Medlemstidning SEKO Post Klubb rsta Sektion 1 & 2

september
- Lnefrhandlingen - Intervjuer - Parkeringen - Terminalarbetaren - Reseskildring - Skyddsskor

DIN RST
2011 nr 3 rg 4

Lappugglan r en av Sveriges strsta ugglor, men nr den blir skrmd drar den ihop sig och ser ut som en smal gren. Lappugglan r anpassad till ett kallt klimat och fjderdrkten skyddar mycket bra mot kyla. ven benen och ftterna r fjderbekldda. Det mest utmrkande fr arten r det stora huvudet som kan ha en omkrets p 50 cm. / foto Peter Landberg

Biffffld: Peter Land-

Ordfrande har ordet

Lnefrhandlingen
Det var i november som den centrala lnefrhandlingen var frdig frhandlad. Sedan gjorde region syd en frhandlingsplan. Enligt planen skulle frhandlingarna vara klara i brjan av juni s alla anstllda skulle kunna f sina lnehjningar utbetalda i juni. Men sjlva frhandlingen startade frn arbetsgivaren s sent som i mitten av maj. Drfr var vi tveksamma redan frn brjan att frhandlingarna skulle bli klara till juni. Vi har fyra produktionschefer och som vi ska frhandla emot. Vi hade ett bra samarbete och viljan frn tv av produktionscheferna Peter Lindgren och Sofie berg var stor. Vi kunde klara frhandlingarna med dem brjan av juli, mitt under semesterperioden. Medlemmarna fick sin hjning juli stllet fr juni, allts bara en mnad efter. De andra tv cheferna frskte vi frhandla med p samma stt, men tyvrr blev det tvrstopp dr. Drefter inleddes semesterperioden vilket medfrde att mnga som skulle ing i frhandlingarna var p semester, efter semestern tog vi upp frhandlingen igen. Tyvrr hade bda produktionscheferna samma taktik och samma tanke. Under tiden tog region Syd personalstab via Jens Morin kontakt med oss fr att klara frhandlingen senast den 16 augusti d skulle lnehjningen utbetalas p augustilnen. Vi hnvisade Jens att bollen ligger hos arbetsgivaren. Vi SEKO gr vrt bsta fr att klara frhandlingen s fort s mjligt. Vi frhandlar p samma stt som med de andra produktionscheferna dr vi redan slutfrt frhandlingarna tidigare. SEKO har tagit kontakt med process ins chef Hkan Molander och process uts chef Kia Eshragi och informerade om frhandlingslget och bad att dem och hjlpa
2

till s att vi ska kunna slut fra frhandlingarna. Under augusti mnad deltog de bda processcheferna. Vi kunde med Kias hjlp avsluta frhandlingen. Som jag minns arbetade han den dagen ca 30 timmer konstant fr att klara av de tv produktionschefernas lnefrhandlingar (M. Lumos och Inge Sved natt). Lnefrhandlingen med Hkan Molander gav oss nnu vrre problem, vi hade svrt att fortstta frhandlingen. Under frhandlingen tnkte han ta ett ensidigt arbetsgivarbeslut utan att vara verens med SEKO. Vi sa till honom att man inte kan ta sdant eget beslut utan att bda parterna r verens. Om s inte kan ske s mste frhandlingen lyftas till hgre instans. Frhandlingen avbrts och sedan lyftes frhandlingen ett steg uppt, det vill sga till SEKO Koncernfack och Meddelande AB. Drifrn skickade man tillbaka frhandlingen till Terminalen igen fr att Terminalchef Johan Sderman och klubbordfrande Jan Gebring skulle frhandla lnen. Deras frhandling brjade den 9 september, och avslutades samma dag dr parterna blev verens och det r gldjande fr oss. ntligen fr vara medlemmarna fr sin lnehjning vilken utbetalades september.

Arbetsvariation
Det r en stor frndring p gng i rsta. Arbetsgivaren har inte tagit ngon hnsyn till personalens lder, hlsa och belastnings. Idag ligger vi ver mlet nr det gller sjukantal 8,09 %. Lokala samverkan visade SEKO sitt missnje mot arbetsgivarens frslag. Vi har ocks tnkt reservera nr det gller maskinpassens lngd och 10 minuter kortare paustid om det ndras. Vi har samverkan den 28 september dr tar arbetsgivare sitt beslut nr det gller arbetsvariation. Vi har ptalat att flera av vara arbets-

kamrater redan har problem med ben, nacke, axel mm. De har arbetat 20, 25, 30 r p posten. Detta gr att mnga av personalen inte klarar av mera belastning. Anstllningsstoppet vi har gr att vi har en extrem hg medellder betydligt hgre n andra terminalerna i landet. Drfr tycker vi inte att arbetsgivaren ska jmfra hur det r p de andra terminalerna. Vi SEKO tycker denna frndring pverkar till en negativ stmning och ett stort missnje bland personalen. Det verkar vara s att personalens trivsel p arbetsplatsen inte lngre r aktuellt. Nuvarande maskinpass r max 50 minuter. Vi kan acceptera max en timme men inte 90 minuter. En heltidare kan arbeta max 4 maskinpass. Men vid hgperiod eller underbemanning p grund av sjukskrivning eller ngon annan anledning kan det frekomma mer n 4 maskinpass. Om ngon frivillig vill arbeta mer n 4 maskinpass dagligen kan de gra det. Vi har ocks sagt att pausgympa borde vara schemalagd s alla kan ha mjlighet att delta nr det r dags. Om arbetsgivare inte accepterar vart frslag och frlnger maskinpassets lngd mer n 1 timme d lmnar vi en reservation. Vi tycker att det finns en stor risk att personalen inte mr bra om de tvingas till lngre maskinpass. Kan bli sjuk. Var frhoppning att arbetsgivare tittar p problemet i helhet inte bara produktionsinriktad.

