Professional Documents
Culture Documents
Ulf-Peter Granö
2008
2
Ulf-Peter Granö
Karleby 2008
3
Innehållsförteckning
Nr Avsnitt Sida
1. Inledning 4
2. Hanteringskedja för mindre pelletproducenter 5
3. Skördaraggregat för skörd av energived 9
4. Hanteringskedja för energived till pellets 23
5. Eftertorkning av skogsflis 29
6. Satstorkning av flis 32
7. Småskalig eftertorkning av flis inför pelletering 36
8. Kvalitetspellets kräver kvalité i arbetet vid skörd, hantering, 44
torkning och flisning
9. Energived från gallringar kan pelleteras 50
10. Träpellets från färsk energived vid gallringsuttag 56
11. Korridorröjning 60
12. Hantering av biobränsle i buntar 64
13. Pelletering med mobil utrustning 72
14. Pelletpressar 74
15. Utrustningskedja för småskalig pelletering 81
16. Utrustning för småskalig pelletproduktion 89
17. Lagring av pellets 97
18. Pelletkaminer 101
19. Pelletpannor 105
20. Designen viktig när det gäller pelletpannor 111
21. Energikooperativ säljer värme till kommunen 113
22. Små kraftvärmeverk för biomassa 117
23. Mainkofen värmekraftverk med ORC-process 125
24. Små kraftvärmeverk för villor/egnahemshus 127
25. Trä-förgasande pelletbrännare 131
26. Ny typ av pelletpress 133
27. SkogsNolia 2004 i Umeå 135
28. METKO Mässan 2004 i Jämsänkoski 139
29. European Pellet Conference, i Österrike 2005 145
30. Bioenergy 2005 konferensen 2005 i Jyväskylä 147
31. Bioenergy 2005 Conference i Trondheim 150
32. World Pellet och Bioenergy Conference i Jönköping 2006 154
33. SkogsNolia 2006 i Umeå 159
34. FinnMetko 2006 i Jämsänkoski 164
35. Termer och förkortningar 175
References 179
4
1. Inledning
Stora mängder outnyttjade råvaror i form av skoglig biomassa finns i både de finska och
svenska skogarna, och bara väntar på att nyttjas för förädling till biobränslen i olika former.
Idag finns en allt större efterfråga riktad mot bioenergin vilket medfört att det satt fart på
forskning och utvecklingen av alternativa energiråvaror (FoU).
Forskning och uppföljning kring småskalig produktion och förädling av biomassa för lokala
och regionala konsumenter är en viktig del i utvecklingsarbetet. Genom småskaliga
lösningar finns goda förutsättningar att försörja delar av landsbygdens arbetskraft inom
energiproduktion och förädling. Aktiva småföretag och energikooperativ behövs för skörd,
hantering och förädling av de lokala energiråvarorna för lokala och regionala förbrukare.
Förädlingen lokalt av energiråvarorna kan vara i form av träflis, pellets, värme- och el till
lokalområdet men också omfatta längre förädlade råvaror som råvaror för gasformiga eller
flytande bränslen. Förädling till bränslepellets av hög kvalité är ett intressant alternativ. För
att det ska lyckas av färska råvaror på ett ändamålsenligt sätt finns det ett antal tumregler
man kan uppmärksamma och anpassa verksamheten till. Bland dessa tumregler kan nämnas,
- Välj bra kvalité på råvaran för låga barkmängder
- Nyttja den naturliga torkningen på rätt sätt för att spara torkningskostnaderna
- Använd en robust utrustning som kombinerats på rätt sätt i pelletfabriken
- Integrera verksamheten med t.ex. en småskalig CHP enhet
- Samordna/samarbeta med ett lokalt energikooperativ
- Satsa främst på närområdet och närregionen
Genom en lämplig kombination och en bra tillämpning kan man i förädlingen nå en högre
nyttjande grad av råvaran och sidoprodukterna. Det bidrar till att avfall och outnyttjade
sidoprodukter samtidigt också kan minska på miljöbelastningen.
På de följande sidorna ska en del åskådligt upplagda artiklar på ett praktiskt sätt försöka
belysa en del tema i anslutning till pelletering av färsk träråvara. Hoppas att uppläggningen
av presentationerna ska bidra till att intresse väcks, och praktiska beslut tas, som påskyndar
den småskaliga och lokala förädlingen av träpellets.
Ulf-Peter Granö
5
Flistork
Efter att energiråvaran fått torka ute i naturen ska den sönderdelas, och det görs ofta med en
rejäl flishugg. När vattenhalten i flisen är för hög behövs en eftertorkning. Torkningen kan
6
göras med en kalluftstork, eller tork med förvärmd luft. Torken bör byggas med körbart golv
som underlättar flishanteringen.
Flisens vattenhalt får inte vara för hög. Med en lokalt tillverkad pellets, för lokala kunder,
kan skogsägare och entreprenörer öka förädlingsgraden på en del av energiråvaran för nya
kunder i närregionen.
Randbarkade stammar
Naturlig torkning
8
Flisning
Vid gagnvirkesskörd kan skogsägaren och föraren ha avtalat om att det dras bort kvistarna från trädtopparna,
för att man vill ta rätt på ett bättre och kvistat energivirke.
Kvistande skördeaggregat
Rull-, vals-, hjul- eller bandmatade skördeaggregat
Den vanliga frammatningen för skördeaggregat avsedda för gagnvirkesskörd är rull-, vals-,
hjul- eller bandmatning. Matarrullar-, valsar- eller hjulens antal och utförande samt bandens
utförande finns i många olika varianter.
11
Stegmatat skördeaggregat
En enklare utrustning för gagnvirkesskörd är det stegmatade skördeaggregatet. Det används
fortfarande av bl.a. mindre entreprenörer och för egenverksamma skogsföretagare.
Arbros stegmatade aggregat. Genom en stegvis, fram och återgående rörelse, matas trädstammen framåt
samtidigt som den kvistas.
Ett mindre skördeaggregat med två drivrullar och kvistningsknivarna formade som en timmergrip.
Utrustningen är enkel och arbetsvikten har fåtts ner varför det passar en mindre skotare eller drivare.
Nisula 280 E med gripfunktion för lastning och lossning. Fällhuvudet kan också utrustas med fingrar för en
ackumulerande skörd.
Norrhydros, NH 16 timmergrip har utrustats med ett sågsvärd för fällning och kapning.
15
Skörd av energiråvaror men en skotare försedd med Nisula 280 E. Skotaren har på så sätt blivit en liten
drivare eftersom de skördade träden direkt läggs i lastutrymmet för transport till upplägg.
Logset 4M med rullmatning. Genom samverkan mellan drivrullar och knivar möjliggörs att flerträdsskörd kan
göras.
16
Timberjack eller JD 745 med extra griparmar högst upp för flerträdshantering. Aggregatet har drivning på
fyra matarhjul.
Med Valmet 350 kan också flera träd hanteras i samma grepp med en van förare vid förprogrammerade
manöverspakar.
Keto 100 utrustat med ett klippaggregat som monterats på sågkedjans plats. Genom en samverkan mellan
matarbanden och knivarna kan föraren samla flera träd i samma grepp.
17
Några tillverkare kan erbjuda ett snabbare klippalternativ i stället för en sågkedja för fällning
och kapning av klenare stammar.
Med Nisula 400 kan också lastning och lossning av gagn- eller energivirke lätt utföras.
Valmets 333.2 Duo Combi har både sågkedja och klipputrustning. Dessutom är skördaraggregatet Duo
utrustat med långa griparmar som medger lastning och lossning.
18
Ackumulerande aggregat
Vid skörd av energived som helträd, med kvistar och topp, används ackumulerande
skördeaggregat i olika utföranden och i olika storlekar, beroende på hur mycket utrustningen
får kosta och till vilken basmaskin den ska användas.
Ponsse EH 25 med de ackumulerande fingrarna högst upp som håller ihop stammarna när nästa träd ska tas med.
Bracke C 16a med sågskiva som fäller trädet genom att skjutas fram. Överst gripfingrarna för ackumulering av flera
stammar i greppet. Utrustningen kan också användas för lastning och lossning av energived.
20
Kombinerade energiskördeaggregat
Med lastningsfunktion
Kombinerade skördeaggregat som också har en riktig gripfunktion för lastning och lossning
används främst på drivare eller ”energiskotare”.
Naarva-Koura 1500-40E med gripfunktion. Högst upp, vid pilen, finns extra griparmar som möjliggör en ackumulering av
stammar i greppet. De långa nedre griparmarna möjliggör lastning och lossning.
Kombinerade aggregat
Kombinerade skördeaggregat finns som också ger möjlighet för en mekanisk kvistning
genom att föra aggregatet upp- och nerefter stammen. Utrustningen kan vara ett alternativ
när man samtidigt ska ta ut massaved som energived.
Naarva-Koura 1500-40E med kvistningsknivar och gripfunktion. En mekanisk kvistning kan också ske genom att föra
skördeaggregatet upp efter stammen innan trädet fälls.
21
Tilläggsutrustning
En vågutrustning till ett energiskördeaggregat kan underlätta beräkningen av den skördade
mängden energived.
Med en kranspetsmonterad våg kan man ha ett alternativ för bestämning av mängden energived som skördas eller körs ut
med en drivare. Vågutrustningen kan också vara monterad på ramen till en skotare eller drivare.
Valmet 801 Combi är en drivare som både skördar och skotar, eller kan transportera ut, virket ur skogen. På engelska
används benämningen Harwarder.
Logset 6F skotare, eller s.k. lastbärande skogstraktor. På engelska används benämningen Forwarder.
