikosanoider r intra- och extracellulra hormoner hua a vudsakligen fungerande i tv stora grupper, underh a allsgruppen lett av EPA, som skter kroppens alla uppbyggande och fungerande syo stem i normala frh o allanden och katstrofskyddsgruppen som, lett av AA, tar hand om pltsliga katastrofer. Eikosanoiderna r ett samo a lingsnamn p alla hormoner som bildats fr animaliska l a an angkedjade eromttade fettsyror. Strre delen av dessa tillverkas av EPA eller a o AA genom att fettsyrornas dubbelbindningar modieras p olika stt. a a Den exakta kombinationen av modieringar avgr funktionen, ungefr o a som taggarna p en nyckel. Det nns hundratals knda eikosanoider, a a alla med olika verkan. Bl.a. leukotriener och prostaglandiner r grupa per, som kan rknas in i katastrofskyddsgruppen av eikosanoiderna. a Interleukiner och cytokiner kan generellt rknas in i underh a allsgruppen. Man ska dock ta beteckningarna med en nypa salt, det nns tex a a all a ven prostaglandiner som snarare borde rknas som underh n katastrof. Somliga eikosanoider kan fungera som b och, beroende ade p omstndigheterna. a a

67

Del IV

Stt att skada fetter a

68

Kapitel 9

Naturlig nedbrytning
9.1 Hrskning a

De eromttade fettsyrorna frstrs mycket ltt drfr att dubbelbindninga o o a a o ar, speciellt i cis-form, r mycket knsliga och kan mycket ltt reagera med a a a andra mnen, t.ex. syre, enzymer och bakterier. Fettet denaturerar eller a hrsknar. Ju er dubbelbindningar i den naturliga cis-formen, desto knslia a gare. Aven de n agot t aligare trans-formerna hrsknar aven om de h a aller sig lite lngre tid n cis-formerna. [27, 42, 45] a a

9.1.1

hydrolytisk spjlkning a

En sorts hrskning r hydrolytisk (spjlkas med bildande vattenmolekyl). a a a Fettmolekylen r instabil och faller spontant snder till fria fettsyror och a o glycerol med tiden. Med enzymet lipas, vrme eller syror snabbas snderfala o let upp (ven nrvaron av fria fettsyror snabbar upp snderfallet, varfr det a a o o accelererar med tiden). I sm mngder kan fria fettsyror ge en pikant smak a a och lukt, tex s kommer mycket av smaken i vllagrad ost fr fria fettsyror. a a an Strre mngder av fria fettsyror upplevs dock som kraftigt illaluktande och o a illasmakande. [27, 42]

9.1.2

oxidation

Den andra sortens hrskning, oxidationen, sker med luftens syre och p a averkar sjlva fettsyran. Fria fettsyror oxideras lttare n fettsyrorna i en a a a intakt fettmolekyl. Vid l oxidationsgrad oxideras fettsyror till ketoner, ag vilket gr dem n o agot mera vattenlsliga och frndrar smaken i oangenm o oa a riktning (vanligtvis en beskare smak, jfr ketonen acceton). Hgre oxidationso grad klyver ofta fettsyran till aldehyder som inte bara smakar och luktar illa (brukar smaka stickigt eller svidande) utan t.o.m. r giftiga (t.ex. fora maldehyd). [27, 42, 43] 69

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

9.1.3

Som bevis fr cis-formernas lttfrstrbarhet o a o o

(Om cis- och trans-former, se kap Eikosanoider.) P.g.a. oxidationen till aldehyder anvnds hrskning av eromttade fettsyror vid garvning av lder [43]. a a a a Allra bsta metoden att garva lder r att anvnda djurhudens egen hjra a a a a na! De m anga dubbelbindningarna i hjrnans fosfolipider - 20% av hjrna a fettet r eromttat - r ypperligt fr garvning. Oxidationen blir s krafa a a o a tig i luftens syre att riklig bildning av de giftiga aldehyderna sker, vilket ar synnerligen konserverande och bakterieddande och drmed en utmrkt o a a garvning. Ett annat exempel r att linolja, linfrolja, rikt p vxtfettsyran a o a a linolensyra med 3 dubbelbindningar, r en klassisk metod att inpregnera vira ke mot rta. Den r drmed sedan gammalt knd fr sin s stora knslighet o a a a o a a fr luftens syre att den t.o.m. kan sjlvantnda. [27, 43] o a a Fiskoljan Drmed m man utg ifr att de l a aste a an angkedjade animaliska eromttade fettsyrorna, EPA och DHA, med sina 5 och 6 dubbelbindningar a i cis-form vore i fri form som olja, frampressad ur skar, s knsliga att de a a genast hrsknade, oxiderade. a ENDA skra sttet att kunna BEVARA cis-formen i eromttade fettsya a a ror r s a aledes att ICKE pressa fram oljan ur sk, utan ta sken frsk med a a det eromttade fettet kvarh a allet och bevarat inuti skkttet, vl skyddat o a av naturliga antioxidanter, mttat fett och proteinerna omkring och med a endast ltt uppvrmning av sken, till max 60 , grna 55 . [44, 46] a a a

70

Kapitel 10

Behandlingen av fetter i industrin

10.1 Hrdning - ger mycket l h a ang allbarhet...

De b mttade och omttade fetterna kan frndras (skadas!) och grs ade a a oa o med hrdning. Hrdning grs med kemisk process s att fettet blir nnu mer a a o a a h och stelt och h art aller lnge, under l frvaring ( av produkter som a ang o ar) margariner, buljonger, glass, kakor, godis, frdiglagad mat, mm... [27, 45] a

10.1.1

Hydrogenering, till transfetter och mttade fetter a

Hrdning kan gras med hydrogenering av omttade fetter, som d blir mta o a a a tade fetter eller nstan mttade fetter. Det sker genom att tillfra vtgas, a a o a som fastnar p dubbelbindningarna med hjlp av katalysatorer, t.ex. nica a kelpulver, och drmed bildas enkelbindningar och det blir ett helt mttat a a fett. Ibland kvarst n ar agon eller n agra dubbelbindningar, grna i den lgre a a energiformen trans-form och fettsyran r d omttad, men givetvis en helt a a a annan fettsyra n den ursprungliga. Dessa fettsyror r helt nytillverkade a a och kanske aldrig ens funnits tidigare. De r oberkneliga och kan myca a ket vl vara giftiga. De kallas transfetter och ven ibland delvis hra a a dat fett. Ofta framh den ursprungliga fettsyran, fastn den inte lngre alls a a nns. Transfetter kan jmstllas med hrdat mttat fett trots att de har a a a a enstaka trans-formade dubbelbindningar kvar. Det ar knt att transfetter a a a r skadliga i biologiska vvnader. Dessutom kan det nnas rester av nickel i fettet. [27, 42, 45]

10.1.2

Omestring

Hrdningen kan ocks vara omestrade fetter (betyder omndrade mttade a a a a fetter), dr de 3 mttade fettsyrorna sittande i triglyceriderna har yttats a a 71

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

och bytt plats runt glycerolet. Andra mttade fettsyror fr helt andra fetter a an kan ocks sttas in i de nytillverkade fetterna. Allt fr att ka fetternas h a a o o allbarhet ytterligare n agra (Ls inneh ar. a allsdeklerationen p bl.a. buljonger a och kakor och lgg mrke till den l a a anga h allbarhetstiden p vldigt m a a anga varor!) [27, 42, 45]

10.2

Borttvttning av antioxidanter fr fetter a an

Antioxidanterna som har frg och smak, tycks inte uppskattas av livsmedelsa industrin. Borttvttning av t.o.m. i sig nyttiga antioxidanter, som ofta har a b smaker och starka frger fr b omttade och mttade vxtfetter ade a an ade a a a och oljor, grs med tvttmedel och andra kemiska lsningsmedel i processero a o na i margarin- och oljeindustrin. Kanske man ocks anvnder detta stt att a a a ta bort smak fr gamla hrsknande fetter i lsningarna? Denna tvttning an a o a grs fr att margarin- och matoljor skall vara neutrala i smak och frg och o o a samma olja skall kunna anvndas till allt; margariner, glass, brd, kakor, a o godis, olika sorters frdiglagad mat, mm, ja ven i kosmetika... Aven smr, a a o ja ven kravmrkt smr, tvttas med kemikalier, fr att f bort illasmaa a o a o a kande antioxidanter som anrikas i smret, nr korna ter vinterfoder och o a a speciellt ensilage. Erknt cancerframkallande och mycket giftiga mnen r a a a vanligt och regelbundet frekommande. Etylmetylketon tar bort frger och o a smakmnen i fetter och oljor och r ett cancerframkallande mne. Ingen som a a a helst kontrollkrav nns av eventuella rester och eventuella mtvrden beha a o ver inte ges oentlighet. Rester nns kvar av dessa kemiska lsningsmedel o i de frdiga margarinerna och oljorna och det nns inga som helst krav p a a kontroller eller mrkning av dessa i n land p Jorden! [27, 45] a agot a Inte bara fetter behandlas p detta stt, utan framfr allt ocks sojabnor a a o a o processas med cancerogena lsningsmedel till diverse produkter. o Dessa lsningsmedel i processade livsmedel (frmst fetter och t.o.m. kravo a mrkt smr), oknda fr konsumenten och tydligen icke intressanta fr a o a o o livsmedelsverket, regeringen, kemikalieinspektionen, socialstyrelsen, Statens lantbruksuniversitet och EU. Se WHO:s Codex Alimentarius Commission 1989 och EU:s skrivelse fr 1988. Dessa lsningsmedel r s giftiga att an o a a universitetsstuderande i kemi inte ens f hantera dem. [45] ar

10.3

Matoljor

Oljorna, bl.a. palmolja, sljs p spotmarknaden i Amsterdam p samma a a a stt som mineraloljor sljs till vrig industri. Matoljor fraktas ena h a a o at allet i samma tankb atar som mineraloljorna fraktas andra h at allet och troligen 72

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

nns mineraloljerester i matoljorna eftersom tvtt av mineralolja fre mata o oljefrakten inte tycks frekomma. o

10.4

Margariner

Margariner r processade vxtfetter. De har pressats, hrdats, omestrats a a a och tvttats p kemisk vg. Ibland blandas in hrdade fetter i form av a a a a transfetter, som tillverkats fr n an agon knd eromttad fettsyra, men som a a frndrats med hrdning till n oa a agot helt annat med helt andra egenskaper. Dessa margariner av olika slag r i hgsta grad onyttiga. Kpeglass r vana o o a ligtvis sockrat margarin (ls p frpackningen). Margarin och smr (eller a a o o s.k. mjlkfett i glassen) i vanlig kpeglass r dessutom tvttat med kemio o a a kalier fr att f fetterna neutrala i smak och slppa fram glassens smaker. All o a a kpeglass r s o a aledes tvttad med lsningsmedel, ofta cancerframkallande. a o Man kan allts utg ifr att samtliga matfetter, som frekommer i hana a an o deln, inneh aller mer eller mindre rester av inte redovisade giftiga lsningsmeo del i godtycklig koncentration, frutom att fetterna r skadliga i sig sjlva. o a a

10.5

Homogenisering - emulsion

Homogenisering av mjlk skadar b mjlkens omttade och mttade feto ade o a a ter, mjlkproteinerna, enzymer och antioxidanter genom hghastighets- och o o hgtryckspressning av mjlken genom 1 micrometer sm h i ett tryck av o o a al 70 - 100 bar. Homogenisering - hur? Homogenisering av mjlk gr mjlken till en o o o emulsion. Mjlkfettet blir d s nfrdelat att det kan h sig permanent o a a o alla lsligt i vatten. Det innebr en mycket snabb och h frampressning av o a ard mjlk genom 1 mm smala korta rr i en temperatur av 50-60 . Efter detta o o mycket h arda tryck, under mycket hg hastighet och mycket kort tidsrymd, o slpps mjlken ut i en stor tank med normalt lufttryck. Omg a o aende bildas en dimma av mjlk dr temperaturen genast sjunker kraftigt och mjlkens o a o molekyler stannar, fryses, i den frndrade formen. Membranerna runt oa de ursprungliga naturliga fettkulorna best av fosfolipider med proteiner. ar Fosfolipidmembranerna sprngs snder och vassleproteiner och kaseinmicela o ler(ocks mjlkproteiner) skadas, konstateras i avhandlingen The eects of a o dairy processes on the components and nutritional value of milk av prof. Hannu Korhonen och Lic.Sc. Riitta Korpela. Fosfolipidmembraner inneh aller l angkedjade eromttade fettsyror enligt beskrivning av fosfolipidmema braners sammansttning och dessa sprngs s a a aledes snder. Denna drastiska o 73

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

procedur f mjlkfettets eventuella halt av naste eromttade fetter att ar o a brytas upp. De sm fettkulorna utan membraner bildar permanenta emulsioa ner med de kring fettkulorna sittande skadade vassleproteinerna och kaseinmicellerna. Dessa mycket sm fettkulor bildas alla p samma g fr en a a ang an normal storlek av 3 - 5 micrometer till 1 micrometer (en milliondels meter) i diameter. Fettkulornas sammanlagda kontaktyta kar d 20 g o a anger. Enligt ovanst aende avhandling har de sm fettkulorna i homogeniserad komjlk a o blivit lika sm som de normala fettkulorna i den humana mjlken och dessa a o komjlkskulor av skadat fett och protein har visat sig fras in lika snabbt in o o i mnniskors kroppssystem som den humana mjlken. Detta, att den homoa o geniserade mjlken slpps in i kroppen utan nedbrytning och omformning o a lika snabbt som den artegna humana mjlken, beskrivs som nyttigt. o Jag ifr atter detta. agas Det borde vl tvrtom vara synnerligen ohlsosamt, att fra in icke artega a a o na och dessutom skadade fetter och proteiner (homogeniserad komjlk) in i o mnniskokroppens system p samma snabba stt som vi automatiskt slpa a a a per in v egen humana brstmjlk och dessutom i sm barn, eftersom inga ar o o a andra mnniskor lr dricka human mjlk. a a o Artfrmmande mjlk torde snarare behva behandlas i v matsmlta o o art a ningssystem p samma digererande stt som alla andra animaliska proteina a och fettrika fdomnen brytes ner och omformas fr att kunna anvndas och o a o a byggas in i v kropp p olika stt. S sker ocks helt sjlvklart, nr den artar a a a a, a a frmmande obehandlade, naturliga mjlken fr olika djursorter (t.ex. ohoa o an mogeniserad, opastriserad grsuppfdd komjlk eller obehandlad kamel-, o a o o jak-, ren-, lama-, get- eller f olk) drickes och ates av b barn och vuxarmj ade na, liksom b barn och vuxna utan problem ter andra delar av samma ade a sorts djur, nmligen ktt och inlvor. a o a Kroppens skyddsmekanismer, som nns fr att hindra felaktig ano vndning av den in i kroppen infrda fdan, forhindras, stts ur spel, a o o a nr b fetter och proteiner har blivit s kraftigt frndrade av homogenia ade a oa seringen att de kan g in i kroppens egna system lika snabbt som den mycket a lttsmlta humana mjlken, avsedd till de nyfdda barnen, som skall ta emot a a o o brstmjlk innan de har bildat egna skyddsmekanismer. o o Man kan ocks fr sig - eftersom mjlkallergi m anses vara en allergi a aga o aste mot mjlkproteiner - kanske det kan orsakas av infrandet av den homogenio o serade mjlkens sndersprngda proteinomgrdade fettkulor direkt in i v o o a a ara kroppssystem? Naturligt uppfdda kor har hg halt av det nyttiga proteinet kappakasein o o B, vilket bildas redan hos de naturligt uppfdda kalvarna. Hos sdesbaserat o a uppfdda kor nns inte detta protein utan i stllet gammakasein A1, som o a 74

