Gunnar Lundberg

Folkstyre
eller

fogdevlde
Av
G u n n a r Lundberg

Tidens frlag - Stockholm - 1934

STOCKHOLM TBYCKEBIAKTIBBOLAGET TIDEN

Mi

I 'brjan av r 1933 skedde i Tyskland en politisk omvlvning, vars verkningar redan gjort sig knnbara i hela vrlden. De socialistiska partierna i Europa hade under flera r frgves vamat de olika lndernas rege ringar fr fljderna av en trngsynt, nationalistisk po litik, som hindrade Tyskland att p allvar inlemmas i en internationell samfrstndspolitik. Ekonomiskt hade Tyskland att kmpa med stora svrigheter, som kulmi nerade nr den fruktansvrda vrldskrisen brt snder det tyska folkhushllets kraft. Resultatet var en utarm ning av Tysklands massor och en stndigt tilltagande bitterhet i skilda lager av det tyska folket. Stmningen kunde mer och mer koncentreras i orden: Vrre n nu kan det inte bli ! Denna frtvivlan utnyttjades hnsyns lst av de durkdrivna och samvetslsa nationalsocialis tiska demagogerna med resultat, att man i februari 1933 ndde triumfen, att det nationella blocket med Hitler i spetsen kunde samla en knapp majoritet i riksdagen. Det nationalsocialistiska partiet hade icke ngon majori tet bakom sig. Dess 43.9 procent av valmanskren var i och fr sig ingen fullmakt att verta makten och ut plna alla andra meningsriktningar i landet. Just p denna punkt borde alla de, som i dag hylla Hitler och hans mn ssom hederliga och ansvarsknnande politici, ha anledning till en smula begrundan. Den svenska socialdemokratin kunde vid det sista valet peka p att majoriteten av vljarna rstat till vnster

4 om det borgerliga strecket. Det var visserligen en knapp majoritet, men den liter sig dock icke bestridas. Och den rent socialdemokratiska vljark&ren utgjorde 41,7 procent av de rstande allts endast 2,2 procent min dre n vad Hitler fick vid februarivalet 1933. Skulle svensk socialdemokrati ha handlat efter tyskt recept skulle den krt ivg de vriga partierna ur riksdagen, avlgsnat kungahus och konservativa mbetsmn, stoppat in alla knda borgerliga politici i fngelse, samt sedan frklarat, att den hdanefter hade fullmakt att allena bestmma i landet. Det ingr emellertid inte i demokra tins tnkande, ja det r verhuvud otnkbart fr en ci viliserad mnniska, att man hnsynslst skall sl ner varje politisk verksamhet, varje rtt till kritik och till inflytande p nationens de fr folkets ena hlft. Det r vad som har skett i Tyskland. De som prisa den me toden borde betnka, att de faktiskt uppmana den sven ska arbetarrrelsen till en hnsynsls terror mot andra element i nationen. Svensk socialdemokrati har fr myc ket kultur i blodet fr att hemfalla t ett sdant barbari, men dess motstndare borde d ocks frst att' upp skatta dess vakthllning omkring civilisation och laglig ordning.
Skall Sverge flja det tyska exemplet? I stllet har man ftt uppleva, att en rad smrre grup per framtrtt p den politiska arenan i vrt land och p allvar predikat lran, att Sverge mste flja Tysk lands exempel. n s lnge kan man lugnt sga, att dessa svensk-tyskar icke betyda ngot i vrt lands politik. Deras utsikter att vinna inflytande ro skerligen nu nnu mindre n bara fr ngra mnader sedan, men de utgra dock ett irritationsmoment i det fredliga svenska samhllet. Liksom bolsjevikema ska de att till varje

5 pris inhsta partifrdelar genom en mttls, lgnaktig propaganda 'bland dem som trffats hrt av vrldskrisen. De kta Moskvakommunistema betyda ju realpolitiskt rakt ingenting i detta land och ha gudskelov aldrig gjort det. Men deras provokationer ha lnt den svenska arbe tarrrelsen till betydande skada. Precis samma omdme kan man flla om nazisterna. De stadkomma en upp jagad lidelse mot svensk demokrati, vilken tar sig prak tiska uttryck i ra, meningslsa provokationer, avsedda att skrpa frbittringen inom nationen under en tid, d det s vl behves, att rliga krafter samverka fr att frhindra allvarliga skador p svenskt nringsliv och svensk folkstam. Man kommer icke ifrn, att de nazistiska grupperna och med dem en del sympatisrer, speciellt inom Na tionella Ungdomsfrbundet, allvarligt efterstrva att stadkomma en tysk utveckling ocks hr i landet. I sterrike har man blodigt ftt knna fljderna av en frn Tyskland emanerande propaganda. Det svenska fol ket behver drfr infr denna hets utifrn ta stllning fr eller emot sjlva nazismens system. Det finns all anledning att i den svenska valstriden framstlla frgan: Vad har skett i Tyskland? r det tyska statssystemet n got fr svenskt folk att reflektera p?
Tyskland despoti under en ofelbar ledare. Frst och frmst br man erinra sig, att Tyskland av i dag visserligen icke ftt ngon egentlig ny frfattning, men genom en rad av maktdekret omvandlats frn en fri folkstat till en absolut despoti. Sedan Hitlerregeringen skickat hem en god del av den tyska riksdagen eller rttare sagt olagligen stoppat riksdagsmn i fng else drev den igenom en fullmaktslagstiftning, enligt