Fortsttning p sista sidan

mig hur oerhrt komplicerat det r att anvnda dessa funktioner vid och var vldigt engagerad i arbetet klumpsortering och det r drfr lder 59 med denna. I detta projekt, som i min vertygelse att den nuvarande huvudsak handlade om manuell KSM-maskinen mste byggas om, Bor: Hsselbystrand klumpkodning, ingick nd, under s att man dr ven kan koda klump en period, OCR- lsning och video- manuellt. Detta gller ven med Familjen: Skild, har tv vuxna barn. kodning. hnsynstagande till att det skett en betydande teknisk utveckling sedan Utb: Jur Kand det tidigare OCR/Klump-projektet lades ned. OCR-funktionen kan anTorbjrn brjade p posten 1971 vndas (om den hller kvalitetskrasom deltidsanstlld vid Stockholm ven), men den rcker inte fr att Ban. Fast anstlld blev han i deklara vra speciella behov. cember 1978. Sedan arbetade vid Sth Ban tills man startade Klara DR: Har du talat med Terminalterminalen, d kom han dit och var ledningen om detta? kvar dr tills denna lades ned. UnJa, jag har p ett tidigt stadium, tader denna tid var han dock utlnad lat med den frre terminalchefen till Tomtebada ett halvr i mitten av om detta Fr vrigt r det ju mnga nittio talet, dr han tjnstgjorde, inom Posten (bde vid rsta och frmst vid deras KSM. Nr s Klara HK) som r bekanta med det misslades ned kom han till rsta och lyckade OCR-projektet vid Crishamnade dr p den dvarande plant_KSM. Men jag kan medge att Klump och Kaj-enheten. S smjag kanske kunnat gra mera i detta ningom blev han maskinoperatr avseende. vid den tidigare Crisplant/ KSMJag tror vidare att ett problem kan maskinen. DR: Bertta mer om dvarande vara att man, vid projekt som detta, utgr ifrn ngon sorts vergripanKSM dr du var aktiv? Jag var mer engagerad n ngon de systemtnkande (typ att all verkDR: Trivs du bra p Jobbet? Just nu jag inte speciellt engagerad annan av produktionspersonalen p samhet skall integreras i GLP), i arbetet, utan vntar nog mest p rsta, i OCR- lsnings och video- istllet fr att mycket konkret se till min pension Jag trivdes dock bra kodningsprojektet vid Crisproduktionens behov i det enskilda nr jag arbetade p klumpen, som plant_KSM. Vi frskte verkligen, fallet. jag sg som ett viktigt framtidsom- tillsammans med tekniker frn Danrde fr Posten och var vldigt be- mark och Tyskland, att f OCRDR: Har du ngon frbttring sviken nr denna lades ned. lsningen och videokodningen att frslag nr det gller rstas arfungera. Till slut tvingades vi dock betsmilj? Kan inte komma p ngot just nu DR: Vad tycker du om arbetsmil- konstatera att problemen var oss vermktiga.och OCR-projektet jn p rsta terminalen? Den kunde vara bttre, men det lades ned. Emellertid lyckades vi DR: Tycker du att vi har fr finns ju arbetsplatser dr man har att, tillsammans med danska Cris- mnga ledare jmfrt med antal det mycket smre t.ex. stlverk. plant, f fram en vl fungerande personal i varje lag? manuell klumpsorteringsmaskin Nej som dock sedan lades i malpse. DR: Har du gtt KSM utbildningen? DR: Anvnder du skyddsskor? Nej, inte till nuvarande KSM, d Ja DR: Vad sger du om det nya jag inte tror p det upplgg man har KSM maskinen? dr. Mot bakgrund av ovanstende erfa- DR: Tycker du att vi ska ha renheter av, finner jag det mrkligt skyddsskor p arbetsplatsen? att man nu infrskaffar en KSM Sjlvklart DR: Men du har ju arbetat p som (med undantag av de frsnklump tidigare och har en bra delser som av kunden frsetts med DR: Vad tycker du om sektionen kompetens inom det omrdet, streckkod) enbart r baserad p eller hur? tidning DIN RST? Jag var ju som sagt maskinoperatr OCR-lsning och videokodning av Alla forum fr att uttrycka sin mevid rstas gamla Crisplant-KSM klump. Jag fick nmligen klart fr ning r bra, s ven DIN RST
3

Intervju med Torbjrn Kartell

Parkeringsavgift rtt eller fel!

Personal som anvnder bil fr att komma till arbetsplatsen p rsta postterminal fick 400 kronor i lnesnkning! Ingen av oss vet hur mycket arbetsgivaren subventionerar personalparkeringen. Mnga av vra medlemmar vnde sig till oss och visade sitt stora missnje nr avgiften infrdes i r . Vi tog upp frgan p lokalsamverkan och sedan till terminalsamverkan, men dr kan man inte gra ngonting eftersom beslutet tog frn region syd. SEKO tog upp frgan hos regionsamverkan ocks men fick ven dr ett nej. All personal som arbetar p rsta anvnder inte bil till arbetet. Det r klart att det bsta och det miljvnliga sttet att ta sig till arbetet r med kollektivtrafik och det r miljvnligare alternativet. Vi har en obekvm arbetstid som gr att en del av vara medlemmar r tvungna att anvnda sig av bilen till arbetet fr att spara restid. Dessa personer betalar idag 400 kronor i parkeringsavgift oavsett om personen arbetar hel eller deltid. Vi kollade Skatteverkets skrivelser och beslutet togs 2005-01-04. Drfr tycker vi att det r mrkligt att posten agerar nu och inte nr reglerna genomfrde r 2005. Om posten ska flja skatteverkets reglar skulle det ha genomfrts 2005 och inte 2011. Nu nr vi behver fler parkeringsplatser p grund av att flera brevbrarkontor flyttat till rsta. Samtidigt bestmmer region syd sig fr att de behver spara pengar och skatteverkets regler som funnits 6 r blir helpltsligt aktuella och ska fljas. Istllet fr att utka med fler parkeringsplatser s infr Arbetsgivaren en parkerings avgift. Idag p rsta terminalen betalar man 60 kronor om dagen det vill sga 300 kronor i veckan och ca 1200 kronor i mnaden p fr samma parkeringsplats. Eftersom de
4