23
Principerna för hanteringskedjor kan se ut på något av följande sätt för en mindre pellet-
producent som också vill ta fram en kvalitetsråvara som passar för pellet.
24
Flisning av rå flis
Hanteringskedja som byggs upp för att flisa rå flis ställer stora krav på att råvaran används
inom en begränsad tid, speciellt under den varma årstiden. Mikroorganismerna sätter direkt
igång sin nedbrytningsprocess, som medför en temperaturstigning, en ojämn uppfuktning
och rikligt med mögeldamm.
För tillverkning av kvalitetspellet ska kvistar och gröndelar lämnas kvar i skogen. Efter
flisningen bör materialet kunna torkas i en effektiv tork för att därefter mellanlagras under
tak innan flisen går till pelletfabriken.
25
Hanteringskedjor i översiktlig beskrivning för skörd och hantering för att flisa pelletråvaran som rå utan
naturlig torkning.
Torkning av rå flis
Torkning av rå med fukthalter mellan 45 – 55 %, betyder att en mycket stor mängd vatten
ska avlägsnas för att komma ner till en fukthalt under 15 %. Det krävs en effektiv tork som
kan nyttja spillvärme för att hålla torkkostnaderna nere. För en mindre pelletproducent
betyder det ofta att torkanläggningen byggs i anslutning till en lokal fjärrvärmeanläggning.
Olika typer av flistorkar finns att välja på, det kan vara lämpligt att se närmare på en
roterande trumtork, silotork eller bandtork.
26
Flisning av den råa pelletråvaran, därefter torkning som måste ske i en effektiv tork innan träflisen går till
pelletfabriken.
Hanteringskedjor i översiktlig beskrivning för skörd och hantering när man vill utnyttja en naturlig fälttork-
ning för energiveden.
Eftertorkning av flis
Efter flisningen av den naturligt torkade energiveden är fukthalten ofta mellan 25-40%.
Därför behövs en eftertorkning för att nå en fukthalt under 15 %. En bra tork som kan nyttja
spillvärme är en klar fördel för att hålla torkkostnaderna nere. En liten pelletproducent kan
ofta skaffa en begagnad tork som anpassas för flistorkning. En roterande trumtork, silotork
eller en egen tillverkad, körbar planbottentork kan vara lämpliga alternativ.
28
Träflis från en förtorkad energived behöver eftertorkas innan den går till pelletfabriken. Innan pelleteringen
mals, siktas och blandas träflisen för att ha en jämn fukthalt och råvarukvalité. På så sätt får man också
lättare en bra kvalité på träpelleten.
29
5. Eftertorkning av skogsflis
För att ha ett bra arbetarskydd och minska på mögelproblem vid fliseldning bör flisen vara
torr. Också förbränning av flisen blir effektivare om vattenhalten kan sänkas till ca 15 %.
För att kunna nå en vattenhalt under 20 % bör någon form av förvärmd luft användas. Ett
alternativ är att effektivt utnyttja solvärmen sommartid, det kan ske genom en enkel
konstruktion av solfångare. En stor tilluftskanal till fläkten för uppvärmning av insugnings-
luften kan konstrueras, t.ex. med svart plast som fästs på snedställda reglar mot byggnaden.
Skogsflis som råvara för att pelleteringen bör i de flesta fall, flisråvaran ha en vattenhalt
kring 15 %.
Flistorkning
När den naturliga torkningen är effektiv kan det mesta av vattnet avlägsnas. Innan
eftertorkningen sönderdelas energiveden med en flishugg. För att den fortsatta hanteringen
ska löpa bra bör flisen fås i en jämn storlek. En jämstor fliskvalité fås lättare om flishuggen
kan vara utrustad med motsåll.
För flistorkningen kan en kalluftstork, eller tork med förvärmd luft användas. Hanteringen
av flisen underlättas betydligt när torken har byggas med ett körbart golv, som håller för en
30
traktor eller lastmaskin med snöskopa. Ett exempel på kanalkonstruktioner finns på följande
sida. Låt en sakkunnig planerare dimensionera torken för att säkerställa funktionen och
hållbarheten.
Flistork med en enkel solfångare och ett körbart golv. Solfångare av svart plast som gjorts så att det bildas en
luftkanal för förvärmd tilluft till fläkten
Kanalkonstruktion
För att säkerställa en bra hållbarhet i torkens kanaler ska virket vara av bra kvalité.
Dessutom är det viktigt att kunna förankra konstruktionen till t.ex. en betongsockel för att
säkerställa bra sidostabilitet. Sidokanalernas volym får inte bli för liten.
Kanalernas höjd måste motsvara längden på kanalerna och den luftmängd som ska
genomströmma kanalerna. Tumregeln är att lufthastigheten inte ska överstiga 5 m/s i
sidokanalerna.
31
6. Satstorkning av flis
Flis som används för uppvärmning är ofta fuktig, fukthalterna varierar ofta mellan 30-50 %.
Genom att efter avverkningen placera råvaran på en öppen och luftig plats, samt täcka högen
innan höstregnen börjar, kan man få en märkbart lägre fukthalt i flisen. En torrare råvara
förbättrar kvalitén och värmevärdet i flisbränslet.
Med en bra friskluftshjälm som är försedd med ett P2 filter minskar risken för att man andas in skadliga
mögelpartiklar som finns i den våta flishögen
Med ett körbart golv i torken kan inläggningen och uttagningen av flis ske med traktor
Mobil flistork
34
Det förekommer flera olika typer av hembyggda flistorkar på vagnar och kärror.
Konstruktionen är ofta en planbottentork som byggts in i ett vagnsflak.
Vagnstork
En händig person kan själv konstruera en torkinsats för t.ex. en spannmålsvagn.
Bygg helst torkenheten som en kassett som lätt kan monteras i vagnen och enkelt kan tas
bort ur vagnen, då kan också vagnen användas för andra ändamål. På samma sätt kan
fläktens infästning i frontlämmen göras med snabbkoppling, alternativt i en separat frontläm.
Fläkten dimensioneras så den ger 300-500 m3 luft per m3 flis och timme. Med förvärmd
tilluft går torkningen snabbare och torkningen kan göras till en lägre slutvattenhalt i flisen.
Exempel på en torkvagn,
• Flakstorlek 2,5 x 5 m = 12,5 m2
• Lämmarnas höjd, 1,3 m
• Nätbotten/hålplåt, kanalhöjd 25 cm
• Flisvolym, ca 12 m3
• Fläkt 3 kW radialfläkt, (som bör ge 3.000 - 5.000 m3 luft per timme)
Kanalkonstruktionen ska vara byggd så att den torkade flisen kan tippas av vagnen.
Elinstallationerna till fläkten bör göras bra och utföras av en behörig elektriker.
35
Vagnstorken byggs med en tillräcklig höjd på luftkanalerna under nät- eller hålplåt i botten. Golvet och
sidorna i botten på luftkanalerna ska vara tätade.
Körbar Planbottentork
För mindre torkbehov och som en tilläggstork kan en körbar planbottentork användas.
Torkningen sker tyvärr mycket ojämnt med början underifrån.
Vagnstork
En vagnstork passar endast när en mindre mängder flis ska torkas. Den kan också användas
för att topptorka våtare partiet. Torkningen sker bäst under de solvarma sommarmånaderna.
37
En liten trumtork för satstorkning av träflis ger en jämn torkning men påfyllning och tömning av flisen ger
avbrott i torkningen. På bilden, försökstorken som används av SLU-BTK i Umeå
38
Kontinuerlig Trumtork
Trumtorkar är mycket vanliga inom industrin och storskalig pelletproduktion. Materialet i
torktrumman flyttas sakta framåt under torkningen, från inloppet till utloppet, samtidigt som
trumman roterar. Flisen blandas om när trumman roterar vilket ger en jämn torkning.
Principbild för en roterande trumtork, med uppvärmd het luft som blåses och sugs genom flisen i torktrumman.
Flisens förflyttning mot utloppet bestäms av fukthalten.
39
Fliseldad värmepanna
Har man inte tillgång till spillvärme så kan en fliseldad värmepanna vara ett möjligt
alternativ som värmekälla. Brandsäkerhet vid torkning av träflis är alltid viktig, därför bör
man i god tid diskutera sina planer med brandmyndigheterna. En effektiv värmeväxlare ska
finnas mellan värmepannan och torken för att kunna hålla värmeförlusterna möjligaste låga.
Företaget Oy Finnpellets Ab i Kaustinen har en fliseldad värmeanläggning som förser deras trumtork med het
torkluft. På bilden är flisvärmeenheten till vänster med inmatningsfickan för träflis. Till höger är Trumtorkens
blåa inmatningsficka, där den fuktiga sågspånen tas in. I den låga byggnaden i bakgrunden finns den
roterande trumtorken. (se torktrumman på bilden uppe till vänster).
Principbild av en Bandtork (Bäddtork). Med en kedjedriven torkbotten dras materialet framåt under
torkningen medan het luft passerar genom flisbädden.
torkbädden, 80-120 grader, och passerar upp genom flisbädden där torkningen sker.
Torkningen sker underifrån, vid flisutloppet skalas det översta fuktiga flislagret av. Skruven
som skalar av den fuktiga flisen intar lämpligt höjdläge beroende på hur fukthalten är
flislagret.
Den fuktiga flisen som avskalats återgår till inloppet för en ny torkningsrunda. Den varma
och fuktiga luften som avgår kan också ledas in till början av torkbädden för att förvärma
flisen och på så sätt påbörja torkningen. Torktemperaturen är ofta 80-110°C.
Principbild av en Multi-Bandtork (Multi-Bäddtork). Torkningen sker i flera nivåer av torkbäddar, flisen rör
sig framåt och nedåt under torkningen medan het luft passerar genom bäddarna med början nedifrån genom
första flisbädden och uppåt till nästa.