vilken alla lagar skola beslutas av regeringen. S snart Adolf Hitlers namn str under ett papper, r detta gl lande lag den gamle Hindenburg, som sov bort sin lders dagar i Ostpreussen, behvde det sista ret icke lngre bekymra sig om att rita sitt bomrke under la garna. Denne Adolf Hitler har ju s smningom erknts som en gudomlig uppenbarelse. Det r inte bara hans grd var Gring utan en rad andra av den nya religionens profeter, som frklarat att Adolf Hitler aldrig kan missta sig, att var och en som tvivlar hrp r en gemen fr brytare. Fr att det inte skall rda ngot tvivel om den nya religionen citera vi fljande passus ur Herman Grings skrytsamma bok Aufbau einer Nation : Det frn-ns vl i vr tid knappast ngon mnniska, till vilken det allmnna intresset s starkt koncentrerar sig som vr ledare. Och dock finns det hller ingen mnniska, vars egenskaper man har s svrt att beskriva som Adolf Hit lers. Frst och frmst r det ja fr oss fljeslagare gi vetvis omjligt och det frstr var och en, som knner den intima gemenskapen mellan Hitler och hans mn att hos ledaren upptcka ngot eller faststlla ngon som helst egenskap, som han i vra gon icke ger till hgsta fullndning. Nr den katolske lcristne r vertygad om att pven i aiUa religisa och sedliga ting r ofelbar, sd frklara vi nationalsocialister med samma inre vertygelse att ocks fr oss vr ledare r utan vidare ofelbar i alla poli tiska och andra frgor som ang folkets nationella och sociala intressen. Vari ligger nu hemligheten i hana vldiga inflytande p sina anhngaref Ligger det i hans mnskliga godhet, i hans karaktrsstyrka eller i hans enastende blyg samhet f Ligger det kanske i hans politiska begvning att alltid riktigt p frhand ana och frutse hndelserna, el ler ligger det i hans storartade mod eller hans sllsynta trohet gentemot sina fljeelagaref Jag tror, att vad man n drar fram, s skall man dock slutligen komma till den slutsatsen, att det inte endast r summan av alla dessa dygder utan det finns hos denne ensamme man ngot mys tiskt, osgbart, nstan obegripligt, och den som icke kn ner detta kommer aldrig att n fram till det, ty vi lska Adolf Hitler emedan vi tro djupt och orubbligt, att han r osa snd av Gud fr att rdda Tyskland.

Hitlerdyrkan i strid mot kristendomen.

Vi skola icke uppehlla oss med att diskutera om Adolf Hitler r vrdig att upptrda som fjrde man i den gamla kristna treenigheten. Vi stlla bara frgan: Finns det verkligen en normal svensk, som inbillar sig att vi hr i landet bland alla dem, som nu vilja klda sig i diktatorns kappa, helt pltsligt skola finna en svensk Messias, utrustad med ett obegrnsat vetande om sam hllets behov och en s ofelbar instinkt, att han aldrig i sitt liv behver hra ett ord av kritik? Tror man verk ligen att veterinr Furugrd eller furir Lindholm ro av speciellt gudomlig hrstamning? Vi misstnka, att det svenska folket i gemen, hur hgt det n skattar en klok och rttvis ledare, vill frbehlla sig kontrollen ver hans grningar. Men i samma gonblick som det fr behllet gres, har man brutit med nazismens ledare princip. Man behver kanske ocks erinra de tyskbitna gos sarna hr i landet om att bde den katolska och den evangeliska kyrkans bsta mn i Tyskland protesterat emot det okristliga i den nya Hitlerreligionen. Svaret har blivit, att de prster, som tagit evangeliet p allvar, frfljts och avskedats. Svenskt prsterskap har ocks med anledning hrav med skrpa sagt ifrn, att vad som sker i Tyskland icke str i samklang med Luthers reli gionsuppfattning. Nr nazisterna klda sig i kristen skrud r det drfr frga om ett osmakligt bedrgeri.

Dr den enskildes rtt icke lngre finnes!

