Welcome to Scribd, the world's digital library. Read, publish, and share books and documents. See more
Download
Standard view
Full view
of .
Save to My Library
Look up keyword
Like this
2Activity
0 of .
Results for:
No results containing your search query
P. 1
Rapport om barnkonventionens status

Rapport om barnkonventionens status

Ratings: (0)|Views: 1,684|Likes:
Published by UNICEF Sverige
En utvärdering av för- och nackdelar med barnkonventionen som svensk lag.
En utvärdering av för- och nackdelar med barnkonventionen som svensk lag.

More info:

Categories:Types, School Work
Published by: UNICEF Sverige on Feb 13, 2012
Copyright:Attribution Non-commercial

Availability:

Read on Scribd mobile: iPhone, iPad and Android.
download as PDF, TXT or read online from Scribd
See more
See less

02/13/2012

pdf

text

original

 
1
 
Barnkonventionens status
e g  - c c  b   g
Rebecca Stern & Martin Jörnrud 
 
2
innehåll
F
.......................................................................................................................................................................................
s. 4
 sg
.............................................................................................................................................................
s. 5
1. ig
.................................................................................................................................................................
s. 6
2. Fg   
...................................................................................
s. 62.1. Allmänt om konventioners status i svensk rätt
....................................................................................
s. 62.2. Europakonventionen om mänskliga rättigheter i svensk rätt
....................................................
s. 82.3. EU-rätten i svensk rätt
......................................................................................................................................
s. 9
3. a g b   :Fn: B 
......................................................................................
s. 93.1. Utgångspunkter ör statens genomörande av konventionen
...................................................
s. 93.2. Barnrättskommittén om inkorporering
.................................................................................................
s. 11
4. B   
....................................................................................
s. 114.1. Historisk bakgrund
............................................................................................................................................
s. 114.2. Sverige raticerar barnkonventionen
....................................................................................................
s. 124.3. Riksdagens och regeringens syn inkorporering
........................................................................
s. 124.3.1. Riksdagen
...............................................................................................................................................................
s. 124.3.2. Regeringens strategier ör örverkligande av barnkonventionen
..........................................
s. 144.4. Barnkonventionen i svensk lagstitning exempel
........................................................................
s. 144.5. Barnet i grundlagen
..........................................................................................................................................
s. 164.6. Sammanattning
...............................................................................................................................................
s. 16
5. B g,  c g g
..............
s. 165.1. Barnkonventionen i landstingen
...............................................................................................................
s. 165.2. Barnkonventionen i kommunerna
............................................................................................................
s. 175.3. Barnkonventionen i statliga myndigheters verksamhet
..............................................................
s. 185.4. Sammanattande ord
 .......................................................................................................................................
s. 18
6. B 
....................................................................................................
s. 18
 7. B  g sg g b
................................................................................................................................
s. 20
8. e  ng
.........................................................................................................................
s. 228.1. Bakgrund och diskussionen om inkorporering
 ................................................................................
s. 228.2. Barnkonventionens genomslag i norsk lagstitning
.....................................................................
s. 238.3. Barnkonventionen i norsk rättspraxis
....................................................................................................
s. 248.4. Sammanattande anmärkningar
...............................................................................................................
s. 24
9. s b b  g? ag c 
...................
s. 269.1. Folkrättsliga krav
................................................................................................................................................
s. 269.2. Rättspolitiska argument
.................................................................................................................................
s. 269.3. Övriga argument
................................................................................................................................................
s. 279.4. Avslutande refektioner
.................................................................................................................................
s. 28
kcg
.............................................................................................................................................................
s. 30
 
2011 Projektledare: Christina Heilborn, UNICEF Sverige. Förattare: Rebecca Stern och Martin Jörnrud, Raoul Wallenberginstitutet ör mänskliga rättigheteroch humanitär rätt. Fotograer: Emma von Corswant omslaget, s 4, s 14, s 21, s 29, UNICEF/Giacomo Pirozzi s 25, Maria Zerihoun s 10.Formgivning: Trackster. Tryck: Edita Västra Aros. Rapporten kan beställas rån unice@unice.se eller via teleon 08-692 25 00.
om uniCeF
UNICEF, FN:s barnond, arbetar över hela världen ör att örverkliga FN:s konvention ombarnets rättigheter. Insatserna är örebyggande, långsiktiga och bygger på principen att debarn som har det sämst ska å hjälp örst – oavsett nationalitet, religion eller landets politiskaledning. I Sverige arbetar UNICEF med insamling av pengar och opinionsbildning ör barnsrättigheter. UNICEF är helt beroende av rivilliga bidrag rån regeringar, öretag, organisationeroch privatpersoner. Läs mer på unice.se
om raoul WallenBerGinstitutet
Raoul Wallenberginstitutet ör mänskliga rättigheter och humanitär rätt är en oberoendeakademisk institution. Institutet är uppkallat eter den svenske diplomaten Raoul Wallenbergör att hedra hans humanitära arbete. Institutets syte är att verka ör universell respekt örmänskliga rättigheter och humanitär rätt genom orskning, utbildning och institutionsbyggande.Institutets vision är att vara en öregångare i alla aspekter av vårt arbete samt att bidra till ensamhällsutveckling som bygger på respekt ör mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet.Våra ledord är respekt, integritet, delaktighet och inspiration.Läs mer på www.rwi.lu.se
 
