Torsby kommun

årsredovisning 2007


Innehållsförteckning
Ordförande har ordet .................................................................3
Introduktion och översikt ..........................................................4
Förvaltningsberättelse ...............................................................5
Resultatanalys ..........................................................................10
God ekonomisk hushållning ...................................................16
Kommunens personal . ............................................................17
Ekonomisk översikt .................................................................21
Sammanställd redovisning . ....................................................27
Redovisningsprinciper ............................................................33
Noter ..........................................................................................35
Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen .......................... 37
Verksamhetsberättelser Skogsförvaltningen ........................ 49
Verksamhetsberättelser Fritidsnämnden ...............................50
Verksamhetsberättelser Kulturnämnden ...............................52
Verksamhetsberättelser Barn- och utbildnigsnämnden ....... 54
Verksamhetsberättelser Omsorgsnämnden .......................... 56
Verksamhetsberättelser Miljö- och byggnämnden ............... 58
Verksamhetsberättelser Räddningsnämnden ....................... 60
Verksamhetsberättelser Överförmyndarnämnden ................ 63


ORDFÖRANDE HAR ORDET
Det är oerhört glädjande att återigen kunna lägga
ett positivt resultat för Torsby kommun till hand-
lingarna. Årets resultat på 16,4 mkr är drygt 4 mkr
bättre än året innan och innebär att kommunen för
sjätte året i rad redovisar ett positivt resultat.
Samtidigt som kommunens ekonomi utvecklar
sig positivt så händer det mycket runt om i kom-
munen. Det byggs nytt och satsas både i de södra
och norra delarna av kommunen.
Att det går åt rätt håll får vi kvitto för i de turis-
mekonomiska mätningarna som genomförs årligen.
Antalet gästnätter i kommunen ökar tack vare de
satsningar som gjorts inom turismsektorn. Och när
turisterna blir fler så vet vi att även försäljningen i
handeln ökar.
Ett exempel på satsning är den expansion som
fortfarande pågår i Branäsområdet. Nya fritidshus
byggs och antalet skidåkardagar i Branäs ökar allt-
jämt.
Under året har nybyggnation av villor på den så
kallade Sjöplatån påbörjats och fler villor kommer
att byggas där under 2008.
Inne i centrala Torsby pågår nu ett detaljplanear-
bete för den så kallade Mejeritomten. Här planeras
för nya lägenheter för de som är 55+.
Allt detta är positivt för Torsby och det stimulerar
till fortsatta satsningar för framtiden.
Även om kommunens ekonomi utvecklas positivt
så finns det alltjämt problem och utmaningar för
kommunen. Torsby kommun minskar alltjämt i be-
folkning. Trots att minskningen 2007 stannade vid
68 personer så är trenden med utflyttning och mins-
kat barnafödande tydlig. För att kunna vända på de
trenderna måste vi fortsätta vårt arbete med att göra
Torsby kommun till en attraktiv plats att leva och
verka på. Detta kan vi göra via offensiva framtids-
satsningar inom boende och sysselsättning.
För att klara detta måste vi fortsatt ha en god eko-
nomi som medger nysatsningar. Våra förvaltningar
måste fortsätta sitt arbete med att anpassa verksam-
heterna utefter nya förutsättningar. Likväl som ned-
dragningar ibland krävs kan förvaltningarna ställas
inför uppgiften att utöka verksamheter när efterfrå-
gan ökar.
Utmaningen ligger i att bedriva bra verksamhe-
ter under de förutsättningar som ges. Vi skall även
fortsättningsvis bedriva bra verksamheter, kunna
investera i vår gemensamma framtid och skapa ut-
rymmen som medger att vi på lång sikt kan amor-
tera på våra skulder.
Fullmäktige har under 2007 antagit mål och rikt-
linjer för god ekonomisk hushållning i Torsby kom-
mun. Detta dokument innehåller en rad verksam-
hetsmål för våra verksamheter. Uppföljningen av
dessa mål kommer att ge oss en bild av hur bra våra
verksamheter är och hur kommuninvånarna upple-
ver servicen.
Slutligen vill jag framföra min stora uppskattning
till vår kunniga personal och engagerade förtroen-
devalda som varje dag oförtrutet levererar god ser-
vice till alla våra kommuninnevånare. Det är tack
vare detta engagemang vi kan redovisa så fina re-
sultat och kan vara så stolta över vår kommun.
Håkan Laack, Kommunstyrelsens ordförande

Introduktion och översikt
KOMMUN BETYDER GEMENSAM
Ordet kommun kommer från det latinska ordet
”communis” som betyder gemensam. Kommunen
är ett geografiskt område. Alla som bor inom områ-
det tillhör kommunen.
Det finns tre olika slags kommuner. Den borger-
liga kommunen är det vi vanligtvis menar när vi
talar om kommunen, till exempel Torsby kommun.
Det finns också kyrkliga kommuner. Församlingen
vi tillhör är en sådan. Landstingskommunen är
det landsting vi tillhör, till exempel Landstinget i
Värmland.

GEOGRAFI
Torsby kommun ligger i norra Värmland. Ytan är
hela 4 187 km2 stor. Från norr till söder är det cirka
15 mil. Centralorten Torsby ligger i södra delen av
kommunen. Kommunen gränsar i öster till Dalar-
nas län (Malungs kommun), i sydost till Hagfors,
i söder till Sunne och i sydväst till Arvika. I väster
och norr gränsar kommunen till Norge (Trysil, Ås-
nes, Grue och Kongsvinger och Våler kommuner).

Total landyta: 4 187 km2.

Antal invånare per km2: 3,1.

HISTORIK
Torsby nuvarande kommun bildades 1974 genom
en sammanslagning av tre kommuner; Finnskoga-
Dalby kommun, Torsby kommun och Norra Ny
kommun. Men innan kommungeografin fick sitt
nuvarande utseende hade flera förändringar skett
beträffande de administrativa enheter som kallas
kommuner.
Den första januari 1952 skedde den största kom-
munindelningsförändringen i Sverige, då landets
cirka 2 600 kommuner minskade till drygt 800. I
vårt område blev det då fem kommuner, nämligen
Fryksände, Vitsand, Östmark, Norra Ny och Finn-
skoga-Dalby.
Den 1 januari 1967 blev vi fyra då Fryksände och Näringslivet i kommunen har under de senaste
Vitsand lades samman och den nybildade kommu- årtiondena ändrat karaktär. Från att tidigare varit
nen fick namnet Torsby. en utpräglad skogsnäringskommun är näringslivet
Vid årsskiftet 1970/71 blev den dåvarande kom- nu betydligt mer differentierat. Fortfarande är dock
munblockbildningen färdig och Östmark lades skogen och förädling av skogsråvaran den kanske
samman med Torsby och slutligen den 1 januari viktigaste näringsgrenen i kommunen. Andra in-
1974 blev de ursprungliga kommunerna i övre dustriella verksamheter har dock kommit till, bl.a.
Fryksdalen och övre Klarälven en kommun – inom verkstads- och elektronikindustrin. De natur-
TORSBY. liga förutsättningarna för turism och friluftsliv har
Jord- och skogsbruk har tidigare i hög grad do- utnyttjats.
minerat näringslivet i dessa bygder. På 1950-talet
var ungefär 60 % av de yrkesverksamma syssel-
satta inom jord- och skogsbruk. Genom mekanise-
ring inom skogsbruket har antalet arbetstillfällen
minskat. Detta får också till följd att befolkningen
minskar.


 Förvaltningsberättelse

BEFOLKNING FÖRSAMLINGAR
Invånarantalet fördelar sig enligt följande. Här vi-
Kommunens invånarantal har på 10 år (från 1997-
sas också förändringen mellan åren 2006-2007.
12-31 till 2007-12-31) minskat med 1 468 personer.
På en 10-årsperiod har kommunen förlorat netto
1 080 personer på grund av att det dör fler personer Församling 2006 2007 Förändring
än vad som föds. Kommunen har dessutom förlorat
Fryksände 7 054 7 054 0 0,0%
netto 359 personer på att det flyttat ut fler personer
Lekvattnet 319 299 -20 -6,3%
än vad som flyttat in.
Vitsand 762 754 -8 -1,1%
Befolkningsutveckling 31/12-98 – 31/12-07 Östmark 1 059 1 053 -6 -0,6%
N. Finnskoga 371 377 6 1,6%
S. Finnskoga 438 419 -19 -4,3%
År Folk- Total bef. Födelse- Flytt- Juste-
(31/12) mängd förändr netto nings- ring Dalby 1 610 1 592 -18 -1,1%
kommun netto Norra Ny/Nyskoga 1 333 1 330 -3 -0,2%

1998 14 142 -204 -81 -102 -21
1999 13 943 -199 -114 -78 -7
2000 13 725 -218 -108 -108 -2
2001 13 552 -173 -127 -48 2
2002 13 404 -148 -108 -37 -3
2003 13 311 -93 -107 15 -1
2004 13 086 -225 -150 -76 1
2005 12 960 -126 -101 -27 2
2006 12 946 -14 -110 96 0
2007 12 878 -68 -74 6 0
Summa -1 468 -1 080 -359 -29
Totalt 31 dec 12 946 12 878 -68 -0,5%
Under 2007 har en församling ökat sin folkmängd
medan övriga församlingar har minskat eller oför-
ändrat invånarantal.
BEFOLKNINGSSTRUKTUR
Torsby kommuns befolkningsstruktur är i många
delar annorlunda än rikets. Kommunen har en lägre
andel yngre invånare och en betydligt högre andel
äldre invånare.

ARBETSLÖSHET
JÄMFÖRELSE MED GRANNKOMMUNER Torsby kommun har en förhållandevis låg arbets-
Det är inte bara Torsby kommun i Värmland som löshet. Vid utgången av 2007 var 258 personer ar-
minskat i befolkning. Majoriteten av länets 16 kom- betslösa vilket motsvarar 3,3 %. Sett i en Värmlands-
muner minskade, bara 5 kommuner ökade befolk- jämförelse är det en låg siffra.
ningstalet. Störst ökning i procent hade Karlstad
(+0,92 %). Störst minskning i länet i procent hade
Filipstad (-1,55 %).
Jämförs Torsby med grannkommunerna minskar
Hagfors mest i både i antal och procent räknat. Sun-
nes befolkning minskade med 25 personer under
2007. Sunne har sedan 2002 en större befolkning än
Torsby.

År Torsby Sunne Hagfors

1999 13 943 13 613 14 400

2000 13 725 13 619 14 059
2001 13 552 13 551 13 923
2002 13 404 13 573 13 797
2003 13 311 13 586 13 648
2004 13 086 13 604 13 496
2005 12 960 13 586 13 337
2006 12 946 13 591 13 127
2007 12 878 13 566 12 993

Diff 99-07 -1 065 -47 -1 407

%-förändr -7,6 % -0,4 % -9,8 %


 Förvaltningsberättelse
POLITISK ORGANISATION
Torsby kommun leds av kommunfullmäktige. För
att utföra den verksamhet som fullmäktige beslutar
om finns kommunstyrelsen och sju nämnder: barn-
och utbildningsnämnden, fritidsnämnden, kul-
turnämnden, miljö- och byggnämnden, omsorgs-
nämnden, räddningsnämnden och valnämnden. I
kommunen finns också en överförmyndare.
Kommunfullmäktige har till sin hjälp en valbe-
redning och politiskt valda revisorer med stöd av
sakkunniga.
FÖRVALTNINGSORGANISATION
Till sin hjälp har de olika politiska nämnderna en
förvaltning med anställd personal. Dessa arbetar på
en eller flera olika avdelningar.
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Kommunfullmäktige, som är kommunens högsta
beslutande organ, har 41 ledamöter (mandat).
MANDAT I KOMMUNFULLMÄKTIGE
1 november 2006-31 oktober 2010
Socialdemokraterna 19
Moderata Samlingspartiet 8
Centerpartiet 6
Vänsterpartiet 4
Kristdemokraterna 1
Miljöpartiet de gröna 1
Folkpartiet 1
Sverigedemokraterna 1
Kommunfullmäktige
Torsby
Utveckling AB
(tillsammans med
näringslivet)
Överförmyndarnämnden
Arbetsutskottet
Kommunstyrelsen
Tekniska utskottet
Barn- och
utbildnings- Fritidsnämnden
nämnden
Omsorgs- Räddnings-
nämnden nämnden

Fram till och med 28 november 2007 var Ann-Ka-
trin Järåsen (s) ordförande, Stefan Andersson (m)
1:e vice ordförande och Eva-Lena Gustavsson (s)
2:e vice ordförande. Vid fullmäktige 28 november
2007 valdes Eva-Lena- Gustavsson (s) till ny ord-
förande och Ann-Louise Arvidsson (s) till 2:e vice
ordförande.
KOMMUNSTYRELSEN, NÄMNDERNA OCH
BOLAGEN
Kommunstyrelsen är kommunens ledande politis-
ka förvaltningsorgan och har ansvaret för hela kom-
munens utveckling och ekonomiska förvaltning.
Kommunstyrelsen leder och samordnar planering
och uppföljning av kommunens ekonomi och verk-
samheter.
Utöver kommunstyrelsen finns det i kommunen
sju kommunala nämnder med olika ansvarsområ-
den. Nämnderna skall följa de mål och riktlinjer
som kommunfullmäktige beslutat om. Nämnderna
är också skyldiga att se till att verksamheterna be-
drivs på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
I kommunens organisation finns det även kom-
munala bolag. Kommunens dotterbolag Torsby
Förvaltnings AB äger tre bolag som kommunen
är majoritetsägare i. Ytterligare ett bolag, närings-
livsutvecklingsbolaget Torsby Utvecklings AB, ägs
till 49 % direkt av kommunen. Resterande andel ägs
av näringslivet.
Torsby Förvaltnings AB
Valberedning
Torsby Flygplats AB
Revision
Torsby Bostäder AB
Fritid i Nord-
Värmland AB (tillsam-
mans med näringslivet)
Miljö-och
Kulturnämnden
Byggnämnden
Valnämnden

Ordförande i kommunstyrelsen och kommunal-
råd är Håkan Laack (s).
Vice ordförande är Agneta Amneteg (m).
Nämnder och styrelser från 2007 Antal ledamöter
Kommunstyrelsen (2) 11
Barn- och utbildningsnämnden (1) 11
Omsorgsnämnden (2) 11
Miljö- och byggnämnden 9
Fritidsnämnden (1) 7
Kulturnämnden (1) 7
Valnämnden 7
Räddningsnämnden 5
Överförmyndarnämnden 3
(Siffra inom parentes avser det
antal utskott nämnden/styrelsen har)
Förvaltningsberättelse
Ett annat sätt att öka kommuninvånarnas möjlig-
het till insyn i kommunens verksamheter är öppna
nämndsammanträden, vilket kommunfullmäktige i
januari 1998 medgav nämnderna att ha.
För att ytterligare försöka vitalisera fullmäktiges
arbete infördes en ny debattform 2005 kallad ”or-
det är fritt”. Under denna debatt kan fullmäktiges
ledamöter ställa frågor till andra politiker eller till
närvarande tjänstemän.
Fullmäktiges delar även ut ett stipendium för ny-
skapande. Stipendiet har delats ut tre gånger, 2005,
2006 och 2007.
Från och med 1999 är samtliga kommunstyrelsens
sammanträden öppna för allmänheten, undantaget
vissa ärenden, t.ex. ärenden som inte är beredda.

PARTIERNAS REPRESENTATION
De politiska partierna har olika många platser i
nämnder och styrelser bl.a. beroende på partiets
storlek. I några nämnder/styrelser är vissa partier
endast representerade på ersättarplats.

Nämnd/ Ledamot/ De politiska partierna

Styrelse Ersättare
s mp v m c kd fp
KS Ledamot 5 1 3 2
Ersättare 5 1 2 2 1
BUN Ledamot 5 1 3 2
Ersättare 5 1 1 3 1
ON Ledamot 5 1 3 2
Ersättare 5 1 2 1 1 1
MBN Ledamot 4 1 2 2
Ersättare 4 1 2 1 1
FN Ledamot 3 1 2 1
Ersättare 3 1 1 1 1
KN Ledamot 3 1 2 1
Ersättare 3 1 2 1
ValN Ledamot 3 1 2 1
Ersättare 3 1 1 1 1
RN Ledamot 3 1 1
Ersättare 1 1

ALLMÄNHETENS FRÅGESTUND I FULLMÄK-

TIGE OCH ÖPPNA NÄMNDSAMMANTRÄDEN
Sedan september 2000 inbjuder kommunfullmäkti-
ge vid alla sina sammanträden till en ”allmänhetens
frågestund”. Intresserade får då komma och ställa
frågor som rör kommunens verksamheter. Allmän-
hetens frågestund är ett sätt för kommunen att öka
dialogen med kommuninvånarna.


Förvaltningsberättelse

BOLAGSKONCERNEN

Kommunfullmäktige

Torsby Utvecklings AB Nämnder och styrelser Torsby Förvaltnings AB

49% 100%

Torsby Flygplats AB

Torsby Bostäder AB

Fritid i Nord-
Värmland AB 51%

ALLMÄNT TORSBY FLYGPLATS AB

I koncernen Torsby kommun ingår de företag som
kommunen har ett bestämmande eller väsentligt
inflytande över (ägareandel lägst 20%). Dessa är
Torsby Förvaltnings AB med dotterbolagen Torsby
Flygplats AB och Torsby Bostäder AB. Båda med
en ägareandel på 100%. Fritid i Nordvärmland AB
har under året genomfört två nyemissioner varvid
Torsby Förvaltnings ABs ägareandel minskat till
51%. Sedan 1998 äger kommun 49% av Torsby Ut-
veckling AB. Samtliga bolags redovisningsperiod är
kalenderår.
TORSBY FÖRVALTNINGS AB
Torsby Förvaltnings AB är moderbolag i bolags-
koncernen vars ägare är Torsby kommun. Bolagets
verksamhet är att äga och förvalta aktierna i dotter-
bolagen. Utöver detta bedrivs ingen verksamhet.
TORSBY BOSTÄDER AB
Torsby Bostäder är ett allmännyttigt bostadsföretag
vars huvuduppgift är att förvalta bostäder och lo-
kaler med tillhörande serviceanläggningar, erbjuda
bra och trygg boendemiljö och god service till lägsta
kostnad för hyresgästen. Verksamheten drivs helt
utan vinstintresse. Antalet anställda i bolaget upp-
går till ca 20 årsarbetare.
Sedan 2003 svarar detta bolag för driften av flyg-
platsen i Torsby. Genom ett arrendeavtal hyr bola-
get hela anläggningen av Torsby kommun. Bolaget
har fyra anställda.
FRITID I NORDVÄRMLAND AB
Bolaget svarar för driften av Fortum Ski Tunnel
Torsby. Skidtunneln har sedan invigningen juni
2006 lockat cirka 70 000 skidåkare. För närvarande
har bolaget cirka 4,5 årsarbetare.*
TORSBY UTVECKLINGS AB
Bolaget ägs till 49% av kommunen och till 51% av
olika lokala företagsorganisationer. Bolaget bedri-
ver affärsutveckling och utbildning av näringsid-
kare. Bolaget har två årsarbetare anställda.
KOMMUNKONCERNENS MINORITETS-ÄGANDE
I följande bolag, ingående i kommunkoncernen, är
Torsby Kommuns ägareandel lägre än 20 %, varför
de ej har ingått i den sammanställda redovisningen:
Kommuninvest ekonomisk förening
Värmlandstrafik AB
Näckåns El AB
West Wermland Invest AB
*Torsby kommun äger 51% av bolaget och näringslivet
äger 49%.



VÄSENTLIGA HÄNDELSER
UNDER ÅRET
Efter ett par händelserika år, 2005 och 2006, med
stora investeringsprojekt i kommunal regi har detta
år varit något lugnare. Investeringarna i kommunen
har emellertid fortsatt. I Branäs byggs fritidshus och
i Torsby byggs nya villor på det område som kal�-
las Sjöplatån. Projekteringar pågår också för bygg-
nation av lägenheter i Torsby. Det är dels den cen-
trala så kallade Mejeritomten som det kommunala
bostadsbolaget Torsby Bostäder AB har för avsikt
att bebygga. Dessutom planerar ett privat bolag att
bygga nya lägenheter i området Kilåsen.
Under året har kommunfullmäktige beslutat att
anta mål och riktlinjer för god ekonomisk hushåll-
ning i Torsby kommun. Detta dokument innehåller
verksamhetsmål för de olika förvaltningarna. En
första uppföljning görs i samband med bokslutet
och redovisas på en egen avdelning i årsredovis-
ningen.
Ett glädjande besked, eller rättare sagt två glada
besked, under året berör flygplatsen i Torsby. En
statlig utredning har sett över hur framtida statliga
och kommunala driftersättningar till landets flyg-
platser ska fördelas. Utredningen konstaterar att
Torsby flygplats är en regionalt strategisk flygplats
som bör få fortsatt driftstöd. Dessutom har Rikstra-
fiken under 2007 beslutat att genomföra en ny upp-
handling av flyglinjen till Stockholm. Även den nya
perioden kommer att löpa på tre år.
Förvaltningsberättelse
Transtrands friskola. Resterande ökning beror på en
högre elevpeng till friskolorna.
Elevpengens utveckling är en direkt följd av hur
kostnaderna i de kommunala grundskolorna ut-
vecklas.
FÖRÄLDRAKOOPERATIV
Barnomsorg i privat regi bedrivs i Torsby kom-
mun i tre föräldrakooperativ, Kottarna i Torsby, Pa-
viljongen i Likenäs och Vargen i Ambjörby. Dessa
kooperativ erhåller driftbidrag från kommunen
som 2007 uppgick till ca 5,3 mkr (7,4 mkr år 2006).
Minskningen i bidrag beror på att kommunen un-
der 2007 övertog driften av föräldrakooperativet
Kyrkbacken i Torsby.
VÄRMLANDS LÄNS KALKNINGSFÖRBUND
Sedan 2002 bedrivs kalkningen av sjöar och vat-
tendrag i Värmlands län av Värmlands Läns Kalk-
ningsförbund som är ett kommunalförbund med 12
medlemskommuner. Förbundets verksamhet finan-
sieras till största delen av statsbidrag men även av
medlemsavgifter. Torsby kommuns avgift för 2007
var 326 tkr (269 tkr år 2006).

