SCA Årsredovisningen 2011

SCA rsredovisning 2011
Vi gr skillnad i mnniskors vardag
Innehll
n inledning
Detta r SCA ................................................................. flik Vd-ord ................................................................................. 2 SCA-aktien ....................................................................... 4 Strategi ............................................................................... 6
Frvaltningsberttelse
n koncernen
Verksamhet och struktur
........................................
12
Frvrv, investeringar och avyttringar ............. 13 vrig koncerninformation ...................................... 14 omsttning och resultat ......................................... 15 operativt kassaflde ................................................ 16 Finansiell stllning
.....................................................
17
Innovation ...................................................................... 18 Varumrken ................................................................... 19
n affrsomrden
Personliga hygienprodukter mjukpapper
.................................
20 28 42
..................................................................
Skogsindustriprodukter .......................................... 36 Frpackningar

.............................................................
n ansvar och styrning

Bolagsstyrning
SCA publicerar varje r en separat hllbarhetsredovisning som finns tillgnglig p engelska och svenska i tryckt version och p www.sca.com
............................................................ ..............................................
48 54 56 64
Styrelse och revisorer koncernledning hllbarhet
..........................................................
Risker och riskhantering ......................................... 58

......................................................................
n Finansiella rapporter
koncernens resultatrkning
................................. ............ .......... ....
69 69 70 70 71 74 76
koncernens rapport ver totalresultat koncernens frndringar i eget kapital koncernens kassafldesanalys moderbolagets rkningar Noter
koncernens operativa kassafldesanalys
.........................
koncernens balansrkning ................................... 73

...................................... ................................................................................ .................................
Frslag till vinstdisposition Revisionsberttelse
112 113
................................................
n SCa-data
Flerrsversikt ........................................................... 114 kommentarer till flerrsversikt Beskrivning av kostnader Produktionskapaciteter Rvaror, energi och transporter Definitioner och nyckeltal
.......................
115 116 116 117 118
.................................... ........................
........................................ ....................................
ordlista .......................................................................... 119 rsstmma och valberedning ............................ 120 Finansiell information 20122013 Adresser
...................
120 121
.......................................................................
Detta r SCA
SCA r ett globalt hygien- och pappersfretag som utvecklar, producerar och marknadsfr personliga hygienprodukter, mjukpapper, skogsindustriprodukter samtfrpackningslsningar**. SCA har frsljning i fler n100 lnder under mnga starka varumrken. SCA skapar vrde genom att infria kunders och konsumenters behov i en andaav innovation, stndig effektivisering och med en uttalad vilja att bidra tillen hllbar utveckling. Under 2011 omsatte SCA 106 miljarder SEK och hade cirka 44000 anstllda.
nettoomsttning (andel av koncernen)

Personliga hygienprodukter, 23% Mjukpapper, 36 % Frpackningar, 25 % Skogsindustriprodukter, 16 %
Rrelseresultat (andel av koncernen)

Personliga hygienprodukter, 27 % Mjukpapper, 32 % Frpackningar, 20 % Skogsindustriprodukter, 21 %
Totalt koncernen: 105 750 MSEK
Totalt koncernen: 9 224 MSEK Exklusive jmfrelsestrande poster.
nettoomsttning och rrelsemarginal1)

MSEK 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 12 10 8 6 4 2 0
Resultat, utdelning och kassaflde per aktie

SEK 20 16 12 8 4 0 Resultat Rrelsens kassade Resultat exkluderar jmfrelsestrande poster. Utdelning 2011 avser freslagen utdelning. 2007 2008 2009 2010 2011 Utdelning
Nettoomsttning Exklusive jmfrelsestrande poster.

1)
Rrelsemarginal
Nettoomsttningen fr SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010 och 2009.
Personliga hygienprodukter
Affrsomrdet bestr av tre produktsegment: inkontinensprodukter, barnbljor och mensskydd. Produktion sker vid 29 anlggningar i 24 lnder. Frsljning i fler n 100 lnder ver hela vrlden.
Frpackningar**
SCA r en fullserviceleverantr av frpackningar som erbjuder bde transport- och konsumentfrpackningar. SCA har ett innovationscenter och 16 designcenter. Produktion sker vid cirka 110 anlggningar i 20 lnder. Frsljning i 36lnder i Europa.
Mjukpapper*
Mjukpapper fr konsumenter omfattar toalett- och hushllspapper, ansiktsservetter, nsdukar och servetter. Inom mjukpapper fr storfrbrukare AFHmjukpapper levererar SCA kompletta hygienlsningar till fretag och institutioner. Produktion sker vid 45 anlggningar i 18 lnder. Frsljning iett 80-tal lnder ver hela vrlden.
Skogsindustriprodukter
Produktionen bestr av tryckpapper, pappersmassa och sgade trvaror och skervid 18 anlggningar i tre lnder. Frsljning frmst i Europa, men ven iAsien, Nordafrika och Nordamerika.
*I november 2011 annonserade SCA frvrvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en rlig frsljning p cirka 12miljarder SEk. Frvrvet berknas vara fullt genomfrt under andra kvartalet 2012.
**I januari 2012 annonserade SCA frsljningen av frpackningsverksamheten exklusive kraftlinerbruken i munksund och obbola. Frsljningen berknas vara fullt genomfrd under andra kvartalet 2012. Avseende den franska delen av frpackningsrrelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att frvrva verksamheten. Processen involverar verlggningar med berrda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat.
operativt kassaflde (andel av koncernen)

Sysselsatt kapital (andel av koncernen)

Medeltal anstllda (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 43 697
Rrelsens kassaflde
MSEK 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2007 2008 2009 2010 2011
koncernens strsta marknader

Omsttning, MSEK Tyskland Storbritannien USA Frankrike Italien Sverige Spanien Nederlnderna Australien Mexiko 0 4 000 8 000 12 000 16 000
SCas frsljning per region

Europa, 76 % Nordamerika, 9 % Latinamerika, 6 % Asien, 4 % Australasien, 4 % vriga lnder, 1%
ret i korthet
ettomsttningen1)uppgicktill105750(106965)MSEK N esultatfreskatt2)uppgicktill7934(8492)MSEK R esultatperaktieuppgicktill0:78(7:90)SEK R reslagenutdelningr4:20(4:00)peraktie F
1) 2)
Nettoomsttningen frn SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010. Exklusive jmfrelsestrande poster.
Nyckeltal (inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning)

2011 SEK EUR2) 2010 SEK EUR2) 2009 SEK EUR2)
Nettoomsttning, MSEK/MEUR4) Rrelseresultat, MSEK/MEUR Rrelseresultat, MSEK/MEUR1) Rrelsemarginal, % Rrelsemarginal, %1) Resultat fre skatt, MSEK/MEUR Resultat fre skatt, MSEK/MEUR1) rets resultat, MSEK/MEUR rets resultat, MSEK/MEUR1) Resultat per aktie, SEK Resultat per aktie, SEK1) Rrelsens kassaflde per aktie, SEK Utdelning, SEK Strategiska investeringar inkl frvrv, MSEK/MEUR Eget kapital, MSEK/MEUR Avkastning p sysselsatt kapital, % Avkastning p sysselsatt kaptial, %1) Avkastning p eget kapital, % Avkastning p eget kapital, %1) Skuldsttningsgrad, ggr Medeltal anstllda
1) 2) 3) 4)
105 750 3 548 9 224 3 9 2 258 7 934 607 5 920 0:78 8:34 9:09 4:203) 2 893 61 291 4 9 1 9 0,60 43 697
11 719 393 1 022
106 965 8 677 9 608 8 9
11 221 911 1 008
109 358 8 190 9 648 7 9
10 324 773 910
250 879 67 656
7 561 8 492 5 592 6 281 7:90 8:89 10:53 4:00
794 891 587 659
6 546 8 004 4 830 5 906 6:78 8:32 16:36 3:70
618 755 456 557
321 6 857
2 920 67 821 8 9 8 9 0,51 45 341
306 7 538
3 082 67 906 7 9 7 9 0,60 49 531
291 6 577
Exklusive jmfrelsestrande poster. Fr valutakurser se fotnot 1) p sidorna 69 och 73. Freslagen utdelning. Nettoomsttningen fr SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010 och 2009.
Utmrkelser och erknnanden
SCA utnmndes till ett av vrldens mest etiska fretag av Ethisphereinstitutet i USA.
SCA ingr i Dow Jones Sustainability Index, ett av vrldens mest prestigefyllda hllbarhetsindex.
SCA ingr i Carbon Disclosure Leadership Index.
Sedan 2001 ingr SCA i det globala hllbarhetsindexet FTSE4Good.
r 2008 blev SCA medlem av FN:s Global Compact.
SCA r medlem i World Business Council for Sustainable Development (wbcsd).
SCA ingr i Global Challenges Index som introducerades av Hannover-brsen och underskningsfretaget Oekom Research 2007.
I WWF:s miljutvrdering av Europeiska pappersfretag 2011 fick SCA hgst pong i bde mjukpappersklassen och klassen fr wellpapprvara.
Inledning | Vdord
Ett starkare SCA

2011 har varit ett hndelserikt r fr SCA. I slutet p ret annonserades frvrvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet och i brjan av 2012 annonserades frsljningen av SCAs frpackningsverksamhet. Transaktionerna strker SCA och bidrar till strre synergier i den europeiska rrelsen, minskad konjunkturknslighet, kad tillvxt samt successivt hgre vinst per aktie. Under verksamhetsret har SCA ocks genomfrt viktiga effektiviseringstgrder, kat lanseringstakten av nya produkter samt lyckats vxa inom samtliga affrsomrden p bde mogna marknader och tillvxtmarknader.
ret prglades av omfattande naturkatastrofer och politiska oroligheter, svaga statsfinanser i ett flertal lnder samt av fortsatt hga rvarupriser och valutafrndringar. Genom kad effektivitet och innovation har vi skapat tillvxt och ytterligare strkt vr lngsiktiga konkurrenskraft. Omstt ningen steg med 4 procent, i lokala valutor, jm frt med fregende r. Rrelseresultatet, exklu sive jmfrelsestrande poster och valutaeffekter, var i niv med fregende r. kade volymer i kombination med prishjningar och kostnads besparingar har kompenserat fr 3,2 miljarder SEK i kade rvarukostnader. Jag kan konstatera att vr strategi visat sig fortsatt framgngsrik och vi r ett starkare SCA idag n fr ett r sedan. Vsentliga strukturaffrer I november trffade SCA avtal om frvrv av GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverk samhet, med en rlig frsljning p cirka 12mil jarder SEK. Frvrvet passar SCA strategiskt mycket vl och bidrar till ett starkare produkter bjudande samt kad geografisk nrvaro i Europa. rliga synergier uppskattas till cirka 1,1 miljarder SEK, med full effekt tre r efter att affren har genomfrts. Nr full effekt av synergierna har uppntts berknas resultatet per aktie att ka med 1:70 SEK. I januari 2012 annonserades frsljningen av SCAs frpackningsverksamhet, exklusive de tv kraftlinerbruken i Sverige, fr cirka 15,3 miljarder SEK. Frpackningsverksamheten, exklusive de bda kraftlinerbruken, hade 2011 en nettoomstt ning p cirka 24,4 miljarder SEK och ett rrelse resultat exklusive omstruktureringskostnader p cirka 1,5 miljarder SEK. Som en fljd av avyttringen kommer vinst per aktie att minska med 0:73 SEK. Frvrvet av GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverksamhet och frsljningen av frpackningsverksamheten berknas vara fullt genomfrda under det andra kvartalet 2012. De bda transaktionerna strker SCA och bidrar till strre synergier och successivt hgre vinst per aktie samt reducerar skuldsttningsgraden till cirka 0,5. SCA r idag vrldens tredje strsta hygienbolag inom sina produktkategorier och frsljningen av frpackningsverksamheten mjliggr en fortsatt kad tillvxt inom hygienverksamheten. I takt med att hygienprodukter utgr en kad andel av koncernens frsljning minskar konjunkturkns ligheten, vilket mjliggr en lngsiktigt stabil ln samhet, tillvxt och vrdeskapande. Strategi fr hllbar tillvxt SCAs affrsstrategi ligger fast, med starkt fokus p kostnader, kassaflde, kapitaleffektivitet, innovation och tillvxt. Omstruktureringsprogram och besparings tgrder i hela koncernen har minskat kostna derna. En frbttrad produktivitet och effektivitet i stora delar av verksamheten har bidragit till kad kapitaleffektivitet. Effektivare produktion ger i regel ocks positiva miljeffekter. Ett exempel p detta r att koncernen under de senaste ren genomfrt cirka 1 700 smskaliga energieffektiviseringar som resulterat i bde minskade koldioxidutslpp och rliga besparingar p cirka 700 MSEK. Vrt fokus p att vara effektiva har bidragit till mjligheten att ka tillvxttakten och frutom avtalet om frvrv av GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverksamhet har vi under ret genomfrt frvrv inom hygienverksamheten i Turkiet och Brasilien, tv strategiskt viktiga till vxtmarknader. Vra globala varumrken TENA (inkontinensprodukter) och Tork (mjukpapper fr storfrbrukare), med en rlig omsttning p ver 10 miljarder SEK vardera, har strkt sina mark nadspositioner under 2011 och vi har lyckats vxa inom samtliga affrsomrden p bde mogna marknader och tillvxtmarknader. Fr att mjliggra kad tillvxt initierades ocks en omorganisation inom hygienverksam heten under ret. Den nya organisationen, som effektuerades den 1 januari 2012, kommer att bidra till kad effektivitet och marknadsnrvaro. Beslut har ven fattats om att investera i befintlig verksamhet, bland annat i mjukpappers enheterna i Ryssland och Tyskland.
Vd-ord | Inledning
rinriktningpattvaraeffektivahar V bidragittillmjlighetenattocks katillvxttakten.

Jan Johansson, vd och koncernchef
Insikt och innovation kar konkurrenskraften Innovation genomsyrar alla verksamheter inom SCA och r ett verktyg fr att utveckla och differentiera vra produkter och tjnster, behlla och strka marknadspositioner samt bygga starkare varumrken. Innovation driver tillvxt och lnsamhet genom att ka utbudet till befintliga kunder p befintliga marknader, men ven genom att attrahera nya kunder p nya marknader. Vr nrhet till kunder och konsumenter i ver 100 lnder tillsammans med SCAs lokala innovationscenter utgr grunden fr koncernens innovationsarbete, som bygger p djup kunskap om mnniskors behov idag och i framtiden. Under 2011 kade vi innovationstakten, anskte om 74 nya patent och lanserade ett flertal nya produkter och koncept. SCA ppnade ocks ett nytt innovationscentrum i Kina, med syfte att ka kunskapen om den kinesiska marknaden och utveckla det regionala produkterbjudandet. Vrldsledande hllbarhetsarbete skapar vrde Hllbarhetsaspekter och produktskerhet r av stor betydelse fr kunder och konsumenter och r drmed ven en viktig drivkraft i vrt innovationsarbete. Genom att utveckla nya produkter och tjnster kan vi mta den kande efterfrgan p hllbara och skra produkter. Hllbarhet r en integrerad del i SCAs verksamhet och spelar en viktig roll fr koncernens tillvxt och vrdeskapande. Fr att ytterligare frstrka och frbttra hllbarhetsarbetet vidareutvecklade SCA under 2011 sin hllbarhetsstrategi med ett antal nya ambitioner och ml. Medan ambitionerna frklarar den lngsiktiga visionen s r mlen konkreta och mtbara och utgr steg p vgen fr att n ambitionerna. Under ret initierades bland annat en utbildningskampanj av koncernens samtliga anstllda nr det gller SCAs Uppfrandekod. Vrt prisbelnade hllbarhetsarbete strker ocks konkurrenskraften och varumrket. SCAs starka affrsmssiga engagemang ihygienfrgor bidrar ven till att hja hygien-
standarden och frebygga ohlsa i vrlden, ocks en viktig aspekt av hllbarhet. SCAs rapport Hygiene Matters samlar fakta och kunskap inom hygienomrdet en satsning som dessutom r ett viktigt std i koncernens innovationsarbete. Positionerat fr kad tillvxt SCA har hga ambitioner. Vi vill vara bst inom de verksamhetsomrden vi r verksamma. Mlet r att uthlligt vara nummer ett eller nummer tv p de marknader vi har verksamhet. Med starka globala och regionala marknadspositioner och varumrken, innovationskraft samt effektiv produktion r SCA vlpositionerat fr att tillvarata tillvxtmjligheter p svl mogna marknader som tillvxtmarknader. Vi strvar efter att vxa och frstrka befintliga positioner, men ven efter att etablera nya marknadsledande positioner. Koncernens tillvxt kommer huvudsakligen att ske organiskt, inom bde gamla och nya segment, men ocks genom frvrv. Fr Personliga hygienprodukter r det rliga organiska tillvxtmlet 57 procent och fr Mjukpapper 34 procent. Inom Skogsindustriprodukter och Frpackningar r mlsttningen att vxa itakt med marknaden. SCAs lngsiktiga ml r att vxa inom hygienprodukter och bredda produktportfljen och ambitionen r att ka antalet globala varumrken. Tillvxtmjligheterna fr SCAs hygienprodukter r goda. kad konsumtion och kad befolkning i kombination med frbttrad levnadsstandard framfr allt den vxande medelklassen i tillvxtlnderna kar efterfrgan p hygienprodukter. ven vrldens ldrande befolkning som bland annat betyder kad efterfrgan p inkontinensprodukter talar till SCAs frdel. SCA r en av Europas mest lnsamma producenter av skogsindustriprodukter samt Europas strsta privata skogsgare. Skogen r en realtillgng med en stabil och uthllig vrdetillvxt. Frutom sitt vrdefulla bidrag till rvaruintegrationen erbjuder skogen en potential fr energiproduktion, i form av biobrnsle. Det stora markinnehavet r ocks vl lmpat fr vindkraft. Under
verksamhetsret har SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildat ett samgt bolag fr att bygga tv vindkraftsparker p SCAs marker, motsvarande en rlig produktion om 2 TWh. Vi gr skillnad i mnniskors vardag SCAs verksamhet grundades i den svenska skogen fr mer n 80 r sedan. Detta arv har lrt oss ta ansvar fr bde mnniskor och milj en frutsttning fr att vara ett lngsiktigt lnsamt fretag. Hllbart vrdeskapande och innovation r krnan i vrt erbjudande dr vra produkter och tjnster frenklar vardagen fr miljoner mnniskor runt om i vrlden varje dag, ret om. 2010 adderade vi tillvxt till koncernens strategi och jag kan konstatera att vrt fokus p att vara effektiva har bidragit till mjligheten att ocks ka tillvxttakten. Vi mter 2012 som ett starkare fretag och jag r vertygad om att vra engagerade medarbetare tillsammans med en tydlig strategi och en kad efterfrgan p vra produkter kommer att bidra till en fortsatt lnsam tillvxt fr SCA och ka vrdet fr vra gare, kunder, medarbetare och vriga intressenter.
Jan Johansson, vd och koncernchef
Inledning | SCA-aktien
SCA-aktien
Sista betalkurs 2011 fr SCAs B-aktie p Nasdaq OMX Stockholm var 102:00 (106:20) SEK. SCAs brsvrde uppgick till 72 (74) miljarder SEK. Brsvrdet motsvarar knappt 2 (2) procent av Nasdaq OMX Stockholms samlade vrde. Sedan brjan av 2011 har aktiekursen sjunkit med 4 procent. Under motsvarande period sjnk Nasdaq OMX Stockholm med 17 procent. Den hgsta slutkursen fr SCAs B-aktie under ret var 114:90 SEK vilken noterades den 27 januari. Den lgsta noteringen var 76:45 SEK frn den 19 augusti. Den freslagna utdelningen r 4:20 SEK per aktie, se vidare under stycket Utdelning. Handel med SCA-aktier SCA-aktien r noterad och handlas p brsen Nasdaq OMX Stockholm och som depbevis (ADR niv 1) i USA genom Deutsche Bank. Frutom de index som r direkt knutna till Stockholmsbrsen finns SCA med i andra index som FTSE Eurotop 300 och MSCI Eurotop 300. SCA finns ocks representerat i hllbarhetsindex ssom FTSE4Good Index och Dow Jones Sustainability Europe index. Likviditet Under 2011 omsattes det p Nasdaq OMX Stockholm 645 (678) miljoner SCA-aktier, motsvarande ett vrde av cirka 61 (67) miljarder SEK. Dagsomsttningen fr SCA p Nasdaq OMX Stockholm uppgick i genomsnitt till 2,6 miljoner aktier motsvarande ett vrde av 242 (267) MSEK. Handeln vid Chi-X, BATS Europe, Burgundy och Turquoise omsatte under ret cirka 243 miljoner SCA-aktier, vilket motsvarar cirka 25 procent av den totala omsttningen av aktien. gande Aktiekapitalet gs till 55 (57) procent av svenskregistrerade gare och 45 (43) procent av utlndska gare. Den strsta andelen av de utlandsregistrerade garna terfinns i Storbritannien och USA, med en garandel om 17 respektive 15 procent. Utdelning Styrelsen har freslagit en utdelning till aktiegarna p 4:20 SEK per aktie fr verksamhetsret 2011. Utdelningen 2011 motsvarar en direktavkastning p 4,1 procent per aktie, berknat p SCAs aktiekurs vid utgngen av ret. SCAs utdelningspolicy finns beskriven p sidan 10.
Totalavkastning 2011
Index 120 Tusen aktier 12 000
Index 150 125 Miljoner aktier 300 250 200 150 100 50 0
105
9 000 100
90
6 000
75 50
75
3 000 25
60 SCA B
jan
feb
mar
apr
maj
jun
jul
aug
sep
okt
nov
dec
0 SCA B
2007
2008 MSCI Europe
2009
2010
2011
MSCI Europe
Dagsomsttning SCA B
Omsttning per kvartal SCA B
Index 250
SCAs tio strsta aktiegare
Enligt Euroclears offentliga aktiebok fr direkt- och frvaltarregistrerade aktiegare per den 31 december 2011, utgjorde fljande fretag, stiftelser och aktiefonder de tio strsta registrerade aktiegarna efter rstetal (fre utspdning):
gare Antal rster Rster (%) Antal aktier Innehav (%)
200
AB Industrivrden Handelsbanken*
150
458 700 000 221 728 580
29,13 14,08 6,61
70 800 000 34 391 294 4 364 581 10 413 000 31 871 216 17 469 054 14 402 162 7 966 684 9 886 344
10,04 4,88 5,03 0,62 1,48 2,27 2,48 2,04 1,13 1,4
Klla: Euroclear
Norges Bank Investment Management ** Skandia Alecta SEB* AMF Frskring och Fonder
2009 2010 Konkurrentindex totalavkastning1) 2011
100
38 656 885 32 715 000 32 036 339 17 469 054 14 567 285 11 772 631 9 886 344
2,46 2,08 1,47 1,11 0,93 0,75 0,63
50
Swedbank Robur fonder Andra AP-fonden Afa Frskring
SCA B index totalavkastning

1)
Vgt index av konkurrenternas totalavkastning. ven ver en fem- och tiorsperiod r SCA-aktiens totalavkastning hgre n konkurrenternas. Konkurrenterna r valda fr att motsvara SCAs verksamhet. De utgrs till 40 procent av hygienfretag, 30 procent av frpackningsfretag och till 30 procent skogsfretag. Indexet anvnds vid jmfrelse med SCA-aktiens utveckling ver en trersperiod fr den lngsiktiga delen (LTI) i ledande befattningshavares rrliga ersttningar.
** Inklusive fonder och stiftelser. ** Enligt flaggningsmeddelande 10 juni 2011.
SCA-aktien | Inledning
Data per aktie

Samtliga resultatmtt inkluderar jmfrelsestrande poster om inte annat anges.
Belopp i SEK per aktie dr annat ej anges 2011 2010 2009 2008 2007
Aktiesymboler
Nasdaq OMX Stockholm New York (ADR niv 1) SCA A, SCA B SVCBY
Resultat per aktie efter full skatt: Efter utspdningseffekter Efter utspdningseffekter, exkl jmfrelsestrande poster Fre utspdningseffekter Brskurs fr B-aktien: Genomsnittskurs under ret rets slutkurs, 31 december Rrelsens kassaflde 1) Utdelning Utdelningstillvxt,% 3) Direktavkastning, % P/E-tal 4) P/E-tal, exkl jmfrelsestrande poster 4) Price/EBIT 5) Price/EBIT, exkl jmfrelsestrande poster 5) Betavrde 6) Andel utdelad vinst (fre utspdning), % Eget kapital, efter utspdningseffekter Eget kapital, fre utspdningseffekter Inregistrerade aktier 31 december (milj. st) varav aktier i eget frvar (milj. st)
1) 2) 3) 4)
0:78 8:34 0:78 95:80 102:00 9:09 4:202) 4 4,1 N/A 12 31 12 0,83 N/A 87 87 705,1 2,8
5)
7:90 8:89 7:90 100:20 106:20 10:53 4:00 4 3,8 13 12 13 11 0,82 51 96 96 705,1 2,8
6:78 8:32 6:78 83:18 95:45 16:36 3:70 5 3,9 14 11 13 11 0,78 55 96 96 705,1 2,8
7:94 7:94 7:94 84:76 66:75 5:42 3:50 6 5,2 12 8 11 11 0,84 44 95 94 705,1 2,8
10:16 9:80 10:17 119:00 114:50 6:42 4:40 9 3,8 11 12 12 12 0,73 41 91 90 705,1 3,2
Institutioner, 80% Privatpersoner, 20 %
garfrdelning per land, kapital

Sverige, 55% Storbritannien, 17% USA, 15 % Luxemburg, 3 % Frankrike, 1 % vriga, 9 %
garkategorier, kapital
Se definitioner av nyckeltal sidan 118. Enligt styrelsens frslag. Rullande tiorsvrden. Aktiekursen vid rets slut dividerat med resultat per aktie efter full skatt och utspdningseffekter.
6)
Brsvrde plus nettolneskulder plus innehav utan bestmmande inflytande dividerat med rrelseresultat. (EBIT = earnings before interest and taxes). Aktiens kursfrndring jmfrt med brsen som helhet (mts p rullande 48-mnader).
Klla: Euroclear
Aktiegarstruktur
Innehav Antal aktiegare Antal aktier Innehav (%) Rster (%)
Andel utlndskt gande

2011 2010 2009 2008 2007
1500 5011 000 1 0015 000 5 00110 000 10 00115 000 15 00120 000 20 001 Summa
Klla: Euroclear
48 309 13 629 15 394 2 087 558 295 1 241 81 513
8 871 627 10 450 356 33 822 392 14 931 097 6 983 624 5 290 540 624 760 458 705 110 094
1,26 1,48 4,80 2,12 0,99 0,75 88,60 100,00
1,27 1,39 4,68 1,99 0,94 0,56 89,17 100,00
45
43
42
41
43
Aktiefrdelning
31 december 2011 Serie A Serie B Summa aktier
Registrerat antal aktier varav aktier i eget frvar
96 590 430
608 519 664 2 767 605
705 110 094 2 767 605
Emissioner m.m. 19932011
Aktiekapitalet och antalet aktier har frn och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split kat enligt nedan:
Antal aktier kning av aktiekapital, MSEK Inbetalt belopp, MSEK Serie A Serie B Summa
1993 1994 1995 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2007
Konvertering av frlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1 Nyemission 1:10, emissionskurs 80 SEK Konvertering av frlagsbevis Konvertering av frlagsbevis Nyemission 1:6, emissionskurs 140 SEK Konvertering av frlagsbevis Nyemission, riktad Nyteckning genom optionsbevis IIB Konvertering av frlagsbevis och nyteckning genom optionsbevis IIB Konvertering av frlagsbevis Split 3:1
4 030 286 17 633 412 16 285 3 416 113 32 899 989 101 631 1 800 000 513 2 825 475 9 155 470 073 396
40,3 176,3 0,2 34,2 329,0 1,0 18,0 0 28,3 0,1
119,1 1 410,7 4 579,0 15,0 18,0 0,1 722,9 1,1 62 145 880 62 145 880 62 145 880 62 133 909 61 626 133 45 787 127 41 701 362 40 437 203 40 427 857 112 905 207 131 821 657 131 837 942 135 254 055 168 166 015 168 775 422 186 414 428 190 500 706 194 590 340 194 608 841 592 204 887 193 967 537 193 983 822 197 399 935 230 299 924 230 401 555 232 201 555 232 202 068 235 027 543 235 036 698 705 110 094
Inledning | Strategi
Strategifrhllbartillvxt
SCA r ett globalt hygien- och pappersfretag som utvecklar och producerar personliga hygienprodukter, mjukpapper, skogsindustriprodukter samt frpackningslsningar*. Koncernens omsttning uppgr till cirka 106 miljarder SEK, varav hygienverksamheten utgr cirka 60 procent. SCA har frsljning i ver 100 lnder under mnga starka varumrken, bland andra TENA och Tork, som bda r globalt ledande varumrken.
**I januari 2012 annonserade SCA frsljning av frpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Frsljningen bedms vara fullt genomfrd under andra kvartalet 2012.
Att vara effektiv och innovativ fr att skapa hllbar tillvxt r en vl fungerande strategi fr lngsiktig konkurrenskraft. Dessa prioriteringar utgr grunden i SCA-modellen, som r vgledande fr koncernens strategiska arbete. SCAs nrhet till kunderna och konsumenterna, knnedom om lokala och regionala marknadsfrhllanden i kombination med globala erfarenheter, starka varumrken, effektiv produktion och innovationskraft r viktiga konkurrensfaktorer. Detta gller ven hllbarhetsarbetet, som utgr en integrerad del i verksamheten och i koncernens strategi fr tillvxt och vrdeskapande.
Drivkrafter
Omvrlden frndras i en allt snabbare takt. Ngra av dessa frndringar har haft stor betydelse fr SCAs utveckling. Genom att analysera omvrld och trender tar SCA tillvara p drivkrafter som ger mjlighet att skapa en lngsiktig hllbar tillvxt.
En vxande och ldrande befolkning Nr SCA grundades 1929, uppgick vrldens befolkning till cirka 2 miljarder. Enligt FN:s berkningar r befolkningen p vg mot 9 miljarder r 2050 och den blir ocks allt ldre. Under de kommande tio ren kommer personer ver 65 r att ka med 33 procent. Sammantaget bidrar detta till en kande efterfrgan p SCAs hygienprodukter. kat vlstnd Det globala vlstndet kar vilket strker kpkraften hos kunder och konsumenter, srskilt p SCAs tillvxtmarknader som Asien, Latinamerika och steuropa. Den vxande medelklassen vill ha tillgng till produkter och tjnster, valfrihet och vlbefinnande. Ngot som ppnar drren fr nya affrsmodeller fr SCA. Hlsa och hygien En vxande och ldrande befolkning, kat vlstnd och en strre kunskap om hygienens betydelse fr en hgre levnadsstandard kar efterfrgan p hygienprodukter. Snabb teknisk utveckling Den snabba tekniska utvecklingen skapar nya mjligheter fr SCA att utveckla innovativa, effektiva och hllbara lsningar fr processer, produkter, produktion etc. Hllbar konsumtion Jordens begrnsade resurser, politiska prioriteringar och mer kunniga och medvetna kunder och konsumenter kar efterfrgan p hllbara produkter och tjnster. En frndring i attityd och beteende driver innovation av produkter, tjnster och affrsmodeller fr att mta kade krav p hllbar konsumtion. Pris och prestanda Konsumenter, kunder och professionella inkpare efterfrgar i kande omfattning hgre kvalitet och mer vrde fr pengarna. En trend som driver efterfrgan i de segment dr SCA r starkt.
Befolkningstillvxt
Befolkning, miljoner 7 500 0,9%/r 7 000 0,7%/r
ldrande befolkning
Befolkning, miljoner 2 500 2 000 1 500 1 000 500
kat vlstnd
Real BNP per capita (USD) 9 000 1,3%/r 8 500 8 000 7 500 7 000 1,8%/r
6 500
6 000
2010
2015
2020
0 2010 2020
019
2039
4059
60
2010
2015
2020
Strategi | Inledning
Affrsid
Att hllbart utveckla, producera och marknadsfra alltmer hgfrdlade produkter och tjnster inom Personliga hygienprodukter, Mjukpapper, Skogsindustriprodukter och Frpackningar*. SCAs produkter frenklar vardagen fr hundratals miljoner mnniskor dagligen runt om i vrlden och genererar starka kassaflden, vilket mjliggr en god utdelningstillvxt och kat vrde i SCA-aktien.
Styrkor
Med starka globala och regionala marknadspositioner och ledande varumrken, innovationskraft, effektiv produktion och med ett vrldsledande hllbarhetsarbete r SCA vl positionerat att tillvarata de tillvxtmjligheter som finns p svl mogna marknader som p tillvxtmarknader.
Global nrvaro och ledande positioner SCA r ett globalt fretag med starka ledande positioner i Vsteuropa och Nordamerika samt p tillvxtmarknader som Latinamerika, steuropa och Ryssland samt Sydostasien. SCAs nrhet till kunder och konsumenter i ver 100 lnder bidrar till en kad knnedom om lokala och regionala marknadsfrhllanden vilket mjliggr att SCA kan dra nytta av tillvxtmjligheter. Globala erfarenheter mjliggr ocks skalfrdelar. Gemensamma funktioner fr innovations- och varumrkesarbete samt produktion inom hygienverksamheten genererar kostnadssynergier och ett effektivt resursutnyttjande. Insikt om kunder och konsumenter SCAs nrvaro p mnga lokala och regionala marknader tillsammans med SCAs regionala och lokala innovationscenter i vrlden, utgr basen i innovationsarbetet, som bygger p omfattande insikter om kunders och konsumenters behov idag och i framtiden. Vrldsledande hllbarhetsarbete Hllbarhetsarbetet utgr en integrerad del i verksamheten och i koncernens strategi fr tillvxt och vrdeskapande. Hllbarhetsaspekter och produktskerhet r viktiga drivkrafter i utvecklingen av nya produkter och tjnster. En stark profilering och positionering inom hllbarhet fr svl koncernens produktvarumrken som varumrket SCA bidrar till kad konkurrenskraft och tillvxt. SCAs prisbelnade hllbarhetsarbete bidrar ocks till bttre resursutnyttjande, minskad miljpverkan, lgre kostnader och risker. Starka varumrken SCA har omfattande kunskap och en lng erfarenhet av att bygga ledande lokala, regionala och globala varumrken. Koncernen har en portflj med starka produktvarumrken, dr TENA och Tork r exempel p globalt ledande varumrken inom hygienverksamheten, med en respektive omsttning p mer n 1 miljard EUR. SCA r garanten fr koncernens alla produktvarumrken och borgar fr att strka och utveckla vrdet p respektive varumrke.
Strategiska prioriteringar
Att vara effektiv, innovativ och skapa hllbar tillvxt r en vl fungerande strategi fr lngsiktig konkurrenskraft.
SCA-modellen Effektivitet
SCA verkar p en starkt konkurrensutsatt mark nad och kontinuerligt arbete med kostnads effektivitet r avgrande fr konkurrenskraften. Att minska kostnaderna och ka kapitaleffektivi teten leder till frbttrat kassaflde och vrde skapande. Frbttrad kapitaleffektivitet, lgre kostnader och strkt kassaflde stadkoms genom omstrukturerings och effektiviserings samt besparingstgrder och optimering av sysselsatt kapital i samtliga delar av koncernen. Effektivare produktion ger i regel ocks positiva miljeffekter och lgre kostnader. Ett exempel p detta r att koncernen under de senaste ren genomfrt cirka 1 700 smskaliga energieffektiviseringar som resulterat i bde minskade koldioxidutslpp och rliga besparingar p cirka 700 MSEK. SCA tillvaratar synergier mellan verksamheterna och frbttrar produktiviteten, frdlingskedjan samt avvecklar icke konkurrenskraftiga enheter. Globala funktioner inom hygienverksamheten avseende bland annat innovations och varu mrkesarbetet samt produktion genererar kost nadssynergier och mjliggr en effektiv resurs allokering. Exempel p aktiviteter och resultat under 2011 Effektiviseringsprogram inom hygien- och frpackningsverksamheten Omorganisation inom hygienverksamheten Frbttrad produktivitet och effektivitet har bidragit till kad kapitaleffektivitet
Innovation
SCAs nrvaro i ver 100 lnder tillsammans med lokala innovationscenter runt om i vrlden utgr basen i innovationsarbetet, som bygger p om fattande insikter om kunders och konsumenters behov idag och i framtiden. Innovation r ett medel fr att utveckla och differentiera SCAs pro dukter och tjnster, behlla och strka marknads positioner, bygga starkare varumrken, driva till vxt och lnsamhet genom att ka utbudet till be fintliga kunder p befintliga marknader samt att rahera nya kunder p nya marknader. Hllbar hetsaspekter och produktskerhet r faktorer av stor betydelse fr kunder och konsumenter och drmed ven i utvecklingen av nya produkter och tjnster. Innovationsarbetet r ett viktigt medel fr att utveckla hllbarhetsarbetet och bidrar till att bttre mta den kande efterfrgan p hllbara och skra produkter. Srskilt fokus lggs ocks p att hitta nya och mer kostnadseffektiva och hllbara produktionslsningar och processer. Nya innovationer mjliggr bttre resursutnyttjande och minskad miljpverkan. Inom hygienverksamheten r den strategiska inriktningen att ka innovationstakten, dra nytta av globala skalfrdelar samt skerstlla att alla seg ment har en konkurrenskraftig och balanserad portflj av innovationer. Srskilt fokus lggs p att utforska mjligheterna att bredda produktportfljen. Inom Skogsindustriprodukter och Frpack ningar r den strategiska inriktningen att ka vr det fr kunden och finna nya alternativa anvnd ningsomrden fr befintliga produkter och tjnster. Exempel p aktiviteter och resultat under 2011 Nytt innovationscenter i Kina kad innovations- och lanseringstakt Nya produktlanseringar ssom TENA Belt, Fresh Fruit+ och Tork tvlbehllare Anskan om 74 patent
Tillvxt
SCA har starka ledande positioner i Vsteuropa, Nordamerika, Latinamerika, steuropa och Ryss land samt Sydostasien. Med starka globala och regionala marknadspositioner och varumrken, innovationskraft, effektiv produktion och med ett vrldsledande hllbarhetsarbete r SCA vl posi tionerat fr att tillvarata de tillvxtmjligheter som finns p svl mogna marknader som p tillvxt marknader. SCAs konkurrenskraft gynnas ocks av koncernens breda produktportflj, med starka varumrken och rvaruintegration. P de marknader dr SCA har verksamhet r ambitionen att vara ledande. Alla verksamheter p mogna marknader, som Vsteuropa och Nord amerika, ska fortstta att strka positionerna. Utver att frsvara och strka stllningen p mogna marknader r inriktningen att vidareut veckla positionerna p tillvxtmarknader, i frsta hand i regioner dr SCA redan har verksamhet. Tillvxt kommer huvudsakligen att ske orga niskt, inom bde gamla och nya segment, men ocks genom frvrv. P befintliga marknader r ambitionen att fortstta vxa bland annat genom att bredda erbjudandet av produktkategorier, pro duktsortiment och tjnster. En strategisk priorite ring r ocks att ka antalet globala varumrken. Exempel p aktiviteter och resultat under 2011 Avtal om frvrv av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet Frvrv av Pro Descart i Brasilien samt SanSaglik och Komili i Turkiet kad lanseringstakt av nya produkter Strkta marknadspositioner fr Tork och TENA Omorganisation av hygienverksamheten kad frsljning p tillvxtmarknader Investeringar i utkad kapacitet fr Mjukpapper Etablering av frsljningskontor i Kina fr Skogsindustriprodukter Expansion inom inkontinensprodukter i Kina
Strategi | Inledning
Hllbarhet Hllbarhetsarbetet utgr en integrerad del i verk samheten och i koncernens strategi fr tillvxt och vrdeskapande. Under 2011 erhll SCA flera av vrldens mest prestigefyllda utmrkelser inom hllbarhet. SCA ingr i Dow Jones Sustainability Index och FTSE 4Good Index och har ven blivit utnmnt till ett av vrldens mest etiska fretag av Ethisphere. Ls mer om koncernens hllbarhetsarbete p sidan 64. Ett fortsatt aktivt hllbarhetsarbete tillsam mans med en stark profilering och positionering inom hllbarhet fr svl koncernens produkt varumrken som varumrket SCA bidrar till kad konkurrenskraft och tillvxt. Hygienverksamheten SCA r idag vrldens tredje strsta hygienbolag inom sina produktkategorier och frsljningen av frpackningsverksamheten mjliggr en fortsatt kad tillvxt inom hygienverksamheten. Frslj ningen av hygienprodukter uppgr till 64 miljarder SEK och svarar fr cirka 60* procent av koncer nens totala frsljning. Tillvxtmjligheterna r fortsatt goda fr hygienprodukter och drivs i huvudsak av den globala befolkningskningen, en ldrande befolkning, kad marknadspenetra tion samt kad disponibel inkomst. P mogna marknader kar dessutom kundernas och konsu
SCAs marknadspositioner 2011

Europa Nordamerika Globalt
kad andel Hygienverksamhet

46 % 59 %*
Inkontinensprodukter Barnbljor Mensskydd Mjukpapper fr konsumenter Mjukpapper fr storfrbrukare Frpackningar Tryckpapper Sgade trvaror
SCA r Europas strsta privata skogsgare.
1 3 3 1 1 2 4 2
3 3
1 4 5 3 2
Hygienverksamheten Frpackningar** och Skogsindustriprodukter 2000 2011
menternas intresse fr och krav p bde bekvm lighet och hllbarhetsfrgor. Hgre levnadsstan dard och kad konsumtion av hygienprodukter r starkt korrelerade. SCA prioriterar tillvxt inom hygienprodukter. Itakt med att hygienprodukter utgr en kad andel av koncernens frsljning minskar konjunk turknsligheten vilket mjliggr en lngsiktig stabil lnsamhet, tillvxt och vrdeskapande. Skogsindustriprodukter och Frpackningar** SCA r en av Europas mest lnsamma producen ter av skogsindustriprodukter och Europas nst strsta frpackningsfretag. Fortsatt arbete med effektivitet och innovation r viktiga initiativ liksom att ka andelen frdlade produkter. Arbetet med
att utveckla vrdekedjan och gra den mer effek tiv och hllbar samt att finna nya produktomrden i nra samarbete med kunderna r ocks priorite rat fr att strka konkurrenskraften. Fr Skogs industriprodukter r inriktningen frmst att ka andelen kundanpassade produkter inom svl tryckpapper som sgade trvaror. Frutom sitt vrdefulla bidrag till rvaruintegrationen erbjuder skogen en potential fr energiproduktion, bde iform av biobrnslen och vindkraft. Inom Frpackningar satsar SCA lngsiktigt patt utveckla de ledande positionerna inom avancerade frpackningar i segment med hg f rdlingsgrad. Dessa segment har en stabilare tillvxttakt och erbjuder SCA framtida expan sionsmjligheter med god tillvxt.
**Efter fullt genomfrande av frvrvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet samt avyttring av frpackningsverksamheten kommer hygienverksamheten att svara fr cirka 80 procent av koncernens totala omsttning. **I januari 2012 annonserade SCA frsljning av frpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Frsljningen bedms vara fullt genomfrd under andra kvartalet 2012.
Ml
SCAs vergripande ml r att lngsiktigt skapa kat vrde fr aktiegare och leverera en bttre total avkastning.
Finansiella ml Avkastning p sysselsatt kapital Koncernens vergripande lnsamhetsml r att avkastning p sysselsatt kapital ska uppg till 13procent ver en konjunkturcykel. Tillvxt Fr Personliga hygienprodukter har SCA ett rligt organiskt tillvxtml p 57 procent och inom Mjukpapper r mlet 34 procent. Inom Skogsindustriprodukter och Frpack ningar r mlsttningen att vxa i takt med mark naden. Kapitalstruktur Lngsiktig skuldsttningsgrad uppgende till 0,70. Hllbarhetsml Under 2011 utvecklade SCA ett antal nya hllbar hetsml. Miljmlen behandlar klimat och energi, vattenanvndning, fiberinkp samt biologisk mngfald. Mlen relaterade till mnniskor behandlar hlsa och skerhet, hygienlsningar, hllbar innovation samt efterlevnad av SCAs Uppfrandekod. Mer information finns p sidorna 6467.
Avkastning p sysselsatt kapital

% 12 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Avkastning och kapitalstruktur

Avkastningskrav p lpande verksamhet SCA mter och utvrderar lnsamheten i den lpande verksamheten genom uppfljning av avkastning p sysselsatt kapital (ROCE). Mlet fr avkastning p det sysselsatta kapitalet i koncernen har satts till 13 procent ver en konjukturcykel och varierar mellan affrsomrdena utifrn deras skilda frutsttningar. Avkastningskrav p investeringar SCAs avkastningskrav p expansionsinvesteringar ska mta det avkastningskrav som satts fr respektive affrsomrde. Avkastningskravet bestms av kapitalmarknadens bedmda avkastningskrav p en investering i SCA-aktier och av aktuella niver p den lnga rntan. Avkastningskravet, den vgda kapitalkostnaden, baseras p SCAs kapitalstruktur utifrn en skuldsttningsgrad om 0,70. Utdelningspolicy SCA strvar efter att ha en lngsiktigt stabil och stigande utdelning. ver en konjunkturcykel anvnds normalt cirka en tredjedel av rrelsens kassaflde (efter rntekostnader och skatter) till utdelning. Om rrelsens kassaflde lngsiktigt verstiger vad bolaget kan placera i lnsamma expansionsinvesteringar ska verskottet anvndas till amortering av skulder eller terfras till aktiegarna genom hgre utdelning eller terkp av egna aktier. Styrelsen har beslutat att fresl en utdelning fr verksamhetsret 2011 om 4:20 SEK, en kning med 5 procent jmfrt med 2010. Under den senaste tiorsperioden har utdelningen drmed kat i genomsnitt med 3,7 procent per r. Kapitalstruktur SCAs skuldsttningsgrad mtt som nettolneskuld relaterat till redovisat eget kapital var 0,60 per den 31 december 2011. Detta var lgre n SCAs lngsiktiga mlsttning som r 0,70. Mlet fr skuldsttningsgraden om 0,70 har valts med tanke p SCAs affrsrisk och sammansttningen av produktportfljen samt det betydande skogsinnehavet. Periodvis kan dock skuldsttningsgraden avvika frn mlet. Under den senaste tiorsperioden har skuldsttningsgraden varierat mellan 0,44 och 0,70. SCA har kreditbetyg fr lng upplning om Baa1/BBB+ och fr kort upplning P2/A2 frn Moodys respektive Standard & Poors samt kort kreditbetyg K1 i Sverige frn Standard & Poors. Fr mer detaljerad information om SCAs finansiella riskhantering, se sidorna 6263. Incitamentsprogram SCAs incitamentsprogram r utformade fr att bidra till att skapa vrde fr aktiegarna. Programmet fr ledande befattningshavare bestr av tv komponenter: dels uppfyllandet av kassafldes-, tillvxt- och resultatml som styrelsen beslutar rligen, dels en koppling till SCAaktiens utveckling jmfrd med ett index som bestr av SCAs strsta globala konkurrenter. Fr ytterligare information om programmets utformning se not 6 (Personal- ochstyrelsekostnader) p sidan 88.
Strategiska investeringar, frvrv och avyttringar
MSEK 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1 000 2 000 3 000 2007 2008 2009 2010 2011 Avyttringar
Personliga hygienprodukter Mjukpapper Frpackningar Skogsindustriprodukter
Nettolneskuld och skuldbetalningsfrmga

MSEK 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 50 40 30 20 10 0
Nettolneskuld
Skuldbetalningsfrmga
Nyckeltal
2011 2010 2009
Utdelning per aktie

SEK 5 4 3
Rrelseresultat Marginal (%) 1) 2) Rrelsens kassaflde Utfall (Mdr SEK) Avkastningsmtt Avkastning sysselsatt kapital (%) 1) Avkastning eget kapital (%) 1) Finansiella mtt Skuldsttningsgrad (ggr) Dito marknadsvrde justerat (ggr) Skuldbetalningsfrmga (%)
1) 2)
8,7 6,4 9,0 9,0 0,6 0,5 36
9,0 7,4 9,1 9,4 0,5 0,5 35
8,8 11,5 8,6 8,8 0,6 0,6 31
snittl Genom
ig kum
ulativ ti
llvxt:
3,7 %
2 1 0
-02
-03
-04
-05
-06
-07
-08
-09
-10
-11
Exklusive jmfrelsestrande poster. Nettoomsttningen fr SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010 och 2009.
10
n Koncernen
........................................
n Ansvar och styrning

12 Bolagsstyrning
............................................................ ..............................................
48 54 56 64
Frvrv, investeringar och avyttringar ............. 13 vrig koncerninformation ...................................... 14 Omsttning och resultat ......................................... 15 Operativt kassaflde ................................................ 16 Finansiell stllning
.....................................................
Styrelse och revisorer Koncernledning Hllbarhet
..........................................................
Risker och riskhantering ......................................... 58

......................................................................
17
Innovation ...................................................................... 18 Varumrken ................................................................... 19
n Finansiella rapporter
Innehll ............................................................................ 68 Koncernens resultatrkning
................................. ............ .......... ....
69 69 70 70 71
n Affrsomrden
Personliga hygienprodukter Mjukpapper
.................................
Koncernens rapport ver totalresultat 20 28 42 Koncernens frndringar i eget kapital Koncernens kassafldesanalys
..................................................................
Koncernens operativa kassafldesanalys
Skogsindustriprodukter .......................................... 36 Frpackningar

.............................................................
.........................
Samband mellan koncernens kassafldesanalys och operativ kassafldesanalys .......... 72 Koncernens balansrkning ................................... 73 Moderbolagets rkningar Noter
......................................
74 76
................................................................................
rsredovisningen faststlls ................................. 111 Frslag till vinstdisposition Revisionsberttelse

.................................
112 113
................................................
11
Koncernen | Verksamhet och struktur

SCA r ett globalt hygien- och pappersfretag som utvecklar, producerar och marknadsfr personliga hygienprodukter, mjukpapper, tryckpapper, sgade trvaror samt frpackningar*. SCA erbjuder produkter som frenklar mnniskors vardag.
Europa r SCAs huvudmarknad, men koncernen har ven starka positioner i Nordamerika, Latinamerika och Stillahavsasien. Expansion sker genom organisk tillvxt och frvrv, frmst inom Personliga hygienprodukter och Mjukpapper. SCA ger cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark, vilket skerstller cirka hlften av koncernens virkesfrsrjning och mjliggr en effektiv rvaruintegration med god kontroll ver kostnadsutvecklingen. Som ett naturligt komplement till skogsverksamheten bedriver SCA en omfattande sgverksrrelse. Organisation SCA bestr av fyra affrsomrden Personliga hygienprodukter, Mjukpapper, Frpackningar och Skogsindustriprodukter. Sedan rskiftet r affrsomrdena organisatoriskt uppdelade i tta affrsenheter. SCAs europeiska hygienverksamhet r organiserad i tre affrsenheter: SCA AFH Professional Hygiene Europe som fokuserar p mjukpapper fr storfrbrukare. SCA Consumer Goods Europe, som fokuserar p konsumentprodukter, och SCA Incontinence Care Europe fr tillverkning och frsljning av inkontinensprodukter. I Europa finns ocks SCA Forest Products som tillverkar tryckpapper, massa, virke och sgade trvaror. Affrsenheterna SCA Asia Pacific och SCA Americas omfattar mjukpapper och personliga hygienprodukter. En ny affrsenhet, SCA MEIA, har upprttats fr Middle East, India, Africa, fr att skerstlla fokus p tillvxtmarknader. Affrsenheten SCA Packaging, som tillverkar och sljer frpackningslsningar, r under avyttring. Drutver finns tre globala enheter: en fr kategoristyrning inom hygienomrdet (varumrken och innovation), benmnd Global Hygiene Category (GHC), en enhet ansvarar fr inkp, produktionsplanering, teknologi och investeringar inom hygienverksamheten, benmnd Global Hygiene Supply (GHS) medan en srskild enhet bygger upp och ansvarar fr gemensamma supportfunktioner, benmnd Global Business Services (GBS). Hndelser under ret Under ret avyttrades den grekiska och ryska frpackningsrrelsen. SCA beslutade att etablera ett samgt bolag fr sin befintliga hygienverksamhet i Australasien med det australiensiska fretaget Pacific Equity Partners (PEP). I Brasilen frvrvades Pro Descart, den nst strsta aktren inom inkontinensprodukter. I Turkiet frvrvades 95 procent av San Saglik, den nst strsta aktren inom inkontinensprodukter och 50 procent av Komili, den fjrde strsta producenten av barnbljor och mensskydd. SCA har trffat avtal om frvrv av GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverksamhet. Affren passar SCA strategiskt mycket vl och kommer att strka produkterbjudandet liksom den geografiska nrvaron i Europa. Transaktionen r freml fr sedvanlig prvning av berrda myndigheter och berknas vara fullt genomfrd under det andra kvartalet 2012. Under ret togs beslut att investera i en uppgradering av pappersmaskinen samt renovering av sodapannan vid kraftlinerbruket i Munksund i Sverige. SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildade under ret ett samgt bolag fr att bygga tv vindkraftsparker p SCAs marker i Vsternorrland. Den nya mesaugnen vid strands massafabrik invigdes. Fr att stdja den lngsiktiga strategin och strka konkurrenskraften initierade SCA en omorganisation av den globala hygienverksamheten. Organisationen gller frn och med januari 2012.
*I januari 2012 annonserade SCA frsljning av frpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Frsljningen berknas vara fullt genomfrd under andra kvartalet 2012.
Organisation
Vd och koncernchef
Vice vd och CFO
Vice vd
Koncernstaber
Global Business Services (GBS)
SCA Incontinence Care Europe
SCA Consumer Goods Europe
SCA AFH Professional Hygiene Europe
SCA MEIA
SCA Americas
SCA Asia Pacific
SCA Forest Products
SCA Packaging
Global Hygiene Category (GHC) Global Hygiene Supply (GHS)
Globalt geografiskt ansvar inom hela Hygienverksamheten Globalt geografiskt ansvar inom hela Hygienverksamheten
12
Frvrv, investeringar och avyttringar | Koncernen
Frvrv, investeringar och avyttringar

Strategiskt mjukpappersfrvrv i Europa SCA har trffat avtal om att frvrva GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en rlig frsljning 2010 p 11,9 miljarder SEK (1,25 miljarder EUR). Det erbjudna priset r 12 miljarder SEK (1,32 miljarder EUR). Affren passar SCA strategiskt mycket vl och kommer att strka produkterbjudandet liksom den geografiska nrvaron i Europa. De rliga synergierna uppskattas till 125 miljoner EUR med full effekt tre r efter att affren har genomfrts. Transaktionen r freml fr sedvanlig prvning av berrda myndigheter och berknas vara fullt genomfrd under det andra kvartalet 2012. Etablering av verksamhet i Brasilien och Turkiet Under 2011 etablerade SCA verksamhet p tv strategiskt viktiga marknader. I Brasilien frvrvades Pro Descart, den nst strsta aktren inom inkontinensskydd. I Turkiet frvrvades 95 procent av San Saglik, den nst strsta aktren inom inkontinensskydd och 50 procent av Komili, den fjrde strsta producenten av barnbljor och mensskydd. Totalt frvrvspris fr verksamheterna i Brasilien och Turkiet uppgr till 764 MSEK. Utkad kapacitet inom mjukpapper Under ret togs beslut om att investera i utkad kapacitet inom mjukpapper i Ryssland, Tyskland och USA. Vid anlggningen i Sovetsk, Ryssland investeras cirka 1,2 miljarder SEK och i Kostheim, Tyskland investeras cirka 1,1 miljarder SEK i tv nya mjukpappersmaskiner, bda med en rskapacitet p 60 000 ton vardera. I USA kommer en mjukpappersmaskin att uppgraderas till en kostnad av 460 MSEK. Uppgradering av pappersmaskin och sodapanna Under fjrde kvartalet beslt SCA om en investering p totalt 540 MSEK fr uppgradering av pappersmaskinen samt renovering av sodapannan vid kraftlinerbruket i Munksund, Sverige. Investeringen syftar frmst till att ka produktionen av frdlade produkter, som kraftliner med vitt ytskikt. Utbyggnad av vindkraft SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildade under ret ett samgt bolag fr att bygga en vindkraftspark p SCAs marker i Vsternorrland, Sverige. Omrdet har en potentiell vindkraftsproduktion om cirka 2 TWh per r. I samarbetsprojektet med norska Statkraft pbrjades under ret byggnation av de frsta vindkraftsparkerna. Ny mesaugn och ombyggd tidningspappersmaskin Under slutet av ret invigdes den nya mesaugnen vid strands massafabrik, Sverige. Den kommer att minska de fossila koldioxidutslppen med 80 procent samtidigt som kostnaderna minskar med cirka 50 MSEK p rsbasis. Under ret fattades beslut om att investera 350 MSEK i ombyggnation av en tidningspappersmaskin i Ortviken i Sundsvall, Sverige fr att mjliggra produktion av hgre papperskvaliteter. Investering i sgade trvaror I Bollsta, Sverige kades produktionskapaciteten av sgade trvaror genom en investering p cirka 300 MSEK i tv nya biobrnslepannor, kad torkkapacitet och uppgradering av sglinjen. Investeringen medfr energifrsrjning frn eget biobrnsle istllet fr olja. Avyttring av SCAs grekiska och ryska frpackningsverksamhet Under ret avyttrades den grekiska frpackningsrrelsen med en rlig omsttning p cirka 500 MSEK. Avyttringen har skett till ett turkiskt fretag dr SCA har 49-procentig intresseandel. ven den ryska frpackningsverksamheten i Kuban och S:t Petersburg med en total rsomsttning om cirka 430 MSEK har avyttrats. JV i Australasien fr SCAs befintliga hygienverksamhet SCA beslutade i november att etablera ett samgt bolag fr sin befintliga hygienverksamhet i Australasien, med en omsttning p 4 400 MSEK 2010. Samarbetet i Australasien mjliggr en mer effektiv finansiering och kar utvecklingstakten i verksamheten. SCA och det australiensiska fretaget Pacific Equity Partners (PEP) innehar 50 procent vardera i bolaget. Transaktionen medfr att verksamheten kommer att dekonsolideras och redovisas som ett samriskbolag, enligt kapitalandelsmetoden. I samband med refinansieringen av verksamheten och avyttringen av 50 procent av aktierna erhll SCA i brjan av 2012 cirka 3 200 MSEK. I samband med transaktionen gjordes en nettofrlust med 654 MSEK som belastade resultatet under det fjrde kvartalet 2011. Avyttring av SCAs frpackningsverksamhet Den 17 januari 2012 trffades avtal med DS Smith om en avyttring av SCAs frpackningsverksamhet, exklusive de tv kraftlinerbruken i Sverige. Avseende den franska delen av frpackningsrrelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att frvrva verksamheten. Processen involverar verlggningar med berrda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat. Kpeskillingen uppgr till 1,7 miljarder EUR p skuldfri bas. Verksamheten hade 2011 en nettoomsttning p cirka 24,4 miljarder SEK (2,5 miljarder EUR) och cirka 12 000 anstllda. I samband med transaktionen har en nedskrivning skett av tillgngar med 3 946 MSEK under fjrde kvartalet. Transaktionen frutstter ett godknnande av berrda myndigheter.
13
Koncernen | vrig koncerninformation
vrig koncerninformation
Moderbolag Koncernens moderbolag, Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ), ger merparten av den skogsmark och vrig fast egendom som hr till den skogliga verksamheten och upplter avverkningsrtter till rotstende skog till dotterbolaget SCA Skog AB. Moderbolaget r i vrigt ett holdingbolag med huvudsaklig uppgift att ga och frvalta aktier i ett antal affrsgruppsfretag samt utva koncernvergripande ledning och administration. Rrelsens intkter under 2011 uppgick till 174 (185) MSEK och resultatet fre bokslutsdispositioner och skatter till 2 128 (2 890) MSEK. Moderbolaget har, netto under ret, investerat och avyttrat 114 (0) MSEK i aktier och andelar i bolag utanfr SCA. Investeringar i fastigheter och anlggningar uppgick under ret till 118 (133) MSEK. Likvida medel vid rets slut uppgick till 0(0) MSEK. Forskning och utveckling Kostnaderna fr forskning och utveckling uppgick under ret till 832 (713) MSEK, vilket motsvarar 0,8 procent av koncernens omsttning. Forskning och utveckling bedrivs bde centralt och lokalt i de olika affrsenheterna. Den centrala verksamheten bedrivs i form av forskning och utveckling inom omrdena material och teknologi, medan de lokala enheterna arbetar med produktutveckling, ofta i direkt samarbete med kunder. Innehav av egna aktier SCA genomfrde under 2001 en riktad kontantemission av sammanlagt 1 800 000 aktier. Aktierna frvrvades drefter av SCA fr att anvndas fr verltelse till ledande befattningshavare och nyckelpersoner som omfattades av personaloptionsprogram. Programmet avslutades under 2009. Efter aktiesplit 2007 och verltelse av aktier under de avslutade programmen kvarstr 2767605 aktier i eget innehav. Aktiefrdelning Under ret har 4 817 848 aktier av serie A omvandlats till aktier av serie B. Vid rets utgng uppgick andelen A-aktier till 13,7 procent. Antalet aktier i eget frvar uppgr till 2 767 605. Utdelning Styrelsen freslr en hjning av utdelningen med 5,0 procent till 4:20 (4:00) SEK per aktie. Sammanlagt berknas utdelningen komma att uppg till cirka 2 950 (2 809) MSEK. Utdelningstillvxten under den senaste tiorsperioden uppgr drmed till 4 procent. Styrelsen bedmer att den freslagna utdelningen ger utrymme fr koncernen att fullgra sina frpliktelser och genomfra nskvrda investeringar. Avstmningsdag fr rtt till utdelning fresls till den 3 april 2012. Miljpverkan i Sverige SCA bedriver 16 tillstndspliktiga och sex anmlningspliktiga verksamheter i Sverige. Den tillstndspliktiga och anmlningspliktiga produktionen i dessa verksamheter motsvarar 17 (14) procent av koncernens nettoomsttning. Sex tillstnd avser tillverkning av massa och papper. Dessa verksamheter pverkar miljn genom utslpp till luft och vatten, fast avfall och buller. Nio tillstnd avser tillverkning av sgade och vidarefrdlade trvaror samt biobrnslen. Dessa verksamheter pverkar miljn genom utslpp till luft och vatten samt buller. Ett tillstnd avser tillverkning av brnslepellets. Verksamheten pverkar miljn genom utslpp till luft och vatten samt buller. Den anmlningspliktiga verksamheten avser tillverkning av wellpappfrpackningar (tre anlggningar), cellplastfrpackningar (tv anlggningar) och skyltfrpackningar (en anlggning). Tillverkningen av wellpappfrpackningar, cellplastfrpackningar och skyltfrpackningar pverkar den yttre miljn genom utslpp till luft och vatten samt genom fast avfall. Riktlinjer fr ersttning till ledande befattningshavare Styrelsen har beslutat att fresl rsstmman 2012 fljande ofrndrade riktlinjer fr bestmmande av ln och annan ersttning till ledande befattningshavare att glla fr tiden frn rsstmman. Ersttning till koncernchefen och andra ledande befattningshavare ska utgras av fast ln, eventuell rrlig ersttning, vriga frmner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses vice verkstllande direktr, affrsenhetschef och motsvarande samt central stabschef. Den sammanlagda ersttningen ska vara marknadsmssig och konkurrenskraftig p den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast ln och rrlig ersttning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Fr koncernchefen, liksom fr andra ledande befattningshavare, ska den rrliga ersttningen vara maximerad och relaterad till den fasta lnen. Den rrliga ersttningen ska baseras p utfallet i frhllande till uppsatta ml och, s lngt mjligt, vara kopplad till den vrdeutveckling fr SCA-aktien som kommer aktiegarna till del. Program fr rrlig ersttning br utformas s att styrelsen, om exceptionella ekonomiska frhllanden rder, har mjlighet att begrnsa, eller underlta, utbetalning av rrlig ersttning om en sdan tgrd bedms som rimlig och frenlig med bolagets ansvar gentemot aktiegare, anstllda och vriga intressenter. Vid uppsgning br i normalfallet glla en uppsgningstid om tv r, om uppsgningen initieras av bolaget, och ett r, om uppsgningen initieras av befattningshavaren. Avgngsvederlag br inte frekomma. Pensionsfrmner ska vara antingen frmnseller avgiftsbestmda, eller en kombination drav, och ge befattningshavaren rtt att erhlla pension frn lgst 60 rs lder. Fr intjnande av pensionsfrmnerna frutsttes att anstllningsfrhllandet besttt under lng tid, fr nrvarande 20 r. Vid avgng fre pensionsldern ska befattningshavaren erhlla fribrev p pension frn 60 rs lder. Rrlig ersttning ska inte vara pensionsgrundande. Frgor om ersttning till bolagsledningen ska behandlas av ett ersttningsutskott och, nr det gller verkstllande direktren, beslutas av styrelsen. Styrelsens frslag verensstmmer med de av rsstmma 2011 beslutade riktlinjerna. Uppgifter om bolagets tillmpning av dessa riktlinjer samt uppgift om bolagets kostnad terfinns i rsredovisningen not 6 sidan 88.
14
Omsttning och resultat | Koncernen
Omsttning och resultat

