SCA Hållbarhetsredovisningen 2011

ScA hllbarhetsredovisning 2011
Skapar vrde fr mnniskor och milj
Innehll
Detta r ScA ................................................................. flik Vd-ord ................................................................................. 2
n Hllbarhetsstrategi
omvrldsanalys ............................................................. 4 Strategi ............................................................................... 6 Nya hllbarhetsml
...................................................... ...............................................
Uppfljning av mlen materialitetsanalys
10 15
intressentdialog .......................................................... 11
....................................................
n ekonomiskt vrdeskapande
Ekonomiskt vrdeskapande Aktiegare
................................
16 18
.....................................................................
hllbar innovation ...................................................... 20 intressenter ................................................................... 22 hllbara affrer ............................................................ 23
n vrdeskapande fr milj
Vrdeskapande fr milj klimat och energi
........................................
26 28 32
....................................................... ..................
Fiberinkp och biologisk mngfald
Vattenanvndning ...................................................... 36 Produktskerhet ......................................................... 39
n vrdeskapande fr mnniskor
Vrdeskapande fr mnniskor Uppfrandekod leverantrskedjan hlsa och skerhet
............................
40 42 45 46 53
.......................................................... .................................................... ...................................................
Relationen till medarbetarna ................................ 49 Samhllsengagemang

............................................
n Styrning och kontroll

hllbar styrning ........................................................... 56 miljdata ......................................................................... 58 Social data
................................................................... ..............................................................
66 67 68 69
om rapporten Bestyrkande
................................................................. .......................................
Global compact-rapport
GRi-index........................................................................ 70 ordlista ............................................................................ 72 Adresser om rapporten

ScA publicerar varje r en separat hllbarhetsredovisning. Redovisningen beskriver miljmssiga, sociala och ekonomiska perspektiv p ScAs hllbarhetsarbete och riktar sig i frsta hand till en professionell mlgrupp med srskilt intresse av hllbarhetsfrgor, ssom analytiker, investerare och intresseorganisationer. r 2008 undertecknade ScA FN:s Global compact. hllbarhetsredovisningen r ScAs rapport om frbttringar (communication on Progress) dr fretagets arbete med Global compacts tio principer om mnskliga rttigheter, arbetsrtt, milj och att motverka korruption beskrivs. irapporten tillmpas Global Reporting initiative (GRi) p niv A+ och i GRi-indextabellen (sid 70-71) anges var indikatorerna terfinns. Redovisningen i sin helhet har granskats av Pwc. All data avser kalenderret 2011 och ScA-koncernen, inklusive hel- och majoritetsgda dotterbolag. Fr ytterligare information om hllbarhetsredovisningen och rapporteringsprinciperna, se sid 67.
Detta r SCA
SCA r ett globalt hygien- och pappersfretag som utvecklar, producerar och marknadsfr personliga hygienprodukter, mjukpapper, skogsindustriprodukter samtfrpackningslsningar**. SCA har frsljning i fler n100 lnder under mnga starka varumrken. SCA skapar vrde genom att infria kunders och konsumenters behov i en andaav innovation, stndig effektivisering och med en uttalad vilja att bidra tillen hllbar utveckling. Under 2011 omsatte SCA 106 miljarder SEK och hade cirka 44000 anstllda.
nettoomsttning (andel av koncernen)

Personliga hygienprodukter, 23% Mjukpapper, 36 % Frpackningar, 25 % Skogsindustriprodukter, 16 %
Totalt koncernen: 105 750 MSEK
Rrelseresultat (andel av koncernen)

Personliga hygienprodukter, 27 % Mjukpapper, 32 % Frpackningar, 20 % Skogsindustriprodukter, 21 %
Totalt koncernen: 9 224 MSEK Exklusive jmfrelsestrande poster.
Personliga hygienprodukter
Affrsomrdet bestr av tre produktsegment: inkontinensprodukter, barnbljor och mensskydd. Produktion sker vid 29 anlggningar i 24 lnder. Frsljning i fler n 100 lnder ver hela vrlden.
Frpackningar**
SCA r en fullserviceleverantr av frpackningar som erbjuder bde transport- och konsumentfrpackningar. SCA har ett innovationscenter och 16 designcenter. Produktion sker vid cirka 110 anlggningar i 20 lnder. Frsljning i 36lnder i Europa.
Mjukpapper*
Mjukpapper fr konsumenter omfattar toalett- och hushllspapper, ansiktsservetter, nsdukar och servetter. Inom mjukpapper fr storfrbrukare AFHmjukpapper levererar SCA kompletta hygienlsningar till fretag och institutioner. Produktion sker vid 45 anlggningar i 18 lnder. Frsljning iett 80-tal lnder ver hela vrlden.
Skogsindustriprodukter
Produktionen bestr av tryckpapper, pappersmassa och sgade trvaror och skervid 18 anlggningar i tre lnder. Frsljning frmst i Europa, men ven iAsien, Nordafrika och Nordamerika.
*i november 2011 annonserade ScA frvrvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, med en rlig frsljning p cirka 12miljarder SEk. Frvrvet berknas vara fullt genomfrt under andra kvartalet 2012.
**i januari 2012 annonserade ScA frsljningen av frpackningsverksamheten exklusive kraftlinerbruken i munksund och obbola. Frsljningen berknas vara fullt genomfrd under andra kvartalet 2012. Avseende den franska delen av frpackningsrrelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att frvrva verksamheten. Processen involverar verlggningar med berrda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat.
europa (inklusive afrika)

Nettoomsttning, MSEK1) Antal anstllda Kvinnor, % Lnekostnader, MSEK Sociala kostnader, MSEK
2011
81 300 32 408 25 12 600 3 605
2010
81 773 33 363 24 12 619 3 616
ldersstruktur
% 50 40 30 20 10 0
020 2130 3140 4150 5160 60+
Stillahavsasien
2011
8 291 3 251 45 988 98
2010
8 884 3 998 41 1 041 54
ldersstruktur
% 50 40 30 20 10 0
020 2130 3140 4150 5160 60+
amerika
2011
16 159 8 038 32 1 458 432
2010
16 308 7 980 29 1 994 627
ldersstruktur
% 50 40 30 20 10 0
020 2130 3140 4150 5160 60+
SCa-koncernen totalt
Nettoomsttning, MSEK1) Rrelseresultat, MSEK Rrelseresultat, MSEK2) Resultat per aktie, SEK Resultat per aktie, SEK2) Antal anstllda Kvinnor, % Lnekostnader, MSEK Sociala kostnader, MSEK
1)
2011
105 750 3 548 9 224 0:78 8:34 43 697 27 15 046 4 135
2010
106 965 8 677 9 608 7:90 8:89 45 341 26 15 654 4 297
ldersstruktur
% 50 40 30 20 10 0
020 2130 3140 4150 5160 60+
Nettoomsttning fr SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010.
2)
Exklusive jmfrelsestrande poster.
Hjdpunkter 2011
Nya ml och ambitioner fr mnniskor och milj tar hllbarhets arbetet till nsta niv. Ny mesaugn vid strands massafabrik i Sverige minskar de fossila koldioxidutslppen med 80 procent. Utbildningskampanj i SCAs Uppfrandekod fr samtliga 44 000 anstllda ver hela vrlden. Ny leverantrsstandard implementeras i hygienverksamheten. Alla leverantrer ska senast 2015 uppfylla SCAs krav. Nytt omfattande vindkraftssamarbete med norska Fred.Olsen Renewables med en potential att generera 2 TWh.
Utmrkelser och erknnanden
ScA utnmndes till ett av vrldens mest etiska fretag av Ethisphere-institutet i USA.
ScA ingr i Dow Jones Sustainability index, ett av vrldens mest prestigefyllda hllbarhetsindex.
ScA ingr i carbon Disclosure leadership index.
Sedan 2001 ingr ScA i det globala hllbarhetsindexet FtSE4Good.
i WWF:s miljutvrdering av pappersfretag 2011 fick ScA hgst pong i bde mjukpappersklassen och klassen fr wellpapprvara.
r 2008 blev ScA medlem av FN:s Global compact.
ScA r medlem i World Business council for Sustainable Development (wbcsd).
ScA ingr i Global challenges index som introducerades av hannover-brsen och underskningsfretaget oekom Research 2007.
ScA ingr i kempen/SNS SRi Universe och r godknd fr inkludering i kempen Sense Fund.
ScA ingr i EcPi:s index.
ScA ingr i Nordic Sustainability Stars Sweden top25.
ScA r inkluderat i omX GES Nordiskt hllbarhetsindex och omX GES hllbarhetsindex Sverige.
Vd-ord
Vi hjer ambitionerna
Vi har mnga bevis fr att SCAs hllbarhetsarbete r i vrldsklass. Det r dock inget som fr oss att sl oss till ro utan vi mste stndigt frbttra oss och ska efter nya innovativa angreppsstt. Under ret utvecklade vi ett antal hllbarhetsambitioner och ml som ska bidra till vrt vrdeskapande och gra oss n mer framgngsrika.
Vi lever i en frnderlig vrld vilket ger upphov bde till utmaningar och mjligheter. Ett lngsiktigt hllbarhetsarbete i kombination med kundoch konsumentinsikt samt innovation ger oss goda frutsttningar att ta vara p affrsmjligheterna och tackla utmaningarna p ett frdelaktigt stt. Hllbarhet har lnge varit en integrerad del i SCAs verksamhet och i fretagets strategi fr tillvxt och vrdeskapande. Det r det skraste sttet att inspirera till innovation, ka vr konkurrenskraft, strka vrt varumrke, vinna kunder och locka till oss kompetent personal. I korthet, hllbarhet r ett verktyg fr att uppn lngsiktig tillvxt och p samma gng ge ett positivt bidrag till bde miljn och samhllet. Tydliga mlsttningar hjlper SCA att leverera i enlighet med hllbarhetsambitionerna, en koppling som strktes under 2011. Fr att vra produkter och tjnster ska frbli relevanta fr vra kunder och slutkonsumenter mste vi inte bara mta, utan ven vertrffa deras frvntningar p mer hllbara lsningar som frbttrar livskvaliteten och bidrar till de samhllen dr vi har verksamhet. Innovation som motor Innovation r avgrande fr SCAs framtida tillvxt. Hllbarhet r en viktig motor i den processen, i allt frn hur vi skter vra skogar till hur vi utvecklar hygienprodukter- och tjnster frn denna naturresurs. Vi anvnder innovation fr att uppn vra hllbarhetsml genom att tackla vr klimatpverkan p tre omrden: vi stter upp ml fr att minska koldioxidutslppen, vi tredubblar produktionen av skogsbaserade biobrnslen och vi kar investeringarna i vindkraft. SCA Energy ingr i SCAs
SCA Hllbarhetsredovisning 2011
vd-ord
affrsomrde Forest Products och ansvarar fr att utveckla vr produktion av frnybar energi, ngot som gr oss mindre beroende av fossila brnslen och skapar nya affrsmjligheter. nnu ett exempel p hllbart vrdeskapande var nr vr massafabrik i strand i december 2011 gick ver till skogsbaserade biobrnslen fr att driva den nya mesaugnen, vilket kommer att minska strands rliga fossila koldioxidutslpp med 80 procent. Frbttrade levnadsfrhllanden i allt fler lnder visar att nr mnniskors inkomst kar frsker de frbttra sin livskvalitet och hygienprodukter har hg prioritet. Att tillhandahlla produkter av hg kvalitet som utformats med miljns bsta i tanke utgr bara en del av ekvationen. i ett land som kina, med en ldrande befolkning och otillrckliga resurser inom sjuk- och hlsovrden, handlar inkontinensvrd om mer n att bara tillhandahlla en produkt. hr krvs lsningar som bemter behovet av kunskap, specialistutbildningar samt en frbttrad infrastruktur ett holistiskt tillvgagngsstt som banar vg fr nya affrsmodeller p tillvxtmarknader. ett lngsiktigt perspektiv Vra anstlldas engagemang r nyckeln till framgng, bde fr ScA och vrt hllbarhetsarbete. Att tnka och agera hllbart, frn produktutveckling till hur vi skter kontakten med vra intressenter, driver verksamheten framt.
hllbarhet innebr att tnka lngsiktigt och leverera resultat. i vrdet av hllbarhet ingr sdant som en betydande pverkan p kostnaden, frn effektivare produktion och minskade material- och energikostnader samt mer immateriella frdelar frn nya kontrakt och varaktiga kundrelationer. Det r svrt att stta ett pris p kundlojalitet, men det r en av frdelarna med hllbart vrdeskapande. Vi ser de mnga erknnandena vi fr fr vrt arbete som ett tecken p att vi arbetar med rtt inriktning. ScA ingr i Dow Jones Sustainability Europe index, som r ett av vrldens mest prestigefyllda hllbarhetsindex. Fr fjrde ret i rad rankades vi som ett av vrldens mest etiska fretag av det USA-baserade Ethisphere-institutet. ScA ingr ocks i carbon Disclosure leadership index, fr rapporteringsrutiner gllande koldioxidutslpp och strategier fr att motverka klimatfrndringar. r 2008 undertecknade ScA FN:s Global compact eftersom det knns sjlvklart fr oss att verka fr ett ansvarsfullt fretagande. med komplexa utmaningar framfr oss har vi inte alla svar men vi anser att hllbart vrdeskapande r den mest lovande vgen framt fr lngsiktig tillvxt.
Tydliga mlsttningar hjlper SCA att leverera i enlighet med hllbarhetsambitionerna.

Jan Johansson, vd och koncernchef
Jan Johansson, vd och koncernchef
Hllbarhetsstrategi | omvrldsanalys
En frndrad vrld ger nya mjligheter

Globala makrotrender, frn befolkningskning och hgre levnadsstandard till resursbrist och klimatfrndring, ndrar snabbt frutsttningarna fr affrsverksamheten. Genom att ta sig an dessa utmaningar uppstr nya mjligheter fr innovation och tillvxt vilket bidrar till stabilitet i en osker framtid.
Fler och ldre: 2050 kommer vrldens befolkning att ha ntt nio miljarder mnniskor. Vi blir ocks ldre: Under de kommande tio ren kommer antalet mnniskor ver 65 r att ka med 33 procent. Detta skapar en efterfrgan p inkontinensprodukter och andra personliga hygienprodukter som en ldre befolkning r i behov av. Hgre levnadsstandard: Frbttrade ekonomiska frhllanden runt om i vrlden betyder nya mjligheter fr konsumenter, speciellt p vxande marknader som Asien och latinamerika. De som inte har samma ekonomiska mjligheter vill nd ha tillgng till samma hygienprodukter, frihet att vlja och rtt att m lika bra som de som lever i lnder med en mer utvecklad marknad. Hlsa och hygien: D hlsovrden kmpar fr attmta de kade kraven frn en ldrande och vxande befolkning blir det extra viktigt att frbttra standard och produkter inom hlsa och hygien. Utmaningen att utfordra en hungrig planet understryker behovet av att minska matavfallet och hur viktigt det r med bra frpackningar fr att skydda innehllet. energianvndning: tillgng till energi har utvecklats till en strategisk frga i de flesta lnder i vrlden. Den globala uppvrmningen har givit upphov till en stark trend att erstta fossila brnslen med frnybar energi.
omvrldsanalys | Hllbarhetsstrategi
klimatfrndringar: klimatfrgan r ett av de mest allvarliga milj- och samhllsproblem som vrlden str infr idag. myndigheter stter ml fr att minska koldioxidutslppen och den privata sektorn frvntas bidra. Det stter fokus p tgrder fr att minska koldioxidutslppen. vattenbrist: FN frutspr att tv tredjedelar av vrldens befolkning kan komma att bo i omrden med vattenbrist r 2025. tillgng till vatten r kritiskt fr industrier, jordbruk och livsmedelsproduktion.
Skogshushllning: Varje r avverkas sju miljoner hektar eller 0,2 procent av alla skogsomrden. olaglig skogsavverkning och virke frn kontroversiella kllor hotar vrldens skogar och den biologiska mngfalden. Det gr det s mycket viktigare att kontrollera ursprunget p vedrvaran. hllbart sktta skogar utgr inte bara en av f frnybara resurser, vxande skogar absorberar ven koldioxid och motverkar klimatfrndringar.
Hllbar konsumtion: konsumenters livsstil har en stark pverkan p miljn och samhllet. Frndring av attityder och beteende samt krav p hllbar konsumtion driver p innovation inom produkter, tjnster och affrsmodeller. Smarta frpackningslsningar r ett exempel p hur vi gtt frn ett slit- och slngsamhlle till ett mer miljanpassat beteende.
Tunnare fr kad rrelse
Hllbarhetsstrategi | Strategi
SCAs Hllbarhetseffekt
Omtanke och respekt fr mnniskor och milj r centralt i SCAs stt att arbeta. Det r den lins vi anvnder fr att se p vrlden frn helhetsperspektivet ner till enskilda aktiviteter som skogsavverkning, attutvrdera en ny innovation eller ta fram en ny blja. Det innebr att vi stndigt utmanar oss sjlva fr att leverera lsningar som gr s killnad i vardagslivet. Och det gr att stadkomma otroligt mycket genom att levaefter vra krnvrden respekt, hgklassighet och ansvar.
EKO NOMI
NIS
KOR
MI
LJ
Strategi | Hllbarhetsstrategi
Hjd ambitionsniv inom hllbarhet

Hllbarhet r en integrerad del i SCAs verksamhet och i fretagets strategi frtillvxt och vrdeskapande. Under 2011 hjde SCA ambitionsnivn inom hllbarhet vilket n mer strker lnken till fretagets affrsstrategi.
Fr ScA handlar hllbarhet om att skapa vrde fr mnniskor och milj vrden som gynnar kunder och konsumenter, medarbetare och aktiegare, liksom den omgivande naturen och de samhllen dr fretaget bedriver verksamhet. hllbarhetsstrategin bygger p fretagets krnvrden respekt, hgklassighet och ansvar, vilket innebr ett stt att arbeta som sedan lnge finns inbddat i fretagets DNA. hllbarhet r ocks en affrsstrategi som genererar lngsiktigt aktiegarvrde genom att ta vara p mjligheter och hantera risker med ett starkt fokus p ekonomiskt, socialt och miljmssigt ansvar. Ett framgngsrikt hllbarhetsarbete bidrar till affrsverksamheten genom frbttrad konkurrenskraft, minskade kostnader, genom att gra ScA till en attraktiv investering eller arbetsgivare samt genom att strka varumrket. Under 2011 gjorde ScA lnken till affren n starkare genom ett framtriktat strategiarbete. Det innehll analys av globala trender och hnsynstagande till synpunkter frn bde interna och externa intressenter fr att f ett utifrn-in-perspektiv. Strategiprocessen utmynnade i ett antal tydliga ambitioner och ett kat antal ml (sesidorna 89) som visar hur hllbarhet blir allt viktigare fr affrsverksamheten. medan ambitionerna frklarar fretagets lngsiktiga vision s r mlen konkreta och mtbara och utgr steg p vgen fr att n de uttalade ambitionerna. mtbarhet r prioriterat inom ScA fr att skapa transparens och tillgodose intressenternas frvntningar, men ven fr att driva hllbarhetsarbetet framt. i utvecklingen av hllbarhetsstrategin kommer nya mlsttningar och nyckeltal att infras medan andra, redan uppfyllda ml, kommer att avslutas. Detta fr att skapa vrde, driva innovation och integrera hllbarhetsarbetet n mer i affrsverksamheten.
Ambitioner fr mnniskor
Vi anses vara ett av vrldens mest trovrdiga fretag genom att leverera hllbar tillvxt och vrde fr vra intressenter. med vra hygienlsningar frbttrar vi hygienstandarden ver hela vrlden. Vi utvecklar innovativa lsningar som frenklar en hlsosam och hllbar livsstil fr miljontals existerande anvndare av vra produkter och tjnster och fr miljarder mnniskor p tillvxtmarknader. Vi stdjer kvinnors rtt att forma sina liv och att fullt ut delta i samhllet socialt, utbildningsmssigt och professionellt ver hela vrlden genom att ge dem tillgng till och utbildning om hygienlsningar. Vi frmjar resurseffektivitet med vra frpackningslsningar genom att skydda produkterna och dess specifika egenskaper idistributionskedjan, samtidigt som vi stttar varumrkes- och konsumentkommunikationen.
Ambitioner fr milj
Vi levererar hllbara mervrdeslsningar till vra kunder frn en sker, resurseffektiv och miljanpassad vrdekedja innefattande inkp, produktion samt forskning och utveckling. Vi motverkar klimatfrndringar och minimerar vr pverkan p naturen genom en kombination av nya innovationer och teknik, effektivitetsfrbttringar, konsumentinitiativ och koldioxidupptag i vra skogar. Vi engagerar oss i biologisk mngfald i vra skogar och vi har tagit oss att skta och anvnda dem ansvarsfullt. Vi strvar efter att maximera det vrde vra skogar tillfr vrt ekosystem, klimat, kunder och samhlle genom en kombination av innovation, effektivitetsfrbttringar samt klok och lngsiktig sktsel.
Hllbarhetsstrategi | Ml
Vrdet av att mta

Under 2011 utkade SCA antalet hllbarhetsml fr att skapa ett starkare samband med verksamheten och fr att till fullo ta vara p vrdet av starka prestationer inom ekonomi, socialt ansvar och milj.
Hllbarhetsml visar hur ambitioner hanteras i verkligheten. Mlen som beskrivs hr anses vara de allra mest relevanta fr SCAs verksamhet och bolagets intressenter. De reflekterar de drivkrafter som har strst inflytande p fretagets framtida tillvxt. Mlen handlar om att ta ansvar. Syftet med dem r att mta hur ett antal faktorer bidrar till socialt- och miljansvar. Utifrn ett socialt perspektiv innebr det hga ambitioner inom hlsa och skerhet, frbttrad kunskap i och
Hllbar innovation
Hygienlsningar
Uppfrandekod
Hlsa & skerhet fr medarbetarna
ML 1. Vi ska leverera bttre, skra och miljanpassade lsningar till vra kunder. Vi strvar efter att konti nuerligt frbttra resurseffektivite ten och minska miljpverkan genom att ta hnsyn till nya inno vationers hela livscykel.
ML 2. Vi ska dela med oss av vr hygienkunskap till kunder och kon sumenter och ge tillgng till pris vrda, hllbara hygienlsningar som bidrar till ett hlsosamt och vrdigt liv. P de marknader dr vi har nrvaro ska vi: pridakunskapomhygienmed S anknytning till vra produkter och tjnster. trvaefterattgenomfra S utbildningsprogram fr flickor, kvinnor och vrdgivare. trvaefteratterbjudamest S vrde fr konsumenterna genom prisvrda hygien lsningar fr alla.
ML 3. SCAs leverantrsstandard ska anvndas fr att frmja gemen samma vrderingar och priorite ringar genom hela leverantrs kedjan. Frn 2015 ska den finnas med i alla leverantrskontrakt. 4. Vi ska efterleva SCAs Upp frandekod. Samtliga anstllda ska genomg regelbunden utbild ning i koden.
ML 5. Vi har en nollvision fr arbets platsolyckor och vi ska minska olycksfallsfrekvensen (FR) med 25procent mellan 2011 och 2016.
sid
20-21
sid
23-24
sid
42-45
sid
46-48
ml | Hllbarhetsstrategi
tillgng till hygienlsningar, frbttrad leverantrsstandard samt att f de anstllda att efterleva ScAs Uppfrandekod. Utifrn ett miljperspektiv bidrar mlen med uppfljning av hur ScA levererar hllbarhetslsningar som erbjuder ett mervrde fr konsumenterna frn skra, resurseffektiva och miljanpassade inkp, till produktion
och utveckling. De visar ocks hur bolaget minimierar sin pverkan p miljn och bidrar till att motverka klimatfrndringar. En kombination av innovation, effektivitetsvinster och lngsiktig ledning ingr i strategin fr att n dessa ml.
Klimat & energi
Fiberinkp & biologisk mngfald
Vatten
ml 1. Vi ska minska koldioxidutslppen frn fossila brnslen och frn inkpt el och vrme med 20 procent till r 2020, med 2005 som referensr. 2. Vi ska trefaldiga produktionen av biobrnsle frn vra skogar till r 2020, med 2010 som referensr. 3. Vindkraftsproduktionen p SCAs skogsmark ska ka till 5TWh till r 2020, med 2010 som referensr.
ml 4. Vi ska uppn och bibehlla vrt ml om att ingen frskfiberbaserad rvara, inklusive pappersmassa och wellpapprvara, ska komma frn kontroversiella kllor*. 5. Vi ska bevara den biologiska mngfalden i vra skogar. Minst 5procent av vr produktiva skogsmark ska undantas frn avverkning ivra ekologiska landskapsplaner. Ytterligare 5 procent av vra skogar ska undantas av naturhnsyn.
ml 6. Vr ambition r hllbart vattenbruk och vi ska minska vattenanvndningen i omrden med vattenstress med 10 procent till r 2015, med 2010 som referensr. 7. Samtliga SCAs massa- och pappersbruk ska frses med mekanisk och biologisk vattenrening till r 2015.
* Kontroversiellt ursprung definieras som: virke som avverkats olagligt, virke frn skogar med hgt bevarandevrde, virke frn omrden dr mnskliga rttigheter eller ursprungsbefolkningens rttigheter krnks.
sid
28-31
sid
32-35
sid
36-38
Hllbarhetsstrategi | ml
Uppfljning av befintliga ml
Att stta upp ml och flja upp resultaten r en viktig del av SCAs hllbarhetsarbete. Under frra ret beslutades om ett antal nya hllbarhetsml men redan tidigare fanns fyra lngsiktiga mlsttningar fr koldioxidutslpp, vattenanvndning, fiberinkp och efterlevnad av Uppfrandekoden. Nedan redovisas resultaten 2011 fr dessa fyra mlsttningar.
Klimat & energi
Fiberinkp
Vatten
Uppfrandekod
ml Vi ska minska koldioxidutslppen frn fossila brnslen och frn inkpt el och vrme med 20 procent till r 2020, med 2005 som referensr.
ml Vi ska uppn och bibehlla vrt ml om att ingen frskfiberbaserad rvara, inklusive pappersmassa och wellpapprvara, ska komma frn kontroversiella kllor.
ml Vr ambition r hllbart vattenbruk och vi ska minska vattenanvndningen i omrden med vattenstress med 10 procent till r 2015, med 2010 som referensr. Samtliga SCAs massa- och pappersbruk ska frses med mekanisk och biologisk vattenrening till r 2015.
ml Vi ska efterleva SCAs Uppfrandekod. Samtliga anstllda ska genomg regelbunden utbildning i koden.
ReSultat 2011
% 0 5 10 15 20 2005 2011 2020
ReSultat 2011 llleveransavmassatillSCAs A anlggningar uppfyller koncernmlet. amtligaSCAsvedfrbrukande S enheter revideras av oberoende revisorer och uppfyller koncernmlet. CAsfrpackningsverksamhet S har kontroll ver ursprunget i mer n 95 procent av den kraftliner som affrsenheten anvnder.
ReSultat 2011
% 0 2 4 6 8 10 Ml 2010 2011 2015
ReSultat 2011 tartfrenglobalutbildningsS kampanj av Uppfrandekoden. tvrderingaravUppfrande U koden genomfrdes i Malaysia och Ryssland. Utvrderingar av affrsetik genomfrdes i Centralamerika och Grekland. mplementeringavdenglobala I leverantrsstandarden i hygienverksamheten. tvecklingavmotsvarande U standarder i frpacknings- och skogsindustriverksamheten.
Ml
Vid utgngen av 2011 hade koldioxidutslppen minskat med 7,3 procent i relation till produktionsnivn.
Vid utgngen av 2011 hade vattenanvndningen i omrden med vattenstress minskat med 0,1 procent. Av koncernens massa- och pappersbruk r 43 frsedda med mekanisk och biologisk rening.
sid
10
28-31
sid
32-34
sid
36-38
sid
42-44
intressentdialog | Hllbarhetsstrategi
En gemensam grund
SCA strvar hela tiden efter att frbttra dialogen med sina intressenter rrande verksamhetens huvudomrden. Det sker genom daglig kontakt med kunder, konsumenter, leverantrer, investerare, intresseorganisationer och myndigheter och genom att lyssna p deras frvntningar och sikter om SCAs affrslsningar.
En ppen och fortlpande dialog hjlper koncernen att f frstelse fr intressenternas frvntningar, hjer de anstlldas engagemang och frbttrar p s stt de lngsiktiga villkoren fr framgngsrik verksamhet. Denna dialog sker frst och frmst i affrsenheterna eftersom de har kontakten med kunder, konsumenter, leverantrer samt lokala myndigheter och intresseorganisationer. Dialogen med investerare och internationella intresseorganisationer, EU-kommissionen och andra viktiga internationella eller globala intressenter sker dremot p koncernniv. mnga av de problem som initierats av intressenter tas upp i denna rapport.
intressentgrupp
kunder
aktiviteter 2011
Kundunderskningar Seminarier
Huvudsakliga omrden
Carbon footprint (klimatpverkan) Miljmrkning Arbetsfrhllanden Fiberinkp Mnskliga rttigheter
Hur vi arbetar med frgorna (sidhnvisning)

Koldioxidml (28) Fiberml (32) Utvrderingar av Uppfrandekoden (43) FSC-certifiering (35) Implementering av leverantrsstandard (42) Livscykelanalyser (31) Utvrdering av affrsetik (43) Underskning av hllbarhetsarbetets roll i kundrelationer (23) Livscykelanalyser (31) Eco Actions (www.libero.se/ Eco-Actions, www.libresse. com, www.tena.com) Kemikaliehantering (39) Produktskerhet (39) www.girls1st.se (13) Miljmrkta produkter (25) Mngfaldsunderskning (50) Global medarbetarunderskning (14) Jobbportalen (49) Utbildning i Uppfrandekoden (43) Tree Pool-projektet (55)
konsumenter
Konsumentunderskningar Konsumentkampanjer
Produkternas pverkan p miljn, t.ex. carbon footprint, miljmrkning
anstllda
Global medarbetarunderskning Utbildning
Rekrytering Utbildning Successionsplanering Ersttningar Korruption Hlsa och skerhet Integration av ESG i affrsstrategin Energieffektivitet Riskhantering
investerare
Frgeformulr frn SRI-analytiker Personliga mten Telefonmten Analytikermten Roadshows Anlggningsbesk
Koldioxidml (28) ESAVE (28) Riskanalys (R 58) Utvrderingar av Uppfrandekoden och affrsetik (43) Nrvaro i hllbarhetsindex- och fonder (20)
leverantrer
Leverantrskontroller Frgeformulr till leverantrer
Rmaterialinkp
Fiberml (32) Leverantrsstandarder (45) Kontroll av leverantrer (45) Sedex-rapportering (45) Dialog med intresseorganisationer som WWF och Naturskyddsfreningen (14) Engagemang i FSC (14)
intresseorganisationer
Kontinuerliga dialoger
Skogssktsel Koldioxidutslpp Energianvnding Vattenanvnding
Samhlle
Deltagande i industriinitiativ och standardiseringsorgan Kontinuerliga dialoger Samhllsengagemang
SCA-dialog med samhllet Samhllsengagemang
Dialog med samebyar, myndigheter m.m. (14) Medlemskap i organisationer (14) Aktiviteter fr att bryta tabun kring inkontinens (53) Sponsring (53) Public affairs (14)
11
Hllbarhetsstrategi | intressentdialog
Dialog som inspirerar till lsningar

