Rapport Svenska Finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013
S v e r i g e S
r i k S b a n k
Information om denna publikation lmnas av Jenny Mannent, tel 08-787 06 89 eller e-post: jenny.mannent@riksbank.se bestllning av denna publikation kan gras frn
Sveriges riksbank, Kontorsservicecenter, 103 37 Stockholm, fax 08-21 05 31. E-post: kontorsservicecenter@riksbank.se eller webbplats: www.riksbank.se Produktion: Sveriges riksbank Tryck: Printfabriken ISSN 1401-7348 Stockholm 2013
Innehll
n Frord 5 n Inledning Det finansiella systemets uppgifter 6 Att omvandla sparande till finansiering 6 Att hantera risker 8 Effektiva och skra betalningar 9 Samspelet mellan intermedirer, marknader och myndigheter 9 n De finansiella marknaderna 16 Rntemarknaden 16 Penningmarknaden fr korta lptider 17 Kontraktstyper fr penningmarknadens kortaste lptider 21 Obligationsmarknaden30 Emissioner och handelsstruktur p rntemarknaden 36 Marknaden fr rntederivat 38 Valutamarknaden41 Vanliga instrument p den svenska valutamarknaden 42 Handelsstruktur och omsttning 43 Aktiemarknaden51 Emittenter52 Placerare52 Aktierelaterade derivat 53 Marknadsplatser55 Aktiehandeln p Nasdaq Omx Stockholm 56 Handel med aktierelaterade derivat 59 Aktiehandel p vriga svenska marknadsplatser 59 n Finansiella intermedirer 62 Kreditgivande institut 69 Banker69 Bolneinstitut82 vriga kreditmarknadsfretag 84 Riskkapitalbolag86 Frskringsbolag, fondbolag och pensionsfonder 87 Frskringsbolag88 Fondbolag91 Statliga pensionsfonder 93 Vrdepappersinstitut93 Vrdepappersbolag94 Svenska kreditinstitut som bedriver vrdepappersrrelse 95
n Den finansiella infrastrukturen 103 Olika typer av betalningar 103 Enkel betalning 103 Betalning med en mellanhand 103 Betalning med flera mellanhnder 104 Transaktioner vid handel med finansiella instrument 106 Transaktioner vid handel med valuta 112 Massbetalningar112 Kontanter och frskottsbetalda kort 113 Betalningsinstrument: elektroniska och pappersbaserade 115 Betalningskanaler olika stt att utfra en betalning 119 System i den finansiella infrastrukturen 125 RIX systemet fr stora betalningar 125 Bankgirot betalningssystem fr massbetalningar 126 Euroclear Sweden central vrdepappersfrvarare 127 NASDAQ OMX DM central motpart i derivatclearingen 129 EMCF central motpart i aktieclearingen 129 CLS system fr valutaavveckling 130 Betalningsstrmmar i den svenska finansiella infrastrukturen 131 n Rutor Tillsyn och reglering av den finansiella sektorn i Sverige 11 Riksbankens faciliteter fr korta lneoch placeringsbehov 25 Nytt ramverk fr den svenska referensrntan Stibor 49 Den utlndska verksamheten en del av bankkoncernerna 65 Att skapa pengar 72 Varfr regleras banker? 78 Centrala regler inom finanssektorn 96 OTC-derivatreformen skrare riskhantering och kad transparens110 Swish en ny mobilbetalningstjnst 121 Svenskarnas betalningsvanor 122 n Bilagor Bilaga 1. Tabeller 135 Bilaga 2. Marknadskonventioner p den svenska rntemarknaden och valutamarknaden i svenska kronor 144 Bilaga 3. Publicerade rutor i de senaste fem utgvorna av Den svenska finansmarknaden 146 n Register 148
n Frord
Den svenska finansmarknaden r en beskrivning av olika uppgifter och funktioner i den svenska finansiella sektorn. Beskrivningen delas in i finansiella marknader, finansiella intermedirer och finansiell infrastruktur. Skriften publiceras en gng per r och beskrivningarna baseras till stora delar p rsstatistik. Med Den svenska finansmarknaden vill Riksbanken bidra till kad kunskap om det finansiella systemet och dess funktioner. Skriften r tnkt att ha en dubbel funktion, bde som uppslagsbok fr den som r i behov av statistisk information och som lttare lrobok fr den som vill lra sig mer om det svenska finansiella systemet. Detta innebr att skriften vnder sig till en varierad lsekrets, svl professionella aktrer som studenter och en intresserad allmnhet. Beskrivningen av de finansiella marknaderna, som utgr skriftens frsta kapitel, r uppdelad p rnte-, valuta- och aktiemarknaden. Hr finns beskrivet hur handeln fungerar. Dessutom grs en genomgng av olika marknadsplatser och de typer av vrdepapper som handlas p dessa marknadsplatser som exempelvis aktier och obligationer. Viktiga mellanhnder, finansiella intermedirer, beskrivs i det andra kapitlet. Dr ingr bland annat banker, frskringsbolag, fondbolag, vrdepappersbolag och riskkapitalbolag. Det sista kapitlet gnas t att beskriva den finansiella infrastruktur som anvnds fr betalningar och vrdepapperstransaktioner i Sverige. Som titeln avsljar avgrnsas beskrivningarna till den svenska finansiella sektorn. Eftersom de finansiella fretagens verksamheter blir allt mer internationaliserade r denna avgrnsning stundtals svr att gra. Utgngspunkten fr skriften r dock nationell statistik som samlas in rligen fr svenska finansiella juridiska enheter. Detta ger p ublikationen en naturlig svensk avgrnsning. Stockholm i augusti 2013 Jenny Mannent Redaktr
n Inledning Det finansiella systemets uppgifter

Det finansiella systemet har tre huvuduppgifter: att omvandla sparande till finansiering, att hantera risker och att gra det mjligt att genomfra betalningar p ett effektivt stt.
ATT OMVANDLA SPARANDE TILL FINANSIERING
Bde privatpersoner och fretag behver lna pengar. Unga mnniskor kan behva lna till investeringar i bostder och utbildning. Fretag kan behva lna fr att finansiera ett projekt eller frverkliga en uppfinning. Samtidigt finns det mnniskor som vill spara till pension eller konsumtion. Det finns ocks fretag som vill spara till investeringar. Om varje sparare skulle behva leta upp och analysera lmpliga fretagsprojekt att investera i skulle omvandlingen frn sparande till investeringar fungera ineffektivt. Det skulle vara lika ineffektivt om varje enskild fretagare mste hitta en mngd potentiella investerare fr sina projekt. Den finansiella sektorn har hr en central roll genom att medverka till att kanalisera sparande till investeringar p ett s effektivt stt som mjligt. Kapitalmarknaden r namnet p den frsrjningskanal som gr att fretag, hushll, organisationer och stater kan komma t kapital fr investeringar och drift. Omvnt hjlper denna marknad investerare att hitta intressanta placeringsmjligheter. Kapitalmarknaden bestr av aktiemarknaden och kreditmarknaden. Stater finansierar sig i huvudsak p kreditmarknaden genom att ge ut exempelvis obligationer, medan vissa fretag ocks kan hitta kapital genom att vnda sig till aktiemarknaden. I termer av vrde, r aktiemarknadens betydelse i Sverige och mnga andra lnder relativt liten i frhllande till kreditmarknaden. Det vanligaste sttet fr fretag och hushll att f tillgng till kapitalmarknaden r att vnda sig direkt till en finansiell intermedir. En finansiell intermedir r en specialiserad mellanhand som alla parter kan dra frdel av. Det tydligaste exemplet p en sdan finansiell intermedir r en bank. Sparare, som exempelvis vill jmna ut sin konsumtion ver sin livscykel, kan stta in medel p ett konto i banken och ta ut dem (plus rnta) vid ett senare tillflle. De kan ocks placera sina pengar i aktier, rntebrande vrdepapper eller i fonder p svl den svenska som p utlndska marknader. Detta innebr att banken i sin
6 Den svenska finansmarknaden 2013
tur i hgre utstrckning mste vnda sig till den globala interbank- och vrdepappersmarknaden fr att finansiera sig. De pengar banken fr in frn inlning och annan finansiering frmedlas till fretag och privatpersoner med finansieringsbehov. Men utlningen hrrr inte bara frn inlning och marknadsfinansiering. Affrsbankerna kan ven skapa pengar fr utlning. Banken r specialist p att vrdera, vervaka och hantera kreditrisker fr de privatpersoner och i de fretag som den lnar ut till. Banken kan utnyttja stordriftsfrdelar samtidigt som den lser spararens problem med asymmetrisk information1, det vill sga att spararen (lngivaren) och lntagaren inte har samma tillgng till information. Med en bank som mellanhand behver inte lntagaren vertyga lngivaren om sin egen eller projektets kreditvrdighet utan det rcker med att vertyga banken. P motsvarande stt behver spararen inte bedma varje lntagares kreditvrdighet, det rcker med att vara vertygad om att banken kan skta sina taganden. Den finansiella sektorn i detta enkla fall i form av en bank bidrar drmed till en effektivare kapitalfrmedling. Exempel p andra finansiella intermedirer r bolneinstitut och finansbolag. Det r dock inte alltid de finansiella intermedirerna som frmedlar finansiering mest effektivt. Fretag kan ven vnda sig direkt till kapitalmarknaden. Genom att emittera obligationer och penningmarknadsinstrument kan fretag lna pengar p rntemarknaden. Genom dessa standardiserade vrdepapper, som enkelt kan kpas och sljas p en marknad kan finansieringen bli nnu mer effektiv.2 Utgivarna, eller emittenterna, av obligationer och andra rntebrande instrument motsvarar ngot frenklat bankernas lntagare. En organiserad handel med vrdepapper med tydliga regler och en hg grad av standardisering bidrar till en vl fungerande marknad och en god prisbildning. Nr mnga aktrer fljer, analyserar och handlar i de vrdepapper som finns p marknaden kan de samlade kostnaderna fr information och transaktioner minska. Detta innebr i sin tur att det blir lttare att bedma vrdet av den finansiella tjnsten, till exempel lngivningen, och drmed att prisstta den. Samtidigt minskar placerarnas risk genom att den lpande handeln gr det enklare att slja ett vrdepapper. Ett annat vanligt exempel p ett standardiserat vrdepapper r aktier. Till skillnad mot obligationer och andra rnteinstrument ger aktier ingen rnta. De representerar i stllet andelar i ett fretag och avkast-
1 Asymmetrisk information uppstr exempelvis nr en lngivare inte har fullstndig information fr att fatta ett rationellt beslut om att lna ut pengar till ngon. Lntagaren vet mer om sina terbetalningsmjligheter n lngivaren. 2 Vrdepapper r ett vergripande begrepp fr aktier, obligationer och andra finansiella instrument som representerar ett ekonomiskt vrde och som man kan handla med.
ningen beror p fretagets framtida utdelade vinster. Eftersom dessa vinster kan variera avsevrt ver tiden, tar de som placerar i aktier normalt sett en hgre risk n de som placerar i exempelvis statsobligationer. Aktiemarknaden brukar drfr, till skillnad frn rntemarknaden, anses vara en riskkapitalmarknad. I och med den statsfinansiella krisen i vissa lnder i euroomrdet anses dock en placering i statsobligationer i de mest skuldsatta lnderna inte lngre vara frenad med lg risk och avkastningen har drmed justerats upp avsevrt.
ATT HANTERA RISKER
Finansiella intermedirer fyller en viktig funktion i en ekonomis kapitalfrsrjning, dels i egenskap av kreditgivande institut och dels i egenskap av placerare dr de i hg grad frvaltar andras pengar. Kreditgivande institut som till exempel banker r till skillnad frn fretag och hushll specialister p att bedma kreditrisker. Bde fretag och privatpersoner har behov av att gardera sig mot olika slags risker. Privatpersoner kan exempelvis behva frskra sig mot villabrand eller stld. Detta kan de gra med hjlp av sakfrskringsbolagens produkter. De kan ocks behva skra sin frsrjning efter pensioneringen, alternativt trygga sina efterlevandes frsrjning om de skulle avlida i frtid. Det kan de gra genom att teckna liv- och pensionsfrskringar hos livbolagen. Frskringsbolagen r finansiella intermedirer som r specialiserade p att bedma och hantera frskringsrisker. Fr fretagen handlar det ven om att skydda sig mot olika slags ekonomiska risker. Det kan till exempel handla om ej nskvrda frndringar i rvarupriser eller valutakurser. Finansiella fretag som finansierar sig p globala vrdepappersmarknaden har behov av att skydda sig mot rnteoch valutakursrisker. P de finansiella marknaderna kan man drfr handla med kontrakt som r srskilt konstruerade fr att hantera sdana risker, s kallade derivat. Till sdana derivatkontrakt hr exempelvis optioner, terminer och swappar. Fondbolagen r exempel p intermedirer som hjlper hushllen att frvalta sitt sparande p ett effektivt stt. Genom att ta hjlp av stordriftsfrdelar kan fondbolagen skapa portfljer av vrdepapper (vrdepappersfonder) dr riskerna i varje enskilt vrdepapper kan spridas (diversifieras). Den finansiella sektorn bidrar drfr inte bara till att frmedla kapital utan ven till en effektivare riskhantering.
8 Den svenska finansmarknaden 2013
EFFEKTIVA OCH SKRA BETALNINGAR
Vid sidan av att frmedla kapital och hantera risker skapar de finansiella fretagen frutsttningar fr en effektiv frmedling av betalningar i ekonomin. Att ekonomiska transaktioner kan ske snabbt, smidigt och skert r en frutsttning fr att ekonomin som helhet ska fungera p ett effektivt stt. Med ekonomiska transaktioner avses dels betalningar som r mellan banker och andra finansiella institut, som vanligtvis r av strre belopp. Dels betalningar mellan privatpersoner och/eller fretag, som vanligtvis r av mindre belopp jmfrt med de som grs direkt mellan finansmarknadens aktrer. Genom att utnyttja den finansiella infrastruktur som finns kan bankerna och andra finansiella institut gra betalningar sinsemellan och bist privatpersoner och fretag med olika typer av betalningstjnster. Det kan till exempel vara i form av konton och olika rutiner fr att gra betalningar mellan finansiella institut. Betalkort, kreditkort och verfringar mellan konton r numera vanliga, vilket gr att varor och tjnster kan utbytas p ett smidigt och ekonomiskt stt.
Samspelet mellan intermedirer, marknader och myndigheter
Det ligger i samhllets intresse att de finansiella marknaderna i sin helhet fungerar p ett skert och effektivt stt fr svl privatpersoner som fretag och andra aktrer. Fr detta r samspelet mellan intermedirer, marknader och den finansiella infrastrukturen fundamentalt. Affrsbankerna r centrala i det finansiella systemet i deras funktion som intermedirer. Eftersom banker i Sverige normalt finansierar sig p kortare lptid p vrdepappersmarknaden n de lnar ut p uppstr likviditetsrisker som en naturlig del i verksamheten. Detta innebr att skulderna frfaller oftare och drmed mste omsttas oftare n tillgngarna. Det leder till att bankerna blir beroende av lpande tillgng till finansiering. D en stor del av finansieringen sker via de finansiella marknaderna r bankerna dessutom beroende av likvida marknader. Likviditetsbrist p vrdepappersmarknaden uppstr nr vrdepapprena blir illikvida, det vill sga vrdet p tillgngarna som handlas p marknaden har blivit s oskert att marknadsaktrerna tvekar, och i vissa fall avstr frn, att stlla priser. Det uppstr allts problem med att omstta vrdepapper till likvida medel. Det kan i sin tur leda till problem med finansiering fr fretag och banker som r beroende av att finansiera sig p marknaden. Marknadsaktrerna kan f problem att ndra sina finansiella positioner och vrdera sina innehav, vilket frsvrar deras portflj- och riskhantering.
Bankerna finansierar sig ocks genom att lna hos varandra. Det innebr att problem i en bank ltt kan sprida sig till andra banker. Oskerhet om kreditvrdigheten i en banks lneportflj kan drfr leda till att en bank fr svrt att finansiera sig. Genom att vlja lntagare med omsorg, och i mjligaste mn frskra sig om att f tillbaka sina pengar, kan en bank begrnsa sin kreditrisk3. Likviditetsrisken dremot r svrare att hantera eftersom den r beroende av marknaden i stort och insttarnas frtroende fr banken. Bankernas kade beroende av marknader fr sin riskhantering och finansiering innebr att de ocks blir mer knsliga fr strningar i likviditeten p dessa marknader. Likviditetsbrist har uppsttt vid ett antal tillfllen. Det hnde bland annat vid brskraschen 1987, nr hedgefonden LTCM fallerade i september 1998 och i samband med terroristangreppet mot World Trade Center den 11 september 2001. Vid den senaste finansiella krisen, 20082009, uppstod brist p likviditet vid flera tillfllen nr handeln p ett antal marknader tminstone tillflligt helt upphrde. Stabiliteten i det finansiella systemet bygger p att bde fretag och privatpersoner har ett frtroende fr det. Om frtroendet minskar kan bankerna f svrt att bedriva sin verksamhet och d r systemet i fara. Grundfrutsttningar fr frtroendet r sunda institut och vl fungerande marknader. En allvarlig kris i det finansiella systemet riskerar att leda till omfattande ekonomiska och sociala kostnader. Fr att undvika, och vid behov, hantera sdana situationer har myndigheter en viktig roll att spela i det finansiella systemet. En av Riksbankens huvuduppgifter r att frmja ett skert och effektivt betalningsvsende, Riksbanken analyserar drfr lpande risker och hot mot stabiliteten i det finansiella systemet bde i frebyggande syfte och i krissituationer. I bde det frebyggande arbetet och i krishanteringen r samspelet mellan olika myndigheter viktigt. Drfr har Riksbanken ett nra samarbete med Finansinspektionen, Finansdepartementet och Riksglden (se ruta Tillsyn och reglering av den finansiella sektorn i Sverige). Detta gller ven internationellt samarbete d de finansiella fretagen numera i allt strre utstrckning arbetar ver nationsgrnserna.
3 Kreditrisk avser att en lntagare kommer p obestnd.
10
Tillsyn och reglering av den finansiella sektorn i Sverige
retagen i den finansiella sektorn tillhandahller tjnster som r viktiga fr att ekonomin ska fungera och vxa, och stdjer p s stt det finansiella systemets grundlggande funktioner. Om de finansiella fretagen fr problem, ssom vid en finansiell kris, kan det pverka hela ekonomin. Det kan till exempel bli svrare att f krediter vilket kan pverka fretagens investeringsvilja och leda till kad arbetslshet. Att ett lands finansiella system r stabilt r drfr viktigt vilket motiverar srskild reglering av det finansiella systemet. Fr att frebygga finansiella kriser har det infrts srskilda regler fr fretag som bedriver finansiell verksamhet eller tillhandahller finansiell infrastruktur. Syftet med reglerna r att skerstlla att de finansiella fretagen har tillrcklig motstndskraft att undvika konkurs och kan hantera de risker som uppstr i verksamheten. Ett annat motiv r att skydda konsumenternas tillgngar och intressen gentemot de finansiella fretagen. I Sverige r det riksdag och regering som beslutar om dessa
regler, lagar och frordningar och drmed har det yttersta ansvaret fr det finansiella systemet. Ansvaret fr att vrna om den finansiella stabiliteten och upprtthlla ett effektivt finansiellt system har dock frdelats mellan tre myndigheter: Riksbanken, Riksglden och Finansinspektionen. Frdelningen av ansvaret innebr att Riksbanken ansvarar fr att tillhandahlla likviditet i systemet. Finansinspektionen ansvarar fr tillsynen av de finansiella fretagen, medan Riksglden, tillsammans med Regeringskansliet, har ett ansvar fr mer lngsiktiga former av std (ls mer om den s kallade stdlagen i rutan Centrala regler inom finanssektorn). ven om myndigheterna har olika ansvarsomrden behver de samarbeta fr att effektivt kunna vrna om den finansiella stabiliteten. Riksbanken och Finansinspektionen har sedan 2012 formaliserat sitt samarbete i ett samverkansrd fr makrotillsyn. I samverkansrdet ska myndigheterna lpande samrda och utbyta information kring bedmningar av risker fr det finansiella systemet som helhet
11
och diskutera lmpliga tgrder fr att frebygga risker.4 En statlig utredning5 har under 2013 lmnat frslag om att ett makrotillsynsrd br inrttas i Sverige. Om frslagen blir verklighet kommer samverkansrdet att lagfstas och ven kompletteras med fristende experter och en observatr frn Finansdepartementet. Detta har dock inte beslutats nnu. Riksbanken och Finansinspektionen har tillsammans med Regeringskansliet (frmst Finansdepartementet) och Riksgldskontoret ocks en viktig roll nr det gller att hantera finansiella kriser. Mellan dessa myndigheter finns en verenskommelse om samarbete i stabilitets- och krishanteringsfrgor och en ordning fr samrd i ett s kallat stabilitetsrd. Samarbetet mellan myndigheter i Sverige beskrivs bland annat i en skriftlig verenskommelse, ett s kallat Memorandum of Understanding.6 Den kade globaliseringen av de finansiella marknaderna och aktrerna p dessa skapar ocks behov av strkt samordning med myndigheter i andra lnder nr det gller vervakning och tillsyn
4 5 6 7 8
av finansiell verksamhet. Svenska myndigheter deltar bland annat i Europeiska systemrisknmnden, ESRB, och Europeiska banktillsynskommittn, EBA. ESRB:s uppgifter r att identifiera risker fr stabiliteten i det finansiella systemet i EU och utfrda varningar och rekommendationer vid allvarliga risker.7 EBA ska frmja en enhetlig tillmpning av regelverket i medlemslnderna och samordning mellan de nationella tillsynsmyndigheterna.8
Riksbanken
Riksdagen har delegerat ansvaret fr penningpolitiken till Riksbanken och i lag bestmt att mlet fr Riksbankens verksamhet ska vara att upprtthlla ett fast penningvrde. Enligt riksbankslagen ska Riksbanken ocks frmja ett skert och effektivt betalningsvsende. Lagen beskriver inte nrmare vad som avses med detta. Det framgr dock att Riksbanken har ett ansvar fr kontantfrsrjningen och fr tillhandahlla ett centralt betalningssystem. Fr att betalningsvsendet ska vara skert och effektivt krvs att det finansiella systemet r
Mer information om samverkansrdets arbete finns p www.riksbank.se. Finanskriskommittn, SOU 2013:6 Att frebygga och hantera finansiella kriser. verenskommelsen finns p www.riksbank.se. Mer information om ESRB finns p www.esrb.europa.eu. Mer information om EBA finns p www.eba.europa.eu.
12
stabilt s att betalningar och kapitalfrsrjning kan fungera vl. Riksbanken mste drfr, liksom andra centralbanker, kunna hantera finansiella kriser och andra allvarliga strningar i det finansiella systemet s att betalningsvsendet kan fortstta att fungera ven i sdana situationer.9 Riksbanken har hr en srskild roll eftersom den som centralbank vid behov snabbt kan tillfra pengar till det finansiella systemet.10 Ett stabilt finansiellt system r ocks en frutsttning fr att Riksbanken ska kunna bedriva en effektiv penningpolitik. Det beror p att de finansiella marknaderna och deras stt att fungera pverkar vilket genomslag penningpolitiken fr p de rntor som hushll och fretag fr betala fr sina ln. Dessutom fr de ekonomiska konsekvenserna av en finansiell kris en direkt pverkan p prisstabiliteten, tillvxten och sysselsttningen. Att frmja ett skert och effektivt betalningsvsende har allts en vid innebrd, och handlar om ett ansvar fr att frmja stabiliteten i det finansiella systemet. Utver att ge ut sedlar och mynt och tillhandahlla ett
centralt betalningssystem stdjer Riksbanken det finansiella systemet p flera andra stt. Under normala frhllanden arbetar Riksbanken med att frebygga finansiella kriser. Detta gr Riksbanken genom att identifiera, analysera och motverka risker i det finansiella systemet som helhet, s kallad makrotillsyn. Riksbanken uppmrksammar till exempel banker och andra aktrer p de finansiella marknaderna p de risker och effektivitetsfrluster som Riksbanken har identifierat. I detta arbete har Riksbanken dock inga tvingande verktyg fr att pverka aktrerna i det finansiella systemet. Riksbanken verkar i stllet genom en offentlig dialog, till exempel publiceras rapporten Finansiell stabilitet tv gnger per r och rapporten Finansiell infrastruktur en gng per r. I Finansiell stabilitet lmnar Riksbanken rekommendationer till aktrerna i det finansiella systemet om tgrder de br vidta fr att hantera riskerna som Riksbanken identifierat. I Finansiell infrastruktur offentliggr Riksbanken sina bedmningar av den finansiella infrastrukturens risker och ef-
9 Riksbankens roll och uppdrag i arbetet med att frmja finansiell stabilitet beskrivs i skriften Riksbanken och finansiell stabilitet som finns p www.riksbank.se. 10 Det engelska begreppet fr detta r lender of last resort.
13
fektivitet och vill drigenom uppmuntra till kontinuerliga frbttringar. Riksbanken framfr ven sina synpunkter p lagfrslag och frslag till regleringar frn EU, regeringen och Finansinspektionen. Finansinspektionen Finansinspektionen r en myndighet som har tillsyn ver finansiella fretag och marknadsplatser. Denna form av tillsyn som fokuserar p enskilda finansiella institut brukar kallas fr mikrotillsyn. Finansinspektionens vergripande uppgift och ml r att bidra till ett stabilt och vl fungerande finansiellt system och till konsumentskyddet p det finansiella omrdet. Detta gr man bland annat genom tillstndsprvning, tillsyn och regelgivning. Finansinspektionen ansvarar fr att utfrda tillstnd till fretag som vill erbjuda finansiella tjnster t allmnheten, men de ingriper ocks mot fretag som misskter sig, ytterst genom att dra in tillstndet. Tillsyn innebr att Finansinspektionen vervakar att de fretag som bedriver finansiell verksamhet eller tillhandahller finansiell infrastruktur fljer de srskilda regler som de lyder under. I denna uppgift ingr till
exempel att pvisa eventuella brister i den interna styrningen eller kontrollen. Om det finns problem i finansiella fretag bedmer Finansinspektionen problemens orsak och kan vidta tgrder mot fretaget. Fr att Finansinspektionen ska kunna uppn sitt vergripande ml kan de besluta om nya freskrifter och allmnna rd, s kallad regelgivning. Syftet med de regler som omgrdar de finansiella fretagen r att skerstlla att dessa har tillrcklig motstndskraft mot finansiella risker. Drfr krver Finansinspektionen att de dels har tillrckligt med kapital, dels kan hantera riskerna i sin verksamhet. Finansinspektionen ska ocks, precis som Riksbanken, lpande flja och analysera utvecklingen i den finansiella sektorn fr att i god tid kunna identifiera risker. Genom tillsynen har Finansinspektionen information om utvecklingen i individuella fretag och drmed ven om finanssektorn i stort. Finansdepartementet Finansdepartementet, som r en del av Regeringskansliet, ansvarar fr lagstiftningen inom den finansiella sektorn. Mlen
14
r stabilitet, effektivitet och ett gott konsumentskydd. Finansdepartementet fljer utvecklingen av det finansiella systemet p en vergripande niv. Vid en kris kan Finansdepartementet ta initiativ till tgrder om det visar sig att Finansinspektionens och Riksbankens verktyg inte rcker. Vissa av de tgrder som Finansdepartementet kan behva genomfra krver dock beslut av riksdagen. Enligt stdlagen fattar regeringen dessutom beslut om std i vissa renden.
Riksglden
Riksglden ansvarar fr statens betalningar och frvaltar Sveriges statsskuld. Detta gr de bland annat genom att emittera och slja statsobligationer och statsskuldvxlar. Riksglden kan ven ge statliga garantier och ln. Genom att ansvara fr insttningsgarantisystemet och bankstdet bidrar Riksglden ven till att vrna stabiliteten i det finansiella systemet. Insttningsgarantin r en viktig del i konsumentskyddet,
och innebr att staten erstter insttningar p konton om en bank gr i konkurs. Insttningsgarantin r emellertid inte bara ett konsumentskydd. Den minskar ocks risken fr en uttagsanstormning och bidrar p s stt till stabilitet i systemet. Utan en insttningsgaranti finns det en risk att bankkunder tar ut sina besparingar vid finansiell oro eller rykten om att en bank har ekonomiska problem, fr att undvika att besparingarna gr frlorade om banken gr i konkurs. Om mnga bankkunder samtidigt tar ut sina besparingar kan det leda till att banken fr likviditetsbrist och krisen pskyndas och frvrras. Frutom att ansvara fr insttningsgarantisystemet r Riksglden ven stdmyndighet enligt stdlagen. Det innebr ansvar fr att ing avtal om std och i vrigt administrera std som lmnas p grundval av denna lag. Det kan till exempel rra sig om att garantera bankers lngsiktiga upplning eller att skjuta till riskkapital.
15
n De finansiella marknaderna
De finansiella marknaderna kategoriseras hr som rnte- , valuta-och aktiemarknader. Svenska banker och fretag verkar i dag i stor utstrckning p globala finansiella marknader, men i detta kapitel beskriver vi enbart de svenska finansiella marknaderna. Vi beskriver hur handeln p de olika delmarknaderna fungerar samt vilka vrdepapper och instrument som handlas p respektive marknad.
Rntemarknaden
P rntemarknaden handlar man med s kallade rntebrande instrument, som ger en faststlld avkastning i form av en rnta. Hr genomfrs betydligt frre affrer n p till exempel aktiemarknaden, men vanligtvis till mycket hgre belopp. Rntemarknaden brukar ofta delas in i en penningmarknad och en obligationsmarknad. P obligationsmarknaden handlas vrdepapper obligationer med lptider frn i regel ett r och uppt. Handeln p penningmarknaden omfattar till exempel statsskuldvxlar och certifikat, vanligen med lptider p upp till ett r. Aktrerna r i stort desamma p bda dessa marknader och utgrs framfr allt av staten, bolneinstitut, banker och stora placerare som frskringsbolag och pensionsfonder. Dremot har handeln p de olika delmarknaderna ngot skilda syften. Frenklat kan man sga att obligationsmarknadens frmsta uppgift r att frmedla vissa aktrers lngsiktiga sparande till de aktrer som behver kapital. Penningmarknadens viktigaste funktion r att underltta placeringen av verskott och frmedla kortfristig finansiering. P den kortaste delen av penningmarknaden (lptider frn en dag upp till en vecka) anvnds instrumenten bland annat till daglig utjmning av under- och verskott p aktrernas transaktionskonton. Eftersom en stor del av omsttningen sker hr, ofta med speciella kontraktslsningar, beskriver vi ven denna del av penningmarknaden nrmare. Rntebrande instrument handlas p avistamarknaden, dr betalning och leverans sker omgende eller inom ngra f dagar efter det att affren gjorts upp. Som komplement till instrumenten p
16
avistamarknaden handlas ven s kallade derivatinstrument11 med rntebrande vrdepapper som underliggande tillgng. Dessa derivat instrument hjlper bland annat rntemarknadens aktrer att sprida och hantera risker. Med hjlp av dessa instrument kan aktrerna ocks ndra lptiden fr sina rnteportfljer. Drmed r investerarna i praktiken ganska oberoende av om ett vrdepapper ursprungligen emitterats med en kort eller lng lptid. Nedan fljer en beskrivning av rntemarknaden i Sverige uppdelad p en penningoch obligationsmarknad utifrn de ursprungliga lp tider som karaktriserar dessa vrdepapper. Vi redogr fr de emittenter och placerare som finns p marknaderna samt omsttningen i olika vrdepapper. ven kontraktstyper fr penningmarknadens kortaste lptider behandlas, d vanliga vrdepapper blir mindre praktiska att anvnda nr lptiderna gr ner mot en vecka eller nnu kortare. Avsnittet avslutas med en beskrivning av emissioner, handelsstruktur och rntederivat som anvnds p rntemarknaden.
PENNINGMARKNADEN FR KORTA LPTIDER
Penningmarknaden r ett samlingsbegrepp fr marknader dr rntebrande tillgngar emitteras med lptider p i regel upp till ett r. En viktig uppgift fr penningmarknaden r att underltta likviditetshanteringen fr aktrerna i ekonomin. Exempelvis behver banker ha en beredskap fr in- och utbetalningar som ska ske i framtiden. Bankerna placerar drfr i olika tillgngar beroende p vilka betalningar de vntar sig. Drmed kan placeringarna enkelt omvandlas till likvida medel nr det r dags att betala.
Emittenter p penningmarknaden i Sverige
Staten, bolneinstituten och bankerna r de strsta lntagarna p penningmarknaden. Statens upplning p penningmarknaden sker via statsskuldvxlar. vriga institut lnar genom att ge ut certifikat, till exempel bank- och bostadscertifikat. Den totala stocken emitterade penningmarknadsinstrument har minskat betydligt mellan ren 2008 och 2012. Under denna period minskade vrdet p denna med ver 40 procent. De senaste tv ren har dock en kning skett. Under 2012 steg vrdet p den totala stocken vrdepapper med drygt 40 miljarder kronor, fr att vid slutet av ret uppg till 285 miljarder kronor (se diagram 1).
11 Derivatinstrument, p engelska derivative instrument, r kontrakt som r knutna till olika vrdepapper som underliggande tillgng, och som ings (och omstts) av aktrerna p andrahandsmarknaden. De vanligaste derivatinstrumenten som handlas p rntemarknaden r bland annat rnteterminer, rnteoptioner och rnte swappar. En nrmare beskrivning av instrumenten finns i Termer i nationalekonomi, Dickson, Luukkainen och Sandelin, 1992.
17
En statsskuldvxel12 r ett lpande skuldebrev som representerar en kortfristig fordran p staten och som kan omsttas p penningmarknaden. Statsskuldvxlarna ges ut av Riksglden och anvnds bland annat fr att hantera svngningarna i statens kortfristiga lnebehov. Statsskuldvxlarnas tidigare dominerande stllning p penningmarknaden har avtagit successivt, d statens emissioner av statsskuldvxlar har minskat i takt med att dess upplningsbehov sjunkit de senaste ren. Upplningen i lngre lptider genom obligationer har prioriterats framfr emissioner av statsskuldvxlar.13 Under 2012 svngde dock statsbudgeten till ett underskott frn att ha uppvisat ett verskott ret fre, vilket gav ett strre nettolnebehov i statsskuldvxlar. Statsskuldvxlarna svarade fr knappt 40 procent av den utestende stocken av kortfristiga vrdepapper vid slutet av 2012. Den utestende volymen steg med cirka 30 miljarder kronor under 2012, fr att vid slutet av ret uppg till ungefr 105 miljarder kronor. Ett certifikat r ett skuldebrev av samma typ som en statsskuldvxel, men emittenten r exempelvis ett bolneinstitut eller ett fretag. Bolneinstitutens avsikt med den korta upplningen r i frsta hand att finansiera utlningen till kunderna.14 ven banker och bolneinstitut har emitterat en strre andel vrdepapper med lng lptid n tidigare p bekostnad av den kortare upplningen. Flera internationella och nationella regelverk har brjat efterfrga finansiering med lngre lptider, vilket dessa aktrer frbereder sig fr.15 Dessutom matchar bolneinstituten i hgre grad n tidigare sin lngsiktiga utlning med lngre upplning. Den finansiella risken minskar nr skulder och tillgngar har samma lptid. Bolneinstitutens kortfristiga upplning genom certifikat utgivna i kronor uppgick till drygt 12 miljarder kronor vid slutet av 2012. Upplningen har drmed kat tv r i rad, men jmfrt med fre finanskrisen r de utestende volymerna sm. ven bankernas kortfristiga upplning i certifikat i svenska kronor har kat ngot under 2012 till 51 miljarder kronor. Frn september 2010 blev det i statistiken mjligt att srskilja emissioner av bostadscertifikat p svensk och utlndsk marknad.16
12 Statsskuldvxeln r konstruerad som ett s kallat diskonteringspapper (en nollkupongare), vilket innebr att den r ett vrdepapper utan rntebetalningar under sjlva lptiden. 13 Nr statens upplningsbehov sjunker prioriterar Riksglden att hlla en hg likviditet i statsobligationer framfr statsskuldvxlar. 14 Bolneinstitutens upplning via certifikat r dock relativt liten i frhllande till deras utlning med korta rntebindningstider. Fr att matcha rntebindningstiden mellan finansiering och utlning till hushllen e mitterar bolneinstituten obligationer som sedan med hjlp av swapkontrakt ndras till kort rnta. Dessutom lnar bolneinstituten av sina moderbanker. Se vidare beskrivning av swapkontrakt i avsnitten Marknaden fr rntederivat och Vanliga instrument p den svenska valutamarknaden. 15 Exempelvis finns det inom regelverket fr Basel III krav p en hgre andel upplning med lng lptid. 16 Se finansmarknadsstatistik, www.scb.se.
18
Bolneinstituten har inte rapporterat ngra emissioner av bostadscertifikat i svenska kronor p utlndska marknader, men de har rapporterat om emissioner i utlndsk valuta p dessa marknader. De icke-finansiella fretagens kortfristiga upplning uppgick vid slutet av 2012 till 73 miljarder kronor, vilket innebar en kning med 5 miljarder kronor. Upplningsvolymen fr vriga kreditmarknadsfretag minskade med 5 miljarder kronor till 29 miljarder kronor vid rets slut. Kommunerna har de senaste ren kat sin upplningsvolym i lngsam takt, och i slutet av 2012 var den 15 miljarder kronor.
Placerare p penningmarknaden i Sverige
Svenska banker, frskringsbolag och fonder utgr de strsta kategorierna placerare p penningmarknaden (se diagram 2). Kategorin Fretag, fonder och vriga17 har tillsammans de strsta innehaven p penningmarknaden och frfogade ver en tredjedel av den utestende stocken vid utgngen av 2012. Bankernas innehav av kortfristiga rnte papper utgjorde ungefr en fjrdedel av den totala penningmarknaden vid samma tidpunkt, och frskringsbolagens innehav motsvarade cirka 17 procent av marknaden.
Diagram 1. Utestende volym p penningmarknaden frdelad per emittent Miljarder kronor
600 500 400 300 200 100 0 600 500 400 300 200 100 0
Diagram 2. Placerare p penningmarknaden Miljarder kronor
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Banker Kommuner Icke-finansiella fretag vriga kreditmarknadsfretag Bolneinstitut Staten

Kllor: SCB och Riksbanken
Fretag, fonder och vriga Utlandet Banker Frskringsbolag AP-fonder