Kanske menar man dock p sina hll, att huvudsaken icke r hur Hitler ervrat makten eller vilka maktbefo genheter han tillskansat sig, utan i stllet vad den nya

regimen utfrt till det tyska folkets gagn. Det kan dr fr vara vrt att gra ngra erinringar om nazismens grningar. Lt oss frst och frmst sga ngra ord om den nya rttskulturen. Vi ha hr i Sverge en starkt ut vecklat knslighet fr varje vergrepp frn myndighe ternas sida. Man kan rra upp himmel och jord, drest en lkare begr misstaget att lta internera en icke sin nessjuk medborgare. Den svenska polisens rtt att hlla misstnkta frbrytare i frvar r ytterligt starkt begrn sad och verhuvud har ordningsmakten stndigt ett va kande ga p sig frn den allmnna opinionens sida. Ibland kan kanske denna vaksamhet sl ver i grlsjuka. Den r dock ett utslag av ett fritt folks starka knsla fr att medborgarens trygghet inom samhllet mste vara strngt garanterad. Hur frhller det sig i detta hnseende i Tyskland? Frn tysk sida brukar man alltid frklara, att den ut lndska pressens underrttelser om illdd mot mnni skor i Tyskland enbart bero p skurkaktiga emigranters frljugenhet. Man lr dock icke kunna bestrida, att i Tyskland av i dag den enskilde medborgarens liv helt ligger i hnderna p nyutnmnda nazistiska mbetsmn, Grings beryktade hemliga statspolis, vilken handlar ef ter godtycke utan offentlig kontroll. Det r icke i en staka fall utan i tusental som folk insprrats utan n gon som helst rttegng, utan att sjlva ha ftt hra motiveringen fr strafftgrderna. I mnadtal ha de ftt sitta utan att inkallas till ngon process. n i dag frsmkta tusentals mnniskor, som aldrig haft ett vapen I sin hand, aldrig antastat frmmande egendom, aldrig frbrutit sig mot ngon juridisk eller sedlig lag, i kon centrationslger och fngelser. Man skulle kunna nmna namn p namn. Men det rcker kanske att erinra om, att samma de drabbat kommunister, socialdemokrater, demokratiska katoliker, liberaler, hgermn samt nazis ter, vilka vgat uttala skdningen, att Hitler r en gan

9 ska skrplig mnniska och hans lakejer i stor utstrck ning inkompetenta och rent av ursprade element. Vi skola icke uppehlla oss vid dem, som frsvunnit och sedan hittats fruktansvrt lemlstade!
Brott blir lag genom maktsprk. Den nazistiska rttsfilosofin kom till sitt bsta uttryck i uppgrelsen med mnnen i S. A.-ledningen. Helt pltsligt upptcker Hitlers vakande ga en farlig kom plott. Man infngar de hgfrrdiska intrigmakama utan svrighet. Ingen enda stlles infr domstol. Alla slaktas ned utan misskund, som om det vore ftga inte om mnniskor utan om en kreatursbesttning, smittad med mul- och klvsjuka. Det finns icke tillstymmelse till laglighet i detta ra vervld. Hitler hade visserligen ltit giva sig mycket vidstrckta fullmakter, men rtten att mrda utan dom hade han ndock icke inskrivit i de nya dekreten. Han lter nd mrda. Ett par dagar eftert sammantrder regeringen och beslutar i efterskott, att vad Hitler gjort endast var uttryck fr lag och rtt. Vi citera denna lag ordagrant:
Lag om tgrder tiU staUndmrn. Av den 8 juli 1984. Eikflregeringen har beslutat fljande lag, vilken hrmed kungres. Enda artikel. De den 30 juni, 1 och 2 juli vidtagna tgrderna fr att sl ner hg- och landsfrrdiska angrepp ro som statsndvra berttigade. Berlin den 3 juli 1934. Bikslcan&lem Adolf Hitler. Biktinrikesirvi/Mstern Fridk. Biksjustitiemimst ern Dr G&rtner.

10 S enkelt ar det allts: man skjuter ner eller (som i fallet Strasser) sparkar ihjl ngot hundratal mnniskor enligt Hitler sjlv 77. Sedan frklarar man: detta var icke mord, utan laglig rttvisa. Inte ett gonblick betvivla vi, att Rohm var en samhllsfarlig individ, och att Hitlers gamla vnner frre tukthusfngen Heines och dennes kumpan Ernst voro ge mena frbrytare. Den ofelbare Hitler har nu visat ett underligt omdme, d det gller valet av vnner! Men ven fr skurkar anser en socialdemokrat att rttsskip ning i vanlig ordning mste vara gllande. Fr att nu inte tala om general Schleicher och hans hustru! Oskyl digt kvinnoblod flt rttvisan talade ! Det mest groteska r, att regeringsledamoten von Papens nrmaste medarbetare slaktats ned p sina mbets rum. Ngra dar drefter str von Papen sjlv vid en av de ddas grav och prisar den mrdade som en rlig tysk man, en god fosterlandsvn och en uppoffrande sol dat. I det talet sade von Papen om Hitler och Gring, vad som enligt svensk lag icke skall f sgas om utlnd ska statsverhuvuden. Ty vad kallar man den, som slak tar ner rliga, redbara och tappra mn i deras eget land? Det r icke ett ord fr mycket, om man konstaterar att Hitlersystemet r det grsligaste barbari vsteuropa p mycket lnge upplevat. De som prisa Hitler fr hans blodsgarning natten till 1 juli hr i Sverge har man sjungit en lovsng ver bedriften bde i Nationella Ung domsfrbundets organ, i en del hgertidningar och na turligtvis i de sm nationalsocialistiska bladen be sjunga rttslsheten och banditvldet.
Socialismen i det nya Tyskland. Kanske intresserar sig gemene man nd allra mest fr frgan om Hitlers tgrder fr att bringa Tysklands folk rddning ur den ekonomiska krisens jrngrepp. Nr