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

man tror kan relateras till allergier. Vanligtvis utstts dessutom v barn a ara oftare fr dessa sprngda protein- och fettkulor - och mjlkallergi r ocks o a o a a vanligast bland barn. Homogenisering - varfr? Med homogenisering frstr man s o o o aledes mjlo kens fetter och ven proteiner till en permanent fettemulsion - just fr att a o astadkomma en permanent fettemulsion. Detta grs fr att grdden inte o o a skall yta upp till ytan och efter en 3 - 4 dagar brja klumpa ihop sig till o begynnande smr, som det blir i ursprunglig naturlig mjlk. o o Det syns hur lnge den naturliga mjlken har st och man kan s a o att aledes bedma mjlkens o o alder p.g.a. det. De tv frsta dygnen r mjlken steril, a o a o men bara ett par dygn senare brukar den naturliga mjlken surna, dvs o mjlksyrebakterierna har hunnit vxa till s pass att mjlken blir syrlig o a a o men ocks konserverad och kan h sig s i era veckor s a alla a asom lmjlk och o l angl hos oss och yoghurt, ker m.. sorter, i andra lnder, beroende p a a klimatet. Homogeniseringen gr s o aledes att stmjlken verkar frskare n den r, efo o a a a tersom den ser ut som den mjlk som r hgst tv dagar gammal fastn den o a o a a kan vara s gammal som en dryg vecka. Homogeniseringens vrme 50-60 a a kanske rcker fr att dda mjlksyrebakterier, men pastrisering (stmjlk a o o o o o o upphettas till 76 ) ddar verkligen dessa nyttiga mjlksyrebakterier. Beo o handlad p detta stt kan mjlk skickas runt lngre strckor under lngre a a o a a a tid och vi kan inte se eller knna p mjlken hur gammal den r. D mrks a a o a a a inte mjlkens o alder frrn den ruttnar, dvs o a aldern mrks inte frrn frrutta o a o nelsebakterier kommit (nns i luft) och vxt till s pass att det mrks p a a a a den beska, mycket otcka smaken. a P.g.a. homogeniseringen kombinerat med pastrisering kan mjlk s o o aledes skickas runt l anga vgar under tmligen l tid i landet och systemet med a a ang mycket f mejerier p mycket l a a anga avst i landet kan fungera. S and aledes kan ven mjlk sljas som egentligen gammal mjlk, men utan att det mrks a o a o a p utseendet och knappast p smaken och pltsligen ruttnar den. Mjlken a a o o till ost, grdde och smr kan inte homogeniseras, fr d kan varken vispad a o o a grdde, smr eller ost tillverkas. Dremot homogeniseras alla andra mjlka o a o produkter, vanlig mjlk, alla lsorter inklusive grddl och creme fraiche. o a (Ls i den nska avhandlingen The eects of dairy processes on the coma ponents and nutritional value of milk.) [48] Detsamma gller, att hgpastrisering skadar alla eromttade fettsyror, a o o a alla proteiner enzymer och antioxidanter, med de hga temperaturerna som o anvnds, troligen redan vid 86 och drver. Pastrisering av mjlk till osta ao o o tillverkning grs icke ver 76 av den anledningen. o o 75

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

10.6

Pastrisering o

Varfr? Pastrisering r en upphettning, som ursprungligen gjordes fr att o o a o dda farliga bakterier. Eventuell frekomst av farliga bakterier kan numera o o kontrolleras p era stt. De normala mjlksyrebakterierna, som vi anvnder a a o a i lsorter, r dock vanligast. a Emellertid knner man till fljande: Alldeles nymjlkad mjlk ar steril och a o o o bakteriell kontamination hindras med eektiva enzymer under de frsta 2 o dygnen. Drfr hmtar numera mejeriernas tankbilar mjlken hos bnderna a o a o o endast varannan dag. Denna sterilitet kunde man i stllet utnyttjat genom a att hmta och slja frsk steril mjlk varje dag, vilken dessutom skulle h a a a o alla sig steril ytterligare ett dygn. Ehec-bakterien ar en allvarlig tarmbakterie, en Echerichia coli bakterie, som ibland ger ddlig tarminfektion. Man skyller ofta p mjlken, men de o a o tv senaste infektionsutbrotten a astadkoms av grnsaker och kryddor. Deno na bakterie m kunna kontrolleras, annars behvs pastrisering, men 73 aste o o rcker. Listeriabakterien vill man undvika att f in i mjlkprodukterna och a a o den ddas genom pastriseringen. Listeria orsaka skador hos foster i gravida o o kvinnor, som sjlva inte blir srskilt sjuka och kanske inte ens mrker av a a a sina ringa symtom. Listeria r besvrlig p det sttet att den trivs b i a a a a ade -ig kyla och rumsvrme. Dock kan den kontaminera produkterna efter +4 a pastriseringen och ofta brukar den nnas i b danska och franska desero ade tostar, som f sljas i v arer, medan svenska producenter h efter ar a ara a alls mera noggrannt. Pastrisering - hur? Man kan ocks fundera ver de hga temperatuo a o o rer under kort tidsrymd, som anvnds vid pastrisering, vilka ocks skadar a o a b den viktiga men knsliga eromttade fettsyran EPA och mjlkproteade a a o inerna i den na mjlken. Snabba upphettningar kan vara extra skadande. o Enligt ovanst aende nlndska avhandling sker den vanliga vrmebehanda a lingen i dag med pastrisering med HTST, High Temperature Short Time, o vid 72-78 C/15-40sek. Forskarna anser att pastriseringen p o averkar de vra meknsliga delarna i mjlken, speciellt vassleproteinerna, vissa enzymer och a o vattenlsliga vitaminer. P o averkan p fetterna nmner de emellertid inte. Ana a C/2-4sek nu kraftigare p averkan har UHT, Ultra High Temperature 135-145 p mjlken, vilket fullstndigt frstr vissa antimikrobiella kvalit`er, som a o a o o e enzymerna lactoperoxidas och lysozym och vassleproteinerna lactoferrin och immunoglobuliner. Detta medfr att mjlken kan lagras ytterligt l tid. o o ang Eekten p andra bioaktiva proteiner, polypeptider, oligosackarider, hora moner och tillvxtfaktorer, r inte knda. Ingen fundering frekommer om a a a o eventuell skada p andra eromttade fetter eller p de mttade fetterna, a a a a men b dessa liksom enzymer, antioxidanter och mjlksyrebakterier frade o o 76

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

strs b av upphettning och homogenisering. De eromttade fettsyrorna o ade a m skadas vid dessa mycket hga temperaturer, eftersom de mttade fetaste o a terna ar bortryckta och inte lngre kan skydda de eromttade fettsyrorna a a mot hga temperaturer. o Vid stora svenska mejerier pastriseras ost vid 73 , vanlig mjlk vid o o , vispgrdde vid 86 , smr pastriseras 2 g 76 a o o anger vid 86 och lmjlk vid o hela 90 . Ost, vispgrdde och smr pastriseras enbart, medan vanlig mjlk a o o o och alla lsorter inklusive grddl och cr`me fra a e che b homogeniseras ade och pastriseras. Sm mejerier fr kravmrkt ost pastriserar mjlken vid o a o a o o i 30min. Dock kan man inte vara sker p n 63 a a agot; nu har strkelse och a gelatin brjat blandas i b vispgrdde och lmjlk fr att o ade a o o astadkomma frtjockning trots hgpastrisering. o o o

10.6.1

En nskedrm Vlsktt oskadad mjlk o o a o o

I Schweiz och Nya Zeeland har den grsuppfdda obearbetade mjlkens ina o o neh av eromttade fetter bevisats inneh eikosapentaensyra, EPA i all a alla cis-form i samma eller strre mngd n arakidonsyra, AA. Frh o a a o allandet omega6/3 r s a aledes 1/1 eller t.o.m. <1 p hgt belgna alpngar, inklusive a o a a rikligt med den reaktiva eromttade fettsyran CLA (konjugerad linolensya ra). Se g och kap om fosfolipider. [47, 50, 51, 53]. En nskedrm Ickehomogeniserad, l o o agpastriserad Den alldeo les nymjlkade mjlken skulle kunna sljas pinfrsk ickehomogeniserad men o o a a l agpastriserad fr omedelbar anvndning och djupfryst fr l o o a o angtidsfrvao ring.

77

Del V

Skadliga fetter

78

Kapitel 11

Vxtfetter a
11.1 Vxtoljor a

Obs: Vxter producerar endast de kortkedjade eromttade fettsyrorna lia a nolsyra, LA, och linolensyra, LNA framfr allt i frer, ntter och krnor. o o o a Dessa fettsyror br vi mnniskor inte ta mer n n o a a a agon enstaka g ibland, ang t.ex. i godis, eftersom de hindrar oss att anvnda den livsviktiga animaliska a omega3-fettsyran EPA, eikosapentaensyra.

1. I stort sett samtliga vxtoljor har rikligt med eller nstan enbart a a omega6-fettsyran LA, linolsyra, inklusive olivolja med kvoten 13/1, liksom avocado. Listor med omega6/omega3 kvoten hos ntter och o olika oljor nns i Loren Cordains bok Sten aldersmat. [38] 2. Endast linfrolja har ytterst liten halt omega6 och mycket hg halt o o omega3-fettsyra, alfalinolensyran ALNA, med kvoten 0,24/1. Rapsolja har 2/1. Rapsolja har s aledes dubbelt s mycket omega6-fett som a omega3-fett! Enbart linfrn bland tbara vxter har allts mer omega3 o a a a a n omega6-fett. Tyvrr r nd samtliga vxtfettsyror fel fett fr oss, d b vxta a a a a o a ada a fettsyrorna hindrar v enzymsystem att kunna anvnda den fr oss art a o livsviktiga animaliska omega3-fettsyran EPA. Alfalinolensyran, ALNA, i form av hela linfrn borde dremot ing i o a a bsta fdan fr vxttande tama djur, som - liksom alla djur - beha o o a a o ver EPA men som vxttarna kan gra sjlva, medan vi och rovdjur a a o a m ta landlevande vxttare och/eller sk fr att f tag p EPA. aste a a a o a a Linfrolja blir oerhrt snabbt oxiderat och det r knt fr att t.o.m. o o a a o sjlvantndas. Snabbt har den eromttade oljan hrsknat och blivit a a a a giftig. Aven de eromttade vxtfettsyrorna r s a a a aledes sv att beara 79

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

vara i oljeform och vxttarna behver kunna tugga i sig fullstndigt a a o a hela linfrn fr att kunna f i sig den frska ofrstrda cis-formen av o o a a o o ALNA och inte giftigt hrsket fett. Linfrn ar dessutom gjorda s att a o a de grna passerar mag-tarmkanalen utan att skadas och djuren m a aste drfr verkligen kunna tugga dem. Annars f man faktiskt fda a o ar o upp hnsf o aglarna p insekter, sniglar och blad i stllet fr frer! Svin a a o o kan p motsvarande stt ta animalisk fda, kanske sork och kaniner? a a a o N agot fr uppfdare att fundera ut och mta sig fram till. o o a

11.1.1

Fler frer - ntter - krnor o o a

De esta frerna liksom krnor och ntter inneh o a o aller mest omega6-fettsyran linolsyra, LA. T.ex. Mandlarna inneh aller linolsyra till 100%, drefter koma mer solrosfrnas 473/1 omega6/omega3 eller LA/ALNA och hasselntternas o o 96/1 till valntternas 5/1. o Oljor fr alla dessa krnor, frer och ntter inklusive olivolja, som det an a o o propageras fr s intensivt i massmedia och via multinationella livsmedelso a fretag, nns exponerade i stora mngder i arerna. De inneh o a a aller framfr o allt linolsyra, LA. Nr vi ter vxtoljor f vi i oss alltfr mycket LA som a a a ar o vi ombildar till stora mngder av det stressande katastrofskyddshormonet a arakidonsyra, AA, vilket i hg grad bidrar till vlfrdssjukdomarna. [38] o a a Mandel och ntter r s o a aledes enbart lmpligt som godis n a agon g ibland, ang t.ex med skalen p till Julen. [38]. a

Det r med andra ord mycket sv att undvika, att f i sig omega6a art a fettsyror i enorm verdos. Inga omega6-fettsyror r nyttiga mer n i o a a mikroskopisk mngd. Ingen vxtfettsyra ens av omega3-typ r nyttig, efa a a tersom b sorterna occuperar den typ av enzymer, som behvs fr att ada o o kunna anvnda den ndvndiga animaliska eromttade fettsyran eikosaa o a a pentaensyra, EPA. EPA visar sig vara den enda eromttade fettsyran vi a behver ta, men endast i cis-form. [42] EPA i cis-form nns endast inne i o a frskt vilt skktt, frska vilda skaldjur, ickehomogeniserad mjlk och ktt a o a o o fr grsuppfdda frig an a o aende ntboskap i hglnta kalla trakter, ktt fr o o a o an vilda grstare och gg fr fritande fria hns. aa a an a o

11.1.2

Naturligt mttat vxtfett inneh a a aller ocks mycket LA a

Inte heller mttat naturligt vxtfett kan vara nyttigt eftersom detta r a a a blandat med en mindre del eromttade fetter till strsta delen best a o aende av omega6-fettsyror, som t.ex. i kokosfett med nra 100% linolsyra (omega6) a och avocado med kvoten 13/1 omega6/omega3 eller LA/ALNA. [38]) 80

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Det enda nyttiga mttade fettet r animaliskt Det nyttiga mttade a a a fettet nns tillsammans med EPA i frmst vild sk och vilt ktt, enbart a o grsuppftt ntspck och ickehomogeniserat och ickepastriserat grsuppa o o a o a ftt mjlkfett i form av s.k. fbodsmr eller annat naturligt uppftt spck o o a o o a som t.ex. fr hush an allsgris. Ickepastriserat enbart grsuppftt fbodsmr o a o a o med mttat fett och EPA nns endast som hemkrnat smr och r ytterst a a o a sv att f tag p Det nst bsta torde d vara pastriserat ekologiskt art a a... a a a o smr, som dock inneh o aller b LA och AA fr kraftfoder med sd och ade an a skadat fett och protein fr pastrisering och dessutom - giftiga kemikalier an o efter kemtvtt av ensilage-bismaker, men - matoljor och margariner har a b hgre halter skadliga vxtfettsyror och gifter fr vrre kemtvttar... ade o a an a a Det enda nyttiga fettet r s a aledes EPA i cis-form omgrdat av a animaliskt mttat fett... a

81

Del VI

Om hanteringen av fetterna i maten

82

Kapitel 12

EPA r p grnsen till a a a utrotning!