Dialog och utbyte med ett stort antal intressenter ger mervrde t verksamheten, kar frtroendet och bidrar med ett ndvndigt utifrnperspektiv som hjlper SCA att bttre bemta gemensamma intressesfrer.
Nedan fljer ngra exempel p hur ScA fr en dialog med sina intressenter. kunder ScA har en bred produktportflj och drmed mnga olika kunder, bde konsumenter och kunder som detaljhandeln, fretag, distributrer, tryckerier, sjuk- och hlsovrd med mera. med en sdan blandad kundbas skts kommunikationen av specifika affrsenheter. ScA strvar alltid efter att mta och vertrffa kundernas frvntningar och lra sig mer om de omrden som r viktiga fr dem. Samtliga affrsenheter genomfr och fljer upp kundnjdhetsunderskningar fr att f insikt ihur de ser p ScA. ScAs brittiska frpackningsverksamhet genomfrde under 2011 en underskning bland 260 av sina kunder. Underskningen publicerades p webbplatsen http://www.scapackaging.com/c/industrial-uk. Denna ppenhet med fretagets starka och svaga sidor bidrar till att skapa en kultur fr stndiga frbttringar. mer n 200 sjukskterskor och vrdgivare deltog i tENAs, ScAs varumrke fr inkontinensprodukter, frsta Empowering the Elderly-forum som hlls i kuantan i malaysia. Syftet med dessa seminarier r att lta vrdgivare och allmnhet f ta del av grundlggande kunskaper om ldrevrd. Forumen arrangeras av tENA tillsammans med den malaysiska organisationen healthy Ageing Society och Putra malaysia-universitets sjukvrdsinstitution.
Rster frn intressenter
nick Sakiewicz, vd och arbetande partner, Philadelphia union och PPl Park Vi r vldigt stolta ver att kunna erbjuda ScAs hllbara pappersprodukter p PPl Park. miljfrgor r vldigt viktiga fr vr organisation och vra fans. Vi skulle inte kunna hitta en bttre partner fr att hjlpa oss uppfylla ambitionen om att skapa en grn arena. (PPl Park r en fotbollsarena belgen utanfr Philadelphia, Pennsylvania, USA. Den r hemmaarena fr Philadelphia Union, en klubb som spelar i hgsta fotbollsligan. PPl Park tillhrde de frsta av ScAs amerikanska kunder som utrustades med tork Elevation-serien och de avvnder ven tork Xpressnap-hllare).
Pia Prytz Phiri, Regional Representant p Fn:s flyktingorgan unHCR:s regionkontor i de baltiska och nordiska lnderna, Stockholm majoriteten av de personer i vrlden som tvingas fly r kvinnor. kvinnor r ofta srskilt srbara d de blivit frntagna skyddet frn sitt hem, sin regering och ofta sin familj. En viktig del i UNhcR:s arbete som global beskyddare av flyktingar bestr i att ge dessa kvinnor skydd, tillgng till basvaror och tjnster d de frsker att teruppbygga sina liv. Att frse flyktingkvinnor med sanitetsartiklar r ofta av stor betydelse fr deras hlsa och hygien, produktivitet, vlbefinnande liksom fr vrdighet och tillfrsikt. ScA svarade snabbt p vdjan frn FN:s flyktingorgan om de omfattande och akuta hjlpbehoven p Afrikas horn. inom ett par veckors tid skeppades 1,6 miljoner mensskydd, som donerats av ScA, frn Europa och ndde flyktingkvinnor som hade flytt frn konflikterna och svlten iSomalia. UNhcR frlitar sig helt p donationer fr sina humanitra rddningsaktioner. med std frn ledande fretag som ScA kan vi bevara hoppet, skerheten och vrdigheten fr miljontals flyktingar.
12
intressentdialog | Hllbarhetsstrategi
konsumenter ScA har ett vlutvecklat system fr att skaffa en djupgende konsumentinsikt, ngot som r avgrande fr en framgngsrik affrsverksamhet. hr ingr bde kvantitativa marknadsunderskningar och kundbesk i folks hem fr att lra mer om hur de bor och lever och vilka intressen de har. Under 2011 genomfrde ScA en webbaserad underskning om bolagets varumrken och anseende. Underskningen genomfrdes i nio lnder med 1 000 deltagare per land. Underskningen visade att ScA-varumrket inte var speciellt knt. Bland de som knde till ScA fick bolaget bra betyg fr omsorg om miljn och etiska hnsynstaganden.
libresse, ScAs varumrke fr mensskydd, lanserade en global kommunikationsplattform p webben www.girls1st.se. Det r en community fr frstagngsupplevelser som den frsta kyssen och den frsta mensen och innehllet skapas till stor del av anvndarna som delar med sig av tankar, interagerar med varandra och utbyter erfarenheter. En av mlsttningarna r attbryta tabun som rr kroppen, relationer och tonrsliv i allmnhet. i USA och kanada har tENA introducerat en samtalssoffa i samband med olika evenemang fr att uppmuntra till interaktion med kvinnor och fr att erbjuda en plattform dr man kan diskutera inkontinensproblem.
Via ScAs mnga telefonlinjer fr konsumentkontakt och via kundtjnstens hantering av klagoml och reklamationer fr man ocks vrdefulla insikter. investerare ScA har regelbundet mten med finansiella investerare och SRi-investerare (Social Responsible investors) i samband med evenemang fr investerare, road shows och i personliga mten. Under 2011 deltog ScA i SRi-konferenser i Paris och london. ScA bjd ven in SRi-analytiker till ett studiebesk av den skogsindustriella verksamheten i Sundsvall.
Camilla nathhorst odevall, european Socially Responsible investments, edmond de Rothschild asset management Det finns mnga anledningar att vara positivt instlld till ScA fr investerare med inriktning mot ESG-frgor (Environmental, Social, Governance). Bolaget r lyhrt fr milj- och sociala krav och har omvandlat dem till en konkurrensfrdel. Det stora energibehovet inom massa- och pappersindustrin gjorde att det fll sig naturligt fr ScA att arbeta fr minskade energikostnader och att utvecklas i enlighet med miljkraven redan i mitten av 90-talet. ScA har fortsatt arbetet med att minska sin klimatpverkan sedan dess. Ett av de strsta projekten r frverkligandet av sex vindparker i ett joint venture med norska Statkraft. Upp till 400 vindkraftverk planeras p ScA-mark i norra Sverige. Den frnybara energin frn dessa vindkraftverk kommer att sljas bde internt och externt genom det gemensamma bolaget. Externa krav frn intresseorganisationer p ScAs skogssktsel visade tidigt p en vg framt. Att ta ansvar fr miljn har visat sig vara ett mycket bra marknadsfringsverktyg. idag krver majoriteten av ScAs papperskunder FSccertifierade (Forest Stewardship council) produkter. ScA granskar kontinuerligt sina leverantrer p omrden som rvarans ursprung, certifieringar, brukens miljprestanda etc. Genom denna process har ScA dramatiskt minskat antalet massaleverantrer under de senaste ren. ScA r ocks medvetet om sitt ansvar gentemot sina medarbetare inom hlso- och skerhetsfrgor. Bolaget inser att det mste erbjuda en utmanande och belnande arbetsmilj fr att kunna rekrytera och behlla de bsta frmgorna. Anti-korruptionsarbetet och arbetet med produktskerhet vrderas hgt av intressenterna. Slutligen s r bolagsstyrning ett omrde med frbttringspotential fr ScA. Detta skulle kunna uppns genom en hgre grad av oberoende i styrelsen och dess kommitter, liksom tillmpning av principen en aktie en rst.
Carl lindqvist, ordfrande i eWC (european Works Council), SCa Den EWc-struktur som vi byggt upp inom ScA, med fretagsrd p bde affrsenhets- och ScA-niv, r en bra struktur fr information och samrd mellan fretagsledning och arbetstagarrepresentanter. ScA har en lng tradition av att lta de anstllda vara delaktiga, och om jag jmfr med mnga andra fretag s ligger ScAs och EWc:s avtal lngt fram. Det r dock viktigt att vi p detta omrde, som i alla delar av verksamheten, strvar efter att vara bst i klassen. Dialogen och utbytet av ider och sikter r viktig.
13
Hllbarhetsstrategi | intressentdialog
anstllda ScAs koncerngemensamma medarbetarunderskning som genomfrdes under 2011 hade en svarsfrekvens p 82 procent. Resultatet visade hga siffror fr anstlldas engagemang och tagande medan ledarskap, innovation och kundfokus inte fick lika hga siffror. Resultaten frn underskningen har spridits inom organisationen, och affrsenheterna har utvecklat tgrdsplaner p de omrden som identifierades vara i behov av frbttring. intresseorganisationer ScA fr en kontinuerlig dialog med intresseorganisationer som WWF och Naturskyddsfreningen. ScA deltog aktivt i FScs (Forest Stewardship council) generalfrsamling i indonesien. Ett av mnena p agendan var standarden fr controlled Wood, det vill sga kontrollkraven p vedrvara i FSc mixed-produkter. Fr att garantera att inga fibrer i FSc-certifierade produkter kommer frn kontroversiella kllor ska uppfljningen av standarden fr controlled Wood skrpas. Detta r av stor vikt fr ScA eftersom huvuddelen av frsljningen av FSc-certifierade produkter klassas som FSc mixed. ScA deltar i arbetsgrupper som har i uppdrag att verkstlla beslutet. Vid FN:s klimatkonferens coP 17 i Sydafrika deltog ScA som ackrediterad observatr. konferensen var ett bra tillflle att trffa frhandlare och andra intressenter. ScA har varit medlem i Global compact sedan 2008 och r delaktig i lokala ntverk som Global compact Nordic. Samhlle ScA fr regelbundna diskussioner med berrda parter om frgor som pverkar i ett socialt perspektiv och/ eller de lokala samhllena. Samebefolkningen anvnder en stor del av ScAs skogsomrden i norra Sverige som betesmark fr sina renar. ScA fr en aktiv dialog med samebyarna fr att underltta anvndningen av marker dr bde skogssktsel och rensktsel samsas, och man genomfr regelbundna samrd med dem innan man brjar avverka i omrden dr renarna hller till. ScA tror p vikten av en konstruktiv dialog med samerna och har tagit initiativ till att utveckla gemensamma seminarier fr att ka den msesidiga frstelsen av parternas
behov och prioriteringar fr att gynna en lngsiktig planering av markanvndningen. kina har en utmaning framfr sig i form av en ldrande befolkning parat med en sjuk- och hlsovrd som inte har tillrckliga resurser fr att kunna mta behoven hos de ldre. i slutet av 2011 ordnade ScA ett seminarium i Beijing under titeln Providing health through Effective Nursing for the Elderly tillsammans med det kinesiska hlsovrdsministeriet. maria larsson, Sveriges barnoch ldreminister, var inbjuden tillsammans med ledande kinesiska experter fr att skapa en plattform dr man kan utbyta akademisk kunskap och praktiska erfarenheter frn experter i bde kina och Sverige. mlet med vningen var att ytterligare strka banden med det kinesiska hlsovrdsministeriet och underltta ett samarbete mellan de tv lnderna i framtiden p omrdet sjuk- och hlsovrd fr gamla. ScA har fr avsikt att ka medvetenheten om sambandet mellan hygien, hlsa och vlbefinnande med rapportserien hygien Berr. Under 2011 lg fokus p kvinnor och hygien, ett mne nra sammankopplat med koncernens verksamhet inom personliga hygienprodukter. i Storbritannien, tyskland, Frankrike och kina genomfrdes aktiviteter via PR-kampanjer och mediaevenemang. Public affairs Public affairs-arbetet hjlper ScA att frst och positionera sig i frhllande till sin omgivning. Det kan best av samrd med regeringar, beslutsfattare, intresseorganisationer och andra intressenter om framtida lagstiftning och politik eller att bevaka branschfrndringar och externa regelverk. i srskilt viktiga frgor kommunicerar ScA direkt med lagstiftande- och offentliga organ. Exempel p detta r ScAs vindkraftsprojekt i mellersta Sverige och engagemang i hlso-och sjukvrden fr att stdja utvecklingen av hllbara system fr inkontinensskydd. till exempel har Vrldshlsoorganisationen (Who) klassificerat inkontinens som en sjukdom. En viktig fljd av detta r att ScAs tENA produkter klassificeras som lkemedel i EU och andra delar av vrlden, varfr staten finansierar produkterna i mnga lnder. Detta fr betydande konsekvenser fr fretagets hllning gentemot inkpare och regeringar.
Ett annat viktigt omrde fr ScA r energi- och miljpolitik och lagstiftning p omrdet. Eftersom Europa r ScAs huvudmarknad och EU har en dominerande roll i utvecklingen av miljlagstiftningen s r huvuddelen av fretagets insatser inriktade gentemot EU:s institutioner. EU:s handel med utslppsrtter, EU:s avfallsdirektiv, och kommande direktiv fr hllbar konsumtion och produktion r ngra relevanta mnen. ScA arbetar ven aktivt med att kommunicera med beslutsfattare i lnder dr nya strukturer byggs. Exempel p detta r utveckling av nya tjnster fr ldreomsorg och frskrivning av inkontinensskydd i lnder dr sdana hjlpmedel tidigare inte erbjudits, till exempel i steuropa och Stillahavsasien. medlemskap ScA r medlem i ett stort antal organisationer dr frgor med anknytning till koncernens verksamhet diskuteras. Fr nrvarande innehar ScA ordfrandeskapet i EURoPEN (the European organization for Packaging and the Environment) och finns representerat i EcR Europe (Efficient consumer Research). Andra organisationer r exempelvis cEPi (confederation of European Paper industries) genom nationella organisationer inklusive Skogsindustrierna, FSc international och svenska FSc, PEFc international, EDANA (European Disposables and Nonwovens Association), EtS (European tissue Symposium), citPA (international confederation of Paper and Board converters in Europe), FEFco (European Federation of corrugated Board manufacturers), iWA (international Water Association), cGF (consumer Goods Forum) samt Eucomed (medical technology), den europeiska branschorganisationen fr inkontinensprodukter och andra medicintekniska produkter. Genom olika branschorganisationer deltar ScA ven aktivt i olika standardiseringsaktiviteter med det internationella standardiseringsorganet iSo (international organization for Standardization), och det europeiska standardiseringsorganet cEN (European committee for Standardization). r 2012 blev ScA medlem i World Business council for Sustainable Development.
14
materialitetsanalys | Hllbarhetsstrategi
Materialitetsanalys
r 2010 genomfrde SCA en materialitetsanalys fr att underska vilka hllbarhetskriterier koncernens intressenter fster strst vikt vid. De hllbarhetskriterier som ingick i underskningen valdes ut med vgledning av dokument som Global Reporting Initiative, Global Compact och SCAs Uppfrandekod. Underskningen var en upprepning av den materialitetsanalys som SCA genomfrde 2008. Syftet var att se om det skett ngra frndringar i intressenternas vrderingar.
Sammanlagt deltog 940 kunder, leverantrer, investerare, media, intresseorganisationer och ScA-anstllda. i underskningen fick respondenterna bedma hur viktiga olika hllbarhetsfrgor r fr dem. Deltagarna delades in i externa och interna intressenter och deras svar viktades samt placerades in i en materialitetsmatris. Resultatet 2010 visade att externa och interna intressen i hg grad sammanfaller med varandra. De strsta skillnaderna terfanns inom Biologisk mngfald och klimatfrndringar som externa intressenter tyckte var viktigare n interna, samt inom ledarskap/relationen till anstllda och Utbildning och utveckling av anstllda som de interna intressenterna gav hgre prioritet n externa. mnskliga rttigheter var det omrde som vrderades hgst av bda grupperna 2010 och det var ven det omrde som ansgs viktigast i underskningen 2008. Produktkvalitet och produktskerhet samt Utslpp till luft och vatten gavs ocks stor vikt i bda underskningarna. De strsta skillnaderna mellan de tv underskningarna terfanns inom Arbetsmilj, som ansgs betydligt viktigare 2010 n 2008 samt Produkternas miljprestanda som gavs strre vikt2008 n 2010. Resultatet av underskningen framstr som rimligt och relevant och har gett ScA underlag fr prioriteringar av innehllet i sin hllbarhetsredovisning och det framtida hllbarhetsarbetet.
Frgor
1 Barnarbete, tvngsarbete och andra frgor inom mnskliga rttigheter 2 Kundservice 3 Produktkvalitet och produktskerhet 5 Ledarskap/relationen till anstllda 6 Energi- och rvarufrbrukning 7 Anvndning av farliga kemikalier vid tillverkning 8 Arbetsmilj 9 Mngfald och icke-diskriminering 10 Korruption och mutor 11 Produkters miljprestanda 12 Avfallshantering 13 Utbildning och utveckling fr anstllda 14 Ekonomiskt resultat 15 Transparens 16 Frmga att rekrytera och behlla talanger 17 Klimatfrndringen 18 Risk- och krishantering 19 Certifiering - milj, kvalitet, hlsa och skerhet 20 Transporter 21 Supply chain management 22 Vidhlla konkurrenslagstiftningen 23 Biologisk mngfald 24 Relationer till samhllet 25 Bolagsstyrning 26 Freningsfrihet och kollektiva frhandlingar 27 Performance management system, t.ex. EMS 28 Aktiv intressentdialog 29 Investeringar och upphandling 30 Medlemskap i internationella organisationer, t.ex. Global Compact 31 Public affairs och lobbying 32 Anvndning av GRI-indikatorer/GRI-rapportering Strategi Miljansvar Socialt ansvar Ekonomiskt ansvar Styrning och kontroll Ganska viktigt Mycket viktigt Betydelse fr interna intressenter Mycket viktigt 4 Utslpp till luft och vatten 3 5 2 8 4 1
13 14 16 10 15 18
9 12 7 11 6 17
22 19 21 24 20 26 Ganska viktigt 27 25 29 28 31 30 32
23
Betydelse fr externa intressenter
En materialitetsanalys visar vilka frgor som intressenterna tycker r viktiga. I analysen delades intressenterna upp i interna (anstllda) och externa (kunder, leverantrer, investerare, media och intresseorganisationer). En slutsats r att de interna och externa intressenternas sikter sammanfaller mycket vl.
15
Tork hjlper SUNS gra hllbarhetsml
Metricon Stadium, hemmaarena fr fotbollslaget Gold Coast SUNS, har som ml att vara Australiens grnaste idrottsstadium. Solpaneler str fr 20 procent av stadions energibehov men hllbarhetstnkandet strcker sig ner till varje liten detalj. Torks mjukpapperslsningar p toaletterna passar utmrkt in i konceptet. SCA hjlper oss att minimera vr miljpverkan genom hllbar produktion, tervinningsbara produkter och frpackningar, sger David Bennett, chef fr Metricon Stadium.
Ekonomiskt vrdeskapande
Ekonomiskt vrdeskapande
SCA bidrar till den ekonomiska utvecklingen i samhllet och levererar ett strre ekonomiskt vrde till sina intressen ter genom att bedriva sin verksamhet p ett ansvarsfullt stt. SCAs finansiella vrdeskapande skapar bde direkt och indirekt vrde fr mnga olika intressenter: produkter av hg kvalitet till kunder och konsumenter, lner och andra frmner till anstllda, skatter till stat och kommun, betal ning fr varor och tjnster till leverantrer, utdelningar och kat aktievrde till aktiegarna. SCA bidrar till den lokala ekonomin via sitt samhllsengagemang och som en stor arbetsgivare i mnga regioner hjlper SCA dessa sam hllen att utvecklas ekonomiskt. Ett lngsiktigt perspektiv p hllbarhet bidrar till affrs nyttan genom att stimulera innovativ produktutveckling, strka fretagets rykte och varumrke, engagera med arbetarna och ka kundnjdheten. Att mta bolagets ekonomiska pverkan r ett vrdefullt instrument fr att frst hur man pverkar de samhllen dr man gr affrer och vad man kan bidra med. Vissa aspekter r ltta att mta, som skatteinbetalningarnas storlek och antalet anstllda, medan andra aspekter, som frdelarna med att investera i kompetenshjande tgrder och utbildningar, r svrare att kvantifiera. SCA utvecklar kontinuerligt nya nyckeltal fr att ocks kunna mta mer immateriella tillgngar. SCA kommer att fortstta att kartlgga hur fretaget strker ekonomierna dr det verkar och kvantifiera affrs nyttan av ett hllbart vrdeskapande. Detta krver nya tankestt och nya affrsmodeller, ngot som redan sker pen del tillvxtmarknader. Att dra frdel av nya mjlig heter r ett stt att bygga p vrdet av SCAs kunnande och investeringar, och SCAs bidrag till samhllet bde lokalt och globalt.
Hllbar innovation
Hygien lsningar
sid
20-21
sid
23-24
SCA Hllbarhetsredovisning 2011 17
Ekonomiskt vrdeskapande | Aktiegare
Goda affrer fr investerare

Hllbarhet blir allt viktigare fr investerarna, i synnerhet fr de med ESG inriktning (Environmental, Social , Governance), vilket betonar den affrsmssiga sidan av hllbarhetsarbete.
Hllbarhetsarbetet strker konkurrenskraften och drmed det lngsiktiga vrdet fr investerarna. Exempelvis innebr SCAs investeringar i milj effektiv teknologi minskade produktionskostnader, hllbarhetsarbetet ger strkta relationer med de kunder som delar samma prioriteringar och hjlper till att bygga upp ett lngsiktigt frtroende bland konsumenterna. Ett bra exempel r de senaste rens vxande marknad fr certifierade mjukpap persprodukter (FSC och/eller PEFC). Frn att fr tio r sedan i princip ha varit en oknd freteelse r FSCcertifierade mjukpappersprodukter idag helt dominerande i exempelvis Storbritannien. Att vara en av vrldens strsta leverantrer av FSCcertifie rade produkter strker drfr SCAs konkurrens kraft ptagligt. Icke-finansiella faktorer kar i betydelse Enbart traditionella ekonomiska indikatorer rcker inte fr att f en sann bild av ett bolags vrde. ESGnyckeltalen blir alltmer ndvndiga fr investerares bedmningar. Underskningar frn bland andra SAM (Sus tainable Asset Management) visar att fretag somintegrerar ESG i sin verksamhet r mer fram gngsrika n de som inte gr det. Detta har lett till att ven konventionella finansiella analytiker allt mer intresserar sig fr hllbarhetsfaktorer, ven om ickefinansiella parametrar ven ingr i en traditionell analys. En KPMGrapport frn 2011 visade att de kombinerade effekterna av finans krisen, oron fr bristande resurser och prisstt ning p naturtillgngar, samt energifrsrjningen ndrade aktiegarnas syn p ESG som en driv kraft fr lngsiktigt affrsvrde. En anledning till att traditionella analytiker tidi gare inte intresserat sig fr ESGfaktorer r att dessa oftast inte r kvantifierbara och jmfrbara. Det r p vg att ndras genom utveckling av nyckeltal (KPI) och redovisningsmetoder dr GRI (Global Reporting Initiative) hller p att utvecklas till dominerande standard. Andra pgende initia tiv inkluderar integrerad redovisning, en redovis ningsansats med mlsttningen att visa p sam bandet mellan en organisations strategi, styrning och finansiella resultat samt den sociala och eko nomiska kontext och milj i vilken bolaget drivs. SRI-investerare: kad betydelse Hllbarhetsbedmningar r viktiga fr investerare i SCAaktien. Stora institutionella investerare (till exempel vissa pensionsfonder) inkluderar ofta mil jmssiga och sociala parametrar i sin riskanalys medan olika typer av hllbarhetsfonder har strate gin att enbart investera i bolag som tillhr de bsta ur ett miljmssigt, socialt, och ekonomiskt per spektiv. Andelen investerare som utvrderar SCA ur ett hllbarhetsperspektiv uppgick till 21 procent (23) vid mtningen 2011 (information frn 2010). SCAaktien r inkluderad i 83 (87) europeiska hll barhetsfonder vilket gr SCA till ett av de mest frekvent frekommande bolagen i dessa fonder. SCA bedms rligen av ett flertal ranknings institut. Bolaget har inkluderats i Dow Jones Sus tainability Index (DJSI) fyra gnger de senaste sju ren. DJSI r de frsta vrldsomfattande indexen som fljer de ekonomiska resultaten hos de ledande hllbarhetsdrivna fretagen globalt. Samarbetet mellan Dow Jones Indexes och SAM ger tillfrlitliga och objektiva mttstockar fr port fljfrvaltning. SCA r ett av fem svenska bolag som ingick i DJSI under 2011. Sedan 2001 r SCA med i FTSE4Good, ett index som mter resultat och prestanda hos fretag som uppfyller globalt erknda normer fr fretagsansvar. Fr andra ret i rad kvalificerade sig SCA till att inkluderas i Carbon Disclosure Leadership
Andel SCA-aktier som gs av investerare som granskar fretagets hllbarhetsarbete

% 25 20 15 10 5 0 2007 2008 2009 2010 2011
Nyckeltal (inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning)

2011
SEK EUR2) SEK
2010
EUR2) SEK
2009
EUR2)
Nettoomsttning, MSEK/MEUR4) Rrelseresultat, MSEK/MEUR Rrelseresultat, MSEK/MEUR1) Rrelsemarginal, % Rrelsemarginal, %1) Resultat fre skatt, MSEK/MEUR Resultat fre skatt, MSEK/MEUR1) rets resultat, MSEK/MEUR rets resultat, MSEK/MEUR1) Resultat per aktie, SEK Resultat per aktie, SEK1) Rrelsens kassaflde per aktie, SEK Utdelning, SEK Strategiska investeringar inkl frvrv, MSEK/MEUR Eget kapital, MSEK/MEUR Avkastning p sysselsatt kapital, % Avkastning p sysselsatt kaptial, %1) Avkastning p eget kapital, % Avkastning p eget kapital, %1) Skuldsttningsgrad, ggr Medeltal anstllda
1) 2) 3) 4)
105 750 3 548 9 224 3 9 2 258 7 934 607 5 920 0:78 8:34 9:09 4:203) 2 893 61 291 4 9 1 9 0,60 43 697
11 719 393 1 022
106 965 8 677 9 608 8 9
11 221 911 1 008
109 358 8 190 9 648 7 9
10 324 773 910
250 879 67 656
7 561 8 492 5 592 6 281 7:90 8:89 10:53 4:00
794 891 587 659
6 546 8 004 4 830 5 906 6:78 8:32 16:36 3:70
618 755 456 557
Klla: European Business School
Cirka 21 procent av garna av SCA-aktier har utvrderat SCA ur ett hllbarhetsperspektiv.
321 6 857
2 920 67 821 8 9 8 9 0,51 45 341
306 7 538
3 082 67 906 7 9 7 9 0,60 49 531
291 6 577
Exklusive jmfrelsestrande poster. Fr valutakurser se fotnot 1) p sidorna 69 och 73 i rsredovisningen. Freslagen utdelning. Nettoomsttningen fr SCAs recyclingverksamhet har omklassificerats till vrig intkt, med retroaktiv justering fr 2010 och 2009.
18
Aktiegare | Ekonomiskt vrdeskapande
Index. Indexet bestr av de fretag som r bst p att redovisa och uppvisar god frmga att ta itu med koldioxidutslpp och klimatfrndring. Bakom Carbon Disclosure Project, CDP, str 551 institutionella investerare som sammantaget fr valtar 71 biljoner USD. Dessa anvnder resultatet som ett utvrderingsverktyg. Fr fjrde ret i rad utnmndes SCA av Ethisphere Institute i New York till ett av vrldens mest etiska fretag. Etisphere utvrderade flera tusen fretag fr att upprtta en lista p 110 fre tag som vertrffade sina konkurrenter inom industrin gllande ansvarsfullt fretagande. SCA r ocks med i det tyska Global Chal lenges, OMX GES Sustainability Sweden Indexes och bolaget har ftt godknt av hollndska Orange SeNSe Fund, en fond fr europeiska bolag som klarar strnga hllbarhetskriterier. Intresset frn SRIaktrer (Socially Respon sible Investment) var stort under 2011. SCA har regelbundet mten och kontakter med dessa som en del i arbetet med investerarrelationer. Under ret deltog SCA bland annat i SRIkonfe renser och mtesdagar samt arrangerade ett studiebesk fr SRIinvesterare till den skogs industriella verksamheten i Sundsvall. S till siffrorna SCA skapar vrde fr aktiegarna genom utdel ningar och aktiekursens utveckling. ver en
konjunkturcykel anvnds i normala fall cirka en tredjedel av rrelsens kassaflde efter rntekost nader och skatter till utdelningar. Under de senaste tio ren har utdelningarna kat med i genomsnitt 3,7 procent rligen. Styrelsen har fre slagit en utdelning p 4:20 kronor (4:00) fr 2011. Sista betalkurs 2011 fr SCAs Baktie p Nasdaq OMX Stockholm var 102:00 (106:20) SEK. Detta motsvarar ett brsvrde p 72 (74) miljarder SEK. Under 2011 sjnk aktiekursen med 4 procent. Under motsvarande period sjnk Nasdaq OMX Stockholm med 17 procent. ver en femrsperiod har SCAaktiens totala avkast ning verstigit konkurrenternas. Vid rets utgng 2011 hade SCA 81 513 (81772) registrerade aktiegare. De strsta aktie garna r AB Industrivrden, Handelsbanken och Norges Bank Investment Management. SCAs nettoomsttning uppgick till 105 750 (106 965) MSEK. Omsttningen steg med 4 pro cent, i lokala valutor, jmfrt med fregende r. SCA kade omsttningen inom samtliga affrs omrden och strkte marknadspositionerna fr de globala varumrkena TENA (inkontinenspro dukter) och Tork (mjukpapper fr storfrbrukare). Rrelseresultatet, exklusive jmfrelsestrande poster, uppgick till 9 224 MSEK (9 608). Rrelse resultatet, exklusive jmfrelsestrande poster och valutaeffekter, var i niv med fregende r. kade volymer i kombination med prishjningar
och kostnadsbesparingar kompenserade fr 3,2 miljarder SEK i kade rvarukostnader. Expansion p tillvxtmarknader Under 2011 genererades 76 procent av omstt ningen i Europa, som r SCAs huvudmarknad. Deomsttningsmssigt strsta marknaderna r Tyskland, Storbritannien och USA. SCA prioriterar tillvxt inom hygienverksam heten och den sker frmst p tillvxtmarknader som Asien, Latinamerika, steuropa/Ryssland och Mellanstern. Frsljningen p dessa mark nader kade med 8 procent (8) i lokala valutor under 2011. SCAs samtliga tillvxtmarknader utgr 18 procent (18) av bolagets totala frslj ning, jmfrt med 8 procent under r 2001. r 2011 frvrvade SCA det brasilianska hygienfretaget Pro Descart, vilket gav bolaget en nrvaro p hela den latinamerikanska marknaden. Pro Descart r nummer tv p den brasilianska marknaden fr inkontinensskydd. SCA frvrvade ocks 95 procent av det tur kiska fretaget San Saglik, Turkiets nst strsta tillverkare av inkontinensskydd, och 50 procent av Komili, som r den fjrde strsta tillverkaren av barnbljor och mensskydd i Turkiet.
Icke-finansiella faktorer som pverkar ett fretags vrdering

Energieffektivitet Utslpp av vxthusgaser Utslpp till luft och vatten Rmaterial Avfall Vattenanvndning Personalomsttning Utbildning Sjukfrnvaro Ddsfall och olyckor Risk fr rttsliga tvister Korruption Intkter frn nya produkter FoU Kapacitetsutnyttjande
Resultatrkning
Nettoomsttning Kostnad fr slda varor Bruttoresultat Frsljnings- och administrationskostnader m.m. Rrelseverskott Avskrivningar Rrelseresultat Finansiella intkter och kostnader Resultat fre skatt Skatter Resultat efter skatt
SCAs strsta aktiegare

Rster (%) Innehav (%)
AB Industrivrden Handelsbanken* Norges Bank Investment Management ** Skandia Alecta SEB* AMF Frskring och Fonder Swedbank Robur fonder Andra AP-fonden Afa Frskring
** Inklusive fonder och stiftelser. ** Enligt flaggningsmeddelande 10 juni 2011.
29,13 14,08 6,61 2,46 2,08 1,47 1,11 0,93 0,75 0,63
10,04 4,88 5,03 0,62 1,48 2,27 2,48 2,04 1,13 1,4
Klla: Euroclear
Inspirerad av en modell frn EFFAS, The European Federation of Financial Analysts Societies.
19
Ekonomiskt vrdeskapande | Hllbar innovation
Innovation driver lngsiktig lnsamhet

SCA arbetar fr att leverera bttre, skra och miljanpassade lsningar till sina kunder. Fr att stadkomma detta ingr hllbarhet som en viktig del av bolagets innovationsprocess.
I SCAs hllbarhetsstrategi ingr mlsttningen att alla innovationer ska vara mer resurseffektiva och ha mindre miljpverkan ur ett livscykelperspek tiv jmfrt med fregngarna. Frn och med 2012 kommer SCA att mta innovationerna mot denna mlsttning, med brjan i hygienverksamheten. Rent konkret kan hllbarhetsdriven innovation ta sig mnga uttryck. Det kan handla om kontinu erliga effektiviseringar, minskad resursanvnd ning lngs vrdekedjan, att erstta fossila brns len med frnybara, eller utveckla affrsmodeller som kar livskvaliteten fr konsumenter med lg inkomst (basen av konsumtionspyramiden). Innovationsmodellen SCA investerade sammanlagt 832 (713) MSEK i forskning och utveckling under 2011, vilket mot svarar 0,8 (0,7) procent av den totala frslj ningen. SCAs innovationsmodell r vl frankrad i koncernens strategi och affrsmodell och base ras p omvrldstrender, insikter kring kund och konsumentbehov samt teknikutveckling. De inno vationsrelaterade processerna frfinas och effek tiviseras stndigt. Fr att mta styrkan hos en innovation och dess finansiella pverkan brjade SCA mta ett antal innovationsrelaterade nyckeltal under 2010 i samtliga fyra affrsomrden. SCAs frpackningsverksamhet tittar p flera faktorer: andelen frsljning frn produkter som r ett r eller yngre; hur lnsamma produkterna r och hurmnga av de kundgemensamma utvecklingsprojekten som leder till bestllningar. Nya produkter str fr ungefr en tredjedel av fr sljningen och en nnu strre del av vinsten. SCA har samlat all verksamhet med frnybar energi i en affrsdivision, SCA Energy, som ven fokuserar p innovation inom omrden som biokompositer, bioenergiprodukter och bio kemikalier. Ngra hjdpunkter inom innovation 2011: Hllbara frpackningar Forskningen uppskattar att upp till en tredjedel av alla livsmedel som produceras varje r gr till spillo eller frstrs lngs vrdekedjan. SCAs fr packningsverksamhet har i samarbete med Fraunhofer Institut i Freising, Tyskland, tagit fram en innovation, Fresh Fruit+ som ligger i framkant fr att minska avfallet. Fresh Fruit+ ska bromsa mognadsprocessen hos frukt och grnsaker med hjlp av ett etylen absorberande mne i den wellpapp som anvnds till frukt och grntfrpackningar. Etylen r en naturligt frekommande gas som skyndar p mognadsprocessen i vissa frukter och grnsaker. Produkten befinner sig fortfarande p proto typstadiet, och innan den slpps ut p markna den mste den testas ytterligare fr att skerstlla att den uppfyller de befintliga skerhetskraven. Nyligen fick Fresh Fruit+ pris i prototypkategorin, Deutscher Verpackungspreis, ett tyskt frpack ningspris, och produkten r ven nominerad till utmrkelsen Worldstar Award. Innovation inom hygienverksamheten SCA invigde sitt Hygiene Innovation Centre i Shanghai, Kina under 2011, med mlsttningen att omvandla konsumentinsikter frn den kine siska marknaden till innovationer. TENA Belt r den frsta produkten frn innovationscentrumet och r ett inkontinensskydd frsett med ett blte som kan teranvndas flera gnger. Produkten medfr inte bara 25 procent mindre klimatpver kan jmfrt med tidigare TENAprodukt, utan ven kad vrdighet fr anvndarna och mindre arbete fr vrdgivarna. TENA Belt kommer att lanseras ven p andra marknader. Barnbljor blir stndigt tunnare, mer bekvma och effektivare samtidigt som miljpverkan minskar. Under 2011 lanserade Libero tunnare barnbljor i Ryssland och Norden. NY MLSTTNING Hllbar innovation Vi ska leverera bttre, skra och miljanpassade lsningar till vra kunder. Vi strvar efter att kontinuerligt frbttra resurs effektiviteten och minska miljpverkan genom att ta hnsyn till nya innovationers hela livscykel.
20
Mnsklig vrdighet
Funktionell och bekvm inkontinensvrd bidrar till vrdighet och livskvalitet. Under 2011 utvecklade SCAs innovationscenter i Shanghai TENA Belt, ett inkontinensskydd med fokus p hudkomfort. Som namnet antyder har det ett blte som hller skyddet p plats samtidigt som det underlttar fr vrdgivarna. D bltet r tvttbart kan det teranvndas flera gnger och TENA Belts klimatpverkan (carbon footprint) r 25 procent lgre n fr TENA:s tidigare produkt. TENA Belt kommer att lanseras i fler lnder under 2012.
Ekonomiskt vrdeskapande | Intressenter
Vrdebyggande i varje kontakt