11

Hitler agiterade, lovade han, att vid vertagandet av mak ten bryta kapitalismens vlde. Vid sin sida hade han den skerligen rlige, men i sitt tnkande ganska virrige Gregor Strasser, som utarbetat ett program, vars frverk ligande skulle innebra rnteslaveriets upphvande och en trygg existens fr alla rliga tyska medborgare. Gre gor Strasser kan inte lngre predika socialismen i det nya Tyskland. Hans rst har frstummats. Han till hrde slaktoffren i Hitlers blodiga natt. I agitationen hrde man alltid frn nationalsocialis tiskt hll, att det var judarna, som tillskansat sig all eko nomisk makt i Tyskland och som skulle f erfara den socialistiska kraften i Hitlers rrelse s snart den ftt makten. Vad har skett? En mngd judar ha frfljts och frorttats under Hitlerregimen. Men vrldspressen har frgves skt efter en underrttelse om en enda ju disk storfinansir, som tvingats att upphra med sin verksamhet. Vrldens frmsta vetenskapsmn har man bervat alla deras godelar, deras sysselsttningar och drivit dem i landsflykt. Tusentals fattiga judiska arbe tare ha kastats ut p gatan. Men nr de tyska banki rerna i dagarna utfrda ett upprop fr ett stort nationellt ln i Tyskland, finner man bland undertecknarna Mendelsohn, Cohn och en rad andra knda judiska storban kirer. De sitta nnu i orubbat bo och med dem natur ligtvis samtliga kttyska storkapitalister, vilka sanner ligen icke visat prov p mer sociala tnkestt n de ju diska.

Smhandlarnas vlstnd och varuhusens dd hur blev det?

I den underliga socialism, som Hitler predikade, var ett av slagnumren, att de sm handlarna och bnderna under hans spira skulle g en vlstndsperiod till mtes.

12

13

Ocks hr i Sverge frska de nationalsocialistiska par tierna lura ifrn smfretagare deras slantar genom att, som i Tyskland, utlova varuhusens, Epafretagens och konsumtionsfreningarnas snara frintelse. Vad har verkligen skett? Bara fr ngra veckor sedan kunde jag vid ett besk i Tyskland konstatera, att de stora Epafre tagens butiker lockade kunder som frr, att de vldiga varuhusen hade sina vanliga realisationer, och att konsum tionsfreningarnas varubilar fortfarande syntes p ga torna. Enligt vad man frn tillfrlitligt hll berttat mig, har det gtt s lngt, att Tysklands mest knda och rorika konsumentfretag, Produktion i Hamburg ter har begynt hlla agitationsmten! Den enda skillnaden r, att alla dessa fretag belastas med nationalsocialis tiska kommissarier, vilka ka omkostnadskontot och fr vrigt ingenting betyda. Karakteristiskt r, att den kooperativa partihandeln i Hamburg begvats med en personalchef, vars frmsta fregende politiska bravad r, att han i en sprvagn skjutit ned en kommunistisk stadsfullmktige i staden. Den tyska handlarkren, som allts ingenting ftt av vad man lovat den, knorrar ocks i det tysta, men hgt trs man ju icke sga ett ord om den ofelbare, som svikit alla lften. Arvegrdsbonden ett medeltida begrepp, som teruppstr. Nationalsocialismen lovade ocks en renssans fr tysk bondeklass. De frtryckta lantarbetarna i Ostpreussen drmde om, att Hitler ntligen skulle likvidera det feodala godsgarfrtryck, som republikens mn tyvrr icke lyc kats kncka. Vad har skett? Godsherrarna sitta i orub-

bat bo. Strax innan Hitler kom till makten avsljades att de ostpreussiska junkrama genom ren svindel skaffat sig stora medel frn de summor, som staten anslagit till hjlp t de ndlidande i Ostpreussen. Dessa svindlare ha icke kallats infr tysk domstol. I stllet sitta deras intimaste vnner med i regeringen. Till Hindenburg och Gring donerar man nya vldiga jordagods. Men ngon jordrevolution har det icke blivit av. I stllet faar den tyske bonden ftt gldjen att utnmnas till arvegrdsbonde, och i hans hem prunkar i gammal tysk stil ett vackert plakat med detta gldjande budskap. Vad skall arvegrdsbonden d gldja sig t? Jo t en lagstiftning, vilken kopierar svensk arvslag frn tiden fre Birger Jarl. Den frstfdde sonens allena arvsrtt och de v riga syskonens ekonomiska rttslshet har nu frankrats i tyskt rttsvsen. Samtidigt r bonden frhindrad att ta upp ngon som helst kredit utan ndigt tillstnd av de statliga myndigheterna. Arvegrden r principiellt osljbar och omjlig att belna, heter det i lagtexten. Den tyske bonden drabbas allts ej blott av det politiska och andliga frmynderskap, som trycker hela folket, han r dessutom ekonomiskt omyndig. Redan lngtar han tillbaka till den tid, d marxisterna lto honom skta sin torva efter eget gottfinnande. Frivilliga gvor utpressning av befolkningen. Folksolidaritet och folkgemenskap voro vidare natio nalsocialismens lsensord. Ingen skulle lida nd i det tredje riket. I realiteten har det ocks gjorts en del fr att avhjlpa krisens vrsta skador. Men vilken metod har man anvnt? Tyskland har blivit skrammelbssor-