flesta av oss frutom nattskift arbetar 8 timmer om dagen. En stor del av personalen arbetar ocks deltid frn 42 % till 85 %. S mnga av personalen anvnder samma parkeringsplats p olika tider beroende p nr man arbetar. Drfr undrar vi vad arbetsgivaren betalar av parkeringskostnaden fr personalen i dag? Betalar arbetsgivaren ngonting eller inte. Vi bilgare tycker det r en lnesnkning fr oss. I r fr vi en lnehjning mellan 600 800 kr i mnaden fre skatt men vi fr betala tillbaka arbetsplatsparkeringen med 400 kronor. Tycker arbetsledningen detta r rttrttvist? Det r mycket intressant att se vilket avtal region syd har gjort med Fastighet/ parkeringsbolaget. Drfr stllde DIN rst frgan i frra numret till medlemmarna vad de tycker om parkeringsavgiften som posten har bestmt. Vi anser fortfrande detta beslut ligger hos posten och inte hos skatteverket. Eftersom reglerna skrivits av skatteverket 2005 och Posten har infrt parkeringsavgifter 2011! Dessutom undrar vi bara varfr beslutet varierar frn arbetsgivare till arbetsgivare. Beror det p hur mycket varje arbetsgivare st kostnaden eller ngon annan anledning? Det r bra om vi fr veta hur det ligger till.

detta. Nyligen skrev mnga av deltiderna p en namn lista och protesterade mot parkeringsavgiften. Det r en tolkningsfrga hur man ser p frgan. Vi har en frhoppning Magnus sterdahl omvrderar hela beslutet och tar ett nytt beslut dr snker han parkeringsavgiften. Mohibul Ezdani khan Ordfrande SEKO Post klubb rsta Sektion 1 & 2 Ledamot i SEKO Post klubb rsta och SEKO Post Region Syd

Frgor till medlemmarna

Tomi Oksanen GSM EM

Din rst: Har arbetsbelastningen kat tycker du? Det r en svr frga tycker jag. Jag kan inte sga arbetstempo. Jag tycker arbetsbelastningen p rsta har Det r en vdjan till Region syds kat mer n tidigare. chef Magnus sterdahl. Snk par- Din rst: r du njd med din nya keringsavgiften till 10 kronor om ln? dagen fr heltidare och 5 kronor fr Ja. Det r helt ok. Jag r njd den deltidare. D hamnar vi en rttvis ln som SEKO har frhandlat fr avgift. 100 och 200 kronor i mna- mig. den. Man kan gra det s de som Din rst: 1 timme friskvrd p arhar upp till 6 timmars arbetsdag 5 betstid? kronor och upp till 13 timmar 10 Friskvrd det vet jag inte s mycket kronor per dag. Vi hoppas var chef om. Tyvrr trnar inte, jag har inte frstr problemet och tar hnsyn till tid.

Omoraliskt slja ut allmnnyttan!

Bostad r inte ngon handelsvara: Att ha en bostad r inte ngon lyx grej. Detta r ett behov. Mnniskor mste ju bo ngonstans. De som har pengar eller kan f ln har mjlighet att kpa en bostadsDessa tankar hos borgerliga politiker bevisar nnu en gng att de inte har kol p verkligheten. Jag tycker det r dags att starta en massrrelse mot hgerpolitik som har skadat hela den svenska arbetarklassen. frslag som att studenterna inte mste studera i stora stder. Studenter har rtt att studera var de vill. Bygg lgenheter i varje universitetsstad. Slutligen vill jag sga till alla mina fackliga kamrater och till de arbetarrrelsens fretrdare att "Ni mste vakna och brja mobilisera era medlemmar fr att stoppa denna hger politiks vg som hller p att nedvrdera oss alla . Ni mste frsvara och utveckla allmnnyttan. Svenska folket behver mnga hyresrtter inte bostadsrtter. Det lnar sig att kmpa "

Masood Punjabi
rtt. Men alla vi andra som inte har rd att ha en bostadsrtt ska ocks ha ngonstans att bo. Precis fr sdana mnniskor byggde man allmnnyttiga bostder. Men de r p vg att frsvinna. Man hller p att slja alla dessa bostder utan att frga de som ger de ,det vill sga alla vi skattebetalare Jag tycker att med frsljning av dessa bostder skadar man vanliga mnniskor och hjlper till att ha ett mer segregerat samhlle. Och detta i sin tur kommer att skada hela den demokratiska processen i samhllet. Tillgng till en bra bostad r en central del i ett vlfrdssystem. Man byggde allmnnyttiga bostder fr att skaffa en bostad fr alla. Men dagens makthavare hller p att slja allt som alla vi gde (ger) tillsammans. Man ska inte frstra allt. Stoppa slja vra allmnnyttiga bostder. Bostad ska inte vara ngon handelsvara. Att spekulera med vra bostder r en omoralisk och en odemokratisk handling. De borgerliga politikerna lever i en egen fantasi? de tycker att alla kan ha en bostadsrtt om man bara vill.