KOMMENTARER KRING VERK-

SAMHET PÅ ENTREPRENAD
FRISKOLOR
I Torsby kommun finns numera tre friskolor, i Sör-
mark, Ambjörby och Transtrand. Skolan i Sörmark
startades 2001 och har 41 elever från åk 0-6. Skolan i
Ambjörby startades 2003 och har 25 elever från åk 0-
6. Höstterminen 2007 startade den tredje friskolan,
den i Transtrand. Skolan har för närvarande 49 st
elever. Vad gäller friskolan i Transtrand så har frå-
gan om deras rätt till kommunala bidrag ännu inte
fastslagits av de rättsliga instanserna. Regeringsrät-
ten beslutade i februari 2008 att det är friskolefören-
ingen som ska vara motpart i målet, inte Skolverket.
Det innebär att rättsprocessen måste göras om och
först att yttra sig är Länsrätten. Under tiden som
processen pågår är friskoleföreningen emellertid
berättigad till kommunala bidrag.
Friskolorna har under 2007 erhållit driftbidrag
från kommunen på 7,1 mkr (5,6 mkr år 2006). Ök-
ningen kan med 900 tkr förklaras av tillkomsten av


Resultatanalys
KOMMUNKONCERNEN
Årets resultat för kommunkoncernen uppgår till 15
659 tkr. År 2006 var resultatet 14 253 tkr. Av de bolag
som ingår i koncernen redovisar endast ett bolag
positivt resultat.
Torsby Bostäder AB redovisar 2007 ett resultat på
-682 tkr (+2,1 mkr år 2006). Uthyrningsgraden har
under hela året varit god men omfattande under-
hållsarbeten i fastighetsbeståndet medför att bola-
get visar röda siffror.
Torsby Flygplats AB redovisar för år 2007 ett re-
sultat på 3 tkr (11 tkr år 2006). Bolaget har mottagit
ägarbidrag på 5,1 mkr från Torsby kommun.
Linjetrafiken Torsby-Hagfors-Arlanda hade un-
der 2007 4 751 passagerare vilket är en minskning
med 561 passagerare jämfört med 2006. Utöver
detta förekommer även chartertrafik och taxiflyg på
flygplatsen.
Fritid i Nordvärmland redovisar en förlust på
12 tkr för år 2007 (24 tkr år 2006). Torsby kom-
muns andel av resultatet uppgår till -6 tkr (+13 tkr).
Verksamheten består i att driva Fortum Ski Tunnel
Torsby som färdigställdes och invigdes i juni 2006.
Under år 2007 har cirka 39 000 besökande åkt i skid-
tunneln. Ungefär lika stort är antalet besökare som
kommer enbart för att titta på den första skidtun-
neln i Sverige. Torsby kommun äger 51 % av rös-
terna i bolaget.
Torsby Förvaltnings AB, som är moderbolag till
ovannämnda aktiebolag, bedriver ingen verksam-
het utöver förvaltning av kapital och uppvisar ett
resultat på - 11 tkr (-29 tkr).
Torsby Utvecklings AB redovisar ett minusresul-
tat på 64 tkr (+21 tkr) varav 31 tkr är Torsby kom-
muns andel (+11 tkr).
KOMMUNEN
Resultatet för 2007 uppgår till 16 419 tkr (12 110 tkr
år 2006). Enligt budgetbesluten skulle årets resultat
ha varit 8 mkr. Avvikelsen mot budget är således 8
mkr. Denna avvikelse kan främst härröras till hö-
gre skatteintäkter än beräknat. Bland annat uppgår
skatteavräkningen för år 2006 och 2007 till 5,9 mkr.
Pensionskostnaderna har också varit lägre än befarat.
Årets resultat innebär att kommunen även detta
år uppfyller det lagstadgade balanskravet där de
löpande intäkterna skall vara större än de löpande
kostnaderna.
Verksamheternas nettokostnader, där avskriv-
ningar och pensionskostnader ingår, uppgår år
2007 till 582 187 tkr vilket är en positiv avvikelse
från budgeten med 250 tkr. Nämndernas driftnetto
10
avviker -5,3 mkr. Summan av avskrivningar, pen-
sionskostnader och nedskrivningar står för den öv-
riga avvikelsen.
Störst negativ avvikelse redovisas av omsorgs-
nämnden, 3,7 mkr, kommunstyrelsen, 3 mkr, barn-
och utbildningsnämnden med 1,4 mkr och fritids-
nämnden med 1,2 mkr. Av kommunstyrelsens
underskott beror 2,2 mkr på engångsposter i sam-
band med bokslutet.
Skulden för semesterlön och övertid har under
2007 ökat med 1,4 mkr vilket är i överensstämman-
de med löneökningen för 2007.
Skatte- och bidragsintäkterna för 2007 visar ett
sammanlagt överskott mot budget med 7 mkr. Av
denna differens står skatteavräkningen för 5,9 mkr.
Det är den definitiva avräkningen på 2006 års skat-
teintäkter, -1,5 mkr, och den preliminära på 2007 års
skatteintäkter, 7,4 mkr. Någon budgetering av be-
räknat utfall för slutavräkningen har i likhet med
tidigare år ej skett år 2007.
OMVÄRLDSANALYS
Omvärldsanalysens syfte är att visa hur yttre omstän-
digheter påverkar eller kan påverka Torsby kommun.
Efter omvärldsanalysen redovisas en känslighetsana-
lys av några viktiga faktorer och hur förändringar i
dessa påverkar kommunens ekonomi.
Svensk ekonomi
Den svenska ekonomin har varit fortsatt stark un-
der 2007. Sysselsättningen uttryckt i arbetade tim-
mar ökade med cirka 3 %. Det betydde i sin tur att
vi fick en stark inhemsk efterfrågan som drev på in-
flationen. Efter några år med låg inflation blev utfal-
let för den så kallade underliggande inflationen 2 %
2007. Under året har Riksbanken försökt att dämpa
inflationstrycket genom att vid ett antal tillfällen
höja sin styrränta vilket får till följd att de rörliga
räntorna blir högre. De flesta bedömare anser nu att
sysselsättningsökningen kommer att dämpas under
2008.
Kommunernas ekonomi
Sveriges kommuner fortsätter att redovisa starka
resultat även för 2007. Landets kommuner redovi-
sar ett starkt resultat sammantaget för 2007. Endast
29 av 290 kommuner redovisar negativa resultat.
Den kommunala ekonomin har ytterligare ett par
år med god ekonomi att vänta. Därefter beräknas
antalet arbetade timmar minska vilket leder till att
skatteintäkter blir lägre. Samtidigt med detta ökar
sedan också pensionsutbetalningarna när de stora
årskullarna går i pension.

Torsby kommuns ekonomi
Torsby kommun fortsätter att redovisa stabila resul-
tat. Årets resultat är det bästa på många år men en
bit ifrån det mål som fullmäktige satt på ett över-
skott på 5 % av skatteintäkterna. Ett mål i den stor-
leken är nödvändigt för att kommunen ska kunna
klara av att parera de utmaningar som ligger fram-
för oss. För att kunna klara de löpande ekonomiska
åtagandena, för att kunna investera i framtida sats-
ningar samt för att kunna klara de stora pensionsut-
betalningarna bör resultatet ligga mellan 30 och 40
mkr årligen
Sedan 2004-12-01 gäller lag om god ekonomisk
hushållning i kommuner och landsting. Enligt
denna lag skall finansiella mål för kommunen och
mätbara verksamhetsmål för kommunens verksam-
heter fastställas. Denna lag är en vidareutveckling
av balanskravet. Det räcker inte med att klara ba-
lanskravet. Nu skall även uppföljning göras för att
se hur verksamhetsmålen uppfylls. För 2006 gäller
denna lag fullt ut för Torsby kommun.
Ett problem för Torsby kommun är befolknings-
minskningen. Även om skatteintäkterna ökar kan
befolkningsminskningen resultera i att kommunen
i slutändan får mindre intäkter då olika statsbidrag
utbetalas per invånare.
Skatteutjämningssystemet är tänkt att kompen-
sera kommuner som har lägre skattekraft än ge-
Resultatanalys
nomsnittet. Detta sker genom inkomstutjämningen.
Kostnadsutjämningen skall kompensera de kom-
muner som har strukturella merkostnader.
Utjämningssystemen är ständigt omstridda. Inför
2008 genomfördes två mindre justeringar i syste-
men. En statlig utredare har i en utredning föresla-
git mer genomgripande förändringar i utjämnings-
systemen som om de genomfördes skulle påverka
storstäder och glesbygdskommuner negativt. För
Torsbys del skulle det handla om bidragsminsk-
ningar på 3-4 mkr. Regeringen har emellertid ännu
inte gått vidare med denna utredning.
KÄNSLIGHETSANALYS
(mkr) Resultatpåverkan
Löneökning med 1 procent -4,8
10 heltidstjänster +/- 3,4
Ökad upplåning med 10 mkr -0,45
Ränteförändring med 1 procent +/- 3,3
Förändring av generella statsbidrag med 1 procent +/- 1,9
Förändring av kommunalskatten med 1 krona +/- 19,5
HÄNDELSER EFTER BOKSLUT
Inledningen på 2008 har inte bjudit på några större
överraskningar som kommer att påverka kommu-
nen kommande verksamhetsår.
11
Resultatanalys

RESULTATRÄKNING KONCERNEN
KOMMUNEN KONCERNEN KOMMUNEN KONCERNEN
Tusentals kronor Not 2007 2007 2006 2006
Verksamhetens intäkter 192 685 255 955 197 945 251 405
Verksamhetens kostnader -748 930 -798 872 -738 033 -775 026
Avskrivningar enligt plan I -22 202 -28 319 -21 928 -27 222
Avskrivningar utöver plan I -3 558 -3 558 -10 983 -10 983
Verksamhetens nettokostnader -582 005 -574 794 -572 999 -561 826

Skatteintäkter II 417 667 417 667 408 382 408 382
Generella statsbidrag och utjämning 191 689 191 689 186 500 186 500
Finansiella intäkter 2 707 3 151 2 922 3 467
Finansiella kostnader -13 639 -22 313 -12 695 -21 390

Minoritetens andel av resultatet 0 6 0 -11

Årets skatt 0 253 0 -869

Resultat före extraordinära poster 16 419 15 659 12 110 14 253

Årets resultat III 16 419 15 659 12 110 14 253

12
 Resultatanalys

SAMMANSTÄLLD DRIFTREDOVISNING, INKLUSIVE INTERNA TRANSAKTIONER

NÄMND/STYRELSE Tusentals kronor NETTOBUDGET NETTOUTFALL AVVIKELSE

Kommunfullmäktige -1 340 -1 182 158
Kommunstyrelsen -89 512 -92 389 -2 877
Skogsförvaltningen 1 035 2 364 1 329
Fastighetsförsäljning 0 1 270 1 270
Fritidsnämnden -16 241 -17 431 -1 190
Kulturnämnden -9 530 -9 529 2
Barn- och utbildningsnämnden -231 151 -232 575 -1 423
Omsorgsnämnden -224 410 -228 100 -3 690
Miljö- och byggnämnden -2 393 -2 237 156
EU-samordning -2 411 -1 596 816
Räddningsnämnden -12 920 -12 436 484
Valnämnden 0 -5 -5
Överförmyndare -600 -726 -126

Driftnetto -589 474 -594 571 -5 097

Avgår kapitalkostnader 47 280 46 521 -759
Avskrivningar -22 744 -22 202 542
Nedskrivningar 0 -3 558 -3 558
Pensionsutbetalningar -17 500 -8 195 9 305

Verksamhetens nettokostnader -582 438 -582 005 433

INVESTERINGSREDOVISNING
NÄMND/ Tusentals kronor BRUTTO/ INKOMSTER NETTO/ BUDGET AVVIKELSE
STYRELSE INVESTERING INVESTERING
Kommunstyrelsen -20 983 1 601 -19 382 -33 133 13 750
Fritidsnämnden -1 950 0 -1 950 -1 900 -50
Kulturnämnden -333 0 -333 -325 -8
Barn- och utbildningsnämnden -1 605 0 -1 605 -1 730 125
Omsorgsnämnden -130 0 -130 -130 0
Miljö- och byggnämnden -74 0 -74 -300 226
Räddningsnämnden -1 860 401 -1 459 -1 700 241

SUMMA -26 935 2 002 -24 933 -39 218 14 284

.
KOMMENTARER TILL NÄMNDER-
NAS RESULTAT
FULLMÄKTIGE
Fullmäktige är kommunens högsta beslutande or-
gan där frågor av principiell natur och frågor av stor
vikt ska behandlas. Fullmäktige ska också genom
sin revision granska att kommunens verksamheter
bedrivs på ett effektivt och rationellt sätt.
Under året har åtta sammanträden hållits mot
budgeterade tio. Två sammanträden har ställts in
då det saknats ärenden. Budgetavvikelsen kan där-
för hänföras till de inställda sammanträdena.
KOMMUNSTYRELSEN
Kommunstyrelsen är kommunens ledande poli-
tiska förvaltningsorgan och har ansvaret för hela
kommunens utveckling och ekonomiska förvalt-
ning. Kommunstyrelsen leder och samordnar pla-
nering och uppföljning av kommunens ekonomi
och verksamheter. Under kommunstyrelsen samlas
en rad förvaltningar; ekonomiavdelningen, kansli-
avdelningen, personalavdelningen, IT-avdelning-
en, kost- och städverksamheten, arbetsmarknads-,
näringslivs- och turistfrågor samt tekniska avdel-
ningen som handhar bland annat fastigheter, gator
samt vatten och avlopp.

13
Resultatanalys
Kommunstyrelsens förvaltningar redovisar sam-
mantaget ett underskott mot budget på 3 mkr. Den
största avvikelsen redovisas av kansliavdelningen
med -2,9 mkr. Här har emellertid, efter beslut i sam-
band med boksutsberedningen, driftbidrag till två
kommunala bolag bokförts med 2,2 mkr. Vidare
redovisar även kostavdelningen ett underskott på
knappt 600 tkr. Detta beror på att intäkterna inte in-
flutit till fullo samt ökade kostnader för vikarier. På
den positiva sidan kan noteras att tekniska avdel-
ningen redovisar ett budgetöverskott på drygt 700
tkr .
SKOGSFÖRVALTNINGEN
Skogsförvaltningen förvaltar och sköter kommu-
nens skogsinnehav av produktiv skogsmark.
Under 2007 har uttag skett som planerat. Emel-
lertid har virkespriserna varit höga vilket gör att ett
överskott mot budget kan redovisas.
FRITIDSNÄMNDEN
Fritidsnämnden ansvarar för att främja fritidsverk-
samheten i Torsby kommun. Nämnden stödjer och
samverkar med föreningslivet och tillhandahåller
anläggningar för aktiviteter och arrangemang.
Under året har TorsbyBadets reningsanläggning
renoverats till en kostnad av cirka 1 mkr. För denna
renovering erhöll nämnden under året ett extra an-
slag på 1 mkr. Positivt att notera är att besökssiff-
rorna på både TorsbyBadet och Sysslebäcksbadet är
högre jämfört med 2006.
När året summerats redovisar fritidsnämnden ett
underskott mot budget på 1,2 mkr. Det är främst
kostnader i form av maskinhaverier på anläggnings-
sidan som tynger verksamheten. För 2008 har nämn-
den fått en kraftig ramökning som förhoppningsvis
hjälper verksamheterna att hålla sin budget 2008.
KULTURNÄMNDEN
Kulturnämnden skall arbeta för förverkligandet av
Torsby kommuns kulturpolitiska mål. Nämnden
skall leda biblioteksverksamheten och genom ett
nära samarbete med i kommunen verksamma för-
eningar, organisationer och kulturarbetare stimu-
lera det arbete dessa bedriver.
År 2007 har kulturnämndens resultat landat näs-
ta prick på budget. Lägre personalkostnader till
följd av sjukskrivningar hjälpte till att balansera de
ökade kostnaderna på andra områden inom kultur-
verksamheten.
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde
omfattar förskola, familjedaghem, fritidshem,
14
grundskola, särskola, kulturskola, gymnasieskola
och kommunal vuxenutbildning.
2007 års verksamhet har fallit ut 1,4 mkr sämre
än budgeterat. Detta beror till största delen på att
verksamheten Interkommunala ersättningar visar
ett sämre resultat än planerat. Vid delårsbokslutet
befarades att underskott skulle bli större än vad det
blev. Då vidtogs åtgärder för att försöka minska un-
derskottet. Återhållsamhet vid alla inköp samt vid
vikarietillsättning bidrog till att resultatet vid årets
slut blev bättre än prognostiserat.
OMSORGSNÄMNDEN
Omsorgsnämndens verksamhet innefattar tre hu-
vudområden;
• individ och familjeomsorg
• omsorg om funktionshindrade
• vård och omsorg av äldre
Efter två år med överskott redovisade omsorgs-
nämnden ett underskott mot budget på 3,8 mkr för
år 2007. Avvikelserna inom nämndens budget visar
både plus och minus. Framför allt är det hemtjäns-
ten som redovisar ett stort överdrag mot budget på
3,6 mkr beroende på alltför höga personalkostna-
der. Totalt redovisar verksamheten äldreomsorg ett
budgetunderskott på 2,2 mkr. Även verksamheten
individ- och familjeomsorg redovisar ett stort un-
derskott, 2,5 mkr. Detta beror nästan uteslutande på
höga kostnader för institutionsvård. Dessa kostna-
der brukar normalt sett inte vara så höga.
Tack vare övriga verksamheters återhållsamhet
har underskottet kunna hållas nere. Vid delårs-
bokslutet befarades att underskottet skulle kunna
bli 4,5-5 mkr.
MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN
Nämnden är kommunens myndighetsnämnd för
plan-, miljö- och byggfrågor. En viktig uppgift är
rådgivning och information till allmänhet och olika
verksamhetsutövare. Inom nämndens ansvarsom-
råde bedrivs bland annat tillsyn över miljöfarlig
verksamhet, kemikaliehantering, bostäder, skollo-
kaler, livsmedelshantering som vänder sig till all-
mänheten och djurhållning.
Aktiviteten inom nybyggnationer av främst fri-
tidshus har varit fortsatt god i kommunen. Det är
framför allt i Branäs som det byggs. Antalet bygglov
har överstigit budget vilket inneburit ökade intäk-
ter. Dessa intäkter tas dock ut av de ökade kostna-
derna för planläggning. Under året har den så kal�-
lade skrotbilskampanjen avslutats. Kommunen har
kompenserats för kostnader för omhändertagande
av avregistrerade bilar.
 Resultatanalys
RÄDDNINGSNÄMNDEN
Kommunens skyldigheter regleras av räddnings-
tjänstlagen där det framgår att:
• räddningstjänsten skall planeras och organiseras
så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom god-
tagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt
• varje kommun skall svara för att åtgärder vidtas
inom kommunen så att bränder och skador till följd
av bränder förebyggs
• kommunen skall främja annan olycks- och skade-
förebyggande verksamhet i kommunen

Sin vana trogen redovisar räddningsnämnden ett

överskott mot budget även för 2007. Knappt 500 tkr
plus mot budget förklaras till stor del av att tjäns-
ten som säkerhetssamordnare inte kunnat tillsättas
under året. Kommunen får statligt bidrag för denna
tjänst.
Färre utryckningstimmar har också bidragit till
lägre personalkostnader än budgeterat.

EU-SAMORDNARE
Under denna verksamhet samlas de olika EU-pro-
jekt som kommunen deltar i. EU-samordnaren bi-
står föreningar och kommunens förvaltningar. För
2007 redovisas ett överskott mot budget beroende
på att de medel som avsatts till EU-projekt inte nytt-
jats fullt ut.

ÖVERFÖRMYNDARE
Överförmyndarnämnden är tillsynsmyndighet för
kommunens gode män, förvaltare och förmyndare.
Överförmyndarnämndens uppdrag är att motverka
rättsförluster för personer som själva inte kan tillva-
rata sin rätt. Nämndens kansli är bemannat med en
överförmyndarsekreterare som via delegation från
överförmyndarnämnden till stor del ansvarar för
den löpande verksamheten.
Länsstyrelsen genomförde i juni 2007 en inspek-
tion och granskning av överförmyndarnämndens
verksamhet. Länsstyrelsen fann att många av de
påpekanden som fanns vid inspektionen 2006 har
åtgärdats. Vissa saker återstår att åtgärda.
Under 2007 så har nämndens kostnader översti-
git budget med cirka 130 tkr. Samtliga ledamöter
i nämnden samt överförmyndarsekreteraren har
varit nya på sina poster och har behövt utbildning
både i juridik och i det ärendehanteringssystem
som används.
I de fall där huvudmannen inte har ekonomisk
möjlighet att betala arvode till god man betalar kom-
munen ut detta. Denna kostnad har följt budget.

15
God ekonomisk hushållning
Inom ramen för god ekonomisk hushållning pre-
senterar vi här en samlad bild av hur väl verksam-
heterna har uppnått kommunfullmäktiges mål och
riktlinjer för ekonomi och verksamhet. Utvärde-
ringen skall visa om verksamheterna bedrivs ef-
fektivt, d v s den kommunala servicen ska infria
kommuninnevånarnas behov och förväntningar
och dessutom bedrivas innanför den av fullmäktige
tilldelade budgeten.
För att nå god hushållning krävs ett systematiskt
arbete efter den styrmodell med målstyrning och
budget som fastställts av kommunfullmäktige och
att verksamheterna har förmåga att anpassa sig ef-
ter förändrade förutsättningar under året.
Finansiella mål för god ekonomisk hushållning
Torsby kommun har tagit fram flera ekonomiska
mål som är av betydelse för god ekonomisk hus-
hållning. Dessa mål ska ta hänsyn till både kort och
lång sikt och fastställa:
• Hur mycket får en verksamhet kosta?
• Vilka investeringsbehov/planer har vi och hur
skall vi finansiera dessa?
• Hur klarar vi våra ökade pensionsåtaganden?
Uppföljning av 2007 års finansiella mål för god
ekonomisk hushållning:
1. Kommunen skall varje år redovisa ett positivt resultat
som motsvarar 5 % av kommunens skatteintäkter och ge-
nerella statsbidrag inklusive finansnetto
Resultatet för 2007 på 16,4 mkr motsvarar 2,7 % av
kommunens intäkter. Målet är inte uppfyllt.
2. Kommunens totala långfristiga låneskuld bör inte öka
Under 2007 har amorteringar skett med 8,2 mkr.
Ingen nyupplåning har skett och alla investeringar
har klarats med egna medel. För 2007 är målet upp-
fyllt.
3. En avsättning med minst 3 % av kommunens resultat
kommer att ske senast det år då det 5 % -iga resultatkra-
vet är uppnått
Eftersom resultatmålet på 5 % inte uppnåtts har inte
heller detta finansiella mål uppfyllts.
Verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning
För budgetåret 2007 har fullmäktige inte fastställt
några verksamhetsmål enligt god ekonomisk hus-
hållning. I slutet av 2007 fastställde fullmäktige
verksamhetsmål för 2008. Vi har här valt att redo-
visa ett urval av dessa i en jämförelse med utfallet
för 2007.
16
Utfall Budget
2007 2008
KOMMUNSTYRELSE, TEKNISKA FÖRVALTNING
Pris per m3 vatten 30 33
Driftkostnader fastighet kr/m2 485 491
Pris per m2 gata 15 17
Nöjd kundindex 71 % 71 %
KOMMUNSTYRELSE, KOST OCH STÄD
Pris per portion 42,62 40,50
Nöjd kundindex restaurang sjukhus (skala 1-5) 3,36
Nöjd kundindex länets övr. sjukhusrestauranger 3,45
Antal portioner per anställd 14 406 15 538
OMSORGSNÄMND, ÄLDREOMSORG
Nettokostnad per plats i äldreboende 353 744 360 615
Nettokostnad per utf. Hemtjänsttimme i. u 350
Nöjd kundindex 90 % 90 %
OMSORGSNÄMND, INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG
Nettokostnad stöd per invånare 506 494
Utbetalat per hushåll med stöd 21 010 19 731
Nöjd kundindex i. u 80 %
OMSORGSNÄMND, HANDIKAPPOMSORG
Nettokostnad/plats i gruppboende 650 037 651 768
Kostnad per timma personlig assistans
LASS (kommunal regi) 240 239
Nöjd kundindex i. u 90 %
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND, BARNOMSORG
Pris per barn 48 278 51 531
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND, GRUNDSKOLA
Pris per elev 102 963 103 986
Gymnasiebehörighet År 9 90,4 % 92 %
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND, GYMNASIET
Antal elever 807 816
Medelbetyg år 3 13,8 13,8
Antal elever m. fullst. slutbetyg gymnasiet 93,3 % 85 %
KULTURNÄMNDEN
Kostnad per boklån 63 56
RÄDDNINGSNÄMNDEN
Antal fastboende som får hjälp inom 20 min. 90 % 90 %
FRITIDSNÄMNDEN
Kostnad per badande i Torsby badet 54 55
Kostnad per badande i Sysslebäcksbadet 143 100
Simkunnighet åk 5 enligt SLS 94 % 96 %
MILJÖ- OCH BYGGNÄMND
Kostnadstäckning 68 % 57 %
 Kommunens personal

Torsby kommun delar i sin redovisning upp kost-
naderna för personal i flera underrubriker:
Löner arbetad tid
Bruttolöner och arvoden för utfört arbete i kommu-
nens verksamhet.
Löner ej arbetad tid
Bruttolöner till anställda som inte direkt kan kopp-
las till det ordinarie arbetet eller den löpande pro-
duktionen av kommunal verksamhet, t ex semester-
lön och sjuklön etc.
Kostnadsersättningar
Kontanta ersättningar som utbetalas till de anställ-
da för kostnader som uppstår i anställningen t ex
traktamenten och bilersättning.
Sociala avgifter
Lagstadgade arbetsgivaravgifter samt sociala avgif-
ter enligt avtal.
Pensioner
Kostnader för de anställda som får pension från ar-
betsgivaren.
Personalsociala kostnader
Kursavgifter, företagshälsovård, kostnader för per-
sonalrekrytering samt personalavveckling.
jämfört med tidigare (2006 var antalet 1256).
Under 2007 har det tillkommit utbetalning i nå-
gon form av pension till 49 anställda. 5 anställda
har under året slutat sin anställning med överens-
kommelse om särskild avtalspension.
Kostnader exklusive löneskatt för utbetalda pen-
sioner uppgår till 9,3 milj kronor, fördelat på 660
personer.
Pensionspremier förmedlade till individuellt val
för nuvarande anställda är 13,5 mkr.
PERSONALKOSTNADER
(alla anställda, miljoner kr, uppdelat per förvalt-
ning)
Förvaltning 2007 2006 2005 2004 2003
Kommunstyrelsen 87,9 81,6 81,6 79,3 66,3
Fritidsnämnden 10,1 9,6 8,6 7,1 6,6
Kulturnämnden 5,2 4,5 4,8 4,9 4,3
Barn- o utbildningsnämnden 172,9 171,2 168,9 169,4 164,7
Omsorgsnämnden 212,3 209,2 199,6 206,0 210,6
Miljö- o Byggnämnden 4,2 3,3 3,3 2,8 2,4
EU-projekt 1,7 1,8 1,2 0 0
Räddningsnämnden 10,2 9,9 9,4 9,9 9,2
Överförmyndarnämnden 0,7 0,4 0,2 - 0
Finansförvaltning 8,2 5,1 11,3 8,7 14,1
Totalt 513,4 496,6 488,9 488,1 478,2