14

15
Tvngskommendering till arbete fr 25 re om dagen. Framfr allt skulle ju nationalsocialismen gra slut p arbetslsheten. Man har ocks vidtagit de mest ener: giska tgrder fr att f arbetslshetssiffrorna att sjunka. Runt hela Tyskland gruppera sig arbetslgren fr unga mn oh unga kvinnor, dr man fr arbeta med besked utan 8-timmarsdag och s till omvxling 'bibringas mili tr drill och kunskap i den nya tyska vrnsportens mysterier. Man belnas ocks med 25 pfennig om dagen fr troget slit i fderneslandets tjnst. Den allra nyaste metoden r dock att skicka ut ungdomen p jordbruken som Landesgehilfen, lantbruksmedhjlpare. Det sista dekretet sger, att all tysk ungdom upp till 25 rs lder skall lmna sina platser i stderna och ge sig ut i nyttigt jordbruksarbete. Bnderna tvingas att med eller mot sin vilja ta emot denna extra arbetskraft vilken icke kan skilja en ko frn en tjur eller en dynggrep frn en h gaffel och som bondgrden skall ge arbete och frsrja. Erknnas m, att staten lmnar en sttlig ln p 30 Pfg om dagen till dem, som p detta stt kastas ut i ett ar bete, av vilket de icke kunna vnta sig ngon framtid. Bnderna ro frbittrade ver en ovlkommen invasion p grden, ungdomen r frbittrad, mdrarna se med fr tvivlan i hjrtat sina flickor g ovissa den till mtes, men mot Hitlers heliga lag finnes ingen rtt till protest. Arbetarantalet stiger lnekontot sjunker nd! En av nationalsocialismens huvudanklagelser mot Br ningregimen var att industriarbetarna hade fr dliga l ner och fr usla understd frn arbetslshetsfrskrin gen. Vilken frbttring har nu intrffat?

nas land. Den ena veckan skall man ge bidrag till vin terhjlpen, naturligtvis frivilligt. Det gr s till, att det p bondgrden infinner sig ngra S. A.-mn och fr klara, att tvtusen kilo potatis r lmpligt bidrag till na tionen. Naturligtvis ger man, ty det kan vara farligt att inte vara frikostig. Potatishandlarna knorra, d de helt pltsligt bervas sin nring, bnderna st dr med mindre inkomster n de berknat, men den ofelbare har ju pbjudit offret. Hrnst r det stvelkampanj, d nationen fr gldjen att naturligtvis fullt frivilligt! hekosla S. A.-mnnens fotbekldnad. I nsta vecka f skolbarnen lov fr att slja ett vlgrenhetsmrke, som man, hur fattigt man n har det, gr klokast i att kpa och bra p sig, om man vill bli ansedd som hederlig tysk och undvika den nya germanska andans kraftytt ringar ver sin person. P detta stt har man vecka efter vecka, dag efter dag pressat fram oerhrda belopp och vldiga varumngder. Men de arbetslsa klaga ver att de ingenting f. Folket skulle grna vilja se en revi sion av alla de nazistiska institutionernas rkenskaper. Men vem vgar begra revision av den ofelbare? Han behver inga statsrevisorer de ro avskaffade ingen offentlig budget, verhuvudtaget ingen kontroll frn fol kets sida. Att allt inte var riktigt som det borde vara har dock Hitler sjlv erknt i den proklamation han offentliggjorde efter den blodiga natten. Dr talade han om att det mste bli slut p systemet, att S. A.-mnnen vrka sig i lyxautomobiler. Och han lovade insamlingsferier, s att befolkningen skulle f tillflle att hmta sig: Hans dom var bara en svag terklang av en jsande frbittring ver en korruption, vars make tyska folket icke sett. Men ngon revision, ngon rkenskap infr folket har man icke n i dag presterat.