Bostadsministers ansvarlsa uttalande:

Man kan inte skylla bara p den sittande regeringen fr detta. En sak jag mste erknnas, att alla regeringar har misslyckats totalt med att lsa detta problem. Sverige r ett rikt land och har rd att bygga hur mnga bostder som helst. Men man har struntat i detta. Det skrivs ver allt att Sverige behver utbildad arbetskraft. Mnga ungdomar vill ju skaffa utbildning men kan inte frstta sina egna studier p grund av bostadsbristen. Detta ser inte alls bra ut. Jag tycker att staten mste bygga billiga bostder fr studenter. Bostadsministern mste ta detta problem p allvar. Stefan Attefall (bostadsminister) mste se till att det byggs tusentals billiga studentbostder, detta ingr i hans arbetsuppgifter. Bostadsministern behver inte komma med barnsliga eller konstiga

Frgor till medlemmarna.

Johirul Islam IRM Din rst: Har arbetsbelastningen kat tycker du? 1. Ja arbetstempot r hgre nu n vad vi hade tidigare tycker jag. Din rst: r du njd med din nya ln? 2. Njd, men inte helt. Din rst: 1 timme friskvrd p arbetstid? 3. Det r bra fr personalen. Eftersom mnga inte gr till friskvrden p fritiden. Frisk personal r bra fr fretaget.
5

Intervju med Jaana Pettersson

lder: 50 Arbetsplats: Process in Arbetstid:0600 1415 Arbetsuppgifter: Maskin och manuell sortering samt videokodning DR: Trivs du med skyddsskor? Nej. Jag anvnder inte skyddsskor. Frn brjan anvnde jag, sen fick jag jtteont i ftterna och skte till feelgood sedan fick jag inlgg som fungerade bra ett tag. Men efter en tid fungerade det inte lngre fr mig och vrken kom tillbaka. Jag visste redan frn brjan att min fot inte passar skyddskor, Men jag jag anvnde dem nd fr att visa arbetsgivaren att jag prvade men det gick inte bra. DR: Knner du dig trygg i arbetsplatsen med skyddsskor? Det beror p var man arbetar. I mitt fall r det inte ndvndig eftersom jag inte arbetar p kajen och finns ingen truck i nrheten p min arbetsplats. DR: Knns det stressat med skyddsskor? Skyddsskor r obekvma att arbeta i tta timmar eftersom vi gr s mycket p arbetsplatsen. DR: Knner du dig obekvm med skyddsskor? Ja, DR: Knner du trtt med skyddsskor? Ja, Bde i rygg och ftter. DR: Knns det tung och smrt6

samt med skyddsskor? Ja det r vldigt tunga och det gr ont i benet nr man kommer hem. Mnga av mina arbetskamrater knner likadant. DR: Har du ngon gng varit nra att skadas pga. att inte ha skyddsskor? Nej. Aldrig.

Ja det tycker jag. Jag har inte ftt ngon information alls. DR: Trivs du bra p jobbet? Ja, Vi har s bra arbetskamrater som stder varandra. DR: Hur lnge har du arbetat p posten? 22 r. DR: Hur mr du? Ja jag mr bra frutom jag har problem med mina ftter och har svrt hitta skyddskor som passar. Jag behver ha ngra speciella skyddsskor dr mina fotinlgg for plats. Jag ska frska leta vidare. DR: Tycker du att din lokala sektion SEKO gr tillrckligt arbete fr sina medlemmar? Ibland tycker jag inte att de kmpar tillrckligt fr sina medlemmar.

DR: Tycker du att man mste ha skyddsskor fr att inte skadas? Nej, Inte de arbetsuppgifterna som jag har. DR: Vet du sjlv varfr arbetsgivare har bestmt att alla mste anvnda skyddsskor? Ja, Jag har hrt att det r en frskringsfrga som arbetsgivare har avtal med. DR: Vill du att arbetsgivare ska informera tydligare varfr de bestmde sig fr att skyddsskor skall vara obligatoriska?

DR: r du njd med din ln som SEKO har frhandlat? Ja Jag r njd. DR: Vad tycker du om arbetsmiljn p rsta? Ja det r inte s bra. Mycket dammig, som astmatiker jag mste ta medicin p grund av dlig stdning.

DR: Har du ngot frslag till arbetsledningen hur man kan frbttra arbetsmiljn? Bttre stdning, dmpa ljudet s mycket s mjligt och det r vldigt trng p visa arbetsplatser. DR: Hur fungerar arbetsplatstrffarna? Oftast r det produktionsledaren som bestmmer innehlet. r det inte s att lagmedlemmarna som ska utforma det som ska diskuteras p arbetsplatstrffarna?

Terminalarbetaren Av Jacob Gluz

tiden det r svrt att hnga med. Nr jag krde till jobbet idag s gick bilen s fort att jag hade svrt att hnga med! Brainstorming Terminalarbetaren berttar hemma att en produktionsledare fastnade i en hiss. Vi inledde operation brainstorming. Vad hnde frgade frun? Vi funderar fortfarande p en lsning av problemet!