SCA har en viktig roll i vrdekedjan genom att skapa mjligheter fr leverantrer och anstllda, synergier fr kunder och ekonomiskt vrde fr samhllet.
Std av lokala leverantrer Bolaget strvar efter att ha transparenta och lng siktiga relationer med leverantrerna fr att garantera bde hg kvalitet och finansiell stabili tet fr bda parter. Inkp utgr den strsta enskilda utgiften fr SCA motsvarande 71 (70) procent av omstt ningen. Under 2011 kpte koncernen in rmate rial och tjnster fr cirka 77 197 (75 961) MSEK. Mnga insatsvaror, som pappersmassa, elektrici tet och kemikalier, r globala handelsvaror och kps fr det mesta in centralt med mlsttningen att uppn stordriftsfrdelar. Skogsrvara andra sidan kps nstan alltid in lokalt. Nstan all frskfiber som anskaffas och anvnds i svenska bruk och frpackningsenheter kps in frn lokala leverantrer. Detta ger ett bety dande ekonomiskt bidrag till lokala leverantrer och den lokala ekonomin. Ett annat stt att bygga vrde r att utveckla leverantrernas kompetens. SCA utbildar och stttar leverantrer inom hygienverksamheten. Fr skogsentreprenrer bidrar SCA med std och vgledning inom omrden som kvalitet, miljin satser och Uppfrandekoden. Investera i mnniskor SCA skapar vrde fr de anstllda bde genom att betala lner och genom de mjligheter till kompetensutveckling som fretaget erbjuder. Under 2011 uppgick lnekostnaden totalt till 15 046 (15 654) MSEK och sociala avgifter upp gick till 4 135 (4 297) MSEK. Koncernen har som princip att betala konkurrenskraftiga ersttningar till sina anstllda. SCA fljer lokal lnesttning, under frutsttning att dessa villkor inte r smre n internationellt etablerade regler fr minimilner och sklig ersttning. Till detta kommer pensioner. SCA har svl avgiftsbestmda som frmnsbaserade pen sionsplaner. De mest betydande frmnsbe stmda planerna baseras p anstllningstid och den ersttning som de anstllda har vid eller nra pensioneringen. Den totala nettokostnaden fr pensioner uppgick under 2011 till 358 (320) MSEK. Fr ytterligare information, se not 26 i SCAs rsredovisning fr 2011. Fr mnga anstllda p tillvxtmarknader kan en anstllning hos SCA vara en viktig ekonomisk garanti fr dem och deras familjer. Under 2011 hade SCA 12 339 (13 052) anstllda i steuropa, Asien och Latinamerika som sammanlagt erhll 1563 (1 404) MSEK i ln. SCAs intrde p en tillvxtmarknad sker ofta genom samriskbolag. Genom att behlla den befintliga lokala ledningen behller man en djup gende knnedom om marknaden. Detta, i kom bination med SCAs tekniska kunskaper, stordrifts frdelar med mera, har i regel en positiv effekt. ka kundvrdet SCA har mnga olika kunder, frn slutkonsumen terna av SCAs produkter, till fretagskunder dr detaljhandeln, distributrer, tryckerier samt sjuk och hlsovrden ingr. SCAs affrsetik och pro dukter hjlper fretagskunderna att minska sina risker och ka vrdet p sina varumrken. Genom att gemensamt arbeta fr kad effektivitet och inn ovationsgrad kan SCA och kunderna leverera pro dukter av hg kvalitet som motsvarar och vertrf far konsumenternas behov och frvntningar. Bidra till nationella ekonomier SCA bidrar ven till de lokala samhllena genom att betala skatt och anstlla mnniskor i de lnder dr bolaget r verksamt. Under 2011 betalade koncernen 961 (1 255) MSEK i inkomstskatt glo balt. Frutom inkomstskatt betalar SCA ven fastighetsskatter, lneskatter, pensionsskatter, tull, energiskatter och indirekta skatter.
Frdelning av skapat vrde per intressent 2011

Inbetalda skatter, 1% (961 MSEK) Rntor till lngivare, 1% (1 290 MSEK) Aktiegares utdelning, 3 % (2 898 MSEK) Anstlldas sociala kostnader, 4 % (4 135 MSEK) Till bolagets frfogande, 7 %* (7 536 MSEK) Anstlldas lner, 13% (15 046 MSEK) Leverantrer, 71 % (77 197 MSEK)
* Lpande investeringar, strukturkostnader, strategiska investeringar samt frvrv.
22
Hllbara affrer | Ekonomiskt vrdeskapande
Lgga grunden fr affrer och skapa frtroende

En proaktiv instllning till hllbarhet p alla marknader och i alla affrsenheter skapar vrde fr SCA genom att skapa tillvxtmjligheter, bygga upp ett fr troende och en relation samt ka effektiviteten.
Kunderna lgger allt strre vikt vid att produk terna de kper har en minimal miljpverkan, r skra och effektiva, och inte innehller ngra far liga mnen. Dessutom vill kunderna veta under vilka arbetsfrhllanden som produkten r tillver kad. Nr SCA uppfyller dessa frvntningar, och kan bevisa att man gr det, vxer SCAs verksam het. Hllbarhetsarbete r avgrande fr att bygga lngsiktiga relationer lngs hela vrdekedjan och fr att bygga upp ett frtroende fr koncernens varumrken. Mot hgre livskvalitet Ett av mlen i SCAs hllbarhetsstrategi r att sprida kunskap om hygien till kunder och konsu menter p alla marknader dr SCA r verksamt, och skra tillgngen pprisvrda, hllbara ls ningar som hjlper mnniskor till ett hlsosamt och vrdigt liv. Drfr genomfr SCA ett antal olika marknadsbyggande aktiviteter, som att informera i hygienfrgor, ordna utbildningspro gram fr flickor, kvinnor och vrdgivare, och att erbjuda prisvrda hygienlsningar som ger mest vrde t konsumenterna p samtliga marknader. Ofta r det SCAs hllbarhetsarbete och resultat som fller avgrandet nr kunden vljer bolaget som leverantr. Att hllbarhet har avgrande betydelse fr affrerna verifierades i en underskning genom frd under hsten 2011 dr 400 SCAanstllda med kundkontakter svarade p frgor om hur hllbarhet pverkar kundrelationerna. Hela 41 procent angav att de varit med om situationer dr SCAs hllbarhetsarbete haft avgrande bety delse fr utgngen av kontraktsfrhandlingar. 65 procent angav att hllbarhet r mycket viktigt eller viktigt ikundrelationerna. En affrskritisk faktor som ofta omnmns i underskningen, och efterfrgas av kunderna, r SCAs breda portflj av FSCcertifierade produk ter och skogsinnehav. Under 2011 kade SCAs frsljning av FSCcertifierat tryckpapper med 35 procent och leveranserna av FSCcertifierad massa med 27 procent. Ett annat exempel frn underskningen beskrev hur SCA skrade ett kontrakt p TENA Wet Wipes till ett statligt sjukhus i Singapore. Anbudskommittn frklarade att den var impone rad av SCAs stndiga frbttringsarbete p hll barhetsomrdet medan konkurrenterna enbart pratade pris. Grna fastigheter ser ver inkpen Grna fastigheter blir allt populrare, delvis till fljd av krav p minskad energianvndning och annan miljpverkan, men ven fr att fastighets frvaltare har upptckt att miljtnket r bra fr affrerna, med kad produktivitet, lgre frnvaro och friskare anstllda. S r fallet i Empire State Building i New York, dr fastighetsfrvaltaren har startat ett program fr att gra byggnaden mer miljmssigt hllbar. Inom programmet sg man ver inkpen, i synnerhet till toaletterna, som anvnds av tusentals anstllda och de miljontals turister som varje r besker skyskrapan. Fr att vara skra p att pappersprodukterna fljde den grna strategin valde frvaltaren SCAs varumrke Tork, som r tillverkat av 100 procent returfiber. Hllbara inkp hjlper fastigheter att f erknnan den av oberoende verifieringssystem som LEED (Leadership in Energy and Environmental Design), framtaget av US Green Building Council, rdet fr grna fastigheter i USA. Akademiska institutioner ligger lngt framme i arbetet med grna strategier. P Tulane University i New Orleans underskte studenterna i en milj frening metoder fr att frbttra miljn p cam pusomrdet. De upptckte att universitetet kpte allt toalettpapper frn en stor papperstillverkare som hmtade rvaran frn gammelskog. Milj freningen drog igng en kampanj fr att hitta ett bttre alternativ och lyckades f universitetsled ningen att byta till SCAs varumrke Tork. Idag hjlper det universitetet mot mlet att f sina fastigheter LEEDcertifierade. ndrade byggvanor Genom att anvnda tr i stllet fr betong eller stl i husbyggnader sparar man energi p ett effektivt stt och minskar enkelt koldioxidutslp pen. Trhussektorn vntas vxa med 30 procent per r under de kommande fem ren. I Frankrike har man till exempel infrt nya miljriktlinjer fr byggsektorn som kommer att innebra en kad efterfrgan p sgade trvaror. Frn och med den 1 december 2011 mste byggare anvnda 35 kubikdecimeter tr per kvadratmeter golvyta nr de bygger bostadshus. Detta kan skapa mjlig heter fr SCA, som sljer 200 000 m sgade tr varor per r i Frankrike. NY MLSTTNING Hygienlsningar Vi ska dela med oss av vr hygien kunskap till kunder och konsumenter och ge till gng till prisvrda, hllbara hygienlsningar som bidrar till ett hlsosamt och vrdigt liv. P de marknader dr vi har nrvaro ska vi: Sprida kunskap om hygien med anknytning till vra kategorier. Strva efter att genomfra utbildningsprogram fr flickor, kvinnor och vrdgivare. Strva efter att erbjuda mest vrde fr kon sumenterna genom prisvrda hygienlsningar till alla.
Leveranser av FSC-certifierat tryckpapper frn SCA

ton 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2007 2008 2009 2010 2011
Leveranserna av FSC-certifierat tryckpapper kade med 35 procent under 2011.
23
Rtten att tvtta sina hnder
Mnniskor med reducerad handstyrka har ofta svrt att anvnda system fr handtvtt, det kan bero p handikapp eller bara lder. De tillhr ven de som r mest srbara fr infektioner orsakade av dlig handhygien. Dessa insikter gavs srskilt beaktande nr Tork utvecklade en ny tvlhllare och produkttester utfrdes i samarbete med Svenska Reumatikerfrbundet (SRA). Innovationsprocessen resulterade i en anvndarvnlig tvlhllare med lgt tryckmotstnd. Hllaren har ftt SRA:s omdme Easy to use och mter ADA:s (Americans with Disabilities Act) krav.
Hllbara affrer | Ekonomiskt vrdeskapande
Certifierade i Nordamerika Mjukpapper r i allmnhet enkelt att kompostera iprivata och kommunala komposteringsanlgg ningar. Fler och fler stder i Nordamerika, som till exempel San Francisco och Vancouver, infr kommunala komposteringssystem som avlastar soptipparna. Drfr r det viktigt att det mjuk papper som sljs bestr av biologiskt nedbrytbart material och r skert att kompostera i storskaliga anlggningar. SCA r den frsta tillverkaren av mjukpapper fr storfrbrukare som ftt sitt sortiment av pap pershanddukar certifierat av BPI (Biodegradable Products Institute), en av de strsta oberoende kompostcertifieringsgrupperna i USA. BPIcerti fieringen verifierar att Tork Universal och Tork Advancedhanddukarna, inklusive tryck, r oskadliga och snabbt bryts ned i kommunala och kommersiella komposteringsanlggningar. Torks pappershanddukar Universal och Advanced r ven frsedda med certifieringarna EcoLogo och Green Seal fr att visa p en nnu hgre standard fr kostnadseffektiva och hllbara produktlsningar. Kina: arbete p lng sikt SCA utbildar sjukskterskor i Kina inom ramarna fr ett lngtidsprojekt fr att ka kunskapen om inkontinens bland ldre. P s stt bidrar SCA till utvecklingen av en starkare kompetensbas sam tidigt som man bygger upp en stark nrvaro p en snabbt vxande marknad. Projektet, som inled des 2009, riktas mot den kinesiska vrdsektorn och genomfrs p sjukhus i ett antal kinesiska stder, som Guangzhou, Shanghai och Nanjing.
Vid slutet av 2011 hade 6 000 sjukskterskor genomgtt utbildningsprogrammet. Nya affrsmodeller SCA utvecklar nya affrsmodeller fr att tillfreds stlla behoven hos konsumenter i alla inkomst skikt. P tillvxtmarknader som Latinamerika, Sydostasien och Mellanstern anpassar SCA produkterbjudandet och distributionen till lg inkomsttagare. Mlsttningen r att skapa en stark nrvaro i ett tidigt skede av den ekonomiska utvecklingen. Redan vid en inkomst p 23 dollar per dag kan mnniskor kpa annat n det mest ndvndiga, och hygienprodukter fr ofta hg prioritet. I den hr affrsmodellen sljer SCA frpack ningar med frre produkter per frpackning fr mnniskor med en begrnsad daglig inkomst. Frlginkomstkonsumenter r en kombination avpris och kvalitet viktigt. Eftersom mnga mn niskor p tillvxtmarknader handlar i den lokala butiken distribuerar SCA sina produkter ven till sm familjegda butiker p avsides belgna platser. Ett annat exempel p en ny metod fr att svara p specifika marknadsbehov r TENA Solutions, en ny tjnst som TENA Europe lanse rar. Tjnsten bestr av fyra delar: de boendes vl mende, arbetsmilj, budget, och milj. TENA sljaren gr en bedmning av ldreboendet och freslr drefter en produktmix som kan snka kostnaderna och minska miljpverkan. Under 2011 infrde SCA i samarbete med Econ Healthcare Group ett nytt hemvrdspro gram dr sjukskterskor gr hembesk och
erbjuder professionell vgledning kring inkonti nensvrd och andra tjnster till ldre i 200 familjer i Shanghai. Av tradition fredrar ldre att bo kvar hemma framfr att flytta till ett ldreboende. Kinas ldrande befolkning i kombination med en vxande medelklass skapar stora tillvxt mjligheter. I Italien inledde SCAs varumrke fr mens skydd, Nuvenia, ett partnerskap med branschor ganisationen fr gynekologer, Associazione Ostetrici Ginecologi Ospedalieri (AOGOI). AOGOI:s kliniska tester av Nuvenia visar att pro dukterna r allergitestade och hudvnliga. Nuvenia r den frsta hygienprodukt i Italien som tredjepartsverifierats fr sin hga kvalitet och eftersom den ger Nuvenia rtt att stta AOGOI:s certifiering p frpackningarna r den betydelse full fr att bygga upp konsumenternas frtroende. Investeringar ger effektivare verksamhet Under de senaste fem ren har SCA gjort bety dande investeringar som har resulterat i avse vrda frbttringar av bde effektivitet och milj prestanda. Vid utvrderingen av investeringarna tas det hnsyn till bde ekonomiska och milj mssiga effekter. Under perioden 20072011 uppgick investeringarna till sammanlagt 42 miljar der SEK.
Ekonomiska fljder av klimatfrndringarna

SCA deltar i EU:s system fr handel med utslppsrtter, kallat EU ETS. Systemet gick in i sin andra femrsperiod 2008. Fr nrvarande har SCA ett verskott av utslppsrtter p ungefr 20 procent, vilket motsvarar 300 000 ton koldioxid per r. Utslppsrtterna sljs i enheter om ett ton koldioxid, och marknadspriset fr en sdan enhet lg runt 15 EUR under det frsta halvret 2011. Under andra halvret sjnk priset till under 7 EUR. EU:s handel med utslppsrtter pverkar ven SCA genom hjda elpriser. I den tredje fasen av EU ETS, som inleds 2013, kommer koldioxidtilldelningen berknas p bsta tillgngliga teknik. Fr SCA kommer detta frmodligen leda till en minskad tilldelning. EU:s arbete med att minska utslppen frn fossila brnslen och frmja frnybar energiproduktion har lett till en kad efterfrgan p biobrnsle. Detta leder i sin tur till att priserna p skogsrvara kar. Iframtiden kan detta innebra hgre konkurrens om de rvaror som r viktiga fr SCAs produktion. SCAs egen omfattande produktion av biobrnsle innebr hrvidlag en affrsmjlighet. Koncernen har ocks en konkurrensfrdel av sitt omfattande skogsinnehav.
25
Uppdrag: Att minska utslppen
SCA har satt ett ambitist koldioxidml fr att bekmpa klimatfr ndringar. Ett exempel p vra anstrngningar att minska koldioxid utslppen r investeringen ien ny mesaugn vid strands massafabrik som invigdes i november 2011. Mesaugnen r frst i vrlden med att erstta eldningsolja med trpellets och de brnslepellets som strand anvnder fr att mala ner till trpulver tillverkas av sgspn frn SCAs sgverk. Genom att byta till den nya mesaugnen minskar strand de fossila koldioxidutslppen med 80 procent och kostnaderna med 50 MSEK per r.
Vrdeskapande fr milj
En helhetssyn p miljn
SCAs miljansvar strcker sig lngs hela vrdekedjan, frn skogsbruk och effektiv anvnd ning av energi, vatten och andra begrnsade resurser i produktionen till bevarande av den biologiska mngfalden. Bolaget kan pverka hela vrdekedjan, vilket ger goda mjligheter att uppn hllbarhetsmlen samtidigt som det ger goda affrsmssiga argument fr att investera i ett starkt miljarbete. Att hushlla med begrnsade naturtillgngar utgr en central del av SCAs affrsstrategi, vilket r viktigt fr att kunna mta intressenternas frvntningar p ansvarsfull, lngsiktig tillvxt. Begrnsade naturtillgngar och andra miljproblem gr det viktigare n ngonsin att agera. Med allt frn ett helhetsgrepp p klimatfrgan till att uppfylla hga krav p skogssktsel och ansvarsfulla inkp arbetar SCA fr att intressenterna, som kunder, investerare, affrs kontakter, miljorganisationer och andra delar av samhllet med miljintressen, ska ha frtroende fr SCAs produkter.
Klimat & energi
Fiberinkp & biologisk mngfald
Vatten
sid
28-31
sid
32-35
sid
36-38
Vrdeskapande fr milj | Klimat och energi
Klimatvett
SCA tar ett helhetsgrepp p sin klimatpverkan och stter upp ml fr att minska koldioxidutslppen, tredubbla anvndandet av skogsbaserade biobrnslen och ka investeringarna i vindkraft.
ett nytt kraftvrmeverk En av de bsta metoderna fr att f ut s hg verkningsgrad som mjligt frn brnslen r att anvnda kraftvrmeverk. I ett kraftvrmeverk genereras bde elektricitet och fjrrvrme som kan anvndas till att gra nga eller vrma vatten. Arbetet med det nya kraftvrmeverket i Aschaffenburg i Tyskland, en investering motsva rande 550 MSEK, fortskrider enligt planerna och det kommer att provkras under frsta kvartalet 2012. Kraftvrmeverket kommer att eldas med gas och generera bde elektricitet och nga. Verk ningsgraden vntas ligga p hela 90 procent. verskottselektricitet frn Aschaffenburg kommer att sljas till det allmnna ntet, och trots att kraft vrmeverket kommer att ka gasanvndningen s kommer de totala koldioxidutslppen att minska med 10 procent tack vare hgre verkningsgrad. Jordvrme i Nya Zeeland SCAs mjukpappersbruk i Kawerau, Nya Zeeland anvnder geotermisk nga frn marken sedan september 2010. Vid tillverkningen av hushlls papper, pappershanddukar och toalettpapper anvnds mycket nga i torkningsprocessen. Nr man brjade anvnda geotermisk nga vid bruket minskade koldioxidutslppen frn fossila brns len med 37 procent och gasanvndningen mins kade med 72 procent mellan oktober 2010 och oktober 2011. SCA vervger att anvnda geo termisk nga ven fr att producera elektricitet till bruket. I november 2011 tilldelades SCA juryns pris inom kategorin fregngare bland stora fre tag av NZI National Sustainable Business Net work. Juryn var imponerad av hur vl hllbarhets frgor r integrerade iden dagliga driften p Kawerauanlggningen. Utnyttjandet av geoter misk energi var ett av flera hllbarhetsinitiativ som bidrog till vinsten. Skog som kolsnka Skogstillvxt genom aktiv och ansvarsfull skogs frvaltning utgr en viktig kolsnka. Unga trd som vxer snabbt absorberar mer koldioxid n ldre trd som s smningom dr och slpper ut det inlagrade kolet igen. Ur ett klimatperspektiv r det slunda mer verkningsfullt att ha ung snabb vxande skog n gammal och att erstta kol dioxidintensiva brnslen med frnybara brnslen och skogsrvaror. SCAs skogar har en nettotillvxt p 1 procent vilket ger ett koldioxidnetto p cirka 2,6 miljoner ton absorberad koldioxid per r. Detta motsvarar de totala koldioxidutslppen frn fossila brnslen frn samtliga anlggningar inom koncernen. Dra frdelar av effektiv drift SCA kombinerar de stora investeringarna i energiinfrastruktur och effektivitet med ESAVE, ett program som fokuserar p produktions baserade besparingar. Minskade utslpp av vxt husgaser frn transporter r ocks prioriterat. MLSTTNING Koldioxidutslpp Vi ska minska koldioxidutslppen frn fossila brnslen och frn inkpt elektricitet och vrme med 20 procent till 2020, med 2005 som referensr. ReSuLTaT 2011
% 0 5 10 15 20 2005 2011 2020
Ml
Vid utgngen av 2011 hade koldioxidutslppen minskat med 7,3 procent i relation till produk tionsnivn.
SCAs aktiviteter fr ett bttre klimat

SCA arbetar p flera stt med att minska klimatpverkan: Skogsbruket: SCAs skogar nettoabsorberar 2,6 miljoner ton kol dioxid varje r, och tillvxten r 20 procent hgre n uttaget. Biobrnsle frn skogen: SCA r en stor leverantr av biobrnsle till svenska kommuner, fretag och hushll. 2011 levererades 3,2 TWh biobrnsle. Biobrnslen str fr 45 (43) procent av koncernens totala brnsleanvndning. Effektivare energianvndning: SCA arbetar stndigt med att effektivi sera energianvndningen och minska anvndandet av fossila brns len, bde genom ESAVE och strre investeringar. Frnybar energi: SCA har betydande och vxande investeringar i vindkraft, och har bildat SCA Energy fr att utforska affrsmjlig heter inom frnybar energi, inklusive skogsbaserade biobrnslen. Hllbara produkter: SCA har minskat klimatpverkan frn hygien produkter genom att minska resursanvndandet i leverantrskedjan.
28
Klimat och energi | Vrdeskapande fr milj
Konkurrensfrdel Sedan starten 2003 har SCA inom ramen fr sitt energibesparingsprogram ESAVE slutfrt cirka 1700 projekt som har gett ekonomiska bespa ringar p uppskattningsvis 700 MSEK i minskade energikostnader per r. SCA har som ml fr ESAVEprogrammet att minska den specifika energifrbrukningen med 14 procent per producerat ton mellan 2010 och 2020. Under 2011 genomfrdes 360 projekt som ledde till en minskning av koldioxidutslppen med 54 000 ton och en minskning av energifrbruk ningen med 1,7 procent per producerat ton, vilket r i linje med det vergripande mlet. SCAs strategi fr energibesparande investe ringar r framtagen fr ekonomiska besparingar och konkurrensfrdelar. Genom att ligga steget fre i utvecklingen med stigande energipriser och troligtvis strngare miljkrav p medellng sikt vrlden ver kommer koncernen att tjna p tidiga investeringar. Finansieringen r redan sk rad fr nya ESAVEprojekt med kort terbetal ningstid. Energibesparingarna inom projekten kommer oftast frn frhjd verkningsgrad i pumpar, kom pressorer, flktar och belysning. Vad gller brnsle arbetar man med att minska anvnd ningen genom att anvnda tervunnen vrme till uppvrmning av anlggningen och nga till pro duktionen, samt att optimera verkningsgraden p torkkporna. Ett exempel r ESAVEinitiativet p SCAs mjukpappersbruk i Manchester i England. Mjuk pappersmaskinen har tv torkviror som bda anvnder utomhusluft. Genom att teranvnda varmluften frn den frsta viran i den andra mins
kades energianvndningen med 10 procent. Detta innebr besparingar p 600 000 EUR och minskade koldioxidutslpp med 3 000 ton per r. Fr att resultaten frn ESAVEprojekten ska vara bestndiga investerar man inte bara i bttre teknik, utan man utbildar ocks de anstllda fr att stadkomma en lngsiktig frndring. Ett pre stationshanteringssystem som frdelar mlstt ningarna frn bolags och affrsenhetsniv ner till verkstadsgolvet r ett viktigt verktyg. Dessutom utvrderar SCA regelbundet hur ESAVEprojekten presterar p alla niver i organisationen fr att driva fram ytterligare frbttringar. ESAVEprogrammet har inte gtt obemrkt frbi. SCA fick frsta pris i Energy Efficiency Awards 2011, som delas ut av det tyska energi verkets initiativ EnergieEffizienz. I Sverige var SCA en av finalisterna i EPrize, ett pris fr energi effektivitet som delas ut av Veckans Affrer. Minska utslppen frn transporter SCAs bruk i Sverige str bakom Skogsindustrier nas mlsttning om att minska koldioxidutslp pen med 20 procent per transporterat ton gods till 2020, med 2007 som referensr. Bolaget arbetar stndigt med att minska utslppen frn transpor ter, i synnerhet frn vgtransporter, som str fr runt 19 (25) procent av den totala transporterade volymen. Vgtransporter r oftast det enda sttet att frakta timmer frn skogen till bruken, och fr att leverera slutprodukten till kunden. Alternativen jrnvg och sjfrakt slpper ut mindre koldioxid n vgtransporter och str fr 5 (6) respektive 76 (70) procent av SCAs totala transporterade volym.
Sjtransporter SCA har tre RoRofartyg (roll on, roll off) som frak tar gods frn norra Sverige till England och Nederlnderna. Fartygen r lastade till nrmare 100 procent p utfrden, och p terfrden r de lastade till nstan tre fjrdedelar. SCAs transporter med kontainerfartyg kar snabbt och uppgr nu till runt 200 000 ton rligen, att jmfra med RoRofartygens en miljon ton. Andelen kontainerfrakt kommer att ka nnu mer i och med SCAs samarbete med Delta shipping Lines, ett ryskt fraktrederi. Frn och med 2012 kommer det att innebra en mycket hg last ningsgrad samt mindre utslpp per transporterat ton.
SCAs strategi att investera ienergibesparingar ska ge ekonomiska besparingar och enkonkurrensfrdel.
elanvndning 2011
Frn nationella nt, 73 % Egen produktion, 27 %
Brnsleanvndning 2011
Naturgas, 51,1% Biobrnsle, 44,6% Olja, 3,3% Kol, 0,7% Elpannor, 0,3%
elanvndning 2011: 9 163 GWh Merparten, 73 procent, av elenergin kommer frn nationella elnt, medan 27 procent utgrs av el som genereras vid koncernens egna anlggningar fr mottryckskraft.
Brnsleanvndning 2011: 77 816 TJ fuel 51,1 procent av SCAs brnsleanvndning kommer frn naturgas, medan 44,6 procent utgrs av biobrnsle. Endast 3,3 respektive 0,7 procent kommer frn olja och kol.
29
Vrdeskapande fr milj | Klimat och energi
Investeringar i frnybar energi