Rrelseresultatet, exklusive jmfrelsestrande poster och valutaeffekter, var iniv med fregende r. Genomfrda priskningar och kostnadsbesparingar i kombination med kade volymer kompenserade fr kade rvaru-, energioch distributionskostnader.
Nettoomsttning SCAs nettoomsttning minskade ngot och uppgick till 105 750 MSEK (106 965) MSEK. Omsttningen steg med 4 procent i lokal valuta jmfrt med fregende r. Valutakursfrndringar minskade koncernens nettoomsttning med 5 procent. Omsttningen inom Personliga hygienprodukter och Mjukpapper minskade med 1 respektive 2 procent, framfrallt p grund av valutakurseffekter medan kade priser och volymer bidrog till en omsttningskning. Omsttningskningen p tillvxtmarknaderna, exklusive valutaeffekter, uppgick till 13 procent fr Personliga hygienprodukter och till 10 procent fr Mjukpapper. Frpackningsverksamheten* minskade sin omsttning med 1 procent, framfrallt p grund av negativa valutaeffekter och avyttrade verksamheter, medan kade priser och volymer bidrog till en omsttningskning. Skogsindustriprodukters nettoomsttning var i niv med fregende r. Resultat Rrelseresultatet, exklusive omstruktureringskostnader om 5 676 (931) MSEK, var lgre n fregende r och uppgick till 9 224 (9 608) MSEK. Personliga hygienprodukter minskade sitt resultat med 9 procent och Mjukpapper kade med 4 procent. Frpackningsverksamheten* kade sitt resultat med 21 procent och Skogsindustriprodukter minskade med 18 procent. Hgre priser och volymer samt kostnadsbesparingar kompenserade fr kade rvaru-, energioch distributionskostnader. Det lgre resultatet r en fljd av den svenska kronans frstrkning. Finansiella poster uppgick till 1 290 (1 116) MSEK. kningen frklaras av hgre rntesatser som delvis kompenserades av en lgre genomsnittlig nettolneskuld. Resultatet fre skatt, exklusive omstruktureringskostnader frsmrades med 558 MSEK och uppgick till 7 934 (8 492) MSEK. Den genomsnittliga skattesatsen fr rets lpande resultat, exklusive jmfrelsestrande poster, uppgick till 25 procent. rets resultat, exklusive omstruktureringskostnader efter skatt om 5 313 (689) MSEK uppgick till 5 920 (6 281) MSEK. Resultat per aktie, exklusive omstruktureringskostnader minskade till 8:34 (8:89) SEK och inklusive till 0:78 (7:90) SEK. Nyckeltal Koncernens bruttomarginal, exklusive omstruktureringskostnader, uppgick till 22,4 procent jmfrt med 23,0 procent fregende r och rrelsemarginalen uppgick till 8,7 procent jmfrt med 9,0 procent fregende r. Avkastningen p sysselsatt kapital, exklusive omstruktureringskostnader, var ofrndrad och uppgick till 9 procent och avkastningen p eget kapital uppgick till 9 procent, ven den ofrndrad mot fregende r. Rntetckningsgraden minskade till 2,8 jmfrt med 7,8 fregende r.
*I januari 2012 annonserade SCA frsljning av frpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i Munksund och Obbola. Frsljningen berknas vara fullt genomfrd under andra kvartalet 2012.
Resultat i sammandrag (inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning)

MSEK 2011 2010 2009
Nettoomsttning 1) Bruttoresultat Rrelseresultat 2) Finansiella poster Resultat fre skatt 2) Skatter 2) rets resultat 2)
1) 2)
105 750 23 639 9 224 1 290 7 934 2 014 5 920
106 965 24 618 9 608 1 116 8 492 2 211 6 281
109 358 26 113 9 648 1 644 8 004 2 098 5 906
Nettoomsttningen fr SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010 och 2009. Exklusive jmfrelsestrande poster r 2011 om 5 676 MSEK fre skatt och 5 313 MSEK efter skatt, 2010 om 931 MSEK fre skatt och 689 MSEK efter skatt samt r 2009 om 1 458 MSEK fre skatt och 1 076 MSEK efter skatt.
Rrelseresultat och rrelsemarginal

MSEK 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 10 8 6 4 2 0
Resultat per aktie efter utspdningseffekter

SEK 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011
Nettoomsttning, andel av koncernen

Rrelseresultat Exklusive jmfrelsestrande poster.
Rrelsemarginal
15
Koncernen | Operativt kassaflde
Operativt kassaflde
En god kontroll av det operativa kassafldet r en brande del i SCAs strategi fr lngsiktig konkurrenskraft. Rrelsens kassaflde uppgick till 6 383 (7 399) MSEK. Minskningen frklaras huvudsakligen av ett lgre kassamssigt rrelseverskott samt hgre rrelsekapitalbindning som en fljd av hgre kundfordringar.
Det kassamssiga rrelseverskottet minskade med 4 procent till 14 465 (15 097) MSEK. Rrelsekapitalet kade frmst till fljd av hgre kundfordringar och hgre lagervrden beroende p hgre rvarupriser. Rrelsekapitalet som andel av nettoomsttningen uppgick till 9 (8) procent. Lpande investeringar, vilka under ret kade med 100 MSEK och uppgick till 3 747 (3 647) MSEK, motsvarade 4 procent av nettoomsttningen. Det operativa kassafldet minskade och uppgick till 8577 (9 755) MSEK. Finansiella poster kade med 174 MSEK och uppgick till 1 290 (1 116) MSEK. kningen var en effekt av hgre rntesatser som delvis kompenserades av en genomsnittligt lgre nettolneskuld. Skatteutbetalningarna uppgick till 961 (1255) MSEK. Rrelsens kassaflde uppgick till 6383 (7 399) MSEK. Strategiska investeringar fr att strka den organiska tillvxten uppgick till 1 910 (2 427) MSEK. rets utlgg fr strategiska investeringar avsg frmst Mjukpapper i Tyskland, Ryssland och Mexiko, Personliga hygienprodukter i Malaysia samt Frpackningar i Tyskland. Nettolneskulden kade under ret med 2 242 MSEK och uppgick vid rets slut till 36 648 MSEK. Nettokassafldet minskade nettolneskulden med 884 MSEK. Marknadsvrderingar av pensionstillgngar och pensionstaganden, tillsammans med marknadsvrdering av finansiella instrument, kade nettolneskulden med 3 505 MSEK. Valutakursfrndringar, till fljd av svenska kronans frstrkning, minskade nettolneskulden med 379 MSEK. Skuldsttningsgraden kade till 0,60 (0,51) och skuldbetalningsfrmgan frbttrades till 36(35) procent.
Koncernens kassaflde
MSEK 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2 000 4 000 6 000 2007 2008 2009 2010 2011
Operativ kassafldesanalys i sammandrag (inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning)

MSEK 2011 2010 2009
Kassamssigt rrelseverskott Frndring av rrelsekapital Lpande investeringar, netto Strukturkostnader m.m. Operativt kassaflde Finansiella poster Skattebetalning m.m. Rrelsens kassaflde Strategiska investeringar netto Kassaflde fre utdelning
14 465 1 245 3 747 896 8 577 1 290 904 6 383 2 601 3 782
15 097 1 042 3 647 653 9 755 1 116 1 240 7 399 1 623 5 776
15 733 3 307 4 037 870 14 133 1 644 999 11 490 3 007 8 483
Avyttringar Rrelsens kassade
Kassade fre utdelning
Strategiska investeringar i anlggningar Fretagsfrvrv
Investeringar i anlggningar
MSEK 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 2007 2008 2009 2010 2011
Operativt kassaflde per affrsomrde

MSEK 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 Frpackningar Skogsindustriprodukter
Operativt kassaflde, andel av koncernen

Personliga hygienprodukter, 30 % Mjukpapper, 37 % Frpackningar, 15% Skogsindustriprodukter, 18 %
Strategiska investeringar Lpande nettoinvesteringar
Planenliga avskrivningar
Personliga hygienprodukter Mjukpapper
16
Finansiell stllning | Koncernen
Finansiell stllning
Tillgngar och sysselsatt kapital Koncernens totala tillgngar minskade med 3 procent jmfrt med fregende r och uppgick till 139 004 (142 978) MSEK. Anlggningstillgngar minskade med 23 398 MSEK jmfrt med fregende r till 85 511 MSEK, varav materiella anlggningstillgngar minskade med 13 568 MSEK till 42 599 MSEK och immateriella anlggningstillgngar minskade med 8 896 MSEK till 12062 MSEK. Materiella anlggningstillgngar minskade, frmst till fljd av omklassificering till tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning med 10 968 MSEK. Lpande och strategiska investeringar i materiella anlggningstillgngar uppgick till 5 820 MSEK och rets avskrivningar till 5 624 MSEK. Immateriella anlggningstillgngar minskade, frmst till fljd av nedskrivningar och omklassificering till tillgngar i avyttringsgrupp med 8 896 MSEK. Omsttningstillgngar minskade med 2 177 MSEK till 31 892 (34 069) MSEK, frmst till fljd av omklassificering till tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning. Rrelsekapitalet uppgick till 9 183 (8 899) MSEK. Det sysselsatta kapitalet var 4 procent lgre och uppgick till 97939 (102 227) MSEK. Frdelningen av det sysselsatta kapitalet per valuta framgr av tabellen till hger. Vrdet i svenska kronor av koncernens utlndska nettotillgngar uppgick vid rets slut till 72984 (76 596) MSEK. Minskningen beror i huvudsak p nedskrivningen av tillgngar inom Frpackningar samt hygienverksamheten i Australasien. Eget kapital Koncernens egna kapital uppgick vid rets utgng till 61 291 (67 821) MSEK. Periodens nettoresultat kade eget kapital med 607 (5 592) MSEK medan utdelning till aktiegare minskade eget kapital med 2898 (2657) MSEK. Eget kapital minskade av omvrderingar av nettopensionsskulden till marknadsvrde, med 2 607 MSEK efter skatt. Omvrderingen av finansiella instrument till marknadsvrde minskade eget kapital med 696 MSEK efter skatt. Valutakursfrndringar, inklusive effekterna frn skringar av nettoinvesteringar i utlandet, minskade eget kapital med 936 MSEK. Finansiering Koncernens rntebrande bruttolneskuld uppgick vid rets slut till 37 128 (36 506) MSEK. Lptiden var vid samma tidpunkt 2,9 r. Nettolneskulden uppgick vid rets slut till 36648 (34 406) MSEK. Nettokassafldet pverkade med 884 MSEK. Vidare kade nettolneskulden till fljd av marknadsvrdering av pensionstillgngar och pensionstaganden tillsammans med marknadsvrdering av finansiella instrument med 3 505 MSEK. Valutakursfrndringar till fljd av svenska kronans frstrkning, minskade nettolneskulden med 379MSEK. Nyckeltal Skuldsttningsgraden uppgick till 0,60 (0,51) gnger och synlig soliditet uppgick till 52 (47) procent. Avkastningen p sysselsatt kapital (ROCE) och eget kapital (ROE), exklusive omstruktureringskostnader, uppgick till 9 (9) respektive 9 (9) procent. Kapitalomsttningshastigheten uppgick till 1,04 (1,02) gnger. Rrelsekapitalet uppgick vid rets slut till 9 (8) procent av nettoomsttningen.
Koncernens sysselsatta kapital per valuta, MSEK

2011 % 2010 % 2009 %
EUR SEK USD GBP vriga Summa
28 868 35 646 7 564 6 167 19 694 97 939
30 36 8 6 20 100
31 381 35 141 7 639 7 322 20 744 102 227
31 34 8 7 20 100
35 139 35 745 8 339 8 182 20 931 108 336
32 33 8 8 19 100
Balansrkning koncernen
MSEK 2011 2010 2009
Immateriella tillgngar Materiella anlggningstillgngar Biologiska tillgngar vriga anlggningstillgngar Summa anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning Summa tillgngar Eget kapital Lngfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning Summa eget kapital och skulder Rrelsekapital Sysselsatt kapital Nettolneskuld
12 062 42 599 26 729 4 121 85 511 31 892 21 601 139 004 61 291 41 219 28 893 7 601 139 004 9 183 97 939 36 648
20 958 56 167 26 069 5 715 108 909 34 069 142 978 67 821 38 158 36 999 142 978 8 899 102 227 34 406
22 551 61 404 25 397 4 455 113 807 36 052 149 859 67 906 44 356 37 597 149 859 8 126 108 336 40 430
Skuldsttningsgrad och skuldbetalningsfrmga

ggr 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 2007 2008 2009 2010 2011 % 70 60 50 40 30 20
Avkastning p sysselsatt kapital och eget kapital

% 12 10 8 6 4 2 0 2007 2008 2009 2010 2011
Sysselsatt kapital, andel av koncernen

Personliga hygienprodukter, 12% Mjukpapper, 35 % Frpackningar, 19 % Skogsindustriprodukter, 34%
Skuldsttningsgrad
Skuldbetalningsfrmga
Avkastning p sysselsatt kapital Exklusive jmfrelsestrande poster.
Avkastning p eget kapital
17
Koncernen | Innovation
Innovation fr lnsam tillvxt

Innovation r ett medel fr att utveckla och differentiera SCAs produkter och tjnster, behlla och strka marknadspositioner, bygga starkare varumrken ochdriva tillvxt.
SCAs nrvaro i ver 100 lnder tillsammans med regionala och lokala innovationscenter runt om i vrlden utgr basen i innovationsarbetet. Med utgngspunkt i kundernas behov arbetar SCA med en innovationsprocess som skerstller att koncernen stndigt utvecklar nya produkter och tjnster, strker marknadspositionerna och driver tillvxt. Det finns ett antal interaktiva drivkrafter som fder behovet av fortlpande innovationsarbete. Generellt sett arbetar SCA med innovationer fr att: Tillgodose ndrade krav frn och behov hos kunder och konsumenter. Skapa en lngsiktig, vinstgivande differentiering i frhllande till konkurrenterna. Skapa vrde genom att kombinera kat kund- och konsumentvrde med snkta kostnader i tillverkning. Generera tillvxt i frsljning och vinst samt ka antalet kunder och konsumenter. Hllbarhetsaspekter och produktskerhet r av stor betydelse fr kunder och konsumenter och r drmed ven en viktig drivkraft i SCAs innovationsarbete. Genom att utveckla nya produkter och tjnster mts den kande efterfrgan p hllbara och skra produkter. SCAs innovationsarbete bidrar till ett differentierat produkterbjudande och ett kat mervrde fr SCAs kunder och konsumenter. Fokus ligger framfrallt p att frfina befintliga och utveckla nya produkter och varumrken samt ka utbudet till befintliga kunder p befintliga marknader samt attrahera nya kunder p nya marknader. Drigenom skapas ocks vrde fr SCAs aktiegare och vriga intressenter. SCAs innovationsprocess SCAs innovationsprocess r djupt frankrad i koncernens strategi och affrsmodell. Den utgr ett stttande ramverk fr idgenerering och innovation baserat p omvrldstrender, insikter kring kund- och konsumentbehov samt teknikutveckling. De innovationsrelaterade processerna frfinas och effektiviseras stndigt. Innovationsarbetet vilar p de tre grundstenarna kund- och konsumentinsikt, ny teknologi och affrsmodell. SCAs patentverksamhet Antal patentanskningar r en direkt fljd av innovationsarbetet och under 2011 anskte SCA om 74 patent. Patentverksamheten bedrivs i en central supportorganisation med globalt fokus. SCAs patentavdelning sysselstter ett 30-tal personer som tillsammans med affrsorganisationen driver och skapar immaterialrttsligt vrde som direkt kopplas till SCAs tillvxt och lnsamhet. Patentarbetet bedrivs genom branschbevakning och skerstllande av rtt skydd fr SCAs produktlsningar och innovationer fr att skapa och underhlla en vrdefull patentportflj.
Antal patentanskningar per affrsomrde

2011
Personliga hygienprodukter Mjukpapper Frpackningar Skogsindustriprodukter
35 32 3 4
Globala varumrken inom hygienverksamheten:

Inom inkontinensprodukter r SCA vrldsledande med det globala varumrket TENA. TENA sljs i ver 100 lnder och omstter ver 1 miljard EUR. Den globala marknadsandelen uppgr till 25procent. I Europa och Nordamerika r marknadsandelen 41 respektive 20 procent.
Exempel p regionala varumrken inom hygienverksamheten:

SCAs starkaste marknad inom barnbljor r Norden dr varumrket Libero har 60 procents marknadsandel. Inom byxbljor i Sverige och Norge har Libero ver 80 procents marknadsandel. Libero vxer snabbt i Ryssland och delar av steuropa.
Inom mjukpapper fr storfrbrukare r SCA vrldens nst strsta leverantr med det globala varumrket Tork. Tork sljs i 80 lnder och omstter ver 1miljard EUR. I Europa r SCA marknadsledare med 20procents andel. ven i Nordamerika uppgr SCAs marknadsandel till 20 procent.
18
Varumrken | Koncernen
Vrdeskapande varumrkesarbete
SCAs varumrkesarbete syftar till att bygga tydliga och starka varumrken baserat p hg kund- och konsumentinsikt. I detta arbete har innovationer enviktig roll.
delen av koncernens produktvarumrken finns, arbetar SCA aktivt med en varumrkesutbildning iegen regi under namnet SCA Brand Academy. Varumrkesmodell Fr att skerstlla stndig utveckling av SCAs varumrken bedrivs arbetet enligt en gemensam metod och modell. Arbetssttet tydliggr positio nering av respektive varumrke, med syfte att utveckla, aktivera och flja upp samlade aktivite ter frn innovation och produktutveckling till konsumenten i butik. Varumrkesmodellen mjlig gr ocks en konsekvent uppfljning av satta ml samt genererar kostnadssynergier och mjliggr en effektiv resursallokering. Varumrkesportfljen utvrderas i den rliga strategiprocessen.
SCAs strategi r att bygga ett starkt koncern gemensamt varumrke dr SCA r garanten fr koncernens alla produktvarumrken och borgar fr att produkter, rvaror, processer och hela verksamheten utvecklas p ett hllbart och ansvarsfullt stt. Strategin r vidare att bygga en varumrkes portflj med ledande produktvarumrken; globalt, regionalt och lokalt. Ambitionen r att ka antalet
globala varumrken. Genom kategoriexpansion under ledande varumrken kapitaliserar SCA p den starka varumrkesportfljen. Lyhrdhet och insikter kring kunders och kon sumenters behov driver bde innovations och affrsverksamheten och r avgrande fr att utveckla SCAs varumrken. I det arbetet spelar medarbetarnas kompetens och engagemang en huvudroll. Inom hygienverksamheten, dr huvud
Varumrket SCA sammanfattas av c/o life: Fr att vra produkter gr livet lttare fr dig och miljoner andra mnniskor runtom i vrlden. Fr att vra rvaror och vrt stt att arbeta ingr som en naturlig del i den globala livscykeln. Och fr att vi bryr oss.
Libresse r SCAs ledande varumrke fr mensskydd och har en marknads ledande position i Norden med 32 procents marknads andel och med stark tillvxt i Ryssland. Varumrket har ocks lanserats framgngsrikt i Malaysia.
Tempo r SCAs varumrke inom mjukpapper fr konsu menter med starka mark nadspositioner i Europa. Tempo erbjuder produkter fr personlig hygien, bland annat toalettpapper, ansikts servetter och nsdukar. Inom nsdukar r Tempo marknadsledande i Hong Kong med nrmare 70 pro cents marknadsandel. Tempo vxer ocks iMellanstern och Asien.
SCAs barnbljor sljs i Sydostasien under varumr ket Drypers, som r mark nadsledare i Malaysia, med nrmare 40 procents mark nadsandel, och i Singapore, med nrmare 20 procents marknadsandel. Drypers har ven framskjutna positioner i Thailand och Filippinerna.
Saba r SCAs varumrke fr mensskydd i Mexiko och Centralamerika. Saba har en stark posi tion i Mexiko med cirka 35 procents marknadsandel och framskjutna positioner p flera marknader i Central amerika.
Plenty r SCAs ledande varumrke inom mjukpap per fr konsumenter fr pro dukter inom hem och hus hll i Europa. Plenty har starka marknadspositioner i England, Holland, sterrike och Schweiz.
19
kad kunskap bryter tabun i Kina
I Kina har medellivslngden kat med nstan tio r under de senaste fyrtio ren. Det innebr att det tabubelagda problemet med vuxeninkontinens blir allt mer ptagligt. Fr att de ldre i Kina ska f ett vrdigare liv r det viktigt att bryta tystnaden kring inkontinens. Svaret r mer kunskap och frstelse. Genom ett omfattande utbildningsprogram fr sjukskterskor bidrar SCA till att bryta tabun och skapa kunskap kring inkontinens och TENAs inkontinensprodukter. I brjan av 2012 hade SCA utbildat ver 6 000 sjukskterskor p nrmare 1 100 sjukhus.
Personliga hygienprodukter | Affrsomrden
SCA r en av vrldens strsta aktrer inom personliga hygienprodukter och erbjuder inkontinenspro dukter, barnbljor och mensskydd. Produkterna sljs via detaljhandeln, apotek och vrdinstitutioner i fler n 100lnder under ledande globala, regionala och lokala varumrken. Innovationer r en grund lggande del i strategin och en frutsttning fr att strka SCAs position p den globala marknaden.
Omsttningen inom affrsomrdet Personliga hygienprodukter uppgick under 2011 till cirka 25miljarder SEK. SCAs personliga hygienprodukter sljs under egna varumrken samt under detaljhandelns egna mrkesvaror. Det enskilt strsta produkt varumrket i portfljen r TENA, ett globalt varu mrke fr inkontinensprodukter, med en rlig omsttning p ver 1miljard EUR. Marknad Den globala marknaden fr personliga hygien produkter omstter drygt 300 miljarder SEK och vxer med cirka 4 procent rligen. Av totalmark naden svarar Europa fr 27 procent, Nordamerika fr 20 procent och Asien fr 25 procent. P de mogna marknaderna har barnbljor och mens skydd ntt en hg marknadspenetration, medan inkontinensprodukter, vars efterfrgan drivs av en ldrande befolkning, fortfarande har en relativt lg marknadspenetration. P tillvxtmarknaderna kar anvndningen av samtliga produktkategorier i takt med att den disponibla inkomsten och medvetenheten om hygienens betydelse kar. Innovation och produktutveckling Under 2011 har SCA fortsatt att utveckla nya produkter i en allt snabbare takt, flyttat fram positionerna p svl mogna marknader som tillvxtmarknader och strkt svl det globala varumrket TENA som de regionala och lokala varumrkena. Innovation r en grundlggande del i strategin och en frutsttning fr att driva frsljning, ka marknadsandelar, strka varumrken och bygga kundlojalitet. Innovationsarbetet baseras p kund och konsumentinsikt och SCA satsar betydande resurser p att frdjupa insikterna om konsumenters och kunders behov. Dessa insikter utgr grunden i SCAs innovationsarbete och produktutveckling.
Personliga hygienprodukter global marknad
Vsteuropa, 20 % steuropa, 7 % Nordamerika, 20 % Latinamerika, 14% Asien, 25% vriga, 14%
Personliga hygienprodukter global marknad per produktsegment

Inkontinensprodukter, 20 % Barnbljor, 51 % Mensskydd, 29 %
Andel av koncernen
SCAs marknadspositioner
Europa Nord amerika Globalt
Inkontinensprodukter Barnbljor Nettoomsttning, 23 % Rrelseresultat, 27 % Sysselsatt kapital, 12% Medeltal anstllda, 21 % Mensskydd
1 (41%) 3 (11%) 3 (8%)
3 (20%)
1 (25%) 4 (5%) 5 (6%)
24 775 MSEK
2 645 MSEK
11 052 MSEK
9 352 anstllda
Data bygger p marknadsdata och SCAs uppskattning.
21
Affrsomrden | Personliga hygienprodukter
StrAtegISkA PrIorIterIngAr: trka SCAs vrldsledande position inom nkontinens rodukter med varumrket TENA. S i p ffektivisering av produktion och distribution. E rdjupa insikten om konsument- och kundbehov samt ka innovations- och lanseringstakten. F ka tillvxttakten p tillvxtmarknaderna. illvxt genom kategoriexpansion under lobala varumrken. T g ka andelen hgvrdes rodukter. p tveckla arbetet med globala varumrkesplattformar. U
Hllbarhetsaspekter och produktskerhet r prioriterade faktorer bland SCAs kunder och kon sumenter och sledes ven tv centrala driv krafter i SCAs innovationsarbete. Efterfrgan p denna typ av produkter och tjnster har under det senaste ret kat. Tillvxt Under ret har SCA kat frsljningen av person liga hygienprodukter p svl mogna marknader som p tillvxtmarknader. Omsttningen fr affrsomrdet kade, exklusive valutaeffekter, med 5 procent. P tillvxtmarknaderna kade omsttningen, exklusive valutakursfrndringar, med 13 procent. Tillvxt r ett prioriterat omrde i SCAs stra tegi och sker huvudsakligen organiskt inom gamla och nya segment men ocks genom fr vrv. SCAs ml fr affrsomrdet r en rlig orga nisk tillvxt p 57 procent. Under ret har SCA genomfrt ett antal frvrv p strategiskt viktiga tillvxtmarknader. Det brasilianska hygienfretaget Pro Descart med en rlig omsttning p 360 MSEK frvrva des i september. Fretaget r nst strst p den brasilianska inkontinensmarknaden och har ven frsljning av barnbljor och vtservetter. Brasi lien r det folkrikaste landet i Sydamerika och har en god ekonomisk tillvxt. Marknaden fr hygien produkter i landet har stor tillvxtpotential, inte
FInAnSIellA Ml: 57 procent rlig organisk tillvxt 30 procent avkastning p sysselsatt kapital UtFAll 2011: Tillvxt1) 5% Avkastning p sysselsatt kapital2) 24% Rrelsemarginal2) 11%
1) 2)
av innovation, global befolkningskning, ldrande befolkning, hgre marknadspenetration och kad disponibel inkomst. Produktion och effektivitet SCA hade vid slutet av 2011 tillverkning vid 29 produktionsanlggningar i 24 lnder. Produkterna distribueras via detaljhandel, apotek och vrdin stitutioner i fler n 100 lnder. Produktionen effek tiviseras stndigt genom moderniseringar av och investeringar i nya och existerande anlggningar. Drmed frbttras ocks kostnadsstrukturen och driftskerheten. Under 2011 investerades i lokal produktion av inkontinensprodukter i Ryssland. Under ret genomfrdes ett omstrukturerings program inom SCAs barnbljsverksamhet i syfte att frbttra lnsamheten och strka konkurrens kraften. Omstruktureringsprogrammet resulte rade i att SCA koncentrerade den huvudsakliga tillverkning av barnbljor fr detaljhandeln till den befintliga tillverkningsenheten i Olawa, Polen. Ett nytt effektiviseringsprogram har inletts fr hela affrsomrdet under ret. Inkontinensprodukter Inkontinens drabbar 57 procent av vrldens befolkning. Det motsvarar nrmare 500 miljoner mnniskor, vilket medfrt att Vrldshlsoorgani sationen (WHO) numera klassar inkontinens som
exklusive valutaeffekter. exklusive jmfrelsestrande poster.
minst inom inkontinensskydd, som uppvisat tv siffriga tillvxttal. Under ret frvrvades ven 50 procent av det turkiska hygienfretaget Komili med en rlig omsttning p 530 MSEK. Fretaget r Turkiets fjrde strsta producent av barnbljor och mens skydd. Dessutom frvrvades 95 procent av hygienfretaget San Saglik. Fretaget r nst strst inom inkontinensprodukter i Turkiet med en rlig omsttning om 100 MSEK. SCA har drmed ett komplett produkterbjudande inom personliga hygienprodukter i Turkiet. Flera faktorer talar fr en fortsatt god tillvxt fr Personliga hygienprodukter, inte minst p till vxtmarknaderna, dr efterfrgekningen drivs
Nettoomsttning och rrelsemarginal

MSEK 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 18 15 12 9 6 3 0
Rrelseresultat och ROCE

MSEK 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 35 30 25 20 15 10 5 0 ROCE
Operativt kassaflde
MSEK 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2007 2008 2009 2010 2011
Nettoomsttning
Marginal
Rrelseresultat
22
Inkontinensprodukter marknadsandelar, globalt

SCA, 25 % Kimberly-Clark, 9 % First quality products, 7 % Unicharm, 7 % vriga, 52 %
Inkontinensprodukter global marknad

Inkontinensprodukter frsljningskanaler, globalt

Institutions- och hemvrd, 60 % Detaljhandel, 40 %
en sjukdom. Mycket tyder samtidigt p att ande len drabbade kar ver hela vrlden med en ld rande befolkning, hgre andel verviktiga samt ett kat barnafdande. Frekomsten av inkontinens r tre gnger vanligare bland kvinnor n mn och berkningar visar att en fjrdedel av vrldens kvinnor ver 35 r ngon gng i livet drabbas. Inkontinens r omgrdat av sociala tabun och det r drfr vik tigt att ka frstelsen och acceptansen kring inkontinens som medfr stora kostnader fr sam hllet och sociala konsekvenser fr de drabbade. Efterfrgan strks genom upplysning och mark nadsfring som stds av effektiva, bekvma och lttillgngliga produkter. Marknadspenetrationen fr anvndande av inkontinensprodukter r rela tivt lg i Vsteuropa och Nordamerika och nnu lgre i tillvxtmarknader. Marknaden Den globala marknaden fr inkontinensprodukter uppgr till cirka 60 miljarder SEK och vxer med cirka 5 procent per r. Europa str fr knappt 40 procent, Nordamerika fr drygt 20 procent och Asien fr knappt 30 procent. Institutions och hemvrd utgr 60 procent av den globala marknaden fr inkontinensprodukter. Hr ligger tonvikten p att leverera hgkvalitativa produkter i kombination med kvalificerad rdgiv ning som frenklar hanteringen och snker kost
naderna fr vrdgivare. Detaljhandelsmarknaden svarar fr 40 procent av den globala marknaden. SCAs position och varumrken SCA sljer inkontinensprodukter i ver 100 lnder och inom produktsegmentet r SCA vrlds ledande med det globala varumrket TENA, meden rlig omsttning p ver 1 miljard EUR. SCAs globala marknadsandel inom inkonti nensprodukter uppgick under 2011 till 25 procent och marknadsandelen i Europa och Nordamerika r 41 procent respektive 20 procent. SCA har under ret strkt marknadspositionerna tack vare ett breddat och frbttrat produkterbjudande. SCA prioriterar hg tillvxt inom samtliga seg ment, frstrkt globalt marknadsledarskap samt fortsatt uppbyggnad av ledande positioner i st europa, Ryssland, Asien, Mellanstern och Latin amerika. Kina r en marknad med lg penetration och gynnsamma demografiska frhllanden dr tillvxtpotentialen r hg fr inkontinensproduk ter. Under ret fortsatte arbetet med det omfat tande utbildningsprogrammet i Kina med fokus p inkontinensfrgor. Syftet med programmet r att ka kunskap och penetrationen. Programmet startade r 2009 och har sedan dess genomfrts p nrmare 1 100 sjukhus och omfattar ver 6000 sjukskterskor.
Under ret har SCA etablerat verksamhet i Turkiet och Brasilien och drmed skapat en god platt form fr fortsatt tillvxt p de tv strategiskt viktiga tillvxtmarknaderna. Fr detaljhandeln arbetar SCA med informa tion, annonsering och utveckling av alltmer dis kreta, lttanvnda och effektiva produkter. Innovationer SCA lanserade under 2011 en rad nya inno vationer inom produktsegmentet inkontinens produkter. Under varumrket TENA lanserades nya TENA Protective Underwear, ett knsspecifikt inkonti nensskydd som ser ut som underklder. SCA var det frsta fretaget att lansera denna typ av pro dukt i Europa. Under ret lanserades ven nya TENA Belt som r ett inkontinensskydd med tvttbart blte fr kad hudkomfort. Innovationen bygger p lokal kunskap om anvndningsmnster inhmtad frn den kinesiska marknaden. Det tvttbara bl tet medfr att mindre material gr t till sjlva skyddet. Konstruktionen som har utarbetats till sammans med vrdpersonal r utformad fr att minska arbetsbelastningen fr personal och minska produktens miljpverkan (carbon foot print). TENA Belts miljpverkan r 25 procent lgre n fr TENAs tidigare produkt.
Anvndning av inkontinensprodukter
Enheter/capita/r 25 20 15 10 5 0 Nordamerika Vsteuropa steuropa Latinamerika Asien
23
Med prisvrda hygienprodukter i sm frpackningar gr SCA vardagen lttare fr miljontals lg inkomsttagare i tillvxt och utvecklingslnder. P s vis fr de tillgng till produkter som de annars inte skulle ha rd med. I latinamerika, till exempel, dr bljorna ofta sljs i sm lokala servicebutiker med frsljning bakom disk, var SCA frst med att lansera enstycksfrpackade bljor. Dessa bljor lser kraven p billiga produkter, i kombination med bibehllen hygien, daffrsinnehavarna av tradition tidigare ofta brutit strre bljpaket fr att slja produkterna styckvis.
Barnbljor Det finns nrmare 400 miljoner barn i vrlden. Majoriteten av alla barn fds idag i Mellanstern, Afrika och Indien. Anvndandet och frbruk ningen av barnbljor styrs av den disponibla inkomsten, varfr marknaderna i Vsteuropa och Nordamerika r helt penetrerade. En majoritet av vrldens barn saknar fortfarande engngsbljans praktiska och effektiva hygien. Med stigande inkomster p tillvxtmarknaderna kar efterfr gan p barnbljor. Marknaden Den globala marknaden fr barnbljor uppgr till cirka 155 miljarder SEK och berknas vxa med knappt 4 procent per r. Europa svarar fr drygt 20 procent och har en lg tillvxttakt. Den krafti gaste marknadstillvxten sker i Asien, Latiname rika, Mellanstern och Afrika dr barnafdandet r hgt och hushllsinkomsterna kar. SCAs position och varumrken SCA sljer barnbljor i cirka 70 lnder och r den tredje strsta aktren inom produktsegmentet i Europa med en marknadsandel p 11 procent. I
Europa erbjuder SCA barnbljor under bde egna varumrken och under detaljhandelns egna mrkesvaror. Den starkaste marknaden r Norden dr SCAs varumrke Libero har en marknadsandel p 60 procent. SCA har ven ledande positioner i Syd ostasien med varumrket Drypers samt i Syd amerika med varumrket Pequen. Fokus ligger p att strka de egna varumrke nas positioner p mogna marknader som Norden och Nya Zeeland samt p snabbvxande mark nader i steuropa, Ryssland, Latinamerika, Mellanstern och Sydostasien. P tillvxtmarkna derna finns goda frutsttningar fr fortsatt till vxt som en fljd av lg penetration av barnbljor och hg efterfrgan. Innovationer SCA lanserade under ret en ny tunn barnblja i Norden och Ryssland under varumrket Libero. Lanseringen har mjliggjorts tack vare ny produk tionsteknik, som dels reducerar massaanvnd ningen och dels effektiviserar anvndningen av s kallade superabsorbenter som pverkar bljans uppsugningsfrmga. Frutom kad komfort och
rrlighet fr barnet ger den nya tunnare produk ten minskade logistik och transportkostnader samt effektiviserar hanteringen av produkten fr bde terfrsljare och slutkund. Genom kategoriexpansion strks SCAs pro dukterbjudande p redan befintliga marknader. Varumrkena Libero i Norden, Drypers i Sydosta sien och Pequein i Colombia utkade under ret sortimenten med en linje barnvrdsprodukter. P de latinamerikanska marknaderna har SCA framgngsrikt lanserat enstycksfrpackade barn bljor. Produkterbjudandet r speciellt framtaget fr att tillgodose behoven hos konsumenter med lg disponibel inkomst.
Anvndning av barnbljor
Enheter/barn/r 2 000 1 500 1 000 500 0
Barnbljor global marknad

Barnbljor varumrkeskategorier, Europa

Varumrken, 80 % Detaljhandelns egna mrkesvaror, 20 %
Nordamerika
Vsteuropa
steuropa
Latinamerika
Asien
24
Webbsajt som gr skillnad i tonrstjejers vardag
Frsta kyssen. Frsta sommarjobbet. Frsta festen. Frsta mensen. Tonren r fyllda av frstagngsupplevelser och viktiga steg mot vuxenvrlden. SCA har under varumrket Libresse lanserat webb sajten girls1st.se, som vnder sig till tonrstjejer dr de kan stlla frgor, ge varandra rd och ventilera sina problem. nda sedan starten 2010 har webbplatsen utgjort en gemenskap som verkligen gr skillnad i tonrstjejernas liv. Hr knyts knslomssiga band p en plattform dr allt inte handlar om att slja och utveckla en produkt.
Under varumrket libresse i norden och nosotras i latinamerika har frbttrade tamponger samt intimtvl utvecklats. Syftet med kategoriexpansionen r att strka och dra nytta av befintliga varumrken och distributionsnt.
Mensskydd Det vanligaste globala hygienrelaterade proble met r ekonomi. Mnga kvinnor har inte rd att kpa de produkter de behver fr sin personliga hygien. En annan utmaning r att menstruation i vissa delar av vrlden fortfarande r ett tabube lagt mne. SCA har tagit fram srskilda produkt lsningar som riktar sig till konsumenter med lg disponibel inkomst, samt genomfr utbildningsin satser i syfte att minska de tabun som i vissa fall frknippas med menstruation. Marknaden Vrldsmarknaden fr mensskydd uppgr till cirka 90 miljarder SEK och vxer med cirka 3 procent per r. Den europeiska marknaden motsvarar drygt 25 procent och vxer med 1 procent. IEuropa domineras marknaden av bindor, som utgr cirka 50 procent, medan trosskydd och tamponger str fr cirka 25 procent vardera.
SCAs position och varumrken SCA sljer mensskydd i fler n 80 lnder. I Europa r SCA den tredje strsta aktren med 8 procents marknadsandel. SCA har starka marknadsposi tioner i Latinamerika, Europa, Australien och Nya Zeeland. En vxande andel av SCAs frsljning sker i Latinamerika, Ryssland, steuropa och Mellanstern. Exempel p regionala varumrken som stds av SCAs globala varumrkesplattform r Libresse i Norden och Ryssland, Libra i Australien, Body form i Storbritannien, Nana i Frankrike, Nordafrika och Mellanstern samt Saba och Nosotras i Latinamerika. Innovationer Under ret fortsatte lanseringen av SCAs egenut vecklade dubbla trosskydd. Produkten som tidi gare lanserats i Latinamerika och Australien lan serades under ret ven i Frankrike. Det dubbla
trosskyddet bestr av tv tunna trosskydd ovanp varandra och genom att dra av det yttersta lagret kan konsumenten fortstta att knna sig frsch under dagen. Eftersom det r tv trosskydd i ett behver konsumenten inte alltid ta med sig nya trosskydd. Under varumrket Libresse i Norden och Nosotras i Latinamerika utvecklades frbttrade tamponger samt intimtvl. Syftet med kategoriex pansionen r att strka och dra nytta av befintliga varumrken och distributionsnt. Fr att ka kunskapen om menstruation och SCAs Libresseprodukter lanserades webbsidan Girls1st.se. Genom ett antal interaktiva funktioner kan anvndaren diskutera med andra beskare p sidan. Mlet med lanseringen r att fungera som en naturlig mtesplats och ett forum fr dis kussion kring tonrstjejers frsta mens och tonr ingars liv i allmnhet.
Anvndning av mensskydd
Enheter/kvinna/r 400 300 200 100 0
Mensskydd global marknad

Mensskydd varumrkeskategorier, Europa

Nordamerika
Vsteuropa
steuropa
Latinamerika
Asien
26
VIKTIGA HNDELSER Strkt globalt ledarskap fr varumrket TENA fr inkontinensprodukter. kad innovations- och lanseringstakt. Investering i lokal produktion av inkontinensskydd i Ryssland. Etablering av verksamhet i Turkiet och Brasilien genom frvrv. Pbrjat effektiviseringsprogram.
2 645 11 %
Nyckeltal1)
MSEK 2011 2010
Rrelseresultat, MSEK:
Rrelsemarginal:
Rrelsen 2011
Nettoomsttningen minskade med 1 procent (kade med 5 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 24 775 (25 027) MSEK. Hgre volymer kade omsttningen med 3 procent och frvrv kade omsttningen med 2 procent. P tillvxtmarknaderna kade omsttningen, exklu sive valutakursfrndringar, med 13 procent. Omsttningen fr inkontinensprodukter under varumrket TENA kade, exklusive valutaeffekter, med 4 procent. Omsttningen fr barnbljor kade, exklusive valutaeffekter, med 7 procent, frmst relaterat till fregende rs frvrv i Mexiko. Omsttningen fr mensskydd kade, exklusive valutaeffekter, med 1 procent drivet av en god frsljningskning i Latinamerika. Under ret har flera nya produkter lanserats, bland annat inkontinensskydd utformade som underklder fr bde mn och kvinnor samt TENA Belt, ett inkontinensskydd som ger frbtt rad hudkomfort fr anvndaren. SCA r marknadsledare i Norden inom barn bljor med varumrket Libero. Under ret har SCA utkat sortimentet av barnvrdsprodukter under varumrket Libero. I Norden och Ryssland lanserades en tunnare och bekvmare barnblja. Under 2011 etablerade SCA verksamhet p tv strategiskt viktiga marknader. I Brasilen fr vrvades Pro Descart, den nst strsta aktren inom inkontinensprodukter. I Turkiet frvrvades 95 procent av San Saglik, den nst strsta akt ren inom inkontinensprodukter och 50 procent av Komili, den fjrde strsta producenten av barn bljor och mensskydd. Rrelseresultatet var 9 procent lgre n fre gende r (5 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 2 645 (2 922) MSEK. Resultatet pver kades positivt av hgre volymer, priser och kost nadsbesparingar. Resultatet minskade som en fljd av negativa valutaeffekter och 628 MSEK i kade rvarukostnader. Rrelsemarginalen uppgick till 10,7 (11,7) pro cent. Avkastningen p sysselsatt kapital uppgick till 24 (26) procent. Kassamssigt rrelseverskott uppgick till 3745 (4 111) MSEK. Det operativa kassafldet minskade till 2 823 (3 230) MSEK som en fljd av ett lgre kassamssigt rrelseverskott och hgre lpande investeringar som delvis kompenserades av ett lgre rrelsekapital. Investeringar i anlggningar uppgick till 895 (1358) MSEK.
SCAs frsljning per produktsegment
Inkontinensprodukter, 56 % Barnbljor, 28 % Mensskydd, 16 % SCAs frsljning till detaljhandelns egna mrkesvaror som andel av total frsljning: Inkontinensprodukter, 0 % Barnbljor, 21% Mensskydd, 9 %
nettoomsttning kassamssigt rrelseverskott Frndring rrelsekapital lpande nettoinvesteringar vrigt operativt kassaflde operativt kassaflde rrelseresultat rrelsemarginal, % Sysselsatt kapital Avkastning, % Strategiska investeringar anlggningar fretagsfrvrv/avyttringar Medeltal anstllda
1)
24 775 3 745 133 689 368 2 823 2 645 11 11 052 24 206 614 9 352
25 027 4 111 166 545 170 3 230 2 922 12 11 201 26 813 412 8 610
exklusive omstruktureringskostnader.
SCAs frsljning per region

Europa, 62 % Nordamerika, 13 % Latinamerika, 10 % Asien, 8 % Australasien, 5 % vrigt, 2 %
27
Smart behllare sparar servetter och pengar
Mnga sm restauranger har problem med att kunderna tar en hel hg med servetter trots att de bara anvnder ngra f. Servetterna mste fyllas p hela tiden. Det blir skrpigt och kostar en massa ondiga pengar. Lsningen p problemet r lika enkel som effektiv. SCAs Torkdispenser fylls p med vikta servetter och sedan matas en servett i taget fram och kunderna tar faktiskt bara s mnga de behver. Resultatet? Servettfrbrukningen minskar och frre pfyllningar behvs. Denna hllbara innovation har en positiv pverkan p bde miljn och resultatet. Att hygienen blir bttre ja det fr man p kpet!
Mjukpapper | Affrsomrden
Mjukpapper
SCA r vrldens tredje strsta mjukpappersfretag. Inom mjukpapper fr konsumenter erbjuder bolaget produkter som toalettpapper, hushllspapper, ansiktsservetter, nsdukar och servetter. Produkterna sljs bde under egna varumrken och som handelns egna mrkesvaror. Inom mjukpapper fr storfrbrukare som institutioner, sjukhus, stora arbetsplatser, restauranger och hotell utveckar och sljer SCA kompletta hygienlsningar med behllare, mjukpapper, tvl, service och underhll.
I november 2011 annonserade SCA frvrvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en rlig frsljning p cirka 12 miljarder SEK. Frvrvet berknas vara fullt genomfrt under det andra kvartalet 2012. Omsttningen inom affrsomrdet Mjukpapper uppgick under 2011 till drygt 39 miljarder SEK. Frsljningen inom affrsomrdet sker under SCAs egna varumrken samt under detaljhandelns egna mrkesvaror. Det globalt ledande produktvarumrket Tork fr storfrbrukare, r affrsomrdets enskilt strsta. Tork omstter ver 1 miljard EUR rligen och finns tillgngligt p ver 80 marknader ver hela vrlden. Marknad Den globala marknaden fr mjukpapper omstter cirka 390 miljarder SEK och vxer med 4 procent rligen. Europa svarar fr drygt 25 procent och Nordamerika fr cirka 30 procent av totalmarknaden och tillvxten r 3 respektive 2 procent.
P tillvxtmarknaderna kar anvndandet av mjukpapper med hga ensiffriga tal. Intressanta marknader r bland annat Ryssland, Latinamerika och Asien. Tillvxten r starkare p tillvxtmarknaderna n p de mognare marknaderna i vst och r hnfrlig till kande disponibel inkomst och kad anvndning av mjukpapper. SCA r vrldens tredje strsta mjukpappersfretag. SCAs globala marknadsandel inom mjukpapper fr konsumenter uppgick under 2011 till 8procent och inom mjukpapper fr storfrbrukare till 16 procent. Innovation och produktutveckling Innovationsarbetet inom affrsomrdet Mjukpapper baseras p frmgan att frst vad morgondagens konsumenter och kunder efterfrgar. SCA satsar betydande resurser p insikts- och innovationsarbete dr all produktutveckling sker med en djup kund- och konsumentinsikt som bas. Under de senaste ren har ett stort antal nya och uppgraderade produkter lanserats samtidigt som ser-
Anvndning av mjukpapper
Kg/capita/r 25 20 15 10 5 0 Nordamerika Vsteuropa steuropa Latinamerika Asien
Mjukpapper global marknad

Vsteuropa, 22 % steuropa, 5 % Asien, 24 % Nordamerika, 31% Latinamerika, 11% vriga, 7%
Andel av koncernen
Europa Nordamerika Globalt
Mjukpapper fr konsumenter Mjukpapper fr storfrbrukare Nettoomsttning, 36 % Rrelseresultat, 32 % Sysselsatt kapital, 35 % Medeltal anstllda, 39 %
1 (25%) 1 (20%)
3 ( 20%)
3 (8%) 2 (16%)
39 118 MSEK
3 150 MSEK
34 096 MSEK
17 181 anstllda
29
Affrsomrden | Mjukpapper
StrAtegISkA PrIorIterIngAr: Strka det globala varumrket Tork och ka tillvxten inom mjukpapper fr storfrbrukare. Fortsatt satsning p konsument- och kund nsikt, innovationer, produktutveckling och marknadsfring. i ka nrvaron p tillvxtmarknaderna. Fortsatt utveckling av varumrkesplattformen inom mjukpapper fr konsumenter i Europa. Frstrka positionerna fr egna varumrken inom mjukpapper fr konsumenter. Strka produkterbjudanden till de alj andelns egna mrkes aror. t h v Utnyttja den kommersiella styrkan i den ledande postionen inom miljomrdet.
vicenivn har hjts. I fokus str utveckling av material och funktion fr bredare sortiment, bttre hllbarhet, mjukhet och absorptionsfrmga samt olika sorters behllare fr att erbjuda bekvmare och mer effektiv anvndning. Tillvxt Under ret har SCA kat frsljningen av mjukpapper fr bde konsumenter och storfrbrukare. Omsttningen fr affrsomrdet kade, exklusive valutakursfrndringar, med 4 procent. Tillvxtmarknaderna kade omsttningen, exklusive valutakursfrndringar, med 10 procent. SCAs ml fr affrsomrdet r en rlig organisk tillvxt p 34 procent. Marknadspenetrationen utanfr Vsteuropa och Nordamerika r fortfarande relativt lg med stor tillvxtpotential. SCA har trffat avtal om frvrv av GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en rlig frsljning p cirka 12 miljarder SEK. Affren passar SCA strategiskt mycket vl och kommer att strka SCAs produkterbjudande liksom den geografiska nrvaron i Europa. De rliga synergierna uppskattas till 125 MEUR med full effekt tre r efter affrens slutfrande och rrelsemarginalen fr affrsomrdet Mjukpapper berknas att ka med 22,5 procentenheter. GeorgiaPacifics produktportflj bestr till cirka 70 procent av varumrkesprodukter. Frvrvet bidrar till en kad andel frsljning under egna varumrken.
FInAnSIellA Ml: 34 procent rlig organisk tillvxt 13 procent avkastning p sysselsatt kapital UtFAll 2011: Tillvxt1) 4% Avkastning p sysselsatt kapital2) 9% Rrelsemarginal2) 8%
1) 2)
exklusive valutaeffekter. exklusive jmfrelsestrande poster.
Transaktionen r freml fr sedvanlig prvning av berrda myndigheter. Frvrvet berknas vara fullt genomfrt under det andra kvartalet 2012. Produktion och effektivitet SCA bedriver mjukpappersproduktion vid 45 anlggningar i totalt 18 lnder. Tillverkningsprocesser och logistik optimeras genom stndiga frbttringar och genom investeringar i effektivare anlggningar samt nedlggning av olnsam kapacitet. Integration av tidigare frvrv har mjliggjort en rationalisering av den europeiska mjukpappersverksamheten och produktionen har koncentrerats till effektiva anlggningar med geografiskt strategiska lgen.
Ett nytt effektiviseringsprogram har inletts under ret. Fr att ytterligare strka konkurrenskraften genom kostnadseffektiv produktion samt ka tillvxten p tillvxtmarknaderna har SCA under ret tagit beslut om att investera i en andra mjukpappersmaskin vid anlggningen i Sovetsk, Ryssland. Den nya mjukpappersmaskinen har en kapacitet p 60 000 rston och produktionen baseras p frskfiber. Produktionsstart r planerad till 2013. I april togs ven beslut om att investera i en ny mjukpappersmaskin i Kostheim, Tyskland. Satsningen grs primrt fr att mta kad efterfrgan inom mjukpapper fr storfrbrukare. Den nya mjukpappersmaskinen fr en kapacitet p 60 000 rston och produktionsstart r planerad till 2013. Mjukpapper fr konsumenter I produktsegmentet mjukpapper fr konsumenter ingr toalettpapper, hushllspapper, ansiktsservetter, nsdukar och servetter. Efterfrgan p mjukpapper styrs bland annat av disponibel inkomst och av marknadspenetration. Ivstvrlden frbrukas betydligt mer mjukpapper per capita och r jmfrt med frbrukningen i till exempel Latinamerika och Asien. I vstvrlden anvnds fler kategorier och mjukpapper kps fr specifika ndaml, hushllspapper och servetter anvnds i kket, speciellt mjukpapper anvnds i garaget eller i bilen. Fr den personliga hygienen anvnds olika sorters

MSEK 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 10 8 6 4 2 0

MSEK 4 000 3 200 2 400 1 600 800 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 10 8 6 4 2 0 ROCE
Operativt kassaflde
MSEK 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2007 2008 2009 2010 2011
Nettoomsttning
Marginal
Rrelseresultat
30
Inom nsdukar har Tempo 70procents marknadsandel iHongkong. Tempo r ven marknadsledare i stora delar av Europa.
mjukpapper ssom toalettpapper, nsdukar och ansiktsservetter. Penetrationen skiljer sig ven t mellan de olika produktkategorierna. Marknaden Vrldsmarknaden fr mjukpapper fr konsumen ter omstter cirka 300 miljarder SEK och vxer med 4 procent rligen. Europa svarar fr drygt 25procent och Nordamerika fr knappt 30 pro cent av totalmarknaden och tillvxten r 3 res pektive 2 procent. I steuropa r tillvxten snab bare n p de mognare marknaderna i vst som en fljd av kande disponibel inkomst och kad anvndning av mjukpapper. Toalettpapper och hushllspapper har hg penetration p mogna marknader. Tillvxt i dessa kategorier sker genom geografisk expansion till sammans med kad andel av produkter med hgre vrdeinnehll som till exempel hushlls papper med rengringsmedel, nsdukar med lotion och ansiktsservetter i praktiska och snygga boxar. Ansiktsservetter r fr vrigt en av de snabbast vxande kategorierna i Asien. SCAs position och varumrken SCA r strst i Europa inom mjukpapper fr kon sumenter med 25 procents marknadsandel och den tredje strsta leverantren globalt med en marknadsandel om 8 procent. SCA sljer mjuk papper fr konsumenter i cirka 60lnder och fretaget r idag den strsta leverantren i
Europa samt p den snabbvxande marknaden iRyssland. SCAs varumrkesportflj bestr av sju stora globala och regionala varumrken och ett antal lokala varumrken. Tempo, Plenty och Zewa r marknadsledare i stora delar av Europa medan Cushelle, Velvet och Edet r starka i Storbritan nien och i Norden. Inom nsdukar r Tempo marknadsledande i Hong Kong med cirka 70 pro cents marknadsandel. I Sydamerika sljer SCA produkterna genom samgda bolag under varu mrkena Familia och Favorita, med starka posi tioner p tillvxtmarknader som Colombia, Ecuador och Chile. P den mexikanska markna den har SCA en stark position med bland annat varumrket Regio. I Australien r SCA den nst strsta mjukpappersleverantren. Fr att bttre mta konsumenters behov samt ver tid bygga starkare varumrken fr mjukpap per fr konsumenter har en ny varumrkesplatt form utvecklats i Europa. Syftet r att effektivisera varumrkesportfljen och ven srskilja mellan produkter avsedda fr personlig hygien och pro dukter fr hem och hushll. Ett frre antal starka varumrken mjliggr kat fokus p innovation och leder ven till effektivare marknadsinveste ringar. Arbetet med att implementera varu mrkesplattformen gr enligt plan.
Omkring 60 procent av produkterna i Europa sljs under SCAs varumrken, medan resterande del sljs som detaljhandelns egna mrkesvaror. Mlsttningen r att ytterligare strka varu mrkespositionerna p de mogna europeiska marknaderna och samtidigt bibehlla den viktiga marknaden med detaljhandelns egna mrkes varor. Drfr erbjuder SCA sedan flera r tillbaka kompletta serviceerbjudanden som omfattar produktion, leverans samt servicesamarbete fr produktutveckling, sortiment, design, marknads fring och logistik i samarbete med ngra av de ledande detaljhandelskedjorna i Europa. Innovationer Inom mjukpapper fr konsumenter fortsatte lan seringen av Tempo Complete care nsdukar med lotion som r det frsta mjukpapperet i vrlden med patent fr en lotion som inte sjunker in i pap peret utan verfrs till huden vid anvndning. Frra ret lanserades en variant med eucalyptus doft och lotion som frebygger rd och irriterad hud vid frkylning. I r kom uppfljaren Tempo Ice med menthol som verkar uppfriskande. Ansiktsservetter r en av de kategorier som vxer p bde mogna marknader och tillvxt marknader. Under ret lanserades Tempo Galaxy, en ansiktsservett av hg kvalitet i nydesignad ask.
Varumrkeskategorier mjukpapper fr konsumenter, Europa

Produktfrdelning mjukpapper fr konsumenter, Europa

Toalettpapper, 55 % Hushllspapper, 23 % Nsdukar, 8 % Servetter, 6 % Ansiktsservetter i box, 6 % vriga, 2 %
Marknadsandelar mjukpapper fr konsumenter, Europa

SCA, 25 % Sodel, 12 % Kimberly-Clark, 11 % Georgia-Pacic, 10% vriga, 42 %
31
Med hst och frskolestart kommer sjukdomar och en stigande sjukfrnvaro bland barn och personal. Bristande kunskap om handhygien har visat sig vara en bidragande orsak. Men med frbttrad hand hygien kan smittspridningen minska kraftigt. Frn tre rs lder kan mnga barn tvtta hnderna sjlva om de fr undervisning i hur man gr. SCA hjlper frskolor att anpassa tvttutrymmen s att barnen enkelt nr tvl och handdukar. Pappershanddukar ska anvndas istllet fr frotthanddukar eftersom bakterier vxer till sig i fuktiga och smutsiga miljer. SCA har ven tagit fram ett anpassat undervisnings material fr kad handhygien i frskolan. rena hnder r glada hnder.
Mjukpapper fr storfrbrukare Med storfrbrukare avses institutioner och fretag som sjukhus, vrdinstitutioner, stora arbetsplatser, restauranger och hotell, till vilka SCA utvecklar och sljer kompletta hygienlsningar med behllare, mjukpapper, tvl, service och underhll. Produkterna distribueras via grossister och servicefretag. Marknaden Den globala marknaden fr mjukpapper fr storfrbrukare uppgr till cirka 95 miljarder SEK, varav Nordamerika och Vsteuropa str fr cirka 35 respektive 30 procent och vxer rligen med knappt 3 procent i Vsteuropa och omkring 1 procent i Nordamerika. Tillvxten i vriga delar av vrlden r betydligt hgre. P tillvxtmarknader som Ryssland ligger den rliga tillvxten p nrmare 10 procent. SCAs position och varumrken SCA r vrldens nst strsta aktr inom mjukpapper fr storfrbrukare och har en global marknadsandel om 16 procent med varumrket Tork som sljs i 80 lnder och omstter ver 1 miljard EUR rligen. Det globala varumrket Tork ger betydande synergier eftersom skillnaderna i konsument- och kundkrav r sm vad gller mjukpapper och dis-
pensersystem i olika delar av vrlden. SCA r marknadsledare i Europa med 20 procents marknadsandel. I Nordamerika r SCA den tredje strsta aktren med 20 procents marknadsandel. SCAs marknadsstllning r srskilt stark inom snabbmatssektorn i Nordamerika dr nstan varannan servett levereras frn SCA. Innovationer Inom mjukpapper fr storfrbrukare lanserades under ret en ny och mer anvndarvnlig tvlbehllare i Tork Elevation-serien. SCA r den frsta tillverkaren av mjukpapper fr storfrbrukare som ftt sitt pappershanddukssortiment certifierat av BPI (Biodegradable Products Institute), en av de strsta oberoende kompostcertifieringsgrupperna i USA. BPI-certifieringen verifierar att pappershanddukarna r oskadliga och snabbt bryts ned i kommunala och kommersiella komposteringsanlggningar. Torks pappershanddukar Universal och Advanced r ven frsedda med certifieringarna EcoLogo och Green Seal som bevis p en nnu hgre standard fr kostnadseffektiva, hllbara produktlsningar. SCAs miljcertifierade mjukpappersprodukter bidrog under ret till nya kontrakt i Europa, Nordamerika och Stillahavsasien.
Marknadsandelar mjukpapper fr storfrbrukare, Europa

SCA, 20 % Kimberly-Clark, 15 % Georgia-Pacic, 11% Mets, 7 % vriga, 47 %
Marknadsandelar mjukpapper fr storfrbrukare, Nordamerika

SCA, 20 % Georgia-Pacic, 30 % Kimberly-Clark, 21% Wausau-Bay West, 7 % vriga, 22 %
32
Lekfull vlgrenhetskampanj i Ryssland
Vlgrenhet med fokus p socialt ansvarstagande r en frga som ftt allt strre uppmrksamhet ver hela vrlden p senare r. Inte minst i Ryssland. Med utgngspunkt i detta arbetar SCA och varumrket Zewa iRyssland med kampanjen Give Children a Touch of Care. Fr varje sld Zewa-produkt mrkt med kampanjens logotyp donerar SCA en rubel till vlgrenhetsorganisationen Childrens Houses. Pengarna anvnds till att kpa leksaker och utrustning till lekparker som i sin tur sknks till ryska barnhem. Kampanjen har sedan lanseringen 2010 bidragit till att fler n 3 000 frldralsa barn ftt en lite drgligare och lekfullare tillvaro.
SCAs miljcertifierade mjukpapper skapar nya affrer

Grna fastigheter blir allt populrare, delvis till fljd av krav p minskad energianvndning och annan miljpverkan men ven fr att fastighetsfrvaltare har upptckt att miljtnket r bra fr affrerna, med kad produktivitet, lgre frnvaro och friskare anstllda. S r exempelvis fallet med Empire State Building i New York, dr fastighetsfrvaltaren har pbrjat ett program fr att gra byggnaden mer miljmssigt hllbar. I programmet ingick att fretagsledningen sg ver inkpen, i synnerhet till toaletterna som anvnds av tusentals anstllda och miljontals turister som varje r besker skyskrapan. Fr att vara skra p att pappersprodukterna fljde den grna strategin valde fastighetsfrvaltaren SCAs varumrke Tork, som r tillverkat av 100 procent returfiber. Hllbara inkp hjlper fastigheter att f erknnanden av oberoende verifieringssystem som LEED (Leadership in Energy and Environmental Design), framtaget av US Green Building Council, rdet fr grna fastigheter i USA. Akademiska institutioner ligger lngt framme i arbetet med grna strategier. P Tulane University i New Orleans utforskade studenterna i en miljfrening metoder fr att frbttra miljn p campusomrdet. De upptckte att universitetet kpte allt toalettpapper frn en stor papperstillverkare som hmtade rvaran frn gammelskog. Miljfreningen startade en kampanj fr att hitta ett bttre alternativ och lyckades f universitetsledningen att byta till SCAs varumrke Tork. Idag hjlper det beslutet universitetet mot mlet att f sina fastigheter LEED-certifierade. Studenterna p Tulane r bara ett exempel p hur konsumenter, srskilt aktiva och informerade yngre sdana, blir mer medvetna om miljfrgor och p s stt gr att hllbarhetsfrgor blir ett affrsargument. SCAs miljcertifierade mjukpappersprodukter bidrog under ret till nya kontrakt i Europa, Nordamerika och Stillahavsasien.
34
VIKTIGA HNDELSER Avtal om att frvrva Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet. kade marknadsandelar fr varumrket Tork. kad innovations- och lanseringstakt av nya produkter. Start av effektiviseringsprogram. kad andel hgvrdesprodukter.
3 150 8 %
Nyckeltal1)
MSEK 2011 2010
Rrelsemarginal:
Rrelsen 2011
Nettoomsttningen minskade med 2 procent (kade med 4 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 39 118 (39 870) MSEK. Hgre priser och volymer kade omsttningen med 2 respektive 2 procent. P tillvxtmarknaderna kade omsttningen, exklusive valutakursfrndringar, med 10 procent. Omsttningen fr mjukpapper fr konsumenter kade, exklusive valutaeffekter, med 3 procent. Tillvxtmarknaderna uppvisar en stark frsljningskning. Omsttningen fr mjukpapper fr storfrbrukare kade, exklusive valutaeffekter, med 6 procent. kningen r frmst relaterad till stark tillvxt i steuropa samt Nord- och Latinamerika. Inom mjukpapper fr storfrbrukare kade SCA marknadsandelarna i Europa under varumrket Tork. SCAs miljcertifierade mjukpappersprodukter bidrog till nya kontrakt i Europa, USA och Stillahavsasien. Inom mjukpapper fr storfrbrukare lanserades under ret en ny mer anvndarvnlig tvlbehllare i Tork Elevationserien. SCA har trffat avtal om frvrv av GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en frsljning 2010 p 11,9 miljarder SEK (1,25 miljarder EUR). Det erbjudna priset r 12 miljarder SEK (1,32 miljarder EUR). Affren passar SCA strategiskt mycket vl och kommer att strka produkterbjudandet liksom den geografiska nrvaron i Europa. De rliga synergierna uppskattas till 125 MEUR med full effekt tre r efter att affren har genomfrts. Redan frsta ret bedms transaktionen bidra till en kning av vinst per aktie och kassaflde. Med fullt genomfrda synergier bedms vinsten per aktie ka med cirka 1:70 SEK. Transaktionen r freml fr sedvanlig prvning av berrda myndigheter. Frvrvet bedms vara fullt genomfrt under det andra kvartalet 2012. Rrelseresultatet frbttrades med 4 procent (10 procent exklusive valutaeffekter) till 3 150 (3 041) MSEK. Hgre priser och frndrad produktmix samt kade volymer pverkade resultatet positivt. Kraftigt kade rvarukostnader om 338 MSEK och hgre distributionskostnader samt negativa valutaeffekter minskade rrelseresultatet. Rrelsemarginalen uppgick till 8,1 (7,6) procent. Avkastningen p sysselsatt kapital uppgick till 9 (8) procent. Kassamssigt rrelseverskott kade och uppgick till 5 347 (5 277) MSEK. Det operativa kassafldet uppgick till 3 446 (4 033) MSEK. Ett hgre rrelsekapital minskade kassafldet. Investeringar i anlggningar uppgick till 2 353 (2522) MSEK.
Mjukpapper fr konsumenter, 61 % Mjukpapper fr storfrbrukare, 39 %
Nettoomsttning Kassamssigt rrelseverskott Frndring rrelsekapital Lpande nettoinvesteringar vrigt operativt kassaflde Operativt kassaflde Rrelseresultat Rrelsemarginal, % Sysselsatt kapital Avkastning, % Strategiska investeringar anlggningar fretagsfrvrv/avyttringar Medeltal anstllda
1)
39 118 5 347 510 1 186 205 3 446 3 150 8 34 096 9 1 167 10 17 181
39 870 5 277 27 1 113 104 4 033 3 041 8 35 586 8 1 409 17 17 327
Exklusive omstruktureringskostnader.