Fdomnen med EPA [4,18,19,26,47,4952], dvs vild fet frsk sk, grsuppo a a a ftt kravmrk ktt utan kraftfoder och likartat naturligt sktta mjlkproo a o o o dukter [48, 51], ar de absolut bsta matprodukterna fr oss, men de absolut a o sv araste fr oss att f tag p i handeln av idag - och numera i stort sett o a a omjligt. o

Man kan drastiskt uttrycka det s a, att

12.1

EPA r p grnsen till utrotning a a a

D.v.s. den vilda sken och skaldjuren, dr den feta sken har strsta mnga o a den av de eromttade fetterna EPA och DHA, h a aller p att utrotas. Annu a mindre n 10% nns nu kvar av den vilda sken i haven. Genom industriske a till skmjl och rovske till skoljekapslar har nu betydligt mer n 90% av o a den nyttiga vilda matsken utrotats [20, 24, 45, 50, 53]!

Fiskmjlet ger sekunda odlad sk jmfrt med den vilda. Fodret inneo a o h aller d aliga och skadliga fetter baserade p sd och massakrerade kanske ej a a helt frska skkroppar i det processade, och l a angtidslagrade torkade fodret, ocks troligen med konserveringsmedel, antibiotika och frgmnen. R a a a avaror med livsviktiga fettsyror (speciellt EPA och DHA i sin naturliga cisform) hrsknar oerhrt ltt vid kontakt med syre [27,4244] och krver rtt a o a a a behandling fr att kunna bevaras och lagras utan att frstras. I fodret o o o kan det inte nnas frsk EPA i cis-form och rovsk kan inte bilda EPA. a 83

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Sd har enbart omega6-fettsyran linolsyra och ger alldeles fr mycket araa o kidonsyra (AA) i skarna. Fiskar, som inte f simma fritt rr sig fr liar o o te jmfrt med fria skar, blir fetare an muskulsa och bildar annu mer a o o AA [18, 19, 24, 28, 4245, 50, 53]. Fiskodling r inte miljvnlig. Det g i genomsnitt tre g a o a ar at anger mer vild sk n vad man f ut ur en skodling (vilket betyder att skodling kar a ar o skkonsumptionen med fyra g anger utan att tillfra n o agon mnsklig fda). a o Icke ens de mest odlingsvnliga forskarna tror att den tillfrda skmngden a o a i fodret kan minska till s l niv som under 1,5kg fr att fda 1kg odlad a ag a o o sk. Mer n 90% av den vilda matsken r utrotad till skmjl p.g.a. skoda a o lingar. Nu har krill brjat storskas som ersttning fr sk i skmjlet och o a o o snart r den slut... a I skodlingarna f inte sken leva ett naturligt skliv. Odlad sk drabbas ar ofta av parasiter och (faktiskt) hjrt- och krlsjukdom. Fisk (i synnerlighet a a havssk) r skapt fr ett frilevande liv i ppet vatten och slpper ut sin urin a o o a direkt genom huden. Det r meningen att skarna ska simma runt i enora ma havsvidder, men instngda i tr a anga ntkassar tvingas den odlade sken a istllet leva i sin egen amoniak och avfring. Vild sk skyr dessa kassar som a o pesten - vilket har konstaterats av bl.a. skeribiologer [6, 45, 53]. Vi skall inte heller l v tamboskap, avsedda som fda till oss, ta ata ara o a kraftfoder med sd, eftersom kttet f den sekunda fettsammansttning, a o ar a som djuren tvingas ta. De vilda landdjuren vljer sjlva s att deras fetta a a a sammansttning omega6/omega3 f kvoten 1/1 och de ater sjlvmant inga a ar a stora mngder linolsyra. Hr blir man p a a amind om vilken idealisk ekologisk odlingsform fbodar [50,51] r. Kor uppfdda helt utan kraftfoder men med a a o fritt bete i skogen och eget fritt strvande r idealiskt, ger lyckliga kor med o a lgsta mjliga AA-halt och den absolut bsta mjlken och kttet [48, 51], a o a o o drfr att detta uppfdningsstt ger det bsta fettfrh a o o a a o allandet 1/1 fr lando levande djur [4, 19, 25, 4753]. Drfr m vi hjlpas att vrna om v a o aste a at a art gamla mycket ursprungliga jordbruk, fboddriften [51], med halvnomadisk a naturvnlig djursktsel, dr djuren m lika bra som vlm a o a ar a aende vilda vlana passade djur. Schweiz r synnerligen stolt ver sin alpmjlk. - Fljande har a o o o konstaterats: P.g.a. den hga halten ALNA i alpngarnas grs f mjlo a a ar o ken inte bara frh o allandet AA/EPA betydligt mindre n 1 (<1) utan ocks a a rikligt med den kraftfulla antioxidanten CLA, konjugerad linolsyra, som p ast motverka bl.a. brstcancer. [50, 51] (Konjugering ar en resonansstrukas o tur). [42]) V fbodmjlk skulle vara lika frnmlig! Fboddriften anses dessutom ar a o o a a vara det mest energisn jordbruket med djurh ala allning, som man kan ha i ett kallt land som Sverige med en svag och l angsamt vxande vxtlighet. Detta a a 84

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

kommer att behvas i ett framtida energisn jordbruk vid kommande mio alt neraloljebrist, kanske frrn n vi anar [1,5,18,19,45,4751,53]. Tyvrr h o a a aller man nu p att frflja till dds den lilla fboddriften, som nns kvar. Gea o o o a nom atling med slaktavfall intill fbodar fr fotografering och jakt av bjrn, a o o har tamboskapen skrmts bort, jagats och rivits av bjrn och fbodbonden a o a hindrats att skta sina djur, varvid fboddriften omintetgjorts genom frflo a o o jelse av b bonde och kreatur. Denna frfljelse av fbodbnder och deras ade o o a o djur p aminner mig om forna tiders hxjakt och inkvisition fr de styrande. a an Detta sker nu, nr man skulle kunna brjat inse v stora behov av fbodar a o art a fr att snabbt f fram bsta mjliga matkvalit. Jag fr o a a o e agar mig; Inte l ater man vl bjrn riva kor betande p alpngar i Schweiz? Varfr l a o a a o ater man bjrn riva kor p bergsngar vid fbodar i Sverige och drefter dessutom o a a a a frflja bonden? o o

Fleromttade fetter r de knsligaste livsmedlen som nns och a a a ju er dubbelbindningar desto knsligare (EPA har 5 och DHA 6 styca ken) [1821, 27, 28, 42, 43]. Ater vi vilda havs- och landdjur, dr sk och a skaldjur r dagsfrska, f vi automatiskt rikligt med EPA i den mjuka, rra a ar o liga och genomslppliga cis-formen och det r s a a adana som skall anvnds i a cellmembranerna. Oljeframstllningen i den kemiska processindustrin gres fr att f fram a o o a lagringsbar olja och d kan den per denition inte best av cis-former. Duba a belbindningen kan ocks st i trans-form, som r en lgre energiform, stelare, a a a a mer ihoptryckt och tt, s a aledes mindre reaktiv an cis-formen, vilket kan ske spontant och kan ses vid renfranstllning av oljan om man icke aktivt fr ver a o o trans-formen till cis-form, vilket kan gras med nickelsp Trans-formen r o an. a dock den h allbarare. Det r dock icke den anvnda fettsyrans trans-form man framstller i a a a matoljeindustrin, utan n agonting helt annat. Man framstller transfett med a hydrogenering och katalysatorn nickelsp Det ar helt andra fettsyror an an. den ursprungliga fettsyran och det kan bli era olika godtyckliga sorter, med n agon enstaka dubbelbindning, som sitter p annan plats n hos den a a ursprungliga. Utg angsfettsyran r d betydelsels, eventuella trans-former a a o spelar ingen roll eftersom fettsyrorna r nd helt nya onaturliga, helt andra a a a framskapade fettsyror, som kanske aldrig funnits tidigare. Den ursprungliga eromttade fettsyran i trans-form nns inte, som det frespeglas p fra o a o packningen genom att namnge den, utan det r ett delvis hrdat fett med a a n agon enstaka godtycklig dubbelbindning i transform kvar. S adana kan mycket vl vara giftiga och de har visat sig vara skadliga i levande cellsystem. a Transfetter har t.ex. p avisats minska animaliska l angkedjade eromttade a 85

Fdan vi ar anpassade till o fettsyror i eikosanoidsystemet. [1821, 42, 45, 48].

2 juni 2006

De livsviktiga eromttade animaliska fetterna m a aste s aledes tas ofra o strda inuti de vvnader, dr de nns naturligt, t.ex. inuti det vilda feta o a a skkttet, inuti det grsuppfdda ntkttet med insprngt fett, eller i den o a o o o a naturliga obehandlade fbodmjlken med sin naturliga grdde. Dr blandas a o a a och skyddas de eromttade fetterna med andra fettlsliga antioxidanter a o (vitaminer), med proteiner och de synnerligen skyddande mttade fetterna. a De mttade fetterna utgr inte endast skydd fr de reaktiva knsliga omta o o a a tade fetterna utan r ocks ndvndiga fr bl.a. energi, uppbyggnad och a a o a o underh av cellsystemen. [18, 27, 4248, 50, 51]. all Fisk skall drfr salufras dagsfrsk och kunna tillredas (p l vrme) a o o a a ag a hemma samma dag fr att vara helt oskadad och drmed helt nyttig [44, 46]. o a Dagsfrsk vild sk av allehanda sorter har en utskt smak [44, 46], som de a o esta av oss svenskar av i dag inte har f uppleva. Denna utskta smak r att o a ett bevis fr att fetterna r fullgoda (det r bevisat att smaken sitter i de eroo a a mttade fetterna) - smre smak visar i regel p smre fetter [27, 4346, 50]. a a a a Detta r faktiskt de frsta kostr a o aden som baseras p en vetena skaplig teori. Tidigare har man tillverkat en teori utifr statisan tiska korrelationer. Evolutionsteorin f rutsp att vi r anpassade o ar a till en viss fda - och att denna fda helt enkelt r en s ofrfalskad o o a a o och ursprunglig mat som mjligt. Det nns i dag inga bevis som o motsger detta. a

86

Del VII

Svensk kost av idag - och vad vi borde ha var r de na r a avarorna?

87

Kapitel 13

Vad har hnt med den vilda a sken?

Nu till kanske det allra viktigaste - v ursprungligaste och nyttigaste mat ar - den vi borde omhulda mest av allt - skydda och skta o Den fdan, som inneh o aller absolut mest och est av de fr oss livsviktiga o animaliska l angkedjade eromttade omega3-fettsyrorna i cis-form, r a a vildfetsk! Mer an 90% av all v vilda matnyttiga sk ar redan utrotad! ar Betydligt mindre n 10% nns nu kvar. a Den har blivit fodermjl och skoljekapslar. o Nu har krillen brjat utrotas till fodermjl och krilloljekapslar... o o Om vi inte stoppar denna rovdrift innan sk och krill har utrotats... Vad hnder d med v hav? a a ara Det mesta av Jordens syre bildas i haven... [50, 53]

13.1

Industriske till foderskmjl o

V na matsk har blivit skmjl och pellets och anvnds som utfodring till ar o a odlad sk, odlade skaldjur, till hns-, kalkon-, gris-, minkfarmer, som maro kutfyllnad och nu senast, som oljekapslar av frmst makrill. P.g.a. denna a hantering vill fretagen inte slja djupfryst makrill i handeln och mnniskor o a a luras att tro att skoljekapslar r nyttigare och ett bttre stt att inta EPA a a a an att ata den vilda sken. Det visar sig att 3 m altider vild fet sk/vecka ar vida verlgset skoljekapslar dagligen. [4, 45, 50, 53] Dremot r den vilda o a a a makrillen i frsk form oerhrt nyttig! a o Nu rcker inte ens makrillen till industrin, utan krill skas och sljes som a a 88

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

krillolja... Krillen, den pellagiska lilla rkan, som nns i enorma rosa massor i haven a och utgr den huvudsakliga grunden fr havens ekosystem... o o Utrotas krillen frsvinner de esta havsdjuren och inte bara jordens strsta o o djur bardvalarna... Det nns en mycket stor risk, att en s adan art med en s enorm individrikea dom r mycket knslig fr redan en liten decimering och dr ut snabbt och a a o o pltsligt... o I foderskmjlet har den ursprungliga sken hanterats d o aligt (annars kunde den ju s som matsk fr betydligt hgre pris), malts, pressats, torkats alts o o och kanske ocks tillfrts tillsatser fr att t lagring mm. Inget eromttat a o o ala a fett i det mjlet torde ha undg frstrelse. Fiskmjlet blandas ocks ofta o att o o o a ut med sd, som inneh a aller linolsyra, LA.

13.1.1

Rovske till oljekapselindustrin

Av resterande knappa 10% kvarvarande matnyttig vild sk har man nu brjat rovske framfr allt p makrill till oljekapselindustrin. Jag har sjlv o o a a blivit uppringd 5 g anger av det norska bolaget fr att lockas att prenumerera o p dessa omega3-kapslar gjorda p makrill. Oljekapslarna gjorda p makrill a a a blir bara skrp d omega3-fettets cis-fomer genast torde bli trans-former vid a a frampressningen ur skkttet. De eromttade fettsyrorna har hr de esta o a a dubbelbindningarna och har ltt fr att oxidera ven i trans-form. Drfr a o a a o a a a r E-vitaminer tillsatta, vilka ocks liksom fettsyrorna r antioxidanter och oxideras ltt vid frvaring och ppnade burkar. Fr att oljan verhuvudtaget a o o o o skall kunna frvaras, m detta fett h o aste allas syrefritt - hur ltt g det med a ar oppnad frpackning? Dessutom har kttet fr denna na matsk frstrts o o an o o vid oljepressningen och kan knappast anvndas till n a agot annat (kanske skmjl till mink? Vgutfyllnad??). o a

89

Kapitel 14

Djur vi behver - nns de o kvar?