Doktor En terminalarbetare hade ont i sina knn. Doktorn sa att han skulle undvika trappor i tv veckor. Vid nsta underskning sg det bttre ut. Nu DR: Hur fungerar lagsamarkan ni brja g i trappor igen sger betet? doktorn. Vad sknt sger terminalarbetaren, att klttra i stuprr varje Ja men det funkar vl bra. Men FY Ibland ser man inte sina lagNgra terminalarbetare sitter tillsam- gng man skall in i huset var ett helvete! kamrater hela dagen. mans med en produktionsledare i rastrummet. Det r tyst en lng stund DR: Arbetsledningen tnker sedan sger den frste HHHHH, Aslim Erdal frlnga maskinpassets lngd. den andre FYYYYY och den tredje IRM URSCH. Produktionsledaren reser Vad sger du om det? sig irriterat upp och sger inte ett Jag tror att i lngden frlorar ord om arbetsvariationen eller schearbetsgivaren om de tvingar mafrndringarna personalen att arbeta lngre maskinpass. Risken r stort att Utvecklingssamtal flera av personalen kan bli sjuk Under ett utvecklingssamtal bermoch drefter varvid terminalens mer produktionsledaren en terminalsjukstatistik kar snabb. Dessut- arbetare. Du har ftt utkad kompeom vi har p terminalen n ma- tens och utvecklat dig sjlv, du mste joritet av personal ver 50 r. vara njd med att arbeta hr. Nej det Det r ngonting arbetsgivaren r jag inte jag hade velat f bttre bemste tnka nr de ndrar artalt istllet! Din rst: Har arbetsbelastningen betsvariation tycker jag kat tycker du? Rehab 1. IRM har ofta underbemanning och En terminalarbetare blev kallad till DR: Har du ngot frslag? eftersom jag arbetar p IRM s kan rehabmte fr han varit sjuk fr Jag tycker 45 minuter maskin- mnga gnger. Han blev tillfrgad om jag sga arbetstempo p IRM idag en pass med max 5 gnger om da- hur det str till med hans andra famil- verbelastningsfrga. gen fr en heltidare r accepta- jemedlemmar? Ludde r aldrig sjuk, Din rst: r du njd med din nya ln? belt. han ter nyttig mat och motionerar regelbundet, varken rker eller drick- 2. Nej, Nej. Tyvrr. Jag arbetar p posten 23 r och fortfarande har jag er och bryr sig inte om pengar och lg ln. gr p 4 ben!! Din rst: 1 timme friskvrd p arbetstid? Hnga med En terminalarbetare blir tillfrgad om 3. Jag vet inte. Jag tror inte arbetsgihur det str till? Allt gr s for nufr- varen r intresserad av frgan.
7

STOCKHOLM - ZURICH - ROM - VETLANDA

Birgitta och jag t en snabb frukost lmnade bostaden med vr yngste son, och gav oss ivg till centralstationen i Stockholm, dr Johan som hade cyklat mtte upp. De skulle vinka av sina frldrar som skulle ut p lngresa. Efter frmaningar om att vi skulle se upp med ficktjuvar ntrade vi tget som skulle ta oss ut i Europa. Denna dag den 9 juli hll SJ vad de lovar, tget gick i tid. Vi frflyttade oss till bistron dr vi t matnyttig sallad medan vi i ilfart for genom de svenska landskapen fr att i tid klockan 15.15 anlnda till Kpenhamn. Dr hade vi 3 timmar fr att utforska de nrbelgna stadsdelarna. Men kom inte lngre n till stationen som utvecklats till ett gigantiskt kpcentrum. Birgitta drog in mig i en hattaffr dr alla herr hattar var fr stora eller fr sm. Birgitta hittade en chick liten damhatt med rosett och nr den var betald letade vi upp en restaurang Dr vi t schnitzel. Tillggas br att herr klartell hade frsett mig med uppgifter om de danska rkneorden. Vilket gjorde att nr jag viftade med uppgifterna kunde alla danskar sga dem p svenska. Efter mltiden letade vi oss till perrongen dr nattget till Basel skulle g. Detta tg var ett dubbeldckat med frsta klass dr uppe dubbelt s stora som andra klass dr nere. Under resans gng sttte vi p en italienare som tagit sig runt Skandinavien bara med thvor och italienska som sprk. Vi kunde konversera med tecken och under samt med den parlr Jana Petterson frsett mig med. tur p Zrichsjn. Detta var frr den miljmedvetet. Vrmen var tryckannda frbindelsen mellan smstder- de 32 grader i skuggan. na och Zurich men r idag mest en Den 14 juli anlnder vi till Rom. Vi har under morgontimmarna ftt frukost i internationell stil och har stt snderbrnda krar inte av eld utan av torka. Husen ser ruffiga ut, men Italienarna verkar vnliga. Anlnder 09.15 till den eviga staden Skaffar oss k medel fr 7 dagar och ger oss ner i de ondliga gngar och trappor som till slut fr oss till tunnelbanan som skall ta oss till vrt bed and breakfast. Vi hittar rtt p en gng och gr oss hemmastadda i vrt rum turist angelgenhet. Medan vi kte med dubbelsng tv eget badrum med utbrt ett vldigt skvder dr blix- ett stort badkar och wc. Frsta frutarna for ner i vattnet. Ovdret fr- kost ingr. Vi byter om och beger svann lagom till att btturen var oss till Spanska trappan som man ver och vi inledde en promenad har sett p vykort med blommor, utefter stranden dr folk satt p ute- men vid detta tillflle fanns inga s serveringar och spelmn spelade. vi tittar snabbt p arkitekturen och Och folk badade i sjn. Vad sknt konstaterar Var det inte mrkvrdi:sa Birgitta hr finns inga Joggare gare n s hr. Vi finner ett musesom springer p en .Nr repliken um som r tillgnat Leonardo da var sagd kom vi rakt p Zurich ma- Vincis uppfinningar. Alla r uppraton som pgick. byggda i sm modeller som man fr rra och fungerar. Hr finns allt frn Den 11 juli gnades t en bussrund- frdmningsslussar till bussar, Hydtur i staden dr man berttade om roteknik och lyftkranar. Vi fortstter dess historia samt att man fick utpe- och hamnar vid Fontana di Trevi, kat de stora och dyra affrsgatorna Det vimlar av turister och vi frsVi stannade till vid domkyrkan dr ker ta oss fram men det r fullt som man inte fick fotografera. I turen p en poppkonsert Vi gr vidare och ingick en fortsatt resa med lokaltg ramlar p ett arkeolog museum, dr upp till en bergstopp som var som finns bilder p vrldsbermda skett friluftsomrde samt att man efter despelare fr garen lskar sdana. att gtt av tget passerade i den vi gr ner i utgrvningarna dr man branta sluttningen en ruinhg av en bland annat hittat Neros hus och romersk borg, fr s hr lngt upp gata. Vi fortstter och fr syn p en hade romarriket en gng strckt sig. stor trappa som fr oss till parlaHgst upp p toppen fanns ett utmentsbyggnaden. Berlusconi r inte siktstorn p 25 meter och drifrn en dr! Vi fortstter lite besvikna och strlande utsikt ver stora delar av hittar en brunbrnd park dr vi vilar. landet Den 15 juli bege oss ut fr att se VaDen 10 juli anlnde vi Basel dr tgtikanstaten. P vgen dit blir vi stopbyte skedde och mitt p dagen anDen 12 juli tog vi del av Schweiz pad av en kvinna som undrar om vi kom vi Zurich dr vr gode vn historia p Landesmuseum dr alla vill ha guide i Vatikanen och det vill Anna Berntz stod och viftade med krig med frmmande lnder bertta- vi. Hon fr oss till en turist byr dr en svensk flagga. Vi tog sprvagn des, frigrelsen frn romarriket och de som vill ha guide samlas. Man till hennes kvarter dr vi t en lttupp delningen i kantoner. Och p kontrollerar att kvinnorna har tckta lunch innan vi gav oss ut p en bt- grden en utstllning i hur man lever ben och axlar. De mste kpa
8