SCA Energy, en del av affrsomrdet Forest Products, har ansvaret fr att utveckla SCAs produktion av frnybar energi. Frutom vindkraft producerar SCAEnergy frdlade och ofrdlade skogsbaserade biobrnslen och har upp draget att utforska nya affrsmjligheter inom frnybar energi.
Optimering av vindtillgngar Som Europas strsta privata markgare med stora skogsomrden i norra Sverige har SCA till gng till en vrdefull vindresurs som kan leverera frnybar energi och som kan utgra en inkomst klla fr bolaget. SCA arbetar med vindkraft p tre stt: utarrendering av mark till utvecklare av vindkraftsparker, utveckling av samarbetsprojekt samt utveckling av egna projekt. SCAs strsta vindkraftsprojekt byggs i samar bete med norska Statkraft. Det gemensamma bolaget Statkraft SCA Vind AB (SSVAB) bildades 2007 och arrenderar mark frn SCA fr vind kraftsparker. SSVAB har beviljats tillstnd fr att bygga sex av sju planerade vindkraftsparker. Deras sammanlagda produktionskapacitet kom mer att ligga p omkring 2 TWh elektricitet om ret. Byggnadsarbetet p tv av vindkraftspar kerna inleddes under 2011. De frsta vindkraft verken kommer att tas i drift under 2012. SCA har ocks startat ett fretag med det norska fretaget Fred.Olsen Renewables. Det gemensamma bolaget, FORSCA AB, kommer att anska om bygglov fr 35 vindkraftsparker p SCAmark med en total produktionskapacitet p 2 TWh. Energin som produceras kommer att sl jas till det allmnna elntet. Efter att ha skaffat sig erfarenhet p omrdet har SCA startat ett projekt fr att utveckla tv vindkraftsparker p egen hand, med potentiellt 1,2 TWh i produktionskapacitet. SCA kan komma att bjuda in samarbetspartner p ett senare sta dium, alternativt genomfra projekten p egen hand. Biobrnsle erstter oljan strands massafabrik kommer att minska de rliga fossila koldioxidutslppen med uppskatt ningsvis 50 000 ton eller mer n 80 procent nr man gr ver till skogsbaserat biobrnsle fr att driva den nya mesaugnen. Nr ugnen togs i drift i december 2011 kade produktionskapaciteten av pappersmassa med 10 000 ton om ret. Ugnen erstter tv ldre ugnar som drevs med eldningsolja. De tidigare ugnarna frbrukade 17 000 m3 eldningsolja om ret och bytet till den nya ugnen motsvarar en minskning av energikostna den p 50 MSEK. Skogsbaserade biobrnslen SCAs skogar utgr en betydande frnybar ener giresurs, och frn ett klimatperspektiv r de att fredra framfr fossila brnslen. Sgspn kan tor kas och pressas fr att bli hgfrdlad pellets, som anvnds fr uppvrmning i sm hushll och andra mindre enheter. Kommunala elbolag och kraftvrmeverk r utrustade fr att elda med flera sorters skogsbaserade lgkostnadsbiobrnslen, som ofrdlad grot (grenar och toppar) och spill frn avverkningar. SCA bidrog under 2011 med 3,2 (3,5) TWh av skogsbaserade brnslen, av vilka 0,8 (0,9) TWh bestod av frdlad brnslepellets och 2,4 (2,6) TWh var ofrdlat. Stubbar kan ge ett viktigt och fr nrvarande helt outnyttjat tillskott till skogsbaserade bio brnslen. Det r av strsta vikt att man r nog grann vid utforslingen fr att minimera strningen av mark och vattendrag. Det r bara trdstubbar av en viss storlek som r lmpliga. De mindre r inte ekonomiskt lnsamma att ta hand om, och de strre lmnas kvar som dd ved t insekter, svampar och andra organismer. SCA prvar fr nrvarande maskiner och metoder fr att utvinna medelstora trdstubbar med minsta mjliga pverkan p jord och hydrologi. NYa MLSTTNINGaR Biobrnslen Vi ska trefaldiga produktionen av biobrnslen frn vra skogar till r 2020, med 2010 som referensr. Vindkraft Vindkraftsproduktionen p SCAs skogsmarker skaka till 5 TWh till r 2020, med 2010 som referensr.
SCA arbetar med vindkraft p tre stt: utarrendering av mark till utvecklare av vindkraftsparker, utveckling av gemensamma samarbetsprojekt samt utveckling av egna projekt.
30
Klimat och energi | Vrdeskapande fr milj
Hllbar design
Minskade koldioxidutslpp frn anlggningarna r en viktig del av SCAs klimat strategi. P produktniv minimeras klimatpverkan och vrig miljpverkan under produktens hela livscykel med hjlp av en resurseffektiv leverantrskedja och innovativ design.
Livscykelperspektivet Nr SCA designar hygienprodukter (mjukpapper och personliga hygienprodukter) har man sedan 1990talet utgtt ifrn ett livscykelperspektiv och anvnder livscykelanalys, LCA. Med hjlp av metoden analyseras en produkts miljpverkan genom att granska miljdata frn produktens hela livstid, frn utvinnande av rvaran till tillverkning av produkten, transport, anvndning, tervinning och slutligen avfallshantering. Med utgngspunkt frn detta fokuserar SCA p de omrden dr klimatpverkan och vrig mil jpverkan frn materialet och produkterna r som strst. LCA r till hjlp i valet av material och leverantrer, nr man ska bestmma tillverknings metoder samt fr att styra produktutvecklingen. aktiva inkp Fr personliga hygienprodukter r det rmateria let som str fr den strsta delen av miljpver kan under livscykeln. Att fra en dialog med leve rantrerna av rmaterial r drfr viktigt fr att minimera miljpverkan. SCAs globala leveran trsstandard frn 2011 ger tydliga direktiv om kraven p kvalitet, produktskerhet, miljpver kan, kemikalier, skogssktsel och verensstm melse med SCAs Uppfrandekod, och leverant rerna utvrderas utifrn dessa kriterier. Efter utvrderingen ombeds leverantrerna att lmna information om resursanvndning och utslpp, information som sedan anvnds i SCAs livscykel analyser. Leverantrerna uppmuntras att stta upp mtbara ml fr att frbttra sina resultat. Ren produktion Eftersom rmaterialen svarar fr den strsta andelen av miljpverkan under personliga hygienprodukters livscykel ligger nyckeln till lgre utslpp och effektivare resursanvndning i att minimera avfallet under tillverkningsprocessen. Mellan 2005 och 2011 minskade deponerat avfall med 83 procent frn anlggningarna i Europa och med 76 procent i Nordamerika. Gennep i Neder lnderna lyckades uppn mlet noll avfall till deponi. Att minska energiuttaget frn fossila brnslen r ocks av strsta vikt och i februari 2011 br jade SCA anvnda grn el p anlggningen fr personliga hygienprodukter i Oawa i Polen. Elen kommer frn vindparken Suwaki i nordstra Polen. Fr mjukpapper str energianvndningen vid tillverkningen fr den strsta miljpverkan under livscykeln. SCA arbetar genom energibesparings programmet ESAVE fr att minska utslppen av koldioxid. I Mannheim i Tyskland undersker SCA mjligheten att anvnda mer biomassa fr ng produktionen. Hllbara lsningar Genom att frst kunderna och konsumenterna som anvnder SCAs produkter blir det lttare att finna bttre fungerande lsningar som r skra att anvnda och som minskar fretagets miljpver kan, inklusive minskade utslpp av vxthusgaser. Tork Xpressnap r ett innovativt exempel p en behllare dr man bara kan ta en pappershand duk i taget. Det r en hygienisk lsning som mins kar frbrukningen med minst 25 procent. Att styra frbrukningen rtt r ett utmrkt stt att minska miljpverkan. TENA Flex r ett exempel p en produktinno vation som erbjuder bde sociala och miljms siga frdelar. Inkontinensprodukten har ett hft blte och en ergonomisk utformning som gr det enklare fr vrdtagaren och personalen att byta skyddet. Den goda passformen och den frbtt rade utformningen ger mindre lckage och det i sin tur minskar antalet gnger man behver byta och tvtta lakan och klder. Hllbara innovationer ger njda kunder, personal och anvndare, samt minskad miljpverkan. Liberos ppna blja har en liknande historia. SCA lyckades genom att vlja en smart utform ning och rtt material minska vikten p bljan med 40 procent mellan 1987 och 2011. Resultatet blev att man anvnde mindre material, transpor ten blev effektivare och andelen avfall minskade. Under samma tid minskade klimatpverkan med 49 procent. I tabellen nedan visas frndringen i klimatp verkan mellan 2008 och 2011 fr ett antal europe iska personliga hygienprodukter. Alla resultat r tredjepartsverifierade av IVL, Svenska Miljinsti tutet. Lttare produkter betyder ocks mindre avfall till deponi. Inom personliga hygienprodukter arbetar SCA stndigt fr att minska vikten p pro dukterna. Frbrnning av hygienprodukter r ett bra alternativ till deponi eftersom 2580 procent av materialet i personliga hygienprodukter och upp till 100 procent frn mjukpapper bestr av frnybar rvara.
Minskning av klimatpverkan (carbon footprint reduction), 20082011, %
Produkt
TENA Flex TENA Lady TENA for Men TENA Pants TENA Slip TENA Comfort Libero ppen blja
7 17 3 7 11 6 16 8 18 7
Ren produktion
Hllbara lsningar
Libero byxblja Tunn dambinda Trosskydd
aktiva inkp
31
Vrdeskapande fr milj | Fiberinkp
Ansvarsfull anvndning av skogsrvara

SCA har klara regler fr inkp av vedrvara: all inkpt vedrvara mste ha ett ickekontroversiellt ursprung. SCA anvnder sig av en global inkpsstandard fr utvrderingar av leverantrer.
Ml: 100 procent kontroll av vedrvara r 2005 satte SCA upp mlet att kontrollera ursprunget av inkpt fiberrvara, inklusive pap persmassa och wellpapprvara. Mlet innebr att skerstlla att ingen vedfiber i SCAs produkter har ett kontroversiellt ursprung. Kontroversiellt ursprung definieras som: Virke som avverkats olagligt. Virke frn skogar med hgt bevarandevrde. Virke frn omrden dr mnskliga rttigheter eller ursprungsbefolkningens rttigheter krnks. Mlet inkluderar vedfiber frn SCAs egna skogar samt fiber, pappersmassa och wellpapprvara frn underleverantrer. Alla SCAs frskfiberfr brukande enheter r FSC Chain of Custodycerti fierade, vilket innebr att allt ocertifierat virke uppfyller kraven i FSC:s standard fr Controlled Wood (kontrollerat virke). SCA har idag 100 pro cent kontroll ver ursprunget av vedfiber och pappersmassa, medan wellpapprvara till 95 pro cent kommer frn kontrollerade kllor. SCA rknar med att uppn 100 procent kontroll under 2012. Global standard fr inkp I januari 2011 lanserade verksamheten fr mjuk papper och personliga hygienprodukter en upp daterad global standard fr leverantrer som kommer att frbttra kontrollen ytterligare, se ven sid 45. SCA Packaging och SCA Forest Pro ducts har antagit liknande globala leverantrs standarder. Skogscertifiering Sktseln av SCAs egna skogar har varit certifie rad enligt FSCstandard sedan 1999. Ett resultat av detta r att SCAs sgade trvaror, pappers massa och tryckpapper kan kpas som FSC certifierade produkter. SCA r vrldens strsta leverantr av certifierade skogsindustriprodukter och efterfrgan har kat stadigt inom samtliga omrden. SCA arbetar med system fr sprbarhet (Forest Certification Schemes) som efterfrgas av kunderna och som stds av viktiga intressenter. Vissa kunder krver produkter som r certifierade enligt PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) istllet fr FSC och drfr certifieras koncernens skogar enligt bda stan darderna. Pappersmassa SCA krver att leverantrerna av pappersmassa ska kunna garantera att de har plitliga system och dokumenterade frfaringsstt fr att kunna kontrollera leverantrskedjan och sprbarheten. I diskussionerna med leverantrerna ingr att ka inkpen av virke frn certifierade skogar. Cer tifieringar som r accepterade av SCA r FSC, PEFC samt certifiering i enlighet med kraven fr Sustainable Forestry Initiative (SFI) och Canadian Standards Association (CSA). All pappersmassa som kps in av SCA kom mer frn kontrollerade kllor. Certifieringskraven utarbetas fr att passa olika marknader. Den fluff massa som kps in till produktion av personliga hygienprodukter i Europa kommer frn USA och Sverige och kps in av FSC Chain of Custody certifierade leverantrer. Majoriteten av pappers massan som kps in fr den europeiska mjuk pappersverksamheten r Chain of Custodycerti fierad enligt FSC och/eller PEFC. I Stillahavsasien kps massan in enligt samma standarder som i Europa. MLSTTNING Fiberinkp Vi ska uppn och bibehlla vrt ml om att ingen frskfiberbaserad rvara, inklusive pappersmassa och wellpapprvara, skakomma frn kontroversiella kllor. ReSuLTaT 2011 All leverans av massa till SCAs anlggningar uppfyller koncernmlet. Samtliga SCAs vedfrbrukande enheter revi deras av oberoende revisorer och uppfyller koncernmlet. SCAs frpackningsverksamhet har kontroll ver ursprunget i mer n 95 procent av den kraftliner som affrsenheten anvnder.
32
Fiberinkp | Vrdeskapande fr milj
Wellpapprvara SCAs frpackningsverksamhet innehller bde produktion av wellpapp och frdiga frpack ningslsningar. Produktion av wellpapprvara sker p sex pappersbruk som alla r certifierade enligt FSC Chain of Custody. Vid tv bruk tillver kas kraftliner av frskfiber och vid fyra bruk tillver kas testliner av returfiber. Vid 110 olika anlgg ningar i Europa konverteras wellpappen till fr packningar. SCAs frpackningsverksamhet anvnder cirka 75 procent tervunnen fiber och 25 procent frskfiber i sina produkter. Cirka 50 procent av kraftlinern kps frn SCAs tv kraftlinerbruk i Sverige. Deras leveranser bestr till 100 procent av skogsrvaror frn SCA Skogs verksamheter, som ocks r FSC Chain of Custodycertifierade. Det innebr att allt papper som tillverkas av frsk fiber frn SCAs egen kraftlinerproduktion helt uppfyller SCAs koncernml om ansvarsfulla inkp av frskfiber. vriga 50 procent kps in frn flera olika externa leverantrer av kraftliner. Idag uppfyller mer n 95 procent av SCA Pack agings inkp av kraftliner SCAkoncernens krav p kontrollerade kllor. Fr resterande 5 procent terstr dokumentation som verifierar att ursprunget r ickekontroversiellt. Fortsatt implementering av en central enhet fr inkp i kombination med den nya leverantrs standarden gr att SCA rknar med att uppfylla kraven p 100 procent kontroll under 2012.
Returfiber SCA r en stor anvndare av returfiber som svarar fr cirka 40 procent av fiberanvndningen. Bola get r en av Europas strsta insamlare av retur papper. Vissa delar av SCAs produktion r helt returfiberbaserad, exempelvis den amerikanska mjukpappersverksamheten. Anvndningen av returfiber krver dock regel bundna tillskott av frskfiber eftersom en fiber bara kan anvndas 57 gnger innan den r fr brukad.
SCas koldioxidutslpp frn den egna produktionen kontra koldioxidabsorptionen i SCas skogar
Mton 3 2 1 0 1 2 3 Absorption Emission
Nettoupptaget av koldioxid i SCAs skogar motsvarar koldioxidutslppen som genereras av hela koncernens produktion, cirka 2,6 miljoner ton.
Standarden stller krav p massaleverantrerna att ha ett miljledningssystem p plats och att all fiber kommer frn kontrollerade kllor.
33
Vi bryr oss om ugglorna
Biologisk mngfald r ett mtt p hur ekosystemet mr och att bevara den biologiska mngfalden r ett prioriterat hllbarhetsml fr SCA. Ett exempel r bildandet av mngfaldsomrden dr minst halva arealen bestr av SCAskogar som avsatts fr naturvrd eller som skts fr att gynna naturvrden. Dd tallved r ett exempel p en knapp resurs som r en livsfrutsttning fr insekter och trd svampar. Drfr lmnar vi kvar mer n vart tionde trd att d av naturliga orsaker. Med tiden kan gamla talltrd bli lmpliga botrd frslagugglor.
Skogssktsel | Vrdeskapande fr milj
En vxande naturresurs
Som Europas strsta privata skogsgare tar SCA den dubbla rollen som ett vinstdrivande fretag och frvaltare av en viktig naturresurs p stort allvar. Alla SCAs skogar r certifierade enligt FSCstandard (Forest Stewardship Council).
Bevarande av biologisk mngfald Fr att bevara den biologiska mngfalden har SCA satt som ml att: Undanta minst 5 procent av den produktiva skogsmarken fr ekologisk landskapsplanering. Undanta ytterligare minst 5 procent av hnsyn till naturen i de frvaltade skogarna. Nrmare hlften av den vedrvara som SCA anvnder kommer frn de egna skogarna. Resten kommer frn Sverige (39 procent), Centraleuropa (12 procent) och Baltikum (4 procent). SCA kon trollerar att samtliga leverantrer tminstone upp fyller FSC:s kriterier fr Kontrollerat Virke (Con trolled Wood). Av de 2,6 miljoner hektar som gs av SCA frvaltas tv miljoner hektar fr virkesproduktion. Resterande 600 000 hektar inkluderar mindre brdig skogsmark och myrar och r en naturlig milj fr ett stort antal vxter och djurarter. Ekologisk landskapsplanering r ett av verk tygen fr att frvalta SCAs tv miljoner hektar produktiv skog. Med ekologiska landskapsplaner identifieras och sparas skogar med hgt bevaran devrde. De hjlper ven till att terstlla sllsynta miljer som frndrats p grund av brukande. Minst 5 procent av SCAs skogar undantas frn avverkning fr att bevara den biologiska mngfal den. Fokus ligger p omrden med hgt bevaran devrde som kan frvaltas fr att aktivt ka den biologiska mngfalden. En lvskog kan exempel vis fryngras fr att dra till sig hackspettar och insekter. Valda delar av skogen kan brnnas ner fr att efterlikna naturliga skogsbrnder fr att se till att arter som r beroende av frkolnat tr ska trivas och frodas. Ytterligare 5 procent eller mer produktiv skog undantas frn avverkning fr att bevara den bio logiska mngfalden. Det brukar innebra att trd med hgt vrde fr den omkringliggande naturen lmnas. Samma sak gller fr kantzoner som angrnsar till vattendrag, sjar eller torvmossar. Detta hjlper till att garantera en varierad milj och gr att det finns mat att tillg i skogen fr dju ren och hga trd dr rovfglarna kan bygga bo. Sammantaget lmnas mer n vart tionde trd pmarkerna som SCA frvaltar att d en naturlig dd. Dessa trd blir en del av skogens livscykel och tillhandahller mat till insekter, svampar och hackspettar. De skogar man vljer att inte avverka fr att bevara den biologiska mngfalden motsvarar ettmarknadsvrde p cirka 200 MSEK varje r. Mer plantering n avverkning I ver 50 r har SCA gjort skogsinventeringar dr man ftt fram information fr att kunna berkna en hllbar avkastning. Inventeringarna visar att SCAs skogar har en nettotillvxt p 1 procent. Deskogar SCA avverkar idag formades fre andra vrldskriget, i regel genom att de vrde fullaste trden avverkades och resten lmnades fr att fryngra sig sjlva. Frn och med 1950 talet brjade SCA med mer aktiv frvaltning. Efter avverkningen satte man ut och drev upp plantor fr att de skulle vxa. Som ett resultat har den stende volymen av levande trd i SCAs skogar kat med 40 procent sedan andra vrldskriget, och tillvxttakten har mer n frdubblats tack vare aktiv frvaltning. Denna lngsiktiga investering kommer att lna sig. Om ungefr 30 r kan skogarna som plante rades efter andra vrldskriget avverkas vilket i sin tur ger 20 procent mer virke n i dagslget. Skogsplantor r ocks en viktig del av SCAs verksamhet. ver 90 miljoner plantor producera des under 2011 varav 35 miljoner gr tillbaka till SCAs egna skogar. Resten sljs huvudsakligen till svenska skogsgare, och en mindre del till finska skogsgare. NY MLSTTNING Biologisk mngfald Vi ska bevara den biologiska mngfalden i vra skogar. Minst 5 procent av vr produktiva skogsmark ska undantas frn avverk ning i vr ekologiska landskapsplanering. Ytter ligare 5procent ska undantas av naturhnsyn.
att hlla en hg standard FSC (Forest Stewardship Council) ansvarar fr den hrdaste skogsfrvaltningsstandarden i vrlden. Sedan 1999 har SCAs skogar granskats rligen av FSC och har sedan dess tilldelats upp repade certifikat. FSCs granskning fr 2011 ledde till en anmrkning (Corrective Action Required, CAR) fr hur entreprenrer hanterar farligt avfall, som hydralolja och smrjmedel. SCA har som krav att farligt avfall mste hanteras i linje med bolagets riktlinjer och utvecklade tgrdsplaner s entre prenrerna ska komma att tillmtesg kraven. tgrderna infrdes i januari 2012. r 2011 certifierades SCAs skogsfrvaltning fr frsta gngen enligt PEFCstandard. Eftersom vissa av SCAs kunder krver PEFCcertifierade produkter skts nu frvaltningen av skogarna enligt bde FSC och PEFCstandard. All skogs frvaltning r sedan 1998 certifierad enligt ISO 14001. SCA Skog arbetar fr att minimera strningar p skogsmark och vattendrag under pgende avverkning. Ltta och flyttbara broar fr att skydda vattendragen r ett exempel p lsningar.
Mer n ett av tio trd som vxer p SCAs produktiva skogsmark lmnas att d av naturliga orsaker.
35
Vrdeskapande fr milj | Vattenanvndning
Minskad vattenstress
Vatten r viktigt fr SCA eftersom massa och pappersbruk anvnder stora volymer. Koncernen har stllt upp nya ml fr att minska vattenfrbrukningen iomrden med vattenstress, och fr att skerstlla att allt vatten som slpps utfrn bruken r renat och av hg kvalitet.
Nya vattenml Rent vatten r ett centralt miljml fr SCA. I vat tenhantering ingr var vattnet kommer ifrn, hur mycket som anvnds och vilken kvalitet utlopps vattnet har. Genomfrandet av koncernens vat tenml fr 20052010 resulterade i en minskning av vattenfrbrukningen med 12,0 procent och en minskning av det organiska innehllet i utlopps vattnet med 35,4 procent. Fr att flja upp detta har SCA satt upp tv nya femriga vattenml med 2010 som referensr: minska vattenfrbrukningen i omrden med vattenstress med 10 procent till 2015. frse alla SCAs massa- och pappersbruk med mekanisk och biologisk rening av utloppsvatt net till 2015. SCA anvnder stora volymer vatten i massa och papperstillverkningen. Under 2011 anvndes 232 miljoner kubikmeter vatten, till strsta delen frn ytvattenkllor. Majoriteten av SCAs bruk ligger i omrden med god vattenfrsrjning, och de str fr mer n 95 procent av koncernens vattenfrbrukning. Ien frsk Water Profile frn IVL, Svenska Miljinstitutet slogs det fast att den svenska skogsindustrin, trots att den r vattenintensiv, inte pverkar vat tenfrsrjningen fr andra anvndare. SCA koncentrerar sina vatteninsatser till omrden med vattenbrist. Genom att kombinera allmnt erknda metoder fr vattenbedmning frn FAO (Frenta nationernas livsmedels och jordbruksorganisation), World Resources Institute och University of New Hampshire med SCAs egen kunskap har tio bruk med begrnsad vattentillgng identifierats (ett frpacknings och ett mjukpappersbruk i Lucca i Italien, La Riba, Puigpelat och Mediona i Spanien, Box Hill i Aus tralien, Cajica i Colombia, Monterrey och Saha gun i Mexiko, samt Flagstaff i USA). Mlet att minska vattenfrbrukningen i dessa bruk med 10 procent till 2015 r en utmaning ungefr hlften har redan en vldigt lg frbrukning tack vare befintlig vattenbesparande teknik. Under en lngre tid har minskad vattenfrbrukning varit hgsta prioritet fr dessa tio bruk. SCA lgger stor vikt vid att skerstlla hg kvalitet p utloppsvattnet. 43 av koncernens 45 bruk anvnder redan bde mekanisk och biolo gisk rening av utloppsvattnet. De terstende tv bruken finns i Colombia och Ecuador. Den meka niska reningen rensar bort slam, och den biolo giska rensar bort det organiska innehll som pverkar den biologiska syrgasfrbrukningen (Biological Oxygen Demand, BOD) och den kemiska syrgasfrbrukningen (Chemical Oxygen Demand, COD) frn utloppsvattnet. Mest ytvatten En ansvarsfull vattenfrbrukning handlar lika mycket om var man hmtar vattnet som hur mycket man anvnder. Dricksvatten hmtas i huvudsak frn grundvattenreservoarer, som fylls p lngsamt av ytvatten som rinner ner genom marken. Frmodligen kommer samhllet att anvnda allt mer grundvatten under de kom mande rtiondena. Av den anledningen hmtar SCA bara 12 procent av sitt vatten frn grundvatt net, och det mesta av vattnet som anvnds i pro duktionen r ytvatten. Vattenpverkan I takt med att tillgngen p vatten minskar i vissa regioner har tankar vuxit fram p ett verktyg fr att mta vattenpverkan liknande verktygen fr att mta klimatpverkan. Denna analytiska metod gr att man kan berkna hur mycket vatten som gr t i produktionen per kilo eller ton av en pro dukt genom en livscykelanalys. Metoden kan ven anvndas p fretag, regioner eller lnder fr att skdliggra vattenfrbrukningen. SCA menar att vrdet av en mtning av vattenpver kan p produktniv r begrnsad, eftersom till gngen p vatten varierar s kraftigt vrlden ver. En produkt som anses vara vattenintensiv i ett torrt omrde kan samtidigt anses vara lgintensiv i ett vattenrikt omrde. MLSTTNING Vatten Vr ambition r hllbart vattenbruk och vi ska minska vr vattenfrbrukning i omr den med vattenstress med 10 procent till 2015, med 2010 som referensr. Samtliga SCAs massa och pappersbruk ska frses med mekanisk och biologisk vattenrening till r 2015. ReSuLTaT 2011
% 0 2 4 6 8 10 Ml 2010 2011 2015
Vid utgngen av 2011 hade vattenanvndningen i omrden med vattenstress minskat med 0,1 pro cent. Av koncernens massa och pappersbruk r 43 frsedda med mekanisk och biologisk rening.
36
En knapp resurs
Dricksvatten r frdelat extremt ojmnt mellan olika regioner. Det r anledningen till att SCA fokuserar sina insatser p att minska vatten anvndningen i lnder med vattenstress, som Mexiko, Colombia, Spanien, Italien och Australien. SCAs nybyggda mjukpappersanlgg ning i Mexiko r ett utmrkt exempel p hur vi frskrar oss om att vi inteanvnder mer vatten n som r absolut ndvndigt. Vi har ven installerat ett frstklassigt vattenreningsverk p anlggningen.
Vrdeskapande fr milj | Vattenanvndning
Vattenfrvaltning i vrlden SCA r ense med EU om att vatten bst frvaltas p distriktsniv. D r det mjligt att ta hnsyn till de unika frutsttningarna i varje distrikt. Distrik ten r organiserade runt avrinningsomrden, som kan g ver nationsgrnserna. I EU:s Vattendirek tiv uppmuntras alla intressenter att delta i plane ringen av frvaltningen av avrinningsomrden, och det stlls krav p att allt vatten i Europa ska ha uppntt god status 2015. Industrin frvntas bidra genom att betala fr kontroller och frvalt
ning av vattnet i nromrdet, s kostnaden kom mer frmodligen att ka mrkbart. SCA bevakar vattenrelaterad lagstiftning i helavrlden, och i synnerhet i lnder som USA, Australien och Nya Zeeland. Koncernen deltar aktivt i utvecklingen av en ny ISOstandard fr vattenavtryck. SCA kan bidra med bolagets kun nande och ge rd till lagstiftare inom omrden som hur olika produktions och reningsmetoder pverkar vattenfrbrukning, produktkvalitet och utslpp till vattendrag.
SCA har goda skl fr att fokusera sina insatser i omrden med vattenbrist.
Frbttrad vattenrening i sterrike

I oktober 2011 installerade SCA en ny anlggning fr anaerob rening av utloppsvattnet, inklusive ett kyltorn och biogasbehandling, p bolagets mjukpappersbruk i Ortmann i sterrike. Den tidigare reningsanlgg ningen var frn 1989 och i slutet av sin livslngd. Den nya reningsanlggningen har hittills levt upp till frvntningarna. CODvrdet, som r ett mtt p hur mycket syrgas som krvs fr att bryta ner de organiska mnena i vattnet, har minskat med 20 till 30 procent fr utslppen till den nrliggande floden och mlet r att minska utslppen med 6070 procent. I anlggningen produceras nrmare 100 kubikmeter biogas i timmen. Biogasen kommer att anvndas i energiproduktionen p mjukpappersbruket. Investeringen uppgick till 40 miljoner kronor.
38
Produktskerhet | Vrdeskapande fr milj
Ett starkt skyddsnt

P SCA har man djupgende kunskaper och en hg medvetenhet om ansvars full hantering av kemikalier. Produktskerhet r av strsta vikt i arbetet med fr packningar och mjukpapper fr livsmedelsindustrin samt hygienprodukter som kommer i nra kontakt med huden.
Sker anvndning av kemikalier Kemikaliehantering r ett prioriterat omrde fr SCA, och i koncernen r man noggrann med att skerstlla att de kemikalier som anvnds r effektiva, hanteras skert och har s liten pver kan som mjligt p mnniska och milj. SCA bevakar all relevant lagstiftning och dess konse kvenser vrlden ver. SCAs interna processer ser till att bde hlso och miljfrgor beaktas i den dagliga driften p bruken och anlggningarna. En av de viktigaste frordningarna som pverkar hur kemikalier hanteras p SCA r EU:s Reachfrordning (Registrering, utvrdering, god knnande och begrnsning av kemikalier). Den omfattar kemikalieanvndning och kemikaliernas pverkan p arbetsmiljn, konsumenternas hlsa och miljn. SCA anvnder stora mngder av vissa indu strikemikalier vid framstllningen av massa och papper. Samtliga kemikalier som tillverkas eller importeras av leverantrer i mngder ver 1000 ton per r ska finnas registrerade i enlighet med kraven i frsta fasen av Reach. Nsta fas startar den 1 juni 2013 och d krvs att leverantrer ven registrerar alla kemikalier som man tillverkar eller importerar mer n 100 ton per r av. Reach freskriver att leverantrer ska lmna information om de farliga kemikalier som sljs p skerhetsdatablad, ngot som lnge varit praxis ikemikaliebranschen. De elektroniskt lagrade skerhetsdatabladen uppdateras med aktuell information om till exempel tgrder vid risk scenarier, och skickas vidare lngs leverantrs kedjan s att anvndarna (SCA) hlls informerade vid varje steg. Srskilt farliga kemikalier (Substances of Very High Concern, SVHC) publiceras p Europeiska kemikaliemyndighetens bevakningslista. SCA bevakar frndringar p denna lista noggrant fr att skerstlla att alla produkter efterlever kraven. Kemikalieanvndning regleras ven i annan lagstiftning, som lagar kring produkter som kom mer i kontakt med livsmedel. SCA r srskilt akt samt nr det gller frpackningar och mjukpap per fr livsmedel och produkter som kommer i nra kontakt med huden, som mjukpapper och personliga hygienprodukter. All wellpapprvara som lmnar koncernens bruk uppfyller samma hga krav som fr livsmedelsfrpackningar, ven om den ska anvndas fr exempelvis elektro nikvaror eller mbler. Liknande krav gller fr mjukpapper och personliga hygienprodukter. Garanterat skra produkter Produktskerhet r oerhrt viktigt, och SCA sam arbetar med konsumenter, kunder, branschorga nisationer och lagstiftare fr att skerstlla att bolagets produkter uppfyller de ndvndiga kra ven. Kraven p produktskerhet skiljer sig fr de olika affrsenheterna, och varje enhet ansvarar fr skerheten p de egna produkterna. Processen brjar med den globala leveran trsstandarden. Dr specificeras krav p kvalitet, produktskerhet, milj, kemikalier och efterlev nad av Uppfrandekoden. Dr uppges ven kemikalier som br hanteras med extra frsiktig het s leverantrerna r medvetna om vilka mnen som br undvikas. De strngaste kraven stlls p livsmedelsfr packningar och hygienprodukter. Fr att utvr dera produktskerheten samlas relevanta uppgif ter in frn leverantrerna och kemiska analyser genomfrs samt toxikologiska tester fr person liga hygienprodukter. Produkten genomgr ven en skerhetskontroll dr konsumentgruppen, till lmplig lagstiftning och sannolik anvndning beaktas.
39
Vi krver bevis
Vi vill frskra oss om att vr egen och vra leverantrers verksamhet efterlever vad som freskrivs i vr Uppfrandekod inom hlsa och skerhet, arbetsvillkor, barnarbete, respekt fr mnskliga rttigheter etc. Vra utvrderingar av Uppfrandekoden r ett stt att flja upp att koden efterlevs. Under 2011 genomfrdes utvrderingar av verksamheten i Malaysia och Ryssland. Bdautvrderingarna visade att anlggningarna skts i enlighet med Uppfrandekoden.
Vrdeskapande fr mnniskor
En vrdebaserad metod
SCAs arbete med socialt ansvarstagande genomsyras av en stark affrskultur som bygger p SCAs krnvrden respekt, ansvar och hgklassighet samt hga krav p affrsetik, arbetsrtt, arbetsmilj, mnskliga rttigheter och bekm pande av korruption. SCAs Uppfrandekod lgger grunden fr hur SCAs anstllda och leverantrer ska uppfylla intressenternas allt hgre frvntningar p hur en hllbar verksam het ska sktas. Utbildning och ledningssystem frstrker ambitionerna och hjl per till att omstta mlsttningarna i praktisk handling. Varje aspekt av att driva ett fretag frn utvecklingen av en strategi till det dagliga beslutsfattandet mste terspegla bolagets vrderingar och ett socialt ansvarstagande. Fretag frvntas i allt hgre grad bidra till samhllet med mer n bara produkter och tjnster: allt frn respekten fr de anstlldas mnskliga rttigheter och lngs med hela leverantrskedjan, till en nolltolerans fr mutor och korruption. SCAs leverantrsstandard till exempel, frmjar gemensamma vrderingar och prioriteringar lngs leverantrskedjan. Komplexiteten hos SCAs verksamheter och den globala nrvaron gr det n viktigare att all interaktion och alla relationer skts ansvarsfullt fr att ge en positiv effekt p samhllet.
Uppfrandekod
Hlsa & skerhet
sid
42-45
sid
46-48
Vrdeskapande fr mnniskor | Uppfrandekod
Leva efter Koden