14.0.2 Fisken, som fortfarande nns i handeln nrmar sig a niv skavfall an

Massmedia berttar nu om en omfrysning av sken i Kina efter a ltillverkning dr. Det r ju helt otroligt att fryst sk skickas till Kina, e a a tinas dr genom bltlggning i vatten, las och a o a e aterinfryses. Det m omaste g aende stoppas! Det r inte bara en frstrelse av smaken utan en hrskning a o o a av skfetterna har satts ig ang, vilket kan ha resulterat i t.o.m. skadliga fettsyror. Fiskkttet o aterfryses i en p orjad frruttnelse, hjlpligt avtvttat i ab o a a vatten, i vilket hopknvlade lr sedan ligger frysta. Findus har erknt deno e a na behandling av torsk, men ven er sorters sk hanteras p detta stt och a a a makrillens nuvarande kvalit tyder p detta. Samtliga frysfretag behandlar e a o troligen sken p detta stt. a a Vi br krva att fretagen tydligt anger att sken endast fryses 1 g o a o ang direkt efter uppskandet och tiden mellan uppskandet och infrysningen br o anges. Givetvis ocks angivet var den r skad, p vilket stt och vid vilken a a a a tidpunkt. Inte nog med detta... Av skuppkparna f man veta att all sk, som o ar numera sljs p skauktionerna, inte kommer in till hamn frrn b a a o a aten varit ute minst en vecka under tiden den upptagna sken ligger p is... Fisken a a a r allts minst 1 hel vecka (och ibland t.o.m. 2 veckor gammal!) innan den kommer till frsljning p skauktionen. Det anses att den r nd frsk s o a a a a a a a lnge den ligger i obruten kldkedja. N a o agon vidare knnedom om skfetter a tycks m anglarna inte ha... En vanlig husmor vet bttre... Det r inte konstigt a a att den sk, vi kan f tag p i handeln av idag, smakar illa... a a Makrill Makrill har alltid ansetts som en av de allra bsta feta mata skarna, b smakmssigt och nyttighetsmssigt liksom vad gller halten ade a a a 90

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

eikosapentaensyra, EPA. Den sken har inte kunnat h allas i kassar som odlad sk - den r en alltfr snabbsimmande rovsk - men nu riskerar den i alla a o fall att utrotas till oljekapslar. Som s.k. frsk r a avara ar den numera minst en vecka gammal. I djupfryst skick har den under de senaste 3 aren blivit betydligt frsmrad. Den ser ut och smakar som om den f ligga n o a att agra dagar och mrja till sig och drefter blivit avskljd i vatten fre infrysningo a o o en. Nu ger den verkligen sken av att vara den osljbara skrpsk, som a a COOP och ICA redan i brjan av 2000-talet ans den vara. Frmodligen o ag o nns en strategi att endast f en frsljning av makrill i form av skoljea o a kapslar. Den djupfrysta makrillen r i begynnande frruttnelse och nra a o a niv skavfall. an Sill Sill nns fortfarande i vsterhavet, men sljs inte i annan form n a a a inlagt och inte heller djupfryst i obehandlad form utan d ENBART som a illasmakande nitrit-SALTAD kombinerat med SOCKRAD. Saltad och sockrad sill begrnsar anvndbarheten och kanske er n jag vill kunna tillreda a a a den p annat stt. Det skulle behvas i denna skbristens tid. a a o Strmming Strmming sljs inte lngre dagsfrsk, utan kortaste sljtio o a a a a den efter f angst r nra fem dagar. Frsta dygnet skas sken, andra dygnet a a o nns den i Gvle, tredje dygnet skickas den som tidigast till arer i min a a hemstad och sljs mjligen p tredje dygnet eller troligast p fjrde. S a o a a a a ser strmmingen ut i frpackningarna i aren. Frsk sk frefaller numeo o a a o ra sljas frskast som djupfryst. Eller s m man ska sjlv eller knna a a a aste a a n agon, som skar. Strmming sljs djupfryst, men r dock inte hermetiskt o a a inplastad djupfryst, som ovanst aende feta skar, och smakar aldrad, allts a begynnande hrsken, i sin pappask m a anga m anader innan h allbarhetstidens utg (Den r vl en alltfr billig matsk att bli p ang. a a o akostad inplastning...) Hrsken strmming r skavfall. a o a Torskskar Den naste och godaste torsksken r kolja! Den inneh a aller mest omega3-fettsyror av alla skar i frh o allande till sina vriga fetter o (torskskar r dock tmligen magra) och har hgsta jodmngden i sk. Den a a o a nns inte lngre att kpa. Har den blivit fodersk? a o Inte heller vittling nns att kpa. B dessa fanns frr i frysdiskarna. Ar o ada o de utskade, s r det givetvis med industriske! Ingen vettig f aa angstmetod sopar haven rena fr naste matsk! an Torsk nns fortfarande, men nu l Findus torsken skas utanfr norra ater o Ryssland, drefter skickas fryst till Kina fr att las och a o e aterinfrysas med den oerhrda kvalittsfrsmring det medfr. Ar inte torsken sekunda vid o e o a o sketillfllet, s r den det verkligen vid infrysningen... Findus frysta torsk a aa smakar beskt, liksom all annan billigare torsk. 91

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Plattsk Sm skrubbskddor och sm undror nns i frysdiskarna, men a a a a a o a a o r ju de smsta sorterna. Rdsptta, hlleundra, piggvar, sjtunga m. . nns inte lngre att kpa. Har de blivit fodersk? a o Laxskar Lax nns numera i stort sett bara odlad. Eftersom laxen f ar skmjl eller pellets m laxen vara mycket d nringsmssigt med riko aste alig a a ligt med felaktiga fetter och AA. Om testvrden och omega6/omega3-kvot a nns, r de troligen fretagshemligheter. I m a o anga forskningsrapporter skiljs inte heller p cis- och transformer. Emellertid r det lika fr lax, som fr alla a a o o andra djur - ater de transfetter, s g transfetter ut i muskel- och fettlager. a ar Andra laxskar, som rding och ring torde ocks vara odlade och uppfdda o o a o p skmjl eller pellets och icke nyttiga, eftersom rikligt med kassar syns a o i Norrlandslvarna, ven om kassarna nns i strmmande vatten. En del a a o s adana i frysdiskarna kallas vildf angade men kan mycket vl vara matade a a a. ar o nd Aterst sik, som faktiskt skas vild ickeodlad och nns att kpa. Alen h Al aller p att ta slut, drfr att EU l a a o ater Sydeuropa f anga s a stora mngder a alyngel att alen h aller p att ta slut. I stlle fr att stoppa a a o alyngelsket vill EU att man i Sverige skall sluta med sitt lilla ske av vuxen al. Man kan fr sig om alla de bsta matskarna, som inte lngre nns aga a a att tillg i handeln, har blivit foderskmjl? I alla hndelser torde de ha a o a blivit bortskade av industrisket. V bsta matskar! Det nns er icara a ke nmnda, som inte heller syns i n a agra skdiskar lngre, t.ex. den lckra a a pigghajen... Det ar till v mat dessa vilda skar skall anvndas och inte till missar a handlat mjl eller oljekapslar! (Den enda sken, som borde till o atas att bli odlad, r karp, som r vxttare och odlas i dammar i Kina. Den nns vild a a a a i Sverige.)

14.1

S kallad Bra vanlig svensk kost - och vad a vi egentligen borde ta a

I s.k. bra vanlig svensk kost av i dag freligger frh o o allandet ungefrligen a 17/1 av omega 6/omega3-fettsyror eller egentligen frh o allandet AA/EPA, eftersom det endast r dessa fettsyror, som r de verksamma och eektia a va fr oss. Vi borde ta dessa eromttade fetter endast i den animalisk o a a l angkedjade formen i cis-form, nmligen arakidonsyra AA i frh a o allande till eikosapentaensyra EPA i kvoten 1/1 eller helst betydligt mindre n 1 (< 1). a Ociellt rekommenderas vi att inte l v kostinneh verstiga omega6 ata art all o 92

Fdan vi ar anpassade till o till mer n max 4/1. a

2 juni 2006

G ut i dagligvaruarerna och titta i diskarna - vad nns det fr sk att a a o kpa? H o allbarhetstiden har t.o.m. ibland g ut p de f paketen djupfryst att a a skr avara, som nns. Det mesta djupfrysta r numera frdiglagad fabriksmat a a inneh allande mest vetemjl och potatismos intill den lilla skbiten. o Den s.k. frska sken i diskarna r vanligtvis upptinad f.d. fryst odlad sk a a eller minst 1 vecka gammal vild sk, som drefter frysts och sljs upptinad. a a Ntkttet, som salufrs i handeln, r icke kravmrkt och framfr allt icke o o o a a o grsuppftt. Vad gller mjlk, s r all mjlk skadad - utom grsuppfdd a o a o a a o a o kravmrkt helmjlk (dr all grdde nns kvar) utan eller med syrning och a o a a med fr anvaro av homogenisering och pastrisering over 73 . Fr grsuppo an a fdd kravmrkt mjlk framstlls den bsta naturliga vispgrdden och smret o a o a a a o med max 73 pastrisering och att smrkrning tillg p fbodvis utan keo o a ar a a misk tvttning, men denna sorts mjlk tas inte om hand i stormejerierna. a o

14.1.1

Ntboskap och vriga idisslare o o

Framfr allt de vilda vattenlevande djuren, men ocks de p land strvande o a a o grsuppfdda ntboskapen har samma na eromttade fettsyror i rtt fra o o a a o h allande i sitt ktt, omega-6/omega-3, egentligen AA/EPA, i kvoten 1/1, om o a o n inte lika hg koncentration av omega3-fettsyror, som i de vilda feta skarna. De andra idisslarna, hjort, ren eller lamm uppvisar inte fullt lika na frh o allanden som nt enligt underskningar, men har na omega6/omega3 o o a o vrden nd c:a 2/1. Alg r frmodligen inte underskt. [47, 50, 51, 53] a a a, o Ovriga vxttande tamboskap a a Gris har stor tjocktarm men r inte idisslare och m leva p ett naturligt a aste a vilt stt och ta en hel del sm a a adjur eller mjligen matas med hela linfrn fr o o o att f na frh a o allanden och rikligt med EPA i cis-form. De delvis frtande oa f aglarna, som kyckling, hns och kalkon, m ocks matas med hela linfrn o aste a o (om de kan tillgodogra sig hela frn) fr att kunna f EPA i cis-form i o o o a ktt, fett och gg, eller vara frig o a aende och leta sin mat sjlv med mask, a insekter, sniglar och blad, annars ter de ju mest fr som har mest omega6a o fettsyran linolsyra, LA. F de ta p samma vis som vilda torde dessa djur ar a a ocks ha mycket na omega6/omega3-vrden och ggen f givetvis dessa a a a a na frh o allanden ocks om hnsen f leva p ett naturligt vilt stt. Aggen a, o ar a a i Sverige r aldrig kombinerat linfruppfdda och kravmrkta, vilket faktiskt a o o a kan kpas i USA. o Fr att linfrn skall kunna anvndas, m djuren kunna tugga eller mala o o a aste snder de hela linfrna. Dessa sm platta, glatta frn f ett tjockt slemlager o o a o ar runt sig s fort frna blir v av saliv. Dessa frn frefaller helt enkelt vara a o ata o o 93

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

gjorda fr att fras igenom mag-tarmkanalen helt oskadade fr att p s o o o a a stt spridas med djuren. Det krvs emellertid hela frn i fodret, eftersom a a o krossade frn snabbt hrsknar av luftens syre och tillfrsel av linfrolja ar o a o o helt frkastligt p.g.a. den nnu snabbare hrskningen i luftens syre. [47, 50, o a a 53] Orsaken r allts grset a a a Ntboskap behver endast vandra ute i lite svala och grna hglnta omr o o a o a aden och sjlva hitta grset fr att f de naste eromttade fettsyrefrh a a o a a o allandena. De eromttade fetterna blir allts nstan lika na i ntktt som a a a o o i sk, om boskapen bara ter grs i relativt kalla och hglnta omr a a o a aden, typ alpngar. De f dock absolut inte ta kraftfoder med spannm Enda a ar a al! anledningen r s a aledes att grset i kalla trakter i sina blad inneh a aller mycket av omega3-fettsyran alfalinolensyra, just fr att det r relativt kallt och o a givetvis har det naturliga grset ALNA i cis-form. [50, 51] a

14.1.2

Detta gller ocks mjlken a a o

Mjlkfettet har s o aledes samma na frh o allanden, de animaliska mega6/3fettsyrorna AA/EPA i kvoten 1/1 i cis-form, har det visat sig i undersko ningar p kor i alperna och Nya Zeeland. OM korna enbart fds upp p grs a o a a i relativt kalla trakter och - OM mjlken icke skadas vid homogenisering och o pastrisering. [48, 50, 51] o L agmjlkande kor, typ fjllkor o a OM man vill ha en extra n mjlk, med hg koncentration av lika na eroo o mttade fetter, som nns i vild fet sk, s skall man anvnda kor som m a a a ar bst av det nringsfattigare grset och ger extra n och fet mjlk med detta a a a o magra men linolensyrerika grs. Allts br man anvnda l a a o a agmjlkande kor, o typ fjllkor, eller andra gamla svenska lantraser som m bra p grsuppa ar a a fdning och kan ge den bsta mjlk utan kraftfoder. Denna na mjlk, rik o a o o p EPA, DHA och CLA (konjugerad linolensyra), f d icke frstras gea ar a o o nom att utsttas fr h tryck och hg vrme, d dessa na eromttade a o art o a a a fetter i cis-form naturligtvis skadas av detta. Aven relativt l uppvrmag a ning torde skada de knsliga cis-formerna. Fr att kunna lagras och skickas a o l anga strckor kan djupfrysning och olika produkter med syrning vara bra a metoder. [50, 51] Fbodmjolk och fboddrift a a Oskt kommer man att tnka p fbodar, nr man lser om denna senaste o a a a a a fettforskningen. Fboddriften, skogsbetet p hga hjder i kyliga trakter, de a a o o 94

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

magraste beten, som ger den absolut bsta kvalitn p mjlken! V urgama e a o art la stt att bedriva jordbruk a atminstone i Dalarna, Hlsingland, Hrjedalen, a a Medelpad, Angermanland och Jmtland. Detta produktionsstt med ren a a grsuppfdning r redan, sedan gammalt, mer n kravmrkt! Fboddriften a o a a a a torde ocks vara den mest energisn matframstllningen i den mest energia ala a sn jordbruksformen, som har funnits i Sverige och skulle kunna fortstta ala a att utkas och vara inte bara utomordentligt nyttig utan ocks energimso a a sigt och ekonomiskt frsvarbart. Vi f inte l detta unika tillflle g oss o ar ata a a ur hnderna, denna fantastiska tillg att vi fortfarande har en del levande a ang, fboddrift kvar. Detta ger oss en utomordentlig mjlighet att utka och a o o ater igen anvnda v eektiva och energimssigt mycket billiga och mest nyta ar a tiga ktt- och mjlkproduktion, som g att uppbringa. Tillsammans skulle o o ar fbodar och fbodliknande former skert kunna sammarbeta till moderna a a a varianter - huvudsaken r att produktionssttet ger dessa de absolut nyttia a gaste varorna. [50, 51] Grass-Fed Meats Detta produktionsstt av Grass-Fed Meats som ocks anses vara en koa a lesterolsnkande mat efterstrvas nu alltmer runt om p Jorden, inte minst a a a i USA, Nya Zeeland och EU, speciellt i Frankrike, England, Tyskland och Schweiz. N agot liknande detta ktt (produktnamnet r Naturktt) imporo a o det meningen teras till Sverige fr Pampas i Paraguay och Brasilien. Ar an att det bttre kttet skall komma fr Sydamerika hellre, n att till bli a o an a atas framstllt i Sverige? [50] a