PERSONALKOSTNADER
(alla anställda, miljoner kr)
2007 2006 2005 2004 2003
Löner arbetad tid 306 296 288 288 277
Löner ej arbetad tid 42 42 42 43 41
Kostnadsersättningar 4 3 3 3 4
Sociala avgifter 128 127 124 123 123
Pensionskostnader 27 22 26 24 27
Personalsociala kostnader 6 9 6 7 6
Totalt 513 497 489 488 478
Ökning i % 3,2 1,7 marg. 2,1 4,8

Torsby kommuns arbetsplatser präglas fortfa-

rande av en kvinnodominans. Relationen är 79 %
respektive 21 % för kvinnor och män.
Andelen deltidsanställda har minskat något se-
dan föregående år, både för kvinnor och män, 51 %
respektive 15 %.
Inom Omsorgsnämndens verksamheter arbetade
74 % deltid (75 % 2006) och 54 % av männen (50 %
2006). Som deltid räknas allt som inte är heltidsar-
bete (100 %).
Antalet tillsvidareanställda inom Torsby kom-
mun är 1217. Detta innebär en fortsatt minskning

17
Kommunens personal

SJUKLÖNEKOSTNADER
(alla anställda, tusentalskronor, uppdelat per förvaltning)
2005 införde staten en avgift till försäkringskassan för långtidssjuka motsvarande 15 % av sjukersätt-
ningen. Denna avgift upphörde 1 januari 2007. För att kompensera bortfallet i statsbudgeten höjdes arbets-
givaravgiften 0,14 %.
2007 2006 2005 2004 2003
Förvaltning sjuklön avgift sjuklön avgift
Kommunstyrelsen 583 519 194 529 197 601 531
Fritidsnämnden 53 30 0 38 5 56 33
Kulturnämnden 28 39 6 29 31 55 52
Barn- o utbildningsnämnden 986 889 185 901 254 787 989
Omsorgsnämnden 1 327 1 594 663 1 468 879 1 625 1 895
Miljö- o byggnämnden 1 49 12 27 20 7 17
Räddningsnämnden 5 1 21 0 0 2 0
Överförmyndarnämnden 0 2 0 0 0 0 0
Sociala avgifter 1 277 1 305 452 1 255 581 1 310 1 474
Totalt 4 260 4 428 1 533 4 247 1 967 4 423 4 991

KOSTNADER FÖR MERTID

(alla anställda, övertid och fyllnadstjänstgöring, tusentals kronor, uppdelat per förvaltning)

Förvaltning 2007 2006 2005 2004 2003

Kommunstyrelsen 747 867 748 1 043 858
Fritidsnämnden 153 285 248 215 149
Kulturnämnden 19 9 9 12 11
Barn- och utbildningsnämnden 2 190 2 019 1 723 2 330 2 020
Omsorgsnämnden 3 906 3 990 3 693 3 313 4 190
Miljö- o Byggnämnden 33 3 16 0 3
Räddningsnämnden 68 71 78 94 77
Överförmyndarnämnden 0 2 0 - -
Sociala avgifter 3 045 3 030 2 732 2 929 3 062
Totalt 10 161 10 276 9 247 9 936 10 370

ANTAL TILLSVIDAREANSTÄLLDA PER FÖRVALTNING OCH ÅLDER

Förvaltning 0-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Summa

Räddningsnämnden 2 1 3
Kommunstyrelsen 6 21 61 83 34 205
Fritidsnämnden 2 6 9 6 2 25
Kulturnämnden 1 1 2 6 4 14
Barn- o utbildningsn 12 64 118 129 64 387
Omsorgsnämnden 44 129 176 165 59 573
Miljö- o byggnämnden 2 2 3 3 10
Summa 67 223 369 394 164 1 217

18
 Kommunens personal

ANTAL ÅRSARBETARE * PER FÖRVALTING MEDELÅLDER OCH GENOMSNITTLIG AN-

Förvaltning 2007 2006
Räddningsnämnden 4 4
Kommunstyrelsen 235 226
Fritidsnämnden 27 37
Kulturnämnden 14 14
Barn- och utbildningsnämnden 458 451
Omsorgsnämnden 674 687
Miljö- och byggnämnden 10 8
Summa 1 422 1 427
*Årsarbetare anger hur många anställda kommunen skulle
ha haft om den faktiska sysselsättningen för månadsav-
lönade och antalet timmar för timavlönade summerats till
heltidsanställningar
STÄLLNINGSTID - TILLSVIDAREANSTÄLLDA
Medelåldern bland Torsby kommuns anställda är
oförändrad jämfört med föregående år, 47,4 år.
Av kommunens tillsvidareanställda har 58,1% va-
rit anställda 7 år och längre.
Medellön tillsvidareanställda per
förvaltning och kön
Förvaltning Kvinnor Män Totalt
Räddningsnämnden 21 500 26 600 24 900
Kommunstyrelsen 19 623 22 388 20 718
Fritidsnämnden 19 523 19 190 19 336
Kulturnämnden 20 525 25 750 21 271
Barn- och utbildningsnämnden 23 093 25 925 23 900
Omsorgsnämnden 19 027 19 093 19 031
Miljö- och byggnämnden 21 613 29 150 26 135
Hela kommunen 20 312 23 384 20 964

2006 utgjorde kvinnornas medellön 87,5% av män-

nens medellön. Motsvarande siffra för 2007 är
86,9%. Ur jämställdhetssynpunkt kvinnor/män
innebär detta en försämring.
PERSONALOMSÄTTNING PER FÖRVALTNING - TILLSVIDAREANSTÄLLDA

2006 Börjat Slutat Ökning/ minskning 2007

Räddningsnämnden 4 0 1 -1 3
Kommunstyrelsen 210 10 15 -5 205
Fritidsnämnden 26 0 1 -1 25
Kulturnämnden 15 1 2 -1 14
Barn- och utbildningsnämnden 400 10 23 -13 387
Omsorgsnämnden 594 22 43 -21 573
Miljö- och Byggnämnden 7 3 0 3 10
Totalt 1 256 46 85 -39 1 217

SJUKFRÅNVARO
Den totala sjukfrånvaron har minskat. Bland män har dock sjukfrånvaron ökat totalt sett och i alla ålders-
grupper förutom bland män 50 år och äldre. Kvinnors sjukfrånvaro har minskat totalt och bland samtliga
grupper av kvinnor 30 år och äldre. En marginell ökning bland gruppen 29 år och yngre.
Sjukfrånvaron är redovisad i timmar av ordinarie arbetstid för samtliga anställda. Siffror i fet stil avser
år 2007.

SJUKFRÅNVARO - SAMTLIGA ANSTÄLLDA

Samtliga Kvinnor Män

Ordinarie arbetstid, timmar 2 552 674 1 889 030 663 643
2006 2 571 726 1 901 399 670 327
Sjukfrånvaro i timmar 170 360 135 227 35 133
2006 186 301 155 291 31 010
Sjukfrånvaro i % 6,67 7,16 5,29
2006 7,24 8,17 4,63
Sjukfrånvaro 60 dagar eller 75,49 75,68 74,76
mer, i % av total sjukfrånvaro 75,96 76,07 75,39

19
Kommunens personal
SJUKFRÅNVARO- SAMTLIGA ANSTÄLLDA UPPDELAT I KÖN OCH ÅLDERSGRUPPER

Kvinnor Män
- 29 år 30 - 49 50- - 29 år 30 - 49 50 -
Ordinarie arbetstid, timmar 201 453 889 015 798 562 66 669 264 753 332 221
2006 201 226 920 228 779 945 67 624 279 180 323 524
Sjukfrånvaro i timmar 5 989 53 585 75 653 4 349 8 919 21 865
2006 5 216 66 989 83 086 1 457 5 811 23 742
Sjukfrånvaro i % 2,97 6,03 9,47 6,52 3,37 6,58
2006 2,59 7,28 10,65 2,15 2,08 7,34
Sjukfrånvaro 60 dagar eller 48,03 73,18 79,65 83,84 65,35 76,79
mer, i % av total sjukfrånvaro 35,60 75,14 79,36 64,32 52,37 81,71

ANTAL SJUKDAGAR PER ÅRSARBETARE OCH FÖRVALTNING

2007 2006
Förvaltning Sjukdagar totalt Årsarbetare Sjukdagar/årsarbetare Sjukdagar/årsarbetare
Kommunstyrelsen 7 514 235 32 28
Fritidsnämnden 384 27 14 7
Kulturnämnden 531 14 38 57
Barn- och utbildningsnämnden 6 887 458 15 17
Omsorgsnämnden 22 067 674 33 37
Miljö- och byggnämnden 10 10 1 15
Totalt 37 393 1 422 26 29

*Årsarbetare anger hur många anställda kommunen skulle ha haft om den faktiska sysselsättningen för månadsavlönade och anta-
let timmar för timavlönade summerats till heltidsanställningar

20

ÅRETS RESULTAT
Det redovisade resultatet för år 2007 visar på ett
överskott på 16,4 mkr. Föregående år uppgick re-
sultatet till 12,1 mkr. Därmed kan kommunen för
sjätte året i rad redovisa ett plus i verksamheten.
Även 2007 års resultat har påverkats av en del pos-
ter som inte budgeterats. I samband med boksluts-
arbetet har en del fastigheter skrivits ned i värde.
Vidare har även driftbidrag på sammanlagt 2,2 mkr
till två av kommunens bolag belastat resultatet.
Vid bedömning av huruvida kommunen har kla-
rat av det lagstadgade balanskravet måste hänsyn
tas till de poster som ej får räknas in vid bedöm-
ningen. Dessa poster är i Torsbys fall reavinster vid
försäljning av fastigheter samt de nedskrivningar
som gjordes i samband med bokslutet. Reavinster-
na räknas bort och nedskrivningarna läggs till.
Resultat + 16 419 tkr
Reavinst - 1 270 tkr
Nedskrivningar + 3 558 tkr
Resultat enligt balanskravet + 18 707 tkr
Utveckling av resultat
Mkr 2003-2007
20
10
0 -10,9
-10
-20
2003 2004 2005 2006 2007
FINANSNETTO
Finansnettot utgör skillnaden mellan ränteintäkter
och räntekostnader. Finansnettots utveckling är av
stor betydelse för kommunens ekonomi. Till följd
av det allmänt höjda ränteläget i Sverige så har rän-
tenettot försämrats under året och ligger nu på 2002
års nivåer. Att finansnettot alltjämt är bättre än bud-
geterat beror på att kommunen inte behövt nyttja
lånelöften från fullmäktige. De investeringarna har
hittills klarats av med egna medel.
Finansnettot är alltså i likhet med tidigare år ne-
gativt, för 2007 -10,9 mkr. Räntekostnaden för an-
läggningslånen var under året 13,6 mkr (12,7 mkr år
2006). Räntekostnaden har således ökat under 2007.
Ekonomisk översikt
Under 2007 har ingen nyupplåning skett, däremot
har 8 mkr amorterats av. Marknadens bedömning
är att ränteläget kommer att fortsätta öka med 0,5
% under 2008 vilket innebär ökade kostnader för
kommunen med cirka 500 tkr. Medlemskapet i
Kommuninvest hjälper till att hålla ner räntekost-
naderna.
I de finansiella kostnaderna ingår även den finan-
siella delen av kommunens pensionsavsättningar.
Räntekostnaden för pensionsavsättningarna upp-
gick till 137 tkr (164 tkr år 2006).
Ränteintäkterna har jämfört med 2006 minskat
med cirka 200 tkr under 2007. Detta beror till viss
del på en ränteintäkt på lån till ett koncernbolag
som inte debiterats för 2007.
Sammantaget betyder allt detta att finansnettot
visar en positiv avvikelse mot budget på 1,1 mkr.
Utveckling av finansnettot
Mkr 2003-2007
2,0
-2,0
-6,0
-10,0 -8,8 -9,0
-9,9 -9,8
-14,0
2003 2004 2005 2006 2007
SKATTER OCH BIDRAG
Årets skatteintäkter uppgår till sammanlagt 418
mkr, 408 mkr år 2006. Detta är 4,5 mkr bättre än bud-
geterat. Orsaken till denna avvikelse står att finna
i skatteavräkningen som uppgår till 5,9 mkr. Skat-
teavräkningen är inte budgeterad eftersom utfallet
inte är känt förrän alla deklarationer är granskade
och Sveriges Kommuner och landsting lämnat sin
prognos över skatteunderlagets tillväxt.
Från och med 2001 års bokslut tillämpar kommu-
nen den modell för bokföring av skatteavräkningen
som rekommenderas av Rådet för kommunal redo-
visning. Denna säger att bokslutsårets beräknade
avräkningsfordran eller avräkningsskuld för kom-
munalskatt skall bokföras. Hur denna avräkning
skall beräknas har Rådet för kommunal redovisning
under 2007 givit ut nya riktlinjer om. Detta innebär
21
Ekonomisk översikt
att det är Sveriges Kommuner och landstings prog-
noser som skall användas. Tidigare har vi under tre
år använt oss av Ekonomistyrningsverkets progno-
ser.
Intäkterna för utjämningsbidragen avviker mot
budget med 2,3 mkr. Jämfört med föregående år har
dessa bidrag ökat med drygt 5 mkr.
Det generella sysselsättningsstöd som kommu-
nen erhållit tidigare ingår från och med 2007 i de
generella statsbidragen.
Kommunens skatteunderlag enligt slutlig tax-
ering minskade med 1,7 % mellan 2006 och 2007.
Mellan 2005 och 2006 uppgick ökningen till 1,6 %.
Anledningen till det var delvis att boende i gles-
bygdskommuner fick ett större grundavdrag 2006.
VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD
De externa nettokostnaderna uppgår för år 2007 till
582 mkr, 500 tkr lägre än budgeterat. År 2006 upp-
gick nettokostnaderna till 573 mkr. Därmed har net-
tokostnaderna ökat med 1,6 % under året.
En betydande faktor för kommunens ekonomi är
hur nettokostnaderna och finansnettot utvecklas i
förhållande till skatter och bidrag. Denna relation,
nettokostnadsandelen, visar hur stor del av skatter
och bidrag som går till den löpande verksamheten.
Om nettokostnaderna överstiger skatter och bidrag
betyder det att vi i kommunen får låna medel till
driften, lån sker då från det egna kapitalet. Det egna
kapitalet har byggts upp av tidigare generationer
och skall även föras vidare till framtida generatio-
ner.
Nettokostnadsandelen beräknas genom att net-
tokostnaderna inklusive finansnetto jämförs med
skatteintäkter och generella statsbidrag.
Om procentsatsen är 100 eller lägre betyder det
att kommunen, i princip, klarar det lagstadgade
Nettokostnadsandel
2003-2007
100,0%
99,7%
98,5%
98,0%
98,2%
97,9%
97,3%
96,0%
2003 2004 2005 2006 2007
22
balanskravet. En procentsats under 100 visar även
att det finns utrymme för investeringar med egna
medel.
I fullmäktiges dokument med riktlinjer för God
ekonomisk hushållning skall nettokostnadsandelen
uppgå till högst 95 %.
PENSIONER
De pensionskostnader som bokförts under året är
bland annat följande:
• Individuell pension som uppgår till cirka fem
procent på utbetalda löner. Kostnaden har bokförts
på den verksamhet där den anställdes lön bokförs.
Denna kostnad har i år uppgått till 14,5 mkr. Här
tillkommer en löneskatt på 24,26 % vilket är 3,5
mkr.
• Faktiska pensioner som utbetalats till tidigare an-
ställd personal uppgick år 2007 till 9,3 mkr. Löne-
skatten för dessa uppgår till 2,3 mkr.
• Under året har även en försäkringspremie avse-
ende pensioner betalats. Utgiften för denna uppgår
till 2,7 mkr. Denna försäkring har tecknats för att
trygga kommunens pensionsskuld per 2002-09-01.
• Pensionsförpliktelser som intjänats före 1998 re-
dovisas sedan 1998 utanför balansräkningen som
en ansvarsförbindelse. Beloppet per
2007-12-31 uppgår till 345 mkr inklusive löneskatt.
EGET KAPITAL
I det egna kapitalet ingår kommunens anläggnings-
kapital och rörelsekapital. Det egna kapitalet utgör
skillnaden mellan kommunens tillgångar och skul-
der.
Per 2007-12-31 uppgår det egna kapitalet till 210,6
mkr, en ökning med 16,4 mkr. Denna ökning över-
ensstämmer med årets resultat.
Utveckling eget kapital
2003-2007
300
200
100
0
-100
2003 2004 2005 2006 2007
A n lä g g n in gskap ital R ö re le se ka p ital
E g e t ka p ita l
 Ekonomisk översikt
SOLIDITET Rörelsekapitalet, skillnaden mellan omsättnings-
Soliditeten är ett nyckeltal som mäter eget kapital tillgångar (kortfristiga fordringar och likvida med-
i förhållande till totala tillgångar. För år 2007 upp- el) och kortfristiga skulder har under året minskat
går soliditeten till 31 %. Det betyder att soliditeten från -39 mkr till -30 mkr. Detta motsvarar en förbätt-
förbättrats med två procentenheter jämfört med fö- ring med 9 mkr. Denna förbättring förklaras med att
regående år. Det förklaras främst av att kommunen resultatet för året är bra samt att kommunen mins-
återigen redovisar ett starkt resultat. Dessutom har kat de kortfristiga skulderna.
amorteringar på 8 mkr skett. Att rörelsekapitalet är negativt betyder att de lik-
Soliditeten mäter hur stor del av tillgångarna som vida medel vi har till förfogande inte räcker till att
finansierats med eget kapital. Detta mått ger en tyd- betala alla kortfristiga skulder.
lig antydan om kommunens finansiella styrka. Ju
högre soliditet kommunen har desto lägre är utgif- Utveckling likvida medel
terna för räntor och amorteringar, teoretiskt sett. De 2003-2007
senaste åren har soliditeten legat på en jämn nivå
vilket betyder att vi finansierat investeringar med Mkr
egna medel. Att redovisa goda resultat och samti- 40,0 36,7 37,3
digt klara av investeringar med egna medel är det 35,0
28,4
enda sättet att långsiktigt nå en godtagbar soliditet. 30,0 26,9
Soliditetsmåttet 31 % betyder att våra tillgångar 25,0
till 31 % är finansierade med egna medel och 69 % 20,0
har finansierats genom att kommunen lånat pengar. 15,0
Detta sker antingen genom lån i bank eller genom 10,0
utnyttjande av krediter hos leverantörer. En stor 5,0
skillnad här är att leverantörsskulderna ej är ränte- 0,0
bärande. -5,0 -2,8
Pensioner som intjänats före 1998 redovisas ut- 2003 2004 2005 2006 2007
anför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. FINANSIERINGSGRAD
Skulle denna skuld ligga på balansräkningen skulle Vid bokslutstidpunkten uppgick skulden på kom-
kommunen ha en soliditet som understiger 0. munens anläggningslån till 332,6 mkr. Vid föregå-
ende årsskifte var skulden 340,8 mkr. I samband
Soliditetens utveckling med bokslutet har 2008 års beräknade amorte-
2003-2007 ringar, 200 tkr, bokats upp som en kortfristig skuld
och ingår därmed inte i den långfristiga skulden på
32% 332,6 mkr.
31% Under året har amortering skett med 8,2 mkr.
31% Nedan åskådliggörs lånefinansieringsgraden. Den-
30% na visar relationen mellan total långfristig låneskuld
29% 29% och summan av anläggningstillgångar. Det vill säga
29% hur stor del av tillgångarna har byggts upp med lå-
28% 28% nade medel. Den långfristiga skulden uppgår som
28%
27% nämnts till 332,6 mkr och anläggningstillgångarna
26%
2003 2004 2005 2006 2007 Lånefinansieringsgrad
2003-2007

LIKVIDA MEDEL 59%

59%
De likvida medlen utgörs av sådana medel som 57% 58%
57%
snabbt kan tas i anspråk, det vill säga kassa och
bankmedel. Per 2007-12-31 uppgår de likvida med- 55%
len till 37,3 mkr vilket är en förbättring med 600 tkr 53% 52%
jämfört med året innan. Under 2007 har investe- 51%
ringstakten varit lägre än 2006 och i kombination 49% 47%
med ett starkt resultat har likviditeten förbättrats. 47%
Dessutom finns 15 mkr vid årsskiftet placerade på 45%
kortsiktig ränteplacering. 2003 2004 2005 2006 2007

23
Ekonomisk översikt

är bokförda till 578 mkr. Årets amorteringar har på-
verkat finansieringsgraden i positiv riktning. Det
långsiktiga bör vara att ha en så låg lånefinansie-
ringsgrad som möjligt.
Huvuddelen av kommunens anläggningslån är
placerade på relativt kort sikt till en fast ränta. Am-
bitionen är att ha lånens förfallodag jämnt fördelade
över en period på cirka tio år.
Ingen utlandsupplåning har förekommit.
I de fall lån finansierat bostadsbyggande betalas
lånekostnaderna med hyran. Övriga lånekostnader
betalas via kommunalskatten.
UTVECKLING AV NETTOKOSTNADER
Nettokostnaden är skillnaden mellan intäkter och
kostnader. Ökningen av nettokostnaden skall vid
optimala förhållanden inte öka mer än skatte- och
bidragsintäkter. Detta för att inte riskera att ett eko-
nomiskt underskott uppstår i verksamheterna. I
nedanstående diagram åskådliggörs utvecklingen
av nettokostnader och skatte- och bidragsintäkter.
Överskottet av intäkterna skall vara tillräckligt stort
för att minst klara av räntekostnader och pensions-
utbetalningar.