Silotork
I en välbyggd silotork kan träflis torkas. Förutsättningarna är att silon, utmatningen och
transportörerna är dimensionerade så det undviks att flisen bildar valv och hänger sig. Ska
en spannmålstork användas ställs stora krav på att den ombyggs för en bra genomsläpplig-
het för att minska på funktionsstörningarna.
42
Principbild av en Silotork Med en transportör förs flisen in till torkens övre del och fördelas med skruvar till
hela torksilons bredd. Den torkade flisen matas ut i botten på torksilon. Het torkluft blåses igenom flisen och
fuktmättad luft sugs ut. Flisens utmatningshastighet bestäms av fukthalten vid utmatningen.
Motströmstork
Stora pelleteringsanläggningar kan ha flera och olika torkutrustningar.
En ny typ av förtork är den som Svensk Rökgasenergi har tagit fram. Den är byggd som en
silotork med motströmmande torkluft. För att undvika att torkluften tar genvägar genom
flislagret finns en omrörare som bryter luftkanaler i flisen.
Allmänna tumregler
Kvalitén på den slutliga pelletråvaran som når pelletpressen påverkas av, förutom av
kvalitén på skogsråvaran, kvalitén i arbetet i de olika delarna i hanteringskedjan.
En liten drivare tar sig smidigt fram mellan träden i gallringsskog. T.h. Med ett MTH aggregat kan flera träd
tas i samma grepp vid skörd, och gruppkvistas.
Några allmänna tumregler för hantering av energiråvara till pellets kan vara bl.a.;
- Undvik att energiråvaran smutsas ner av jord och damm och andra föroreningar vid skörd
och transport
- Avlägsna näringsrika gröna delar vid skörd
- Skilj åt olika kvalitéer av råvaror i ett tidigt skede
- Välj bra plats för den naturliga torkningen och lagringen, där nedsmutsning kan undvikas
och torkningen kan ske på bästa sätt
45
- Täck högarna med energiråvaran för naturlig torkning innan höstregnen Undvik att göra
stora mängder fuktig träflis för långtidslagring, i fuktig flis startar lätt mögelbildningen
och nedbrytningen av energin dessutom sprids mögelsporer lätt i omgivningen
- Minimera risken för mögelbildning i fuktig flis genom att i ett tidigt skede starta
eftertorkningen
- Skydda torkad energiråvara från nederbörd genom lagring under tak
- Minimera möjligheterna för att markfukten ska kunna uppfukta en torkad flisråvara
Kvalité på råvaran kan redan vid skörden i skogen säkerställas genom ett kvalitetsmedvetet
arbetssätt. Vid skörd med ett MTH aggregat kan flera träd hanteras och gruppkvistas.
Genom randbarkning av energiveden kan en del av barken avlägsnas, vilket också ger en minskad
”askmängd”. Randbarkningen kan också tänkas förbättra den naturliga torkningen.
Lastningen av energived kräver en noggrann förare som inte tar med jord i greppet.
46
En naturlig torkning i fält på en öppen plats och i en engivedshög som täcks innan höstregnen startar.
Flisning
En bra hantering av energiråvaran vid flisningen ställer krav på föraren om stor noggrannhet
och att flisningsutrustningen ger en bra sönderdelning med en bra fliskvalité.
En större traktordriven flishugg som sköts av en van entreprenör ger ofta en bättre fliskvalité.
47
Transport
Transporten av energiråvaran från skogen till lagringsplats för fälttorkning, samt flyttning av
flis från platsen för flisningen till flislagret och eftertorkningen, måste ske utan inblandning
av föroreningar. Inblandning med jord sker lätt med lastutrustningen och från traktordäck.
Transport av flis i ett bytesflak av container-modell med traktor. Flislasset bör under transporten vara täckt
med presenning.
Eftertorkning
I en välplanerad logistik för inläggning och uttag från torken underlättar en bra hantering. En
eftertorkning som kan ske med små energiförluster och med en jämn slutfukthalt i flisen, ger
samtidigt en högre kvalité på den torra flisen.
Eftertorkning av flis i en körbar flistork ger en torkning nedifrån och uppåt, med en ojämn fukthalt i flisen.
48
Eftertorkning i en kontinuerlig silotork med spillvärme från en värmeanläggning kan vara ett alternativ för
mindre pelletproducenter.
Lagring av torkad flis ska ske under tak där det inte finns risk för att fukt eller vatten ska tränga in varken
ovan eller underifrån.
49
Kvalité
Hög kvalité hos bränsleflis för pelletering, betyder också att man har goda möjligheter att
tillverka träpellets av hög kvalité. Faktorer som ger eller visar på en bra kvalité kan vara,
bl.a.,
- hög energiråvarukvalité ger en högre nettoenergi
- en bra hygienisk kvalité – att flisen inte är förorenad med jord, mögelsvampar, damm,
mm. En bra hygienisk kvalité ger en bättre säkerhet vid förbränningen
- en låg och jämn fukthalt i råvaran ger en
bättre hållfasthet på pelleten
- en bra energikvalité betyder främst ett högt energiinnehåll som väl kan nyttjas
- ett lågt innehåll av näringsämnen i pelleten ger renare rökgaser
- en låg barkhalt ger en lägre askmängd
50
o Gör noggranna inställningar på pelletpressen och använd rätt typ av pressmatris för det
aktuella råmaterialet.
o Ordna en effektiv kylning innan paketering eller lagring.
o Skydda lagrad pellet från fukt
o ……………………………..
Sintrad aska i brännarkoppen från smält aska av träflis med barr, löv och grenar skapar problem, Bild Sylvia
Larsson, SLU-BTK i Umeå.
52
En större flishugg är försedd med egen drivmotor för att klara av det stora effektbehovet.
Kvalitetskrav på pellet
För att hanteringen och användningen av träpellets ska kunna ske utan onödiga problem
finns olika typer av standarder för kvalité. Inom CEN (European Committee for Standardisation)
utarbetas och testas som bäst en Europeisk standard för biobränsle - inklusive träpellets.
För träpellets för hushåll kan man från CEN:s kvalitetsförslag se den nya Europa standarden
för en bra pellet, som innebär bl.a. följande;
O Pelletdiameter, 6 eller 8 mm Ø.
O Pelletlängd, högst 4-5 ggr diametern (max. ~ 28-30 mm).
O Fukthalt, under 10 %.
O Askhalt, högst 0,7 % av ts. (helst under 0,5 % aska).
O Pelletens hållbarhet, efter en ”testskakning”, över 97,5 % ”hela” pellet.
O Fines (findelar bland pellet), under 1-2 %.
O Svavelinnehåll (S), under 0,05 % av ts. (ts=torrsubstans)
O Kväve (N), under 0,3 % av ts.
O Tillsatser under 2 % (endast naturliga tillsatser som t.ex. potatismjöl för att förbättra
hållbarhet och ”utseende”).
Tumregel för densitet (volymvikt) är att pelleten bör väga mellan 600-700 kg/m3.
Som råvara för träpellets får endast användas obehandlat trä. Tillsatser vid pelletering får
endast vara naturliga produkter från jord- och skogsbruket som inte har kemiskt modifierats.
Hållbara pellets
För att få en tillräckligt hållbar pellets ska ett tillräckligt högt presstryck kunna nås vid
pelletering. Det betyder i praktiken att fukthalten inte får vara för hög, matrisens hålkanal
ska ha lämplig längd och form, samt att materialinmatningen till pressen ska kunna styras
steglöst.
Pelleten ska vara tillräckligt hållbara för att klara hanteringen. Ett tumregelmått är att
densiteten bör vara mellan 600-700 kg/m3 pellet.
58
Det finns flera tänkbara torkalternativ för flisens torkning. Valet beror ofta på hur de
tillgängliga utrymmen ser ut och i vilken omfattning man planerar att producera pellets.
Rent råmaterial
För kvalitetspellets som ska användas för uppvärmning av villa (egnahemshus) bör
innehållet av näringsämnen, klor (Cl) och kisel (Si) vara låga. Låga halter av klor fås genom
att inte ta gröna delar av träden med i pelleteringen. Kisel förekommer i högre mängder i
energived som är skördad intill dammiga grusvägar. Kisel påverkar att askans
smälttemperatur sjunker och askan sintrar lättare.
Näringsämnen finns främst i trädens gröna delar som barr, löv och småkvistar. Man får
renare rökgaser när inte dessa följer med i pelleten.
Energientreprenörer behövs
Duktiga energientreprenörer och energikooperativ (energiandelslag) för den lokala
utvecklingen framåt. För att utveckla småskalig uppvärmning av mindre tätorter, skolor och
åldringshem, samt för att utveckla en lokal pelletproduktion, behövs kunniga entreprenörer
och intresserade energikooperativ. Speciellt i Finland har energikooperativen utvecklats och
skapat en lokal sysselsättning genom att förse kommuner och privata radhus med närvärme
eller fjärrvärme. Genom energikooperativens insatser har också lokala energientreprenörer
kunnat få arbete. Ofta är det energientreprenörerna som ansvarar för skörd, flisning och
transport av energiflis till de lokala värmeenheterna.
Energikooperativet i Lohtaja har besök i sin närvärmeanläggning som eldas med flis.
60
11. Korridorröjning
Med ökade lönekostnader, en ökad brist på skogsarbetare och ofta en låg lönsamhet för
skogsägaren har gjort att nya tekniska lösningar börjat utvecklas. Speciellt i Sverige där
ungskogsskötsel saknar bidrag måste tekniken nyttjas ännu effektivare vid röjning och
gallring. Olika maskintillverkare har börjat en utveckling av utrustning som kan användas
för en sk. korridorröjning eller korridorgallring.