Kllor: AP-fonder, SCB och Riksbanken
17 Kategorin Fretag, fonder och vriga utgr en restpost i SCB:s berkningar och r skillnaden mellan den utestende stocken vrdepapper p penningmarknaden och de andra sektorernas innehav av dessa papper.
19
Utlndska placerare stod fr cirka 20 procent av marknadens totala volym vid utgngen av 2012. AP-fonderna har det senaste decenniet haft mycket lga volymer av kortfristiga rntepapper.18 Under 2011 gjordes inga placeringar alls p penningmarknaden, men vid slutet av 2012 uppgick innehaven till knappt 4 procent av den totala volymen kortfristiga rntepapper.
Lg omsttning p penningmarknaden
Under 2012 fortsatte omsttningen p penningmarknaden att vara lg i ett historiskt perspektiv. Enligt statistik frn Riksbankens primra penningpolitiska motparter19 kade omsttningen i bostadscertifikat utgivna i svenska kronor med 30 miljoner kronor per dag 2012 jmfrt med 2011. I genomsnitt var omsttningen 400 miljoner kronor per dag 2012. Samtidigt steg omsttningen i statsskuldvxlar med 700 miljoner kronor per dag till 3,8 miljarder kronor per dag (se diagram 3). Omsttningen av statsskuldvxlar och bostadscertifikat var lg i frhllande till den totala avistaomsttningen av stats- och bostadspapper och utgjorde i genomsnitt 12 procent av omsttningen under 2012. Andelen har dessutom minskat ver tid; under perioden 20002008 var omsttningen av statsskuldvxlar och bostadscertifikat 20 procent eller mer av den totala avistaomsttningen.
Diagram 3. Genomsnittlig omsttning per dag p penningmarknaden Miljarder kronor
16
12
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Statsskuldvxlar Bostadscertifikat
Klla: Riksbanken
18 Ls mer om AP-fonderna i avsnittet om statliga pensionsfonder i kapitlet Finansiella intermedirer. 19 Ls mer om Riksbankens motparter p www.riksbank.se.
20
KONTRAKTSTYPER FR PENNINGMARKNADENS KORTASTE LPTIDER
Vanliga vrdepapper blir mindre praktiska nr lptiderna p penningmarknaden gr ner mot en vecka eller nnu kortare, dr det allra kortaste marknadssegmentet utgrs av dagslnemarknaden. I stllet anvnder marknadsaktrerna andra kontraktslsningar, som depositkontrakt (deposits) och repor (repurchase agreements). Dessa standardiserade kontrakt ger strre flexibilitet fr aktrerna nr det handlar om upplning eller placeringar p de allra kortaste lptiderna.
Depositkontrakt
Depositkontrakt r standardiserade avtal om in- och utlning. Fr dessa kontrakt behvs inga underliggande skerheter. Marknadsaktrer anvnder vanligen inte depositkontrakt vid in- och utlning som lper lngre n en vecka. Det beror p att motpartslimiterna 20 och kapitaltckningskraven21 gr kontraktsformen relativt sett dyrare n andra finansiella kontrakt p lngre lptider.22 Depositkontrakt anvnds snarast fr att utjmna likviditetsbehovet mellan bankerna ver natten. Bankerna har helt enkelt kommit verens om att bist varandra med likviditet och fr detta normalt betala dagslnerntan som ligger nra reporntan. I stort sett all omsttning i depositkontrakt avser transaktioner med mycket korta lptider.23 Under 2012 hade de svenska institut som i SCB:s statistik kallas monetra finansinstitut 24 en genomsnittlig inlningsvolym i form av depositkontrakt om 133 miljarder kronor kring mnadsskiften. Merparten av detta, i genomsnitt 121 miljarder kronor, kom frn depositinlning frn svenska monetra finansinstitut. Endast en liten del av depositinlningen kom drmed frn utlndska institut.25
20 Hur mycket en bank kan lna ut till sina motparter bestms av bankens egna begrnsningar, s kallade motpartslimiter. 21 Ls mer om kapitaltckningskraven i rutorna Varfr regleras banker? och Centrala regler i finanssektorn i kapitlet Finansiella intermedirer. 22 Se artikeln Den svenska marknaden fr likviditetsutjmning, Penningoch valutapolitik 2005:4, Sveriges riksbank. 23 Fre finanskrisen uppskattade storbankerna att runt 90 procent av omsttningen i depositkontrakt avser lptider p upp till tv dagar. Se artikeln Den svenska marknaden fr likviditetsutjmning, Penningoch valutapolitik 2005:4, Sveriges riksbank. 24 Monetra finansinstitut (MFI) utgrs av banker, bolneinstitut, finansbolag samt vriga MFI (t.ex. k ommun- och fretagsfinansierande institut, monetra vrdepappersbolag och fondkommissionrer). 25 De svenska monetra finansinstituten rapporterar mnatligen sina utestende volymer i depositinlning i olika valutor till SCB, som sammanstller den s kallade finansmarknadsstatistiken. Definitionen av en svensk bankdag r inte entydig; vanligen avser definitionen lptiden ver natten (overnight, O/N), men ven frn i morgon till i vermorgon (T/N) kan frekomma (se bilaga 2 om marknadskonventioner).
21
Repor En repa r ett avtal dr den ena parten frbinder sig att slja ett vrde papper till en motpart i ut byte mot likvida medel.26 Samtidigt kommer parterna verens om att vrdepappret ska kpas tillbaka till ett bestmt pris vid en viss tidpunkt i framtiden. Repotransaktionen bestr sledes av tv delar. Dels en frsljning p dagen (avista), dels ett avtal om terkp vid en framtida tidpunkt (termin). Repoinstrumenten f ungerar i stort sett som ln mot skerhet ver repans lptid. Den part som lnar ut vrdepappret betalar en rnta som utgrs av skillnaden mellan priset vid slj- respektive kptillfllet. Omvnt kan repor ses som vrdepappersln mot skerhet i likvida medel. Det fretag som vill skaffa sig likviditet via repor mste, i motsats till nr depositkontrakt utnyttjas, ha en egen vrdepappersportflj som kan pantsttas. Om lntagaren inte kan lsa sina skulder vid periodens slut gr gandet av de pantsatta vrdepapperen ver till lngivaren. Drfr innebr repor minimal motpartsrisk27 fr lngivaren. I princip kan samtliga vrdepapper som handlas p rntemarknaden anvndas som skerhet i reporna. Omsttningen i repor bland Riksbankens primra penningpolitiska motparter och Riksgldens terfrsljare steg ngot mellan 2011 och 2012, efter att ha sjunkit under finanskrisen (se diagram 4). Under 2012 var omsttningen cirka 124 miljarder kronor per dag. S gott som all omsttning sker i repor med lptider p upp till en vecka. I frhllande till avistaomsttningen i de underliggande stats- och bostadspapperen var omsttningen i repor drygt fyra gnger s hg.28 Enligt den statistik som Riksbanken samlar in uppgick avistaomsttningen i de underliggande papperena till cirka 34 miljarder kronor under 2012 (se avsnittet Omsttning p obligationsmarknaden). Det frmsta sklet till den hga omsttningen i repor r att de erbjuder investerarna ett effektivt och snabbt stt att f tillgng till kapital. Via repomarknaden kan en terfrsljare av obligationer finansiera sin vrdepappersportflj. Denne kan ocks skaffa sig vrdepapper snabbt fr att fullgra sina frpliktelser enligt sitt terfrsljningsavtal. En annan orsak till den hga omsttningen r att repomarknaden skapar mjligheter fr utlndska aktrer att ga svenska vrdepapper utan att ta ngon valutarisk. Med hjlp av repor kan valutarisken sljas
26 Ibland talar man om s kallade omvnda repor. Exempelvis genomfrde Riksglden omvnda repor under finanskrisen, d bankerna fick mjlighet att lna in bostadsobligationer hos Riksglden i utbyte mot likvida medel. 27 Motpartsrisk avser risken fr att en affrsuppgrelse ej kan fullfljas. 28 Siffrorna inkluderar statsskuldvxlar, nominella statsobligationer, bostadscertifikat och bostadsobligationer. Reala statsobligationer ingr inte i dessa siffror.
22
samtidigt som placeraren behller sin rnteinvestering via det underliggande vrdepappret som utgr skerhet fr lnet. Enligt SCB:s finansmarknadsstatistik var de monetra finansinsti tutens utestende volymer i repoinlningen kring mnadsskiften i g enomsnitt cirka 138 miljarder kronor under 2012. Av dessa kom drygt 98 miljarder kronor frn svenska monetra finansinstituts repoinlning.29
Dagslnemarknaden
Dagslnemarknaden r den kortaste lptiden p penningmarknaden med in- och utlning ver natten. P dagslnemarknaden sker bankernas likviditetsutjmning till ett pris nra Riksbankens repornta.30 Reporntan pverkar ven Stibor31, som r en referensrnta fr handel i svenska kronor. Denna referensrnta beskrivs nrmare i rutan Nytt ramverk fr den svenska referensrntan Stibor. En referensrnta fr ln p interbankmarknaden publiceras ven dagligen fr flera valutaomrden fr lptider p upp till ett r. Referensrntan fr brittiska pund och amerikanska dollar r exempelvis Libor (London Interbank Offered Rate), medan den vanligaste referensrntan fr euro r Euribor (Euro Interbank Offered Rate).
Diagram 4. Genomsnittlig omsttning per dag i repor Miljarder kronor
200
160
120
80
40
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 Klla: Riksbanken
29 De speciella konventioner som anvnds i handeln med penningmarknadens korta kontrakt finns i bilaga 2 om marknadskonventioner. 30 Bankerna gr prognoser fr att bedma hur mycket likviditet de behver fr sina betalningar. nd uppstr obalanser, till exempel nr bankernas in- och utbetalningar inte matchar varandra tidsmssigt och nr ofrutsedda betalningar mste gras under dagen. Obalanser kan ocks uppst av kundernas affrstransaktioner och portfljfrvaltarnas eller andra finansiella aktrers omflyttningar i valuta- och vrdepappersportfljer. 31 Stibor str fr Stockholm Interbank Offered Rate.
23
ven Riksbanken kan tillhandahlla in- och utlningsmjligheter fr penningmarknadens kortaste lptider, men rntevillkoren fr dessa r mindre frdelaktiga fr marknadsaktrerna. Dessutom kan endast de aktrer som deltar i Riksbankens centrala betalningssystem RIX 32 och som har ett penningpolitiskt motpartsavtal med Riksbanken utnyttja mjligheten att placera eller lna pengar med kort lptid hos Riksbanken. Riksbankens rnteinstrument och vilka motparter som kan anvnda dem beskrivs nrmare i rutan Riksbankens faciliteteter fr korta lne - och placeringsbehov.
32 Se avsnittet om RIX i kapitlet Den finansiella infrastrukturen.
24
Riksbankens faciliteter fr korta lneoch placeringsbehov

penningpolitiska repor eller riksbankscertifikat. RIX-deltagare har tillgng till Riksbankens intradagsfaciliteter. En RIX-deltagare som ven r penningpolitisk motpart fr kpa Riksbankscertifikat eller delta i penningpolitiska repor. De fr ocks anvnda sig av Riksbankens stende faciliteter och delta i de transaktioner som finjusterar likviditeten i banksystemet.34 Banker som inte deltar i RIX, eller aktrer som r RIX-deltagare utan att vara kreditinstitut, mste anvnda Riksbankens penningpolitiska motparter fr att placera sina under- eller verskott hos Riksbanken.
Intradagsfaciliteter (intradagskrediter)
iksbanken erbjuder olika mjligheter att placera eller lna pengar med kort lptid i syfte att styra de kortare rntorna. De aktrer som kan utnyttja detta deltar i Riksbankens centrala betalningssystem RIX eller har ngon form av penningpolitiskt motpartsavtal med Riksbanken. Riksbankens motparter p rntemarknaden utgrs framfr allt av RIX-deltagare, penningpolitiska motparter och primra penning politiska motparter.33 Vid utgngen av 2012 hade Riksbanken 25 RIX-deltagare varav 17 ocks var penningpolitiska motparter. Av dessa RIX-deltagare var fem sedan tidigare ven primra penningpolitiska motparter. Under 2012 tillkom en ny aktr inom denna snvare motpartskategori. Beroende p vilken niv av motpartsavtal aktren har tecknat med Riksbanken kan korta lne- eller placeringsbehov tillgodoses genom intradagsfaciliteter, finjusterande transaktioner, stende faciliteter samt genom
Som centralbank bidrar Riksbanken till att betalningar mellan banker kan ske effektivt utan drjsml. Banker som deltar i RIX har drfr mjlighet att lna rntefritt hos Riksbanken under dagen mot att de lmnar vrdepapper som skerhet. Ett sdant
33 Den 2 april 2009 infrde Riksbanken dessutom motpartskategorin begrnsade penningpolitiska motparter som kan delta i vissa av Riksbankens penningpolitiska transaktioner. Denna motpartskategori fick exempelvis mjlighet till krediter i kronor under finanskrisen. Ls mer om Riksbankens motparter p www.riksbank.se. 34 Sedan den 8 oktober 2008 fr samtliga penningpolitiska motparter delta i de finjusterande transak tionerna enligt ett tillsvidarebeslut. Innan dess fick enbart de primra penningpolitiska motparterna delta i dessa transaktioner.
25
ln kallas fr en intradagskredit. Vrdet p skerheterna efter eventuella vrderingsavdrag (hair cut) utgr lnetaket, det vill sga den maximala grnsen fr hur stor kredit motparten fr ha hos Riksbanken under dagen. Intradagskrediter r det snabbaste sttet att f tag p likviditet s lnge som det finns tillrckligt med skerheter. Lnet tillhandahlls i princip omedelbart. Faciliteten behvs frmst frn det att RIX ppnar fram till tidig eftermiddag nr det r klart vilka under- och verskott bankerna har p sina transaktionskonton. Banker med likviditetsunderskott vid dagens slut finansierar detta p ngot stt ver natten (se nedan). Vid likviditetsverskott mste detta i stllet placeras. Bankerna kan antingen utjmna sina ver- eller underskott sinsemellan genom s kallade overnightln p dagslnemarknaden, eller genom att placera eller lna kronor i Riksbanken ver natten.
Riksbanken styr dagslnerntan
Mlet fr Riksbankens penningpolitiska styrsystem r att styra dagslnerntan s att den ligger nra och stabilt kring reporntan.
Dagslnerntan utgr ett ankare fr rntebildningen p lngre lptider. Dagslnerntan styrs genom att bankerna alltid har mjlighet att tillgodose sina likviditetsbehov via Riksbankens stende faciliteter eller finjusterande transaktioner ver natten. Bankernas alternativkostnad fr att vnda sig till Riksbanken vid in- och utlning r dock hgre n vid likviditetsutjmning p dagslnemarknaden. Marknadsaktrerna har drmed incitament att bestmma ett pris som ligger inom Riksbankens in- och utlningsrntor.35 Riksbanken gr endast finjusterande transaktioner t ett hll. Det innebr att nr banksystemet som helhet har ett likviditetsverskott vid dagens slut lnar Riksbanken inte ut till en enskild bank som har ett underskott i de finjusterande transaktionerna. I stllet mste denna bank utjmna sitt underskott med en bank som har motsvarande verskott p dagslnemarknaden, eller lna av Riksbanken i de stende faciliteterna. Om banksystemet som helhet i stllet har ett likviditetsunderskott sker endast utlning i de finjusterande transaktionerna. Fr att ocks reglera likviditeten
35 Se exempelvis skriften Riksbankens rntestyrning penningpolitik i praktiken, Sveriges riksbank 2005.
26
i banksystemet kan Riksbanken emittera certifikat eller genomfra penningpolitiska repor med en lptid p sju dagar och med en fast rnta lika med reporntan. Storleken p de veckovisa tgrderna baseras p prognoser fr banksystemets likviditet. Sammantaget bestmmer Riksbanken i praktiken frutsttningarna fr dagslnemarknaden.36
Riksbankscertifikat
de inte haft ngot intresse av att placera i certifikat.39 Sklet r att de velat ha tillgng till sina likviditetsverskott p en lptid kortare n sju dagar. Bankerna har i stllet placerat hela sitt verskott i de finjusterande transaktionerna.
Finjusterande transaktioner
Banksystemet har sedan oktober 2008 haft ett strukturellt likviditetsverskott.37 Under 2012 erbjd Riksbanken bankerna att kpa certifikat fr cirka 28 miljarder kronor i genomsnitt per vecka, men endast vid tre tillfllen emitterades certifikat fr 35 miljarder kronor.38 Efter att Riksbankens sista stora fastrnteln till bankerna under finanskrisen frfll den 6 oktober 2010 har
Sedan oktober 2008 r banksystemet som helhet verlikvidiserat, vilket innebr att enskilda banker sitter med ett verskott av likviditet vid dagens slut. I den mn bankerna inte placerar verskottet i Riksbankscertifikat utjmnas verskottet via Riksbankens finjusterande transaktioner.40 Det sker genom att bankerna placerar sina verskott i Riksbanken ver natten. Fr sina placeringar fr Riksbankens motparter reporntan minus 10 rntepunkter. Under 2012 placerades i genomsnitt 28 miljarder kronor i
36 Mer om dagslnemarknaden finns att lsa i artikeln Den svenska marknaden fr likviditetsutjmning, Penning- och valutapolitik 2005:4 och Den svenska marknaden fr likviditetsutjmning mellan banker ver natten 20072010, Penning- och valutapolitik 2011:1, Sveriges riksbank. 37 Vanligtvis beror likviditeten i banksystemet frmst p frndringar i stocken av sedlar och mynt som cirkulerar i samhllet. Riksbankens rliga vinstutbetalningar till staten har bidragit till att likviditeten i banksystemet kar. Mellan oktober 2008 och hsten 2010 avgjorde dock storleken p bankernas ln i Riksbanken mngden likviditet i banksystemet. Ls mer om banksystemets strukturella likviditetsverskott i artikeln Det penningpolitiska styrsystemet, Riksbankens balansrkning och den finansiella krisen, Ekonomisk kommentar 2011:1. Sveriges riksbank. 38 Fram till oktober 2008 anvnde Riksbanken penningpolitiska repor fr att frse banksystemet med likviditet. Banksystemet hade fram till dess ett strukturellt underskott av likviditet. 39 Ls mer om Riksbankens extraordinra tgrder i artikeln Riksbankens penningpolitiska tgrder under finanskrisen utvrderingar och lrdomar, Penning- och valutapolitik 2012:3, Sveriges riksbank. 40 Fre oktober 2008 var beloppen i dessa transaktioner sm i frhllande till den veckovisa penningpolitiska repan, drav benmningen finjusterande transaktioner.
27
de finjusterande operationerna, vilket motsvarar hela likviditetsverskottet i banksystemet (se diagram 5). Om hela eller delar av likviditetsverskottet skulle ha placerats i Riksbankscertifikat skulle placeringarna ver natten fljaktligen ha varit mindre. Om banksystemet vid dagens slut i stllet har ett underskott gentemot Riksbanken fr den motpart som har detta underskott lna pengar hos Riksbanken ver natten. Motparten betalar d reporntan plus 10 rntepunkter.
Stende faciliteter
Det kan hnda att enskilda bankers transaktionskonton i Riksbanken nd inte r i balans nr RIX stnger. Ett kreditinstitut som d har ett negativt saldo p sitt RIX-konto anses ha begrt att
f kredit under de stende faciliteterna. Ett kreditinstitut som dremot har ett positivt saldo anses ha begrt att f gra inlning under de stende faciliteterna. In- och utlning under de stende faciliteterna lper frn det att RIX stnger till dess systemet ppnar nsta bankdag. Avsevrt mindre belopp finns i de stende faciliteterna n i de finjusterande transaktionerna. I de stende faciliteterna fr motparten nmligen betala Riksbankens repornta plus 75 rntepunkter fr ett ln ver natten. En insttning ver natten ger en avkastning p Riksbankens repornta minus 75 rntepunkter.41 Under 2012 uppgick den genomsnittliga placeringen i Riksbanken via de stende faciliteterna till ungefr 93 miljoner kronor per dag.
41 Mellan den 22 april 2009 och den 6 juli 2010 var in- respektive utlningsrntan i de stende faciliteterna reporntan +/- 50 rntepunkter.
28
Diagram 5. Riksbankens in- och utlning i svenska kronor Miljarder kronor

500 400 300 200 100 0 -100 -200 -300 -400 -500 jun-08 dec-08 jun-09 dec-09 jun-10 dec-10 jun-11 dec-11 jun-12 dec-12
Ln i kronor Finjusterade operationer Veckovisa repor (+) eller certifikat (-)

Klla: Riksbanken
29
OBLIGATIONSMARKNADEN
P obligationsmarknaden sammanfrs de aktrer som frvaltar lngsiktigt sparande med de som behver lna kapital p lngre lptider. Emittenterna r desamma som p penningmarknaden, det vill sga framfr allt staten och bolneinstituten. Fretag och kommuner kan ocks ge ut obligationer. Utgivningen hr ofta samman med ett finansieringsbehov som strcker sig ver lng tid och man handlar med rntebrande vrdepapper med lptider frn ett r och uppt. Obligationsmarknaden r betydligt strre n penningmarknaden. Under 2012 var den utestende volymen av obligationer utgivna i kronor drygt tio gnger strre n volymen p penningmarknaden, och uppgick till 2 764 miljarder kronor. En obligation r ett lpande skuldebrev i form av en verenskommelse om att lna pengar som sedan betalas tillbaka med rnta. Obligationer som har delbetalningar42 (kuponger) under lptiden kallas fr kupongobligationer. De obligationer som inte har delbetalningar under lptiden kallas diskonteringsobligationer eller, nnu oftare, nollkupongobligationer. Staten ger ven ut s kallade realrnteobligationer, dr rntebetalning och slutbetalning r kopplade till inflationsutvecklingen. Obligationsmarknaden kan delas in i en primrmarknad, dr nya obligationer ges ut (emitteras), och en andrahandsmarknad eller sekundrmarknad, dr obligationerna kps och sljs vidare. En frsljning p primrmarknaden tillfr kapital direkt till den som emitterat eller utfrdat obligationen. Det innebr att emittenten eller utfrdaren av obligationen blir lntagare p marknaden. Den som kpt en obligation vid emissionen kan vlja att slja den vidare p andrahandsmarknaden. P en vl fungerande andrahandsmarknad r det enkelt att slja och kpa olika vrdepapper. Det leder till att dessa obligationer blir mer attraktiva ven fr placerarna p primrmarknaden. En hg efterfrgan p obligationer p primrmarknaden leder i sin tur till minskade lnekostnader fr emittenterna genom att rntan blir lgre. Obligationer anvnds ocks i s kallade repotransaktioner, dr innehavaren kan skaffa sig likviditet genom att lna ut obligationerna. Marknaden fr dessa repotransaktioner r strre n den r fr avistatransaktionerna i samma papper (se avsnittet Repor).
42 Delbetalningarna r utbetalningar av rnta.
30
Emittenter p obligationsmarknaden i Sverige
Volymerna p obligationsmarknaden i Sverige har successivt kat genom ren och uppgick i slutet av 2012 till 2 764 miljarder kronor, vilket var cirka 30 miljarder mer n ett r tidigare (se diagram 6). De strsta emittenterna p den svenska obligationsmarknaden r staten och bolneinstituten. De str fr knappt 30 respektive 45 procent av den totala volymen obligationer i svenska kronor. Med den svenska obligationsmarknaden avses marknaden fr obligationer utgivna i svenska kronor av svenska emittenter. En svensk aktr kan ocks vnda sig till de internationella marknaderna fr att f tillgng till kapital. Emissionerna sker d i andra valutor.43 Den statliga upplningen anvnds fr att finansiera statens lnebehov.44 Den utestende stocken i statsobligationer uppgick i slutet av 2012 till 761 miljarder kronor (se diagram 6). Statens upplning p obligationsmarknaden r allts fortsatt hg trots att lnebehovet har sjunkit de senaste ren. Det frklaras av Riksgldens upplningsstrategi. Fr att erbjuda placerare en god likviditet i svenska statsobligationer upprtthlls en stor obligationsstock p bekostnad av upplningen i statsskuldvxlar och ln i utlndsk valuta. Fr att nd kunna hlla sitt ml om en viss genomsnittlig lptid p statsskulden kan Riksglden anvnda s kallade rnteswappar. Samma princip gller upplning i utlndsk valuta. Fr att uppn mlet om en viss valutaexponering, trots en stor upplning i svenska kronor, kan de i stllet anvnda valuta swappar. Bolneinstituten emitterar obligationer frmst fr att finansiera det som lnas ut till svenska hushll i samband med bostadskp. Deras samlade upplning minskade med cirka 37 miljarder kronor under 2012 fr att uppg till 1 204 miljarder kronor vid slutet av ret. Sett i ett lngre tidsperspektiv har dock bolneinstitutens upplning genom obligationer stigit, vilket beror p att hushllen lnar allt mer till bostder. Det har blivit allt viktigare fr bolneinstituten att inte finansiera sig med fr korta lptider efter finanskrisen. Nr upplningens lptider frlngs minskar de finansiella risker som r frknippade med att kort upplning mste frnyas fr att bolneinstituten ska kunna finansiera den lngsiktiga utlningen till hushllen. Hela stocken av bostadsobligationer i svenska kronor utgrs av s kallade skerstllda
43 Det r framfr allt banksektorn som finansierar sig i utlndsk valuta. Emissioner som sker i andra valutor omvandlas i regel till svenska kronor via derivatinstrument, frmst valutaswappar. Fr mer information om detta, se exempelvis rutan om kursskrad rnteparitet i Den svenska finansmarknaden 2012, Sveriges riksbank. SCB:s statistik ver betalningsbalansen visade att den emitterade volymen i utlndsk valuta som hlls av utlandet utgjorde knappt hlften av den totala upplningsvolymen under slutet av 2012. 44 Riksglden skter statens upplning p obligationsmarknaden.
31
obligationer.45 Sdana obligationer ger innehavaren rtt till en specifik skerhetsmassa om emittenten skulle g i konkurs.46 Sju svenska banker eller deras bolneinstitut har Finansinspektionens tillstnd att emittera skerstllda obligationer.47 Den utestende volymen var enligt SCB:s finansmarknadsstatistik 1928 miljarder kronor vid utgngen av 2012. P den svenska marknaden fr skerstllda obligationer ger bolneinstituten kontinuerligt ut obligationer med de villkor som gller fr respektive obligationsln. Det innebr att man kontinuerligt ger ut obligationer med samma lptid och kupongrnta. Detta emissionsfrfarande kallas on-tap och frekommer ven i bland annat Danmark. Marknaden fr skerstllda obligationer r viktig fr de svenska bankernas lngfristiga marknadsfinansiering. Ungefr 60 procent av denna finansiering utgrs i huvudsak av svenska skerstllda obligationer. Bankernas upplning p obligationsmarknaden steg med cirka 20 procent under 2012 jmfrt med 2011. Den utestende volymen uppgick till 460 miljarder kronor vid rets slut (se diagram 6).48
3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0
Diagram 6. Utestende volym p obligationsmarknaden frdelat per emittent Miljarder kronor
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
vriga kreditmarknadsfretag Icke-finansiella fretag Kommuner och landsting Banker Bolneinstitut Staten
Kllor: SCB och Riksbanken 45 Den 1 juli 2013 infrde Finansinspektionen nya regler fr skerstllda obligationer, se www.fi.se. 46 Denna skerhetsmassa bestr till olika delar av bostadskrediter samt krediter till stater och kommuner. Se vidare om skerhetsmassans uppbyggnad i rutan om skerstllda obligationer i Den svenska finansmarknaden 2012, Sveriges riksbank. 47 De sju instituten r Landshypotek, Lnsfrskringar hypotek, Nordea hypotek, SBAB, SEB, Stadshypotek och Swedbank. 48 SBAB:s moderbolag finns numera i kategorin Banker, i stllet fr i kategorin Bostadsinstitut. En liknande omklassificering skedde under 2007 nr SEB Boln slogs ihop med SEB. Sedan dess tillhr alla obligationer, ven bostadsobligationer, sektorn banker.
32
ven de icke-finansiella fretagen, exempelvis industrifretag, kan skaffa sig kapital genom att ge ut obligationsln. Deras upplning p den svenska obligationsmarknaden svarade vid utgngen av 2012 fr drygt 230 miljarder kronor (se diagram 7). Det var en kning med nstan 40 miljarder kronor jmfrt med fregende r. Efter finanskrisen brjade fretagen alltmer ska annan finansiering n enbart rena bankln. Bankln r dock fortfarande deras frmsta lnebaserade finansieringsklla. Det beror bland annat p att det fr att vcka intresse bland investerare ofta krvs strre summor fr att emittera obligationer p marknaden n vad de sm och medelstora fretagen behver. Dessutom r det relativt f sm och medelstora svenska fretag som har ett kreditvrderingsbetyg, vilket gr det svrt fr placerare att bedma kreditrisken hos dessa fretag. Marknaden domineras drfr av ett ftal stora och vletablerade fretag, ssom TeliaSonera, Volvo, Vattenfall och Vasakronan. Under de senaste ren har dock flera medelstora fretag valt att emittera fretagsobligationer. Kommuner och landsting kan ocks finansiera sina verksamheter och investeringar med hjlp av obligationer. Det var dock endast ett mindre antal kommuner och landsting som hade utestende brsnoterade obligationsln i eget namn vid utgngen av 2012.49 Deras totala upplning uppgick vid slutet av ret till ungefr 20,3 miljarder kronor. De vriga kommunerna och landstingen, totalt 274 stycken, hade utestende obligationsln i samverkan med Kommuninvest, som r ett
Diagram 7. Utestende volym av fretagsobligationer i svenska kronor utgivna av svenska icke-finansiella fretag Miljarder kronor
240 220 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0
03 Klla: SCB
04
05
06
07
08
09
10
11
12
49 Dessa kommuner och landsting r Helsingborgs stad, Lunds kommun, Norrkpings kommun, Stockholms lns landsting, Stockholms stad, Sundsvalls kommun, Sdertlje kommun, Tby kommun, Uppsala kommun, Vsters stad och rebro kommun.
33
kreditmarknadsbolag.50 Kommuninvest kade sin utlning till medlems kommunerna frn 168 miljarder kronor under 2011 till 201 miljarder kronor vid utgngen av 2012. Fr att finansiera utlningen emitterar Kommuninvest bland annat obligationer i svenska kronor. Kommuninvest ingr i kategorin vriga kreditmarknadsfretag i diagram 6. Denna kategori hade ett utestende belopp av emitterade obligationer om 70 miljarder kronor vid utgngen av 2012.
Placerare p obligationsmarknaden
Frskringsbolagen var den kategori placerare som hade det strsta innehavet p obligationsmarknaden rknat i kronor vid slutet av 2012. De stod fr 44 procent av de totala innehaven bland placerarna, vilket motsvarar 1 219 miljarder kronor vid slutet av 2012 (se diagram 8). Bankernas obligationsinnehav uppgick samtidigt till 367 miljarder kronor. Utlndska placerare51 minskade sina innehav p obligationsmarknaden med 30 miljarder kronor under 2012 fr att vid rets slut uppg till 732 miljarder kronor. Nr marknadsoron i omvrlden har minskat har sannolikt utlndska investerare valt att vikta om sina vrdepappersplaceringar frn Sverige till andra marknader. Den makroekonomiska utvecklingen i Sverige och de stabila svenska statsfinanserna bidrog till att deras intresse fr svenska obligationer kade under ren 20102012. Fretag och vriga52 kade sina innehav av obligationer med nstan 40 miljarder kronor under 2012, efter att ha minskat innehaven kraftigt ret innan. Denna kategori placerade cirka 130 miljarder kronor i obligationer vid utgngen av 2012. AP-fondernas innehav av svenska obligationer kade under 2012 till 315 miljarder kronor. Omsttning p obligationsmarknaden Den totala genomsnittliga omsttningen per dag i stats- och bostads obligationer var vid slutet av 2012 i genomsnitt cirka 34 miljarder kronor, enligt statistik frn Riksbankens primra penningpolitiska motparter. Det innebar att 4 miljarder kronor mer omsattes per dag i dessa
50 Kreditmarknadsbolag r finansbolag som finansierar sin verksamhet med pengar frn allmnheten. Bolagen str under Finansinspektionens tillsyn och omfattas av insttningsgarantin, se vidare www.fi.se. 51 Det finns inga nrmare uppgifter om vilka typer av utlndska placerare som dljer sig bakom kategorin Utlandet i betalningsbalansstatistiken frn Statistiska centralbyrn (SCB). Stora utlndska pensionsstiftelser utgr sannolikt en betydande del av denna kategori. 52 Kategorin Fretag och vriga utgr en restpost i SCB:s berkningar av obligationsmarknadens placerare. Den r skillnaden mellan den utestende stocken vrdepapper p obligationsmarknaden och de stora placerarnas innehav av obligationer.
34
vrdepapper jmfrt med 2011 (se diagram 9).53 Omsttningen i statsobligationer har dock minskat i frhllande till den aktivitet som rdde fre finanskrisen. Frn att ha legat p nra 30 miljarder kronor per dag under 20052007 har omsttningen sedan 2009 legat under 20 miljarder kronor per dag. Omsttningen i bostadsobligationer har varit mer stabil och uppgick till ungefr 14 miljarder kronor per dag under 2012. Den frmsta frklaringen till den lgre omsttningen i obligationer r att mnga aktrer valde att behlla framfr allt statsobligationer i sina portfljinnehav under finanskrisen. Vid finansiell oro tenderar nmligen investerare att behlla trygga investeringar ssom statspapper.54 Omsttningen i statsobligationer sker framfr allt p andrahandsmarknaden. Under 2012 skedde drygt 98 procent av all handel p andrahandsmarknaden, medan knappt 2 procent avsg primrmarknaden, det vill sga i form av emissioner. Utver den institutionella handeln med obligationer sker ven handel i privatobligationer. En privatobligation r ett rntebrande vrdepapper som riktar sig frmst till privatpersoner och andra mindre placerare. De r noterade p NASDAQ OMX Stockholm eller NDX (Nordic Derivatives Exchange). Denna handel sker elektroniskt till
Diagram 8. Placerare p obligationsmarknaden Miljarder kronor
3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 0 10 20 30
Diagram 9. Genomsnittlig omsttning per dag p obligationsmarknaden Miljarder kronor
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Fretag och vriga Utlandet Banker Frskringsbolag AP-fonder