SCAs Uppfrandekod levandegr koncernens vrderingar i det dagliga arbetet och skerstller att bolagets verksamhet fljer globala standarder fr god affrssed.
SCAs Uppfrandekod utgr en hrnsten i styr ningen av bolaget. Dr beskrivs de frvntningar som finns p hlsa och skerhet, relationen till medarbetarna, respekt fr mnskliga rttigheter och bekmpande av korruption. Dessutom beto nas vikten av att bygga starka och transparenta relationer med lokala samhllen och att upprtt hlla en hg integritet nr man gr affrer. Interna tionella konventioner och riktlinjer, som FN:s dekla ration om mnskliga rttigheter, ILO:s krnkonven tioner och OECD:s riktlinjer fr multinationella fre tag har influerat Uppfrandekoden. Koden anger en lgstaniv som varje anstlld och samtliga affrskontakter till SCA frvntas upprtthlla. Enligt SCAs materialitetsanalys (se sid 15) r frgor som rr hlsa och skerhet, relationen till medarbetarna och bekmpande av korruption de delar av den sociala agendan som r mest rele vanta fr bolaget. Srskilda utbildningsmaterial och granskningsprotokoll har tagits fram fr att stdja efterlevnad av Uppfrandekoden p omr dena mnskliga rttigheter, arbetsrtt och arbets milj, samt utvrderingar av affrsetik (Business Practice Reviews) dr enheten fr internrevision granskar hur globala SCAriktlinjer om bekmp ning av korruption och internkontrollregler efterlevs. Kartlggning och hantering av risker SCA inriktar insatserna p de omrden dr man kan gra strst skillnad. Varje r kartlgger SCA de marknader dr risken fr korruption och brott mot de mnskliga rttigheterna r som strst. Det sker med hjlp av information frn Transparency International och Amnesty International, de ide ella organisationer som r mest framstende inom arbetet med bekmpning av korruption och upprtthllandet av mnskliga rttigheter, samt till viss del frn Maplecroft, ett fretag som kartlg ger politiska, ekonomiska, sociala och miljrela terade risker. Runt 22 (20) procent av koncernens frslj ning kommer fr nrvarande frn lnder med fr hjd risk fr korruption, och 1 procent kommer frn lnder med knda risker fr mnskliga rttig heter. SCA inriktar sina utbildnings och gransk ningsinsatser p utvalda verksamheter. Valet grundas p fyra kriterier: huruvida anlggningen ligger i geografiska omrden som bedms vara srbara fr ickefinansiella risker, storleken p verksamhetens omsttning, huruvida verksamhe ten nyligen r frvrvad, och om det finns tecken som tyder p att kraven inte uppfylls p en viss anlggning (se ven sid 43). I dagslget har 71 MLSTTNING Uppfrandekoden Vi ska efterleva SCAs Uppfrandekod. Samtliga anstllda ska genomg regelbunden utbildning i koden. ReSULTaT 2011 Start fr en global utbildningskampanj av Uppfrandekoden. Utvrderingar av Uppfrandekoden genom frdes i Malaysia och Ryssland. Utvrderingar av affrsetik genomfrdes i Centralamerika och Grekland. Implementering av den globala leverantrs standarden i hygienverksamheten. Utveckling av motsvarande standarder i fr packnings och skogsindustriverksamheten.
(66) procent av SCAs verksamheter i riskutpe kade lnder genomgtt en granskning av efter levnaden av affrsmetoderna. Det som mts blir gjort. SCAs interna rappor teringssystem, dr uppgifter frn varje verksam het samlas in minst en gng om ret centralt, hjl per bolaget att upprtthlla den hga standarden. Systemet r baserat p relevanta GRIindikatorer (Global Reporting Initiative), de mest respekte
I korthet: Uppfrandekoden
Uppfrandekoden infrdes 2004 och r baserad p SCAs krnvrden respekt, hgklassighet och ansvar. Koden r anpassad till FN:s deklaration om mnskliga rttigheter, internationella arbetsorganisationen ILO:s krnkonventioner och OECD:s riktlinjer fr multinationella fretag, och tjnar som ett riktmrke fr hur enskilda individer och arbetsgrupper ska agera nr anstllda fattar affrsbeslut eller stlls infr etiska dilemman. Uppfrandekodens viktigaste delar i korthet: Hlsa och skerhet: att stndigt frbttra hlsa och skerhet och erbjuda medarbetarna en sker arbetsmilj. Relationen till medarbetarna: skapa en bolagskultur dr alla medarbetare behandlas med respekt, inte diskrimineras och fritt kan engagera sig fackligt. Affrsmetoder: konkurrera p rttvisa villkor vid prissttning av produkter och tjnster, med nolltolerans fr all form av korruption och oetiska affrsmetoder. SCA stller samma krav p leverantrerna som p sig sjlvt, vilket mrks i bolagets leverantrskrav. Respekt fr mnskliga rttigheter: skerstlla att de mnskliga rttigheterna respekteras, med srskilt fokus p att motverka barnoch tvngsarbete. Relationer till samhllet: bidra direkt och indirekt till de samhllen bolaget r verksamt i. Kommunikation och integritet: Skerstlla ppen kommunikation, men med hnsyn tagen till affrshemligheter och respekt fr individens rtt till personlig integritet. Uppfrandekoden gller fr samtliga SCAs medarbetare verallt ochsamtliga distributrer. Den finns tillgnglig p 20 sprk p www.sca.com.
42
Uppfrandekod | Vrdeskapande fr mnniskor
rade riktlinjerna fr ickefinansiell rapportering. Dessa nyckeltal underlttar inte bara riskhante ringen, utan ven hllbarhetsrapporteringen effektiviseras. ka medvetandet I enlighet med koncernens Ml fr mnniskor ska samtliga anstllda regelbundet utbildas i Upp frandekoden och god affrssed, inklusive hur man motverkar korruption, mutor och oetiskt beteende. Detta sker i form av lrarledd och web baserad undervisning. Alla nyanstllda genomgr utbildningen, som sedan repeteras med regel bundna mellanrum. I dagslget har runt 98 (97) procent av de anstllda ftt information och utbildning. Fr att omstta Uppfrandekoden i verklighe ten finns det riktlinjer. Riktlinjerna till Uppfrande koden kom ut 2010 och specificerar hur man ska
uppfylla SCAs frvntningar och vad de anstllda och vriga intressenter kan frvnta sig av SCA. En uppdaterad eutbildningsplattform och material fr lrarledd utbildning har versatts till runt 20 sprk och ingr i en global kampanj fr att uppmrksamma och pminna om Uppfrandeko den. Kampanjen kommer att pg fram till slutet av 2012. Kommunikation och informationsskerhet SCA fortsatte ven med en koncernomfattande utbildning som initierades 2010 med mlet att gra medarbetarna medvetna om vikten av infor mationshantering och dataskerhet. Bristande hantering gllande exempelvis kundrelaterad information, prisinformation, intellektuellt kapital med mera kan leda till negativ pverkan p SCA bde ekonomiskt och ryktesmssigt.
Utbildningen ges frmst via ett webbaserat verk tyg. Vid rets slut hade drygt 18 000 anstllda genomgtt utbildningen och mlet r att 24 000 personer ska genomg den. Rapportering av vertrdelser Ibland rcker det inte med utbildning och gransk ningar. Det r ven viktigt att ha rutiner fr rappor tering av eventuella vertrdelser. Samtliga anstllda uppmanas kontakta sina chefer, perso nalavdelningen, fretagets jurister, eller sina fack liga ombud om de vill rapportera en situation dr Uppfrandekoden eventuellt inte efterlevs. Dess utom kan man finna ett anmlningsformulr p intrantet som kan fyllas i och skickas in ano nymt. I Asien finns ett journummer, som drivs av oberoende aktrer, dit man kan ringa och anmla vertrdelser.
Granskningen ska ge vgledning

Efterlevnaden av Uppfrandekoden och god affrssed vervakas genom separata granskningsprocesser med ett gemensamt ml: ge vgledning t de lokala verksamheterna i hur de ska frbttra sina metoder. Utvrderingar av Uppfrandekoden, som tidigare kallades Utvrderingar av mnskliga rttigheter, genomfrs av team med ett flertal kompetenser och leds av internrevisionen. De undersker bde efterlevnad av Uppfrandekoden och affrsseden samt utvrderar den interna verksamheten och de lokala inkpsrutinerna. Utvrderingarna startade 2005, och under 2010 reviderades metodiken. SA8000, en global standard fr socialt ansvarstagande fr anstndiga arbetsvillkor, anvnds som extern riktlinje fr att implementera och utvrdera efterlevnad av Uppfrandekoden. Sammanlagt 20 SCA-anstllda frn ett flertal funktioner inom koncernen har utbildats i granskning enligt SA8000 av certifieringsfretaget SGS. Hittills har den reviderade processen anvnts p tre platser. God affrssed Internrevisionen utfr utvrderingar av affrsmetoderna. tta utvrderingar har gjorts sedan starten 2008. De granskade enheterna str fr ungefr 15 procent av SCAs totala verksamhet och fr 71 procent av verksamheten i riskomrden. Granskningen omfattar en genomgng av affrsdokumentationen och intervjuer med personer i lednings-, frsljnings- och inkpsbefattningar som kan tnkas konfronteras med frgor som korruption och oetiska affrsmetoder. Resultatet frn granskningen rapporteras till styrelsen via Revisionsutskottet. Efter granskningen ska varje enhet lmna in en tidplan fr tgrder. En uppfljande granskning r bara aktuell i extremfall. Vid behov genomfrs utvrderingar tillsammans med en oberoende part. Granskningsresultat Under 2011 genomfrdes veckolnga utvrderingar av affrsmetoderna vid SCA-enheter i Grekland och Centralamerika, och utvrderingar av efterlevnad av Uppfrandekoden vid anlggningar i Ryssland och Malaysia. Utvrderingen av affrsmetoderna belyste SCAs frhllanden med kunder, distributrer och myndigheter och grundades p intervjuer med chefer p olika avdelningar. Bda granskningarna kom fram till att affrsmetoderna i Grekland och Centralamerika ligger i linje med SCAs Uppfrandekod, och man fann inga tecken p vertrdelser. Dessutom visade granskningarna hur en risk kan bli en mjlighet SCAs goda rykte inom det affrsetiska omrdet ansgs vara en affrsfrdel fr bolaget i bda lnderna. Utvrderingarna av Uppfrandekoden i Ryssland och Malaysia tydde p att Koden, riktlinjerna och SA8000 efterlevdes, men att det fanns visst utrymme fr frbttringar. Vid en anlggning i Ryssland efterlevdes tio av tolv avsnitt i SA8000, och vertids- och skerhetsarbetet kunde frbttras. tgrdsplaner togs fram i samband med granskningen och skrevs under av den lokala ledningen. I Malaysia kunde ledningen inte helt och hllet visa att de uppfyllde villkoret om att betala ut en ln som gr att leva p. Ledningen har tagit sig att gra en oberoende utredning av vad som lokalt rknas som en ln som gr att leva p och som ska vara klar till en uppfljande granskning under andra kvartalet 2012.
43
Vrdeskapande fr mnniskor | Uppfrandekod
vertrdelser Under 2011 rapporterades sammanlagt 27 (tta) fall av vertrdelser av Uppfrandekoden. Sex fall rrde affrsetik och korruption, tta diskrimine ring och de terstende 13 innefattade bland annat missbruk av Internet och brott mot SCAs vrderingar. I samtliga fall har disciplinra tgr der vidtagits eller den anstlldes anstllning avslutats. kningen av antalet rapporterade fall beror p att 20 av dem rapporterats in via en ano nym telefonlinje som finns i den asiatiska verk samheten, frn mindre allvarliga vertrdelser som missbruk av Internet till ett mer allvarligt fall av diskriminering. SCA tar alla vertrdelser av Uppfrandeko den p strsta allvar och vidtar tgrder nr sdana situationer uppstr. I ett korruptionsfall under 2011 krvde en anstlld att en leverantr skulle betala en avgift fr att f gra affrer med SCA. Leverantren rapporterade beteendet till SCAs HRavdelning och en utredning tillsattes. Utredningen ledde till att den anstllde avskeda des och ett meddelande skickades ut till samtliga medarbetare fr att pminna och informera dem om vikten av god affrsetik. Ett fall av diskriminering rrde missbruk av epost. En anstlld skickade olmplig epost med sttande sprkbruk till en kollega. Eposten skickades vidare till den lokala fackfreningen som rapporterade den. Detta stoppade epostan det och den anstlldes chef vidtog disciplinra tgrder. Ett annat fall rrde missbruk av Internet dr den anstllde fick en reprimand och en var ning om att ett upprepat beteende skulle resultera i avsked.
etisk rapportering i vrdekedjan SCAs Uppfrandekod bygger p samma uppfatt ning om god affrssed som man kan frvnta sig av ett ansett fretag. Den ligger drmed i linje med kundernas frvntningar. Fr att komplettera SCAs Uppfrandekod, ka transparensen och inge frtroende fr bola gets metoder rapporterar SCA ven till Sedex (Supply Ethical Data Exchange). Med hjlp av Sedex kan man ge kunder information om bola gets resultat, risker och metoder i ett anvndar vnligt format som gr det mjligt att jmfra fretag. De flesta av SCAs anlggningar rappor terar fr nrvarande in till det webbaserade syste met, och SCA frvntar sig ven att bolagets leverantrer gr det. Samriskbolag SCA uppmuntrar sina samriskfretag och part ners, exempelvis distributrer, att ta sin Upp frandekod p lika stort allvar som SCA. SCA har ett antal samriskbolag. Varje bolag leds av en lokal styrelse med representanter frn SCA och deras samarbetspartner. Frgor kring efterlevnad av Uppfrandekoden diskuteras regelbundet p styrelsemtena, och allvarliga vertrdelser rapporteras direkt till SCA. Att upprtthlla en hg standard bland distri butrerna krver att SCA utvar sitt inflytande mer indirekt. Ett gott exempel p detta kommer frn Costa Rica dr SCA tog fram utbildnings material fr distributrerna Wamase och Coarsa fr att ka kunskaperna om SCAs vrderingar, strategi och koder.
I dagslget har 71 (66) procent av SCAs verksamheter iriskutpekade lnder genomgtt en granskning av affrsmetoderna.
44
Leverantrskedjan | Vrdeskapande fr mnniskor
Fokus p leverantrskedjan
SCAs ntverk av leverantrer blir allt mer komplext och globalt. Fr att mta utmaningen finns koncerngemensamma inkpsrutiner som skerstller att SCAs produkter tillverkas med respekt fr mnniskor och milj.
En ansvarsfull hantering av leverantrskedjan r en integrerad del av hllbarhetsstrategin. SCAs mlsttning r att samtliga av koncernens leve rantrer ska uppfylla koncernens globala leveran trsstandard till 2015. I dag ingr sociala och miljmssiga krav i ungefr 95 procent av SCAs strre leverantrsav tal. kningen kan delvis frklaras av arbetet med att implementera den uppdaterade leverantrs standarden i hygienverksamheten. Samtliga potentiella leverantrer kontrolleras innan de kan godknnas och granskas sedan regelbundet. Mnskliga rttigheter och miljfrgor str fr omkring 20 procent av bolagets allmnna gransk ningsprocess. Inga avtal med strre leverantrer stoppades eller sades upp p grund av vertrdelser under 2011. Detta r annars den sista tgrden man vidtar. Under 2010 genomfrdes en uppdatering av SCAs leverantrsstandard. Syftet var att harmoni sera rutinerna inom koncernen rrande ansvars fulla inkp och att bygga en plattform med: Efterlevnad av den globala leverantrsstandar den. Rapportering av resultatet i Sedex (vrldens strsta gemensamma databas fr etisk leve rantrsdata). Granskningar av leverantrer i hgrisk omrden. Verksamheten p hygienomrdet har exempelvis arbetat med implementeringen av standarden frn och med januari 2011, och gjort framsteg p alla tre punkter. Samtliga strre globala rvarule verantrer hade vid rets slut klausuler om efter levnad av Uppfrandekoden i sina avtal. Av hygienverksamhetens 235 strre globala leveran trer rapporterade 64 stycken resultatet via Sedex under 2011, vilket var det frsta ret som leverantrerna uppmanades att registrera sig. SCA anvnder en riskbaserad metod fr att vervaka leverantrskedjan i sin egen produktion. Under 2011 lade man srskilt fokus p gransk ning i Kina, som fr nrvarande anses vara ett hgriskomrde p grund av dlig verkstllighet av landets arbetsrttsliga och miljmssiga lagar. Tre leverantrer valdes ut fr tvdagars granskningar av efterlevandet av leverantrsstan darden. Dessa tre str fr 30 procent av utgifterna fr inkp i Kina fr hygienverksamheten. Inga all varliga vertrdelser upptcktes, men under granskningen ptrffades brister gllande antalet arbetstimmar, arbetsmiljn och freningsfriheten. Dessa brister fljs upp inom sex mnader. Det granskade fretaget mste bevisa att man har tgrdat bristerna, och chefsgranskaren avgr om ytterligare tgrder behver vidtas. Standarden definieras Den globala leverantrsstandarden omfattar fr gor om kvalitet, produktskerhet, milj, kemikalier och Uppfrandekoden, och r framtagen fr att terspegla SCAs tagande om att flja de tio principerna i FN:s Global Compact. Inkpsavdel ningarna ansvarar fr att genomfra standarden. Standarden gller globalt, men den varierar ngot mellan affrsomrdena med anledning av vilka frgor som r relevanta fr de olika vrde kedjorna. SCAs vriga affrsomrden hller just nu p att anpassa den globala standarden till sin verksamhet. Frpackningsverksamheten brjade introducera standarden fr sina stora leverantrer i slutet av 2011 och Skogsindustriprodukter fljer efter under 2012. Utbildning Under 2011 fick runt 100 anstllda inom hygien verksamheten lrarledd utbildning i leverantrs standarden. Dessutom har presentationsmaterial tagits fram fr att f leverantrerna medvetna om och acceptera standarden. Viktiga rmaterials och varuleverantrer i Asien utbildades i hur man uppfyller dessa frndrade krav. NY MLSTTNING Leverantrsstandard SCAs leverantrsstandard ska anvndas fr att frmja gemensamma vrderingar och prioriteringar genom hela leverantrskedjan. Frn 2015 ska den finnas med i alla leverantrs kontrakt.
Idag ingr sociala och miljmssiga krav i ungefr 95 procent av SCAs strre leverantrsavtal.
45
Vrdeskapande fr mnniskor | Hlsa och skerhet
En sker och hlsosam arbetsmilj

SCAs verksamhet r nra frknippad med hlsa och hygien. Att garantera sina anstlldas hlsa och skerhet r av strsta vikt fr SCA och dess intressenter och fretaget stller stora krav p arbetsmiljn.
SCA har mnga produktionsanlggningar och en omfattande skogsverksamhet, och skerheten spelar en avgrande roll i driften av dessa. SCA har en nollvision fr skador och olyckor p arbetsplatsen. I ljuset av detta har bolaget satt upp en mlsttning om att minska olycksfallsfrekvensen med 25 procent mellan 2011 och 2016, med 2011 som referensr. Skerheten kommer frmst P varje SCA-anlggning finns det rutiner fr att skapa skra arbetsplatser. Dessa rutiner r till fr att identifiera, bemta och minska riskerna, samt frbttra skerhetstnkandet och minska stillestndstiden p anlggningen. Bolaget har en lng tradition av att rapportera resultatet mnadsvis p koncernniv. I samtliga SCAs styrsystem ingr en heltckande skerhetsutbildning, skerhetsml, riskidentifiering, kontinuerlig resultatuppfljning samt arbetstagarrepresentanter i arbetsmiljkommitterna. 94 procent (94) av den totala arbetsstyrkan finns representerad i sdana kommitter. Riktlinjer fr en gemensam plattform SCA-koncernens hlso- och skerhetspolicy definierar hur bolaget hanterar dessa frgor i de olika verksamheterna och bland alla anstllda. Riktlinjerna r baserade p internationella standarder som OHSAS 18001, och ska skerstlla att affrspraxis uppfyller kraven frn nationell lagstiftning och verensstmmer med Uppfrandekoden. SCA har sedan 2009 haft en referensgrupp med ansvar fr att koordinera hlso- och skerhetsfrgor inom koncernen och gra mlet relevant fr alla delar av verksamheten. Ett rapporteringssystem fr kritiska incidenter stod klart 2011 och ska lanseras under 2012. I systemet ingr koncerngemensamma data rrande varje allvarlig incident, frebyggande tgrder som vidtagits efter varje sdan incident, rekommendationer till andra SCA-anlggningar och kontaktuppgifter fr ytterligare information. Skerhetsinspektioner Fr att f en bttre bild av nulget och rdande praxis under 2011, mlets jmfrelser, genomfrde SCA en underskning fr att kartlgga samtliga anlggningars styrsystem. Resultatet visar bland annat att 28 procent av SCAs verksamhet har certifierats i enlighet med OHSAS 18001-standarden, och de terstende angav att de anvnder ett alternativt certifieringsprogram. SCA planerar att arbeta mot en gemensam standard, OHSAS 18001, i framtiden. Utbildning En proaktiv instllning som uppmuntrar enskilda individer att ta ansvar genomsyrar SCAs utbildningsprogram. Detta tillvgagngsstt bidrar till att skifta fokus mot frebyggande av olyckor. Samtliga nyanstllda och alla entreprenrer genomgr en skerhetsintroduktion och utbildning i brandskerhet samt frsta hjlpen. Mta och kontrollera Nyckelindikatorer p skerhetsomrdet utgr grunden i koncernens arbete med att identifiera risker, och de lgger grunden fr ett stndigt pgende frbttringsarbete. Bde farliga incidenter och smrre tillbud som inte leder till sjukNY MLSTTNING Hlsa och skerhet fr medarbetarna Vi har en nollvision fr arbetsplatsolyckor, och viska minska olycksfallsfrekvensen (FR) med 25procent mellan 2011 och 2016.
frnvaro rapporteras. Fljande nyckeltal gller fr all verksamhet: Antal olyckor med frlorad arbetstid som fljd (Lost Time Accidents, LTA): olyckor som leder till att en anstlld missar nsta schemalagda arbetsdag/skift. Antal frlorade arbetsdagar (Days lost, DLA): antalet skift/arbetsdagar som gr frlorade p grund av en LTA. Olyckors svrighetsgrad (Accident severity rate, ASR): DLA i frhllande till LTA. Antal olyckor per 100 anstllda (Incidence rate, IR): LTA i frhllande till antalet anstllda. Olycksfallsfrekvens (Frequency Rate, FR): LTA i frhllande till antalet arbetstimmar. Ddsolyckor. Resultat Nstan alla nyckeltal inom hlsa och skerhet visar p frbttringar under 2011 jmfrt med 2010. Olycksfallsfrekvensen (FR) minskade med 15 procent (14 procents kning), medan olyckornas svrighetsgrad (ASR) minskade med 7 procent (14 procents minskning). SCA mste tyvrr meddela att det den 29 augusti 2011 intrffade en ddsolycka p en av SCAs frpackningsanlggningar i Tjeckien. En av SCAs anstllda, en 60-rig underhllsarbetare, hll p med reparationer i ett avloppsschakt.
Olyckor per 100 anstllda (IR)
Olyckornas svrighetsgrad (ASR)
Hlsa och skerhet, nyckeltal

2011
2,0 1,5 1,0 0,5 0,0
30 25 20 15 10 5 2007 2008 2009 2010 2011 0 2007 2008 2009 2010 2011
Antal olyckor med frlorad arbetstid som fljd (LTA) Antal frlorade arbetsdagar (DLA) Olyckornas svrighetsgrad (ASR) Antal olyckor per 100 anstllda (IR) Olycksfallsfrekvens (FR) Ddsolyckor
Mer utfrlig statistik finns p sidan 66.
492 11 070 22,5 1,3 7,1 1
46
Hlsoeffekten
Hlsoprogram p arbetsplatsen blir allt vanligare och orsaken r enkel: hlsosamma medarbetare brukar vara mer njda och mer produktiva. Fr SCA som verkar fr att frbttra mnniskors liv s r medarbetarnas vlbefinnande ett betydelsefullt stt att visa att fretaget lever som det lr. SCAs nordamerikanska verksamhet har sedan 2008 bedrivit ett hlsoprogram som bland annat inbegriper regelbundna hlsokontroller, tidig upptckt av hlsorisker och att uppmuntra en hlsosam livsstil. Affrsenheten har identifierat diabetes som en kritisk frga och hjlper medarbetare i den hgsta riskkategorin.
Vrdeskapande fr mnniskor | Hlsa och skerhet
SCAs utredning pekar p att orsaken till olyckan var att pumpens elsystem inte hade aktiverats automatiskt nr reparationen gde rum. Bde representanter frn SCA och civila myn digheter har utrett olyckan varav den senares utredning fortfarande pgr. Fokus p halk- och fallolyckor Sm olyckor kan f stora konsekvenser. Halk och fallolyckor svarar fr omkring 20 procent av samtliga rapporterade olyckor inom koncernen. Fr att minska detta antal genomfrdes en kon cerngemensam utvrdering under 2011 av de tgrder som vidtagits lokalt. Detta gjordes fr att sprida bsta praxis och minska riskerna.
Hlsa i fokus Fr ett bolag som arbetar med att frbttra livet fr mnniskor r de anstlldas vlbefinnande ett angelget stt att visa att SCA lever som man lr. Bland tgrderna fr att frbttra hlsan ter finns allt frn frbttrad ergonomi, sluta rka kampanjer och balans mellan arbete och privatliv till utbildning och rdgivning om hur man hanterar svra sjukdomar och vikten av att ta rtt och dricka mttligt med alkohol. Varje affrsenhet ansvarar fr att utforma ett friskvrdsprogram anpassat till den egna verk samheten. SCAs amerikanska verksamhet identi fierade diabetes som en viktig frga och nu finns det medicinskt std fr anstllda som befinner sig i hgriskgruppen. SCAs verksamheter i Europa fr personliga hygienprodukter och mjukpapper har frndrat menyerna i sina personalmatsalar i mer nringsrik riktning. Under 2012 kommer en koncerngemensam friskvrdskampanj att lanse ras fr att ka medvetenheten ytterligare.
Strre medvetenhet bland de anstllda SCA har sedan 2009 en policy om blodsmitta. Hr ingr aktiviteter som utbildning av ledningen p landsniv och lokal niv. Informationsmaterial finns versatt p lokala sprk och tillgngligt p koncernens intrant. Anstllda som r utbildade i frsta hjlpen har genomgtt ytterligare trning fr att kunna identifiera och hantera risksituatio ner p ett skert och korrekt stt. De anstllda inom koncernen r ocks enga gerade inom tv fokusomrden ka medveten heten om rkningens hlsopverkan samt att fr hindra halk och fallskador.
48
Relationen till medarbetarna | Vrdeskapande fr mnniskor
Engagerade medarbetare bygger vrde

SCAs relation till medarbetarna skapar vrde fr verksamheten, vilket ter speglas av lg personalomsttning samt hg lojalitet och engagemang. Enalltmer global nrvaro krver kad mngfald bland medarbetarna fr att motsvara omvrldens frndrade krav.
SCA anpassar sina affrsmetoder till lokala marknader och nationell lagstiftning, men bolaget enas ven under en gemensam mlsttning, en gemensam ambition och gemensamma vrden. SCA har 43 697 (45 341) medarbetare, varav tre fjrdedelar arbetar i Europa och tv tredjedelar r arbetare. SCA har som ml att alla medarbetare, oavsett var de r och vad de arbetar med, ska ha samma instllning, fretagskultur och frvntningar. Bolaget arbetar mot mlet genom att anamma ett mer globalt synstt i personaladministrationen och konstruktiva samarbeten med fackfreningar och medarbetare. En bakgrundsbild SCA vxer och ndrar fokus. Koncernen expanderar i tillvxtlnder med frvrv i Mexiko under 2010 och i Brasilien och Turkiet 2011. I Australasien slde SCA 50 procent av verksamheten till Pacific Equity Partners. Bildandet av ett samriskbolag berr 1 500 SCA-anstllda i Australien, Nya Zeeland och Fiji. Bolaget r dessutom i frd med att omorganisera den globala hygienverksamheten fr ett mer globalt perspektiv och en effektivare verksamhet, en omorganisation som berr 25 000 anstllda. Under 2011 annonserade SCA frvrvet av Georgia-Pacifics europeiska mjukpappersverksamhet, ett av de strsta frvrv som SCA ngonsin har genomfrt ifall affren gr igenom. SCA vxer i sdant fall med runt 5 000 medarbetare och 15 produktionsanlggningar i sju lnder. I inledningen av 2012 annonserade SCA frsljningen av sin frpackningsverksamhet, vilket berr 12 000 anstllda. Avseende den franska delen av frpackningsrrelsen har DS Smith lagt ett formellt bud att frvrva verksamheten. Processen involverar verlggningar med berrda arbetstagarrepresentanter och kommer att hanteras separat. Strategisk planering SCAs marknader utvecklas snabbt, och det r viktigt att ha rtt kompetens p plats fr att mta detta. Strategisk arbetskraftsplanering, baserad p en analys av trender och drivkrafter, pekar p ett behov av att frstrka kompetensen inom konsumentinsikt och marknadsfring, i synnerhet p tillvxtmarknader. Bolagets rekrytering syftar till att hitta rtt person fr rtt plats, vid rtt tidpunkt och till rtt pris. Dels handlar det om att frst och mta morgondagens medarbetare, dels om att utveckla en successionsprocess som fr fram de bst lmpade kandidaterna. Jobbportalen, dr alla lediga tjnster inom SCA utannonseras, r en viktig del av rekryteringen. Den utnyttjas flitigt under den pgende omstruktureringen av hygienverksamheten. Portalen, som startades under 2009 p koncernens intrant och p www.sca.com, informerar intresserade om vilka lediga befattningar som finns inom bolaget och ger fler medarbetare mjlighet att pverka sina karrirer. Den frmjar ven en mer effektiv och transparent rekryteringsprocess. Sammanlagt 45 lnder r anslutna till portalen, och 1 213 (1 086) tjnster tillsattes via den under 2011. Medarbetarunderskning SCA r ett prestationsdrivet bolag. Under ret inriktades arbetet p att bygga system och skaffa kunskap fr att bttre kunna mta framstegen. I arbetet ingick en medarbetarunderskning som omfattade samtliga medarbetare, och ett bredare anvndande av den globala processen fr utvecklingssamtal. Medarbetarunderskningar har tidigare genomfrts p affrsenhetsniv, men 2011 genomfrdes fr frsta gngen en koncerngemensam underskning. Resultatet visar att SCAs anstllda knner en stark gemenskap med sin arbetsgivare. Svarsfrekvensen var 82 procent, vilket lg ver mlet p 75 procent. Av de svarande uppgav 83 procent att de sg sin anstllning i SCA ur ett lngsiktigt perspektiv, och de har drmed ett eget intresse i bolagets utveckling. Den globala personalomsttningen p 12 (9) procent r lg fr branschen. Samtidigt visade underskningen p ett behov av frbttrat ledarskap, medarbetarutveckling och terkoppling. SCA arbetar fr att hja nivn p alla dessa omrden. Resultaten frn underskningen har spridits i helaorganisationen fr att driva p frbttringsarbetet. Varje avdelning har tagit fram tgrdsplaner fr det nya ret. Utvecklingssamtal Alla ska veta hur de bidrar till bolagets framgng. De anstllda ska ha minst tv utvecklingssamtal per r med sin chef. Fr mnga anstllda baseras dessa samtal p en koncerngemensam modell dr frvntningar tydliggrs och nya utvecklingsml stlls upp. Genom modellen uppmuntras dessutom medarbetarna till att bidra till utvecklingen av sina arbetsplatser, och man fr terkoppling gentemot SCAs krnvrden. Med denna enhetliga modell kan cheferna tydligt koppla varje persons bidrag till verksamhetens resultat. Under 2011 deltog 70 (68) procent av de anstllda i utvecklingssamtal. Under 2011 lanserades ett webbaserat system som har infrts p ledningsniv i samtliga affrsomrden. Cheferna fr utbildning i hur man genomfr bra utvecklingssamtal, och SCA informerar ven de anstllda om processen och syftet med samtalen. Systemet kan anvndas p fler niver i bolaget, och under 2012 kommer systemet att lanseras globalt. Ledarskapsutveckling Fr att f en helhetssyn p ledarskap i bolaget finns en global ledarskapsplattform som bygger p fyra pelare och tolv frmgor, och som r baserad p koncernens krnvrderingar respekt, hgklassighet och ansvar, samt strategier. Chefernas prestation bedms i enlighet med kriterierna i ledarskapsplattformen. Under 2011 utvecklade SCA ett nytt koncerngemensamt ledarskapsutvecklingsprogram fr att hjlpa cheferna att driva det vrdeskapande arbetet framt. Till dags dato har 90 chefer deltagit i programmet. Mellanchefer fr dessutom std att bli bttre chefer genom Ledarskapsakademien (Leadership Academy). Sedan bildandet 2004 har runt 350 chefer genomgtt programmet. Utbildning och utveckling Ledarskapsutvecklingen drivs visserligen globalt, men medarbetarutveckling sker mestadels lokalt. Medarbetarna genomgick under 2011 i genomsnitt 19 (18) utbildningstimmar.
49
Vrdeskapande fr mnniskor | Relationen till medarbetarna
Organisation och successionsplanering SCA behver ha en reserv av personer som r beredda och kompetenta att ta ett kat ansvar. Drfr har varje affrsenhet en successionsplan som ses ver rligen. P koncernniv finns en motsvarande process som omfattar SCAs 300 hgsta chefer, och det arbetet leds av vd. Mngfald strker konkurrenskraften Majoriteten av SCAs personalstyrka bestr av mn och Sverige r starkt representerat, i synner het p hgsta ledningsniv. Drfr r kad mng fald en strategiskt viktig frga fr SCA. Ur ett kon kurrensperspektiv ger kad mngfald bttre kund och konsumentinsikt och frbttrar mjlig heterna att motsvara frvntningarna globalt. En viktig del av koncernens Uppfrandekod r att alla medarbetare ska behandlas rttvist och med respekt oavsett lder, kn, etnisk bakgrund, religion, eller andra personliga egenskaper. Mngfaldsstudie av ledningen Varje r genomfr SCA en mngfaldsstudie av bolagets hgsta chefer fr att flja upp mngfalds arbetet. Under 2011 kade andelen kvinnor bland de 100 hgsta cheferna frn 16 procent till 24 pro cent. Andelen svenskar bland de 300 hgsta che
ferna sjnk frn 34 procent under 2010 till 32 pro cent 2011och den sjnk frn 28 till 26 procent bland de 1000 hgsta cheferna. Under 2011 fanns 44 (42) nationaliteter repre senterade bland de 1 000 hgsta cheferna, varav 21 (20) procent var kvinnor. Bland de 300 hgsta cheferna fanns 31 (24) nationaliteter represente rade, varav 16 (16) procent var kvinnor. Arbetet fr kad mngfald fljs upp i mng faldsrapporter och vervakas i successionspla neringen. Mngfaldsarbete ingr ven i ledar skapsplattformen och ingr i arbetsbeskrivningen fr alla chefer. Omstrukturering och omorganisation Under perioder av omstrukturering fokuserar bolaget p att ge std t de medarbetare som pverkas av organisatoriska frndringar. Detta grs frmst genom transparenta och tidiga dis kussioner med fackfreningar samt framtagande av en social handlingsplan som specialanpassas fr att hjlpa anstllda att hitta nya mjligheter. Det r viktigt att underrtta arbetstagarrepre sentanter vid ett tidigt stadium av omstrukture ringen i enlighet med SCAs policy, nationell lag stiftning och kollektivavtal. Den genomsnittliga varselperioden, som varierar i olika lnder, i sam band med organisationsfrndringar fr anstllda
i SCAkoncernen r 5 veckor. Drefter tar man fram en social plan, som organiseras och genom frs lokalt, fr varje verksamhet. I handlingsplanen ingr normalt hjlp med att ska arbete, utbildning och annat std. Dess utom kan det ing sdant som avgngsvederlag, program fr frtidspensioneringar och ekono miska incitament till de som hittar nya jobb innan uppsgningsperiodens slut. Stdtjnsterna omfattar individuell karrirrdgivning, seminarier i allt frn praktiska kunskaper till std under omor ganisationer, samt administrativt std. Lokala arbetsgivare kontaktas ofta fr att hjlpa till att hitta nya arbetstillfllen. I Linselles i Frankrike avslutades stngningen av en bljfabrik i juli 2011, och 280 personer berrdes. Fabriken var en av de strsta arbets givarna p orten. Vid slutet av ret hade 80 anstllda hittat nya jobb eller pbrjat lngre utbildningar. SCA slde fabriksanlggningen till ett nytt fretag som planerar att anstlla 50 per soner under det frsta ret och ytterligare 150 inom tre r, vilket ocks ppnar nya mjligheter fr SCAanstllda. En snabb integration av nya anstllda r en viktig del av frvrvsprocessen. Integrationen harkommit lngt p det brasilianska hygienpro duktsfretaget Pro Descart, som frvrvades i
Nationaliteter bland SCas 300 hgsta befattningshavare 2011