95

Kapitel 15

Mera ing aende frslag till o rder atga

15.0.3 Haven

Allt industriske m aste frbjudas, omg o aende! Rovsket av b sk och krill till skmjl och oljetillverkning m stoppas ade o aste s snabbt som mjligt. Industrisket r boven. Icke det sm a o a askaliga matsksket. Endast sm b a atar med kustnra krokske skall till a atas och f angad sk f inte slngas tillbaka i vattnen. Fiskrom och lever skall tillvaratagas. ar a Fisken skall sljas dagsfrsk och sljas det dygnet den f a a a angats. Nr sk fra o sljs fryst skall den frysas in hel och icke oppnad i lufttt frpackning grna a a o a omsluten av vatten och fryst direkt efter f angst, inom det dygnet den f ang ats. Vid frysning av ler skall det ske direkt efter f e angst. Aterfrysning skall vara frbjudet med knnbara stra fr fretaget. Odling av sk och skaldjur o a o o frbjudes av allt utom vxttande karp och musselodling. Sjar och lvar o a a o a br restaureras s att ingen odlad delsk behvs sttas ut, utan sken o a a o a f vxa till naturligt. ar a

Naturskyddsomr aden, fridlysta omr aden Naturskyddsomr aden i haven, dr allt slags ske och allt utslpp r frbjua a a o det m inrttas i de esta sorters biotoper, dr sk och andra djur kan aste a a utvecklas igen i lugn och ro. Detta har gjorts p n a agra platser p Jorden och a visat sig fungera ver frvntan. Samtidigt m vi se till att vi mnniskor o o a aste a f vild saltvattenssk f ar angad till mat men att allt industriske genast upphr. Naturskyddsomr o aden borde ocks inrttas ver m a a o anga sjar och lvar, o a fr att spara och restaurera sk och vrig natur. o o 96

Fdan vi ar anpassade till o Gift- och gdningsutslpp fr land m o a an aste stoppas nu

2 juni 2006

Gift- och gdningsutslpp fr land m snabbt stoppas fr att haven och o a an aste o andra vattendrag skall overleva. Det gr givetvis att landlevande organismer o inklusive vi sjlva har bsta chans till vlbennande. V hav, sjar och a a a ara o a aste alles friska s att vild sk, skaldjur och andra a lvar m vi se till att de h vattendjur kan fortstta leva och frkas dr, s att ett h a oo a a allbart och lagom ske fr matsk kan utvas. o o

15.0.4

Skogen

Skogsbetet bevaras i lag i hela landet. Skogsbetet, som inte bara behver ing i fboddriften, bevaras i lag och o a a anvndningen utkas s rejlt att mjlkproduktionen fr olika sorters jorda o a a o an bruk med enbart grsbete, som kan kallas frstrkt kravmrkt, kan tillfredsa o a a stlla hela Sveriges behov. Skogsbete fr mjlkkor frbttrar tillvxten av a an o o a a skogens trd, vilket befrmjar skogsnringen. det r en gammal kunskap hos a a a a v bnder, men nns ocks bevisat av just skogsnringen i Kanada, dr ara o a a a det brjat bedrivas kombination av bete och skogsnring. Att fbodar o a a ater skall vara ett vanligt, och vl fungerande typ av frstrkt kravmrkta jorda o a a bruk, vilket br vara ledande i mjlkframstllning, smrtillverkning, ost- och o o a o messmrstillverkning tillsammans med de mindre mejerierna fr kravmrkta o o a produkter.

Den naturliga vilda skogen m aste bevaras Skogen i naturligt skick m bevaras i mycket hgre grad n nu och anaste o a vndas mer i den rena och naturliga matproduktionen med br, svamp, vilt a a och som bete fr ren och tamboskap. Skogen m bevaras s att bl.a. bro aste a a rikedomen snarare kar igen och att bren garanteras giftfria. Frska och o a a djupfrysta vilda bl ar, skogshallon, mm ar t.ex. bra mycket rikare p viab a taminer och andra antioxidanter n odlad frukt. Skogen tillvxer allra bst a a a om fritt skogsbete fr mjlkkor freligger. o o o

Forskning om skogen Forskningen om skogens inneh och stt att fungera m stimuleras p all a aste a universiteten. Srskilt viktigt r att sambandet mellan det som vxer synligt a a a ovan jord och mykorrhizan noggrant utforskas. 97

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

15.0.5

Mtning av eromttade fettsyror. Forskning av frea a o komst och hantering. Samtliga mtvrden m a a aste vara oentliga och tydligt visas upp fr allmnheten! o a

Mtning och forskning av vilt bete och odlat foder a Troligen ing hela Sverige i de kyliga hglnta trakterna som har mycar o a ket linolenfettsyra (omega3), i grsvxterna, ntboskapens naturliga fda, a a o o eftersom Bohusln kan rknas in dr. Mtning av detta br gras nu! Gia a a a o o vetvis n agonting fr forskning t.ex. p SLU, Statens Lantbruksuniversitet! o a 1. Vilka vxter som r bst och har linol- och linolensyrekvoten 1/1 (eller a a a annu mer linolensyra) i cisform i naturliga betet i olika delar av landet. 2. De vxter som ing i djurfodret byggt p bladvxter utan ceralier och a ar a a utan processade tillsatser, br givetvis kontrolleras och ordnas s att o a linol- och linolenfettsyrekvoten r 1/1 i cis-form. Transfetter f inte a ar frekomma. o 3. Hela linfrn, inte oljan eller krossade korn utan obehandlade hela lino frn, m underskas om dessa kan anvndas oprocessat i djurfoder, o aste o a frmst till grisar, kalkoner, hns och kyckling s att dessa djur ocks a o a a f omega6/omega3 fettsyrekvoten 1/1 i cis-form, liksom i aggen! Om ar djuren kan tugga dessa frn eller mala dem i krvan och tillgodogra o a o sig dem. Mtning och forskning p mjlk, ktt, gg, inlvor, vild sk och a a o o a a vilda skaldjur, avseende b fetter, proteiner, vitaminer och sp made ar a nen 1. Mjlk fr grsuppfdda mjlkkor. De animaliska l o an a o o angkedjade eromttade omega6/omega3 fettsyrorna AA/EPA i kvoten 1/1 med de a viktiga cis-formerna m givetvis mtas framfr allt p grsuppfdd aste a o a a o mjlk, med upprepade kontroller och se till att det h o aller kvoten 1/1 i cis-form och att det nns gott om CLA. 2. Grsuppftt ntktt och inlvor och fr b mjlkdjur och kttdjur. a o o o a an ade o o Samtliga br vara frstrkt kravmrksuppfdda fr att garantera att o o a a o o de f stva ute s lnge som mjligt under och ha bra sktsel. ar o a a o aret o Kvoten AA/EPA skall uppn 1/1 i cis-form. a 3. Ovriga vxttare. Kontroller att kvoten AA/EPA r 1/1 i cis-form a a a hos vriga idisslare och andra vxttare, inlvor och eventuell mjlk o a a a o liksom ven f a agelktt, inlvor och gg. Ovriga vxttare m f leo a a a a aste a va naturligt och f ta sin naturliga fda. Fodret kan skilja p aa o atagligt mellan olika djursorter, men det f absolut inte inneh n ar alla agot som 98

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

helst skfodermjl eller skfoderpellets eller av krill eller andra havso djur (eftersom det m upphra och dessutom inneh aste o aller fodret ofta transfetter) och inga kttrester fr den egna djurgruppen utan eno an bart s adant som de naturligt letar upp sjlva nr de g ute. Dessa a a ar djur kanske kan tillgodogra sig tillskott av hela linfrn fr att kuno o o na uppn lika na eromttade fetter som hos vilda skar och enbart a a grsuppftt ntboskap. Dessutom behver f a o o o aglar g ute och plocka a mask, insekter, larver och sniglar och grisar g ute och ata b det a ade och kanske andra sm adjur som sork, mss och r o attor. 4. Vild sk, skaldjur, skrom och sklever. Kontroller b avseende de ade viktiga eromttade fetterna, men ocks eventuella gifter. Odlad sk a a fr konsumtion skall inte frekomma, frutom karp, som r vxttare o o o a a a och kan odlas i dammar och br d kontrolleras p sin fettsyrekvot. o a a Fisk, som odlas fr utsttning i vattendrag, f inte ges foderskmjl o a ar o eller pellets drav och inte mjl eller pellets av krill eller andra djur fr a o an havet, utan f odlas p t.ex.odlade insektslarver. De br kontrolleras ar a o p sitt fettsyreinneh att det r i kvoten 1/1 och i cisform innan de a all a stts ut. a

15.0.6

Mejerihanteringen

Homogeniseringen och ultra- och hgpastrisering m o o aste upphra o 1. Homogeniseringen bedms vara en skadlig hantering av mjlkfetterna o o och orsaka frstrda fetter och proteiner och m drfr upphra. o o aste a o o 2. Pastrisering over 73 bedms ocks orsaka skadade fetter och kan ino o a te f anvndas. Bakteriekontroller av t.ex. Ehec- och Listeriabakterien a a m aste alltid gras och kan erstta pastrisering. Pinfrskt djupfryst o a o a stmjlk och vispgrdde skulle kunna fraktas l o o a angt och frvaras relao tivt lnge och erstter drmed homogenisering. a a a 3. Smr, vispgrdde, stmjlk, lsorter och ostar, frstrkt kravmrkta, o a o o o a a icke homogeniserade och icke pastriserade blir av bsta kvalit och o a e skulle d utgra de godaste och nyttigaste mjlkprodukter, som kan a o o skapas och br sjlvklart nnas till frsljning i hela Sverige. (Det o a o a frsljs i vanliga vlsktta arer i USA och har utskt kvalit och o a a o a o e drmed smak.) Det enda vettiga och absolut bsta fettet i hush a a allet r a fbodsmr, enbart grsuppftt, icke pastriserat, ltt syrat smr med a o a o o a o alla fetter intakta, inklusive hg halt EPA tillsammans med bentliga o nyttiga antioxidanter, mycket hlsosamt och gott. a Produkter vrdigt den hgsta gastronomiska utmrkelsen! EPA i cisa o a form har ocks befunnits vara smakbrande till de bsta smakerna! a a a 99

Fdan vi ar anpassade till o Framtidens mejerier nu!

2 juni 2006

Dessa frslag kan uppfattas som omvlvande frndringar fr mejerierna. o a oa o Det r grnsande till sjlvklart, att skador fr homogenisering och pasa a a an trisering freligger, och det kan ju inte f fortg speciellt nr man ser o o a a, a att mjlk i ursprungligt skick har lika na fetter som den vilda feta sken. o Hr r det frst fullstndigt sjlvklart att inga giftiga lsningsmedel ela a o as a a o ler andra frmmande mnen utom rent salt och rent vatten f anvndas a a ar a i smrframstllningen. Ingentvttning f ske av d o a a ar aliga smakmnen fr a an ensilage! Drfr m a o aste man snabbt komma fram till bra och anvndbara a metoder att kunna bevara och marknadsfra denna na kvalit. Det borde o e s aledes vara mycket bra med mejerier, som satsar p hgsta kvalit med de a o e fr oss nyttigaste mjlkprodukterna! o o Ju er sm lokala och givetvis goda mejerier, desto bttre. a a

15.0.7

Slakteriernas hantering

Slakteriernas hantering m frbttras avsevrt. aste o a a Mobila bra slakterienheter Mobila bra slakterienheter m aste ordnas s att djuren skall f slippa resa a a och stressas och drmed bli avsevrt frsmrad mat. Nr djuren r stressade a a o a a a vid slakten, blir kttet fullt av stresshormoner t.ex. rikligt med AA, vilket o blir mycket onyttigt att ta och kttet smakar smre. a o a Alla slakterier m aste ta emot frstrkt kravmrkta djur o a a Sjlvklart m alla slakterier kunna ta emot frstrkt kravmrkta djur p a aste o a a a det bsta sttet fr djuren och fr att bevara det na kttet. Som det nu r a a o o o a nns ingen slakteri kvar i Norrland! Mobila enheter m infras! aste o Inlvor fr grsuppfodda notdjur och andra forstrkt kravmrkta a an a a a djur Slakterierna skall ocks skilja ut dessa djurs frstrkt kravmrkta inlvor, a o a a a s att vi kan kpa det i handeln. S.k. a o atertag m aste kunna ske ven med a inlvor. a

15.0.8

Frstrkt kravmrkt jordbruk i hela Sverige o a a

Hela Sveriges jordbruk bor vara forstrkt kravmrkt a a 1. Med bete ute och enbart ensilage av grs som kraftfoder utan andra a tillsatser n linfrn och icke spannm till frstrkt kravmrkt uppa o al o a a 100

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

ftt ntboskap. Ocks andra idisslare, gris och f br vara frstrkt o o a agel o o a kravmssigt uppfdda med frihet att g ute och ta sin naturliga fda a o a a o eventuellt med tillskott av linfrn fr att h bsta EPA-halt. Djuren o o alla a skall ha ett gott liv ock slaktas p bsta stt fr dem, vanligtvis bst a a a o a p egna g a arden. 2. I b foder och djur, mjlk och gg br AA/EPA freligga i kvoten ade o a o o 1/1 och i cis-form. Jordbruket m aste ocks ndra inriktning a a Odlingen m aste ndras fr sdodling (monokulturer p storjordbruk) till a an a a kravmrkt grnsaksodling av allehanda sorter, som t v klimat. a o al art 1. Sd och potatisodling behver minskas i omf eftersom alltfr stor a o ang o mngd strkelse nns i v dagliga fda och behver ersttas av bea a ar o o a tydligt nyttigare fda som allahanda strkelsefattiga grnsaker. M o a o anga er sorters grnsaker skulle kunna odlas kommersiellt i Sverige och alla o br vara kravmrkta. M o a anga sorter t utmrkt svenskt klimat. al a 2. Kravmrkt tomat- och paprikaodling i vxthus br ocks ka. Kvisttoa a o ao mater och paprikor fr Sverige frekommer nunera inte alls i handeln. an o 3. Kommersiell br-, krsbr- och plommonodling behver ka kraftfullt. a o a o o Dessa sorters br och frukter liksom pron nns inte fr Sverige i a a an handeln. T.o.m. svenska pplen r tmligen sllsynta. a a a a 4. Svenska jordgubbar br vara kravmrkta och sljas i arerna, liksom o a a a att alla andra lnders jordgubbar och grdor sljs dr. Svenska jorda o a a gubbar br absolut INTE f sljas p parkeringsplatser utanfr ao a a a o a rerna vid alla avgaser! Utomhusfrsljning br ske i vanlig torghandel o a o och hemma hos odlaren. Om svenska jordgubbar s aldes p vanligt stt a a i arerna som frr i tiden och som alla andra grdor fortfarande sljs, a o o a skulle arerna ha ansvar fr kvalitn och reglera priset. Till rimligt a o e snkt pris skulle vermogna och p annat stt n a o a a agot smre kvalit a e kunna sljas, som t.ex. vl duger till saftning och syltning. Detta skula a le markant ka anvndandet av svenska jordgubbar hos gemene man, o a vilket vore bra fr folkhush o allet p.g.a. att de svenska jordgubbarna kan vara nyttiga. Overg angsmrkning fr frstrkt kravodling a o o a Man kan infra verg o o angsmrkning till de jordbruk, som har p orjat den a ab frstrkta kravodlingen med grsuppfdning men nnu inte hunnit n kravo a a o a a mrket fr sin odling. De br kunna tjna mer n de som inte g med i a o o a a ar kravmrkningen, men givetvis tjna bst vid uppn kravmrkning. a a a add a 101