Kllor: AP-fonder, SCB och Riksbanken
Statsobligationer Bostadsobligationer
Klla: Riksbanken
53 Den statistik som Riksbanken samlar in tcker ungefr 60 procent av omsttningen i repor hos monetra finansinstitut. 54 Fenomenet med kade investeringar i vrdepapper utgivna av staten under oskra perioder brukar ocks kallas fr flykt till kvalitet eller p engelska flight to quality.
35
skillnad frn den institutionella. De vanligaste privatobligationerna r strukturerade produkter ssom aktieindexobligationer och frlagsln. ven om privatobligationer r en populr sparform bland frmst privata investerare r bde den totala utestende volymen och omsttningen i dessa liten jmfrt med den i andra rntebrande vrdepapper.
EMISSIONER OCH HANDELSSTRUKTUR P RNTEMARKNADEN
Utgivningen av och handeln i vrdepapper fungerar ungefr p samma stt p obligations- respektive penningmarknaden. Beskrivningen nedan gller drfr vrdepapper p bda marknaderna. Dremot tillmpas olika handelsregler (marknadskonventioner) p de tv delmarknaderna. Dessa handelsregler beskrivs nrmare i bilaga 2.
Emissioner
Statsobligationer och statsskuldvxlar sljs genom auktioner dr Riksgldens auktoriserade terfrsljare deltar. terfrsljarna r ett antal banker och vrdepappersbolag som Riksglden ingtt avtal med. I dagslget anvnds sju eller tta terfrsljare, beroende p vilken form av vrdepapper som ska auktioneras ut. Enligt avtalen tar sig terfrsljarna att vara marknadsgaranter (market makers). P denna marknad innebr det att de tar sig att lmna bud i alla emissioner och att stlla dagliga lpande priser p de vrdepapper som staten gett ut. Riksglden har ven lpande frsljning av statsskuldvxlar i redan befintliga ln, s kallad on tap-frsljning. On tap-vxlar anvnds fr kortfristig likviditetshantering (upp till sex veckor). Riksglden kan d skrddarsy vxelns lptid efter sitt upplningsbehov genom att vlja bde tidpunkt fr emissionen och frfallodatum. Frfallodatumen brukar sammanfalla med redan existerande frfall i statsskuldvxlar. ven bolneinstituten ger ut sina obligationer och certifikat genom auktoriserade terfrsljare som bestr av banker och vrdepappersbolag. Hr hlls dock inga auktioner. I stllet sker frsljningen lpande efter bolneinstitutens lnebehov. Fretag har ofta ett avtal med en eller flera banker om ett lneprogram dr fretagen emitterar obligationer och certifikat till villkor som bestmts i frvg. Som tidigare nmnts emitterar fretag och banker ven vrdepapper utomlands och omvandlar sedan lnen till svenska kronor med hjlp av derivatinstrument. Vid sidan av de fretagsemissioner som riktar sig till en strre krets placerare finns en marknad fr riktade emissioner ( private placements). Med sdana avses oftast obligationsln som i sin helhet placeras hos en eller ett ftal investerare. Villkoren frhandlas fram och emissionen
36
anpassas i stor utstrckning till investerarens nskeml. Det har blivit allt vanligare att fretag vljer denna form av obligationsupplning.
Handelsstruktur
Rntemarknaden har en aktiv andrahandsmarknad. Statsobligationerna r de rntepapper som har den hgsta omsttningen. Att omsttningen r hg beror p att de ges ut i stora volymer och har en lg kreditrisk.55 ven bostadsobligationer har en relativt god andrahandsomsttning. Fretagsobligationer brukar placerarna dremot i strre utstrckning behlla tills de frfaller och de har drmed lgre andrahandsomsttning. ven vrdepapper p penningmarknaden, statsskuldvxlar och andra certifikat, behlls i stor utstrckning i portfljen under hela lptiden. Handeln med statsobligationer sker ver telefon eller elektroniskt. Just nu omfattar den elektroniska handeln tre s kallade benchmark obligationer.56 Det elektroniska systemet de handlas i heter SAXESS. terfrsljarna fungerar som mellanhnder i handeln med obligationer. terfrsljarna kallas interbankaktrer och den handel som sker mellan dem kallas vanligen interbankhandel. terfrsljarnas handel med vriga motparter, exempelvis industrifretag eller frskrings bolag, kallas kundhandel. Det kan ibland behvas anonymitet i handeln. Fr detta ndaml finns en srskild typ av mellanhnder, mklare, men det engelska uttrycket brokers anvnds vanligtvis i Sverige. Interbankaktrerna kan till exempel annonsera sina intressen via mklaren fr att slippa visa dem fr sina konkurrenter. Mklare r vanligen vl etablerade internationella mklarhus. De har enbart institutionella aktrer som kunder och handlar inte fr egen rkning. Handeln via mklare har kat under de senaste ren. En majoritet av terfrsljarna i statspapper r ocks terfrsljare av bostadspapper, vilket innebr att kp- och sljkurserna finns noterade dagligen. Eftersom handeln i fretagspapper r begrnsad i Sverige r det ovanligt att bde kp- och sljpriser regelbundet finns noterade i handelssystemen fr dessa papper. Snarare stlls priser p fretagsobligationer p frfrgan frn en kund.
55 Kreditrisk innebr i detta sammanhang risken fr att utfrdaren av en obligation ska misslyckas med att leva upp till sina frpliktelser enligt avtalet. Nr svenska staten str som utfrdare av en obligation fr denna risk anses vara mycket liten. 56 Benchmarkobligationer r de mest omsatta statsobligationerna med lptider p tv, fem och tio r.
37
MARKNADEN FR RNTEDERIVAT
P rntemarknaden finns olika typer av derivatinstrument: rntetermi ner, rnteswappar och rnteoptioner. Ytterligare varianter av derivat instrument r s kallade kreditderivat och strukturerade produkter.
Rnteterminer
En termin r ett kontrakt dr parterna frbundit sig att vid en viss framtida tidpunkt kpa respektive slja en tillgng till ett i frvg faststllt pris. P engelska finns det en distinktion mellan futures och forwards medan man i Sverige kallar bda dessa fr terminer. En forward r en termin dr kontraktet r ofrndrat fram till tidpunkten fr leverans, d den underliggande tillgngen levereras och betalningen sker. I en future sker dremot en daglig avstmning av priset genom marknadsvrdering. P engelska kallas detta fr att kontraktet r marked to market. En future handlas som regel p en brs, medan forwardkontraktet ofta r ett standardiserat avtal mellan tv parter. Det vanligaste sttet att anvnda terminer p den svenska rntemarknaden r att handla i s kallade IMM-FRA (International Money Market Forward Rate Agreements).57 Dessa r standardiserade rnteterminer med depositkontrakt som underliggande tillgng. De har bestmda frfallodagar, s kallade IMM-dagar.58 Omsttningen i IMMFRA bland Riksbankens primra penningpolitiska motparter uppgick till i genomsnitt 185 miljarder kronor per dag under 2012. Motsvarande siffra ret fre var 163 miljarder kronor. Sedan ett par r tillbaka finns det ocks terminskontrakt som baseras p utfallet av Riksbankens styrrnta: s kallade RIBAfutures eller Riksbank-futures.59 Liksom FRA-kontrakten r dessa standardiserade kontrakt dr parterna frbundit sig att vid en viss framtida tidpunkt kpa respektive slja en tillgng till ett i frvg faststllt pris. RIBA-kontrakten ger innehavaren respektive sljaren en mjlighet att spekulera i vilken niv Riksbanken kommer att lgga styrrntan p. FRA-kontrakten anvnds primrt fr att hantera rnterisker, eftersom dessa r beroende av Riksbankens rntesttning. Liksom FRA-kontrakten avvecklas RIBA-kontrakten i anslutning till de s kallade IMMdagarna.60 Bda dessa typer r dessutom fiktiva kontrakt, vilket bety57 Nr kontraktet fr en IMM-FRA frfaller utvxlas dock inte det underliggande instrumentet (depositkontraktet med 3 mnaders lptid). Istllet sker en kontantavrkning mellan den uppgjorda rntan vid kontraktskrivandet och den marknadsrnta som gller nr kontraktet frfaller. 58 IMM-dagar (IMM = international money market) infaller alltid tredje helgfria onsdagen i mars, juni, september och december. 59 Se Den svenska finansmarknaden 2009, Sveriges riksbank. 60 En viktig skillnad mellan RIBA- och FRA-kontrakten r att det RIBA-kontrakt som kallas mars-kontraktet slutavrknas mot den genomsnittliga reporntan under tremnadersperioden decembermars, medan FRAmarskontraktet slutavrknas mot den genomsnittliga Stiborrntan under perioden marsjuni.
38
der att det underliggande lnebeloppet inte levereras. Omsttningen i RIBA-kontrakt r blygsam jmfrt med IMM-FRA. Under 2012 omsattes RIBA-kontrakt fr i genomsnitt drygt 26 miljarder kronor per dag. Motsvarande siffra fr 2011 var knappt 19 miljarder kronor. Omsttningen i RIBA-kontrakt har dock kat kontinuerligt sedan de infrdes 2009, d endast 4 miljarder kronor omsattes per dag. vriga terminskontrakt p den svenska rntemarknaden r obligationsterminer och statsskuldvxelterminer. De r bindande avtal om kp eller frsljning av stats- eller bostadsobligationer respektive statsskuldvxlar p ett bestmt datum i framtiden. Marknaden fr obligations- och statsskuldvxelterminer r inte srskilt stor jmfrt med omsttningen i IMM-FRA. Den genomsnittliga omsttningen i obligationsterminer med statsobligationer som underliggande tillgng sjnk dessutom ngot frn drygt 21 till 18 miljarder kronor per dag mellan 2011 och 2012. Omsttningen i terminer med bostadsobligationer som underliggande tillgng steg frn i genomsnitt ngot ver 6 till 7 miljarder kronor per dag under samma period. Omsttningen i statsskuldvxelterminer minskade kraftigt till i genomsnitt 1 miljon kronor per dag under 2012 frn att ret fre ha legat p 12 miljoner kronor per dag. ven sett i ett lngre perspektiv har omsttningen i statsskuldvxelterminer minskat, exempelvis uppgick den genomsnittliga omsttningen till 102 miljoner kronor per dag under 2010. Denna nedgng beror troligen p att IMM-FRA anvnds i strre utstrckning.
Rnteswappar
En annan typ av derivatinstrument p rntemarknaden r swappar. En rnteswap innebr en verenskommelse mellan tv parter om att under en viss tidsperiod byta rntebetalningar med varandra. Exempelvis kan en part vlja att betala en fast rnta och i utbyte f en rrlig rnta frn den andra parten.61 Eftersom swappar r nrbeslktade med terminer kan investerare kombinera dem fr att f den avkastning och risk som nskas. Rnteswappar med lng lptid kallas IRS (Interest Rate Swap). De innebr att man byter rntebetalningar under flera r. Rnteswappar med kortare lptid, och som handlas i Sverige, kallas Stina (Stockholm T/N Interbank Average). Ett Stinakontrakt innebr en verenskommelse om att, under en lptid p hgst ett r, betala eller f skillnaden mel-
61 Konventionen r att alltid ange den rrliga rntan som den aktuella Stiborrntan, medan den fasta rntan anges som rntan p statsobligationer (med samma lptid som swappen) plus ett pslag.
39
lan en fast avtalad rnta och en rrlig dagslnernta.62 P s stt kan en aktr exempelvis skydda sig mot variationer i den rrliga rntan som i detta fall r T/N-rntan. Eftersom kreditrisken r begrnsad i dessa kontrakt reflekterar den marknadsnoterade rntan i hg grad de penningpolitiska frvntningarna p Riksbanken. Den dagliga omsttningen i Stinaswappar bland Riksbankens primra penningpolitiska motparter steg frn knappt 11 till 16 miljarder kronor per dag mellan 2011 och 2012.
Rnteoptioner
Den svenska marknaden fr rnteoptioner r liten. En option p rntemarknaden r ett kontrakt dr innehavaren har rtten, men inte skyldigheten, att kpa eller slja ett rntepapper vid en framtida tidpunkt till ett i frvg bestmt pris. Utfrdaren av optionen har sin sida enbart skyldigheten att genomfra affren. I Sverige handlas s kallade statsobligationsoptioner, dr den underliggande tillgngen r en statsobligation. Omsttningen i stats obligationsoptioner har minskat kraftigt under de senaste ren och handeln i dessa instrument r liten i frhllande till handeln i vriga rntederivat. Den genomsnittliga omsttningen per dag uppgr uppskattningsvis endast till ett par miljoner kronor.63 En typ av derivatinstrument som i stllet blivit vanligare under senare r r strukturerade produkter. En strukturerad produkt r ett vrdepapper som kan best av flera olika typer av finansiella instrument, till exempel optioner, aktier och terminer.
Handelsstrukturen p marknaden fr rntederivat
Derivat kan handlas antingen direkt mellan en kpare och en sljare, vilket kallas OTC-handel (over the counter), eller p marknadsplatser som brsen. P en brs r handeln i derivat standardiserad med knda frfallodagar och storlekar p kontrakten. Derivat som handlas utanfr organiserade brser kan antingen vara standardiserade eller skrddarsydda utifrn kparens eller sljarens behov. Likviditeten, det vill sga omsttningen p derivatet, r generellt sett strre i de derivat som handlas p brser. I Sverige handlas derivat p rntemarknaden till strsta delen OTC och de r oftast av det standardiserade slaget. Clearingen av en del av dessa OTC-derivat grs av NASDAQ OMX Stock62 Avstmningen sker mot T/N-rntan, det vill sga Stiborrntan frn i morgon till i vermorgon, som r den underliggande rntan i kontraktet. 63 P grund av den lga omsttningen i detta instrument upphrde Riksbanken att samla in statistik frn sina primra penningpolitiska motparter per den 30 september 2007. Under ren 20042006 var den genomsnittliga omsttningen i rnteoptioner 130 miljoner kronor per dag och motsvarande siffra under 2007 var 11 miljoner kronor.
40
holm som drmed gr in som motpart gentemot kpare och sljare.64 Den aktiva handeln i derivatinstrumenten sker p en marknad dr ett antal terfrsljare faststller priser per telefon eller elektroniskt.
Valutamarknaden
En betydelsefull finansiell marknad r valutamarknaden. Det som vi normalt kallar valutamarknaden r en marknad som spnner ver hela vrlden. Den karakteriseras av handel med stora belopp, ett stort antal aktrer, lga transaktionskostnader och snabb spridning av prisinformation. Globalt omstter denna marknad dagligen tiotusentals miljarder kronor. I det hr avsnittet behandlas i frsta hand den svenska valutamarknaden, det vill sga de valutaaffrer som sker p den internationella marknaden och dr den ena delen av transaktionen bestr av svenska kronor (SEK). Den svenska valutamarknaden kan ocks beskrivas som den handel i samtliga valutapar som utfrs av institut i Sverige. Drfr finns ven en beskrivning av sdana affrer i slutet av avsnittet. Ett motiv fr aktrer att byta svenska kronor mot utlndsk valuta och omvnt r att matcha in- och utbetalningar i utlndsk valuta. Dessa betalningar r traditionellt genererade av handel i varor och tjnster eller av placeringar i vrdepapper utgivna i utlndsk valuta. Ett annat vanligt motiv r att man vill skydda sig mot den valutarisk som uppstr i handel med varor och tjnster i utlndsk valuta eller via placeringar i utlndska rntepapper. Valutaderivat kan anvndas fr att undvika sdana risker.65 Via valutaderivaten lnkas rnteoch valuta marknaderna till varandra och sambandet brukar kallas kursskrad rnteparitet (Covered Interest Rate Parity, CIP). Svenska kronor kan vxlas antingen genom avistatransaktioner, dr affren grs upp direkt och man normalt fr likviden eller pengarna efter tv dagar, eller genom ett derivatinstrument dr man fr likviden vid ngon annan verenskommen tidpunkt (se avsnittet Vanliga instrument p den svenska valutamarknaden). I frhllande till rnteoch aktiemarknaden sker den strsta omsttningen i belopp rknat p valutamarknaden. En stor del av antalet transaktioner i valuta genomfrs dock inte dr. Det beror p att banker och fretag med internationell verksamhet i hg grad neutraliserar sina intkter och utgifter i utlndska valutor internt. Exempelvis kan frsljning i euro utjmnas mot inkp av varor i euro. P s stt kan fretag
64 Se vidare beskrivning i kapitlet Den finansiella infrastrukturen. 65 Se exempelvis rutan Kursskrad rnteparitet, Den svenska finansmarknaden 2012, Sveriges riksbank.
41
bland annat minska behovet av att skydda sig mot valutarisk. Denna s kallade nettning genererar inga flden till valutamarknaden utan handlar om att hantera transaktioner i utlndsk valuta utan att vid varje enskild betalning behva vxla valuta. Nr en bank eller ett fretag behver minska eller ka mngden utlndsk valuta p sitt konto i en utlndsk bank vnder sig aktrerna dock normalt till den institutionella valutamarknaden.
VANLIGA INSTRUMENT P DEN SVENSKA VALUTAMARKNADEN
I det hr avsnittet redovisar vi de vanligaste instrumenten i den handel dr svenska kronor utgr ena delen av transaktionen.
Avista
Ordet avista kommer frn italienskan och betyder som ska lsas in direkt vid psikt.66 Det engelska uttrycket fr avista r spot. P valuta marknaden innebr avistatransaktioner att betalning och leverans vid en valutaaffr ska ske omedelbart, i praktiken tv bankdagar efter af frsavslutet.
Derivatinstrument
Derivatinstrumenten har bland annat till uppgift att sprida och hantera risker. Beroende p vilket syfte aktrerna har skiftar valet av derivatinstrument. De som frekommer p valutamarknaden r valutaterminer, rnte-och valutaswappar samt valutaoptioner. Valutaterminer anvnds bland annat av fretag som skydd mot valutarisker som uppstr vid betalningar till och frn utlandet. En valutatermin innebr att en kpare eller sljare i dag ingr en frbindelse att till ett avtalat pris kpa eller slja valutan p en bestmd dag i framtiden. Ett av de vanligaste instrumenten p valutamarknaden r valuta swappar. Den engelska benmningen r foreign exchange swaps eller FX-swaps. En valutaswap innebr en verenskommelse mellan tv parter om samtida kp och frsljning av en valuta mot en annan med tv olika likviddagar. Normalt sker kpet p avistadagen (med likvid om tv dagar) och frsljningen p termin (det vill sga ngon gng i framtiden). Dessa swappar kan ses som en motsvarighet till penningmarknadens repor. En repa bestr ocks av en avista- och en terminstransaktion som r kopplade till varandra. Skillnaden r att det p rntemarknaden r ett vrdepapper i stllet fr en valuta som sljs
66 Svensk Ordbok, Norstedts, tredje reviderade upplagan 1999.
42
fr att sedan kpas tillbaka (se avsnittet om rntemarknaden: Kontraktstyper fr penningmarknadens kortaste lptider). Valutaswappar kan delas in efter lptid: korta swappar med lptider kortare n tv dagar (spot) och lngre swappar med lptider frn och med spot och upp till (normalt) ett r, eller lngre. Korta swappar anvnds vanligen fr likviditetsjustering, medan lngre swappar r centrala instrument fr bankerna vid exempelvis prissttning av rnteskillnader i respektive valutapar.67 En annan typ av instrument som ocks r en kombination av transaktioner r s kallade rnte - och valutaswappar. Den engelska benmningen fr detta instrument r cross currency basis swaps eller bara currency swaps. Instrumentet r ett avtal dr en part lnar en valuta frn en annan part och samtidigt betalar motparten motsvarande belopp i en annan valuta. Under kontraktstiden utbyts rntebetalningar fr respektive valuta68, och nr kontraktet frfaller terbetalas samma avistakurs som parterna betalade d kontraktet ingicks. Cross currency basis-swappar r vanliga fr att till exempel finansiera utlndska valutainvesteringar och anvnds av svl finansinstitut som av deras kunder. De flesta kontrakt lper ver lng tid, frn ett r till ibland s mycket som 30 r. P valutamarknaden handlas ven optioner, s kallade valuta optioner. Optionsaffrerna p valutamarknaden r uppbyggda p samma stt som p rntemarknaden, med skillnaden att den underliggande tillgngen r en valuta.69 Valutaoptioner kan bland annat anvndas till att minska valutarisken i framtida transaktioner. Kparen av en valutaoption har mjlighet, men inte skyldighet, att utnyttja optionen p frfallodagen. Om marknadskursen r mer frdelaktig n den valutakurs som optionen ger rtt att vxla till, vljer kparen sannolikt att inte utnyttja optionen.
HANDELSSTRUKTUR OCH OMSTTNING
Handeln i svenska kronor skiljer sig inte nmnvrt frn handeln i andra valutor p valutamarknaden. Beskrivningen kan drfr glla fr valutamarknaden generellt. Affrer p valutamarknaden sker via marknadsgaranter, p engelska s kallade market makers. Via framfr allt elektroniska handelssystem stller marknadsgaranterna kp- och sljpriser p frfrgan. Den mer traditionella telefonhandeln r fortfarande viktig, men har minskat betydligt under senare r. Per telefon
67 Valutakurser anges i par ssom USD/SEK, EUR/USD, GBP/SEK och EUR/SEK. 68 Exempelvis Stibor fr kronor och Euribor fr euro. 69 Se beskrivning under avsnittet Rntemarknaden Marknaden fr rntederivat.
43
uppgr en normal handelspost i valutaparet euro mot svenska kronor avista till 5miljoner euro. Handeln i de elektroniska systemen r mer orderdriven70 och det finns inte ngon normal handelspost i samma utstrckning. Likt rntederivaten handlas valutaderivaten i svenska kronor enbart OTC (se avsnittet Handelsstrukturen p marknaden fr rntederivat). Omsttningen p den svenska valutamarknaden beskrivs ur tv olika perspektiv i slutet av det hr avsnittet.
Interbankhandel och kundhandel
BIS (Bank for International Settlements) publicerar vart tredje r studien Report on global foreign exchange market activity som baserar sig p enktunderskningar utfrda av enskilda centralbanker.71 Enligt den senaste studien bestod 39 procent av omsttningen p den internationella valutamarknaden under april 2010 av s kallad interbankhandel. Interbankhandel innebr handel mellan interbankaktrer. Nr samma studie genomfrdes r 2007 var interbankhandelns andel av den totala omsttningen cirka 42 procent. Den frmsta anledningen till att andelen interbankhandel har minskat ngot r en kad aktivitet i andra segment. Framfr allt har handeln mellan terfrsljare och andra finansiella institut ssom hedgefonder, pensions- och frskringsbolag kat kraftigt under de senaste ren. Denna handel stod r 2010 fr cirka 48 procent av den globala omsttningen enligt BIS-studien. Tre r tidigare stod dessa aktrer fr 40 procent av omsttningen. Vid slutet av 2013 publiceras nsta BIS-rapport om valutamarknaden. Interbankhandeln uppkommer ofta till fljd av kundhandel, det vill sga affrer mellan terfrsljare och kunder. Som kunder rknas i princip alla aktrer utom terfrsljarna. Om en kund, exempelvis ett svenskt fretag, behver euro fr att genomfra en betalning i dag, kommer fretaget att vnda sig till sin bank. Banken kommer att ge f retaget ett pris p euron. Om banken vill terstlla sin valutafrdel ning som den sg ut fre denna frsljning av euro kommer den att kpa euro mot kronor av en annan bank. Denna affr mellan tv banker kan i sin tur ge upphov till ytterligare interbankhandel. Prissttningen av valuta bestms i hg grad p interbankmarknaden, dr kp- och sljkurser fr olika valutor hela tiden noteras mot den svenska kronan. De priser som kunderna mter r drmed oftast en fljd av prissttningen p denna marknad.
70 Inlagda order matchas automatiskt utan att mklarna behver kontakta varandra. 71 Enktunderskningen kallas fr The Triennal Central Bank Survey. Mer information om den finns p www.bis.org.
44
Elektronisk handel
Valutahandeln vergr allt mer frn att vara en telefonhandel till att bli en orderdriven handel via olika elektroniska plattformar och system. Nstan all kronhandel som sker avista mellan Riksbankens motparter sker via elektroniska system. Kronhandeln sker exempelvis i system som Reuters Dealing 3000. De stora valutaparen (exempelvis euro mot dollar, pund mot dollar, dollar mot yen och euro mot yen) handlas mestadels i EBS (Electronic Broking System). I den handel som Riksbankens motparter utfr gentemot kunder, dribland strre fretag, har de strre bankerna ofta egenutvecklade elektroniska plattformar. Dessa kallas fr singlebank platforms. Dr fr kunden enbart priser av den egna banken. Men det finns ocks multibank platforms, dr flera banker r medlemmar. Genom dessa kan kunden f priser frn ett flertal banker och drmed en mjlighet att jmfra. En majoritet av kundhandeln i svenska kronor r datoriserad, men delar av handeln sker fortfarande ver telefon. Detta mnster gller ven generellt fr interbankhandeln med valutaderivat. Nr det gller de elektroniska plattformarna finns det system som r anonyma och med central clearing, exempelvis FxMarketSpace. En kad riskmedvetenhet har ocks inneburit att efterfrgan p skra tjnster fr att hantera en valutatransaktion efter sjlva handeln har kat. CLS r ett exempel p en sdan tjnst som erbjuder avveckling av valutatransaktioner (se vidare i kapitlet Den finansiella infrastrukturen). En del av den elektroniska handeln sker i form av algoritmisk handel. Algoritmisk handel r vrdepappershandel dr en order genereras av ett datorsystem utifrn frbestmda instruktioner och parametrar. Vid algoritmisk handel programmeras datorer s att de kan utfra en order enligt vissa koder. Koderna kallas fr handelsalgoritmer. Utver handel i valuta frkommer algoritmisk handel ven vid handel i aktier. Ls mer om detta i avsnittet om aktiemarknaden under rubriken Handelsstruktur. Dr beskrivs ven begreppet hgfrekvenshandel vilket r en form av algoritmisk handel.
Crosshandel
Handeln i valuta sker oftast via ngon av de strsta valutorna. Det innebr att prissttningen av svenska kronor mot exempelvis norska kronor rknas om via euron, som r en s kallad navvaluta. Genom att utg frn priset p norska kronor mot euro och svenska kronor mot euro, fr man fram ett pris p svenska mot norska kronor. Detta kallas vanligen fr crosshandel.
45
Crosshandeln r praktisk eftersom bankerna utan denna skulle behva prisstta kronor mot alla tnkbara valutor. P vl fungerande marknader har det ingen betydelse vilken valuta prissttningen rknas via, s lnge transaktionskostnaderna r lga. Det omvnda, allts icke-fungerande marknader, skulle innebra mjligheter till riskfria vinster, s kallat arbitrage. D skulle aktrerna kunna slja kronor dyrt mot en valuta och kpa tillbaka kronor billigt via ngon annan valuta. I motsats till handeln i avista sker derivathandeln i svenska kronor mot andra valutor med amerikanska dollar som navvaluta i stllet fr euro. Derivathandelns navvaluta var fram till slutet av sextiotalet det brittiska pundet. Ett antal marknadskonventioner som tillmpas fr valutahandeln i svenska kronor behandlas ven i bilaga 2. Omsttning i svenska kronor Det finns ingen fullstndig statistik ver omsttningen i svenska kronor p valutamarknaden. Riksbanken samlar dock in omsttningsstatistik frn sina motparter i valutatransaktioner dr den ena delen av valutatransaktionen utgrs av svenska kronor. Vid utgngen av r 2012 bestod motparterna av de fyra stora svenska bankerna och ytterligare fem strre internationella aktrer.72 Riksbankens motparter str uppskattningsvis fr cirka hlften av den globala omsttningen i svenska kronor.73 Enligt den statistik som Riksbanken samlar in uppgick den genomsnittliga omsttningen i kronor till 332 miljarder kronor per dag under 2012, vilket var ngot lgre n ret fre (se diagram 10).74 Av detta utgjorde omsttningen i avistatransaktioner i genomsnitt cirka 77 miljarder kronor per dag under 2012, vilket i det nrmaste var ofrndrat frn 2011. Valutaswappar omsattes fr cirka 221 miljarder kronor per dag under 2012, vilket i princip innebar en ofrndrad aktivitet frn 2011. Omsttningen i valutaswappar med en lptid frn tv dagar till 18 mnader, minskade med 3 miljarder kronor till 123 miljarder kronor per dag mellan 2011 och 2012.75 Omsttningen i valutaswappar med en lptid p upp till tv dagar kade med 2 miljarder kronor till 98 miljarder kronor per dag under samma period.
72 Ls mer om Riksbankens motparter p www.riksbank.se. 73 Enligt BIS-studien The Triennial Central Bank Survey och Riksbankens omsttningsstatistik frn valutamarknaden (SELMA-databasen). 74 Endast ena delen i swapptransaktionerna r inkluderade i dessa siffror. 75 Uppdelningen i korta swappar med en lptid p upp till tv dagar och lnga swappar med en lptid frn tv dagar till 18 mnader r Riksbankens definition nr det gller att samla in omsttningsstatistik. Denna definition skiljer sig frn marknadens definition som finns beskriven i avsnittet om derivatinstrument, och kan drfr avse bde valutaswappar enligt marknadens definition, och rnteoch valutaswappar.
46
Omsttningen i valutaoptioner bland Riksbankens motparter minskade med 2 miljarder kronor till 11 miljarder kronor per dag mellan 2011 och 2012. Valutaterminer i svenska kronor omsattes fr cirka 23 miljarder kronor per dag hos Riksbankens motparter under 2012. Det innebar en minskning med cirka 5 miljarder kronor per dag frn r 2011. Samarbetsorganet BIS (Bank for International Settlements) r centralbankernas centralbank och genomfr vart tredje r en underskning om den globala valuta- och derivatmarknaden. Den senaste underskningen utfrdes i april 2010 och d skedde drygt tre fjrdedelar av handeln i svenska kronor utanfr Sverige. Banker stationerade i Storbritannien stod fr 31 procent av omsttningen. Det kan finnas flera frklaringar till det stora utlndska deltagandet i kronhandeln. Fr det frsta r London det dominerande finansiella centrumet fr den globala valutahandeln, dr mnga av de strsta bankerna finns. Fr det andra r den svenska kronan, och vrdepapper utgivna i svenska kronor, viktiga inslag i vldiversifierade utlndska portfljer med inriktning mot Europa. vriga lnder som har en omfattande handel i svenska kronor r Danmark (18 procent), USA (9procent) och Finland (8 procent).
Diagram 10. Genomsnittlig omsttning per dag p den svenska valutamarknaden Miljarder kronor
400 350 300 250 200 150 100 50 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Korta valutaswappar Lnga valutaswappar Optioner Terminer Avista

Anm. Uppdelningen av korta swappar med en lptid p upp till tv dagar och lnga swappar med en lptid frn tv dagar till 18 mnader r Riksbankens definition nr det gller insamling av omsttningsstatistik. Denna definition av korta respektive lnga valutaswappar skiljer sig frn marknadens definition som finns beskriven i avsnittet om derivatinstrument. Klla: Riksbanken
47
Valutahandeln i Sverige
Vi har ovan beskrivit den svenska valutamarknaden definierad som all valutahandel dr ena delen av en valutatransaktion r i svenska kronor, oberoende av var i vrlden den genomfrs. En alternativ definition av den svenska valutamarknaden r all valutahandel som sker i Sverige oavsett valutapar. I den tidigare nmnda BIS-studien har man bland annat underskt den valutahandel som genomfrts i april 2010 av de fyra svenska storbankerna placerade i Stockholm. Enligt enkten r Stockholm den femtonde strsta handelsplatsen fr valutor globalt sett. Mellan 1998 och 2010 kade valutahandeln i Stockholm med cirka 9 procent per r. Omsttningen kade frn i genomsnitt 16 miljarder amerikanska dollar per dag 1998 till i genomsnitt 45 miljarder amerikanska dollar per dag r 2010. Amerikanska dollar mot svenska kronor r det valutapar som omstts mest i Stockholm. Dess andel av den totala omsttningen har dock sjunkit, frn 39 procent 2007 till 27 procent 2010 (se tabell 1). Det nst strsta valutaparet r euro mot dollar. Det utgjorde 25 procent av Stockholmshandeln under 2010. Det tredje strsta valutaparet var euro mot svenska kronor. Under 2010 var dess andel av omsttningen i Stockholm 18 procent. Drefter varierar det mellan ren vilka valutapar som r de mest omsatta i Stockholm. Den enskilt strsta valutan som handlades i Stockholm i april 2010 var inte svenska kronor utan amerikanska dollar. De utgjorde ena delen i cirka 69 procent av alla valutapar som handlades. Drefter fljde euro (cirka 50 procent) och svenska kronor (cirka 50 procent).
Tabell 1. De sex mest omsatta valutaparen i Stockholm Procent
1998 2001 2004 2007 2010
1 2 3 4 5 6
USD/SEK DEM/USD DEM/SEK USD/JPY GBP/USD GBP/SEK vriga Totalt
28 16 7 4 2 2 40 100
USD/SEK EUR/USD EUR/SEK GPB/USD USD/JPY GBP/SEK vriga Totalt
33 14 12 4 3 1 32 100
USD/SEK EUR/USD EUR/SEK GPB/USD USD/JPY USD/CHF vriga Totalt
31 16 11 5 2 2 33 100
USD/SEK EUR/USD EUR/SEK GPB/USD USD/JPY USD/CHF vriga Totalt
39 26 23 2 4 2 4 100
USD/SEK EUR/USD EUR/SEK GPB/USD USD/CHF USD/JPY vriga Totalt
27 25 18 3 2 2 23 100
Anm. Siffrorna avser april mnad. Klla: BIS
48
Nytt ramverk fr den svenska referensrntan Stibor
en svenska referensrntan Stibor (Stockholm Interbank Offered rate) infrdes formellt 1986 och definieras som de rntor som bankerna i den s kallade Stiborpanelen i genomsnitt anger att de kan erbjuda varandra fr ln utan skerhet i svenska kronor. Fr nrvarande ingr sex banker i Stiborpanelen. Stibor bestms dagligen fr lptiderna T/N (frn i morgon till i vermorgon), en vecka, en mnad, tv mnader, tre mnader och sex mnader. Till en brjan anvndes Stibor som referensrnta fr prissttningen av ett ftal derivatkontrakt. ver tid har Stibor ftt allt strre betydelse som referens och riktmrke i prissttningen av finansiella kontrakt. Under 2012 prissattes finansiella kontrakt motsvarande cirka 50000 miljarder svenska kronor utifrn Stibor. Referensrntan pverkar allts den svenska ekonomin och drmed ven Riksbankens policyml. Stibor pverkar bland annat hur Riksbanken bedmer stabiliteten i det finansiella systemet, d den utgr ett riktmrke fr bankernas
kostnad fr ln utan skerhet p interbankmarknaden och drmed kreditrisken i bank sektorn. Referensrntor som Stibor bestms oftast utifrn hur bankerna bedmer rntorna. Finanskrisen hsten 2008 tydlig gjorde att det fanns problem vid faststllandet av referensrntor runt om i vrlden. Det berodde bland annat p att det saknades faktiska transaktioner som lg till grund fr referensrntorna. Riksbanken har granskat Stibor i flera omgngar och under hsten 2011 inleddes en omfattande utredning.76 Syftet med utred ningen var att klarlgga om ramverket fr Stibor var tydligt och fr troendeingivande samt om det gick att verifiera referens rntan utifrn marknadspris sttning. Utredningen ledde fram till flera slutsatser samt en rekommendation i Riksbankens rapport Finansiell stabilitet 2012:2 till de svenska bankerna att vidta ett antal tgrder fr att strka ramverket fr Stibor. Efter Riksbankens rekommendation tog den Svenska Bankfreningen formellt ver
76 Se Riksbankens utredning om Stibor, Riksbanksstudier, november 2012 samt rutan Referensrntor under lupp i Finansiell Stabilitet 2012:1.
49
ansvaret fr ramverket fr Stibor den 4 mars 2013 samtidigt som ramverket ocks trdde i kraft.77 Det innebr att Bankfreningen har det vergripande ansvaret och r huvudman fr Stibor med sin styrelse som hgsta beslutande organ. Bankfreningen utser ocks en Stiborkommitt med ansvar fr ramverket och fr att flja upp hur det tillmpas. Ramverket fr Stibor har sledes blivit mer transparent. Samtidigt har kraven strkts p styrning och
kontroll av hur Stibor bestms och mjligheten att verifiera referensrntan. Dessutom har incitamentsstrukturen ndrats till att Stiborbankerna r skyldiga att lna eller placera till sina angivna Stiborbud vid frfrgan. Tidigare fanns ingen sdan skyldighet. Antalet lptider som Stibor bestms fr har reducerats till att omfatta de mest anvnda lptiderna. I mars 2013 upphrde drfr noteringar i referensrntorna fr nio och tolv mnaders lptid.
77 Se Svenska Bankfreningens hemsida www.swedishbankers.se.
50
Aktiemarknaden
Aktiemarknaden bidrar till tv av finansmarknadens grundfunktioner: att omvandla sparande till finansiering och att hantera risker. Hr kan investerare kanalisera sitt sparande till fretag som behver kapital. P s stt kan de f placeringar med relativt hg, om n varierande avkastning. Samtidigt omfrdelar fretagen en del av sina risker till investerare som r villiga att bra dem. Aktier r benmningen p garnas andelar i ett fretag (ett aktiebolag). Den kapitalinsats som garna bidragit med i utbyte mot aktier bildar bolagets aktiekapital. En aktie r i grunden en rtt till fretagets tillgngar och resultat efter det att bolagets fordringsgare, till exempel fretagets lngivare, ftt sin del. Eftersom vrdet p denna rtt beror p hur lnsamt bolaget r kan aktiekapital betraktas som riskkapital. Aktiegarna tar dock en begrnsad risk i den meningen att de inte kan frlora mer n vad de satsat i bolaget. En del av fretagets vinster brukar komma aktiegarna till del vid aktieutdelningen: en utbetalning av en del av bolagets tillgngar till aktiegarna. I Sverige sker utdelning vanligen en gng per r. Resten av resultatet tillfrs bolagets egna kapital. Aktieinnehav ger ocks medbestmmandertt i fretaget, i och med att varje aktie har ett visst rstvrde p bolagets stmma.78 Fretag som startar eller expanderar, och som har behov av kapital, kan emittera nya aktier, ge ut obligationer p rntemarknaderna eller lna pengar av exempelvis ett kreditinstitut. De risker som r frknippade med att lna ut till expanderande affrsverksamhet gr att fretagens kapitalbehov sllan helt kan tillgodoses av enbart rnteoch kreditmarknaderna, tminstone inte till rimliga kostnader. En del av dessa fretag tillgodoser drfr sina finansieringsbehov genom att ge ut nya aktier som de sljer till riskvilliga investerare. Frmedlingen av riskkapital sker enklast och mest effektivt p en organiserad marknadsplats fr aktier, exempelvis en brs. Fretagen vnder sig dit fr att emittera aktier, och investerarna fr att kpa och slja aktier. Nedan fljer en beskrivning av aktiemarknaden i Sverige. Inledningsvis beskriver vi de emittenter och investerare som finns p aktiemarknaden. Drefter redogr vi frst fr de aktierelaterade produkter som investerare kan handla med och beskriver sedan marknadsplatsernas roll i aktiehandeln. Avsnittet avslutas med en beskrivning av aktiehandeln p NASDAQ OMX Stockholm och andra marknadsplatser i Sverige.
78 Vanligen gller principen en aktie en rst, men differentierade rstvrden frekommer. Exempelvis kan det i ett aktiebolag finnas A-aktier som ger 10 rster per aktie och B-aktier som endast ger en rst per aktie.
51
I och med att de europeiska aktiemarknaderna blir alltmer integrerade blir det ocks allt svrare att definiera vad en svensk aktie r. I detta avsnitt menar vi med svenska aktier de aktier som r listade p svenska marknadsplatser. Vissa fretag som definieras som utlndska fretag, till exempel om de har sitt huvudkontor utomlands, kan nd lista sina aktier p svenska marknadsplatser. Drmed kommer de att benmnas som svenska aktier. Svenska aktier som r listade enbart p en utlndsk marknadsplats kan p samma stt handlas utomlands och behandlas inte i detta avsnitt.
Emittenter
Lngt ifrn alla svenska fretag fr finansiera sig genom att ge ut aktier. Fr att vara ett aktiebolag, vilket knappt en tredjedel av alla svenska fretag r i dag, mste fretaget ha ett kapital p 50 000 kronor. Men endast de aktiebolag som har tminstone 500 000 kronor i kapital kan erbjuda sina aktier fr allmn handel. Aktiebolag som inte sljer sina aktier till allmnheten kallas fr privata aktiebolag, medan aktiebolag som sljer aktier till allmnheten kallas fr publika aktiebolag. Svl etablerade fretag som fretag som nnu inte r redo fr brsnotering eller andra former av publik aktiehandel kan vlja att vara privata aktiebolag. De kan i vissa fall f finansiering i form av privat riskkapital. Sdan finansiering kanaliseras ibland via en speciell form av intermedirer, s kallade riskkapitalbolag. Dessa beskrivs nrmare i kapitlet Finansiella intermedirer.
Placerare
Aktiegandet i Sverige r spritt och omfattande. Det samlade vrdet av de aktier som r noterade p svenska marknadsplatser uppgick vid utgngen av 2012 till cirka 3 900 miljarder kronor (se tabell 2). Det r en kning med drygt 12 procent jmfrt med 2011, men cirka 7,5 procent lgre n 2010. Tabell 3 visar i sin tur att utlndska placerare gde cirka 40 procent av de 3 900 miljarderna. Utlndska placerare str drmed fr den strsta delen av aktiegandet, vilket de gjort sedan r 1996. De svenska hushllens direkta aktieinnehav uppgick till knappt 11 procent (se tabell 3). Men hushllen ger ven aktier indirekt genom investeringsfonder, frskrings- och pensionssparande. De finansiella fretagens andel av aktiegandet uppgick i slutet av 2012 till knappt 28 procent, medan de icke-finansiella fretagens andel var knappt 12 procent.
52
AKTIERELATERADE DERIVAT
Derivatkontrakt med enskilda aktier eller aktieindex som underliggande tillgng kan handlas p marknadsplatser i Sverige. Den ver vgande delen av dessa kontrakt r optioner eller terminer. En aktieoption r ett kontrakt dr innehavaren har rtten, men inte skyldigheten, att kpa eller slja en aktie vid en given tidpunkt i framtiden till ett frutbestmt pris. Utfrdaren av optionen har i sin tur skyldigheten att genomfra affren om innehavaren vill. En aktietermin r ett kontrakt dr bde kpare och sljare har frbundit sig att vid en given framtida tidpunkt kpa respektive slja en viss aktie till ett pris som faststllts i frvg.
Tabell 2. Svenska marknadsplatser 2012 (2011 inom parentes)
ANTAL BOLAG MARKNADSVRDE MILJARDER KRONOR
NASDAQ OMX Stockholm NGM Equity Aktietorget First North NGM Nordic MTF Totalt
258 12 116 103 17 506
(259) (16) (125) (110) (19) 529
3 916 (3 496) 1,2 (1.3) 6,7 (5.5) 23,0 (20) 1,2 (1.1) 3 948 3 524
Kllor: NASDAQ OMX Stockholm, NGM och Aktietorget
Tabell 3. Aktiegandet per sektor av aktier noterade p svenska marknadsplatser Procent