45
Förord
Sverige har varit olkrättsligt bundet att genomöraFN:s konvention om barnets rättigheter i mer än 20 år.Under dessa år har lagar stitats, policypapper skrivits,handlingsplaner tagits ram och utbildningar genomörtsinom stat, kommun, landsting och rättsväsende.Problemet är att alla dessa åtgärder inte räcker till öratt genomöra barnkonventionen på ett eektivt sätt ochdärmed säkerställa att barns rättigheter respekteras ipraktiken. En lösning på detta problem skulle kunna varaatt göra barnkonventionen till svensk lag och därmeddirekt tillämplig i domstol och av myndigheter. I dennarapport, som är ett samarbete mellan UNICEF Sverigeoch Raoul Wallenberginstitutet ör mänskliga rättigheteroch humanitär rätt, analyseras argument ör och emot attinkorporera barnkonventionen i svensk rätt.Barns rättigheter, liksom mänskliga rättigheter i stort, harunder lång tid varit en hjärteråga ör Sverige inter-nationellt. Sverige har också ota slagit sig ör bröstet närdet gäller hur mänskliga rättigheter eterlevs i vårt land.Att inte uppylla barnkonventionens krav ör alla barnsom lever i Sverige är inte värdigt ett av världens mestbarnvänliga samhällen. Att göra barnkonventionen till lagi Sverige är inte målet i sig – men en väg mot målet attbarns mänskliga rättigheter ska respekteras som är välvärd att utorska.Stockholm, oktober 2011
Véronique Lönnerblad 
 GeneralsekreterareUNICEF Sverige
Marie Tuma
DirektörRaoul Wallenberginstitutetör mänskliga rättigheteroch humanitär rättDet nns inga olkrättsliga argument ör att en konven-tion måste göras till nationell rätt. FN:s Barnrättskom-mitté örordar inkorporering som det bästa sättet attuppylla de krav barnkonventionen ställer på konven-tionsstaterna. Även UNICEF Sverige örespråkar ensådan åtgärd. De argument som ramörts ör och emotinkorporering är istället i örsta hand rättspolitiska.Flera av argumenten, som att barnkonventionen inte ärskriven på ett språk och med en teknik som passar in isvensk rätt, liksom att detskulle vara problematisktatt den även omattar eko-nomiska och sociala rät-tigheter, ramstår idag somotidsenliga, bland annatpå grund av det infytandeEuropakonventionen hatpå svensk rätt. Europadom-stolens praxis visar ocksåatt uppdelningen mellanolika typer av rättigheterinte är avgörande ör ett e-ektivt genomörande av enkonvention om mänskligarättigheter. Ett viktigt argu-ment mot inkorporeringhar vidare varit att alltörmycket av tolkningsansvaret skulle läggas över på dom-stolarna och att risken då är att barnkonventionen skullekomma att tolkas ör snävt. Mot detta kan ramöras delsatt rädslan ör juridikens infytande över samhällsut-vecklingen tycks ha minskat hos lagstitaren under årenslopp, dels att det nns ett antal konventioner på andraområden som inkorporerats och som tillämpas direkti domstol utan att ha gått vägen över lagstitning. Ex-empel rån nordiska grannländer där barnkonventionenantingen är lag (Norge) eller är direkt tillämplig i dom-stol och räknas som en rättskälla (Danmark) visar ocksåpå att barnkonventionen mycket väl går att tillämpa idomstol. Den praxis ör tolkning av konventionen somskapas av Barnrättskommittén är också till hjälp ördomstolarna och skulle bli så i än högre utsträckning ombarnkonventionen hade status som rättskälla.Det norska exemplet – Norge gjorde barnkonventionentill lag 2003 – visar att inkorporering har varit en påmånga sätt ramgångsrik metod ör att genomörabarnkonventionen på ett tillredställande vis. Förutomde ovan nämnda argu-menten ramhålls i rap-porten att det även nnspedagogiska vinster attgöra på en inkorporering,då det leder dels till attkonventionen blir merkänd, dels att utbild-ning av tjänstemän ochdomare måste prioriterasytterligare. Vidare skulleen inkorporering stärkarättighetsperspektiveti svensk lagstitning istort och barnrelateradsådan i synnerhet, ochörhoppningsvis ledatill att barns mänskligarättigheter tas på större allvar som just rättigheter. Eninkorporering skulle även skicka en signal till andrakonventionsstater om den vikt Sverige lägger vid barnsrättigheter och underlätta internationellt policyarbete.Slutligen konstateras i rapporten att inkorporering somsådan inte är det enda sättet att genomöra barns rät-tigheter – den springande punkten är som alltid den poli-tiska viljan – men ett eektivt och användbart verktygatt nå målet: att barns mänskliga rättigheter respekterasullt ut.
Om barnkonventionen ska bli svensk lag är en råga som diskuterats sedan Sverigeraticerade konventionen 1990. Sytet med rapporten är att ge en dagsaktuell bild avbarnkonventionens status i Sverige 2011 samt att presentera och analysera argumentör och emot inkorporering.
sammanFattninG
Exempel rån nordiska grann- länder där barnkonventionenantingen är lag (Norge) eller är direkt tillämplig i domstol ochräknas som en rättskälla (Dan- mark) visar också på att barn- konventionen mycket väl går att tillämpa i domstol.

Activity (2)

You've already reviewed this. Edit your review.
1 thousand reads
1 hundred reads

You're Reading a Free Preview

Download
/*********** DO NOT ALTER ANYTHING BELOW THIS LINE ! ************/ var s_code=s.t();if(s_code)document.write(s_code)//-->