INVESTERINGAR Utveckling av nettokostnader och

Årets bruttoinvesteringar uppgick till 26,9 mkr. För skatte- och bidragsintäkter
2006 uppgick bruttoinvesteringarna till 35,1 mkr. 2003-2007
I årets redovisning avgår bidrag på 2 mkr. Summa 620 000
nettoinvesteringar blir då 24,9 mkr. Nettoinveste- 600 000
ringarna 2006 var 31,6 mkr. 580 000
560 000
Bland större investeringar kan nämnas (tkr): 540 000
Trafikarbeten Torsby 5 329 520 000
Ombyggn reningsverk Sysslebäck 4 533 500 000
Förvärv av anläggningstillgångar 3 777 480 000
Ny snökanonanläggning 1 568 2003 2004 2005 2006 2007
Datautbyggnad 710 Skatte- och bidragsintäkter Nettokostnader
Inventarier 4 331
Övrigt 4 685
Summa nettoinvesteringar 24 933

Utveckling nettoinvesteringar
2003-2007

Mkr
90,0
77,8
80,0
70,0
60,0
50,0 44,6
36,8
40,0 31,6
30,0 24,9
20,0
10,0
0,0
2003 2004 2005 2006 2007

24
 Ekonomisk översikt

FEM ÅR I SAMMANDRAG
RESULTATRÄKNING, MKR 2007 2006 2005 2004 2003
Verksamhetens nettokostnader -582 -573 -555 -541 -529
Skatter och bidrag 609 595 574 558 541
Finansnetto -11 -10 -9 -9 -10
Årets resultat 16 12 10 8 2

BALANSRÄKNING, MKR 2007 2006 2005 2004 2003
Mark och byggnader 520 523 528 497 475
Maskiner och inventarier 14 12 11 10 12
Värdepapper, aktier och andelar 2 2 1 1 1
Långfristiga fordringar 41 41 41 21 22
Pågående arbeten 0 -
Summa anläggningstillgångar 577 578 581 529 510

Övriga fordringar 64 47 66 40 38
Kassa och bank 37 37 0 27 28
Summa omsättningstillgångar 101 84 66 67 66
Summa tillgångar 678 662 647 596 576

Anläggningskapital 241 233 242 251 263
Rörelsekapital -31 -39 -60 -79 -100
Summa eget kapital 210 194 182 172 163

Avsättningar pensioner 4 4 6 5 6
Anläggningslån 332 341 333 273 241
Kortfristiga skulder 132 123 126 146 166
Summa eget kapital och skulder 678 662 647 596 576

Folkmängd 31/12 12 878 12 946 12 960 13 086 13 311

25
Ekonomisk översikt
FRAMTIDA UTVECKLING FÖR
KOMMUNKONCERNEN
Torsby kommun har de senaste åren på ett fram-
gångsrikt sätt anpassat verksamheterna och vänt en
negativ ekonomisk trend till det positiva. Resultatet
för 2007, 16,4 mkr, innebär att vi kan lägga ett sjättte
år med positivt resultat till handlingarna.
De senaste åren har i hög grad präglats av en an-
strängd ekonomi och stora utmaningar för verk-
samheterna. Parallellt med dessa utmaningar har
Torsby kommun satsat på framtiden genom inves-
teringar. Under 2005 byggdes flygplatsen om för att
kunna möta myndighetskrav och därigenom säkra
möjligheten att bedriva en flyglinjetrafik till Stock-
holm. På flyglinjen Torsby-Arlanda råder trafikplikt
vilket innebär att Rikstrafiken upphandlar trafiken
på flyglinjen. Nuvarande avtal löper ut i oktober
2007 och Rikstrafiken kommer under vå-
ren 2008 genomföra en ny upphandling
av trafiken för en period av tre år.
Ett stort framtidsprojekt i
kommunen är skidtun-
neln Fortum Ski
Tunnel Torsby
som invigdes
2006. Skid-
tunneln
drivs
26
av bolaget Fritid i Nordvärmland AB där kommu-
nen äger 51 % av aktierna.
Under 2007 besökte drygt 39 000 skidåkare an-
läggningen vilket var en ökning med 9 000 besökare.
Kringeffekterna i kommunen av denna etablering
är mycket positiva. Skidtunneln har bidragit till att
förstärka Torsby som en turistkommun.
Den stora expansionen av fritidshusbebyggelse i
Branäs ställer krav vad gäller infrastrukturen i om-
rådet på Branästoppen. En ny väg upp till toppen
är projekterad och kostnadsberäknad till cirka 30
mkr. Denna väg skulle i så fall ersätta den befint-
liga vägen som från början är en skogsväg som inte
möter alla krav som kan ställas på en väg med den
trafikmängden. För att finansiera denna byggnation
har Torsby kommun lämnat in en ansökan om EU-
medel. Beslut om detta fattas av Nutek i april 2008.
Efter en lång period utan nybyggnation av flerfa-
miljshus projekteras ett antal byggprojekt. Det kom-
munägda bostadsbolaget Torsby Bostäder AB pla-
nerar att bebygga två områden i centrala Torsby. I
den ena projekteringen handlar det om byggnation
av så kallade 55+ lägenheter mitt i Torsby.
Även om Torsby kommun nu för sjätte året i rad
uppvisar ett överskott i ekonomin innebär det inte
att vi kan andas ut. Än återstår stora ekonomiska ut-
maningar innan vi kan säga att vi har en god ekono-
misk hushållning. En god ekonomisk hushållning
innebär inte bara att kommunens ekonomi skall
utvecklas väl och att det lagstadgade balanskravet
klaras. Resultatet skall ligga på en sådan nivå att
vi med god marginal klarar av att säkra värdet på
det egna kapitalet. Samtidigt skall vi också bedriva
verksamheter som håller en god kvalitet och som
uppskattas av medborgarna. Därigenom kan vi få
en uppfattning om våra skattemedel används på ett
bra sätt
Under 2007 har kommunfullmäktige fastställt
Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i
Torsby kommun. Dokumentet rymmer både verk-
samhetsmål för kommunens förvaltningar och fi-
nansiella mål för kommunen.
Det finns således inget utrymme för ekonomiskt
lättsinne. Arbetet med effektiviseringar av proces-
ser och anpassningar till nya förutsättningar måste
fortgå.
Foto: Per Eriksson
 Sammanställd redovisning

RESULTATRÄKNING KONCERNEN

KONCERNEN KONCERNEN
Tusentals kronor Not 2007 2006
Verksamhetens intäkter 255 955 251 405
Verksamhetens kostnader -798 872 -775 026
Avskrivningar enligt plan I -28 319 -27 222
Avskrivningar utöver plan I -3 558 -10 983
Verksamhetens nettokostnader -574 794 -561 826

Skatteintäkter II 417 667 408 382
Generella statsbidrag och utjämning 191 689 186 500
Finansiella intäkter 3 151 3 467
Finansiella kostnader -22 313 -21 390

Minoritetens andel av resultatet 6 -11
Årets skatt 253 -869
Resultat före extraordinära poster 15 659 14 253
Årets resultat III 15 659 14 253

BALANSRÄKNING KONCERNEN

KONCERNEN KONCERNEN
Tusentals kronor Not 2007 2006
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar IV 788 018 791 831
Maskiner och inventarier V 16 188 14 171
804 206 806 002

Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper och andelar 2 260 2 264
Långfristiga fordringar 13 038 14 119
15 298 16 383
Summa anläggningstillgångar 819 504 822 385

Omsättningstillgångar
Förråd 1 748 1 556
Fordringar VI 61 336 60 226
Kassa och bank VII 68 113 56 834
Summa omsättningstillgångar 131 197 118 616
Summa tillgångar 950 711 941 001

27
Sammanställd redovisning

BALANSRÄKNING KONCERNEN

KONCERNEN KONCERNEN
Tusentals kronor Not 2007-12-31 2006-12-31
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital VIII
Anläggningskapital 276 311 270 466
Rörelsekapital -19 698 -29 500
Summa eget kapital 256 613 240 966

Minoritetens andel 4 501 3 821

Avsättningar
Avsättning för pensioner mm 5 636 5 605
Summa avsättningar 5 651 5 605

Långfristiga skulder X
Anläggningslån 533 066 542 493
Summa långfristiga skulder 533 066 542 493

Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 28 337 29 710
Checkräkningskredit (Limit 30 000 tkr) 3 012 5 173
Övriga kortfristiga skulder 119 546 113 233
Summa kortfristiga skulder 150 895 148 116
Summa eget kapital och skulder 950 711 941 001

STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Borgensåtaganden 3 129 3 782

Pensionsförpliktelser 345 450 297 519
Investeringsbidrag med villk återbet skyldighet 9 100 13 000
Garantiåtaganden Fastigo 98 97
Företagsinteckningar 500 500
Fastighetsinteckningar 75 268 73 268
Summa 433 545 388 166

28
 Sammanställd redovisning

RESULTATRÄKNING KOMMUNEN

KOMMUNEN KOMMUNEN
Tusentals kronor Not 2007 2006
Verksamhetens intäkter 192 685 197 945
Verksamhetens kostnader -715 203 -710 329
- varav personalkostnader -479 539 -467 066
Avskrivningar enligt plan I -22 202 -21 928
Avskrivningar utöver plan I -3 558 -10 983
Pensioner -33 727 -27 704
Verksamhetens nettokostnader -582 005 -572 999

Skatteintäkter II 417 667 408 382
Generella statsbidrag och utjämning 191 689 186 500
Finansiella intäkter 2 707 2 922
Finansiella kostnader -13 639 -12 695

Resultat före extraordinära poster 16 419 12 110
Årets resultat III 16 419 12 110

BALANSRÄKNING KOMMUNEN

KOMMUNEN KOMMUNEN
Tusentals kronor Not 2007-12-31 2006-12-31
Tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Mark, byggnader och tekniska anläggningar IV 519 571 523 335
Maskiner och inventarier V 14 425 12 154
533 996 535 489
Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper och andelar 2 332 2 316
Långfristiga fordringar 41 288 40 193
43 620 42 509
Summa anläggningstillgångar 577 616 577 998

Omsättningstillgångar
Förråd 1 365 1 291
Fordringar VI 48 431 45 662
Kassa och bank VII 52 199 36 657
Summa omsättningstillgångar 101 995 83 610
Summa tillgångar 679 611 661 608

29
Sammanställd redovisning

BALANSRÄKNING KOMMUNEN

Kommunen Kommunen
Tusentals kronor Not 2007-12-31 2006-12-31
Eget kapital, avsättningar och skulder
Eget kapital VIII
Anläggningskapital 240 859 233 341
Rörelsekapital -30 117 -39 018
Summa eget kapital 210 742 194 323
16 419
Avsättningar
Avs för pensioner och liknande förpliktelser IX 4 086 3 786
Summa avsättningar 4 086 3 786

Långfristiga skulder
Anläggningslån X 332 671 340 871
Summa långfristiga skulder 332 671 340 871

Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 23 147 22 511
Checkräkningskredit (Limit 30 000 tkr) 0 0
Övriga kortfristiga skulder 108 965 100 117
Summa kortfristiga skulder 132 112 122 628
Summa eget kapital och skulder 679 611 661 608

STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

KOMMUNEN KOMMUNEN
Tusentals kronor Not 2007-12-31 2006-12-31
Borgensåtaganden 156 942 158 997
Pensionsförpliktelser XI 345 450 297 519
Summa 502 392 456 516

Foto: Helena Henriksson

30
 Sammanställd redovisning

KASSAFLÖDESANALYS KONCERNEN

BOKSLUT BOKSLUT
Tusentals kronor 2007 2006

Den löpande verksamheten

Årets resultat 15 659 14 253
Justeringar:
Avskrivningar 28 319 27 222
Nedskrivningar 3 558 10 375
Avsättningar i koncernen 46 -1 780
Realisationsresultat -1 910 -1 035
Förändring förråd -192 130
Förändring kortfristiga fordringar -1 110 18 428
Förändring leverantörsskulder -1 373 -5 803
Förändring övriga kortfristiga skulder 6 313 17 977 1 458 48 995
Kassaflöde från den löpande verksamheten 33 636 63 248

Investeringsverksamheten
Inköp av inventarier -4 645 -5 196
Försäljning av inventarier 75
Inköp av anläggningstillgångar -26 914 -63 908
Försäljning av anläggningstillgångar 3 286 4 311
Pågående nyanläggning 28 499
Aktier och andelar -6 -953
Ökning/minskning av finansiella fordringar 1 081 381
Kassaflöde från investeringsverksamheten -27 123 -36 866

Finansieringsverksamheten
Nya lån 2 000 13 200
Nyemission från minoritet 695 0
Förändring övriga långfristiga skulder -1 025 2 110
Förändring checkräkningskredit -2 161 2 419
Amorteringar -10 477 -7 571
Justering kortfristig del av långfristig skuld 75 330
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -10 893 10 488
Årets kassaflöde -11 279 36 870
IB Likvida medel 56 834 19 964
UB Likvida medel 68 113 56 834

31
Sammanställd redovisning

KASSAFLÖDESANALYS KOMMUNEN

BOKSLUT BOKSLUT
Tusentals kronor 2007 2006
Den löpande verksamheten
Årets resultat 16 419 12 110
Justeringar:
Avskrivningar 22 202 21 928
Nedskrivningar 3 558 10 375
Pensionsavsättning 300 -2 587
Realisationsresultat -1 270 -1 035
Förändring förråd -74 129
Förändring kortfristiga fordringar -2 769 19 014
Förändring leverantörsskulder 636 623
Förändring övriga kortfristiga skulder 8 848 31 431 -1 114 47 333
Kassaflöde från den löpande verksamheten 48 850 59 443

Investeringsverksamheten
Inköp av inventarier -4 331 -3 610
Försäljning av inventarier 75
Inköp av anläggningstillgångar övriga -20 602 -28 000
Försäljning av anläggningstillgångar 1 861 4 311
Aktier och andelar -16 -1 012
Ökning/minskning av finansiella fordringar -1 095 500
Kassaflöde från investeringsverksamheten -24 108 -27 811

Finansieringsverksamheten
Nya lån 0 8 000
Förändring checkräkningskredit -2 754
Amorteringar -8 221 -284
Justering kortfristig del av långfristig skuld 21 63
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -8 200 5 025
Årets kassaflöde 15 542 36 657
IB Likvida medel 36 657 0
UB Likvida medel 52 199 36 657

32

Redovisningen har skett enligt god redovisnings-
sed. Årsredovisningen har upprättats enligt lag
om kommunal redovisning och i allt väsentligt i
enlighet med Rådet för kommunal redovisnings
rekommendationer.
KOMMUNEN
LEVERANTÖRSFAKTUROR
Bokföringen för redovisningsåret har avslutats
2008-02-27. Fakturor avseende 2007 har registrerats
fram till och med 2007-01-15.
Fakturor som inkommit efter 2007-01-15 och av-
ser tiden före har, då beloppen varit av väsentlig
betydelse, bokförts i rätt period som interimsskuld
(upplupna kostnader).
LÖNER
Löner, semesterersättningar och övriga löneförmå-
ner har redovisats enligt god redovisningssed.
RÄNTOR
Upplupna kostnads- och intäktsräntor per den 31 decem-
ber 2007 har bokförts om de varit av väsentlig storlek
UTSTÄLLDA FAKTUROR
Fakturor utställda efter 31 december 2007 är perio-
diserade till den perioden de avser.
STATSBIDRAG OCH SKATTEINTÄKTER
Statsbidrag och skatteintäkter har beräknats enligt
gällande rekommendationer vid bokslutstillfället.
PERSONALOMKOSTNADSPÅLÄGG
Interndebitering har skett på förvaltningarnas löne-
summor med följande procentpåslag:
32,42 förtroendevalda och uppdragstagare
42,80 anställda grupp 1, med kommunal kom-
pletteringspension
35,21 övriga anställda på kommunala avtal
AB grupp 2
I procentpåslaget för anställda grupp 1, ingår 1
% för täckning av kostnad för semesterlöneskul-
dens förändring under året samt för förändring av
okompenserad övertid.
Semesterlöneskulden har stämts av per 31 de-
cember 2007 och differensen har påförts de olika
förvaltningarna.
SOCIALA AVGIFTER
Dessa har bokförts och utbetalats varje månad. De-
cember månads avgifter är skuldförda.
SEMESTERLÖNESKULD
Semesterlöneskuld, okompenserad övertid samt so-
ciala avgifter på dessa är bokförda som en kortfris-
tig skuld. Årets förändring av skulden har bokförts
på respektive förvaltning.
Redovisningsprinciper
PENSIONSSKULDEN
Kommunens pensionsskuld för beräknade pen-
sionsutbetalningar till arbetstagare och pensionärer
återfinns i bokslutet som tre olika delar, allt redo-
visat enligt gällande lagstiftning och rekommenda-
tioner.
Avsättningar för pensioner omfattar komplet-
terande ålderpension samt garantipensioner. Den
skuld som avsåg intjänade pensioner under åren
1998 och 1999 samt vissa regleringsposter därefter
har lösts under 2004.
Intjänad pension från och med år 2000, det vill
säga den individuella pensionen, kostnadsbokförs
under intjänandeåret och utbetalas i början av på-
följande år. I bokslutet redovisas denna skuld som
en kortfristig skuld.
Intjänade pensioner före 1998 återfinns i bokslutet
under ansvarsförbindelser och ingår alltså inte i ba-
lansräkningens poster.
PERIODISERING AV LÖNESKATT
Under år 2007 har löneskatt på intjänade pensioner
kostnadsförts och redovisas som kortfristig skuld
och löneskatt på pensionsavsättningen redovisas
som långfristig skuld.
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Anläggningstillgångarna har i balansräkningen
upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för
investeringsbidrag och planenliga avskrivningar.
Avskrivningarna följer Svenska Kommunförbun-
dets rekommendation beträffande ekonomisk livs-
längd för olika typer av tillgångar.
KAPITALKOSTNADERNA
Kapitalkostnader beräknas efter nominell metod.
Avskrivningar beräknas på tillgångarnas ursprung-
liga anskaffningsvärde. Internränta beräknas på
bokförda värde. För år 2007 har internräntan upp-
gått till 4,5 %.
KONCERNREDOVISNING
Koncernredovisning har gjorts enligt gällande lag.
EXTERNREDOVISNING
I den externa resultaträkningen har eliminering
gjorts för alla interna debiteringar som hyror, avgif-
ter och tjänster.
RAPPORTERING
Genom användandet av Excel vid rapportering
samt genom avrundning från sek till tkr kan det
uppstå viss avvikelse i rapporten (max 1 tkr).
LEASING
Samtliga leasingkostnader (8 927 tkr) har redovisats
enligt reglerna för operationell leasing.
33
Redovisningsprinciper

BEGREPPSFÖRKLARINGAR
ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Tillgångar som är avsedda för stadigvarande bruk.

ANLÄGGNINGSKAPITAL
Skillnad mellan anläggningstillgångarna och de
långfristiga skulderna.

AVSKRIVNING
Planmässig värdeminskning av anläggningstill-
gångar.

BALANSRÄKNING
Visar den ekonomiska ställningen och hur den för-
ändrats under året. Tillgångarna visar hur kommu-
nen har använt sitt kapital respektive hur kapitalet
har anskaffats.

EGET KAPITAL
Den del av tillgångarna som är finansierade med
egna medel. Delas upp i rörelsekapital och anlägg-
ningskapital.

KAPITALKOSTNAD
Benämning för internränta och avskrivningar.

KORTFRISTIG SKULD
Skulder med löptid kortare än ett år.

NETTOKOSTNAD
Verksamhetens driftkostnad efter avdrag för drift-
bidrag, avgifter och ersättningar.

OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR
Tillgångar ej avsedda för långvarigt bruk (t ex kund-
fordringar, förråd, bank, kassa).

PERIODISERING
Fördelning av kostnader och intäkter på de redovis-
ningsperioder i vilka de verkligen uppstår.

RESULTATRÄKNING
Visar hur det egna kapitalet har förändrats under
året.

RÖRELSEKAPITAL
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och kort-
fristiga skulder.

SOLIDITET
Visar hur stor del av det totala kapitalet som är eget
kapital.

FINANSNETTO
Finansiella intäkter (t ex räntor) minus finansiella
kostnader (t ex räntor på våra lån).

34
 Noter

NOT I Bokfört värde per Koncernen Kommunen

Avskrivningar 2007 2006
Koncernen Markreserv 4 694 4 694
Byggnader -25 691 -24 378
Avskrivningar utöver plan -3 558 -10 983
Inventarier -2 628 -2 844
-31 877 -38 205
Kommunen Övriga fastigheter 1 380 1 380
Byggnader -20 142 -19 685
Avskrivningar utöver plan -3 558 -10 983
Inventarier -2 060 -2 243
-25 760 -32 911
NOT II
Skatte- och bidragsintäkter 2007 2006
Skatteintäkter 411 799 402 782
Skatteavräkning 5 868 5 600
Kommunalekonomisk utjämning 191 935 175 352
LSS-utjämningsbidrag/avgift -246 2 229
Sysselsättningsstöd - 8 919
609 356 594 882
NOT III Avyttringar och utrangeringar 0 0
Årets resultat 2007 2006
Torsby kommun 16 419 12 111
Torsby Förvaltnings AB -11 -29
Torsby Flygplats AB 3 11
Fritid i Nordvärmland AB -12 24
Torsby Bostäder AB -682 2 137
Torsby
Utvecklings AB (49%) -64 11
Koncernmässiga justeringar 6 -12
15 659 14 253
fastighetskategori 2007-12-31 2007-12-31
Verksamhetsfastigheter 259 326 223 640
Affärsfastigheter 354 585 121 824
Publika fastigheter 45 372 45 372
Fastigheter för annan verksamhet 109 227 109 227
Exploateringsfastigheter 4 481 4 481
Skogsfastigheter 8 953 8 953
788 018 519 571
Taxeringsvärden, obebyggd mark 8 384 8 384
Taxeringsvärden, mark och byggnader 249 379 52 121
Taxeringsvärden, lantbruksenheter 47 910 47 910
305 673 108 415
NOT V
Maskiner och inventarier Koncernen Kommunen
2007-12-31 2007-12-31
Ackumulerade anskaffningsvärden
Vid årets början 64 411 58 648
Nyanskaffningar 4 645 4 331
69 056 62 979
Ack. avskrivningar enligt plan
Vid årets början -50 240 -46 495
varav ack. nedskrivningar -194 -194
Avyttringar och utrangeringar 0 0
Årets avskrivning enligt plan -2 628 -2 060
Avskrivning utöver plan
-52 868 -48 555
Bokfört värde vid årets slut 16 188 14 424

NOT IV
Byggnader och mark Koncernen Kommunen
2007-12-31 2007-12-31
NOT VI
Ackumulerade anskaffningsvärden Kortfristiga fordringar Koncernen Kommunen
Vid årets början 1 033 219 726 805 2007-12-31 2007-12-31
Nyanskaffningar 26 914 20 602 Kundfordringar 17 773 17 072
Avyttring, utrangering och korrigeringar -2 241 -1 282 Skattefordringar 9 912 9 873
1 057 892 746 125 Interimsfordringar 24 435 16 793
Ack. avskrivningar enligt plan Övriga fordringar 4 181 4 693
Vid årets början -241 388 -203 470 Kortfr. placeringar 5 035 0
varav ackumulerade nedskrivningar -31 175 -31 175 S:a kortfristiga fordringar 61 336 48 431
Avyttring, utrangering och korrigeringar 763 616
Årets avskrivning enligt plan -25 691 -20 142
Avskrivning utöver plan -3 558 -3 558
-269 874 -226 554

Bokfört värde vid årets slut 788 018 519 571
varav VA-anläggningar 63 726 63 726

35
Noter

NOT VII Not X

Kassa och bank 2007-12-31 2006-12-31 Koncernen Kommunen
Långfristiga skulder 2007-12-31 2007-12-31
Torsby kommun 52 199 36 657
Ingående skuld 542 493 340 871
Torsby
Nya lån 2 000
Förvaltnings AB 460 471
Övriga långfristiga skulder -1 025
Torsby Flygplats AB 1 246 615
Amorteringar -10 477 -8 221
Fritid i Nordvärmland AB 285 412
Återföring uppbokade amorteringar 2007 1 477 221
Torsby Bostäder AB 13 477 18 288
Uppbokning beräknade amorteringar 2008 -1 402 -200
Torsby Utvecklings AB (49%) 446 391
Utgående skuld 533 066 332 671
Summa

kassa och bank 68 113 56 834
Fördelning anläggningslån
Torsby kommun 332 671
Torsby Bostäder AB 192 310
NOT VIII Fritid i Nordvärmland AB 7 000
Eget kapital 2007-12-31 2006-12-31
Övriga långfristiga skulder 1 085
Koncernen
Summa 533 066
Ingående eget kapital 240 966 226 722
Årets resultat 15 520 14 253
Övr. koncernmässiga justeringar 52 -9
Utgående eget kapital koncernen 256 538 240 966 Not XI
Pensionsförpliktelser 2007-12-31

Ingående avsättning 297 519
Kommunen
Pensionsutbetalningar -8 579
Anläggningskapital
Ränte- o basbeloppsuppräkning 9 892
Anläggningstillgångar 577 616 577 998
Förändring av löneskatt 9 358
Anläggningslån -332 671 -340 871
Ändring av försäkringstekniska grunder 37 260
Pensionsskuld -4 086 -3 786
Summa 345 450
Summa 240 859 233 341

Rörelsekapital
Omsättningstillgångar 101 995 83 610
Kortfristiga skulder -132 112 -122 628
Summa -30 117 -39 018

Totalt eget kapital kommunen 210 742 194 323

NOT IX
Pensionsavsättningar 2007-12-31
Ingående avsättning 3 786
Pensionsutbetalningar -695
Nyintjänad pension 757
Ränte- o basbeloppsuppräkning 137
Förändring av löneskatt 58
Övriga regleringar 43
Summa 4 086

36
REDOVISNING AV VA-
KOSTNADER
Från 2007 gäller en ny vattenlag. I lagen föreskrivs
att kostnader och intäkter för vatten- och avlopps-
hantering ska särredovisas i kommunernas årsredo-
visningar. Hur detta skall ske finns inte klart uttalat
annat än att separata resultat- och balansräkningar
ska upprättas. För att kunna göra detta korrekt mås-
te en del justeringar göras i kommunens datasys-
tem. Här har vi valt att redovisa en resultaträkning
för VA-verksamheten.
37
2007
Verksamhetens intäkter
Brukningsavgifter 16 203
Interna intäkter 2 233
18 436
Verksamhetens kostnader
Externa kostnader -14 014
Interna kostnader -1 849
Avskrivningar -2 586
-18 449
Verksamhetens nettokostnader -13
Finansiella intäkter 0
Finansiella kostnader -2 729
Periodens driftresultat -2 742
Skattebidrag
Årets resultat -2 742
Kommunstyrelsen

KOMMUNSTYRELSEN I TORSBY KOMMUN 2008

Håkan Laack (s) Agneta Amneteg (m)

Ordförande Vice ordförande

Gösta Kihlgren (s) Rune Mattsson (s)

Yvonne Broberg (s) Olle Adolfsson (s)

Kent Hallesson (v) Per-Arne Ludvigsson (m)

Anna-Lena Carlsson (m) Per-Erik Marcusson (c)

Inga-Britt Keck Karlsson (c)