Sektor 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Icke-finansiella fretag Finansiella fretag Banker, finansinstitut, m.fl. Investmentbolag1 Vrdepappersfonder Frskringsfretag, pensionsinstitut Finansiella fretag, totalt Offentlig sektor Staten Kommunal sektor Socialfrskringsfonder Offentlig sektor, totalt Hushll Icke-vinstdrivande organisationer Fretag Hushll Icke-vinstdrivande organisationer, totalt Utlandet Alla sektorer, totalt
9,2 2,3 5,6 11,6 9,2 28,7 5,5 0,2 4,1 9,8 14,4 1,8 2,9 4,7 33,1 100
8,7 3,4 5,3 11,1 8,7 28,5 5,2 0,2 3,8 9,2 15,0 1,8 2,8 4,6 33,9 100
8,4 2,8 5,3 11,8 8,7 28,6 4,4 0,1 3,5 8,0 14,8 2,1 2,7 4,8 35,3 100
9,0 2,5 5,2 11,2 8,1 27,0 4,5 0,1 3,2 7,8 14,3 2,1 2,7 4,8 37,2 100
9,4 2,2 5,6 10,9 8,3 27,0 4,5 0,1 3,2 7,8 13,4 2,0 2,4 4,4 38,0 100
9,5 1,6 5,4 11,4 9,0 27,4 4,6 0,1 3,5 8,2 14,5 2,1 2,5 4,6 35,8 100
9,1 2,1 5,3 12,6 9,1 29,1 4,7 0,0 3,4 8,1 13,9 1,8 2,5 4,3 35,4 100
9,2 2,2 5,4 12,3 8,9 28,8 3,8 0,0 3,1 6,9 13,3 1,6 2,4 4,0 37,8 100
12,0 1,8 5,3 11,9 8,7 27,7 3,1 0,0 3,3 6,4 11,2 1,7 2,2 3,9 38,7
11,5 2,3 5,5 11,5 8,3 27,6 2,9 0,0 2,8 5,7 10,8 1,9 2,2 4,1 40,3
100 100,0
1. Investmentbolag definieras som aktiebolag som, med gandet spritt p ett stort antal fysiska personer, huvudsakligen frvaltar aktier och andra vrdepapper med en betydande riskspridning p branscher och fretag. Definitionen kommer frn SCB:s Standard fr institutionell sektorindelning 2000. Klla: SCB
53
Andra aktierelaterade produkter
ven andra produkter som r knutna till vissa aktier, eller till en korg av aktier, handlas p den svenska marknaden. Warranter r en sdan produkt. Begreppet warrant anvnds i dag p den svenska finansmarknaden fr mnga olika typer av vrdepapper. I de flesta fallen avser man kpoptioner. P samma stt som aktieoptioner ger de innehavaren rttigheten, men inte skyldigheten, att kpa en underliggande tillgng till ett bestmt pris fram till och med en bestmd tidpunkt. Warranter ges ut med olika underliggande tillgngar. Den vanligaste underliggande tillgngen r en aktie, men en warrant kan ven vara kopplad till exempelvis rvaror, valutor, aktieindex och aktiekorgar. Utmrkande fr warranter r att de i regel har betydligt lngre tidshorisont n vanliga aktieoptioner, oftast ver ett r. De utfrdas ocks av ngon annan n den som emitterat den underliggande tillgngen, vanligen en bank eller ett vrdepappersbolag. Det bolag som utfrdat warranten agerar sedan som marknadsgarant (market maker). De senaste ren har brshandlade fonder (Exchange Traded Funds, ETF) blivit ett populrt investeringsalternativ. Genom att kpa en brshandlad fond kper investeraren en korg av underliggande vrdepapper. Dessa fonder r ofta s kallade indexfonder, det vill sga fonder som r sammansatta s att de terspeglar ett visst aktieindex. Korgen kan ocks best av exempelvis rvaror och rnteplaceringar. Brshandlade fonder handlas i likhet med aktier i realtid och erbjuds via marknadsgaranter som garanterar likviditet i instrumentet. Det r marknadspriset som styr vrdet p investeringen och detta frndras under dagen i takt med att index frndras. Den som erbjuder en brshandlad fond kan ka antalet aktier i fonden beroende p efterfrgan frn investerare. Utanfr de etablerade marknadsplatserna sker handel med s kallade CFD-kontrakt (Contract For Difference). De kan beskrivas som terminskontrakt utan faststlld frfallodag. CFD-kontrakt speglar prisfrndringar p underliggande tillgngar som vanligtvis utgrs av aktier, aktieindex, rvaror eller valutor. Kparen av kontraktet lmnar en skerhet som endast behver utgra en viss procent av den underliggande tillgngens vrde. Skerheten uppdateras kontinuerligt och drtill betalar kparen en daglig rntekostnad s lnge kontraktet lper. I vissa fall betalas ven en courtageavgift79 till mklaren. Avgrande fr vinst eller frlust r hur det underliggande instrumentet utvecklas frn tidpunkten fr kp eller frsljning fram till tidpunkten d CFD-kontraktet avslutas.
79 Courtage r en avgift som mklaren debiterar kunden vid handel med exempelvis aktier.
54
MARKNADSPLATSER
Marknadsplatser har i huvudsak tv uppgifter: att hjlpa de fretag som vill erbjuda aktier till frsljning och att administrera de tekniska system och det regelverk som mjliggr aktiehandel. Det finns i dag tv kategorier av marknadsplatser: reglerade marknader (inkluderar traditionella brser) och handelsplattformar (den engelska termen, tillika den vanligaste benmningen fr dessa, r MTF:er, Multilateral Trading Facility). Det fanns 506 publika aktiebolag i Sverige vid slutet av 2012 (se tabell 2). Av dessa var 270 noterade p en reglerad marknad och 236 handlades p en handelsplattform. P en reglerad marknadsplats, som i dagligt tal brukar kallas brs, mste bolagen uppfylla de krav som stlls av dels svensk lagstiftning, dels marknadsplatsen. Kraven gller bland annat fretagets storlek, informationsutgivning och bolagsstyrning. Handelsplattformar r marknadsplatser som drivs av en brs eller ett vrdepappersbolag och som har ett enklare regelverk att flja n en reglerad marknad. Handelsplattformar blir drmed lmpliga att anvnda fr nyare och mindre bolag eftersom de lgre kraven gr handeln mindre kostsam fr bolagen. Handelsplattformen kan dock sjlv vlja att anvnda sig av reglerade marknaders strngare regler. Reglerade marknader och handelsplattformar mste ven stifta regler fr handelsrelaterad information. Bolag som ska handlas p dessa marknadsplatser mste frbinda sig att frse marknaden med information om beslut och hndelser som kan pverka kurserna. Sklet r att alla som handlar ska ha mjlighet att f tillgng till samma information samtidigt. Syftet r att skapa frtroende fr marknaden och skydda investerarna. Vid utgngen av 2012 fanns det tre reglerade marknader i Sverige: NASDAQ OMX Stockholm, Nordic Growth Market (NGM) och Burgundy. Det fanns ocks fyra handelsplattformar: First North, Nordic MTF, Burgundy och Aktietorget.80 Svenska aktier kan ven handlas p vissa utlndska handelsplattformar som specialiserat sig p att erbjuda en handelsplats fr aktier som redan r brsnoterade och drmed uppfyller noteringskraven. Den allra strsta delen av aktiehandeln i Sverige sker i ett elektroniskt handelssystem hos en brs eller p en handelsplattform. Men det r ven mjligt att handla aktier utanfr dessa. En del av handeln
80 Frn och med januari 2011 har Burgundy tillstnd att driva en reglerad marknad fr handel med warranter, certifikat, strukturerade produkter och fondandelar. Burgundy har ocks ftt tillstnd att som brs driva en handelsplattform.
55
som sker utanfr systemen sker enligt NASDAQ OMX Stockholms regler och rapporteras in dit som en vanlig brstransaktion. Exempel p sdan handel r den som sker via telefon, e-post eller via chattar, exempelvis inom informationssystemet Bloomberg. Resten av handeln utanfr systemet sker direkt mellan kpare och sljare (s kallad OTChandel) och lyder inte under handelsplatsens regler.
AKTIEHANDELN P NASDAQ OMX STOCKHOLM
NASDAQ OMX Stockholm r den dominerande handelsplatsen fr svenska aktier. Hr fljer en genomgng av brsmedlemmar, handelsstruktur och omsttning p NASDAQ OMX Stockholm.
Brsmedlemmar
All handel p NASDAQ OMX Stockholm sker genom brsens medlemmar. Svl stora som sm investerare mste g via ngon av dessa medlemmar fr att f kpa eller slja aktier. Medlemmarna bestr av svenska vrdepappersinstitut, det vill sga vrdepappersbolag och kreditinstitut med Finansinspektionens tillstnd att bedriva vrdepappersrrelse. Bland medlemmarna finns ocks s kallade fjrrmedlemmar, det vill sga utlndska fretag som bedriver brshandel i Sverige frn utlandet. NASDAQ OMX Stockholm har 84 medlemmar i aktiehandeln, varav 41 stycken r fjrrmedlemmar. ven icke-finansiella fretag och filialer till utlndska fretag kan i princip bli medlemmar p brsen. I dag finns dock inga medlemmar av den kategorin p NASDAQ OMX Stockholm.
Handelsstruktur
Aktiehandeln p NASDAQ OMX Stockholm sker elektroniskt genom matchning av order i handelssystemet INET Nordic.81 Handelsdagen bde brjar och slutar med en auktion vars syfte r att hitta det pris som ger strst antal avslut fr varje aktie. Under handelsdagen ger k pare och sljare kp- eller sljorder till sitt vrdepappersinstitut. Varje order vidarebefordras drefter till en mklare och lggs in i en orderbok i handelssystemet. Mnga av brsmedlemmarna tillhandahller tjnster fr orderlggning via internet. Det innebr ofta att transaktionskostnaderna (till exempel courtageavgifterna) blir lgre n vid handel som gr via vrdepappersbolag och banker.
81 INET Nordic lanserades p marknaderna NASDAQ OMX Nordic respektive Baltic i februari 2010. Detta r samma system som NASDAQ OMX anvnder p sin amerikanska brs och ven p sin europeiska handels plattform NASDAQ OMX Europe. Rntemarknaden p NASDAQ OMX Nordic anvnder fortfarande det gamla systemet SAXESS.
56
Efter avslut skickas informationen till Euroclear Sweden dr affren avvecklas.82 Det innebr att aktierna avregistreras frn sljarens avstmningskonto och registreras p kparens (om kunden har en dep hos en mklare registreras transaktionen i stllet p dephllarens frvaltarkonto i Euroclear Sweden). Samtidigt betalas affren via kparens och sljarens banker. Frst nr detta r gjort r affren slutgiltigt genomfrd (vanligen tre dagar efter avslut). Ls mer om avveckling av vrdepappersaffrer i kapitlet Den finansiella infrastrukturen. De elektroniska handelsplattformarna har gett mjlighet att bedriva s kallad algoritmisk handel p aktiemarknaden. Ls mer om algoritmisk handel i kapitlet De finansiella marknaderna. Inom begreppet algoritmisk handel ryms ocks hgfrekvenshandel, eller p engelska High Frequency Trading (HFT). Hgfrekvenshandel r elektronisk handel utfrd av algoritmer som fattar beslut om att lgga order och genomfra transaktioner med mycket hg frekvens. Under loppet av mikrosekunder sker datorn igenom ett stort antal handelsplatser fr att sedan placera sin order dr marknadsvillkoren bedms vara bst fr att gra affrer. Den hr typen av handel r mest vanlig p aktiemarknaden men frekommer ven p andra marknader ssom valutamarknaden.83 NASDAQ OMX Stockholm uppskattar att algoritmhandeln stod fr cirka 45 procent av all handel p brsen under 2011 och att hgfrekvenshandeln uppgick till cirka 13 procent av all handel.84
Noterade bolag
Vid utgngen av 2012 var 258 bolag noterade p NASDAQ OMX Stockholm. Brsbolagen som r noterade dr presenteras p en nordisk lista dr ven de brsbolag som r noterade p brserna i Helsingfors, Kpenhamn och Reykjavik finns med. Den nordiska listan har medfrt att kraven fr notering har harmoniserats. Fr notering p NASDAQ OMX Nordic krvs bland annat att aktiernas frvntade marknadsvrde ska uppg till minst en miljon euro. Ytterligare krav r att det ska finnas ett tillrckligt stort antal aktiegare och att bolaget har fullstndiga redovisningshandlingar frn minst tre r tillbaka i tiden. Bolaget ska ocks ha en stabil lnsamhet, alternativt finansiella resurser fr minst tolv mnaders verksamhet.
82 De aktier som handlas p NASDAQ OMX Stockholm och tillhr listan Large Cap clearas hos den centrala motparten European Multilateral Clearing Facility (EMCF). Ls mer om centrala motparter i kapitlet Den finansiella infrastrukturen. 83 Fr en beskrivning av algoritmisk handel p valutamarknaden, se Algoritmisk handel p valutamarknaden i tidskriften Penning- och valutapolitik (2013:1). 84 Ls mer om hgfrekvens- och algoritmhandel p den svenska aktiemarknaden i Finansinspektionens underskningar frn 2011: Kartlggning av hgfrekvens- och algoritmhandel och Hgfrekvent och algoritmisk handel en versikt.
57
Den nordiska listan r indelad i tre segment efter bolagens marknadsvrde: Large Cap, Mid Cap och Small Cap. Inom segmentet Nordic Large Cap finns bolag med ett brsvrde som verstiger en miljard euro. Bolag med ett brsvrde mellan 150 miljoner och en miljard euro finns i segmentet Nordic Mid Cap. I segmentet Nordic Small Cap terfinns fretag med ett brsvrde som understiger 150 miljoner euro. P brsen kan tillfrseln av nytt kapital ske genom nyemissioner, det vill sga genom att brsbolag kar aktiekapitalet genom att ge ut nya aktier. Det kan ocks ske genom att nya bolag introduceras p brsen.
Omsttning och marknadsvrde
Omsttningen i aktiehandeln p NASDAQ OMX Stockholm uppgick till drygt 2769 miljarder kronor under 2012. Det r 58 procent lgre n toppnoteringen 2007 (se diagram 11). Antalet transaktioner minskade ocks, frn knappt 57 miljoner avslut 2011 till cirka 47 miljoner avslut 2012 (se tabell 4). Den genomsnittliga omsttningen per brsdag uppTabell 4. Ngra nyckeltal fr aktiehandeln p NASDAQ OMX Stockholm
2012
Marknadsvrde, miljarder kronor Omsttning, miljarder kronor Genomsnittlig dagsomsttning, miljarder kronor rsomsttning, miljarder antal aktier Antal avslut under ret, miljoner Genomsnittligt belopp per avslut Genomsnittligt antal avslut per dag Stockens omsttningshastighet, procent
Klla: NASDAQ OMX Stockholm
3 916 2 769 11,1 36,5 46,9 48 913 187 289 74,0
Diagram 11. Aktieomsttning och marknadsvrde p NASDAQ OMX Stockholm Miljarder kronor
7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
Aktieomsttning Marknadsvrde
Klla: NASDAQ OMX Stockholm
58
gick till 11,1 miljarder kronor. Jmfrt med exempelvis rntemarknaden r omsttningen klart lgre p aktiemarknaden, rknat i kronor. Antalet transaktioner r dremot vsentligt fler n p rntemarknaden (se avsnittet om rntemarknaden). Marknadsvrdet i slutet av 2012 var 3916 miljarder kronor, en kning med 12 procent jmfrt med fregende r.
HANDEL MED AKTIERELATERADE DERIVAT
Den vervgande delen av handeln med aktiederivat sker i regi av NASDAQ OMX Derivatives Markets (NASDAQ OMX DM), vilket r en bifirma85 till NASDAQ OMX Stockholm. ven Nordic Growth Market (NGM) erbjuder derivathandel p listan Nordic Derivatives Exchange (NDX). NASDAQ OMX DM erbjuder handel i derivat med svenska, danska, norska och finska aktier som underliggande tillgng.86 Frutom derivatkontrakt kopplade till enskilda aktier, handlas p NASDAQ OMX DM ocks optioner och terminer som r kopplade till NASDAQ OMX:s egna aktieindex. NASDAQ OMX DM tillhandahller ven clearing fr de derivat som handlas p dess brs och fr vissa OTC-derivatkontrakt som inte handlas p dess brs (se kapitlet Den finansiella infrastrukturen). Antalet standardiserade derivatkontrakt som handlades p NASDAQ OMX DM under 2012 uppgick till drygt 71 miljoner. Aktieoptioner och indexterminer stod fr knappt 84 procent, medan de vriga 16 procenten delades mellan aktieterminer och indexoptioner. Warranter handlas i Sverige p NASDAQ OMX Stockholm och ven p Nordic Derivatives Exchange (NDX). Under 2012 uppgick omsttningen i warranter p NASDAQ OMX Stockholm till knappt 9 miljoner per dag. Sedan 2008 har bde omsttning och antal transaktioner per dag nstan halverats.
AKTIEHANDEL P VRIGA SVENSKA MARKNADSPLATSER Reglerade marknader
Vid utgngen av 2012 fanns det tre reglerade marknadsplatser i Sverige. Utver NASDAQ OMX Stockholm har ocks Nordic Growth Market (NGM) och Burgundy Finansinspektionens tillstnd att driva brs. NGM har specialiserat sig p mindre och medelstora tillvxtbolag och erbjuder notering och aktiehandel p listan NGM Equity. Vid utgngen av 2012 fanns 16 bolag noterade p NGM Equity. Drutver erbjuder NGM derivathandel p listan Nordic Derivatives Exchange (NDX).
85 En bifirma r ingen egen juridisk person utan avser en viss del av ett bolags verksamhet. 86 Vissa finska derivat, inklusive Nokia-derivat, handlas p Eurex efter verenskommelse med NASDAQ OMX.
59
Handelsplattformar, MTF:er
Vid slutet av 2012 fanns fyra handelsplattformar i Sverige: First North, Nordic MTF, Burgundy och Aktietorget. First North r avsedd fr mindre bolag, nystartade bolag och tillvxtbolag och drivs av NASDAQ OMX Stockholm som en alternativ marknadsplats. First North inkluderar bolag i Danmark, Finland, Island och Sverige. De bolag som handlas p First North r inte brsnoterade p NASDAQ OMX Stockholm. Dremot anvnder de samma handelssystem, INET Nordic, som NASDAQ OMX Stockholm. Information om kurser, volymer och orderdjup87 offentliggrs i realtid genom samma kanaler som fr de aktier som handlas p NASDAQ OMX Stockholm. NASDAQ OMX Stockholm ansvarar dock inte fr vervakningen av bolagen p First North. Varje bolag har i stllet en s kallad Certified Adviser som enligt avtal med NASDAQ OMX Stockholm ansvarar fr att bolaget uppfyller kraven fr att handlas p First North och fortlpande fljer informationskraven. Certified Advisers mste i sin tur ing avtal med de bolag som de ansvarar fr p First North. I dessa avtal specificeras kraven fr att handlas p First North, bland annat i frga om aktiespridning, marknadsvrde och information. Vid slutet av 2012 handlades 103 bolag p First North. Under 2009 introducerades ett nytt segment p First North som kallas fr First North Premier. De fretag som handlas p First North Premier mste uppfylla samma krav fr redovisning och informationsgivning som de bolag som handlas p NASDAQ OMX Nordic. NGM driver Nordic MTF, en handelsplattform fr sm till medelstora tillvxtbolag. Det elektroniska handelssystemet som NGM tillhandahller fr aktiehandeln heter Elasticia och infrdes i november 2010. NGM ansvarar fr granskningen av de listade bolagen och handeln i bolagens aktier. Vid utgngen av 2012 var 17 bolag noterade p Nordic MTF. Burgundy r en handelsplattform som drivs av ledande banker och investmentbolag i Norden, vilka ocks r de deltagare som fr handla p plattformen. Institutionella och individuella investerare kan endast handla genom en av dessa deltagare. Dessa skerstller i sin tur att transaktionen sker enligt principen fr bsta mjliga utfrande.88 Det innebr att ordern utfrs p Burgundy endast om priset r bttre dr n p vriga marknadsplatser som erbjuder handel i det specifika vrde papperet. Handel erbjuds i alla aktier som r noterade p NASDAQ
87 Orderdjupet visar hur mnga aktier kparen vill kpa och sljaren vill slja och till vilken kurs. 88 Enligt MiFID (Markets in Financial Instruments Directive) mste banker och investmentbolag vidta alla rimliga tgrder fr att stadkomma det bsta mjliga resultatet fr sina klienter nr de verkstller eller verfr en order.
60
OMX i Sverige, Danmark och Finland, p NGM och p Oslobrsen i Norge.89 Den fjrde svenska handelsplattformen r Aktietorget som riktar sig till sm och vxande bolag. Handeln sker genom handelssystemet INET Nordic, precis som handeln som sker p NASDAQ OMX Stockholm. Aktietorget fljer allmnna bestmmelser fr en handelsplattform, men har dessutom ett eget regelverk fr att skydda investeraren. Vid utgngen av 2012 handlades 116 bolag p Aktietorget, vilket r en viss minskning jmfrt med ret innan.
89 Frn och med januari 2011 har Burgundy tillstnd att driva en reglerad marknad fr handel med warranter, certifikat, strukturerade produkter och fondandelar. Burgundy har ocks ftt tillstnd att som brs driva en handelsplattform.
61
n Finansiella intermedirer
Detta kapitel beskriver de olika typer av mellanhnder, intermedirer, som verkar i det finansiella systemet. Intermedirerna kan delas in i olika grupper: kreditgivande institut i form av banker, bolneinstitut och vriga kreditmarknadsfretag som r viktiga fr kreditfrsrjningen; placerare i form av frskringsbolag, fondbolag och pensionsfonder som tar hand om stora delar av allmnhetens sparande; vrdepappersbolag som bland annat fungerar som mklare och marknadsgaranter p de finansiella marknaderna samt riskkapitalbolag som spelar en betydande roll fr riskkapitalfrsrjningen. Indelningen av intermedirerna i kapitlet r gjord utifrn typ av institut. Regleringen av de finansiella intermedirerna (se rutan Centrala regler inom finanssektorn) r ocks utformad med utgngspunkt i typ av institut. Ofta r emellertid olika slags intermedirer organiserade i en och samma koncern. Tabell 5 ger en verblick ver verksamhetsdelarna fr de fem strsta finansiella koncernerna i Sverige. Som framgr av tabellen omfattar koncernerna ofta flera olika typer av intermedirer ssom bankbolag, bolneinstitut, frskringsbolag och fondbolag. Bakgrunden till denna typ av organisation r att flera stora svenska banker sedan lnge strvat efter att vara universalbanker, allts att kunna erbjuda tjnster och produkter inom hela det finansiella omrdet. Koncernerna organiserar sina verksamheter p olika stt. Exempelvis har tv av de fem strsta finansiella koncernerna sina respektive vrdepappersrrelser i srskilda dotterbolag. De vriga har valt att bedriva sdan verksamhet inom bankbolaget. Alla finansiella koncerner har inte heller bankverksamhet som sin huvudsakliga verksamhet. Exempelvis finns det finansiella koncerner med frskringsfrmedling som sin huvudverksamhet, men som ocks bedriver bankverksamhet. Inom de finansiella koncernerna finns det ven betydande verksamhet utanfr Sverige. Exempelvis finns hlften av bankernas utlning i utlandet. Denna publikation syftar dock i frsta hand till att beskriva den svenska finansmarknaden. Statistiken som presenteras innefattar drfr varken de svenska bankernas utlndska verksamhet som bedrivs i filialer i utlandet eller den verksamhet som bedrivs i bankernas utlndska dotterbolag. Fr de utlndska aktrerna som r aktiva p den
62
svenska finansmarknaden inkluderas filialer i Sverige och svenska dotterbolag i statistiken.90 Fr att ge en fullstndig bild av de fyra strsta svenska bankkoncernerna presenteras en kort versikt ver dessa koncerner, och speciellt deras utlndska verksamhet, i rutan Den utlndska verksamheten en del av bankkoncernerna.91 I detta kapitel kommer banker, bolneinstitut, frskringsbolag, vrdepappersbolag med flera att behandlas var fr sig. Diagram 12 och 13 ger en verblick av omfattningen av den verksamhet som bedrivs i de viktigaste grupperna av finansiella intermedirer.
Tabell 5. De stora bankkoncernernas verksamhet i Sverige
MODERBOLAG BANK BOLN FONDBOLAG VRDEPAPPERSRRELSE LIVFRSKRING FINANSBOLAG
Nordea AB Svenska Handelsbanken AB Skandinaviska Enskilda Banken AB Swedbank AB
Nordea Bank AB Svenska Handelsbanken AB
Nordea Nordea Hypotek AB Fonder AB Stadshypotek AB Handelsbanken Fonder AB SEB Fonder AB Swedbank Robur Fonder AB Danske Capital3
Nordea Investment Management AB Bedrivs i banken Enskilda Securities AB Bedrivs i banken Bedrivs i banken
Nordea Liv och Nordea Pension AB Finans AB Handelsbanken Liv AB SEB Trygg Liv AB Swedbank Frskring AB Handelsbanken Finans AB Bedrivs i banken Swedbank Finans AB
Skandinaviska Bedrivs i Enskilda banken Banken AB Swedbank AB Swedbank Hypotek Danske Bank Sverige1 Bedrivs i banken2
Danske Bank A/S
Danica Pension Bedrivs i Frskringsbanken aktiebolag3
Anm. Fretagen grupperar inte sjlva sina bolag enligt ovanstende, drfr tcker ibland ett bolag flera verksamheter. Koncernerna har ven fler bolag n vad som kartlagts ovan. 1 Filial. 2 Realkredit i Danmark r Danske Bankkoncernens bolneinstitut. 3 Gemensamma specialistenheter. Klla: Bankernas rsredovisningar
90 Skillnaden mellan ett dotterbolag och en filial r att dotterbolaget r en egen juridisk enhet separat frn moderbolaget medan filialer ingr i moderbolaget eller i ett dotterbolag. Filialen saknar eget kapital och dess tillgngar och skulder r en del av frmgenhetsmassan i det bolag i vilket den ingr. En filial r drmed att betrakta som en enhet med egen frvaltning. 91 Fr en mer grundlig genomgng av storbankerna se rapporten Finansiell stabilitet, som ges ut av Riksbanken tv gnger per r, www.riksbank.se.
63
Diagram 12. Balansomslutning vid utgngen av 2012 Miljarder kronor

883
Diagram 13. Balansomslutning respektive placeringstillgngar vid utgngen av 2012 Miljarder kronor
23 1 795
2 462 3 165 6 242 1 123
vriga kreditmarknadsfretag Bolneinstitut Banker

Klla: Riksbanken
Vrdepappersbolag Fondbolag AP-fonder Frskringsbolag

Anm. Diagrammet visar balansomslutningen fr vrdepappersbolag, medan det fr frskringsfretag och AP-fonder visar placeringstillgngarna samt frvaltade medel fr fondbolagen. Kllor: Finansinspektionen, AP-fondernas rsredovisningar och Riksbanken
64
Den utlndska verksamheten en del av bankkoncernerna

e fyra stora svenska bankkoncernerna (Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank) bedriver en betydande verksamhet utanfr Sverige. Verksamheterna i en koncerns olika bolag, svl i Sverige som utomlands, r alla i ngon utstrckning beroende av varandra och pverkar hur det gr fr koncernen som helhet. Exempelvis kan bolag inom en koncern dela p vissa administrativa funktioner eller finansiera sig gemensamt, vilket kan ge dem frdelar i jmfrelse med bolag som inte ingr i en koncern. P liknande stt kan hela koncernen pverkas negativt om en del av koncernen, en enhet eller ett bolag, fr problem. Fr att f en helhetsbild av de fyra storbankerna r det drfr viktigt att titta bde p den verksamhet som finns i Sverige och p verksamheten utomlands. Denna ruta syftar till att ge en bild av bankernas verksamhet utomlands. Tabell 6 visar de fyra svenska storbankernas balansomslutning p koncernniv samt koncernernas utlning till svensk och utlndsk allmnhet. Av tabellen framgr att bde verksamheten i Sverige och den utomlands har stor betydelse fr storbankskoncernerna totalt sett.92 Utlningen till svensk och utlndsk allmnhet 93 utgr cirka 58 procent av storbankernas tillgngar. Knappt hlften av detta r utlning till utlndsk allmnhet, vilket r en minskning med cirka 5 procentenheter sedan finanskrisen brt ut 2008. Detta innebr nd att en stor del av bankernas risker finns i utlandet. Nordea r den bank som har strst del av sin utlning till lntagare utanfr Sverige. Cirka 75 procent av Nordeas utlning sker till utlndsk allmnhet och endast en mindre del till allmnhet i Sverige. De vriga tre storbankskoncernerna har sin strsta marknad i Sverige och i genomsnitt en fjrdedel av sin verksamhet utomlands (se tabell 6). Det finns ven skillnader mellan storbankerna vad gller den utlndska verksamhetens geografiska utbredning. Nordeas utlning utanfr Sverige sker
92 Till skillnad frn vrig statistik i denna publikation avser statistiken i denna versikt koncernernas hela verksamhet, det vill sga verksamheten i alla bolag och lnder. 93 Begreppet utlning till allmnheten definieras som all utlning som inte r utlning till monetra finansinstitut (MFI). Detsamma gller fr begreppet inlning frn allmnheten.
65
frmst i de andra nordiska lnderna. Handelsbanken har ungefr en femtedel av sin utlning i vriga Norden, medan Swedbank endast har en liten del av sin utlning i dessa lnder. Bde SEB och Swedbank har en stor del av sin utlndska utlning i de baltiska lnderna. SEB har ven en stor del av sin utlning i Tyskland och Handelsbanken har en del av sin utlning i Storbritannien. Diagram 14 visar den geografiska frdelningen av utlningen i respektive storbankskoncern vid utgngen av 2012. Den utlndska utlningen finansieras till knappt 63 procent genom inlning frn allmnheten. Diagram 15 visar de fyra storbankernas utlning i utlndsk valuta, inlning i utlndsk valuta samt skillnaden mellan utlning och inlning, det s kallade inlningsunderskottet. Diagrammet visar att bankernas utlning i utlndsk valuta minskade under ren 2009 till 2011 fr att sedan ha kat igen under 2012. Eftersom bankernas inlning i utlndsk valuta inte kat lika mycket som utlningen har inlningsunderskottet kat. Inlningsunderskottet visar hur
stor del av bankernas utlning i utlndsk valuta som inte finansieras via inlning i samma valuta och som drfr mste finansieras p annat stt. Med andra ord visar inlningsunderskottet bankernas beroende av marknadsfinansiering i utlndsk valuta. Vid utgngen av 2012 uppgick inlningsunderskottet i utlndsk valuta till cirka 1282 miljarder kronor, vilket motsvarar 37 procent av utlningen i utlndsk valuta. Marknadsfinansieringen p utlndska kapitalmarknader anvnds inte bara till att finansiera inlningsunderskottet i utlndsk valuta, den anvnds ven till att finansiera delar av utlningen i Sverige. Fr att skydda sig mot valutarisker omvandlar, eller swappar, bankerna denna utlning till svenska kronor.94 Bankernas finansiering kan se olika ut beroende p om de har en centraliserad eller decentraliserad upplningsstrategi. Svenska banker har i hg grad en centraliserad upplning dr likviditetsstyrningen sker centralt och moderbolaget hller en likviditetsreserv.95 Utlndska dotterbolag som r beroende av marknadsfinansiering fr likviditet via
94 Se artikeln De svenska bankernas anvndning av valutaswapmarknaden fr att omvandla upplning i utlndsk valuta till svenska kronor, i Penning- och valutapolitik 2012:2. 95 Ett undantag r Nordea som har betydande verksamhet i Danmark och till stor del finansierar sig p den danska vrdepappersmarknaden.
66
moderbolaget, som i sin tur lnar p den globala vrdepappers marknaden. Centraliserad upplning ger billigare finansiering eftersom moderbolaget ofta har ett mer vlknt namn och hgre kreditvrdighet n de enskilda dotterbolagen. D all upplning grs p samma stlle kan banken ven dra nytta av stordriftsfrdelar och minskade fasta kostnader totalt sett. En nackdel kan dock vara att eventuella finansiella problem p den utlndska marknaden sprider sig till verksamhet
p den svenska marknaden. Med en decentraliserad strategi lter bankerna utlndska dotterbolag och filialer skta sin egen upplning och likviditetshantering. Det ger en utvecklad lokal marknad som r mindre beroende av moderbankens hemmamarknad. Denna strategi leder ven till en diversifierad upplning och minskar koncernens beroende av ett ftal aktrer. Samtidigt leder decentraliserad upplning generellt sett till hgre kostnader p grund av bristen p stordriftsfrdelar.
Tabell 6. Verksamheten i de fyra dominerande bankkoncernerna p den svenska finansmarknaden vid utgngen av 2012 Miljarder kronor
Handelsbanken Totalt de fyra storbankerna
Nordea
SEB
Swedbank
Balansomslutning Utlning till allmnheten, varav: utlning till svensk allmnhet utlning till utlndsk allmnhet
2 388 1 664 1 078 586
5 814 3 291 774 2 517
2 453 1 135 825 310
1 847 1 184 1 027 157
12 502 7 274 3 704 3 570
Anm. I viss utstrckning r repor exkluderade frn utlning till svensk respektive utlndsk allmnhet. Kllor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
67
Diagram 14. Geografisk frdelning av storbankernas utlning 2012 Procent

100
80
60
40
20
Swedbank
SEB
Nordea
vriga vrlden Storbritannien Tyskland Baltikum vriga Norden Sverige
Handelsbanken
Totalt de fyra storbankerna
Kllor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Diagram 15. De fyra storbankernas in- och utlning i utlndsk valuta Miljarder kronor
4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Utlning Inlning Inlningsunderskott

Anm 1. Inlningsunderskott = utlning inlning. Anm 2. Eftersom diagrammet avser den utlndska verksamheten visar det enbart inlningsunderskottet i utlndsk valuta. Det totala inlningsunderskottet uppgick vid utgngen av 2012 till cirka 3 200 miljarder kronor. Kllor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
68
Kreditgivande institut
Till kreditgivande institut rknas banker och kreditmarknadsfretag, det vill sga fretag som erbjuder ln med en viss inriktning ssom bolneinstut (se tabell 7). Kreditgivande institut r specialister p att bedma och vervaka kreditrisker eftersom de ofta har lngsiktiga rela tioner med sina kunder och dessutom har erfarenhet av verksamheten. De spelar drmed en viktig roll i en ekonomis kapitalfrsrjning. Bland de kreditgivande instituten har bankerna lnge haft en nyckelroll. Exempelvis har bankerna traditionellt haft monopol p att ta emot inlning. Genom att ta emot inlning, som p mycket kort tid kan omvandlas till kontanter eller betalningar, bidrar de till att skapa likviditet i ekonomin. Bankernas ensamrtt p att ta emot inlning avskaffades dock den 1 juli 2004. Sedan dess fr ven kreditmarknadsfretag ta emot inlning frn allmnheten. Denna inlning, liksom den till bankerna, omfattas av den statliga insttningsgarantin.96 Dessutom fr ven andra fretag under vissa betingelser ta emot inlning frn allmnheten. Denna inlning omfattas emellertid inte av insttningsgarantin. En av bankernas viktigaste funktioner fr samhllet r deras roll i betalningsvsendet (se kapitlet Den finansiella infrastrukturen). Bankerna tillhandahller bland annat konton som anvnds vid betalningstransaktioner och dessutom ett flertal betaltjnster kopplade till transaktionerna. Kreditmarknadsfretagen r i regel specialiserade p kreditgivning inom ngot speciellt omrde. Bland kreditmarknadsfretagen har bo lneinstituten och finansbolagen strst marknadsandelar. Diagram16 ger en bild av frdelningen av utlningen till allmnheten mellan banker, bolneinstitut och vriga kreditmarknadsfretag.
BANKER
Bankerna utgr den strsta gruppen av kreditgivare bland de kreditgivande instituten. Av de kreditgivande institutens sammanlagda utlning till allmnheten svarar bankerna fr knappt hlften, motsvarande 2685 miljarder kronor (se diagram 16). P den svenska marknaden svarar de fyra strsta bankaktiebolagen tillsammans fr cirka 75 procent av bankernas sammanlagda balansomslutning (se tabell 8). Frutom bankaktiebolag frekommer ocks sparbanker och medlemsbanker p den svenska marknaden. Antalet fristende sparbanker i Sverige r stort. Dessa r dock vanligtvis sm och verksamma enbart
96 Insttningsgarantin syftar till att skydda kunders insttningar p konto upp till det belopp i kronor som motsvarar 100000 euro per kund och institut.
69
p regionala eller lokala marknader. Till skillnad frn bankaktiebolag saknar sparbanker aktiekapital och har inga aktiegare. Rrelsens vinster delas drmed inte ut. I stllet behlls eventuella verskott i banken, dr de fonderas. Under de senaste ren har antalet sparbanker minskat, ofta genom att sm sparbanker gtt samman. En medlemsbank r en ekonomisk frening vars uppgift r att driva bankverksamhet fr sina medlemmar. Medlemmarna r med och pverkar bankens aktiviteter. Medlemsbanker har inte heller ngra aktiegare, utan vinsterna gr till rrelsen och kan i viss mn delas ut till medlemmarna i form av verskottsutdelning. Vid slutet av 2012 var totalt 114 banker etablerade i Sverige. Dessa utgjordes av 39 bankaktiebolag, 24 utlandsgda filialer, 49 sparbanker och tv medlemsbanker. Jmfrt med 2011 har tv bankaktiebolag tillkommit samtidigt som tre utlandsgda filialer avvecklats frn den svenska bankmarknaden.
Tabell 7. Olika typer av kreditgivande institut Kreditgivande institut Banker Aktiebolag Sparbanker Medlemsbanker Kreditmarknadsfretag Bolneinstitut vriga kreditmarknadsfretag (inkl. finansbolag)
70
Diagram 16. Kreditinstitutens utlning till allmnheten Miljarder kronor

6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0
Tabell 8. De tio strsta bankernas balansomslutning vid utgngen av 2012 Miljarder kronor SEB Nordea Bank Swedbank Handelsbanken Danske Bank1 SBAB Bank DNB1 Lnsfrskringar Bank Landshypotek Skandiabanken Summa 10 strsta Summa samtliga 1 418 1 302 1 009 864 680 162 108 100 77 41 5 762 6 208
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
vriga kreditmarknadsfretag Bolneinstitut Banker

Anm. 1. Diagrammet visar utlningen frn ett institutionellt perspektiv. Eftersom vissa banker har sin bolneverksamhet inom banken inkluderar statistiken ver bankernas kreditgivning till viss del det som traditionellt betraktas som boln, det vill sga ln till hushll som givits mot pantrtt i fast egendom. Det betyder att statistiken ver utlningen frn bolneinstitut inte visar alla boln som gjorts i Sverige. Den totala utlningen frn kreditinstitut pverkas emellertid inte av detta. Anm. 2. Sedan 2007 bedriver SEB sin bolneverksamhet inom bankbolaget och inte i ett separat bolag. Detta gr att statistiken som visar bankernas kreditgivning frn och med 2007 ven inkluderar utlning som tidigare gjorts inom SEB Boln vilken tidigare inkluderades i kategorin utlning frn bolneinstitut. Den relativa frndringen i utlningen frn banker och utlning frn bostadsinstitut mellan 2006 och 2007 r delvis hnfrbar till detta. Klla: Riksbanken
Anm. 1. Siffrorna i tabellen avser verksamhet som bedrivs i Sverige. Verksamheten i utlandet som bedrivs genom filialer eller i dotterbolag r inte inkluderad. Fr utlndska bankers filialer och dotterbolag avser siffrorna sledes enbart verksamheten i Sverige. Anm. 2. Samtliga svenska bankers totala balansomslutning som andel av BNP var vid utgngen av 2012 175 procent. Verksamhet i utlandet inkluderas ej. 1. Utlndsk filial. Klla: Riksbanken
71
Att skapa pengar

