130620 Intern PM

S vinner vi skoldebatten mot S

I denna promemoria tydliggrs tre centrala strategier fr att mta Socialdemokraterna i skoldebatten. Det r viktigt att Moderaterna visar hg nrvaro och drmed bidrar till att alliansens skolpolitik erhller ett hgt frtroende hos vljare.

1) Ibrahim Baylan r vr huvudmotstndare

Det ligger i vrt intresse att bidra till att frstrka att tidigare skolminister Ibrahim Baylan r vr huvudmotstndare i skolfrgan. Han stadkom vldigt lite under sin ministerperiod och ska beskrivas som den passiva skolminister han faktiskt var. Vr skoltalesperson Tomas Tob har i ett ertal debatter lyft fram detta vilket givit bra effekt. Nedan fljer fem anvndbara exempel: a) Frslag till ny skollag sgas och nner ingen majoritet i riksdagen b) Baylan blundar nr Skolverket slr larm En rapport frn Skolverket leder till debatt om kvaliteten i grundskolan. Dvarande generaldirektr Per Thullberg tar fram frslag som syftar till att frbttra resultat och likvrdighet i grundskolan. Det som Thullberg freslog har nu i stort genomfrts under alliansregeringen. Resultaten i internationella kunskapsjmfrelser visar p era sjunkande resultat fr Sveriges del. Detta blir srskilt tydligt vad gller resultaten i matematik i rskurs 8. Mtningen TIMMS 2003 visar p en resultatfrsmring med 41 pong. Baylan vljer att inte agera. c) Prickas av KU fr ministerstyre I brjan av 2005 hamnar Baylan i blsvder d HYPERLINK "http://sv.wikipedia.org/ wiki/Skolverket" \o "Skolverket" Skolverket, efter kritik frn skolministern, dragit tillbaka en uppmrksammad HYPERLINK "http://sv.wikipedia.org/wiki/Rapport" \o "Rapport" rapport. Skolverket tar bort den frn hemsidan. I rapporten drar Skolverket bland annat slutsatsen att HYPERLINK "http://sv.wikipedia.org/wiki/Friskola" \o "Friskola" friskolor r mer budgetmedvetna och kostnadseffektiva n kommunala skolor. Man hvdar ven att lrarnas HYPERLINK "http://sv.wikipedia.org/wiki/Utbildning" \o "Utbildning" utbildning inte hade ngon strre inverkan p HYPERLINK "http://sv.wikipedia.org/ wiki/Elev" \o "Elev" elevernas resultat. Ibrahim Baylan uttalar sig i TV om rapporten och sger fljande: "Den hr rapporten som ju i sig r en produkt som man borde fundera p om den ngonsin borde ha slppts ut frn Skolverket". Samma dag drar Skolverket tillbaka rapporten. Skolministern anmls till HYPERLINK "http://sv.wikipedia.org/wiki/ Konstitutionsutskottet" \o "Konstitutionsutskottet" konstitutionsutskottet och prickas. Remitteras under 2005 i en DS, men hans frslag fr aldrig ngon majoritet i riksdagen.

MP anser bland annat att frslaget r fr friskoleentligt. Frhandlingar med MP havererar. Frslaget till ny skollag anses otillrckligt fr att komma tillrtta med kvalitetsbrister och resultatfrsmringen i skolan. Proposition om skollag verlmnas aldrig till riksdagen. d) Baylan fr nej av S-kongressen till nationella prov frn k 3 (okt 2005) Baylan gr ett frsk till att skrpa kunskapsuppfljningen men fr S-kongressen emot sig. Flera inom partiet varnar fr att detta skulle vara frsta steg mot tidigare betyg. Tidigare betyg ses elitistiskt eftersom det skulle leda till en uppdelning av eleverna. Baylan frlorar omrstningen med 176-157. Kongressen vljer istllet att fresl individuella utvecklingsplaner. De individuella utvecklingsplanerna har nu visat sig innebra en stor administrativ brda fr lrarna. Alliansregeringen vidtar nu tgrder fr att minska denna administration. e) F propositioner under tiden som skolminister Trots de sjunkande resultaten och larmrapporter om minskad likvrdighet frn Skolverket, lgger Baylan fram ytterst f propositioner. Inga av de propositioner han lt signera tyder p ngon ambition att stvja de problem med negativa elevresultat och likvrdighet som Skolverket uppmrksammar redan 2003.
Prop. 2005/06:38 Trygghet, respekt och ansvar om frbud mot diskriminering och annan krnkande behandling av barn och elever Skydd fr strningsknslig forskning

Prop. 2005/06:69

2) Fortstt strka kunskapsskolan genom er reformer

Nrmare 20 propositioner frbereds. Vrt egna interna politikutvecklingsarbete har genererat en omfattande rapport (En modern skola fr alla) med ver 30 olika skolfrslag. Dessutom har ett antal frslag inom frskolans omrde frberetts. ven vra alliansvnner har freberett ett stort antal skolfrslag. Sedan Alliansregeringen tilltrdde r 2006 har ett stort antal efterfrgade och ndvndiga utbildningsreformer genomfrts. Stora strukturreformer genomfrdes 2011-2012. Ngra exempel r den nya gymnasieskolan, nya skollagen, ny lroplan fr grundskolan, ny lrarutbildning och nytt betygssystem. Vi mste fortstta med ett hgt reformtempo och aktivt mta de utmaningar som nns i svensk skola. Det kommer bli viktigt att konstratera alla vra frslag mot de frslag som Socialdemokraterna presenterar.

3) Rd-grn-samverkan ett hot mot kunskapsskolan

Socialdemokraternas samarbete med Miljpartiet, som genomgtt en ordentlig vnstersvng, riskerar att hota de reformer alliansen nu ftt p plats. Om Vnsterpartiet

ven ingr i samarbetet hotas de krnvrden och fundament som kunskapsskolan vilar p. Risken fr en tergng till umskolan r en ptaglig realitet. Vnsterpartiets motstnd till betyg och nationella prov skapar splittring mellan de rd-grna oppositionspartierna. Miljpartiet har frskt att bryta med sin gamla skolpolitik som har mycket gemensamt med Vnsterpartiet. Hos Miljpartiet nns dock ett latent motstnd till kunskapsskolan som modell. Partiets vnsterfalang vill fortfarande hlla kvar vid umskolans ideal och ofciellt vill Miljpartiet minska betygens skadeverkningar. Att frn alliansen st upp fr tidigare betyg r viktigt fr att tydliggra konikten om kunskapsuppfljning mellan alliansen och de rdgrna.

NUMPAGES \* MERGEFORMAT 3

Moderaternas partikansli Sveriges Riksdag Mynttorget 1 100 12 Stockholm