38
 Verksamhetsberättelser

Nämnders och styrelsens

verksamhetsberättelser
2007

39
Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
KOMMUNSTYRELSEN
Ordförande: Håkan Laack (s) ket resulterat i att tekniska utskottet upphört och ett
Antal ledamöter: 11
KOMMUNKANSLIET
Kommunkansliet är kommunstyrelsens förvaltning
och ska leda och samordna kommunens verksam-
heter samt svara för kommunens övergripande och
långsiktiga strategiska utveckling.
Kommunkansliet svarar för ärendehantering till
kommunstyrelsen, dess utskott och kommunfull-
mäktige. I samband med dessa uppdrag ordnar
kansliet kallelser till sammanträdena, protokoll
samt expediering efter att besluten är fattade.
Kansliet ansvarar även för kommunstyrelsens
diarium, postöppning, service till kommunalråd,
arkivfrågor, kommunalrätt och instans för kommu-
nens valnämnd. Avdelningen arbetar också med ut-
redningar, information, arkiv, juridik, samordning
och ledning av kommunövergripande frågor samt
inköpsfrågor, budget- och skuldsanering. Avdel-
ningen har också ansvar för kommunens växel.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Statistik över antal sammanträden och antal ären-
den.
Antal sammanträden Antal paragrafer
2005 2006 2007 2005 2006 2007
Kommunfullmäktige 9 10 8 164 186 174
Kommunstyrelsen 15 12 13 285 274 242
Arbetsutskottet 13 21 15 269 275 187
Samhällsutskottet 7 11 11 122 161 161
Summa 44 54 47 840 896 764
Ärendemängden i kommunstyrelse och kommun-
fullmäktige varierar något över åren. De år som det
är val är ärendemängden något högre på grund av
alla val till nämnder och styrelse. Antalet motioner
har legat ganska konstant under åren. Vid årets slut
fanns 18 obesvarade motioner och 16 st hade besva-
rats under året. Nyregistrerade diarieförda ärenden
ligger på närmare 600, till det kommer diarieförda
handlingar på ca 1500 st.
Arbetet med att införa nytt dokument- och ären-
dehanteringssystem påbörjades i december 2005
och har pågått sedan dess. Där har vi inte kommit
så långt som planerat beroende på flera olika fakto-
rer. Leverantören av systemet har inte i alla avseen-
de motsvarat våra förväntningar. Där kan nämnas
implementeringen av mallar i systemet som tagit
oerhört lång tid.
40
Nämnd- och förvaltningsorganisationen i kom-
munen sågs över inför den här mandatperioden vil-
samhällsutskott har bildats istället. Detta har även
medfört ändrade rutiner vad gäller flödet av hand-
lingar och beredningsmöten.
Ingrid Svanberg slutade i maj sin anställning på
lokalkontoret i Sysslebäck efter 44 år. Rekrytering
har gjorts i 2 omgångar eftersom den förordnade
är barnledig från januari 2008. Rutiner och arbets-
belastningen ses över vilket medför förändringar
inom verksamheten.
Den personal som arbetar med växel och recep-
tion har genomgått en bred utbildning med hjälp av
företaget Telecoaching. Utbildningen har varit upp-
delad i coaching, analyser, målsättning och resultat.
Syftet är att ta upp bla extern och intern kommuni-
kation, kommunikation med kunder på ett profes-
sionellt och effektivt sätt samt tips och idéer om hur
man uttrycker sig på bästa sätt.
Utbildningen överensstämmer med avdelningens
mål om en hög servicenivå.
Kommunens resurs, EU-samordnare, innebär
möjligheter för kommunen att rigga/delta i olika
EU-projekt och samverka med andra kommuner.
Utöver rekvisitioner för egna EU-projekt ges hjälp
till företag och organisationer med projektansök-
ningar mm.
Medel till personalbefrämjande åtgärder har sökts
av 1178 personer under året.
AVSTÄMNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV
Kansliavdelningens mål är att fortsatt hålla en hög
servicenivå mot allmänhet, politiker och anställda.
FRAMTIDEN
Arbetet går vidare med att utveckla dokument- och ären-
dehantering som innebär utskick av kallelser, protokolls-
skrivning mm. En projektgrupp arbetar med dessa frå-
gor.
Nya mallar för brev, protokoll mm har tagits fram i en-
lighet med antagen grafisk profil. Seminarium för alla
användare är inbokat den 30 mars 2008.
Svarstiden för inlämnade motioner bör vara högts ett år.
En översyn pågår av lokaler i centrum av Sysslebäck.
Samtidigt ser vi över arbetsbelastningen och rutiner på
kontoret. Syftet är att skapa ett medborgarkontor.
En utökning av växeln pågår som innebär att personalen i
Sysslebäck kommer att få samma möjlighet som personalen
i Torsby att svara i kommunens huvudväxel. Detta inne-
bär utökad service och en trygghet av backupfunktionen.
 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
ARBETSMARKNADSENHETEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING OCH MÅL 2007
Under 2007 skapades Arbetsmarknads- och inte-
grationsenheten en gemensam organisation inom
verksamhetsgrenen arbetsmarknad, där enhetens
verksamhetsområde är kommuntäckandeenhetens
uppgift är att skapa sysselsättning för arbetslösa
inom ramen för olika arbetsmarknadspolitiska åt-
gärder.
Målsättningen är att minska den öppna arbetslös-
heten samt erbjuda mottagna invandrare möjlighe-
ter till en egen försörjning.
Detta genomförs genom att individuell hand-
lingsplan upprättas för varje person, samt att varje
nyanländ invandrare får svenskundervisning, prak-
tikplats och parallellt upprättas meritportfölj för att
vidimera personernas yrkeskunskap.
Den totala arbetslösheten har under året i hela
kommunen varit ca. 2,4 %. AF har inte haft någon
långtidsinskriven under året.
Feriearbetande ungdomar (265 st) och Kommu-
nalt program för arbetslösa ungdomar (KUP) har
under året administrerats.
Integration
Det huvudsakliga arbetet med inflyttade invandrare
har varit att erbjuda bostad och anvisat svenskun-
dervisning, som kombinerats med arbetspraktik.
En del har även validerat sin utbildning. Två per-
soner har fått instegs-jobb samt 10 personer har haft
tillfälliga jobb under 2007.
Totalt inskrivna invandrare är ca 55 st.
ARBETSCENTRALEN
Anvisade har sysselsatts med röjning och gallring
på kommunens marker inom och runt omkring
Torsby tätort.
Arbete med midsommarfirandet i Torsby har ut-
förts med dansbana och andra kringarrangemang.
Andra föreningar i området har också fått hjälp
med arbetskraft till olika åtgärder som förberedel-
ser inför Svenska Rallyt och EM-tävlingarna i ral-
lycross.
Anvisade Personer Årsarbeten
APR 45 3,8
Lönebidrag 1 1
OSA 6 2,1
Socialförvaltningen 24 2
76 8,9
Runda Bordet
EU-projektet Runda Bordet som var ett samver-
kansprojekt mellan Torsby kommun, arbetsförmed-
lingen och försäkringskassan avslutades den 31/12.
Totalt har 49 personer deltagit i projektet. 14 av
dessa personer har inte avslutats utan arbetet fort-
sätter i kommunal regi. Från socialen har 21 perso-
ner med försörjningsstöd deltagit, av dessa har 15
nått sina mål under sin tid i projektet.
MILJÖREDOVISNING
Källsortering är genomförd på arbetscentralen.
AVSTÄMNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV
De mål som under året satts upp har inte genom-
förts på grund av att arbetslösheten har stadigt gått
ner under året. Därför har projekt som var inplane-
rat inte kunnat genomföras under året utan över-
förts på nästa år.
BUDGETAVVIKELSER
Underskottet i budgeten beror på kostnaden för fe-
riearbetande skolungdom samt kommunstyrelsens
beslut att stå för merkostnaden för de så kallade
plus-jobben 2007. Den merkostnaden har belastat
arbetsmarknadsavdelningen.
FRAMTIDEN
Kommunala ungdomsprogrammet (KUP) och ung-
domsgarantin (UG) ersätts av Jobbgarantin för ungdom
(UGA) från och med 3 december 2007. Programmet vän-
der sig till ungdomar mellan 16 och 24 år.
Nytt avtal med Migrationsverket har tecknats t.o.m
2009.
Arbetslösheten har under en lång period minskat och
prognosen för 2008 pekar mot en fortsatt minskning,
vilket medför svårigheter för arbetsgivare att hitta rätta
personer med rätta kompetenser vid nyanställningar. Det
är därför viktigt att kommunen intensifierar arbetet med
arbetsförmedlingen för att kartlägga och kunna ge våra
invandrare och arbetslösa rätt stöd som leder till egen
försörjning.
EKONOMIAVDELNINGEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Torsby kommun har en central ekonomiavdelning
som idag består av 8 personer, 7 ekonomer och en
assistent. Mycket av utvecklingen gällande ekono-
mistyrning ingår i ekonomernas uppdrag och görs
på uppdrag av KS och efter uppmaning av revi-
sorerna. Dessutom ansvarar ekonomiavdelningen
för de lagstadgade verksamheterna såsom budget,
uppföljning och bokslut. Ekonomiavdelningen
ansvarar dessutom för flera av de kommunala bo-
lagen som krävt en hel del extra uppmärksamhet
under 2007.
41
Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
De flesta av avdelningens uppdrag kan rapporte-
ras som genomförda under 2007. Bl a antogs doku-
ment om internkontroll samt om god ekonomisk
hushållning av fullmäktige under det gångna året.
Mycket av det arbete som därmed startade hamnar
på ekonomiavdelningens bord även för de kom-
mande åren. Dessutom har målet kring e-faktura-
hanteringen uppnåtts. Det betyder att i princip alla
leverantörsfakturor idag kommer elektroniskt till
kommunen, antingen via fil eller via skanning.
Vi har också uppfyllt vårt mål att hålla löpande
utbildningar för budgetansvarig personal och assis-
tenter. Under året har vi haft löpande utbildningar
gällande våra IT-verktyg samt kallat på en mycket
uppskattad ekonomiutbildning där vi informerade
över nyheterna inom områdena moms och annat
som rör ekonomi och finanser.
FRAMTIDEN
Vi kommer under 2008 fortsätta att utveckla målstyr-
ningen för förvaltningar och nämnder. Vikten av att
inte bara redovisa ekonomi utan att även koppla den mot
kvalitet och kvantitet blir alltmer viktigt för att säkra en
hållbar ekonomi. För att kunna göra detta effektivare och
för att kunna kvalitetssäkra detta arbete har vi i slutet av
2007 införskaffat ett IT-system som kan sammankoppla
information ur flera olika IT-system för att beräkna olika
nyckeltal. Detta gör verksamheterna mera transparanta
samtidigt som det ger oss en möjlighet att löpande beräk-
na valda nyckeltal och analysera avvikelser omgående.
Vi kommer också under 2008 att införa ett webb-base-
rat prognos- och budgetverktyg som alla budgetansva-
riga kommer att kunna använda. Dessutom kommer vi
att även under 2008 kalla på löpande utbildningar som
tangerar ekonomiska frågor samt IT-stöden kring dessa.
IT-AVDELNINGEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING
IT-avdelningen handhar idag all IT-verksamhet
inom kommunens administration och utbildnings-
verksamhet.
IT-avdelningen är en service och utförarorganisa-
tion.
IT- avdelningens utför bla. nedanstående arbeten;
• Samordna verksamhets krav och utföra beställ- • Ny server och lagring (VmWare och SAN )
ningar utifrån detta.
• Ekonomiska och tekniska utredningar för verk-
samheten.
• Samordnar och leder IT- drift och support.
• Utvecklar och uppgraderar datasystemen
42
• Samordnar, beställer och rapporterar licenser av
Microsoft och övriga program.
• Handhar utbyggnad av fiber och fastighetsnät
• Handhar utbyggnad av datakommunikation och
Internet
• Samordnar och gör avrop/inköp datorer och
övrigt för driften nödvändiga tillbehören.
• Upphandlar datasystem, program och produkter
• Övergripande samordning och ansvar för skolor-
nas IT-utveckling och behov.
• Utvecklar och uppgraderar växelsystem
• Utvecklar och driver hemsidor och intranät.
• Driver IT-infrastrukturutbyggnad inom kommunen
• Projektleder två EU-projekt
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET:
Allmänt:
Bredbandsutbyggnaden är färdigställt under 2007.
Totalt har kommunen nu byggt ut 28 st telestationer
med ADSL vilket innebär att mer än 90 % av invå-
narna idag kan få bredband via ADSL. Dessutom
har kommunerna i Värmland gemensamt byggt ut
trådlöst bredband till de områden som inte kan få
ADSL. Total kostnad för kommunen blev 3,3 miljo-
ner kronor.
Den gemensamma IT-drift tillsammans med Sun-
ne och Hagfors kommuner har utvecklats väl och vi
samdriftar idag 10 datasystem under året har Pro-
capita och Libra och TEO tillkommit för gemensam
drift. Vi har också byggt upp ett gemensamt redun-
dant system för katastrofsäkring.
Samtliga skolor har anslutits till kommunens nät
för elektroniska fakturor.
Fortsatt samarbete med landstinget och Carelink,
arbetet med en gemensam Nationell IT-strategi
samt säker e-post och gemensam kommunikation
mot Sjunet fortgår.
EU-projektet, Baltic Rural Broadband Intereg III b
avslutas första halvåret 2008.
Nya datasystem och större uppgraderingar och
investeringar.
• Utbyte datorer utbildningssalen
• Nytt gemensamt redundant SAN system för kata-
strofsäkring den sk 4:de kommunen
• Ombyggnad fastighetsnät Bibliotek, Sysslebäck
• Ombyggnad fastighetsnät, Stölletskolan
• Utbyggnad IP-telefoni
• Kanalisation till Sjöplatån.
• Nya dubbla brandväggar med IPS
• Nytt antivirussystem
• Nytt VPN med engångslösenord
 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
UPPFÖLJNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV
Det övergripande målet för IT-avdelningen är att
skapa förutsättningar för en effektiv
IT-verksamhet inom kommunal förvaltningen,
näringsliv och organisationer i Torsby kommun.
Vi har år 2007 genomfört en intern undersökning
av attityder, förväntan och krav på IT-avdelningen.
Utfallet var väldigt positivt till vårt sätt att arbeta.
Vi har för avsikt att årligen försöka mäta kundernas
grad av tillfredställelse av våra tjänster. Vi har också
infört ett nytt helpdesksystem där vi fortsättningsvis
kommer att logga alla våra ärenden och där vi har
möjlighet till uppföljning av servicen till våra kunder
i framförallt termer av tidsåtgång för att kunderna
skall få hjälp med sina problem. Vi planerar också att
införa SLA avtal med våra kunder, förvaltningarna.
MILJÖREDOVISNING
Vi försöker att konsekvent inköpa produkter som
uppfyller de ställda miljökrav som finns i IT bran-
schen. De flesta produkter avropas genom Statskon-
torsavtal där de kräver miljöanpassade produkter av
leverantörerna. Vi lämnar all vår uttjänta utrustning
Nyckeltal Total Antal Kostnad/dator
datorer kostnad Skr datorer och år Skr
Bokslut 2004 6 201 000 730 8 495
Bokslut 2005 5 723 700 755 7 581
Bokslut 2006 6 484 000 755 8 588
Bokslut 2007 7 053 000 810 8 707
Nyckeltal Total Antal Kostnad/abon
telefoner kostnad Skr abonnemang och år Skr
Bokslut 2004 1 563 000 450 3 473
Bokslut 2005 1 563 400 460 3 397
Bokslut 2006 1 542 000 470 3 280
Bokslut 2007 1 597 000 480 3 327
till återvinningscentralen som i sin tur har avtal med
tex elektronikåtervinningsföretag.
AVVIKELSER FRÅN DRIFTBUDGET
IT-avdelningen har 2007 gjort ett överskott på drift-
budgeten med 140 000 Skr.
Avvikelserna beror på EU-projektet Baltic Broad-
band. Obudgeterade intäkter och utgifter är c:a 800
000 detta är främst utbildningar, telefoner, bidrag etc
som är svåra att budgetera och som varierar från år
till år.
På investeringsbudget är överskottet 200 000 viket
vi begär att få överflyttade till 2008.
FRAMTIDEN
Inom den kommunala verksamheten fortgår utvecklingen
mot 24-timmarstjänster och verksamhetsutveckling sker i
allt högre takt med hjälp av IT.
Tekniken verkar gå mot mer webbaserade tjänster, där by-
ter vi vår Webplattform och tillsätter mer resurser för att
möta de behoven.
Mer och mer mobilitet och högre krav på god datakommu-
nikation distansarbete och studier är andra trender. Vi ser
också ett ökande hot mot IT-verksamheten i form av in-
trång och attacker detta kräver ökad satsning på säkerhet.
PERSONALAVDELNINGEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Avdelningen svarar för intern service avseende lö-
ner till anställda och arvoden till förtroendevalda
och uppdragstagare. Avdelningen svarar även för
administration av pensioner och försäkringar till
kommunens anställda och förtroendevalda.
I övrigt svarar personalavdelningen för samord-
ning av årliga löneöversyner och biträder förvalt-
ningarna med tolkning av personalpolitiken.
Avdelningen ger intern service kring personalso-
ciala frågor och handläggning i enskilda personalä-
renden.
Personalavdelningen ska bevaka utvecklingen av
lagar och avtal på personalområdet. Biträder även
vid organisationsutredningar och rekryteringspro-
cesser i förvaltningarna.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Löneöversynerna för 2007 drog ut över året då
samtliga avtal gick ut 2007-06-30 och de centrala
förhandlingarna blev klara strax före semestern.
Kommunals avtal har en unik konstruktion med
utbetalning av engångsbelopp som inte är nivåhö-
jande för 2007. Lärarnas fackliga organisationer var
mycket missnöjda med årets lokala löneöversyn och
arbetsgivaren valde att frånträda förhandlingarna
för att nå ett avslut. Övriga fackliga organisationer
fick löneöversyner efter semestern.
Kommunen förlängde avtalet för företagshälso-
vård och genomför ny upphandling under 2008.
Under hösten har avdelningen medverkat i upp-
sägningsprocessen inom Barn- och utbildningsför-
valtningen. Omfattningen av varsel och organisa-
tionsförändringar är mycket större än tidigare.
UPPFÖLJNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV
Personalavdelningen har kunnat leverera god ser-
vicenivå kring löneadministration trots omfattande
43
Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
förändringar i lagar och nya avtal. Information om
rutiner läggs samlat på kommunens intranät under
rubriken Personal.
Antal löner i Självservice har ökat från 120 perso-
ner till drygt 250 personer under året. Avdelningen
har ansvar att bygga upp och följa stabila rutiner
inom ett antal områden. Samliga personaladminis-
trativa blanketter finns nu samlat i ett digitalt arkiv,
vilket är en rationalisering av pappershantering och
lagerhållning.
FRAMTIDEN
Kommunen har att göra en ny upphandling av lönesys-
tem då en gemensam sådan, med Sunne och Hagfors, nu
har utretts och inte funnits lönsam med nuvarande leve-
rantör.
Frågan om lönesystem som är samordnade med andra
program i förvaltningarna behöver utredas liksom den
administrativa organisationen för kommunen.
Att öka antalet användare via Självservice och förbättra
rutiner ute i verksamheterna arbetar avdelningen vidare
med.
Arbetet med riktlinjer och handlingsplaner ska fortsätta
pga nya lagar kring rehabilitering och diskriminering.
Andra områden är Introduktion, Krishantering, Hot och
våld, Trafiksäkerhet.
TEKNISKA AVDELNINGEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Tekniska avdelningen har ansvar för underhåll,
skötsel och utveckling av kommunala fastigheter,
gator och vägar, renhållning, vatten- och avlopps-
anläggningar, va-nät, vägbelysning, bidrag till en-
skilda vägar, trafiksäkerhet och kommunikation,
mätning och kartor, grönytor, mark och park, ener-
gifrågor samt skogsförvaltning.
Därutöver utförs och/eller handhas de flesta kom-
munala investeringsprojekten.
Den tekniska handläggningen av bostadsanpass-
ningsbidragen för omsorgen samt viss handlägg-
ning för miljö- och byggnämnden är andra arbets-
uppgifter.
Till det kommer även viss drift och skötsel av fastig-
heter och anläggningar för de kommunala bolagen.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Vatten och avlopp
Ombyggnad av reningsverket i Sysslebäck pågår,
projektet klart under våren 2008.
Ny huvudvattenledning från Torsby vatten-
verk till högreservoar på Valberget har påbörjats.
Projektet är uppdelat i 3 etapper varav etapp 1
mellan Valberget och Kajsheden ö:a färdigställdes
44
2006.
Etapp 2 mellan vattenverk och Kajsheden har fär-
digställts under 2007, sista etappen i projektet be-
räknas färdigställas under 2008.
Nya stamledningar vatten och avlopp har fram-
dragits till nytt bostadsområde på Sjöplatån.
Ny stamledning vatten har byggts mellan Vinkel-
vägen och Vitsandsvägen för att förbättra vattentill-
förseln till Skalleby industriområde och Önnerud.
Renhållning
Förråden vid återvinningscentralerna i Torsby och
Sysslebäck håller på att byggas ut.
En omfattande inventering av sophämtningen
har påbörjats.
Gatuarbeten
Etapp 1 av Järnvägsgatan är slutförd.
Del av ny väg till Sjöplatån, (Sjöplatåns anslutning
till Nedre Svennebyvägen).
Ny toppbeläggning på Gräsmarksvägen och La-
sarettsvägens korsningen med Järnvägsgatan,
Urgrävning och ny överbyggnad på partier av gc-
vägar.
Gatubelysning:
Omkoppling till högtrycksnatrium för att minska
energiförbrukningen har påbörjats och belysnings-
tiden i Torsby samhälle har utökats.
Mark och park
Byggandet av nya pistolskjutbanor vid Sjögränd
har slutförts.
UPPFÖLJNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV
Tekniska avdelningen arbetar efter vision, mål och
nyckeltal för sina verksamheter. Målen är fördelade
på fyra mätbara mål samt nio övriga mål. Ett antal
nyckeltal (16) ska användas för att följa upp verk-
samheter och ge underlag för ständig utveckling.
Mätbara mål:
Kunder
Vi skall genom kundenkäter få underlag för en för-
bättring av servicenivån med 3 % per år.
2005 kundnöjdhetsgrad 68 %
2006 enkät ej utskickad
2007 kundnöjdhetsgrad 71 %
Personal
Vi skall få en god kompetensutveckling genom
att antalet utbildningstimmar årligen ska öka med
minst 1 % för samtliga anställda.
2005 ökning av utbildningstimmar 9 %
2006 ökning av utbildningstimmar 3 %
2007 ökning av utbildningstimmar 11 %
 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
Miljö
Vi skall förbättra miljön genom att mängden avfall
årligen skall minskas med 1 % till förmån för åter-
vinning och källsortering
2005 andel återvinning 42 %
2006 andel återvinning 39 % (ökad avfallsmängd
från turistanläggningarna)
2007 statistik saknas vid redovisningstillfället
Ekonomi
Ekonomin skall genom årligen upprättad detaljbud-
get klaras och hållas inom tilldelad nettokostnads-
ram och antalet leverantörsfakturor skall minskas
med 5 % per år.
Resultatet 2005 -0,3 %
Resultatet 2006 -2,9 %
Resultatet 2007 +0,5 %
Leverantörsfakturor: Manuella E-fakturor
2005 0 % gång och cykelstråk samt ny ”ringled” med säker utryck-
2006 -7 % ningsväg.
2007 -55 % antalet ökat från 980 till 6 356 st
Ekonomiska nyckeltal för god ekonomisk hus-
hållning:
2006 2007 mål 2008 mål 2012
Fastigheter drift kr/m² 495 461 488 495
Vatten/avlopp drift uh kr/m³ 35 34 33 35
Gator drift kr/m² 18 15 17 18
AVVIKELSER MOT BUDGET
Tekniska avdelningens verksamheter redovisar ett
överskott med 744 000 kronor.
På intäktssidan redovisas ett överskott på ca 1 700
000 kr, att hänföra till bl.a. ökade hyresintäkter
p.g.a. nytillkomna hyresobjekt. På kostnadssidan
redovisas ett underskott på ca 880 000 kr.
FRAMTIDEN
Arbetet med framtagande av områden för attraktiva bo-
stadsområden pågår (planer, infrastruktur, markfrågor
och exploateringsavtal).
Infrastrukturprojekt: Omlastningsterminal Skalleby,
Gävle-Osloförbindelsen E16, upprustning av E45, snab-
bare tågförbindelser med Karlstad och bevarande av flyg-
linjen Torsby – Arlanda.
Försäljning av delar av kommunens hyresfastigheter till
Torsby Bostads AB för att få gemensamma driftssamord-
ningsfördelar kommer att ske. Andra hyresfastigheter
(utan strategiskt kommunalt värde) kommer att säljas
till den privata marknaden.
Besöksnäringens snabba utveckling och ökning, med alla
dess positiva effekter, kan komma att medföra investe-
ringsbehov.
Personalresurser för utredning och genomförande av en-
ergibesparande investeringar och för att utföra energiop-
timering i kommunens fastigheter har tillsatts. Detta för
att klara krav på energideklaration och för att möta ener-
giprisutvecklingen med minskad energianvändning samt
omställning till miljöskonsam uppvärmningsteknik.
Om- och tillbyggnad av Frykenskolan har påbörjats.
Detta för att få en ”ny skola” anpassad för framtidens
behov.
Förprojektering för ett nytt Polishus i Torsby har påbör-
jats.
Ombyggnad av Torsby centrum för att få en trafikanpass-
ning på de oskyddade trafikanternas villkor med fokus på
parkeringsmöjligheter och hastighetsdämpning, kommer
i etapper med ombyggnad av Nya Torget, Gamla Torget,
TURISMVERKSAMHETEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Turistbyråerna är öppna hela året, mån-fre, med för-
längt (dagligt) öppethållande under juni-augusti.
Verksamheten omfattar:
• Turistinformation till gästande besökare och kom-
muninnevånare
• Bokning av alla former av logi.
• Försäljning av souvenirer, fiskekort, STF-kort m.m.
• Produktion av trycksaker & informationsmate-
rial, kartor m.m.
• Produktion & uppdatering av information via
hemsidor och olika databaser.
Torsby Turistbyrå har auktorisation som ”BlåGul”
T-byrå, vilket innebär den högsta graden av servi-
cefunktioner. Sysslebäck Turistbyrå är Grön T-byrå
som är den normala nationella servicenivån.
Turistchef:
Turismverksamheten har identifierat fyra huvud-
områden som är viktiga att arbeta med för att vida-
reutveckla besöksnäringen i kommunen.
1. Turistbyråerna
2. Kompetensutveckling
3. Samarbete med näringen.
4. Mätning/uppföljning
1. Turistbyråerna
• Målsättningen är att erbjuda gästande turister
45
Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
såväl som lokalbefolkning en kompetent och lättill-
gänglig turistinformationsservice, året runt.
• Torsby och Sysslebäck har redan väletablerade,
väl fungerande Turistbyråer.
• Ny informationspunkt är etablerad i Värnäs i sam-
arbete med hotell Värmlandsporten. En ”miniturist-
byrå” med informationsdator och broschyrskåp har
installerats i hotellets reception.
2. Kompetensutveckling
• Här avses främst kompetensutveckling inom den
egna organisationen, de kommunala förvaltning-
arna och den politiska apparaten.
• En utveckling av besöksnäringen måste bygga på
en solid grund av engagemang och kunskap inom
hela den kommunala organisationen. Vad innebär
det att vara/utveckla en ”turistdestination”? Vilka
krav & förväntningar ställs på oss?
• Turismverksamheten skall, genom löpande infor-
mation och dialog med politiskt ansvariga och för-
valtningsansvariga, lägga grunden för denna kom-
petenshöjning inom den egna organisationen.
3. Samarbete med besöksnäring/lokala & regio-
nala organisationer
• Huvudsyftet med det arbete som turismverksam-
heten utför inom detta område skall vara att göra
det enklare för företagen att utföra sitt arbete och
vidareutvecklas.
• Samtidigt skall målet vara att samordna befintliga
resurser och få alla verksamheter att dra åt samma
håll. I detta sammanhang är resonemanget runt va-
rumärken en särskilt viktig faktor.
• Turismverksamheten bedriver detta arbete i nära
samband med Värmlands Turistråd och de väl-
etablerade nätverk som redan finns inom besöks-
näringen. Marknadsföring, produktutveckling,
paketering och kompetenshöjning är några av de
viktigaste arbetsområdena i samarbetet med nä-
ringen & övriga organisationer som är verksamma
inom turism.
4. Mätning och uppföljning
• Regelbunden mätning och uppföljning är en nöd-
vändighet för att kunna stämma av om vidtagna åt-
gärder och strategier fungerar.
• Turismverksamheten genomför varje år en över-
gripande mätning av besöksnäringen och de sam-
hällsekonomiska effekter den har. Här används den
beprövade TEM- studien.
• Löpande statistik inhämtas månadsvis från SCB.
• I kvalitetssäkringssystemet Tour Quality genom-
förs löpande utvärdering av turistbyråernas verk-
samhet.
• Kundenkäter för mätning av servicenivån genom-
förs löpande under året.
46
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Turismverksamheten har omorganiserats och fått
en effektivare arbetsform. Långvariga tjänstledighe-
ter och vikariat har kunnat avslutas och en definitiv
form för verksamheten har etablerats enl. följande:
• Turistchef - övergripande ansvar för hela verk-
samheten (1 heltid)
• Turisbyråföreståndare – ansvar för turistbyråerna
i Torsby och Sysslebäck (1 heltid)
• Turistassistenter – informatörer/säljare vid resp.
turistbyrå. (2,4 tjänster, varav 1 tjänst med 75 % lö-
nebidrag)
UPPFÖLJNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV
Uppföljning av nyckeltal baserat på TEM-studien
föreligger först i mars månad.
Statistik från SCB för 2007 pekar på en gästnatt-
sökning med 10 % i snitt över olika boendeanlägg-
ningar. Här saknas dock många av de nya boende-
anläggningar som etablerats i kommunen och detta
redovisas först vid TEM-studien.
En bedömning är att totalomsättningen bör kun-
na närma sig de 450 miljoner som satts upp som mål
för 2007.
En kvalitetsenkät som betygsätter Turistbyråernas
servicegrad har genomförts för första gången under
2007. Betygsättningen får ses som mycket tillfreds-
ställande med en svarsfrekvens runt 90% i katego-
rierna ”Bra – Mycket bra” för de olika delarna av
verksamheten.
Enkäten kommer att redovisas i detalj i samband
med att TEM-studien blir klar.
AVVIKELSER MOT BUDGET
Verksamheten visar ett underskott på 238,8 tkr.
Orsaker:
Försäljning redovisar -91 tkr, huvudsakligen i Syss-
lebäck där den förväntade ökningen i samband med
integrationen till Badhuset uteblev.
Personalkostnaderna har överstigit budget
p.g.a.
1) Stort uttag av sparade semestrar samt kraftigt
ökade kostnader för OB och fyllnadstid vid Syss-
lebäck Turistbyrå (följd av integration med badhu-
set). -65 tkr
2) Felräknad budget på lönebidragstjänst vid Tors-
by Turistbyrå. -67 tkr
Marknadsföringsbidrag till Värmlands Turistråd
på -100 tkr var ej budgeterat.
Denna kostnad skulle ha omförhandlats med
kommunerna inför 2007 och ej kommit att belasta
 Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
budgeten. Omorganisationen av VTR har emeller-
tid fördröjt denna omräkning som kommer att ge-
nomföras tidigt 2008.
FRAMTIDEN
Budget 2008 korrigerad i enlighet med resultatet för
2007.
En satsning görs på bokningsverksamheten vid Turist-
byråerna.
Bokningssystem för telefon/onlinebokning övertas från
Fortum SkiTunnel Torsby och skall utvecklas ytterligare
för att kunna erbjuda våra gäster en heltäckande och smi-
dig service för att hitta ett passande boende. Detta är ett
mycket viktigt steg för att göra vår destination ”lättare
att köpa” för kunden.
Mål 2- projektet ”Turismutveckling längs Klarälven”
(TULK) beviljades i dec. 2007 och kommer att ha stor
betydelse för utvecklingen av turismen i Klarälvsdelen av
kommunen. Projektet löper över 3 år, omfattar 22 miljo-
ner och innehåller marknadsföringspaket, utveckling av
leder (Pilgrim, vandring, cykel), fiske och en satsning på
väg 62 som utvecklad, brunskyltad turistväg. Projektet
är ett samarbete med kommunerna Hammarö, Karlstad,
Forshaga, Munkfors och Hagfors.
Fortsatt satsning på utvecklingen av Värdskap, i samar-
bete med övriga Värmland.
KOSTVERKSAMHETEN
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Kostavdelningen tillagar och serverar måltider till
skolans och omsorgens verksamheter samt externt
till Landstinget och Frykcenter. Kostavdelningen
driver även Restaurang och kiosk Skogsstjärnan på
sjukhuset i Torsby, Valbergsgårdens matsal samt ca-
feteriorna vid Frykenskolan och Stjerneskolan.
Verksamheten för kost finns vid 22 enheter förde-
lat enl. följande: 2 centralkök, 9 mottagningskök och
11 tillagningskök placerade i skolor, förskolor och
äldreboenden.
Producerade portioner/anställd i dag är 14 406/
år.
Skolan och förskolan är den största interna kun-
den, därefter kommer omsorgen samt externt
Landstinget och Frykcenter. Det tillagas cirka 2900
portioner/dag må-fre och cirka 400 portioner lö-sö
samt helgdagar. Utöver lunchportionerna tillkom-
mer frukost och mellanmål till fritidsverksamheten,
frukost till sjukhusets avdelningar samt frukost och
middag till Stjerneskolans elevhem, äldreomsor-
gens särskilda boenden, sjukhusets avdelningar
och Frykcenter.
Vid förskolorna är kökstjänsterna kombinerade
med städfunktion.
Undantag inom skolans område är Stöllets skola
där lunchportionerna köps av Klarälvsdalens Folk-
högskola genom avtal.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Kost och städ slogs samman till en avdelning.
Köksverksamheten vid Förskolan Kyrkbacken
kom över till kostavdelningen.
Bergåsens kök börjar leverera mat till gruppverk-
samhet för dagmammor i Oleby 1 dag/vecka.
Ansvaret för frukost och städ på elevhemmet togs
över av kost- och städ fr.o.m. höstterminen.
Bograngens skola lades ner fr.o.m. höstterminen
men förskoleverksamheten fortsätter.
Verksamheten vid Transtrands skola upphörde
fr.o.m. höstterminen.
Dalbygården började leverera färdiglagad mat till
Transtrands friskola från 1 oktober.
Uppföljning av mål och verksamhetskrav
• Kostavdelningen skall tillhandahålla goda och
näringsmässigt bra måltider till resp. kund.
• Kostavdelningen skall uppfylla de krav som ställs
från livsmedelsverket samt övriga myndigheter
inom kostavdelningen till resp. kund.
• Städavdelningen skall genom rätt personal, tek-
nik och metod tillhandahålla en god städkvalité till
en låg kostnad.
Fortlöpande uppföljning av mål och kvalitet sker
genom matråd både inom skolans och omsorgens
område. Leveranserna som sker externt till lands-
tinget finns reglerade genom uppföljningar i avta-
let. För att uppnå det mål som kostsidan har satt
till år 2012, att varje anställd skall producera 15 832
port/år krävs att antalet arbetsplatser minskas.
Ett minskat antal arbetsplatser gör att varje an-
ställd kan producera mer portioner. Ett kök som
serverar få portioner blir ej kostnadseffektivt.
MILJÖREDOVISNING
Egenkontrollprogram finns vid varje köksenhet.
Godkännande av dessa program sker genom Miljö-
och Byggnämnden enligt livsmedelsverkets normer.
Besök sker varje år vid köksenheterna av miljö- och
hälsoskyddsinspektör.
Vid varje kök förekommer källsortering. Skydds-
rond genomförs en gång/år tillsammans med res-
pektive skola/enhet.
Tillsammans med Tekniska avdelningen sker
kontinuerligt en dialog angående upprustning av
lokaler och byte av köksmaskiner.
Arbetsmiljö diskuteras vid personalträffar.
47
Verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen
AVVIKELSER MOT BUDGET
Kostavdelningen redovisar ett underskott på 578
000 kr. Av detta är 378 000 kr beräknade intäkter
som uteblev under året. På sjukhusrestaurangen
Skogsstjärnan gjordes en del förändringar som
skulle leda till högre kundtillströmning. Effekterna
av förbättringarna visade sig ej förrän i oktober må-
nad då intäkterna på restaurangen ökade med 11 %
jämfört med första kvartalet.
Vad gäller kostnadssidan beror underskottet på
högre vikariekostnader än beräknat. De åtgärder
som har vidtagits under året har inte varit tillräck-
ligt genomslagskraftiga men arbetet fortgår under
2008.
FRAMTIDEN
• Fortsatt arbete att utveckla verksamheten och utbilda
all personal i hela kostavdelningen i linje med nya rikt-
linjer och krav som ställs från Livsmedelsverket.
• Fortsatt arbete med att se på servicefunktionen och kun-
dinflytande till kunder gällande hela Kost- och städavdel-
ningen.
• Fortsatt arbete med inventering av antalet tillagnings-
kök och produktionsförutsättningar inom kommunen.
• Fortsatt arbete med verksamhetsinriktad kompetensut-
veckling hos både produktions- och måltidspersonal.
• Arbeta med samordningsmöjligheter inom kost- och städ.