Fdan vi ar anpassade till o Fboddriften a

2 juni 2006

Utka fboddriften kraftfullt och anvnd den i stor utstrckning till frmst o a a a a mjlkframstllningen, mjlkprodukter och ocks kttproduktion! o a o a o Fboddriften ger bsta mjliga djurh a a o allning dr djuren f leva s nra a ar a a sitt vilda liv som det bara r mjligt, vilket h a o aller djuren friska och sunda, glada och njda. De h o aller sig spnstiga och kan t.o.m. kalva sjlva. De sker a a o sjlva sin naturliga och bsta mat. Sjlvklart ger de ocks oss mnniskor den a a a a a bsta fdan vi kan f b vad gller mjlk och ktt. a o a, ade a o o Stod lokalt framstllda kravmrkta produkter a a at Detta r synnerligen viktigt! Detta r ju en sjlvklarhet och produkterna a a a borde atnjuta en miljrabatt fr korta resor och drmed extra frska proo o a a dukter! Riktigt frska r a avaror saknas i nuvarande handel, men har ju stor betydelse fr matens kvalit vad gller inneh och drmed smak - speciellt o e a all a gller detta sk, gg, mjlk, br och grnsaker och frukt. Frukt brukar vara a a o a o synnerligen omoget plockade och saknar i realiteten vitaminer. Dessutom r a det sllsynt med svenska frukter, br och t.o.m. grnsaker i diskarna. a a o Transportsystemen och oljeanvndningen a Transporter kan i framtiden komma att kosta betydligt mer n nu. Det a brjar redan mullras om minskad olja till brnsle och bensin. Men det nns o a ju bl.a vl fungerande vtgasdrift, raps kan anvndas och varfr inte hst a a a o a igen?. Hsten frsrjer sig sjlvt lika bra som fjllkon och blir s sm a o o a a a aningom en god korv. L oss inte vara l av frdomar och inbillning om vad som at asta o a ang. r framg Jordbruksorganisationerna med jordbruksf oretagen Jordbruksorganisationerna med jordbruksfretagen br inse frdelarna s o o o a fort som mjligt och infra det frstrkt kravmrkta jordbruket ver hela o o o a a o landet. 1. Det frstrkt kravmrkta jordbruket ar grundlggande fr en ypperlig o a a a o matframstllning. Det medfr en utmrkt miljsktsel. Det medfr a o a o o o betydande minskning av gdningsutslpp till vattendrag och hav. o a 2. Frstrkta kravmrkta svenska r o a a avaror av olika sorters ktt, gg, mjlko a o produkter, grnsaker, br och frukt av rikt utbud ska nnas i handeln o a i hela landet. Nu i Sverige fanns betydligt frre svenska varor i handeln a 2003 jmfrt med fr c:a 10 sedan och gller i synnerhet kravmrkta a o o ar a a svenska varor. Det kravmrkta kommer frmst fr Holland, Spanien a a an 102

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

och Israel. Nu 2006 nns knappt n agot svenskodlat kvar och varorna har smre kvalit n n a e a agonsin tidigare. De svenska monopolfretagen i o livsmedelsbranchen har nu lagt sig p smsta mjliga niv den euroa a o an peiska l agpris och l agkvalitn Lidl. N e agot alternativ nns inte lngre i a handeln. Vi m s fort som mjligt f till st ett frstrkt kravmrkt jordbruk, aste a o a and o a a vilket innebr att djuren f leva ett s viltliknande liv som mjligt. Allra a ar a o helst en djurh allning p fbod! P detta stt undviker vi att f ett stressa a a a a hormonbemngt ktt, genom att vi kan skta slakten p ett lugnt, lttsamt a o o a a och snabbt stt fr djuren. a o Det rcker inte att det bara nns sk och ktt med vilken produktionsa o metod som helst - utan det m vara fr djur som f leva i frihet och aste an att behandlats med vrdighet! a Maten skall vara nyttig och god och inte bara fri fr gift, som r en an a absolut sjlvklarhet. a

15.0.9

Processade vxtfetter, oljor och margariner m uppa aste hra o

Processade vxtfetter m a aste bort fr svenska kravmrkta varor. an a Vxtoljorna behvs inte och samtliga r som tidigare beskrivits inte nyttiga a o a eller t.o.m. skadliga. Tyvrr ar det s hr och det p a a a averkar m anga fretag o i grunden. Vi m aste tnka om, underska och inte blunda fr fakta. Vi a o o m visa mod och handlingskraft och ndra radikalt p b inriktning av aste a a ade varor och tillverkningsprocesser. De svenska olje- och margarinfretagen br o o s aledes verg till n o a agon helt annan produktion, som r miljvnlig och icke a o a hlsov a adlig. Med ett akta modigt kvalitetstnkande baserat p erknda och a a a tydliga testvrden och fakta, kanske vi ocks f nya blomstrande arbeten a a ar och fretag. o Vad gller oljor och margariner, s pekar allt mot detta: a a Frutom de grsuppfdda ntboskapens fettlager r det enda vettiga och o a o o a nyttiga fettet i hush allet just fbodsmr, enbart grsuppftt, icke pasta o a o o riserat, ltt syrat smr med alla fetter intakta, inklusive de eromttade a o a fettsyrorna tillsammans med bentliga nyttiga antioxidanter, hlsosamt och a gott. Det mttade fettet indikerar tydligt stektemperaturen, dr vattenbubba a lorna frsvinner vid 100 och den gula frgen vid max 120 . S o a aledes ltt att a h l stektemperatur, s att de eromttade fetterna kan h alla ag a a allas intakta. 80 Smrets proteiner brjar koagulera och syns som en vit fllning. o o a 100 Vattnet kokar bort och fettet skummar. Temperaturen hjs inte frrn o o a allt vatten kokat bort, men d g det snabbt. a ar 103

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

100-120 Smret r fortfarande gult, men har slutat bubbla. Den bsta o a a stektemperaturen. (Se klarnat smr, beurre clari, i kokbcker.) o e o Fetterna ar troligen fortfarande intakta eftersom smret fortfarande o har sin goda smak. 155 Smret blir ljusbrunt av att de utfllda proteinerna och mjlksockret o a o brjar brynas. Hr har de eromttade fetterna skadats. o a a 165 Gyllenbrunt, den temperatur som brukar rekommenderas i m anga matlagningsbcker men r fr hg, d de eromttade fetterna fro a o o a a o strts, vilket frsmrar smaken och smret r frstrt. Ktt blir torrt o o a o a o o o och tr akigt vid denna temperatur och kttets eromttade fetter har o a skadats. 185 Smret blir mrkt brunt, smakar starkt brnt och r giftigt. o o a a 200 Smret blir svartbrnt. o a Om fbodsmret (som nnu inte nns tillgngligt i handeln) fortfarande a o a a a a a a a r gult vid stekningen, r det ocks sjlvt nyttigt med sina egna eromttade fettsyror och antioxidanter (det gula). (Det nst bsta r dagens ekologisa a a ka smr, som dock ar pastriserat tv g o o a anger vid 86 och tvttat med a cancerframkallande kemiska lsningsmedel, som alla andra i handeln freo o kommande matfetter.) Stor mngd icke kontrollerade halter av giftiga och erknt cancerframkala a lande lsningsmedel nns i processade livsmedel speciellt i samtliga matfetter. o Dessa frh o allanden ar helt oknda fr konsumenten och ar uppenbarligen ica o ke alls intressanta fr livsmedelsverket, regeringen, kemikalieinspektionen, o socialstyrelsen, Statens lantbruksuniversitet och EU. F r denna sorts keo mikalieanvndning kan vl inte vara oknd fr v beslutsfattare a a a o ara och statliga verk, som satts att skydda Sveriges befolkning fr an s adana missforh allanden? Se WHO:s Codex Alimentarius Commission 1989 och EU:s skrivelse fr 1988. Dessa lsningsmedel, som r s giftiga an o a a att kemistuderande vid universiteten icke f anvnda dem. [45] ar a

15.0.10

Inga ondiga tillsatser i maten o

Tag bort alla tillsatser i maten och dess r avaror, t.ex. nitrit, nitrat, ferrocyanid anvnt som klumpfrebyggande medel i bl.a. salt, frger, konservea o a ringsmedel, gelatin, tillfrt vatten med salt och socker i djupfryst kyckling, o renskav eller annat ktt, tillsatser av salt och/eller socker i djupfrysta r o avaror av sk eller grnsaker, eller andra kemikalier. Dessa tillsatser fyller ingen o funktion i rena hlsosamma matvaror. a Vatten anvnds att fuskka kttets vikt, druvsocker smygkar v risk fr a o o o ar o viktkning och av vriga kemikalier bland det djupfrysta nns t.o.m. skadliga o o 104

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

och/eller giftiga mnen, som inte behver redovisas och som livsmedelsverk a o m.. verk inte bryr sig om! Ett ertal tillsatser rknas som gift, t.ex. nitrit, som anses som syna nerligen farligt och cancerframkallande i svenskt snus, dr det inte lngre a a nns. Dock tycks det rknas som betydelselst i alla kttvaror, dr det nns! a o o a Dessutom har det utkats till i stort sett alla kttvaror av olika sorter och o o all korv, s aledes i alla charkuterivaror. Det nns t.o.m. i torkat renktt, o som man tycker skulle vara en ursprunglig produkt. Nitriter blir snabbt de cancerframkallande nitrosaminerna tillsammans med just proteiner. Nitriter och nitrosaminer anses s giftiga att kemistuderande vid universitet inte f a ar handha dem. Nu tycks t.o.m. ansvariga fr Kravmrkningen brja svikta infr nitritero a o o nas frammarsch... Men, som sagt var. Anses nitrit giftigt i samband med drogen nikotin, borde vl nitrit anses giftigt i v kttvaror och genast tas bort a ara o drifr a an? Dessutom nns det restprodukter av stor mngd olika giftiga, erknt cana a cerframkallande lsningsmedel i alla dessa processade livsmedel (frmst feto a ter och t.o.m. kravmrkt smr). De r oknda fr konsumenten och synbarlia o a a o gen icke intressanta fr livsmedelsverket, regeringen, kemikalieinspektionen, o socialstyrelsen, Statens lantbruksuniversitet och EU. Dessa lsningsmedel, o som r s giftiga att de inte ens f anvndas av universitetsstuderande i a a ar a kemi, de nns i v mat och framfr allt i alla matfetter inklusive ar o kravmrkt smr. Se WHO:s Codex Alimentarius Commission 1989 och a o EU:s skrivelse fr 1988. [45] an

105

Del VIII

Mnsklighetens a framg angssaga

106

Kapitel 16

Mnsklighetens a framg angssaga

Vi r alltjmt biologiska varelser och beroende av ett fungerande ekosystem, a a framfr allt ett levande hav. Vi r fr v liv beroende av andra djurs vlo a o ara a g ang. Risken fr artutdende r strst fr l o o a o o anglivade, stora arter med liten genetisk variation, som benner sig mitt i den kraftiga tillvxtens lyckorus. a Inga arter kan expandera fr evigt. Att strva efter stndig tillvxt kan o a a a vara ddande. o Mer framg angsrika arter n mnniskan har dtt ut under jordens l a a o anga historia. En av riskerna med en s enhetlig genuppsttning fr en art med s m a a o a anga individer med s stor spridning verallt som mnniskan utgr, r att det inte a o a o a nns n agra hoppfulla monster ibland oss, som kan verleva vid en global o ekologisk katastrof eller en v aldsam pandemi (vrldsomfattande epidemi). a Mnniskan ar inte skapt fr en vegetarisk kost och vi vet alla att mia o neraloljan h aller p att ta slut nd stter vi idag v tillit till ett allta a a a ar mer industrialiserat jordbruk centrerat kring framfrallt vete. Vi satsar p o a mer transporter (som krver olja), mer konstgdsel (som grs av olja), mer a o o insektsgifter, mer traktorer, mer maskiner, mer centraliserad hantering av alltmera industriell mat och allt detta baseras p olja. Utan oljan skulle a dagens jordbruk kollapsa och vi skulle inte kunna fda ens en br o akdel utav vrldens mnniskor. a a

107

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Fattigdom och sjukdomar har alltid g hand i hand, men ven sjukdom att a och d mat hr ihop. alig o V hlsa blir mrkbart frsmrad nr vi tvingas ta d mat, t.ex. fr ar a a o a a a alig an djur som f vxa upp under onaturliga frh att a o allanden eller vxter som r a a frmmande fr v matsmltning. a o ar a Kan vi se nessen med fbodar? Med l a agmjlkande fjllkor, som inte m o a ar bra av kraftfoder (f diarr), men som p sitt fria skogsbete ger den nasar e a te mjlken med de bsta eromttade fettsyrefrh o a a o allandena? Samtidigt f ar skogen en stimulerande tillvxt, en naturlig gratis skogssktsel, vilket det a o nns bevis fr. o Nr mnsklighetens framg a a angssaga n sitt slut, kommer vi d att klara ar a o angen till ett samhlle som baseras p a a aterh allsamhet? verg Detta r vad biologerna har frskt f den politiska vrlden att frst i a o o a a o a o arhundrade. Kanske r det dags att vi brjar lyssna p dem nu? a o a ver ett Vi br allts utrota mnniskornas misr, stoppa frstrelsen av havs- och o a a a o o landmiljn och brja hantera de vilda arterna frsiktigt, bevara och skydda o o o dem.