Vesweed Oy
Företaget Vesweed i Haapavesi har under några års tid utvecklat testat och vidareutvecklad
en fungerande utrustning för korridorröjning. Maskinerna finns i två storlekar med 2,3 eller
1,7 m arbetsbredd, de passar främst för olika typer av rationell röjning som t.ex. för,
• radplanterad- eller radsådd ungskog
• kraftledningsgator
• slyslåtter i strandkanter och på strandängar
Företagaren Arto Hankonen har utvecklat och konstruerat en fungerande utrustning för korridorröjning.
Egen konstruktion
Maskinens konstruktion bygger på egna idéer för en smidig maskin som också kan ta sig
fram på blött underlag. Delar av maskinen kommer från begagnade maskiner som
omkonstruerats, t.ex. bandmattorna är från Bandvagnen. Rotorklippen är av en egen kraftig
konstruktion som lätt klarar av träd på 15 cm vid stubben.
61
Baktill finns en hydrauliskt reglerbar stabiliseringsrulle för bättre följsamhet i en ojämn terräng.
höjd, har kapaciteten varit 2 - 2,5 timmar per ha. I kraftigt sly 3-6 m höjd, får man räkna
med 6-7 timmar per ha.
Genom att stubben spjälks vid avklippningen så torkar den och minskar på sidoskottskjutningen från stubben.
63
Korridorskörd
Maskinerna som Arto Hankonen konstruerat kan utrustas med en strängläggande elevator
för energiveden. Elevatorn monteras till frontramen och för energiveden till sidan. Vid
strängläggning i t.ex. kraftledningsgator kan tre kördrag föras till en sträng. Energiveden i
strängen kan därefter lättare buntas eller huggas till flis.
Avklippningen av sly går lätt, maskinen klarar också av energived på 10-15 cm stubbdiameter utan problem.
64
Hantering av löst GROT är för det mesta mycket skrymmande och används främst för uppsamling på hygget
och transport till upplag vid bilväg för att där torka och flisas, alternativt packas till GROT-buntar.
(GROT=GRenar Och Toppar)
John Deere
Bland de första som började vidareutveckla och serietillverka en kommersiell buntare var
Timberjack eller numera John Deere. JD:s GROT-buntare har främst i Finland hittat sina
kunder bland stora kraftvärmeverk, för att förse dessa med ett attraktivt biobränsle. GROT-
buntar görs främst på hyggen med dominerat granbestånd.
Den mest utbredda maskintypen för buntning är John Deeres 1490D GROT-buntare, den har under flera år
funnits på marknaden. GROT-buntarna innehåller ca 1 MWh energi per bunt.
Wood-Pack
Valmet Wood-Pac har också utvecklats under flera år. Tillverkningen har varit blygsam och sker i södra
Sverige. Buntarna är 3,2 m långa och väger 450-550 kg.
66
Sågsvärdet på timmergripen för att kapa långa toppar. (se vid pilen).
Pinox
som ger en tätare bal. GROT-buntaren kan förses med snabbkoppling för att ställas på egna
ben så basmaskinen kan användas för t.ex. transport av GROT-buntarna till skogsbilväg.
Hantering
När GROT-buntarna produceras på hygget körs de ofta ihop med en skotare till ett upplag
invid en skogsbilväg. Helst bör hyggesresterna få torka en tid på hygget innan buntningen.
Sker buntningen direkt efter avverkningen fås gröna buntar med högt närings- och
klorinnehåll. Många kraftvärmeverk har övergått till att hyggesresterna ska hanteras bruna,
efter förtorkning på hygget.
GROT-buntar som fått torka invid en skogsbilväg, ger en torrare och en bättre, s.k.. brun flis
69
Flisning av gröna GROT-buntar vid skogsbilväg med en stor LHM flishugg monterad på en lastbil.
Flishuggens kastfläkt kan lätt fylla också ett långt lastbilssläp.
balkammare som fungerar samtidigt. Maskinen är byggd för att passa för arbete på
stickvägar eller körstråk, och för att samtidigt kunna bunta både energi- och massaved i
gallringsskog.
Fixeri är en ny dubbelbuntare som kan arbeta i två våningar med två balar samtidigt. Bild, Jorma Vuotinen,
Koneviesti
Utrustningen för att snöra ihop buntarna är hämtad från industrin, balarna binds med platta
plastfiberband.
Ny storpress för GROT. Sidoväggen med fyra hydraulkolvar trycker ihop materialet. (på bilden intryckta)
Påfyllning av GROT kan ske när det övre locket öppnas. Bild, Tage Fredriksson, BioEnergia.
72
T.h., Den kalluftstorkade skogsflisen med 16,1 % vattenhalt innan den maldes och pelleterades.
T.v. Färdig pellets med 10 mm diameter, den har nu en vattenhalt på 4,2 %.
74
14. Pelletpressar
Intresset för träpellets har ökat kraftigt de senaste åren. Det gör också att allt flera mindre
företag och entreprenörer ser med ett ökat intresse på pelletering. Vi kommer troligtvis att få
se flera nya mindre anläggningar för en lokal pelletering i framtiden. Nedanför följer en kort
beskrivning av några olika typer av pelletpressar för småskalig pelletering av trädbaserade
råvaror.
Principbild, Energidalen
Små anläggningar
Små pelleteringsanläggningar byggs ofta i anslutning till ett träförädlande företag för att ta
rätt på den såg- och hyvelspån som företaget producerar.
Det finns flera tillverkare som säljer pelletfabriker med kompletta utrustningar för
pelletering i mindre skala. En svensk tillverkare är Sweden Power Chippers AB, SPC.
Korte Pellet 300 är en liten pelletpress med en fast ringmatris och två roterande pressrullar
76
Korte pressarna är i första hand byggda för pelletering av djurfoder men kan också lätt
anpassas för träpellets.
Planmatris
Principbild, Energidalen
Amadeus Kahl är den stora tillverkaren av pelletpressar med en fast planmatris Bild. Kahl
77
En pelletpress med plan-matris har en horisontell hålmatris, ovanpå matrisen finns ett antal
roterande/vandrande pressrullar. En av de stora tillverkarna är Amandus Kahl som har
pressar med kapacitet mellan 350 kg till 5 ton per timme. Pressrullarnas antal är 2-5 st,
beroende på pressens modell och storlek. Pressmatriser finns i flera olika utföranden, bl.a.
olika håldiameter och hålkanallängd. Under pressmatrisen finns en rörlig kniv som skär av
pelleten.
Liggande ringmatris
En enkel och liten pelletpress har utvecklats av Matti Pappinen från den östra delen av
Finland. Pressen har en liggande, fast ringmatris och två roterande pressrullar med en
hydraulisk inställning av presstrycket.
Matti Pappinens pelletpress är försedd med en liggande ringmatris och två pressrullar. Färdig pellet matas
fram från pressen på skakrännan till ev. transportör, kylning och säckning.
Linjär pressning
En linjär pelletpress har presskolvar som trycker fram materialet i presskanaler så det
komprimeras till pellets. En av tillverkarna är den svenska MiniPell Ab. Pressen är
konstruerad för 8 mm pellets från sönderdelad träflis eller spån. Pressutrustningen är byggd
för att kunna monteras på ett mobilt underrede för att kunna flyttas när en entreprenör sköter
pelletering för flera småföretag.
Principbild, Energidalen
79
MiniPell har en dubbelverkande hydraulcylinder. Pressningen sker växelvis till höger och vänster sida av
pressen, pelleten trycks ut från 6+6 st. presskanaler
Skörd av energived med ett MTH-aggregat som tar flera träd, och samtidigt kan gruppkvista trädstammarna.
82
Energived som placerats på en öppen plats för torkning, högen bör täckas innan höstregnen startar. T.h.
Randbarkade stammar kan ha vissa torkningsfördelar.
Flisning i skogen
Färsk energiråvara som flisats direkt, utan en naturlig förtorkning, kräver en stor
torkningskapacitet för att avlägsna fukten från flisen. Därför är inte metoden intressant för
små pelleteringsanläggningar. En del större fjärrvärme- eller kraftvärmeenheter (CHP)
nyttjar flis som tas fram med tekniken; direktflisning av hela träd i skogen.
En entreprenör som skördar och flisar träråvaran i skogen direkt vid skörd, med både barr, löv och kvistar.
83
Metoden kan inte ge en fliskvalité som passar för tillverkning av kvalitetspellets för villabrännare. Blandflisen
kan passa för förbränning i vissa större kraftvärmeverk.
För tillverkning av kvalitetspellets i mindre skala är det en fördel att råvaran skördats utan
kvistar, - att man lämna ”gröndelarna” i skogen. Det ger ett lägre barkinnehåll och mer-
parten av näringsämnen slipper man i pelleten. Vissa mobila flisningsenheter kan röra sig
efter stickvägar i skogen, medan de stora mobila flishuggarna med stor flisningskapacitet
kräver att råvaran är utkörd till en skogsbilväg.
Stor flisningsenhet monterad på lastbil som flisar energived och GROT vid vägkanten. Då kan den fylla direkt
ett lång-tradarsläp. LHMs flisutrustning, Giant. har en flisningskapacitet på ca 200 m3 flis/h. Den drivs av en
egen motor på 600 hk, den använder också lastbilens motor på 400 hk för övrig utrustning.
84
En stor flisningsenhet monterad på en skogstraktor som flisar energived och GROT vid vägkanten eller på
kalhygget. Bruks-Klöckner 805CT flisningsenhet drivs av en egen dieselmotor på 450 hk och har en ca 20 m3
stor flisbehållare.