VAD R PENGAR?
Pengar r en tillgng som r allmnt accepterad som: betalningsmedel, ngonting som kan anvndas fr att genomfra betalningar vrdebevarare, som hus hll och fretag kan spara fr att anvnda senare vrdemtare, fr att kunna uttrycka ett pris Tidigare har bland annat boskap och dla metaller anvnts som pengar, i dag betraktar vi sedlar, mynt och allmnhetens insttningar p banken som pengar. Svenska pengars vrde r beroende av allmnhetens frtroende. Oavsett om pengarna bestr av en sedel eller en siffra p ett konto r deras anvndbarhet baserad p att vi i det svenska samhllet kommit verens om att tillskriva dem ett vrde och har frtroende fr att pengarna behller detta vrde, vilket i sin tur sker genom att vi litar p inflationsmlet. Detta gr det allts mjligt att anvnda sedlar, mynt och insttningar fr att betala varor eller tjnster och fr
att betala tillbaka skulder. Nr vi pratar om penningmngden i Sverige avses de pengar som gs av allmnheten.97, 98 Endast en mindre del av den svenska penningmngden bestr av det som traditionellt brukar kallas pengar, det vill sga sedlar och mynt. Den strre delen finns i form av insttningar p bank.
HUR SKAPAS PENGAR? Riksbanken ger ut sedlar och mynt...
Riksbanken svarar fr Sveriges frsrjning av sedlar och mynt. I arbetet ingr att tillhandahlla sedlar och mynt, att makulera sedlar och mynt som inte lngre gr att anvnda samt att ta emot sedlar som r ogiltiga. Pengar i form av sedlar och mynt brjade anvndas av frmst praktiska skl. Fr att man skulle lita p pengarnas vrde var det ndvndigt att utgivaren hade en tillgng (oftast guld) som allmnheten kunde vxla till sig fr pengarna. Detta att sedlar och mynt hade ett vrde i en srskild tillgng kallades mynt-
97 Ls mer om penningmngden p www.riksbank.se. 98 Det hr skiljer sig frn det som brukar kallas monetra basen, dr utelpande sedlar och mynt, monetra finansinstituts inlning i Riksbanken och fordringar p Riksbanken till fljd av emitterade riksbankscertifikat ingr.
72
fot (guldmyntfot, silvermyntfot och s vidare). Riksbanken har tidigare gett ut pengar under en sdan myntfot. Den svenska guldmyntfoten vergavs r 1931. Mellan 1951 och 1973 var Sverige anslutet till Bretton Woodssystemet, dr den amerikanska valutan, som i sin tur var kopplad till guldet, agerade ankare fr den svenska kronan. Sedlar och mynt var under dessa r allts ett slags skuldsedlar som kunde vxlas in mot andra tillgngsslag eller valutor. r 1992 vergavs den fasta vxelkursen mot andra valutor och Sverige vergick till en rrlig vxelkurs. I dag r guldreserven en mindre del av Riksbankens tillgngar och den strre delen finns i stllet i utlndsk valuta (valutareserven).
Figur 1. Allmnheten tar ut kontanter
allmnheten tar ut sedlar och mynt
Allmnheten fr tillgng till sedlar och mynt d de tar ut kontanter frn sina konton. Observera att detta inte innebr att den totala penningmngden frndras utan bara att andelen sedlar och mynt kar samtidigt som andelen insttningar p bank minskar. Riksbanken styr inte ver hur mycket kontanter som anvnds i samhllet utan det styrs av allmnhetens efterfrgan.99 Figur 1 visar ett enkelt exempel p det hr. I utgngslget (A) har Kund A 100 kronor p ett konto hos en bank, Bank A. Sedan bestmmer sig Kund A fr att ta ut sina pengar (B). Om Bank A inte har sedlar och mynt p lager mste de kpa sedlar och mynt av Riksbanken.
A
Riksbanken Tillgng Sedlar och mynt Fordran Bank A Bank A Tillgng Insttning Kund A Kund A Tillgng Pengar p konto Bank A 100 Skuld Skuld 100 Tillgng 100 Skuld 100 0 Skuld 0 Riksbanken Sedlar och mynt Fordran Bank A Bank A
B
Riksbanken Tillgng +100 Skuld +100 Sedlar och mynt Fordran Bank A Bank A Tillgng Insttning Kund A Skuld till Riksbanken Kund A Tillgng Pengar p konto Bank A -100 Sedlar och mynt +100 Skuld Sedlar och mynt Skuld Skuld -100 +100
C
Tillgng 100 Skuld 100
Tillgng Skuld till Riksbanken Kund A
Tillgng 100
Skuld 100
Tillgng 100
Skuld 100
99 Ls mer p: http://www.riksbank.se/sv/Sedlar-och-mynt/Kontanthantering.
73
Riksbanken fr en fordran p Bank A samtidigt som Riksbankens skuldsida kar med de sedlar och mynt som nu finns hos allmnheten (Kund A). Resultatet ses under (C). Riksbankens balans rkning har kat, Bank A har en skuld till Riksbanken i stllet fr insttningar p skuldsidan och Kund A har nu sedlar och mynt i stllet fr insttning p konto.
Affrsbankerna kar penningmngden
I Sverige kar penningmngden frmst p grund av affrsbankernas utlning. Detta illustreras i figur 2. Antagandet r att det bara finns en affrsbank i systemet, Bank A. Kund A beviljas ett boln p 100 kronor till en lgenhet. Pengar stts in p Kund A:s konto hos Bank A samtidigt som
Figur 2. Affrsbankens utlning
lnet skapar en tillgng i form av ett boln p bankens balansrkning. Kund A har nu en tillgng i form av en insttning hos Bank A. Pengarna som lnas ut till Kund A kommer nu allts att rknas in i den totala penningmngden eftersom de gs av allmnheten: det blir nya pengar i systemet (A). Nr sedan Kund A ska betala fr lgenheten frs pengarna ver till Kund B:s konto som betalning fr lgenheten (B), s de kommer att finnas kvar p Bank A:s skuldsida. r antagandet i stllet att det finns flera banker och att Kund B r kund hos en annan bank kommer det att krvas att Bank A fr lna pengarna av Bank B i slutet av dagen eftersom Bank A kommer att sakna finansiering fr bolnet samtidigt som Bank B har ett verskott. Det betyder i sin tur
A
Kund A Insttning konto bank A Skuld Bank A Tillgng +100 Skuld +100 Kund A
B
Kund B Tillgng -100 +100 Skuld Insttning konto Bank A Lgenhet Skuld till Bank A Bank A Tillgng +100 Skuld +100 Boln Kund A konto Kund B konto Tillgng 100 Skuld -100 +100
B
Insttning konto Bank A Lgenhet 100 Bank A Tillgng +100 -100 Skuld
Bank A Boln Insttning Kund A
= Nya pengar (som kar penningmngden)
74
att det mste finnas en fungerande interbankmarknad, dr Bank A kan lna pengar av Bank B.100 Detta innebr dock inte att bankerna kan ka penningmngden obegrnsat de kan nmligen inte lna ut hur mycket som helst. Utlningen begrnsas av ett flertal faktorer. Den frsta r att det inte finns en obegrnsad mngd kreditvrdiga lntagare i en ekonomi. Om bankerna lnar ut pengar till icke kreditvrdiga lntagare kommer de att ifrgasttas av investerare och drmed f problem med sin finansiering.
Den andra r att banken kommer att vlja att hlla en viss reserv i likvida medel fr att inte hamna i en likviditetskris s fort ngon gr ett uttag frn ett konto. Utlningen r ocks beroende av allmnhetens efterfrgan p kontanter. Ju mer av penningmngden som finns i kontanter desto mindre pengar har bankerna att lna ut till nya lntagare. Bankerna styrs ven genom kapitaltckningskrav, vilket innebr att de fr varje utlnad krona behver hlla en viss mngd eget kapital.
100 Ls mer om dagslnemarknaden och hur den fungerar p: http://www.riksbank.se.
75
Bankernas tillgngar och skulder
Bankernas tillgngar bestr till strsta delen av utlning till svensk och utlndsk allmnhet. Vid utgngen av 2012 var utlningen till svensk och utlndsk allmnhet 2 685 miljarder kronor vilket motsvarade cirka 42 procent av bankernas totala tillgngar (se diagram 18). Av denna utlning utgjordes 43 procent av utlning till svenska icke-finansiella fretag och 36 procent av utlning till svenska hushll. Cirka 15 procent av utlningen var till utlndsk allmnhet.101 Resterande 6 procent utgjordes av utlning till svensk offentlig sektor och vrig svensk utlning. Frutom utlning till allmnheten har bankerna ven stora fordringar p svenska respektive utlndska monetra finansinstitut102. Dessa fordringar utgjorde tillsammans cirka 22 procent av tillgngarna (se diagram 17). Utver detta bestod tillgngarna till cirka 13 procent av rntebrande vrdepapper.
Diagram 17. Bankernas tillgngar vid utgngen av 2012 Procent
3 000 21 36 2 500 2 000 13 1 14 6 1 500 1 000 500 0
Diagram 18. Bankernas utlning till allmnheten frdelad p lntagarkategorier Miljarder kronor
vrigt Rntebrande vrdepapper Utlning till utlndska monetra finansinstitut Utlning till svenska monetra finansinstitut Utlning till utlndsk allmnhet Riksglden och Riksbanken Utlning till svensk allmnhet
Anm. Fordringar p Riksbanken uppgr till 0,3 procent av de totala tillgngarna. Motsvarande siffra fr Riksglden r 0,8 procent. Klla: Riksbanken
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
vrig svensk utlning Utlndsk allmnhet Svensk offentlig sektor Svenska hushll Svenska icke-finansiella fretag
Anm. Fr svenska banker inkluderas utlningen frn de enheter som bedriver sin verksamhet i Sverige. Svenska bankers verksamhet i utlandet som bedrivs genom filialer eller i dotterbolag r inte inkluderad. Fr utlndska filialer r det enbart filialverksamheten i Sverige som inkluderas. Klla: Riksbanken
101 Detta representerar bara en mindre del av de svenska bankkoncernernas utlning till utlndsk allmnhet. Den resterande delen av bankernas utlning till utlndsk allmnhet gjordes sledes av bankernas utlndska dotterbolag. Fr en kort genomgng av den totala utlndska utlningen se rutan Den utlndska verksamheten en del av bankkoncernerna. 102 De monetra finansinstituten r bland annat andra banker, finansbolag och fondkommissionrer.
76
P skuldsidan i bankernas balansrkning utgrs den strsta posten av inlning frn svensk och utlndsk allmnhet. Under 2012 utgjorde denna inlning cirka 40 procent av bankernas totala skulder (se diagram19). Av detta stod svenska hushll fr cirka 52 procent och svenska icke-finansiella fretag fr cirka 28 procent (se diagram 20). Ungefr 8 procent av inlningen kom frn utlndsk allmnhet. Dr utver utgrs bankernas skulder av deras marknadsfinansiering. Till dessa skulder rknas svl inlning frn svenska och utlndska mone tra finansinstitut som skulder i form av emitterade vrdepapper. B ankernas egna kapital utgr endast en mindre del av balansomslutningen. Utver skulderna i balansrkningen kan banker ocks ha taganden utanfr balansrkningen. Typiska poster som hlls utanfr balansrkningen r vissa derivat, garantier och borgenstaganden. Gemensamt fr dessa poster r att de nnu inte visar ngon reell och mtbar skuld. Det vill sga att det rder oskerhet om huruvida bankens tagande kommer att resultera i en faktisk skuld, nr detta i s fall kommer att ske, och hur stort beloppet kommer att vara.
Diagram 19. Bankernas skulder och eget kapital vid utgngen av 2012 Procent
7 10 36 2 000 2 500
Diagram 20. Bankernas inlning frn allmnheten frdelad p lngivarkategorier Miljarder kronor
1 500 27 4 3 1 000
12
500
Eget kapital vrigt Emitterade vrdepapper Inlning frn utlndska monetra finansinstitut Inlning frn svenska monetra finansinstitut Inlning frn utlndsk allmnhet Inlning frn svensk allmnhet
Anm. Fr svenska banker avser siffrorna skulder och eget kapital fr verksamhet som bedrivs i Sverige. Svenska bankers verksamhet i utlandet som bedrivs genom filialer eller dotterbolag r inte inkluderad. Fr utlndskt gda banker inkluderas filialverksamhet i Sverige samt svenska dotterbolag. Klla: Riksbanken 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
vrig svensk inlning Utlndsk allmnhet Svensk offentlig sektor Svenska hushll Svenska icke-finansiella fretag
Anm. Fr svenska banker inkluderas inlning till de enheter som bedriver sin verksamhet i Sverige. Svenska bankers verksamhet i utlandet som bedrivs genom filialer eller i dotterbolag r inte inkluderad. Fr utlndskt gda banker inkluderas filialverksamhet i Sverige samt svenska dotterbolag. Klla: Riksbanken
77
Varfr regleras banker?
anker tillhandahller funktioner som r viktiga fr ekonomin. Genom att frmedla betalningar, omvandla hushlls och fretags sparande till investeringar samt hantera risker bidrar de till att den reala ekonomin kan fungera vl. Samtidigt medfr dessa funktioner risker som gr banker srskilt srbara om frtroendet fr dem skulle sjunka. Det har ocks visat sig att en ekonomi drabbas hrdare av bankkriser n av andra slags ekonomiska kriser. Drfr r det srskilt viktigt att frebygga och minska bankkrisers inverkan d de samhllsekonomiska kostnaderna kan bli hga. Bankers kapitalstrukturer skiljer sig i hg grad frn andra fretags. Andelen eget kapital i frhllande till skulder r ofta vldigt lg fr banker jmfrt med andra fretag. Detta beror p flera faktorer som gr att s kallad skuldfinansiering r billigare n finansiering via eget kapital. I synnerhet medfr den statliga insttningsgarantin att inlning hos en bank ses som en riskfri placering, vilket gr att banker behver betala vldigt lite fr denna form av finansiering. Konsekvensen
r att banker har frhllandevis lite eget kapital, vilket gr dem srskilt srbara i dliga tider eftersom det egna kapitalet fungerar som en buffert mot frluster. En banks tillgngar bestr mest av utlning till allmnheten eller till andra banker. Bankens lnsamhet r drfr beroende av att dessa lntagargrupper betalar de pengar de r skyldiga banken. Om s inte sker uppstr kreditfrluster. Kreditfrlusterna kan dessutom bli srskilt stora under smre tider d stora lntagargrupper kan f svrt att betala. ven om frlusterna inte blir s stora att de hotar bankens fortsatta affrsverksamhet kan frtroendet fr banken sjunka. Detta kan i sin tur leda till att insttarna eller andra finansirer, begr tillbaka sina pengar fr att placera dem ngon annanstans, vilket kan leda till ytterligare misstro. I frlngningen kan en uttagsanstormning ske d fler och fler insttare vill ha ut sina pengar. Eftersom banken sannolikt inte har likvida medel fr att frse alla insttare med pengar under ett sdant scenario kan frloppet snart innebra problem.
78
Inlning r dock inte en banks enda finansieringsklla. Eftersom allmnhetens efterfrgan p krediter verstiger mngden inlning har banker alltmer brjat frlita sig p marknadsfinansiering. Fr marknadsfinansieringen p lngre lptider anvnder bankerna frmst bankobligationer och skerstllda obligationer. Fr den kortare finansieringen anvnds kortfristig marknadsfinansiering i form av bankcertifikat, ofta emitterade i dollar eller euro. Dessutom spelar interbankmarknaden en viktig roll fr bankernas likviditetshantering. P interbankmarknaden lnar bankerna sjlva pengar mellan varandra, vilket i normala tider r ett effektivt stt att frdela resurser eftersom banker med ett likviditetsverskott kan lna ut till banker med underskott. Fr att en sdan modell ska fungera krvs dock att banker har frtroende fr varandra, ngot som visade sig vara problematiskt under den senaste finanskrisen. Bankerna litade inte lngre p varandras kreditvrdighet och ville samtidigt ka sina egna likvi ditetsbuffertar, vilket ledde till minskade mjligheter att tillg likviditet via interbankmarknaden. Samtidigt
minskade ocks mjligheten att finansiera sig via bankcertifikat och obligationer d investerarnas intresse ocks minskade. Flera centralbanker tvingades drfr att vidta tgrder fr att frse banksystemen med likviditet genom srskilda kreditfaciliteter.
Internationellt samordnad bankreglering
Bankvsendet regleras frmst med utgngspunkt i det s kallade Baselregelverket, en internationell verenskommelse om bankreglering. Den r i sig inte legalt bindande, men medlemslnderna har verenskommit att implementera reglerna i sina nationella lagstiftningar. I EU sker implementeringen via frordningar och direktiv. Den frsta verenskommelsen, Basel I, trffades 1988 och omfattar frmst att en banks kapitalbas i frhllande till riskvgda tillgngar inte fr understiga 8 procent. Riskvgda tillgngar erhlls genom att en banks tillgngar klassificeras i olika riskkategorier och viktas drefter. Den andra verenskommelsen, Basel II, introducerade ett bredare riskbaserat ramverk med utgngspunkt i kreditrisk, marknadsrisk och operativ risk fr
79
att bttre fnga de risker en bank mter. De tre risktyperna hanteras i sin tur i tre pelare. Pelare 1 hanterar det lgsta kapitalet en bank mste ha i frhllande till riskvgda tillgngar. Pelare 2 ger tillsynsmyndigheterna fler verktyg fr att hantera enskilda banker. Bland annat kan srskilda kapitalkrav lggas enskilda banker fr risker som inte tcks av den frsta pelaren. Pelare 3 introducerar krav p transparens fr att marknadsaktrerna bttre ska kunna frst en banks riskprofil och de metoder som anvnds fr att berkna riskvgda tillgngar. ven om kapitalkravet r detsamma som i Basel I, det vill sga 8 procent av riskvgda tillgngar, r de riskvgda tillgngarna i Basel II mer riskknsliga i och med att bankerna sjlva kan f berkna storleken p de riskvgda tillgngarna med hjlp av interna modeller som godknts av tillsynsmyndigheterna. Den senaste verenskommelsen r Basel III, som implementeras i EU via CRR/CRDIV103, och r tnkt att trda i kraft frn och med 2014. Det nya regelverket infr en striktare definition av kapital, vilket innebr att en banks kapi-
talbas i strre utstrckning mste best av rent aktiekapital. Denna typ av kapital mste uppg till minst 4,5 procent av de riskvgda tillgngarna, samtidigt som det totala kapitalkravet p 8 procent kvarstr. Dessutom tillkommer ett bruttosoliditetskrav som inte tar hnsyn till riskvgda tillgngar, utan stller bankers kapital i relation till totala tillgngar. Basel III introducerar ocks en kapitalkonserveringsbuffert som ska leda till att banker kar sina kapitalniver utver den minsta tilltna nivn, samt en kontracyklisk buffert som r tnkt att ytterligare ka bankernas kapital under tider av hg kredittillvxt. Dessa buffertar ska inte frvxlas med minimikravet p kapital, dr ett understigande av kravet innebr att banktillstndet kan terkallas. Att en buffert understigs medfr i stllet vissa restriktioner exempelvis vad gller utdelningar. Buffertarna br i stllet betraktas som ett ytterligare lager av skerhet. Kapitalkonserveringsbufferten kan frlnga den tid det tar fr en enskild bank att sjunka under den minsta tilltna kapitalnivn. Den kontracykliska bufferten kar det kapital en bank behver
103 Capital Requirements Regulation och Capital Requirements Directive IV.
80
hlla d kreditutgivningen r hg, eftersom sdana perioder ofta kan fljas av perioder med strre kreditfrluster. Fr att minska risken fr framtida likviditetsproblem infrs ocks ett krav som ska skerstlla att bankerna har tillrckligt med likvida medel fr att klara en period p 30 dagar med srskilt hga betalningsutflden. Dessutom kommer ett strukturellt likviditetsmtt att infras, vilket har samma syfte men med en tidshorisont p ett r. Basel III utformades till fljd av den senaste finanskrisen. Krisen tydliggjorde det starka beroendet som finns mellan aktrerna
p de internationella finansiella marknaderna och risken fr spridningseffekter som beroendet ger upphov till. Figur 3 illustrerar, ur ett svenskt perspektiv, bankers beroende av flera finansieringskllor, dribland bde svenska och utlndska finansiella institutioner. Till fljd av det kade beroendet har det nya regelverket starkare fokus p makrotillsyn. Bland annat kan banker klassificeras som antingen nationellt eller globalt systemviktiga, vilket innebr att de kan lggas ytterligare kapitalkrav. Systemviktiga banker kommer dessutom att lyda under starkare tillsynsmandat.
Figur 3. Illustration av bankers olika finansieringskllor och risken fr spridningseffekter

Marknadsfinansiering i utlndsk valuta Sparande Utlndska finansiella instutioner
Sparande
Lntagare
Utlning Banker Marknadsfinansiering i kronor
Svenska finansiella instutioner Sparande
Lngivare
Inlning
Anm. 1. Figuren illustrerar bankers beroende av flera slags finansieringskllor. De finansiella institutioner som finansierar bankerna r i sin tur beroende av finansiering frn andra finansiella institutioner (illustreras av de streckade linjerna), vilket leder till ett finansiellt system som karaktriseras av ett starkt beroende mellan dess olika aktrer. Detta medfr i sin tur risker fr spridningseffekter om vissa institutioner fr problem. Anm. 2. Beroendet mellan aktrerna bestr inte enbart av direkt finansiering, utan ocks av olika slags derivatkontrakt som exempelvis rnteoch valutaswappar.
81
Bolneinstitut
Bolneinstituten hr till kreditmarknadsfretagen och har som huvudsaklig uppgift att finansiera kp av fastigheter, i frsta hand bostder. Skerheten fr institutens kreditgivning utgrs i huvudsak av pantrtt i fast egendom eller kommunal borgen. Statliga kreditgarantier frekommer ocks. Bolneinstitutens utlning motsvarar knappt 42 procent av kreditinstitutens sammanlagda utlning.
Tabell 9. Bolneinstitutens balansomslutning och utlning vid utgngen av 2012 Miljarder kronor
BALANSOMSLUTNING UTLNING
Stadshypotek AB Swedbank Hypotek Nordea Hypotek AB Sveriges skerstllda obligationer Lnsfrskringar Hypotek Frispar Boln Summa
817 834 449 231 127 3 2 462
781 737 430 209 101 1 2 259
Anm. Frispar Boln r delgt av SBAB, Sparbanken resund samt Sparbanken Syd. AB Sveriges skerstllda obligationer r ett helgt dotterbolag till SBAB. Klla: Riksbanken
Diagram 21. Bolneinstitutens utlning till allmnheten Miljarder kronor

2 500 100
Diagram 22. Bolneinstitutens nyutlning per r frdelad p ursprunglig rntebindningstid Procent
2 000
80
1 500
60
1 000
40
500
20
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
vriga Affrs- och kontorshus Flerbostadshus Bostadsrtter Smhus

Anm. Minskningen i bolneinstitutens utlning till allmnheten frn 2006 till 2007 fljer av att SEB Boln d infrlivades i SEB:s bankbolag. Minskningen r sledes inte reell utan en konsekvens av SEB:s organisationsfrndring. Klla: Riksbanken
Rntebindningstid > 5 r Rntebindningstid 5 r Rrlig rnta

Klla: Riksbanken
82
P den svenska marknaden finns sammanlagt sex bolneinstitut. De tre strsta instituten ingr i bankkoncerner och svarar tillsammans fr 86 procent av bolneinstitutens sammanlagda balansomslutning (se tabell 9). Bolneinstitutens utlning till allmnheten uppgick i slutet av 2012 till 2 259 miljarder kronor. Av dessa utgjorde utlning med smhus och flerbostadshus som pant tillsammans den strsta delen, cirka 74 procent (se diagram 21). Resten utgjordes av utlning med bland annat bostadsrtter och affrs- och kontorshus som pant. Utlningen med bostadsrtter som pant har kat mycket kraftigt och r nu tre gnger s stor som den var i slutet av 2003. Bidragande faktorer r dels kade marknadspriser och dels de ombildningar av hyresrtter till bostadsrtter som skett under perioden. I diagram 21 ser bolneinstitutens utlning till allmnheten ut att minska mellan 2006 och 2007. Denna frndring r enbart av teknisk karaktr och beror p att SEB Boln under 2007 infrlivades i SEB:s bankbolag och drmed inte lngre ingr i statistiken fr bolneinstituten. Rntorna som betalas p bolneinstitutens ln kan vara fasta, med olika bindningstider, eller rrliga.104 Valet av bindningstider pverkas bland annat av hur kunderna frvntar sig att rntan ska utvecklas p kort och lng sikt. Andelen nyutlning till rrlig rnta uppgick till 58 procent under 2012. Ln med en rntebindningstid ver fem r och ln med en rntebindningstid p fem r eller kortare utgjorde 8 respektive 34 procent av den totala nyutlningen (se diagram 22).
Diagram 23. Bolneinstitutens lnestock frdelad p ursprunglig rntebindningstid Miljarder kronor
2 500 2 000
Diagram 24. Bolneinstitutens emitterade vrdepapper Miljarder kronor
2 000
1 500
1 500 1 000 1 000 500
500
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Rntebindningstid > 5 r Rntebindningstid 5 r Rrlig rnta

Klla: Riksbanken
Certifikat Obligationer
Klla: Riksbanken
104 Med rrlig rnta avses i denna rapport tre mnaders bindningstid.
83
Frdelningen mellan olika rntebindningstider i bolneinstitutens totala lnestock har varierat under den senaste tiorsperioden. Sett ver hela denna period har andelen ln med lngre rntebindningstid n fem r minskat, medan ln med en rntebindningstid p fem r eller kortare och ln till rrlig rnta har kat. Under 2011 och 2012 har srskilt ln med en rntebindningstid under 5 r kat, samtidigt som andelen ln till rrlig rnta minskat. Vid rets utgng bestod 46 procent av den totala utlningen av ln med rrlig rnta, 49 procent av ln med bunden rnta p upp till och med fem r och 6 procent av ln med en rntebindningstid p mer n fem r (se diagram 23). Bolneinstituten finansierar i huvudsak sin kreditgivning genom att emittera obligationer, s kallade skerstllda obligationer, motsvarande cirka 75 procent av finansieringen (se diagram 24).105 Upplningen sker framfr allt frn de stora kapitalfrvaltarna ssom frskringsbolagen, bankerna och AP-fonderna. Upplningen sker till 25 procent i utlndsk valuta. De bankgda bolneinstitutens vriga upplning bestr frmst av ln frn respektive moderbank. Fr att bttre matcha lptiderna p tillgngar och skulder strvar bolneinstituten efter att frlnga lptiderna p sin upplning. Det har bidragit till kade finansieringskostnader fr bankerna och drmed kade skillnader mellan Riksbankens repornta och de utlningsrntor som hushllen mter.106 Bolneinstituten finansierar sig till stor del till fast rnta men lnar ut till rrlig rnta, vilket ger upphov till rnterisker. Fr att minska dessa rnterisker anvnder bolneinstituten sig av derivat (se beskrivning av rnteswappar i avsnittet Rntemarknaden). I slutet av 2012 uppgick den lngfristiga upplningen via obligationer till 1 621 miljarder, varav skerstllda obligationer utgjorde merparten med 1 620 miljarder. Den kortfristiga upplningen via certifikat uppgick endast till 22 miljarder (se diagram 24).
VRIGA KREDITMARKNADSFRETAG
Utver bolneinstitut hr ven finansbolag och fretags- och kommunfinansierade institut till kreditmarknadsfretagen.107 I slutet av 2012 utgjorde deras utlning 9 procent av kreditinstitutens totala utlning. Av den totala balansomslutningen p 883 miljarder kronor finns
105 Se ruta om Skerstllda obligationer i Den svenska finansmarknaden 2012. 106 Se ruta om Frhllandet mellan reporntan och rntor till hushll och fretag i Penningpolitisk rapport, februari 2012 samt Effekter av likviditetskrav fr banker p svenska bolnerntor i Finansiell stabilitet 2010:1. 107 Monetra vrdepappersbolag och monetra investeringsfonder (penningmarknadsfonder) ingr ocks i kategorin vriga kreditmarknadsfretag.
84
drygt 15 procent i de finansbolag som r knutna till de fyra stora bankkoncernerna (se tabell 10). Fre 1985 fanns restriktioner som begrnsade bankernas mjligheter att lna ut pengar. Genom att bilda finansbolag, som inte omfattades av dessa restriktioner, kade bankerna sina utlningsmjligheter. I dag knnetecknas finansbolagen av att de ofta har specialiserat sig p en viss typ av finansiering. De tillhandahller exempelvis leasing108 och factoring109 till fretagskunder och revers- och kontokortskrediter till hushllskunder. Av administrativa skl utgr de fortfarande egna bolag inom bankkoncernerna. Finansbolag gs ven av icke-finansiella fretag. I dessa fall utgr de ett komplement till den ordinarie verksamheten genom att erbjuda finansieringsmjligheter till fretagets kunder. Exempelvis erbjuder ofta de stora biltillverkarna finansiering till sina kunder vid bilkp. Andra finansbolag har inriktat sin verksamhet p kreditgivning till en srskild sektor. Det strsta institutet inom den hr gruppen r Svensk Exportkredit (SEK), som har svenska staten som huvudgare. SEK:s uppdrag r att frmja utvecklingen av svensk exportindustri. Vidare har Kommuninvest i Sverige AB bildats av ett flertal kommuner och landsting. Syftet r att ordna medlemmarnas finansiering s kostnadseffektivt som mjligt. P motsvarande stt arbetar Landshypotek
Tabell 10. De tio strsta instituten i gruppen vriga kreditmarknadsfretag, balansomslutning vid utgngen av 2012 Miljarder kronor Svensk Exportkredit AB Kommuninvest i Sverige Nordea Finans Sverige AB Handelsbanken Finans Swedbank Finans AB1 Volkswagen Finans Sverige AB Wasa Kredit AB EnterCard Sverige AB Nordax Finans AB De Lage Landen Finans AB Summa 10 strsta Summa samtliga 311 299 50 48 36 22 14 9 8 7 804 883
1. Swedbank Finans inkluderar dotterbolaget ML Rental. Anm. Exklusive de svenska institutens utlndska verksamhet som bedrivs i filialer i utlandet samt deras utlndska dotterbolag Klla: Riksbanken
108 Leasing r ett stt fr fretag eller privatpersoner att finansiera till exempel ett fordon genom att hyra det p lngre sikt av ett leasingfretag. P s stt behver man inte lgga ut hela kpeskillingen vid ett tillflle men kan nd anvnda fordonet till fullo. 109 Factoring kan antingen avse belning p en faktura eller ett fakturakp. Ett fakturalneavtal med ett factoringfretag innebr att ett fretag fr kredit mot skerhet i sina fakturerade kundfordringar. En revers r detsamma som ett skuldebrev, det vill sga ett skriftligt lfte om terbetalning av en skuld. Ln som ges mot revers r en vanlig typ av bankln.
85
AB fr att tillhandahlla sina medlemmar, jord- och skogsbrukare i Sverige, frmnlig finansiering. Finansbolagen finansierar huvudsakligen sin verksamhet genom ln frn andra finansiella institut, framfr allt frn banker. Vissa finansbolag finansierar sig ven genom att ge ut certifikat, obligationer och reverser p vrdepappersmarknaden. Den utestende utlningen till allmnheten frn vriga kreditmarknadsfretag uppgick i slutet av 2012 till 464 miljarder kronor (se diagram 25). Av utlningen skedde cirka 39 procent till svenska fretag, 14 procent till svenska hushll, 26 procent till utlndsk allmnhet och 20 procent till svensk offentlig sektor. P den svenska marknaden finns 52 fretag som ingr i kategorin vriga kreditmarknadsfretag, varav 38 r finansbolag. Resterande fretag r fretags- och kommunfinansierade institut, monetra vrdepappersbolag och monetra investeringsfonder.
Riskkapitalbolag
Begreppet riskkapital anvnds ofta fr att beskriva investeringar i onoterade bolag med aktivt garengagemang. Sdana bolag innebr ofta hgre risk vilket innebr att banker normalt sett inte investerar i dem. I stllet kan etablerade fretag, som nnu inte r redo fr brsnotering eller andra former av publik aktiehandel, f finansiering i form av privat riskkapital. ven mindre entreprenrer som vill utveckla sin verksamhet och slippa belna privata tillgngar, som exempelvis bostaden, kan
Diagram 25. vriga kreditmarknadsfretags utlning till allmnheten Miljarder kronor
500
400
300
200
100
03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
vrig svensk utlning Utlndsk allmnhet Svensk offentlig sektor Svenska hushll Svenska icke-finansiella fretag
Klla: Riksbanken
86
ska privat riskkapital. Sdan finansiering har i kande utstrckning kommit att kanaliseras via en speciell form av intermedirer, nmligen riskkapitalbolag. Riskkapitalinvesteringar som grs i onoterade bolag brukar benmnas private equity.110 Riskkapitalbolagen investerar allts i onoterade fretags aktiekapital. Investeringarna finansieras genom riskkapitalfonder som gs av riskkapitalbolagen. Hur bolagen som riskkapitalbolaget investerar i, de s kallade portfljfretagen, utvecklas avgr hur stor avkastning riskkapitalbolaget fr. Investeringarna kan i huvudsak delas in i investeringar i tidiga faser av ett fretags livscykel, s kallade venture capitalinvesteringar, och investeringar i senare faser av livscykeln, s kallade buy out-investeringar. Investeringar i den tidiga fasen innebr i regel hg risk. Det beror p att objekten ofta r nystartade fretag med svaga kassaflden och f materiella tillgngar. Riskkapitalbolag skiljer sig ocks frn andra finansirer p s stt att de ofta har ett aktivt garengagemang i fretagen som de investerar i. I Sverige etablerades de frsta riskkapitalbolagen i slutet av 1980-talet. Utvecklingen har dock gtt snabbt framt, framfr allt under de senaste ren. I december 2012 fanns det enligt Svenska riskkapitalfreningen (SVCA) 143 riskkapitalbolag i Sverige. Av dessa riktar merparten sig mot buy outsegmentet. Tillsammans frvaltade svenska riskkapitalbolag ett sammanlagt kapital p ungefr 500 miljarder kronor i slutet av 2012.111 I Sverige investeras riskkapital motsvarande en halv procent av BNP via riskkapitalbolag. En stor andel av kapitalet i de svenska riskkapitalfonderna kommer frn utlndska investerare. Bland investerarkategorierna finns institutionella investerare som fond-i-fond-frvaltare och pensionsfonder.112
Frskringsbolag, fondbolag och pensionsfonder

Till de finansiella intermedirerna rknas ocks ett antal mellanhnder som inte i frsta hand gnar sig t kapitalfrsrjning. Dit hr exempelvis frskringsbolag, fondbolag och pensionsfonder. Dessa fyller var fr sig skilda funktioner i det finansiella systemet och i samhllsekonomin. Det de har gemensamt r att de r viktiga placerare p de finansiella marknaderna. I egenskap av placerare gnar de sig i strre utstrckning t att frvalta andras tillgngar n sina egna.
110 Fr en beskrivning av riskkapitalbolagen i Sverige se till exempel artikel Riskkapitalbolag i Sverige i Riksbankens rapport Finansiell Stabilitet 2005:1. 111 Svenska riskkapitalfreningen: www.svca.se. 112 Svenska riskkapitalfreningen: www.svca.se.
87
Frskringsbolag
Vid utgngen av 2012 var 299 svenska frskringsbolag verksamma p den svenska marknaden. Drutver var ytterligare 38 utlandsgda filialer verksamma i Sverige. De flesta svenska frskringsbolagen r sm lokala fretag, men den strsta delen av marknaden r koncentrerad till ngra f strre bolag. Sammantaget hade frskringsbolagen placeringstillgngar, det vill sga tillgngar som placerats fr att generera avkastning, fr cirka 3165 miljarder kronor vid utgngen av 2012 (se diagram 26). Av detta uppgick de tio strsta frskringsbolagens andel till knappt 85 procent (se tabell 11).113 Frskringsbolagen delas in i livfrskringsbolag och skadefrskringsbolag. Liv- och skadefrskringsbolag har gemensamt att de frskrar mot risk, men det handlar om helt olika risker. Dessa verksamheter fr inte drivas i samma fretag. Det r dock vanligt att de drivs inom samma koncern. Livfrskringsbolagen kan ge ersttning nr en frskrad person blir ofrmgen att arbeta, avlider eller uppnr pensionslder. Vilken typ av ersttning frskringen ger beror p hur produkten r utformad. Livbolagens produkter behver inte bara ses som frskringar, utan kan ven ses som en form av lngsiktigt sparande dr frskringstagaren har en fordran p det kapital som frskringsbolaget frvaltar. Livfrskringar delas in i traditionella livfrskringar och fondfrskringar. De traditionella livfrskringarna ger en garanterad avkastning, det vill sga en garanterad lgstaniv. Fr fondanknutet sparande
Tabell 11. De tio strsta frskringsbolagens placeringstillgngar vid utgngen av 2012, bolagsgrupperingar Miljarder kronor Alecta Skandiakoncernen AMF Pension SEB Trygg Liv Folksam Lnsfrskringar SPP Livfrskring Swedbank Frskring Handelsbanken Liv If Skadefrskring Summa 10 strsta Summa samtliga
Anm. Exkl. AFA-koncernen. Klla: Svensk Frskring
554 443 372 313 311 258 148 105 79 71 2655 3 165
113 De totala placeringstillgngarna i tabell 11 och i diagram 26 i kapitlets brjan skiljer sig t. Detta beror p att siffrorna i tabell 11 inte inkluderar AFA-koncernen medan siffrorna i diagram 26 gr det. AFA-koncernens placeringstillgngar uppgick till cirka 217 miljarder i slutet av 2012 (klla: Svensk Frskring).
88
bestms dremot avkastningen av de enskilda fondernas utveckling. Sparande i fondfrskringar fungerar i princip p samma stt som sparande i vrdepappersfonder (se avsnittet om Fondbolag). Skadefrskringsbolag erstter skador p egendom och betalar skadestnd till tredje man. Frskringstagarna betalar premier fr att vid en eventuell skada f ut ersttning fr hndelsen. Till skillnad frn livfrskringar r skadefrskringar inte ngot sparande. Skadefrskringsbolagens aktiviteter p vrdepappersmarknaden har enbart som syfte att frvalta bolagets egna medel. Fr arbetstagare finns ven avtalsfrskringar som bygger p arbetsmarknadsavtal. Dessa ger kompletterande skydd vid exempelvis sjukdom, arbetsskada och pensionering. Frskringsbolag i Sverige kan drivas i tre bolagsformer: vinstutdelande aktiebolag, aktiebolag drivna enligt msesidiga principer och helt msesidiga bolag. Aktiebolag drivna enligt msesidiga principer och helt msesidiga bolag r s kallade icke-vinstutdelande bolag. msesidigheten innebr att frskringstagarna br risken fr underskott i verksamheten. Omvnt tillfaller ocks ett eventuellt verskott i verksamheten frskringstagarna. I vilken bolagsform ett frskringsbolag bedriver sin verksamhet har sledes betydelse fr bland annat hur avkastningen frdelas.
Diagram 26. Frskringsbolagens placeringstillgngar Miljarder kronor
3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Diagram 27. Frskringsbolagens placeringstillgngar frdelade p typ av finansiell tillgng Miljarder kronor
Skadebolag Livfrskringsbolag
Klla: SCB
Fastigheter Ln, vriga finansiella placeringar 1 Korta placeringar Obligationer Aktier