Europa, 66 % Nordamerika, 18 % Australasien, 8 % Latinamerika, 7 % Asien, 1%
35
En miljon hyllor med effektiv resursanvndning
I augusti 2010 inledde SCA Timber och TrTeam ett unikt samarbete fr tillverkning av massiva trhyllor t en av vrldens strsta mbelkedjor frn rvara till frdigpackad hylla. Produktionen baseras p rvara frn SCAs skogar som levereras via SCAs sgverk i Bollsta till den samgda produktionsanlggningen iKramfors. Vl dr hyvlas, scannas och kapas rligen omkring 45 000 kubikmeter trvara till hyllkomponenter genom ett automatiserat pro duktionssystem. Drefter spikas hyllkomponenterna ihop till drygt 1miljon hyllsegment fr att distribuera till mbelkedjans varuhus i norra Europa. Det kostnadseffektiva samarbetet integrerar samtliga produk tionsled vilket minimerar spill och maximerar resursanvndningen.
Skogsindustriprodukter | Affrsomrden
SCA r Europas strsta privata skogsgare och en av regionens mest lnsamma producenter av skogsindustriprodukter. Inom affrsomrdet Skogsindustriprodukter erbjuder SCA tryckpapper, massa, sgade trvaror och frnybar energi. Hr ingr magasinspapper, tidningspapper, trkomponenter fr husbyggnad och mbeltillverkning, kundanpassade trprodukter fr byggvaruhandeln och biobrnslen. Verksamheten baseras p djup kundinsikt, hg innovationsfrmga och ett hllbarhetsperspektiv i alla led.
Affrsomrdet Skogsindustriprodukter omsatte under 2011 cirka 17 miljarder SEK. SCA r Europas strsta privata skogsgare med 2,6 miljoner hektar skogsmark varav 2 miljoner brukas. Innovation Innovation r en brande del i affrsomrdets strategi att utveckla verksamheten mot mer avancerade produkter i hgvrdesegmentet och mot mer attraktiva kunderbjudanden. Fokus ligger p lnsam tillvxt genom vidarefrdling och kundanpassning i segment med god prisutveckling. Arbetet gr det mjligt fr Skogsindustriprodukter att rra sig uppt i vrdekedjan och producera produkter och lsningar med hgre vrde och marginaler. Detta mjliggr en differentiering frn den vriga branschen samtidigt som behoven hos affrspartners och kunder mts. Inom tryckpapper sker en stndig utveckling fr att mta de krav och behov som tidningar eller tidskrifter har gllande profil och image. Inom sgade trvaror utvecklar och vidarefrdlar SCA ndamlsanpassade produkter fr interir, snickeri och byggvaruhandeln. I allt hgre och vxande utstrckning skrddarsys produkterna fr kommande steg i frdlingskedjan och stds av service och lagerhllning integrerade med kundens distribution och frsljning. Utvecklingsarbetet begrnsas inte enbart till produkten utan fokuserar ven p utveckling av affrsmodeller, service och distributionslsningar i nra samarbete med SCAs kunder. Tillvxt Fortsatt arbete med effektivitet och kunddrivet innovationsarbete r viktigt fr att strka positionerna och frbttra lnsamheten. Inriktningen r frmst att ka andelen kundanpassade produkter inom svl tryckpapper som sgade trvaror. Arbetet med att utveckla och effektivisera vrdekedjan och gra den mer hllbar i kombination med att utveckla nya produktomrden r ocks viktigt fr strkt konkurrenskraft. Tr fortstter att strka sin position som material. Materialets goda milj- och klimategenskaper bidrar till att flera lnder stimulerar en kad tranvndning. Denna trend vntas fortstta och det r snarare rvarutillgngen n efterfrgan som kommer att vara styrande fr marknadsutvecklingen fr trprodukter. I syfte att ka produktionskapaciteten av tr och produktionen av frnybar energi investerade SCA under ret i tv nya biobrnslepannor, kad torkkapacitet och en uppgradering av sglinjen i Bollsta sgverk i Sverige. tgrderna vntas bidra till en kad produktionskapacitet och minskade produktionskostnader. Arbetet inom affrsenheten SCA Energy, med fokus p att driva och utveckla SCAs produktion av frnybar energi, intensifierades i samband med att SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildade det samgda bolaget FORSCA AB. Mlet fr bolaget r att uppfra tv vindkraftsparker med en rlig kapacitet motsvarande 2 TWh per r, p SCAs marker i Vsternorrland, Sverige. Statkraft A/S och SCA bildade r 2007 det gemensamma bolaget Statkraft SCA Vind AB. Syftet med bolaget r att etablera sju vindkraftsparker i Vsternorrland och Jmtland. Under ret startade bygget av tv vindkraftsparker som r planerade att tas i drift under 2012 och 2013 och d tillsammans producera cirka 480 GWh per r.
Andel av koncernen
Tryckpappersdefinitioner
LWC-papper Light Weight Coated LWC-papper r ett bestruket papper med hgt innehll av mekanisk massa. Det anvnds fr kvalitetstidskrifter och reklamtryck med hga krav p frgtryck.
Nettoomsttning, 16 %
Rrelseresultat, 21 %
Sysselsatt kapital, 34%
Medeltal anstllda, 10 %
17 180 MSEK
2 001 MSEK
32 294 MSEK
4 263 anstllda
SC-papper Super Calandered SC-papper r ett tunt tryckpapper med hgglansig yta och hgt innehll av mekanisk och/eller returpappersmassa. Det anvnds fr kataloger, tidskrifter och reklamtryck. Tidningspapper Papper fr dagstidningar, baserat p mekanisk massa av frsk vedfiber, alternativt returfiber.
37
Affrsomrden | Skogsindustriprodukter
StrAtEgISkA PrIorItErIngAr: ationalisera och effektivisera fr hg nsamhet. R l ka andelen mer frdlade och kundanpassade produkter inom svl tryckpapper som sgade trvaror. tkad rvaruintegration. U tnyttja den kommersiella styrkan i den edande positionen inom miljomrdet avseende bland annat U l frnybar rvara och tervinningsbara produkter. tnyttja potentialen fr energiproduktion och effektiva energilsningar som finns i SCAs stora skogsinnehav U och skogsmark samt inom industriernas processer och biprodukter.
Produktion och effektivitet SCA har tillverkning vid 18 anlggningar i tre lnder. Egen logistik r en del av integrationsstrategin med godsterminaler i Sverige och p kontinenten samt transporter p fartyg. SCAs skogsinnehav r koncentrerat till norra Sverige dr koncernen har byggt upp effektiva frsrjningssystem till egna bruk och sgverk. Innehavet frvaltas i ett mycket lngsiktigt perspektiv. Integrationen av egen skogsrvara r en viktig del av strategin som bidrar till ett stabilt kassaflde, frsrjningsskerhet och bttre mjligheter till kvalitets- och kostnadskontroll. Betydelsen av skogsinnehavet kar stndigt med skrpt konkurrens om virkesrvara i norra Europa och stigande efterfrgan p biobrnslen frn energisektorn. Produktiva, kostnadseffektiva produktionsanlggningar och inte ndvndigtvis en hg marknadsandel r en frutsttning fr god lnsamhet. Som en fljd av det tillmpar SCA ett s kallat strong-mill concept, som koncentrerar resurserna till ett antal stora, hgteknologiska pappers- och massabruk och sgverk. Dessa r lokaliserade i Sverige, sterrike och Storbritannien. Koncentrationen av resurser och kunskap skapar
FInAnSIELLA mL: 11 procents avkastning p sysselsatt kapital UtFALL 2011: Tillvxt1) 1% Avkastning p sysselsatt kapital2) 6% Rrelsemarginal2) 12%
1) 2)
Den trendmssiga frvntade marknadstillvxten fr tryckpapper har justerats ned till fljd av en kad konkurrens om publik och reklaminvesteringar frn elektroniska medier. Fr magasinspapper frvntas fortsatt volymtillvxt, dock i frsta hand i Asien och Sydamerika. Den globala tidningspappersmarknaden frvntas vara mer stabil, med en svag minskning i Europa och Nordamerika. SCAs position SCAs frsljning av tryckpapper sker huvudsakligen till den vsteuropeiska marknaden och till de stora utgivarna av tidningar och magasin. De enskilt strsta marknaderna r Norden, Tyskland och Storbritannien. I Sverige producerar SCA tryckpapper av frsk vedfiber vid Ortvikens pappersbruk, som utnyttjar den hga kvaliteten p rvaran frn de egna skogarna. I sdra England, nra Europas strsta koncentration av pappersanvndare, anvnder delgda Aylesford Newsprint 100 procent returpapper fr tillverkning av tidningspapper. I sterrike, nra svl de stora skogarna i Alpregionen som stora befolkningscenter, utnyttjar
Exklusive valutaeffekter. Exklusive jmfrelsestrande poster.
en plattform fr vrdebyggande innovation som resulterar i marknadsledande produktutveckling och tillverkning. Tryckpapper Marknaden Den europeiska marknaden fr tryckpapper uppgr till 115 miljarder SEK, varav ungefr hlften utgrs av magasinspapper och hlften av tidningspapper. Marknaden r vl konsoliderad i Europa och de fem strsta aktrernas marknadsandel r 80 procent eller hgre fr flertalet tryckpapperskvaliteter.

MSEK 20 000 15 000 10 000 5 000 0 % 20 15 10 5 0

MSEK 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 12 10 8 6 4 2 0 ROCE
Operativt kassaflde
MSEK 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011
2007
2008
2009
2010
2011
Nettoomsttning
Marginal
Rrelseresultat
38
Under de senaste femtio ren har virkesfrrdet i SCAs FSC-certifierade skogar kat med nrmare 50 procent, samtidigt som tillvxten och drmed den uthlliga avverkningspotentialen har mer n dubblerats.
Laakirchens pappersbruk svl frsk fiber frn skogen som returfiber i tillverkningen av hgkvalitativt tryckpapper. SCA har framfrallt specialiserat sig p de frmsta kvalitetssegmenten inom magasinspapper, det vill sga SC- och LWC-papper, som bland annat anvnds till tidskrifter, kataloger och avancerat reklamtryck. Satsningen p kvalitetssegmenten stds av ett djupt kunnande inom papperstillverkning med innovationsfrmga och kapacitet att vlja rtt rvara fr specifika massaoch papperskvaliteter. Mtt i produktion r SCA den fjrde strsta tryckpapperstillverkaren i Europa. Bland tillverkarna av LWC-papper r SCA nummer sex, bland SC-papper nummer fyra och inom tidningspapper r SCA nummer sex. Massa, virke och sgade trvaror Marknaden Den europeiska marknaden fr sgade trvaror uppgr till cirka 135 miljarder SEK med den huvudsakliga efterfrgan frn bygg- och smhusindustrin. Branschen domineras av mnga sm och medelstora sgverk. De fem ledande leverantrerna, som finns i Skandinavien och Central-
europa har tillsammans mindre n 20 procent av den europeiska marknaden. Massamarknaden r utsatt fr starka fluktuationer i bde volym och pris i hrd internationell konkurrens. SCAs position SCAs sgverksrrelse r den nst strsta i Europa. Inom omrdet sgade trvaror r strategin att vxa mot mer frdlade och kundanpassade produkter p marknader med lngsiktig tillvxt. Egen rvara, produktions- och logistikkunnande samt nra samarbete med kunderna ger konkurrensfrdelar. SCA r en kvalificerad leverantr av ndamlsanpassade trvaror till industrin fr vidarefrdling till bland annat panel, golv, fnster, drrar och mbler. En vxande marknad r ocks frdiga trkomponenter fr till exempel fnstertillverkning. Produkter fr byggmaterialhandeln levereras ofta hyvlade och frdigfrpackade. Fr byggmaterialhandeln r service och kvalificerade logistiklsningar av stor betydelse. SCA arbetar i nra samarbete med kunderna p huvudmarknaderna i Skandinavien, Frankrike och Storbritannien. I Italien, Asien, Nordafrika och
USA r SCA en specialiserad leverantr p flera nischmarknader. P massamarknaden har SCA positionerat sig i de hgkvalitativa segmenten baserat p den goda egna tillgngen p skogsrvara och p en hg miljprofil med bland annat helt klorfri produktion, TCF. Skogsindustriprodukter har en rlig produktionskapacitet uppgende till 520 000 ton massa. Cirka 40 procent anvnds inom SCA fr produktion av mjukpapper och tryckpapper. Resten sljs till externa kunder. Under de senaste 50 ren har virkesfrrdet i SCAs FSC-certifierade skogar kat med nrmare 50 procent, samtidigt som tillvxten och drmed den uthlliga avverkningspotentialen, har mer n dubblerats. SCA r en av Europas strsta leverantrer av skogsbaserade biobrnslen ssom grenar, toppar, stubbar, bark, sgspn, torv och vidarefrdlade produkter som pellets och briketter.
Tryckpapper, producenter i Europa (kapacitet)

SCA, 6 % UPM, 30 % Stora Enso, 17 % Norske Skog, 11 % Holmen, 6 % Burgo, 5 % vriga, 25 % Klla: Pyry, PPPC
Sgade trvaror, marknadsandelar Europa

SCA, 2 % Stora Enso, 5 % Moelven, 2 % Mayr Melnhof, 2% Setra Group, 2% vriga, 87%
39
Liten grn revolution i Sverige
Hur kan man plantera dubbelt s mnga skogsplantor med samma miljpverkan och dessutom minska kostnaden? Svaret r enkelt. Man halverar storleken p plantorna. SCA Skog producerar rligen omkring 100 miljoner skogsplantor, varav omkring 30 miljoner anvnds av SCA. Fr att effektivt kunna hantera och slja dessa enorma kvantiteter skogsplantor lanserade SCA i Sverige under ret den nya plantan PowerPot. Tack vare det halverade formatet kan antalet plantor i varje plantlda dubbleras. P s stt reduceras transportkostnaderna samtidigt som plantren kan bra med sig fler plantor vid plantering. Sammantaget bidrar det till stora effektivitetsvinster fr bde SCA och fretagets kunder.
VIKTIGA HNDELSER Samgt vindkraftsbolag bildat. Ny mesaugn invigd vid massafabriken i strand. Ombyggnation av tidningspappersmaskin. kad andel frdlade produkter.
2 001 12 %
Rrelseresultatet minskade med 18 procent och uppgick till 2 001 (2 455) MSEK. Resultatet fr tryckpappersverksamheten frbttrades till 183 (88) MSEK. Hgre priser inom tryckpapper kompenserade fr hgre rvarukostnader och negativa valutaeffekter. Det lgre rrelseresultatet inom massaoch sgverksrrelserna frklaras huvudsakligen av hgre rvarukostnader och negativa valutaeffekter. Genomfrda produktivitetsfrbttringar pverkade resultatet positivt. Rrelsemarginalen uppgick till 11,6 (14,3) procent. Avkastningen p sysselsatt kapital uppgick till 6 (8) procent. Kassamssigt rrelseverskott uppgick till 2700 (3 216) MSEK och operativt kassaflde till 1642 (1 860) MSEK. Investeringar i anlggningar uppgick till 1 200 (888) MSEK.
Nyckeltal1)
MSEK 2011 2010
Rrelsemarginal:
Rrelsen 2011
Nettoomsttningen var i niv med fregende r (kade med 1 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 17 180 (17 123) MSEK. Hgre priser p frmst tryckpapper samt frvrv kade omsttningen med 2 respektive 1 procent. Lgre volymer minskade omsttningen med 2 procent. Den vsteuropeiska efterfrgan p magasinspapper har till och med november 2011 minskat med 4 procent jmfrt med samma period fregende r. Efterfrgan p tidningspapper minskade med 3 procent under samma period. Priserna fr svl magasinspapper som fr tidningspapper kade under 2011 jmfrt med fregende r. SCA och norska Fred.Olsen Renewables bildade under ret ett samgt bolag fr att bygga tv vindkraftsparker p SCAs marker i Vsternorrland. Omrdet har en potentiell vindkraftsproduktion om cirka 2 TWh per r. I samarbetsprojektet med norska Statkraft pbrjades under ret bygget av de frsta vindkraftsparkerna. Vindkraft r ett exempel p nya anvndningsomrden fr SCAs skogstillgngar. Under slutet av ret invigdes den nya mesaugnen vid strands massafabrik. Den kommer att minska koldioxidutslppen med 80 procent samt minska kostnaderna med cirka 50 MSEK p rsbasis. Under ret fattades beslut om ombyggnation av en tidningspappersmaskin i Ortviken i Sundsvall fr att mjliggra produktion av hgre papperskvaliteter.
nettoomsttning varav internt kassamssigt rrelseverskott Frndring rrelsekapital Lpande nettoinvesteringar vrigt operativt kassaflde operativt kassaflde rrelseresultat rrelsemarginal, % Sysselsatt kapital Avkastning, % Strategiska investeringar anlggningar fretagsfrvrv /avyttringar medeltal anstllda
1)
17 180 1 624 2 700 227 936 350 1 642 2 001 12 32 294 6 264 284 4 263
17 123 1 628 3 216 706 797 147 1 860 2 455 14 31 475 8 91 83 4 186

LWC-papper, 20 % SC-papper, 18 % Tidningspapper, 16 % Sgade trvaror, 31 % Massa, 12 % Virke, 3 %

Europa, 86 % Asien, 10 % Nordamerika, 2 % Afrika, 1% Latinamerika, 1%
41
Smart frpackning rddar liv
Fr medicinbranschen r temperaturreglerade frpackningar viktiga. Debehvs nr knsligt innehll som krver en viss temperatur ska skickas frn A till B. Denna logistiska utmaning har nu blivit betydligt enklare fr SCA Packagings kunder. SCA Packaging har tagit fram en smart temperatur reglerad frpackningslsning med namnet ZeoCool. Listigt utformade isoleringsmaterial skyddar medicinskt material frn temperaturfrnd ringar under transporten i upp till 120 timmar. Frpackningsmaterialet reagerar p den omgivande temperaturen och kan bde absorbera och tillfra vrme. P detta vis bevaras kvaliteten p produkterna under trans porten vilket kan rdda liv i vrldens mest avlgsna hrn.
Frpackningar | Affrsomrden
Frpackningar
SCA r Europas nst strsta frpackningsfretag. Inom affrsomrdet erbjuder SCA frpackningar som anvnds fr livsmedel, sllankpsvaror och industriprodukter. Hr inkluderas allt frn konsument- och skyltfrpackningar fr butiksledet, hyllfrdiga frpackningslsningar, kundanpassade skyddsfrpackningar och transportfrpackningar, till hela servicekoncept fr producerande fretag och detaljhandeln. I januari 2012 annonserade SCA att frpackningsverksamheten, exklusive kraftlinerbruken i munksund och obbola, avyttras. Frsljningen berknas vara fullt genomfrd under andra kvartalet 2012.
I januari 2012 annonserade SCA att frpackningsverksamheten, exklusive de tv kraftlinerbruken i Sverige, avyttras till DS Smith. Avseende den franska delen av frpackningsrrelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att frvrva verksamheten. Processen involverar verlggningar med berrda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat. Kpeskillingen uppgr till 1,7 miljarder EUR p skuldfri bas. Transaktionen frutstter ett godknnande av berrda konkurrensmyndigheter och berknas vara fullt genomfrd under det andra kvartalet 2012. Under 2011 omsatte affrsomrdet Frpackningar cirka 27 miljarder SEK. Marknad Den europeiska wellpappmarknaden vrderas till omkring 235 miljarder SEK och vxer ver en konjunkturcykel med cirka 23 procent rligen. De tv strsta marknadskategorierna fr wellpappfrpackningar r livsmedels- och tillverkningsindustrin med cirka 40 respektive 30 procents marknadsandel. Inom livsmedelsindustrin r bearbetade livsmedel det strsta segmentet, fljt av frska livsmedel och drycker. Sllankpsvaror r en annan stor marknadskategori och svarade under 2011 fr cirka 15 procent av totalmarknaden. Behovsanpassade och ndamlsenliga frpackningar r en frutsttning fr internationell handel och r drmed en viktig vlfrdsskapande faktor i vrldsekonomin. Frpackningar anvnds i allt strre utstrckning till att bde transportera, marknadsfra och slja sitt innehll. Frpackningen blir drmed en viktig budbrare av varumrken och marknadskommunikation. Dagens samhlle krver frpackningar som tillter en hllbar distribution, gjorda av material med minsta mjliga miljpverkan. SCAs integrationssystem fljer denna princip, dr wellpapproduktionen brjar med fiber frn skogen och slutar med att tervinnas som returfiber. Hela vrdekedjan, frn skog till tervinning, hanteras inom koncernen. Innovation och produktutveckling SCA strvar efter att utveckla optimala frpackningslsningar nr det gller funktion, design, logistik, transport och miljpverkan. Ett annat viktigt innovationsomrde r att genom innovativa frpackningslsningar strka detaljhandelns frsljning och minska komplexiteten i logistik fr industrin. Att skapa attraktiva mjligheter till exponering av varor i butik r viktigt fr att strka kundernas varumrken. Syftet r att anpassa och optimera frpackningarnas funktionalitet utifrn logistiska krav och leverera en komplett lsning fr varje steg i frpackningskedjan. Innovationsarbetet bedrivs frn SCAs centrala innovationscenter i Bryssel samt frn 16 designcenter i Europa. I dessa center utvecklas nya frpackningslsningar, testas nya materiallsningar och designredskap i nra samarbete med kunderna. SCA analyserar hela leveranskedjan fr att minimera materialtgngen och maximera material- och energitervinning. Frpackningsdesign kan ha en stor miljpverkan. Rtt design ger SCA mjlighet att frse kunderna med frpackningar som garanterar optimalt resultat utan ondigt spill. Rtt design bidrar ven till bttre anvndande av transportutrymmet. Om varorna kan fraktas mer ttpackade krvs det frre transporter och drmed minskar brnslefrbrukningen och utslppen. Rtt design krver rtt verktyg och under designprocessen anvnder SCA egna verktyg och experter.
Andel av koncernen
Europa
Wellpapp Wellpapprvara
klla: SCA, Fefco
2 (8%) 2 (8%)
Nettoomsttning, 25 %
Rrelseresultat, 20 %
Sysselsatt kapital, 19 %
Medeltal anstllda, 30 %
26 650 MSEK
1 909 MSEK
18 478 MSEK
12 901 anstllda
43
Affrsomrden | Frpackningar
StrAtEgISkA PrIorItErIngAr: Fortsatt rationalisering och effektivisering av verksamheten. Erbjuda mer kompletta frpacknings sningar och mervrdeserbjudanden. l Leda utvecklingen p frpackningsmarknaden med innovation och produktutveckling. Tillvarata tillvxtmjligheter inom lnsamma hgvrdessegment. Fortsatt fokus p Europa.
Tillvxt SCAs mlsttning r att vxa i takt med den europeiska frpackningsmarknaden. Liksom tidigare r arbetet med effektivitet och innovation tv fortsatt viktiga initiativ fr att ka andelen frdlade produkter. Arbetet med att utveckla vrdekedjan och gra den mer effektiv och hllbar samt att finna nya produktomrden r ocks initiativ fr strkt konkurrenskraft. Den lngsiktiga konkurrenskraften gynnas ocks av SCAs miljprofil. Trenden r tydlig mot lttare frpackningar och frpackningar med kade krav p tryckkvalitet. Efterfrgan p konsumentvarufrpackningar r stabil och fljer konsumtionsutvecklingen. Tillvxten fr transportfrpackningar r konjunkturknslig och varierar med utvecklingen fr handel och tillverkningsindustrin. Hgvrdessegmenten r mindre konjunkturknsliga n emballage fr kapitalvaror. SCA satsar lngsiktigt p att utveckla de ledande positionerna inom avancerade frpackningar i segment med hg frdlingsgrad. Dessa segment har en stabilare tillvxttakt och erbjuder SCA framtida expansionsmjligheter med god tillvxt.
FInAnSIELLA mL: 10 procents avkastning p sysselsatt kapital UtFALL 2011: Tillvxt1) 8% Avkastning p sysselsatt kapital2) 9% Rrelsemarginal2) 7%
1) 2)
Exklusive valutaeffekter samt avyttringar och nedlggningar. Exklusive jmfrelsestrande poster.
I december togs beslut om att investera i befintlig kraftlinerproduktion i Munksund, Pite, med mlet att ka produktionen av ett starkt specialpapper med vitt ytskikt, s kallad White-Top Kraftliner. Produkten anvnds bland annat till frpackningar fr snabbrrliga konsumentvaror med hgkvalitativt tryck. Genom investeringen kommer Munksund att kunna ka kapaciteten frn 360000 till 415000 rston. Den uppgraderade maskinen berknas kunna tas i drift under 2013.

MSEK 40 000 30 000 20 000 10 000 0 % 8 6 4 2 0

MSEK 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2007 2008 2009 2010 2011 % 12 10 8 6 4 2 0 ROCE
Operativt kassaflde
MSEK 1 500 1 200 900 600 300 0 2007 2008 2009 2010 2011
2007
2008
2009
2010
2011
Nettoomsttning
Marginal
Rrelseresultat
44
Frpackningen som garanterar kall champagne. SCAs uppdrag frn mot et Chandon att lyfta fram champagne som den perfekta drycken fr varma dagar, resulterade i den isotermiska frpackningen Fresh Pack. Frpackningen hller champagnen sval i tv timmar och kan teranvndas vid andra tillfllen.
Produktion och effektivitet SCA har cirka 110 anlggningar och bruk i 20 lnder i Europa. Av dessa anlggningar ligger 20 i steuropeiska lnder. Frsljning sker i 36 lnder. Wellpapprvara produceras vid sex bruk varav fyra producerar tervunna kvaliteter. SCAs tv kraftlinerbruk i Sverige inkluderas inte i den pgende avyttringen. SCA driver en integrerad affrsmodell dr kunderna erbjuds stora frdelar i form av ett effektivt och hllbart produktionsntverk. Fr att strka konkurrenskraften genom kostnadseffektiv produktion optimeras tillverkningsprocesser och logistik genom stndiga frbttringar, investeringar i effektivare anlggningar samt nedlggning av olnsam kapacitet. SCAs position SCA r den nst strsta producenten av wellpapp och wellpapprvara i Europa med en marknadsandel om 8 respektive 8 procent. Marknaden i Europa r fragmenterad och kapaciteten hos de fem strsta producenterna av wellpapp och wellpapprvara uppgr till cirka 40 procent.
SCA har goda marknadspositioner inom transportfrpackningar dr kunder ofta sker lngsiktiga samarbetspartners fr kompletta logistikoch designlsningar. SCA har en stark position inom hgvrdessegmenten fr livsmedel och sllankpsvaror tack vare sin marknadsledande stllning inom innovation och design. Tillsammans med kunder arbetar SCA fram kompletta frpackningslsningar med mycket hga krav p frpackningarnas kvalitet och utseende. SCA har ocks starka positioner inom snabbvxande internationella lyxvaror dr kvaliteten och produktpresentationen och varumrket frstrks med hjlp av paketeringen. Samtidigt som de ledande positionerna inom avancerade frpackningar utvecklas i segment med hg frdlingsgrad s effektiviseras och frbttras ven mer standardiserade frpackningslsningar fr till exempel transport och emballage av industrikomponenter. Innovationer Att skapa attraktiva mjligheter till exponering av varor i butik r viktigt fr att strka kundernas
varumrken. Flera butiksanpassade frpackningslsningar har lanserats under ret. SCA Hybrid r en prisbelnt frpackning utvecklad fr skra transporter av ofarliga standardvtskor. Den innovativa frpackningslsningen tillverkas av tervinningsbar plastfilmsfrsedd kraftig wellpappkvalitet som r godknd fr livsmedel. En SCA Hybrid kan enkelt frakta 1000kg blta produkter p ett skert, kostnadseffektivt och miljanpassat stt.
Wellpapp, producenter i Europa (kapacitet)

SCA, 8 % Smurt Kappa, 17 % DS Smith, 6 % SAICA, 4 % International Paper, 4 % vriga, 61 % Klla: SCA
Wellpapprvara, producenter i Europa (kapacitet)

SCA, 8% Smurt Kappa, 17% SAICA, 7% Mondi, 6 % Prinzhorn, 6% vriga, 56% Klla: SCA, Pyry
45
Hllbar id fr frskare frukt och grnt
Varje r slngs omkring en tredjedel av allt livsmedel som produceras globalt. Under 2011 motsvarade detta 1,3 miljarder ton mat. I lg inkomstlnder frsvinner det mesta under produktionen, men i utvecklade lnder slngs mycket frdig mat. SCA Packaging ligger lngt framme med att utveckla metoder och innovationer fr att minska denna ohllbara situation. Ett exempel r SCAs prototyp fr ett nytt frpackningskoncept Fresh Fruit+. Genom att tillstta ett etylenabsorberande mne i den wellpapp som anvnds till frukt och grnt bromsas mognadsprocessen. Kunder vrlden ver kan drmed se fram emot frschare frukt och grnsaker.
VIKTIGA HNDELSER I januari 2012 annonserade SCA avyttringen av frpacknings verksamheten, exklusive de tv kraftlinerbruken i Sverige. kad innovationstakt. Frbttrad lnsamhet.
1 909 7 %
Nyckeltal1)
MSEK 2011 2010
Rrelsemarginal:
Rrelsen 2011
I januari 2012 annonserade SCA att frpackningsverksamheten exklusive de tv kraftlinerbruken i Sverige avyttras till DS Smith. Avseende den franska delen av frpackningsrrelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att frvrva verksamheten. Processen involverar verlggningar med berrda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat. Kpeskillingen uppgr till 1,7 miljarder EUR p skuldfri bas. Transaktionen frutstter ett godknnande av berrda konkurrensmyndigheter. Nettoomsttningen minskade med 1 procent (kade med 8 procent exklusive valutaeffekter samt avyttringar) och uppgick till 26 650 (26 831) MSEK. Hgre priser kade nettoomsttningen med 8 procent. Hgre rvarukostnader och valutaeffekter pverkade resultatet negativt. Under ret avyttrades de grekiska och ryska frpackningsrrelserna. Avyttrade verksamheter minskade omsttningen med 5procent. Under ret togs beslut om investeringar i uppgradering av pappersmaskinen samt renovering av sodapannan vid kraftlinerbruket i Munksund i Sverige. Investeringen syftar frmst till att ka produktionen av frdlade produkter, som kraftliner med vitt ytskikt. Rrelseresultatet kade med 21 procent (26 procent exklusive valutaeffekter) och uppgick till 1 909 (1 577) MSEK. Det frbttrade resultatet frklaras av hgre priser och volymer samt kostnadsbesparingar, vilket kompenserade fr cirka 1,6 miljarder SEK i kade rvarukostnader. Rrelsemarginalen uppgick till 7,2 (5,9) procent. Avkastningen p sysselsatt kapital uppgick till 9(7) procent. Kassamssigt rrelseverskott frbttrades och uppgick till 3 181 (2 921) MSEK. Det operativa kassafldet kade till 1 366 (1 168) MSEK som en fljd av det hgre kassamssiga rrelseverskottet och lgre investeringar som kompenserade fr det hgre rrelsekapitalet. Investeringar i anlggningar uppgick till 1 135 (1195) MSEK.
Konventionella wellpappfrpackningar, 66 % Konsumentfrpackningar, 20 % Service, 7 % Industrifrpackningar, 4 % Skyddsfrpackningar, 3 %
nettoomsttning 2) varav internt kassamssigt rrelseverskott Frndring rrelsekapital Lpande nettoinvesteringar vrigt operativt kassaflde operativt kassaflde rrelseresultat rrelsemarginal, % Sysselsatt kapital Avkastning, % Strategiska investeringar anlggningar fretagsfrvrv/avyttringar medeltal anstllda
1) 2)
26 650 546 3 181 664 862 289 1 366 1 909 7 18 478 9 273 305 12 901
26 831 565 2 921 330 1 023 400 1 168 1 577 6 22 229 7 172 1 278 15 218
Exklusive jmfrelsestrande poster. nettoomsttningen fr SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010.
Klla: SCA
47
Ansvar och styrning | Bolagsstyrning
Bolagsstyrning i en frnderlig vrld

Den globala milj inom vilken SCA idag bedriver sin verksamhet r p alla stt och inom alla omrden mycket skiftande och snabbt frnderlig. Variationen och den hga frndringstak ten i vr omvrld stller mycket stora krav p att ha en vl fungerande och effektiv bolags styrning. En viktig uppgift fr bolagsstyrning r att skerstlla koncernens tagande mot alla sina intressenter: aktiegare, kunder, leverantrer, kreditgivare, samhlle och medarbetare. Samtidigt mste bolagsstyrningen utformas p ett stt som stdjer bolagets lngsiktiga stra tegi, marknadsnrvaro och konkurrenskraft. Bolagsstyrningen mste vara tillfrlitlig, tydlig, enkel och affrsinriktad. Fr att bidra till kad effektivitet, marknadsnrvaro och tillvxt initierade SCA under ret en omorganisation av den globala hygienverksamheten. Den nya organisationen effektuera des i januari 2012. Bolagsstyrning, inklusive ersttningar sid 4857 P dessa sidor beskrivs regelverk, koncernens bolagsstyrning inklusive beskrivning av den operativa organisationen. Hr redogrs ocks fr styrelsens ansvar och dess arbete under ret. Vidare redovisas hr ven ersttningar och ersttningsfrgor samt SCAs internkontroll. SCAtillmpar, utan avvikelser, Svensk kod fr bolagsstyrning. Riskhantering sid 5863 SCAs processer fr att identifiera och hantera risker r en del av koncernens strategiarbete och bedrivs p svl lokal som vergripande niv. Avsnittet om riskhantering redogr fr de mest vsentliga riskerna samt vilka policyer och tgrder som koncernen arbetar efter fr att hantera dessa. Hllbarhet sid 6467 SCAs hllbarhetsarbete r en integrerad del av bolagets affrsverksamhet och vrderingar. P samma stt som styrning och ansvar utgr frn ml och strategier, gr hllbarhetsarbetet det. Det hjlper bolaget att reducera risk och kostnader, strka konkurrenskraften och attra hera talanger och investerare.
S hr styrs SCA
rsstmma SCAs hgsta beslutande organ r rsstmman, dr samtliga aktiegare har rtt att delta, att f ett rende behandlat samt att rsta fr samtliga sina aktier. Vid bolagets ordinarie rsstmma vljs bolagets styrelse. rsstmman vljer ocks bola gets revisor. Valberedning Valberedningen representerar bolagets aktie gare och har till enda uppgift att bereda stm mans beslut i val och arvodesfrgor samt i vissa fall fresl procedurfrgor infr nsta valbered ning. Styrelse Styrelsen har det vergripande ansvaret fr bola gets organisation och frvaltning genom lpande uppfljning av verksamheten, skerstllande av en ndamlsenlig organisation, ledning, riktlinjer och internkontroll. Styrelsen faststller strategier och ml, samt tar beslut vid strre investeringar, frvrv och avyttringar av verksamheter. Styrelsen ska enligt rsstmmans beslut best av tta rsstmmovalda ledamter utan supple anter. Drutver ingr i styrelsen tre ledamter med tre suppleanter utsedda av de anstllda. Styrelsens ordfrande Ordfranden leder styrelsens arbete och ansvarar fr att detta r vl organiserat och bedrivs effek tivt. Det innebr bland annat att lpande flja bolagets verksamhet i dialog med vd och tillse att vriga styrelseledamter fr information och underlag som skerstller hg kvalitet i diskus sion och beslut i styrelsen. Ordfranden leder utvrdering av styrelsens och vd:s arbete. Ord franden fretrder ocks bolaget i garfrgor. Revisionsutskott Revisionsutskottet, som inte har ngon egen beslutandertt, vervakar den finansiella rappor teringen, effektiviteten i bolagets interna kontroll, internrevision och riskhantering. Utskottet hller sig informerat om revisionen, granskar och ver vakar revisorns opartiskhet och sjlvstndighet samt bitrder med frslag till bolagsstmmans revisorsval.
Ls mer om SCAs bolagsstyrning p www.sca.com

Bolagsordning Svensk kod fr bolagsstyrning Information frn tidigare rs bolagsstmmor frn och med 2004 (kallelser, protokoll, vd:s anfranden och pressmeddelanden) Information frn valberedningen fr.o.m 2006 (sammansttning, frslag och arbete) Information infr rsstmman 2012 (kallelse, valberedningens frslag, styrelsens frslag till principer fr ersttning till vd och vriga ledande befattningshavare, information om anmlningsrutiner fr deltagande i stmman med mera) Tidigare rs bolagsstyrningsrapporter frn och med 2005
Information om SCAs garstruktur terfinns p sidan 5.
48
Bolagsstyrning | Ansvar och styrning
Ersttningsutskott Ersttningsutskottet, som inte har ngon egen beslutandertt, bereder styrelsens beslut i frgor om ersttningsprinciper, ersttningar och andra anstllningsvillkor fr bolagets ledande befatt ningshavare. Utskottet fljer och utvrderar pro gram fr rrliga ersttningar, tillmpningen av bolagsstmmans beslut om riktlinjer fr erstt ningar till ledande befattningshavare samt den gllande ersttningsstrukturen och ersttnings niverna i koncernen. Internrevision Inom SCA r det alla anstlldas ansvar att se till att den interna styrningen och kontrollen r god inom den verksamhet eller process man r ansva rig fr. Internrevision r sedan 2006 en separat funktion med uppdrag att utvrdera och frbttra effektiviteten i SCAs interna styrning och kontroll
samt riskhantering. Funktionen har tolv anstllda, dr chefen rapporterar till revisionsutskottet och styrelsen nr det gller internrevisionsfrgor och till CFO i vriga frgor. Internrevisorerna r geo grafiskt placerade runt om i vrlden dr SCA har verksamhet. Funktionen utvrderar bland annat SCAs interna processer fr order, fakturering, inkp och finansiell rapportering, IT-system, efter levnaden av SCAs policyer inkluderat Uppf randekod, personalrelaterade frgor och olika typer av projekt. Funktionen arbetar ven med intern rdgivning i internkontrollfrgor. Verkstllande direktr (vd) SCAs vd och koncernchef ansvarar fr och skter den lpande frvaltningen av koncernen efter sty relsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt std har han tv vice vd:ar, varav en tillika r CFO, samt en koncernledning, se sidorna 5657, vars arbete vd
Valberedning
rsstmma
Externa revisorer
Ersttningsutskott
Styrelsens ordfrande Styrelse
Revisionsutskott
Vd och koncernchef Vice vd:ar Koncernstaber Affrsenhetschefer
Internrevision
Global Business Services (GBS)
SCA Incontinence Care Europe
SCA Consumer Goods Europe
SCA AFH Professional Hygiene Europe
SCA MEIA
SCA Americas
SCA Asia Pacific
SCA Forest Products
SCA Packaging
Global Hygiene ategory (GHC) C Global Hygiene Supply (GHS)
Globalt geografiskt ansvar inom hela Hygienverksamheten Globalt geografiskt ansvar inom hela Hygienverksamheten
leder. Koncernledningen bestr av vd, vice vd:ar, affrsenhetscheferna och motsvarande samt cheferna fr de centrala staberna Finans och ekonomi, Kommunikation, Strategi och affrsutveckling, Hllbarhet, HR och Juridik. Fr hygienverksamheten finns dessutom ett srskilt ledningsorgan. I styrelsens arbetsordning och i styrelsens instruktion fr vd klargrs bland annat arbetsfrdelningen mellan styrelsen och verkstllande direktren. Vd tar i samrd med ordfranden fram dokumentation och underlag fr styrelsens arbete. SCA har under 2011 bedrivit verksamhet inom fyra affrs mrden (Personliga hygienpro o dukter, Mjukpapper, Skogsindustriprodukter och Frpackningar) som r organisatoriskt uppde lade i tta affrsenheter. Drutver finns tre sr skilda globala enheter: en fr kategoristyrning inom hygienomrdet (varumrken och innova tion), benmnd Global Hygiene Category (GHC), en enhet ansvarar fr inkp, produktionsplane ring, teknologi och investeringar inom hygien verksamheten, benmnd Global Hygiene Supply (GHS) medan en srskild enhet bygger upp och ansvarar fr gemensamma supportfunktioner, benmnd Global Business Services (GBS). SCAs affrsenheter fljer principen om tydlig decentralisering av ansvar och befogenheter. Affrsenheterna har fullt ansvar att utveckla sina respektive verksamheter genom faststllda ml och strategier, en process som ocks r centralt koordinerad. Affrsenheterna ansvarar fr sitt operativa resultat, kapital och kassaflde. Affrs och resultatlge fljs upp mnadsvis med hela koncernledningen. S kallade Business Review mten sker varje kvartal dr ledningen fr varje affrsenhet personligen mter vd och CFO med flera. Dessa mten kompletterar den dagliga uppfljningen av verksamheten. Genom arbets ordningar och instruktioner skerstlls att en rad frgor av vsentlig betydelse understlls kon cernchefen och moderbolagets styrelse. Externa revisorer Bolagets revisor, vald vid rsstmman, granskar SCAs rsredovisning och koncernredovisning, styrelsens och verkstllande direktrens frvalt ning samt rsredovisningarna fr dotterbolag samt avger revisionsberttelse. Revisionen sker i enlighet med aktiebolags lagen och Revisionsstandard i Sverige enligt FAR SRS, vilken bygger p internationella revi sionsstandarder enligt International Federation of Accountants (IFAC).
Interna regelverk bland annat Bolagsordning Styrelsens arbetsordning Vd-instruktion Policydokument (exempelvis finans, kom munikation, risk management, pension, HR) och instruktioner (attest och utbetalning) Uppfrandekod
Externa regelverk bland annat Svensk aktiebolagslag Svensk och internationell redovisningslag Nasdaq OMX Stockholms regelverk Svensk kod fr bolagsstyrning
49
Arbetet under ret

rsstmma rsstmma hlls mndagen den 7 april 2011 i Stockholm. Vid stmman nrvarade 869 aktie gare, antingen personligen eller genom ombud, vilket motsvarade 60,5 procent av rsterna i bola get. Till stmmans ordfrande valdes advokat Sven Unger. Stmmans beslut att utdelningen fr rkenskapsret 2010 skulle uppg till SEK 4:00 (3:70) per aktie, omval av styrelseledamterna Pr Boman, RolfBrjesson, Sren Gyll, Jan Johansson, Leif Johansson, Sverker Martin-Lf, Anders Nyrn och Barbara M. Thoralfsson, omval av Sverker Martin-Lf som styrelseordfrande, faststllande av riktlinjer fr bestmmande av ln och annan ersttning till vd och andra ledande befattningshavare, se sidan 52 och not 6 p sidan 88. Fullstndigt protokoll och information om rs stmma 2011, med bland annat vd:s anfrande, finns p www.sca.com Valberedning rsstmman 2011 beslutade att valberedningen infr rsstmman 2012 skall utgras av represen tanter fr de lgst fyra och hgst sex rstmssigt strsta aktiegarna samt styrelsens ordfrande, tillika sammankallande. Valberedningen ska lmna frslag till stmmoordfrande, styrelse, styrelseordfrande, styrelsearvode samt erstt ning fr utskottsarbete, val av revisor och arvode fr denne samt frslag till valberedning infr rs stmman 2013. Valberedningen ska i sitt arbete beakta de regler som gller fr styrelseledamter nas oberoende samt att urvalet fr nominerade baseras p kompetens och erfarenheter, rele vanta fr SCA. Valberedningens sammansttning infr rsstmma 2012 Valberedningen infr rsstmman 2012 har f ljande sammansttning: Carl-Olof By, AB Industrivrden, valberedningens ordfrande Hkan Sandberg, Handelsbankens pensions stiftelse med flera Torbjrn Callvik, Skandia Liv Bo Selling, Alecta Sverker Martin-Lf, styrelseordfrande SCA Aktiegarna har haft mjlighet att vnda sig till valberedningen med frslag. Valberedningens frslag infr rsstmman 2012 framgr av kallel sen till stmman p SCAs hemsida www.sca.com. rsstmma 2012 hlls den 29 mars, se sidan 120. Valberedningen har sammantrtt vid fyra till fllen. Styrelsens ordfrande har presenterat den styrelseutvrdering som grs rligen samt infor merat valberedningen om styrelse- och utskotts arbetet under ret. Styrelse SCAs styrelse bestr av tta ledamter valda avrsstmman. Till styrelsen 2011 omvaldes Pr Boman, RolfBrjesson, Sren Gyll, Jan Johansson, SCAsvd och koncernchef, Leif Johansson, S verker Martin-Lf, Anders Nyrn och Barbara M. Thoralfsson. Sverker Martin-Lf valdes till ordfrande. Styrelseledamternas oberoende framgr av tabellen nedan. SCA uppfyller Svensk kod fr bolagsstyrnings krav p att hgst en bolagsstm movald ledamot fr arbeta i bolagets ledning, att en majoritet av de stmmovalda ledamterna ska vara oberoende i frhllande till bolaget och bolagsledningen, samt att minst tv av dessa ven ska vara oberoende i frhllande till bola gets strre aktiegare. Samtliga bolagsstmmo valda ledamter har erfarenhet av de krav som stlls p ett brsnoterat bolag. De anstllda har fr tiden intill slutet av rsstmma 2013, utsett fl jande tre representanter i styrelsen, Lars Jonsson, rjan Svensson och Thomas Wiklund samt deras suppleanter, Anders Engqvist, Bert-Ivar Petters son samt Harriet Sjberg. Styrelsens arbete Under 2011 har styrelsen sammantrtt tio gnger. Styrelsen har en fastlagd arbetsordning som utfrligt beskriver vilka ordinarie dagordnings punkter som skall frekomma vid rets olika styrelse ten. terkommande punkter r bland m annat ekonomi, marknadslge, investeringar och faststllande av finansiella rapporter. Lpande under ret behandlas ocks rapporter frn revi sions och ersttningsutskott samt rapporter avseende intern kontroll och finansverksamhet. Bolagets revisor redogr terkommande fr revisionsarbetet och dessa frgor diskuteras i styrelsen. ffrsenhetscheferna presenterar sina A respektive verksamheter och aktuella frgor inom dessa fr styrelsen.
Sammansttning av de strsta aktiegarna, valberedningen 2011 (andel rster)

%
Styrelse och utskott

Utskott Styrelse Invald Beroende1) Revisions- ErsttningsStyrelsemten Nrvaro Revisionsutskott Ersttningsutskott
AB Industrivrden Handelsbanken* Skandia Liv Alecta

* Inklusive fonder och stiftelser.
29,1 14,1 2,5 2,1
Pr Boman Rolf Brjesson Sren Gyll Jan Johansson Leif Johansson Sverker Martin-Lf, ordf. Anders Nyrn Barbara Milian Thoralfsson
1)
2010 2003 1997 2008 2006 1986 2001 2006
n x x n x n n x ordf. ordf.
10/10 10/10 10/10 10/10 10/10 10/10 10/10 10/10 5/5 5/5 2/2 2/2 5/5 2/2
Enligt definition i Svensk kod fr bolagsstyrning.
n = Beroende i frhllande till bolagets strre aktiegare, AB Industrivrden. n = Vd i SCA, beroende i frhllande till bolaget och bolagsledningen, samt till bolagets strre aktiegare, AB Industrivrden. n = Beroende i frhllande till bolagsledningen.
50
Styrelsens arbete har ven under 2011 prg lats av centrala framtidsfrgor fr koncernen. Dr mrks srskilt frvrvet av GeorgiaPacifics euro peiska mjukpappersverksamhet, frvrv inom hygienverksamheten i Brasilien och Turkiet samt avyttringen av frpackningsverksamheten. Utvrdering av styrelsens arbete Styrelsens arbete, liksom den verkstllande direk trens, utvrderas rligen genom en systematisk och strukturerad process. Syftet r att f fram ett bra underlag fr styrelsens eget utvecklingsar bete samt att ge valberedningen ett underlag fr nomineringsarbetet. Styrelsens ordfrande ansvarar fr utvrderingen. Under 2011 skedde utvrderingen genom enkt och diskussioner mellan styrelseordfrande och ledamterna. Bland annat tcker utvrderingen styrelsens arbetsformer, kompetens och rets arbete. En terkoppling till styrelsen har gjorts efter att resul taten sammanstllts. Valberedningen har ocks informerats om resultatet av utvrderingen. Revisionsutskottet Revisionsutskottet bestod under 2011 av AndersNyrn, ordfrande, Sren Gyll och S verker Martin-Lf. Revisionsutskottet har under ret haft fem sammantrden. I sitt arbete att bland annat vervaka den finansiella rapporte ringen har utskottet behandlat aktuella redovis ningsfrgor, internrevisorernas granskningar, revi sionsarbetet samt versyn av olika vrderingsfr gor som prvning av nedskrivningsbehov fr goodwill, vrdering av skogstillgngar samt frut sttningar fr rets pensionsskuldsberkningar.
Ersttningsutskottet Ersttningsutskottet bestr av Sverker MartinLf, ordfrande, Leif Johansson och Rolf Brjes son. Ersttningsutskottet har under ret haft tv sammantrden. Drutver har ett antal renden hanterats per capsulam, exempelvis vid olika led ningsfrndringar. Arbetet under 2011 har frmst rrt ersttningar och andra anstllningsvillkor fr ledande befattningshavare samt gllande erstt ningsstruktur och ersttningsniver i koncernen. Internrevision Grunden fr arbetet r en riskanalys vilken grs tillsammans med SCAs ledning. Riskanalysen utmynnar i en revisionsplan, vilken presenteras i revisionsutskottet. Under 2011 genomfrdes cirka 120 revisionsprojekt. Under ret rapporte rade funktionen sina iakttagelser vid varje mte med revisionsutskottet samt vid ett tillflle ven till SCAs styrelse. Arbetet under 2011 omfattade ocks uppflj ning av enheternas arbete med processbaserad kontroll, uppfljning och rapportering av effektivi teten i den interna styrningen och kontrollen samt srskilda bedmningar av internkontrollen i ln der dr SCA gr stora investeringar samt i sam riskbolag. Externa revisorer Vid rsstmma 2008 utsgs, fr en mandatperiod om fyra r, revisionsfretaget Pricewaterhouse Coopers AB som revisor. Revisionsfretaget har anmlt att auktoriserade revisorn Anders Lundin r huvudansvarig fr revisionen. Anders Lundin r drutver revisor i AarhusKarlshamn AB, AB
Electrolux, Husqvarna AB, AB Industrivrden samt Melker Schrling AB. Revisorn innehar inte ngra aktier i bolaget. Styrelsen har under 2011 i enlighet med sin arbetsordning, sammantrtt med revisorn vid tv ordinarie styrelsemten under ret. Revisorn del tar drutver i varje sammantrde i revisionsut skottet. Vid dessa mten har revisorn bland annat presenterat och mottagit synpunkter p den pla nerade revisionens inriktning och omfng, och muntligen avlmnat revisions och gransknings rapporter. Vidare lmnade revisorn vid styrelsens tredje ordinarie hstmte muntligen en frdjupad rapport rrande rets revision. I arbetsordningen anges ett antal obligatoriska frgor som d skall redovisas. Dribland kan nmnas frgor av vikt som franlett ppekande eller diskussion under revisionen, affrsupplgg och transaktioner dr delade meningar kan tnkas frekomma betrf fande valet av redovisningsteknik. Revisorn ska ven lmna en redovisning av konsultuppdrag som lmnats revisionsfretaget av SCA samt fr dess beroende i vrigt av bolaget och dess led ning. Vid varje tillflle har styrelsens ledamter haft mjlighet att stlla frgor till revisorn. Vissa delar av den frdjupade redovisningen ger rum utan att representanter fr bolagets ledning r nrvarande.
Styrelsens och utskottens mten
jAN Styrelse Revisionsutskott Ersttningsutskott
FEB
mAR
ApR
mAj
jUN
jUl
AUg
SEp
okt
NoV
dEc
51
Ersttningar, ledning och styrelse

Riktlinjer rsstmman 2011 beslutade om riktlinjer fr ersttning till ledande befattningshavare som bygger p en total ersttning, baserad p fast ln, rrlig ersttning och andra frmner samt pen sion. Dessa riktlinjer fresls ofrndrade ven till rsstmman 2012, se sidan 14. Ersttning till vd och vriga ledande befattningshavare Ersttning till vd och vriga ledande befattnings havare redovisas i not 6 p sidan 88. Den rrliga ersttningen fr vd, vice vd:ar, affrsenhetschefer har fr 2011 varit maximerad till 100 procent av den fasta lnen. Fr en affrsenhetschef, verk sam i Amerika, r det maximala utfallet 110 pro cent medan motsvarande begrnsning fr vriga befattningshavare r 90 procent. Rrlig ersttning och strategiska ml Programmen fr rrlig ersttning r utformade fr att stdja koncernens strategiska ml. Det kortsik tiga programmet r individuellt anpassat och base ras huvudsakligen p kassaflde, rrelseresultat och tillvxt. Det lngsiktiga programmet baseras p SCAaktiens lngsiktiga totala avkastning. Ersttning till styrelsen Det sammanlagda arvodet till de bolagsstmmo valda styrelseledamterna uppgr enligt rsstm mans beslut till 5 200 000 SEK. Se vidare not 6 p sidan 88.
mjlig maximal ersttning, sammansttning

Fast ln Short Term Incentive Long Term Incentive
Utfall rrliga ersttningar 20072011

MSEK 40 30 20 10 0 % 80 60 40 20 0
2007
2008
2009
2010
2011
Utfall MSEK
Utfall % av fast ln
52
Intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen

Styrelsens ansvar fr intern styrning och kontroll regleras i aktiebolagslagen, rsredovisningslagen och i Svensk kod fr bolagsstyrning. I rsredovis ningslagen uttrycks krav p att bolaget rligen ska beskriva bolagets system fr intern kontroll och riskhantering avseende den finansiella rap porteringen. Styrelsen har det vergripande ansvaret fr den finansiella rapporteringen och i dess arbetsordning regleras styrelsens och utskottens inbrdes arbetsfrdelning. Revisionsutskottet har en viktig uppgift i att bereda styrelsens arbete med att kvalitetsskra den finansiella rapporteringen. Beredningen inne fattar frgor om internkontroll och regelefterlev nad, kontroll av redovisade vrden, uppskatt ningar, bedmningar och vrigt som kan pverka de finansiella rapporternas kvalitet. Utskottet har gett i uppdrag t bolagets revisor att srskilt gran ska hur vl reglerna fr intern kontroll, svl ver gripande som detaljerade, efterlevs i bolaget. Finansiell rapportering till styrelsen Styrelsens arbetsordning anger vilka rapporter och vilken information av finansiell natur som ska frelggas styrelsen vid varje ordinarie samman trde. Den verkstllande direktren skerstller att styrelsen erhller den rapportering som erfor dras fr att styrelsen lpande ska kunna bedma bolagets och koncernens ekonomiska stllning. Detaljerade instruktioner anger ven i sak vilka typer av rapporter som styrelsen ska erhlla vid varje sammantrde. Extern finansiell rapportering Kvaliteten i den externa finansiella rapporteringen skerstlls genom en rad skilda tgrder och ruti ner. Verkstllande direktren ansvarar fr att all information som frekommer, till exempel press meddelanden med finansiellt innehll, presenta tionsmaterial fr mten med media, gare och finansiella institutioner, r korrekt och av god kva litet. Bolagets revisorer har bland annat till uppgift att granska redovisningsfrgor som r kritiska fr den finansiella rapporteringen samt redovisa sina iakttagelser fr revisionsutskottet och styrelsen. Frutom rsbokslut granskar revisorn ven halv rsbokslutet. Riskhantering Vad gller den finansiella rapporteringen bedms riskerna frmst ligga i att materiella fel kan upp komma i redovisningen av bolagets finansiella stllning och resultat. Fr att minimera dessa ris ker har styrande dokument etablerats avseende redovisning, rutiner fr bokslut samt uppfljning av rapporterade bokslut. Ett gemensamt system fr inrapportering av bokslut har ocks infrts. SCAs styrelse och ledning bedmer lpande rap porteringen frn ett riskperspektiv. Som std fr denna bedmning grs bland annat jmfrelser av resultat och balansrkningsposter med tidi gare rapportering samt med budget och andra plansiffror. Viktiga kontrollaktiviteter av betydelse fr den finansiella rapporteringen utfrs med hjlp av IT-system. Se ven Risk och riskhantering p sidorna 5863. kontrollaktiviteter och uppfljning Vsentliga instruktioner och riktlinjer vad gller den finansiella rapporteringen upprttas och upp dateras lpande av koncernens centrala control lerorganisation och finns ltt tillgngliga p kon cernens intrant. Den centrala controllerorganisa tionen ansvarar fr att instruktioner och riktlinjer efterlevs. Processgare p olika niver inom SCA r ansvariga fr utfrandet av ndvndiga kon troller avseende den finansiella rapporteringen. En viktig roll spelar affrsenheternas controlleror ganisationer vilka ansvarar fr att den finansiella rapporteringen frn varje enhet r korrekt, full stndig och i tid. Drutver har varje affrsenhet en ekonomiansvarig med ansvar fr respektive affrsenhets finansiella rapportering. Ett std fr kontrollaktiviteterna r de budgetar som varje affrsenhet upprttar och under ret uppdaterar iform av lpande prognoser. Under senare r har SCA infrt ett standardi serat system av kontroller avseende processer av betydelse fr den finansiella rapporteringen. Kon trollerna anpassas till varje enhets arbetsprocess och systemstruktur. Drfr upprttar varje enhet en frteckning ver de faktiska kontroller som ska gras fr enheten i frga. Kontrollerna i dessa processer bedms genom sjlvutvrdering, kom pletterat med uppfljning genom enheten fr intern revision. SCA har i vissa fall ven anlitat extern hjlp fr att utvrdera dessa kontroller. Regelbunden rapportering och granskning av ekonomiskt utfall sker i de operativa enheternas ledningsgrupper och kommuniceras till SCAs led ning genom mnads och kvartalsvisa mten. Innan rapportering sker analyseras resultaten fr att identifiera och eliminera eventuella misstag i processen fram till bokslutet. Se ven Internrevi sion p sidan 51. Arbetet under 2011 Hela SCA anvnder sedan mnga r ett gemen samt inrapporteringssystem fr finansiella rap porter. Allt fler enheter inom SCA infr ocks samma redovisningssystem. Under 2011 infrdes det gemensamma redovisningssystemet i bland annat Malaysia. En annan utveckling r att redo visning och rapportering fr flera enheter sker p samma plats, med s kallade Shared Service Centers. Rapporteringen blir drmed mer effektiv och likformig. Under ret infrdes nya sdana centra i bland annat Frankrike. Ett projekt med avsikt att minska antalet legala enheter inom SCA och drmed frenkla rapporterings och system strukturerna pbrjades under 2010 och fortsatte 2011. Projektet har utvecklats till att ocks omfatta en samordning av SCAs globala proces ser inom finans och HR. Detta kommer att gradvis pverka de faktiska processerna under 2012. En uppfljning har ocks gjorts av koncernens pro cessbaserade kontroller. Uppfljningen visar att de flesta av SCAs enheter har dessa kontroller p plats och att de fungerar vl.
53
Ansvar och styrning | Styrelse och revisorer
Styrelse och revisorer