16

Det r icke s ltt att statistiskt klargra vad de tyska arbetarna nu frtjna. Frut hade man ju den mn stergilla lnestatistiken frn fackfreningarna att g efter. Denna finnes icke lngre. Fackfreningarna skola ju inte mer ha med lneproblemet att skaffa. I vilken riktning utvecklingen gtt frstr man ganska ltt, d man erfar, att lnesttningen numera helt och hllet verltits till goda nationella krafter med den tunga industrins frmsta mn i spetsen. Inte ens Hitlerregeringens egna mn, som sannerligen annars ingalunda rdas fr mycket djrva pstenden, ha vgat gra gllande, att arbetsvillkoren frbttrats under den nya regimens tid. Om man stu derar de stora koncernernas rsberttelser finner man ocks, att deras utgifter fr lner och fr arbetarnas sociala omvrdnad sjunkit hgst vsentligt trots det att antalet arbetare, srskilt inom den av rustningarna bero ende jrnindustrin, vsentligt kats. I Kruppverkens rsberttelse fr 1933 konstateras det, att arbetarstyrkan vuxit frn 46,000 till 60,000. Men den utbetalda lnesumman har minskats med 2 miljoner mark. Det betyder med andra ord: till de 46,000 gamla arbetarna har man sagt: frst och frmst f ni ta en avlningsminskning p mer n 50 kronor om ret, dess utom f ni ta er att p era pengar frsrja 14,000 ar betare till. Liknande rapporter ha kommit frn en andra koncern. I. G. Farben, vrldstrusten fr frgmnen, kar gitt arbetarantal med 35 procent och antalet kontorsanstllda med 10 procent, men lnekontot stiger bara med 1 procent. Dessa vldiga lnereduktioner sker under en tid, d priserna stiga i Tyskland. Det officiella levnadskostnadsindexet visar en stegring med 4S| procent, livsmedelsindexet med 6</ procent i verkligheten torde de officiella siffrorna vara missvisande prisstegringen har varit nnu starkare. Tar man hnsyn hrtill kan man i de nmnda jttefretagen rkna med att arbetare och

17 anstllda ftt sin levnadsstandard snkt med omkring en tredjedel. Och det har Hitler gjort, han som rasade mest ver lnereduktionema p Brnings tid. Det var ocks Hitler, som opponerade hgljuddast, nr man snkte arbetslshetsunderstdet. Men jmfrt med Hitlers herravlde var Brnings milt. D fick nd en man med hustru och tv barn 16: 50 mark i veckan. Nu fr han i bsta fall 12: 60 mark, men i de mindre st derna dr snkningen r kraftigare bara 10,50. Och ungkarlen kunde, om han frskrat sig, medan han tj nade 30 mark i veckan, f ut 11: 55 mark i understd. Nu fr han 7:20, om han bor i en storstad och 6 mark, om staden har mindre n 10,000 invnare. Och nd r marken nu vida mindre vrd n den var p Brnings tid. Svlt och umbranden vrre n ngonsin det r det fr dem, som ro arbetslsa. Var det detta, som socialisten Hitler lovade? Sund hushllning fram till Tysklands ruin. Det hette fre Hitlerregimens tillkomst, att lttsinnets tid inom finansvsendet nu skulle vara frbi. Det skulle bli solidare och sundare finansmetoder inom den tyska staten. Redan nu kan man bedma i vilken riktning ut vecklingen gtt. Tyskland har vgrat att betala rntor p ln, som man tidigare upptagit till det tyska nrings livet frn frmmande lnder. Vrt land befinner sig, d detta skrives, i den oangenma situationen, att behva fra ett skarpt sprk vid frhandlingsbordet fr att till erknna svenska fordringsgare deras lagliga rtt. Det berknas, att svenskt folkhushll frlorade omkring 800,000,000 kr. p den stora tyska inflationen. Nu str ett nnu strre belopp p spel. Samtidigt vacklar den tyska riksbanken i sina grundvalar. Guldvalutoma ha

18 frsvunnit ur kassavalvet, likas det metalliska guldet. En stor del av den tyska industrin kan icke frses med penningmedel for att kpa rvaror frn utlandet. I sitt sista riksdagstal bebdade Hitler en kommande tid av surrogathushllning. Textilindustrin frbereder sig re dan p att blanda cellulosa i tyget, sp- och tvlindustrin skall ska klara sig utan kolonilndernas vxtoljor, i lan det smyger rykte efter rykte om kommande potatiskort och brdkort. Paniken r inte lngt borta. Detta resultat vntades i alla de kretsar, dr man visste, att den tyska regeringen hade fr avsikt att ska reda sig utan en utbyggnad av det ekonomiska samarbetet med andra nationer. Hitlers Tyskland skulle klara sig p egen hand. Man har gjort frsket, och nu knner man med allt strre frfran att det moderna folkhushll som skr av den internationella handelns pulsdror myc ket snart frblder. Det r vad som har skett; folket i slaveri under en herre, som utsett sig sjlv till Gud, medelklassen betryckt till fljd av en stndigt minskad handelsomsttning i riket, bondeklassen frnedrad i slaveri, arbetarklassen be rvad sina rttigheter och mer utarmad n ngonsin. Samtidigt ropa tusentals blodoffer p hmnd. Det nya Tyskland har betytt fattigdom och nesligt frtryck fr ett redan frut hrt prvat folk. Och detta system skulle vi i Sverge efterlikna? Nej aldrig!
Svensk gamling: kad splittring i fanatiska sekter! Den svenska nationalsocialismen och de nazianstuckna vnnerna inom hgern predika ju nationell samling. Hit tills har denna samling tagit sig uttryck i, att vi ftt en sndersplittring i olika nationella sekter som aldrig