16.1

De ndvndiga rderna o a atga

1. Omedelbart och internationellt stopp p industrisket, ske till ska mjl avsett till t.ex. skodlingar. o 2. Omedelbart och internationellt stopp fr krillske. Detta, som r avsett o a att erstta den utrotade sken i skmjlet. Krillen, som utgr grunden a o o i den stora nringskedjan i haven, r redan p utg a a a aende. 3. Stopp av skodlingar av matsk. 4. Omedelbart frmjande av kustnra ske med krokf a a angst och sm b a atar. 5. Omedelbart frbud att kasta tillbaka f o angad sk i havet. Nr kvoten a f angad sk r uppn skall ske stoppas. a add 6. Infrande av frsljning av dagsfrsk vild sk i o o a a atminstone samtliga kustnra orter. a 7. Omedelbart stopp p frfljelse av fbodbnder och deras djur! a o o a o 108

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

8. Omedelbart frmjande och p a atagligt utkande av fboddrift med fritt o a skogsbete! 9. Enbart mjlk och kttproduktion med grsuppfdda ntdjur utan vare o o a o o sig sd eller annat kraftfoder, men med ett fritt skogsbete, framfr allt a o i relativt kalla omr aden. Frsljning av denna sortens mjlk och ktt o a o o i hela landet. 10. Omedelbart stopp p homogenisering och pastrisering av mjlk, grda o o a de, smr och ost och handhavandet m bli sm o aste askaligt, lokalt producerat och p detta stt rikstckande. a a a 11. Aven grisar och fjderfn ska kunna ska sin egen mat sjlva. Hns a a o a o a o a ainsekter, och grisar ter a r gjorda fr att ta sniglar och andra sm grna gnagare och andra mindre djur. B hns och grisar r alltare, a ade o a a behver animalisk fda och behver leva ett naturligt liv fr att kunna o o o o bli nyttig mat till oss. 12. Agg med AA/EPA i frh o allandet 1/1 (eller <1) i cis-form samtidigt som de ar kravmrkta m brja produceras och sljas i hela landet. a aste o a 13. Omedelbart stopp p frsljning av processade vxtoljor, skoljor och a o a a margariner. 14. Omedelbart stopp av transfetter och nitrit och andra via processer tillfrda gifter i r o avaror och tillredda produkter. 15. Frska, frscha och ofrndrade r a a oa avaror, m aste ater erbjudas oss i handeln! 16. Humana priser p denna sortens nyttiga mat, s att gemene man har a a r att kpa denna nyttiga fda och frsljning av den i hela landet. ad o o o a

16.2

Slutsats

Nr man blickar tillbaka p detta jag skrivit, ser man att i stort sett allting a a kretsar kring havet. Den viktigaste maten, sken och skaldjuren kommer fr havet. Vi mnnian a skor m bst av ren obehandlad och endast ltt uppvrmd mat fr havet, ar a a a an sk och skaldjur. De absolut knsligaste mnena, de animaliska eromttade a a a fettsyrorna ar rikligast frekommande hr och behvs till nstan alla v o a o a ara livsprocesser och organ. Haven inneh aller v bsta mat. Haven r grunden ar a a fr allt liv. Dr danades vi. o a Haven f inte frstras med gifter och utske. Mindre n 10% av sken ar o o a aterst Industrisket frstr ocks de havslevande dggdjuren. ar. o o a a 109

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Krill, planktonrkan, som fder stor del av havens hela skmngd och inte a o a bara bardvalarna, h aller nu p att utskas till skfoder eftersom sken r a a nra nog slut. a Man skall inte tro att skmjl som skmat r likvrdigt den ursprungliga o a a sken eller krillen. Den kan betraktas som frstrd och de odlade djuren som o o f detta foder f sekunda foder och blir drigenom sjlva sekunda fda till ar ar a a o oss. Den pellagiska krillrkan r en sorts djur som nns i mycket stor mngd a a a och ar troligen anpassad just till att nnas i mycket stor mngd. Om en a s adan art minskas endast med en till synes mindre del, kan det vara tillrcka ligt fr den att inte lngre kunna klara sin tillvxt och drigenom pltsligen o a a a o frsvinna - d ut snabbt och till synes ofrklarligt. Stora pellagiska arter har o o o betett sig s tidigare. Krillutskningen r s a a aledes otroligt viktigt att snabbt f stopp p fr tar man helt bort den nringsgrenen i havet, tar vi dd p a a, o a o a den strsta nringscykeln i haven fr oss alla, b de stora och sm havso a o ade a djuren och stor del av v fda frsvinner. N ar o o agot helt nytt uppst - kanske ar enbart giftiga bl ona alger i haven - vilket skulle p agr averka oss mnniskor a oerhrt depressivt... o Vi har till stor del utvecklats i det varma havet intill Afrikas strnder och a v matsmltning ar anpassat i hg grad till detta. (Det nns fortfarande ar a o mnniskogrupper, som endast lever p i och av havet intill kusten i Indoa a, nesien och bara g i land fr att hmta frskvatten och barnen fds i havet ar o a a o utan smrta.) (Se artikeln om Vattenfolket vid n Buton i Indonesien och a o Erika Schagatay av Gran Frankel i LUM - Lunds Universitets Medelar nr o 13 1996.) L angt efter, sedan vi danats i havet, har vi p land kunnat hitta a fda som efterliknar skars och skaldjurs inneh och anpassat oss och m o all att bra av det. Det hindrar inte att havet m bevaras och restaureras det aste a snaraste. Aven skogen h aller nu p att frstras i allt snabbare takt. Skogen borde a o o egentligen betraktas som en enda mycket stor individ, eller kalla det en stor sammanvxt organism, och inte som en samling enskilda trd. Alla a ting hnger samman, de mindre vxterna med de stora trden. Orter och a a a allt bl ars- och lingonris med gran, tall, bjrk och al r sammanbundna ab o a med mykorrhiza mellan varje individ och dessa svamphyfer kan n kilomea tervis. I mykorrhiza sker framfr allt ett utbyte av nring mellan svamp o a och vxt, men den spelar ven en aktiv roll som ett skogens immunfrsvar a a o emot parasiter. Man har t.o.m. visat att vxthormoner kan transporteras a via mykorrhizan mellan olika vxtindivider. a Men stora kalavverkningar och speciellt den s.k. markberedningen, vi nu ser vida omkring, skadar just detta skogens markskikt med svampen och de viktiga bl aren, som vi nnu inte till fullo har insett betydelsen av. Bl ar ab a ab och hallon verkar vara de mest nyttiga br man kan hitta jmfrt med de a a o 110

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

esta bren, b vilda och odlade. Dessutom r br bra mycket nyttigare a ade a a a n frukt... Det vilda frefaller alltid vara nyttigare n det odlade. Det stora hnger o a a ihop med det lilla, mykorrhiza - bl arsris - trd - skog. Allting tycks har ab a ett samband. I England och Skottland med ett klimat liknande v frdde man fr art, o o o lnge sedan sina skogar genom kalavverkning och det blev hedar, stora arta fattiga, nringsfattiga trdlsa omr a a o aden, dr skog aldrig mera har kunnat a vxa upp igen. Likartat a astadkoms hr och var ocks i sdra Sverige. Vi a a o riskerar nu att stora delar av norra hlften av Sverige g samma vg. a ar a Vi m betrakta skogen som ett levande vsen. All ndvndig avverkaste a o a ning m ske skonsamt utifr biologiskt hnsynstagande. Ett alltfr kortaste an a o siktigt handlande genom att meja ner och bryta snder skog och mark, kan o leda till overstigliga frndringar. Kanske kan det t.o.m. leda till klimatfro oa o a a o atagligt ndringar, bland allt annat i den vgen, som vi gr. Detta kommer p att minska v mjligheter till matframstllning. ara o a Stora frndringar kan dessutom komma snabbt utan srskilt tydliga varoa a ningstecken. Honrsordet tillvxt f inte innebra frdelse av v skogar, v o a ar a oo ara art land och haven omkring. P 1950-talet prvade vi p en tillvxt med nedlggning av nrmast a o a a a a samtliga vl fungerande sm energisn familjejordbruk. Det straar sig a a ala nu, nr vi ser hur v producerade matvaror har frsmrats och till stor a ara o a del frstrts det allvarligaste. o o a Vi kan fortfarande ndra saker och ting i rtt riktning och p det sttet a a a a f fram en l a angsiktigt h allbar tillvxt hr. Jag tror att gemene man skulle a a bli stimulerad att hjlpa till och inte som nu, dr en allt strre nedstmda a o a het utbreder sig i befolkningen, med utbrndhet och sjukskrivningar. Vi kan a givetvis utnyttja avancerad teknologi, men det utesluter inte att vi m aste h land och vatten omkring oss friska, fr livet r det viktigaste fr v alla o a o ar tillvxt. a Ansvariga fr fretag av alla de slag m ta sitt ansvar! Vi m inrtta o o aste aste a oss efter det faktum att hav och land skall skyddas fr att uppn och kvaro a h en god math alla allning och bra levnadsvillkor. Vi m bort fr dagens aste an system, dr fretagen i m a o anga fall verkar styras av kortsiktiga vinster och destruktivt handlande. Vi alla, framfr allt ni i ledande stllning, fretagsledare och politiker, o a o m frst och handla efter biologiskt kunnande och biologiska regaste o a ler, innan det r fr sent. a o

111

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Om vi inte fljer dessa levnadsregler, kan man annars tnka sig ett mera o a skrmmande framtida scenario, dr skog, mark och hav har utarmats s a a a till den grad att haven endast inneh aller giftiga bl ona alger och de enda agr vilda djuren nns p land och huvudsakligen best a aende av kackellackor, syrsor (de r skert riktigt nyttiga med de eromttade animaliska fetterna) a a a och r attor. Nyligen har man funnit en rundmask C.elegans, med en gen (fat-1) som kan omvandla omega6-fettsyror till omega3-fettsyror och den har redan genmanipulerats in i kyckling, r atta, mus och mnskliga celler. a Med den genen frefaller det vara avsett att erstta sken, s att kyckling o a a och r kan omvandla omega6- till omega3-fettsyror och inbillningsvis bli atta kanske nstan lika bra mat som sk, trots att kycklingen och r a attan bara f sd som fda. ar a o Men kan vi verkligen d vara skra p att det inte nns andra viktiga a a a a a a a a mnen i sken? Kan vi vara skra p att det inte nns nnu er mnen, som aven de krver att djuren f leva ett naturligt liv? Vi har redan sett a ar att fettsyrorna beror p hur djuren har f leva och vi vet sedan tidigare att a att stressade djur f frhjda stresshormoner i kroppen, vilket frs ver i v ar o o o o ar kropp. Detta har vi nnu inte brytt oss om att anpassa v fda till. Vi vet a ar o att miljgifter lagras i djur och vi vet att prionsjukdomar kan spridas genom o djurens foder. Kan vi verkligen genmanipulera bort alla dessa problem? Vore det inte mera praktiskt att bevara naturen som den r nr den r frisk??? a a a

16.3

Avslutning

Hoppas denna sammanstllning inte blir just som en vrdels strid mot Don a a o Quijotes vderkvarnar utan verkligen stimulerar till en seris och intensiv a o debatt och det viktigaste av allt; Att svensk samhllsledning omedelbart tar itu med att omdana svensk och a europeisk matproduktion, dr sket och havet r den viktigaste arden. a a atg Se nu till att det blir ett hgprioriterat omr fr Sverige med rtt eekt: o ade o a Bort med industrisket och fram fr kustnra matske! o a Samtidigt br skogen och jordbruket kunna ardas och drefter ttt o atg a a fljas av p o atagliga frndringar i viktiga livsmedelsfretag. oa o Vi kan heller inte bara l saker och ting bero, rycka p axlarna och ata a tycka att so what, vi skall ju nd n a a agon g d och det spelar vl ingen ang o a roll om de esta mnniskorna f fortstta att ta skrpmat... Detta r ett a ar a a a a cyniskt handlande, och det vet de esta mnniskorna nufrtiden, ven om a o a var och en inte kan gra s mycket sakernas tillst o a at and.... men det sprider sig en olust... Att nyttig mat skulle bli s dyr att tillhandah a alla, att bara en liten del av v befolkning skulle ha r med den, r fullstndigt feltnkt. Det r ett ar ad a a a a cyniskt och ofrsvarligt stt att frvrnga fakta. Det beror helt och h o a o a allet p a hur man anvnder resurserna, vad v stat, vriga organisationer, storfretag a ar o o 112

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

och beslutsfattare lgger pengarna p Likadant gller Jordens alla vriga a a. a o stater. Men smygvgen, via marknadskrafterna, frsker man infra denna tinga o o o ens ordning genom att l de stora multinationella livsmedelsjttarna och ata a arskedjorna med enbart skrpmat dominera matmarknaden. a a Ar det s vi vill ha det i v land? a art Vi m l v pengar g till den hlsosamma produktionen. Om det aste ata ara a a a agot aa o a a allning, r n som skall subventioneras s r det frstrkt kravmrkt djurh frsiktigt kustnra ske och rtt sktsel av nyttiga livsmedel i stllet fr att o a a o a o lgga pengarna p det onyttiga och skadliga, vilket nu sker! Det m bli ett a a aste stopp av de hinder, som i dag grs mot mjligheter att bedriva livskraftiga o o nyttiga jordbruk och fretag. o Produktion av den hlsosamma maten m genomsyra hela EU med helt a aste frndrade bidragssystem. EU m vara en drivfjder - ingen bromskloss! oa aste a Men - v land f heller inte vara det mh, som i allt lyder EU, om vi inte art ar a a fort nog, det snaraste, f ndra v ske, lantbruk och matproduktion a ar a art till s adant hlsosamt system, som beskrivits i denna skrift. a

Nu, nr vi vet hur bra mat skall vara, f vi inte tveka att ta tillvara t.o.m. a ar s adana metoder, som vi har inbillat oss vara gamla, frlegade och o alderdomliga. Metoder som nu visar sig vara vida verlgsna de stt vi storskaligt och o a a hnsynslst har behandlat b djuren, grdan och den blivande maten. Vi a o ade o har i m angt och mycket burit oss som om inneh at allet i fdan inte spelar o n agon roll fr v hlsa och att vi sjlva inte skulle kunna bli p o ar a a averkade av fdans inneh Hur vi behandlar djuren, vxterna, jorden, vattnen, maten o all. a och oss sjlva hnger samman... a a Nu nr vi vet, s kan vi faktiskt plocka fram de bsta metoderna att bea a a vara, rena och aterstlla v marker och hav, djur och natur, fda upp, a ara o odla, framstlla och behandla v livsmedel p bsta stt, genom att stta a ara a a a a samman gammalt och nytt och utnyttja v forskning och v resurser s ar ara a att ren hlsosam mat kan bli var mans fda. a o Detta skulle vara en verklig utveckling fr oss, vilket medfr kad levo o o nadsstandard, lgre mortalitet och morbiditet och strre mjligheter till a o o personlig utveckling. Vi m inrikta oss p en allmn fokusering mot utaste a a veckling snarare n materiell tillvxt, som alltid begrnsas av att jordens a a a resurser r och frblir ndliga, vilket nu syns allt mer och vilket vi m a o a aste sluta att blunda fr, om vi inte vill grva mnsklighetens egen grav. o a a