Valda av rsstmman
Sverker Martin-Lf pr Boman (1961) Ingenjr och ekonomexamen Vd, koncernchef och styrelseledamot i Handelsbanken. Invald: 2010 A-aktier: 1 000 Oberoende i frhllande till bolagets strre gare.
Pr Boman
Sverker martin-lf (1943) Tekn lic, Fil dr hc Ordfrande i styrelsen sedan 2002, tidigare vd och koncernchef i SCA. Styrelseordfrande i Industrivrden, SSABoch Skanska. Vice ordfrande i Ericsson. Styrelseledamot iHandelsbanken. Invald: 1986 A-aktier: 3 000 B-aktier: 77 823 Oberoende av bolaget och bolagsledningen.
Sren gyll (1940) Tekn dr hc Ledamot i Kungliga Ingenjrsvetenskapsakademien (IVA). Invald: 1997 B-aktier: 4 407 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs strre gare. Jan Johansson
Rolf Brjesson (1942) Civ ing Styrelseordfrande i Ahlsell AB och Biolight AB. Styrelseledamot i Avery Dennison och Huhtamki Oyj. Invald: 2003 B-aktier: 17 850 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs strre gare. Rolf Brjesson
Sren Gyll
jan johansson (1954) Jur kand Vd och koncernchef i SCA. Styrelseledamot i Handelsbanken och SSAB. Invald: 2008 B-aktier: 61 900
54
Uppgifterna, som omfattar eget och nrstendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2011.
Styrelse och revisorer | Ansvar och styrning
Leif Johansson
Barbara milian thoralfsson (1959) MBA, BA Styrelseledamot i Electrolux AB, Fleming Invest AS, Norfolier AS, Orkla ASA och Telenor ASA. Invald: 2006 B-aktier: 3 000 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs strre gare.
Anders Nyrn leif johansson (1951) Civ ing Styrelseordfrande i Ericsson. Preses (ordfrande) i Kungliga Ingenjrsvetenskapsakademien (IVA). Ordfrande i ERT (European Round Table of Industrialists). Styrelseledamot iSvenskt Nringsliv. Invald: 2006 B-aktier: 6 040 Oberoende av bolaget, bolagsledningen och SCAs strre gare. Anders Nyrn (1954) Civ ek, MBA Vd i AB Industrivrden och koncernchef. Styrelseordfrande i Sandvik och vice ordfrande iHandelsbanken. Styrelseledamot i Ericsson, Ernstrmgruppen, Industrivrden, SSAB, Volvo, Handelshgskolan i Stockholm och Handelshgskolefreningen. Invald: 2001 B-aktier: 1 200 Oberoende av bolaget och bolagsledningen.
Barbara Milian Thoralfsson
Utsedda av de anstllda
rjan Svensson (1963) Huvudskyddsombud vid SCA Hygiene Products AB, Edet Bruk, Lilla Edet. Medlem av LO. Utsedd: 2005 B-aktier: 75 lars jonsson (1956) Ordfrande Pappers avd 167 vid SCAGraphic Sundsvall AB, strands massafabrik, Timr. Medlem av LO. Utsedd: 2005 thomas Wiklund (1955) Skiftgende produktionsledare tillika ordfrande fr Ledarna p Munksunds pappersbruk. Medlem av PTK Utsedd: 2009
Suppleanter
Harriet Sjberg (1946) Unionen-ordfrande SCA Hygiene Products AB, Gteborg. Medlem av PTK. Utsedd: 2001 B-aktier: 1 815 Bert-Ivar pettersson (1955) Arbetsledare vid SCA Graphic SundsvallAB, Ortvikens pappersbruk, Sundsvall. Medlem av PTK. Utsedd: 2005 Anders Engqvist (1958) Maskinoperatr vid SCA Packaging Sweden AB, Vrnamo. Medlem av LO. Utsedd: 2005
Hedersordfrande
Bo Rydin Civ ek, Ek dr hc, Tekn dr hc
Revisorer
pricewaterhousecoopers AB Huvudansvarig: Anders Lundin, Auktoriserad revisor.
Styrelsens sekreterare
Anders Nyberg (1951) Jur kand Chef koncernstab Corporate Legal Affairs, chefsjurist. B-aktier: 36 846
rjan Svensson
Lars Jonsson
Thomas Wiklund
55
Ansvar och styrning | Koncernledning
Koncernledning
Mats Berencreutz (1954) Vice vd Civ ing Anstlld sedan 1981 B-aktier: 7 600
Lennart Persson Lennart Persson (1947) CFO och Vice vd Chef koncernstab Finance Fretagsekonom Anstlld sedan 1987 B-aktier: 41 965 Mats Berencreutz
Jan Johansson Jan Johansson (1954) Vd och koncernchef Jur kand Anstlld sedan 2007 B-aktier: 61 900
William Ledger (1967) Chef Global Hygiene Supply Tekn kand, kemiingenjr Anstlld sedan 2002
Robert Sjstrm Robert Sjstrm (1964) Chef koncernstab Strategy and Business Development inklusive Global Business Services Civ ek, MBA Anstlld sedan 2009 B-aktier: 7 400
Christoph Michalski Christoph Michalski (1966) Chef Global Hygiene Category Civ ek Anstlld sedan 2007 B-aktier: 8 850
William Ledger
Magnus Groth Sune Lundin (1951) Chef SCA AFH Professional Hygiene Europe Civ ing Anstlld sedan 2008 B-aktier: 6 950
Margareta Lehmann (1958) Chef SCA Incontinence Care Europe Civ ek Anstlld sedan 1983 B-aktier: 1 398
Magnus Groth (1963) Chef SCA Consumer Goods Europe Civ ek, Civ ing Anstlld sedan 2011
Margareta Lehmann
Sune Lundin
56
Uppgifterna, som omfattar eget och nrstendes innehav av aktier, avser situationen den 31 december 2011.
Koncernledning | Ansvar och styrning
Thomas Wulkan (1961) Chef SCA MEIA Fretagsekonom Anstlld sedan 2000 B-aktier: 3 800
Don Lewis (1961) Chef SCA Americas Fretagsekonom Anstlld sedan 2002 Ulf Sderstrm
Thomas Wulkan
Don Lewis
Michael Cronin
Ulf Sderstrm (1964) Chef SCA Asia Pacific Fretagsekonom, MBA Anstlld sedan 2009 B-aktier: 4 500
Ulf Larsson (1962) Chef SCA Forest Products Jgmstare Anstlld sedan 1992 B-aktier: 4 400 Ulf Larsson
Michael Cronin (1958) Chef SCA Packaging Marknadsfringsexamen Anstlld sedan 2010 B-aktier: 5 000
Gordana Landn Gordana Landn (1964) Chef koncernstab Corporate Human Resources Fil kand Anstlld sedan 2008 B-aktier: 3 617
Anders Nyberg (1951) Chef koncernstab Corporate Legal Affairs, chefsjurist Jur kand Anstlld sedan 1988 B-aktier: 36 846
Kersti Strandqvist (1963) Chef koncernstab Corporate Sustainability Civ ing, Tekn lic Anstlld sedan 1997 B-aktier: 1 397
Camilla Weiner (1968) Chef koncernstab Corporate Communications Civ ek Anstlld sedan 2010 B-aktier: 1 200 Camilla Weiner
Anders Nyberg
Kersti Strandqvist
57
Ansvar och styrning | Risker och riskhantering
Risker och riskhantering

Risker som kan pverka mluppfyllelsen SCA r exponerat fr ett antal risker, vilka kan ha strre eller mindre betydande pverkan p koncernen. Riskerna definieras i huvudsak som faktorer vilka pverkar SCAs mjligheter att n uppstllda ml fr koncernen. Detta gller svl finansiella ml som ml inom andra omrden. SCAs ml framgr av beskrivningen under avsnittet Strategi p sidorna 610. Mnga av de beskrivna riskerna kan pverka fretaget bde positivt och negativt. Detta betyder att vid en gynnsam utveckling av risken eller om riskhanteringen lyckas bemstra risken p ettbra stt kan mluppfyllelsen bli bttre n frvntat. I denna mening innehller riskerna ven mjligheter fr SCA. Exempel p detta r BNPutveckling och konjunktur, kostnader fr insatsvaror, kund- och konsumentbeteenden samt variationer i marknadspris. SCAs struktur och vrdekedja SCAs struktur och spridda verksamhet medfr i sig sjlv en viss grad av riskreducering. SCA verkar inom fyra affrsomrden som levererar till helt eller delvis olika kundsegment och slutfrbrukare. De olika verksamheterna pverkas delvis olika av konjunktur och den allmnna vlstndsutvecklingen. Konkurrenssituationen skiljer sig ocks t iolika verksamheter. SCA sljer via mnga olika kanaler och distributionsvgar. Verksamheten har en stor geografisk spridning. Frsljning sker i fler n 100 lnder vrlden ver och tillverkningen bedrivs vid cirka 250 produktionsenheter i ett 40-tal lnder. Ofta r frsljningen baserad p lokal tillverkning. SCAs struktur innebr ocks att rvarufldena till viss del r integrerade frn skogsmark till frdiga konsumentprodukter. Under 2011 kom 50 procent av SCAs behov av vedrvara frn egen skog. Vedfibern anvnds fr SCAs tillverkning av avsalumassa, wellpapprvara, tryckpapper, inom sgverksrrelsen samt fr tillverkning av mjukpapper. Eget skogsavfall anvnds inom biobrnsleverksamheten. Energi som genererats i produktionsprocessen anvnds internt eller sljs.
BNP-utveckling och konjunktur
Miljpverkan och klimatfrndringar
SCAs volymutveckling r kopplad till utvecklingen av BNP och drmed sammanhrande faktorer, som till exempel industriproduktion, i de lnder som r SCAs
huvudsakliga marknader. Variationer i BNP utvecklingen pverkar efterfrgan p vissa av SCAs produkter.
SCAs verksamhet pverkar luft, vatten, mark och biologiska processer, vilket kan medfra kostnader fr terstllande av miljn. Frgan om klimatfrndringens ekonomiska pver kan vxer ocks i betydelse.
Risk
SCA har reducerat pverkan av den allmnna eko nomiska konjunkturutvecklingen genom satsning p hygienverksamheten. vriga verksamheter r mer konjunkturberoende. Personliga hygienprodukter och Mjukpapper sva rade 2011 fr 59 procent av SCAs omsttning. Fr sljningen till detaljhandelsmarknaden, vilken utgr huvuddelen av omsttningen inom hygienprodukter, r mer beroende av etablerade konsumtionsmnster och distribution n av konjunktursituationen. Institu tions och hemvrdssegmentet fr inkontinenspro dukter r ocks relativt konjunkturoberoende, ven om det i vissa lnder kan pverkas av den offentliga budgetsituationen. Det mest konjunkturknsliga segmentet inom hygienverksamheten utgrs av mjukpapper fr storfrbrukare, vilket pverkas av konsumtionen av mjukpapper utanfr hemmet, till exempel inom industri, kontor samt inom hotell och restaurangbranschen. Ett mer konjunkturknsligt affrsomrde r Fr packningar, vilket 2011 svarade fr 25 procent av omsttningen. Volymutvecklingen pverkas av utvecklingen inom livsmedelsindustrin (cirka 45 pro cent av volymerna) och tillverkningsindustrin (cirka 30 procent). ven Skogsindustriprodukterna r kon junkturknsliga. Frsljningen av tryckpapper, vilken utgr 8 procent av SCAs frsljning, pverkas av svngningar i annonskonjunkturen. Den relativt kon
Policy/tgrd
junkturberoende bygg och smhusindustrin pver kar SCAs verksamhet inom sgade trvaror, vilken utgr 5 procent av omsttningen. Fr samtliga verksamheter gller att SCA hanterar effekten av frekommande konjunktursvngningar med tgrder fr att snka kostnaderna samt att se ver kapacitets och produktionsstruktur.
Utveckling inom fr SCA viktiga kundsegment (Europa, Index r 2000 = 100)

Index 120 100 80 60 40
00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11
Dagligvaruhandel Tillverkningsindustri Byggnadsindustri
Annonsmarknad (tidningar och tidskrifter, Tyskland, Frankrike och Storbritannien)
SCA har sedan flera r en hllbarhetspolicy, vilken anger riktlinjerna fr koncernens tgr der inom milj och socialt ansvar. Riskerna minimeras genom frebyggande arbete i form av certifierade miljhanteringssystem, milj riskunderskningar i samband med frvrv samt saneringsprojekt vid nedlggning av anlggningar. Koncernens stora skogsinnehav har en betydande positiv miljpverkan genom absorption av koldioxid. Skogen garanterar dessutom tillgng till frnybar skogsrvara. Genom det omfattande resursanvnd ningssystemet RMS kontrollerar SCA hur fretaget utnyttjar energi, vatten, transporter och rvaror. Uppgifterna anvnds till intern styrning och uppfljning av satta ml. SCA arbetar aktivt med att reducera klimatpver kan genom snkt energikonsumtion och minskade utslpp av vxthusgaser. Det sker ett kontinuerligt arbete fr att minska den redan lga anvndningen av olja och kol samt att ka inslaget av frnybar energi, som vind kraft. En utfrlig beskrivning av SCAs arbete och styrning inom detta omrde ges i Hllbar hetsredovisningen.
58
Risker och riskhantering | Ansvar och styrning
Den frdiga avsalumassan anvnds sedan i tillverkningen av framfr allt mjukpapper och personliga hygienprodukter. Under 2011 kom 41 procent av massabehovet frn den egna massatillverkningen. SCA r ocks en stor aktr p returfibermarknaden. Den egna insamlingen svarade 2011 fr 35procent av koncernens behov, vilka frmst avsg mjukpapper och frpackningar men ven SCAs tryckpappersverksamhet anvnde sig av den insamlade returfibern. Processer fr riskhantering SCAs styrelse beslutar om koncernens strategiska inriktning p koncernledningens rekommendationer. Ansvaret fr den lngsiktiga och vergri-
pande hanteringen av risker av strategisk typ fljer bolagets delegeringsordning, frn styrelse till vd och frn vd till affrsenhetschef. Det innebr att de flesta operativa risker hanteras av SCAs affrsenheter p lokal niv men samordnas, dr s bedms ndvndigt. Verktygen fr samordningen bestr frmst av affrsenheternas lpande rapportering samt den rliga strategiprocessen, dr risker och riskhantering r en del av processen. SCAs finansiella riskhantering r centraliserad, liksom internbanken fr koncernbolagens finansiella transaktioner och hanteringen av koncernens energirisker. De finansiella riskerna hanteras i enlighet med koncernens finanspolicy, vilken r faststlld av SCAs styrelse och utgr till-
sammans med SCAs energiriskpolicy ett ramverk fr hanteringen. Riskerna sammanstlls och fljs upp lpande fr att skerstlla att dessa riktlinjer efterfljs. SCA har ven centraliserat annan riskhantering. SCA har etablerat en stabsfunktion fr intern revision vilken fljer upp att organisationen efterlever koncernens policyer. Risker och riskhantering De viktigaste risker som pverkar SCAs frmga att n uppsatta ml presenteras p sidorna 5863 tillsammans med en beskrivning av hur dessa risker hanteras.
Pverkan av politiska beslut
Pverkan av substitut
Beroende av stora kunder och distributrer

Detaljhandeln r SCAs strsta enskilda kund grupp och utvar drmed ett stort inflytande. SCA anvnder ocks andra distributrer eller terfrsljare vilka kan pverka SCA. Generellt pgr inom flera av SCAs frsljningskanaler en konsolidering, vilket kar beroendet av enskilda kunder. Det kande beroendet kan leda till nega tiva konsekvenser, om SCA inte skulle leva upp till stllda krav.
SCAs verksamhet pverkas av politiska beslut och administrativa regler i de fler n 100 lnder i vilka koncernen r verksam. Dessa rr sig om generella regler ssom beskattning och finansiell rapportering. SCA pverkas ocks av mer speci fika regler som tillstndsgivning enligt miljbalken och kostnadsersttning inom hlsovrds systemen.
Andra produktlsningar (substitut) kan erstta produkter som ingr i SCAs utbud och drmed minska frsljningen. SCA kan ocks genom att erbjuda konkurrenskraftiga produkter ta mark nadsandelar av substituten. Frgan om substitut r ocks kopplad till frndrade kund och kon sumentbeteenden och attityder vilka pverkar efterfrgan p vissa produkter och drmed ln samheten.
Risk
Genom SCAs funktion Public Affairs arbetar bola get med interna ntverk fr att bevaka och utvr dera omvrldsfrndringar, stta prioriteter och ta fram samordnade handlingsplaner. SCA medver kar ocks i nationella och internationella bransch organisationer, vilka r de primra organen fr deltagandet i den aktuella samhllsdebatten. Ifr bolaget viktiga frgor kan SCA ven arbeta direkt tillsammans med myndigheter och allmn het. Exempel p detta r i arbetet med att anlgga vindkraftverk p SCAs mark i mellersta Sverige samt de regelbundna samrden med svenska samer avseende samverkan mellan skogsbruk och rensktsel. Ett nyckelomrde fr SCA r den globala energi och miljlagstiftningen. D SCA har stor verksamhet i Europa och EU har en ledande roll i att utveckla miljlagstiftning s fokuserar SCA sina aktiviteter p EUs olika institutioner. SCA fl jer till exempel utvecklingen inom policyomrden av stor vikt fr bolaget, ssom resursanvndning generellt och frgor om vatten, luft och avfall till exempel avseende EUs handel med utslppsrt ter, EUs avfallsdirektiv och frgan om anvndan det av svavelhaltiga brnslen inom sjfarten. SCA arbetar aktivt med att sprida erfarenhe terna av olika nationella system till beslutsfattare i lnder dr nya strukturer byggs upp. Exempel p detta r uppbyggnaden av system fr kostnadsfri frskrivning av inkontinenshjlpmedel i lnder dr sdan inte funnits tidigare.
Substitut frekommer fr i stort sett alla SCApro dukter. Det kan rra sig om andra produkter med liknande funktion, till exempel tygbljor, frpack ningar av plast och tygtrasor fr avtorkning, eller helt andra lsningar p kundens och konsumen tens behov ssom elektriska handavtorkare och spridning av nyheter genom elektronisk media i stllet fr p papper. SCA vidtar proaktiva tgrder fr att anpassa sig till frekomsten av substitut och ta tillvara mj ligheterna att expandera SCAs affr genom att se substituten som en marknadspotential. Ett stt att vara proaktiv r genom egen innovation, inklusive egen forskning och utveckling. En stor drivkraft fr innovation r krav och nskeml frn kunder och konsumenter. Utvecklingsarbetet sker drfr ofta i direkt samarbete med kunder. En allt viktigare fak tor r kad hllbarhet, bde avseende milj, eko nomi och sociala faktorer. Andra krav p SCAs innovation r nskan att skapa lnsam differentie ring av SCAs produktutbud och skapa vrde och tillvxt, bde fr kunderna och SCA (ls mer om innovation p sidan 18). I mnga lnder r penetrationsgraden lg, det vill sga att endast en liten andel av befolkningen anvnder sig av SCAs produkter, jmfrt med i utvecklade lnder. Fr att ka acceptansen fr produkterna arbetar SCA med attitydfrgor och att bryta tabun. Detta gller ven i Europa och Nordamerika, exempelvis inom inkontinenspro dukter.
SCA har en relativt spridd kundstruktur, med kunder inom mnga olika verksamhetsomrden. Inom detaljhandeln pgr en trend mot kad kon centration, vilken hittills framfr allt betytt frre detaljhandelsfretag p nationell och regional niv. Detta kan ocks rymma mjligheter genom nrmare samarbeten. Fortfarande r antalet detaljhandelsfretag stort, vilket minskar risken fr SCA. SCA anvnder ocks distributrer, fram fr allt fr mjukpapper fr storfrbrukare. Hr r antalet distributrer mycket stort och den interna tionella koncentrationen relativt liten. SCAs tio strsta kunder svarade 2011 fr 13 procent av SCAs frsljning. Den enskilt strsta kunden svarade fr 2 procent av frsljningen. De flesta av dessa kunder var detaljhandelsfretag. Ngra strre distributrer fr mjukpapper fr stor frbrukare ingr ocks bland de tio strsta kun derna. Kreditrisken i kundfordringar behandlas under avsnittet Kreditrisk p sidan 63.
Policy/tgrd
59
Expansion p nya marknader
Variationer i marknadspris fr SCAs produkter

Variationer i marknadspriserna fr SCAs produkter kan skapa stora svngningar i resultatet fr produk ten ifrga, i de fall variationerna inte r relaterade till frndrade kostnader fr SCA.
Risker i anlggningar
SCA har de senaste ren expanderat verksamhe ten p nya geografiska tillvxtmarknader utanfr Vsteuropa och Nordamerika. Expansionen kan, om frhllandena r annorlunda n p redan eta blerade marknader, medfra nya risker fr SCA.
SCA har ett stort antal produktionsanlggningar i ett 40tal lnder. Mnga av dessa bedriver konti nuerlig produktion. Brnder, maskinhaverier och andra typer av skadehndelser kan skada anlgg ningen ifrga och ven orsaka leveransproblem.
Risk
SCA kan expandera verksamheten p olika stt. Frsljning av SCAs produkter p nya marknader kan sktas av agenter eller av egna sljbolag. I de fall tillverkning p den lokala marknaden r aktuell, kan den ske i ett samriskbolag med andra gare eller i form av att SCA frvrvar eller startar ett hel gt bolag. Ett samriskbolag minskar risken fr SCA genom samarbete med en partner med god lokal knnedom. En frstudie genomfrs innan verksamheten startar. Beroende p hur verksamheten avses bedrivas grs frstudien p olika stt, till exempel genom marknadsstudier och genomgng av juri diska frutsttningar inklusive miljlagstiftning, s kallad due diligence av existerande bolag och bedmningar av affrsklimat och frekommande affrsmetoder p marknaden ifrga. Det grs ven en riskanalys av miljmssiga och affrsetiska fr gestllningar. Nr verksamheten vl kommit igng har SCA ofta frbttrat sin kunskap om marknaden och kan drigenom anpassa verksamheten. Viktigt r att rekrytera personal med rtt vrderingar samt genom kommunikation upprtthlla kontakten med marknaden ifrga. SCAs koncernpolicyer, inklusive Uppfrandekod och hllbarhetspolicy, gller fr alla marknader dr SCA r verksamt.
Risken fr att variationer i marknadspriser skapar stora svngningar i resultatet kan mtas p flera stt. En mindre del av kontrakten, framfr allt inom wellpapp, har indexerats fr att motsvara underlig gande kostnadsbild. Lngtidskontrakt till fasta pri ser samt prisskring frekommer endast i undan tagsfall. Fr att minska effekten p SCA av pris variationerna vidtas tgrder fr att anpassa kost nadsbilden till snkta marknadspriser, till exempel i form av omfrhandling av inkpsavtal, personal och kapacitetsreduktioner samt versyn av verk samhetsstrukturen. I andra fall kan produktens innehll anpassas till den nya marknadsprisnivn. Frndrade marknadspriser inom ngra av SCAs produktsegment framgr av nedanstende grafik. Bilden terger medelpriset per r (index 100) och svngningar kring detta under de senaste tio ren.
SCAs arbete inom detta omrde styrs av en Risk Management Policy vilken anger hur SCA ska hantera frskringsbara risker. Mlet med riskhan teringen ur detta perspektiv r att p ett bra och kostnadseffektivt stt skydda anstllda, miljn, fretagets tillgngar och verksamhet samt att mini mera SCAs riskhanteringskostnad. Detta kan ske genom att skapa och vidmakthlla balans mellan skadefrebyggande och frskringsskydd. Det skadefrebyggande arbetet bedrivs enligt fastlagda riktlinjer vilka inkluderar inspektioner av riskingenjrer och jmfrelser med andra anlgg ningar, inom och utom SCA. Viktiga moment i det skadefrebyggande arbetet innefattar ocks underhll av anlggningar, utbildning av personal, god ordning och reda samt dokumentation. Varje r investerar SCA i skadefrebyggande tgrder och befintliga anlggningar arbetar kontinuerligt fr att minska sina risker. Bland annat frses nya anlggningar regelmssigt med sprinklersystem. Samtliga helgda anlggningar r frskrade till teranskaffningsvrde samt fr bortfall av tck ningsbidrag. Inom EU sker frskringen i eget bolag, med extern terfrskring fr strre skador. Utanfr EU samarbetar SCA med marknadsle dande frskringsbolag.
Policy/tgrd
Frsljning p tillvxtmarknader
8% 18 %
Hgsta/lgsta marknadspriser (rsmedeltal) 20012011 per produkt

Index 130
2001
2011
120 110 100
Tillvxtmarknader Mogna marknader I tillvxtmarknaderna ingr lnderna i steuropa, Latinamerika, Asien (exklusive Japan) samt Afrika.
90 80 Sgade trvaror (Furu) Tryckpapper (LWC) Wellpapp Mjukpapper Medelpris fr perioden
60
Leverantrer
Kostnader fr insatsvaror
Risker relaterade till anstllda, legala risker samt risker i IT-system

Risker relaterade till anstllda SCA mste ha tillgng till kompetenta och motive rade medarbetare samt skerstlla tillgngen p bra ledare fr att uppn uppstllda strategiska och operationella ml. Legala risker Ny lagstiftning i olika lnder kan pverka SCA negativt. Rttsprocesser kan vara utdragna och kostsamma. Risker i IT-system SCA r beroende av ITsystem fr den fortlpande verksamheten. Strningar eller felaktigheter i kri tiska system har en direkt pverkan p produktio nen. Felaktig hantering av finansiella system kan pverka fretagets resultatredovisning.
SCA r beroende av ett stort antal leverantrer. Ett bortfall av viktiga leverantrer kan frorsaka SCA kostnader och problem i tillverkningen. Leverant rer kan ocks orsaka SCA problem om de inte lever upp till gllande lagar och frordningar eller p annat stt uppvisar ett oetiskt beteende.
Marknadspriset fr mnga insatsvaror, anvnda i tillverkningen av SCAs produkter, varierar ver tiden vilket kan pverka SCAs resultat.
Risk
Fr att reducera risken har SCA leveransavtal med ett stort antal olika leverantrer och tecknar lpande avtal med varierande lptider. Fr i stort sett alla viktiga insatsvaror finns ett flertal olika leve rantrer. Avtalen skerstller leveranser av en bety dande andel insatsvaror samtidigt som effekterna av pltsliga kostnadskningar begrnsas. Ett dju pare samarbete som ocks inkluderar utveckling av material och processer sker med utvalda leverantrer. SCA utvrderar kontinuerligt alla viktiga leveran trer fr att skerstlla att de lever upp till SCAs krav i alla avseenden. Utvrderingen kan ske i form av frgeformulr, besk p plats eller med hjlp av oberoende revisioner. Fr i stort sett alla viktiga insatsvaror utvrderar SCA fljande faktorer hos nuvarande och potentiella leverantrer: Kvalitet Produktskerhet verkanpmiljinklusivefrganominsats P varornas ursprung Anvndandetavkemikalier EfterlevnadavSCAsUppfrandekod
Risken med insatsvarornas prisvariationer och dess inverkan p resultatet kan hanteras p flera stt. SCAs struktur innebr att rvarufldena till bety dande del produceras inom koncernen och drmed fr prisfrndringar mindre effekt p resultatet. Under 2011 kom 50 procent av SCAs behov av vedrvara frn egen skog och 41 procent av massabehovet frn egen massatillverkning. Den egna insamlingen av returfiber svarade fr 35 procent av koncernens behov. Ett annat stt att hantera prisrisken r genom finansiella skringar och lngtidskontrakt. SCA r ett energiintensivt fretag och skrar energipris risken fr elektricitet och naturgas. Mer detaljerad information om energiprisrisken och dess hantering terfinns p sidan 62. Normalt sett hanteras inga andra prisrisker i insatsvaror genom skring, ven om det undantagsvis kan gras. En stor kostnadspost r oljebaserade material och andra oljerelaterade kostnader, som till exem pel transporter. De oljebaserade materialen anvnds frmst inom Personliga hygienprodukter samt generellt som frpackningsmaterial. Dessa och andra kostnader hanteras frmst genom kom pensation i form av hjda priser p SCAs produkter nr s r mjligt eller med hjlp av frndrad pro duktspecifikation eller genom rationalisering av den egna verksamheten. Effekten av prisfrndringar p insatsvaran kan frdrjas genom inkpsavtal. SCAs relativa kostnader fr olika viktiga insats varor beskrivs p sidan 116. Prisutvecklingen fr ngra insatsvaror framgr nedan. Hgsta/lgsta marknadspriser (rsmedeltal) 20012011 per produkt
Index 200 175 150 125 100 75 50 25 0 Massa (NBSK, USD) Returpapper (OCC) Elenergi (Nordpool) Medelpris fr perioden
Risker relaterade till anstllda Genom en strategisk bemanningsplanering sker stller SCA tillgngen p personer med rtt kom petens vid rtt tillflle. Rekryteringen kan ske bde externt och internt, dr den interna rekryteringen och rotationen underlttas genom en s kallad Job portal, dr lediga befattningar utannonseras, bde internt och externt. Lner och andra villkor skall vara marknadsanpassade samt kopplas till SCAs affrs mssiga prioriteringar. En etablerad successionspla nering skrar verksamheten. SCA efterstrvar goda relationer med de fackliga organisationerna. Legala risker SCA fljer utvecklingen av lagstiftningen genom sin interna juridiska stab samt genom externa rd givare. En annan viktig frga r hanteringen av SCAs immateriella tillgngar (patent, varumrken med mera), vilken till stor del r centraliserad. I de 100tal lnder dr SCA verkar hanteras lokala juri diska frgor och tvister genom ett omfattande nt verk av lokala juridiska rdgivare. Risker i IT-system SCA har etablerat ett ledningssystem fr informa tionsskerhet jmte kvalitetsrutiner som styr IT verk samheten. Uppfljning av informationsskerheten sker genom kontinuerliga revisioner. Standardiserade processer finns fr implementering av nya system, fr frndring av befintliga system liksom fr den dagliga driften. Strre delen av SCAs systemland skap bygger p vlbeprvade produkter ssom SAP.
Policy/tgrd
61
Energiprisrisk
Energiprisrisk r risken att kade energipriser pver kar SCAs rrelseresultat negativt. SCA r exponerat fr prisfrndringar p elektricitet och naturgas men ven priset p andra energirvaror pverkar SCAs rrelseresultat bde direkt och indirekt.
Valutarisk | Transaktionsexponering
Transaktionsexponering r risken fr att ndrade valutakurser fr exportintkter och importkostnader pverkar koncernens rrelseresultat och anlgg ningstillgngars anskaffningsvrde negativt.
Valutarisk | Omrkningsexponering
Omrkningsexponering r den risk som SCA r exponerat fr vid omrkning av de utlndska dot terbolagens balans och resultatrkningar till SEK.
Risk
SCA hanterar energiprisrisken centralt fr elektri citet och naturgas. Enligt SCAs policy kan dessa prisrisker skras upp till 36 mnader. Energiprissk ringar sker dels genom finansiella instrument och dels genom prisbindningar i befintliga leveransavtal. SCA skerstller leverans av elektricitet och naturgas genom centralt frhandlade leveransavtal med vletablerade leverantrer. Portfljen av leve ransavtal ska ha en god spridning fr att minimera SCAs motpartsrisk. SCA kpte under 2011 cirka 7 (7; 7) TWh elektri citet och cirka 9 (9; 9) TWh naturgas. Grafen nedan visar SCAs prisskringar i frhl lande till prognostiserad konsumtion av elektricitet och naturgas fr de kommande tre ren. Grafen inkluderar bde finansiella skringar och skringar gjorda via leveransavtal. En del av den svenska elexponeringen r skrad fr en lngre period via leveransavtal som frfaller 2019. Fr vidare information avseende finansiella pris skringar, se not 18 Derivat p sidan 98.
Transaktionsexponeringen, som fljer av export och import, kan skras upp till 18 mnader. Kontrakt erade framtida betalningar fr anlggningstillgngar ifrmmande valuta kan skras upp till hela anskaff ningsvrdet. Det prognostiserade valutanettofldet mot SEK uppgr till 10 544 (10 430; 9 667) MSEK p rsba sis. De prognostiserade fldena frvntas infalla jmnt ver tiden. Vid rsskiftet var ett nettoflde mot SEK motsvarande 2,7 mnader av 2012 rs prognostiserade flden skrade. Majoriteten av skringarna frfaller under frsta och andra kvarta let 2012. I tabellen nedan visas skringar av 2012 rs fl den samt dess prognos. Fr vidare information avseende skringar av transaktionsexponering, se not 18 Derivat p sidan98.
Policyn avseende omrkningsexponering fr utlndska nettotillgngar r att skra en s stor andel mot SEK att koncernens skuldsttningsgrad r opverkad av valutakursfrndringar. Skringen sker genom att det sysselsatta kapitalet i frm mande valutor finansieras med viss andel ln och valutaderivat i respektive valuta. Den optimala matchningsgraden vid skring blir en funktion av koncernens aktuella skuldsttningsgrad. Omrk ningsexponering i de utlndska dotterbolagens resultatrkningar kursskras inte. Det sysselsatta kapitalet i utlndsk valuta upp gick den 31 december 2011 till 62 293 (67 086; 72591) MSEK. Valutafrdelning framgr av tabellen nedan. Vid rsskiftet finansierades det sysselsatta kapitalet med 23 572 (22 141; 26 530) MSEK i utlndsk valuta, vilket motsvarade en total match ningsgrad om 38 (33; 37) procent. Fr vidare information avseende skringar av om rkningsexponering, se not 18 Derivat p sidan 98.
Finansiering av sysselsatt kapital
Sysselsatt kapital MSEK Nettolneskuld MSEK Matchning finansiering 2011 % 2010 %
Policy/tgrd
Prognos och skringar avseende 2012 rs flden

Nettoflden MSEK Valutainflden MSEK Valutautflden MSEK Skrade inflden % Skrade utflden %
Valuta
Valuta
GBP RUB EUR DKK NOK CHF JPY CAD USD vriga SEK
2 001 1 398 1 358 1 055 963 919 839 829 1 824 3 006 10 544
4 290 1 440 1 537 1 096 1 017 861 1 312 6 181 6 558
2 289 42 482 133 98 22 483 8 005 3 552
16 7 5 33 21 13 87 10 6 9 56
7 0 5 0 0 0 0 4 11 5 11
EUR USD GBP MXN RUB DKK PLN COP vriga Summa valutor SEK Summa
28 868 7 564 6 167 5 021 2 288 1 797 1 410 1 339 7 839 62 293 35 646 97 939
10 215 2 196 3 615 2 361 1 289 769 841 404 1 882 23 572 13 076 36 648
35 29 59 47 56 43 60 30 24 38
29 30 36 54 51 45 61 34 23 33
16 490 15 132
7 808 18 352
Energiprisskringar i frhllande till prognostiserad konsumtion 2011-12-31

% 60 50 40 30 20 10 0 2012 Elektricitet Naturgas 2013 2014
Lngsiktig valutaknslighet
Frsljning % Kost- RrelseBoknader resultat1) slutskurs % MSEK 2011-12-31 Snittkurs 2011
Valuta
EUR USD GBP SEK RUB MXN AUD DKK vriga Summa
50 10 8 8 3 3 3 2 13 100
47 14 5 17 3 2 1 1 10 100
7 407 2 717 3 922 8 042 78 617 1 548 1 046 5 365 9 224
8,9383 6,9198 10,6676 0,2150 0,4938 7,0236 1,2028
9,0241 6,4809 10,3934 0,2210 0,5234 6,6901 1,2115
I tabellen till vnster visas frdelningen av koncernens nettoomsttning och rrelsekostnader per valuta vilket ger en bild av koncernens lngsik tiga valutaknslighet. De strsta exponeringarna finns i EUR, USD, GBP och SEK. Obalansen mellan frsljning och kostnader i SEK beror p att den svenska verksamheten har en hg exportandel som faktureras i frmmande valutor.
1) Rrelseresultat
exklusive jmfrelsestrande poster.
62
Kreditrisk
Med kreditrisk avses risken fr frluster p grund av att SCAs motparter i finansiella kontrakt eller kunder inte fullgr sina betalningstaganden.
Likviditets- och refinansieringsrisk

Med likviditets och refinansieringsrisk avses risken att SCA inte har mjlighet att mta sina betalnings frpliktelser som fljd av otillrcklig likviditet eller svrigheter att uppta nya ln.
Rnterisk
Med rnterisk avses risken att frndringar i rnte nivn pverkar SCA negativt. SCA pverkas av rn tefrndringar via finansnettot.
Risk
Finansiell kreditrisk Mlsttningen r att motparterna ska ha ett kredit betyg om lgst A frn Standard & Poors eller A3 frn Moodys. SCA strvar efter att anvnda avtal vilka medger nettoberkning av fordringar och skulder. Frn 2011 bestms kreditexponeringen i derivatinstru ment som marknadsvrdet p instrumentet. Jmf rande r, som innehller ett riskpslag, har inte rk nats om. Vid rsskiftet uppgick den totala kreditexpone ringen till 9 739 (13 128; 16 103) MSEK. I denna exponering ingr kreditrisk fr finansiella avistain strument med 7 487 (8 296; 11 927) MSEK varav 6167 (6 431; 6 779) MSEK var hnfrligt till leasing transaktioner (se not 32 Eventualfrpliktelser). Kreditexponeringen i derivatinstrument uppgick till 820 (4 832; 4 176) MSEK den 31 december 2011. Kreditrisk i kundfordringar Kreditrisken i kundfordringar hanteras genom kre ditkontroll av kunder via kreditupplysningsfretag. Kreditlimit faststlls och fljs upp lpande. Kund fordringar redovisas till det belopp som frvntas bli inbetalt utifrn en individuell bedmning av respek tive kund. Grafen nedan visar de tio strsta kunder nas andel av utestende kundfordringar per verk samhetsomrde.
SCA ska upprtthlla finansiell beredskap i form av en likviditetsreserv, bestende av likvida medel och outnyttjade kreditlften, som motsvarar minst 10 procent av koncernens prognostiserade rsomstt ning. Fr att begrnsa refinansieringsrisken ska SCA ha en god spridning av bruttolneskuldens frfall. Bruttolneskulden ska ha en genomsnittlig lptid p ver tre r. verskottslikviditet ska i frsta hand anvndas fr att amortera externa skulder. SCAs policy r att inte medge villkor som ger ln givarna rtt att sga upp ln eller justera rntan som en direkt fljd av frndringar av SCAs finansiella nyckeltal eller kreditbetyg. Koncernens finansiering skerstlls i huvudsak genom bankln, obligationsln samt via emissioner av fretagscertifikat. Refinansieringsrisken i den kortfristiga upplningen begrnsas genom medel fristiga kreditlften frn banksyndikat och enskilda banker med god kreditvrdighet. SCAs nettolneskuld kade med 2 242 MSEK under 2011 frmst till fljd av en hgre pensions skuld. Bruttolneskuldens genomsnittliga lptid uppgick vid rsskiftet till 2,9 (2,9; 2,6) r. Om kort fristiga ln erstts med lngfristiga outnyttjade kre ditlften uppgr lptiden till 3,6 r. Outnyttjade kre ditlften uppgick vid rets slut till 21 016 MSEK. Dessutom fanns likvida medel om 2 752 MSEK. Under ret refinansierades ln om sammanlagt cirka 6 150 MSEK, varav huvuddelen avser en Eurobond om 600 MEUR (5 363 MSEK) emitterad i maj 2011 till ett 150tal europeiska investerare. Dessutom tecknades under november 2011 ett lnelfte om 1 100 MEUR (9 832 MSEK) relaterat till SCAs bud att frvrva GeorgiaPacifics europeiska mjukpappersverksamhet. Fr vidare information se not 22 Kortfristiga finansiella tillgngar och likvida medel p sidan 99 samt not 25 Finansiella skulder p sidan 102.
SCA strvar efter att uppn en god spridning av rntefrfall fr att undvika att stora lnevolymer r freml fr rnteomsttning vid samma tidpunkt. SCAs policy r att lna med kort rntebindning eftersom det r SCAs uppfattning att det leder till en lgre rntekostnad ver tiden. Rnterisk och rnte bindningsperiod mts per valuta och den genom snittliga rntebindningen ska vara i intervallet 315 mnader. SCAs finansnetto har kat under 2011 som ett resultat av hgre rntesatser. SCAs strsta lneva lutor r SEK och EUR, se graf nedan. SCA anvn der finansiella derivat fr att stadkomma nskad rntebindning och valutabalans. Bruttolneskulden, inklusive derivatinstrument, hade vid rsskiftet en genomsnittlig rntebindning p 6,2 (6,5; 4,8) mna der. Den genomsnittliga rntan p den totala ute stende nettolneskulden, inklusive derivatinstru ment, uppgick vid rsskiftet till 4,14 (3,36; 2,89) procent.
Policy/tgrd
Tio strsta kundernas andel av utestende kundfordringar per verksamhetsomrde

% 20 15 10 5 0 Personliga hygienprodukter och Mjukpapper Frpackningar Skogsindustriprodukter
Likviditetsreserv
MSEK 2011 2010 2009
Bruttolneskuld frdelad per valuta

MSEK 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 0
SEK EUR AUD GBP MXN USD RUB PLN DKK vriga
Outnyttjade kreditlften Likvida medel Summa
21 016 2 752 23 768
28 393 1 866 30 259
33 400 5 148 38 548
Bruttolneskuld
63
Ansvar och styrning | Hllbarhet
Hjd ambitionsniv
Hllbarhet r en integrerad del i SCAs verksamhet och i fretagets strategi fr tillvxt och vrdeskapande. Under 2011 hjde SCA ambitionsnivn inom hllbarhet.
Fr SCA handlar hllbarhet om att skapa vrde fr mnniskor och milj vrden som gynnar kunder och konsumenter, medarbetare och aktie gare, liksom omgivande milj och samhllen. Ettframgngsrikt hllbarhetsarbete frbttrar konkurrenskraften, minskar kostnader och risker, gr SCA till en attraktiv investering och arbets givare samt strker varumrket. Under 2011 vidareutvecklade SCA sin hllbar hetsstrategi med ett antal nya ambitioner och ml. Medan ambitionerna frklarar den lngsik tiga visionen s r mlen konkreta och mtbara och utgr steg p vgen fr att n ambitionerna. Mtbarhet r prioriterat inom SCA fr att skapa transparens och tillgodose intressenternas fr vntningar men ven fr att driva hllbarhets arbetet framt. Hllbarhetsstrategin utvecklas kontinuerligt, nya mlsttningar och nyckeltal kommer att infras medan andra, redan uppfyllda ml, kom mer att avslutas. Detta fr att skapa vrde, driva innovation och integrera hllbarhetsarbetet n mer i affrsverksamheten. Ambitioner fr mnniskor Vi anses vara ett av vrldens mest trovrdiga fretag genom att leverera hllbar tillvxt och vrde fr vra intressenter. Med vra hygienlsningar frbttrar vi hygien standarden ver hela vrlden. Vi utvecklar innovativa lsningar som frenklar en hlsosam och hllbar livsstil fr miljontals existerande anvndare av vra produkter och tjnster och fr miljarder mnniskor p tillvxtmarknader. Vi stdjer kvinnors rtt att forma sina liv och att fullt ut delta i samhllet socialt, utbildnings mssigt och professionellt ver hela vrlden genom att ge dem tillgng till och utbildning om hygienlsningar. Vi frmjar resurseffektivitet med vra frpack ningslsningar genom att skydda produkterna och dess specifika egenskaper i leverantrs kedjan, samtidigt som vi stttar varumrkes och konsumentkommunikationen. Ambitioner fr milj Vi levererar hllbara mervrdeslsningar till vra kunder frn en sker, resurseffektiv och miljanpassad vrdekedja innefattande inkp, produktion samt forskning och utveckling. Vi motverkar klimatfrndringar och minimerar vr pverkan p naturen genom en kombination av nya innovationer och tekniker, effektivitets frbttringar, konsumentinitiativ och koldioxid upptag i vra skogar. Vi engagerar oss i biologisk mngfald i vra skogar och vi har tagit oss att skta och a nvnda dem ansvarsfullt. Vi strvar efter att maximera det vrde vra skogar tillfr vrt eko system, klimat, kunder och samhlle genom en kombination av innovation, effektivitetsfrbtt ringar samt klok och lngsiktig sktsel.
Uppfrandekod
SCAs leverantrsstandard ska anvndas fr att frmja gemensamma vrderingar och priorite ringar genom hela leverantrskedjan. Frn 2015 ska den finnas med i alla leverantrs kontrakt. Vi ska efterleva SCAs Uppfrandekod. Samt liga anstllda ska f regelbunden utbildning ikoden.
Ml fr milj
Klimat & energi
Vi ska minska koldioxidutslppen frn fossila brnslen och frn inkpt el och vrme med 20 procent till r 2020, med 2005 som referensr. Vi ska trefaldiga produktionen av biobrnsle frn vra skogar till r 2020, med 2010 som referensr. Vindkraftsproduktionen frn SCAs skogar ska ka till 5 TWh till r 2020 med 2010 som referensr.
Ml fr mnniskor
Hlsa & skerhet fr medarbetarna
Vi har en nollvision fr arbetsplatsolyckor och vi ska minska olycksfallsfrekvensen (FR) med 25 procent mellan 20112016.
Hygienlsningar
Vi ska dela med oss av vr hygienkunskap till kunder och konsumenter och ge tillgng till pris vrda, hllbara hygienlsningar som bidrar till ett hlsosamt och vrdigt liv. P de marknader dr vi har nrvaro ska vi: Sprida kunskap om hygien med anknytning till vra produkter och tjnster. Strva efter att genomfra utbildningsprogram fr flickor, kvinnor och vrdgivare. Strva efter att erbjuda mest vrde fr konsu menterna genom prisvrda hygienlsningar till alla.
Vatten
Vr ambition r hllbart vattenbruk och vi ska minska vattenanvndningen i omrden med vattenstress med 10 procent till r 2015, med 2010 som referensr. Samtliga SCAs massaoch pappersbruk ska frses med mekanisk och biologisk vatten rening till r 2015.
Fiberinkp & biologisk mngfald

Vi ska uppn och bibehlla vrt ml om att ingen frskfiberbaserad rvara, inklusive pap persmassa och wellpapprvara, ska komma frn kontroversiella kllor*. Vi ska bevara den biologiska mngfalden i vra skogar. Minst 5 procent av vr produktiva skogsmark ska undantas fr avverkning i vra ekologiska landskapsplaner och ytterligare 5procent av vra skogar ska undantas av naturhnsyn.
Hllbar innovation
Vi ska leverera bttre, skra och miljanpassade lsningar till vra kunder. Vi strvar efter att konti nuerligt frbttra resurseffektiviteten och minska miljpverkan med hnsyn tagen till nya innova tioners hela livscykel.
*Kontroversiellt ursprung definieras som: Virke som avverkats olagligt. Virke frn skogar med hgt bevarande vrde. Virke frn omrden dr mnskliga rttigheter eller ursprungs befolkningens rttigheter krnks.
64
Hllbarhet | Ansvar och styrning
Ekonomiskt ansvar
Hllbarhetsarbetet har stor betydelse fr SCAs frmga att attrahera kunder, anstllda och investerare. Frn ett garperspektiv bidrar arbetet med hllbarhet till att ka vrdet p bolaget.
Att skapa vrde fr intressenter Genom affrsverksamheten bidrar SCA till att skapa ekonomisk utveckling i samhllet och eko nomisk utveckling hos intressenterna, bde direkt och indirekt. SCA frser kunder med produkter och kper varor och tjnster frn sina leverantrer. Ln beta las till de anstllda, som i sin tur bidrar till sam hllsekonomin med skatter och kpkraft. Aktie garna fr utdelning och samhllet inkomster i form av skatter. SCAs samhllsengagemang bidrar positivt till lokalsamhllena. P tillvxt marknader bidrar SCAs verksamhet till ekono misk utveckling i regionen genom de affrsrelatio ner som SCA har med lokala intressenter, ssom anstllda och lokala leverantrer. Hllbart fretagande viktigt fr lngsiktig konkurrenskraft De senaste ren har intresset fr hllbarhet frn kunder och konsumenter kat starkt. Vid kon traktsfrhandlingar r det allt vanligare att kun derna stller bde frgor och krav, frmst inom miljomrdet men ven inom socialt och ekono miskt ansvar. En underskning som SCA genom frde och som besvarades av 400 anstllda med kundkontakter visar att hllbarhetsarbetet spelar en viktig affrsmssig roll. S mycket som 41 pro cent svarade att hllbarhetsarbetet varit direkt avgrande fr utgngen av kontraktsfrhand lingar. kande andel investerare med hllbarhetskrav Allt fler investerare bedmer SCA ur ett hllbar hetsperspektiv. Stora institutionella investerare adderar ofta milj och sociala parametrar till sin riskanalys medan olika typer av hllbarhetsfonder fljer strategin att enbart investera i bolag som tillhr de bsta ur ett milj, socialt och ekono miskt perspektiv. Andelen SCAaktier som har gare som utvr derar bolagets hllbarhetsarbete uppgick vid den senaste mtningen (2010) till uppskattningsvis 21 procent. SCAaktien r inkluderad i 83 europeiska hllbarhetsfonder vilket innebr att SCA tillhr de fretag som r mest frekvent frekommande i dessa fonder. SCA ingr i mnga hllbarhetsindex SCA r inkluderat i Dow Jones Sustainability Index, ett av vrldens mest prestigefyllda hllbar hetsindex. Sedan 2001 ingr SCA i FTSE4Good Index, ett index som mter resultat och prestanda hos fretag som uppfyller globalt erknda normer fr fretagsansvar. Carbon Disclosure Leadership Index, Global Challenges Index, Vigeo, Orange SeNSe Fund och OMX GES Nordic Sustainability Index r exempel p andra index och fonder dr SCA finns inkluderat. Under 2011 var intresset fr SCA fortsatt stort frn SRIinvesterare (Socially Responsible Investors). SCA medverkade i tv konferenser fr hllbarhetsinvesterare och ord nade en vlbeskt studieresa till fretagets skogsindustriella verksamhet i Sundsvall.
Utgiftsstruktur per intressent
MSEK %
Leverantrer Anstlldas lner Till bolagets frfogande* Anstlldas sociala kostnader Aktiegares utdelning Inbetalda inkomstskatter Rntor till lngivare
77 197 15 046 7 536 4 135 2 898 961 1 290
71 13 7 4 3 1 1
*Lpande investeringar, strukturkostnader, strategiska investeringar samt frvrv.
SCAs Hllbarhetseffekt
Omtanke och respekt fr mnniskor och milj r centralt i SCAs stt att arbeta. Det r den lins vi anvnder fr att se p vrlden frn helhetsperspektivet ner till enskilda aktiviteter som skogsavverkning, att utvrdera en ny innovation eller ta fram en ny blja. Det innebr att vi stndigt utmanar oss sjlva fr att leverera lsningar som gr skillnad i vardagslivet. Och det gr att stadkomma otroligt mycket genom att leva efter vra krnvrden respekt, hgklassighet och ansvar.
65
Ansvar och styrning | Hllbarhet
Miljansvar
SCA strvar efter att minimera sin pverkan p miljn i s stor utstrckning som mjligt. Tyngdpunkten i miljarbetet ligger p klimat och energi, fiberinkp och biologisk mngfald samt vattenhantering.
Klimat och energi SCA r ett energiintensivt fretag och fr att klara koncernens koldioxidml krvs energieffektiviseringar och stora investeringar. SCA arbetar systematiskt med att byta ut anvndningen av kol och olja mot naturgas och biobrnsle. Under 2011 invigdes en ny mesaugn som eldas med trpellets vid strands massafabrik. Den erstter tv oljeeldade ugnar som frbrukade 17000 m3 eldningsolja. Investeringen minskar de fossila koldioxidutslppen med 50000 ton eller 80 procent och reducerar energikostnaderna med 50 MSEK rligen. Ett annat stt att minska utslppen av vxthusgaser r att ska alternativa energikllor. SCA r engagerat i vindkraftprojekt med norska fretagen Statkraft samt Fred.Olsen Renewables som vardera har en rlig potentiell kapacitet p cirka 2TWh. SCA har ven pbrjat projekteringsarbeten fr tv vindkraftparker p egen hand, ett projekt som har en rlig potential p 1,2 TWh. ESAVE r koncernens program fr energieffektivisering. Sedan starten 2003 har cirka 1700 projekt genomfrts som har gett ekonomiska besparingar p cirka 700 MSEK per r. Under 2011 genomfrdes 360 projekt som ledde till en minskning av de fossila koldioxidutslppen med 54 000 ton och en minskning av energifrbrukningen med 1,7 procent per producerat ton. Ansvarsfull anvndning av skogsrvara SCA bedriver ett omfattande arbete fr att kontrollera dels sitt eget skogsbruk och dels externa leverantrer. SCA r, med sitt innehav av 2,6 miljoner hektar skogsmark, Europas strsta privata skogsgare. Den egna skogen r certifierad enligt FSC (Forest Stewardship Council), den strngaste internationella standarden fr skogsbruk. SCA r en av vrldens strsta leverantrer av FSC-certifierade produkter. Allt virke som levereras till SCAs pappers- och massabruk samt sgverk r FSC-certifierat eller uppfyller FSC-kriterierna fr kontrollerat virke. SCA kper in stora kvantiteter rmaterial i form av frskfiber eller som har frskfiber som ursprung, till exempel massa eller kraftliner. Fr att skerstlla att inget frskfiberbaserat material som anvnds i koncernens tillverkning hrrr frn kontroversiella kllor utvrderar SCA existerande och potentiella leverantrer. SCAs skogar har en nettotillvxt p 1 procent, vilket innebr att de nettoabsorberar 2,6 miljoner ton koldioxid rligen. Det r lika mycket som de sammantagna utslppen av koldioxid frn SCAs egen produktion. Systematiskt arbete fr bttre vattenanvndning SCA anvnder stora mngder vatten vid tillverkningen av massa och papper. r 2010 avslutades koncernens dvarande ml fr vattenhantering som 2011 ersattes med tv nya mlsttningar. SCA har valt att koncentrera sina insatser inom vattenhantering i omrden med vattenbrist. Fretaget har identifierat tio anlggningar i Italien, Spanien, Australien, Colombia, Mexiko och USA som r belgna i omrden med vattenbrist. Dessutom ska koncernens samtliga massaoch pappersanlggningar frses med mekanisk och biologisk vattenrening till r 2015.
SCA redovisar resultat fr 2011 fr sina tidigare mlsttningar. De nya mlen kommer att fljas upp 2012.
1. Koldioxidutslppen ska minskas med 20procent SCA ska minska sina utslpp av koldioxid frn fossila brnslen och frn inkpt el och vrme med 20 procent i relation till produktionsnivn till r 2020 med r 2005 som referensr. Resultat 2011 Vid utgngen av 2011 hade koldioxidutslppen minskat med 7,3 procent i relation till produktionsnivn. 2. Ansvarsfull anvndning av skogsrvara SCA ska tillmpa metoder som skerstller att ingen vedfiber eller material som tillverkas av frsk vedfiber har ett kontroversiellt ursprung. Mlet omfattar ven inkpt fiber som massa och wellpapprvara. Resultat 2011 All leverans av massa till SCAs anlggningar uppfyller koncernmlet. Samtliga SCAs vedfrbrukande enheter revideras av oberoende revisorer och uppfyller koncernmlet. SCAs frpackningsverksamhet har kontroll ver ursprunget i mer n 95 procent av den kraftliner som affrsenheten anvnder. 3. Frbttrad vattenanvndning SCA har som ml att uppn en hllbar vattenanvndning och minska vattenanvndningen i omrden med vattenstress med 10 procent till r 2015, med 2010 som referensr. Samtliga SCAs massaoch pappersbruk ska frses med mekanisk och biologisk vattenrening till r 2015. Resultat 2011 Vid utgngen av 2011 hade vattenanvndningen i omrden med vattenstress minskat med 0,1 procent. Av koncernens 45 massaoch pappersbruk r 43 frsedda med mekanisk och biologisk rening.
66
Hllbarhet | Ansvar och styrning
Socialt ansvar
SCAs arbete med socialt ansvar r en viktig del av SCAs hllbara fretagande. Arbetet baseras p Uppfrandekoden, vilken utgr sjlva grunden fr SCAs instllning till frgor som hlsa och skerhet, relationen till medarbetarna, hnsyn till mnskliga rttigheter, affrsetik och samhllsengagemang.
SCAs Uppfrandekod SCA arbetar fr att Uppfrandekoden och policyer efterlevs av alla medarbetare ver hela vrlden. Uppfljning av avvikelser frn koden sker genom regelbundna kontroller. Under 2011 rapporterades totalt 27 fall av vertrdelser av Uppfrandekoden. Utvrderingar av affrsetik (Business Practice Reviews) genomfrs regelbundet av SCAs enhet fr internrevision. Sedan 2005 genomfr SCA utvrderingar av Uppfrandekoden vid anlggningar i lnder dr risken att den inte efterlevs bedms vara frhjd. Kontroll av leverantrer Under 2010 utvecklades en ny global leverantrsstandard fr SCAs hygienverksamhet dr efterlevnad av SCAs vrderingar och etiska principer utgr en viktig del. SCA stller hga krav p socialt ansvarsfulla frhllanden i den egna verksamheten och stller motsvarande krav p leverantrer och vriga affrspartners. Under 2011 implementerades den nya standarden i hygienverksamheten medan motsvarande leverantrsstandarder utvecklades i frpacknings- och skogsindustriverksamheten. Hlsa och skerhet Skerhet p arbetsplatsen r prioriterat inom SCA, vilket inte minst avspeglas i det nya hllbarhetsmlet fr hlsa och skerhet. Nyckelindikatorer r en viktig del i hlso- och skerhetsarbetet och utgr grunden fr riskanalys och kontinuerliga frbttringar. Relationen till medarbetarna r 2011 genomfrdes fr frsta gngen en koncerngemensam medarbetarunderskning. Svarsfrekvensen var mycket god (82 procent). Underskningen visade p ett mycket stort engagemang hos medarbetarna medan ledarskap och terkoppling identifierades som frbttringsomrden. Resultaten har kommunicerats och diskuterats i organisationen och tgrdsplaner har upprttats.
Hlsa och skerhet, nyckeltal

2011 2010 2009 2008 2007
Antal olyckor med frlorad arbetstid som fljd Antal frlorade arbetsdagar p grund av olyckor Olyckornas svrighetsgrad1) Antal olyckor per 100 anstllda Olycksfallsfrekvens Ddsolyckor
1) 2)
492 11 070 22,5 1,3 7,1 1
569 13 810 24,3 1,5 8,3 1
564 15 947 28,3 1,4 7,3 2
685 16 181 23,7 1,6 8,5 0
770 15 812 20,5 1,8 9,5 32)
Antal frlorade arbetsdagar p grund av olyckor dividerat med antal olyckor med frlorad arbetstid som fljd. Tv SCAanstllda och en entreprenr.
Om Hllbarhetsredovisningen
4. Efterlevnad av Uppfrandekoden SCAs Uppfrandekod r en integrerad del i den dagliga verksamheten. Resultat 2011 Start fr global utbildningskampanj av Uppfrandekoden. Utvrderingar av SCAs Uppfrandekod genomfrdes i Malaysia och Ryssland. Utvrderingar av affrsetik genomfrdes i Centralamerika och Grekland. Implementering av den globala leverantrsstandarden i hygienverksamheten. Utveckling av motsvarande standarder i frpacknings- och skogsindustriverksamheten. SCA publicerar varje r en separat hllbarhetsredovisning. I den tillmpas GRI:s (Global Reporting Initiative) riktlinjer p niv A+ och en utfrlig GRI-tabell terfinns p www.sca.com. Hllbarhetsredovisningen har granskats i sin helhet av PwC. SCAs hllbarhetsredovisning finns tillgnglig p engelska och svenska i tryckt version och p www.sca.com. Den utgr SCAs Communication on Progress (frbttringsrapport) som krvs av fretag som undertecknat FN:s Global Compact. Hllbarhetsredovisningen och rsredovisningen ska betraktas som en enhet dr information kan frekomma i endera rapporten och i vissa fall i bda. Ls mer p www.sca.com eller i SCAs Hllbarhetsredovisning 2011.
67
Finansiella rapporter
Innehll
Koncernens resultatrkning ............................................................ 69 Koncernens rapport ver totalresultat .............................................. 69 Koncernens frndringar i eget kapital ............................................. 70 Koncernens operativa kassafldesanalys, tillggsupplysning .............. 70 Koncernens kassafldesanalys ....................................................... 71 Samband mellan koncernens kassafldesanalys och operativa kassafldesanalys, tillggsupplysning ................................ 72 Koncernens balansrkning ............................................................. 73 Moderbolagets rkningar ............................................................... 74 Noter Not 1 Not 2 Not 3 Not 4 Not 5 Not 6 Not 7 Not 8 Not 9 Redovisningsprinciper ....................................................... 76 Viktiga bedmningar och antaganden .................................. 80 Frvrv och avyttringar ...................................................... 81 Rrelsens kostnader per kostnadsslag ................................. 82 Rapportering fr segment .................................................. 84 Personal- och styrelsekostnader ......................................... 88 Avskrivningar och nedskrivningar av materiella anlggningstillgngar och immateriella tillgngar ................... 90 Finansiella intkter och kostnader ....................................... 90 Inkomstskatter ................................................................. 91 Not 52 rsredovisningen faststlls ................................................ 111 Frslag till vinstdisposition ............................................................ 112 Revisionsberttelse ..................................................................... 113 Koncernen Moderbolaget Not 34 Rrelseresultat ................................................................ 108 Not 35 Personal- och styrelsekostnader ........................................ 108 Not 36 Avskrivningar av materiella och immateriella anlggningstillgngar ....................................................... 108 Not 37 Finansiella poster ............................................................. 108 Not 38 Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver ................... 108 Not 39 Skatter ........................................................................... 109 Not 40 Immateriella anlggningstillgngar ..................................... 109 Not 41 Materiella anlggningstillgngar ......................................... 109 Not 42 Andelar .......................................................................... 110 Not 43 Fordringar hos och skulder till dotterbolag ........................... 110 Not 44 vriga kortfristiga fordringar .............................................. 110 Not 45 Eget kapital ..................................................................... 110 Not 46 Avsttningar fr pensioner ................................................ 111 Not 47 Lngfristiga rntebrande skulder ...................................... 111 Not 48 vriga kortfristiga skulder ................................................. 111 Not 49 Ansvarsfrbindelser ......................................................... 111 Not 50 Stllda panter .................................................................. 111 Not 51 Finansiella instrument per kategori ..................................... 111
Not 10 Immateriella anlggningstillgngar ...................................... 92 Not 11 Materiella anlggningstillgngar .......................................... 93 Not 12 Biologiska tillgngar .......................................................... 94 Not 13 Andelar i intressebolag ...................................................... 95 Not 14 Aktier och andelar ............................................................. 95 Not 15 Samriskbolag ................................................................... 95 Not 16 Frteckning ver strre dotterbolag, samriskbolag och intressebolag .......................................... 96 Not 17 Lngfristiga finansiella tillgngar ......................................... 97 Not 18 Derivat ............................................................................ 98 Not 19 Varulager ......................................................................... 99 Not 20 Kundfordringar ................................................................. 99 Not 21 vriga kortfristiga fordringar ............................................... 99 Not 22 Kortfristiga finansiella tillgngar och likvida medel ................. 99 Not 23 Anlggningstillgngar och skulder som innehas fr frsljning ................................................................... 99 Not 24 Eget kapital ..................................................................... 100 Not 25 Finansiella skulder ........................................................... 102 Not 26 Avsttningar fr pensioner ................................................ 103 Not 27 vriga avsttningar .......................................................... 105 Not 28 vriga lngfristiga skulder ................................................. 105 Not 29 vriga kortfristiga skulder ................................................. 105 Not 30 Likviditetsrisk .................................................................. 105 Not 31 Finansiella instrument per kategori ..................................... 106 Not 32 Eventualfrpliktelser ......................................................... 107 Not 33 Stllda panter .................................................................. 107
Koncernen | Finansiella rapporter
Koncernens resultatrkning*
2011 Koncernen Not MSEK MEUR1) MSEK 2010 MEUR1) MSEK 2009 MEUR1)
Nettoomsttning Kostnad fr slda varor Bruttoresultat Frsljnings- och administrationskostnader m m Jmfrelsestrande poster Intkter frn andelar i intressefretag Rrelseresultat Finansiella intkter Finansiella kostnader Resultat fre skatt Skatter rets resultat frn kvarvarande verksamhet Resultat frn avyttringsgrupp som innehas fr frsljning rets resultat Resultat hnfrligt till: Moderbolagets aktiegare Innehav utan bestmmande inflytande Resultat per aktie Resultat per aktie, SEK moderbolagets aktiegare fre utspdningseffekter efter utspdningseffekter Utdelning per aktie, SEK Periodens resultat hnfrligt till moderbolagets aktiegare Medelantal aktier fre utspdning, miljoner Medelantal aktier efter utspdning, miljoner
5 4 4 4
81 337 61 701 19 636 11 981 5 439 83 2 299
9 013 6 837 2 176 1 328 603 10 255 14 161 108 140 32 100 68
82 731 61 906 20 825 12 426 702 96 7 793 57 1 227 6 623 1 755 4 868 724 5 592
8 679 6 494 2 185 1 304 73 10 818 6 129 695 -184 511 76 587
85 707 62 982 22 725 13 427 162 34 9 170 135 1 569 7 736 1 958 5 778 948 4 830
8 093 5 947 2 146 1 268 15 3 866 13 149 730 185 545 89 456
8 8 9 3
129 1 454 974 1 267 293 900 607
548 59
61 7
5 552 40
583 4
4 765 65
450 6
0:78 0:78 4:202) 548 702,3 702,3
7:90 7:90 4:00 5 552 702,3 702,3
6:78 6:78 3:70 4 765 702,3 702,3
* Frpackningsverksamheten under frsljning redovisas netto p raden Resultat frn avyttringsgrupp som innhas fr frsljning.
Koncernens rapport ver totalresultat