Flisning av en lufttorkad och kvistad energived vid vägkanten kan ske av en entreprenör med t.ex. en traktor-
driven flishugg som fyller ett bytes- eller växelflak.
85
Det fyllda växelflaket lastas för transport till eftertorkning för pelletering eller till en fjärrvärmeenhet för
förbränning som flis.
Sönderdelning av träflis
En viktig del innan pelleteringen är att träflisen kan sönderdelas på ett effektivt sätt. Den
vanligaste utrustningen är en slagkvarn med rörliga slagor och utrustad med ett såll. Det
vanliga är att sållet har 6 - 8 mm hål för pressning av 8 mm träpellets.
En liten slagkvarn, som är nedsänkt i golvet, för sönderdelning av såg- och kutterspån. Kvarnutrustningen på
bilden är för liten för att användas för sönderdelning av träflis.
87
En större och robust slagkvarn med rörliga slagor klarar av en sönderdelning av träflis inför pelleteringen.
Pelleteringsutrustning
Det finns olika typer av pelleteringsmaskiner för småskalig pelletering. Ett par exempel kan
vara följande:
T.v. En litauisk OGM pelletpress med roterande ringmatris finns hos Tehowatti Oy i Vimpeli.
88
En ny pelleteringsanläggning hos Wilhelmsson Trävaru i Linköping med två SPC pressar, (Sweden Power
Chippers), parallellt monterade.
89
En säker arbetsmiljö
I ett tidigt skede av planeringen är det viktigt att ta hänsyn till bl.a. följande saker för en bra
arbetsmiljö;
o Att utrustningen placeras så den är lättillgänglig för service och underhåll.
o Att dammutsugande utrustning monteras där damm kan tränga ut.
o Att utrustningen monteras stabilt och förses med nödvändiga skydd för roterande delar.
o Att vibrerande utrustning monteras på gummidämpare.
o Att bullerdämpande åtgärder görs och att byggnadens vägg- och takmaterial väljs så att
ljudnivån kan hållas nere.
o Att det planeras för att minimera brandrisken och dammexplosioner.
o Att anläggningen byggs så den är lätt att hålla ren.
Små pelleteringsanläggningar
Exempel på mindre pelleteringsanläggningar
Principen för uppbyggnaden av en mindre pelleteringsanläggning kan t.ex. se ut som
exemplet på nästa sida. De enskilda och olika komponenterna i anläggningen måste vara
synkroniserade och passa till varandra.
Det är också viktigt att det finns tillräckligt med serviceluckor för att klara av olika
driftsstörningar vid olika stopp. För att minska på dammproblemet i lokalen ska en
tillräckligt effektiv dammsugande utrustning finna monterad vid alla ställen i anläggningen
där damm kan pysa ut.
91
Brandskydd
För brandsäkerheten vid hammar-
kvarnen är det viktigt att ha en
värmedetektor (250°C) monterad
och en automatisk vattensläckning
(H2O). Den lägsta antändnings-
temperaturer för trä i ett dammoln är
470 °C och för trä i lager är 260°C.
92
Dammreducering
För en bra arbetsmiljö och för att minska på brandrisken i lokalen ska en tillräckligt bra
utrustning finnas för att suga ut dammet direkt från de ställen på utrustning där damm kan
sippra ut. En stor del av trädammet kan återföras till pelleteringsprocessen.
anläggningen ska lämpliga och skyddande kläder användas. Dessutom ska hörsel-, damm-
och ögonskydd användas där så krävs. Stegar, avsatser och belysning ska utformas efter
gällande arbetarskyddsregler. Ordning och reda på arbetsplatsen minskar på arbetsskadorna.
Planering av pelleteringsanläggningar
Det finns ett flertal företag som planerar pelleteringsanläggningar, både större och mindre.
Här visas ett par exempel på principen för hur en pelletfabrik kan vara planerad. Men de
enskilda anläggningarna måste skräddarsys allt efter de enskilda behoven.
Det som inte får glömmas är att det alltid ska finns tillräckligt med serviceluckor för att
klara av olika driftsstörningar och stopp. Man kan minska på dammproblemet i lokalen med
en tillräckligt effektiv dammsugande utrustning, som ska finnas monterad vid alla de ställen
i anläggningen där damm kan pysa eller sippra ut.
95
Egen konstruktion
Finns ett lämpligtutrymmen i närheten av pannrummet gör man ofta om detta till ett pellet-
lager. Utrymmet kan lätt formas till en silo med fanerskivor så det bildas en sluttande botten
mot tömningsskruven. Inblåsnings- och frånluftsröret får inte vara för nära varandra.
För att inte pelleten ska slås sönder mot väggen i lagret kan en tjock gummiduk hängas upp
en bit från siloväggen. Det är viktigt att utrymmet är torrt och inte fukt kan tränga in.
Träpellets löses upp i kontakt med vatten och fukt. Frånluftens rör ska vara tillräckligt stort
för att undvika övertryck vid fyllning, utloppet kan förses med en dammstrumpa, se
modellen för silon på nästa sidan.
98
Nybyggt pelletförråd
Saknas lämpliga utrymmen kan en utvändig silo anskaffas. Ska ett nytt pelletförråd byggas
intill bostadshuset är det skäl att anpassa detta till omgivningen. Själva silon kan vara i plåt,
säckväv eller faner. Det är alltid viktigt att se till att pelleten kan lagras torrt. Silon bör
anpassas så den är lätt tillgänglig för bulktransport.
I dag finns fabrikstillverkade lagersilon som kan förses med en lämplig byggnadsfasad för
att passa intill bostadshuset. En skruvtransportör kan föra pelleten från förrådet till en
mindre silo i pannrummet.
För ett bostadshus på ca 100 m2 kan en pelletsilo på 10-12 m3 fylla årsbehovet för
uppvärmning om pelletförbrukningen är 6-8 m3 per år.
Nedgrävd lagringscistern
Har man från tidigare en större nedgräv oljecistern, eller kan anskaffa en behållare eller
cistern förmånligt kan den kanske anpassas för pelletlagring. Med ett nedgrävt pelletförråd
99
kan lagerutrymmet gömmas undan vilket kan var nödvändigt om utrymmet kring huset inte
medger ett nybyggt pelletförråd.
Förutsättningen för att tanken eller cisternen ska kunna användas är att den är;
• hel och vattentät
• tillräckligt stor volym
• markområdet är väldränerat
Att området är väldränerat är viktigt för att inte grundvattnet ska lyfta upp cisternen om
vattennivån stiger vid ihållande regn. Det är viktigt att serviceöppningen är tillräckligt stor
för underhåll.
Röret för påfyllning dras ofta fram till en lämplig plats för tillkoppling till bilen för
bulktransport.
Det förekommer också säcksilos som är anpassade för utomhusbruk, men dessa är ofta inte
anpassade för användning i anslutning till ett bostadshus.
Säcksilo för pelletlagring inomhus. Ett stålstativ används för säckens upphängning
101
18. Pelletkaminer
Har du funderat på en pelleteldad värmekälla för ditt hus - då kan en pelletkamin vara ett
alternativ att beakta. Den är rätt enkel att installera och är en bra värmekälla där man vill
minska på elförbrukningen, t.ex. i villor med direktuppvärmning med el. Många pellet-
kaminen är utvecklade och byggda för att vara den primära värmekällan i villan/ egnahems-
huset. Pelletkaminen kan då också ansvara för det huvudsakliga värmebehovet. Dagens
pelletkaminer är utrustade med en helautomatisk funktion som styrs av en termostat i
rummet.
Kaminens pelletförråd finns inbyggt i kaminen och är utformat för att vara enkelt att fylla.
Pelletförrådet rymmer ofta så mycket att vid det största uppvärmningsbehovet, bara behöver
påfyllning 1-3 gånger i veckan.
Installationen av en pelletkamin är rätt enkel, det behövs en rökkanal eller enkel skorsten.
Idag finns rökkanaler/skorstenar att köpa som metervara och är enkla att montera i ett hus
som saknar skorsten. De är av lätt konstruktion och isolerade, de kräver inte någon gjuten
platta. Med en pelletkamin kan man klara av att ersätta 70 - 80 % av elvärmebehovet i en
normal villa/egnahemshus. Pelletkaminens funktion är ofta bäst när värmebehovet är störst,
alltså när det är som mest kallt ute.
De moderna pelletkaminerna är ofta snyggt utformade för att passa in i husets miljö och har
därför också fått benämningen värmemöbel i Mellaneuropa. För att fungera behöver en
102
Rökkanal/skorsten
Fabrikstillverkade rökkanaler eller skorstenar är lätta att montera i ett hus som saknar
skorsten. Ett par exempel på skorstenar kan vara,
- Rostfria modulskorstenar/rökkanaler
- Skorstenselement i pimpstensbetong
Vattenmantlad pelletkamin
På marknaden finns också sk. vattenmantlade pelletkaminer. Det betyder att kaminen värmer
vatten och kan vara ansluten för att värma kranvatten via en varmvattenberedare eller till en
ackumulatortank och vattenradiatorer för uppvärmning. Med värmeväxlare i kaminen
kopplad till varmvattenberedaren, så kan värmen från pelletbrasan också utnyttjas till att
värma vattnet.
Speciellt när man är intresserad av att konvertera el-värmda småhus till uppvärmning
baserad på trädbränsle då är en pelletkamin mycket intressant.
Insidan på en vattenmantlad pelletkamin, cirkulationspump och tryckkärl kan ses längst ner Bild. Narvells
Vill man också värma duschvattnet i en mindre varmvattenberedare kan man välja en
billigare vattenmantlad pelletkamin där vattenmanteln säljs separat. Har man större krav på
tilläggsvärmen så bör man välja en vattenmantlad pelletkamin med inbyggt system. Dessa är
byggda så den största delen av uppvärmningen är för vattnet och en mindre del för
varmluften.