19 frr i vrt land. Nationella Ungdomsfrbundet har sprngt den gamla hgern, de kta nazisterna ha sndrat sig i ett stndigt vxande antal sekter, som samla sig var och en omkring sin ofelbare ledare. Ngot nytt har nationalsocialismen ndock bragt in i svensk poli tik: en rhet och en gemenhet utan motsvarighet i gngna tiders svensk politik. Frn tomatkastningen i Dramatiska teatern gr det en rak linje via fasadklttringen p Folkets hus i Stockholm, till slagsmlsscenema i Stockholms hgskola, d en ofrvitlig svensk vetenskaps man skymfades p ett frut oknt stt, och till fltflygare Wiklunds nstan perversa sjlvstympning. Den sista episoden d icke en man utan ett helt gng ledande na tionalsocialister i Stockholm utfra bravaden att frst stympa en av dem sjlva, sedan misstnkliggra bde regering, polismakt och oskyldiga medborgare som korrumperade skurkar r vl bland det avskyvrdaste svensk politik ngonsin upplevt. Men om man fljt herr Hitlers prisande av mordgmingen i Potempa, dr en ung arbetare mrdades i sitt hem i sin sjuttioriga mors nr varo, om man lyssnat till Herman Gring vilken infr vrldsopinionen vid riksdagsbrandsprocessen hotade hnga mnniskor som 'bevisligen voro oskyldiga, d undrar man inte p, att den tyska sdden ger sdan skrd.
Lgnpropagandan efter tyskt mnster. Den nationalsocialistiska propagandan hr i landet frsker efterhrma den tyska men r i frga om enfal dig lgnaktighet ett str vassare. Skulle man tro herr Furugrd, s finns det ingen hederlig man utanfr hans S. A.-leder, dr man nu begrter den frlorade rtten att marschera omkring i uniformer av tyskt snitt som en frmmande legotrupp i landet. Furir Lindholm, som knner Furugrd ganska vl, eftersom han en lng tid

20

varit hans nrmaste man, roar sig med att kalla samtliga partiledare skojare, medan han stndigt understryker att den strste skojaren r herr Furugrd. Det r naturligt vis omjligt att i en kort broschyr sl ihjl alla de fan tastiska lgner, som nazismen i detta land producerat. Men det kan vara vrt att ta upp ngra av de grvsta till bemtande. Det ideligen idisslade pstendet, att den svenska sta ten och hela det svenska samhllet styres av en klick judar, borde egentligen knappast behva tas upp till granskning. Judarnas antal i Sverge r omkring 6,500. r det verkligen ngon normal svensk, som tror, att vi hr i landet ro en sdan samling idioter, att vi under rtionden utan att mrka det ltit topprida oss av en liten klick, som ntt och jmt uppgr till en tusendel av be folkningen? Vanligt r ocks pstendet, att den svenska arbetarrrelsen skulle st i tjnst hos judekapi talet och bara terge judiska tankegngar. I verklighe ten frhller det sig s, att svensk arbetarrrelse aldrig i sina leder sett en jude som spelat ngon framtrdande politisk roll. Svensk socialdemokrati och fackfrenings rrelse ha ocks tack vare vra arbetares organisations frmga och solidaritet p egen hand samlat ihop- alla medel, som behvts fr den politiska och fackliga verk samheten och sannerligen icke tiggt rikemn om hjlp. Bde partiets och fackfreningsrrelsens ekonomiska frvaltning st under strng kontroll av de svenska ar betarnas egna, demokratiskt valda representanter. Det torde knappast finnas ngon folklig rrelse i vrlden, som i sina stadgar och i sin organisation s reservations lst beknt sig till den demokratiska principen som den svenska socialdemokratin. Fackfreningsrrelsen har ju under de sista ren, sedan dess ekonomiska frvaltning ftt allt strre betydelse, fr skerhets skull tillkallat auktoriserade yrkesrevisorer utanfr rrelsens egna led fr att gra kontrollen nnu mera effektiv.

21
Ett par exempel p svensk korruption. Nr herr Furugrd talar fr man bland annat veta, att hela den offentliga frvaltningen i vrt land r full stndigt korrumperad. Vin- och spritcentralen skulle om man fr tro honom bara tjna kapitalistiska intres sen. Om detta r sant har man rtt att krva, att de na zistiska hetsmakarna i stllet fr att resa land och rike runt och skrika gra en skriftlig angivelse mot vin- och spritcentralens ledning fr falsk bokfring, ty enligt r kenskaperna vilka granskas dels av en regeringsrevisor, dels av tre revisorer frn riksgldskontoret, levererar detta stora halvstatliga monopol numera varje r 22,500 kronor i utdelning till privata personer. Den vriga aktieutdelningen gr till svenska statens pensionsfrskringsfond, som ger hela det resterande aktiekapitalet. Alla vriga vinstmedel jmte de stora skatterna g di rekt till statskassan. 1932 fick staten frn Vin- och sprit centralen sammanlagt 83,6 miljoner kronor. Detta skulle innebra, att judarna sg ut svenska folket. Och sdan gallimatias finns det verkligen mnniskor som ta p all var! Betrffande Tobaksmonopolet, om vilket man pre dikar samma amsagor, kan det rcka med det sakliga meddelandet, att av de 95 miljoner som det svenska folket betalte fr tobaksmonopolets varor under r 1933 inle vererades mer n 70 miljoner till den svenska statskas san. D har man icke rknat med skattemedlen fr pri vata importrers varor, som uppg till inemot 5 miljo ner kronor. ven hr har staten inflytande i ledningen och utser fyra av de fem revisorerna. Naturligtvis ro enligt nationalsocialisterna Sverges demokratiska regeringsledamter fullstndigt ansvarslsa, d det gller att handha Svea rikes finanser. Fr vrigt r det inte s f av den svenska hgerns politiker, som sjungit p samma melodi ute i landet, fastn de vl akta