1. ndrad definition frn och med frsta kvartalet 2009. I nuvarande definition ingr bland annat utlning, derivat och repor. Klla: SCB
89
Tillgngarna i ett vinstutdelande frskringsaktiebolag bestr av s kallade placeringstillgngar, det vill sga premier som investerats i olika vrdepapper. Skulderna bestr frmst av s kallade frskringstekniska avsttningar. De frskringstekniska avsttningarna ska motsvara det belopp som krvs fr att bolaget ska kunna uppfylla alla taganden som kan uppkomma med anledning av ingngna frskringsavtal.114 Det egna kapitalet utgrs av terbringsmedel, vilket r frskringsbolagets ackumulerade vinst. I ett vinstutdelande frskringsaktiebolag gs det egna kapitalet av aktiegarna och det r aktiegarna som mste skjuta till kapital om bolaget inte lever upp till sina taganden. Frskringstagarna tar inga finansiella risker i dessa bolag. Det gr de dremot i ett aktiebolag drivet enligt msesidiga principer och i helt msesidiga bolag, dr frskringstagarna sjlva ger det egna kapitalet. I msesidigt verkande bolag tillfaller allt verskott som uppstr frskringstagarna. Det innebr dock ocks att frskringstagarna str fr risken att det uppstr underskott, vilket kan innebra att till exempel pensionsutbetalningarna snks. Av frskringsbolagens samlade placeringstillgngar p 3165 miljarder kronor utgjorde livfrskringsbolagens placeringstillgngar knappt 85 procent (se diagram 26).
Frskringsbolagens placeringstillgngar utgrs i huvudsak av aktier och obligationer. Detta innebr att frdelningen mellan aktietillgngar och vriga tillgngar varierar beroende p hur aktiebrsen utvecklas. Vid utgngen av 2012 utgjorde aktier knappt 50 procent av placeringstillgngarna. Innehav i obligationer och korta placeringar utgjorde cirka 39 procent respektive 4 procent av placeringstillgngarna. Placeringar i fastigheter utgjorde endast en mindre del (se diagram 27). Placeringstillgngarna utgjordes till 30 procent av placeringar i utlandet.
Understdsfreningar och pensionsstiftelser
Frutom frskringsbolag frekommer ven understdsfreningar
(frskringsfreningar) och pensionsstiftelser. I frhllande till frskringsbolagen har dessa endast en liten andel av marknaden fr pensionsfrskringar.
Understdsfreningar r freningar som driver frskringsrrelse fr anstllda i ett eller flera fretag. De riktar sig till personer som tillhr samma yrkesgrupp eller medlemmar i vissa intressegemenskaper.
114 Storleken p de frskringstekniska avsttningarna bestms av ett flertal faktorer som till exempel frvntad avkastning och livslngd, bedmningar av framtida driftkostnader och premieinkomster fr ingngna avtal samt den diskonteringsrnta som anvnds vid berkning av nuvrdet av bolagets framtida taganden.
90
De flesta av understdsfreningarna erbjuder endast pensionslsningar, men ngra f erbjuder ven sjukfrskringar. I slutet av 2012 fanns 78 understdsfreningar som tillsammans hade en balansomslutning p cirka 125 miljarder kronor.115, 116 Pensionssparande frekommer ven i pensionsstiftelser. En arbetsgivare kan starta en pensionsstiftelse och varje r fra ver belopp till denna som senare betalas ut till de anstllda i form av pensioner. Pensionsstiftelsen r en egen juridisk person. I slutet av 2012 fanns ungefr 2056 verksamma pensionsstiftelser i Sverige, vilka tillsammans hade cirka 179 miljarder kronor i tillgngar.
Fondbolag
Fondbolag administrerar och frvaltar kapital i vrdepappersfonder. Varje fondbolag erbjuder som regel ett stort antal fonder med olika placeringsinriktning. De bankgda fondbolagen dominerar den svenska fondmarknaden. De fyra strsta fondbolagen, vilka r gda av de strsta bankkoncernerna, svarar tillsammans fr 59 procent av fondmarknaden (se tabell 12). Fr dessa fondbolag fungerar bankkontoren eller bankernas internetbanker som distributrer. Fondsparandet i Sverige omfattade vid utgngen av 2012 totalt 2 013 miljarder kronor i frvaltat kapital. Detta kan jmfras med svenska hushllens totala inlning i bankerna som uppgick till 1 269 miljarder kronor. Det frvaltade kapitalet i aktiefonder uppgick vid utgngen av 2012 till 1 054 miljarder kronor. Frutom aktiefonder finns rntefonder,
Tabell 12. De tio strsta fondfrvaltarna, frvaltat kapital december 2012 Miljarder kronor Robur SEB Nordea Handelsbanken Sjunde AP-fonden Lnsfrskringar AMF Pension SPP Fonder Brummer & Partners Skandia Fonder AB Summa 10 strsta Summa samtliga
Klla: MoneyMate
468 281 231 206 132 71 69 64 53 50 1 624 2 013
115 Flertalet understdsfreningar har egen kapitalfrvaltning, medan en del lgger ut frvaltningen externt. Detta medfr en viss verlappning i redovisningen av data, d dessa freningars tillgngar ven r inrknade i placeringstillgngarna fr fondbolag. 116 Uppgiften avseende understdsfreningarnas sammanlagda balansomslutning avser utgngen av 2011.
91
som placerar i rntebrande vrdepapper, och s kallade blandfonder, som placerar i bde aktier och rntebrande papper. Det frvaltade kapitalet i rntefonder och blandfonder uppgick till 476 respektive 387 miljarder fr samma period. Frutom dessa fondtyper finns ven hedgefonder som skiljer sig frn andra fonder genom att frvaltningen r relativt obunden. Det gller bde placeringsstrategierna och vilka finansiella instrument, exempelvis derivat, som kan anvndas. Det frvaltade kapitalet i hedgefonder uppgick till 96 miljarder kronor vid utgngen av 2012 (se tabell 13). Fondbolag knutna till frskringsbolag har p senare r kat sin andel av fondmarknaden markant. Det beror p det vxande intresset fr att vlja fonder fr pensionssparande. Detta r i sin tur delvis en fljd av pensionsreformen 2000 med premiepensionsval (PPM). I premiepensionssystemet frvaltas de avsatta medlen till premiepension i vrdepappersfonder. Fr privat pensionssparande finns ocks alternativ
som r knutna till fondsparande (se avsnittet om Frskringsbolag). Dessa sparformer r i grunden samma produkt; det som skiljer dem t r gandeform och beskattning. Detta innebr att vrdepappersfonderna i dag till viss del konkurrerar med livfrskringsbolagen.
Under 2008 minskade fondfrmgenheten i aktiefonder jmfrt med ren dessfrinnan, bde i kronor och som andel av den totala fondfrmgenheten. Detta berodde till stor del p den negativa utvecklingen p aktiemarknaderna. Fondfrmgenheten kade drefter kraftigt fram till 2010. Drefter har fondfrmgenheten fallit tillbaka ngot men var vid utgngen av 2012 fortfarande ver de niver som rdde fre finanskrisen. Av den totala fondfrmgenheten utgjorde i slutet av 2012 aktiefonder cirka 50 procent, rntefonder 25 procent och andra fonder 25 procent (se tabell13).
Tabell 13. Fondfrmgenhet frdelat p typ av fond Miljarder kronor
2003 445 244 141 43 873
2004 514 275 158 50 997
2005 733 310 202 71 1 316
2006 868 340 238 82 1 528
2007 895 354 247 76 1 572
2008 543 373 204 66 1 185
2009 863 378 254 88
2010 1 160 403 297 84
2011
2012
Aktiefonder Rntefonder Blandfonder Hedgefonder Totalt
933 1 054 466 476 308 387 95 96 2 013
1 583 1 944 1 802
Kllor: MoneyMate och Fondbolagens frening
92
Statliga pensionsfonder
Det svenska allmnna pensionssystemet bestr av tv delar, en kollektiv och en individuell. Den kollektiva delen kallas ofta inkomstpension och r ett frdelningssystem dr pensionerna finansieras med lpande avgifter. Den individuella delen r ett premiepensionssystem dr utbetalningen av pensionerna finansieras med medel som fonderats under intjnandetiden och dr pensionstagarna sjlva vljer frvaltare. Av den faststllda pensionsrtten p 18,5 procent av inkomsten frvaltas 16 procentenheter inom ramen fr frdelningssystemet och 2,5 procentenheter inom premiepensionssystemet. De statliga AP-fondernas uppgift r frmst att frvalta pensionsmedel inom ramen fr frdelningssystemet. Detta skts i frsta hand av Frsta, Andra, Tredje, Fjrde samt Sjtte AP-fonderna. Sjunde APfonden frvaltar, i konkurrens med privata fondbolag, medel inom premiepensionssystemet. I Sjunde AP-fonden placeras pensionsmedlen fr de personer som avsttt frn att sjlva vlja frvaltare fr sin premiepension. Frsta, Andra, Tredje och Fjrde AP-fonderna har identiska placeringsregler som bland annat innebr att de fr placera i alla noterade och omsttningsbara instrument p kapitalmarknaden.117 En restriktion r att minst 30 procent av fondernas tillgngar ska placeras i rnte brande vrdepapper med lg risk. En begrnsad del av tillgngarna fr utsttas fr valutarisk. Sjtte AP-fonden har mer flexibla placeringsregler vad gller val av instrument, men fr dremot inte investera utomlands. Sjunde AP-fonden fr ocks placera i andra instrument n aktier och rntebrande vrdepapper och har, precis som de fyra frsta fonderna, mandat att placera utomlands. I slutet av 2012 uppgick AP-fondernas samlade placeringstillgngar till 1 123 miljarder kronor. Detta kan jmfras med livfrskringsbolagen och fondbolagen, vars placeringstillgngar uppgick till 2665 miljarder kronor respektive 2 013 miljarder kronor i december 2011.
Vrdepappersinstitut
Vrdepappersinstitut r ett samlingsbegrepp fr de vrdepappersbolag och svenska kreditinstitut som har Finansinspektionens tillstnd att bedriva vrdepappersrrelse. Det omfattar ocks utlndska fretag som driver vrdepappersrrelse frn en filial i Sverige. Finansinspektionen kan ge tillstnd fr tta olika slags vrdepappersverksamhet (se rutan Centrala regler inom finanssektorn).
117 Upp till 5 procent av tillgngarna fr placeras i onoterade vrdepapper. Dessa placeringar mste dock ske indirekt via vrdepappersfonder eller riskkapitalbolag.
93
Vrdepappersinstituten har tv huvudsakliga funktioner. Dessa r att bedriva handel med vrdepapper fr kunders rkning i eget namn, det vill sga kommissionshandel, och att kpa och slja vrdepapper fr egen rkning i egenskap av marknadsgarant.118 Att vara marknadsgarant innebr att stlla tvvgspriser, det vill sga bde kp- och sljpriser. Alla marknadsgaranter mste drmed alltid vara beredda att kpa och slja vrdepapper. Fr att kunna gra detta behver instituten hlla ett lager av vrdepapper och tar drigenom p sig en del av marknadsrisken. Genom dessa bda huvudsakliga funktioner bidrar vrdepappersinstituten till att skapa frutsttningar fr en likvid och effektiv marknad fr vrdepapper. En annan viktig roll fr vrdepappersinstituten r att garantera och p andra stt hjlpa till vid emissioner av vrdepapper. De spelar i och med det en viktig roll fr att minska informationsgapet mellan emittenter och investerare. Vrdepappersinstituten har ven mjlighet att lmna krediter till kunder som kper vrdepapper och frvaltningstjnster. I begrnsad utstrckning tar de ocks emot inlning. I slutet av 2012 hade drygt 200 svenska fretag ngot eller flera tillstnd att bedriva vrdepappersrrelse. Drygt 60 procent av dessa fretag var vrdepappersbolag medan de vriga huvudsakligen var kreditinstitut ssom bankaktiebolag och sparbanker.
Vrdepappersbolag
En typ av vrdepappersinstitut r vrdepappersbolag. Av de vrdepappersbolag som var registrerade i slutet av 2012 hade tv bolag sju av de tta olika tillstnden fr vrdepappersverksamhet. Ett bolag hade i slutet av 2012 dessutom det ttonde tillstndet. Mnga vrdepappersbolag r ofta specialiserade p ngon eller ngra verksamheter dr det rcker med endast ett eller ett par tillstnd. I den hr gruppen finns exempelvis ett stort antal mindre kapitalfrvaltningsbolag, men ven andra specialiteter frekommer. Bland vrdepappersbolagen finns till exempel ven ett antal kraft- och rvarubolag. Eftersom mnga vrdepappersbolag r inriktade p att frmedla kp- och sljintressen r balansomslutningen ofta relativt liten. Vid Slutet av 2012 uppgick vrdepappersbolagens samlade balansomslutning till cirka 23 miljarder kronor.
118 Marknadsgaranter benmns ocks market-makers. Denna roll frklaras nrmare i kapitlet De finansiella marknaderna.
94
Svenska kreditinstitut som bedriver vrdepappersrrelse
Utver vrdepappersbolagen driver ven mnga banker omfattande vrdepappersverksamhet. Av de totalt 38 bankaktiebolag som var registrerade i Sverige i slutet av 2012 hade 26 tillstnd att driva vrdepappersrrelse. Bland bolagen med flest tillstnd finns exempelvis de fyra storbankerna. Bland de bankaktiebolag som driver vrdepappersrrelse finns ven en grupp med bolag som i grunden endast bedriver vrdepappers rrelse men som av olika skl anskt om och ftt banktillstnd, frmst fr att de inte ska utsttas fr begrnsningar och f konkurrens nackdelar gentemot bankerna. Drutver har svenska vrdepappers bolag mjlighet att anska om att f ta emot inlning p konto, om n med vissa begrnsningar. Syftet r att underltta vrdepappersrrelsen. Frutom dessa vrdepappersbolag och bankaktiebolag hade 47 sparbanker ngot eller ngra tillstnd fr vrdepappersrrelse i slutet av 2012. Vanligen rrde det sig om tillstnd att frmedla vrde pappersaffrer, det vill sga att ta emot kunders order lokalt och vidare befordra dem till ngon anknuten bank som innehar fler tillstnd.
95
Centrala regler inom finanssektorn
e finansiella fretagen tillhandahller tjnster som r av stor betydelse fr samhllet och fr fretagens kunder. Drfr finns det mnga regler som de mste flja. Dessa regler kan finnas i lagar som beslutas av riksdagen, frordningar som beslutas av regeringen eller freskrifter som beslutas av Finans inspektionen (frfattningar). Innehllet i reglerna styrs dock i stor utstrckning av vad som beslutats inom EU. Frordningar och direktiv r ngra av de rttsakter som EU kan besluta om. En EU-frordning r bindande och direkt tillmplig i Sverige, och gller allts utan att omvandlas till en svensk frfattning. Till skillnad frn frordningarna behver dock direktiven omvandlas till svenska frfattningar, till exempel lagar. Detta r ngot som Sverige r skyldigt att gra p grund av vrt medlemskap i EU. Dessutom har de europeiska tillsynsmyndigheterna omfattande regleringsbefogenheter.
Banker och kreditmarknadsfretag
Banker som driver bankrrelse och kreditmarknadsfretag som
driver finansieringsrrelse regleras i lagen om bank- och finansieringsrrelse. Av lagen framgr bland annat vad bank- och finansieringsrrelse r och att banker och kredit marknadsfretag behver tillstnd frn Finansinspektionen innan de fr brja med sdan verksamhet. Med bankrrelse menas en verksamhet som kombinerar betalningsfrmedling via s kallade generella betalsystem med att ta emot medel (till exempel inlning p konto) som ska betalas tillbaka inom hgst 30 dagar frn det att kunden begr det. ven finansieringsrrelse kombinerar tv verksamheter, nmligen att ta emot medel frn allmnheten med att lmna kredit, stlla garanti fr kredit, kpa fordringar (till exempel fakturor) eller finansiell leasing av ls egendom (till exempel bilar). Vid sidan om att driva bank- eller finansieringsrrelse fr banker och kreditmarknadsfretag gna sig t annan finansiell verksamhet. En bank kan vara antingen ett bankaktiebolag, en sparbank eller en medlemsbank. Ett kreditmarknadsfretag kan vara ett aktie bolag eller en ekonomisk frening. Banker och kreditmarknadsfretag
96
(kreditinstitut) str under tillsyn av Finansinspektionen. Lagen om bank- och finansieringsrrelse beskriver vilka krav som banker och kreditmarknadsfretag mste uppfylla. Dit hr bland annat bestmmelser om hur de ska organisera och bedriva sin verksamhet och vilka krav som stlls p deras gare och ledning. Av lagen om anmlningsplikt avseende viss finansiell verksamhet framgr att fretag som, utan att vara tillstndspliktiga enligt lagen om bank- och finansieringsrrelse, bedriver viss finansiell verksamhet har anmlningsplikt till Finansinspektionen En annan lag gllande bankernas och kreditmarknadsfretagens verksamhet r lagen om kapital tckning och stora exponeringar. Den lagen anger hur stort buffertkapital en bank eller ett kreditmarknadsfretag ska ha i frhllande till de risker de tar och hur detta kapital ska berknas. En annan viktig lag r lagen om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism. Den lagen syftar bland annat till att frhindra att finansiell verksamhet utnyttjas fr att dlja egendoms samband med brottslig verksamhet eller finansiering av terrorism. Exempel p andra lagar som styr banker och kreditmarknads-
fretag r konsumentkreditlagen och lagen om insttningsgaranti. I konsumentkreditlagen finns det bland annat bestmmelser om ngerrtt fr kreditavtal, god kreditgivningssed, kreditprvning, information till konsumenten och betalning av en skuld i frtid. Lagen om insttnings garanti syftar till att per kund och institut garantera kontomedel upp till 100000 euro. Beloppet betalas dock ut i svenska kronor. Alla typer av konton hos banker och kreditmarknadsfretag (och vrdepappersinstitut som har tillstnd att ta emot kunders medel p konto, se nedan) omfattas av garantin. Lagen om betaltjnster och lagen om obehriga transaktioner med betalningsinstrument omfattar konton, tjnster och produkter som avser betalningar. Lagen om betaltjnster syftar bland annat till att skerstlla att det finns tydliga och konsumentvnliga regler fr betalningar. Bland annat frbjuder lagen handlare att ta ut avgifter fr betalning med kort. Dessutom regleras hur lng tid en betalning fr ta, normalt en till tv bankdagar beroende p vilken typ av transaktion det handlar om. Lagen reglerar ocks vilken information banker och andra betaltjnstleve-
97
rantrer ska ge till sina kunder. Lagen om obehriga transaktioner med betalningsinstrument klargr kontohavarens ansvar nr ett betalningsinstrument anvnds av ngon obehrig. Ett betalningsinstrument kan i detta fall vara ett kontokort, en pinkod eller en koddosa fr en internetbank. Lagen reglerar bland annat hur frlusten ska frdelas om ett kort hamnar i ortta hnder. Lagen om statligt std till kreditinstitut, ven kallad stdlagen, kom till fr att hantera den finansiella kris som kulminerade 2008. Stdlagen ger staten mjlighet att stdja banker och kreditmarknadsfretag om det behvs fr att frhindra att de fr finansiella problem som kan hota stabiliteten i det finansiella systemet. Exempelvis kan staten i ett sdant lge lmna garantier, ge kapitaltillskott eller i sista hand ta ver gandet av ett kreditinstitut genom att tvngsinlsa bolagets aktier. Med utgngspunkt i stdlagen har det infrts dels ett program fr upplning med statlig garanti, dels ett kapitaltillskottsprogram.
Inlningsfretag
kreditinstitut och vrdepappersbolag ta emot pengar frn allmnheten (till exempel inlning) som ska betalas tillbaka inom ett r frn det att kunden begr det. De mste d frst registrera sig hos Finansinspektionen. Dessa fretag, s kallade inlningsfretag, fr ta emot hgst 50000 kronor per konsument, men ngon motsvarande beloppsbegrnsning finns inte fr pengar som tas emot av fretag. Inlningsfretag str inte under tillsyn, men ska kontrolleras av Finansinspektionen en gng per r. ven dessa fretag omfattas av lagen om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism. De pengar som tas emot av ett inlningsfretag omfattas varken av insttningsgarantin eller investerarskyddet.
Frskringsrrelse
Enligt lagen om inlningsverksamhet fr ven andra aktiebolag och ekonomiska freningar n
Den privata frskringsverksamheten regleras i tv grundlggande lagstiftningsblock: frskringsrrelselagen och frskringsavtalslagen. Frskringsrrelselagen innehller regler om bildandet av, verksamheten i och tillsynen ver svenska frskringsfretag. Reglerna skiljer mellan skadefrskringsrrelse och livfrskringsrrelse, verksamheter som i princip ska bedrivas i skilda bolag. Dess-
98
utom gr det en skiljelinje mellan frskringsfretag som meddelar direkt frskring och terfrskringsbolag. Ett terfrskringsbolag fr inte driva ngon annan rrelse n terfrskringsrrelse. Det finns dock inte ngot hinder fr skade- och livfrskringsfretagen att driva terfrskringsverksamhet. Frskringstagarna skyddas bland annat genom krav p att fretagen mste ha ett visst buffertkapital utver de taganden som fretaget har. Frskringsavtalslagen reglerar rttsfrhllandet mellan frskringsgivare, frskringstagare och andra som frskringen ska skydda. Lagen gller skade-, liv-, olycksfalls-, sjuk- och konsumentfrskringar. Lagen om frskringsfrmedling reglerar sjlva frmedlingen av frskringar och behandlar tillstndsgivning fr verksamheten, central registrering av frmedlaren samt anger vissa skyldigheter fr frmedlaren.
Finansiella marknader
Lagen om vrdepappersmark naden behandlar flera verksamheter som r viktiga fr en fungerande vrdepappersmarknad, nmligen vrdepappersrrelse, brsverksamhet och liknande samt clearing och avveckling. Som huvudregel krvs det till-
stnd fr ett fretag som vill gna sig t ngon av dessa verksamheter, och fretagen str sedan under Finansinspektionens tillsyn. Med vrdepappersrrelse avses till exempel kp eller frsljning av finansiella instrument (som aktier) p kunders uppdrag, rdgivning, diskretionr portfljfrvaltning och investeringsrdgivning om finansiella instrument. De fretag som fr driva vrdepappersrrelse kallas fr vrdepappersinstitut (eller vrdepappersbolag). Lagen om vrdepappersmarknaden innehller regler bland annat om hur vrdepappersinstituten ska organisera och bedriva sin verksamhet, och vilka krav som stlls p deras gare och ledning. I lagen finns ven uppfranderegler som syftar till att skydda kunderna. Liksom kredit instituten omfattas de svenska vrdepappersinstituten av lagen om kapitaltckning och stora exponeringar och lagen om tgrder mot penningtvtt och finansiering av terrorism. Fr brser och liknande regle rade marknader beskriver lagen om vrdepappersmarknaden bland annat vilka krav som stlls p brsens verksamhet. Den beskriver ocks vilka krav som ska uppfyllas fr att ett finansiellt instrument ska tas upp till han-
99
del p en reglerad marknad, och regler om tilltrde till reglerade marknader. Dessutom finns det bestmmelser om vilka krav som stlls p en brsgare och brsledning. En clearingorganisation som gnar sig t clearingverksamhet (det vill sga clearing eller avveckling) ska enligt lagen uppfylla srskilda verksamhetskrav. Krav stlls bde p den som tillhanda hller clearingen och p den som deltar i clearingen. Dessutom finns det bestmmelser om vilka krav som stlls p en clearing organisations gare och ledning. Fr att tillhandahlla clearingtjnster som central motpart finns sedan 1 januari 2013 regler om tillstnd och tillsyn i EU-frordningen om OTCderivat, centrala motparter och transaktionsregister (EMIR). I frordningen finns regler om hur en central motpart ska organisera och bedriva sin verksamhet, vilka krav som stlls p dess gare och ledning och vilket buffertkapital som ska finnas. Dessutom finns bestmmelser om vilka typer av derivatkontrakt som ska clearas via en central motpart samt krav p rapportering av derivatkontrakt till ett transaktionsregister. En annan lag som har srskild betydelse fr handeln med vrde-
papper r lagen om kontofring av finansiella instrument. Av kontofringen framgr till exempel vem som r gare till aktier och andra finansiella instrument. Lagen innehller bestmmelser om bland annat de tgrder som vidtas efter clearingen och avvecklingen av en vrdepappers affr, nmligen kontofring av de vrdepapper som bytt gare p den nye garens vrdepapperskonto. Handeln med vrdepapper regleras ven i exempelvis lagen om handel med finansiella instrument och lagen om straff fr marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument. Lagen om handel med finansiella instrument innehller bland annat bestmmelser om nr det finns en skyldighet att upprtta prospekt vid frsljning av finansiella instrument samt anmla innehav av aktier. Lagen om straff fr marknadsmissbruk innehller straffrttsliga bestmmelser fr handel med finansiella instrument av ngon som har tillgng till icke offentliggjord information som pverkar priset p instrumentet (insiderbrott) samt fr ageranden som pverkar priset p ett finansiellt instrument som handlas p vrdepappersmarknaden (otillbrlig marknadspverkan).
100
Lagen om finansiell rdgivning till konsumenter skerstller konsumentskyddet vid s kallad placeringsrdgivning, det vill sga rdgivning som avser placeringar i finansiella instrument. I lagen om investerarskydd finns regler som ger visst ekonomiskt skydd till investerare som frlorat deponerade vrdepapper om det frvaltande vrdepappersinstitutet, fondbolaget eller frvaltnings bolaget gr i konkurs. Investeringsskyddet uppgr i dag till 250000 kronor per kund och institut. I lagen om investeringsfonder och lagen om alternativa investeringsfonder finns det bestmmelser om fondverksamhet. En svensk fond r en samling vrdepapper, till exempel aktier och obligationer. Fondens tillgngar gs av de som satt in pengar i fonden. Fonderna frvaltas av ett fondbolag. Fondbolaget, som behver tillstnd fr sin verksamhet, vljer vilka vrdepapper som fonden ska investera i. Frvaringen av en fonds tillgngar samt fondens in- och utbetalningar skts dock av ett s kallat frvaringsinstitut. Det verkstller ocks de beslut som fattats av fondbolaget och kontrollerar samtidigt att de verensstmmer med lagen eller fondbestmmelserna. Frvaringsinstitutet ska vara en bank eller
ett annat kreditinstitut. Fondbolag och frvaringsinstitut ska verka oberoende av varandra.
Rekommendationer och allmnna rd
Det finns ven ett stort antal rekommendationer, allmnna rd och andra icke-bindande rtts akter gllande olika betydelsefulla frgor fr finansmarknadens a ktrer. ven om rekommendationerna inte r bindande frvntas finansmarknadens parter flja dem. Syftet med dessa icke-bindande rttsakter r ofta att komplettera lagar och frordningar med reglering p detaljniv eller att ge olika aktrer information om hur en viss tillsynsmyndighet kommer att tolka en lagbestmmelse. Rekommendationer och allmnna rd fr finansmarknadens parter ges ut av svl Finansinspektionen, EU och dess tillsynsmyndigheter som internationella organisationer.
Kommande regleringar
I klvattnet av den finansiella kris som kulminerade 2008 har ett genomgripande arbete inletts fr att reformera det internationella ramverket fr finansiell tillsyn och reglering. Detta innebr att det kommer att ske stora frndringar
101
i regelverken de kommande ren. Dessa frndringar kommer i sin tur att ha stor effekt p svl fi-
nansiella fretag som granskande myndigheter.
102
n Den finansiella infrastrukturen
En viktig frutsttning fr finansiell stabilitet r en vl fungerande finansiell infrastruktur. Den finansiella infrastrukturen bestr av olika system och rutiner fr hur systemen ska anvndas.119 Detta kapitel inleds med en principiell beskrivning av hur en betalning gr till. Drefter beskriver vi mer ingende transaktioner vid handel med finansiella instrument och transaktioner vid handel med valuta. Dessutom redogr vi fr vad massbetalningar r och hur betalningsinstrument anvnds. Kapitlet avslutas med en beskrivning av de viktigaste systemen i den svenska finansiella infrastrukturen och en illustration av betalningsstrmmarna i Sverige.
Olika typer av betalningar

Det finns olika typer av betalningar, exempelvis enkla betalningar, som de som genomfrs med kontanter, eller mer komplicerade, som exempelvis kortbetalningar dr det krvs en eller flera mellanhnder fr att betalningen ska kunna genomfras. Nedan fljer en beskrivning av tre olika typer av betalningar och de olika krav dessa stller p den finansiella infrastrukturen.
ENKEL BETALNING
En enkel betalning, exempelvis en kontantbetalning, innebr att fordran upphr i och med att kparen betalar sljaren med sedlar eller mynt. Inga mellanhnder krvs fr en sdan betalning och inget tidsglapp uppstr frn det att betalningen har inletts till dess att den r genomfrd. I figur 4 finns ett exempel p en enkel betalning.
BETALNING MED EN MELLANHAND
Den stora skillnaden mellan en enkel betalning och en betalning med en mellanhand r att den senare krver en bakomliggande, stdjande struktur fr att kunna genomfras. Det krvs allts fler aktrer n de som r direkt involverade i transaktionen.
119 Riksbanken definierar den finansiella infrastrukturen som de system som hanterar finansiella positioner och/eller mjliggr finansiella flden mellan olika aktrer, deras legala ramverk och rutiner samt deltagarnas anvndning av dessa system.
103
En betalning med en mellanhand r exempelvis en kontoverfring mellan tv personer med konto i samma bank dr betalningsavsndaren initierar betalningen genom att ge banken uppdraget att verfra medlen. Banken verfr drmed medlen frn avsndarens konto till mottagarens konto och informerar mottagaren om att dennes konto har krediterats. Nr verfringen r utfrd r betalningen avvecklad och drmed slutfrd. I figur 5 illustreras transaktionen mellan A och B, dr A och B har konton hos samma bank. Banken fr information om transaktionen, debiterar A:s konto och krediterar B:s konto med samma belopp.
BETALNING MED FLERA MELLANHNDER
Bilden blir mer komplicerad om A och B har konton hos olika banker. D krvs det fler system och en mer utvecklad finansiell infrastruktur fr att fra ver information om transaktionen mellan parterna. En s dan infrastruktur omfattar inte bara system utan ven alla rutiner och regelverk som behvs fr att hantera en kontobaserad betalning frn brjan till slut. Av detta fljer att det vanligtvis uppstr ett tidsglapp frn det att betalningen initierats till dess att den r genom frd.120 Den finansiella infrastruktur som krvs vid den hr typen av betalningar illustreras i figur 6.
Figur 4. Exempel p en enkel betalning
Kpare Betalning Vara eller tjnst Sljare
Figur 5. Exempel p betalning med en mellanhand
Kpare Bank
Betalning Vara eller tjnst
A
Sljare
Information
A B
A:s bankkonto B:s bankkonto
120 P senare tid har dock vissa institut brjat erbjuda s kallade realtidsbetalningar dr tidsglappet krymper till ett antal sekunder. Ls mer om detta under Bankgirot och rutan om Swish.
104
A och B kan vara individer, fretag eller myndigheter. A kper en vara eller en tjnst av B, och A betalar fr den genom att verlmna ngon typ av betalning till B. Med dessa steg r betalningen genomfrd. De processer som hanteras dr kan i allmnhet sammanfattas i tre steg.121 I det frsta steget kontrolleras och auktoriseras betalningen. Detta sker ofta vid sjlva betalningen och innebr att man kontrollerar parternas identitet och att betalningen r giltig. I detta steg kontrolleras ocks saldot p kontot hos betalningsavsndaren. Om kontrollen visar att det finns tillrckligt med likvida medel kan betalningen godknnas, det vill sga auktoriseras.122 I det andra steget sker clearing av transaktionen. Det innebr att instruktioner och information om verfringen sammanstlls. Clearingen123 utfrs av en clearingorganisation. I exemplet som visas i figur 6 avser clearingen en sammanstllning av transaktioner mellan tv parter, A:s och B:s banker, och kallas drfr bilateral clearing. Om det finns flera konton och betalningsfrmedlare inblandade kan sammanstllningen av transaktioner gras fr alla motparter samtidigt, vilket kallas multilateral clearing. Clearinguppdragen kan antingen berknas som bruttobelopp eller nettobelopp. A:s bank kan till exempel behva betala B:s bank 100 kronor samtidigt som B:s bank mste betala A:s bank 50 kronor. Om clearinguppdragen d berknas som bruttobelopp, det vill sga totala summor, innebr det att A:s bank betalar 100 kronor och B:s bank betalar 50 kronor. Alternativt kan clearingorganisationen anvnda sig av bilateral nettning. Bilateral nettning uppstr nr tv parter kvittar
Figur 6. Exempel p betalning med flera mellanhnder
Kpare
Bank A Clearingorganisation Avvecklingssystem Bank ABank B
Sljare
Bank B
121 De tre delprocesserna kontroll/auktorisation, clearing och avveckling sker ven i de fall betalningsavsndaren och betalningsmottagaren har konto hos samma bank, men hanteras d i stllet av bankens interna system. 122 I det tredje steget kontrollerar man huruvida den bank som deltar i avvecklingssystemet har tillrckligt med likvida medel fr att betalningen ska kunna avvecklas. 123 Sammanstllning av information som kan inkludera nettning.
105
sina skulder och fordringar. Drmed utstts parterna fr lgre risker g entemot varandra och behovet av likviditet minskar. Om clearing positionerna sammanstlls i det hr fallet medfr det att A:s bank betalar 50 kronor till B:s bank. Vid multilateral nettning kvittas samtliga deltagares skulder och fordringar mot varandra. Varje deltagare fr d en enda fordran p eller skuld till vriga deltagare.124 I vissa fall kan clearing i stllet ske via en central motpart.125 I det tredje och sista steget avvecklas betalningen. Det innebr att sjlva verfringen frn betalarens konto till mottagarens konto slutfrs. Fre avvecklingen kontrolleras om det finns likvida medel p de konton som bankerna sjlva har fr det ndamlet i ett avvecklings system. Betalningen leder till att den avsndande bankens konto debiteras och den mottagande bankens konto krediteras med det verfrda beloppet. Den avsndande banken debiterar och den mottagande banken krediterar kundernas konton. Denna avveckling sker normalt p de konton som bankerna och vissa andra finansiella fretag, till exempel clearingorganisationerna, har i ett lands centralbank. Avvecklingen sker drmed i centralbankspengar p likvidkonton i ett avvecklingssystem som vanligtvis tillhandahlls av centralbanken. Ett sdant avvecklingssystem kan allts liknas vid en bank fr bankerna. Ls mer om svenska avvecklingssystem i avsnittet om RIX och om avvecklingssystemet Betalningar i realtid i avsnittet om Bankgirot. Nr de tre stegen kontroll/auktorisation, clearing och avveckling genomfrts r betalningen slutfrd man brukar sga att betalningen r slutgiltig och oterkallelig efter avveckling.
Transaktioner vid handel med finansiella instrument

Finansiella instrument innefattar bland annat vrdepapper som aktier, obligationer och derivat. Vid en transaktion med aktier eller obligationer r stegen i stort sett desamma som i exemplet med en betalning med fler n en mellanhand. Drfr behvs ocks en liknande infrastruktur. Skillnaden mellan en betalning med flera mellanhnder och en transaktion med finansiella instrument r att vrdepappershandeln medfr tv flden. Frutom verfringen av betalningen fr vrde papperen frn kparen till sljaren (betalningsledet), sker ocks en verfring av sjlva vrdepapperen frn sljaren till kparen (vrde
124 Om vi i stllet antar att det finns tre deltagare, dr A ska betala 100 kronor till B och 120 kronor till C, dr B ska betala 50 kronor till A och 20 kronor till C samt dr C ska betala 150 kronor till B, uppstr nettopositionerna fr A: -170 kronor, fr B: +180 kronor och fr C: -10 kronor. Betalningsfldena kan d frenklas s att A betalar 170 kronor till B och C betalar 10 kronor till B. 125 Ls mer om central motpartsclearing i stycket om transaktioner vid handel med finansiella instrument.
106
pappersledet). En schematisk bild av vrdepappershandeln finns i figur7.126 En vrdepapperstransaktion bestr av tre steg. Det frsta steget r att en transaktion inleds. Det gr den nr A och B har gett sina kprespektive sljordrar via en mklare till en marknadsplats och ordern har matchats. En mklare kan ven hitta en motpart utan fr marknadsplatsen, eller trda in som motpart sjlv; man sger d att transaktionen sker OTC127. Eftersom stora belopp hanteras vid handel med vrdepapper r skerhetsaspekten srskilt viktig. En missupp fatt ning vid en sdan affr skulle kunna f allvarliga ekonomiska konse kvenser fr parterna. I det andra steget skickas transaktionen till av vecklingssystemet.128 Dr kontrolleras parternas identitet och drefter sammanstlls instruktionerna om verfringarna. I det tredje och slutgiltiga steget avslutas transaktionen genom att affren avvecklas d verfringarna i bde betalningsledet och vrdepappersledet genomfrs samtidigt. Att avveckla betalningsledet och vrdepappers ledet samtidigt kallas leverans mot betalning, p engelska Delivery versus Payment (DvP) och r ett stt att minimera motpartsrisken i en vrdepapperstransaktion. Det finns d ingen risk att en aktr betalar fr ngot som den inte fr, vilket skulle kunna vara fallet om de bda transaktionerna skedde vid skilda tillfllen. Transaktioner med derivatinstrument medfr ngra viktiga skillnader jmfrt med transaktioner med aktier eller obligationer. En derivattransaktion innebr att parterna ingr ett kontrakt vars vrde beror p frndringar i vrdet p ett underliggande instrument.129 En sdan transaktion behver allts inte innebra men kan innebra att
Figur 7. Exempel p transaktion med finansiella instrument
Kpare
Mklare A
Avvecklingssystem (Euroclear Sweden) Avveckling vrdepapper A:s konto B:s konto
Marknadsplats Avveckling betalning A:s konto B:s konto Mklare B
Sljare
126 Figur 7 illustrerar ett exempel p en transaktion utan central motpart. 127 Over the counter r ett samlingsnamn fr de affrer som sker utanfr en central handelsplats (till exempel en brs). 128 Detta r frutsatt att transaktionen sker utan central motpart. 129 Det underliggande instrumentet kan vara ett vrdepapper, en viss valuta eller en rvara.
107
gandertten till det underliggande instrumentet verfrs, ngot som alltid sker vid aktie- eller obligationsaffrer. Dessutom medfr en derivattransaktion att investeraren utstter sig fr en motpartsrisk under en lngre tid, jmfrt med vid aktie- och obligationsaffrer. Kontraktet kan lpa under flera mnader eller till och med r och under hela denna tid kan vrdet av fordran p motparten frndras. Drmed kar risken fr att motparten inte kan betala som planerat. Denna risk finns kvar nda till derivatkontraktet frfaller. Det r ocks frst d som transaktionen avvecklas. I clearing och avveckling av finansiella instrument kan en s kallad central motpart (CCP130 ) frekomma. En central motpart anses bidra till skrare avveckling genom att g in som kpare till alla sljare och sljare till alla kpare i vrdepapperstransaktionerna. Bde den kpande och den sljande parten fr drmed den centrala motparten som motpart. Motpartsrisken mot mnga motparter erstts sledes med motpartsrisk mot en aktr, den centrala motparten. Figur 8 och figur 9
131
Figur 8. Utvxling av likvider till fljd av vrdepapperstransaktioner utan central motpart131 40
Bank A
50 5 10 10
Bank B
A 20 B C
B 40
C 5 20
Att betala 45 70 20
50 10 60 10 50
Bank C
Att f
25
135
Figur 9. Utvxling av likvider till fljd av vrdepapperstransaktioner med central motpart
Bank A
15
Bank B
A 20 B C
CCP 15 20 5
CCP
Bank C
130 Central counterparty. 131 En utvxling av vrdepapper hanteras p motsvarande stt.
108
illustrerar skillnaden mellan att inte anvnda en central motpart och att gra det, i svl omsttning som i antalet avvecklingstransaktioner. Om transaktionerna clearas och avvecklas utan central motpart, som i figur 8, mste de tre deltagarna var och en betala respektive ta emot tv betalningar. Sammanlagt hanteras d sex transaktioner och omsttningen uppgr till 135 kronor. Om transaktionerna i stllet clearas och avvecklas via en central motpart, som i figur 9, minskar antalet avvecklingstransaktioner till tre vilket drmed ocks minskar utvxlingen av likvider mellan deltagarna. Deltagarnas nettoposition gentemot den centrala motparten r skillnaden mellan vad var och en skulle ha betalat ut sammanlagt och vad de skulle ha ftt frn de vriga vid clearing och avveckling utan central motpart. Detta visas i tabellen i figur 9 och r skillnaden per deltagare mellan sista kolumnen och sista raden i tabellen i figur 8. Omsttningen reduceras p s stt till 40 kronor. Jmfrelsen i exemplet krver dock att samtliga transaktioner i figur 8 kan hanteras av den centrala motparten i figur 9. Om s inte r fallet r det inte skert att omsttningen och nettopositionerna reduceras.
109
OTC-derivatreformen skrare riskhantering och kad transparens

fter den senaste finanskrisen identifierades tv problem p marknaden fr OTC-derivat132, dels avsaknad av transparens, dels bristande riskhantering. OTC-derivatmarknaden r en mycket stor marknad och storleken i kombination med problemen innebr stora risker i det globala finansiella systemet. G20-ledarna133 har drfr kommit verens om att OTC-derivatmarknaden ska reformeras.134 Det de kommit verens om bestr av fem delar: rapportering till transaktions register handel av standardiserade OTC-derivat p marknads platser central motpartsclearing av standardiserade OTC-derivat marginalskerhetskrav p bilateralt clearade OTC-derivat hgre kapitalkrav fr exponeringar i bilateralt clearade OTC-derivat
Rapportering till transaktionsregister
All handel med OTC-derivat ska rapporteras till s kallade transaktionsregister. Rapportering av transaktioner kar transparensen genom att information kring OTC-derivat samlas hos centrala transaktionsregister. Detta gr det lttare, framfr allt fr myndigheter, att f en bild av de exponeringar enskilda aktrer har och hur OTC-derivatmarknaden i stort ser ut.
Handel p marknadsplatser
Handel p organiserade handelsplatser bidrar till kad transparens d det dr finns tydliga och transparenta regler fr handeln och dessutom finns samlad information om exempelvis volymer och priser. Dessutom bidrar handel p marknadsplatser till att minska marknadsmissbruk. Alla OTC-derivatkontrakt r dock inte lmpliga fr handel p marknads-
132 En derivattransaktion innebr att parterna ingr ett kontrakt vars vrde beror p frndringar i vrdet p ett underliggande instrument. En sdan transaktion behver allts inte innebra men kan innebra att gandertten till det underliggande instrumentet verfrs, ngot som alltid sker vid aktie- eller obligations affrer. OTC r en frkortning av over the counter och innebr att handeln inte sker p en reglerad marknadsplats/organiserad handelsplats. 133 The Group of Twenty (G20) r det frmsta forumet fr internationellt samarbete rrande de viktigaste frgorna p den globala ekonomiska och finansiella agendan. G20 bestr av finansministrar och centralbankschefer frn 19 lnder, Sverige deltar endast de gnger Sverige innehar ordfrandeskapet i EU:s ministerrd vilket Sverige innehade 2009. 134 G20-ledarna gjorde verenskommelser rrande OTC-derivatreformen frmst 2009 men gjorde ven en uppdaterad verenskommelse 2011.
110
platser, exempelvis om de r alltfr individuellt anpassade eller om antalet kontrakt r vldigt litet.
Central motpartsclearing
men. Fr att skydda sig mot sdana frluster har en central motpart tillgng till frutbestmda finansiella resurser.
Marginalskerhetskrav fr bilateralt clearade OTC-derivat
Fr en frbttrad hantering av risker, srskilt motpartsrisker135, stlls krav p de som ingr OTCderivattransaktioner att anvnda centrala motparter. En central motpart r en aktr i den finansiella infrastrukturen som agerar mellanhand mellan kpare och sljare i en vrdepapperstransaktion. Vid central motpartsclearing erstts det ursprungliga kontraktet mellan kpare och sljare av tv nya kontrakt med den centrala motparten. I och med detta kommer de ursprungliga motparterna i affren inte lngre ha ngon direkt relation till varandra, utan i stllet till den centrala motparten. Det r viktigt att en central motpart hanterar sina risker p ett skert stt. Den huvudsakliga risken fr en central motpart r att en eller flera av dess medlemmar gr i konkurs. Konkurs av en medlem kan innebra att den centrala motparten drabbas av frluster p grund av eventuella exponeringar gentemot medlem-
Alla OTC-derivat r inte lmpliga att cleara via en central motpart, dessa OTC-derivat mste drfr riskhanteras p annat stt. Fr att frbttra riskhanteringen av dessa kontrakt mste motparterna i stllet stlla skerheter till varandra. Skerheterna som motparterna stller till varandra ska gra att om en motpart inte uppfyller sin del av avtalet blir frlusterna fr den andra motparten mindre eller i bsta fall inte ngra alls.
Hgre kapitalkrav fr banker p bilateralt clearade OTCderivat
ven om bankernas riskhantering av OTC-derivat frbttras genom de ovan nmnda nya kraven r bankerna nd inte helt skyddade om deras motparter fr allvarliga problem. Fr att ytterligare strka bankernas motstndskraft lggs banker drfr kapitalkrav fr exponeringar i bilateralt clearade OTC-derivat.
135 Motpartsrisk r risken att en motpart ska fallera/g i konkurs innan transaktionen r avvecklad.
111
Transaktioner vid handel med valuta