Vattenradiatorer
Man når en bättre och jämnare spridning av värmen i bostaden med ett system med en
vattenmantlad pelletkamin kopplade till vattenradiatorer. Det betyder också att man på så
sätt kan ersätta mera el i uppvärmningen. En pelletkamin som väljs för att anslutas till
vattenradiatorer bör ha en hög andel värme i vattenkretsen.
Pelletkaminerna är fortfarande under utveckling så det gäller att försöka se upp för de
”barnsjukdomar” som en del av utrustningen fortfarande kan ha.
En pelletkamin med vattenmantel kan vara utrustad för att kunna kopplas till vattenradiatorer. Men innan den
typen av installationer planeras är det alltid skäl att kontakta en fackman.
105
19. Pelletpannor
Intresset för att elda med pellet för uppvärmning av egnahemshus/villor är i en stark
uppgång. Intresset för att konvertera från olja och el till träpellets har blivit ännu mera
intressant med de höga olje- och el-priserna.
Kontrollera med tillverkaren innan en äldre oljeeldad värmepanna förses med en pelletbrännare. Det krävs ett
visst utrymme ovanför pelletbrännaren och ett tillräckligt stort askutrymme under brännaren för att systemet
ska fungera bra. Bild, Thermia
En undermatad pelletbrännare med brännarkopp (som fyllts med pellets) från EcoTec.
Pelletförråd
Lagring av pellets kan ske på olika sätt. För mindre mängder köps pelleten i småsäck eller
storsäck (15-500 kg). För bulklagring behövs viss storlek på utrymmet när ofta pelleten då
levereras i minst 4 ton eller ca 6 m3. Finns det lämpliga utrymmen i närheten av
pannrummet används ofta dessa till pelletlager. Saknas lämpliga utrymmen kan en utvändig
silo anskaffas. Det är viktigt att pelleten kan lagras torrt.
I dag finns fabrikstillverkade lagersilon som kan förses med en lämplig byggnadsfasad för
att passa in i omgivningen.
Askhantering
När en oljeeldad värmepanna utrustas med en pelletbrännare får man räkna med att sköta
uraskningen för hand. träpellets innehåller ca 0,5 % aska, så askmängden är rätt liten.
Uraskningen behöver göras normalt 1-2 gånger i månaden.
Värmepannor som byggts för pelleteldning kan vara försedda med en asklåda som
underlättar tömningen av askan ur eldstaden. För att underlätta hanteringen av aska i en
pelletpanna kan en automatisk uraskning vara ett alternativ. Större värmepannor förses
normalt med en automatisk uraskning.
silo och automatik i en enhet. Utrustningen är ofta byggd och anpassad för 6 mm träpellets,
det gör att t.ex. skruvar kan göras smalare.
Genomskärning av en integrerad pelletpanna och brännare försett med ett mindre pelletförråd. Under
brännaren finns en asklåda som underlättar uraskningen.
110
Rökgaskondensering
Rökgaskondensering förekommer ofta på stora värmeanläggningar, men nu erbjuder också
bl.a. ÖkoFen en värmepanna för egnahemshus/villor med värmeuttag också ur rökgaserna.
Principen för ÖkoFens verkningsgrad T.v. Principen för förvärmd förbränningsluft genom värmeväxling i
skorstenen
113
Energi kooperativet i Kälviä, i Mellersta Österbotten, har skogsägare som medlemmar. Kooperativet sköter
kommunens fliseldade fjärrvärmeanläggning på 1,6 MW så att värmen finns i rören. Trädbränsleråvarorna
kommer från medlemmarnas egna skogar.
114
Energikooperativet i Lohtaja kommun värmer med flis i en anläggning på 0,3MW, ett åldringshem, ett privat
demensboende och ett radhus. På bilden syns den del där flisinlastningen till värmeanläggningen sker.
Byggnadens tak kan rullas bakåt på räls vid inlastning av flis.
Värmeanläggningen på 0,3 MW vid Vårdcenter A, som skymtar i bakgrunden. I Kronoby kommun förser
energiandelslaget fyra av kommunens värmeanläggningar med flis som säljs som ”värme i rören”.
Värmeanläggningarnas storlek är;
- Skolcentrum 1,0 MW
- Vårdcenter A 0,3 MW
- Vårdcenter B 0,3 MW
- Radhus 0,2 MW
115
Flera tillverkare av utrustning finns på den europeiska marknaden. Också när det gäller
teknik för att anpassa och nyttja energin i biobränsle från skogen för biogas- och trägas-
drivna mikro turbiner och bränsleceller. Den typen av enheter används redan i fullskaliga
försök.
Principen för en CHP-enhet, energin ur biobränsle driver en generator och ger värme för uppvärmning.
118
ORC enheten i Mainkofen, Deggendorf i Tyskland är på 540 kWe. Mainkofen CHP anläggningen har en
fliseldad värmepanna på 4,25 MW.
Stirling motor på 35 kWe, innan monteringen, med värmepanelen synlig på cylindertoppen. Bilder, Stirling.dk
Mikroturbin
Utvecklingen av gasdrivna Mikroturbiner för biobränsle har tagit fart under de senaste åren.
Olika storlek finns i användning sedan länge för naturgas, speciellt på avlägsna platser där
inte elström finns. ISET i Tyskland har utvecklingsprojekt kring Capstones Mikroturbin i
storlekar, 30-500 kWe.
121
Mikroturbin med generator från Capstone, som kan drivas med renad biogas eller trägas. Storleken på
Mikroturbinenheten är ofta under 200 kWe.
Förgasning av biobränsle
Ett fast biobränsle i form av träflis eller pellets kan konverteras till ett bränsle i gasform
genom en förgasningsprocess. I den moderna processen idag sker förgasningen i tre steg och
man får ett renare gasbränsle som innehåller H2, CO, CO2, CH4, N2 och H2O. Dagens
förgasning av trädbränsle är en vidareutveckling av den krigstida gengastillverkningen.
122
Principbild för enheten för förgasning av biobränsle som TK Energi i Danmark har utvecklat. Utrustningen
består av få rörliga delar och har byggts för att minska överhettning, gasläckage och explosionsrisken.
www.tke.dk
IC-motorer (gasmotorer)
Stora IC-motorer för naturgas har länge varit i drift för elproduktion. Små CHP enheter med
kolvmotorer som drivs med naturgas har använts på flera ställen där elström annars inte
finns. Anpassningen av flera av IC-motorer för bio- och trägasdrift kan göras.
123
Ett mikrokraftvärmeverk med en encylindrig kolvmotor i för gasdrift. CHP enhet från Sachs är på 5,5 kWe.
En CHP anläggning med bränsleceller från MTU på 250 kWe har måtten; längd 9 m, bredd 2,5 m och en höjd
på3 m
125
Mainkofen kraftvärmeverk som eldas med flisbiomassa (CPH=Combinated Heat and Power Generation)
Principbild för värmekraftverkets olika slutna system med ORC-processen, med turbinen i blått och generatorn
i gult.
127
Integrerade enheter
Genom ett effektivt och nära samarbete mellan tillverkare av panna och Stirling enheten har
man kunnat bygga en smidig, integrerad och väl fungerande, kraftvärmeenhet för små
förbrukare.
T.v. MCHP-enhet, i genomskärning med KW:s värmepanna och SPM:s Stirling enhet på toppen. T.h. Stirling-
motorn med värmepanelen undertill som går in i pannan. Bild: SPM -Stirling Power Module
Ett exempel på ett koncept för en gaseldad MCHP enhet. Bild. Jeremy Harrison
129
MCHP enheter för villa/egnahemshus har funnits länge utomlands. Då har det främst varit
fråga om naturgas eller propangas som bränsle för kolvmotorer, mikroturbiner eller
bränsleceller. Det finns flera företag som tillverkare den här typen av utrustning.
IC-motorer (gasmotorer)
Flera tillverkare har små, MCHP enheter med kolvmotorer som drivs med naturgas. Dessa
enheter har främst varit i användning på platser där elström annars inte finns. Det pågår
anpassningen av IC-motorer för användning av renad och komprimerad bio- eller trägasdrift.
Ett mikrokraftverk från Honda med en kolvmotor för gasdrift. Effekten är 1,2 kWe. Enheten kan kombineras
med en värme- och kylenhet. Bild. Honda
130
Mikroturbin
Utvecklingen av gasdrivna Mikroturbiner för biobränsle har tagit fart under de senaste åren.
Det finns mikroturbiner i storlek som sedan länge använder naturgas. Utrustning för
elproduktion med gasdriven mikroturbin har varit speciellt av intresse för avlägsna platser
där inte elström finns.
En av de stora tillverkarna av mikroturbiner är Capstone. Genom att kombinera mikro-
turbinen med en värmeväxlarenhet på avgasdelen så får man en kraftvärmeenhet (MCHP).
De minsta Capstone mikroturbinenheter har en effekt på 15-30 kWe. Kombinerad med en
värmeväxlare kan man också få en värmeeffekt på 45 - 90 kWth för t.ex. uppvärmning av ett
stort hus.
Mikroturbin med generator från Capstone och som kan drivas med renad och komprimerad biogas eller
trägas. T.h. Capstones mikroturbinen C30 har en effekt på 30 kW elström. Bilder. Capstone
131
Kompakt konstruktion
Utrustningen har en kompakt uppbyggnad och kräver ungefär samma utrymmen som en
vanlig pelletbrännare.
Bild av en demoanläggning med den trä-förgasande pelletbrännaren i mitten. Till vänster är en mindre
pelletsilo som kan fungera som mellanlager varifrån pelleten skruvas upp till förgasaren.