schalar fr att tcka dessa delar annars kommer de inte in. Vi fr sm radioapparater med hrslinga och den mycket duktiga fortpratande guiden dyker upp och fr gruppen till grnsvergngen dr det kontrolleras som p en flygplats, alla metallfreml i en lda och sen igenom en sprr. Vi kommer frst till ett galleri med tavlor, dr vr guide vljer ut de mest sevrda, Vi ser honom knappt bland alla tusentals mnniskor men vi hr honom genom radion. Museet pminner om Nationalmuseum i Stockholm i sina hgningar ven om hr r Michelangelo och andra stora konstnrer representerade. Det r hett och fnstren i den lnga gngen med gobelnger r ppna. Tittar man ut fr man en skymt av pvens trdgrd. Gobelngerna beskriver Romarriket och Vatikanens historia. Vatikanstaten bildades i sin nuvarande form 1929 fr att det enade Italien skulle kunna hlla isr makten mellan det gudomliga och det mnskliga. Vi kommer in i sixtinska kappelet med den stora mlningen om vrldsalltet. Dr mste man vara tyst och vakterna hyschar hela tiden men vi hr en viskande guide i vra apparater. Han oss till Petersplatsens balustrad dr han lmnar oss och lter oss sjlva ta oss runt i vrldens strsta och vackraste kyrka; Peterskyrkan. Den r s vacker att det r omjligt att med ord beskriva dess sknhet, det mste ses. Utan guide tar det cirka 2 timmar att ka fr att komma in i det inre av Vatikanstaten och sen ytterligare 2 fr Peterskyr-

kan, s min uppmaning om ni ska dit r att ta en guide det lnar sig. Klockan r fyra p eftermiddagen, s hem fr siestan och sen den sena middagen p ngon restaurang.

till den gamla kapplpningsbanan dr tvlingarna var minst lika grymma (Palantina) den r belgen i ruinerna av Roms ldsta delar Forum Romanum. Det r jtteruiner av

Lrdagen den 16 juli r lika varm. Vi fr efter frukosten tipset att beska Colosseum. Dr kerna r minst lika lnga som till Vatikanstaten, men ven hr hittar vi en guide som tar oss in. Hon berttar om de marmorfrsedda stolarna guldstatyetter som en gng frgyllde denna ddsanlggning. Gladiatorernas kamp fr verlevnad, en del av dem var krigsfngar frn andra lnder, en del mrdare som hade mjlighet att bli befriade om de verlevde. s mn som gick i gladiatorskolan fr att ta sig upp i samhllet om man verlevde de 7 ren man var tvungen att vara gladiator. Den romerska folkmassan lskade detta skdespel. Man frskte ven de frsta 7 ren med sjslag, dr man fyllde Colosseum med vatten, Men i dessa slag dog ingen och drfr togs de bort. Efter att sjlva gtt runt frs vi sedan

gamla hus och palats. Helt pltsligt hittar vi en liten grotta dr det fortfarande str ett med faret altare med blommor, det visar sig vara den plats dr Cesar blev mrdad 63 r efter Jesus fdelse. Uppe p en hjd finns ett museum med en frtorkad trdgrd, dr bodde Mussolini och hade fester till Bacchus ra med lttkldda herrar och damer. Det r Hett solen brnner vi tar siesta och gr ut och ter i natten fr att....... Sndagen den 17 juli ta oss frbi Vatikanstaten Frbi Tibern till Pizza Newona med sina underbara statyetter med vattenfontner fr att hamna vid den bermda kyrkan med hl i taket Pantheon. Vi fortsatte till 1200 -talets fort och frsvarsanlggning samt boplats fr pvarna i orostider, fngelse fr de som var emot staten. Jag talar hr om Casel s. Angelo. I dess vre del fanns en restaurang dr vrldens bermdheter tit hos samma familj sedan 1958.Vi var mtta och beltna och gjorde en hemma kvll vi tv:n.