Infrastrukturen fr handel med valuta liknar i allt vsentligt den fr handel med finansiella instrument. ven hr r det tv flden som ska clearas och avvecklas. Skillnaden r att tv betalningar byts mot varandra, en i vardera valutan. Nr valutatransaktioner ska avvecklas kan de ge upphov till stora risker. Om bankerna som handlar med varandra befinner sig i olika tidszoner finns risken att den ena parten i en valutaaffr betalar in den slda valutan utan att f den kpta valutan. Detta innebr full motpartsrisk.136 Det finns dock system i infrastrukturen som hanterar detta och som kan eliminera motpartsrisken genom att de bda valutorna avvecklas samtidigt. CLS, Continuous Linked Settlement, r ett sdant system, och det finns beskrivet lngre fram i kapitlet. Valutabetalningar som inte avvecklas via en srskild infrastruktur krver frmedling av banker i andra lnder. Sdan frmedling r vanlig nr valutahandeln hrrr frn vanliga betalningar och inte frn handel i exempelvis finansiella instrument. Om till exempel en utlndsk bank vill gra betalningar i svenska kronor fr sin egen eller en kunds rkning, ppnar banken ett konto hos en svensk bank. Den svenska banken blir d en s kallad korrespondentbank. Den utlndska banken snder en betalningsinstruktion till den svenska korrespondentbanken med uppgifter om belopp och slutlig betalningsmottagare. Den svenska banken tar i sin tur ut beloppet i kronor frn den utlndska bankens konto. Om mottagaren av betalningen har konto i samma bank som den utlndska banken, stts beloppet direkt in p detta konto. Drmed r betalningen avvecklad. Om mottagaren r en annan svensk bank eller har sitt konto i en annan bank, mste betalningen frst slussas genom den svenska finansiella infrastrukturen innan den nr sin mottagare.
Massbetalningar
Massbetalningar kallas betalningar av relativt sm belopp, som sker i ett stort antal.137 De kan ske p tv stt. Antingen genomfrs betalningen direkt, som vid en betalning med kontanter. Eller ocks sker betalningen via ett bankkonto genom att anvnda ett betalningsinstrument, exempelvis en kortbetalning. Dessa tv typer av betalningar skiljer sig t i och med att kontanterna representerar ett vrde medan ett kort ett betalningsinstrument i stllet r ett stt att hantera eller f tillgng till vrden genom att initiera en kontoverfring.
136 Motpartsrisk innebr risken att en lntagare inte kan fullgra sina frpliktelser. Vid valutatransaktioner kallas denna risk ofta fr Herstattrisk. 137 Fr mer information om massbetalningar i Sverige se Riksbanksstudie, juni 2013, Den svenska mass betalningsmarknaden.
112
Vid en direkt betalning nr man anvnder kontanter eller till exempel frskottsbetalda kort, behvs ingen finansiell infrastruktur vid sjlva transaktionen. Dremot behvs en sdan nr man anvnder ett betalningsinstrument som initierar en kontoverfring, annars kan betalningen inte utfras. En massbetalning kan vara pappersbaserad, det vill sga initierad via en check eller giroblankett, eller elektronisk, vilket innebr att den r initierad p elektronisk vg genom exempelvis ett kort eller via en Internetbank. P senare r har det dykt upp nya betalningsinstrument till exempel i form av elektroniska pengar (e-pengar), betalningar via mobiltelefon (m-betalningar) och nya typer av frskottsbetalda kort. Det hr avsnittet beskriver de massbetalningar som frekommer i Sverige. En schematisk beskrivning av de olika stt som finns fr att utfra massbetalningar finns i figur 10.
KONTANTER OCH FRSKOTTSBETALDA KORT
Kontanter anvnds framfr allt vid betalningar av mindre belopp men svarar fr en stor andel av det totala antalet betalningar. Andelen har dock minskat p senare r till frmn fr kortbetalningar. Eftersom det saknas vergripande statistik om kontantanvndningen kan den endast uppskattas. Att mta mngden sedlar och mynt i omlopp i frhllande till bruttonationalprodukten (BNP) ger en indikation p hur stor kontantanvndningen r.138 En sdan mtning visar att andelen sedlar och mynt i omlopp i Sverige minskat frn 10 procent r 1950 till dagens 4 procent. Under 2012 sjnk andelen sedlar och mynt i omlopp
Figur 10. Schematisk beskrivning av massbetalningar
Kontobaserat Elektroniskt Giro Autogiro verfringar Bankkort Betalkort Kreditkort (E-pengar)* (Mobila betalningar)* Blankettgiro Post/bankvxel Check*
Direkt Frbetalda kort (E-pengar)*
Pappersbaserat
Kontanter
* Dessa stt frekommer endast i liten utstrckning i Sverige
138 Tidigare anvndes termen M0 fr att benmna mngden sedlar och mynt i omlopp.
113
medan BNP kade och kurvan fortsatte drmed nedt frn 2011 (se diagram 28). Statistiken ver kontantuttag i uttagsautomaterna visar att det samlade transaktionsvrdet har sjunkit under de senaste ren. Mellan 2004 och 2012 har det sjunkit med drygt 34 procent. Antalet trans aktioner i uttagsautomaterna har dremot inte minskat i samma utstrckning och detta tyder p att storleken p kontantuttagen blir allt mindre (se diagram 29). Frskottsbetalda kort kan delas in i interna och externa. Ett internt kort kan bara anvndas p en eller ett ftal platser, till exempel inom samma butikskedja, och kan fungera antingen som ett stt att lagra
Diagram 28. Sedlar och mynt i omlopp i frhllande till BNP Procent
10
50
55
60
65
70
75
80
85
90
95
00
05
10
15
Klla: SCB
Diagram 29. Uttagsautomater och terminaler Antal transaktioner i miljoner och miljarder kronor
2 200 2 000 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Uttagsautomater, antal transaktioner Uttagsautomater, transaktionsvrde Betalningsterminaler, antal transaktioner Betalningsterminaler, transaktionsvrde
Klla: Riksbanken
114
pengar elektroniskt eller som ett traditionellt betalkort hos den enskilde utgivaren. Ett externt kort kan anvndas som betalningsmedel ven hos andra fretag n utgivaren. Frskottsbetalda kort har en viktig likhet med kontanter i det att kunden har mjlighet att vara anonym.
BETALNINGSINSTRUMENT: ELEKTRONISKA OCH PAPPERSBASERADE
Oavsett vilket betalningsinstrument som anvnds fr att initiera en betalning bygger de alla p samma princip: att pengar verfrs frn kparens konto till sljarens konto. Detta medfr tre viktiga skillnader jmfrt med kontanter: Ett betalningsinstrument, exempelvis ett bankkort, representerar i sig inget vrde. Det behvs en finansiell infrastruktur fr att komma t kontona. Det uppstr ofta en frdrjning mellan betalningstillfllet och betalningens slutgiltiga avveckling.
Elektroniska betalningsinstrument Kortbetalningar
Kort anvnds frmst fr betalningar dr kparen och sljaren mts direkt. Kort anvnds dock ven fr distansbetalningar som Internetbetalningar. Drtill anvnds de fr att ta ut kontanter i uttagsautomater. De kort som finns utfrdade i Sverige r bankkort eller kreditkort och de r knutna till ngot internationellt kortsystem, vanligtvis Visa eller MasterCard. Det frekommer ocks att icke-finansiella fretag ger ut kort, s kallade betalkort. Det handlar exempelvis om fretag inom dagligvaruhandeln och bensinhandeln. De tre korttyperna beskrivs nedan. Ett bankkort (debit card) debiterar transaktionsbeloppet direkt p kortinnehavarens bankkonto och ger inte innehavaren ngon kredit. Ett kreditkort (credit card) ger kortinnehavaren mjlighet att f kredit upp till en viss grns. Efter en specificerad period betalas antingen hela skuldbeloppet eller en del av detta. I det senare fallet rullas det terstende skuldbeloppet ver p en ny period. Rnta mste d betalas p det terstende skuldbeloppet. Ett betalkort (charge card) fungerar p samma stt som ett kreditkort, men med skillnaden att hela skuldbeloppet mste betalas till fullo efter en specificerad period, skuldbeloppet fr allts inte rullas vidare.
115
Kortanvndningen har kat snabbt i Sverige under de senaste ren. Mellan 2003 och 2012 har antalet betalningar med kort nstan trefaldigats, frn 759 miljoner transaktioner 2003 till 2 190 miljoner transaktioner 2012. Vrdet p dessa betalningar har mer n frdubblats, frn 408 miljarder 2003 till 849 miljarder 2012 (se bilaga 1, tabell X). Tidigare anvndes kort oftare fr att ta ut kontanter via uttags automater n fr att betala med. Under de senaste ren har dock den frdelningen frndrats ptagligt. r 2004 passerade transaktionsvrdet frn kortbetalningsterminalerna det fr kontantuttagen via uttagsautomaterna. Enligt statistik frn 2012 var antalet korttransaktioner i betalningsterminaler drygt nio gnger fler n antalet kontantuttag via uttagsautomater (se diagram 29). Sett till bde antalet betalningar och till transaktions vrdet r kort det mest anvnda betalningsinstrumentet (se diagram 30). Vrdet av en genomsnittlig kortbetalning har sjunkit under de senaste tio ren, frn drygt 500 kronor till knappt 400 kronor (se diagram 31). Svenskar anvnder allts i allt hgre utstrckning kort fr att betala lgre belopp. Kort fungerar drmed alltmer som ersttning fr kontanter.
Gireringar och verfringar
Gireringar och verfringar anvnds fr distansbetalningar, det vill sga fr betalningar dr betalaren och betalningsmottagaren inte mts direkt. Vid en girering eller verfring instruerar betalaren sin bank att verfra ett visst belopp frn sitt bankkonto till betalningsmottagarens
Diagram 30. Anvndning av betalningsinstrument Procent
100
80
60
40
20
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
Checkar Autogiro Gireringar Kort

Klla: Riksbanken
116
bankkonto.139 Gireringar och verfringar anvnds fr terkommande betalningar, ofta i ett avtalsfrhllande, till exempel med el- eller telebolaget. I kronor uppgick transaktionsvrdet fr gireringar och autogireringar till 13 646 miljarder kronor r 2012. Det totala antalet gireringar uppgick under samma r till 859 miljoner. Gireringarna r drmed relativt f i jmfrelse med exempelvis antalet kortbetalningar (se diagram 30), men i termer av vrde str gireringar och autogireringar fr 90 procent av det totala transaktionsvrdet fr de kontobaserade betalningsinstrumenten.140 Merparten av alla gireringar och konto-till-konto-verfringar initieras i dag elektroniskt (se diagram 32).141 Vanligtvis initieras de via en Internetbank eller via datafiler som kan anvndas av fretag. Ett ftal gireringar och verfringar r fortfarande pappersbaserade och initieras frmst av hushll via kuvertgiro eller ver disk p banken.
Autogireringar
Autogiro bygger p en verenskommelse mellan betalaren och betalningsmottagaren om automatisk debitering av betalarens konto.142 Autogiro anvnds i likhet med gireringar och konto-till-konto-verfringar fr distansbetalningar och vanligtvis fr terkommande betalningar till ngon som betalaren har ett avtalsfrhllande med, till exempel hyresvrden eller frskringsbolaget.
Diagram 31. Genomsnittligt vrde p en kortbetalning Kronor
700 600 500 400 300 200 100 0 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12
Klla: Riksbanken
139 Den engelska termen fr den hr typen av betalning r credit transfer. 140 I denna statistik inkluderas inte verfringar mellan konton inom en och samma bank och gireringar mellan PlusGiro-konton i Nordea. 141 92 procent av transaktionsvolymen och 99 procent av transaktionsvrdet. 142 Den engelska termen fr den hr typen av betalning r direct debit.
117
E-pengar
I teorin r e-pengar en elektronisk ersttning fr kontanter i form av digitala vrdeenheter143 som existerar fristende p ett kort eller en dator. Men i praktiken har kontanter och e-pengar inte exakt samma egenskaper eftersom e-pengar ocks har stora likheter med kontobaserade betalningar. E-pengar har likt en kortbetalning ocks behov av en finansiell infrastruktur och den egentliga skillnaden mot en kontobaserad betalning r att pengarna finns deponerade hos ett e-betalningsbolag i stllet fr p ett bankkonto. E-betalningsbolaget fungerar som en mellanhand mellan kpare och sljare. Under avsnittet om betalningskanaler finns mer information om e-betalningsbolag.
Pappersbaserade betalningsinstrument Gireringar och verfringar
Pappersbaserade gireringar och konto-till-konto-verfringar initieras vanligen via kuvertgiro eller ver disk p banken. De utgr endast en liten andel av alla gireringar och verfringar.
Checkar och postvxlar
En check r en skriftlig anvisning frn utstllaren av checken till inlsande bank om att betala en viss summa, antingen till checkutstllaren sjlv eller till en annan person som utstllaren bestmt. Checkar anvnds numera i en mycket begrnsad utstrckning.
Diagram 32. Andelen elektroniskt initierade gireringar och verfringar Procent
100 95 90 85 80 75 70
03
04
05
06
07
08
09
10
11
12
Andel av transaktionsvrde
Klla: Riksbanken
Andel av transaktionsvolym
143 Elektroniska registreringar av medel som kan anvndas fr betalningar utan att finnas p ett individualiserat konto.
118
Postvxeln r vanligare. Den r ett skert betalningsinstrument som anvnds vid strre inkp som ska betalas kontant, till exempel ett bilkp. Den kps hos en bank fr ett nskat belopp och stlls ut p mottagaren eller p kparen av postvxeln. Om den stlls ut p kparen kan den vid ett senare tillflle verltas till mottagaren.
BETALNINGSKANALER OLIKA STT ATT UTFRA EN BETALNING
En elektronisk betalning kan utfras genom olika typer av betalningskanaler. Dessa beskrivs nedan.
Internetbank
Allmnheten anvnder Internetbanktjnster i mycket hg utstrckning i Sverige. Enligt en enkt som Riksbanken utfrde under hsten 2012 uppger knappt 80 procent att de anvnder sin Internetbank fr att betala rkningar.144 Antalet gireringar och konto-till-kontoverfringar ver Internet kar snabbt, vilket i sin tur minskar andelen pappersbaserade betalningar och kar andelen elektroniskt initierade betalningar. Svenska banker erbjuder ocks fler och fler former av betalningstjnster ver Internet. Utvecklingen gr i riktningen att ge privatpersoner strre mjlighet att verblicka sin privatekonomi och nyttja olika finansiella tjnster via Internetbanken.
E-betalningsbolag
Eftersom nthandel och Internetauktioner mellan privatpersoner har blivit allt vanligare har det uppsttt ett behov av ett snabbt och enkelt stt att gra en betalning mellan tv oknda parter. E-betalningsbolagen fokuserar p att skra betalningar online genom att verka som en lnk mellan till exempel kparens kontokort och betalningsmottagaren. E-betalningsbolagen tillhandahller helt enkelt en slags e-plnbok dit pengar verfrs och drefter omvandlas till e-pengar. P s stt minskar risken fr kortbedrgerier. Transfereringar mellan olika konton och internationella betalningar i olika valutor r mjliga. Det mest knda ebetalningsbolaget r Paypal som r registrerat i Luxemburg, men som ven agerar p den internationella marknaden.
M-betalningar
M-betalningar r det samlade begreppet fr nr en mobiltelefon frmedlar betalningar. Mobiltelefonen kan drfr ses som en betalningskanal, ett betalningsinstrument eller ett frskottsbetalt kort beroende
144 Se rutan om Svenskarnas betalningsvanor.
119
p hur den anvnds och hur man ser p det. Mobiltelefonen kan ven fungera som informationsbrare genom att man i den kan f direkt tillgng till de banktjnster som erbjuds via en Internetbank och kan utnyttja funktioner som kan liknas vid antingen ett betalningsinstrument eller ett frskottsbetalt korts funktioner. Mycket pekar p att m-betalningar kommer att bli allt vanligare och olika initiativ och samarbeten p marknaden vxer fram i varierande former. Generellt kan en mobilbetalning ske p fyra olika stt: 1. Betalningen debiteras direkt p ett bankkort. 2. Betalningen pekar direkt mot ett bankkonto. 3. Betalningen sker via SMS. D tar telefonoperatren betalt frn kunden, oftast genom den vanliga telefonrkningen. 4. En mobilapplikation fungerar som ett frskottsbetalt kort som kan fyllas p i frvg.
120
Swish en ny mobilbetalningstjnst
wish r en mobilbetalningstjnst som erbjuds av sex banker145 i Sverige. Tjnsten lanserades i slutet av r 2012 och mjliggr fr privatpersoner som r kunder i ngon av dessa sex banker att med sin smarta telefon skicka och ta emot betalningar i realtid direkt via sitt bankkonto. Att betalningarna grs i realtid innebr att pengarna dras frn betalarens konto och verfrs till mottagarens konto i samma stund som betalningen initieras. Detta mjliggrs av ett nytt betalningssystem, Betalningar i Realtid. Det har utvecklats av Bankgirot, som driver och frvaltar systemet. Vanliga ver fringar mellan personer som r kunder i olika banker kan endast avvecklas under RIX ppettider p kvllar och helger avvecklas inte betalningen frrn nstkommande vardag. Med Betalningar i Realtid avvecklas betalningar dygnet runt alla dagar om ret. Fr bankkunder innebr det att
en verfring via Swish verkstlls omedelbart, ven om avsndaren och mottagaren har konton i olika banker. Swish r den frsta och enda produkt som anvnder sig av Betalningar i Realtid. Fr att anvnda Swish krvs det att man laddar ner en applikation (app) fr Swish till sin smarta telefon samt att man har ett mobilt Bank-ID installerat p tele fonen. En person som har Swish kan sedan skicka betalningar till en annan person som ocks har installerat Swish. Mottagarkontot identifieras genom mobiltelefonnumret, som man kan knappa in direkt i appen, eller sl upp direkt i telefonboken som man kommer t frn Swish-appen. Alla sex banker erbjuder tjnsten gratis under en inledande period, dr lngden skiljer sig beroende p bank. Prissttningen fr att anvnda tjnsten kommer att variera mellan bankerna, precis som vriga tjnster banker erbjuder.
145 Danske bank, Handelsbanken, Lnsfrskringar, Nordea, SEB och Swedbank.
121
Svenskarnas betalningsvanor
r att ka kunskapen om svenska folkets betalningsvanor genomfrde Riksbanken under hsten 2012 en enktunderskning. Underskningen syftade till att spegla normalsvenskens betalningsbeteende genom att tcka in personer bde p landsbygden och i stderna samt med olika utbildningsbakgrund och lder. Riksbanken genomfrde liknande underskningar 2009 och 2010. Resultaten frn underskningen visar att i stort sett alla, drygt 95 procent, av de svarande har tillgng till ett bankkort, vilket r en liten kning frn 2010. Siffrorna fr de som har mjlighet att betala rkningar via en Inter-
netbank och tillgng till kreditkort r i stort sett ofrndrade sedan 2010, knappt 80 procent respektive drygt 40 procent. Resultaten visar ocks att andelen som har mjlighet att betala rkningar med en pappersblankett som skickas via posten har minskat frn cirka en tredjedel till knappt en fjrdedel sedan 2010. Cirka 60 procent uppger att de har anvnt autogiro under den senaste mnaden. Drygt 60 procent har handlat varor p Internet. D r det vanligaste betalsttet kort. Cirka hlften av de svarande har dock betalat via faktura ngon gng och en knapp tredjedel via direktbetalning, det vill sga dr man
Diagram 33. betalningsstt som anvnts den senaste mnaden Procent

Bankkort Kontanter Betalning av rkning via internetbank Autogiro verfring mellan bankkonton Kreditkort Betalning av rkning via blankett Betalning med e-pengar Betalning med mobiltelefon i butik 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Klla: Riksbanken
122
fljer en lnk frn webbutiken till Internetbanken dr betalningen utfrs direkt frn bankkontot. Det r skillnad mellan vilka betalningsstt de svarande har tillgng till, och vilka de faktiskt anvnt under den senaste mnaden. Diagram 33 visar vilka betalningsstt de svarande anvnt. Fr kontantbetalningar och kortbetalningar r de dock i stort sett samma de som har tillgng till kontanter och kort anvnder ocks dessa. Men fr betalningar med till exempel e-pengar ssom Paypal uppger cirka en sjttedel att de har tillgng till dessa men bara cirka 5 procent uppger att de har anvnt en sdan betaltjnst senaste mnaden. Intervjupersonerna fick ocks svara p hur de betalade vid det
senaste inkpstillfllet. Svaren hr visar p en trend att andelen kortbetalningar kar och andelen kontantbetalningar minskar. Knappt 60 procent svarade att de anvnde bankkort och en tredje del att de anvnde kontanter. Som diagram 34 visar var kontanter fortfarande det vanligaste betalningssttet fr inkp under 100 kronor medan bankkort var det vanligaste sttet att betala fr inkp ver 100 kronor. Diagrammet visar ocks att viljan att betala med bankkort verkar ka successivt i takt med att inkpsbeloppet kar. Samma mnster verkar glla fr kreditkort som ocks anvnds oftare ju strre kpbeloppet r. P frgorna om de upplever att det gr snabbt och enkelt att betala med kort eller kontant i butik
Diagram 34. Stt att betala vid olika inkpsbelopp Procent
<100
100500
>500
10
20
30
40
50
60
70
80
90
100
Kontanter Kreditkort Bankkort

Klla: Riksbanken
123
r siffrorna i stort sett lika 90 procent svarade ja p dessa frgor fr respektive betalstt. De svarande upplevde att de i huvudsak knner sig trygga med att anvnda svl kort och kontanter som Internetbanker. Nr det gller automatuttag tar de flesta svarande ut pengar en till tre gnger i mnaden. Drygt en av tio uppger att de tar ut pengar en eller flera gnger per vecka. Uttag p mellan 200 och 400 kronor r vanligast, men en knapp fjrdedel uppger att de tog ut ver 1000 kronor vid senaste uttagstillfllet. Ungefr hlften av de tillfrgade tar aldrig ut pengar vid kassan i butik. Fr de som tar ut pengar vid kassan r det vanligaste uttagsbeloppet 200 till 400 kronor. Om man ser till bakgrunds variabler i underskningen framgr vissa skillnader. Bland annat anvnder personer ver 45 r oftare kontanter, srskilt d det handlar om inkp upp till 500 kronor. Att de som r 44 r eller yngre oftare anvnder
bankkort ven vid mindre inkp tyder p att valet av betalningsstt r en generationsfrga. ven beteende mnstret vid automat uttag pekar p detta. Medan yngre personer oftare tar ut mindre summor i uttagsautomat tar ldre personer oftare ut summor ver 1000 kronor. ven skillnader mellan knen gr att utlsa av underskningens resultat. Mn tenderar att i h gre grad anvnda kontanter och oftare anvnda uttagsautomater, medan kvinnor i hgre grad anvnder bankkort och oftare n mnnen tar ut pengar i samband med kp i butik. Ocks utbildning och inkomstniv tycks pverka betalningsvanorna. Svarande med en rsinkomst p mindre n 240000 kronor anvnder oftare kontanter n de med hgre inkomst. Universitets- och hgskoleutbildade anvnder svl bankkort som kreditkort mer n de som har en lgre utbildningsniv.
124
System i den finansiella infrastrukturen

Hr beskriver vi de system som hanterar betalningar och handel med finansiella instrument i Sverige i dag. Dessa system utgr hrnstenarna i den svenska finansiella infrastrukturen.
RIX SYSTEMET FR STORA BETALNINGAR146
Stora delar av bankernas betalningar gr via respektive banks konton i Riksbankens betalningssystem fr stora betalningar, RIX. Alla banker och clearingorganisationer deltar i systemet (se figur 11).147 Riksbanken ger och driver systemet och r ven deltagare. RIX utgr en viktig knutpunkt i infrastrukturen. ver bankernas konton i Riksbanken sker dels de direkta betalningarna mellan bankerna, dels den slutliga avvecklingen av betalningsuppdragen frn bankkunderna. Det innebr att de flesta betalningar som medfr en verfring frn ett konto i en bank till ett konto i en annan bank avvecklas ver bankernas konton i RIX. Dessutom avvecklas betalningar som hrrr frn transaktioner med finansiella instrument i RIX. Avvecklingen r baserad p principen bruttoavveckling i realtid.148 Detta innebr att betalningarna avvecklas omedelbart, en och en, under frutsttning att betalaren har tillrckligt med likvida medel, det vill sga pengar p sitt konto. Denna avvecklingsmetod medfr snkta avvecklingsrisker men r i gengld likviditetskrvande.149 Fr att betalningarna ska avvecklas smidigt kan bankerna tcka sitt behov av likviditet genom att lna i Riksbanken under dagen. All sdan utlning sker mot fullgoda skerheter. Vissa betalningar behandlas frst hos ngon av clearingorganisa tionerna Bankgirot, Euroclear Sweden, NASDAQ OMX DM, EMCF eller CLS (se mer om dessa system nedan). Drefter avvecklas endast det resterande nettobeloppet i RIX. Majoriteten av alla betalningar skickas dock direkt frn deltagarna fr avveckling i RIX. Under 2012 var antalet transaktioner i RIX i genomsnitt omkring 14 495 per bankdag och den genomsnittliga dagsomsttningen var 498 miljarder kronor.
146 Fr mer information om Riksbankens betalningssystem fr stora betalningar, RIX, se www.riksbank.se. 147 Bankerna deltar antingen som direkta eller indirekta deltagare. 16 svenska kreditinstitut samt Bankgirot, EMCF, Euroclear Sweden, NASDAQ OMX DM, CLS, Riksglden och Riksbanken deltar i RIX. 148 P engelska Real-time gross settlement, RTGS. 149 Vid multilateral nettoavveckling kvittas alla deltagares skulder mot varandra. Denna metod r mindre likviditetskrvande men mer riskfylld, eftersom hela avvecklingen stoppas om en enda deltagare oavsett storlek inte fullgr sina skyldigheter.
125
BANKGIROT150 BETALNINGSSYSTEM FR MASSBETALNINGAR
Bankgirot r en bankgd clearingorganisation som etablerades 1959 och som ger och skter driften av ett generellt betalsystem, bankgirosystemet. I egenskap av clearingorganisation erbjuder Bankgirot ven en clearing- och avvecklingstjnst som tillsammans med bankgiro systemet utgr Bankgirots betalningssystem. Genom Bankgirots betalningssystem frmedlas massbetalningar som bde utgrs av egna bankgiroprodukter och av betalningsprodukter med andra gare. Bankgirot erbjuder utver detta tjnster som inte rr rena betalningar, ssom elektronisk identifiering och elektronisk faktura. Bankgirot sammanstller och frmedlar information till bankerna om storleken p de verfringar som ska gras och till vilket konto verfringarna ska ske. Betalningarna avvecklas i svenska kronor eller euro. Avvecklingen av betalningar i svenska kronor grs i RIX och r baserad p bruttoavveckling i realtid. Fr betalningsuppdrag i euro tar respektive betalande bank emot avvecklingsunderlag frn Bankgirot och skickar sedan sjlva dessa till Europeiska centralbankens avvecklingssystem TARGET2, direkt eller via sin kontofrande bank. Bankgirot ansvarar drefter fr att matcha och bekrfta att avvecklingen har genomfrts. Denna procedur grs fr ett antal olika betalningsprodukter
Figur 11. Det svenska betalningssystemet
Sveriges riksbank
EMCF Euroclear Sweden
Riksglden
RIX
NASDAQ OMX DM Bankgirot CLS
Nordea
Swedbank
Svenska Handelsbanken
SEB
Andra banker
Lokala sparbanker
150 BGC bytte under 2012 namn till Bankgirot som varumrke. Bankgirosystemet har tidigare kallats Bankgirot men kallas nu allts bankgirosystemet. Fr mer information om Bankgirot, se www.bankgirot.se.
126
som utformats fr att tcka olika behov. Exempel p sdana r giro betalningar, autogirobetalningar, betalningar frn fretag, kontoinsttningar av lner och skatteinbetalningar. Bankgirot tillhandahller ocks clearing- och avvecklingstjnster fr ytterligare betalningsprodukter. Dessa betalningsprodukter r konto-till-konto-verfringar, blankettbetalningar via Privatgirot, kontantuttag via Evry151 och Swedbank, kortbetalningar via MasterCard och Visa samt delar av Riksbankens kontanthantering. Under 2012 frmedlades i genomsnitt 3,7 miljoner betalningstransaktioner per bankdag till ett genomsnittligt dagsbelopp om 45,4 miljarder kronor via Bankgirots betalningssystem. Bankgirot har utvecklat ett nytt avvecklingssystem, Betalningar i Realtid. Systemet tillhandahller avveckling av betalningar i realtid dygnet runt alla dagar i veckan mellan deltagande banker. Den frsta tjnsten som brjade anvnda Betalningar i Realtid var Swish i slutet av 2012 (se rutan Swish en ny mobilbetalningstjnst).
EUROCLEAR SWEDEN CENTRAL VRDEPAPPERSFRVARARE152
Som tidigare nmnts krver transaktioner med finansiella instrument avveckling i tv led. Det ena ledet utgrs av vrdepapper och det a ndra ledet av betalningar. Vidare krvs system fr registrering av vrde papperen och kontohllning. I Sverige r det Euroclear Sweden som registrerar och kontohller vrdepapper samt avvecklar transaktioner frn aktiemarknaden och rntemarknaden. ven vissa transaktioner frn derivatmarknaden avvecklas i detta system. Vrdepapper existerar nstan bara som elektroniska registreringar. Drfr r den som fr det centrala registret ver olika deltagares innehav en viktig aktr i den finansiella infrastrukturen. Fr emittenter hos Euroclear Sweden registreras alla transaktioner som uppstr vid emissioner i svenska kronor, vid pantsttning och vid handel med vrdepapper i Sverige. En transaktion med aktier eller rntebrande vrdepapper brjar med att en investerare ger sin mklare i uppdrag att kpa eller slja, till exempel via sin Internetbank. Mklaren kan sjlv trda in som motpart eller ska efter en motpart p en marknadsplats, exempelvis en brs. Nr mklaren har hittat en motpart att handla med och transaktionen gr till avslut informerar mklaren Euroclear Sweden. Hr startar en matchningsprocess dr kp- och sljinstruktioner paras ihop. Euroclear
151 Tidigare fretagsnamn r EDB och CEKAB. 152 Den engelska termen fr central vrdepappersfrvarare r CSD, vilket str fr Central Securities Depository. Fr mer information om Euroclear Sweden, se www.ncsd.eu.
127
Sweden kontrollerar mklarens identitet och att mklaren och motparten (mklare eller central motpart) r verens om vilket vrdepapper det gller, antal/nominellt belopp, likvid (kpeskilling), handelsdag och likviddag (avvecklingsdag). P likviddagen kontrolleras alla matchade instruktioner som har registrerats med den aktuella dagen som likviddag. Euroclear Sweden kontrollerar att sljaren kan leverera vrdepapperet och att kparen kan betala. Drefter avvecklas transaktionen och pengar och vrdepapper byter gare. Euroclear Sweden anvnder ett antal processer som minskar behovet av likviditet och vrdepapper i systemet. Dessa optimeringsprocesser krs kontinuerligt under dagen s att flera instruktioner kan avvecklas samtidigt, och avveklingen e f fektiviseras genom att kp- och sljinstruktioner kan stnga ut varandra. Eftersom transaktioner med finansiella instrument ofta omfattar stora belopp r det viktigt att bda leden i transaktionen slutfrs vid samma tidpunkt, det vill sga att pengar och vrdepapper verfrs samtidigt.153 Fr att ytterligare minska riskerna sker avvecklingen p likvidkonton som tillhandahlls av centralbanken, vilket innebr att avvecklingen sker i centralbankspengar. Fr detta ndaml lter Riksbanken Euroclear Sweden administrera konton i RIX. Fr att tcka det behov av likviditet som en deltagare kan ha vid vrdepappersavvecklingen kan denne flytta likvida medel mellan de Riksbankskonton som Euroclear Sweden administrerar och de vanliga RIX-kontona nr som helst under dagen. Riksbanken kan ven bevilja krediter under dagen p dessa konton. Under 2012 uppgick beloppet fr avvecklingen av aktietransaktioner till i genomsnitt 32 miljarder kronor brutto per dag. Motsvarande siffra fr rntemarknadstransaktioner uppgick till 368 miljarder kronor.154 Vrdet av rntemarknadstransaktionerna r sledes strre n det p aktiemarknaden. Dock r antalet transaktioner mycket strre p aktiemarknaden. Dr avvecklades i genomsnitt 41900 transaktioner om dagen medan genomsnittet p rntemarknaden var 1400 transaktioner.
153 Detta kallas betalning mot leverans. Det engelska begreppet r DvP (Delivery versus Payment). 154 Utver de rntebrande papper som institutionella investerare handlar med p rntemarknaden, hanterar Euroclear Sweden vissa rnteinstrument som riktar sig frmst till privatpersoner, p samma stt som aktietransaktioner. Dessa finns med i aktiemarknadsstatistiken och inte i rntemarknadsstatistiken.
128
NASDAQ OMX DM CENTRAL MOTPART I DERIVATCLEARINGEN155
NASDAQ OMX Derivatives Markets (NASDAQ OMX DM) hanterar standardiserade derivatkontrakt samt repor genom att agera central motpart och drigenom hantera den risk som en ppen position mot en transaktionsmotpart fr med sig. Nr NASDAQ OMX DM gr in som central motpart i affren mellan kpare och sljare innebr det att varje transaktion erstts med tv nya affrer, dr NASDAQ OMX DM r sljare till alla kpare och kpare till alla sljare. Som en fljd av detta har de ursprungliga parterna en fordran p, eller skuld till, NASDAQ OMX DM i stllet fr till varandra. Det innebr att de motpartsrisker som parterna skulle ha haft mot varandra verfrs p NASDAQ OMX DM. Nr derivatkontraktet tecknas uppstr i de flesta fall betalnings flden; vid till exempel en optionsaffr uppstr en optionspremie.156 ven under derivatkontraktens lptid kan betalningar frekomma. Dessa betalningar clearas p NASDAQ OMX DM och avvecklas i RIX. Nr derivatkontraktet frfaller sker en avrkning, antingen genom en kontantbetalning eller genom att den avtalade mngden av det underliggande instrumentet levereras. Vid kontantavrkning clearas beloppet hos NASDAQ OMX DM och avvecklas direkt i RIX. Vid leverans av det underliggande vrdepapperet avvecklas vrdepappersledet i affren genom att vrdepapperet verfrs i Euroclear Swedens system, medan avvecklingen av betalningsledet sker p de konton i RIX som Euroclear Sweden administrerar. NASDAQ OMX DM r en bifirma till NASDAQ OMX Stockholm 157 AB. NASDAQ OMX Stockholm AB erbjuder handel i flera olika t yper av instrument och p flera marknader.158 Under 2012 clearades dagligen i genomsnitt cirka 450 000 derivatkontrakt och repor hos N ASDAQ OMX DM.
EMCF CENTRAL MOTPART I AKTIECLEARINGEN159
European Multilateral Clearing Facility (EMCF) r den centrala motpart som clearar flest svenska aktier. De flesta av aktierna som handlas p brsen i Stockholm160 mste clearas via EMCF. De aktier p brsen i
155 Fr mer information om NASDAQ OMX DM, se www.nasdaqomx.com/europeanclearing. 156 Priset p en option kallas optionspremie. Det speglar ersttningen fr den risk som utfrdaren av optionen tar. 157 En bifirma r ingen egen juridisk person utan avser en viss del av ett bolags verksamhet. En bifirma registreras hos Bolagsverket. 158 Se avsnittet om aktiemarknaden i kapitlet De finansiella marknaderna. 159 Fr mer information om EMCF, se www.euromcf.nl. 160 Brsen i Stockholm heter NASDAQ OMX nordiska brser.
129
Stockholm som clearas av EMCF r de som tillhr listan Large Cap. Frutom aktier p brsen i Stockholm clearar EMCF ocks aktier p ett flertal andra handelsplatser i Europa. Clearingtjnsten som EMCF erbjuder innebr att EMCF gr in som motpart i aktietransaktionerna i dess medlemmars stlle. Den motpartsrisk (risken att den kpande eller sljande motparten inte kan leverera aktier eller pengar i enlighet med den genomfrda aktieaffren) som parterna skulle ha haft mot varandra verfrs drmed p den centrala motparten. Sjlva clearingen utfrs enligt principen om multilateral nettning. Den slutliga avvecklingen av svenska aktietransaktioner sker i Euroclear Sweden. Under 2012 clearades dagligen svenska aktietransaktioner till ett vrde av i genomsnitt 15 miljarder kronor i EMCF.
CLS SYSTEM FR VALUTAAVVECKLING161
Som tidigare nmnts kan avvecklingen av valutatransaktioner ge upphov till stora risker om de tv leden i en valutatransaktion avvecklas separat i respektive land. Det tidsglapp som uppstr ger upphov till stora exponeringar mellan bankerna. Fr att minska dessa risker startades Continuous Linked Settlement (CLS) i september 2002. I CLS avvecklas valutatransaktioner enligt principen betalning mot betalning.162 Det sker genom att de banker som deltar har konton ett fr varje valuta i CLS dr de bda valutorna i en transaktion verfrs samtidigt. CLS har i sin tur konton i de deltagande valutaomrdenas respektive centralbank. Nettot av varje medlems transaktioner betalas in eller ut frn CLS via respektive lands system fr stora betalningar, i Sveriges fall RIX. Drmed elimineras avvecklingsriskerna. Systemet drivs av CLS Bank som har sin hemvist i USA. Under 2012 uppgick omsttningen i CLS som helhet till i genomsnitt 4884 miljarder amerikanska dollar per dag. Omsttningen per dag i systemet r allts betydligt strre n Sveriges rliga bruttonationalprodukt (BNP).163 Den svenska kronan str endast fr 1,4 procent av den totala omsttningen vilket utgr 452 miljarder svenska kronor. Samtliga fyra svenska storbanker r direkta deltagare164 i CLS och ett flertal valutor ingr i systemet.165
161 Ls mer om CLS och eliminering av avvecklingsrisker i samband med valutaaffrer i Progress in reducing foreign exchange settlement risk, Committee on Payment and Settlement Systems, BIS, maj 2008. 162 Den engelska termen fr betalning mot betalning r Payment versus Payment (PvP). 163 Sveriges BNP uppgick r 2012 till cirka 547 miljarder amerikanska dollar (berknat med en genomsnittlig vxelkurs p 6,50) eller till cirka 3 555 miljarder svenska kronor. 164 Utver direkta deltagare har CLS ocks tredjepartsdeltagare som anvnder CLS system via en direkt deltagare. 165 De valutor som ingr i systemet r fr nrvarande amerikanska dollar, australiensiska dollar, brittiska pund, danska kronor, euro, hongkongdollar, israeliska shekel, japanska yen, kanadensiska dollar, koreanska won, mexikanska peso, norska kronor, nyzeelndska dollar, schweizerfranc, singaporedollar, svenska kronor och sydafrikanska rand.
130
Betalningsstrmmar i den svenska finansiella infrastrukturen