Helautomatiserad
Den trä-förgasande pelletbrännaren är helt automatiserad, på samma sätt som en traditionell
pelletbrännare för egnahemshus/villor. Husets värmebehov styr utrustningen, elektroniken
reglerar förgasningen och förbränningsprocessen. Askan från pelleten samlas under
gasgeneratorn och på så sätt hålls värmepannans konvektionsytor renare. Askhanteringen
kan lätt automatiseras.
132
Konstruktören Kimmo Ahola som utvecklat och testat utrustningen under några år.
133
Enkel konstruktion
Pelletpressen har en liggande och fast pressmatris och två roterande pressvalsar.
Inmatningen av mald träflis sker i tratten ovanför pressen. Pressvalsarnas avstånd till
matrisen kan regleras hydrauliskt. Under pressmatrisen finns en vibrerande uppsamlings-
ränna som för pelleten vidare till en transportör. Maskinen är intressant för att den har en
enkel konstruktion med få rörliga delar.
Pelletpressen har en liggande pressmatris och två roterande pressvalsar. Pelleten matas fram från pressen på
skakrännan till ev. transportör.
Pressen har också körts med 11-15 kW effekt och då har kapaciteten varit 200-250 kg pellets
per timme.
Rörledning för den automatiska smörjningen av pressrullarnas drivenhet. Den ena av pressvalsarna syns i
bildens nedre kant.
Drivmotor och vinkelväxel med nedväxling. (blå och grå). Vibrator på skakrännan (orange)
Liten engreppsskördare
Vimek i Vindeln-regionen, har vidareutvecklat ett litet MTH-aggregat för sin skogstraktor.
Utrustningen kan samla 2 - 4 stycken klena stammar. Med en giljotinklipp kapas träden.
Företaget har också tagit fram ett nytt röjningsaggregat för montering på kran.
Stegmatad skördare
Arbro har stegmatade skördeaggregat i den storlek som passar för en lantbrukstraktor och i
gallringsskog. Utrustningen kan i dagens utförande endast hantera en klenstam åt gången.
137
Korridorröjning
Stora arealer skog är i behov av röjning. Olle Hemmingsson har konstruerat en prototyp för
att snabbt kunna köra upp röjda korridorer i skogen. När 1½ - 2 m breda korridorstråk körs
upp viks slyet till sidorna. Nästa steg är att också fundera ut hur man enkelt kan ta rätt på
råvaran samtidigt med fällningen.
Keto Forst
Ett litet kombinerat skördeaggregat är Keto Forst. Med en skicklig förare kan det användas
för flerträdshantering vid skörd av energiråvara vid röjning och gallring. Utrustningen är
lämplig för montering på mindre skogstraktorer eller lantbrukstraktor.
Automatisk sågkedjeslip
För entreprenörer är det viktigt att kunna ha sig med vassa sågkedjor. Med en automatisk
sliputrustning går slipningen enkelt.
139
ABAB-klippen
Svenska ABAB, eller Allan
Bruks Ab, tillverkar ett klipp-
aggregat för energiträd. Det kan
ackumulera flera träd, och i
greppet kan man klippa träd upp
till 25 cm i diameter. Vikten,
inklusive rotator och kranfäste, är
380 kg.
142
Valmet 350
Ett nytt skördeaggregat från
Valmet är modell 350. Det är
i tungviktsklassen och väger
strax under 1.000 kg. Skörde-
aggregatet är bygelupphängt,
liksom de två större i samma
serie. Svärdet är 75 cm långt
och största öppning mellan
drivrullarna är 52 cm. För
kvistningen finns en fast och
tre rörliga knivar. Utrust-
ningen är anpassad för både
slutavverkning och gallring.
En skavande buntare
Valmet Wood Pac skiljer sig från de
övriga buntarna genom att materialet
lastas direkt in i balkammaren. I bal-
kammaren finns åtta stycken valsar
pressar ihop balen. Lastargripen bör
vara försedd med såg eller klipp-
funktion för att anpassa materialets
längd till balkammaren. Vid bunt-
ningen skavs en del av barr och
småkvistar av, ca 20 % av material-
vikten. Den mesta näringen finns just i
de avskavda träddelarna, som då kan
gödsla skogen.
Stor flishugg
LHM Giant är en finska stor
flishugg för entreprenörer. Utrust-
ningen är monterad på en fyraxlad
lastbil. För drivningen finns en
egen motor på 600 hk. Hydraul-
utrusningen drivs av lastbilens
motor. Matarbordet till huggen
rymmer 18 m3. Huggen kan lätt ta
emot risbuntar eller stockar.
Kapaciteten är 120-200 m3 flis
per timme.
144
Mobil flishugg
Foresteri trumhack
En ny flishugg på marknaden är,
Foresteris bogserade modell C4560, den
är försedd med en egen 300 hk driv-
motor. Hacken har en inmatningsöpp-
ning på 45 x 60 cm. Hacktrumman har
en diameter på 57 cm och är försedd
med 6 st. knivar. Hacken kan förses
med olika såll mellan 35 – 65 mm hål-
storlek. Flisningskapaciteten är mellan
40-100 m3 flis per timme beroende på
råvara och flisningsförhållanden.
145
Christiane Egger berättar om bioenergins roll i Europa som blir bara viktigare.
T.h., Håkan Örberg, möter en dansk besökare som visade stort intresse i försöksresultaten från projektet.
Pelletpannor
I anslutning till konferensen pågick en Energisparmässa med ett stort utbud av bl.a.
pelletpannor och kaminer.
Intresset för pelletpannor, spisar och braskaminer som använder träpellets som bränsle är stort i mellan
Europa. Mässbesökarna kunde jämföra ett stort antal märken av pelletpannor i olika storlekar. Design, form
och färg är viktigt idag, förutom att utrustningen ska vara funktionssäker och lättskött.
147
Iwan Wästerlund föreläser, och ställer frågor, kring förluster i hanteringskedjan för hyggesrester.
Praktiska maskindemonstrationer
Under konferensens sista dag ordnades tekniska turer till olika värmekraftverk, industrier
och ut i skogen. Dessa praktiska inslag var mycket väl arrangerade och uppskattade.
Valmets 801 C Combi Bioenergy har ett MTH aggregat med både
sågkedja och klipp. Drivaren har försetts med en flishugg framtill
så energiveden flisas direkt. Från drivaren töms flisen över till en
containerutrustad lunnare för skytteltransport till bilväg.
Pinox 330 buntare är snabbkopplad till kombimaskinen eller drivaren Pinox 828
149
LHM Gigant är en mobil flisutrustning byggd på en lastbil. Hacktrumman är 90 cm i diameter och drivs av en
egen motor på 600 hk. Lastbilens motor på 400 hk driver resten av utrustningen. Kapaciteten är 120- 200 m3
flis per timme. Många värmekraftverk föredrar en ”brunflisad” skogsråvara framom en grön.
Ovan, bild från CPH anläggningen i Oberlech, Österrike som har en sterling motor som producerar 30 kWe
151
Principskiss för en mikro gasturbin enhet med generator. Drivgasen från biomassa måste vara renad för att
användas i en mikro gasturbinenhet.
Flera nya koncept är också under utveckling där bl.a. mikro-gasturbiner (30-100 kWe)
används (KWe = kW el). Små enheter för el-produktion som använder Sterling motorer
finns redan i drift (30 - 75 kWe).
152
Pelletmarknaden
På den Europeiska pelletmarkanden är Sverige störst när det gäller efterfråga på pellets,
produktion och kapacitet. Den finska pelletmarknaden har inte ännu riktigt kommit i gång, i
Danmark har efterfrågan ökat kraftigt.
NTNU-SINTEF har många forskare inom bioenergi. Enheten inom energi och processteknik har universitetet
100 Ph.D-studerande. På bilden informeras besökarna om nya vattenturbiner i test.
Forskaren Edvard Karlsvik berättar om den nya generationen pelletkaminer som utvecklats för punktupp-
värmning
154
Seminariet introducerades av Tomas Kåberger och Christine Egger, statsminister Göran Persson höll
öppningstalet och beskrev det svenska målet att bli fri från oljeberoendet fram till år 2020.
Håkan Örberg redovisar pelleterings- och förbränningserfarenheter för en seminarie- och mässbesökare.
Posterutställning
Några av projektet Bioenergi från skogens forskningsinsatser redovisades på ett par posters i
utställningshallen.
Dan Bergström och Tomas Nordfjäll berättar om sin forskning kring korridorskörd.
SLU-BTK:s försök med pelletering av olika gallringsråvaror och resultat från förbränningsförsök studeras av
två seminariebesökare
156
Risbuntning med John Deere 1490D GROT-buntare som gör ca 3 m långa risstockar på 0,7-0,8 m diameter
som innehåller ca 1 MWh energi.
Bruks-Klöckner:s mobila flishugg 805 CT som drivs av en dieselmotor på 330 kW. Maskinerna för GROT-
hantering intresserade en stor skara utländska besökare.
157
Wilhelmssons Trävaru Ab i Linköping vidareförädlar restprodukter från sågen och hyvleriet till träpellets.
158
Energivedsskörd
Svenska ABAB demonstrerade sin utrustning för energiskogsgallring. Speciellt utefter en
väg fungerar ett klippverktyg bättre då det alltid är problem med att sand finns runt
trädstammarna.
Svenska Silvaro K250 som har en kapdiameter på är upp till ca 250 mm och den väger 500 kg.
Finska Ponsse E25 som har en fast kniv som griparmarna svänger in trädet över, kapdiameter på upp till 250-
300 mm och väger 400 kg utan rotator.