Mndagen den 18 juli blev det besk vid Roms nst strsta kyrka Porta Giovanni En kyrka med vackra guldsniderier och enorma tak och vggmlningar samt ett litet kloster som var under renovering Vi fortsatte och t vr lunch vi d Via Appia. Roms gamla infart Vi hittade en restaurang p kvllen med Danskt segt ktt och dyrt. Vi hittade en annan bar dr man serverade riktigt kaffe och inte i pyttekoppar som p restaurangen med segt ktt Tisdagen den 19 juli kte vi till den jttestora parken Borgelse dr finns en liten sj dr man kan ro liksom en gammal tvlingsbana. Parken r lika stor som stadsdelen Sder i Stockholm. garen skapade detta lufthl t rommarna Det tog flera timmar att ta sig frn den ena sidan till den andra, vi blev mycket glada nr vi fann ett litet tg som kunde ta oss till ursprungsplatsen fr att g hem och vila. Nr vi p kvllen skulle ta p en restaurang, brjade det brinna och brandkren fick komma och slcka. Vi fick en pizza var, men det var allt de kunde gra efter branden! Onsdagen den 20 juli hade vi en del vykort som skulle skickas, vi gick till en tobachi men han hade inga frimrken, vi visste att det fanns ett postkontor i nrheten. Mttes av en vnlig man som talade om att frimrkstryckeriets maskin gtt snder s de hade inga frimrken. Vi fick g ver grnsen till Vatikanstaten, dr p deras postkontor fanns frimrken och en postlda, de har eget tryckeri, se. Vi fortsatte ver Tibern genom Stadsdelen Trastiviere som r Den stadsdel som har den mest rustika boendena. Dr bor de vanliga mnniskorna. Vi hittade en restaurang som serverade 4 rtter fr 10 euro billigt!!! Vi gick ver den lilla n som blivit roms frnmsta Sjukanlggning, dr fiskar10

na n gng bodde. Vi kom ver till det Judiska gettot under 2:dra vrldskriget och fann utgrvningar efter Agrippas Tempel, vi tog oss hemt och efter en siesta t vi ute som vanligt. Torsdagen den 22 juli kte vi lite hit och dit med de sprvagnar och bussar som finns i Rom. Vi har utnyttjat de tv tunnelbanelinjerna flitigt, gtt 10-tals mil i hettan, sett mngder och ngrar inte en minut. Vi ter igen p den billiga restau-

stlla taxi p rekvisition i Alvesta, men nej. Frslaget blir att g av i Hssleholm, ka till Linkping med nattg fr att ta frsta morgontg till Nssj och sedan Vetlanda. Vi stiger av i Alvesta klockan 22.00.Dr r tyst det str en buss och brummar fr att g till Vxsj. Jag tar upp mobilen och ringer det taxinummer som str p en skyllt. Ngon sekund senare dyker en chauffr upp med en mobil i sitt ra.Ska du ha taxi .Vart d Holsbybrunn .Vart ligger det. Utanfr Vetlanda. .Jaha ,det blir

ranten i Trastiviere Innan vi lmnar vrt Hotel. Vi har tur fr reda p att det ska bli generalstrejk i morgon .Vi sger adj till vra underbara vrldar. Tar tget mot Mnchen. Den Italienska natten r mrk och het. Den sterrikiska lokfraren tar ver innan midnatt, s att vi som sista tg kommer ver till sterrike innan strejken bryter ut.

Tgresan gr utmrkt fram till Danmark. Det blir frsening tack vare vgor mellan Puttgarden och Rdby. Vi ser Stockholmstget frsvinna i fjrran. SJ har stngt i K- Resenrerna penhamn Danske statdsbahn ordnar Per och Birgitta Gavelius biljett till Alvesta, fr inget mer tg stannar i Nssj. Tgvrden p resundstg frsker f SJ att be-

ver seda, Virserum och Jrnforsen. .okej. Klockan halv ett p natten och 3000 kronor fattigare anlnder vi hem till sommarparadiset i Smland efter att ha haft en underbar het vistelse i Europa dr man snubblat fram i Rom p undermligt underhllna gator och trottoarer. Vad gr Berlusconi med alla turist intkterna? Stoppar dem i egen ficka och betalar sina lskarinnor?

Flest diskrimineras Om Diskrimineringsp arbetsplatsen ombudsmannen

Diskrimineringsombudsmannen (DO) r en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och fr allas lika rttigheter och mjligheter. Det gr myndigheten frmst genom att se till att diskrimineringslagen fljs. Diskrimineringslagen frbjuder diskriminering som har samband med kn, knsidentitet eller knsuttryck, etnisk tillhrighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsttning, sexuell lggning eller lder.

Film med facket i fokus

Kill the Irishman (2011)
Den sanna historien om Danny Greene en fattig karismatisk ung irlndare som blir ordfrande i hamnarbetare facket. Han motarbetas och anklagas fr korruption, men undviker fngelse. Han slr sig ihop med maffian och stiger till makten i Cleveland och fr ett rykte om sig att vara en Robin Hood figur och undkommer ett antal attentat riktade mot honom. En klart sevrd film tycker jag.