Sverige, 32% Tyskland, 15% Storbritannien, 8% USA, 8% Italien, 5% Frankrike, 4% Nederlnderna, 4% Mexiko, 3% sterrike, 3% vriga, 18% Totalt 31 nationaliteter
Nationaliteter bland SCas 1 000 hgsta befattningshavare 2011

Sverige, 26% Tyskland, 15% USA, 9% Storbritannien, 9% Frankrike, 5% Italien, 5% Nederlnderna, 4% Mexiko, 3% Belgien, 3% vriga, 21% Totalt 44 nationaliteter
Personalomsttning
Totalt
Antalet anstllda Tillflligt anstllda Deltidsanstllda Personer som slutat under ret Personalomsttning
43 697 1 216 1 635 5 207 12%
Knsfrdelning bland SCas 300 hgsta befattningshavare 2011

Mn, 84% Kvinnor, 16%
Knsfrdelning bland SCas 1 000 hgsta befattningshavare 2011

Mn, 79% Kvinnor, 21%
ldersstruktur SCa-koncernen 2011

20 r, 2% 2130 r, 18% 3140 r, 27% 4150 r, 30% 5160 r, 20% 61 r, 3%
50
Lyssna p den inre rsten
Otaliga underskningar visar att det finns ett samband mellan de anstlldas vlbefinnande och kundnjdhet, produktivitet och ekonomiska resultat. Nr mnniskor trivs p jobbet s gr de ven ett bttre jobb. Under 2011 genomfrde SCA sin frsta koncernvergripande medarbetarunderskning och uppndde en utmrkt svarsfrekvens (82 procent). SCA fick hga pong fr medarbetarengagemang medan ledarskap, innovation och kundorientering fick ngot lgre pong. Resultaten har kommunicerats ner p affrsenhetsniv och fljs upp med konkreta handlingsplaner.
Vrdeskapande fr mnniskor | Relationen till medarbetarna
september 2011. verrensstmmelse med SCAs Uppfrandekod var en viktig del av fretagsbe siktningen (due diligence). SCAs Uppfrandekod versattes till brasili ansk portugisiska och delades ut till samtliga anstllda. Inom de frsta 30 dagarna fick samtliga toppchefer utbildning i Uppfrandekoden och hur man efterlever den. Koden och SCAs krnvrden presenterades fr samtliga anstllda p ett stor mte. Freningsfrihet och kollektivavtal SCA har sedan lnge goda frhllanden till fack freningarna, och erknner alla anstlldas rtt till facklig verksamhet. Anslutningsnivn och fre komsten av kollektivavtalsfrhandlingar varierar frn land till land, men i genomsnitt omfattas runt 68 (70) procent av de anstllda p SCAs anlgg ningar av kollektivavtal. SCA har formella processer fr medarbetar dialog p mnga marknader. En av de strsta representantgrupperna r SCAs europeiska fre tagsrd (European Works Council, EWC), som
fretrder runt 30 000 SCAanstllda. Genom regelbundna mten fr SCA en kontinuerlig dia log med arbetstagarrepresentanterna. Koncer nens utveckling, resultat, Uppfrandekod, hlsa och skerhet, hllbarhetsstrategi samt organisa tionsfrndringar r mnen som diskuteras. I Nordamerika har SCA och det amerikanska stlarbetarfacket (USW) en Joint Advisory Com mittee (JAC). JAC bestr av fackliga representan ter och representanter fr fretagsledningen och sammantrder tre gnger per r. Under JAC mtena utbyts regionala erfarenheter och goda exempel och man diskuterar frgor som hlsa och skerhet och hur arbetet kan organiseras. En ppen och rlig dialog skapar engagemang hos medarbetarna och frbttrar affrsresultaten. De fackliga fretrdarna bidrog ven till slutf randet av riktlinjerna i Uppfrandekoden, uppda teringen av utbildningsmaterial fr Uppfrande koden och formuleringen av SCAs policy om informationsskerhet och personligt ansvar fr att skerstlla att SCA inte krnker de anstlldas integritet.
Globalt ramavtal SCA har ett pgende globalt ramavtal med Internationella kemi, energi, gruv och fabriks arbetarefederationen (International Federation of Chemical, Energy, Mine and General Workers Union, ICEM) som fretrder ver 20 miljoner medlemmar vrlden ver, och svenska Pappers, som i det hr sammanhanget fretrder alla svenska fackfreningar, samt SCAs europeiska fretagsrd (EWC). Det globala ramavtalet frbinder SCA att rap portera hur bolaget hanterar socialt ansvars tagande inom sin verksamhet. Avtalet grundas p Uppfrandekoden och det ses ver vartannat r i ett mte mellan parterna. Under 2011 diskuterades arbetsrttsliga fr gor och kollektivavtal och det informerades om SCAs globala planer och CSRarbete. Det fanns inga indikationer p vertrdelser av ramavtalet.
52
Samhllsengagemang | Vrdeskapande fr mnniskor
Engagemang p grsrotsniv
Med utbildning, samarbetsavtal och donationer kan SCA gra stor skillnad i mnniskors liv, frn utbildningsprogram i Sydamerika till partnerskap med Rda Korset och donationer av mensskydd till etiopiska flyktinglger.
Samhllsengagemang r inte bara en lnk mellan SCA och frgor nra relaterade till verksamheten, som vrdet av skogar, vikten av kvinnors och barns hlsa samt tabun kring inkontinens. Det bidrar ocks till att skapa kat frtroende fr SCAs stt att gra affrer. Som en stor uppdrags givare i mnga lnder vill bolaget spela en aktiv roll i samhllena dr det r verksamt. SCAs taganden sker p flera olika stt. Det kan handla om ekonomiska bidrag, kampanjer dr en del av vinsten av en sld produkt doneras, produktdonationer, volontrarbete och samar betsavtal med lokala, nationella och internatio nella organisationer eller fretag. Fretagets sponsringspolicy skapar en gemensam syn p sponsring. Den r uppbyggd kring SCAs vrderingar, affrsprioriteringar och visionen att ka kvaliteten p vardagslivet och den ger ett ramverk fr samhllsinitiativen. Medan riktlinjerna bestms p koncernniv sker den kre ativa processen och beslutstagandet oftast p lokal niv. Tillvgagngssttet ger de anstllda utrymme att vara innovativa och initiativrika sam tidigt som de bidrar till bolagets mlsttningar fr socialt ansvarstagande. I ett webbaserat system registreras alla pro jekt och deras vrde, vilket gr det mjligt att flja projektens utveckling, identifiera teman och dela erfarenheter. Under 2011 investerade bolaget gemensamt uppskattningsvis 24 (35) MSEK i samhllsenga gemang, huvudsakligen i initiativ frn hygienverk samheten. Summan motsvarar 0,3 procent av SCAs rrelseresultat. Minskningen jmfrt med ret innan beror bland annat p ovanligt stora donationer till ndprojekt under 2010. Dremot s kade antalet projekt frn 135 till 296. Ngra exempel p samhllsengagemang frn 2011: Produktdonationer SCA bidrog till FN:s flyktingorgan UNHCR:s insat ser i etiopiska flyktinglger genom att bist med 1,6 miljoner mensskydd till somaliska kvinnor och flickor som tvingats fly sina hem p grund av inbrdeskrig och torka. Under akuta ndsituatio ner r kvinnor en srskilt utsatt grupp och sani tetsartiklar r av stor betydelse fr kvinnors hlsa och vrdighet. Mensskydden hade ett vrde av cirka 400 000 SEK. SCAs treriga samarbetsavtal med intresse organisationen Oxfam Novib i sdra Sudan gick in p sitt andra r. Samarbetet syftar till att fr bttra de hygieniska frhllandena i skolor. Som en del av avtalet bidrar Edet, SCAs varumrke fr mjukpapper fr konsumenter, genom att bygga latriner. Tork, SCAs varumrke fr mjukpapper fr storfrbrukare, installerar andra sanitetsfaciliteter, som till exempel handfat, och frser skolor med tvl och lektioner i hygien. Libresse, SCAs varu mrke fr mensskydd, sponsrar flickor med bde produkter och utbildningsstipendier. Thailands vrsta versvmning p 50 r pverkade miljontals mnniskor. Frutom att sknka Drypersbljor till ett center fr katastrof hjlp utanfr Bangkok, har SCAs medarbetare sknkt tid och pengar fr att hjlpa versvm ningens offer. Anstllda i Malaysia, Singapore, Filippinerna och Thailand samlade ihop 30 000 SEK, ett belopp som matchades av SCA som sknkte lika mycket. Samarbetsavtal SCA har ingtt i ett lngsiktigt samarbetsavtal med franska Rda korset med mlsttning att hjlpa landets hemlsa och engagera medarbe tarna. I samarbetsavtalet ingr distributionen av hygienpaket, sponsring av ett ambulerande utbildningsprogram fr ungdomar, informations tgrder till ldre och internt engagemang bland SCAs anstllda, inklusive frsta hjlpenutbild ning, insamling av pengar och frivilligt arbete. I ett frsta skede delas 40 000 hygienpaket ut men ambitionen r att ka antalet. Paketen, som r mrkta med bde franska Rda korsets och SCAs varumrken, innehller mensskydd, tvl, schampo, nsdukar, hudkrm och andra ndvn digheter. P Nya Zeeland var SCAs toalettpappers mrke Purex officiell sponsor av Rda korset under 2011. En andel av frsljningen gick till Rda korsets verksamhet d man sponsrar bde marknadsfringskampanjer och den rliga Wear Red Day en dag d man klr sig i rtt fr att pminna om hjrtsjukdomar. 2011 var fjrde ret fr SCAs varumrke Sor bents samarbetsavtal med Cancer Council Aus tralia. SCA donerade 150 000 australiensiska dol lar till Daffodil Day (Pskliljedagen) och pengarna kommer att anvndas fr cancerforskning, fre byggande av cancer och stdtjnster. Sorbent har bidragit med ver 580 000 australiensiska dollar sedan samarbetet inleddes. I Malaysia har SCAs varumrke fr bljor, Dry pers, ingtt ett partnerskap med National Autism Society of Malaysia. Alla finansiella donationer som Drypers gr under 2011 och 2012 kommer att tillfalla ett kulturcenter dr autistiska barn fr mjlighet att gna sig t kreativa aktiviteter som hantverk, musik och drama. Ekonomiska bidrag Tillsammans med den japanska samarbetspart nern Unicharm bidrog SCA med 100 000 SEK till Rda korsets krisgrupper i Japan fr att ge bistnd efter jordbvningen och tsunamin som intrffade i mars 2011. SCAs mjukpappersvarumrke Zewa bidrog till en safehousekampanj, som erbjuder skydd t barn och kvinnor som har fallit offer fr vld i hemmet i Serbien. Zewa bidrog med 0,12 EUR fr varje slt paket Zewa Deluxe toalettpapper, vilket totalt gav 225 000 SEK.
53
Vrdeskapande fr mnniskor | Samhllsengagemang
Initiativ fr kad medvetenhet SCA ser det som en viktig uppgift att sprida kun skap och utbilda kunder, konsumenter och vrd givare i hygienfrgor. Det sker genom ett stort antal initiativ runt om i vrlden, exempelvis genom frldrautbildningar, utbildningar om pubertet och mens gentemot unga kvinnor och att lra frsko lebarn hur viktigt det r att tvtta sina hnder. Torks hygienutbildning Clean hands i Ryss land erhll kvalitetsutmrkelsen Best for Child ren av den ryska staten. Programmet startade 2010 och sedan dess har ett stort antal ryska fr skolebarn genomgtt utbildningen. SCAs sydamerikanska varumrke fr barnbl jor, Pequein, genomfr fortlpande utbildningar fr att lra barn om vikten av god hygien. I initiati vet ingr underhllande och engagerande projekt i skolorna samt ett paket med produkter och informationsmaterial som barnen fr ta med sig hem. Projektet har pgtt sedan 2006 och 28 000 barn och 450 frskolor har hittills deltagit. I Latinamerika genomfrs flera skolprogram som riktar sig till tonrstjejer om vad som hnder i
kroppen vid puberteten och nr man fr mens. I Bolivia, Colombia, Ecuador, Peru, Dominikanska Republiken, Chile och Puerto Rico har mer n 1500 000 flickor utbildats sedan programmen startade. Utbildningarna sker i regi av SCAs varu mrken fr mensskydd, Nosotras och Donna sept. Uppskattningsvis 5 till 7 procent av vrldens vuxna befolkning lider av inkontinens. Som vrl dens ledande leverantr av inkontinensskydd genom varumrket TENA arbetar SCA sedan mnga r fr att skapa en kad medvetenhet kring inkontinens och fr att bryta omgivande tabun. SCA stdjer Global Forum on Inconti nence, en konferens som vartannat r samlar del tagare frn hela vrlden. Fr femte ret i rad organiserade TENA lpar tvlingen for a full life i Mexiko. Mer n 5 000 mnniskor, varav de flesta ldre n 50, deltog. Mer n 200 sjukskterskor och vrdgivare del tog i det frsta TENA Empowering the Elderly seminariet i Malaysia. Syftet r att ge vrdgivare kunskap kring ldrevrd och arrangeras av TENA
i samarbete med Malaysian Healthy Ageing Society och University Putra Malaysia. I Holland lt TENA politiker, vrdspecialister och journalister skapa sig en bild av hur det knns att bli gammal. Genom att ta p sig specialdrkter som simulerar en gammal kropp fick deltagarna insikt i hur mycket mer komplicerat vardagslivet blir p ldre dagar och hur enkla saker som att borsta tnderna eller g p toaletten blir svrt. Volontrarbete I december 2011 genomfrde medarbetarna vid SCAs amerikanska huvudkontor i Philadelphia en volontrdag. Under tre timmar arbetade 130 SCAmedarbetare fr olika organisationer som Share (matutdelning), Frlsningsarmn, och Eliza Shirley Shelter (husrum fr hemlsa kvinnor) och sknkte 9 000 SEK till varje arbetsplats. I juni trffades de 100 hgsta cheferna i den nordamerikanska verksamheten fr ett lednings mte. De valde att gna tre timmar t volontr arbete fr olika vlgrande ndaml och sknkte 25 000 SEK till varje arbetsplats.
54
Trd sprider gldje
r 2011 var FN:s Internationella Skogsr och SCA deltog aktivt genom sitt trdplanteringsprogram, Tree Pool-projektet. Medarbetare ver hela Europa fr mjlighet att bidra till lokalsamhllet med en bestende gva. Som Europas strsta privata skogsgare r det viktigt att vi visar att vi bryr oss om miljn och programmet r ett utmrkt verktyg fr medarbetarna att engagera sig i lokalsamhllet och sprida SCAs hllbarhetsbudskap. Trdplanteringsprogrammet ger medarbetarna mjlighet att plantera trd dr de bor och drigenom bidra med ett stycke natur till sina samhllen. Deltagandet i programmet har varit hgre n frvntat och trd har planterats p alla mjliga stllen runt om i Europa, frn frskolor och idrottsfreningar till aktivitetshus och stadskrnor.
Styrning och kontroll | Hllbar styrning
Hllbar styrning
All styrning inom SCA har ytterst till uppgift att skra koncernens tagande mot alla sina intressenter: aktiegare, kunder, leverantrer, kreditgivare, samhlle och medarbetare, taganden som uttrycks i bolagets affrsml och strategier.
FSC-ntverket: Ntverket har till uppgift att sprida information i mnet inom organisationen samt att koordinera koncernens position och aktiviteter gentemot FSC. RMS-ntverket: Ansvarar fr insamling, berkning och presentation av all resursanvnd ning och miljdata. Andra koncernvergripande ntverk med en tydlig koppling till SCAs miljarbete r: ESAVE-ntverket: Samordnar koncernens hittills cirka 1 700 projekt med syfte att minska SCAs energifrbrukning och miljpverkan. Energintverket: Arbetar utifrn koncernens styrka, storlek och omfattande energikonsumtion med att hitta kostnadseffektiva lsningar och synergier vid energiinkp. Handeln med utslpps rtter r ocks en viktig frga fr ntverket. Styrning av socialt ansvar Under 2009 introducerade SCA en ny organisa tion fr styrning av den sociala agendan. Arbetet med socialt ansvar bygger p SCAs Uppfrande
Styrning av hllbarhetsarbetet SCAs koncernledning har det vergripande an svaret fr att styra SCAs verksamhet p milj och det sociala omrdet. SCA har en koncernstab med ansvar fr hll barhet under ledning av en chef som rapporterar till vd och ingr i koncernledningen. Frutom de miljmssiga, sociala och ekonomiska aspek terna ingr ven ansvaret fr koncernens public affairs. Den beslutade strategin och mlen verstts, inra samarbete med affrsenhets cheferna, till specifika ml och aktiviteter fr att skerstlla verensstmmelse med koncernens ml och affrsplaner. Stabschefen fr hllbarhetsfunktionen r ord frande fr Miljkommittn och Kommittn fr socialt ansvar. Kommitterna utarbetar frslag till policyer och principer fr styrning av hllbarhets arbetet samt ml och handlingsprogram p kon cernniv. De samordnar ocks och fljer upp kon
cernens initiativ och ml p milj och det sociala omrdet. I kommitterna ingr medlemmar frn samtliga affrsgrupper med representanter frn Corporate Sustainability, human resources, milj, kommunikation och public affairs. Ansvaret fr genomfrandet ligger p drifts organisationen. Ett antal miljntverk och soci ala arbetsgrupper utfr ett tvrgende arbete inom koncernens olika affrsenheter fr att sk erstlla enhetligheten i arbetet. Ansvaret fr han teringen av enskilda frgor ligger hos respektive affrsenhet. Miljstyrning Vattenntverket: Ntverket analyserar effekterna fr SCAs verksamhet av EU:s ramdirektiv fr vat tenfrgor. Det tar ven fram koncernens framtida ambitionsniv fr utslppsminskningar och reducerad vattenanvndning.
Bolagsstyrning inom SCA
Valberedning
rsstmma
Externa revisorer
Ersttningsutskott
Styrelsens ordfrande Styrelse
Revisionsutskott
Vd och koncernchef Vice vd:ar Koncernstaber Affrsenhetschefer
Internrevision
Global Business Services (GBS)
SCA Incontinence Care Europe
SCA Consumer Goods Europe
SCA AFH Professional Hygiene Europe
SCA MEIA
SCA Americas
SCA Asia Pacific
SCA Forest Products
SCA Packaging
Global Hygiene Category (GHC) Global Hygiene Supply (GHS)
Globalt geografiskt ansvar inom hela hygienverksamheten Globalt geografiskt ansvar inom hela hygienverksamheten
56
Hllbar styrning | Styrning och kontroll
kod och det vgleds av koncernledningen. Arbetet bedrivs av ett antal arbetsgrupper med representanter frn samtliga affrsenheter upp delade p omrdena Hlsa och Skerhet, Rela tionen till medarbetarna, Affrsetik, Mnskliga rttigheter, Samhllsengagemang samt Kommu nikation och Dataskerhet. Arbetsgrupperna fre slr vilka frgor SCA ska fokusera p inom res pektive omrde och ansvarar fr genomfrandet. Frutom de nmnda arbetsgrupperna finns engrupp med ansvar fr GRIrapportering. Kontroll Frutom av bolagets revisorer r verksamheten underkastad utomstende kontroll och ver vakning genom bland andra Finansinspektionen och Nasdaq OMX Stockholm. SCAs egna kontrollsystem inbegriper separe rade arbetsuppgifter vid kritiska processer och definierat ledningsansvar avseende internkon troll. Dessutom finns en srskild enhet fr intern revision som kontinuerligt utvrderar och frbt trar effektiviteten i SCAs styrprocesser, riskhan tering och internredovisning. Enheten bidrar till att upprtthlla en god affrsetik och r involverad i efterlevnaden av Uppfrandekoden, bland annat
genom utvrderingar av affrsetik (se sidan 43). Till sin hjlp har enheten fr internkontroll ett antal styrdokument och policyer. Exempelvis s upp dateras riktlinjerna fr konkurrensrtt vart tredje r och under 2011 utvecklades riktlinjer fr bekmpning av korruption. Risk och riskhantering SCA r exponerat fr ett antal risker, vilka kan ha strre eller mindre inverkan p koncernen. Ansva ret fr den lngsiktiga och vergripande hanterin gen av risker av strategisk typ fljer bolagets delegeringsordning, frn styrelse till vd och frn vd till affrsenhetsschef. En beskrivning av de viktigaste risker som pverkar SCAs frmga att n uppsatta ml och hur de hanteras presenteras p sidorna 5863 i rsredovisning 2011. Bolagsstyrningsrapport Den fullstndiga bolagsstyrningsrapporten finns tillgnglig p SCAs webbplats www.sca.com och i rsredovisning 2011.
Hllbarhetsstyrning inom SCA
Vd och styrelse
Chef, koncernstab Corporate Sustainability
Kommittn fr socialt ansvar
Miljkommittn
Referensgrupp fr socialt ansvar
Ntverk
Ntverk
57
Styrning och kontroll | Miljdata
RMS
SCA har ett omfattande system fr insamling och presentation av data fr svl enskilda produktionsanlggningar som hela affrsenheter. Med resurslednings systemet RMS (Resource Management System) kan SCA analysera data som beskriver hur fretaget utnyttjar energi, vatten, transporter och rvaror samt niver fr avfall och utslpp.
RMSsiffrorna anvnds fr intern styrning och uppfljning, extern jmfrelse samt som verktyg fr att utvrdera frvrv och strre investeringar. Irets RMSdata ingr ett nytt mjukpappersbruk och tv nya anlggningar fr personliga hygien produkter. Ett pappersbruk och en anlggning fr personliga hygienprodukter har lagts ner. Resurser I detta avsnitt beskrivs SCAs anvndning av rmaterial, vatten, energi samt koncernens trans porter under 2011. Rmaterial Den typiska SCAprodukten tillverkas av olika typer av vedfiber. Dessutom ingr sm mngder oorganiska och fossila organiska material. Frnybara rvaror (frsk vedfiber och retur fiber) str fr strsta delen av den totala materi almngden i en genomsnittlig SCAprodukt. Oorganiska material (kaolinlera och kalciumkar bonat) anvnds som fyllmedel och bestrykning spigment i vissa specifika papperstyper fr att kundernas krav p hg kvalitet ska kunna uppfyl las. Syntetiska material anvnds i hgabsor berande hygienprodukter fr att frbttra kvalitet och funktion, liksom i frpackningar med extra hg skyddsfrmga. SCA r en av Europas strsta insamlare och anvndare av returfiber. Diagrammet till hger visar rmaterialfrdelningen i SCAs produkter. Vatten Vattenfrsrjningen presenteras i tabellen Rma terial, energi ochutslpp. Vrdena r totalvrden fr ytvatten, grundvatten och vatten frn kommu nala ledningsnt. Den totala mngden inkom mande vatten uppgr till 232 Mm3. Energi Vid berkning av energianvndning inkluderas inkpt energi (vrme, el och brnsle) som levere ras till en produktionsenhet svl som energi som utvinns ur ved, lut, bark, slam, pappersrejekt samt lokalt producerad el. En stor del av den energi som frbrukas kommer frn frbrnning av vedrester och lokalt genererad mottryckskraft. Drfr omfattar presentationen av SCAs data bde en brnslebalans och en elenergibalans. Om all elenergi som produceras vid en SCA anlggning inte frbrukas internt, levereras ver skottsmngden till det nationella elntet. r 2011 levererade SCA el till nationella nt motsvarande 351 GWh. SCA levererar sekundrvrme frn varm vattensom genererats i processerna till olika fjrr vrmesystem, frmst i Sverige. Detta r en bra metod fr att spara energi. r 2011 kunde SCA leverera vrme till fjrrvrmesystem motsvarande 26 385m3 eldningsolja. Transport Rmaterial transporteras till SCAs produktions anlggningar och frdiga produkter levereras till SCAs kunder. Strre delen av SCAs transporter kps in frn externa leverantrer. SCAs totala transportbehov uppgr till 43,3 miljarder tonkilo meter. Den strsta andelen av transporterna sker med fartyg, medan den resterande delen sker med lastbil och tg. SCAs transporter av rvaror och produkter motsvarar 13 372 TJ brnsle och elenergi. Utslpp Bolagets totala utslpp pverkas av brnsle anvndningen som i sin tur pverkas av produk tionsnivn. Produktionsmngdens frndring de senaste ren redovisas i ton och kubikmeter. SCAkoncernens utslpp framgr av vrdena som presenteras fr ren 2009, 2010 och 2011.
Frdelning av vattenfrsrjning
Ytvatten, 85 % Grundvatten, 12 % Vatten frn kommunala ledningsnt, 3 %
Frdelning av transportarbete
Fartyg, 75,9 % Lastbil, 19,3 % Tg, 4,8 %
Utslpp frn transporter, CO2

kton 1 200 1 000 800 600 400 200 0 2009 2010 2011
Frdelning av elfrsrjning
Egen vattenkraft, 0,2 % Mottryckskraft, 26,5 % El frn ntet, 73,3%
Frdelning av brnslefrsrjning
Biobrnsle, 44,6 % Olja, 3,3% Elpannor, 0,3% Naturgas och gasol, 51,1 % Kol, 0,7 %
Utslpp frn transporter, NOX och SO2

ton 20 000 15 000 10 000 5 000 0
2009 2010 2011 NOX
2009 2010 2011 SO2
58
Miljdata | Styrning och kontroll
Utslpp till luft Utslpp till luft omfattar utslpp frn alla fr brnningsanlggningar vid SCAs produktions anlggningar, svl fossil frbrnning som bio brnslen och utslpp frn inkpt termisk energi. Ide fall d energi (primrt termisk energi och/eller elenergi) levereras till en anlggning utanfr SCA, minskas luftutslppen i frhllande till den levere rade energimngden, frdelat p SCAs huvud produkter. Tre olika kemiska freningar mts och redo visas i samband med luftutslppen: NOX, SO2 ochfossilt CO2. De redovisade siffrorna fr CO2utslpp kan skilja sig ngot frn dem som rapporterats till lokala myndigheter inom ramen fr EU:s system fr handel med utslppsrtter. Lnderna som del tar i systemet anvnder olika grnser och defini tioner i sina berkningar, medan SCAs berkning och presentation av RMSdata grs enligt speci ella regler. Ett globalt fretag som SCA, med verksamhet i flera vrldsdelar, mste ha en gemensam uppsttning regler fr databerknin gen fr att kunna presentera en enhetlig rapport och flja upp fretagets utslppsniver. Utslppen av koldioxid frn egen fossil brnsleanvndning motsvarade 2 483 kton medan inkpt el stod fr 1 688 kton koldioxid det senaste ret.
Utslpp till luft frn transporter En stor del av utslppen till luft kommer frn transporter, inte frn produktionen vid SCAs anlggningar. Utslppen frn transporter ingr inte i tabellerna Rmaterial, energi och utslpp p sidan 60 utan redovisas i diagram nedan. Utslpp till vatten SCAs avloppsvatten delas in i kylvatten och pro cessvatten. Kylvatten har endast vrmts upp och inte frorenats i ngot avseende. Den totala mn gden processvatten som slpps ut uppgr till 127 Mm3. Vattnet renas p ungefr samma stt som i kommunala reningsverk. Tabellvrdena fr r 2011 gller utslpp av processvatten. Utslpp till vatten i tabellerna utgrs av COD, BOD, suspenderade mnen, AOX, P och N. Det finns emellertid skillnader mellan olika mtme toder. All produktion av blekt kemisk massa inom SCA r helt klorfri (TCF). Angivna data fr AOX gller hantering av inkommande rvatten. Fast avfall Det fasta avfall SCA rapporterar gller avfall som deponeras, avfall som tervinns samt farligt avfall. Avfall som tervinns r sdant material som kan anvndas som rvara inom andra industrier exempelvis inom cement, tegel och byggindus trin. Det omfattar frmst aska, slam, organiskt avfall och plast. Farligt avfall bestr till strsta delen av spillolja, men innefattar ven organiska lsningsmedel, batterier och lysrr.
Rmaterialfrdelning i SCAs produkter

% 100 80 60 40 20 0
n gie hy f) a uf lig r ( on te rs uk Pe rod er p p p pa juk M pp a r pa ell va r W pp pa r ell W pe ap kp yc Tr g S
Frsk vedber Returber
r sa ro as va tr e ad
Oorganiskt material Fossilt material
Utslpp till luft, NOX

ton 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 2009 2010 2011
Utslpp till luft, SO2

ton 2 000 1 500 1 000 500 0
Utslpp till luft, CO2 fossilt

kton 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500
2009
2010
2011
2009
2010
2011
Vattenutslpp P, N
ton 700 600 500 400 300 200 100 0 2009 2010 2011 P 2009 2010 2011 N
Vattenutslpp COD, BOD, suspenderade mnen

ton 40 000 30 000 20 000 10 000 0
Frdelning av fast avfall

kton 1 500 1 200 900 600 300
09 10 11 COD
09 10 11 BOD
09 10 11 Susp mnen
2009 2010 2011 Deponering
2009 2010 2011 tervinning
59
Miljdata
Rmaterial, energi och utslpp
Skogsindustriprodukter 2011 2010 Frpackningar 2011 2010 Mjukpapper 2011 2010 Personliga hygienprodukter 2011 2010 Totalt SCA-koncernen 2011 2010
Produktion Papper och massa Personliga hygienprodukter Virke och sgade trvaror 1. Rmaterial Rundved och sgverksflis* Inkpt massa* Inkpt papper Wellpapprvara* Returpapper Oorganiskt material Organiskt fossilt material Vatten 2. Energi Elenergi Egen vattenkraft Mottryckskraft El frn ntet Totalt Brnsle Biobrnsle Fossilt brnsle Elpannor Totalt varav mottryckskraft 3. Utslpp Till luft NOX som NO2 SO2 Stoft CO2 fossilt CO2 fossilt, inkpt el CO2 biogent Till vatten COD BOD Suspenderade mnen AOX P N Avloppsvatten Fast avfall Deponering tervinning Farligt avfall
* Delvis interna leveranser.
kton kton 1 000m3
2 429 2 006
2 430 2 040
3 876
4 014
2 483
2 504 545 536
8 787 545 2 006
8 948 536 2 040
kton kton kton kton kton kton kton Mm3
3 798 99 0 0 941 379 13 95
3 876 106 0 0 933 362 13 93
789 0 0 1 936 1 653 14 15 47
692 0 0 2 084 1 668 13 21 48
432 1 033 62 0 1 662 0 3 90
408 1 029 46 0 1 688 0 5 90
0 342 0 0 0 0 271 0
0 332 0 0 0 0 247 1
5 019 1 475 62 1 936 4 257 393 301 232
4 976 1 467 46 2 084 4 289 376 286 231
GWhe GWhe GWhe GWhe TJfuel TJfuel TJfuel TJfuel TJfuel
15 1 216 2 479 3 711 16 527 9 927 100 26 554 8 730
14 1 258 2 467 3 739 17 122 10 455 88 27 665 8 942
0 706 729 1 435 13 774 9 362 8 23 143 3 844
0 716 749 1 465 13 485 9 905 25 23 415 3 826
0 504 3 102 3 606 4 392 23 367 156 27 915 3 263
0 502 3 076 3 578 4 237 23 910 170 28 317 3 386
0 0 411 411 0 204 0 204 0
0 0 408 408 0 248 0 248 0
15 2 426 6 721 9 163 34 694 42 859 263 77 816 15 838
14 2 477 6 699 9 191 34 844 44 519 283 79 645 16 154
ton ton ton kton kton kton ton ton ton ton ton ton Mm3 ton ton ton
1 333 461 89 587 143 1 671 11 769 849 634 7 28 221 41 18 580 300 079 55 853
1 425 453 185 626 138 1 761 11 634 717 585 9 25 229 39 16 092 311 716 48 067
1 516 198 89 543 148 1 427 9 778 2 629 2 555 4 27 129 23 12 866 157 530 822
1 500 264 97 587 161 1 388 11 162 2 737 3 701 6 38 230 21 14 286 154 892 1 039
1 695 457 138 1 341 1 246 550 8 965 1 517 1 584 2 32 220 64 337 284 688 577 1 230
1 762 855 297 1 371 1 246 525 8 224 1 380 1 171 3 24 254 62 338 796 642 495 897
20 0 0 12 151 0 0 0 0 0 0 0 0 2 069 55 607 32
25 0 0 14 140 0 0 0 0 0 0 0 0 2 283 54 240 80
4 564 1 116 316 2 483 1 688 3 648 30 512 4 995 4 773 13 87 570 127 370 799 1 201 793 57 937
4 712 1 572 579 2 598 1 684 3 675 31 020 4 835 5 458 19 87 713 122 371 457 1 163 342 50 083
60
Fakta om bruken Personliga hygienprodukter