sig att i riksdagen d de mta regeringsledamterna i ppen fejd komma med samma frolmpande beskyll ningar. Socialdemokratisk princip: lt de frmgna hjlpa krisoffren. Sanningen om den svenska statens finanser r att de i sundhet knappast ha sin motsvarighet i vrlden. Den svenska statens tillgngar i affrsverk, statsmedel av olika slag, belpte sig den 1 mars 1934 till ver 4 mil jarder kronor. Statsskulden var samtidigt 2,358 miljar der. Nr herr Furugrd frsker inbilla svenska folket att varje svensk som kommer till livet startar med en skuld p 2,000 kronor ljuger han slunda med be sked. Sanningen r att om man medrknar en del medel som icke ing i affrsverkens rkenskaper och en del statliga fonder ger varje invnare i vrt land mer n 400 kronor i frmgenhet i statsmedel. Det r visserligen sant, att vi hr i Sverge lnat upp pengar under den vrsta krisen fr att bekmpa den fruktansvrda arbetslsheten. Men dessa pengar ha vi lnat upp inom det egna landet. Under den nationellla regim som fanns fre kriget var strre delen av den svenska statsskulden placerad i utlandet. Nu ha vi en dast en bagatell att betala till utlndska fordringsgare, medan vra utlndska fordringar, framfr allt frn Tysk land, ro mycket betydande. Det gr slunda till p det sttet hr i landet, att det svenska folket i allt strre utstrckning placera sina besparingar i vra nya elektri citetsverk, i de elektrifierade jrnvgarna, i arbete p frbttrade skogar, nya egnahem, bttre bostder o. s. v. Den skuldsttning, som skett under krisen, har icke karaktren av ln p lng sikt. Socialdemokratin har funnit det riktigt att krisen i frmsta rummet bekmpades ii i

23 genom offentliga arbeten till nytta fr nationen och att dessa arbeten betalades av dem som njutit den gngna tidens stora vinster. Skulle man emellertid p en gng ta ut dessa summor skattevgen, hade fljden blivit en oerhrd skrpning av skattetrycket Det hade kunnat resultera i en ytterligare tstramning av nringslivet och en n vrre skrpning av krisen. Drfr har man fr delat betalningen av arbetslshetshjlpen p ngra r framt. Men d denna betalning sker genom en skrp ning av arvsskatten frstr var och en, att det r frn de besuttna man tager hjlpen till hela nationen under en hrd kris. P ett par mnader under detta r har Sverge sett arbetslsheten g tillbaka i rekordsnabb fart. Frn in ternationella konjunkturinstitut komma rapporter, som visa, att just vrt land gr i tten d det gller nrings livets terhmtning. r detta resultatet av en judisk landsfrdrvlig politik, s kunna svenskarna vara gan ska glada ver den sortens landsfrdrvare. Lt oss n den sanna folkgemenskapen!
Vi skola inte frhva oss ver vad som vunnits. Vrt land saknar frvisso ej ndlidande mnniskor, men det torde knappast finnas ngot folk i vrlden dr krisen skadat mnniskorna s litet som i Sverge. Samtidigt kunna vi med gldje konstatera, att inom vrt folk p gr ett ivrigt och fritt meningsbyte om de framtida med len att trygga hela befolkningens vlstnd. I vrt land har ocks skett en samling under en kritisk tid. Den har inte stadkommits med bajonetter och kul sprutor. Den har icke inneburit munkavle fr svenska folket. Det klibbar icke en droppe medborgarblod vid det svenska regementet. Men fria bnder och fria ar betare ha i frening funnit vgen ut ur svrigheterna.

Det r ett lfte fr framtiden. Om Sverges arbetande folk ocks under kommande r sakligt och utan 'hnsyn till privatintressen sker medlen att frkovra hela den arbetande nationens vlstnd skall det skert ocks finna dem. De heta fr visso icke blodsdiktatur och bundsfr vantskap med junkrar och storkapitalister. Folkstyre, frihet, humanitet och en sann socialistisk allmnanda, som springer direkt fram ur ett fritt folks vertygelse, se dr vgen dil en sann folkgemenskap. Fr den ro den rda fanan som symbol fr det mnskliga samarbetet all vrl den runt och den blgula duken som symbol fr vr egen frihet lika kra och lika berttigade.