MSEK 2011 2010 2009
Periodens resultat vrigt totalresultat fr perioden Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner Finansiella tillgngar som kan sljas: Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen vid frsljning Kassafldesskringar: Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen fr perioden verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet Inkomstskatt hnfrlig till komponenter i vrigt totalresultat vrigt totalresultat fr perioden, netto efter skatt Summa totalresultat fr perioden Summa totalresultat hnfrligt till: Moderbolagets aktiegare Innehav utan bestmmande inflytande
Per affrsomrde MSEK Nettoomsttning 3) 5) 2011 2010 2009
607
5 592
4 830
3 512 352 0 172 308 19 684 252 1 023 4 238 3 631
523 328 8 711 234 15 8 633 4 613 292 2 961 2 631
949 331 0 202 319 10 2 750 1 391 192 1 678 3 152
3 690 59
2 699 68
3 164 12
Rrelseresultat 4) 5) 2011 2010 2009
Personliga hygienprodukter Mjukpapper Frpackningar5) Skogsindustriprodukter Tryckpapper Massa, virke och sgade trvaror vrigt Internleveranser Summa
1) 2) 3) 4) 5)
24 775 39 118 26 650 17 180 8 854 8 326 1 881 3 854 105 750
25 027 39 870 26 831 17 123 8 526 8 597 1 855 3 471 106 965
25 581 41 260 27 235 16 908 9 759 7 149 1 470 3 096 109 358
2 645 3 150 1 909 2 001 183 1 818 481 9 224
2 922 3 041 1 577 2 455 88 2 543 387 9 608
3 235 3 946 413 2 503 1 253 1 250 449 9 648
Vid omrkning till EUR har genomsnittskursen 9:02 (9:53; 10:59) anvnts. Enligt styrelsens frslag. Nettoomsttningen fr SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010 och 2009. Exklusive jmfrelsestrande poster. Inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning.
69
Finansiella rapporter | Koncernen
Koncernens frndringar i eget kapital

MSEK 2011 2010 2009
Hnfrligt till moderbolagets aktiegare Ingende balans per den 1 januari Summa totalresultat fr perioden Omvrderingseffekt vid frvrv av innehav utan bestmmande inflytande Utdelning Utgende balans Minoritetsintressen Ingende balans per den 1 januari Summa totalresultat fr perioden Utdelning Frndring i koncernens sammansttning Utgende balans Summa eget kapital, utgende balans 566 59 89 3 539 61 291 750 68 58 58 566 67 821 802 12 40 750 67 906 67 255 3 690 4 2 809 60 752 67 156 2 699 1 2 599 67 255 66 450 3 164 2 458 67 156
Fr ytterligare information, se not 24 Eget kapital.
Koncernens operativa kassafldesanalys, tillggsupplysning1)

2011 Koncernen MSEK MEUR2) MSEK 2010 MEUR2) MSEK 2009 MEUR2)
Nettoomsttning3) Rrelsens kostnader Rrelseverskott Justering fr vsentliga icke kassamssiga poster Kassamssigt rrelseverskott Frndring av Rrelsefordringar Varulager Rrelseskulder Frndring av rrelsekapital Lpande nettoinvesteringar Strukturkostnader m.m. Operativt kassaflde Finansiella poster Skattebetalning vrigt Rrelsens kassaflde Strategiska investeringar, strukturkostnader och avyttringar Fretagsfrvrv Expansionsinvesteringar, anlggningar Summa strategiska investeringar Avyttringar Kassaflde frn strategiska strukturkostnader, investeringar och avyttringar Kassaflde fre utdelning Frsljning av egna aktier Utdelning till aktiegare Nettokassaflde Nettolneskuld
105 750 90 684 15 066 601 14 465
11 719 10 049 1 670 67 1 603
106 965 91 144 15 821 724 15 097
11 221 9 561 1 660 76 1 584
109 358 92 916 16 442 709 15 733
10 324 8 772 1 552 67 1 485
894 562 211 1 245 3 747 896 8 577 1 290 961 57 6 383
99 62 23 138 415 100 950 143 106 6 707
3 197 1 866 4 021 1 042 3 647 653 9 755 1 116 1 255 15 7 399
335 196 422 109 383 69 1 023 117 131 1 776
1 556 2 210 459 3 307 4 037 870 14 133 1 644 1 003 4 11 490
147 209 44 312 381 82 1 334 155 94 0 1 085
983 1 910 2 893 292 2 601 3 782 2 898 884
109 211 320 32 288 419 321 98
493 2 427 2 920 1 297 1 623 5 776 2 657 3 119
52 254 306 136 170 606 280 326
51 3 031 3 082 75 3 007 8 483 2 498 5 985
5 286 291 7 284 801 236 565
2011 MSEK MEUR1) MSEK
2010 MEUR1) MSEK
2009 MEUR1)
Nettolneskuld vid rets brjan Nettokassaflde Omvrderingar mot eget kapital Valutaeffekter m m Nettolneskuld vid rets slut
1) 2) 3)
34 406 884 3 505 379 36 648
3 825 98 388 15 4 100
40 430 3 119 695 2 210 34 406
3 916 326 73 308 3 825
47 002 5 985 729 1 316 40 430
4 298 565 69 114 3 916
Inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning. Vid omrkning till EUR har genomsnittskursen 9:02 (9:53, 10:59) anvnts. Nettoomsttningen fr SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010 och 2009.
70
Koncernens kassafldesanalys inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning*

2011 Koncernen MSEK MEUR** MSEK 2010 MEUR** MSEK 2009 MEUR**
Den lpande verksamheten Resultat fre skatt Justering fr poster som inte ingr i kassafldet1) Betald skatt Kassaflde frn den lpande verksamheten fre frndringar av rrelsekapital Kassaflde frn frndringar i rrelsekapital Frndring i varulager Frndring i rrelsefordringar Frndring i rrelseskulder Kassaflde frn den lpande verksamheten Investeringsverksamheten Frvrv av verksamheter2) Avyttrade verksamheter3) Investering i materiella och immateriella anlggningstillgngar4) Frsljning av materiella anlggningstillgngar Utbetalning av ln till utomstende terbetalning av ln till utomstende Kassaflde frn investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Upptagna ln Amortering av skuld Utbetald utdelning*** Kassaflde frn finansieringsverksamheten rets kassaflde Likvida medel vid rets brjan Kursdifferens i likvida medel Likvida medel vid periodens slut5)
***Kassaflde i sammandrag hnfrlig till den frpackningsverksamhet som r under frsljning srredovisas inot 3.
1)
2 258 10 093 12 351 961 11 390
250 1 118 1 368 106 1 262
7 561 5 751 13 312 1 255 12 057
793 603 1 396 132 1 264
6 546 6 431 12 977 1 003 11 974
618 607 1 225 95 1 130
562 894 211 10 145
62 99 23 1 124
1 866 3 197 4 021 11 015
196 335 422 1 155
2 210 1 556 459 15 281
209 147 43 1 443
932 109 5 911 265 179 6 648
103 12 655 29 20 737
458 1 205 6 370 303 934 4 386
48 126 668 32 98 460
45 71 7 215 150 672 6 367
4 7 681 14 63 601
294 2 898 2 604 893 1 866 7 2 752
33 321 288 99 207 2 308
7 179 2 657 9 836 3 207 5 148 75 1 866
753 279 1 032 337 499 45 207
6 966 2 498 9 464 550 5 738 40 5 148
658 236 894 52 524 27 499
***Vid omrkning till EUR har genomsnittskursen 9:02 (9:53; 10:59) anvnts. ***Inklusive utdelning till minoritet.
3)
Justering fr poster som inte ingr i kassafldet, MSEK
2011
2010
2009
Avyttrade verksamheter, MSEK
2011
2010
2009
Av- och nedskrivningar anlggningstillgngar Verkligt vrdevrdering skogstillgngar Ej utbetalt avseende effektiviseringsprogram Utbetalningar avseende effektiviseringsprogram, tidigare skuldfrt vrigt Summa
2)
11 235 623 40 408 151 10 093

2011
6 442 629 577 482 157 5 751

2010
7 428 668 463 499 293 6 431

2009
Anlggningstillgngar Rrelsetillgngar Likvida medel Nettolneskuld exkl likvida medel Avsttningar Rrelseskulder Innehav utan bestmmande inflytande Resultat vid frsljning exklusive terfring till resultatrkningen av realiserad omrkningsdifferens i avyttrade bolag Erhllen ersttning efter avyttringskostnader Avgr: Ej betald kpeskilling Likvida medel i avyttrade bolag Likvida medel vid omklassificering av samriskbolag till intressebolag Pverkan p koncernens likvida medel, Avyttrade verksamheter (Koncernens kassafldesanalys)
4)
195 432 22 56 6 303 33 251 109 22 11 109
1 262 853 135 92 19 742 58 1 1 340 135 1 205
80 27 1 4 24 8 72 1 71
Frvrv av verksamheter, MSEK
Anlggningstillgngar Rrelsetillgngar Likvida medel Avsttningar och andra lngfristiga skulder Nettoskuld exkl likvida medel Rrelseskulder Innehav utan bestmmande inflytande Verkligt vrde p nettotillgngar Goodwill Frvrvspris Frvrvspris Ej utbetald kpeskilling avseende frvrv Reglering av skulder avseende tidigare rs frvrv Likvida medel i frvrvade verksamheter Pverkan p koncernens likvida medel, frvrv av verksamheter
819 125 11 27 51 90 -3 784 314 1 098 1 098 155 11 932
415 116 3 112 35 31 356 83 439 439 22 3 458
38 32 1 6 24 41 37 78 78 32 0 1
5)
Investering i immateriella och materiella anlggningstillgngar
Utbetalningar p grund av investeringar i immateriella och materiella anlggningstillgngar samt biologiska tillgngar uppgr till 5 911 (6 370; 7 215) MSEK. Drutver har investeringar uppgende till 11 (7; 3) MSEK finansierats genom finansiella leasingavtal. Av totala investeringar 5 922, (6 377; 7 218) MSEK inklusive finansiella leasingavtal avser 1 910 (2 427; 3 031) MSEK expansionsinvesteringar och 4 012 (3 950; 4 187) MSEK lpande investeringar.
Likvida medel, MSEK 2011 2010 2009
45
Kassa och bank Kortfristiga placeringar, lptid < 3 mnader Summa
1 121 1 631 2 752
1 291 575 1 866
1 570 3 578 5 148
Koncernens totala likviditetsreserv uppgick vid rets slut till 23 768 (30 259; 38 548) MSEK inklusive outnyttjade kreditlften p 21 016 (28 393; 33 400) MSEK.
Betalda rntor, MSEK 2011 2010 2009
Betald rnta Erhllen rnta Summa
1 383 45 1 338
1 328 43 1 285
2 021 89 1 932
71
Finansiella rapporter | Koncernen
Samband mellan koncernens kassafldesanalys och operativa kassafldesanalys, tillggsupplysning

Kassaflde frn den lpande verksamheten
MSEK 2011 2010 2009
rets kassaflde
MSEK 2011 2010 2009
Kassaflde frn den lpande verksamheten Tillkommer Lpande investeringar Upplupna rntor Rrelsens kassaflde enligt Koncernens operativa kassafldesanalys Kassaflde frn investeringsverksamheten
MSEK
10 145 3 747 15 6 383
11 015 3 647 31 7 399
15 281 4 037 246 11 490
rets kassaflde Avgr Utbetalning av ln till utomstende terbetalning av ln till utomstende Amortering av skuld Upptagna ln Tillkommer Nettoskuld i frvrvade och avyttrade verksamheter Upplupna rntor Investering via finansiell leasing Nettokassaflde enligt Koncernens operativa kassafldesanalys
893 179 294
3 207 934 7 179
550 672 6 966
2011
2010
2009
132 15 11 884
57 31 7 3 119
2 246 3 5 985
Kassaflde frn investeringsverksamheten Avgr Lpande investeringar Utbetalning av ln till utomstende terbetalning av ln till utomstende Tillkommer Nettoskuld i frvrvade och avyttrade bolag Investeringar finansierade via leasing Kassaflde frn strategiska investeringar, strukturkostnader och avyttringar enligt Koncernens operativa kassafldesanalys
6 648 3 747 179 132 11
4 386 3 647 934 57 7
6 367 4 037 672 2 3
2 601
1 623
3 007
72
Koncernens balansrkning
2011-12-31 Koncernen TILLGNGAR Not MSEK MEUR1) 2010-12-31 MSEK MEUR1) 2009-12-31 MSEK MEUR1)
Anlggningstillgngar Goodwill vriga immateriella tillgngar Byggnader, mark, maskiner och inventarier Biologiska tillgngar Innehav i intressebolag Aktier och andelar verskott i fonderade pensionsplaner Lngfristiga finansiella tillgngar Uppskjutna skattefordringar Andra lngfristiga tillgngar Summa anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Varulager Kundfordringar Aktuella skattefordringar vriga kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella tillgngar Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning Likvida medel Summa omsttningstillgngar Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning Summa tillgngar
EGET KAPITAL OCH SKULDER
10 10 11 12 13 14 26 17 9
9 433 2 629 42 599 26 729 1 067 69 2 2 081 715 187 85 511
1 055 294 4 766 2 991 119 8 0 233 80 21 9 567
17 688 3 270 56 167 26 069 1 021 77 1 056 2 198 1 169 194 108 909
1 966 363 6 243 2 898 113 9 118 244 130 21 12 105
19 147 3 404 61 404 25 397 979 80 230 1 832 1 156 178 113 807
1 855 330 5 947 2 460 95 8 22 177 112 17 11 023
19 20 9 21 22 23 22 3
11 009 11 548 377 2 643 292 3 379 2 644 31 892 21 601 139 004
1 232 1 292 42 295 33 378 296 3 568 2 417 15 552
12 511 15 616 547 3 216 220 93 1 866 34 069 142 978
1 391 1 736 61 357 24 10 207 3 786 15 891
11 459 16 103 332 2 711 194 105 5 148 36 052 149 859
1 110 1 560 32 262 19 10 499 3 492 14 515
Eget kapital Moderbolagets aktiegare Aktiekapital vrigt tillskjutet kapital Reserver Balanserade vinstmedel
24 2 350 6 830 -2 170 53 742 60 752 263 764 -243 6 013 6 797 60 6 857 2 350 6 830 543 58 618 67 255 566 67 821 261 677 60 6 597 7 475 63 7 538 2 350 6 830 2 682 55 294 67 156 750 67 906 228 661 260 5 355 6 504 73 6 577
Innehav utan bestmmande inflytande Summa eget kapital Lngfristiga skulder Lngfristiga finansiella skulder Avsttningar fr pensioner Uppskjutna skatteskulder vriga lngfristiga avsttningar vriga lngfristiga skulder Summa lngfristiga skulder Kortfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder Leverantrsskulder Aktuella skatteskulder Kortfristiga avsttningar vriga kortfristiga skulder2) Summa kortfristiga skulder Skulder i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning Summa eget kapital och skulder 3 9 27 29 25 25 26 9 27 28
539 61 291
27 711 3 301 9 350 640 217 41 219
3 100 370 1 046 72 24 4 612
23 459 3 108 10 800 553 238 38 158
2 608 345 1 201 61 26 4 241
30 343 3 567 9 784 477 185 44 356
2 939 345 948 46 18 4 296
9 266 10 866 247 629 7 885 28 893 7 601 139 004
1 037 1 216 28 70 882 3 233 850 15 552
13 047 13 574 388 894 9 096 36 999 142 978
1 450 1 509 43 99 1 011 4 112 15 891
13 761 12 364 385 1 107 9 980 37 597 149 859
1 333 1 198 37 107 967 3 642 14 515
Eventualfrpliktelser och stllda panter, se not 32 respektive 33.

Sysselsatt kapital Nettolneskuld inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning
1) 2)
97 939 36 648
10 957 4 100
102 227 34 406
11 363 3 825
108 336 40 430
10 493 3 916
Vid omrkning till EUR har balansdagskursen 8,94 (9,00;10,32) anvnts. Frn och med 2010 ingr vxelskulder i leverantrsskulder istllet fr vriga kortfristiga skulder. Omklassificering har skett fr jmfrelseret 2009.
73
Finansiella rapporter | Moderbolaget
Moderbolagets rkningar
Resultatrkning 1)
MSEK Not 2011 2010
Kassafldesanalys 1)
MSEK 2011 2010
Administrationskostnader vriga rrelseintkter vriga rrelsekostnader Rrelseresultat Finansiella poster Resultat frn andelar i koncernfretag Kostnader frn andelar i andra fretag Rnteintkter och liknande resultatposter Rntekostnader och liknande resultatposter Summa finansiella poster Resultat efter finansiella poster Bokslutsdispositioner Skatt p rets resultat rets resultat 38 39 34, 35, 36 37
630 174 171 627
477 185 179 471
Den lpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Justering fr poster som inte ingr i kassafldet2) Betald skatt 2 128 150 2 278 0 2 278 Kassaflde frn den lpande verksamheten fre frndringar av rrelsekapital Kassaflde frn frndringar i rrelsekapital Frndring i rrelsefordringar3) Frndring i rrelseskulder3) Kassaflde frn den lpande verksamheten Investeringsverksamheten Frvrv av dotterbolag4) Frvrv av anlggningstillgngar Frsljning av materiella anlggningstillgngar Kassaflde frn investeringsverksamheten 370 212 25 557 115 10 105 4 684 3 963 2 999 3 706 689 725 2 890 598 2 292 0 2 292
5 436 5 629 3 305 2 755 2 128 13 173 2 288
4 794 2 912 2 343 3 361 2 890 9 383 2 498
Rapport ver totalresultat

MSEK 2011 2010
Finansieringsverksamheten Upptagna ln Utbetald utdelning Kassaflde frn finansieringsverksamheten rets kassaflde Likvida medel vid rets brjan Likvida medel vid rets slut5)
1)
rets resultat vrigt totalresultat Summa totalresultat
2 288 2 288
2 498 2 498
367 2 809 2 442 0 0 0
3 428 2 598 830 0 0 0
Bolaget redovisar i enlighet med RFR2 erhllna och lmnade koncernbidrag i resultatrkningen bland finansiella poster. Omrkning har skett fr jmfrelser. Viss justering har ven skett i kassafldesanalysen. Justering fr poster som inte ingr i kassafldet 2011 2010
2)
Avskrivningar anlggningstillgngar Frndring av upplupna poster vrigt Summa

3)
53 83 14 150
49 662 15 598
De mellanhavanden moderbolaget har med svenska dotterbolag avseende skatter redovisas som frndring i rrelsefordringar respektive rrelseskulder. Kapitaltillskott. Bolagets checkkonto r ett underkonto och redovisas i balansrkningen bland skulder till dotterbolag.
4) 5)
Tillggsupplysningar
Betalda och erhllna rntor och utdelningar 2011 2010
Erhllen utdelning Erhllet koncernbidrag Lmnat koncernbidrag Betald rnta Erhllen rnta Summa
3 839 6 910 4 692 2 795 265 3 527
3 068 2 285 1 302 1 631 214 2 634
74
Moderbolaget | Finansiella rapporter
Balansrkning 1)
MSEK TILLGNGAR Not 2011-12-31 2010-12-31 MSEK EGET KAPITAL, AVSTTNINGAR OCH SKULDER Not 2011-12-31 2010-12-31
Anlggningstillgngar Balanserade utgifter fr utvecklingsarbeten Immateriella anlggningstillgngar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Materiella anlggningstillgngar Andelar Fordringar hos dotterbolag Andra lngfristiga fordringar Finansiella anlggningstillgngar Summa anlggningstillgngar Omsttningstillgngar Fordringar hos dotterbolag Aktuella skattefordringar vriga kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa omsttningstillgngar Summa tillgngar 43 39 44 1 394 18 100 0 1 512 135 520 6 005 18 96 0 6 119 137 165 41 42 43 40 1 1 6 490 14 6 504 124 484 2 894 125 127 503 134 008 1 1 6 425 16 6 441 124 005 471 128 124 604 131 046
Eget kapital Aktiekapital Uppskrivningsfond Reservfond Summa bundet eget kapital Balanserad vinst rets resultat Summa fritt eget kapital Summa eget kapital Obeskattade reserver Avsttningar Avsttningar fr pensioner Avsttningar fr skatter vriga avsttningar Summa avsttningar Lngfristiga skulder Skulder till dotterbolag Lngfristiga rntebrande skulder vriga lngfristiga skulder Summa lngfristiga skulder Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag Leverantrsskulder vriga kortfristiga skulder Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsttningar och skulder Ansvarsfrbindelser Stllda panter
45 2 350 1 363 7 283 10 996 35 950 2 288 38 238 49 234 38 169 2 350 1 363 7 283 10 996 36 261 2 498 38 759 49 755 156
46 39
491 423 1 915
453 596 1 1 050
43 47
2 181 13 630 0 15 811
9 256 0 9 256
43 48
68 935 87 369 69 391 135 520
76 743 18 187 76 948 137 165 26 441 155
49 50
22 286 156
Frndring i eget kapital 1) (se ven not 45)

MSEK Aktiekapital Uppskrivningsfond Reservfond Balanserad vinst och rets resultat Summa eget kapital
Eget kapital 2009-12-31 rets resultat Utdelning, 3:70 SEK per aktie Eget kapital 2010-12-31 rets resultat Utdelning, 4:00 SEK per aktie Eget kapital 2011-12-31
1)
2 350
1 363
7 283
38 859 2 498 2 598
49 855 2 498 2 598 49 755 2 288 2 809 49 234
2 350
1 363
7 283
38 759 2 288 2 809
2 350
1 363
7 283
38 238
Bolaget redovisar i enlighet med RFR2 erhllna och lmnade koncernbidrag i resultatrkningen istllet fr som tidigare r i balanserad vinst. Omrkning har skett fr jmfrelsr.
75
Finansiella rapporter | Noter Redovisningsprinciper
Noter
Not
REDoVISNINGSPRINCIPER
De viktigaste redovisningsprinciperna som tillmpats vid upprttandet av denna rsredovisning anges nedan. Samma principer tillmpas normalt i svl moderbolag som koncern. Ivissa fall tillmpar moderbolaget andra principer n koncernen och d anges dessa principer under srskild rubrik.
GRUNDER FR REDoVISNINGEN SCA-koncernens bokslut upprttas i enlighet med rsredovisningslagen och International Financial Reporting Standards (IFRS)/International Accounting Standards (IAS) ssom de r antagna inom EU och Rdet fr finansiell rapporterings rekommendation RFR 1, Kompletterande redovisningsregler fr koncerner. Vid upprttandet av moderbolagets bokslut har Rdet fr finansiell rapporterings rekommendation RFR 2, Redovisning fr juridiska personer, och rsredovisningslagen tillmpats. Bokslutet fr bde koncernen och moderbolaget avser rkenskapsret som avslutades 31 december 2011. SCA tillmpar anskaffningsvrdemetoden vid vrdering av tillgngar och skulder utom vad gller biologiska tillgngar (rotstende skog), finansiella tillgngar som kan sljas samt finansiella tillgngar och skulder, inklusive derivatinstrument, vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen. I moderbolaget vrderas inte biologiska tillgngar eller dessa finansiella tillgngar och skulder till verkligt vrde. INFRANDE AV NYA oCH REVIDERADE IAS/IFRS Nya IAS/IFRS standarder och ndringar (IAS/IFRS) samt tolkningar (IFRIC) som har trtt i kraft 2011 och antagits av EU: Nedanstende frndring i standarder (IAS/IFRS) samt nya och ndrade tolkningar (IFRIC) har trtt i kraft 2011 och antagits av EU. Ingen av dessa har haft ngon vsentlig betydelse fr SCAs finansiella rapportering; IFRS 1 Frsta gngen IFRS tillmpas IFRS 2 Aktierelaterade ersttningar IAS 24 Upplysningar om nrstende IAS 32 Finansiella instrument: Klassificering IFRIC 19 Konvertering av finansiella skulder till egetkapitalinstrument IFRIC 14 Begrnsningen av en frmnsbestmd tillgng m.m. Nya standarder, ndringar och tolkningar har publicerats av IASB men antingen nnu inte trtt i kraft eller nnu inte antagits av EU: IAS 19 Ersttningar till anstllda ndrades i juni 2011. ndringen innebr att rntekostnader och frvntad avkastning p frvaltningstillgngar kommer att ersttas av en nettornta som berknas med hjlp av diskonteringsrntan, baserat p nettoverskottet eller nettounderskottet i den frmnsbestmda planen. Koncernen avser att tillmpa den ndrade standarden fr det rkenskapsr som brjar 1 januari 2013 och har nnu inte utvrderat effekten. Standarden har nnu inte antagits av EU. IFRS 9 Financial instruments hanterar klassificering, vrdering och redovisning av finansiella skulder och tillgngar. IFRS 9 gavs ut i november 2009 fr finansiella tillgngar och i oktober 2010 fr finansiella skulder och erstter de delar i IAS 39 som r relaterat till klassificering och vrdering av finansiella instrument. IFRS 9 anger att finansiella tillgngar ska klassificeras i tv olika kategorier; vrdering till verkligt vrde eller vrdering till upplupet anskaffningsvrde. Klassificering faststlls vid frsta redovisningstillfllet utifrn fretagets affrsmodell samt karaktristiska egenskaper i de avtalsenliga kassafldena. Fr finansiella skulder sker inga stora frndringar jmfrt med IAS 39. Den strsta frndringen avser skulder som r identifierade till verkligt vrde. Fr dessa gller att den del av verkligt vrdefrndringen som r hnfrlig till den egna kreditrisken ska redovisas i vrigt totalresultat istllet fr resultatet svida detta inte orsakar inkonsekvens i redovisningen (accounting mismatch). Koncernen har fr avsikt att tillmpa den nya standarden senast det rkenskapsr som brjar 1 januari 2015 och har nnu inte utvrderat effekterna. Standarden har nnu inte antagits av EU. IFRS 10 Consolidated financial statements bygger p redan existerande principer d den identifierar kontroll som den avgrande faktorn fr att faststlla om ett fretag ska inkluderas i koncernredovisningen. Standarden ger ytterligare vgledning fr att bist vid faststllandet av kontroll nr detta r svrt att bedma. Koncernen avser att tillmpa IFRS 10 fr det rkenskapsr som brjar 1 januari 2013 och har nnu inte utvrderat den fulla effekten p de finansiella rapporterna. Standarden har nnu inte antagits av EU. IFRS 11 Joint Arrangements r en ny standard fr klassificering av joint arrangements i joint ventures eller joint operations. Joint ventures (samriskbolag) kommer fortsttningsvis att redovisas enligt eget kapitalmetoden. Koncernen avser att tillmpa IFRS 11 fr det rkenskapsr som brjar 1 januari 2013 och har nnu inte utvrderat den fulla effekten p de finansiella rapporterna. Standarden har nnu inte antagits av EU IFRS 12 Disclosures of interests in other entities omfattar upplysningskrav fr dotter fretag, joint arrangements, intressefretag och ej konsoliderade structured entities. Koncernen har nnu att utvrdera den fulla inverkan av IFRS 12 p de finansiella rapporterna. Koncernen avser att tillmpa IFRS 12 fr det rkenskapsr som brjar 1 januari 2013 och har nnu inte utvrderat den fulla effekten p de finansiella rapporterna. Standarden har nnu inte antagits av EU
IFRS 13 Fair value measurement syftar till att vrderingar till verkligt vrde ska bli mer konsekventa och mindre komplex genom att standarden tillhandahller en exakt definition och en gemensam klla i IFRS till verkligt vrdevrderingar och tillhrande upplysningar. Kraven utkar inte tillmpningsomrdet fr nr verkligt vrde ska tillmpas men tillhandahller vgledning kring hur det ska tillmpas dr andra IFRS redan krver eller tilllter vrdering till verkligt vrde. Koncernen har nnu inte utvrderat den fulla effekten av IFRS 13 p de finansiella rapporterna. Koncernen har fr avsikt att tillmpa den nya standarden det rkenskapsr som brjar 1 januari 2013. Standarden har nnu inte antagits av EU. Ingen av nedanstende IFRS eller IFRIC-tolkningar som nnu inte har trtt i kraft vntas ha ngon vsentlig inverkan p koncernen. IAS 1 Utformning av finansiella rapporter IAS 12 Inkomstskatter avseende vrdering av skatt fr frvaltningsfastigheter IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar avseende nya upplysningskrav fr verfrda finansiella tillgngar IAS 27 Separata finansiella rapporter IAS 28 Innehav i intressefretag och Joint venture (samriskbolag)
ANVNDNING AV BEDMNINGAR Fr att kunna upprtta redovisningen enligt IFRS och god svensk redovisningssed mste bedmningar och antaganden gras som pverkar redovisade tillgngs- och skuldposter respektive intkts- och kostnadsposter samt lmnad information i vrigt. Faktiskt utfall kan skilja sig frn dessa bedmningar. KoNCERNREDoVISNING Koncernens bokslut r upprttad i enlighet med koncernens redovisningsprinciper och omfattar boksluten fr moderbolaget och samtliga koncernfretag, i enlighet med nedanstende definitioner. Koncernfretag konsolideras frn och med den dag koncernen har kontroll eller inflytande ver fretaget enligt de definitioner som anges under respektive kategori av koncernfretag nedan. Avyttrade koncernfretag ingr i koncernens redovisning fram till den dag koncernen upphr att kontrollera eller att ha inflytande ver fretagen. Koncerninterna transaktioner har eliminerats. Moderbolaget: Moderbolaget redovisar samtliga innehav i koncernfretag till anskaffningsvrde efter avdrag fr eventuell ackumulerad nedskrivning. Dotterfretag Som dotterfretag konsolideras alla fretag dr koncernen innehar eller frfogar ver mer n 50 procent av rsterna eller dr koncernen genom avtal eller p annat stt ensam utvar ett bestmmande inflytande. Koncernredovisningen upprttas enligt frvrvsmetoden. Vid rrelsefrvrv identifieras och klassificeras frvrvade tillgngar respektive vertagna skulder och vrderas till verkligt vrde vid frvrvstidpunkten (s kallad frvrvsanalys). Vid successiva frvrv nr bestmmande inflytande uppns, omvrderas eventuella tidigare frvrvade nettotillgngar i den frvrvade enheten till verkligt vrde och resultatet av omvrderingen redovisas i resultatrkningen. Effekter av omvrdering vid betalning av skulden relaterad till villkorad kpeskilling redovisas i periodens resultat. Om det bestmmande inflytandet upphr vid avyttring redovisas resultatet i resultatrkningen, eventuell kvarvarande andel i den rrelse som avyttras vrderas d till verkligt vrde vid avyttringstillfllet och effekten redovisas ven den i resultatrkningen. Transaktionskostnader i samband med frvrv ingr inte i anskaffningsvrdet utan kostnadsfrs direkt. Samriskbolag (Joint ventures) Med samriskbolag avses fretag dr SCA tillsammans med andra parter genom avtal har ett gemensamt bestmmande inflytande ver verksamheten. Redovisning av samriskbolag sker enligt klyvningsmetoden. Vrdering av frvrvade tillgngar och skulder grs p samma stt som fr dotterfretag. Intressebolag Intressebolag r fretag dr koncernen utvar ett betydande inflytande utan att det delgda fretaget r ett dotterfretag eller ett samriskbolag. Normalt innebr detta att koncernen innehar mellan 20 och 50 procent av rsterna. Redovisning av intressebolag sker enligt kapitalandelsmetoden och de vrderas inledningsvis till anskaffningsvrde. Vrdering av frvrvade tillgngar och skulder grs p samma stt som fr dotterfretag och redovisat vrde p intressebolagen inkluderar eventuell goodwill och andra koncernjusteringar. Koncernens andel av intressebolagens resultat efter skatt som uppkommit i intressebolag efter frvrvet redovisas p en rad i koncernens resultatrkning. Resultatandelen berknas utifrn SCAs kapitalandel i respektive intressebolag.
76
Noter Redovisningsprinciper | Finansiella rapporter
Innehav utan bestmmande inflytande Innehav utan bestmmande inflytande redovisas som en srskild post i koncernens egna kapital. Resultatet och varje komponent i vrigt totalresultat r hnfrligt till moderbolagets gare och till innehav utan bestmmande inflytande. Frluster hnfrligt till innehav utan bestmmande inflytande redovisas ven om det innebr att andelen blir negativ. Vid frvrv under 100 % nr bestmmande inflytande uppns bestms innehav utan bestmmande inflytande antingen som en proportionell andel av verkligt vrde p identifierbara nettotillgngar exklusive goodwill eller till verkligt vrde. Efterfljande frvrv upp till 100 % samt avyttring av garandel i ett dotterfretag som inte leder till frlust av bestmmande inflytande redovisas som en egetkapitaltransaktion. oMRKNING AV UtLNDSK VALUtA Funktionell valuta och rapportvaluta De fretag som ingr i koncernen upprttar sina finansiella rapporter i den valuta som anvnds i den ekonomiska milj dr respektive fretag huvudsakligen r verksamt, den s kallade funktionella valutan. Dessa rapporter utgr grunden fr koncernredovisningen. Koncernredovisningen upprttas i svenska kronor, som r moderbolagets funktionella valuta och rapportvaluta. omrkning av utlndska koncernfretag Balansrkningar och resultatrkningar fr alla koncernfretag, som har annan funktionell valuta n rapportvalutan rknas om till koncernens rapportvaluta enligt fljande: tillgngar och skulder rknas om till balansdagskursen per respektive balansdag intkter och kostnader rknas om till genomsnittskursen fr respektive r alla omrkningsdifferenser som uppstr redovisas som en separat post direkt i koncernens egna kapital under vrigt totalresultat.
Den valutakursdifferens som uppstr p de finansiella instrument som innehas fr att valutaskra dessa nettotillgngar, frs ven den mot koncernens egna kapital under vrigt totalresultat. Vid avyttring av en utlandsverksamhet redovisas bde omrkningsdifferenser och valutakursdifferenser p de finansiella instrument som innehas fr att valutaskra nettotillgngarna i resultatrkningen som en del av realisationsresultatet. Goodwill och justeringar av verkligt vrde som uppkommer vid frvrv behandlas som tillgngar och skulder hos denna verksamhet och omrknas enligt samma principer som utlandsverksamheten. Finansiella rapporter fr dotterfretag i ett hginflationsland inflationsjusteras enligt prisindex fr det aktuella landet innan dessa rapporter inkluderas i koncernredovisningen.
SEGMENtSRAPPoRtERING Rrelsesegment rapporteras p ett stt som verensstmmer med den interna rapportering som lmnas till den hgste verkstllande beslutsfattaren. Den hgste verkstllande beslutsfattaren r den funktion som ansvarar fr tilldelning av resurser och bedmning av rrelsesegmentens resultat. I SCA har denna funktion identifierats som bolagets vd som ansvarar fr och skter den lpande frvaltningen av koncernen efter styrelsens riktlinjer och anvisningar. Till sitt std har han vice vd och koncernledningen, se avsnittet Ansvar och styrning, Bolagsstyrning p sidan 4849. SCAs fyra affrsomrden Personliga hygienprodukter, Mjukpapper, Frpackningar och Skogsindustriprodukter utgr rrelsesegment varav Skogsindustriprodukter delats upp i tv segment, Tryckpapper samt Massa, virke och sgade trvaror. LEASING Leasing av anlggningstillgngar dr koncernen i allt vsentligt br samma risker och tnjuter samma frmner som vid direkt gande klassificeras som finansiella leasar. Den leasade tillgngen redovisas som anlggningstillgng och motsvarande finansiell skuld hnfrs till rntebrande skulder. Det initiala vrdet p bda dessa poster utgr det lgsta av tillgngarnas verkliga vrde eller nuvrdet av minimileaseavgifterna. Framtida leasebetalningar frdelas mellan amortering av skulden och finansiella kostnader, s att varje redovisningsperiod belastas med ett rntebelopp som motsvarar en fast rntesats p den under respektive period redovisade skulden. Den leasade tillgngen skrivs av enligt samma principer som gller vriga tillgngar av samma slag. Rder oskerhet om tillgngen kommer att vertas vid leasingperiodens utgng skrivs tillgngen av ver leasingperioden om denna r kortare n den nyttjandetid som gller fr vriga tillgngar av samma slag. Leasing av tillgngar dr risker och frdelar med gandet i allt vsentligt kvarstr hos uthyraren klassificeras som operationell leasing. Leasingavgiften kostnadsfrs linjrt ver leasingperioden. Moderbolaget: Moderbolaget redovisar samtliga leasar som operationella leasar. NEDSKRIVNINGAR Tillgngar som har en obestmbar nyttjandeperiod skrivs inte av utan prvas rligen avseende eventuellt nedskrivningsbehov. Vrdet p tillgngar som skrivs av prvas vad gller nedskrivningsbehov nrhelst det finns indikationer p att redovisat vrde eventuellt inte r tervinningsbart. I de fall en tillgngs redovisade vrde verstiger dess berknade tervinningsvrde skrivs tillgngen ned till dess tervinningsvrde. Tidigare redovisad nedskrivning terfrs om sklen fr den tidigare nedskrivningen inte lngre freligger. terfring sker dock inte med ett belopp strre n att det bokfrda vrdet uppgr till vad det hade varit om nedskrivning inte hade redovisats tidigare r. Vid bedmning av nedskrivningsbehov av goodwill grupperas tillgngarna i kassagenererande enheter och bedmningen grs utifrn dessa enheters framtida kassaflden. Nedskrivning av goodwill terfrs aldrig. SKAttER Koncernens skattekostnad innefattar uppskjuten och aktuell skatt p koncernfretagens redovisade vinster under redovisningsperioden, justeringar avseende skatt fr tidigare perioder samt periodens vriga frndringar av uppskjuten skatt. Rnteposter hnfrliga till inkomstskatt samt eventuella kllskatter vid koncerninterna transaktioner redovisas ocks som inkomstskatt. Uppskjuten skatt berknas och redovisas p samtliga temporra skillnader mellan skattemssigt vrde och bokfrt vrde. Uppskjuten skattefordran avseende avdragsgilla temporra skillnader, underskotts- och skatteavdrag redovisas i den utstrckning det r sannolikt att de kan avrknas mot framtida verskott. Uppskjuten skatt beaktas inte avseende ej avdragsgill goodwill, eller avseende temporra skillnader som uppkommer frsta gngen en tillgng eller skuld redovisas och som inte hnfr sig till ett fretagsfrvrv och inte heller pverkar vare sig redovisat eller skattemssigt resultat. Vrderingen av uppskjutna skatter sker till nominella belopp och berknas utifrn de skattesatser som r beslutade per balansdagen. Fr poster som redovisas i resultatrkningen redovisas ven drmed sammanhngande skatteeffekter i resultatrkningen. Fr poster som redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat redovisas ven drmed sammanhngande skatteeffekter i eget kapital under vrigt totalresultat. Uppskjutna skatter avseende temporra skillnader, som hnfr sig till investeringar i dotterfretag och andelar i samriskbolag, redovisas inte i SCAs koncernredovisning d SCA AB i samtliga fall kan styra tidpunkten fr terfring av de temporra skillnaderna och det ej bedms sannolikt att en terfring sker inom en snar framtid. Moderbolaget: I moderbolagets bokslut redovisas p grund av sambandet mellan redovisning och beskattning den uppskjutna skatteskulden p obeskattade reserver, som en del av de obeskattade reserverna.
tRANSAKtIoNER oCH BALANSPoStER I UtLNDSK VALUtA Transaktioner i utlndsk valuta omrknas till funktionell valuta enligt de valutakurser som gller p transaktionsdagen. Monetra fordringar och skulder i utlndsk valuta omvrderas till balansdagens kurser vid varje bokslutstillflle. Valutaresultat som uppkommer vid sdan omvrdering samt vid betalning av transaktionen redovisas i resultatrkningen, utom vad gller, enligt IAS 39, godknda skringstransaktioner avseende kassaflden eller nettoinvesteringar dr resultatet redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat. Vinster och frluster p rrelsens fordringar och skulder nettoredovisas och redovisas inom rrelseresultatet. Vinster och frluster p upplning och finansiella placeringar redovisas som vriga finansiella poster. Frndring i verkligt vrde p monetra vrdepapper utstllda i utlndsk valuta och klassificerade som finansiella tillgngar som kan sljas, analyseras och den frndring som hnfr sig till valutakursndringar redovisas i resultatrkningen medan vrig orealiserad frndring redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat. Omrkningsdifferenser fr ickemonetra finansiella tillgngar och skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen redovisas som en del av verkligt vrderesultatet. Omrkningsdifferenser fr ickemonetra finansiella tillgngar, som klassificeras som tillgngar som kan sljas frs direkt till eget kapital under vrigt totalresultat. Ickemonetra tillgngar och skulder som redovisas till historiskt anskaffningsvrde omrknas till valutakursen vid transaktionstillfllet. REDoVISNING AV INtKtER Frsljningsintkter, som r synonymt med nettoomsttning, omfattar verkligt vrde p den ersttning som erhllits eller kommer att erhllas fr slda varor och tjnster inom koncernens ordinarie verksamhet. Intkten redovisas d leverans skett till kunden enligt gllande frsljningsvillkor. vriga intkter inkluderar ersttning fr sdan frsljning som inte ingr i koncernens ordinarie verksamhet och innefattar bland annat hyresintkter, som redovisas i den period uthyrningen avser, royalty och liknande, som redovisas i enlighet med den aktuella verenskommelsens ekonomiska innebrd. Rnteintkter redovisas i enlighet med effektivrntemetoden. Erhllen utdelning redovisas nr rtten att erhlla utdelning har faststllts.
77
Finansiella rapporter | Noter Redovisningsprinciper
Not
FoRtS.
Antal r
IMMAtERIELLA tILLGNGAR Goodwill Den ersttning som verfrs vid ett rrelsefrvrv vrderas till verkligt vrde. Vid rrelsefrvrv dr verfrd ersttning, eventuellt innehav utan bestmmande inflytande och verkligt vrde p tidigare gd andel (vid stegvisa frvrv) verstiger det verkliga vrdet p de frvrvade nettotillgngarna, redovisas skillnaden som goodwill. Nr denna skillnad r negativ redovisas beloppet direkt i resultatrkningen. Frvrv av innehav utan bestmmande inflytande bestms fr varje transaktion antingen som en proportionell andel av verkligt vrde p identifierbara nettotillgngar exklusive goodwill (partial goodwill) eller till verkligt vrde vilket innebr att goodwill ven redovisas p innehav utan bestmmande inflytande (full goodwill). Goodwill som uppsttt vid frvrv av intressefretag inkluderas i redovisat vrde p intressefretaget. Goodwill frdelas till de kassagenererande enheter inom varje rrelsesegment som frvntas bli gynnade av det rrelsefrvrv fr vilket goodwill uppsttt. rligen testas goodwill fr att identifiera eventuellt nedskrivningsbehov. Goodwill redovisas till anskaffningsvrde minskat med ackumulerade nedskrivningar. Gjorda nedskrivningar p goodwill terfrs inte. Redovisat resultat frn avyttring av koncernfretag inkluderar kvarvarande redovisat vrde p den goodwill som r hnfrlig till den avyttrade enheten. Varumrken Varumrken redovisas till anskaffningsvrde efter eventuella ackumulerade avskrivningar och ackumulerade nedskrivningar. Varumrken med en obestmbar nyttjandetid skrivs inte av utan testas rligen vad gller nedskrivningsbehov p motsvarande stt som fr goodwill. Kassagenererande enheter identifierade fr dessa varumrken utgr den geografiska marknad dr varumrket finns. Varumrken med begrnsad nyttjandetid skrivs av linjrt under frvntad nyttjandetid som varierar mellan 37 r. Forskning och utveckling Utgifter fr forskning kostnadsfrs d de intrffar. I de fall svrigheter freligger att skilja forskningsfasen frn utvecklingsfasen i ett projekt, betraktas hela projektet som forskning och kostnadsfrs omgende. Identifierbara utgifter fr utveckling av nya produkter och processer aktiveras i den mn dessa bedms komma att ge framtida ekonomiska frdelar. I annat fall kostnadsfrs utvecklingsutgiften d den infaller. Aktiverade utgifter skrivs av linjrt frn tidpunkten nr tillgngen tas i bruk eller producerar kommersiellt och under tillgngens berknade nyttjandeperiod. Avskrivningstiden uppgr till 510 r. Utslppsrtter och kostnader fr utslpp av koldioxid Utslppsrtter avseende utslpp av koldioxid redovisas som en immateriell tillgng samt som en frutbetald intkt (skuld) nr de erhlls. Rtterna erhlls utan vederlag och vrderas och redovisas till marknadsvrdet per den dag tilldelningen sker. Fr tilldelade utslppsrtter uppgr den redovisade kostnaden och avsttningen fr utslpp till utslppsrtternas initiala marknadsvrde vid tidpunkten fr tilldelningen. Fr anskaffade utslppsrtter uppgr den redovisade kostnaden och avsttningen fr utslpp till dess inkpspris. Under ret upplses den initiala skulden fr erhllna utslppsrtter ver resultatrkningen som en intkt i takt med gjorda koldioxidutslpp. Om marknadspriset p utslppsrtter per balansdagen understiger det redovisade anskaffningsvrdet skrivs eventuella verskott av utslppsrtter, som inte behvs fr att tcka gjorda utslpp, ner till gllande marknadspris p balansdagen. I samband med detta intktsfrs kvarvarande del av den frutbetalda intkten med motsvarande belopp och drmed uppstr ingen effekt i resultatrkningen. Utslppsrtterna anvnds som betalningsmedel vid den avrkning som grs med staten avseende skulden fr gjorda utslpp. I det fall erhllna utslppsrtter inte tcker gjorda utslpp reserverar SCA fr underskottet vrderat till aktuellt marknadsvrde p balansdagen. Frsljning av verskott av utslppsrtter intktsfrs p likviddagen. vriga immateriella tillgngar Till immateriella tillgngar hr ven patent, licenser och andra rttigheter. Vid frvrv av sdana tillgngar redovisas anskaffningsvrdet som tillgng, som skrivs av linjrt under frvntad nyttjandetid som varierar mellan 320 r. MAtERIELLA ANLGGNINGStILLGNGAR Materiella anlggningstillgngar redovisas till anskaffningsvrde efter avdrag fr ackumulerade avskrivningar och eventuella ackumulerade nedskrivningar. I anskaffningsvrdet ingr utgifter som direkt kan hnfras till frvrvet av tillgngen samt verfring frn eget kapital av resultat frn godknda kassafldesskringar avseende inkp i utlndsk valuta av materiella anlggningstillgngar. Anskaffningsvrdet fr fastigheter och produktionsanlggningar inkluderade i stora projekt innefattar, till skillnad frn anskaffningsvrden fr vriga investeringar, ven utgifter fr intrimning och igngkrning. Utgifter fr rntor under byggnads- och montagetid inkluderas i anskaffningsvrdet fr kvalificerade investeringsprojekt. Samtliga utgifter fr pgende nyinvesteringar aktiveras. Alla andra former av reparationer och underhll redovisas som kostnader i resultatrkningen under den period de uppkommer. Mark frutstts ha en obestmbar nyttjandeperiod och skrivs drfr inte av. Avskrivning p vriga materiella anlggningstillgngar grs linjrt ned till tillgngens berknade restvrde och under tillgngens frvntade nyttjandeperiod. Berknade nyttjande erioder uppgr till: p
Massa och pappersbruk samt sgverk Konverteringsmaskiner; vriga maskiner Verktyg Fordon Byggnader Energianlggningar Datorer Kontorsutrustning Hamnar, jrnvgar Markanlggningar, skogsvgar
1025 718 310 45 1550 1530 35 510 2030 1020
Tillgngarnas restvrden och nyttjandeperioder prvas fortlpande och justeras vid behov.
Moderbolaget: Moderbolagets materiella anlggningstillgngar, vilka redovisas i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, inkluderar rotstende skog som i koncernen klassificeras som biologisk tillgng. Ngra systematiska avskrivningar eller frndringar av vrdet i samband med avverkning grs inte i moderbolaget. Kollektiv omvrdering av skogstillgngarna har frekommit och uppskrivningsbeloppet avsattes d till uppskrivningsfond i eget kapital. BIoLoGISKA tILLGNGAR Koncernens rotstende skog definieras och redovisas som en biologisk tillgng. Skogsmark och skogsbilvgar klassificeras som mark och markanlggningar. De biologiska tillgngarna vrderas och redovisas till verkligt vrde efter avdrag fr uppskattade frsljningskostnader. Vrdefrndringen redovisas i resultatrkningen. Detta vrde p koncernens rotstende skog berknas som nuvrdet av frvntade framtida kassaflden frn tillgngarna fre skatt. Berkningen baserar sig p befintliga, hllbara avverkningsplaner och bedmningar avseende tillvxt, virkespriser, avverkningskostnader och skogsvrdskostnader, inklusive utgifter fr lagstadgad terplantering. Hnsyn tas till miljrestriktioner och andra begrnsningar och berkningen grs fr en produktionscykel som av SCA bedms uppg till i genomsnitt 100 r. Den diskonteringsfaktor som anvnds bygger p ett skogsbolags bedmda WACC (weighted average cost of capital). Moderbolaget: I moderbolaget redovisas rotstende skog som materiell anlggningstillgng till historiskt anskaffningsvrde. FINANSIELLA INStRUMENt Finansiella instrument som redovisas i balansrkningen inkluderar likvida medel, vrdepapper, andra finansiella fordringar, kundfordringar, leverantrsskulder, lneskulder samt derivat. Redovisning i och borttagande frn balansrkningen Kp och frsljningar av finansiella instrument redovisas p affrsdagen med undantag fr lnefordringar, finansiella tillgngar som kan sljas samt andra finansiella skulder, vilka redovisas p likviddagen. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvrde motsvarande instrumentens verkliga vrde inklusive transaktionskostnader. Finansiella tillgngar tas bort frn balansrkningen nr risken, samt rtten att erhlla kassaflden frn instrumentet, har upphrt eller d dessa p annat stt verfrts till annan motpart. Finansiella skulder tas bort frn balansrkningen d SCA har fullgjort sina taganden eller d de p annat stt utslckts. SCA redovisar finansiella instrument med terstende lptid under 12 mnader som kortfristiga tillgngar och skulder och de som verstiger 12 mnader som lngfristiga tillgngar och skulder. Lptiden fr nyttjade ln under syndikerade kreditlften redovisas med samma lptid som kreditlftet. Redovisningen sker utifrn de kategorier som anges nedan. Vrdering Verkligt vrde p finansiella instrument berknas utifrn aktuella marknadsnoteringar p balansdagen. Fr finansiella tillgngar och noterade vrdepapper anvnds aktuella kurser p balansdagen. I de fall det inte frekommer marknadsnoteringar faststller SCA verkliga vrden med hjlp av vanligt frekommande vrderingsmodeller ssom diskontering av framtida kassaflden till noterade marknadsrntor fr respektive lptid. Dessa berknade kassaflden faststlls baserat p tillgnglig marknadsinformation. Nedskrivning av finansiella tillgngar sker nr det finns objektiva belgg fr nedskrivning, ssom upphrande av en aktiv marknad eller att det inte r troligt att gldenren kan uppfylla sina taganden. Fr upplysning i not avseende lngfristiga ln beaktas gllande marknadsrntor och en uppskattning av SCAs riskpremie fr berkning av det verkliga vrdet. Fr kortfristiga ln och placeringar bedms det verkliga vrdet verensstmma med det bokfrda vrdet mot bakgrund av att en frndring av marknadsrntan inte ger ngon materiell effekt p marknadsvrdet. Likvida medel Likvida medel definieras som kassa och banktillgodohavanden samt kortfristiga placeringar med en lptid kortare n tre mnader frn anskaffningstidpunkten. Sprrade medel p bankkonton ingr inte i likvida medel.
78
Noter Redovisningsprinciper | Finansiella rapporter
Klassificering och efterfljande redovisning Klassificering av finansiella instrument sker vid ursprunglig frvrvstidpunkt och det r syftet med transaktionen som styr valet av kategori. SCA klassificerar sina finansiella instrument i fljande kategorier.
Finansiella tillgngar vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen Tillgngarna klassificeras i denna kategori om avsikten r att tillgngarna ska sljas p kort sikt. Derivat med positiva marknadsvrden ingr i denna kategori om de inte r identifierade som skringar och uppfyller kraven fr skringsredovisning. Tillgngarna i denna kategori redovisas lpande till verkligt vrde och vrdefrndringarna redovisas i resultatrkningen. Under ret har endast finansiella derivat klassificerats i denna kategori. Investeringar som hlls till frfall Hit rknas finansiella tillgngar som ej r derivat och som har betalningsstrmmar som r fasta eller som kan faststllas p frhand och som SCA har fr avsikt och frmga att behlla till frfall. Tillgngarna redovisas till upplupet anskaffningsvrde med tillmpning av den s kallade effektivrntemetoden, vilket innebr att periodisering grs s att en konstant frrntning erhlls. Under ret har inte ngon finansiell tillgng klassificerats i denna kategori. Lnefordringar och kundfordringar Lnefordringar och kundfordringar r finansiella tillgngar, som ej r derivat, med fasta betalningar eller med betalningar som gr att faststlla och som ej r noterade p en aktiv marknad. Fordringarna uppstr nr SCA tillhandahller pengar, varor eller tjnster direkt till annan part utan avsikt att bedriva handel i fordringarna. Tillgngarna i denna kategori vrderas till upplupet anskaffningsvrde minskat med eventuell reservering fr vrdeminskning. Kundfordringar redovisas till det belopp som frvntas bli inbetalt, baserat p en individuell bedmning av oskra fordringar. En eventuell nedskrivning av kundfordringar pverkar SCAs rrelseresultat. Finansiella tillgngar som kan sljas I denna kategori ingr finansiella tillgngar som inte r derivat och som hnfrts till denna kategori vid frvrvstillfllet eller inte har klassificerats i ngon annan kategori. Tillgngarna i denna kategori vrderas lpande till verkligt vrde. Vrdefrndringen redovisas i det egna kapitalet under vrigt totalresultat. Den frndring som hnfr sig till valutakursfrndringar redovisas dock i resultatrkningen. Vid den tidpunkt tillgngen avyttras omfrs tidigare redovisat ackumulerat resultat i eget kapital till resultatrkningen. Finansiella skulder vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen I denna kategori ingr derivat med negativt verkligt vrde och som ej anvnds fr skringsredovisning samt finansiella skulder som innehas fr handel. Skulderna i denna kategori vrderas lpande till verkligt vrde och vrdefrndringarna redovisas i resultatrkningen. Under ret har endast derivatinstrument klassificerats i denna kategori. Finansiella skulder vrderade till upplupet anskaffningsvrde I denna kategori ingr finansiella skulder som inte innehas fr handel. Dessa redovisas initialt till verkligt vrde, netto efter transaktionskostnader, och drefter till upplupet anskaffningsvrde med tillmpning av effektivrntemetoden. Redovisning av derivat som anvnds i skringssyfte Samtliga derivat redovisas initialt och lpande till verkligt vrde i balansrkningen. Resultat vid omvrdering av derivat som anvnds fr skring redovisas enligt nedan. Infr skringsredovisning dokumenteras frhllandet mellan skringsinstrumentet och den skrade posten. Bedmningen av skringens effektivitet dokumenteras, bde vid ingngen av transaktionen och lpande. Med effektivitet avses till vilken grad skringsinstrumentet motverkar vrdefrndringar i en skrad posts verkliga vrde eller kassaflde.
Skring av nettoinvestering i utlandet Resultat vid omvrdering av derivat avsedda att skra SCAs nettoinvesteringar i utlandsverksamhet redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat. De ackumulerade resultaten i det egna kapitalet redovisas i resultatrkningen vid en eventuell avyttring av utlandsverksamheten. Skring av verkligt vrde Resultat vid omvrdering av derivat som avser skringar av verkligt vrde, redovisas i resultatrkningen tillsammans med frndringar i verkligt vrde p den tillgng eller den skuld som skringen avser. Det innebr fr SCA att de lngfristiga ln som r freml fr skringsredovisning diskonteras utan kreditspread till marknadsrnta och mter tillhrande rntederivats diskonterade kassaflden till samma rnta. Eftersom hela vrdefrndringen frn derivaten redovisas direkt i resultatrkningen tas eventuell ineffektiv del frn derivaten lpande i resultatrkningen. Ekonomiska skringar I de fall SCA gr ekonomiska skringar utan att transaktionerna mter kraven fr skringsredovisning enligt IAS 39, redovisas frndringar av verkligt vrde p skringsinstrumentet direkt i resultatrkningen. VARULAGER Varulagret redovisas till det lgsta av anskaffningsvrdet och nettofrsljningsvrdet p balansdagen. Anskaffningsvrdet berknas med tillmpning av FIFO-metoden (frst in/frst ut) eller vgda genomsnittspriser. Fr varor som produceras och hlls tskilda fr specifika projekt, faststlls anskaffningsvrdet dock med utgngspunkt i de specifika kostnader som gr att hnfra till respektive vara. Anskaffningsvrdet fr frdiga varor och varor under tillverkning innefattar rvaror, direkt arbete, vriga direkta kostnader samt produktionsrelaterade omkostnader, baserade p en normal produktionsniv. Rntekostnader ingr inte i lagervrdena. Nettofrsljningsvrdet r det uppskattade frsljningspriset i den lpande verksamheten efter avdrag fr uppskattade kostnader fr frdigstllande och frsljning av varan. Innehavet av avverkningsrtter avseende rotstende skog vrderas till kontraktspriser, som genomsnittligt inte verstiger det lgsta av nettofrsljningsvrde och anskaffningsvrde. ANLGGNINGStILLGNGAR SoM INNEHAS FR FRSLJNING oCH AVVECKLADE VERKSAMHEtER Anlggningstillgngar (och avyttringsgrupper) klassificeras som anlggningstillgngar som innehas fr frsljning om deras vrde, inom ett r, kommer att tervinnas genom en frsljning och inte genom fortsatt nyttjande i verksamheten. Vid tidpunkten fr omklassificeringen vrderas tillgngar och skulder till det lgsta av verkligt vrde med avdrag fr frsljningskostnader och bokfrt vrde. Efter omklassificeringen grs inte lngre avskrivningar p tillgngarna. Vid en kning av det verkliga vrdet med avdrag fr frsljningskostnader redovisas en vinst. Vinsten r begrnsad till ett belopp motsvarande tidigare gjorda nedskrivningar. Bde vinster och frluster p efterfljande vrdefrndringar redovisas i rets resultat. Klassificering som avvecklad verksamhet uppstr antingen nr en sjlvstndig rrelsegren eller en vsentlig verksamhet inom ett geografiskt omrde avyttras. Avyttringstillfllet, eller den tidpunkt nr verksamheten uppfyller kriterierna fr att klassificeras som innehav fr frsljning, styr nr verksamheten ska klassificeras som avvecklad verksamhet. Resultat efter skatt frn avvecklad verksamhet redovisas p egen rad i resultatrkningen. Jmfrelsesiffrorna i resultatrkningen ndras som om den avvecklade verksamheten hade avvecklats vid ingngen av jmfrelseret. Moderbolaget: Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning klassificeras inte om och avskrivning upphr inte. Finns sdana tillgngar lmnas istllet upplysningar. EGEt KAPItAL Transaktionskostnader som direkt kan hnfras till emission av nya aktier eller optioner redovisas, netto efter skatt, i eget kapital som en minskning av emissionslikviden. Utgifter fr inkp av egna aktier minskar balanserade vinstmedel i det egna kapitalet i moderbolaget och den del av koncernens egna kapital som avser moderbolagets aktiegare. Nr dessa aktier sljs inkluderas den erhllna frsljningslikviden i balanserade vinstmedel i det egna kapital som avser moderbolagets aktiegare.
Kassafldesskring Resultat vid omvrdering av derivat avsedda fr kassafldesskringar redovisas i eget kapital under vrigt totalresultat och terfrs till resultatrkningen i den takt som det skrade kassafldet pverkar resultatrkningen. Eventuell ineffektiv del i vrdefrndringen redovisas direkt i resultatrkningen. Om skringsrelationen avbryts och kassafldet nd frvntas intrffa redovisas resultatet i eget kapital under vrigt totalresultat tills kassafldet pverkar resultatet. Om skringen avser en balanspost, verfrs resultatet frn det egna kapitalet till den tillgng eller den skuld som skringen avser i samband med att vrdet fr tillgngen eller skulden faststlls fr frsta gngen. I de fall det prognostiserade kassafldet som ligger till grund fr skringstransaktionen inte lngre bedms som troligt verfrs det ackumulerade resultatet som redovisats i eget kapital under vrigt totalresultat direkt till resultatrkningen. Kassafldesskringar avseende energi pverkar energikostnaderna, det vill sga kostnad fr sld vara. Transaktionsexponeringens kassafldesskringar pverkar koncernens nettoomsttning och kostnader. Kassafldesskringar avseende rntekostnader pverkar finansnettot.
79
Finansiella rapporter | Noter Koncernen
Not
FoRtS.
Not
VIKtIGA BEDMNINGAR oCH ANtAGANDEN
ERSttNINGAR tILL ANStLLDA Pensioner Koncernen har ett flertal svl avgiftsbestmda som frmnsbestmda pensionsplaner, varav en del har frvaltningstillgngar. Den skuld som redovisas i balansrkningen avseende frmnsbestmda pensionsplaner r nuvrdet av frpliktelsen p balansdagen minus verkligt vrde p frvaltningstillgngarna. Fonderade planer med nettotillgngar, det vill sga planer med tillgngar verstigande frpliktelsen, redovisas som finansiell anlggningstillgng. Den frmnsbestmda frpliktelsen berknas rligen av oberoende aktuarier enligt den s kallade Projected Unit Credit Method. Frpliktelsen vrderas till nuvrdet av frvntade framtida kassaflden med anvndning av en diskonteringsrnta som motsvarar rntan p frstklassiga fretagsobligationer eller, dr sdana inte finns, statsobligationer utfrdade i den valuta ersttningarna kommer att betalas i och med en terstende lptid som r jmfrbar med den aktuella pensionsskuldens lptid. Aktuariella vinster och frluster redovisas direkt i eget kapital under vrigt totalresultat i den period de uppstr. Den totala kostnaden avseende frmnsbestmda planer frdelas mellan personalkostnader och finansiella kostnader. Den finansiella kostnaden berknas utifrn nettovrdet p respektive plan vid rets ingng och den diskonteringsfaktor som faststllts fr respektive land. Koncernens utbetalningar avseende avgiftsbestmda planer redovisas som kostnad under den period de anstllda utfrt de tjnster avgiften avser. Frutbetalda avgifter redovisas som tillgng endast i den utstrckning koncernen har rtt till terbetalning eller minskning av framtida betalningar. Kostnader avseende tjnstgring under tidigare perioder redovisas direkt i resultatrkningen, om inte frndringarna i pensionsplanen r villkorad av att de anstllda kvarstr i tjnst under en viss angiven period. I sdana fall frdelas kostnaden linjrt ver denna tidsperiod. Srskild lneskatt (motsvarande avgifter) berknas p mellanskillnaden mellan pensionskostnad faststlld enligt IAS 19 och pensionskostnad faststlld enligt de regler som tilllmpas i juridisk person. Lneskatten redovisas som en kostnad i resultatrkningen utom vad gller aktuariella vinster och frluster dr lneskatten, liksom de aktuariella vinsterna och frlusterna, redovisas direkt i eget kapital under vrigt totalresultat. Moderbolaget: Moderbolaget tillmpar tryggandelagens regler avseende pensioner. Redovisningen fljer FAR SRSs RedR 4, Redovisning av pensionsskuld och pensionskostnad. Den huvudsakliga skillnaden jmfrt med IAS 19 r att svensk god redovisningssed bortser frn framtida hjningar av lner och pensioner vid berkning av pensionsfrpliktelsens nuvrde. I detta nuvrde inkluderas dock en srskild reserv fr framtida utbetalningar av tillgg p pensionerna motsvarande inflationen. I moderbolaget frekommer svl avgiftsbestmda som frmnsbestmda planer. vriga frmner efter avslutad anstllning Vissa koncernfretag tillhandahller hlsovrdsfrmner efter pensioneringen. tagandet och de frvntade kostnaderna fr dessa frmner berknas och redovisas p ett liknande stt som gller fr frmnsbestmda pensionsplaner. Ersttning vid uppsgning Avgngsvederlag utgr nr koncernen sger upp en anstlld fre pensionstidpunkten eller d en anstlld accepterar frivillig avgng mot sdan ersttning. Avgngsvederlag redovisas som kostnad nr koncernen har ett tagande att erstta de anstllda vars anstllning avslutats i frtid. AVSttNINGAR Avsttningar avseende terstllande, omstrukturering och legala tvister redovisas nr koncernen har en frpliktelse som ett resultat av intrffade hndelser och det r sannolikt att utbetalningar kommer att krvas fr att fullgra frpliktelsen. En frutsttning r vidare att det gr att gra en tillfrlitlig uppskattning av det belopp som ska utbetalas. Avsttningen vrderas till nuvrdet av de frvntade utgifterna fr att reglera tagandet. Om effekten av tid r materiell sker diskontering med en rntesats fre skatt. kningen i avsttning p grund av tid redovisas lpande som en rntekostnad i resultatrkningen. StAtLIGA StD Statliga std redovisas till verkligt vrde nr det med rimlig skerhet gr att bedma att stdet kommer att erhllas och att koncernen kommer att uppfylla de villkor som r frknippade med stdet. Statliga std relaterade till frvrv av tillgngar redovisas i balansrkningen genom att stdet reducerar tillgngens redovisade vrde. Statliga std som erhlls som kompensation fr kostnader periodiseras och redovisas i resultatrkningen under samma perioder som kostnaderna. I de fall ett statligt std varken hnfr sig till frvrv av tillgngar eller till kompensation av kostnader, redovisas stdet som en vrig intkt.
Upprttande av bokslut och tillmpning av olika redovisningsstandarder baseras ofta p ledningens bedmningar eller p antaganden och uppskattningar som anses vara rimliga under rdande frhllanden. Dessa antaganden och uppskattningar grundar sig oftast p historisk erfarenhet men ven p andra faktorer, inklusive frvntningar p framtida hndelser. Med andra antaganden och uppskattningar kan resultatet bli ett annat och det verkliga utfallet kommer, definitionsmssigt, sllan att verensstmma med det uppskattade. De antaganden och uppskattningar som SCA bedmer ha strst inverkan p resultat samt tillgngar och skulder diskuteras nedan.
VRDERING AV BIoLoGISKA tILLGNGAR D marknadspris eller annat jmfrbart vrde saknas fr tillgngar av SCAs omfattning vrderas de biologiska tillgngarna, det vill sga rotstende skog, till vrdet av frvntade framtida kassaflden. Till grund fr berkningen av dessa kassaflden ligger avverkningsplanen frn den senaste tillgngliga skogstaxeringen. Skogstaxeringar uppdateras vart tionde r. Berkningen bygger ven p antaganden om tillvxt, frsljningspriser, kostnader fr avverkning och skogsvrd samt kostnader fr terplantering, vilket r en frutsttning fr avverkning. Dessa antaganden r i huvudsak erfarenhetsbaserade och frndras endast i de fall frndring av niver fr pris och kostnad bedms vara lngsiktiga. Kassafldet omfattar en produktionscykel som av SCA bedms uppg till i genomsnitt 100 r. Den diskonteringsfaktor som anvnds r den kapitalkostnad (WACC, weighted average cost of capital), som normalt anvnds vid vrdering av motsvarande tillgngar. Koncernens vrde p biologiska tillgngar den 31 december 2011 uppgick till 26 729 MSEK. Fr vidare information se not 12. GooDWILL Koncernen undersker varje r om ngot nedskrivningsbehov freligger vad gller goodwill. Goodwill r frdelad p kassagenererande enheter som verensstmmer med koncernens rrelsesegment. tervinningsvrdet fr de kassagenererande enheterna faststlls genom berkning av nyttjandevrdet. Berkningen baserar sig p koncernens befintliga strategiplaner. Planerna baseras p marknadsmssiga antaganden och omfattar frvntade framtida kassaflden fr den existerande verksamheten under den kommande tiorsperioden. Hnsyn till kassaflden bortom tiorsperioden tas genom att en rrelseverskottsmultipel appliceras p uthlligt kassaflde. Multipeln verensstmmer med aktuella marknadsmultiplar fr motsvarande verksamheter. De diskonteringsfaktorer som anvnds vid nuvrdeberkningen av de frvntade framtida kassafldena r de vid tillfllet aktuella vgda kapitalkostnaderna (WACC) faststllda inom koncernen fr de marknader dr de kassagenererande enheterna bedriver verksamhet. rets genomgng har visat att det inte freligger ngot nedskrivningsbehov. Koncernens vrde p goodwill den 31 december 2011 uppgick till 9 433 MSEK. Fr vidare information se not 10. PENSIoNER Kostnader liksom vrdet p pensionstaganden fr frmnsbaserade pensionsplaner baseras p aktuariella berkningar som utgr frn antaganden om diskonteringsrnta, frvntad avkastning p frvaltningstillgngar, framtida lnekningar, inflation och demografiska frhllanden. Antaganden om diskonteringsrnta baserar sig p marknadsrntan p hgkvalitativa fretagsobligationer med lptid motsvarande koncernens befintliga pensionsfrpliktelser. I de fonderade tillgngarna ingr aktier och obligationer. Den frvntade avkastningen p dessa r berknad utifrn antagandet att avkastningen p obligationer r lika med rntan p en 10-rig statsobligation samt att aktieavkastningen uppgr till samma rnta men med tilllgg fr en riskpremie. Nettot av koncernens frmnsbaserade taganden och det verkliga vrdet p frvaltningstillgngarna uppgick till 4 505 MSEK den 31 december 2011. Fr vidare information se not 26. SKAttER Uppskjuten skatt berknas p temporra skillnader mellan redovisade och skattemssiga vrden p tillgngar och skulder. Det r frmst tv typer av antaganden och bedmningar som pverkar den redovisade uppskjutna skatten. Dessa r antaganden och bedmningar fr att faststlla det redovisade vrdet p olika tillgngar och skulder samt betrffande framtida skattepliktiga vinster, i de fall ett framtida utnyttjande av uppskjutna skattefordringar r beroende av detta. Per 31 december 2011 redovisades 715 MSEK som uppskjuten skattefordran baserat p antaganden om framtida skattepliktiga vinster. Fr vidare information se not 9. Vsentliga bedmningar och antaganden grs ven vad gller redovisning av avsttningar och eventualfrpliktelser avseende skatterisker. Se ytterligare information i not 27 respektive i not 32.
80
Noter Koncernen | Finansiella rapporter
NOT
FRVRV OCH AVYTTRINGAR
FRVRV rets frvrv uppgick till totalt 983 MSEK inklusive vertagna nettolneskulder. Frvrven avser i huvudsak:
Bolag Verksamhet Frvrvstidpunkt Frvrvspris1), MSEK Goodwill, MSEK Frvrvad andel % Totalt innehav efter frvrv %
San Saglik, Turkiet Komili Kagit, Turkiet Pro Descart, Brasilien