161
Svenska Bracke C16a som har en hydrauliskt utskjutande sågskiva med sågkedja, kapdiametern är upp till ca
260 mm och väger 450 kg.
T.v. Nisula 280E är en lätt energigrip som har en saxklipp, kapdiameter på upp till 200 mm och väger 280 kg
utan rotator. Kan också användas för avlastning av energi- och massaved.
T.h. Nisula 150E är en liten energigrip som har en fast kniv som griparmarna svänger in trädet över, den har
en kapdiameter på upp till 150 mm och väger 108 kg utan rotator.
162
MTH kombiaggregat Valmet har ett kombiaggregat, 330 Duo/Cut2, som kan utrustas med
både sågkedja och knivklipp. Med skördeaggregatet kan man skörda både energi- och
massaved men också timmer.
Valmets Duo/Cut2 har långa knivar alternativt grip som också kan användas för avlastning av energi- och
massaved. Vikt över 800 kg med både kniv och kedja
Vimek 404 T utrustad med Keto Forst skördeaggregat är en smidig skördare i ungskog.
163
stort på SkogsNolia. Företaget har gjort fina sidor på Internet med bra broschyrer.
www.vimek.se
SLU-skogsteknologi informerade
Under Skogs Nolia mässan fanns Bioenergi från skogen projektet på plats i SLU:s monter.
T.h. Iwan Wästerlund och till vänster Tomas Nordfjäll från SLU-skogsteknologi som berättade om korridor-
skörd.
164
Ny röjningssax
Företaget MenSe visade en intressant prototyp av sin nya hydrauldrivna röjningssax. Den
finns anpassad för kranspetsmontering på skogstraktorn.
165
Maskinell röjning
Risutec III är en hydrauldriven röjningsutrustning som också är kranspetsmonterad på en
skogstraktor. Risutec finns att fås i olika storlekar.
Radiostyrd skogstraktor
RCM harvester har under ett antal år utvecklat sin lilla lastbärande skogs traktor som passar
bra för gallringar. Traktorn styrs från den gående föraren via radiostyrning. Utrustningen är
smal och smidig och kan lätt gå in i beståndet mellan körstråken. RCM har också en
harvester som kan utrustas för röjning men då monteras en hytt på traktorn för en bättre
förarsäkerhet.
166
Ponsses ackumulerade skördeaggregatet har också en gripfunktion. Det väger 490 kg utan
rotor. Med utrustningen kan man klippa träd på upp till 250 mm diameter. Klippenheten har
utrustats med en snabbventil som gör klippningsrörelsen blir snabbare.
Moipu 400E
Moisio Forest Oy har sedan flera år tillverkat skördaraggregat för energived. Moipu 400E
väger 540 kg och kan klippa 300 mm grova träd. Med utrustningen monterad på en drivare
får man också energiveden samtidigt utkörd ur skogen när den skördas.
ABAB 250 skördeaggregat för energived har en pendlande upphängning. Enheten väger 380
kg inklusive rotor och kan klippa upp till 250 mm grova träd. Utrustningen kräver att
hydraulpumpen kan ge minst 80 l olja per minut. Utrustningen har inte knivar för kvistning,
drivrullar eller gripfunktion för lastning.
basmaskiner som, skördare, skotare, grävare eller andra kranförsedda basmaskiner som har
tillräcklig vikt och kraft. Utrustningen har inte grip- eller kvistningsfunktion.
Nisula 400C
Nisula 400C, är utrustad med matningsrullar och kvistningsknivar.
170
Utrustningen är försedd med gripfunktion, så den kan också användas för lastning och
lossning. Kapdiametern är 400 mm, och kvistning kan ske av stammar upp till 275 mm i
diameter Utrustningen väger 425 kg, den har 3 st. kvistningsknivar och två drivrullar.
Modellen 400H har 5 st. knivar för kvistning.
Logset 8H
Logset hade en populär maskinvisning på sin avdelning.
171
Logbear FH 4000
172
Logbear är en liten banddriven skördare av finsk tillverkning. Den är på bilden utrustad med
ett Keto Forst skördeaggregat. Maskinen är smal, under 2 m bred, det gör att den passar bra
i ung- och gallringsskog. Motorn är på 60 kW och kranen har en räckvidd på 5,5 m.
Maskinen kan utrustas för energivedsskörd.
Farmi flishugg
173
Junkkari flishugg
Traktordriven flishugg HJ 500 från Junkkari har ett knivhjul som väger 650 kg, är 138 cm i
diameter och är utrustad med två knivar och fläktvingar. Inmatningsöppningen är 450x450
mm. Ifall traktorn varvtal minskar för mycket kopplas hackens inmatningsvalsar ifrån.
Effektbehovet är 80-150 kW och kapaciteten 30-100 m3 per timme.
Kesla 4560C är monterade på en en- eller tvåaxlad vagn. Den passar främst för stora
energientreprenörer. Hacktrumman är försedd med 6 st. knivar och hacktrumman är 570 mm
i diameter. Effektbehovet för flishuggen är 100- 150 kW.
Heinola flishugg
Heinola Sawmill Machinery tillverkar stora flishuggar som kan vara monterade på lastbil
eller stationärt. Heinola 1310RML är en stor tumhack med en mycket stor flisningskapacitet
som passar för entreprenörer.
T.v. MTH aggregat för flerträdesskörd, ett ackumulerande skördeaggregat. T.h. Virke som skördats enligt
kortvirkesmetoden (CTL) körs ut med en skotare (lastbärande skogstraktor).
MCHP – Mikro kraftvärmeverk. SPM (Stirling Power Module) och KWB:s kraftvärmeenhet för villor som
eldas med träpellets. Enheten har en effekt på 1 kW el och 15 kW värme.
179
References
Bain, R. Overend, R., Craig, K. Biomass-Fired Power Generation, National Renewable Energy Laboratory,
Golden CO, 1996.
Bergström D, Bergsten U, Nordfjell T & Lundmark T., Simulation of Geometric Thinning Systems and
Their Time Requirements for Young Forests. Silva Fennica 41, 137-147. 2007.
Bergström Dan, Pelletering av tallspån: grundläggande studier Dept. of Silviculture, SLU. Studentuppsatser
/ SLU. Skogsteknologi vol. 80, 2005
Craig K., Mann M., Cost and Performance Analysis of Three Integrated Biomass Combined Cycle
Power Systems, National Renewable Energy Laboratory, Golden, CO, 2002.
Berndes G, Hoogwijk M & van den Broek R., The contribution of biomass in the future global energy
supply: a review of 17 studies. Biomass and Bioenergy, 25, 1-28. 2003.
Bohm Larsson M., Fraktionsfördelning och näringsuttag vid Wood Pac buntning av färsk GROT. SLU,
inst. för skogsskötsel. Examensarbeten nr 16. 2004.
Caruso A. ,Uttag av grot och stubbar som energiråvara – hur påverkas skogens lavar av helträdsskörd?
SLU. Fakta Skog nr 3. 2008.
Egnell G & Leijon B. Kortsiktiga effekter på skogsproduktionen av helträdsuttag i gallring och slutav-
verkning. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift nr 13, 73-82. 1996.
Egnell G, & Lönnell N. (red.), Skogsbränsle, hot eller möjlighet? - vägledning till miljövänligt
skogsbränsleuttag. Skogsstyrelsen, 2001.
Hadders Gunnar, Pelletpärmen, JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik, 2002
H.A.M. Knoef, Handbook on Biomass Gasification, BTG biomass technology group B.V. Enschede,
The Netherlands, 2005
Hakkila P. Ecological consequences of residue removal. s 479-516. 1989.
Jacobson S., Skörd av färsk eller avbarrad GROT - växtnäringsaspekter. SkogForsk. Arbetsrapport
450., 2000.
Johansson T. B., Kelly H. , Reddy A. K. N., Williams R. H.. Renewable Energy, Sources for fuels and
electricity. ISBN 1-55963-139-2
Jonsson Y., Drivningsmetoder för stubb- och rotved. I: Stubbdagen 1976-03-09. SLU, Projekt helträds-
utnyttjande. Rapport 13, s 37-47., 1976.
Liss J-E. , Långa toppar - metod för uttag av skogsbränsle i slutavverkningar. Slutrapport för projekt
21937-1. Energimyndigheten., 2006.
Mälkönen E., Effect of whole-tree harvesting on soil fertility. Silva Fennica 10, 157-164., 1976.
Kärhä K. (toim.)., Harvennuspuun koneelliset korjuuvaihtoehdot. HARKO-projektin (1999-2001)
loppuraportti. Työtehoseuran julkaisuja 382., 2001
Kärhä K., Jouhiaho A., Mutikainen A. & Mattila S. Joukko-käsittelevä Naarva-Koura energiapuun
hakkuussa. Työtehoseuran metsätiedote 655., 2002.
Laitila J. & Asikainen A. Koneellinen energiapuun korjuu harvennusmetsistä. PuuEnergia 3/2002: 8–9.,
2002.
Mäkelä M., Poikela A. & Liikkane, R. Joukkohakkuu aines- ja energiapuun korjuussa. Metsätehon raportti
137., 2002.
180
Mäkelä, M., Poikela, A. & Liikkanen, R., Energiapuun korjuu harvennusmetsistä. Metsätehon raportti 161.,
2003
Reed Thomas B. and Siddhartha Gaur, A Survey of biomass gasification 2000. Gasifier projects and
Manufacturers around the World., The national renewable energy laboratory and the Biomass Energy
Foundation, Inc. Golden CO, USA, 1999”.
Sirén, M., Hakkuukonetyö, sen korjuujälki ja puustovaurioiden ennustaminen. Metsäntutkimuslaitoksen
tiedonantoja 633., 1998.