RESULTATRÄKNING KOMMUNSTYRELSEN

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 176 731 173 001 3 730 169 025 167 391
Kostnader -269 211 -262 513 -6 698 -264 711 -249 567
Personalkostnader -87 181 -84 881 -2 301 -80 430 -81 071
Övriga kostnader -138 733 -133 674 -5 059 -138 719 -124 513
Kapitalkostnader -43 297 -43 958 661 -45 563 -43 983
Nettokostnad -92 480 -89 512 -2 968 -95 686 -82 176
Driftbidrag 89 512 89 512 92 661 80 172
Förändring eget kapital -2 968 0 -3 025 -2 004

NETTORESULTAT FÖR KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNINGAR

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Kommunalråd -2 060 -2 250 190 -1 712 -2 061
Kansli -36 555 -33 657 -2 898 -33 468 -29 390
Arbetsmarknad -5 264 -4 943 -321 -6 097 -5 624
Ekonomi -5 765 -5 954 190 -5 408 -5 568
IT -3 921 -3 934 13 -5 403 -3 656
Personal -7 250 -7 217 -32 -7 224 -7 046
Tekniska -28 812 -29 557 745 -34 060 -27 764
Turism -2 243 -1 970 -273 -1 868 -1 657
Kostservice -611 -30 -581 -447 588
-92 480 -89 512 -2 968 -95 686 -82 176

48
 Verksamhetsberättelser Skogsförvaltningen

SKOGSFÖRVALTNINGEN datoriserade ekonomiska kartan.

VERKSAMHETSBESKRIVNING
Torsby kommuns totala skogsinnehav utgör 5 463
ha. Produktiva skogsmarkarealen uppgår till 4 456,
varav 298 ha utgör tätortnära skog och 292 ha na-
turreservat. Innehavet finns dokumenterat i á-jour-
förda skogsbruksplaner, som är kopplade till den
Kommunen har ingen egen organisation för för-
valtningen av kommunens skogar. Skogssällskapets
Förvaltnings AB har uppdraget att i samråd med
tekniska avdelningen förvalta kommunens skogar
med undantag av de tätortsnära skogarna, som för-
valtas av parkenheten inom tekniska avdelningen i
nära samarbete med Skogssällskapet.

Under år 2007 har följande avverkningar och skogsåtgärder utförts. Motsvarande

uppgifter för 2006 anges.

Åtgärd Enhet 2007 2006 2005

Slutavverkning m³sk 5 285 5 364 4 812
Övrig avverkning, Valberget m³sk 1 268 3 599 1 250
Vindfällen m³sk 276
Gallring m³sk 2 376 3 000 2 450
Röjning ha 24 39 31
Markberedning ha 7 7 41
Plantering ha 6 22 30
Maskinell frösådd Ha 43

VERKSAMHETSKRAV
Med hänsyn till minskad slutavverkningsbar skog bör slutavverkningar minskas för att långsiktigt
ha ett mera uthålligt skogsbruk och större handlingsfrihet.

MILJÖREDOVISNING
I verksamheten används drivmedel med låg miljöpåverkan.

RESULTATRÄKNING SKOGSFÖRVALTNINGEN

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 3 294 1 916 1 378 2 361 2 216
Kostnader -931 -881 -50 -1 110 -1 179
Personalkostnader 0 0 0 0 0
Övriga kostnader -486 -437 -49 -619 -834
Kapitalkostnader -444 -444 0 -491 -345
Nettokostnad 2 364 1 035 1 329 1 252 1 036
Driftbidrag -1 035 -1 035 -1 035 -1 035
Förändring eget kapital 1 329 0 217 1

Redovisning av kostnader och intäkter för tätortsnära skogar redovisas under verksamhe-
ten Allmän mark

49
Verksamhetsberättelser Fritidsnämnden
FRITIDSNÄMNDEN
Ordförande: Lars-Erik Eriksson (s) Kommunens Svenska Mästare fick sina stipendier.
Antal ledamöter 7
Nämnden har under år 2007 haft 7 protokollförda
sammanträden och behandlat 95 §.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Fritidsnämnden ansvarar för att främja fritidsverk-
samheten i Torsby kommun. Fritidsnämndens verk-
samhetsmål är en aktiv befolkning som ger ökad
folkhälsa.
Anläggningar
För att uppfylla nämndens verksamhetsmål en ak-
tiv befolkning som ger ökad folkhälsa tillhandahål-
ler nämnden anläggningar för aktiviteter och ar-
rangemang. Fritidsnämnden stödjer och samverkar
med föreningslivet. Anläggningarna är tillgängliga
för alla och skall stimulera till aktivitet, motion och
rekreation i friskvårdande syfte.
Fritidsnämnden ansvarar för följande anlägg-
ningar:
Björnevi IP, Sysslebäcks IP, Älvudden IP, Valber-
gets Fritidsområde, isytor vid Klypa och Fryken-
skolan, grönytor Toria, Aspen, Valberget, Syssle-
bäcks Fritid och Turism, TorsbyBadet.
Naturbadplatser
Fritidsnämnden ansvarar för tio badplatser i kom-
munen.
Lokalbokning
Fritidsnämnden ansvarar för bokning och fördel-
ning av halltider i Stjernehallen, Frykenhallen, GA-
Hallen, Oleby, Östmark, Stöllet och Holmesskolans
gymnastikhallar.
Fritidsgårdsverksamhet
Fritidsnämnden bedriver verksamhet på följande
gårdar: Torsby Fritidsgård, Stöllet Fritidsgård, Tra-
nan Fritidsgård samt Hole Fritidsgård.
Ungdomssekreterare
Ungdomssekreteraren har sin arbetsplats på Stjär-
nan och arbetar i nära samverkan med kommunens
fritidsgårdar.
Föreningsbidrag
Fritidsnämndens bidrag till föreningslivet fördelas
efter antagna bidragsnormer. Fritidsnämndens bi-
drag: Aktivitetsbidrag, Lokal- och anläggningsbi-
drag, Ledarutbildningsbidrag, Startbidrag, Bidrag
till samlingslokaler.
Idrottsgalan
Idrottsgalan gick av stapeln på långfredagen, under
50
kvällen utsågs bl.a Årets Rookie, Årets Tändhatt,
Årets Fullträff, Årets Lag, Årets Idrottsprestation.
Idrottsgalan är det forum där vi lyfter fram idrotts-
livet, arrangemanget har ett stort PR värde för kom-
munen och har rönt stort intresse i länet.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
• Vi har under 2007 byggt ut Valbergets konstsnö-
anläggning vi har ökat kapaciteten från att tillverka
900 minutliter till 1600 minutliter. Anläggningen
har fungerat bra och vi kan nu på ett effektivare och
snabbare sätt försörja Valbergsområdet med snö.
• Fritidsgårdarnas gemensamma kompetensut-
veckling för all personal på våra fritidsgårdar, kom-
petensutvecklingen skall leda till att vi blir bättre på
att ta hand om och vägleda våra ungdomar. Kom-
petensutvecklingen görs tillsammans med SUTO-
HAMU kommunerna.
• Vi har gjort en stor renovering av vattenrenings-
systemet på TorsbyBadet, renovering av vatten-
rutschbanan, tagit fram ny reklam för TorsbyBa-
det, vi har fått en ny samarbetspartner på gymmet
som har ambitionen att ytterligare höja kvaliteten
på både maskiner och medlemsvård. Den nya sam-
arbetsparten verkar så här långt bli ett lyft för vårt
gym som är mycket populärt, vi har utbildat flera
företag och skolklasser i HLR och andningsstopp.
UPPFÖLJNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV
Fritidsnämndens verksamhetsmål 2007:
• Fortsätta att arbeta med utvecklingen av våra an-
läggningar, ge bra service till våra kommuninnevå-
nare och satsa på friskvårdsaktiviteter för att öka
folkhälsan.
• Fortsätta utveckla våra fritidsgårdar med hälso-
främjande aktiviteter, uppmuntra till tjejverksam-
het, arbeta med att förändra ungdomars attityder
till droger, våld och främlingsfientlighet, stimulera
ungdomar till kreativt tänkande.
• Stimulera föreningslivet till att delta i utbildningar
som stärker och utvecklar föreningen och dess verk-
samhet, att stärka det lokala föreningslivet genom
att inspirera ungdomar att gå ledarutbildningar och
ta ledaruppdrag inom föreningen.
• Fritidsnämnden skall sträva efter att utveckla
samordningsmöjligheter med andra aktörer för att
öka besöksantalet på våra anläggningar.
Anläggningar
Antal besökare 2007 2006 2005
TorsbyBadet 76 461 73 277 73 145
Sysslebäcks 27 090 19 957 14 517
Fritid & Turism
 Verksamhetsberättelser Fritidsnämnden

Vi har haft ett mycket bra besöksantal på våra
anläggningar under 2007 en positiv utveckling för
våra badanläggningar som visar att vi har ett bra ut-
bud av aktiviteter som gör att vi får fler besökare.
Fritidsgårdar
Utvecklingen av våra fritidsgårdar fortsätter den
gemensamma kompetensutvecklingen av våra
fritidsledare görs tillsammans med övriga SUTO-
HAMU kommuner detta gör att vi kvalitetssäkrar
verksamheten.
MILJÖREDOVISNING
Inom fritidsnämndens verksamhetsområde har miljö-
aspekten prioriteras vad gäller inköp av varor såsom
drivmedel till fordon, redskap, maskiner, rengörings-
medel, gödningsmedel mm. Vårt miljöarbete består
i många olika delar och faser arbetet pågår kontinu-
erligt. Vi försöker hela tiden jobba på ett miljöriktigt,
praktiskt och rationellt sätt i våra verksamheter.
AVVIKELSER MOT BUDGET
Fritidsnämnden klarar inte 2007 års budget, bety-
dande orsaker är följande:
Valbergets Fritidsområde
• Haveri på bägge pistmaskinerna i samband med
europacupen.
• Del av hyra för skidtunnelns pistmaskin.
• Driftkostnaderna har ökat med mer än vi budge-
terat, vi gjorde mycket snö i februari, mars. Vi har
stora kostnader för snötillverkning.
• Ombyggnad av banor i Valbergsområdet.
Björnevi IP
• Reparation traktor.
• Haveri gräsklippare.
• Byte inredning toalettvagn pga miljökrav.
TorsbyBadet
• Fler och längre sjukskrivningar än tidigare år
• Vi har blivit tvungna att utbilda nya simlärare
samt utbilda en reningsman som komplement till
ordinarie reningsman.
RESULTATRÄKNING
Sysslebäcks Fritid & Turism
• Avvikelsen var väntad då vi kunde tidigt se att
anläggningen krävde mer resurser än budgeterat.
Fritidsnämnden har under året haft stora kostnader
på anläggningssidan, den positiva utveckling fri-
tidssektorn har haft under senare år har påverkat
nämndens budget. Satsningen av fritidssektorn är
en mycket bra investering i människors hälsa detta
kan vi se på våra anläggningar Frykenhallen och
Stjernehallen är fullbokade även GA-Hallen har
ökat i uthyrda timmar, TorsbyBadets gym är myck-
et populärt med 700 medlemmar en viktig arena för
Torsbybon en arena som passar alla åldrar. Vi kan
med stolthet erbjuda våra innevånare och besökare
fräscha friskvårdsarenor som främjar till motion, re-
kreation och avkoppling, satsningen av fritidssek-
torn har verkligen satt kommunen på kartan som
en sport- och upplevelsekommun vilket visat sig då
många besöker vår attraktiva kommun.
FRAMTIDEN
Fritidsaktiviteter är och kommer i framtiden att vara ett
högprioriterat område. Att kunna erbjuda människor bra
fritidsmöjligheter som ger möjlighet till fysisk aktivitet,
avkoppling och rekreation kommer att spela stor roll när
det gäller vart man väljer att bo samt vart man väljer
att semestra. Fritidssektorn har under senare år haft en
bra utveckling vilket är mycket positivt, nu gäller det att
fortsätta att utveckla och blicka framåt, friskvård, hälsa
och sunt leverne ligger i tiden nämnden har angenäma
problem att ta tag i, alla våra kommunalt drivna anlägg-
ningar är i dagsläget trång sektor fritidsnämnden ser ett
stort behov av en inomhusarena med multifunktion. Fri-
tidsnämnden kan i dagsläget inte fullt ut tillgodose för-
eningslivets behov av halltider samt tider på våra gröny-
tor där verksamheten har ökat under senare år.
Fritidsnämndens mål och vision är en aktiv befolkning
som ger ökad folkhälsa vilket är en viktig fråga på dag-
ordningen i framtiden då en ökad folkhälsa främjar till-
växten i samhället.