1)
Personliga hygienprodukter Personliga hygienprodukter Personiga hygienprodukter
Augusti, 2011 Augusti, 2011 September, 2011
100 260 404
2 311
95 50 100
95 50 100
Frvrvspris utgrs av kpeskilling inklusive vertagen nettolneskuld.
Ovanstende frvrv har redogjorts fr i Frvaltningsberttelsen sidan 13 under avsnittet Frvrv, investeringar och avyttringar. Del av frvrvspriset fr Pro Descart, Brasilien kommer att betalas under perioden 2012 till 2014 vilket reducerat kassafldet frn rets frvrv med 155 MSEK. Utver dessa frvrv har SCA i maj utnyttjat sin kpoption och vertagit gandet av tre fartyg, ingende i Skogsindustriprodukters distributionssystem, till frvrvspriset 277 MSEK. Av rets frvrv 983 MSEK har 932 MSEK betalats med kontanter inklusive vertagna likvida medel, resterande del 51 MSEK utgrs av vertagna nettolneskulder. Frvrvskostnader avseende rets frvrv ingr i rrelseresultatet med ca 17 MSEK. Verkligt vrde p frvrvade fordringar uppgr till 88 MSEK vilket verensstmmer med det avtalsenliga bruttobeloppet fr frfallna fordringar. Goodwill avser frvrv av marknadsandelar, dr enskilt vrde p annan tillgng inte har identifierats. Frvrvad goodwill r inte avdragsgillt vid inkomstbeskattningen i vare sig Brasilien eller Turkiet. Det finns inga planer p att avyttra hela eller delar av ngon av de frvrvade verksamheterna.
AVYTTRINGAR I maj avyttrade SCA den grekiska frpackningsverksamheten till ett turkiskt frpackningsfretag dr SCA har 49% intresseandel. Erhllen kpeskilling uppgick till 142 MSEK varav 9 MSEK har betalats och resterande kpeskilling kommer att betalas fram till 2018 enligt faststlld betalningsplan. terstende fordran har diskonterats till nuvrde och redovisas som en avgende post i kassafldet med 109 MSEK. Omsttningen i den grekiska frpackningsverksamheten uppgick under 2010 till ca 500 MSEK. I maj respektive november avyttrades tv ryska frpackningsanlggningar i Kuban och St Petersburg. Erhllen kpeskilling uppgick till 62 MSEK fr Kuban och 86 MSEK fr St Petersburg. rsomsttningen uppgick i Kuban till ca 220 MSEK och i St Petersburg till ca 210 MSEK. I april 2010 avyttrade SCA sin asiatiska frpackningsverksamhet och under 2009 avyttrades SCAs andel i det hlftengda samriskbolaget Godrej SCA Hygiene Ltd, Indien och pappersbruket i Pratovechio, Italien.
Tillgngar och skulder ingende i avyttringar
MSEK 2011 2010 2009
Pverkan p omsttning och resultat frn rets frvrv Frvrven av verksamheterna inom personliga hygienprodukter i Turkiet bidrog till att SCAs nettoomsttning under 2011 kade med 37 MSEK medan rrelseresultatet minskade med 6 MSEK. Om verksamheterna i Turkiet skulle ha konsoliderats frn 1 januari 2011, skulle den frvrvade verksamhetens nettofrsljning uppgtt till ca 110 MSEK och rrelsefrlusten till ca 18 MSEK. Frvrvet av Pro Descart i Brasilien bidrog till att SCAs nettoomsttning under 2011 kade med 130 MSEK medan rrelseresultatet minskade med 15 MSEK. Om Pro Descarts verksamhet skulle ha konsoliderats frn 1 januari 2011, skulle den frvrvade verksamhetens nettofrsljning uppg till ca 400 MSEK och rrelsefrlusten till ca 45 MSEK. Frvrvade verksamheter Nedanstende tabell visar verkligt vrde p frvrvade nettotillgngar som redovisas p frvrvsdagen, redovisad goodwill samt pverkan p koncernens kassafldesanalyser avseende samtliga frvrv. Frvrvsbalansen kan komma att frndras fr Pro Descart d genomgng av bolagets skattesituation nnu ej r frdigstlld, i vrigt frvntas ingen strre frndring ske under 2012 av nedanstende frvrvsbalanser. Under 2011 har inte ngon ndring gjorts av preliminr frvrvsbalans avseende frvrv 2010.
Frvrvsbalanser (2011 preliminr)
MSEK 2011 2010 2009
Anlggningstillgngar Rrelsetillgngar Likvida medel Nettolneskuld exkl likvida medel Avsttningar Rrelseskulder Innehav utan bestmmande inflytande Resultat vid frsljning exklusive terfring till resultatrkningen av realiserad omrkningsdifferens i avyttrade bolag Erhllen ersttning efter avyttringskostnader Avgr: Ej erhllen kpeskilling Likvida medel i avyttrade bolag Likvida medel vid omklassificering av samriskbolag till intressebolag Pverkan p koncernens likvida medel, Avyttrade verksamheter (Koncernens kassafldesanalys) Avyttrad nettolneskuld exkl likvida medel Nettolneskuld exkl likvida medel vid omklassificering av samriskbolag till intressebolag Avyttring av verksamheter under ret inklverlten nettolneskuld (Koncernens operativa kassafldesanalys)
195 432 22 56 6 303 33 251 109 22 11
1 262 853 135 92 19 742 58 1 1 340 135
80 27 1 4 24 8 72 1
Anlggningstillgngar Rrelsetillgngar Likvida medel Avsttningar och andra lngfristiga skulder Nettolneskuld exkl likvida medel Rrelseskulder Innehav utan bestmmande inflytande Verkligt vrde p nettotillgngar Goodwill1) Frvrvspris Frvrvspris Ej utbetald kpeskilling avseende frvrv Reglering av skulder avseende tidigare rs frvrv Likvida medel i frvrvade verksamheter Pverkan p koncernens likvida medel, frvrv av verksamheter (Koncernens kassafldesanalys) Frvrvad nettolneskuld exkl likvida medel Frvrv av verksamheter under ret inklvertagen nettolneskuld (Koncernens operativa kassafldesanalys)
1)
819 125 11 27 51 90 3 784 314 1 098 1 098 155 11 932 51
415 116 3 112 35 31 356 83 439 439 22 3 458 35
38 32 1 6 24 41 37 78 78 32 1 45 6
109 56 127
1 205 92
71 4
292
1 297
75
983
2011
493
2010
51
2009
Specificering av investering i goodwill; MSEK
Investering i goodwill avseende frvrv terbetalning av tidigare r erlagt frvrvspris Summa
314 314
83 83
42 5 37
81
NOT
FORTS.
NOT
MSEK
RRELSENS KOSTNADER PER KOSTNADSSLAG

2011 2010 2009
Verksamhet under avyttring till frpackningsfretaget DS Smith I januari 2012 trffades avtal om avyttring av frpackningsverksamheten exklusive kraftlinerverksamheten i Sverige. I koncernens resultatrkning har frpackningsverksamhetens intkter och kostnader brutits ut fr rkenskapsret och varje jmfrelser och redovisas p raden Resultat frn avyttringsgrupp som innehas fr frsljning. I koncernens balansrkning har tillgngar och skulder i frpackningsverksamheten brutits ut fr rkenskapsret 2011 och redovisas p raderna Tillgngar och Skulder i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning. I berkningen av avyttringsgruppens resultat fr perioden, tillgngar och skulder samt kassaflden, har SCA anvnt samma redovisningsprinciper som fr vriga koncernen, med vissa srskilda tillgg och antaganden, vilka redogrs fr i detta avsnitt. I samband med pgende frsljning har nedskrivningar av tillgngar skett till ett vrde som verensstmmer med avtalad kpeskilling. De enheter som ingr i avyttringsgruppen omfattar samtliga de bolag som gs direkt eller indirekt av SCA och som ingr i den del av Frpackningar som avses sljas. Redovisad skattekostnad har baserats p vad som berknats fr respektive enhet med tillmpliga justeringar fr avyttringsgruppen och vriga koncernen i helhet. Detta tillvgagngsstt har ocks tillmpats fr poster i finansnettot. vriga poster har berknats och klassificerats p samma grunder som fr den vriga SCA-koncernen. Av fljande sammanstllningar framgr frpackningsverksamhetens intkter och kostnader fr rkenskapsret samt varje jmfrelser, tillgngar och skulder i sammandrag per sista december 2011 samt kassafldesanalys i sammandrag fr rkenskapsret och varje jmfrelser.
Resultatrkning fr avyttringsgrupp som innehas fr frsljning
MSEK 2011 2010 2009
Rrelsens kostnader per funktion Kostnad fr slda varor Frsljnings- och administrationskostnader Jmfrelsestrande poster Summa Avyttringsgrupp Summa inklusive avyttringsgrupp 61 701 11 981 5 439 79 121 23 165 102 286 61 906 12 426 702 75 034 23 365 98 399 62 982 13 427 162 76 571 24 632 101 203
Se ven sidan 114 fr beskrivning av kostnader.

Rrelsens kostnader per kostnadsslag
MSEK Not 2011 2010 2009
vriga intkter Frndring i nettovrdet p biologiska tillgngar Frndring i lager av frdiga produkter och produkter i arbete1) Rvaror och frndenheter1) Personalkostnader1) vriga rrelsekostnader1) Avskrivningar Nedskrivningar1) Summa
1) Inklusive jmfrelsestrande poster.
5 053 12 19 19 6 7 7 623 512 39 327 20 228 37 684 5 927 5 308 102 286
4 513 629 63 37 250 21 137 38 775 6 324 118 98 399
4 052 668 1 431 33 621 22 737 40 706 6 828 600 101 203
Nettoomsttning Kostnad fr slda varor Bruttoresultat Frsljnings- och administrationskostnader Jmfrelsestrande poster Intkter frn andelar i intressefretag Rrelseresultat Finansiella poster Resultat fre skatt Skatter Resultat frn avyttringsgrupp som innehas fr frsljning Tillgngar och skulder i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning MSEK TILLGNGAR Anlggningstillgngar Omsttningstillgngar SUMMA TILLGNGAR Lngfristiga skulder Kortfristiga skulder SUMMA SKULDER
24 413 20 410 4 003 2 518 237 1 1 249 35 1 284 384 900
24 234 20 441 3 793 2 695 229 15 884 54 938 214 724
23 651 20 263 3 388 3 073 1 296 1 980 210 1 190 242 948
2011 14 673 6 928 21 601 2 650 4 951 7 601
JMFRELSESTRANDE POSTER Jmfrelsestrande poster 2011 uppgr totalt till 5 676 MSEK varav 237 MSEK avser avyttringsgrupp. Av totala jmfrelsestrande poster avser 5 308 MSEK nedskrivningar och 368 MSEK vriga kostnader. I nedskrivningar ingr nedskrivning av goodwill och varumrken med 4 984 MSEK varav 3 946 MSEK avser den avyttrade frpackningsverksamheten, 1 036 MSEK hygienverksamheten i Australasien samt 2 MSEK vriga nedskrivningar av goodwill. I jmfrelsestrande poster ingr omstruktureringskostnader med totalt 955 (931; 1458) MSEK varav 180 (246;1 458) MSEK avser Frpackningar, 369 (622; ) MSEK Personliga hygienprodukter, 291(;) MSEK Mjukpapper och 88 (63;) MSEK Skogsindustriprodukter. Av omstruktureringskostnaderna avser 595 (787;741) MSEK omstruktureringskostnader som betalas, 324 (118; 600) MSEK avser nedskrivningar av anlggningstillgngar och 36 (26;117) MSEK avser nedskrivning av rrelsekapital, frmst lager. Omstruktureringskostnaderna som betalas utgrs av personalkostnader 517 (603; 499) MSEK och vriga rrelsekostnader 78 (184; 242) MSEK. VRIGA INTKTER I vriga intkter redovisas intkter som kommer frn aktiviteter eller frsljning av varor och tjnster utanfr SCAs krnverksamhet. Intkterna kan vara av terkommande eller mer tillfllig karaktr. Under 2011 uppgick frsljning av varor och tjnster utanfr SCAs krnverksamhet till 4 355 MSEK, intkter frn SCAs transportverksamhet uppgick till 555 MSEK, hyresintkter till 45 MSEK och royaltyintkter till 15 MSEK. Intkter av mer tillfllig karaktr uppgick till 82 MSEK varav 77 MSEK avser vinster vid frsljning av anlggningstillgngar. VRIGA RRELSEKOSTNADER
Kassafldesanalys fr avyttringsgrupp som innehas fr frsljning

MSEK 2011 2010 2009
MSEK
2011
2010
2009
Kassaflde frn den lpande verksamheten Kassaflde frn investeringsverksamheten Kassaflde frn finansieringsverksamheten rets kassaflde frn avyttringsgrupp som innehas fr frsljning
1 574 678 521 375
1 539 754 313 472
1 026 775 123 374
Transportkostnader Energikostnader1) Inkpta frdiga varor fr vidarefrsljning Marknadsfringskostnader Reparation och underhll IT, telefoni och hyror vriga rrelsekostnader, produktion vriga rrelsekostnader, distribution, frsljning och administration vrigt Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp
1)
8 614 6 154 5 025 3 696 3 160 2 153 3 591 4 245 1 046 37 684 7 396 30 288
8 989 6 289 4 797 4 052 3 211 2 925 3 431 3 558 1 523 38 775 7 509 31 266
9 450 6 866 4 626 4 227 3 361 3 052 3 476 3 581 2 067 40 706 7 884 32 822
Efter avdrag fr energiintkter med 929 (903; 1 059) MSEK.
VRIGA UPPLYSNINGAR Valutakursdifferenser ingr i rrelseresultatet med 252 (232;23) MSEK. Erhllna statliga bidrag har reducerat rrelsens kostnader med 78 (52;63) MSEK. Kostnader fr forskning och utveckling uppgick till 832 (713;738) MSEK.
82
OPERATIONELL LEASING Framtida betalningstaganden i koncernen av minimileaseavgifter fr ej uppsgningsbara operationella leasingkontrakt frdelar sig enligt fljande:
MSEK 2011 2010 2009
REVISIONSKOSTNADER Revisionskostnaderna kan specificeras enligt nedan:

MSEK 2011 2010 2009
PwC Revisionsuppdrag Revisionsverksamhet utver revisionsuppdraget Skatterdgivning vriga uppdrag Summa PwC vriga revisorer Revisionsuppdrag Skatterdgivning vriga uppdrag Summa vriga revisorer Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp 1 8 5 14 153 28 125 2 2 3 7 98 27 71 3 2 5 93 23 70 80 3 20 36 139 71 2 8 10 91 73 15 88
Inom 1 r Mellan 25 r Senare n 5 r Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp
1 452 2 967 1 908 6 327 1 143 5 184
1 054 2 490 1 389 4 933 1 245 3 688
994 2 402 1 528 4 924 1 085 3 839
rets kostnad avseende operationell leasing av tillgngar uppgick till 1 214 MSEK. Leasingobjekten utgrs av ett stort antal objekt, ssom energianlggningar, lagerlokaler, kontor, vriga byggnader, maskiner och inventarier, it-utrustning, kontorsutrustning samt diverse transportfordon. Fr ett antal av objekten r bedmningen att det i realiteten finns mjlighet att avbryta ingngna kontrakt i frtid.
FINANSIELL LEASING Framtida betalningstaganden i koncernen av minimileaseavgifter fr finansiella leasingkontrakt frdelar sig enligt fljande:
MSEK 2011 2010 2009
Inom 1 r Mellan 25 r Senare n 5 r Summa Framtida kostnader fr finansiell leasing Nuvrde p skulder avseende finansiell leasing Avyttringsgrupp Inom 1 r Mellan 25 r Senare n 5 r Summa Framtida finansiella kostnader fr finansiell leasing Nuvrde p skulder avseende finansiell leasing avyttringsgrupp Summa nuvrde p skulder avseende finansiell leasing exklusive avyttringsgrupp
49 118 167 22 145
920 112 54 1 086 40 1 046
121 1 213 48 1 382 97 1 285
Revisionsverksamhet utver revisionsuppdraget och skatterdgivning ingick under 2009 i vriga uppdrag men srredovisas frn och med 2010. vriga uppdrag avser frn och med 2010 frmst konsultationer i samband med frvrv och avyttringar.
25 30 55 7 48 97
7 37 11 54 7 47 999
6 38 16 61 2 59 1 226
rets totala utbetalningar avseende finansiellt leasade tillgngar uppgick till 35 (112;170) MSEK. Under ret har 7 (19;44) MSEK redovisats som rntekostnad och 18 (93;126) MSEK som amortering av skuld. Avskrivningar p finansiellt leasade tillgngar har under ret uppgtt till 16 (89;115) MSEK. Bokfrda vrdet p finansiellt leasade tillgngar per rsskiftet var 120 (152;179) MSEK avseende byggnader/mark och 9 (873;1 084) MSEK avseende maskiner. Fr information om vsentliga leasingkontrakt se not 32 om Eventualfrpliktelser. Ett kontrakt avseende en pappersmaskin i Laakirchen har i januari 2011 lsts i frtid.
83
NOT
RAPPORTERING FR SEGMENT
Personliga hygienprodukter Massa, virke och sgade trvaror vrig verksamhet Summa Koncernen
MSEK
Mjukpapper
Frpackningar
Tryckpapper
Elimineringar
Rkenskapsret 2011 INTKTER Extern frsljning Intern frsljning Summa intkter Avyttringsgrupp Summa intkter exklusive avyttringsgrupp RESULTAT Resultat per rrelsegren Jmfrelsestrande poster Rrelseresultat Avyttringsgrupp Resultat Jmfrelsestrande post Rrelseresultat exklusive avyttringsgrupp Rnteintkter Rntekostnader rets skattekostnad rets nettoresultat Avyttringsgrupp Rnteintkter Rntekostnader rets skattekostnad rets nettoresultat exklusive avyttringsgrupp VRIGA UPPLYSNINGAR Tillgngar Avgr till avyttringsgrupp Kapitalandelar Ofrdelade tillgngar Summa tillgngar Investeringar Avskrivningar Kostnader, utver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar 17 651 1 584 1 101 14 46 533 2 366 2 210 91 26 325 1 262 1 284 30 6 762 444 753 1 37 848 1 086 539 586 8 048 163 40 63 9 445 17 399 252 45 880 653 4 724 21 601 6 748 14 37 808 40 7 940 108 9 445 111 054 21 601 1 067 5 282 139 004 6 905 5 927 601 7 28 384 293 1 901 2 553 1 486 237 3 492 146 1 767 576 1 486 237 2 299 136 1 426 1 651 607 2 645 744 1 901 3 150 597 2 553 1 909 4 152 2 243 183 37 146 1 818 51 1 767 481 95 576 9 224 5 676 3 548 24 436 339 24 775 24 775 38 885 233 39 118 39 118 26 104 546 26 650 24 413 2 237 8 490 364 8 854 8 854 7 066 1 260 8 326 8 326 769 1 112 1 881 1 881 3 854 3 854 3 854 105 750 0 105 750 24 413 81 337
84
MSEK
Mjukpapper
Frpackningar
Tryckpapper
Massa, virke och sgade trvaror
vrig verksamhet
Elimineringar
Summa Koncernen
Rkenskapsret 2010 INTKTER Extern frsljning Intern frsljning Summa intkter Avyttringsgrupp Summa intkter exklusive avyttringsgrupp RESULTAT Resultat per rrelsegren Jmfrelsestrande poster Rrelseresultat Avyttringsgrupp Resultat Jmfrelsestrande post Rrelseresultat exklusive avyttringsgrupp Rnteintkter Rntekostnader rets skattekostnad rets nettoresultat Avyttringsgrupp Rnteintkter Rntekostnader rets skattekostnad rets nettoresultat exklusive avyttringsgrupp VRIGA UPPLYSNINGAR Tillgngar Kapitalandelar Ofrdelade tillgngar Summa tillgngar Investeringar Avskrivningar Kostnader, utver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar 16 873 1 884 1 189 28 47 697 2 558 2 265 23 30 790 1 322 1 399 40 7 045 312 797 4 36 534 749 577 601 8 147 45 97 73 9 592 16 873 47 102 595 30 420 370 7 031 14 36 507 27 8 131 16 9 592 136 472 1 022 5 484 142 978 6 870 6 324 723 7 47 214 4 868 2 300 3 041 1 113 229 447 151 2 543 387 1 113 229 7 793 64 1 180 1 969 5 592 2 922 622 2 300 3 041 3 041 1 577 246 1 331 88 63 151 2 543 2 543 387 387 9 608 931 8 677 24 729 298 25 027 25 027 39 672 198 39 870 39 870 26 266 565 26 831 24 234 2 597 8 179 347 8 526 8 526 7 316 1 281 8 597 8 597 803 1 052 1 855 1 855 3 741 3 741 3 741 106 965 0 106 965 24 234 82 731
85
NOT
FORTS.
Personliga hygienprodukter Massa, virke och sgade trvaror vrig verksamhet Summa Koncernen
MSEK
Mjukpapper
Frpackningar
Tryckpapper
Elimineringar
Rkenskapsret 2009 INTKTER Extern frsljning Intern frsljning Summa intkter Avyttringsgrupp Summa intkter exklusive avyttringsgrupp RESULTAT Resultat per rrelsegren Jmfrelsestrande poster Rrelseresultat Avyttringsgrupp Resultat Jmfrelsestrande post Rrelseresultat exklusive avyttringsgrupp Rnteintkter Rntekostnader rets skattekostnad rets nettoresultat Varav avyttringsgrupp Rnteintkter Rntekostnader rets skattekostnad rets nettoresultat exklusive avyttringsgrupp VRIGA UPPLYSNINGAR Tillgngar Kapitalandelar Ofrdelade tillgngar Summa tillgngar Investeringar Avskrivningar Kostnader, utver avskrivningar, som inte motsvaras av utbetalningar 16 864 2 092 1 178 13 49 915 2 658 2 496 5 34 556 1 479 1 713 48 8 261 728 809 4 34 766 468 562 643 5 091 27 70 6 6 588 16 856 8 49 363 552 34 183 373 8 243 18 34 747 19 5 082 9 6 588 141 886 979 6 994 149 859 7 452 6 828 709 23 233 242 5 778 3 235 3 946 316 1 296 65 1 253 1 250 449 316 1 296 9 170 158 1 802 1 716 4 830 3 235 3 235 3 946 3 946 413 1 458 1 045 1 253 1 253 1 250 1 250 449 449 9 648 1 458 8 190 25 378 203 25 581 25 581 41 055 205 41 260 41 260 26 701 534 27 235 23 651 3 584 9 526 233 9 759 9 759 6 096 1 053 7 149 7 149 602 868 1 470 1 470 0 3 096 3 096 3 096 109 358 0 109 358 23 651 85 707
Jmfrelsestrande poster
2011 MSEK Kost Ned nader skrivning 2010 Kost Ned nader skrivning 2009 Kost Ned nader skrivning
Personliga hygienprodukter Mjukpapper Frpackningar Tryckpapper Massa, Skog och sgade trvaror vrigt Summa Netto
107 51 153 37 29 93 368
637 648 3 999 22 2 5 308 5 676
527 223 63 813
95 23 118 931
858 858
600 600 1 458
Rrelsesegment: Koncernen r organiserad i fem huvudsakliga produktgrupper, personliga hygienprodukter, mjukpapper, frpackningar, tryckpapper samt massa, virke och sgade trvaror. Produktgrupperna utgr den primra indelningsgrunden. Mjukpapper omfattar bland annat toalettpapper, hushllspapper och pappersnsdukar som sljs till detaljhandeln samt toalettpapper, produkter fr handavtorkning, servetter och produkter fr avtorkning inom industri och kontor och dessa produkterna sljs till fretagskunder inom industri, kontor, hotell, restauranger och catering, sjukvrd samt andra institutioner. Personliga hygienprodukter omfattar inkontinensskydd, barnbljor och mensskydd. Frpackningar omfattar wellpapp samt skydds- och specialfrpackningar. Rrelsegrenen omfattar ven wellpapprvara vilken huvudsakligen levereras internt och bidrar till koncernens rvaruintegrering. Tryckpapper omfattar tidningspapper och magasinspapper. Rrelsegrenen massa, virke och sgade trvaror bidrar ocks till koncernens rvaruintegration d koncernens pap-
persmassa och virke huvudsakligen levereras internt. Dessutom produceras koncernens pappersmassa huvudsakligen av virke frn koncernens egna skogar vilka ven till stor del frsrjer sgverken. Tillgngar och skulder: De tillgngar som ingr i respektive rrelsegren innefattar alla rrelsetillgngar som anvnds i rrelsegrenen, huvudsakligen kundfordringar, lager och anlggningstilgngar efter avdrag fr avsttningar. Merparten av tillgngarna r direkt hnfrliga till respektive rrelsegren. Drutver har vissa tillgngar som r gemensamma fr tv eller flera rrelsegrenar frdelats p rrelsegrenarna. Internleveranser: Intkter, kostnader samt resultat fr de olika rrelsegrenarna har pverkats av internleveranser. Internpriserna r marknadsbaserade. Internleveranserna elimineras vid upprttandet av koncernredovisningen.
86
Koncernen per land

Nettoomsttning 2011 MSEK % 2010 MSEK % 2011 Medeltal anstllda Varav kvinnor, % 2010 Varav kvinnor, % Anlggningstillgngar1) 2011 MSEK 2010 MSEK
Sverige EU exkl Sverige Tyskland Storbritannien Frankrike Italien Spanien Nederlnderna Danmark Belgien sterrike Finland Polen Tjeckien Ungern Grekland Rumnien Portugal Slovakien Litauen Irland vriga EU Summa EU exkl Sverige vriga Europa Ryssland Schweiz Norge Turkiet Ukraina vriga Summa vriga Europa vriga vrlden USA Australien Mexiko Colombia Japan Kanada Nya Zeeland Malaysia Chile Ecuador Costa Rica Sydafrika Marocko Singapore Kina vriga Summa vriga vrlden Delsumma Avgr till avyttringsgrupp Summa koncernen
1) I
7 444
7 865
6 668
26
6 552
26
38 742
41 537
14 890 9 098 8 442 7 758 4 867 4 560 2 653 2 497 2 347 1 547 1 232 1 068 1 066 888 387 385 353 335 327 730 65 430
14 9 8 7 5 4 3 2 2 1 1 1 1 1 1 1 0 0 0 1 62
14 558 9 233 8 399 7 492 4 874 4 900 2 851 2 463 2 323 1 511 1 189 1 025 1 232 1 246 352 498 278 304 327 661 65 716
14 9 8 7 4 5 3 2 2 1 1 1 1 1 0 1 0 0 0 1 61
6 150 2 592 2 410 2 150 968 1 886 826 807 1 478 327 918 623 595 158 147 37 755 196 18 97 23 138
19 22 27 19 29 6 28 25 15 37 27 45 37 24 39 57 31 32 44 35 22
6 139 2 570 2 663 2 226 986 1 944 937 838 1 489 333 840 652 759 419 122 37 791 182 21 90 24 038
21 18 27 18 26 15 28 25 15 37 27 45 37 24 36 51 33 33 43 33 23
8 729 5 673 2 889 4 746 2 343 2 848 1 742 776 2 586 640 1 080 238 167 27 98 69 526 77 78 69 35 401
10 688 7 106 3 160 4 779 2 432 2 915 1 814 809 2 775 654 1 126 296 197 238 104 46 598 70 79 88 39 974
2 776 1 880 1 762 313 278 506 7 515
3 2 2 0 0 0 7
2 664 1 746 1 908 224 273 460 7 275
2 2 2 0 0 1 7
1 389 248 256 65 73 11 2 042
44 37 48 5 49 45 42
1 491 238 243 206 61 8 2 247
44 36 44 6 46 63 40
1 974 241 168 80 6 0 2 469
1 864 244 167 239 7 0 2 521
8 549 3 170 2 804 1 570 1 436 1 038 912 890 400 387 359 260 236 182 133 3 035 25 361 105 750 24 413 81 337
8 3 3 1 1 1 1 1 1 0 0 0 0 0 0 4 24 100
9 014 3 241 2 638 1 504 1 267 1 130 945 913 463 368 305 259 311 211 589 2 951 26 109 106 965 24 234 82 731
8 3 2 2 2 1 1 1 0 0 0 0 0 0 1 3 25 100
2 683 739 2 605 1 298 58 338 561 1 286 224 472 85 88 31 187 1 194 11 849 43 697 12 051 31 646
26 29 24 40 72 46 21 57 78 32 38 56 68 53 42 35 27
2 591 726 2 780 1 300 57 286 573 1 240 239 480 87 98 68 957 1 022 12 504 45 341
26 25 21 29 72 39 20 52 8 33 34 50 49 41 43 31 26
7 449 1 935 3 983 1 122 3 390 1 046 959 411 87 2 27 8 8 627 18 057 94 669 13 279 81 390
7 502 2 695 4 277 1 039 4 420 1 319 922 460 87 2 30 8 2 395 19 162 103 194
Anlggningstillgngar ingr Goodwill, vriga immateriella anlggningstillgngar, Byggnader, mark, maskiner och inventarier samt Biologiska tillgngar.
87
NOT
MSEK
PERSONAL OCH STYRELSEKOSTNADER

2011 2010 2009
Personalkostnader Lner och ersttningar varav Koncernledning varav Styrelse Pensionskostnader varav frmnsbaserade pensionsplaner varav avgiftsbestmda pensionsplaner vriga sociala kostnader vriga personalkostnader Summa1) Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp
1)
ERSTTNING TILL LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Med ledande befattningshavare avses verkstllande direktren, tillika koncernchef, vice verkstllande direktrerna, affrsenhetschefer och motsvarande samt centrala stabschefer. Fr gruppens aktuella sammansttning, se sid 5657. rsstmmans riktlinjer fr ersttning till ledande befattningshavare rsstmman 2011 beslutade om fljande riktlinjer fr ersttning till ledande befattningshavare. Ersttning till koncernchefen och andra ledande befattningshavare ska utgras av fast ln, eventuell rrlig ersttning, vriga frmner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses vice verkstllande direktr, affrsenhetschef samt central stabschef. Den sammanlagda ersttningen ska vara marknadsmssig och konkurrenskraftig p den arbetsmarknad befattningshavaren verkar. Fast ln och rrlig ersttning ska vara relaterad till befattningshavarens ansvar och befogenhet. Fr koncernchefen, liksom fr andra ledande befattningshavare, ska den rrliga ersttningen vara maximerad och relaterad till den fasta lnen. Den rrliga ersttningen ska baseras p utfallet i frhllande till uppsatta ml och, s lngt mjligt, vara kopplad till den vrdeutveckling fr SCA-aktien som kommer aktiegarna till del. Program fr rrlig ersttning br utformas s att styrelsen, om exceptionella ekonomiska frhllanden rder, har mjlighet att begrnsa, eller underlta, utbetalning av rrlig ersttning om en sdan tgrd bedms som rimlig och frenlig med bolagets ansvar gentemot aktiegare, anstllda och vriga intressenter. Vid uppsgning br i normalfallet glla en uppsgningstid om tv r, om uppsgningen initieras av bolaget, och ett r, om uppsgningen initieras av befattningshavaren. Avgngsvederlag br inte frekomma. Pensionsfrmner ska vara antingen frmnseller avgiftsbestmda, eller en kombination drav, och ge befattningshavaren rtt att erhlla pension frn lgst 60 rs lder. Fr intjnande av pensionsfrmnerna frutsttes att anstllningsfrhllandet besttt under lng tid, fr nrvarande 20 r. Vid avgng fre pensionsldern ska befattningshavaren erhlla fribrev p pension frn 60 rs lder. Rrlig ersttning ska inte vara pensionsgrundande. Frgor om ersttning till bolagsledningen ska behandlas av ett ersttningsutskott och, nr det gller verkstllande direktren, beslutas av styrelsen. Bolagets tillmpning av riktlinjerna Bolaget har tillmpat de av stmman beslutade riktlinjerna p fljande stt.
Fast ln Storleken p den fasta lnen r beroende av befattning och drmed sammanhngande ansvar och befogenheter. Den faststlls individuellt till en niv, som tillsammans med vriga ersttningar, bedms vara marknadsmssig och konkurrenskraftig p den arbetsmarknad dr befattningshavaren r verksam. Rrlig ersttning Den rrliga ersttningen r fr koncernchefen, vice verkstllande direktrer, affrsenhetscheferna och motsvarande maximerad till sammanlagt 100 procent av den fasta lnen. Fr en affrsenhetschef, verksam i Amerika, r det maximala utfallet 110 procent medan motsvarande begrnsning fr vriga ledande befattningshavare r 90 procent. Programmet fr den rrliga ersttningen r uppdelat i en kortsiktig och en lngsiktig del. Den kortsiktiga delen (Short Term Incentive eller STI) kan fr koncernchefen, vice verkstllande direktrerna, affrsenhetschefer och motsvarande maximalt uppg till 50 procent av den fasta lnen. Fr en affrsenhetschef, verksam i Amerika, r det maximala utfallet 60 procent av den fasta lnen medan motsvarande begrnsning fr vriga ledande befattningshavare r 40 procent. De uppsatta STI-mlen r fr affrsenhetscheferna i huvudsak inriktat p operativt kassaflde, kostnadskontroll, rrelseresultat och tillvxt fr respektive affrsenhet. Fr koncernchefen och vriga till honom direktrapporterande chefer gller ml om koncernens resultat fre skatt och kassaflde fre utdelningar. Vidare frekommer ett icke finansiellt ml vars andel utgr 1020 procent av den rrliga ersttningen. Den lngsiktiga delen (Long Term Incentive eller LTI) kan maximalt uppg till 50 procent av den fasta lnen. I gengld mste befattningshavaren investera halva den rrliga LTIersttningen, efter avdrag fr skatt, i SCA aktier. Aktierna fr drefter inte avyttras fre utgngen av tredje kalenderret efter intrde i det aktuella LTI-programmet. Det uppsatta LTI-mlet r baserat p vrdeutvecklingen av bolagets B-aktie mtt som TSR-index jmfrt med ett vgt index av konkurrenters aktier (Total Shareholder Return eller TSR) ver en trersperiod. Strukturen i LTI-delen faststlldes av styrelsen 2003. Utfall rrlig ersttning Fr koncernchefen, vice verkstllande direktrerna och centrala stabschefer har en STIersttning fr 2011 utgtt med 213 procent av den fasta lnen. Fr affrsenhetscheferna har en STI-ersttning utgtt med 535 procent av den fasta lnen. Det lngsiktiga LTI-mlet fr 20092011 har uppntts och resulterat i maximalt utfall fr koncernchefen och vriga ledande befattningshavare. vriga frmner vriga frmner utgr i vissa fall i form av bilfrmn, bostadsfrmn och skolavgifter.
15 046 101 5 958 261 697 3 114 1 110 20 228 5 682 14 546
15 654 107 5 915 162 753 3 382 1 186 21 137 5 676 15 461
16 596 104 5 1 278 518 760 3 596 1 267 22 737 6 834 15 903
Av totala personalkostnader r 517 (603;499) MSEK hnfrliga till kostnader fr genomfrda effektivitetsfrbttrande tgrder.
Medeltal anstllda
2011 2010 2009
Medeltal anstllda varav kvinnor Antal lnder
43 697 27% 58
45 341 26% 61
49 531 27% 61
Av totala antalet styrelseledamter och ledande befattningshavare r 16 (14;18) procent kvinnor.

Andelen anstllda i ldersgrupperna, %
2011 2130 r 3140 r 4150 r 5160 r
18
27
30
20
Knappt 2 (2;2) procent av de anstllda r under 20 r och knappt 3 (3;2) procent ver 60 r. SCA investerade r 2011 ca 151 (147; 246) MSEK eller drygt 3 500 (3 200; 5 000) SEK per anstlld i kompetenshjande tgrder. Frdlingsvrdet per anstlld 2011 uppgick till 519 (633; 600) TSEK. Andelen hgskoleutbildade uppgr till cirka 16 (16; 15) procent. r 2011 lmnade 5 207 (4 269) personer SCA medan 4 809 (4 262) tillkom. I siffrorna ingr svl frivillig avgng som effekterna av rationaliseringstgrder och pensioneringar. Drtill kan en betydande andel hnfras till sommararbeten fr skolungdom och ssongsarbete.
ERSTTNING TILL STYRELSELEDAMTER I MODERBOLAGET UNDER RET Till av rsstmman valda ledamter som inte r anstllda i bolaget utgick i enlighet med rsstmmans beslut fljande ersttningar under 2011.
SEK Styrelse arvode Arvode revisionsutskott Arvode erstt ningsutskott Summa
Sverker Martin-Lf (ordf) Pr Boman Rolf Brjesson Sren Gyll Jan Johansson Leif Johansson Anders Nyrn Barbara Milian Thoralfsson Summa
1 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 500 000 4 500 000
125 000
100 000 100 000
1 725 000 500 000 600 000 625 000
125 000 100 000 150 000 400 000 300 000
600 000 650 000 500 000 5 200 000
88
Pension Fr koncernchefen, som har rtt att g i pension vid 60 rs lder, r pensionsavtalet s utformat att lderspension (exklusive allmnna pensionsfrmner och tidigare intjnade fribrev) utgr mellan 60 och 65 r med cirka 40 procent av avgngslnen (exklusive rrlig ersttning) och drefter med cirka 20 procent av avgngslnen (exklusive rrlig ersttning) livsvarigt. Vid avgng fre pensionsldern erhlles fribrev p pension att utg frn 60 rs lder. Efterlevandepension uppgr till cirka 50 procent av lderspensionen vid ddsfall fre 65 rs lder och drefter till cirka 30 procent av lderspensionen (inklusive tidigare intjnade fribrev). Fr flertalet ledande befattningshavare freligger en kombinerad frmns- och premiebestmd pensionsplan som ger befattningshavaren rtt att vid 60 rs lder erhlla lderspension (inklusive allmnna pensionsfrmner) med upp till 45 procent av den genomsnittliga lnen (exklusive rrlig ersttning) tre r nrmast fre pensionsldern. Fr full pension frutstts att anstllningsfrhllandet besttt under minst 20 r rknat frn 40 rs lder. Vid avgng fre pensionsldern erhlles fribrev p pension att utg frn 60 rs lder, under frutsttning att befattningshavaren, efter fyllda 40 r, varit anstlld i koncernbolag minst tre r. Efterlevandepension uppgr till cirka 50 procent av lderspensionen. Utver den frmnsbestmda pensionen, utgr en pension baserad p av bolaget inbetalda premier. Den fr varje tjnstgringsr inbetalda premien uppgr till 10 procent av befattningshavarens basln och placeras i av denne vald fond- eller traditionell frskring. Fr ngra ledande befattningshavare freligger en pensionsplan, vilken r stngd fr nytilltrde, som r frmnsbestmd och ger befattningshavaren rtt att vid 65 rs lder erhlla pension (inklusive allmnna pensionsfrmner) med upp till 70 procent av lnen (exklusive rrlig ersttning). De ger dock rtt att g i pension vid 60 rs lder med 70 procent av avgngslnen (exklusive rrlig ersttning) mellan 60 och 65 r och drefter med 50 procent av avgngslnen (exklusive rrlig ersttning). Fr full pension fordras normalt att befattningshavaren varit anstlld under 20 r. Vid avgng fre pensionsldern erhlles fribrev p pension att utg frn 65 eller 60 rs lder, under frutsttning att befattningshavaren, efter fyllda 40 r, varit anstlld i koncernbolag minst tre r. Efterlevandepension uppgr till cirka 50 procent av lderspensionen. Fr tv ledande befattningshavare freligger en premiebestmd pensionsplan (utver allmnna pensionsfrmner) till vilken bolaget inbetalar 3040 procent av befattningshavarens fasta ln som placeras i vald fond- eller traditionell frskring.
Uppsgningstid och avgngsvederlag Avtalet med koncernchefen freskriver en uppsgningstid om tv r vid uppsgning frn bolagets sida. Koncernchefen ger motsvarande rtt med iakttagande av en uppsgningstid om ett r. Sker uppsgning frn bolagets sida r koncernchefen inte skyldig att tjnstgra under uppsgningstiden. Avtalet saknar bestmmelser om avgngsvederlag. Mellan bolaget och vriga ledande befattningshavare gller i normalfallet en uppsgningstid om ett till tv r vid uppsgning frn bolagets sida. Befattningshavaren ger motsvarande rtt med iakttagande av en uppsgningstid om sex mnader till ett r. Befattningshavaren frutstts i normalfallet st till bolagets frfogande under uppsgningstiden. Avtalen saknar bestmmelser om avgngsvederlag. Berednings- och beslutsprocess fr ersttningar Ersttningsutskottet har under ret givit styrelsen rekommendationer gllande principer fr ersttning till ledande befattningshavare. Rekommendationerna har innefattat proportionerna mellan fast och rrlig ersttning samt storleken p eventuella lnekningar. Ersttningsutskottet har vidare freslagit kriterier fr bedmning av den rrliga ersttningen samt pensionsvillkor. Styrelsen har diskuterat ersttningsutskottets frslag och fattat beslut med ledning av utskottets rekommendationer. Frgor om ersttning till bolagsledningen fr verksamhetsret 2011 har behandlats av ersttningsutskottet och, nr det gller verkstllande direktren, beslutats av styrelsen. Berrda befattningshavare har ej deltagit i handlggningen av ersttningsfrgor rrande dem sjlva. Ersttningsutskottets arbete har, nr s bedmts erforderligt, utfrts med std av extern expertis. Fr upplysning om ersttningsutskottets sammansttning, se sid 51. Styrelsens frslag till nya riktlinjer Styrelsen har beslutat fresl rsstmman 2012 ofrndrade riktlinjer fr bestmmande av ln och annan ersttning till ledande befattningshavare. I 2012 rs lnelge och med ett ofrndrat antal ledande befattningshavare skulle ett maximalt utfall av rrlig ersttning innebra att kostnaden fr bolaget, exklusive sociala avgifter, skulle komma att uppg till cirka 70 MSEK.
Sammanstllning ver ersttningar och vriga frmner under ret

SEK Fast ln Rrlig ersttning vriga frmner Summa exkl pension Pensionskostnad
Vd Jan Johansson vriga ledande befattningshavare (14 st) Summa
9 000 000 47 153 163 56 153 163
5 400 000 31 212 453 36 612 453
134 423 8 070 974 8 205 397
14 534 423 86 436 590 100 971 013
6 289 306 23 447 612 29 736 918
Kommentarer till tabellen: Rrlig ersttning r hnfrlig till verksamhetsret 2011, men utbetalas under 2012. Pensionskostnad avser den kostnad som pverkat rets resultat, exklusive srskild lneskatt.
89
NOT
MSEK
AVSKRIVNINGAR OCH NEDSKRIVNINGAR

av materiella anlggningstillgngar och immateriella tillgngar
2011 2010 2009
NOT
MSEK
FINANSIELLA INTKTER OCH KOSTNADER

2011 2010 2009
Avskrivningar Byggnader Mark Maskiner och inventarier Delsumma Patent, varumrken och liknande rttigheter Balanserade utgifter fr utveckling Delsumma Summa Nedskrivningar Byggnader Mark Maskiner och Delsumma Goodwill Patent, varumrken och liknande rttigheter Delsumma Summa1) Totalt Byggnader Mark Maskiner och inventarier Pgende nyanlggningar Delsumma Goodwill Patent, varumrken och liknande rttigheter Balanserade utgifter fr utveckling Delsumma Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp
1)
835 114 4 675 5 624 272 31 303 5 927
836 109 5 054 5 999 292 33 325 6 324
891 114 5 475 6 480 306 42 348 6 828
Resultat frn aktier och andelar i andra fretag Utdelning Realisationsresultat, nedskrivningar Rnteintkter och liknande resultatposter Rnteintkter, placeringar Andra finansiella intkter Summa finansiella intkter Rntekostnader och liknande resultatposter Rntekostnader, upplning Rntekostnader, derivat Skring av verkligt vrde, orealiserade Andra finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp 1 370 14 8 62 1 426 1 290 35 1 325 1 237 78 8 29 1 180 1 116 54 1 170 1 644 169 32 21 1 802 1 644 210 1 434 72 20 136 27 7 64 89 16 158 44 0 32 2 53 0
53 40 inventarier1) 225 6 324 4 910 74 4 984 5 308
94 13 11 118 0 0 118
163 7 406 576 24 24 600
Pgende nyanlggningar
888 154 4 900 6 5 948 4 910 346 31 5 287 11 235 915 10 320
930 122 5 065 6 117 292 33 325 6 442 1 130 5 312
1 054 121 5 881 7 056 306 66 372 7 428 1 891 5 537
I andra finansiella intkter och kostnader ingr kursdifferenser 20 (7; 16) MSEK. Om rnteniverna hade varit 1 procentenhet hgre/lgre, med ofrndrad rntebindning och volym i nettolneskulden, skulle rets rntekostnader varit 177 (158; 243) MSEK hgre/ lgre. Knslighetsanalys har gjorts p den risk som SCA var exponerad fr den 31 december 2011 med antaganden om marknadsrrelser som anses rimligt mjliga p ett rs sikt. Fr beskrivning av hur SCA hanterar sin rnterisk hnvisas till sidan 63 i Frvaltningsberttelsen.
I Summa nedskrivningar ingr terfring av nedskrivningar fr maskiner och inventarier med 62 (; ) MSEK.
Avskrivningarna r baserade p tillgngarnas anskaffningsvrden och berknade nyttjandetider tergivna i avsnittet redovisningsprinciper p sidan 78.
90
NOT
MSEK
INKOMSTSKATTER
2011 2010 2009
UPPSKJUTEN SKATT
Uppskjuten skattekostnad (+), skatteintkt ()
MSEK 2011 2010 2009
Skattekostnad Aktuell skattekostnad Uppskjuten skattekostnad Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp 1 142 509 1 651 384 1 267 1 038 931 1 969 214 1 755 1 532 184 1 716 242 1 958
Frndringar i temporra skillnader Justeringar fr tidigare r vriga frndringar Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp
453 69 13 509 113 396
849 108 26 931 46 885
417 175 58 184 140 324
Skattekostnaden utgr 73,1 (26,0; 26,2) procent av koncernens resultat fre skatt. Skillnaden mellan redovisad skattekostnad och frvntad skattekostnad frklaras nedan. Den frvntade skattekostnaden r berknad enligt aktuell koncernstruktur och aktuella resultatniver i respektive land.
2011 MSEK % 2010 MSEK % 2009 MSEK %
vriga frndringar utgrs av effekter av frndrade skattesatser uppgende till 20 (0; 24) MSEK, omvrdering av uppskjutna skattefordringar med 7 (0; 5) MSEK samt aktivering av skattefordringar avseende rtt till framtida skatteavdrag med 0 (26; 39) MSEK.
Uppskjuten skatteskuld (+), skattefordran ()
Frndring under ret av uppskjuten skatteskuld frklaras nedan:

Vrde Uppskjuten vid rets skatte vriga fr Omrknings Vrde vid brjan kostnad ndringar differenser rets slut
Skattekostnad inklusive avyttringsgrupp Frvntad skattekostnad Skillnad Skillnaden frklaras av: Permanenta effekter1) Effekter av annan dotterbolagsfinansiering Goodwillnedskrivning och valutapverkan2) Andra permanenta effekter3) Skatter hnfrliga till tidigare r4) Frndring i ej redovisade uppskjutna skattefordringar5) Frndrade skattesatser6) Summa
1)
1 651 435 1 216
73,1 19,3 53,8
1 969 1 908 61
26,0 25,2 0,8
1 716 1 801 85
26,2 27,5 1,3
MSEK
Immateriella anlggningstillgngar Byggnader och mark Maskiner och inventarier Finansiella anlggningstillgngar Omsttningstillgngar
338 7 802 4 969 21 9 313 31 310 2 944 46 9 631
433 377 283 2 32 259 76 76 115 40 509
13 9 2 162 23 740 18 26 95 51 901 661 1 562
1 4 20 1 1 8 1 11 36 0 57
785 8 184 4 708 144 1 802 62 401 2 928 45 9 296 661 8 635
139 1 231 18 86 76 20 1 216
6,2 54,5 0,8 3,8 3,4 0,9 53,8
135 159 3 34 61
1,7 2,1 0,0 0,4 0,8
175 236 114 8 24 85
2,7 3,6 1,7 0,1 0,4 1,3
Avsttningar fr pensioner vriga avsttningar Skulder Skatte- och underskottsavdrag vrigt Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp
Permanenta effekter r hnfrliga till permanenta skillnader mellan redovisningsmssigt och skattemssigt resultat. rets effekter av goodwillnedskrivning och valutapverkan avser avyttringarna av frpackningsverksamheten och 50 procent av verksamheten i Australasien. rets effekter inkluderar 35 MSEK i kostnader avseende vinsthemtagningar inom koncernen. r 2010 inkluderar 34 MSEK och r 2009 inkluderar 15 MSEK i kostnader avseende motsvarande vinsthemtagningar. Skatter hnfrliga till tidigare r som redovisas 2011 avser huvudsakligen nedskrivning av skattetillgngar tillhrande verksamheten i Australien. Under 2010 har upplsning av en tidigare reservering fr skatterisker minskat skattekostnaden med 33 MSEK. r 2009 avser huvudsakligen rtt till framtida skatteavdrag hnfrliga till utlndska kllskatter. Frndring i ej redovisade uppskjutna skattefordringar 2011 inkluderar 43 MSEK som avser verksamheten i Storbritannien. r 2009 har uppskjutna skattefordringar i Mexiko skrivits ned med 21 MSEK. Frndringen av skattesatser 2011 avser huvudsakligen omvrdering av uppskjutna skatter som en effekt av bolagskattesnkning i Storbritannien. Frndrade skattesatser 2009 avser omvrdering av uppskjutna skatter till fljd av bolagskattehjning i Mexiko.
2)
3)
vriga frndringar inkluderar uppskjuten skatt som har redovisats direkt mot eget kapital enligt IAS19 905 MSEK, IAS39 118 MSEK, effekter av frvrv och avyttringar 69 MSEK, tillgngar avsedda fr frsljning 53 MSEK samt avgr till avyttringsgrupp 661 MSEK. Utgende uppskjuten skatteskuld bestr av uppskjutna skattefordringar 715 (1 169; 1 156) MSEK och uppskjutna skatteskulder 9 350 (10 800; 9 784) MSEK.
4)
5)
UNDERSKOTTSAVDRAG Underskottsavdrag fr vilka uppskjuten skattefordran ej har redovisats uppgick den 31 december 2011 till 1 699 (1 898; 1 892) MSEK. Av dessa har 185 MSEK en obegrnsad livslngd. terstoden av kvarvarande del frfaller enligt nedan:
r MSEK
6)
2012 2013 2014 2015 2016 och senare Summa
73 5 5 34 1 397 1 514
AKTUELL SKATT
Aktuell skattekostnad (+), skatteintkt ()
MSEK 2011 2010 2009
Inkomstskatt fr ret Justeringar fr tidigare r Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp Aktuell skatteskuld (+), skattefordran ()
1 125 17 1 142 271 871
1 142 104 1 038 168 870
1 471 61 1 532 102 1 634
Av ej aktiverade underskottsavdrag har 47 MSEK frfallit under 2011 och 598 MSEK utnyttjats eller aktiverats. Det skattemssiga vrdet av ej aktiverade underskottsavdrag uppgr till 553 MSEK. Utver ovan angivna underskottsavdrag den 31 december 2011 s uppgr avyttringsgruppens underskottsavdrag fr vilka uppskjuten skatt ej har redovisats till 276 MSEK.
Frndring under ret av aktuell skatteskuld frklaras nedan:

MSEK 2011 2010 2009
Vrde vid rets brjan Aktuell skattekostnad Betald skatt vriga frndringar Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp
159 1 142 961 3 3 16 146 130
53 1 038 1 255 5 10 159
483 1 532 1 003 4 11 53
VRIGT SCA redovisar ingen uppskjuten skatt avseende temporra skillnader hnfrliga till investeringar i dotterbolag, intressebolag och samriskbolag. Eventuella framtida effekter (kllskatter och annan uppskjuten skatt p vinsthemtagning inom koncernen) redovisas nr SCA inte lngre kan styra terfring av sdana skillnader eller det av andra skl inte lngre r osannolikt att terfring kan komma att ske inom verskdlig tid.
vriga frndringar bestr av effekter frn frvrv och avyttringar med 3 (5; 4) MSEK. Utgende aktuell skatteskuld bestr av skattefordringar 377 (547; 332) MSEK och skatteskulder 247 (388; 385) MSEK.
91
NOT
10
IMMATERIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR
Goodwill Varumrken 2009 2011 2010 2009 Licenser, patent och liknande rttigheter 2011 2010 2009 Balanserade utgifter fr utvecklingsarbeten 2011 2010 2009
MSEK
2011
2010
Ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp Vrde vid rets brjan Investeringar Frsljningar och utrangeringar Fretagsfrvrv Fretagsfrsljningar Omklassificeringar rets avskrivningar rets nedskrivningar Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp
15 481 3 962 11 519 2 086 9 433 17 688 314 53 1 408 4 910 112 11 519 2 086 9 433
17 688 17 688
19 147 19 147
1 806 20 56 1 730 1 730
2 316 124 200 1 992
2 104 129 201 1 774
3 084 2 252 8 824 112 712
3 009 2 106 9 894
3 190 2 005 15 1 170
473 327 21 125 62 63
497 312 21 164
562 316 28 218
19 147 83 75 36 1 431 17 688
19 374 37 10 30 284 19 147
1 992 100 218 10 74 60 1 730
1 774 203 24 10 1 1 992
1 594 209 11 18 1 774
894 115 1 84 263 5 824 112 712
1 170 142 3 107 17 282 43 894
1 611 104 1 206 295 43 1 170
164 11 0 20 31 1 125 62 63
218 5 8 9 2 33 11 164
254 31 4 42 24 5 218
Den pgende avyttringen av frpackningsverksamheten och omstruktureringen av gandet i Australasien har medfrt omklassificering av immateriella tillgngar till posterna Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning samt Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning. Inom frpackningsverksamheten har goodwill och vriga immateriella anlggningstillgngar inklusive utslppsrtter omklassificerats med 2 086 MSEK respektive 226 MSEK till Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning (se not 3). Inom Mjukpapper och Personliga hygienprodukter i Australasien har goodwill och vriga immateriella anlggningstillgngar omklassificerats med 1 385 MSEK respektive 241 MSEK till Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning (se not 23). I samband med omklassificeringarna har goodwill och varumrken tillhrande dessa verksamheter omvrderats enligt IFRS 5. Inom frpackningsverksamheten har goodwill skrivits ner med 3 946 MSEK och inom Mjukpapper och Personliga hygienprodukter i Australasien har goodwill samt varumrken skrivits ner med 962 MSEK respektive 74 MSEK. Nedskrivningarna redovisas som jmfrelsestrande poster i koncernens resultatrkning. rets fretagsfrvrv utgrs av goodwill frn i huvudsak frvrvet av Pro Descart, Brasilien samt varumrken frn frvrvet av San Saglik, Turkiet samt Pro Descart, Brasilien (se not 3). Fretagsfrsljningar av frpackningsverksamhet i Grekland och Ryssland har medfrt att goodwill har minskat med totalt 76 MSEK (se not 3). Goodwill hnfrlig till frpackningsverksamheten i Turkiet har minskat med 23 MSEK p grund av omklassificering av samriskbolag till intressebolag (se not 13). vriga immateriella anlggningstillgngar har kat med 87 MSEK till fljd av omklassificeringar frn materiella anlggningstillgngar, frmst pgende nyanlggningar.
PRVNING AV NEDSKRIVNINGSBEHOV Varje r genomfrs prvning av nedskrivningsbehov fr goodwill som frdelar sig p rrelsesegment enligt fljande:
Goodwill per rrelsesegment
Genomsnittlig WACC 2011, %
MSEK
2011
2010
2009
Personliga hygienprodukter Mjukpapper Frpackningar Tryckpapper Massa, virke och sgade trvaror vrig verksamhet Summa
6,0 6,3 5,4 5,4 5,4
508 8 125 176 29 595 9 433
2 546 8 232 6 112 173 29 596 17 688
2 557 8 746 6 970 188 30 656 19 147
tervinningsvrdet fr respektive kassagenererande enhet har faststllts baserat p berkning av nyttjandevrde. Berkningarna utgr frn de strategiska planer som faststllts av koncernledningen fr de kommande tio ren. Antaganden i strategiplanerna baseras p aktuella marknadspriser och kostnader med tillgg fr realprissnkningar och kostnadsinflation samt antagen produktivitetsutveckling. Volymantaganden fljer koncernens ml om en genomsnittlig tillvxt p 3 till 4 procent beroende p rrelsesegment och geografisk marknad. Effekter av expansionsinvesteringar exkluderas nr nedskrivningsbehov fr goodwill prvas. Frvntade framtida kassaflden enligt strategiplanerna utgr grunden fr berkningen av tervinningsvrdet. En uthllig tillvxt om 2 procent har anvnts i berkningen. Kassaflden fr tiden bortom tio r har berknats genom att en rrelseverskottsmultipel applicerats p berknat uthlligt kassaflde. Vid nuvrdesberkning av frvntade framtida kassaflden anvnds aktuell vid tillfllet vgd kapitalkostnad (WACC) beslutad fr respektive omrde inom koncernen. Diskonterade kassaflden jmfrs med bokfrt vrde p sysselsatt kapital per kassagenererande enhet och nedskrivningsbehov kan freligga om diskonterade kassaflden understiger bokfrt vrde p sysselsatt kapital. D berkning av tervinningsvrdet baseras p koncernledningens strategiplaner fr de kommande 10 ren, kan det berknade vrdet avvika frn vad som erhlls vid en omedelbar avyttring. Den beslutade frsljningen av frpackningsverksamheten samt omstruktureringar av gandet i Australasien har av detta skl franlett rets nedskrivning av goodwill. Prvning av nedskrivningsbehov grs under fjrde kvartalet och 2011 rs prvning har visat att det inte freligger ngot nedskrivningsbehov fr kvarvarande goodwill. Knslighetsanalysen visar att rimliga frndringar i nyckelparametrar inte utlser ngra nedskrivningar. Utver goodwill finns i koncernen ven frvrvade varumrken som bedms ha en obestmbar nyttjandeperiod. Nyttjandeperioden bedms vara obestmbar d det r frga om vl etablerade varumrken inom sina respektive marknader, som koncernen har fr avsikt att behlla och vidareutveckla. De varumrken som har identifierats och vrderats avser 2011 rs frvrv av personlig hygienverksamhet i Brasilien och Turkiet, 2010 rs frvrv av Personal Care i Sydamerika, 2007 rs frvrv av europeisk mjukpappersverksamhet samt 2004 rs frvrv i Mexiko, Australien och Malaysia. Anskaffningsvrdet p varumrken faststlls vid frvrvstillfllet enligt den s kallade Relief from royalty-metoden. rligen genomfrs prvning av nedskrivningsbehov. Prvningen grs under fjrde kvartalet och sker per varumrke eller grupp av varumrken. Bedmningen grs av den vid frvrvstillfllet faststllda royaltysatsen samt bedmd framtida frsljningsutveckling under 10 r. Fr tiden bortom tio r anvnds multipel. Vid nuvrdesberkning anvnds aktuell WACC fr respektive marknad. rets prvningar avseende bokfrt vrde p varumrken i 2011 rs bokslut visade inget nedskrivningsbehov fr varumrken. Vid rets slut uppgick vrdet fr SCAs varumrken med obestmbar nyttjandeperiod till 1 725 (1 977; 1 745) MSEK.
92
UTSLPPSRTTER SCA-koncernen deltar i det europeiska systemet fr utslppsrtter. SCA erhller tillstnd, frn respektive stat i vilken tillstndspliktig verksamhet bedrivs, att slppa ut en viss mngd koldioxid under ett kalenderr. Vid utgngen av 2011 har verskott av utslppsrtter som inte behvs fr att tcka avsttningen fr gjorda utslpp justerats med 20 MSEK till gllande marknadspris per balansdagen. I samband med detta har ven den frutbetalda intkten lsts upp med motsvarande belopp varfr nettokostnaden fr omvrderingen blev noll. Avrkning med respektive stat avseende 2011 rs utslpp kommer att gras under april 2012.
MSEK
2011
2010
2009
Ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade omvrderingar av verskott Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp Vrde vid rets brjan Erhllna utslppsrtter Frsljningar Omklassificeringar Avrkning mot staten Omvrdering av verskott Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp
195 19 176 52 124 220 237 91 170 20 0 176 52 124
222 2 220
253 11 242
242 221 3 0 212 2 26 220
327 307 72 307 1 12 242
NOT
MSEK
11
MATERIELLA ANLGGNINGSTILLGNGAR
Byggnader 2011 2010 2009 2011 Mark 2010 2009 Maskiner och inventarier 2011 2010 2009 Pgende nyanlggningar 2011 2010 2009
Ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp Vrde vid rets brjan Investeringar Frsljningar och utrangeringar Fretagsfrvrv Fretagsfrsljningar Omklassificeringar1) rets avskrivningar rets nedskrivningar Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp
1)
21 634 9 760 389 11 485 2 941 8 544 12 216 286 13 0 68 75 835 53 123 11 485 2 941 8 544
22 290 9 578 496 12 216
24 257 9 825 423 14 009
6 826 1 418 76 5 332 911 4 421
6 945 1 360 52 5 533
7 118 1 230 46 5 842
84 930 51 166 1 168 32 596 6 341 26 255
85 057 50 201 1 304 33 552
90 183 50 821 2 026 37 336
4 160 6 4 154 775 3 379
4 866 4 866
4 217 4 217
14 009 318 59 10 443 535 836 94 1 224 12 216
13 917 794 26 2 0 888 891 163 512 14 009
5 533 141 88 0 9 68 114 40 23 5 332 911 4 421
5 842 139 41 5 146 109 13 436 5 533
5 968 125 15 0 34 114 7 149 5 842
33 552 2 594 62 361 16 1 300 4 675 225 233 32 596 6 341 26 255
37 336 2 146 91 142 452 2 087 5 054 11 2 551 33 552
38 106 3 315 117 13 67 3 089 5 475 406 1 122 37 336
4 866 2 801 3 1 3 402 0 6 103 4 154 775 3 379
4 217 3 651 29 1 18 2 766 0 0 190 4 866
5 709 2 763 23 0 2 4 054 0 0 176 4 217
Under 2011 har anlggningstillgngar frndrats p grund av omklassificeringar till Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning med 1 786 MSEK, till immateriella anlggningstillgngar med 87 MSEK samt till Aktier intressebolag 222 MSEK.
Den pgende avyttringen av frpackningsverksamheten och omstruktureringen av gandet i Australasien har medfrt omklassificiering av materiella tillgngar till posterna Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning samt Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning. Inom frpackningsverksamheten har materiella anlggningstillgngar omklassificerats med 10 968 MSEK till Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning (se not 3 sidan 81). Inom Mjukpapper och Personliga hygienprodukter i Australasien har materiella anlggningstillgngar omklassificerats med 1 752 MSEK till Anlggningstillgngar som innehas fr frsljning (se not 23 sidan 99).
Under ret har rnta under byggnadstiden aktiverats i byggnader med 9 (8; 35) MSEK, imaskiner och inventarier med 18 (1;30) MSEK samt i pgende nyanlggningar med 28 (35; 66) MSEK. Genomsnittligt anvnd rntesats har varit 4 (4; 11) procent. Statliga std har reducerat rets investeringar fr byggnader med 1 (; 5) MSEK samt maskiner och inventarier med 13 (13; 30) MSEK.
93
Not
12
biologiska tillgNgar
I resultatrkningen redovisas frndringar i verkligt vrde och frndringar till fljd av avverkning som ett nettovrde uppgende till 623 (629; 668) MSEK. Under fjrde kvartalet genomfrdes den rliga vrderingen av rotstende skog. Samma vrderingsmodell som anvndes 2009 och 2010 anvndes ven 2011. Vrderingen grundades p avverkningsplanen som r baserad p 20062007 rs skogstaxering. Vid vrderingen 2011 gjordes ingen frndring av kalkylrntan (WACC) vilken uppgick till 6,25 procent och vrderingen i fjrde kvartalet medfrde ingen justering av den planerade verkligt vrdefrndring av skogstillgngen som redovisades lpande under ret. SCAs skogsinnehav bestr av cirka 2,6 miljoner hektar skogsmark frmst i norra delen av Sverige, varav cirka 2,0 miljoner r produktiv skogsmark. Skogsbestndet uppgr till 209 miljoner m3sk och frdelar sig p tall 43 procent, gran 39 procent, lvtrd 13 procent samt contorta 5 procent. Medeltillvxten uppgr till cirka 3,9 m3sk per hektar och r. Avverkningen 2011 uppgick till cirka 4,4 miljoner m3fub. Av arealen skog r cirka 50 procent yngre n 40 r medan 60 procent av virkesvolymen terfinns i skogar ldre n 80 r.
2011 2010 2009
SCAs skogstillgngar delas upp och redovisas dels som biologiska tillgngar, det vill sga rotstende skog, dels som marktillgngar. Rotstende skog redovisas till verkligt vrde och uppgick den 31 december 2011 till 26 729 (26 069; 25 397) MSEK. Totala vrdet p SCAs skogstillgngar uppgick till 27 652 (26 983; 26 309) MSEK. Skillnaden, 923 (914; 912) MSEK, utgrs av skogsmark vilken redovisas i anlggningstillgngen Mark.
rotstende skog
MsEk 2011 2010 2009
Vrde vid rets brjan Inkp Frsljning Frndring till fljd av tillvxt Frndring till fljd av avverkning Vrde vid rets slut Uppskjuten skatt hnfrlig till rotstende skog
26 069 40 3 1 616 993 26 729 7 030
25 397 47 4 1 692 1 063 26 069 6 856
24 711 20 2 1 601 933 25 397 6 679
Vrde/hektar produktiv skogsmark, SEK Vrde vedfrrd SEK/m3sk knslighetsanalys
13 177 128
13 047 125
12 711 123
Vrdeutveckling, rotstende skog 2011

WACC
MSEK 28 000 27 500 27 000 26 500 26 000 0
Frndring antagande
Frndring vrde, fre skatt, MsEk
+/ +/ +/ +/
0,25% 0,50% per r 20122021 0,50% per r 20122021 150 000 m3 fub 20132035
+/ +/ +/ +/
1 642 2 141 496 721
Vedpris, realt1) Avverkning, realkostnad Volym (avverkning och gallring)

1)
Jmfrt med de prisantaganden som gjorts i vrderingsmodellen.
ng
ng
xt
rja
ni
In
ni
lj
till
rk
r et
av
av
vid
av
V rd e
rin
nd
skogsareal
Andel yngre n 40 r, 50 %
nd
rin
till
V rd e
ljd
till
vid
ljd
r et
ve
rs
slu
Virkesvolym
Andel ldre n 80 r, 60 %
skogsbestnd
Tall, 43 % Gran, 39 % Lvtrd, 13 % Contorta, 5 %
94
Not
MsEk
13
aNdElar i iNtrEssEbolag
2011 2010 2009
MsEk
2011
2010
2009
balansrkning Anlggningstillgngar Omsttningstillgngar summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp Eget kapital Lngfristiga skulder Kortfristiga skulder summa eget kapital och skulder 2 280 1 955 4 235 160 4 075 2 147 544 1 544 4 235 2 968 1 967 4 935 2 824 626 1 485 4 935 3 004 1 893 4 897 2 841 551 1 505 4 897
Vrde vid rets brjan Investeringar rets nettokning i intressebolag1) Omklassificeringar samriskbolag eller dotterbolag rets nedskrivningar Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp
1)
1 021 358 64 239 20 7 1 669 602 1 067
979 12 96 4 62 1 021
983 5 17 1 25 979
Avgr till avyttringsgrupp

summa exklusive avyttringsgrupp
160
4 075
2011 2010 2009
I rets nettokning ingr koncernens andel av intressefretags resultat efter skatt och eventuella innehav utan bestmmande inflytande samt justering fr under ret erhllen utdelning.
Investeringar under 2011 avser i huvudsak Komili i Turkiet 252 MSEK samt Henvlens Fjllgrd AB, 87 MSEK. Omklassificering 2011 avser den Turkiska frpackningsverksamheten som tidigare konsoliderades med klyvningsmetoden och ingick i rapporteringen av samriskbolag. Koncernens innehav i strre dotterbolag, samriskbolag och intressebolag framgr av not16. Koncernens totala fordran p intressefretag uppgick den 31 december 2011 till 40 (35; 64) MSEK, varav 2 (2; 3) MSEK var rntebrande. Koncernens totala skulder till intressebolag den 31 december 2011 uppgick till 5 (7; 5) MSEK, varav 0 (0; 0) MSEK var rntebrande.
Medelantalet anstllda varav kvinnor, % Medelantal anstllda avyttringsgrupp varav kvinnor, % Medelantal anstllda exklusive avyttringsgrupp varav kvinnor, %
MsEk
3 105 27 87 6 3 018 27
2011
3 231 27 240 8 2 991 28

2010
2 936 26 229 8 2 707 28

2009
Not
MsEk
14
Sysselsatt kapital varav avyttringsgrupp Nettolneskuld, inkl pensionsskuld varav avyttringsgrupp
2 396 51 510 21
3 033 498
3 353 513
aktiEr och aNdElar

2011 2010 2009
Vrde vid rets brjan kning genom frvrv av dotterbolag Frsljningar vriga omklassificeringar Nedskrivningar Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp
77 7 1 6 3 1 73 4 69
80 1 2 77
73 14 4 2 1 80
Personalkostnader
MsEk 2011 2010 2009
Styrelser, vd:ar och vice vd:ar varav rrlig ln vriga anstllda lner och ersttningar Pensionskostnader1) vriga sociala kostnader1) summa Avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp
1)
22 1 329 352 12 119 483 17 466
25 0 260 285 12 89 386 47 339
16 0 328 344 11 71 426 50 376
Aktier och andelar avser innehav i vriga bolag som inte klassificeras som dotterbolag, samriskbolag eller intressefretag samt tillgngar som inte klassificeras som finansiella tillgngar som kan sljas d innehavet r av operativ karaktr. Bokfrt vrde anses verensstmma med verkligt vrde. Koncernens innehav i strre dotterbolag, samriskbolag och intressebolag framgr av not 16.
Sociala kostnader uppgr till totalt 131 (101; 82) MSEK varav pensionskostnader 12 (12; 11) MSEK.
Medeltal anstllda frdelat p land

2011 Varav kvinnor, % 2010 Varav kvinnor, % 2009 Varav kvinnor, %
Not
15
saMriskbolag
Algeriet Argentina Chile Colombia Ecuador Storbritannien Tunisien Turkiet vriga lnder summa Avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp
114 123 224 1 298 472 169 358 52 295 3 105 87 3 018
4 46 11 29 32 13 13 6 52 27 6 27
90 121 239 1 300 480 172 338 207 284 3 231 -240 2 991
14 63 8 29 33 13 13 6 60 26 8 28
41 27 241 1 249 429 170 328 187 264 2 936 -229 2 707
14 52 8 30 32 13 11 6 55 27 8 28
Samriskbolag, det vill sga bolag som SCA ger tillsammans med andra parter och dr parterna genom avtal har ett gemensamt bestmmandeinflytande, konsolideras enligt klyvningsmetoden. Flertalet samriskbolag r verksamma inom hygienomrdet, huvudsakligen i Latinamerika. Ett samriskbolag producerar tidningspapper och har sin verksamhet i Storbritannien. Under 2011 etablerade SCA ett samgande av det turkiska bolaget Komili tillsammans med Yildiz Holding. SCAs andel av resultat och balansposter samt medeltal anstllda i samriskbolag som ingr i SCA-koncernen, framgr nedan:
MsEk 2011 2010 2009
resultatrkning Nettoomsttning Kostnad fr slda varor bruttoresultat Frsljnings- och administrationskostnader m m rrelseresultat Finansiella poster resultat fre skatt Skatter rets resultat Avyttringsgrupp rets resultat exklusive avyttringsgrupp Resultat hnfrligt till: Moderbolagets aktiegare 265 105 175 5 434 4 408 1 026 1 175 149 76 225 40 265 2 267 5 856 4 713 1 143 940 203 39 164 59 105 16 89 5 430 4 220 1 210 869 341 82 259 84 175 10 185
Koncernens innehav i strre dotterbolag, samriskbolag och intressefretag framgr av not 16.
95
Not
16
FrtEckNiNg VEr strrE dottErbolag, saMriskbolag och iNtrEssEbolag
Koncernens innehav av aktier och andelar i strre bolag 31 december 2011. Urvalet av dotterbolag och samriskbolag omfattar bolag med en omsttning verstigande 500 MSEK under 2011.
bolagsnamn organisationsnummer ste kapitalandel %
dotterbolag SCA Skog AB SCA Hygiene Products GmbH, Mannheim SCA Graphic Sundsvall AB SCA Hygiene Products Nederland B.V. SCA Tissue North America LLC SCA Hygiene Products (Fluff) Ltd. SCA Hygiene Products AB SCA Hygiene Products S.A., France SCA Hygiene Products S.A., Spain SCA Timber AB SCA Hygiene Products S.p.a SCA Packaging Italia SpA Copamex Comercial SA de CV SCA Packaging Benelux BV SCA Packaging Stiftung & Co KG SCA Graphic Laakirchen AG SCA Hygiene Products GmbH, Wiesbaden SCA Packaging Containerboard Deutschland GmbH OOO SCA Hygiene Products Russia SCA Hygiene Australasia Pty Ltd SCA Hygiene Products GmbH, Vienna SCA Packaging Obbola AB SCA Hygiene Products Inc SCA Packaging Munksund AB SCA Hygiene Products SA-NV, Belgium SCA Packaging Sweden AB SCA Personal Care, Inc SCA Hygiene Products AFH Sales GmbH SCA Packaging Denmark A/S Uni-Charm Mlnlycke B.V. SCA Hygiene Products Sp.z.o.o. SCA HP Supply SAS SCA Hygiene Australasia Limited SCA Hygiene Products Sloviakia s.r.o SCA Packaging Ltd SCA Hygiene Products A/S, Norway SCA Hygiene Products GmbH Neuss SCA Hygiene Malaysia Sdn Bhd SCA Packaging Nicollet SAS SCA Hygiene Products AG SCA Emballage France SAS Sancella Pty Ltd Bunzl & Biach Ges.m.b.H SCA Hygiene Marketing (M) Sdn Bhd SCA Packaging Belgium NV SCA Hygiene Products A/S, Denmark OY SCA Hygiene Products AB SCA Hygiene Products Manchester Ltd SCA Packaging FULDA GmbH SCA Timber Supply Ltd Manufacturas Papeleras Canarias S.L SCA Hygiene Products Kft SCA Packaging Ceska Republica S.R.O Gll Timber AB, (50% - option 2016-2021) SCA Hygiene Products SA SCA Packaging Hungary Kft 556048-2852 HRB3248 556093-6733 135724 58-2494137 577116 556007-2356 509395109 B28451383 556047-8512 3318780966 MI 6562/1999 SCM-931101-3S5 8046917 HRB12688 FN171841h HRB5301 HRB7360 4704031845 62004191324 FN49537z 556147-1003 421987 556237-4859 BE405.681.516 556036-8507 23-3036384 HRB 710 878 CVR 21 15 37 02 330631 KRS No.000008615 509599619 1470756 36590941 53913 915620019 HRB 14343 320704-U B766500011 CH-020.3.917.992-8 B352398796 55005442375 FN79555v 313228-T RPR 0436-442-095 20638613 F101650275 4119442 HBR902 2541468 B35089242 01-09-716945 44222882 556801-1786 283601000 13-09-076580 Sundsvall Mannheim Sundsvall Zeist Delaware Dunstable Gteborg Linselles Madrid Sundsvall Lucca Milan Mexico City Eerbeek Leipzig Laakirchen Wiesbaden Aschaffenburg Svetogorsk South Yarra Vienna Ume Ontario Pite Stembert Vrnamo Delaware Mannheim Gren Hoogezand Olawa Roissy Auckland Gemersk Hrka Aylesford Brnnysund Neuss Kuala Lumpur Neuilly sur Seine Zug Nanterre Ailsa St, Box Hill Vienna Kuala Lumpur Gent Allerod Helsinki UK/ Dunstable Fulda Stoke on Trent Telde (Gran Canaria) Budapest Jlov u Dcna Brcke Nea lonia (Athens) Nagykata 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 99 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100
96
Bolagsnamn
organisationsnummer
Ste
Antal andelar
Kapitalandel %
Vrde vid rets slut, MSEK
Joint Ventures Aylesford Newsprint Holdings Ltd Productos Familia S.A., Colombia Intressebolag Vinda Hong Kong Lantero Carton SA Komili Kagit ve Kisisel Bakim retim A.S. Group SelkasanKagitvePeketleme MalzemeleriImalati GAE Smith Henvlens Fjllgrd AB Kaplamin Ambalaj Sanayi ve Ticaret AS OVA SCA Pack. Ambalaj Sanayi Ve Ticaret AS SCA Packaging Ambalaj Sanayi Ticaret AS IL Recycling AB Papyrus Altpapierservice Ges.m.b.H. vriga Summa Avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp 92035 A-81907701 12559 5433 1075198 556861-6220 288-k 813 4702 Altinova-55 556056-2687 FN124517p Cayman Islands Madrid Istanbul Manisa Leicester Frsn Izmir Mersin Merlova Stockholm Wien 169 531 897 100 50 1 44 300 400 1 1 1 28 000 1 19 25 50 49 50 40 29 37 23 33 32 623 261 252 150 99 88 33 29 27 21 20 66 1 669 602 1 067 2816412 Sharecertif. 1260 Aylesford Medellin 50 50
Not
MSEK
17
LNGFRIStIGA FINANSIELLA tILLGNGAR

2011 2010 2009
Finansiella tillgngar som kan sljas Derivat Lnefordringar intressebolag Lnefordringar vriga Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp Finansiella tillgngar som kan sljas Vrde vid rets brjan Investeringar Avyttringar rets omvrdering frd till eget kapital, netto Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut
1 034 986 2 63 2 085 4 2 081
1 366 750 2 80 2 198
1 042 714 2 74 1 832
1 366 20 351 1 1 034
1 042 325 324 336 13 1 366
714 3 330 5 1 042
Utver aktier i AB Industrivrden har pensionstillgngar hnfrliga till vissa pensionstaganden klassificerats som finansiella tillgngar som kan sljas. taganden ingr inte i den normala pensionsberkningen som framgr av not 26 Avsttningar fr pensioner.
Finansiellla tillgngar som kan sljas, verkligt vrde
MSEK 2011 2010 2009
Aktier AB Industrivrden Pensionstillgngar utanfr IAS19 berkningen vrigt Summa
931 95 8 1 034
1 262 96 8 1 366
929 105 8 1 042
Innehavet i AB Industrivrden uppgick till 10 682 679 (10 525 655; 10 525 655) aktier. Inga reserveringar har gjorts under 2011, 2010 eller 2009 fr vrdeminskningar avseende finansiella tillgngar som kan sljas. Om aktiemarknaden hade stigit/fallit med 15 procent, alla andra variabler ofrndrade, och koncernens aktieinnehav frndrats i enlighet med aktiemarknaden s skulle det egna kapitalet kat/minskat med 154 (204;155) MSEK. Knslighetsanalys har gjorts p den risk som SCA var exponerad fr den 31 december 2011 med antaganden om marknadsrrelser som anses rimligt mjliga p ett rs sikt.
97
Not
18
dEriVat
UtEstENdE dEriVat MEd skriNgsrEdoVisNiNg Nedanstende tabell visar utestende derivat med skringsredovisning den 31 december 2011.
derivat med skringsredovisning1)
Varav kassaflde
transaktionsexponeringar
balaNsrkNiNg SCA anvnder finansiella derivat fr att hantera valuta-, rnte- och energiprisrisker. Fr beskrivning av hur SCA hanterar dessa risker hnvisas till sidorna 6263 i Frvaltningsberttelsen. Nedan visas en tabell fr de derivat som har pverkat koncernens balansrkning den 31 december 2011. Fr mer information avseende derivat i balansrkningen, se not 31 Finansiella instrument per kategori.
Utestende derivat
Varav MsEk summa Valuta1) rnta Energi avgr till avyttringsgrupp
MsEk
Exportoch importsumma flden
investeringar
Verkligt Nettovrde investering rnterisk utlndska rntor Energi enheter2) finansiering
2011 Nominellt Tillgng Skuld 2010 Nominellt Tillgng Skuld 2009 Nominellt Tillgng Skuld
1)
2011 42 571 1 354 646 29 626 327 304 10 669 920 172 2 284 107 171 8 1 Tillgng Skuld Skringsreserv efter skatt 2010 43 098 1 462 553 25 051 532 314 16 053 676 173 1 994 254 66 Tillgng Skuld Skringsreserv efter skatt 2009 43 562 1 011 788 26 794 286 400 15 204 694 125 1 564 31 263 Tillgng Skuld Skringsreserv efter skatt
1) 2)
1 976 637 70
19 12 5
3 7 3
35 26
91 149 46
942 312
921 122
2 390 290 275
210 11 147
19 34 14
32 24
219 59 118
1 266 56
644 130
886 703 89
109 25 61
7 17 11
24 255 161
52 281
694 125
Nominellt 112 609 (99 758; 98 688) MSEK r utestende fre kvittningsrtt.
Utestende derivat med skringsredovisning ingr i tabellen Utestende derivat. Avser derivat fre kvittningsrtt.
rEsUltatrkNiNg Under ret har transaktionsexponeringens skringar pverkat rets rrelseresultat med 260 (427; 98) MSEK. Nettomarknadsvrdet uppgick vid rsskiftet till 18 (278; 117) MSEK. Valutaskringar kade anlggningstillgngarnas anskaffningsvrde med 19 (kade 26; minskade 10) MSEK. Nettomarknadsvrdet uppgick vid rsskiftet till 4 (40; 10) MSEK. Under ret har energiderivaten pverkat rets rrelseresultat med 0 (98; 302) MSEK. Energiderivat hade vid rsskiftet ett utestende marknadsvrde om 64 (188; 232) MSEK. Derivat har pverkat rets rntenetto med 6 (86; 137) MSEK. Nettomarknadsvrdet p utestende rntederivat uppgick vid rsskiftet till 749 (503; 569) MSEK. Fr mer information avseende finansnettot, se not 8 Finansiella intkter och kostnader. knslighetsanalys Knslighetsanalys har gjorts p de finansiella instrumentens risk som SCA var exponerat fr den 31 december 2011 med antaganden om marknadsrrelser som anses rimligt mjliga p ett rs sikt. Om den svenska kronan ensidigt hade frsvagats/frstrkts med 5 procent mot alla valutor skulle utestende finansiella skringar samt leverantrsskulder och kundfordringar kat/ minskat rets resultat fre skatt med 31 (95; 226) MSEK. Valutaskringar som avser anlggningstillgngars anskaffningsvrde skulle, om den svenska kronan ensidigt hade frsvagats/frstrkts med 5 procent, kat/minskat det egna kapitalet med 7 (10; 0) MSEK. Om energipriserna hade kat/minskat med 20 procent skulle utestende finansiella skringar avseende naturgas och elektricitet, allt annat lika, minskat/kat rets energikostnader med 236 (235; 110) MSEK. Utver resultateffekten skulle det egna kapitalet kat/minskat med 129 (144; 157) MSEK. Den totala energikostnaden fr koncernen skulle dock pverkas annorlunda med beaktande av leveransavtalens prisrisk.
skringsreserv i eget kapital Valutaderivat avseende skring av transaktionsexponering frfaller till strsta delen under frsta halvret 2012. Fre 2012 rs utgng kommer alla derivat som finns i skringsreserven vid rets slut 2011 att vara realiserade. Med ofrndrade valutakurser kommer resultatet efter skatt att pverkas positivt med 5 (147; 61) MSEK. Valutaderivat avseende skring av anlggningstillgngarnas anskaffningsvrde frfaller fram till och med december 2012. Med ofrndrade valutakurser kommer anlggningstillgngarnas anskaffningsvrden att ka med 3 (ka 14; minska 11) MSEK efter skatt. Derivat avseende skring av rntekostnader frfaller i december 2015. Med ofrndrade rnteniver skulle finansnettot pverkas negativt med 26 (positivt 24; ) MSEK efter skatt. De derivat som avser att skra energikostnaderna i koncernen frfaller under 2012 och 2013. Med ofrndrade priser kommer koncernens resultat efter skatt att pverkas negativt med 46 (positivt 118; negativt 161) MSEK. skring av nettoinvesteringar Fr att uppn nskad skringsgrad av utlndskt sysselsatt kapital har SCA skrat nettoinvesteringar i ett antal utvalda legala enheter. Totalt under ret har resultat frn skringspositioner pverkat det egna kapitalet med 13 (4 613; 1 391) MSEK. Resultatet r till stor del hnfrbart till skringar av nettoinvesteringar i EUR. Under ret har 265 MSEK omfrts frn eget kapital till resultatrkningen i samband med avyttringen av 50 procent av verksamheten i Australasien. Det totala marknadsvrdet av utestende skringstransaktioner uppgick vid rets slut till 630 (1 210; 229) MSEK. Totalt skrade SCA vid rsskiftet nettoinvesteringar i utlandet uppgende till netto 35 228 MSEK. SCAs totala utlndska nettoinvesteringar uppgick till 72 984 MSEK vid rsskiftet.
skrade nettoinvesteringar i utlandet, MsEk
Valuta 2011 2010 2009
EUR GBP USD DKK CAD MXN vriga summa
29 971 1 466 2 673 1 281 339 728 226 35 228
30 517 1 448 1 325 204 147 663 32 684
30 700 2 023 1 015 206 319 33 625
98
Not
MsEk
19
VarUlagEr
2011 2010 2009
Not
MsEk
21
Vriga kortFristiga FordriNgar

2011 2010 2009
Rvaror och frndenheter Reservdelar och frrdsartiklar Varor under tillverkning Frdiga varor Avverkningsrtter Frskott till leverantrer summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp
3 297 1 840 1 034 5 614 1 089 14 12 888 1 879 11 009
3 045 1 809 1 289 5 303 1 047 18 12 511
2 971 1 912 812 5 095 650 19 11 459
Fordringar p intressebolag Upplupna finansiella intkter Derivat Frutbetalda kostnader och upplupna intkter vriga kortfristiga fordringar summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp vriga kortfristiga fordringar
38 29 144 680 2 092 2 983 340 2 643
32 2 539 641 2 002 3 216
61 18 217 681 1 734 2 711
Not
MsEk
20
MsEk
2011
2010
2009
kUNdFordriNgar
2011 2010 2009
Momsfordringar Leverantrer med debet saldo Fordringar fr el och gas Fordringar mot myndigheter vriga fordringar summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp
851 254 169 48 770 2 092 236 1 856
859 145 115 43 840 2 002
596 195 141 87 715 1 734
Kundfordringar brutto Avsttning fr oskra kundfordringar summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp analys av kreditriskexponering i kundfordringar
MsEk
16 461 445 16 016 4 468 11 548
16 069 453 15 616
16 642 539 16 103
2011
2010
2009
Kundfordringar som varken r frfallna eller nedskrivna Kundfordringar som r frfallna men inte nedskrivna < 30 dagar 3090 dagar > 90 dagar kundfordringar som r frfallna men inte nedskrivna summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp
Not
MsEk
22
kortFristiga FiNaNsiElla tillgNgar och likVida MEdEl

2011 2010 2009
13 811
13 875
13 851
kortfristiga finansiella tillgngar Finansiella tillgngar Derivat Lnefordringar vriga summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp likvida medel
MsEk 2011 2010 2009
1 712 304 189 2 205 16 016 4 468 11 548
1 367 265 109 1 741 15 616
1 665 408 179 2 252 16 103
5 193 97 295 3 292
12 108 100 220
4 66 124 194
Totalt har koncernen skerheter i form av frmst tecknade kreditfrskringar uppgende till 1 434 (1 603; 1 755) MSEK. Av dessa avser 331 (213; 220) MSEK kategorin Kundfordringar som r frfallna men inte nedskrivna.
avsttning fr oskra kundfordringar
MsEk 2011 2010 2009
Kassa och bank Kortfristiga placeringar < 3 mnader summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp
1 121 1 631 2 752 108 2 644
1 291 575 1 866
1 570 3 578 5 148
Vrde vid rets brjan Reservering fr befarade kreditfrluster Konstaterade frluster Minskning p grund av avyttringar Minskning p grund av terfring av reservering fr befarad kreditfrlust Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp
453 50 2 21 27 8 445 278 167
539 67 47 15 42 49 453
450 261 73 4 74 21 539
Fr beskrivning av hur SCA hanterar sina kredit- och likviditetsrisker hnvisas till sidan 63 i Frvaltningsberttelsen.
Not
MsEk
23
aNlggNiNgstillgNgar och skUldEr soM iNNEhas Fr FrslJNiNg

2011 2010 2009
Goodwill vriga immateriella tillgngar Byggnader Mark Maskiner och inventarier Pgende nyanlggningar summa Avgr till avyttringsgrupp summa exklusive avyttringsgrupp
1 385 241 283 216 921 382 3 428 49 3 379
50 43 93
57 48 105
Totalt uppgick rets kostnad fr oskra fordringar till 26 (43; 186) MSEK. Fr beskrivning av hur SCA hanterar sina kreditrisker hnvisas till sidan 63 i Frvaltningsberttelsen.
SCA beslutade att etablera ett samgt bolag fr sin befintliga hygienverksamhet i Australasien under fjrde kvartalet. Baserat p detta har fr verksamheten som avses dess anlggningstillgngar klassificerats och redovisats som anlggningstillgngar som innehas fr frsljning enligt IFRS 5. Nedskrivning av tillgngar har skett till ett vrde som verensstmmer med avtalad kpeskilling Avseende frsljning av delar av frpackningsverksamheten, se Not 3.
99
NOT
MSEK 2009
24
EGET KAPITAL
Aktievrigt tillkapital skjutet kapital Balanserad vinst Innehav utan SCAs gares bestmmande eget kapital inflytande Totalt eget kapital
Reserver1)
Vrde vid rets brjan rets resultat redovisat i resultatrkningen vrigt totalresultat Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner2) Finansiella tillgngar som kan sljas: Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital Kassafldesskringar: Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen fr perioden verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet Skatt p poster redovisade direkt i / verfrda frn eget kapital4) vrigt totalresultat, netto efter skatt Summa totalresultat Utdelning, 3:50 SEK per aktie3) Vrde vid rets slut
2010
2 350 2 350
6 830 6 830
3 580 331 202 319 10 2 701 1 391 26 898 898 2 682
53 690 4 765 911 208 703 4 062 2 458 55 294
66 450 4 765 911 331 202 319 10 2 701 1 391 182 1 601 3 164 2 458 67 156
802 65 38 49 10 77 12 40 750
67 252 4 830 949 331 202 319 10 2 750 1 391 192 1 678 3 152 2 498 67 906
rets resultat redovisat i resultatrkningen vrigt totalresultat Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner2) Finansiella tillgngar som kan sljas: Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen vid frsljning Kassafldesskringar: Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen fr perioden verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet Skatt p poster redovisade direkt i / verfrda frn eget kapital4) vrigt totalresultat, netto efter skatt Summa totalresultat Frndring i koncernens sammansttning Omvrderingseffekt vid frvrv av innehav utan bestmmande inflytande Utdelning, 3:70 SEK per aktie3) Vrde vid rets slut
2011
2 350
6 830
328 8 711 234 15 8 529 4 613 137 3 225 3 225 543
5 552 528 156 372 5 924 1 2 599 58 618
5 552 528 328 8 711 234 15 8 529 4 613 293 2 853 2 699 1 2 599 67 255
40 5 104 1 108 68 58 58 566
5 592 523 328 8 711 234 15 8 633 4 613 292 2 961 2 631 58 1 2 657 67 821
rets resultat redovisat i resultatrkningen vrigt totalresultat Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner2) Finansiella tillgngar som kan sljas: Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen vid frsljning Kassafldesskringar: Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen fr perioden verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet Skatt p poster redovisade direkt i / verfrda frn eget kapital4) vrigt totalresultat, netto efter skatt Summa totalresultat Frndring i koncernens sammansttning Omvrderingseffekt vid frvrv av innehav utan bestmmande inflytande Utdelning, 4:00 SEK per aktie3) Vrde vid rets slut
1) Omvrderingsreserv, 2) Inklusive
2 350
6 830
352 172 308 19 680 252 118 1 627 1 627 2 170
548 3 517 906 2 611 2 063 4 2 809 53 742
548 3 517 352 172 308 19 680 252 1 024 4 238 3 690 4 2 809 60 752
59 5 4 1 0 59 3 89 539
607 3 512 352 172 308 19 684 252 1 023 4 238 3 631 3 4 2 898 61 291
Skringsreserv, Tillgngar som kan sljas och Omrkningsreserv ingr i raden Reserver i balansrkningen, se specifikation p nsta sida.
lneskatt. 4:00 (3:70; 3:50) SEK per aktie avser moderbolagets aktiegare. Fr verksamhetsret 2011 har styrelsen beslutat att fresl rsstmman en utdelning om 4:20 SEK per aktie. ver inkomstskatt hnfrligt till komponenter i vrigt totalresultat framgr p nsta sida.
3) Utdelning
4) Specifikation
Fr ytterligare information i anslutning till eget kapital se moderbolagets not 45.
100
Eget kapital, specifikation av reserver

Omvrderingsreserv1) MSEK 2011 2010 2009 2011 Skringsreserv2) 2010 2009 Tillgngar som kan sljas 2011 2010 2009 Omrkningsreserv 2011 2010 2009
Vrde vid rets brjan Finansiella tillgngar som kan sljas: Resultat frn vrdering till verkligt vrde redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen vid frsljning Kassafldesskringar: Resultat frn omvrdering av derivat redovisat i eget kapital verfrt till resultatrkningen fr perioden verfrt till anskaffningsvrde p skrade investeringar Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet3) Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet4) Skatt p poster redovisade direkt i / verfrda frn eget kapital vrigt totalresultat fr perioden, netto efter skatt Vrde vid rets slut
1) 2) 3) 4)
107 107
107 107
107 107
275 172 308 19 0 118 343 68
89 711 234 15 8 136 364 275
180 202 319 10 9 25 91 89
338 352 352 14
3 328 8 1 335 338
327 331 1 330 3
1 263 680 252 932 2 195
2 661 8 537 4 613 3 924 1 263
3 980 2 710 1 391 1 319 2 661
Omvrderingsreserven inkluderar effekten p eget kapital vid successiva frvrv. Se ven not 18 fr uppgift om nr resultat frvntas bli realiserat. Varav verfring till resultatrkningen av realiserad kursvinst avseende avyttrade bolag ingr med 228 (87; 1) MSEK. Varav verfring till resultatrkningen av tidigare rs resultat frn skringspositioner avseende avyttrade bolag ingr med 265 (; ) MSEK.
Specifikation ver inkomstskatt hnfrligt till komponenter i vrigt totalresultat

2011 MSEK Fre skatt Skatteeffekt Efter skatt Fre skatt 2010 Skatteeffekt Efter skatt Fre skatt 2009 Skatteeffekt Efter skatt
Aktuariella vinster och frluster avseende frmnsbestmda pensionsplaner Finansiella tillgngar som kan sljas Kassafldesskringar Omrkningsdifferens p utlndsk verksamhet Resultat frn skring av nettoinvestering i utlndsk verksamhet vrigt totalresultat
3 512 352 461 684 252 5 261
905 0 118 1 023
2 607 352 343 684 252 4 238
523 336 492 8 633 4 613 2 669
155 1 136 292
368 335 356 8 633 4 613 2 961
949 331 107 2 750 1 391 1 870
218 1 25 192
731 330 82 2 750 1 391 1 678
Skuldsttningsgraden uppgick till 0,60 den 31 december 2011 vilket understiger SCAs lngsiktiga mlsttning om 0,7. Skuldsttningsgraden avviker periodvis frn mlsttningen och under senaste tiorsperioden har den varierat mellan 0,44 och 0,70. Frndring i skulder och eget kapital beskrivs p sidan 17, Finansiell stllning. SCA har i kreditbetyg fr lng upplning Baa1/ BBB+ frn Moodys respektive Standard & Poors. SCAs finansiella riskhantering beskrivs i avsnittet Risker och riskhantering p sidan 58. P sidan 10 beskrivs ven SCAs utdelningspolicy och kapitalstruktur.
101
NOT
25
FINANSIELLA SKuLdER
Den 31 december 2011 uppgick den rntebrande bruttolneskulden till 37 128 (36 506; 44 104) MSEK inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning. Tabellen nedan visar den finansiella skuldens frdelning:
Finansiella skulder
Redovisat vrde MSEK 2011 2010 2009
upplning Fr emissioner p den europeiska kapitalmarknaden har SCA ett Euro Medium Term Note (EMTN) program med ett rambelopp om 3 000 MEUR (26 815 MSEK). Den 31 december 2011 var nominellt 1 631 (1 801; 1 737) MEUR utestende med en lptid p 4,3 (3,2; 3,0) r. SCA nyttjar obligationsmarknaden utanfr Europa och har emitterat en obligation i USA om 450 MUSD (3 114 MSEK).
Obligationsln
Emitterat Frfall Redovisat vrde MSEK Verkligt vrde MSEK
Kortfristiga finansiella skulder Amorteringar inom 1 r Obligationsln Derivat Ln med kortare lptid n 1 r Summa1) Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp Lngfristiga finansiella skulder Obligationsln Derivat Andra lngfristiga ln med lptid > 1 r < 5 r Andra lngfristiga ln med lptid > 5 r Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp Verkligt vrde finansiella skulder Avgr till avyttringsgrupp Verkligt vrde finansiella skulder exklusive avyttringsgrupp
1)
442 258 8 607 9 307 41 9 266
399 5 966 204 6 478 13 047
646 2 000 307 10 808 13 761
Notes 500 MSEK Notes 500 MSEK Notes 450 MUSD Index Linked Interest Note 300 MSEK Index Linked Interest Note 500 MSEK Notes 1 800 MSEK Floating Rate Note 200 MSEK Notes 600 MEUR Summa
2014 2014 2015 2015 2015 2016 2016 2016
500 545 3 496 331 551 1 902 200 5 681 13 206
521 521 3 352 313 522 1 872 207 5 555 12 863
13 206 158 10 930 3 527 27 821 110 27 711 37 128 151 36 977 36 913 159 36 754
7 258 173 10 233 5 795 23 459
12 805 125 13 266 4 147 30 343
SCA har ett svenskt och ett belgiskt fretagscertifkatprogram som nyttjas fr kort upplning.
Fretagscertifikatprogram1)
Rambelopp Emitterat MSEK
Fretagscertifikat 15 000 MSEK Fretagscertifikat 400 MEUR 36 506 44 104 Summa

1)
5 142 5 142
Ingr i Ln med kortare lptid n 1 r i tabellen Finansiella skulder.
36 418
43 919
Fr att begrnsa refinansieringsrisken och upprtthlla en likviditetsreserv har SCA syndikerade bankfaciliteter. Frutom dessa har SCA kontrakterade bilaterala kreditlften med banker.
Kreditfaciliteter
Nominellt Frfall Totalt MSEK utnyttjat MSEK Outnyttjat MSEK
Verkligt vrde fr kortfristiga ln bedms vara lika med redovisat vrde.
Syndikerade kreditlften Bilaterala kreditlften Summa
1 000 MEUR 1 000 MEUR 640 MSEK 2 500 MSEK
2014 2016 2012 2013
8 938 8 938 640 2 500 21 016
8 938 8 938 640 2 500 21 016
Dessutom finns lnelfte p 1 100 MEUR (9 832 MSEK) relaterat till SCAs bud att frvrva Georgia Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet.
I tabellen nedan visas bruttolneskuldens frfall:

Frfalloprofil bruttolneskuld
MSEK Total 2012 2013 2014 2015 2016 2017+
Fretagscertifikat Obligationsln Utnyttjande av kreditlften vriga ln Summa 1)

1)
5 142 13 206 18 927 37 275
5 142 4 312 9 454
4 347 4 347
1 045 503 1 548
4 378 4 148 8 526
7 783 2 688 10 471
2 929 2 929
I bruttolneskulden ingr upplupna rntor med 147 MSEK.
Efter tillgg fr nettoavsttning till pensioner och avdrag fr likvida medel, rntebrande fordringar och kapitalplaceringsaktier var nettolneskulden 36 648 (34 406; 40 430) MSEK inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning. Fr beskrivning av hur SCA hanterar sin refinansieringsrisk hnvisas till sidan 63 i Frvaltningsberttelsen.
102
NOT
26
AVSTTNINGAR FR PENSIONER
SCA har svl avgiftsbestmda som frmnsbaserade pensionsplaner. De mest betydande frmnsbestmda planerna baseras p anstllningstid och den ersttning som de anstllda har vid eller nra pensioneringen. De totala pensionskostnaderna fr de frmnsbaserade pensionsplanerna framgr nedan.
MSEK 2011 2010 2009
Kostnad fr tjnstgring under innevarande period, exklusive premier betalda av de anstllda Kostnad avseende tjnstgring under tidigare perioder Rntekostnad Frvntad avkastning p frvaltningstillgngar Pensionskostnad fre effekter av reduceringar och regleringar Reduceringar (Curtailment) Regleringar (Settlements) Netto pensionskostnad efter effekter av reduceringar och regleringar Avyttringsgrupp Netto pensionskostnad exklusive avyttringsgrupp
443 0 1 009 1 069 383 25 0 358 43 315
393 9 996 1 025 355 35 0 320 4 324
338 99 1 094 863 669 18 1 651 125 526
rets aktuariella vinster och frluster r negativa och uppgr till 3 152 (358; 1 026) MSEK. Inklusive omrkningsdifferenser uppgr de ackumulerade vinsterna och frlusterna vilka redovisats p detta stt drmed till 3 930 ( 740; 1 210) MSEK. Utver effekten av ndrade aktuariella antaganden ssom ndring av diskonteringsrntan med mera, har aktuariella vinster och frluster uppkommit med anledning av avvikelse frn grundantaganden vad gller erfarenhetsbaserade antaganden. Som avvikelse frn erfarenhetsbaserade rknas ovntat hga eller lga tal fr personalomsttning, frtidspensionering, livslngd eller kning av lner samt avvikelse frn frvntad avkastning p frvaltningstillgngar. Den procentuella effekten av sdana avvikelser d det gller de frmnsbaserade tagandena uppgr till cirka 0 (2; 2) procent. D det gller frvaltningstillgngarna r avvikelsen 10 (8; 12) procent vilket innebr att avkastningen p frvaltningstillgngarna var lgre n frvntat under 2011. Utver vad som redovisas i nettovrdet som frvaltningstillgngar mot befintliga taganden, finns tillgngar i tv svenska stiftelser uppgende till 616 (886; 640) MSEK som kan anvndas fr eventuella framtida lften om frtida avgng fr vissa kategorier anstllda. SCA har taganden fr sjuk- och familjepension, fr tjnstemn i Sverige, som tryggas genom frskring i frskringsbolaget Alecta. Dessa frmner redovisas ssom en avgiftsbestmd plan d nettot efter avdrag fr tillgng hos frskringsgivaren endast uppgr till mindre belopp samt fr att SCA inte haft tillgng till tillrcklig information fr att redovisa tagandet som frmnsbestmd plan. rets avgifter fr sjuk- och familjepension som r frskrad i Alecta uppgr till 17 (27; 25) MSEK. Fljande tabell visar nettovrdet av avsttning fr pensioner inklusive frpackningsverksamheten under frsljning uppdelat p fonderade respektive ofonderade pensionsplaner. I fonderade planer ingr tidigare srredovisade delvis fonderade planer. Finanasieringsnivn varierar beroende p plan.
MSEK 2011 2010 2009
Av pensionskostnaden fr frmnsbaserade planer redovisas 96 (kostnad 158, kostnad 133) MSEK som en finansiell kostnad vilken berknats utifrn nettovrdet p respektive plan vid rets ingng. Frvntad avkastning p frvaltningstillgngarna r faststlld utifrn antagandet att avkastningen p obligationer blir lika med rntan fr en 10-rig statsobligation samt att aktieavkastningen kommer att uppg till samma rnta med tillgg fr en riskpremie. Den, fr varje land, faststllda rntan r viktad utifrn hur stor andel som utgrs av aktier respektive obligationer. Vid rets utgng var 53 (61; 55) procent av frvaltningstillgngarna totala verkliga vrde placerade i aktier, 44 (39; 45) procent utgjordes av rntebrande placeringar och 3 procent av fastigheter. Den faktiska avkastningen p frvaltningstillgngar under 2011 var 606 (2 533; 2 896) MSEK. Pensionsplaner med balansmssiga verskott redovisas som tillgng i balansrkningen, verskott i fonderade pensionsplaner. vriga pensionsplaner vilka balansmssigt ej r fullt fonderade alternativt ofonderade redovisas som Avsttningar till pensioner. Vrdet av samtliga pensionsplaner r frdelat p verskott i fonderade pensionsplaner respektive avsttningar till pensioner enligt nedan.
MSEK 2011 2010 2009
Fonderade planer Frmnsbaserade taganden Verkligt vrde av frvaltningstillgngar Nettovrde fonderade planer Oredovisade kostnader fr tjnstgring under tidigare perioder Avsttning fr pensioner, fonderade planer Ofonderade planer Frmnsbaserade taganden Oredovisade kostnader fr tjnstgring under tidigare perioder Avsttning fr pensioner, ofonderade planer Avsttning fr pensioner netto 1 975 22 1 997 4 505 1 896 29 1 925 2 051 2 241 17 2 224 3 337 20 013 17 471 2 542 34 2 508 18 057 17 889 168 42 126 18 091 16 921 1 170 57 1 113
Avsttningar fr pensioner Avgr till avyttringsgrupp Avsttningar fr pensioner exklusive avyttringsgrupp verskott i fonderade pensionsplaner Avgr till avyttringsgrupp verskott i fonderade pensionsplaner exklusive avyttringsgrupp Avsttning fr pensioner netto Avgr till avyttringsgrupp Avsttning fr pensioner netto, exklusive avyttringsgrupp
4 691 1 390 3 301 186 184 2 4 505 1 206 3 299
3 108
3 567
3 108 1 057
3 567 230
I likhet med fregende r ingr inga finansiella instrument utstllda av fretaget i det verkliga vrdet av frvaltningstillgngarna per 2011-12-31. SCAs budgeterade avgifter fr de frmnsbaserade tagandena uppgr till 442 MSEK varav avyttringsgrupp 33 MSEK fr 2012.
1 057 2 051
230 3 337
I sammanstllningen nedan specificeras nettovrdet av frmnsbaserade pensionstaganden inklusive frpackningsverksamheten under frsljning.
MSEK 2011 2010 2009
Frmnsbaserade taganden Verkligt vrde av frvaltningstillgngar Nettovrde Oredovisade kostnader fr tjnstgring under tidigare perioder Avsttning fr pensioner netto
21 988 17 471 4 517 12 4 505
19 953 17 889 2 064 13 2 051
20 232 16 921 3 411 74 3 337
103
NOT
26
FORTS.
Fljande tabell frklarar nettopensionsskuldens utveckling.

2011 MSEK Frmnsbaserade taganden Frvaltningstillgngar 2010 Frmnsbaserade taganden Frvaltningstillgngar 2009 Frmnsbaserade taganden Frvaltningstillgngar
Vrde vid rets brjan Kostnad avseende tjnstgring under innevarande period Rntekostnad Frvntad avkastning p frvaltningstillgngar Kostnad avseende tjnstgring tidigare perioder Frvrv och avyttringar Reduceringar, regleringar och omfringar Avgifter frn deltagare i planen Avgifter frn arbetsgivaren Utbetalda ersttningar Aktuariella vinster och frluster Omrkningseffekter Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp netto Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp varav: Sverige Storbritannien Eurozon
19 953 489 1 009 1 25 17 994 1 477 97 21 988 1 239 20 749
17 889 1 069 46 1 057 994 1 675 79 17 471
20 332 451 996 63 3 19 1 098 1 146 1 795 19 953
16 921 1 025 58 988 1 098 1 508 1 513 17 889
17 108 431 1 094 64 4 28
14 419 863 8 68 872
1 112 3 095 372 20 332
1 114 2 069 264 16 921
3 426 9 735 7 221
2 147 8 556 5 775
2 584 8 711 7 148
2 710 8 345 5 857
2 817 8 553 7 635
2 202 8 157 5 668
Vsentliga aktuariella antaganden

Sverige Storbritannien Eurozon
2011 Diskonteringsrnta Frvntad lnekningstakt Frvntad inflation Frvntad avkastning p frvaltningstillgngar 2010 Diskonteringsrnta Frvntad lnekningstakt Frvntad inflation Frvntad avkastning p frvaltningstillgngar 2009 Diskonteringsrnta Frvntad lnekningstakt Frvntad inflation Frvntad avkastning p frvaltningstillgngar 4,25 3,50 2,00 6,17 5,66 4,00 2,80 6,707,54 4,96 3,25 2,00 4,186,28 5,03 3,25 2,00 5,80 5,63 4,00 3,00 7,207,41 4,69 3,25 2,00 4,455,73 3,66 3,25 2,00 6,37 4,87 4,00 3,00 6,546,63 4,80 3,25 2,00 4,196,10
De aktuariella antagandena utgr de mest vsentliga antaganden som tillmpats vid berkning av frmnsbaserade taganden p balansdagen. Frvntad avkastning p frvaltningstillgngar tillmpas vid berkning av efterfljande rs pensionskostnad. Aktuariella vinster och frluster uppkommer till fljd av avvikelser frn aktuariella och erfanenhetsbaserade antaganden samt annan avkastning n frvntad. Dessa vinster och frluster redovisas direkt i eget kapital i den period de uppstr. En frndring av diskonteringsrntan med , 25 procentenheter pverkar den total frpliktelsens vrde med cirka 820 msek. Med beaktande av att 53 procent av frvaltningstillgngarna r placerade i aktier s skulle 10 procent uppgng/nedgng p totala aktieinnehavet medfra en vrdefrndring om cirka 925 MSEK.
104
NOT
MSEK
27
VRIGA AVSTTNINGAR
Effektiviseringsprogram Lpande verksamhet Skatterisker Milj Legala tvister vriga Summa
Vrde vid rets brjan Avsttningar under ret Iansprkstaganden under ret Omklassificeringar Upplsning under ret Omrkningsdifferenser Vrde vid rets slut Avgr till avyttringsgrupp Vrde vid rets slut exklusive avyttringsgrupp Avsttningarna bestr av: Kortfristig del Lngfristig del
900 595 735 19 5 774 280 494
14 7 9 5 7 2 5
247 1 248 248
219 161 191 189 46 143
63 16 13 4 62 1 61
4 347 10 20 1 320 2 318
1 447 1 127 958 19 29 6 1600 331 1 269
629 640
vriga avsttningar uppgr till 1 600 (1 447; 1 584) MSEK varav 331 MSEK avser den frpackningsverksamhet som r under frsljning. Under ret har nya avsttningar gjorts med 1127 MSEK, varav 595 MSEK avser avsttningar fr omstruktureringsprogram. Av rets avsttningar fr Milj, totalt 161 MSEK, avser 145 MSEK skuld fr utslpp av koldioxid. Av effektiviseringsprogrammens avsttningar har 735 MSEK betalats ut under 2011, 322 MSEK berknas betalas ut under 2012, 102 MSEK under 2013 och resterande 70 MSEK
under 2014. Avsttningar fr effektiviseringsprogram har frndrats under 2011 p grund av omklassificeringar med 19 MSEK frn vriga rrelseskulder. vervgande del inom vrigt avser lneskatt p aktuariella vinster och frluster, som bokas mot eget kapital, i enlighet med IAS 19. Denna post kommer inte att betalas ut.
NOT
MSEK
28
VRIGA LNGFRISTIGA SKuLdER

2011 2010 2009
NOT
7 231 238 75 110 185
30
LIKVIdITETSRISK
Derivat vriga lngfristiga skulder Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp
39 180 219 2 217
Nedanstende tabell visar koncernens likviditetsrisk avseende finansiella skulder (inklusive rntebetalningar), nettoreglerade derivat som utgr finansiella skulder samt bruttoreglerade derivats negativa kassaflden. Fr beskrivning av hur SCA hanterar sin likviditetssrisk hnvisas till sidan 63 i Frvaltningsberttelsen.
Likviditetsrisk
MSEK Mindre n 1 r Mellan 15 r Mer n 5 r
Av vriga lngfristiga skulder frfaller 27 (136; 34) MSEK till betalning senare n om 5 r.
31 december 2011 Ln inklusive rntor 10 175 5 132 12 456 22 758 2 856 19 902 27 497 27 350 175 39 1 270 28 834 5 28 829 2 372 3 054 0 3 054 3 054 Nettoreglerade derivat Energiderivat Leverantrsskulder Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp Bruttoreglerade derivat1) 31 december 2010 Ln inklusive rntor Nettoreglerade derivat Energiderivat Leverantrsskulder 13 531 24 59 12 435 26 001 23 691 18 927 24 7 1 139 20 097 125 7 313 20 7 293
NOT
MSEK
29
VRIGA KORTFRISTIGA SKuLdER

2011 2010 2009
vriga kortfristiga skulder Skulder till intressebolag Derivat Upplupna kostnader och frutbetalda intkter vriga rrelseskulder Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp upplupna kostnader och frutbetalda intkter Upplupna sociala kostnader Upplupen semesterlneskuld vriga skulder till personal Upplupna finansiella kostnader Bonus och rabatter till kunder vriga poster Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp 4 191 7 449 1 731 9 375 1 490 7 885 7 169 7 298 1 622 9 096 5 280 8 071 1 624 9 980
2011
2010 397 813 1 221 134 2 328 2 405 7 298
2009 535 939 1 297 181 2 511 2 608 8 071
Summa Bruttoreglerade derivat1) 31 december 2009 Ln inklusive rntor Nettoreglerade derivat Energiderivat Leverantrsskulder Summa Bruttoreglerade derivat1)
1)
431 885 1 101 176 2 415 2 441 7 449 1 067 6 382
14 238 18 180 11 446 25 846 22 107
24 452 90 83 826 25 271 151
8 565 178 8 743
Frn och med 2010 ingr vxelskulder i leverantrsskulder istllet fr i vriga rrelseskulder. Redovisat vrde p vriga rrelseskulder fr jmfrelseret 2009 har drmed minskat med 92 MSEK medan leverantrsskulder har kat med motsvarande belopp.
De bruttoreglerade derivaten har, i stort sett, motsvarande positiva kassaflden och utgr drmed enligt SCAs uppfattning ingen reell likviditetsrisk.
105
NOT
31
FINANSIELLA INSTRuMENT PER KATEGORI
Fljande kategoriindelning har gjorts avseende finansiella instrument:

Varav Redovisat vrde i balansrkningen Lne- och kundfordringar Finansiella skulder vrderade till upplupet anskaffningsvrde Vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen derivat som anvnds fr skringsredovisning Finansiella tillgngar som kan sljas Avgr till Avyttringsgrupp
MSEK
31 december 2011 Lngfristiga finansiella tillgngar Andra lngfristiga tillgngar Kundfordringar vriga kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella tillgngar Likvida medel Summa tillgngar Lngfristiga finansiella skulder vriga lngfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder Leverantrsskulder1) vriga kortfristiga skulder Summa skulder 31 december 2010 Lngfristiga finansiella tillgngar Andra lngfristiga tillgngar Kundfordringar vriga kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella tillgngar Likvida medel Summa tillgngar Lngfristiga finansiella skulder vriga lngfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder Leverantrsskulder1) vriga kortfristiga skulder Summa skulder 31 december 2009 Lngfristiga finansiella tillgngar Andra lngfristiga tillgngar Kundfordringar vriga kortfristiga fordringar Kortfristiga finansiella tillgngar Likvida medel Summa tillgngar Lngfristiga finansiella skulder vriga lngfristiga skulder Kortfristiga finansiella skulder Leverantrsskulder1) vriga kortfristiga skulder Summa skulder
1)
2 081 31 11 548 144 292 2 644 16 740 27 711 39 9 266 10 866 190 48 072
65 16 016 102 2 752 18 935 14 772 8 963 13 726 37 461
176 46 165 387 12 891 316 41 13 248
810 31 98 28 967 158 39 27 150 374
1 034 1 034
4 4 468 3 108 4 583 110 40 2 860 1 3 011
2 198 65 15 616 539 220 1 866 20 504 23 459 7 13 047 13 574 169 50 256
82 15 616 112 1 866 17 676 16 198 6 537 13 574 36 309
74 1 144 96 315 7 092 6 504 58 13 654
676 64 395 12 1 147 169 7 6 111 293
1 366 1 366
1 832 14 16 103 217 194 5 148 23 508 30 343 75 13 761 12 364 280 56 823
77 16 103 128 5 148 21 456 16 925 13 454 12 364 42 743
18 1 89 55 163 13 293 1 279 57 13 630
695 13 128 11 847 125 74 28 223 450
1 042 1 042
Frn och med 2010 ingr vxelskulder i leverantrsskulder istllet fr vriga kortfristiga skulder. Omklassificering har skett fr jmfrelseret 2009.
Frdelning per niv vid vrdering till verkligt vrde

Redovisat vrde 31 december 2011 Vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen derivat som anvnds fr skringsredovisning Finansiella tillgngar som kan sljas Varav verkligt vrde per Niv Redovisat vrde 31 december 2010 Vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen derivat som anvnds fr skringsredovisning Finansiella tillgngar som kan sljas Varav verkligt vrde per Niv
MSEK
MSEK
31 december 2011 Derivat Lngfristiga finansiella tillgngar exklusive derivat Summa tillgngar Derivat Summa skulder 387 387 272 272 967 967 374 374 1 034 1 034 1 354 1 026 8
31 december 2010 Derivat Lngfristiga finansiella tillgngar exklusive derivat Summa tillgngar Derivat Summa skulder 315 315 260 260 1 147 1 147 293 293 1 366 1 366 1 462 1 358 8
1 026 1 362 646 646
1 358 1 470 553 553
106
Redovisat vrde 31 december 2009 Vrderade till verkligt vrde via resultatrkningen derivat som anvnds fr skringsredovisning Finansiella tillgngar som kan sljas
Varav verkligt vrde per Niv
MSEK
31 december 2009 Derivat Lngfristiga finansiella tillgngar exklusive derivat Summa tillgngar Derivat Summa skulder 163 163 337 337 847 847 450 450 1 042 1 042 1 010 1 034 8
1 034 1 018 787 787
Ovan specificeras hur finansiella instrument, exklusive finansiella skulder, har vrderats till verkligt vrde enligt en verkligt vrde-hierarki med fljande tre niver: Niv 1: Noterade priser p en aktiv marknad fr identiska tillgngar eller skulder som till exempel aktier eller obligationer noterade p brs. Niv 2: Andra observerbara data fr tillgngen eller skulden n noterade priser inkluderade i Niv 1, antingen direkt (dvs som prisnoteringar) eller indirekt (dvs erhllna frn prisnoteringar) som till exempel valutaterminer eller rnteswappar. Niv 3: Data fr tillgngen eller skulden som inte baseras p observerbara marknadsdata utan innehller ledningens uppskattningar och bedmningar, exempelvis onoterade aktier.
NOT
MSEK
32
EVENTuALFRPLIKTELSER
2011 2010 2009
Borgensfrbindelser fr anstllda intressebolag kunder och vriga Skattetvister vriga ansvarsfrbindelser Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp 9 23 45 507 114 698 111 587 3 25 42 270 44 384 3 30 40 311 70 454
lopp som SCA tagit sig att betala cirka 4 miljarder SEK (442 MUSD). Av detta belopp placerades ett belopp motsvarande 3,6 miljarder SEK, enligt avtal, dels p konton i bank, dels i amerikanska vrdepapper, som vid avtalstillfllet hade rating AA respektive AAA. Under 2009 avslutades leasingtransaktionen i frtid med en av de amerikanska bankerna. Vrdet av utestende depositioner och amerikanska vrdepapper uppgick drefter till 1,77 miljarder SEK per 31 december 2011. SCA str fr kreditrisken gentemot depbanken. Om depbankens rating i framtiden skulle frsmras, har SCA mjlighet att flytta ver depn till annan bank med bttre rating. SCA har dessutom en skyldighet att byta ut de amerikanska vrdepapperna om deras rating faller under AA- respektive A. Under 2008 fll de ursprungliga vrdepapperens rating vilket har medfrt att SCA bytt ut dessa mot bankgaranterade vrdepapper. Motparterna har accepterat att depositionerna anvnds som betalningar fr hyrestagandena. Mottagna frskottsbetalningar och lmnade depositioner har under 2000 nettoredovisats i balansrkningen. Om SCA p grund av extraordinra hndelser (av force majeure-karaktr) vljer att inte fullgra, eller inte kan fullgra hyresavtalen r SCA skyldigt att erstta motparterna den ekonomiska skada som drvid m uppkomma. Ersttningen varierar ver lptiden och kan maximalt uppg till cirka 10 procent av nuvrdet av hyresbeloppen, vilket efter ovan nmnda frtida avslut uppgr till 227 MUSD. Avtalen har, liksom i 1996 rs transaktioner, utarbetats och granskats av juridisk expertis i Sverige och USA och anses flja vad som r sedvanligt fr denna typ av transaktioner. SCA genomfrde under 2007 en sale and leaseback transaktion med en europeisk bank avseende den nya sodapannan vid linerfabriken i Obbola, Sverige. Avtalets ursprungliga lptid var 25 r med rtt fr SCA att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen r 2023. Nuvrdet av SCAs framtida hyresbelopp uppgick till 671 MSEK vilket belopp har investerats i ett vrdepapper med rating A+ utgivet av motparten och deponerats i en svensk bank med uppdrag att ombesrja hyresbetalningar under avtalets lptid. Skulle motpartens rating falla under BBB-, har SCA rtt att, utan ekonomiska konsekvenser, avbryta transaktionen i frtid. Om SCA p grund av extraordinra hndelser (av force majeure-karaktr) vljer att inte fullgra, eller inte kan fullgra, hyresavtalen r SCA skyldigt att erstta motparten fr den skada som drvid m uppkomma. Ersttningen varierar ver lptiden och kan uppg till maximalt 14 procent av transaktionsbeloppet. SCA disponerar anlggningen utan operativa inskrnkningar. Leasingavtalet och deparrangemanget har under 2007 nettoredovisats i SCAs balansrkning. SCA har under 2005 tecknat ett ttarigt prisbestmt avtal med en svensk elleverantr om elleveranser till bolagets svenska anlggningar. Avtalet omfattar cirka 45 procent av den berknade frbrukningen vid anlggningarna. SCA har ett tiorigt prisbestmt avtal med en norsk elleverantr omfattande leverans av el motsvarande cirka 17 procent av den berknade frbrukningen. Avtalet trdde i kraft under 2009.
Eventualfrpliktelser avseende skattetvister r huvudsakligen relaterade till krav p tillkommande skatter i Spanien och Danmark. Kravet frn den spanska skattemyndigheten uppgr till 27,6 MEUR inklusive rnta. Kravet har sin grund i omstruktureringstgrder som sljarna av ett spanskt bolag genomfrde infr SCAs frvrv 1997. SCA har stllt skerhet fr skattens erlggande men bestrider kravet och gr bedmningen att kravet inte kommer att st sig vid en rttslig prvning. Under 2011 beslutade den danska skattemyndigheten att krva tillkommande skatter inklusive rnta p sammanlagt 189 MDKK. Kravet r hnfrligt till nedlggningen av en frpackningspapperslinje i Djursland r 2005. SCA har anstnd med skattens erlggande under pgende process, som SCA bedmer kommer att leda till att kravet ogillas. Ngon reservering har mot denna bakgrund inte gjorts i bokslutet fr de aktuella kraven. Under 1996 genomfrde SCA, med amerikanska banker som motparter, lease-out/ lease-in transaktioner avseende tv LWC-anlggningar i Ortviken, Sverige. Lptiderna fr transaktionerna var ursprungligen 32 respektive 36 r. SCA har emellertid mjlighet att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionerna r 2014 respektive 2015. Vid transaktionstillfllet var nuvrdet av de hyresbelopp som SCA tagit sig att betala cirka 4 miljarder SEK (611 MUSD), vilket belopp, enligt avtal, dels deponerats p konton i banker med rating om minst A, dels placerats i amerikanska vrdepapper med AAA-rating. SCA str fr kreditrisken gentemot depbankerna. Om depbankernas rating i framtiden skulle frsmras, har SCA mjlighet att flytta ver depn till annan bank med bttre rating. SCA har dessutom skyldighet att gra detta om depbankens rating sjunker under nivn A-. Motparterna har accepterat att depositionerna anvnds som betalningar fr hyrestagandena. Mottagna frskottsbetalningar och lmnade depositioner har under 1996 nettoredovisats i balansrkningen. Om SCA p grund av extraordinra hndelser (av force majeurekaraktr) vljer att inte fullgra eller inte kan fullgra hyresavtalen r SCA skyldigt att erstta motparterna den ekonomiska skada som drvid m uppkomma. Ersttningen varierar ver lptiden och kan maximalt uppg till cirka 9 procent av nuvrdet av hyresbeloppen. Avtalen har utarbetats och granskats av juridisk expertis i Sverige och USA och anses flja vad som r sedvanligt fr lease-out/lease-in transaktioner. SCA genomfrde ven under 2000 en leasingtransaktion med amerikanska banker som motparter. Transaktionen avsg strands massafabrik i Timr, Sverige. Lptiden fr transaktionen var ursprungligen 30 r. SCA har emellertid mjlighet att utan ekonomiska konsekvenser avbryta transaktionen r 2017. Vid transaktionstillfllet var nuvrdet av de hyresbe-
NOT
33
STLLdA PANTER
Panter avseende finansiella skulder Totalt vrigt 2011 2010 2009
MSEK
Fastighetsinteckningar Fretagsinteckningar vrigt Summa Avgr till avyttringsgrupp Summa exklusive avyttringsgrupp
7 16 23 23
20 140 160 1 159
7 36 140 183 1 182
6 31 139 176
8 31 140 179
Skulder fr vilka vissa av dessa panter stllts som skerhet uppgick till 0 (0, 0) MSEK.
107
Finansiella rapporter | Noter Moderbolaget
Not
MSEK
34
RRELSERESULtAt
2011 2010
Not
MSEK
35
PERSoNAL- oCH StYRELSEKoStNAdER