Totalt
Gemersk Hrka Slovakien
Drummondville Kanada
Gennep Nederlnderna
Hoogezand Nederlnderna
Bowling Green USA
Te Rapa Nya Zeeland
Guadalajara Mexiko
Falkenberg Sverige
Springvale Australien
Mlnlycke Sverige
Cali Colombia
2011 Kvaliteter
Produktion Energi Elenergi Egen vattenkraft Mottryckskraft El frn ntet Totalt Brnsle Biobrnsle Fossilt brnsle Elpannor Totalt varav mottryckskraft Utslpp Till luft NOX som NO2 SO2 Stoft CO2 fossilt CO2 fossilt, inkpt el CO2 biogent Till vatten COD BOD Suspenderade mnen AOX P N Avloppsvatten Fast avfall Deponering tervinning Farligt avfall
kton
77
88
87
45
29
33
28
63
22
10
24
Rionegro Colombia
18
Ecatepec Mexiko
Veniov Ryssland
Selangor Malaysia
Olawa Polen
Personliga hygienprodukter 16 anlggningar 545 0 0 411 411 0 204 0 204 0 20 0 0 12 151 0 0 0 0 0 0 0 0 2 069 55 607 32
0 0 5 5 0 13 0 13 0
0 0 48 48 0 0 0 0 0
0 0 37 37 0 27 0 27 0
0 0 78 78 0 77 0 77 0
0 0 36 36 0 16 0 16 0
0 0 31 31 0 28 0 28 0
0 0 9 9 0 25 0 25 0
0 0 27 27 0 3 0 3 0
0 0 27 27 0 9 0 9 0
0 0 42 42 0 5 0 5 0
0 0 9 9 0 0 0 0 0
0 0 1 1 0 0 0 0 0
0 0 22 22 0 0 0 0 0
0 0 8 8 0 0 0 0 0
0 0 17 17 0 1 0 1 0
0 0 14 14 0 1 0 1 0
1,3 0 0 0,8 0,2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 139 0
0 0 0 0 2,1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 7 287 0
2,7 0 0 1,5 14,0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 665 0
7,7 0 0 4,3 29,1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 997 0
1,6 0 0 0,9 23,0 0 0 0 0 0 0 0 0 279 5 308 0
2,8 0 0 1,6 6,8 0 0 0 0 0 0 0 0 145 7 059 11
2,5 0 0 1,4 2,7 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 059 0
0,3 0 0 0,2 4,4 0 0 0 0 0 0 0 0 289 3 649 8
0,9 0 0 0,5 13,9 0 0 0 0 0 0 0 0 117 3 460 5
0,5 0 0 0,3 27,5 0 0 0 0 0 0 0 0 15 2 215 0
0 0 0 0 7,9 0 0 0 0 0 0 0 0 532 659 0
0 0 0 0 0,2 0 0 0 0 0 0 0 0 N/A 228 N/A
0 0 0 0 10,0 0 0 0 0 0 0 0 0 331 3 140 1
0 0 0 0 3,7 0 0 0 0 0 0 0 0 222 1 144 2
0,1 0 0 0,1 3,0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 218 1
0,1 0 0 0,1 2,5 0 0 0 0 0 0 0 0 139 2 382 3
61
Fakta om bruken Mjukpapper

Mannheim mjukpapper Tyskland
Mannheim massa Tyskland
Mannheim Totalt Tyskland
Friesland Nederlnderna
Witzenhausen Tyskland
Prudhoe Storbritannien
Chesterfield Storbritannien
Oakenholt Storbritannien
Manchester Storbritannien
Jnkping Sverige
Drammen Norge
Kostheim Tyskland
Stembert Belgien
Le Theil Frankrike
Orlans Frankrike
ti
2011 Kvaliteter
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti,gp
bsi
ti,gp, pp,bsi
ti
ti
ti
ti,nw
ti
ti
ti = mjukpapper nw = non woven gp = ugnspapper pp = frpackningspapper bsi = blekt sulfatmassa
kton
98
16
17
89
26
55
48
68
286
215
323
93
105
29
63
27
0 10 134 143 562 168 71 801 40
0 0 20 20 70 61 0 130 0
0 0 24 24 0 60 85 144 0
0 0 135 135 0 1 124 0 1 124 0
0 0 34 34 0 261 0 261 0
0 0 49 49 0 472 0 472 0
0 0 108 108 0 588 0 588 0
0 0 76 76 0 474 0 474 0
0 95 308 403 66 1 679 0 1 744 874
0 155 0 155 3 692 2 335 0 6 027 224
0 250 308 558 3 757 4 014 0 7 771 1 098
0 22 99 121 0 868 0 868 0
0 0 140 140 0 672 0 672 0
0 0 28 28 0 191 0 191 0
0 0 11 11 0 41 0 41 0
0 0 62 62 0 357 0 357 0
0 0 80 80 0 451 0 451 0
57 2 0 11 7 72 384 88 76 0 1 17 4 0 40 336 27
9 2 0 4 1 6 107 36 18 0 0 3 0 2 18 104 3
4 0 0 4 1 0 142 N/A 39 0 0 5 1 32 093 1 259 0
57 3 2 63 61 0 135 4 15 0 0 0 2 10 946 52 946 1
6 3 0 15 15 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 1 155 53 726 0
43 0 0 26 22 0 33 4 7 0 0 0 0 0 5 051 17
19 0 0 33 48 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 1 15 7 569 18
32 0 0 27 17 0 56 21 3 0 0 1 1 183 4 221 50
64 14 0 135 133 145 260 61 58 0 3 19 4 102 45 204 14
524 294 41 91 0 327 4 248 204 194 0 9 65 12 102 33 135 452
588 307 41 226 133 472 4 508 265 252 0 11 85 16 203 78 339 466
9 0 0 49 42 0 123 7 1 0 1 5 1 0 77 577 37
29 0 2 38 60 0 81 5 3 0 0 9 1 0 3 777 132
19 0 0 11 12 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 0 0 299 22
1 0 0 2 4 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 0 0 2 428 2
19 0 0 20 6 0 34 11 3 0 0 1 0 0 3 914 24
45 0 0 25 7 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 1 0 0
1 204 112 062 29
uc = obestruket finpapper rc = returfibermassa mp = marknadsmassa E/T = extern hantering N/A = data ej tillgngligt
62
Ortmann sterrike
ti
Neuss Tyskland
Edet Sverige
131
0 83 62 145 4 1 346 0 1 349 492
48 0 0 75 10 0 255 16 21 0 1 10 4 0
Totalt
South Glens Falls USA
Kawerau Nya Zeeland
Svetogorsk Ryssland
Altopascio Italien
Monterrey Mexiko
Box Hill Australien
Cajic Colombia
Medellin Colombia
Menasha USA
Sovetsk Ryssland
Sahagun Mexiko
Mediona Spanien
Uruapan Mexiko
Mjukpapper
Lasso Ecuador
Flagstaff USA
Valls Spanien
Lucca 1 Italien
Collodi Italien
Barton USA
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti
ti, uc, mp
ti
Pisa Chile
ti
ti
ti
ti
ti
139
36
26
32
125
41
25
163
55
188
76
54
40
38
23
43
30
41
54
61
0 0 145 145 0 733 0 733 0
0 0 33 33 0 240 0 240 0
0 0 43 43 0 297 0 297 0
0 0 40 40 0 285 0 285 0
0 63 55 117 0 1 335 0 1 335 754
0 0 36 36 0 283 0 283 0
0 32 3 36 0 413 0 413 275
0 0 273 273 0 1 278 0 1 278 0
0 0 64 64 0 463 0 463 0
0 0 321 321 0 1 692 0 1 692 0
0 0 104 104 0 785 0 785 0
0 0 77 77 0 488 0 488 0
0 0 75 75 0 659 0 659 0
0 44 40 84 0 941 0 941 604
0 0 37 37 0 205 0 205 0
0 0 72 72 0 464 0 464 0
0 0 59 59 0 220 0 220 0
0 0 56 56 0 513 0 513 0
0 0 120 120 0 777 0 777 0
0 0 79 79 0 147 0 147 0
36 bruk
2 483 0 504 3 102 3 606 4 392 156 3 263 1 695 457 138 1 341 1 246 550 8 965 1 517 1 584 2 32 220 64 1 230
23 367 27 915
73 0 0 41 43 0 20 N/A 2 0 0 2 0 206 7 898 56
24 0 0 13 10 0 0 0 0 0 0 0 0 85 2 764 29
26 0 1 17 14 0 555 67 170 0 10 61 1 22 783 30 954 4
27 0 4 16 13 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 1 14 543 142 0
142 0 0 75 21 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 0 299 1 057 32
17 0 0 16 14 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 0 151 477 11
34 0 0 23 1 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 0
37 0 4 72 139 0 643 47 112 0 1 18 8
0 0 1 26 33 0 652 13 54 0 2 1 0 4 624 35 740 0
73 1 42 95 163 0 N/A 75 71 0 3 N/A 8 20 342 1 31
17 0 0 44 53 0 N/A 254 159 0 0 0 3 0 2 742 1
49 0 0 27 35 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 1 2 181 20 644 18
66 0 0 37 34 0 60 24 12 0 1 0 2 2 015 34 251 22
4 0 0 53 18 0 54 28 20 0 0 1 1 3 678 49 944 50
21 36 3 16 0 0 377 187 89 0 0 0 1 19 847 286 60
22 4 7 33 27 0 108 27 14 0 0 0 1 47 320 473 0
2 1 0 12 10 0 153 57 306 0 0 0 1 12 996 20 840 43
23 97 26 41 10 0 484 282 138 0 0 0 1 4 247 16 141 5
43 0 3 44 147 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 1 468 239 0
15 0 0 13 16 0 E/T E/T E/T E/T E/T E/T 2 873 484 0
25 137 003 507 26 182 17
337 284 688 577
63
Fakta om bruken Frpackningar

Totalt
Wellpapp Europa
52 anlggningar
Wellpapprvara
12 anlggningar
De Hoop Nederlnderna
Aschaffenburg Tyskland
Witzenhausen Tyskland
2011 Kvaliteter
kl, wtl
kl, tl
tl, fl
fl
tl, fl
tl, fl,wtl
fl
kton
323
416
333
353
326
375
2 127
1 737
EPS Europa
Munksund Sverige
Obbola Sverige
Lucca Italien
6 bruk
12
0 181 125 306 5 550 308 8 5 865 763
0 110 211 321 4 239 365 0 4 604 462
0 123 5 128 0 2 457 0 2 457 698
0 148 2 150 369 2 647 0 3 016 1 282
0 136 2 138 3 513 57 0 3 570 572
0 2 167 169 35 1 617 0 1 652 35
0 700 511 1 211 13 705 7 452 8 21 165 3 811
0 6 202 208 49 1 760 0 1 810 33
0 0 16 16 20 149 0 168 0
Frpackningar 3 876 0 706 729 1 435 13 774 9 362 8 23 143 3 844 1 516 198 89 543 148 1 427 9 778 2 629 2 555 4 27 129 23 12 866 157 530 822 0 9 4 2 0 0 0 0 0 0 0 2
393 92 44 25 5 578 5 597 2 073 1 214 3 5 23 10 2 552 15 158 83
261 28 29 29 9 451 2 929 402 1 185 1 17 76 7 218 29 908 80
102 0 0 138 2 0 247 14 16 0 1 6 2 38 21 889 35
365 1 1 148 1 40 244 19 34 0 1 8 1 0 36 968 47
166 3 4 3 1 349 207 10 11 0 1 4 1 0 16 477 56
32 0 0 91 65 2 263 22 64 0 3 12 2 7 122 33 490 81
1 320 123 77 433 84 1 420 9 487 2 540 2 524 4 27 129 22 9 930 153 890 382
179 51 12 101 60 5 291 89 31 0 0 0 0 2 589 3 280 439
17 24
346 360
kl = kraftliner wtl = liner med vitt ytskikt tl = testliner fl = fluting E/T = extern hantering N/A = data ej tillgngligt
64
Fakta om bruken Skogsindustriprodukter

Totalt
Papper och massa
Skogsverksamhet
Aylesford Storbritannien
Laakirchen sterrike
Ortviken Sverige
strand Sverige
2011 Kvaliteter
np, lwc
bk, ctmp
sc
np
sgade trvaror
Produktion
kton 1 000 m3
886
491
529
377
2 283
146 2 006
Energi Elenergi Egen vattenkraft Mottryckskraft El frn ntet Totalt Brnsle Biobrnsle Fossilt brnsle Elpannor Totalt varav mottryckskraft Utslpp Till luft NOX som NO2 SO2 Stoft CO2 fossilt CO2 fossilt, inkpt el CO2 biogent Till vatten COD BOD Suspenderade mnen AOX P N Avloppsvatten Fast avfall Deponering tervinning Farligt avfall ton ton ton 411 38 924 301 20 54 308 399 0 168 361 62 12 719 34 511 54 795 13 150 296 104 55 557 5 430 3 975 296 18 580 300 079 55 853 ton ton ton ton ton ton Mm3 4 172 125 282 1 3 81 13 5 738 620 206 5 17 120 15 962 36 55 0 3 2 7 818 32 90 0 4 18 5 11 689 813 633 6 27 221 41 80 36 1 1 0 0 0 11 769 849 634 7 28 221 41 ton ton ton kton kton kton 172 27 20 30 89 241 702 414 36 70 2 1 237 108 0 0 238 31 0 254 3 5 232 13 52 1 235 445 61 570 135 1 530 97 16 28 17 7 141 1 333 461 89 587 143 1 671 GWhe GWhe GWhe GWhe TJfuel TJfuel TJfuel TJfuel TJfuel 0 50 2 038 2 088 2 420 421 68 2 909 221 0 436 53 489 12 152 900 0 13 052 1 837 15 412 188 615 0 4 242 0 4 242 2 147 0 318 30 348 399 4 135 0 4 534 4 526 15 1 216 2 309 3 540 14 972 9 697 68 24 737 8 730 0 0 170 170 1 555 229 32 1 817 0 15 1 216 2 479 3 711 16 527 9 927 100 26 554 8 730
np = tidningspapper sc = SCpapper lwc = LWCpapper ctmp = kemisk termomekanisk massa bk = blekt massa N/A = data ej tillgngligt
Skogsindustriprodukter 2 429 2 006
4 bruk
8 bruk
65
Styrning och kontroll | Social data
Social data
2011 2010 2009 2008 2007
Antalet anstllda varav kvinnor, % Personer som lmnat fretaget under ret Personer som tillkommit under ret ldersdistribution, % 20 r 2130 r 3140 r 4150 r 5160 r 60 r Personalomsttning, % Akademisk examen eller jmfrligt Kompetensutveckling, utbildningstimmar per anstlld Mngfald: Nationaliteter, 300 hgsta befattningshavare Nationaliteter, top 1 000 hgsta befattningshavare Andel kvinnor av de 300 hgsta befattningshavarna , % Andel kvinnor av de 1 000 hgsta befattningshavarna, % Andelen kvinnor av totala antalet styrelseledamter och ledande befattningshavare, % Hlsa och skerhet Antal olyckor, (LTA) Antal arbetsdagar som frloras p.g.a olyckor (DLA) Olyckornas svrighetsgrad (ASR), % Antal olyckor per 100 anstllda (IR), % Antal olyckor per miljoner arbetade timmar (FR), % Ddsfall Sjukfrnvaro i svenska bolag, % Total sjukfrnvaro av ordinarie arbetstid Mn Kvinnor Varav sammanhngande sjukfrnvaro p 60 dagar eller mer utgr Uppfrandekoden Utvrderingar av affrsetik (Business Practice Reviews) Utvrderingar av Uppfrandekoden
43 697 27 5 207 4 809 2 18 27 30 20 3 12 16 19 31 44 16 21 16
45 3411) 26 4 269 4 262 2 18 28 30 19 3 9 2) 16 18 24 42 16 20 14
49 531 27 5 768 3 832 2 20 29 29 18 2 12 15 14 27 41 13 20 18
51 999 29 7 511 6 255 3 20 29 29 17 2 14 13 9 3) 28 39 12 19 14
50 433 25 6 852 7 202 2 19 30 29 18 2 15 31 44 10 16 14
492 11 070 22,5 1,3 7,1 1
569 13 810 24,3 1,5 8,3 1
564 15 947 28,3 1,4 7,3 2
685 16 181 23,7 1,6 8,5 0
770 15 812 20,5 1,8 9,5 34)
3 3 3 37
3 3 4 44
3 3 4 45
4 4 5 45
4 4 6 48
Centralamerika, Grekland Malaysia, Ryssland
Italien, Mexiko Mexiko
Ryssland
3 utvrderingar, steuropa
N/A Kina, Singapore, Malaysia, Costa Rica, Grekland, Spanien, Tjeckien och Ungern
1) Personalminskning 2) Exklusive 3) Utbildningstimmar
om 4 200 personer beroende p avyttring av den asiatiska frpackningsverksamheten. avyttringen av den asiatiska frpackningsverksaheten. fr 2008 och 2009 r inrapporterade enligt olika system. 4) Tv SCAanstllda och en entreprenr.
66
Om rapporten | Styrning och kontroll
Om rapporten kllor och transparens

Denna rapport beskriver SCAs hllbarhetsarbete ur miljmssigt, socialt och ekonomiskt perspek tiv. SCA publicerar en hllbarhetsredovisning perr. Fr fjrde ret redovisar SCA i enlighet med Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer pniv A+. Hllbarhetsredovisningen och rsredovis ningen ska betraktas som en enhet dr informa tion kan frekomma i endera rapporten eller i frekommande fall i bda. Bolagsstyrning r exempel p ett omrde som tas upp i korthet i hllbarhetsrapporten men behandlas utfrligare i rsredovisningens bolagsstyrningsrapport. Hllbarhetsredovisningens innehll domineras av de frgor SCA anser vara av vikt fr bolaget och dess omgivning, frgor som kommer upp i dialog med intressenter samt aktuella frgestllningar. I de fall frndringar skett i jmfrelse med tidigare rapporter, kommenteras de i direkt anslutning till text eller tabell. GRI Under 2011 har SCA samlat in 30 sociala nyckel indikatorer (KPI:er) som rekommenderas av GRI:s riktlinjer fr hllbarhetsredovisning. GRIindika torerna tcker verksamheten vid SCAs produk tionsanlggningar och kontor men inkluderar inte centraliserade koncernfunktioner eller anstllda i samriskbolag. Rapporten har granskats i sin helhet av PwC. P www.sca.com finns mer utfrlig information om arbetet med milj och sociala frgor. Datainsamling De data som frekommer betrffande milj, hlsa och skerhet vid SCAs anlggningar avser kalen derret 2011. I siffrorna inkluderas SCAkon cernen, helgda dotterbolag samt dotterbolag dr SCA ger minst 50 procent i bolaget. Om anlggningen gs till 50 procent eller mer ingr hela anlggningen. Nyfrvrvade bolag integreras nr de ingtt i koncernen ett helt kalenderr. Viss data beskrivs p jmfrandebasis, det vill sga justeringar fr frvrv och avyttringar r bort tagna. Utfallet fr koncernens CO2ml och vatten ml korrigeras varje r i frhllande till produk tionsniv. vriga data redovisas i absoluta tal. Inga vsentliga frndringar har gjorts jmfrt med fregende r. Informationen samlas frmst in frn SCAs RMSsystem (beskrivs mer p sidan 58) samt koncernens redovisningssystem ABS. RMS omfattar mer n 170 produktionsanlg gningar, vilket tcker praktiskt taget hela bolagets miljpverkan och resursutnyttjande frn produk tion. Varje enhet rapporterar fljande data till sys temet: rmaterialfrbrukning in- och utgende transporter produktionsvolymer energifrbrukning frdelat p egen vattenkraft, mottryckskraft och kraft frn elntet brnslefrbrukning frdelat p biobrnsle, fos silt brnsle och elpannor utslpp till luft, bland annat med uppgifter om fossilt respektive biogent koldioxid utslpp till vatten fast avfall Datan redovisas bde internt och externt p bruks niv, affrsenhetsniv och fr koncernen som hel het. Till ABS rapporterar samtliga affrsgrupper uppgifter som lner, pensioner, sjukfrnvaro, utbildningsniv, kostnader fr kompetensutveck ling och annat som rr de anstllda. ven de soci ala GRIindikatorerna rapporteras via ABS. I brjan av 2012 inrttades en tjnst som Director Sustainability Reporting fr att ytterligare frstrka rapporteringsrutinen p hllbarhetsom rdet.
67
Styrning och kontroll | Bestyrkande
Revisors rapport ver kombinerad granskning av hllbarhetsredovisningen

Till lsarna av Svenska Cellulosa Aktiebolaget SCA (publ) hllbarhetsredovisning 2011
Vi har ftt i uppdrag av ledningen i Svenska Cellu losa Aktiebolaget SCA (publ) att granska innehl let i SCA:s Hllbarhetsredovisning fr r 2011. Det r styrelsen och fretagsledningen som har ansvaret fr det lpande arbetet inom milj, arbetsmilj, socialt ansvar och hllbar utveckling samt fr att upprtta och presentera hllbarhets redovisningen i enlighet med tillmpliga kriterier. Vrt ansvar r att uttala en slutsats om hllbar hetsredovisningen grundad p vr granskning. Granskningens inriktning och omfattning Vi har utfrt uppdraget i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hllbarhetsredovisning utgiven av Far. En revision syftar till att uppn en rimlig skerhet, fr att frskra oss om att informatio nen inte innehller vsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av under lagen fr kvantitativ och kvalitativ information i hllbarhetsredovisningen. En versiktlig gransk ning r i huvudsak begrnsad till frfrgningar hos bolagets personal med ansvar fr hllbar hetsfrgor och analytisk granskning och att vidta andra versiktliga granskningstgrder. Den utta lade slutsatsen grundad p vr versiktliga granskning har drfr inte den skerhet som vr uttalade slutsats grundad p vr revision har. Eftersom detta r ett kombinerat uppdrag lmnar vi vra slutsatser avseende revision och versikt lig granskning i separata avsnitt. Vrt uppdrag omfattar granskning av fljande omrden och syftar antingen till ett bestyrkande med rimlig skerhet (nedan benmnt revision) eller begrnsad skerhet (nedan benmnt ver siktlig granskning): 1. Vr versiktliga granskning har omfattat samt liga sidor i hllbarhetsredovisningen. 2. Vr revision har omfattat fljande information: a. finansiella nyckeltal p sidan 18, b. miljdata avseende vatten, el frn ntet, biobrnsle, samt tervinning av avfall p sidan 60. Vrt bestyrkande omfattar inte de antaganden som anvnts eller huruvida det r mjligt fr fre taget att uppn framtidsinriktad information (ssom ml, frvntningar och ambitioner). De kriterier som vr granskning baseras p r de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av Global Reporting Initiative (GRI), som r tillmpliga fr hllbarhetsredovisningen, samt de redovisnings och berkningsprinciper som fretaget srskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier r lmpliga fr upprt tande av hllbarhetsredovisningen. Genomfrda granskningstgrder vid vr versiktliga granskning De viktigaste tgrderna i vr versiktliga gransk ning har utgjorts av fljande: a. uppdatering av vr kunskap och frstelse fr SCA:s organisation och verksamhet, b. bedmning av resultatet av fretagets intres sentdialog, c. intervjuer med ansvariga chefer p koncern niv och p utvalda enheter i syfte att bedma om den kvalitativa och kvantitativa informatio nen i hllbarhetsredovisningen r fullstndig, riktig och tillrcklig, d. tagit del av interna och externa dokument fr att bedma om den rapporterade informatio nen r fullstndig, riktig och tillrcklig, e. utvrdering av design fr en del av de system och processer som anvnts fr att inhmta, hantera och validera hllbarhetsinformation, f. analytisk granskning av rapporterad informa tion, g. bedmning av fretagets uttalade tillmp ningsniv avseende GRI:s riktlinjer, h. vervgande av helhetsintrycket av hllbar hetsredovisningen, samt dess format, drvid vervgande av informationens inbrdes ver ensstmmelse med tillmpade kriterier, och i. avstmning av den granskade informationen mot hllbarhetsinformationen i fretagets rs redovisning 2011. Genomfrda granskningstgrder vid vr revision Vr revision har omfattat fljande gransknings tgrder: a. granskning av design och funktion av relevanta interna kontroller hos de system och processer som anvnds fr att inhmta, hantera och vali dera information avseende de utvalda indikato rerna under den period som redovisningen omfattar, b. avstmning av redovisad information mot interna och externa klldokument och genom frande av detaljtester av utvalda indikatorer avseende vatten, el frn ntet, biobrnsle, samt tervinning av avfall p sidan 60 i hllbar hetsredovisningen, och c. avstmning av finansiella nyckeltal p sidan 18 mot SCA:s rsredovisning fr 2011. Vi anser att de bevis som vi skaffat under vr granskning r tillrckliga och ndamlsenliga i syfte att ge oss grund fr vra slutsatser nedan. Slutsatser Vr slutsats baserad p vr versiktliga granskning Grundat p vr versiktliga granskning har det inte kommit fram ngra omstndigheter som ger oss anledning att anse att informationen i hllbar hetsredovisningen som omfattas av vr versikt liga granskning inte, i allt vsentligt, r upprttad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Vr slutsats baserad p vr revision Grundat p vr revision anser vi att den informa tion i hllbarhetsredovisningen som omfattas av vrt uppdrag, i allt vsentligt har upprttats i enlighet med de ovan angivna kriterierna.
Stockholm den 21 februari 2012
PricewaterhouseCoopers AB
Anders Lundin Auktoriserad revisor
Fredrik Ljungdahl Specialistmedlem i Far
68
Global Compactrapport | Styrning och kontroll
Global Compact-rapport
I juli 2008 blev SCA en medlem av Frenta Nationernas initiativ fr ansvarsfullt fretagande, Global Compact. Global Compact r ett ntverk bestende av mer n 8 700 fretag och andra organisationer frn mer n 130 lnder som fr bundit sig att verka i enlighet med tio principer p omrdena mnskliga rttigheter, arbetsrtt, milj och att motverka korruption. Som en del i detta tagande ska SCA rligen rapportera aktiviteter och resultat inom ansvars fullt fretagande i en Communication on Progress (frbttringsrapport) och SCA anvnder sig av sin hllbarhetsredovisning fr detta syfte. Hllbarhets redovisningen innehller ett antal exempel med pgende aktiviteter och nyckelindikatorer som tydligt visar att SCA i sin dagliga verksamhet stdjer Global Compacts principer. SCAs Uppfrandekod r ett viktigt internt dokument som vgleder och samordnar de anstlldas handlingar med principerna i Global Compact. Regelbundna utvrderingar av affrs praxis grs i hela organisationen fr att garantera efterlevnad av Uppfrandekoden. Redovisning av aktiviteter relaterade till prin ciperna i Global Compact rapporteras genom Global Reporting Initiatives (GRI) indikatorer. GRIindikatorer avseende mnskliga rttigheter, arbetsrtt och motverkande av korruption redo visas i avsnittet fr socialt ansvar medan indika torerna p miljomrdet frmst rapporteras genom RMSsystemet och presenteras i avsnittet styrning och kontroll. Ett komplett GRIindex finns p www.sca.com Global Compact och GRI korstabell Fljande tabell visar hur var och en av principerna i FN:s Global Compact kan rapporteras genom ett antal krnindikatorer i Global Reporting Initia tive (GRI). Tabellen baseras p dokument public erade av FN:s Global Compact.
Principer i Global Compact

Mnskliga rttigheter 1. Fretaget ska stdja och respektera skyddet av internationellt proklamerade mnskliga rttigheter. 2. Fretaget ska skerstlla att det inte medverkar i krnkande av mnskliga rttigheter. Arbetsrtt 3. Fretaget ska upprtthlla rtten att organisera sig och erknna rtten till kollektivavtal. 4. Fretaget ska verka fr att eliminera alla former av tvngsarbete. 5. Fretaget ska verka fr att eliminera barnarbete. 6. Fretaget ska motverka diskriminering p arbetsplatsen. Milj 7. Fretaget ska vidta frsiktighetstgrder avseende miljmssiga utmaningar. 8. Fretaget ska aktivt bidra till respekt fr miljn. 9. Fretaget ska uppmuntra utveckling och anvndning av miljvnlig teknik. Motverka korruption 10. Fretaget ska motverka korruption i alla former, inklusive utpressning och mutor.
GRI-indikatorer
HR19, EC5, LA69, 1314, SO5, PR12, 8 HR19, SO5
LA45, HR13, 5, SO5 HR13, 7, SO5 HR13, 6, SO5 LA2, 1314, HR14, EC7, SO5
EC2, EN18, 26, 30, SO5 EN130, SO5, PR34 EN2, 57, 10, 18, 2627, 30, SO5
SO26
69
Styrning och kontroll | GRIindex
Global Reporting Initiative (GRI) Index