Riksbankens betalningssystem, RIX, r det centrala systemet i den finansiella infrastrukturen. Under 2012 avvecklades i genomsnitt cirka 498 miljarder kronor varje dag. Det innebr att ett vrde motsvarande Sveriges BNP omstts i RIX p cirka sju dagar. Det r bankerna som str fr de strsta fldena i RIX. Via bankerna hanterar i sin tur hushll, fretag och myndigheter strre delen av sina betalningar. I figur 12 redovisas olika typer av betalningar som avvecklas i RIX. Betalningarna sker, som beskrivits tidigare, antingen direkt i RIX, eller via clearing i Euroclear Sweden, NASDAQ OMX DM, Bankgirot, EMCF eller CLS innan de slussas vidare fr avveckling i RIX. De siffror som presenteras i figuren r indikativa och ger en uppskattad bild av de belopp fr olika typer av betalningar som avvecklades i RIX en genomsnittsdag 2012. Siffrorna fr CLS r dubbelrknade. Anledningen r att bda vrdena i en valutatransaktion, den svenska och den utlndska valutan, genererar ett betalningsflde. De olika systemen kan i vissa fall minska det totala fldet genom att omvandla bruttopositioner till nettopositioner vilket beskrivs nedan. Som framgr av figuren ger handeln p rntemarknaden upphov till de strsta betalningsfldena i infrastrukturen. Under 2012 avvecklade Euroclear Sweden i genomsnitt 368 miljarder kronor per dag frn rntemarknaden.166 Med rntemarknaden avses avistahandel och derivathandel i den mn de leder till leverans av ett underliggande vrdepapper. Euroclear Sweden avvecklade ocks 32 miljarder kronor per dag frn transaktioner som hrrr frn aktiemarknaden.167 Dessa vrden avvecklades p de konton som Euroclear Sweden administrerar i RIX och avser leveranser av underliggande vrdepapper, undantaget interna transaktioner d en clearingmedlem har sig sjlv som motpart p brsen. Siffran inkluderar handel svl p som utanfr brsen. EMCF, som agerar central motpart p aktiemarknaden, clearade under 2012 aktietransaktioner fr 15 miljarder kronor. Efter clearing och nettning avvecklades sedan 5 miljarder av dessa genom Euroclear Sweden. Derivathandeln p NASDAQ OMX DM genererar frhllandevis sm betalningsstrmmar. Dessa utgrs av likvidbelopp fr derivattransaktioner, exempelvis aktieoptioner, aktieterminer, indexoptioner och indexterminer. Endast en mindre del av omsttningen frn derivattran166 Utver de rntebrande papper som institutionella investerare handlar med p rntemarknaden, hanterar Euroclear Sweden vissa rnteinstrument som riktar sig frmst till privatpersoner p samma stt som aktietransaktioner. Dessa finns med i aktiemarknadsstatistiken och inte i rntemarknadsstatistiken. 167 6 miljarder kommer frn transaktioner som clearats och nettats hos EMCF.
131
saktioner genererar en faktisk betalning eftersom derivatpositioner i stor utstrckning nettas mellan aktrer. De underliggande vrdena kan i flera fall vara stora, men de vrden som faktiskt avvecklas, och drmed betalas, r begrnsade. Beloppen nettas i NASDAQ OMX DM:s system och det r endast en liten del som slutligen avvecklas i RIX. Denna siffra fr 2012 var 233 miljoner kronor per dag. De kontobaserade massbetalningarna hanteras via Bankgirot. Det rr sig om majoriteten av alla betalningar till och frn privatpersoner och de flesta fretag, i form av exempelvis lneutbetalningar, kortkp och leverantrsbetalningar. I Bankgirots system clearades i genomsnitt 45 miljarder kronor per dag under 2012. Efter nettning i Bankgirot terstod 37 miljarder kronor per dag att betala mellan de stora bankerna (det vill sga avvecklas i RIX). Valutahandeln kan ur clearing- och avvecklingssynpunkt hanteras p tv olika stt, i CLS eller via en korrespondentbank. Betalningar i svenska kronor fr valutatransaktioner baseras oftast p valutakonFigur 12. Betalningsstrmmar i den svenska finansiella infrastrukturen Miljarder kronor, genomsnitt per dag 2012
Aktiemarknaden Derivatmarknad
32
Rntemarknaden
368
Euroclear Sweden hanterar den strsta delen av avvecklingen av vrdepapper och derivat p aktie- och rntemarknaden. NASDAQ OMX DM clearar en liten del av de derivat som handlas p marknaden, och skickar ocks avvecklingsinstruktioner till Euroclear Sweden. EMCF agerar central motpart p aktiemarknaden och skickar avvecklingsinstruktioner till Euroclear Sweden. En stor del av de valutatransaktioner och valutaderivat som ings hanteras av CLS, resterande del hanteras bilateralt mellan marknadsaktrer. Bankgirot hanterar och clearar mass betalningar p den svenska marknaden. Massbetalningarna avvecklas sedan i RIX.
Valutamarknaden
50
RIX Massbetalningar
37
Utlandsbetalningar
171
Inhemskabetalningar
74
Utlandsbetalningar och inhemska betalningar avvecklas direkt i RIX av de marknadsaktrer som ocks r medlemmar i RIX. En utlandsbetalning r en betalning frn en svensk bank till en utlndsk banks korrespondentkonto hos en annan svensk bank. Inhemska betalningar r strre betalningar mellan banker som inte gr via Bankgirot.
Kllor: Riksbanken, Euroclear Sweden och EMCF
132
trakt, antingen avista- eller terminskontrakt, eller hanteras som en valutaswap eller option. Till strsta delen sker betalningarna i CLS. ven de utlandsbetalningar som har direkt upphov i valutaaffrer sker till vervgande delen i CLS. Majoriteten av dessa betalningar, 452 miljarder per dag, clearades ocks i CLS. Efter nettning terstod endast 19 miljarder kronor per dag, som slutligen avvecklades i RIX. De valuta transaktioner som clearades via en korrespondentbank och avvecklades i RIX uppgick till 31 miljarder kronor per dag under 2012. Dessa transaktioner utgrs av interbankbetalningar vid valutaaffrer, exempelvis en verfring mellan en svensk bank och en utlndsk banks konto i en annan svensk bank. Tillsammans uppgick allts det som hrrr frn valutahandel och avvecklas i RIX till 50 miljarder kronor per dag. En av de strsta posterna i RIX r utlandsbetalningar, det vill sga betalningar i svenska kronor som gr till en svensk bank vilken i sin tur r korrespondentbank fr en utlndsk bank. Detta kallas ven utlandsclearing, och stod fr betalningar som uppgick till 171 miljarder kronor per dag. Om den mottagande svenska banken har konto hos den utlndska banken uppstr ingen transaktion i RIX. Det rapporterade vrdet p 171 miljarder kronor per dag avser allts bara de betalningar som sker mellan svenska banker, dr ngon bank har agerat som korrespondentbank fr en utlndsk bank. Det totala vrdet p utlandsbetalningarna r drfr troligen betydligt strre. Inhemska betalningar, som gav upphov till ett genomsnitt p 74 miljarder kronor per dag under 2012, avser dels betalningar som hrrr frn penningmarknadens kortaste del och dels rena interbankbetalningar. Dessa betalningar r i SEK och uppstr mellan svenska banker i Sverige. En interbankbetalning kan exempelvis uppst nr ett fretag snabbt behver betala till ett annat fretag och fretagen har olika banker. I detta fall passerar betalningen RIX. En mindre betalning som inte r brdskande gr vanligtvis via Bankgirot.
133
n Bilaga 1. Tabeller
Tabell A. Aktieomsttning och marknadsvrde p Stockholmsbrsen Miljarder kronor
AKTIEOMSTTNING MARKNADSVRDE
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Stockholmsbrsen
2453 3391 3764 5519 6525 4694 3393 3627 3684 2769
2314 2699 3507 4227 3959 2239 3413 4230 3496 3916
Tabell B. Emittenter och placerare p obligations- och penningmarknaden Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Emittenter p obligationsmarknaden Staten Bolneinstitut Banker Kommuner och landsting Icke-finansiella fretag vriga kreditmarknadsfretag Summa Emittenter p penningmarknaden Staten Bolneinstitut vriga kreditmarknadsfretag Icke-finansiella fretag Kommuner Banker Summa Placerare p obligationsmarknaden AP-fonden Frskringsbolag Banker Utlandet Fretag och vriga Summa
Placerare p penningmarknaden
770 549 46 14 120 62
810 552 70 13 112 71
817 685 91 16 129 71
812 747 115 20 116 81
768 821 196 21 137 90
753 741 802 796 761 937 1035 1105 1241 1204 298 290 376 380 460 18 18 18 30 40 169 175 186 192 229 88 71 78 94 70
1561 1629 1807 1890 2032 2263 2329 2564 2733 2764 269 104 16 51 5 45 490 197 542 177 455 189 267 93 9 62 5 47 483 223 599 129 529 149 294 72 10 62 6 69 515 266 613 262 638 28 259 113 9 66 11 62 520 301 701 281 545 61 180 106 19 96 5 108 515 326 744 337 537 88 139 105 45 97 9 96 491 116 72 12 73 6 62 341 92 14 12 58 10 37 223 72 10 34 68 14 48 246 105 12 29 73 15 51 285
266 268 293 308 315 834 1114 1087 1205 1219 475 473 346 364 367 459 462 581 762 732 228 12 257 94 131
1561 1629 1807 1890 2032 2263 2329 2564 2733 2764 2 116 138 85 149 490 2 108 152 82 133 483 7 135 129 75 168 515 3 88 151 52 226 520 4 92 87 43 289 515 6 42 133 75 235 491 0 23 119 54 145 341 1 26 64 23 109 223 0 30 52 39 125 246 10 49 74 56 95 285
AP-fonden Frskringsbolag Banker Utlandet Fretag och vriga Summa
Kllor: SCB, rsredovisningar (AP-fonden) och Riksbanken
135
Tabell C. Genomsnittlig omsttning per dag p obligationsmarknaden Miljarder kronor

STATSOBLIGATIONER BOSTADSOBLIGATIONER
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Riksbanken
19,5 22,5 28,1 29,5 29,7 22,0 16,6 17,7 17,5 19,7
9,5 9,1 9,5 10,2 13,2 15,2 12,4 13,3 12,5 14,4
Tabell D. Genomsnittlig omsttning per dag p penningmarknaden Miljarder kronor

STATSSKULDVXLAR BOSTADSCERTIFIKAT
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Riksbanken
10,6 12,2 9,9 10,4 8,3 7,4 4,0 4,1 3,1 3,8
3,4 3,1 2,0 2,7 2,2 2,1 1,7 0,7 0,4 0,4
Tabell E. Genomsnittlig omsttning per dag i repor Miljarder kronor
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Riksbanken
123,8 122,9 141,2 176,0 196,4 170,3 92,1 118,7 119,7 124,1
136
Tabell F. Den monetra basen i Sverige 2012 Miljarder kronor

Utelpande sedlar och mynt Skulder till penningpolitiska motparter Emitterade riksbankscertifikat Monetra basen
Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Klla: Riksbanken
95,3 94,2 94,7 93,9 93,8 95,5 94,8 94,2 93,3 92,5 92,3 96,4
21,8 23,0 22,1 31,1 31,2 29,6 30,3 30,4 31,8 29,8 33,2 26,2
0 0 0 0 0 0 0 0 0 3,0 0 3,0
117,1 117,2 116,8 124,9 125,0 125,1 125,1 124,5 125,1 125,3 125,6 125,6
Tabell G. Genomsnittlig omsttning per dag p den svenska valutamarknaden Miljarder kronor
AVISTA TERMINER OPTIONER
LNGA VALUTAmarknadsSWAPPAR
KORTA VALUTAmarknadsSWAPPAR
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
41 50 58 70 84 81 70 72 77 77
14 14 17 23 39 34 28 26 28 23
31 8 12 14 14 9 13 13 13 11
49 55 66 75 91 103 112 121 126 123
74 79 116 128 141 137 108 96 96 98
Anm. Uppdelningen av lnga och korta valutaswappar fljer hr enligt Riksbankens definition nr det gller insamling av omsttnings s tatistik. Korta swappar lptid upp till tv dagar. Lnga swappar lptid frn tv dagar till 18 mnader. Klla: Riksbanken
Tabell H. De finansiella intermedirernas balansomslutning och tillgngar vid utgngen av 2012 Miljarder kronor
BALANS UTLNING OMSLUTNING/ PLACERINGS- TILL ALLMNHETEN TILLGNGAR VRIG UTLNING RNTEBRANDE VRDEPAPPER
AKTIER
VRIGT
Kreditinstitut Banker Bolneinstitut vriga kreditmarknadsfretag Summa kreditinstitut Placerare Frskringsbolag AP-fonder Fondbolag Summa placerare Vrdepappersbolag
6242 2462 883 9588 3165 1123 1795 6083 23
2685 2261 464 5410 52 52 0,5
1398 81 63 1542 19 19 5
794 21 201 1017 1286 405 399 2091 0,5
469 0 5 474 1569 621 1053 3244 0,5
896 99 150 1145 238 97 343 678 17
Anm. Kolumn ett visar balansomslutningen fr banker, bolneinstitut, vriga kreditmarknadsfretag och vrde pappersbolag, medan den fr frskringsbolag och AP-fonder visar placeringstillgngarna, samt frvaltade medel fr vrdepappersfonderna. Kllor: SCB, rsredovisningar och Riksbanken
137
Tabell I. Geografisk frdelning av storbankernas utlning 2012 Procent

Sverige vriga Norden Baltikum StorTyskland britannien vriga vrlden
Swedbank SEB Nordea Handelsbanken Fyra storbankerna
86,7 72,7 23,5 64,8 50,9
2,6 3,2 61,4 22,4 33,8
9,8 9,0 2,2 0,0 4,0
0,0 12,8 0,0 0,4 2,1
0,0 0,0 0,0 6,8 1,6
0,8 2,2 12,9 5,6 7,6
Klla: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken
Tabell J. De kreditgivande institutens utlning till allmnheten Miljarder kronor

BOLNEINSTITUT VRIGA KREDITMARKNADSFRETAG
TOTALT
BANKER
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Riksbanken
2688 2874 3237 3652 4185 4621 4719 4923 5219 5410
1160 1217 1419 1668 2259 2497 2355 2402 2543 2685
1284 1393 1529 1664 1595 1765 1972 2107 2193 2261
245 263 289 320 331 360 392 414 484 464
Tabell K. Bankernas tillgngar Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Utlning till svensk allmnhet Utlning till utlndsk allmnhet Riksglden och Riksbanken Utlning till svenska monetra finansinstitut Utlning till utlndska monetra finansinstitut Rntebrande vrdepapper vrigt Summa
Klla: Riksbanken
1027 127 12 451 298 361 313 2590
1042 170 11 615 352 369 605 3163
1181 224 14 669 442 503 609 3642
1345 291 32 721 547 569 681 4185
1880 323 56 621 748 634 691 4952
2027 415 262 964 713 927 969 6277
1890 359 265 940 737 1021 668 5880
2000 354 54 924 545 864 1155 5896
2132 365 63 794 582 778 1284 5997
2244 400 67 847 526 794 1331 6208
138
Tabell L. Bankernas utlning till allmnheten Miljarder kronor

svenska ICKEFINANSIELLA FRETAG Svenska HUSHLL Svensk offentlig sektor UTLNDSK ALLMNHET vrig svensk utlning
utlning
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Riksbanken
612 627 741 827 1093 1218 1050 1058 1144 1156
298 313 351 401 648 717 761 817 866 967
39 42 49 68 97 93 128 64 68 56
127 170 224 291 323 415 359 354 365 400
83 65 53 81 98 53 57 110 101 106
Tabell M. Bankernas skulder och eget kapital Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Inlning frn svensk allmnhet Inlning frn utlndsk allmnhet Inlning frn svenska monetra finansinstitut Inlning frn utlndska monetra finansinstitut Emitterade vrdepapper vrigt Eget kapital Summa
Klla: Riksbanken
1082 115 157 473 222 376 165 2590
1111 134 168 735 349 458 208 3163
1266 134 181 825 548 467 221 3642
1439 162 221 925 659 552 227 4185
1612 145 307 983 956 666 283 4952
1810 132 748 1113 1226 937 310 6277
1829 142 572 963 1372 617 384 5880
1987 144 264 859 1524 733 385 5896
2114 182 234 845 1626 593 403 5997
2257 203 243 715 1700 649 441 6208
Tabell N. Bankernas inlning frn allmnheten Miljarder kronor

svenska ICKEFINANSIELLA FRETAG Svenska HUSHLL Svensk offentlig sektor UTLNDSK ALLMNHET vrig svensk inlning
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Riksbanken
378 388 451 505 520 603 610 625 660 693
556 569 617 712 870 945 987 1080 1172 1269
43 42 56 70 63 93 84 68 68 80
115 134 134 162 145 132 142 144 182 203
19 45 48 24 159 170 148 214 215 216
139
Tabell O. Bankernas genomsnittliga in- och utlningsrnta samt statsskuldsvxelrnta Procent

UTLNINGSRNTA INLNINGSRNTA STATSSKULDSVXELRNTA 6 MNADER
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
4,71 3,91 3,30 4,37 5,17 4,28 2,35 3,42 4,28 3,57
1,41 0,93 0,73 1,82 2,78 1,73 0,27 0,95 1,59 1,10
2,65 2,03 1,95 3,13 4,19 1,15 0,22 1,54 1,31 0,90
Anm. Fr.o.m. september 2005 har flera strre frndringar i statistiken genomfrts. Klla: Riksbanken
Tabell P. Bolneinstitutens utlning till allmnheten Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Smhus Bostadsrtter Flerbostadshus Affrs- och kontorshus vriga Summa

Klla: Riksbanken
673 119 400 33 42 1267
749 152 400 28 40 1369
869 196 395 28 40 1528
966 240 391 28 37 1662
915 241 369 31 39 1595
979 279 389 35 83 1763
1069 329 432 52 88 1970
1135 372 434 62 103 2106
1184 395 441 71 102 2192
1216 413 453 79 99 2261
Tabell Q. Bolneinstitutens nyutlning frdelad p ursprunglig rntebindningstid Procent

Nya ln under mnaden
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Rrlig rnta Rntebindningstid 5 r Rntebindningstid > 5 r

Klla: Riksbanken
40,4 42,0 17,6
54,8 32,3 13,0
50,3 31,0 18,7
55,8 26,5 17,8
47,9 29,4 22,6
67,1 24,6 8,3
84,1 13,0 2,9
68,6 24,4 7,0
54,1 40,8 5,1
58,2 33,7 8,0
Tabell R. Bolneinstitutens lnestock frdelad p ursprunglig rntebindningstid Miljarder kronor

Stllning vid slut av mnaden
2003
2004
2005
2006
2007
2008
2009
2010
2011
2012
Rrlig rnta Rntebindningstid 5 r Rntebindningstid > 5 r Summa

Klla: Riksbanken
402 487 395 1283
496 615 283 1393
604 598 327 1528
705 603 356 1663
645 579 370 1595
799 616 348 1763
1130 523 319 1972
1152 786 140 2078
1040 992 131 2163
1019 1093 123 2235
140
Tabell S. Bolneinstitutens emitterade vrdepapper Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Certifikat Obligationer Varav skerstllda obligationer vriga vrdepapper Summa

Klla: Riksbanken
182 746 0 928
171 738 0 910
175 853 0 1028
146 1 043 0 1189
167 1 137 0 1304
81 1 286 0 1367
116 1 393 0 1509
10 1 432 1 431 0 1442
27 1 619 1 618 0 1646
22 1 621 1 620 0 1643
Tabell T. vriga kreditmarknadsfretags utlning till allmnheten Miljarder kronor

svenska ICKEFINANSIELLA FRETAG Svenska HUSHLL Svensk offentlig sektor UTLNDSK vrig svensk ALLMNHET utlning
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Riksbanken
84 91 104 116 114 135 150 160 183 183
102 114 115 121 124 91 97 104 110 67
34 37 38 41 42 49 54 54 76 94
23 21 33 42 51 83 89 96 115 119
1 0 0 1 1 2 2 0 0 1
Tabell U. Frskringsbolagens placeringstillgngar Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Livfrskringsbolag Skadebolag Summa

Klla: SCB
1443 329 1771
1567 363 1930
1833 420 2253
1990 439 2429
2132 468 2600
1931 447 2378
2246 485 2731
2459 498 2956
2447 497 2943
2665 500 3165
Tabell V. Frskringsbolagens frdelning av placeringstillgngarna Miljarder kronor

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Aktier Obligationer Korta placeringar Ln, vriga finansiella placeringar 1 Fastigheter Summa
697 783 176 57 59 1771
807 844 160 59 61 1930
1051 894 188 51 70 2253
1215 953 140 49 72 2429
1282 1016 148 78 76 2600
947 1164 133 68 65 2378
1344 1114 90 120 63 2731
1546 1087 94 164 66 2956
1383 1205 112 173 70 2943
1569 1219 123 183 70 3165
1. ndrad definition from frsta kvartalet 2009. I nuvarande definition ingr bland annat utlning, derivat och repor. Klla: SCB
141
Tabell X. Anvndning av olika betalningsinstrument

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal transaktioner, miljoner Kort Bankkort Kreditkort Gireringar Elektronisk Blankett Autogiro Checkar, inkl. postvxlar Totalt 759 670 89 418 335 83 130 1 1308 845 674 172 453 365 88 143 1 1442 479 369 110 7204 6732 472 302 59 8044 970 777 193 517 430 87 160 1 1648 537 413 124 8090 7635 456 344 55 9027 1212 972 240 575 484 91 197 1 1984 1405 1107 298 651 555 96 208 1 2265 1650 1322 328 699 605 94 229 1 2579 1773 1438 335 726 638 88 241 1 2741 1940 1558 382 768 686 82 272 0 2981 1982 1629 353 831 756 75 289 0 3103 2190 1810 380 859 789 70 297 0 3346
Transaktionsvrde, miljarder kronor Kort 408 Bankkort 331 Kreditkort 77 Gireringar 6355 Elektronisk 5803 Blankett 552 Autogiro 268 Checkar, inkl. postvxlar 46 Totalt
Klla: Riksbanken
562 651 718 745 783 796 849 432 477 520 540 563 577 617 130 174 198 206 220 219 232 8666 10020 10806 10615 11528 12604 13646 8269 9674 10499 10358 11315 12430 13471 397 346 307 257 213 174 175 384 424 452 469 504 543 545 54 60 69 42 27 30 40
7077
9666 11155 12045 11871 12842 13973 15080
Tabell Y. Korttransaktioner i betalningsterminaler och uttag via uttagsautomater Antal transaktioner i miljoner och miljarder kronor
2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Uttagsautomater Antal automater Antal transaktioner Transaktionsvrde Betalningsterminaler Antal automater Antal transaktioner Transaktionsvrde
Klla: Riksbanken
2699 328 276
2716 324 293
2814 321 289
2816 313 270
3085 320 240
3236 295 239
3319 267 229
3351 243 220
3566 226 206
3416 214 193
153055 161098 176637 184590 187330 194776 217760 203117 209631 213388 542 652 801 1000 1154 1358 1491 1644 1798 2046 241 270 312 384 436 477 501 556 597 654
Tabell Z. Genomsnittligt vrde p en kortbetalning Kronor 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Klla: Riksbanken
537 567 554 505 464 435 420 404 401 388
142
Tabell AA. Andelen elektroniskt initierade gireringar och verfringar Procent

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Andel av transaktionsvrde Andel av transaktionsvolym

Klla: Riksbanken
91,3 80,2
93,4 80,6
94,4 83,2
95,4 84,2
96,5 85,2
97,2 86,6
97,6 87,9
98,2 89,3
98,6 91,0
98,7 91,9
143
n Bilaga 2. Marknadskonventioner p den svenska rntemarknaden och valutamarknaden i svenska kronor

A. Konventioner p den svenska obligationsmarknaden Rntebas (Day count basis): Obligationer har 30E/360 dagar per r, dr 30E avser End-of-month. Kupongfrekvens (Coupon frequency): rlig kupong. Kvoteringsbas (Quotation basis): Priserna/rntorna ska uttryckas i decimaler. Handelsdag (trade date): Anges som T0. Lptider: Obligationslnets beteckning anger lptiden, vanliga lptider r exempelvis 2, 5 och 10 r. ven lngre lptider frekommer. Likviddag (Settlement date): Tre bankdagar frn handelsdagen (ven kallad T+3). Nr en obligation blir kortare n ett r benmns den fr period obligation (obligationen handlas T+2).
B. Konventioner p den svenska penningmarknaden Rntebas (Day count basis): Deposits, reporntor, statsskuldvxlar samt bank-, bostads- och Riksbankscertifikat faktiskt antal dagar/360 dagar per r (Actual/360). Kvoteringsbas (Quotation basis): Priserna/rntorna ska uttryckas i decimaler. Handelsdag (Trade date): Anges som T0. Lptider: Upp till 12 mnader. Vanliga lptider r 1, 3, 6, 9 och 12 mnader. Likviddag (Settlement date): Tv bankdagar frn handelsdagen (ven kallad T+2).
144
C. Konventioner p penningmarknadens kortaste lptidssegment Rntebas (Day count basis): Deposits och repor samt Riksbankens repo r: faktiskt antal dagar/360 dagar per r (Actual/360). Kvoteringsbas (Quotation basis): Priserna/rntorna ska uttryckas i decimaler. Handelsdag (Trade date): Anges som T0. Lptider: O/N (Over night) = i dag (T0) till i morgon (T1). T/N (Tomorrow/next) = i morgon (T1) till i vermorgon (T2). S/N (Spot/next) = i vermorgon (T2) till dagen efter (T3). 1w (One week) = i vermorgon (T2) och en vecka drefter (T2 till T9).
D. Konventioner fr valutamarknaden i svenska kronor Vxelkurskvotering (Foreign exchange quotation): 1 euro = x enheter SEK. Kvoteringsbas (Quotation basis): Priserna/rntorna ska uttryckas i decimaler. Handelsdag (Trade date): Anges som T. Likviddag (Value date): Tv bankdagar frn handelsdagen (ven kallad T+2).
145
n Bilaga 3. Publicerade rutor i de senaste fem utgvorna av Den svenska finansmarknaden

Den svenska finansmarknaden 2012 Tillsyn och reglering av den finansiella sektorn i Sverige Riksbankens faciliteter fr korta lneoch placeringsbehov Skerstllda obligationer i Sverige TED-spread och basis-spread olika riskmtt Kursskrad rnteparitet Den utlndska verksamheten en del av bankkoncernerna Bankernas marknadfinansiering Centrala regler inom finanssektorn Central motpartsclearing Risker i den finansiella infrastrukturen Vad kostar en betalning? Den svenska finansmarknaden 2011 Tillsyn och reglering av den finansiella sektorn i Sverige Riksbankens faciliteter fr korta lneoch placeringsbehov Riksbankens tgrder under den finansiella krisen avvecklas Skerstllda obligationer i Sverige Den svenska marknaden fr fretagsobligationer TED-spread och basis-spread olika riskmtt Kursskrad rnteparitet Hgfrekvenshandel Den utlndska verksamheten en del av bankkoncernerna Bankernas marknadsfinansiering Centrala lagar i finanssektorn Risker i den finansiella infrastrukturen Nya betaltjnstlagar Svenskarnas betalningsvanor Den svenska finansmarknaden 2010 Skerstllda obligationer i Sverige Riksbankens faciliteter fr korta lneoch placeringsbehov Riksbankens extra utlning pverkar balansrkningen RIBA och NOIS tv nya derivat p rntemarknaden
146
TED-spread och basis-spread olika riskmtt Kursskrad rnteparitet Att handla aktier via ett elektroniskt system Den utlndska verksamheten en del av bankkoncernerna Centrala lagar i finanssektorn Risker i den finansiella infrastrukturen SEPA och betaltjnstdirektivet TARGET2-Securities vrdepappersavveckling p en gemensam europeisk plattform Den svenska finansmarknaden 2009 Utvecklingstendenser i den europeiska aktiehandeln Att handla aktier via ett elektroniskt system Skerstllda obligationer i Sverige Riksbankens faciliteter fr korta lneoch placeringsbehov Riksbankens extra utlning pverkar balansrkningen TED-spread och basis-spread olika riskmtt Kursskrad rnteparitet Den utlndska verksamheten en del av bankkoncernerna Centrala lagar och fretagsformer i finanssektorn Nettning Risker i handel och avveckling av kreditderivat Single Euro Payments Area (SEPA) Den svenska finansmarknaden 2008 Integrationstendenser i aktiehandeln Nya handelsplatser i och med MiFID Riksbankens faciliteter fr korta lneoch placeringsbehov Kreditderivat och strukturerade produkter Kursskrad rnteparitet Storbankernas utlndska verksamheter Centrala lagar och fretagsformer i finanssektorn Single Euro Payments Area (SEPA) Nya betalningsinstrument
147
Register
A aktiefonder 91f aktiekapital 51, 70, 80, 87 aktiemarknaden 5f, 16, 41, 45, 51, 57, 59 aktieoption 53f, 59 aktier 5ff, 40, 45, 51ff, 90, 92f, 98ff, 106f, 127f Aktietorget 53, 55, 60f algoritmisk handel 57 allmnna rd 14, 101 andrahandsmarknad 30, 37 arbitrage 46 auktoriseras 105 avista 22, 42, 44ff avveckling 45, 57, 99f, 108f, 125, 127, 131 B bankaktiebolag 69f, 94ff banker 5, 8ff, 13, 16ff, 21, 25, 27, 32, 36, 41, 44f, 47, 49, 56f, 60, 62f, 66, 69f, 74, 76ff, 84, 86, 95ff, 111f, 125ff, 132f Bankgirot 126, 131ff bankrrelse 96 Baselregelverket 79 betalning med en mellanhand 103 betalningsinstrument 97f, 112f, 115, 118ff betalningssystem 12f, 24f, 121, 125ff, 131 betaltjnst 123 BIS 21, 44, 46ff
148
bolneinstitut 7, 16, 18, 21, 32, 62f, 69, 83f brs 38, 40, 51, 55ff, 59, 61, 107, 127 brshandlad fond 54 brsmedlemmar 56 brokers 37 buffertkapital 97, 99f Burgundy 55, 59ff C centralbank 13, 25, 47, 106, 130 centraliserad upplning 66 central motpart (CCP) 100, 108, 111, 129, 131f Certified Adviser 60 certifikat 16ff, 27, 36f, 84, 86 clearing 45, 59, 99f, 105f, 108f, 110, 126f, 129, 131f clearingorganisation 100, 105, 126 CLS 45, 112, 125f, 130f Contract For Difference (CFDkontrakt) 54 Courtage 54 Cross currency basis-swappar 43 Crosshandel 45 D dagslnemarknaden 21, 23, 26f, 75 debiterar 104, 106, 115 decentraliserad upplning 67 Delivery versus Payment (DvP) 107
depositkontrakt 21f, 38 derivat 8, 40, 53, 59 derivatinstrument 17, 31, 36, 38ff, 46, 107 derivatkontrakt 8, 49, 59, 81, 100, 110, 129 diskonteringsobligationer 30 diskretionr portfljfrvaltning 99 E elasticia 60 elektronisk handel 45 EMIR 100 emissioner 17ff, 35f, 94, 127 emittenter 17, 31, 52, 127 enkel betalning 103 e-pengar 113, 118f, 123 EU-frordning 96 Euribor 23, 43 Euroclear 57, 127, 131 European Multilateral Clearing Facility (EMCF) 57, 129 Europeiska banktillsynskommittn (EBA) 12 Europeiska systemrisknmnden 12 Exchange Traded Funds (ETF) 54 F finansbolag 7, 21, 34, 70, 76, 84ff Finansdepartementet 10, 12, 14f finansiella fretag 14, 56, 76f, 85, 102, 106 finansiell infrastruktur 5, 11, 14, 103f, 125 finansiell stabilitet 13, 49, 63, 84 finansieringsrrelse 96f Finansinspektionen 10ff, 14, 32, 34, 93, 96ff, 101
finjusterande operationerna 28 First North Premier 60 fondbolag 5, 62, 87, 91, 93, 101 foreign exchange swaps 42 freskrifter 14, 96 fretagsobligationer 33, 37 frordningar 11, 79, 96, 101 frskringsbolag 5, 16, 19, 37, 44, 62f, 87ff, 92 frvaringsinstitut 101 H handelsplattformar 55ff, 60 handelsstruktur 17, 36f, 43, 45, 56 hedgefonder 44, 92 hgfrekvenshandel 45, 57 I IMM-FRA 38f inlningsfretag 98 insttningsgaranti 15, 69, 78, 97 insiderbrott 100 interbank 7 interbankaktrer 37, 44 interbankhandel 37, 44 interbankmarknad 23, 44, 49, 74, 79 intradagsfaciliteter 25 investerarskydd 101 K kapitalkrav 80f, 110f kapitaltckning 97, 99 kapitaltillskott 98 kommissionshandel 94 Kommuninvest 33f, 85 kontofring 100 korrespondentbank 112, 132f kredit 26, 28, 85, 96, 115 kreditderivat 38
149
kreditgivande institut 8, 62, 69f kreditinstitut 25, 28, 51, 56, 93ff, 97f, 101 kreditmarknadsfretag 19, 34, 62, 69f, 84ff, 96ff kreditprvning 97 kreditrisk 10, 37, 79 kundhandel 37, 44 kupongobligationer 30 kursskrad rnteparitet 31, 41 L lagar 11, 96f, 101 Libor 23 likviditet 10f, 18, 21ff, 26f, 30f, 67, 69, 79, 125 livfrskringsbolag 88, 90, 92f M makrotillsyn 11, 13, 81 marknadsgarant (Market Maker) 54, 94 marknadsmissbruk 100, 110 marknadsplats 5, 14, 40, 51ff, 55, 59f, 107, 110 massbetalningar 103, 112f, 126, 132 M-betalningar 119 Memorandum of Understanding 12 motpartsrisk 22, 108, 111f, 130 multibank platforms 45 Multilateral Trading Facility 55, 60 N NASDAQ OMX Derivatives Markets 59, 129 NASDAQ OMX Stockholm 35, 40, 51, 55ff, 129 navvaluta 45, 46
150
nettning 42, 105, 106, 130ff nollkupongobligationer 30 Nordic Derivatives Exchange 35, 59 Nordic Growth Market (NGM) 55, 59 Nordic Large Cap 58 Nordic Mid Cap 58 Nordic Small Cap 58 O obligation 30, 37 obligationsmarknad 16f on-tap 32 option 40, 129 Over The Counter (OTC) 40, 44, 56, 59, 100, 107, 110f otillbrlig marknadspverkan 100 P pengar 6ff, 10, 13, 24f, 28, 30, 34, 72ff, 78f, 85, 98, 101, 113, 115, 118f, 121, 123ff, 128 penningmarknaden 16ff, 23, 30, 36f penningmngden 72ff penningpolitiken 12f penningpolitiska motparter 20, 22, 25, 34, 38, 40 penningpolitiska repor 25, 27 penningtvtt 97ff pensionsfonder 16, 20, 62, 87, 93 pensionsstiftelser 34, 90f placerare 8, 16f, 19f, 31ff, 52, 62, 87 placeringsrdgivning 101 primra penningpolitiska motparter 20, 22, 25, 34, 38, 40 primrmarknad 30
privata aktiebolag 52 privatobligationer 35, 36 publika aktiebolag 52, 55 R referensrnta 23, 49 reglerad marknad 55, 100 repor 21f, 25, 27, 30, 35, 42, 67, 129, 136, 141, 145 RIBA 38f, 146 Riksbankscertifikat 25, 27f Riksgldskontoret 12 riktade emissioner 36 riskkapital 15, 51f, 86f riskkapitalbolag 5, 52, 62, 87, 93 RIX 24ff, 28, 106, 121, 125f, 128ff, 131 rnteoch valutaswappar 42f, 46, 81 rntefonder 91f rnteoptioner 17, 38, 40 rnteswappar 39 rnteterminer 17, 38 S samverkansrd fr makrotillsyn 11 SAXESS 37, 56 skadefrskringsbolag 88 stabilitetsrd 12 statsobligationer 8, 15, 18, 22, 31, 35ff, 39
statsskuldvxel 18 Stibor 23, 43, 49f Stina 39 Stinaswappar 40 strukturerad produkt 40 Stende faciliteter 25f, 28 stdlagen 11, 15, 98 stdmyndighet 15 skerhetsmassa 32 skerstllda obligationer 32, 79, 82, 84 T transaktionsregister 100, 110 U understdsfreningar 90 utlandsbetalningar 132 Vw valutaoptioner 42f, 47 valutaswap 42 valutaterminer 42, 47 vrdepapper 5ff, 16ff, 21f, 25, 30, 34ff, 40ff, 47, 53f, 76f, 90, 92ff, 100f, 106ff, 127f, 131f vrdepappersinstitut 93 vrdepappersrrelse 56, 93ff, 99 Warranter 54, 59 terfrskringsbolag 99
151
Sveriges riksbank 103 37 Stockholm (brunkebergstorg 11) tel 08-787 00 00 Fax 08-21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se
ProDuktion: SverigeS rikSbank. tryck: PrintFabriken iSSn 1401-7348

Rapport Svenska Finansmarknaden 2013

Uploaded by

Document Information

Copyright

Available Formats

Share this document

Share or Embed Document

Sharing Options

Did you find this document useful?

Is this content inappropriate?

Copyright:

Available Formats

Rapport Svenska Finansmarknaden 2013

Uploaded by

Copyright:

Available Formats

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

n Inledning Det finansiella systemets uppgifter

Den svenska finansmarknaden 2013

8 Den svenska finansmarknaden 2013

EFFEKTIVA OCH SKRA BETALNINGAR

3 Kreditrisk avser att en lntagare kommer p obestnd.

Den svenska finansmarknaden 2013

Tillsyn och reglering av den finansiella sektorn i Sverige

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Diagram 2. Placerare p penningmarknaden Miljarder kronor

Banker Kommuner Icke-finansiella fretag vriga kreditmarknadsfretag Bolneinstitut Staten

Fretag, fonder och vriga Utlandet Banker Frskringsbolag AP-fonder

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

KONTRAKTSTYPER FR PENNINGMARKNADENS KORTASTE LPTIDER

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

32 Se avsnittet om RIX i kapitlet Den finansiella infrastrukturen.

Den svenska finansmarknaden 2013

Riksbankens faciliteter fr korta lneoch placeringsbehov

Den svenska finansmarknaden 2013

35 Se exempelvis skriften Riksbankens rntestyrning penningpolitik i praktiken, Sveriges riksbank 2005.

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Diagram 5. Riksbankens in- och utlning i svenska kronor Miljarder kronor

Ln i kronor Finjusterade operationer Veckovisa repor (+) eller certifikat (-)

Den svenska finansmarknaden 2013

42 Delbetalningarna r utbetalningar av rnta.

Den svenska finansmarknaden 2013

Emittenter p obligationsmarknaden i Sverige

Den svenska finansmarknaden 2013

3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0

Diagram 6. Utestende volym p obligationsmarknaden frdelat per emittent Miljarder kronor

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Diagram 9. Genomsnittlig omsttning per dag p obligationsmarknaden Miljarder kronor

Fretag och vriga Utlandet Banker Frskringsbolag AP-fonder

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Den svenska finansmarknaden 2013

Korta valutaswappar Lnga valutaswappar Optioner Terminer Avista

Den svenska finansmarknaden 2013

USD/SEK DEM/USD DEM/SEK USD/JPY GBP/USD GBP/SEK vriga Totalt

USD/SEK EUR/USD EUR/SEK GPB/USD USD/JPY GBP/SEK vriga Totalt

USD/SEK EUR/USD EUR/SEK GPB/USD USD/JPY USD/CHF vriga Totalt