2011 2010
Rrelseresultat per kostnadsslag vriga rrelseintkter vriga externa kostnader Personal- och styrelsekostnader Avskrivningar vriga rrelsekostnader, exklusive avskrivningar Summa 174 303 321 53 124 627 185 177 295 49 135 471
Lner och ersttningar Styrelse1), vd, vice vd och ledande befattningshavare (5 st (4 st)) varav rrlig ln vriga anstllda Summa
1)
60 21 101 161
44 15 110 154
Av rsstmman beslutade ersttningar till styrelse uppgick till 5,2 (4,6) MSEK. Fr mer information se not 6.
Sociala kostnader
I posten vriga externa kostnader ingr konsultarvoden, resekostnader, leasingkostnader, frvaltningskostnader med mera. Fr 2010 ingr ocks nedskrivning av fordran med 5MSEK. Viss omklassificering har skett fr 2010 mellan vriga externa kostnader och personal- och styrelsekostnader.
MSEK
2011
2010
Summa sociala kostnader varav pensionskostnader2)

2)
148 96
131 84
REviSoNSKoStNAdER Revisionskostnaderna kan specificeras enligt nedan:

MSEK 2011 2010
Av moderbolagets pensionskostnader avser 26 (32) MSEK styrelse, vd, vice vd och ledande befattningshavare. ven tidigare vd:ar, vice vd:ar och dess efterlevande ingr. Bolagets utestende pensionsfrpliktelser till dessa uppgr till 304 (286) MSEK.
Pensionskostnader
MSEK 2011 2010
PwC Revisionsuppdrag Skatterdgivning vriga uppdrag Summa 9 2 45 56 8 3 5 16
Pensionering i egen regi Kostnad exkl rntekostnad Rntekostnad (redovisad bland personalkostnader) Pensionering genom frskring Frskringspremier 18 1 79 Avkastningsskatt Srskild lneskatt p pensionskostnader Kostnad fr kreditfrskring m.m. rets pensionskostnad 0 17 0 96 18 1 70 0 14 0 84 vrigt 46 16 62 38 15 53
LEASiNG Framtida betalningstaganden fr ej uppsgningsbara operationella leasingkontrakt frdelar sig enligt fljande:
MSEK 2011 2010
Inom 1 r Mellan 25 r Senare n 5 r Summa
45 171 66 282
31 181 117 329
rets kostnad avseende leasing av tillgngar uppgick till 44 (45) MSEK. Leasingobjekten utgrs av transportmedel, kontorslokaler samt teknisk utrustning. I realiteten finns mjlighet att avbryta ingngna kontrakt i frtid.
rets avgifter fr sjuk- och familjepension som r frskrad i Alecta uppgr till 3 (4) MSEK. (Se ven not 26 avsttningar fr pensioner sidan 103). I personalkostnader ingr dessutom vriga personalkostnader med 12 (10) MSEK.
Medelantalet anstllda
2011 2010
Sverige varav kvinnor, % Andelen anstllda i ldersgrupperna, %

2011 2130 r 3140 r 4150 r
105 51
100 50
5160 r
61 r
38
33
21
Av totala antalet styrelseledamter r 9 (9) % kvinnor och av ledande befattningshavare r 22(21) % kvinnor.
Not
MSEK
36
AvSKRivNiNGAR Av MAtERiELLA oCH iMMAtERiELLA ANLGGNiNGStiLLGNGAR

2011 2010
Byggnader Markanlggningar Maskiner och inventarier delsumma Balanserade utgifter fr utveckling Summa
5 45 3 53 0 53
5 43 1 49 0 49
108
Noter Moderbolaget | Finansiella rapporter
Not
MSEK
37
FINANSIELLA PoStER
2011 2010
UPPSKJUtEN SKAttEKoStNAD (+), SKAttEINtKt ()

MSEK 2011 2010
Resultat frn andelar i koncernfretag Utdelningar frn dotterbolag Erhllna koncernbidrag frn dotterbolag Lmnade koncernbidrag till dotterbolag Kostnader frn andelar i andra fretag Realisationsresultat Rnteintkter och liknande resultatposter Rnteintkter, externa Rnteintkter, dotterbolag Rntekostnader och liknande resultatposter Rntekostnader, externa Rntekostnader, dotterbolag Summa 551 2 754 2 755 258 2 085 3 361 32 597 701 211 5 2 3 839 1 733 136 3 068 5 885 4 159
Frndringar i temporra skillnader Justeringar fr tidigare perioder Summa
174 1 173
394 11 383
AVSttNINGAR FR SKAttER Frndring under ret av avsttningar fr skatter frklaras nedan:

MSEK Vrde vid rets brjan Uppskjuten skattekostnad Vrde vid rets slut
Byggnader och mark Avsttningar fr pensioner Underskottsavdrag vrigt Summa
1 393 113 637 47 596
4 2 175 0 173
1 397 115 812 47 423
Bolaget redovisar numera erhllna och lmnade koncernbidrag bland finansiella poster. Omrkning har skett fr jmfrelser.
Not
38 39
BoKSLUtSDISPoSItIoNER oCH oBESKAttADE RESERVER
Not
MSEK
40
IMMAtERIELLA ANLGGNINGStILLGNGAR
2011 2010
Balanserade utgifter fr utvecklingsarbeten Ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade avskrivningar Planenligt restvrde Vrde vid rets brjan 35 34 1 1 0 1 35 34 1 1 0 1
Av moderbolagets obeskattade reserver avser 169 (156) MSEK ackumulerade avskrivningar utver plan.
Not
MSEK
SKAttER
2011 2010
Investeringar rets avskrivningar Vrde vid rets slut 173 173

2011 2010 % MSEK %
Skatt p rets resultat Uppskjuten skatteintkt () kostnad (+) Summa 383 383
Not
41
MAtERIELLA ANLGGNINGStILLGNGAR
Byggnader Mark 2011 2010 Maskiner och inventarier 2011 2010
Avstmning
MSEK
Skatteintkt/kostnad Frvntad skatt Skillnad Skillnaden frklaras av: Skatter hnfrliga till tidigare perioder Ej skattepliktiga utdelningar frn dotterbolag Ej skattepliktiga koncernbidrag frn dotterbolag Ej avdragsgilla koncernbidrag till dotterbolag Andra skattefria/icke avdragsgilla poster Summa
173 556 729
8,2 26,3 34,5
383 758 375
13,3 26,3 13,0
MSEK
2011
2010
Ackumulerade anskaffningsvrden Ackumulerade avskrivningar Ackumulerade uppskrivningar Planenligt restvrde Vrde vid rets brjan Investeringar Frsljningar och utrangeringar rets avskrivningar Vrde vid rets slut
152 88 64 68 1 0 5 64
151 83 68 73 0 5 68
2 039 692 5 079 6 426 6 357 117 3 45 6 426
1 925 647 5 079 6 357 6 286 117 3 43 6 357
23 9 14 16 1 3 14
22 6 16 1 16 0 1 16
1 1 010 100 352 28 729
0,0 47,7 4,7 16,6 1,3 34,5
11 807 58 503 2 375
0,4 28,0 2,0 17,5 0,1 13,0
Moderbolaget deltar i koncernens skatteutjmningssystem och betalar merparten av koncernens totala svenska skatter. Dessa redovisas numera som lmnade och erhllna koncernbidrag i resultatrkningen. Omrkning har skett fr jmfrelser.
I mark ingr skogsmark med 5 873 (5 847) MSEK.
AKtUELL SKAttESKULD (+), SKAttEFoRDRAN () Frndring under perioden av aktuell skattefordran frklaras nedan:
MSEK 2011 2010
Vrde vid rets brjan Betald skatt Vrde vid rets slut
18 0 18
18 0 18
109
Finansiella rapporter | Noter Moderbolaget
Not
MSEK
42
ANdELAR
dotterbolag 2011 2010 intressebolag 2011 2010 vriga bolag 2011 2010
Not
MSEK
44
vRiGA KoRtFRiStiGA FoRdRiNGAR

2011 2010
Frutbetalda kostnader och upplupna intkter vriga fordringar Summa Frutbetalda kostnader och upplupna intkter
MSEK
16 84 100
10 86 96
Ackumulerade anskaffningsvrden 124 364 Ackumulerade uppskrivningar Ackumulerade nedskrivningar Planenligt restvrde vrde vid rets brjan Investeringar kning genom frvrv av dotterbolag Frsljningar rets nedskrivningar vrde vid rets slut 140 140 124 364 123 994 370 124 364
123 994 140 140 123 994 123 994 123 994
88 88 88 88
37 5 32 11 26 5 32
11 0 11 11 324 324 11
2011
2010
Frutbetalda hyror Frutbetalda pensionspremier vriga poster

Summa
6 1 9
16
1 1 8
10
2011 rs hndelser avser aktiegartillskott i det italienska dotterbolaget SCA Holding Italia SpA samt kp av 400 aktier och aktiegartillskott i intressebolaget Henvlens AB. Drutver har bolaget erhllit aktier i AB Industrivrden som gottgrelse frn pensionsstiftelse fr pensionsutbetlning samt andelar i en bostadsrttsfrening. Aktierna i AB Industrivrden redovisas till verkligt vrde. 2010 rs hndelser avser kp och frsljning av aktier i AB Industrivrden.
Moderbolagets innehav av aktier i dotterbolag 2011-12-31
organisationsnummer Antal andelar Kapital- Redovisat andel vrde % MSEK
Not
45
Hndelse
EGEt KAPitAL
Frndringen i eget kapital framgr av den finansiella rapport avseende Eget kapital som presenteras p sidan 75. Aktiekapitalet och antalet aktier har frn och med 1993 genom nyemissioner, konverteringar och split kat enligt nedanstende:
r Antal aktier kning av aktiekapital inbetalt belopp MSEK
1993 1993
Antal aktier 1 januari 1993 Konvertering av frlagsbevis och nyteckningar genom optionsbevis 1 Nyemission 1:10 emissionskurs 80 SEK Konvertering av frlagsbevis Konvertering av frlagsbevis Nyemission 1:6 emissionskurs 140 SEK Konvertering av frlagsbevis Nyemission, riktad Nyteckning genom optionsbevis IIB Konvertering av frlagsbevis Nyteckning genom optionsbevis IIB Konvertering av frlagsbevis Split 3:1 Antal aktier 31 december 2011
172 303 839 4 030 286 17 633 412 16 285 3 416 113 32 899 989 101 631 1 800 000 513 1 127 792 1 697 683 9 155 470 073 396 705 110 094 40,3 176,3 0,2 34,2 329,0 1,0 18,0 0 11,3 17,0 0,1 119,1 1 410,7 4 579,0 15,0 18,0 0,1 288,4 434,5 1,1
Bolagsnamn
Ste
Svenska dotterbolag: Fastighets- och Bostadsaktiebolaget FOBOF SCA Frskringsaktiebolag SCA Kraftfastigheter AB SCA Research AB SCA Hedging AB Utlndska dotterbolag: SCA Group Holding BV SCA Packaging Coordination Center NV SCA Packaging Marketing NV SCA Capital NV SCA UK Holdings Ltd SCA Holding Italia SpA totalt redovisat vrde dotterbolag 33181970 BTW BE 864.768.955 Amsterdam Diegem 246 347 1 079 999 731 279 999 999 1 23 570 721 100 100 100 100 0 75 89 598 985 1 798 30 001 0 1 968 124 364 556047-8520 516401-8540 556449-7237 556146-6300 556666-8553 Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm Stockholm 1 000 140 000 1 000 1 000 1 000 100 100 100 100 100 0 14 0 0 0
1994 1995 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2007 2011
BTW BE 0421.120.154 Diegem 0810.983.346 03665635 01307260461 Diegem Dunstable Milano
SCAs aktiekapital 31 december 2011

Antal rster Antal aktier Aktiekapital MSEK
Aaktier Baktier Summa
10 1
96 590 430 608 519 664 705 110 094
322 2 028 2 350
Not
MSEK
43
FoRdRiNGAR HoS oCH SKULdER tiLL dottERBoLAG

2011 2010
Kvotvrde p moderbolagets aktier uppgr till 3,33 SEK. Innehav av egna aktier uppgick vid rets brjan och vid rets slut till 2 767 605 aktier. Aktierna innehades som ett led i de personaloptionsprogram som frfll 2008 och 2009.
Anlggningstillgngar Rntebrande fordringar Summa omsttningstillgngar vriga fordringar Summa Lngfristiga skulder Rntebrande skulder Summa Kortfristiga skulder Rntebrande skulder vriga skulder Summa
2 894 2 894
471 471
1 394 1 394
6 005 6 005
2 181 2 181
67 826 1 109 68 935
71 832 4 911 76 743
110
Noter Moderbolaget | Finansiella rapporter
Not
46
AvSttNiNGAR FR PENSioNER
Not
MSEK
49
ANSvARSFRBiNdELSER
2011 2010
Moderbolaget har svl avgiftsbestmda som frmnsbaserade pensionsplaner. Nedan beskrivs de frmnsbaserade planer moderbolaget har.
Borgensfrbindelser fr dotterbolag 22 266 20 22 286 26 422 19 26 441 vriga ansvarsfrbindelser Summa
PRiPENSioNER Pensionsskulderna avseende PRI-pensioner har tryggats genom en gemensam svensk SCA-pensionsstiftelse. Marknadsvrdet av moderbolagets del av stiftelsens tillgngar uppgick per den 31 december 2011 till 57 (73) MSEK. De tv senaste ren har ingen gottgrelse erhllits. Kapitalvrdet av pensionsfrpliktelserna uppgick per den 31 december 2011 till 96 (83) MSEK. Pensionsutbetalningar har skett med 3 (3) MSEK under 2011. Eftersom tillgngarna 2011 understiger pensionsfrpliktelserna med 39 (10) MSEK redovisas det som en avsttning i balansrkningen. Avsttningen ingr nedan. vRiGA PENSioNSFRPLiKtELSER I koncernens not 6 Personal- och styrelsekostnader, beskrivs de vriga frmnsbaserade pensionsplaner moderbolaget har. Nedanstende tabell visar frndringen mellan ren.
Kapitalvrde av pensionsfrpliktelser avseende pensionering i egen regi
MSEK 2011 2010
Moderbolaget har utver detta tecknat dotterbolagsgarantier fr 19 hollndska bolag. Moderbolaget garanterar ssom fr egen skuld bolagens samtliga frpliktelser. Moderbolaget har stllt borgen i frhllande till koncernens engelska pensionsplan fr den situation att planen upplses eller ngot av de i planen ingende bolagen blir insolvent. Moderbolaget har ocks gtt i borgen ssom fr egen skuld fr dotterbolaget SCA Graphic Sundsvall ABs samtliga frpliktelser enligt avtal avseende fysisk leverans av elenergi under ren 20052013.
Not
415 38 15 15 453
MSEK
50 51
StLLdA PANtER
Skulder till kreditinstitut vrigt total 2011 total 2010
vrde vid rets brjan Kostnad exkl rntekostnad Rntekostnad (redovisad bland personalkostnader) Utbetalning av pensioner vrde vid rets slut
453 45 16 23 491
Fretagsinteckningar vrigt Summa
20 136 156
20 136 156
20 135 155
Extern aktuarie har genomfrt kapitalvrdesberkningar enligt reglerna i Tryggandelagen. Diskonteringsrntan r 3,6 (3,5) procent. De frmnsbestmda frpliktelserna r berknade baserat p lneniv gllande per respektive balansdag. Nsta rs frvntade utbetalningar avseende frmnsbestmda pensionsplaner uppgr till 25 MSEK.
Not
FiNANSiELLA iNStRUMENt PER KAtEGoRi
Not
MSEK
47
LNGFRiStiGA RNtEBRANdE SKULdER

Redovisat vrde 2011 2010 verkligt vrde 2011 2010
Redovisningsprinciperna fr finansiella instrument har tillmpats fr nedanstende poster. De finansiella instrument som finns i moderbolaget kategoriseras till lne- och kundfordringar fr tillgngarna och finansiella skulder vrderade till upplupet anskaffningsvrde fr skulderna. Inga andra kategorier har nyttjats under de senaste tv ren. Balansposterna r inte fullt ut avstmningsbara d dessa kan innehlla poster som ej r finansiella instrument.
Lne- och kundfordringar
MSEK 2011 2010
Obligationsln Andra lngfristiga ln med lptid >1 r <5 r Andra lngfristiga ln med lptid >5 r Summa obligationsln
Emitterat
7 358 5 493 779 13 630
2 000 3 628 3 628 9 256
7 634 5 711 831 14 176
2 065 3 583 3 701 9 349
tillgngar i balansrkningen Finansiella anlggningstillgngar Rntebrande fordringar Rntebrande fordringar hos dotterbolag Omsttningstillgngar Fordringar hos dotterbolag 199 46 0 3 265 119 58 0 776 126 2 894 128 471
Frfall
Redovisat vrde MSEK
verkligt vrde MSEK
vriga kortfristiga fordringar Kassa och bank Summa Finansiella skulder vrderade till upplupet anskaffningsvrde
MSEK
Notes 1 800 MSEK Floating Rate Note 200 MSEK Notes 600 MEUR Summa
2016 2016 2016
1 800 200 5 358 7 358
1 872 207 5 555 7 634
2011
2010
Skulder i balansrkningen
Not
MSEK
48
Lngfristiga skulder
vRiGA KoRtFRiStiGA SKULdER

2011 2010
Skulder till dotterbolag Rntebrande skulder Kortfristiga skulder Skulder till dotterbolag Leverantrsskulder vriga kortfristiga skulder Summa
2 181 13 630 68 311 87 190 84 399
9 256 72 051 17 62 81 386
vriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och frutbetalda intkter Kortfristig avsttning vriga rrelseskulder Summa Upplupna kostnader och frutbetalda intkter
MSEK 2011 2010
363 6 369
181 6 187
Not
52
RSREdoviSNiNGEN FAStStLLS
Upplupna rntekostnader Upplupna sociala kostnader Upplupen semesterlneskuld vriga skulder till personal vriga poster Summa
190 21 11 46 95 363
62 19 9 42 49 181
rsredovisningen faststlls av SCAs rsstmma och kommer att framlggas fr beslut p rsstmman den 29 mars 2012.
111
Finansiella rapporter | Frslag till vinstdisposition
Frslag till vinstdisposition

Bokslut 2011
vinstdisposition moderbolaget Fritt eget kapital i moderbolaget r: balanserade vinstmedel rets nettovinst Summa Styrelsen och verkstllande direktren freslr: att till aktiegarna utdelas 4:20 SEK per aktie samt att terstende belopp balanseras Summa 2 949 838 4541) 35 287 912 077 38 237 750 531 35 949 520 287 2 288 230 244 38 237 750 531
Stockholm den 21 februari 2012 Styrelsen och verkstllande direktren frskrar att rsredovisningen har upprttats i enlighet med god redovisningssed, att koncernredovisningen har upprttats i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som avses i Europaparlamentets och rdets frordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillmpning av internationella redovisningsstandarder och ger en rttvisande bild av fretagets respektive koncernens stllning och resultat samt att frvaltningsberttelsen respektive koncernfrvaltningsberttelsen ger en rttvisande versikt ver utvecklingen av fretagets respektive koncernens verksamhet, stllning och resultat samt beskriver vsentliga risker och oskerhetsfaktorer som fretaget och de fretag som ingr i koncernen str infr.
Sverker Martin-Lf Styrelseordfrande
Pr Boman Styrelseledamot
Rolf Brjesson Styrelseledamot
Sren Gyll Styrelseledamot
Leif Johansson Styrelseledamot
Lars Jonsson Styrelseledamot
Anders Nyrn Styrelseledamot
rjan Svensson Styrelseledamot
Barbara Milian Thoralfsson Styrelseledamot
Thomas Wiklund Styrelseledamot
Jan Johansson Verkstllande direktr
Vr revisionsberttelse har avgivits den 21 februari 2012 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor
1)
Baserat p antalet utestende aktier den 31 december 2011. Utdelningsbeloppet kan komma att ndras p grund av att aktier i eget frvar kan komma att omsttas fram till avstmningsdagen den 3 april 2012.
112
Revisionsberttelse | finansiella rapporter
Revisionsberttelse
Till rsstmman i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) Org nr 556012-6293
RappoRt om RsRedovisningen och konceRnRedovisningen Vi har reviderat rsredovisningen och koncernredovisningen fr Svenska Cellulosa Aktie bolaget SCA (publ) fr r 2011. Bolagets rsredovisning och koncernredovisning ingr i den tryckta versionen av detta dokument p sidorna 11112. styrelsens och verkstllande direktrens ansvar fr rsredovisningen och koncernredovisningen Det r styrelsen och verkstllande direktren som har ansvaret fr att upprtta en rsredo visning som ger en rttvisande bild enligt rsredovisningslagen och en koncernredovisning som ger en rttvisande bild enligt internationella redovisningsstandarder IFRS, ssom de antagits av EU, och rsredovisningslagen, och fr den interna kontroll som styrelsen och verkstllande direktren bedmer r ndvndig fr att upprtta en rsredovisning och kon cernredovisning som inte innehller vsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror p oegent ligheter eller p fel. Revisorns ansvar Vrt ansvar r att uttala oss om rsredovisningen och koncernredovisningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revisionen enligt International Standards on Auditing och god revi sionssed i Sverige. Dessa standarder krver att vi fljer yrkesetiska krav samt planerar och utfr revisionen fr att uppn rimlig skerhet att rsredovisningen och koncernredovisningen inte innehller vsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika tgrder inhmta revisionsbevis om belopp och annan information i rsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn vljer vilka tgr der som ska utfras, bland annat genom att bedma riskerna fr vsentliga felaktigheter i rsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror p oegentligheter eller p fel. Vid denna riskbedmning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som r rele vanta fr hur bolaget upprttar rsredovisningen och koncernredovisningen fr att ge en rttvisande bild i syfte att utforma granskningstgrder som r ndamlsenliga med hnsyn till omstndigheterna, men inte i syfte att gra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar ocks en utvrdering av ndamlsenligheten i de redo visningsprinciper som har anvnts och av rimligheten i styrelsens och verkstllande direkt rens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvrdering av den vergripande presentatio nen i rsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som grund fr vra uttalanden. Uttalanden Enligt vr uppfattning har rsredovisningen upprttats i enlighet med rsredovisningslagen och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av moderbolagets finansiella stllning per den 31 december 2011 och av dess finansiella resultat och kassaflden fr ret enligt rsredovisningslagen, och koncernredovisningen har upprttats i enlighet med rsredovis ningslagen och ger en i alla vsentliga avseenden rttvisande bild av koncernens finansiella stllning per den 31 december 2011 och av dess resultat och kassaflden enligt internatio nella redovisningsstandarder, ssom de antagits av EU, och rsredovisningslagen. En bolagsstyrningsrapport har upprttats. Frvaltningsberttelsen och bolagsstyrningsrappor ten r frenlig med rsredovisningens och koncernredovisningens vriga delar. Vi tillstyrker drfr att rsstmman faststller resultatrkningen och balansrkningen fr moderbolaget och koncernen. RappoRt om andRa kRav enligt lagaR och andRa fRfattningaR Utver vr revision av rsredovisningen och koncernredovisningen har vi ven reviderat fr slaget till dispositioner betrffande bolagets vinst samt styrelsens och verkstllande direkt rens frvaltning fr Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) fr r 2011. styrelsens och verkstllande direktrens ansvar Det r styrelsen som har ansvaret fr frslaget till dispositioner betrffande bolagets vinst, och det r styrelsen och verkstllande direktren som har ansvaret fr frvaltningen enligt aktiebolagslagen. Revisorns ansvar Vrt ansvar r att med rimlig skerhet uttala oss om frslaget till dispositioner betrffande bolagets vinst eller frlust och om frvaltningen p grundval av vr revision. Vi har utfrt revi sionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag fr vrt uttalande om styrelsens frslag till dispositioner betrffande bola gets vinst eller frlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av under lagen fr detta fr att kunna bedma om frslaget r frenligt med aktiebolagslagen. Som underlag fr vrt uttalande om ansvarsfrihet har vi utver vr revision av rsredovis ningen och koncernredovisningen granskat vsentliga beslut, tgrder och frhllanden i bolaget fr att kunna bedma om ngon styrelseledamot eller verkstllande direktren r ersttningsskyldig mot bolaget. Vi har ven granskat om ngon styrelseledamot eller verk stllande direktren p annat stt har handlat i strid med aktiebolagslagen, rsredovis ningslagen eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi inhmtat r tillrckliga och ndamlsenliga som grund fr vra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att rsstmman disponerar vinsten enligt frslaget i frvaltningsberttelsen och beviljar styrelsens ledamter och verkstllande direktren ansvarsfrihet fr rkenskapsret.
Stockholm den 21 februari 2012 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor Huvudansvarig revisor
Oberoende bestyrkanderapport avseende Hllbarhetsredovisningen

I detta dokument p sidorna 6467 ingr ett utdrag ur hllbarhetsredovisningen. En fullstndig hllbarhetsredovisning har upprttats av bolaget. I denna finns inkluderat vr fullstndiga bestyrkanderapport. Vr slutsats frn utfrd granskning r att det inte kommit fram ngra omstndigheter som ger oss anledning att anse att hllbarhetsredovisningen inte, i allt vsentligt, r upprttad i enlighet med de i den fullstndiga bestyrkanderapporten angivna kriterierna. Stockholm den 21 februari 2012 PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor
Fredrik Ljungdahl Specialistmedlem i Far
frvaltningsberttelse
113
SCA-data
Flerrsversikt 1)
MSEK 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002
RESULTATRKNING Nettoomsttning 2) Rrelseresultat Personliga hygienprodukter Mjukpapper Frpackningar Skogsindustriprodukter vrig verksamhet 3) Goodwill-avskrivningar Finansiella intkter Finansiella kostnader Resultat fre skatt Skatter Innehav utan bestmmande inflytande rets resultat BALANSRKNING Anlggningstillgngar (exkl. finansiella fordringar) Fordringar och varulager Anlggningstillgngar till frsljning Finansiella fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Tillgngar i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning Summa tillgngar Eget kapital Innehav utan bestmmande inflytande Avsttningar Lneskulder, rntebrande Rrelse- och vriga ej rntebrande skulder Skulder i avyttringsgrupp som innehas fr frsljning Summa skulder och eget kapital Sysselsatt kapital 4) Nettolneskuld, inkl. pensionsskulder KASSAFLDESANALYS Operativt kassaflde Rrelsens kassaflde Kassaflde fre utdelning Investeringar i anlggningar av lpande karaktr Investeringar i anlggningar av strategisk karaktr Frvrv NYCKELTAL5) Soliditet, % Rntetckningsgrad, ggr Skuldbetalningsfrmga inkl. pensionsskulder, % Skuldsttningsgrad inkl. pensionsskulder ggr Avkastning p sysselsatt kapital, % Avkastning p sysselsatt kapital exkl. jmfrelsestrande poster, % Avkastning p eget kapital, % Rrelsemarginal, % Rrelsemarginal exkl. jmfrelsestrande poster, % Nettomarginal, % Kapitalomsttningshastighet, ggr 2) Rrelsens kassaflde, SEK/aktie Resultat, SEK/aktie Utdelning, SEK/aktie 6)
1) Inklusive 3) 2011, 2) Nettoomsttningen
105 750 3 548 2 645 3 150 1 909 2 001 6 157 136 1 426 2 258 1 651 607
106 965 8 677 2 922 3 041 1 577 2 455 1 318 64 1 180 7 561 1 969 5 592
109 358 8 190 3 235 3 946 413 2 503 1 907 158 1 802 6 546 1 716 4 830
110 449 8 554 2 912 2 375 1 493 2 207 433 246 2 563 6 237 639 5 598
105 913 10 147 2 960 1 724 2 651 2 870 58 193 2 103 8 237 1 076 7 161
101 439 8 505 2 799 1 490 2 072 2 475 331 179 1 851 6 833 1 366 5 467
96 385 1 928 2 474 1 577 1 775 1 886 5 784 156 1 651 433 21 454
89 967 7 669 2 429 2 026 2 604 1 777 1 167 453 1 537 6 585 1 393 5 192
85 338 7 757 2 403 2 418 2 482 1 559 25 1 130 544 1 334 6 967 1 861 31 5 075
88 046 9 101 2 588 2 899 3 065 1 986 300 1 137 409 1 432 8 078 2 341 44 5 693
83 428 25 577 3 379 2 083 292 2 644 21 601 139 004 60 752 539 12 651 37 834 19 627 7 601 139 004 102 017 36 648
105 655 31 890 93 3 254 220 1 866 142 978 67 255 566 13 908 37 297 23 952 142 978 105 333 34 406
111 745 30 605 105 2 062 194 5 148 149 859 67 156 750 13 351 44 766 23 836 149 859 112 264 40 430
113 866 36 121 102 2 499 642 5 738 158 968 66 450 802 13 292 52 886 25 538 158 968 105 955 47 002
104 150 33 793 55 3 663 366 3 023 145 050 63 590 689 14 199 42 323 24 249 145 050 96 368 37 368
95 994 29 907 2 665 2 970 409 1 599 133 544 58 299 664 14 240 38 601 21 740 133 544 96 192 36 399
101 840 29 356 68 2 035 237 1 684 135 220 56 343 767 17 035 39 036 22 039 135 220 95 341 39 826
96 162 25 681 682 128 3 498 126 151 54 350 768 16 962 35 021 19 050 126 151 87 208 34 745
77 885 22 880 4 146 749 1 696 107 356 49 754 751 13 620 25 429 17 802 107 356 71 687 22 306
75 462 24 765 6 151 306 2 520 109 204 47 983 687 14 773 27 498 18 263 109 204 71 863 23 899
8 577 6 383 3 782 3 747 1 910 983
9 755 7 399 5 776 3 647 2 427 493
14 133 11 490 8 483 4 037 3 031 51
7 813 3 810 77 5 353 3 109 1 764
8 127 4 508 1 473 5 165 1 342 4 545
6 304 2 772 1 538 5 672 935 323
7 471 4 362 1 768 4 859 2 086 428
8 837 5 688 6 276 4 270 2 398 9 340
10 102 8 134 901 3 902 2 949 4 808
12 421 8 620 855 3 523 2 823 6 483
52 2,8 36 0,60 4 9 1 3 9 1 1,04 9:09 0:78 4:20
47 7,8 35 0,51 8 9 8 8 9 5 1,02 10:53 7:90 4:00
45 5,0 31 0,60 7 9 7 7 9 4 0,97 16:36 6:78 3:70
42 3,7 26 0,70 8 8 9 8 8 5 1,04 5:42 7:94 3:50
44 5,3 35 0,58 11 10 12 10 9 7 1,10 6:42 10:16 4:40
44 5,1 29 0,62 9 9 9 8 8 6 1,05 3:95 7:75 4:00
42 1,3 27 0,70 2 8 1 2 8 0 1,01 6:22 0:61 3:67
44 7,1 35 0,63 9 10 10 9 9 6 1,03 8:12 7:37 3:50
47 9,8 54 0,44 11 10 10 9 9 6 1,19 11:66 7:28 3:50
45 8,9 47 0,49 13 13 12 10 10 6 1,23 12:37 8:18 3:20
frpackningsverksamhet som skall sljas. fr SCAs recyclingsverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010 och 2009. 2010, 2009, 2007, 2005 och 2004 inkluderar jmfrelsestrande poster om 5 676 MSEK, 931 MSEK, 1 458 MSEK, 300 MSEK, 5 365 MSEK och 770 MSEK. 4) Genomsnittsberkning av sysselsatt kapital berknas med 5 mtpunkter. 5) Nyckeltal definieras p sidan 118. 6) Utdelning 2011 avser freslagen utdelning.
114
SCA-data
Kommentarer till flerrsversikt

Resultatrkningen Frsljning Under perioden 20022004 vxte SCA genom att frvrva bolag vilket bidrog till en omsttnings kning med 9 procent till och med 2005. Under 2006 lanserade koncernen fler nya produkter n ngot annat r och volymtillvxten bidrog till att SCAs omsttning fr frsta gngen versteg 100 miljarder SEK. r 2008 kade frsljningen med 4procent och uppgick till drygt 110 miljarder SEK. Personliga hygienprodukter samt Mjukpapper kade medan Frpackningar och Skogsindustri produkter minskade frsljningen. SCAs recy clingsverksamhet har omklassificerats till vrig intkt med retroaktiv justering fr 2009 och 2010. Under 2009 kade frsljningen inom Personliga hygienprodukter och Mjukpapper, medan den minskade inom Frpackningar. Frsljningen minskade ngot under 2010 frmst p grund av negativa valutaeffekter samt avyttring av den asiatiska frpackningsverksamheten. Frslj ningen kade inom samtliga affrsomrden och nettoomsttningen fr 2011, exklusive valuta effekter och avyttringar, kade med 4 procent jmfrt med fregende r. Under tiorsperioden har koncernen kat omsttningen med cirka 3procent rligen (CAGR). Rrelseresultat Under 2002 kade resultatet fr Personliga hygienprodukter med 24 procent vilket kan frkla ras av volymtillvxt samt lgre rvaru och till verkningskostnader. Mjukpapper kade resultatet med 21 procent vilket kan frklaras av frvrvet av CartoInvest samt lgre rvaru och tillverk ningskostnader. Personliga hygienprodukter ndde inte upp till 2002 rs resultatniv frrn 2006. Affrsomrdet pressades av stigande rvarukostnader och hrd konkurrens, dock var tillvxten god p bde eta blerade och nya marknader. r 2007 frbttrades resultatet ytterligare. Under 2008 lg rrelseresul tatet stabilt, medan det 2009 kade med 11 pro cent till fljd av en frbttrad produktmix och hgre priser samt lgre rvarukostnader. Under 2010 minskade resultatet. Hgre volymer och snkta kostnader kompenserade inte fr kade kostnader fr rvaror, marknadsaktiviteter och valutaeffekter. Rrelseresultatet fr 2011 mins kade med 5 procent exklusive valutaeffekter jm frt med fregende r. Hgre volymer, priser och kostnadsbesparingar kompenserade inte fr de kade rvarukostnaderna. Fr mjukpappersverksamheten under 2002 kompenserade inte fretagsfrvrv fr lgre priser, hgre rvaru och energikostnader samt negativa valutakursfrndringar. Det medfrde att rrelseresultatet frn 2002 successivt frsmra des under ngra r. Under 2007 vnde den nega tiva trenden och rrelseresultatet kade terigen. Frn och med fjrde kvartalet 2007 ingr frvrvet av Procter & Gambles europeiska mjukpappers enhet i SCAs mjukpappersverksamhet vilket har haft en positiv inverkan p resultatet. Under 2008 kade resultatet frmst till fljd av frvrv samt hgre priser och volymer, vilket motverkades av hgre kostnader fr rmaterial. r 2009 blev det ditintills starkaste ret fr Mjukpapper. Priserna steg samtidigt som rmaterialpriserna sjnk. SCA satsade p tillvxtmarknader, bland annat Ryss land, vilket ven bidrog positivt till resultatutveck lingen. Under 2010 minskade resultatet fr Mjuk papper jmfrt med fregende r p grund av kraftigt kade kostnader fr rvaror. Rrelseresul tatet fr 2011 kade med 10 procent exklusive valutaeffekter jmfrt med fregende r. Hgre priser, frndrad produktmix samt kade volymer pverkade positivt medan kade rvaru och distributionskostnader samt negativa valuta effekter pverkade resultatet negativt. Rrelseresultatet fr Frpackningar minskade under 2003 men frbttrades ter under 2004. Prissnkningar medfrde dock ett frsmrat resultat under 2005. Under 2006 frbttrades pri serna successivt, frst p wellpapprvara, vilket sedan medfrde prishjningar p wellpapp och drmed frbttrades resultatet. Fr Frpack ningar genomfrdes ven successiva prishj ningar under 2007. SCA avyttrade den nordame rikanska frpackningsverksamheten under frsta kvartalet 2007. Rrelseresultatet minskade kraf tigt under 2008 p grund av den finansiella krisen och den lgkonjunktur som fljde. Produktions minskningar inom linerverksamheten och lgre efterfrgan p wellpapp medfrde resultatfr smringar. Lgkonjunkturen fortsatte under 2009 och resultatet inom Frpackningar frsmrades med 72 procent jmfrt med 2008. Besparingar frn omstruktureringsprogrammet som initierades under ret, samt lgre priser fr rmaterial bidrog dock positivt. Omstruktureringsprogrammet som pbrjades 2009 avslutades under 2010 och sammantaget lades16 wellpappanlggningar och bruket fr wellpapprvara i Storbritannien ned. Totalt genomfrdes en personalreduktion om cirka 2100 tjnster. Vid utgngen av 2010 hade p rsbasis hela den rliga besparingen om drygt 1 miljard SEK uppntts. Resultatet kade kraftigt 2010 jmfrt med fregende r. Under 2011 kade rrelseresultatet med 21 procent vilket fr klaras av hgre priser och volymer samt kost nadsbesparingar vilket kompenserade fr 1,6 mil jarder SEK i kade rvarukostnader. Fr Skogsindustriprodukter minskade resulta tet efter 2002 som en effekt av lgre priser och negativa valutakursfrndringar. Drefter frbtt rades resultatet successivt och 2007 uppvisade det bsta resultatet ditintills. Resultatfrbtt ringen var frmst en effekt av hgre priser. Leve ranserna fr tryckpapper och sgade trvaror under 2008 var stabila, men resultatet minskade p grund av kade kostnader fr rvaror, energi och virke. r 2009 frbttrades resultatet framfr allt fr tryckpapper, dr hgre priser samt lgre rvarukostnader och produktivitetsfrbttringar bidrog positivt. Under 2010 minskade resultatet med 2 procent dr bland annat valutaeffekter hade en betydande negativ pverkan. Inom tryck pappersverksamheten kade rvarukostnaderna samtidigt som priserna p vra egna produkter var lgre, vilket pverkade resultatet negativt. Produktivitetsfrbttringar samt genomfrda prishjningar inom massa och sgade trvaror hade en positiv pverkan p resultatet. Under 2011 minskade resultatet med 18 procent vilket huvudsakligen frklaras av hgre rvarukostna der och negativa valutaeffekter inom massa och sgverksrrelserna. Kassafldesanalys Totalt har 52 miljarder SEK investerats i expan sion under den redovisade tiorsperioden, varav 29 miljarder SEK r hnfrliga till fretagsfrvrv. Underhllsinvesteringar har uppgtt till 44 miljar der SEK och har varit p en jmn niv, cirka 4 pro cent, i frhllande till omsttningen. Nyckeltal Under den redovisade perioden har koncernens utdelning kat frn 3:20 SEK till freslagna 4:20 SEK, vilket motsvarar en genomsnittlig kning om cirka 3,7 procent per r. Freslagen utdelning om 4:20 SEK per aktie r en kning om 5 procent frn fregende r.
115
SCA-data
Beskrivning av kostnader
SCA-koncernen
Totala rrelsekostnader1,2): 96 610 MSEK Frsljnings- och administrationskostnader3), 15 % Energi, 6 % Transport- och distributionskostnader, 12 % vriga kostnader fr slda varor4), 26 % Rvaror och frndenheter, 41 %
Totala rrelsekostnader1): 22 289 MSEK Frsljnings- och administrationskostnader, 27 % Energi, 2% Transport- och distributionskostnader, 9 % vriga kostnader fr slda varor, 19 % Rvaror och frndenheter, 43 %
Frpackningar
Totala rrelsekostnader1,2): 24 734 MSEK Frsljnings- och administrationskostnader, 11% Energi, 6 % Transport- och distributionskostnader, 12 % vriga kostnader fr slda varor, 19% Rvaror och frndenheter, 52 %
Varav
Varav
Varav
Massa Papper Returpapper Virke/flis Superabsorbenter Non woven vrigt5) Totalt Rvaror och frndenheter
1) 2) 3) 4) 5)
8% 5% 8% 5% 2% 2% 11 % 41 %
Massa Superabsorbenter Non woven vrigt Totalt Rvaror och frndenheter
9% 8% 8% 18 % 43 %
Papper Returpapper vrigt Totalt Rvaror och frndenheter
19 % 19 % 14 % 52 %
Exklusive jmfrelsestrande poster. Inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning. I Frsljnings- och administrationskostnader ingr kostnader fr marknadsfring med 4 procentenheter. De tv strsta posterna i vriga kostnader fr slda varor utgrs av personal och avskrivningar med 12 repektive 6 procentenheter. I vrigt under rvaror och frndenheter ingr bland annat kostnader fr kemikalier och frpackningsmaterial samt plastmaterial.
Mjukpapper
Totala rrelsekostnader : 36 791 MSEK
1)
Totala rrelsekostnader1): 15 187 MSEK Frsljnings- och administrationskostnader, 4 % Energi, 8 % Transport- och distributionskostnader, 15 % vriga kostnader fr slda varor, 25 % Rvaror och frndenheter, 48 %
Frsljnings- och administrationskostnader, 12 % Energi, 8 % Transport- och distributionskostnader, 12 % vriga kostnader fr slda varor, 24 % Rvaror och frndenheter, 44 %
Varav
Varav
Massa Returpapper vrigt Totalt Rvaror och frndenheter
15 % 9% 20 % 44 %
Virke/flis vrigt Totalt Rvaror och frndenheter
29 % 19 % 48 %
Rvaror, energi och transporter

Virke/flis
Personliga hygienprodukter, 0 % Mjukpapper, 11 % Frpackningar, 17 % Skogsindustriprodukter, 72%
Marknadsmassa
Personliga hygienprodukter, 21% Mjukpapper, 73 % Frpackningar, 0 % Skogsindustriprodukter, 6 %
Returpapper
Totalt 9,6 miljoner kubikmeter varav 50 % frn egen skog och 50 % frn externa inkp
Totalt 1,8 miljoner ton varav 41% frn egna massabruk och 59 % frn externa inkp
Totalt 4,2 miljoner ton varav 35 % frn egen insamling och 65 % frn externa inkp
Energi
Elektricitet, 24 % Fossila brnslen, 42 % Biobrnslen, 34 %
Transporter
Fartyg, 76 % Andra transportmedel, 24 %
Totalt 28 TWh
Totalt 43 miljarder ton kilometer
116
SCA-data
Produktionskapaciteter
Mjukpapper
Bruk Land Kapacitet
(Kapacitet anges i tusentals ton, dr annat ej anges, och per r)
Frpackningar
Produktionsanlggning Land Wellpapp Kraftliner Testliner/fluting
Boxhill Stembert Santiago (1) Bogota (1) Medellin (1) Lasso (1) Le Theil Orleans Altopascio Collodi Lucca Monterrey Sahagun Uruapan Suameer (2) Kawerau Drammen Sovetsk Svetogorsk La Riba Mediona Valls Jnkping Lilla Edet Chesterfield Manchester Oakenholt Prudhoe Kostheim Mannheim Neuss Witzenhausen Barton Flagstaff Menasha South Glens Falls Ortmann Summa
Australien Belgien Chile Colombia Colombia Ecuador Frankrike Frankrike Italien Italien Italien Mexiko Mexiko Mexiko Nederlnderna Nya Zeeland Norge Ryssland Ryssland Spanien Spanien Spanien Sverige Sverige Storbritannien Storbritannien Storbritannien Storbritannien Tyskland Tyskland Tyskland Tyskland USA USA USA USA sterrike
53 75 61 35 39 24 62 35 25 42 140 57 60 36 8 61 22 30 55 26 45 120 21 100 31 50 68 87 106 279 105 30 180 53 211 75 124 2 631
Wellpapp
Belgien Danmark Estland Finland Frankrike Italien Litauen Nederlnderna Polen Rumnien Schweiz Spanien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern sterrike
85 92 12 39 114 499 40 117 23 10 28 114 95 46 104 300 24 47
Wellpapprvara Lucca De Hoop Munksund Obbola Aschaffenburg Witzenhausen Summa

Totala antalet anlggningar uppgr till cirka 110 stycken.
Italien Nederlnderna Sverige Sverige Tyskland Tyskland 1 789 665 365 300
420 360 125 380 330 1 615
Produktionsanlggning Land
Algeriet Argentina Australien Brasilien Kanada Chile Colombia Colombia Dominikanska Republiken Ecuador Egypten Jordanien Malaysia Mexiko Mexiko Nederlnderna Nederlnderna Nya Zeeland Polen Ryssland Saudiarabien Slovakien Sydafrika Sverige Sverige Tunisien Turkiet Turkiet USA
(1) (2)
Annaba (1) Buenos Aires (1) Springvale Sao Paolo Drummondville Santiago (1) Caloto
(1)
Bruk
Land
Tidningspapper
SC- och LWCpapper
Marknadsmassa
CTMPmassa
Totalt massa och papper
Sgade trvaror 1 000 m3
Aylesford (1) Ortviken strand Munksund Bollsta Tunadal Rundvik Vilhelmina Holmsund Gll Timber (1) Laakirchen Summa
Storbritannien Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige Sverige sterrike
410 390 510 430 90
410 900 520 400 500 500 260 120 100 320 510 510 430 90 2 340 2 200
Rio Negra (1) Santo Domingo (1) Quito

(1)
Kairo (1) Amman (1) Shah Alam Ecatepac Guadalajara Gennep Hoogezand Te Rapa Olawa Veniov Jeddah (1) Gemersk Hrka Kliprivier (1) Falkenberg Mlnlycke Ksibet el Mediouni (1) San Saglik (1) Komili (1) Bowling Green
800
1 020
Samriskbolag. Non woven-produktion.
117
SCA-data
Definitioner och nyckeltal

Kapitalmtt
Sysselsatt kapital Koncernens och verksamhetsomrdenas sysselsatta kapital berknas som ett genomsnitt av balansrkningens totala tillgngar, exklusive rntebrande tillgngar och pensionstillgngar, minskat med totala skulder, exklusive rntebrande skulder och pensionsskulder. Eget kapital Koncernens balansrkning utvisar ett eget kapital som r lika med beskattat eget kapital kat med eget kapitalandelen i koncernens obeskattade reserver samt innehav utan bestmmande inflytande. (Uppskjuten skatteskuld i obeskattade reserver har berknats till 26,3 procent fr svenska bolag och till den fr varje land gllande skattesatsen fr utlndska bolag). Nettolneskuld Utgrs av koncernens rntebrande skulder inklusive pensionsskuld och upplupna rntor med avdrag fr likvida medel, rntebrande kort- och lngfristiga fordringar samt kapitalplaceringsaktier.
1)
Kassamssigt resultat Berknas som resultat fre skatt med terlggning av avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar, intkter frn andelar i intressefretag, poster av engngskaraktr och med avdrag fr skattebetalning. Skuldbetalningsfrmga Uttrycks som kassamssigt resultat i frhllande till genomsnittlig nettolneskuld. Rrelseverskott Berknas som rrelseresultat fre avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgngar och intkter frn andelar i intressefretag. Operativt kassaflde Utgrs av summan av kassamssigt rrelseverskott samt frndring av rrelsekapital med avdrag fr lpande investeringar i anlggningar och strukturkostnader. Rrelsens kassaflde Utgrs av operativt kassaflde med avdrag fr finansiella poster och skattebetalning samt pverkat av vrigt finansiellt kassaflde. Strategiska investeringar Strategiska investeringar ska ka bolagets framtida kassaflde genom frvrv av fretag, investeringar i expansion av anlggningar eller ny konkurrenskraftshjande teknik. Lpande investeringar Utgrs av konkurrenskraftsbevarande investeringar av underhlls-, rationaliserings-, ersttnings- eller miljkaraktr.
Marginalmtt med mera

Rrelseverskottsmarginal Rrelseverskott i procent av rets nettoomsttning. Rrelsemarginal Rrelseresultat i procent av rets nettoomsttning. Nettomarginal rets resultat i procent av rets nettoomsttning. Kapitalomsttningshastighet rets nettoomsttning dividerad med genomsnittligt sysselsatt kapital.
Avkastningsmtt
Avkastning p sysselsatt kapital Fr koncernen berknas avkastning p sysselsatt kapital som rrelseresultat i procent av genomsnittligt sysselsatt kapital. Avkastning p eget kapital Fr koncernen berknas avkastning p eget kapital som rets resultat i procent av genomsnittligt eget kapital.
Finansiella mtt
Soliditet Eget kapital uttryckt i procent av summa tillgngar. Skuldsttningsgrad Uttrycks som nettolneskulden i frhllande till eget kapital. Rntetckningsgrad Berknas enligt nettometoden, enligt vilken rrelseresultatet divideras med finansiella poster.
vriga mtt
Frdlingsvrde per anstlld Rrelseresultatet med tillgg fr lnekostnader och lnebikostnader dividerat med genomsnittligt antal anstllda.
1) Berkningen
av nyckeltal baseras i huvudsak p rekommendationer utfrdade av Sveriges Finansanalytikers Frening. Genomsnittsvrden berknas med fem mtpunkter.
118
SCA-data
Ordlista
AFH Away-From-Home mjukpapper som sljs till storfrbrukare som restauranger, sjukhus, hotell, kontor och industri. Bestrykning ytskikt som appliceras p papper eller wellpappfrpackning, vilket ger en slt yta med goda tryckegenskaper. CTMP (kemisk termomekanisk massa) en hgutbytesmassa som produceras genom uppvrmning och mekanisk snderdelning i raffinrer av kemiskt frbehandlad barrved. Dispenser behllare fr mjukpapper och tvl i offentliga miljer. Fluting det veckade mellanskiktet i wellpapp, framstllt av halvkemisk massa eller returfiber. FSC Forest Stewardship Council en internationell organisation som verkar fr ansvarsfullt skogsbruk, som har utvecklat principer som kan anvndas fr certifiering av skogsfrvaltning och som tillter FSC-mrkning av produkter av ved som kommer frn FSC-certifierade skogar. Konsumentfrpackning en frpackning som sljs tillsammans med varan och som fljer med till slutkonsumenten. Konverteringsanlggning producerar frdiga frpackningar av wellpapp som levereras frn en wellpappanlggning eller integrerad frpackningsanlggning. Liner ytskiktet i wellpapp. Finns i olika kvaliteter: kraftliner, baserat p frsk vedfiber och testliner, baserat p returfiber. LWC-papper (Light Weight Coated) r ett bestruket papper med hgt innehll av mekanisk massa. Det anvnds fr kvalitetstidskrifter och reklamtryck med hga krav p frgtryck. Marknadsmassa massa som torkas och sljs p ppna marknaden. Mekanisk massa barkad ved som slipas eller huggs till flis och mals s att vedens fibrer separeras och bildar massa. Mjukpapper fr konsumenter utgrs exempelvis av toalett- och hushllspapper, ansiktsservetter och pappersnsdukar. M3f eller m3fub fastkubikmeterunder bark. Avser trdstammens volym exklusive bark och topp. Anvnds vid bland annat avverkning och handel. M3sk skogskubikmeter avser volymen av hela trdstammen inklusive bark och topp, men exklusive grenar. Anvnds fr att beskriva skogsbestndet av rotstende skog. ven tillvxt anges i skogskubikmeter. Personliga hygienprodukter definieras hr som inkontinensskydd, barnbljor och mensskydd. Produktiv skogsmark mark med en produktionskapacitet som verstiger 1 m skog per hektar och r. Returfiber fiber baserad p returpapper. SC-papper (Super Calandered) r ett tunt tryckpapper med hgglansig yta och hgt innehll av mekanisk och/eller returpappersmassa. Det anvnds fr kataloger, tidskrifter och reklamtryck. Skyddsfrpackning frpackningsinterir som skyddar innehllet frn exempelvis vibrationer, sttar eller temperaturvariationer. Materialen varierar alltifrn plast till wellpapp. Skyltfrpackning (point of sale displays). Anvnds fr att bde skydda varan och fr att exponera och marknadsfra varan i butiksmilj. Superabsorbenter samlingsnamn fr ett antal syntetiska absorberande material baserade p polymerer. Viktigt material i personliga hygienprodukter ssom bljor och bindor. Sgade trvaror sgat tr i olika dimensioner: plank, reglar med mera. TCF-massa massa som bleks utan anvndning av klor ingon form. Tidningspapper papper fr dagstidningar, baserat p mekanisk massa av frsk vedfiber eller returfiber. Transportfrpackning anvnds huvudsakligen fr att skydda varor under transport frn tillverkning till kund. Bestr vanligen av wellpapp. Vedfiber fiber frn avverkade trd. Wellpapp ytskikt av papper med mellanliggande skikt av fluting/veckat papper (se liner och fluting). Wellpappanlggning tillverkar wellpapp i ark som konverteras till frdiga frpackningar. Wellpapprvara det samlade namnet fr liner och fluting.
119
SCA-data
rsstmma och valberedning

rsstmma i Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA hlls torsdagen den 29 mars 2012, kl 15.00 i City Conference Centre, Folkets Hus, Barnhusgatan 1214, Stockholm. Inregistrering till rsstmman brjar kl 13.30. Anmlan Aktiegare som nskar delta i rsstmman ska dels fredagen den 23 mars 2012 vara infrd som aktiegare i den av Euroclear Sweden AB frda aktieboken, dels senast fredagen den 23 mars 2012 anmla sin avsikt att delta i stmman. Anmlan kan gras p ngot av fljande stt: per telefon 08-402 90 59, vardagar kl 08.0017.00 via Internet: www.sca.com per post till Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA, Corporate Legal Affairs, Box 200, 101 23 Stockholm Aktiegare med frvaltarregistrerade aktier mste registrera dem i eget namn fr att kunna delta i rsstmman. Tillfllig garregistrering, s kallad rstrttsregistrering br begras i god tid fre fredagen den 23 mars 2012 hos den bank eller fondfrvaltare som frvaltar aktierna. Vid anmlan uppges namn, person-/organisationsnummer, adress och telefonnummer, samt, ifrekommande fall, antal bitrden. Fr aktiegare som fretrds av ombud br fullmakt i original versndas fre rsstmman. Fullmaktsformulr tillhandahlls av bolaget p begran ochfinns ven tillgngligt p bolagets hemsida www.sca.com. Den som fretrder juridisk person ska frete kopia av registreringsbevis, ej ldre n ett r, eller motsvarande behrighetshandlingar som visar behrig firmatecknare. Utdelning Styrelsen freslr att utdelningen faststlls till 4:20 SEK per aktie samt att avstmningsdag fr utdelning ska vara tisdagen den 3 april 2012. Utbetalning genom Euroclear Sweden AB berknas kunna ske tisdagen den 10 april 2012. Valberedning Carl-Olof By, AB Industrivrden, valberedningens ordfrande Hkan Sandberg, Handelsbankens Pensionsstiftelse m.fl. Torbjrn Callvik, Skandia Liv Bo Selling, Alecta Sverker Martin-Lf, styrelseordfrande SCA Valberedningen utarbetar bland annat frslag till val av styrelseledamter. Kallelsen till rsstmman terfinns p bolagets hemsida www.sca.com
Finansiell information 20122013

Delrsrapport (1 jan31 mar 2012) Delrsrapport (1 jan30 jun 2012) Delrsrapport (1 jan30 sep 2012) Bokslutsrapport fr 2012 rsredovisning fr 2012 18 april 2012 19 juli 2012 18 oktober 2012 24 januari 2013 mars 2013
rsredovisning, boksluts- och delrsrapporter ubliceras p svenska och p engelska (vid eventuella skillnader i versionerna hnvisas till den svenska texten) och kan laddas hem frn SCAs hemsida www.sca.com rsredovisningen kan ocks bestllas frn: Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA Corporate Communications Box 200 101 23 Stockholm Tel 08-788 51 00
120
SCa-data
Adresser
SvenSka CelluloSa aktiebolaget SCa (publ) Box 200, 101 23 StoCkholm. Beskare: klarabergsviadukten 63 tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 org.nr: 556012-6293 www.sca.com
Affrsenheter
SCa inContinenCe CaRe euRoPe Postfach 241540 DE-85336 mNChEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport Center (mAC) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204 SCa ConSuMeR goodS euRoPe Postfach 241540 DE-85336 mNChEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport Center (mAC) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204 SCa aFH PRoFeSSional HYgiene euRoPe Postfach 241540 DE-85336 mNChEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport Center (mAC) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204
SCa Meia Postfach 241540 DE-85336 mNChEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport Center (mAC) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204
SCa aMeRiCaS Cira Centre Suite 2600 2929 Arch Street PhIlADElPhIA, PA 19104 USA tel +1 610 499 3700 Fax +1 610 499 3402
SCa aSia PaCiFiC Unit 516, 159 madang Road Xintiandi, luwan District ShANGhAI 200020 kina tel +86 21 6135 7288 Fax +86 21 6135 7264
SCa FoReSt PRoduCtS 851 88 SUNDSVAll Sverige Beskare: Skepparplatsen 1 tel 060-19 30 00, 19 40 00 Fax 060-19 33 21
SCa PaCkaging Culliganlaan 1D BE-1831 DIEGEm Belgien tel +32 2 718 3711 Fax +32 2 715 4815
gHC (global HYgiene CategoRY) 405 03 GtEBoRG Sverige Beskare: Bckstensgatan 5, mlndal tel 031-746 00 00
gHS (global HYgiene SuPPlY) Postfach 241540 DE-85336 mNChEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport Center (mAC) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204
gbS (global buSineSS SeRviCeS) Box 200 101 23 StoCkholm Sverige Beskare: klarabergsviadukten 63 tel 08-788 51 00 Fax 08-788 53 80
Denna rsredovisning r producerad av SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Lars Trangius, Per-Anders Sjquist, Hkan Lindgren, Juliana Yondt och SCA. Tryck: Elanders i Falkping 2012.
Utslppen av vxthusgaser frn produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mngd certifierade reduktionsenheter i CDM-projektet SriKalyani, biomassaeldat kraftverk, Indien.
121
SvenSka CelluloSa aktiebolaget SCa (publ) Box 200, 101 23 StoCkholm. Beskare: klarabergsviadukten 63 tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 org.nr: 556012-6293 www.sca.com

SCA Årsredovisningen 2011

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SCA Årsredovisningen 2011

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

SCA rsredovisning 2011

Vi gr skillnad i mnniskors vardag

Innovation ...................................................................... 18 Varumrken ................................................................... 19

Skogsindustriprodukter .......................................... 36 Frpackningar

n ansvar och styrning

Styrelse och revisorer koncernledning hllbarhet

Risker och riskhantering ......................................... 58

koncernens operativa kassafldesanalys

koncernens balansrkning ................................... 73

Frslag till vinstdisposition Revisionsberttelse

115 116 116 117 118

nettoomsttning (andel av koncernen)

Rrelseresultat (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 105 750 MSEK

Totalt koncernen: 9 224 MSEK Exklusive jmfrelsestrande poster.

nettoomsttning och rrelsemarginal1)

Resultat, utdelning och kassaflde per aktie

Nettoomsttning Exklusive jmfrelsestrande poster.

operativt kassaflde (andel av koncernen)

Sysselsatt kapital (andel av koncernen)

Medeltal anstllda (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 8 577 MSEK

Totalt koncernen: 97 939 MSEK

Totalt koncernen: 43 697

koncernens strsta marknader

SCas frsljning per region

Nyckeltal (inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning)

11 719 393 1 022

106 965 8 677 9 608 8 9

11 221 911 1 008

109 358 8 190 9 648 7 9

10 324 773 910

250 879 67 656

7 561 8 492 5 592 6 281 7:90 8:89 10:53 4:00

794 891 587 659

6 546 8 004 4 830 5 906 6:78 8:32 16:36 3:70

618 755 456 557

2 920 67 821 8 9 8 9 0,51 45 341

3 082 67 906 7 9 7 9 0,60 49 531

Utmrkelser och erknnanden

SCA ingr i Carbon Disclosure Leadership Index.

Sedan 2001 ingr SCA i det globala hllbarhetsindexet FTSE4Good.

r 2008 blev SCA medlem av FN:s Global Compact.

SCA r medlem i World Business Council for Sustainable Development (wbcsd).

SCA rsredovisning 2011

Ett starkare SCA

SCA rsredovisning 2011

rinriktningpattvaraeffektivahar V bidragittillmjlighetenattocks katillvxttakten.

Jan Johansson, vd och koncernchef

SCA rsredovisning 2011

2008 MSCI Europe

Omsttning per kvartal SCA B

SCAs tio strsta aktiegare

458 700 000 221 728 580

29,13 14,08 6,61

2,46 2,08 1,47 1,11 0,93 0,75 0,63

Swedbank Robur fonder Andra AP-fonden Afa Frskring

SCA B index totalavkastning

** Inklusive fonder och stiftelser. ** Enligt flaggningsmeddelande 10 juni 2011.

SCA rsredovisning 2011

Data per aktie

garfrdelning per land, kapital

Andel utlndskt gande

48 309 13 629 15 394 2 087 558 295 1 241 81 513

Inklusive fonder och stiftelser. Enligt flaggningsmeddelande 10 juni 2011.