113

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Allt hnger p fetterna Fetterna r den absolut viktigaste fdomnesa a a o a gruppen, som snabbt m aste drivas till ett fullstndigt frndat utbud fr a oa o att kunna bli en verkligt fullvrdig nyttig fda. De animaliska eromttade a o a fetterna EPA och DHA r de sv a arhanterliga, de knsliga, b vid lagring a ade och tillagning och de m omgrdas och skyddas av animaliskt mttat fett. aste a a Frmst EPA r livsndvndig i sin frska ofrstrda cis-form i ktt och fett a a o a a o o o fr vilda havs- och landdjur och naturligt uppfdda tamdjur. Den vilda an o sken och skaldjuren m frsljas dagsfrska fr att ha helt frscht EPAaste o a a o a inneh Riklig frekomst i v mat av denna intakta EPA-fettsyra i cis-form, all. o ar naturligt inbddat i den dagsfrska vilda sk- och skaldjursf a a angsten, utgr o den allra viktigaste arden fr att kunna h oss friska. atg o alla Kan vi skta fetterna fullgott - d fljer allt annat med p kpet, nyttiga o a o a o proteiner, vitaminer, fullgod sktsel av djur och vxter och oss sjlva. D o a a a bevarar vi de stora vilda biotoperna och v samhllen s att variationen ara a a av liv kan restaureras och fortstta i hav och p land utan att vi mnnia a a skor totalt frstr det, vilket vi snabbt r p vg att gra, som det nu ser ut... o o a a a o Detta r inte en utopi utan ett ultimatum - vi m a aste inom kort vlja a livet ser ut att brja visa upp sig s - att bevaras och h o a allas vlsktt - eller a o frsvinna... o Det mesta av Jordens syre bildas i haven... Fr allas v framtid och v barns, barnbarns och barnbarnbarns hlsa o ar ara a Jag tackar innerligt mina vuxna barn Erik och Rebecka Svanberg, som ivrigt diskuterat, deltagit i faktaletandet och medverkat i en stor del av texten. Ja, ven vriga familjemedlemmar och era andra, min histologia o professor Karl-Erik Fichtelius, sjukhusets bibliotekarie Hedstrm, och Asa o m anga kontakter p ntet har varit till mycket stor gldje fr mig och som a a a o jag tackar allra dmjukast. o Jenny Reimers, verlkare, Rntgen Hrnsands sjukhus, 2/6 2006. o a o a o

114

Referenser
[1] Elaine Morgan THE AQUATIC APE HYPOTHESIS, Souvenir Press Ltd 1997, Artikel om Vattenfolket i vid on Buton i Indonesien och Erika Schagatay av Gran Frankel i LUM - Lunds Universitets Medelar o nr13 1996, Eects of repeated apneas on apneic time, hematocrit and cardiovascular adjustments in humans with and withhout spleen. by Erika Schagatay, Lund University, Lund, Juni 2000 [2] Ingman, Kaessmann, Pbo, Gyllensten: sid708-13 Mitochondrial aa genome variation and the origin of modern humans.Nature, 7dec, 2000 Bryan Sykes Evas sju dttrar 2001, Bokfrlaget Forum o o [3] Ingman et. al.Mitochondrial genome variation. . . , Nature 2000 [4] Lars Wilsson Vlfrdens ohlsa Medikament Frlag 2002 a a a o [5] Lars Wilsson - Karl-Erik Fichtelius Om mnniskan, ursprung, sra a stllning vgval 1999, Brain Books 1999, a a Sverre Sjlander - Karl-Erik Fichtelius Mnniskan, kaskelottvalen o a och kunskapens trd Wahlstrm &Widstrand 1972 a o Sverre Sjlander Naturens budbrare, Nya Doxa 2002 o a Desmond Morris Den nakna apan,PAN/Norstedts 1967 [6] Djurens vrld, Frlagshuset Norden 1963 a o [7] Om kolhydrater kap23 sid901-939 Organic Chemistry av Ralph Fessenden och Joan Fessenden 5:e upplaga tryckt 1994 [8] Laurells KLINISK KEMI i praktisk medicin(om glukoneogenes sid 72) 8:e upplagan 2003 Studentlitteratur [9] sid 346 i Introduction to MODERN BIOCHEMISTRY by P Karlson Academic Press 1965 115

Fdan vi ar anpassade till o [10]

2 juni 2006

sid 945 och1084 i Guytons Textbook of MEDICAL PHYSIOLOGY Saunders Company 1966 och 2000 sid 450-453 i Harrisons Principles Internal Medicine 1980 McGraw-Hill Harrisons Principles Internal Medicine 15th edition 2001, McGraw-Hill sid32 , Guytons TEXTBOOK OF MEDICAL PHYSIOLOGY 1966 W.B. Saunders Company Den heta potatisen om Dr Carl Carlsson av Pelle Nyquist Zoot frlag 1997 o

[11] Michel Montignac Jag ter och frblir smal, GI-listor, sid 40-45 och a o kap 3 sid 52-61, Forum 1997 [12] Britta Barkelings artikel Glykemiskt index Medikament 7-03 [13] Charlotte Erlanson-Albertssons Aptitreglering vid hlsa och sjuka dom Studentlitteratur 1998 Medicinsk och fysiologisk kemi Studentlitteratur 1995 Socker och fett p gott och ontICA bokfrlag 2004 a o artikeln Aptitreglering och beroendeforskning Om socker och fett - en vg till belning i Medikament 1-03 a o [14] Sockerbomben av Bitten Jonsson och Pia Nordstrm Bokfrlaget Foo o rum 2004 [15] William Banting 1865 Letter on corpulence, adressed to the public S:son Torgesson & Stenlf1999 o Rssner, Torgerson, Vessby: Inga bevis fr frdelarna med kolo o o hydratbantning fr DN 29/3-04 an Christer Enkvist: Fel att vi blir feta av fett i DN 11/1-04 [16] Barry Sears: The Zone. A dietary road map. 1995, ReganBooks [17] Marks and Furstenberger: Prostaglandins, Leukotrienes ond Other Eikosanoids. 1999, WILEY-VCH Verlag Se bl.a. sid 1, 37, 38, 276... [18] BIOSYNTHESIS OF PROSTAGLANDINS av Willian E.M. Lands Annual Reviews Nutr.1991 11 Biochemistry and physiology of n-3 fatty acids by William E.M. Lands Department of Biochemistry, University of Illinois 1992 [19] Simopoulus,A.P. Essential Fatty Acids in Health and Chronic Diseases, Modern Aspects of Nutrition, Karger 2003 vol 56 116

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

Simopoulus, A.P. Genetics. Implications for Nutrition. Modern Aspects of Nutrition, Karger 2003, vol 56 Simopoulus A.P. Omega-3 fatty acids and antioxidants in edible wild plants. Biol Res. 2004; 37(2) Simopoulus A.p Omega-3 fatty acids in inammation and autoimmune diseases. J Am Coll Nutr. 2002 Dec;21(6) Simopoulus, A.P. 2003 OCH Cleland, L.G. Omega-6/Omega-3 Essential Fatty Acid Ratio:The Scientic Evidence KARGER Simopoulus, A.P. 1998. Overview of evolutionary of n-3 fatty acids in the diet. In: The return of n-3 fatty acids into the food supply . Editor: A.P.Simopoulus. World Review of nutrition and dietetics, 83: 1-11. Artemis P. Simopoulos och Jo Robinson OMEGAKOST1999 Optimal frlag. Om inuiternas kost med rikliga mngder omega3o a fettsyror som hindrar blodproppsbildning, se sidan 86. [20] Olle Haglunds artikel Nytt hopp vid gula cken-sjukan (makuladea generation) i tidningen Medicinsk axess nr1 2005 och fortsttningen a Inammatoriska mekanismer spelar en viktig roll vid uppkomst av gula cken-sjukan i Medicinsk axess nr2 2005 a [21] Se <www.medicallink.se> Olle Haglunds artikel Hjrnans viktiga a eromttade fettsyror fr mars-02 a an [22] Eikosapentaenoic and docosapentaenoic acids are the principal products of linolenic acid metabolism in young men by G.C.Burdge, A.E.Jones and S.A.Wootton May 2002 Brittish Journal of Nutrition (2002) 88 [23] Conversion of linolenic acid to eikosapentaenoic, docosapentaenoic and docosahexaenoic acids in young women by G.C.Burdge and S.A.Wotton June 2002 Journal of Nutrition (2002) 88 [24] Jana Pickova: Lipids in cod (Gadus morhua L.) and Atlantic salmon (Salmo salar L.) eggs, with special enphasis on reproduction and quality. Swedish University of Agricultural Sciences, AGRARIA 1998 [25] Jana Pickova, Anders Hgberg Du blir vad du ater - fettsyror i foder, o ktt och mnniska Fakta Jordbruk Sammanfattning aktuell forskning o a nr 11 2002 [26] Lars Wilssons artikel Det r skillnad p lax och lax Var hittar vi det a a nyttiga fettet? fr tidningen Medikament nr 1 febr 2005 an [27] P internet: Ume Universitet - Resurscentrum fr Kemi i Skolan: a a o Fett 117

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

P internet: 1 KEMI 2 LANTMASTARPROGRAMMET Frelsa o a ning 1: LIPIDER s 1-6 Kllor: Hans Born, Monica Larsson, Tor a e Lif, Sigvard Lillieborg och Birgitta Lindh. Kemiboken A Liber, 1997. Carl H. Snyder, The extraordinary Chemistry of ordinary things. John Wiley & Sons 1995. (ISBN 0-471-31042-5). [28] Sid 639 i Biochemistry/Mattews van Holde, 2nd edit [29] Mnniskokroppens fysiologi och anatomi av J. Bj a alie, E. Haug, O. Sjaastad 1998 och 2004 sid 240, 242, 460-462 Liber AB Fand och O. [30] Understanding human anatomy & physiology(third edition) av Sylvia S. Mader 1997 WCB, ISBN 0-697-25170-5 [31] Guytons TEXTBOOK OF MEDICAL PHYSIOLOGY sid 945, 953 och 1084. 1966, 1996 och 2000 W.B. Saunders Company [32] Color Textbook of Histology, Leslie R. Gartner, James L. Hiatt, andra upplagan. [33] Bengt I. Lindskogs Medicinsk terminologi Nordiska Bokhandelns Frlag o 1997 [34] Acke Renanders Medicinsk terminologi Nordiska Bokhandelns Frlag o 1965 [35] sid 450-453 i Harrisons Principles Internal Medicine1980, McGrawHill Harrisons Principles Internal Medicine 15th edition 2001, McGraw-Hill [36] kap Insulae pancreaticae i Curt Frankssons Kirurgi 1981 [37] Staan Lindeberg Maten och folksjukdomarna Studentlitteratur2003 [38] Loren Cordain Sten aldersmat sid128 och 131-131, Optimal Frlag o 2002 [39] The Zone Diet phenomenon: a closer look at the science behind the claims. av Samuel Cheuvront SN. [40] Marks and Furstenberger: Prostaglandins, Leukotrienes ond Other Eikosanoids. 1999, WILEY-VCH Verlag Se sid 280-281 om Aspirin interaction witn COX-1. Resistence to aspirin [41] Marks and Furstenberger: Prostaglandins, Leukotrienes ond Other Eikosanoids. 1999, WILEY-VCH Verlag Se sid 7-10, 47-49 Free arachidonic acid 118

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

[42] Om fetter kap24 sid 941-963, prostaglandiner och fosfolipider sid 948, cis- och trans-form sid 120-126, konjugering kap16 sid677-700 i Organic Chemistry 5 edition av RalphFessenden och Joan Fessenden tryckt 1994 [43] Lotta Rahmes och Dag Hartmans SKINN garvning och beredning LTs 1991 [44] H. Gyllensklds KONSTEN ATT LAGA MAT o strm&Widstrand och GOD MAT 1961 Fischer&Co. o 1957 Wahl-

[45] <www.gunnarlindgren.com> Gunnar Lindgren skriver mycket om fetter och har massor av intressanta artiklar p sin hemsida, speciellt om a de kemiska lsningsmedlen i processindustrin med frmst matoljor och o a matfetter. Se WHO:s Codex Alimentarius Commission 1989 och EU:s skrivelse fr 1988 om giftiga lsningsmedel i processindustrin fr an o o mat. Aven hans bok Arvet Tidens frlag behandlar detta. o [46] Britta Sixtenssons Kokboken Husmanskost rtt och sltt, Primra a a v ards - service 1990 [47] Jana Pickova Fr grsfr till kortare v oer Grsuppfdda ntdjur an a o ardk a o o ger ett nyttigare ktt Artikel till tidningen Nringsr och Nringsrn o a ad a o februari 2004 [48] The eects of dairy processes on the components and nutritional value of milk by Hannu Korhonen, prof., Food Research Institute, Agricultural Research Centre of Finland, FIN-31600 Jokioninen, Finland and Riitta Korpela, Lic. Sc., Manager Nutrition Research, Valio Ltd Research and Development, Helsinki. Review Article from Scandinavian Journal of Nutrition/Nringsforskning Vol 38:166-172, 1994. a [49] Lars Wilssons artikel Forskningsinsatser behvs fr hlsosammare o o a mjlkfett Medikament 8-04 o [50] En utmrkt hemsida fr USA, <www.eatwild.com> med massor av a an referenser till avhandlingar om grsuppftt ktt och mjlk fr bl.a. a o o o an, USA, Nya Zeeland, England... M anga sammanfattningar av avhandlingar fr era lnder nns p hemsidan. Flera intressanta artiklar an a a fr hemsidan Eat Wild <www.eatwild.com>: an Latitude and altitude, hidden factors that inuence omega-3 and CLA levels in milk? The amount of benecial CLA and omega-3 fatty acids in a cows milk is inuenced by a host of factors in addition to diet, including her breed, individual genetics, age, and even the time of year. Now one more factor has been added to the list: prevailing temperatures. Milk and cheese 119

Fdan vi ar anpassade till o

2 juni 2006

from alpine grazers or cows raised in colder climates appear to have the omega-3 and CLA edge. The reason? It has to do with plant antifreeze. Omega-3 fatty acids stay uid at colder temperatures than other, more saturated fats. A plant that has to withstand the cold needs more of this natural antifreeze to keep its cell membranes uid. Cows that graze on this cold climate grass ingest more omega-3s, which they then convert to another good fat, CLA. In a recent study, cows that grazed in alpine meadows had more than twice the amount of CLA in their milk as similar cows that grazed down in the valley. (Composition of milk fat and correlation with fodder plants Marius Collomb, Jacques-Olivier Bosset, Ueli B tikofer, Robert Sieber, Hans Eyer. u [51] Dierences in CLA Isomer Distribution of Cows Milk Lipids by Jana Kraft, Marius Collomb, Peter Mckel, Robert Sieber, Gero hard Jahreis Lipids, Vol.38, no. 6 2003 CLA Isomers in Milk Fat from Cows Fed Diets with High Levels of Unsaturated Fatty Acids by Marius Collomb, Robert Sieber, Ueli B tikofer Lipids, Vol.39, no. 4 2004 u Conjugated linoleic acid and trans fatty acid composition of cows milk fat produced in lowlands and highland. Bu Marius Collumb, Ueli B tikofer, Robert Sieber, Jaques o. Bosset, Bernard Jeangros. u Journal of Dairy Research (2001) 68 519-523. [52] Lars Wilssons artikel om fetter fr tidningen Medikament nr5 majan 2003. [53] WWF och Svenska naturskyddsfreningen. o

120