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 5 675 4 509 1 166 5 524 5 658
Kostnader -23 107 -20 750 -2 357 -20 232 -18 789
Personalkostnader -10 154 -8 655 -1 498 -9 562 -8 564
Övriga kostnader -12 215 -11 365 -850 -10 005 -9 584
Kapitalkostnader -739 -730 -9 -665 -642
Nettokostnad -17 432 -16 241 -1 190 -14 708 -13 131
Driftbidrag 16 241 16 241 13 795 13 010
Förändring eget kapital -1 190 0 -914 -122

51
Verksamhetsberättelser Kulturnämnden

KULTURNÄMNDEN VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET

Ordförande Håkan Lindh (s)
Antal ledamöter: 7
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Kulturnämnden skall arbeta för förverkligandet av
Torsby kommuns kulturpolitiska mål. Nämnden
skall ansvara för den kommunala kulturverksam-
heten innefattande såväl verksamhet i egen regi
som stöd till annan kulturell verksamhet. Nämn-
den skall leda biblioteksverksamheten och genom
ett nära samarbete med i kommunen verksamma
föreningar, organisationer och kulturarbetare, sti-
mulera det arbete dessa bedriver.
Biblioteksverksamheten består idag av huvudbib-
lioteket, bokbussen, Sysslebäcks bibliotek och Stöl-
lets bibliotek.
På det allmänkulturella området ger nämnden bi-
drag till kulturprogram för barn och vuxna. Nämn-
den fördelar också bidrag till studieorganisationer-
na. Nämnden har inom sig en konstinköpskommitté
som anskaffar konstverk för anslagna medel.
Nämnden är remissinstans och avger yttranden i
plan- och byggärenden som remitteras till nämnden.
Nämnden delar ut Torsby kommuns kultursti-
pendium.
VERKSAMHETSMÅL
Kulturnämndens mål i förhållande till kommunens
huvudmål:
En yngre befolkning
Utveckla lärcentertanken
Stöd till studieförbund och kulturföreningar
Kommunikation: Utveckla 24-timmarsmyndigheten/
Bibliotekstjänster på webben
Kontaktytor mellan nysvenskar och övriga samt mellan
generationer
Satsa på bokbussverksamhet
Initiera och stimulera kontakten mellan olika kulturför-
eningar
Vi har under året köpt en begagnad bokbuss av
1995-års modell. Den nya bussen innebär flera ar-
betsmiljöförbättringar och även större säkerhet på
skolgårdar mm.
Vi har under året även genomfört Pilgrimsprojek-
tet med färdiga leder inom Torsby kommun in mot
Trysil kommun för pilgrimer med olika transport-
sätt. Tanken är att utveckla leden söderut genom
hela Värmland.
UPPFÖLJNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV.
Verksamhetsmål för 2007
• ökade eller bibehållna lånesiffror för huvudbiblioteket,
bokbuss och filialer
• en geografiskt väl spridd programverksamhet med in-
slag av olika konstuttryck
• verka för ett ökat besökarantal på Finnkulturcentrum
• programverksamhet på biblioteken
Utlåningssiffrorna har sjunkit för 2007 på huvud-
biblioteket, bokbussen och i Stöllet. Sysslebäck har
glädjande nog ökat vilket beror på ökad barnverk-
samhet.
Allvarligt är att vi minskar i våra utlån till barn
vilket beror på färre barn, nedlagda skolor men
framför allt på att vi inte orkar ha någon riktad
barnverksamhet på grund av vakant bibliotekarie-
tjänst på huvudbiblioteket.
Programverksamheten är väl spridd över kom-
munen med ett stort antal program utanför Torsby
tätort framför allt under sommarhalvåret.
Besöksantalet på Finnkulturcentrum ökade med
4 % under 2007. Finnkulturcentrum erbjuder idag
en barnvänligare utställning och hade varit uppe i
8000 om man hade haft öppet under ombyggnatio-
nen. Under 2006 hade vi ett stort antal utställningar
på biblioteket.

Besöksnäring:
Utveckla kulturturismen
Förädlingsgrad/Kompetens och utveckling: Plan för ut-
bildning och kompetensutveckling Ökat samarbete med
skolan

52
 Verksamhetsberättelser Kulturnämnden

Redovisning av nyckeltal

Utfall 2006 Budget 2007 Utfall 2007 Budget 2008 Plan 2009 Plan 2010 Plan 2012
Antal anställda 15 15 15 15 15 15 15
Antal årsarbetare 10,35 13,55 13,55 13,55 13,55 13,55 13,55
Antal lån 97 614 97 600 93 495 88 018 95 349 93 863 94 568
Antal lån/invånare 7,5 7,5 7,3 7,7 7,7 7,7 8,00
Mediekostnad/lån 7,0 7,0 6,52 7,0 7,5 8,0 8,50
Lokalkostnad/lån 13,10 13,10 13,86 13,10 13,10 13,10 13,10
Personalkostnad/lån 35,40 35,40 42,20 35,40 35,40 35,40 37,50
Programkostnad/deltagare 40,90 40,90 50,00 40,90 40,90 40,90 41,00
Antal kulturkronor/inv. 690 690 738,16 789 816 837 888

MILJÖREDOVISNING
Kulturnämnden har antagit en miljöplan.

AVVIKELSER MOT BUDGET

Kulturnämndens verksamhet visar ett överskott på ca 1 400 kronor.

RESULTATRÄKNING

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 241 223 18 244 314
Kostnader -9 770 -9 753 -17 -9 157 -9 578
Personalkostnader -5 228 -5 469 241 -4 548 -4 832
Övriga kostnader -4 405 -4 147 -258 -4 463 -4 585
Kapitalkostnader -137 -137 0 -146 -161
Nettokostnad -9 529 -9 530 2 -8 913 -9 264
Driftbidrag 9 530 9 530 9 100 9 090
Förändring eget kapital 2 0 187 -174

53
Verksamhetsberättelser Barn- och utbildningsnämnden
BARN- OCH UTBILDNINGS-
NÄMNDEN
Ordförande: Hans Lass (s) en fortsatt bra Turismutbildning vid gymnasie-
Antal ledamöter: 11
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Barn- och utbildningsnämndens ansvarområde om-
fattar; förskola (308), familjedaghem (86), fritidshem
(281), förskoleklass/grundskola (1242), grundsär-
skola (23), kulturskola (213), gymnasieskola (803),
gymnasiesärskola (33) och kommunal vuxenutbild-
ning (70 heltidsstuderande). Inom parentes anges
antal barn och elever per 2007-10-15.
Elevantalet vid Stjerneskolan varierar under ett
år, men uppgick i oktober till 825 elever exklusive
gymnasiesärskolans yrkes- och verksamhetsträ-
ning. Detta är en ökning med 16 elever jämfört med
föregående år.
Elevernas fördelning efter hemort;
Utanför
Övr Sverige Sverige 31
100
Övriga
Värmland
72
Torsby 469
Sunne 153
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
• Föräldrakooperativet Kyrkbacken, Torsby, över-
gick i kommunal regi fr o m 2007-03-01.
• Avveckling av ett familjedaghem i Torsby och ett
i Östmark.
• Avveckling av tjänsterna; IT-pedagog, dramape-
dagog och kulturpedagog (50 %).
• Föräldrastödsutbildningar, Nya Steg och ÖPP har
påbörjats inom grundskolan. Inom förskolan på-
börjades föräldrautbildningen Komet.
• Grundskolan i Bograngen och Transtrand har av-
vecklats fr o m ht 2007.
• Transtrands friskola med 49 elever i år F-6 starta-
de verksamhet fr o m ht 2007 i Transtrands f d skola
med kommunalt bidrag.
• Förprojektering av ombyggnadsarbeten och an-
passning av Frykenskolan till en år 6- 9 skola på-
börjades.
54
• EU-projektet Turismutbildning i samverkan med
det lokala näringslivet avslutades
2007-12-31. Projektet har gett en grundstomme för
skolans Barn- och fritidsprogram och Handelspro-
gram.
• EU-projektet i elektronik på El-programmet i
samarbete med NOTE i Torsby AB avslutades vid
halvårsskiftet 2007. Det har skapats en modern
elektronikutbildning,
som genomförs i NOTE:s lokaler och med personal
från NOTE och ZoffCom.
• Stjerneskolans elever har haft många idrottsfram-
gångar. Vid Junior-SM utsågs Stjerneskolan till Sve-
riges bästa skidgymnasium 2007.
• Under våren utsattes gymnasiesärskolan för en
intensiv granskning med anledning av 2 Skolverks-
anmälningar från föräldrar. En extern utredning
genomfördes och utifrån denna utformade skolan
ett 10-punktsprogram i avsikt att förbättra och kva-
litetssäkra verksamheten. Planens 10 punkter är i
slutet av året genomförda eller påbörjade med öns-
kat resultat.
• Genom det s.k. Lärarlyftet har 3 lärare från gym-
nasieskolan under hösten studerat specialpedago-
gik och 1 lärare i förskoleklass har studerat språk-
utveckling.
• Polisutbildning på distans startades under hösten
2007 med 12 deltagare.
UPPFÖLJNING AV MÅL- OCH VERKSAMHETS-
KRAV
• Alla som har önskat barnomsorg har erbjudits
plats inom den fastställda handläggningstiden av
4 månader. Efterfrågan på fritidshemsplatser har
ökat i vissa områden.
• Rektor lämnar varje år in en kvalitetsredovisning
för respektive verksamhet. Mål, resultat och mål-
uppfyllelse samt åtgärder för utveckling skall fram-
gå av denna kvalitetsredovisning.
• Andelen behöriga elever till gymnasieskolan i år 9
var vt 2007 90,4 (jfr 2005 86,6 %, 2006 88,9 %). 93,3 av
eleverna vid Stjerneskolan erhöll slutbetyg (jfr 2005
79 %, 2006 85 %).
• Behörighetsgraden bland personalen är fortsatt
hög. Som tidigare är det dock brist på fritidspeda-
goger.
• Kostnad per elev i grundskolan ökade med 2 620
kr mellan 2006 och 2007 trots att kostnaderna mins-
kade med 1,9 mkr. Detta beror på den stora elev-
minskningen, ca 50 elever.
• Antalet gymnasieelever ökade med 16 elever. Det-
ta ligger helt i linje med målsättningen för år 2012,
som säger att det skall vara 807 elever på skolan.
 Verksamhetsberättelser Barn- och utbildningsnämnden
Kostnad per barn i barnomsorg
Stölletskolan, Kvistbergsskolan, Frykenskolan och
60 000 Holmesskolan. Brister i arbetsmiljön konstaterades.
50 000
Åtgärder är vidtagna med anledning av denna in-
spektion. Antalet långtidssjukskrivningar har mins-
40 000
kat något under året.
30 000

20 000 AVVIKELSER MOT BUDGET

10 000
Utfallet av 2007 års budget visar ett negativt resul-
tat. Detta beror till största delen på att verksamhe-
0
Utfall 2006 Utfall 2007 M ål 2012 ten Interkommunala ersättningar visar ett sämre
resultat än planerat. Åtgärder som vidtogs under
Kostnad per elev i grundskolan hösten för att minska prognostiserat underskott var
återhållsamhet vid vikarieanskaffning och inköp.
112 000
Detta har medfört att resultatet vid årets slut blev
bättre än befarat.
110 000

108 000

106 000
104 000
FRAMTIDEN
102 000 • Satsning på barns språkutveckling inom förskolan ge-
100 000 nom inrättande av en språkpedagog, samt införande av
98 000
TRAS (tidig registrering av språket).
96 000

94 000
Utf all 2006 Utf all 2007 Mål 2012
• Ett minskat antal barn/barngrupp inom förskolan för
att höja kvaliteten i verksamheten.
Kostnad per elev i gymnasieskolan
• Ökad satsning på kvaliteten inom fritidshemmen är
angelägen.
90 000
80 000 • Organisationsförändringar inom grundskolan med an-
70 000
ledning av minskat elevunderlag.
60 000

50 000
• Ombyggnation av Frykenskolan till en väl fungerande
år 6-9 skola.
40 000

30 000

20 000
10 000
0
Utf all 2006 Utf all 2007
MILJÖREDOVISNING
I samband med skyddsronder görs en analys av
den fysiska och den psykosociala arbetsmiljön.
Arbetsmiljön diskuteras vid arbetsplatsträffar och
även i de årliga medarbetarsamtalen. Arbetsmiljön
diskuteras även vid elevrådsmöten. Allergiombud
finns för samtliga enheter. Frykenskolans lokaler
är hårt slitna. Skolan är inte byggd och anpassad
efter dagens krav. Detsamma gäller även Oleby
skola. Under våren genomförde Arbetsmiljöverket
inspektion av slöjdsalar för träslöjdsundervisning i
• Gymnasieskolans lokalbehov för Industri- El- och Med-
ieprogrammen och Resurscentrum skall lösas. Ombygg-
Mål 2012 nationer behövs för att möta kravet på fler platser och
även utifrån arbetsmiljökrav.
• Vid skidtunneln kommer lokaler att byggas med utrym-
men för testanläggning, duschutrymmen, omklädning,
teorisal och kontorsutrymmen till Stjerneskolans dipo-
sition.
• Från och med läsåret 2008/2009 har elever möjlighet
att söka en utbildning i en annan kommuns gymnasie-
skola även om samma utbildning erbjuds i hemkommu-
nen eller samverkansområdet, så kallad frisökning. Det
är ovisst hur denna nya möjlighet kommer att påverka
sökbilden till Torsby kommuns gymnasieskola.

RESULTATRÄKNING

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 49 122 49 557 -435 54 940 56 324
Kostnader -281 689 -280 708 -981 -281 813 -275 098
Personalkostnader -172 938 -171 762 -1 176 -171 239 -168 825
Övriga kostnader -108 197 -108 392 195 -109 994 -105 292
Kapitalkostnader -554 -554 0 -581 -981
Nettokostnad -232 567 -231 151 -1 416 -226 873 -218 774
Driftbidrag 231 151 231 151 223 912 220 149
Förändring eget kapital -1 415 0 -2 961 1 375
55
Verksamhetsberättelser Omsorgsnämnden
OMSORGSNÄMNDEN
Ordförande: Ann-Mari Uppvall (s) % skall vara nöjda med den vård och omsorg vi ger
Antal ledamöter: 11
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Aktuell lagstiftning som övergripande styr Om-
sorgsnämndens verksamhet är socialtjänstlagen
(SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt lag om
stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).
Omsorgsnämndens verksamhet innefattar tre
huvudområden;
• Individ och familjeomsorg,
• Äldreomsorg
• Omsorger om funktionshindrade
Till volymen utgörs största delen av omsorgs-
nämndens verksamhet av insatserna för äldre- och
funktionshindrade. Omsorgsnämndens verksamhe-
ter finns i hela kommunen. Lokalkontor är belägna i
Stöllet och i Sysslebäck.
Individ och familjeomsorg: Verksamheten utgör
samhällets sociala skyddsnät och erbjuder stöd och
hjälp åt envar som är i behov av bistånd i någon form.
Allt bistånd är behovsprövat och regleras av lagstift-
ning. Lagstiftningarna som styr verksamheten är So-
cialtjänstlagen, LVU (lag om vård av unga) och LVM
(lag om vård av missbrukare) samt alkohollagen.
Kärnverksamheterna är ekonomiskt bistånd, barn-
och familjeärenden, och ärenden med missbruk.
Äldreomsorg: Vård och omsorg av äldre är inrik-
tad mot personer som är i behov av hjälp för sin
dagliga livsföring. Socialtjänstlagen och hälso- och
sjukvårdslagen styr denna verksamhet. Vanliga
hjälpinsatser är hemtjänst, larm och matdistribu-
tion. För personer som inte klarar av att bo kvar i
det egna hemmet så finns särskilda boenden.
Kommunens hemsjukvård bedriver verksamhet i
hemtjänsten och särskilda boenden.
Omsorger om funktionshindrade: För personer
med psykiska och fysiska funktionshinder finns
särskilda boenden, dag¬verksamheter, ledsagarser-
vice samt kontaktpersoner. Funktionshindrade kan
även ha rätt att få personlig assistans efter särskild
ansökan. Socialtjänstlagen och lagen om särskilt
stöd och service (LSS) till vissa funktionshindrade
styr handläggningen.
Viktiga händelser under året
Omsorgsnämnden har under 2007 reviderat mål
och uppföljning utifrån arbetsmodellen balanserat
styrkort. Vi har fortsatt arbetet med för att tydlig-
göra roller och uppdrag i organisationen genom så
kallade medarbetarkontrakt/uppdrag och så gott
som samtliga yrkesgrupper är nu klara. Den årliga
brukarenkäten inom äldre- och handikappomsor-
56
gen genomfördes i slutet av året. Målet att minst 90
är uppfyllt enligt enkätsvaren. Vår medarbetarenkät
som besvaras två gånger per år redovisar att drygt
70 % är nöjda avseende delaktighet, trivsel och god
arbetsmiljö. Vårt mål på 80 % nöjda medarbetare
under kommande år fordrar ett fortsatt arbete en-
ligt den hälsoplan som omsorgsnämnden antagit.
Vi har också tagit fram finansiella nyckeltal som ett
led i arbetet med god ekonomisk hushållning.
Vi har fått statliga stimulansmedel under året för
att påbörja arbetet med uppsökande verksamhet för
personer som är 80 år och äldre och inte har insatser
från kommunen. Vi har också fått statliga medel för
att utveckla den individbaserade statistiken inom
vård- och omsorg
Inom äldreomsorgen har utförda hemtjänsttimmar
varit högre än beräknat. Vi har också haft fler med
betalningsansvar på sjukhuset som väntat på särskilt
boende. Kompetensutveckling har skett via kompe-
tensstegen i form av arbetslagsutveckling. Modell
för att möjliggöra för vårdbiträden att validera sina
kunskaper så att man får undersköterskekompetens
är under prövning. Utvecklingsarbetet med kontakt-
mannaskap och vårdpärmar fortskrider.
Inom handikappomsorgen har man under året ar-
betat med genomförandeplaner och värdegrundsar-
bete. Under hösten startade en tvättstuga som en
del av den dagliga verksamheten och man tvättar
åt hemtjänsten i Torsby. Elevhemmet har under året
haft färre elever beroende på minskad efterfrågan
från andra kommuner.
Inom individ- och familjeomsorgen tillträdde en
ny avdelningschef i början av maj och arbetet med att
kvalitetssäkra verksamheten har fortgått under året.
Antalet ungdomar med försörjningsstöd under
längre tid än sex månader har minskat under året
med knappt 10 %. Barn- och familjeärenden är en
resurskrävande del av verksamheten. Missbruks-
vården utgörs av utredning och behandlingsarbete.
Generellt är inriktningen mot hemmaplanslösning-
ar Vi har dock under året haft fler institutionspla-
ceringar som ökat kostnaderna påtagligt. Länets
kommuner och landstinget har under hösten startat
en behandlingsenhet i Kristinehamn med ett antal
platser för avgiftning, utredning och behandlings-
arbete.
UPPFÖLJNING AV MÅL- OCH VERKSAMHETS-
KRAV
Uppföljningsaktiviteter under året
• Uppföljning sker utifrån de lagar som styr verk-
samheten samt den styrkortsmodell omsorgsnämn-
den tagit beslut om.
 Verksamhetsberättelser Omsorgsnämnden

• Kvaliteten i verksamheten följs kontinuerligt t ex MILJÖREDOVISNING

med rapport av avvikelser samt rapport av klagomål.
• Brukarenkäter inom äldre- och handikappomsorgen
• Medarbetarenkäter
• Besvärsrätten samt länsstyrelsens, socialstyrel-
sens samt arbetsmiljöverkets rapporter utgör ett
underlag för att följa upp målen i de lagar som styr
vår verksamhet.
• Omsorgsnämnden har haft budgetuppföljning
vid varje sammanträde.
• Kommunens revisorer har besökt omsorgsnämn-
den och gjort en årlig övergripande granskning
över nämndernas ärendehantering och protokoll
samt mål och uppföljning samt en särskild gransk-
ning av individ- och familjeomsorgen.
• Under 2007 har ordförande och förvaltningschef
fortsatt att redovisa omsorgsnämndens ekonomiska
läge, åtgärdsplaner, vidtagna åtgärder och effekter
till kommunstyrelsen.
• Nyckeltal för god ekonomisk hushållning framtagna
• Manual för internkontroll klar
AVVIKELSE MOT BUDGET
Totalt redovisar omsorgsnämnden ett underskott
på 3,8 mkr mot budget.
Det motsvarar knappt 2 % av budgetomslutningen.
Förvaltningsövergripande redovisas ett överskott
på grund av återhållsamhet med budgeterade med-
el för kompetensutveckling och rehabiliteringsåt-
gärder.
Handikappomsorgen har en negativ avvikelse
gentemot budget på c:a 0,7 mkr. Inom handikapp-
omsorgen finns verksamheter som fortsatt visar un-
derskott som balanseras upp av verksamheter med
ett överskott.
Individ- och familjeomsorgen har en negativ av-
vikelse gentemot budget på c:a 2,5 mkr. Det mot-
svarar drygt 10 % av individ- och familjeomsorgens
budgetomslutning och beror nästan uteslutande på
högre kostnader för institutionsvård.
Äldreomsorgen har en negativ avvikelse på totalt c:
a 2,2 mkr. Underskottet ligger framförallt inom hem-
tjänst och hemsjukvård. Kostnaden för utskrivnings-
klara på sjukhuset har varit 400 tkr högre än budgete-
rat. Särskilda boenden visar totalt en budget i balans.
RESULTATRÄKNING
Miljömedvetenheten är stor inom samtliga verksam-
heter. Miljövänliga rengöringsmedel är praxis. Käll-
sortering sker på varje boende. Personalen undviker
engångsmaterial i de fall det är möjligt. Förrådsan-
svarig och hjälpmedelstekniker arbetar med ett mil-
jötänkande vid rekonditionering av hjälpmedel.
FRAMTIDEN
Gemensamt för Omsorgsnämnden
I framtiden har omsorgsnämnden att arbeta med:
• Program för äldre respektive handikappomsorgen
• Årligen revidera och utveckla mål, uppföljning och
nyckeltal
• Systematiskt kvalitetsarbete
• Fortsatt anpassning utifrån minskad befolkning och
färre antal >80 år
• Utveckla verksamheten i linje med nya kunskaper och
de ekonomiska förutsättningarna
• Utöka samverkan med andra kommuner i syfte att upp-
rätthålla en hög kompetens
• Kompetensutveckling
• Arbeta aktivt med att förebygga ohälsa
• Ökat brukarinflytande
• Barnperspektivet/stöd i föräldrarollen
Individ- och familjeomsorgen
• Fortsatt åtgärdsplan för att nå en ekonomi i balans
• Utveckla stödet till barnfamiljer och samverkan med
andra organisationer
Handikappomsorgen
•Handikappolitiskt program
•Utveckla verksamheten utifrån nya behov och inom be-
fintliga ekonomiska ramar
Äldreomsorgen
• Äldreomsorgspolitiskt program
• Boendestrukturen i förhållande till befolkningsutveck-
lingen >80 år
• Hemtjänstens utveckling och framtida uppdrag

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 54 827 54 226 601 57 348 50 484
Kostnader -283 016 -278 636 -4 381 -278 701 -268 529
Personalkostnader -212 281 -212 325 44 -209 252 -199 458
Övriga kostnader -70 258 -65 787 -4 471 -68 730 -67 921
Kapitalkostnader -478 -524 46 -719 -1 150
Nettokostnad -228 189 -224 410 -3 779 -221 353 -218 045
Driftbidrag 224 410 224 410 222 544 220 299
Förändring eget kapital -3 779 0 1 191 2 254
57
Verksamhetsberättelser Miljö- och byggnämnden