SCAs hllbarhetsredovisning 2011 fljer Global Reporting Initiatives riktlinjer (version G3). Fljande index visar vilka GRIindikatorer som redovisas och var information terfinns: denna hllbarhetsredovisning (SR), rsredovisning (AR) eller SCAs hemsida (sca.com) som innehl ler motsvarande GRIindex med direktlnkar. Tabellen omfattar samtliga krnindikatorer samt de tilllggsindikatorer som r applicerbara p SCAs verksamhet. GRI:s riktlinjer r den vanligaste standarden fr hllbarhetsredovisningar och anvnds av cirka 1 700 fretag ver hela vrlden. Detta r fjrde ret som SCA tillmpar GRI:s rikt linjer. Rapporteringen sker enligt GRI:s niv A och detta har verifierats av PwC.
PROFIL
1. STRATEGI OCH ANALYS
Engagemang i externa projekt 4.11 Frsiktighetsprincipens tillmpning. 4.12 Externa stadgor, principer och initiativ. 4.13 Medlemskap i organisationer. Intressentengagemang 4.14 Intressentgrupper. 4.15 Identifiering och urval av intressenter. 4.16 Metoder fr samarbete med intressenter. 4.17 Viktiga frgor som framkommit i dialog med intressenter.
5. EKONOMISKA INDIKATORER
sca.com sca.com SR 14
SR 1115 SR 1115 SR 1115 SR 1115
1.1 Kommentar frn VD. 1.2 Beskrivning av pverkan, risker och mjligheter.
2. ORGANISATIONEN
SR 23 AR 5863
Upplysningar om hllbarhetsstyrning AR 113 AR 1819, 21, 29, 37, 43 SR 5657 + AR 12 SR baksida AR 87 AR 45 AR 21, 29, 38, 43 SR insida omslag + AR insida omslag AR 13 SR 1 Ekonomiska resultat EC1. Skapat och levererat direkt ekonomiskt vrde. EC2. Finansiell pverkan, samt risker och mjligheter, hnfrliga till klimatfrndringen. EC3. Omfattningen av organisationens frmnsbestmda taganden. EC4. Vsentligt finansiellt std frn det allmnna. Marknadsnrvaro EC5. Ingngslner i frhllande till minimilner p viktiga verksamhetsorter. EC6. Policy och praxis, samt andelen utgifter som gr till lokala leverantrer. EC7. Rutiner fr lokalanstllning av personal och ledande befattningshavare. SR 67 + AR 76 SR 67 SR 67 SR baksida Indirekt ekonomisk pverkan EC8. Investeringar i infrastruktur och tjnster fr allmnhetens nytta. EC9. Beskrivning av betydande indirekta ekonomiska effekter, inklusive effekternas omfattning.
6. MILJINDIKATORER
AR 9, 48 + SR 7
2.1 Organisationens namn. 2.2 Huvudsakliga varumrken, produkter och tjnster. 2.3 Organisationsstruktur. 2.4 Huvudkontorets lokalisering. 2.5 Lnder dr organisationen r verksam. 2.6 garstruktur och bolagsform. 2.7 Marknader. 2.8 Bolagets storlek. 2.9 Strre frndringar under redovisningsperioden. 2.10 Erhllna utmrkelser under rkenskapsret.
3. REDOVISNINGSPARAMETRAR
SR insida + SR 22 SR 8, 25, 30 SR 22 + AR 103 (not 26) AR 80
SR 22 + sca.com SR 22 SR 50 + sca.com
Redovisningsprofil 3.1 Redovisningsperiod. 3.2 Senaste redovisningen. 3.3 Redovisningscykel. 3.4 Kontaktperson fr rapporten. Redovisningens omfattning och avgrnsningar 3.5 Process fr att definiera redovisningens innehll. 3.6 Redovisningens avgrnsningar. 3.7 Begrnsningar av omfattningen eller avgrnsningen. 3.8 Redovisningsprinciper fr samgda bolag, dotterbolag, osv. 3.9 Mtmetoder och berkningsgrunder. 3.10 Frklaring till korrigeringar frn tidigare rapporter. 3.11 Vsentliga frndringar i omfattning, avgrnsning eller mtmetoder jmfrt med tidigare rs redovisningar. Granskning 3.12 Tabell som visar var information fr samtliga delar av GRI (Standard Disclosures) gr att hitta. 3.13 Policy och praxis fr extern granskning.
4. STYRNING, TAGANDEN OCH ENGAGEMANG
SR 5354 + sca.com SR 22, 5354
SR 15, 67 SR 67 SR 67 SR 67 SR 58, 67 SR 67 SR 58, 67
Upplysningar om hllbarhetsstyrning Material EN1. Materialanvndning i vikt eller volym. EN2. tervunnet material i procent av materialanvndning. Energi EN3. Direkt energianvndning per primr energiklla. EN4. Indirekt energianvndning per primr energiklla. EN5. Energibesparingar genom sparande och effektivitetsfrbttringar. Vatten EN8. Total vattenanvndning per klla. Biologisk mngfald
SR 7, 5657 + sca.com
SR 32, 5960 SR 33, 5960
SR 29, 58, 60 SR 29, 58, 60 SR 2930
SR 7071 SR 68
SR 36, 58
Styrning 4.1 Styrningsstruktur. 4.2 Styrelseordfrandens roll. 4.3 Oberoende eller ickeverkstllande styrelseledamter. 4.4 Aktiegarnas och medarbetarnas mjligheter att lmna frslag etc till styrelsen. 4.5 Ersttning till ledande befattningshavare. 4.6 Undvikande av intressekonflikter i styrelsen. 4.7 Process fr krav p styrelseledamternas kvalifikationer. 4.8 Mission, vrderingar, uppfrandekod etc. 4.9 Styrelsens vervakning av hllbarhetsarbetet. 4.10 Utvrdering av styrelsearbetet. SR 5657 AR 48 AR 50 AR 48 AR 88 (not 6) + sca.com sca.com sca.com SR 42 SR 57 + sca.com AR 51 + sca.com
EN11. Lge och storlek av nyttjad mark, i eller intill skyddade omrden eller omrden med hgt biologiskt mngfaldsvrde. EN12. Vsentlig pverkan p den biologiska mngfalden i skyddade omrden, eller omrden med hg biodiversitet. Utslpp till luft och vatten samt avfall EN16. Totala direkta och indirekta utslpp av vxthusgaser, i vikt. EN17. Andra relevanta indirekta utslpp av vxthusgaser, i vikt. EN18. Initiativ fr att minska utslpp av vxthusgaser, samt resultat. EN19. Utslpp av ozonnedbrytande mnen, i vikt. EN20. NO, SO samt andra vsentliga luftfroreningar, i vikt per typ. EN21. Totalt utslpp till vatten, i kvalitet och recipient. EN22. Total avfallsvikt, per typ och hanteringsmetod. EN23. Totalt antal samt volym av vsentligt spill.
SR 35 + sca.com sca.com
SR 5960 SR 58 SR 10, 2831 sca.com SR 5860 SR 5960 SR 5960 sca.com
70
GRIindex | Styrning och kontroll
Produkter och tjnster EN26. tgrder fr att minska miljpverkan frn produkter och tjnster, samt resultat. EN27. Procent av slda produkter och deras frpackningar som terinsamlas, per kategori. Efterlevnad EN28. Summan av betydande bter, och antalet ickemonetra sanktioner pga brott mot miljlagstiftning och bestmmelser. Transport EN29. Vsentlig miljpverkan genom transport av produkter, varor och material som anvnds i verksamheten, inklusive transport av arbetskraft.
7. SOCIALA INDIKATORER
Icke-diskriminering SR 2839 SR 59 + sca.com HR4. Antal fall av diskriminering, samt vidtagna tgrder. Freningsfrihet och rtt till kollektivavtal HR5. Verksamheter dr freningsfriheten och rtten till kollektivavtal kan vara hotade och tgrder som vidtagits. Barnarbete sca.com HR6. Verksamheter dr det finns risk fr fall av barnarbete och tgrder som vidtagits. Tvngsarbete SR 5859 HR7. Verksamheter dr det finns risk fr tvngsarbete och obligatoriskt arbete, och tgrder som vidtagits. Ursprungsbefolkningars rttigheter HR9. Antal krnkningar mot utsprungsbefolkningars rttigheter. SR 7, 5657 + sca.com Samhlle Lokala samhllen SR insida omslag, 49 + AR 87 SR 49, 66 + sca.com SO1. Utformning och omfattning av de rutiner som utvrderar verksamhetens pverkan p samhllen, inklusive intrde, verksamhet och uttrde. Korruption SO2. Andel och antal affrsenheter som analyserats avseende risk fr korruption. SO3. Andel anstllda som utbildats i organisationens policyer och rutiner mot korruption. SO4. tgrder som vidtagits p grund av korruptionsincidenter. Politik SO5. Politiska stllningstaganden och delaktighet i politiska beslutsprocesser och lobbying. SR 46 SO6. Vrde av finansiella bidrag till politiska partier etc. Konkurrenshmmande aktiviteter SR 46, 66 SO7. Antal juridiska tgrder mot organisationen fr konkurrens hmmande tgrder. Uppfyllande av lagar och frordningar SO8. Betydande bter och sanktioner fr brott mot gllande lagar och bestmmelser. Produktansvar Kundernas hlsa och skerhet PR1. Faser i livscykeln d produkters och tjnsters pverkan p hlsa och skerhet utvrderas i frbttringssyfte, och andelen produktkategorier som utvrderats. Mrkning av produkter och tjnster SR insida omslag, 48 + AR 5457, 87 (not 5) sca.com PR3. Produkt och tjnsteinformation som krvs enligt rutinerna, samt andel av produkter och tjnster som berrs. Marknadskommunikation PR6. Program fr efterlevnad av lagar, standarder och frivilliga koder fr marknadskommunikation, inklusive marknadsfring, PRoch sponsring. Efterlevnad PR9. Betydande bter fr brott mot gllande lagar och regler gllande tillhandahllandet och anvndningen av produkter och tjnster. sca.com sca.com sca.com SR 14 + sca.com sca.com SR 42 SR 43 SR 44 SR 14 + sca.com sca.com sca.com sca.com SR 44
Upplysningar om hllbarhetsstyrning Anstllningsfrhllanden och arbetsvillkor Anstllning LA1. Total personalstyrka, uppdelad p anstllningsform och region. LA2. Totalt antal anstllda och personalomsttning, per ldersgrupp, kn och region. Relationer mellan anstllda och ledning LA3. Frmner till heltidsanstlld personal. LA4. Procent av personalstyrkan som omfattas av kollektivavtal. LA5. Minsta varseltid angende frndringar i verksamheten, och huruvida detta r specifierat i kollektivavtal. Arbetsmilj (Hlsa och Skerhet) LA6. Andel av personalen representerad i arbetsmilj och skerhets kommitter. LA7. Omfattningen av skador, arbetsrelaterade sjukdomar, frlorade arbetsdagar, frnvaro samt totala antalet arbetsrelaterade ddsolyckor per region.
SR 42 + sca.com
sca.com SR 52 SR 50
LA8. Utbildning, trning, rdgivning, frebyggande tgrder och riskhan teringsprogram fr att bist de anstllda och deras familjer eller samhllsmedlemmar betrffande allvarliga sjukdomar. SR 4648 + sca.com LA9. Arbetsmiljomrden (hlsa och skerhet) som tcks i formella verenskommelser med fackfreningarna. Trning och utbildning LA10. Genomsnittligt antal trnings och utbildningstimmar per anstlld och r, frdelat p personalkategorier. SR 50 LA11. Program fr vidareutbildning och livslngt lrande. sca.com LA12. Andel anstllda som fr regelbunden utvrdering av sin prestation. SR 49 Mngfald och jmstlldhet LA13. Sammansttning av styrelse och ledning samt uppdelning av andra anstllda. LA14. Lneskillnad i procent mellan mn och kvinnor per anstllningskategori. Mnskliga rttigheter Investerings- och upphandlingsrutiner HR1. Andel och antal investeringsbeslut som inkluderar krav gllande mnskliga rttigheter, eller som har granskats utifrn mnskliga rttigheter. HR2. Andel av betydande leverantrer som granskats fr efterlevnad av mnskliga rttigheter, samt tgrder. HR3. Personalutbildningstimmar fr policyer och rutiner fr mnskliga rttigheter, samt andelen av de anstllda som genomgtt sdan utbildning. SR 52
SR 39 + sca.com
sca.com
SR 52 + sca.com SR 45
sca.com
SR 43
71
Styrning och kontroll | Ordlista
Ordlista
Anaerob rening Vid anaerob rening av avloppsvatten anvnds biologiska mnen i en syrefri milj fr att avlgsna froreningar frn avloppsvatten. AOX, Absorberbara organiska halogener Faktor som beskriver mngden klorhaltigt organiskt material. Vissa av dessa substanser kan ackumuleras i fiskar och fisktande fglar. ASR (Accident Severity Rate) Olyckornas svrighets grad definierat som antalet arbetsdagar som frloras p grund av olyckor (DLA) i relation till antalet olyckor (LTA). Se ven FR, IR och Olyckor som leder till sjukskrivning (LTA). Avfall Fr SCA r avfall endast det material som lmnar vra produktionsanlggningar utan att kunna anvndas fr ngot annat ndaml. Returpapper och returfiber ingr inte, eftersom de r en del av SCAs rmaterial. Avloppsvatten vatten som slpps ut i vattendrag efter rening. Barnarbete Att anvnda arbetskraft som inte innehar landets lagstadgade minimilder fr arbete. BAT (Best available technology) Bsta tillgngliga teknik. Officiell term fr att beskriva den frmsta teknik som branschen br anvnda p ett visst verksamhetsomrde (se IPPCdirektivet och BREF). Biobrnsle frnybart brnsle frn skogs och process avfall. Biologisk mngfald En term som beskriver mngfalden av livsformer och arter (flora och fauna) i ett ekosystem. Ett ekosystem r ett levande biologiskt samhlle i en specifik fysisk milj. BOD, Biochemical oxygen demand Vattenemissions faktor som beskriver mngden syre som frbrukas vid ned brytning av organiskt material i avloppsvatten, utan att specificera de nrvarande substanserna. Ett hgt BOD vrde innebr att den normala syrehalten i vattenmiljn kan sjunka. BODvrdet mts under sju dagar i Sverige och under fem dagar i vriga Europa, i enlighet med nationella lagar. BREF (Best available technology reference document) Ett dokument som anger bsta tillgngliga teknik fr 32 sek torer som EU valt ut, bland dem massa och pappers industrin. Alla massa och pappersbruk med en kapacitet p ver 20 ton/dag ska flja IPPCdirektivet (se IPPC). CHP Se mottryckskraft. CO2 biogent mngden koldioxid som bildas vid frbrn ning av biobrnslen. Vrdet berknas utifrn kolhalten i tr. CO2 fossilt mngden koldioxid som bildas vid frbrnning av fossila brnslen. Vrdet berknas utifrn kolhalten i varje fossil brnsletyp. CO2, koldioxid En gas som bildas naturligt genom geo logiska processer, biologisk nedbrytning samt p grund av mnsklig verksamhet. Produktion och transport samt uppvrmning och nedkylning ger fr nrvarande de strsta koldioxidutslppen. COD, Kemisk syrefrbrukning (Chemical oxygen demand) Vattenemissionsfaktor som beskriver mngden syre som frbrukas vid oxidation av material som r lst i avloppsvatten. Ett hgt CODvrde innebr risk fr att den normala syrehalten i vattenmiljn kan sjunka. CTMP (kemisk termomekanisk massa) En hgutbytes massa (9095 procent utbyte frn veden) som produceras genom att kemiskt frbehandlad barrved vrms upp och snderdelas mekaniskt i raffinrer. Deponerat material fasta restprodukter som lggs p deponi. Dow Jones Sustainability Index Ett brsindex som bestr av fretag som anses vara ledande nr det gller hllbar utveckling och bedriver sin verksamhet i enlighet med detta. EDANA Internationell organisation fr nonwoven producenter och andra hygienproduktfretag. EDANAs ml r att lgga grunden fr uthllig tillvxt i nonwoven och hygienproduktsindustrin genom aktiva upplysnings och informationskampanjer och dialog. Hemsidor: www.edana. org och www.hapco.edana.org Egen vattenkraft elenergi som produceras i helgda lokala vattenkraftverk. El frn ntet elenergi levererad frn det nationella kraft ntet. Elpannor elenergi som anvnds fr vrme (produktion) i pannor och vrmepumpar. Energimngden mts p plats och konverteras till GJ. EMAS Miljstyrnings och miljrevisionsordning (Eco Management and Audit Scheme) som skapats enligt Europeiska rdets frordning. EPD (Environmental Product Declaration) Miljvaru deklaration fr produkter med ett antal bestmda para metrar baserade p ISO 14 040standarden, men som inte utesluter kompletterande miljinformation. ESAVE Strukturerat energibesparingsprogram som SCA r 2002 infrde i de tillverkningsenheter dr energifr brukningen r som strst. Mlet r att vsentligen minska produktionsenheternas energifrbrukning. ETS, European Tissue Symposium Brysselbaserad organisation fr europeiska mjukpapperstillverkare. Organ isationen fr en dialog med Europeiska kommissionen, Europardet och andra internationella organisationer. ETS deltog nyligen i utarbetandet av Europardets Guidelines for tissue paper, kitchen towels and napkins. Farligt avfall avfall som mste hanteras av auktoriserade avfallshanteringsfretag, i enlighet med nationella lagar. Fast kommunalt avfall En betydande andel (15 procent) av den totala mngden fast avfall. Engngsbljor och inkontinens skydd ingr i det fasta kommunala avfallet. Fluting Det veckade mellanskiktet i wellpapp. Fossilt brnsle kol, eldningsolja och naturgas som levereras till en anlggning, exklusive brnsle fr transport ndaml. FR (Frequency Rate) Antalet olyckor/tillbud per miljoner arbetade timmar. Siffran ger ett mtt p verksamhetens skerhet (se ven ASR, Olyckor som leder till sjukskrivning och IR). FSC, Forest Stewardship Council En internationell organisation som verkar fr ansvarsfullt skogsbruk. FSC har utvecklat principer fr skogsbruk som kan anvndas fr certifiering av skogsfrvaltning samt ett system fr att spra, verifiera och mrka virke och skogsprodukter som kommer frn FSCcertifierade skogar. SCA stder aktivt FSC. Frsk vedfiber Kallas ven jungfrulig fiber. Vedfiber frn skog som utnyttjas som rvara fr frsta gngen. Freningsfrihet Anstlldas rtt att lagligen ansluta sig till de freningar de sjlva nskar fr att under fredliga former ing avtal, organisera sig och frhandla kollektivt. Frnybar Alla material som kan terplanteras eller pro duceras utan att naturens resurser utarmas. Grn energi I SCAs fall r grn energi sdan energi som producerats genom frbrnning av tervunna avfalls produkter som bark, sgspn, plastrester, produktionsslam och annat material. GWh Gigawattimmar, mttenhet fr energi (elenergi och vrmeenergi). 1 GWh=1 miljon kWh. HAPCO Hygiene Absorbent Products Manufacturers Committee, en frening som r medlem av EDANA och som SCA r aktiv medlem i. Hemsida: www.hapco.edana.org Icke-statliga organisationer (NGOer) Grupper p inter nationell, nationell eller lokal niv som kar medvetandet om sociala, miljmssiga, samhllsrelaterade och mnnis korttsliga frgor. ILO (International Labour Organization) Internationella arbetsorganisationen r ett FNorgan som upprttar kon ventioner om arbete som r bindande fr alla lnder som ratificerar dem. Det finns mer n 150 ILOkonventioner. tta av dessa r centrala, eftersom de gller grundlggande mnskliga rttigheter och faststller arbetstagarnas grun drttigheter. Inkpt massa summan av all massa som levereras till en anlggning. Intressenter Grupper av personer som en organisation har ett aktivt frhllande till och mste fra en dialog med fr att verksamheten ska fungera. Bland SCAs intressenter kan nmnas aktiegare, myndigheter, kunder, anstllda och ickestatliga organisationer. IPP, Integrated Product Policy I ett meddelande frn juni 2003 frklarar Europeiska kommissionen att EGs ml r att minska en produkts miljpverkan under hela livscykeln, med hnsyn tagen till marknadens parametrar. IPPdirektivet frmjar grna produkter, grn upphandling och miljmrkning. IPPC EUs direktiv om samordnade tgrder fr att fre bygga och begrnsa froreningar (96/61/EG). IR (Incidence Rate) Antal olyckor eller tillbud per 100 anstllda. Se ven ASR, Olyckor som leder till sjukskrivning och FR. ISO 14001 Internationella standardiseringsorganets stan dard som anger kraven p miljledningssystem. Alla SCAs europeiska bruk r certifierade enligt ISO 14001. Kemisk massa Massa frn vedfiber som behandlas kemiskt, vanligtvis genom kokning. Klimatfrndring Kallas ven vxthuseffekten. Mn niskors verksamhet bidrar till den globala uppvrmningen med konsekvenser som frhjd temperatur, ovntade vdermnster och att polarisarna smlter. Kolsnka Nr skog vxer binds gasformigt kol i fast form, s att koldioxid absorberas samtidigt som syre bildas. Skog, jordbruk och vrldshaven r enligt de senaste veten skapliga rnen att betrakta som kolsnkor. Kraftliner Frpackningspapper tillverkat av frsk fiber, till skillnad frn testliner och fluting som tillverkas av returfiber. Kyotoprotokollet FNs ramkonvention om klimatfrn dringar. Ett frivilligt avtal mellan industrilnder som ratificer ats av EU och resulterat i EUdirektivet 2003/87/EG. Mlet r att mngden koldioxid som slpps ut i atmosfren till fljd av mnniskans aktivitet fram till r 2012 ska minska till 1990 rs niv. Lakvatten Vtska som sipprar ner genom marken. Den naturliga lakvattenbildningen kan frorena grundvatten eller ytvatten som r belget under en uppsamlingsbassng fr avloppsvatten eller en deponi med biologisk nedbrytning. Liner Ytskikt i wellpapp. Finns i olika kvaliteter, som till exempel kraftliner (baserad p nyfiber) och testliner och fluting (baserad p returfiber).
72
ordlista | Styrning och kontroll
livscykelanalys (lCa) En metod fr att analysera en produkts miljpverkan med hnsyn tagen till hela dess livscykel, frn utvinnandet av rvaran till avfallshanteringen. Processen beskrivs i ISO 14040-serien. SPINE r den gemensamma databas som medger jmfrelse mellan olika produktelement. lut mne som anvnds vid eller bildas under kemisk massaproduktion. Vitlut r kokluten (natriumhydroxid och natriumsulfid). Svartlut r den restprodukt som genereras under produktionscykeln. Till strre delen teranvnds svartluten och brnns i sodapannan. Grnlut r den vtska som blir kvar nr svartluten brnts. lWC-papper (light Weight Coated) r ett bestruket papper med hgt innehll av mekanisk massa. Anvnds fr kvalitetstidskrifter och reklamtryck med hga krav p frgtryck. mbt, mekanisk och biologisk hantering Hybridteknik dr mekanisk avfallssortering anvnds i kombination med biologisk bearbetning fr att producera biogas. I nsta steg kan restmaterialet omvandlas till brnsle. mekanisk massa Massa som produceras genom att barkad ved huggs till flis och slipas eller mals s att vedens fibrer separeras. miljledningssystem Den del av ett vergripande ledningssystem som beskriver struktur, principer, procedurer och resurser fr systematiskt genomfrande av fretagets egen miljpolicy. mottryckskraft Kombinerad produktion av elenergi och termisk energi. Mottryckskraft ger en hg verkningsgrad. mutor Att ge eller ta emot otillbrlig ersttning som syftar till att pverka en persons agerande p ett stt som strider mot principerna om rlighet och integritet. mnskliga rttigheter Bygger p erknnandet av den inneboende vrdigheten hos alla medlemmar av mnniskoslktet och av deras lika och ofrytterliga rttigheter, som utgr grundvalen fr frihet, rttvisa och fred i vrlden. Faststlls i FNs allmnna frklaring om de mnskliga rttigheterna (1948). n, kvve Kemiskt grundmne som ocks finns i tr och r ndvndigt fr vxt- och djurliv. verskott av kvve i vatten kan ge upphov till stora alganhopningar, som kan leda till syrebrist nr algerna bryts ned. noX som no2 kvveoxiderna NO och NO2, berknade som den mngd NO2 som uppstr vid frbrnning. Dr NOX inte mts anvnds ett standardvrde p 100 mg/MJ brnsle. obligatoriskt arbete Arbete som utfrs av arbetskraft som tvingas deponera pengar eller identitetshandlingar hos arbetsgivaren. olyckor som leder till sjukskrivning (lta) Olyckor som leder till att en anstlld r borta frn arbetet i ett visst antal dagar. Ett av de mnga skerhetsmtten i industrin. Se ven ASR, FR och IR. oorganiskt material innefattar oorganiska fyllmedel och bestrykningsmedel som levereras till en anlggning. Alla vrden omrknas till 100 procent torrsubstans (ts). opacitet Graden av ogenomskinlighet. organiskt fossilt material omfattar roljebaserat material som superabsorberande mnen och bindemedel. Alla vrden omrknas till 100 procent torrsubstans (ts). P, fosfor Kemiskt grundmne som ocks finns i tr och r ndvndigt fr vxt- och djurliv. verskott av fosfor i vatten kan orsaka vergdning.
PSR, Product Specific Requirement (se ven EPD, miljmrkning) Frteckning ver krav som gr att SCA kan frse sina produkter med korrekt och informativ mrkning och undvika mrkning som ej kan kontrolleras. RaP, Regulatory affairs Platform Ntverket uppdaterar regelbundet en frteckning ver SCAs representanter i organisationer p EU-niv och nationell niv. Ntverket ansvarar ocks fr att fra ut och argumentera fr SCAs stndpunkt, bde i direkt kontakt med lagstiftarna och via branschorganisationer. ReaCH (Regulation, evaluation, authorization and Restriction of Chemicals) Europeiskt regelverk (1907/2000/EC) som omfattar produktion och (sker) anvndning av kemikalier och deras eventuella pverkan p mnniskors hlsa och miljn. Omkring 30 000 kemikalier mste efter testning registreras hos en europeisk kemikaliebyr (ECHA) i Helsingfors. Fretag mste ha tillstnd fr att anvnda farliga kemikalier. Returfiber Fiber fr papperstillverkning som kan hmtas frn en sekundr klla som returpapper eller wellpapp och tervinnas. Returwell (oCC) Begagnad wellpapp som samlas in fr tervinning. RmS SCAs resursledningssystem fr insamling och sammanstllning av miljdata och resursanvndning inom SCA-koncernen. Rundved och sgverksflis summan av den ved som levereras till varje anlggning. SC-papper (Super kalandrerat) Ett tunt tryckpapper med hgglansig yta och hgt innehll av mekanisk och/eller returpappersmassa. Anvnds fr kataloger, tidskrifter och reklamtryck. Slam Avfall frn pappersproduktionen. Bestr av inaktivt material, frmst finfrdelade fiberrester, fyllmedel och annat inaktivt material. Brukade frr deponeras men anvnds idag som nytt rmaterial och brnns med energitervinning. So2 den totala mngden svavel, omrknat till SO2, frn processer och frbrnning i anlggningen. I de fall SO2 inte mts anvnds i stllet mngden svavel i anvnt brnsle. Sprbarhet Mjligheten att spra en produkts ursprung genom hela processen frn rvara till frdig produkt. I SCAs fall innebr sprbarhetscertifiering att det gr att flja skogsprodukter tillbaka till SCAs FSC-certifierade skogar. SRi, Socially-responsible investment En metod dr vrdepapper vljs ut utifrn kriterier som har att gra med hur fretaget presterar miljmssigt, socialt och etiskt. Stoft partiklar i rkgasen som bildas vid frbrnning. Suspenderade mnen mnen som inte lses upp i avloppsvattnet. System fr handel med utslppskvoter System fr handel med utslpskvoter fr vxthusgaser i syfte att p ett kostnadseffektivt stt minska dessa utslpp inom EU. Systemet har inrttats som en fljd av Kyotoprotokollet. Anlggningar i pappers- och pappbranschen, energisektorn, jrn- och stlproduktionen och mineralindustrin brjade tillmpa systemet frn och med den 1 januari 2005. De tv inledande faserna omfattar ren 20052007 och 20082012. Fr koldioxidutslpp krvs tillstnd och olaga utslpp kan leda till bter (om det tak som satts fr verksamheten verskrids). Kvoten avser rtten att slppa ut 1 ton koldioxid. Systematisk resultatuppfljning Regelbunden insamling av information fr att kontrollera att verksamheten fljer angivna kriterier.
Sgade trvaror Sgat virke i olika storlekar fr till exempel mbeltillverkning och snickeriindustri eller till byggnadsvirke. tCF, klorfri massa Pappersmassa som bleks utan anvndning av klor i ngon form. testliner Frpackningspapper tillverkat av returfiber. tidningspapper Papper fr produktion av dagstidningar, gjort p mekanisk massa av frsk fiber eller returfiber. tissue Mjukpapper som anvnds i hygienprodukter som servetter, toalettpapper och hushllspapper samt avtorkningsprodukter fr institutioner, hotell m m. tJ, terajoule Mttenhet fr energi (brnsle). tmP, termomekanisk massa En hgutbytesmassa (9095 procent utbyte frn veden) som tillverkas genom att granflis hettas upp och mals i raffinrer. tWh, terawattimme Energienhet. 1 TWh=10 miljoner kWh. tvngsarbete Detta innefattar livegenskap, skuldslaveri och alla andra former av ofrivilligt arbete. uppfrandekoden En formell redogrelse fr ett fretags vrderingar och affrspraxis. Uppfrandekoden anger fretagets minimikrav och tagandet att uppfylla dem samt att se till att leverantrer och underleverantrer ocks gr det. utslppsrtter, handel med Handel med tillstnd fr utslpp av koldioxid mellan fretag eller, p en hgre niv, mellan lnder inom ramen fr en globalt beslutad begrnsning av de totala utslppen. Tanken r att ta hjlp av marknadskrafterna fr att minska de globala utslppen. varav mottryckskraft den del av den totala brnslemngden som anvnds fr att generera elenergi i mottrycksprocesser. vatten summan av ytvatten, grundvatten och kommunalt vatten som anvnds i processer och fr kylning. I de fall mngden inkommande vatten inte mts berknas volymen vara densamma som volymen avloppsvatten. Wellpapp Tv ytskikt av papper med ett mellanliggande skikt av fluting. (Se ven liner och fluting). Wellpapprvara Papper som tillverkas speciellt fr produktion av wellpapp. (Se ven liner och fluting). tervinning nr fasta restprodukter utnyttjas fr ett nytt ndaml i en extern process.
73
SvenSka CelluloSa aktiebolaget SCa (publ) Box 200, 101 23 Stockholm. Beskare: klarabergsviadukten 63 tel 08-788 51 00, fax 08-788 53 80 org.nr: 556012-6293 www.sca.com
Affrsenheter
SCa inContinenCe CaRe euRoPe Postfach 241540 DE-85336 mNchEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport center (mAc) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204 SCa meia Postfach 241540 DE-85336 mNchEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport center (mAc) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204 SCa FoReSt PRoduCtS 851 88 SUNDSVAll Sverige Beskare: Skepparplatsen 1 tel 060-19 30 00, 19 40 00 Fax 060-19 33 21 gHS (global HYgiene SuPPlY) Postfach 241540 DE-85336 mNchEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport center (mAc) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204 SCa ConSumeR goodS euRoPe Postfach 241540 DE-85336 mNchEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport center (mAc) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204 SCa ameRiCaS cira centre Suite 2600 2929 Arch Street PhilADElPhiA, PA 19104 USA tel +1 610 499 3700 Fax +1 610 499 3402 SCa PaCkaging culliganlaan 1D BE-1831 DiEGEm Belgien tel +32 2 718 3711 Fax +32 2 715 4815 gbS (global buSineSS SeRviCeS) Box 200 101 23 Stockholm Sverige Beskare: klarabergsviadukten 63 tel 08-788 51 00 Fax 08-788 53 80 SCa aFH PRoFeSSional HYgiene euRoPe Postfach 241540 DE-85336 mNchEN-FlUGhAFEN tyskland Beskare: mnchen Airport center (mAc) terminalstrasse mitte 18 tel +49 89 9 70 06-0 Fax +49 89 9 70 06-204 SCa aSia PaCiFiC Unit 516, 159 madang Road Xintiandi, luwan District ShANGhAi 200020 kina tel +86 21 6135 7288 Fax +86 21 6135 7264
gHC (global HYgiene CategoRY) 405 03 GtEBoRG Sverige Beskare: Bckstensgatan 5, mlndal tel 031-746 00 00
Kontaktpersoner
kersti Strandqvist chef, koncernstab corporate Sustainability E-post: kersti.strandqvist@sca.com telefon: 08-788 52 24 milj: Patrik isaksson miljchef E-post: patrik.isaksson@sca.com telefon: 08-788 51 04 Socialt ansvar: christina Ameln chef, Socialt ansvar E-post: christina.ameln@sca.com telefon: 08-788 52 94
Denna hllbarhetsredovisning r producerad av SCA i samarbete med Hallvarsson & Halvarsson. Foto: Hkan Lindgren, Lars Trangius, Per-Anders Sjqvist och Margareta Hed. Tryck: Elanders i Falkping 2012.
Utslppen av vxthusgaser frn produktionen av denna trycksak inklusive papper, andra material och transporter har kompenserats genom investering i motsvarande mngd certifierade reduktionsenheter i CDM-projektet SriKalyani, biomassaeldat kraftverk, Indien.

SCA Hållbarhetsredovisningen 2011

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

SCA Hållbarhetsredovisningen 2011

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Skapar vrde fr mnniskor och milj

Uppfljning av mlen materialitetsanalys

hllbar innovation ...................................................... 20 intressenter ................................................................... 22 hllbara affrer ............................................................ 23

Fiberinkp och biologisk mngfald

Vattenanvndning ...................................................... 36 Produktskerhet ......................................................... 39

.......................................................... .................................................... ...................................................

Relationen till medarbetarna ................................ 49 Samhllsengagemang

n Styrning och kontroll

GRi-index........................................................................ 70 ordlista ............................................................................ 72 Adresser om rapporten

nettoomsttning (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 105 750 MSEK

Rrelseresultat (andel av koncernen)

Totalt koncernen: 9 224 MSEK Exklusive jmfrelsestrande poster.

europa (inklusive afrika)

Exklusive jmfrelsestrande poster.

Utmrkelser och erknnanden

ScA ingr i carbon Disclosure leadership index.

Sedan 2001 ingr ScA i det globala hllbarhetsindexet FtSE4Good.

r 2008 blev ScA medlem av FN:s Global compact.

ScA r medlem i World Business council for Sustainable Development (wbcsd).

ScA ingr i EcPi:s index.

ScA ingr i Nordic Sustainability Stars Sweden top25.

ScA hllbarhetsredovisning 2011

SCA Hllbarhetsredovisning 2011

Tydliga mlsttningar hjlper SCA att leverera i enlighet med hllbarhetsambitionerna.

Jan Johansson, vd och koncernchef

ScA hllbarhetsredovisning 2011

En frndrad vrld ger nya mjligheter

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Tunnare fr kad rrelse

ScA hllbarhetsredovisning 2011

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Hjd ambitionsniv inom hllbarhet

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Vrdet av att mta

Hlsa & skerhet fr medarbetarna

SCA Hllbarhetsredovisning 2011

Klimat & energi

Fiberinkp & biologisk mngfald

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Klimat & energi

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Hur vi arbetar med frgorna (sidhnvisning)

Produkternas pverkan p miljn, t.ex. carbon footprint, miljmrkning

Global medarbetarunderskning Utbildning

Frgeformulr frn SRI-analytiker Personliga mten Telefonmten Analytikermten Roadshows Anlggningsbesk

Leverantrskontroller Frgeformulr till leverantrer

Skogssktsel Koldioxidutslpp Energianvnding Vattenanvnding

Deltagande i industriinitiativ och standardiseringsorgan Kontinuerliga dialoger Samhllsengagemang

SCA-dialog med samhllet Samhllsengagemang

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Dialog som inspirerar till lsningar

Rster frn intressenter

ScA hllbarhetsredovisning 2011

ScA hllbarhetsredovisning 2011

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Betydelse fr externa intressenter

ScA hllbarhetsredovisning 2011

Tork hjlper SUNS gra hllbarhetsml

Ekonomiskt vrdeskapande | Aktiegare

Goda affrer fr investerare

Andel SCA-aktier som gs av investerare som granskar fretagets hllbarhetsarbete

Nyckeltal (inklusive den frpackningsverksamhet som r under frsljning)