Det r i arbetslivet de flesta mter diskriminering. Det visar DO:s statistik ver anmlda diskrimineringsfall under 2010. Nstan vart tredje anmlt fall gller arbetslivet. Men statistiken visar ocks att det r mycket svrt fr dem som anmler ett diskrimineringsfall att f rtt. DO vann sex av de elva ml som avgjordes. Det r ett betydligt bttre utfall n ret innan. Etnisk tillhrighet r vanlig vid anmlningar som Peter landberg rr rekrytering, uppsgning, lneRegeringen utser chefen fr mynsttning och arbetsledning. digheten, som ocks kallas fr Hur r det p vr arbetsplats rsta? Diskrimineringsombudsman. Det r en frga som man inte diskuterade alls fast det hr frekommit DO bildades den 1 januari 2009 gediskriminering ven hr. Men ingen nom att de fyra dvarande ombudsav dem lmnade sina anmlningar mnnen mot diskriminering slogs till DO. Det kan hnda att de r rd- ihop. Jmstlldhetsombudsmannen da fr arbetsgivaren. Som Sektions- (JmO) hade hand om knsdiskriordfrande och ledamot i klubbsty- minering, Ombudsmannen mot etrelsen knner jag till ett antal fall. nisk diskriminering (DO) vervakade diskriminering som hade samOfta vnder man sig till facket i band med etnisk tillhrighet, religifrsta hand, facket tar sedan upp on eller annan trosuppfattning, Hanfrgan till arbetsgivaren fr att f rtt. Allts utan ngon anmlning. dikappombudsmannen (HO) hade Ibland fr man rtt ibland inget rik- hand om diskriminering som hade tigt svar frn arbetsledningen. Nr samband med funktionsnedsttning och Ombudsmannen mot vi vill att frgan skall tas upp i diskriminering p grund av sexuell SEKO Posten centralt d avbjer medlemmen. Allts det r rdslan lggning (HomO) vervakade att som stoppar allt. Jag tycker ni som lagar om diskriminering p grund av sexuell lggning fljdes. knner er diskriminerad p grund av kn, etnisk tillhrighet, lnesttning eller arbetsledningen mste lmna en officiell anmlning. Ni behver inte vara rdda. Ni kan kontakta SEKO eller skyddsombuPension den som kan hjlpa er. Annars visar Sektion 1&2s medlem inte statiken att det finns diskrimiLeif Nystrand gick i nering p vr arbetsplats. pension vid 67 rs lder. Vi i SEKO och skyddsombuden har Leif gratulerades av tystnadsplikt. Sa ingen utomstende arbetsgivaren, personafr veta om era anmlningar. len och av SEKO hr verlmnades ett preMohibul Ezdani khan sentkort av sektionens kassr Peter landberg.

11

Avgift betald Taxe perque

Frgor till medlemmarna

Sektion 1&2 har medlemsmte p ABF, Sveavgen

Ordfrande har ordet

Ledarebrist p UN (IRM)

Arbetsplatstrff

Ola Carlberg IRM Din rst: Har arbetsbelastningen kat tycker du? 1.Ja, Det r kat. Din rst: r du njd med din nya ln? 2. Ja, jag r jttenjd

Din rst: 1 timme friskvrd p arbetstid? Medlemsmte 3. Jag tycker det r bra om man fr den. Frgan r en koppling till din frsta frga tycker jag. Arbetstem8 oktober kl 13.00 hller sektion 1-2 medlemsmte. pot har kat s ocks slitaget. Mtet hlls hos ABF Sveavgen 41, Katasalen En timme friskvrd i veckan p arbetstid gr att alla kan utnyttja och Anml er grna via den separata anmlningsblanketten som ni ftt hem i klara den belastningen som finns p brevldan eller till ngon av styrelsemedlemmarna. arbetsplatsen. Efter medlemsmtet serveras en buff p Mandarin City Sveavgen 33 Styrelsen hlsar er vlkomna

Arbetsplatstrffarna fungerar inte som de ska enligt avtalet. Vid flera av arbetsplatstrffarna r det ledarOktober 2010 brjade den nya or- na som styr och planerar allt. Scheganisationen p rsta. Totalt 9 pro- malagda APT har varje lag en timduktionsledare placerades p UN. me varannan vecka. Ngra lag gr Under dessa 11 mnader har inte tillsammans, en del har ingen dagalla 9 varit p plats samtidigt en ordning alls. APT r inte lngre ett nda kvll. En ledare som fick forum fr informationsutbyte, idtjnst brjade inte frrn februari i utveckling och ett stt att ta tillvara r och nu har han slutat. En annan de olika kompetenser och erfarensom fick tjnst r frldraledig tom heter som finns p en arbetsplats. februari 2012. Under vissa kvllar p sommaren arbetade bara tv till Visa gnger anvnder arbetsgivaren tre ledare stllet fr 9. Fortfarande APT tid som en informations kanal finns bristerna. Hur lnge process fr olika aktiviteter. SEKO upplysin chefen tnker lta bli att gra te arbetsgivaren flera brister som ngonting vet vi inte idag. finns p arbetsplatstrffarna, vi tog Vi SEKO har ppekat bristen p upp detta p samverkan men ingenledare under samverkan men det ting har hnt. hnder ingenting. Det pverkar en nra kontakt med att ha en egen ledare, APT med egen ledare och Mohibul Ezdani khan utvecklingssamtal. Allt detta leder Lnefrhandlings ansvarig till ett stort problem nr det kommer lnefrhandlingen.

SEKO POST SEKTION 1-2 RSTA, 120 00 rsta postterminal. Tel 781 56 06 Redaktionen: Mohibul Ezdani Khan, Peter landberg

DIN RST