MILJÖ- OCH BYGGNÄMNDEN Detaljplanearbetet har under 2007 varit fortsatt

Ordförande: Uno Johansson (s) intensivt. Liksom året innan fick fem planer laga
Antal ledamöter: 9 kraft under 2007. Arbetet med översiktsplanering
har pågått under 2007 men har inte hållit de tidsra-
VERKSAMHETSBESKRIVNING mar som förutsatts. Mycket av resurserna har i för-
Nämnden är kommunens myndighetsnämnd för sta hand lagts på flera angelägna detaljplaner.
plan-, bygg - och miljöfrågor.
UPPFÖLJNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
Utöver myndighetsrollen är viktiga uppgifter
KRAV
också rådgivning och information till allmänhet och
”Miljö- och byggnämndens övergripande mål”
olika verksamhetsutövare. Kommunens energiråd-
antogs i augusti 2007. I oktober 2007 antogs också
givare ingår i nämndens förvaltningsorganisation.
av miljö- och byggnämnden den del i kommunens
Inom nämndens ansvarsområde bedrivs tillsyn
”Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i
över miljöfarlig verksamhet, kemikaliehantering,
Torsby kommun” vilka utgör ett urval av formule-
bostäder, skollokaler, livsmedelshantering på res-
ringar i det tidigare dokumentet. Urvalet har gjorts
tauranger, i affärer, djurhållning mm. Nämnden an-
med utgångspunkt från att vara särskilt betydelse-
svarar för arbetet med att handlägga och i vissa fall
fulla ur aspekten god ekonomisk hushållning.
också upprätta detaljplaner, områdesbestämmelser,
Ett mätbart mål - den genomsnittliga täcknings-
översikts- och detaljplanering.
graden ingår i målformuleringarna. Därmed avses
Myndighetsutövning utförs för ärenden som rör
i hur hög grad (räknat i %) intäkterna i form av bi-
bygglov, rivningslov, marklov, förhandsbesked.
drag och avgifter som täcker kostnaderna för hela
Utöver bygglov handläggs bygganmälan, godkän-
verksamheten. I 2007 års budget har förutsatts att
nande av kvalitetsansvariga och kontrollplaner
täckningsgraden skall ligga på 50 %. För 2007 blev
samt handläggs ärenden rörande OVK (obligato-
utfallet av täckningsgraden för miljö- och bygg-
risk ventilationskontroll) och hissar.
nämndens verksamheter nästan 63 %.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
AVVIKELSER FRÅN BUDGET
Organisation och bemanning har förändrats också
Intäkter från bygglov har i väsentlig grad (530 kkr)
under 2007. Vid ingången av 2008 utgjordes organi-
överstigit budget samtidigt som kost¬naderna för
sationen av totalt 8,75 (9,75 inräknat projektanställ-
planläggning också överskridits (-790 kkr).
ning) tjänster fördelat på totalt tio personer samt
Antalet bygglov har varit högre än antaganden
därutöver anlitades enligt avtal med Sunne kom-
i budget för 2007. Detta trots minskning av antalet
mun motsvarande 40 % tjänst en konsult för djur-
ärenden med 15 % från 2006 vilket medfört också
tillsyn. Vid halvårsskiftet 2007 förstärktes livsmed-
minskad intäkt med ca 250 kkr från 2006 till 2007.
elskontrollen genom tillsättandet av en heltidstjänst
Nettoeffekten blir ändå positiv med 530 kkr över
som delas med Sunne kommun.
budget.
Den rikstäckande skrotbilskampanjen avslutades
Avgifter för livsmedelstillsynen har gett ett över-
under året. Närmare 2000 skrotbilar har samlats in i
skott (+500 kkr). En ny livsmedelstjänst tillsattes vid
kommunen sedan kampanjen startade.
halvårsskiftet. Den finansieras till 50 % av Sunne.
Efter en omfattande ansvarsutredning har det
Den nya taxan för tillsyn gällde dock redan från ja-
oljeförorenade området inom banområdet vid Hol-
nuari 2007 vilket innebär överskott 2007.
messkolan slutligen sanerats.
Övriga verksamheter såsom Energirådgivning,
Arbetet med uppföljning av tidigare radonmät-
Miljöskydd, Kemikalietillsyn, Renhållning, Natur-
ningar pga. sänkning av riktvärdet för radon i in-
vård, Hälsoskydd och Djurskydd har i stort sett följt
omhusluft har fortsatt under året. Nämnden antog
budget.
handläggningsrutiner för klagomålsärenden röran-
de vedeldning vid sitt sammanträde i april. Dessa FRAMTIDEN
har börjat tillämpas. Energirådgivaren ingår i en Allmänt tycks framtidstron inför 2008 minska i samhäl-
arbetsgrupp som startades upp i början av 2007 och let i stort. Detta kan komma påverka främst byggsidan
som arbetar mot att ta fram en ny klimatplan för och utfallet av förväntade intäkter. Miljösidan är mindre
Torsby kommun. Gruppen ingår i ett projekt kallat beroende av konjunktur men utsätts för förändringar i
Klimatplaner för Värmland och som leds av Energi- lagstiftning och ansvarsfördelning vilket gör budgeten
kontor Värmland. för 2008 något osäker. Intäkterna för bygglov har satts

58
 Verksamhetsberättelser Miljö- och byggnämnden

att motsvara ett mer normalt byggår och därmed ca 400
kkr lägre intäkter 2008 än året innan.
Planarbetet i Torsby kommun har varit fortsatt intensivt
under 2007 och fortsätter så under år 2008. Det finns
flera exempel på detaljplaner som pågått under 2007
men som förutsätts bli klara under 2008: ”Branäs Bot-
tenlöstjärnen”, ”Hovfjället”, ”Mejeritomten”, ”Omlast-
ningscentral”, ”Holmesskolan”, ev. ”Polishus”. Utöver
dessa pågår ytterligare ca minst ett tiotal planer av större
eller mindre omfattning.
Under våren 2008 måste ÖP-arbetet snabbas upp så att
utrymme ges för kommande uppdateringar av de fördju-
pade översiktsplaner som blivit förlegade. Vidare färdig-
ställs en Naturvårdsplan med stark koppling till ÖP.
”Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft”
(SOU 2007:10), Ansvarskommitténs slutbetänkande
innehåller ett förslag om förstatligande av all kommu-
nal tillsynsverksamhet på miljösidan. Än så länge finns
förslag om att djurskyddstillsynen övertas av länsstyrel-
serna redan 2009. Det är oklart om även övrig tillsyn på
längre sikt kommer att beröras. Ansvaret för miljötillsy-
nen, dvs. kontroll av hantering av gödsel, kemikalier m
m kommer dock tillsvidare att ligga kvar på kommunal
nivå. Livsmedelstillsynen som nu arbetar enligt för-
ändrad lagstiftning kommer att fortsatt delvis bedrivas
i samarbete med Sunne kommun genom att kommunerna
delar på en tjänst.
I Naturvårdsplanen kommer för denna plan relevanta
förslag till lokala miljömål att tas fram. Övriga lokala mil-
jömål kopplade till de 16 riksmålen och regionala mål bör
också arbetas fram under 2008. Miljö- och byggnämnden
förutsätts få en viktig uppgift i detta arbete.

RESULTATRÄKNING

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 3 874 2 434 1 440 3 492 3 005
Kostnader -6 111 -4 827 -1 284 -5 499 -5 000
Personalkostnader -4 200 -3 997 -203 -3 320 -3 345
Övriga kostnader -1 911 -830 -1 081 -2 180 -1 655
Kapitalkostnader 0 0 0 0 0
Nettokostnad -2 237 -2 393 156 -2 008 -1 996
Driftbidrag 2 393 2 393 2 090 2 090
Förändring eget kapital 156 0 82 95

59
Verksamhetsberättelser Räddningsnämnden
RÄDDNINGSNÄMNDEN
Ordförande: Yvonne Broberg (s) Räddningskåren består, förutom av räddnings-
Antal ledamöter: 5
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Övergripande mål
Kommunens skyldigheter regleras sedan 2004 av
”Lag om skydd mot olyckor” som är målstyrd till
skillnad från tidigare lagstiftning som i detalj reg-
lerat utformning av räddningstjänsten. Varje kom-
mun skall sedan i sitt handlingsprogram ange hur
kommunen arbetar i enlighet med lagstiftningens
mål. Som nationellt mål anges att:
I hela landet bereda människors liv och hälsa samt
egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala för-
hållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd
mot olyckor.” Liksom att ”Räddningstjänsten skall
planeras och organiseras så att räddningsinsatserna
kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras
på ett effektivt sätt”.
Räddningstjänstmål
I kommunens handlingsplan för räddningstjänst
har fullmäktige angivit:
”I Torsby kommun skall ett snabbt och effektivt
ingripande ske när en olycka inträffar”
Detta innebär bl.a. att det skall finnas räddnings-
styrkor, bestående av deltidsanställd personal, i
Torsby, Östmark, Vitsand, Stöllet och Sysslebäck.
47 % av befolkningen i kommunen kan få en för-
sta räddningsinsats inom 10 minuter efter larm. 93
% kan få hjälp inom 20 minuter och 98 % inom 30
minuter.
Vid större händelser sker en styrkeuppbyggnad
genom att personal från flera styrkor samverkar i
insatsen.
Personal
Beredskapen vid de olika stationerna, med anspän-
ningstid om normalt fem minuter:
Torsby 1 brandförman + 6 brandmän
Östmark 1 brandförman + 2 brandmän
Vitsand 1 brandförman + 2 brandmän
Stöllet 1 brandförman + 3 brandmän
Sysslebäck 1 brandförman + 3 brandmän
Därutöver finns en brandmästarberedskap med
anspänningstid om 1,5 minuter. Denna beredskap
delas med Sunne kommun.
Vid flera av utryckningarna tillämpas fri inryck-
ning, dvs. de brandmän som har möjlighet att instäl-
la sig utan att ha beredskap deltar i utryckningen.
I genomsnitt deltar 5 personer utöver vaktstyrkan
60
vid larmen. Det är endast i två fall som enbart vakt-
styrkan kommit vid larm.
styrkorna, av två heltidsanställda befäl, en materi-
elförvaltare samt en assistent med 70 % sysselsätt-
ningsgrad.
Olycksförebyggande mål
”Säkerhetsarbetet skall främst genom olycksförhindran-
de åtgärder verka för att olyckor förhindras. Om olyckan
ändå sker skall konsekvenserna begränsas genom att ska-
debegränsade åtgärder i förväg vidtagits”.
En viktig brandförebyggande åtgärd sker i sam-
band med brandskyddskontroll av eldstäder och
rökkanaler som sker genom skorstensfejarmästa-
rens försorg.
En annan viktig åtgärd är att låta den enskilde ta
ansvar för sitt eget brandskydd genom att bedriva
ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta sker
främst genom rådgivning, utbildning och tillsyn.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Två brandmän har genomgått brandmannautbild-
ning vid Räddningsverkets skola i Skövde.
Brandstationen i Torsby har försetts med reserv-
kraftsaggregat i en nyuppförd byggnad. Vid ett
strömavbrott kommer brandstationen att ha till-
gång till elektricitet inom mindre än en halv minut.
Statens Räddningsverk bidrar med 50 % av kostna-
den. Preliminär kostnad för kommunen är 940 tkr.
Utbyte av tryckluftsapparater har också skett under
året till en kostnad av 150 tkr.
UPPFÖLJNING AV MÅL OCH VERKSAMHETS-
KRAV
Utryckningar
Antalet larm har ökat något jämfört med 2006 och
uppgår till 493 stycken, varav 29 stycken med insats
från två styrkor eller flera. Utryckningstimmarna
har däremot minskat med 12 %. Det är framförallt
Stöllet och Sysslebäcksstyrkorna som har färre ut-
ryckningstimmar än året innan.
IVPA-larmen är i likhet med förra året. Antalet
larm uppgår till 221 stycken.
När det gäller trafikolyckor har antalet insatser
ökat till 42. En person har omkommit i samband
med en trafikolycka inom kommunen.
Av de 42 utryckningarna till trafikolyckor har 18 in-
satser gjorts på E 45, 7 st på Rv 62 och 4 st på väg 239.
Sammanlagt har 20 personer skadads svårt och 70
personer lindrigt i samband med olyckor där rädd-
ningstjänsten varit larmade under 2007.
 Verksamhetsberättelser Räddningsnämnden

Förebyggande
Drygt 500 personer har genomgått brandskydds-
utbildning under året, det är en minskning med
knappt 100 personer jämfört med budget. Orsaken
beror på personalvakans under hösten. Dessutom
har vi informerat Torsbybor i samband med studie-
besök och andra arrangemang som vårmarknaden
och skyltsöndagen.
Sotning
Den nya lagen skiljer på rengöring (sotning) och
brandskyddskontroll. Kontrollen utförs av skor-
stensfejarmästaren eller tekniker, medan sotning,
efter ansökan hos nämnden, kan få utföras av fast-
ighetsägaren.
15 fastighetsägare har under året erhållit tillstånd
att själva få utföra sotning.
Vid brandskyddskontroll har 1 383 objekt kon-
trollerats. 893 brister har påvisats, varav 109 var av
den graden att föreläggande meddelades.
Civilförsvar – extraordinära händelser
Kommunen har fått ett utökat ansvar för åtgärder
i det nya krishanteringssystemet. Räddningsnämn-
den har under året fått ett uttalat ansvar för att
ansvara för planering och övning inför en extraor-
dinär händelse. Under året har rekrytering av en
säkerhetssamordnare påbörjats.
De kostnader som redovisats avser bl.a drift av
ledningscentral och relästation samt förrådshåll-
ning av folkskyddsmasker och räddningsutrust-
ning för höjd beredskap.
MILJÖREDOVISNING
I samband med att utbyte av fordon genomförs, an-
skaffas sådana som har betydligt renare motorer än
de äldre fordon som byts ut.
Inga miljöskadliga batterier används i radioappa-
rater – sökare och liknande.
FOLKHÄLSOREDOVISNING
IVPA- verksamheten är en sådan åtgärd som med-
verkar till en bättre folkhälsa inom kommunen. Vid
de flesta larmen anländer räddningstjänstens per-
sonal innan ambulanspersonalen och kan påbörja
sjukvårds- eller första hjälpeninsatser.
Utlåning av flytvästar vid brandstationen i Torsby
samt i samarbete med fiskecampingen i Sysslebäck
är också åtgärder som skapar förutsättningar för en
bättre folkhälsa. Inför kommande säsong har flera
flytvästar anskaffats till verksamheten.
AVVIKELSER MOT BUDGET
Årets överskott är knappt 300 000 kronor. Den främsta
orsaken är att den halvtidstjänst som säkerhetssamord-
nare som budgeterats inte hunnit tillsättas under året.
FRAMTIDEN
Besöksnäringens utökning inom kommunen kan komma
att ställa räddningstjänsten inför utökade arbetsuppgif-
ter vid olyckor och bränder, men även IVPA-verksam-
heten kan ytterligare belastas när flera människor finns
inom kommunen.
Den glädjande utvecklingen med flera kvinnor i rädd-
ningstjänsten innebär samtidigt att en komplettering
av dusch- och omklädningsutrymmen har påbörjats
vid brandstationen i Torsby under hösten. Stationerna
i Sysslebäck och Stöllet har redan tillgång till separata
duschutrymmen.
Vi deltar i planeringen för chartertrafik till flygplatsen i
Torsby, för att med vår utrustning och personal kunna
svara upp mot kraven på brand- och räddningstjänst i
samband med start- och landningar vid den typen av
verksamhet.
Det arbete som den nya säkerhetssamordnaren kommer
att utföra gör att kommunen står bättre rustad när det
gäller hantering av extraordinära händelser.

INSATSSTATISTIK 2007, Samtliga styrkor

Utryckningstimmar 2003 2004 2005 2006 2007

Torsby 1 879 2 084 1 095 1 284 1 347
Östmark 572 840 516 402 425
Vitsand 391 767 341 377 337
Stöllet 1 255 1 272 1 124 1 469 1 054
Sysslebäck 979 1 273 1 174 1 250 1 014
Totalt 5 076 6 236 4 250 4 782 4 117

Första hjälpenlarm 2003 2004 2005 2006 2007

Torsby 3 3 0 0 0
Östmark 62 58 47 53 44
Vitsand 33 45 34 46 37
Stöllet 40 31 50 44 46
Sysslebäck 70 69 57 76 94
Totalt 208 206 188 219 221
61
Verksamhetsberättelser Räddningsnämnden

INSATSSTATISTIK 2007, Samtliga styrkor

Utryckningstimmar 2003 2004 2005 2006 2007

Brand i byggnad 72 51 51 38 38
Brand ej i byggnad 32 38 17 35 33
Automatlarm ej brand 72 57 52 55 55
Förmodad brand/undersökning 13 10 8 17 17
Falsklarm brand, uppsåtligt 0 0 0 0 0
Trafikolycka 46 41 42 36 42
Utsläpp farligt ämne 1 5 6 4 3
Drunkning/tillbud 0 1 4 4 1
Vattenskada 1 0 0 0 0
Stormskada 1 0 1 1 4
Ras/skred 0 0 0 1 0
Djurräddning 1 1 4 2 3
Förmodad räddning 2 4 3 9 2
Falsklarm räddning, uppsåtligt 0 0 0 0 0
Annan kommunal räddningstjänst 5 3 7 1 2
Statlig räddningstjänst 0 0 3 2 0
Akut sjukvårdslarm 208 206 188 219 221
Sanering av vägbana 13 8 0 0 6
Dörröppning 0 0 0 0 0
Hiss ej nödläge 1 0 0 1 0
Säkerhetsvakt 0 1 0 0 0
Länspumpning 3 4 0 0 0
Trygghetslarm 0 0 1 0 0
Inbrottslarm 1 0 0 0 0
Annat 20 36 32 30 37
Totalt antal larm 492 466 419 455 464

Jämförelser totalt antal utryckningar (inkl flerstations-larm) 2003 - 2007

Antal utryckningar 2003 2004 2005 2006 2007

Torsby 161 135 115 129 134
Östmark 84 85 71 68 61
Vitsand 54 84 56 59 63
Stöllet 98 93 95 100 87
Sysslebäck 122 119 120 130 148
Totalt antal utryckningar 519 516 457 486 493

RESULTATRÄKNING

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 1 017 1 147 -130 1 047 805
Kostnader -13 452 -14 067 615 -13 154 -12 442
Personalkostnader -10 222 -10 846 624 -9 916 -9 416
Övriga kostnader -2 358 -2 288 -70 -2 572 -2 624
Kapitalkostnader -872 -933 61 -666 -403
Nettokostnad -12 436 -12 920 484 -12 108 -11 637
Driftbidrag 12 920 12 920 12 430 12 030
Förändring eget kapital 484 0 322 393

62
 Verksamhetsberättelser Överförmyndarnämnden
ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN
Ordförande: Marianne Hjelm
Vice ordförande: Annétthe Zettergren
Ledamot: Peter Jonsson
Ersättare: Berit Johansson
Aina Olsson
Lars-Erik Eriksson
Överförmyndarnämnden har under året hållit 5
sammanträden med 54 protokollförda paragrafer.
VERKSAMHETSBESKRIVNING
Torsby kommun har sedan 2005-06-01 en över-
förmyndarnämnde som är tillsynsmyndighet för
kommunens gode män, förvaltare och förmyndare.
Överförmyndarnämndens uppdrag är att motverka
rättsförluster för personer som själva inte kan tillva-
rata sin rätt. Nämndens kansli är bemannat med en
överförmyndarsekreterare som via delegation från
överförmyndarnämnden till stor del ansvarar för
den löpande verksamheten. Överförmyndarnämn-
dens verksamhet får anses vara en av de mer juri-
diskt komplicerade verksamheterna i en kommun.
Verksamheten handlar också mycket om ekonomi
med kontakter hos mäklare, banker och försäkrings-
bolag. Som alla myndigheter lyder överförmyndar-
verksamheten under förvaltningslagen. För övrigt
är det i första hand reglerna i föräldrabalkens som
styr verksamheten. Länsstyrelsen svarar för den
statliga tillsynen av att överförmyndarnämnden föl-
jer gällande lagar och regler. Denna tillsyn är viktig
för att värna huvudmannens (de personer som har
ställföreträdare i form av god man, förmyndare el-
ler förvaltare) intressen och för att säkerställa deras
likabehandling och rättsäkerhet.
VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET
Länsstyrelsen genomförde i juni 2007 en inspektion
och granskning av överförmyndarnämndens verk-
samhet. Länsstyrelsen fann att många av de påpe-
kanden som fanns vid inspektionen 2006 har åtgär-
dats. Vissa saker fanns kvar men i skrivande stund
är även detta åtgärdat.
Överförmyndarnämnden har haft ett ärende an-
gående förordnande av god man som blev anmält
till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen fann dock i sin ut-
redning att nämnden inte har gjort något fel i sin
handläggning av ärendet.
En faktor som har flaggats för tidigare är svårig-
heten att få ställföreträdare till vissa grupper. De
ställföreträdare som har haft sådana personer en
längre tid behöver en andhämtningspaus. Vid års-
skiftet behövdes ett tiotal ställföreträdare. Dessa
uppdrag är fortfarande vakanta.
MÅL OCH VERKSAMHETSKRAV
Nämndens inriktningsmål – övergripande mål – är
att skydda underåriga och vuxna som helt eller del-
vis saknar beslutskompetens från rättsförlust. För
att nå målet har nämnden under året haft en strategi
som i princip går ut på utbildning och information
och att se till att det finns tillräckliga resurser för
granskning av årsredovisningar och kompetensut-
veckling.
I september 2007 hade nämnden en informations-
dag för samtliga gode män/förvaltare. Ett fyrtiotal
ställföreträdare deltog. Från nämnden medverkade
Marianne Hjelm, Annétthe Zettergren och Berit
Johansson. Till denna träff har viss omarbetning
gjorts av nämndens informationshäfte samt att nya
blanketter beträffande årsräkning har tillverkats.
Nämndens förhoppning är att kunna fortstätta med
sådana informationsträffar.
Några träffat med överförmyndare inom Värm-
lands län har genomförts under året. Utbildning
har diskuterats samt vissa handläggningsrutiner
och tillämpningar.
Överförmyndarnämnden har deltagit i relevant
utbildning under året.
Handläggningstiden för ställföreträdarskap har
förlängts dels på grund av svårigheten att få kom-
pletta ärenden, läkarintyg saknas oftast, samt av an-
ledning som redogjorts för ovan.
AVVIKELSER MOT BUDGET
Överförmyndarnämnden redovisar totalt för 2007,
129 500 tkr högre kostnader än budgeterat. Detta kan
förklaras med att alla inom nämnden var nyvalda
samt att ny sekreterare rekryterades. Vid jämförelse
2006 års utbetalning av arvode och omkostnadser-
sättningar till gode män/förvaltare, är kommunens
del drygt ett trettiotal ärenden. Utgångspunkten
under året vid bedömning av, om ersättning till
ställföreträdare skall betalas av huvudmannen eller
kommunen, har varit bestämmelserna i 12 kap 16 §
föräldrabalken.
FRAMTIDEN
Överförmyndarverksamheten är fortsatt i fokus men nu
mer på grund av att den länge varit en bortglömd verk-
samhet än att det rör överförmyndarnas bristande kon-
troller av ställföreträdarna. Det reses frågor om vilken
väg kommunerna vill gå; satsa på verksamheten i kom-
munal regi eller att verksamheten får en annan huvud-
man. Detsamma gäller godmansinstitutet. Psykiatrire-
formen har medfört att det finns helt nya målgrupper i
samhället som behöver hjälp. Behovet av hjälp till dessa
målgrupper gränsar till professionell hjälp. Sådant är
mycket svårt att lösa på frivillig väg.
63
Verksamhetsberättelser Överförmyndarnämnden

Ett betänkande gällande ”Domstolarnas handläggning
av ärenden” har kommit. Innehållet i detta betänkande
kommer att påverka verksamheten vid överförmyndar-
nämnden genom att vissa ärenden kommer, enligt betän-
kandet, att flyttas från tingsrätten till överförmyndaren.
Dessutom kommer ansökan om anordnande av godman-
skap att öka på grund av att när en person som är dement
och inte kan föra sin talan vid t.ex. ”Ansökan om särskilt
boende” måste en god man förordnas eftersom en anhörig
som inte är förordnad inte kan ansöka. Bestämmelserna
i 11 kap 4 § FB styr. Båda dessa förutsättningar kommer
att öka kostnaderna för överförmyndarnämnden.

RESULTATRÄKNING

Tkr Utfall 2007 Budget 2007 Avvikelse Utfall 2006 Utfall 2005
Intäkter 0 0 0 0 0
Kostnader -726 -600 -126 -460 -418
Personalkostnader -685 -570 -115 -402 -412
Övriga kostnader -41 -30 -11 -58 -6
Kapitalkostnader 0 0 0 0 0
Nettokostnad -726 -600 -126 -460 -418
Driftbidrag 600 600 600 178
Förändring eget kapital -126 0 140 -240

64
69
Torsby kommun, 685 80 Torsby • 0560-160 00 • torsby.kommun@torsby.se • www.torsby.se

70